Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/2271(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0183/2017

Ingivna texter :

A8-0183/2017

Debatter :

PV 31/05/2017 - 20
CRE 31/05/2017 - 20

Omröstningar :

PV 01/06/2017 - 7.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0240

Antagna texter
PDF 312kWORD 56k
Torsdagen den 1 juni 2017 - Bryssel
Digitalisering av den europeiska industrin
P8_TA(2017)0240A8-0183/2017

Europaparlamentets resolution av den 1 juni 2017 över digitalisering av den europeiska industrin (2016/2271(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 173 (avdelning XVII) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som berör EU:s industripolitik och bland annat avser unionsindustrins konkurrenskraft,

–  med beaktande av artiklarna 9, 11 och 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–   med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden (COM(2016)0176),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 19 april 2016 Quantum technologies (SWD(2016)0107),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 19 april 2016 Advancing the Internet of Things in Europe (SWD(2016)0110),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot en blomstrande datadriven ekonomi (COM(2014)0442),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om en industripolitik för en globaliserad tid(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om gemenskapens innovationspolitik i en värld i förändring(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2010 En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum (COM(2010)0614),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen (COM(2010)0546),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 juli 2007 Översyn av industripolitiken efter halva tiden – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (COM(2007)0374),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) och av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2015)0100) och av följande lagstiftningsförslag och andra förslag,,

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 11 september 2013 om åtgärder avseende den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation och för att skapa en uppkopplad kontinent, och om ändring av direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/22/EG samt förordningarna (EG) nr 1211/2009 och (EU) nr 531/2012 (COM(2013)0627),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 26 mars 2013 om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (COM(2013)0147),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 7 februari 2013 om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i hela unionen (COM(2013)0048),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 januari 2014 För en industriell renässans i Europa (COM(2014)0014),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 Inremarknadsakt II – Tillsammans för ny tillväxt (COM(2012)0573),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 april 2011 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden (COM(2011)0206),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 oktober 2010 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén På väg mot en inre marknadsakt: Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi – Femtio förslag för att arbeta, driva företagsverksamhet och handel bättre tillsammans (COM(2010)0608),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Att skapa en europeisk dataekonomi” (COM(2017)0009),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2014 om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om att frigöra de molnbaserade datortjänsternas potential i Europa(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning: dags att lägga in en högre växel(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2012 om skydd av kritisk infrastruktur – resultat och kommande åtgärder: vägen mot global it-säkerhet(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om en ny digital agenda för Europa: 2015.eu(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om sakernas Internet(11),

–   med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 juli 2016 Industri 4.0 och den digitala omvandlingen: vägen framåt,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och utskottet för kultur och utbildning (A8-0183/2017), och av följande skäl:

A.  Det behövs energiska insatser med konkreta strategier, åtgärder och initiativ för en återindustrialisering av EU och dess medlemsstater, och dessa insatser bör göras med syftet att förena konkurrenskraft och hålllbarhet med att det skapas arbetstillfällen med god kvalitet och plats för alla. EU har som mål att 20 % av EU:s BNP bör komma från industrin senast 2020, och här måste hänsyn tas till industrisektorns strukturomvandling till följd av den digitala omvälvningen och uppkomsten av nya affärsmodeller.

B.  Den europeiska industrin utgör grunden för Europas ekonomi och rikedom, och står inför stora utmaningar till följd av snabbare globaliserings- och innovationstrender.

C.  Genom digitaliseringen av den industriella tillverkningen blir våra ekonomier motståndskraftigare, energi- och resurseffektivare, hållbarare och konkurrenskraftigare, så att affärsmodellerna, tillverkningen, produkterna, processerna och värdeskapandet förändras, något som genomgripande påverkar balansen mellan möjligheter och utmaningar för europeiska industrier och arbetstagare.

D.  Europa har ett gott utgångsläge för att bli en ledare inom den digitala omvandlingen, till följd av sitt industriarv, sitt nätverk av industrisektorer och värdekedjor, sina starka sidor inom innovationen, sina strategiska offentliga investeringar i forskning och utveckling, sin tillgång till privata investeringar, sin effektiva administration och sin utbildade arbetskraft, tillsammans med att dess industriella utveckling integrerats med samhällsutmaningar och att det har över 30 nationella och regionala initiativ för digitalisering av industrin. Om vi lyckas åstadkomma fullständigt integrerade värdekedjor för digitalt förbättrade industrivaror och kombinationer av produkter och tjänster har vi en möjlighet att stärka EU:s industri.

E.  5G kommer att förändra våra ekonomier i grunden och ställa digitaliseringen i centrum för industriell utveckling och sociala tjänster.

F.  Det är ytterst viktigt för en framgångsrik europeisk industristrategi att man skapar en digital inre marknad, som under socialt medvetna former stimulerar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

G.  En välutformad teknikneutral strategi för digitaliseringen av den industriella tillverkningen, med allt fler sammankopplingar mellan dels människor, maskiner och gränsöverskridande tjänster, dels den globala värdekedjan i dess helhet, är en värdefull språngbräda för att vi ska få en motståndskraftigare, hållbarare och konkurrenskraftigare ekonomi, tillsammans med nya arbetstillfällen.

H.  Digitaliseringen bör ta till vara de möjligheter som finns för effektivare resurs-, kapital- och energianvändning, såsom ett bidrag till en mer integrerad cirkulär ekonomi, lägre materialintensitet och större industriell symbios.

