Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Béla Kovács immunitet som översändes den 19 september 2016 av Péter Polt, Ungerns allmänne åklagare, med anledning av det brottmålsförfarande som det centrala chefsåklagarämbetet inlett mot honom, och som tillkännagavs i kammaren den 3 oktober 2016,

–  efter att ha inbjudit Béla Kovács att höras den 12 och 30 januari och den 22 mars 2017, i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 4.2 i Ungerns grundlag, avsnitten 10.2 och 12.1 i lag LVII från 2004 om den rättsliga ställningen för Ungerns ledamöter av Europaparlamentet samt avsnitt 74.1 och 74.3 i lag XXXVI från 2012 om nationalförsamlingen,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0203/2017), och av följande skäl:

A.  Ungerns allmänne åklagare har begärt att immuniteten för en ledamot av Europaparlamentet, Béla Kovács, ska upphävas, så att utredningar kan genomföras för att fastställa huruvida han ska åtalas för brotten budgetbedrägeri som lett till betydande ekonomiska förluster i enlighet med avsnitt 396.1 a i den ungerska strafflagen respektive upprepad användning av förfalskade privata handlingar i enlighet med avsnitt 345 i strafflagen. Enligt det avsnittet har den som använder en falsk eller förfalskad privat handling eller en privat handling med osant innehåll för att styrka att en rättighet eller skyldighet föreligger, har ändrats eller upphört gjort sig skyldig till en förseelse som ska bestraffas med fängelse i högst ett år.

B.  Enligt artikel 9 i protokoll 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska ledamöter av Europaparlamentet på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras stat.

C.  Enligt artikel 4.2 i Ungerns grundlag ska parlamentsledamöter ha rätt till immunitet. Enligt avsnitt 10.2 i lag LVII från 2004 om ställningen för Ungerns ledamöter av Europaparlamentet har Europaparlamentets ledamöter rätt till immunitet som är likvärdig med den immunitet som åtnjuts av ledamöterna av det ungerska parlamentet, och enligt artikel 12.1 ska beslutet om att upphäva immuniteten för en ledamot av Europaparlamentet omfattas av Europaparlamentets behörighet. Enligt artikel 74.1 i lag XXXVI från 2012 om nationalförsamlingen kan ett straffrättsligt förfarande, eller – om ett frivilligt avstående från immuniteten inte föreligger i det aktuella fallet – ett administrativt förfarande vidtas mot en ledamot endast med nationalförsamlingens förhandstillstånd. Enligt artikel 74.3 i samma lag ska begäran om upphävande av immuniteten innan åtal väcks lämnas in av den allmänne åklagaren.

D.  Enligt artikel 21.1 och 21.2 i Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga(2) har ledamöterna rätt att assisteras av medarbetare som de själva fritt har valt, och parlamentet ska ersätta de faktiska kostnaderna för dessa medarbetares anställning.

E.  Enligt artikel 34.4 i presidiets beslut av den 19 maj och 9 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga får också ersättning för utgifter i samband med avtal om praktiktjänstgöring utbetalas, i enlighet med de villkor som fastställts av presidiet.

F.  Enligt artikel 1.1 i presidiets beslut av den 19 april 2010 om bestämmelser avseende ledamöternas praktikanter får Europaparlamentets ledamöter, för att bidra till utbildning och yrkesutbildning i Europa och främja ökad kunskap om hur parlamentet fungerar, erbjuda praktikplatser i Bryssel och Strasbourg under plenarsammanträdena eller i samband med deras verksamhet som ledamöter i det land där den aktuella ledamoten valdes i varje enskilt fall.

G.  Enligt artikel 5.1 och 5.2 i bestämmelserna om praktikanter ska särskilda bestämmelser för praktiken ingå i ett skriftligt praktikavtal som ska undertecknas av både ledamoten och praktikanten. Avtalet ska innehålla en klausul i vilken det uttryckligen anges att Europaparlamentet inte får betraktas som part i avtalet. Enligt artikel 5.4 kan kostnader som uppkommer i samband med praktiken, inklusive stipendier och kostnader för försäkringsskyddet om det betalas av ledamoten, ersättas från den ersättning som ledamöterna erhåller för assistentstöd, i enlighet med artikel 33.4 i tillämpningsföreskrifterna, upp till den maximala nivån för denna ersättning.

H.  Enligt sista meningen i artikel 1.1 i bestämmelserna om praktikanter får det stipendium som praktikanten tilldelas inte utformas så att det i själva verket utgör en förtäckt form av lön. Enligt artikel 7.1 ska den ledamot praktikanten är knuten till ensam ha ansvar för honom eller henne under hela praktikperioden.

I.  I detta fall har parlamentet inte funnit något belägg för fumus persecutionis, det vill säga en tillräckligt allvarlig och precis misstanke om att begäran om upphävande har lämnats in i samband med ett förfarande som inletts i avsikt att tillfoga den berörda ledamoten politisk skada.

J.  Den förre talmannens beslut att pricka Kovács för överträdelse av artikel 1 a i uppförandekoden(3) kan inte likställas med en lagakraftvunnen dom i de frågor som det brottmålsförfarande som inletts av det centrala chefsåklagarämbetet gäller. Det har alltså inte skett någon överträdelse av principen ne bis in idem. Följaktligen hindrar den påföljd som den förre talmannen beslutade om inom ramen för uppförandekoden inte att ett straffrättsligt förfarande inleds eller genomförs i Ungern för att avgöra om åtal ska väckas.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Béla Kovács immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Ungern och till Béla Kovács.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23. (2) EUT L 262, 7.10.2005, s. 1. (3) Se bilaga I till arbetsordningen, uppförandekod för Europaparlamentets ledamöter avseende ekonomiska intressen och intressekonflikter.