I.  Digitaliseringen kan gynna turistindustrin till gagn för resenärerna och deras rörlighet genom att bl.a. möjliggöra enkel åtkomst till information i realtid och en mängd olika tjänster.

J.  Välutvecklad språkteknologi kan hjälpa industrin att överbrygga språkbarriärer som hindrar utvecklingen av den digitala marknaden.

K.  Digitaliseringen skapar nya möjligheter i transportsektorn för tillverkare, trafikidkare, investerare, arbetstagare och passagerare och är en förutsättning för en fortsatt konkurrenskraftig, välfungerande och mera effektiv transportindustrin, samt för att transporttjänsterna ska bli hållbarare och mera resultatrika.

L.  Digitaliseringen kan bidra till säkrare arbetsförhållanden, större produktsäkerhet och individualisering och decentralisering av produktionen.

M.  Det råder en stor klyfta mellan könen i fråga om sysselsättning och utbildning inom IKT-sektorn, till svårt förfång för jämställdheten på arbetsmarknaden.

N.  Digitalisering, individualisering och decentralisering av produktionen kommer att ändra på arbetsförhållandena och få en rad sociala konsekvenser. Säkra och anständiga arbetsförhållanden och högt ställda produktsäkerhetsnormer måste fortsätta att angå alla.

O.  Det finns många studier som visar att digitaliseringen av den industriella tillverkningen kommer att ändra både efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen i Europa. Detta kan komma att påverka dagens bestämmelser om arbetstagarrättigheter och arbetstagarinflytande. Dessa förändringar måste helt uppenbart bemötas genom att arbetstagarna får utbildning i nya digitala färdigheter, och genom att de digitala färdigheterna i samhället överlag ökas.

Utarbetande av en integrerad strategi för industrins digitalisering inom EU.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om digitalisering av den europeiska industrin.

2.  Europaparlamentet är fast övertygat om att en integrerad strategi för industrins digitalisering är av avgörande betydelse för att man ska kunna bidra till att lösa de mest brådskande ekonomiska utmaningarna och samhällsutmaningarna för Europa, dvs.

   a) att stärka ekonomins dynamik, den sociala och territoriella sammanhållningen och motståndskraften gentemot tekniska omvandlingar och omstörtande teknik, genom att modernisera och sammanlänka Europas industrier och ekonomiska värdekedjor, öka offentliga och privata investeringar i realekonomin och skapa möjligheter att investera i en hållbar modernisering,
   b) att främja tillkomsten av nya arbetstillfällen av god kvalitet och möjligheter till återflytt av verksamhet, förbättra arbetsnormerna och göra industriarbete attraktivare, bidra till att konsumenterna får flera möjligheter och mer information, eftersträva en socialt medveten omvandling och en arbetsmarknad med plats för alla, med flera olika arbetsmodeller och arbetstidsupplägg, bättre förhållanden och integrering av sysselsättning och livslångt lärande,
   c) att använda resurser effektivare och göra tillverkningsindustrin mindre materialintensiv, med hjälp av en förstärkt cirkulär ekonomi i Europa, eftersom detta är avgörande för de materiella förutsättningarna, både för en europeisk högteknologisektor och för en digitaliserad industriell produktion och dess produkter,
   d) att stärka sammanhållningen i Europa genom en tillförlitlig och ambitiös europeisk investeringspolitik (där särskild uppmärksamhet ägnas åt utbyggnaden av en högklassig digital infrastruktur), där olika europeiska finansieringsinstrument, bland annat Efsi, regionala fonder, Horisont 2020 med flera, används, och där det säkerställs en samordnad, teknikneutral europeisk industripolitik på grundval av lojal konkurrens mellan flera olika aktörer, jämte innovation och hållbar modernisering samt tekniska och sociala innovationer och nya affärsmodeller som stimulerar, dels den digitala inre marknaden, dels integrationen och moderniseringen av hela den europeiska industrin,
   e) att stödja Europas klimatpolitiska mål genom att förbättra energi- och resurseffektiviteten inom industriproduktionen, liksom också dess karaktär av cirkulär ekonomi, minska utsläppen och låta industrins hållbarhet gå hand i hand med konkurrenskraft,
   f) att stärka den ekonomiska, politiska och sociala innovationen med hjälp av principerna om att öppenhet ska råda och att offentliga och privata uppgifter och information ska finnas tillgängliga, samtidigt som känsliga uppgifter alltid skyddas i utbyten mellan företag, arbetstagare och konsumenter och det möjliggörs en bättre integration mellan dels ekonomiska sektorer av alla slag, dels alla områden för politiken, inklusive kulturella och kreativa näringar,
   g) att förbättra medborgarnas utkomstmöjligheter i och utanför tätorter, samt deras medvetenhet om och förmåga att dra nytta av digitaliseringens möjligheter,
   h) att stimulera till tekniska och sociala innovationer inom forskningen i EU genom en digitaliseringspolitik för industrin med en tydlig inriktning och vision,
   i) att förbättra energitryggheten och minska energiförbrukningen genom en digitaliserad samt mer flexibel och effektiv industriell produktion som tillåter bättre styrning av efterfrågan på energi,
   j) att ingå partnerskap med andra makroregioner i världen för att utveckla innovativa och rättvisa digitala öppna marknader,
   k) att vara medveten om att det behövs en rättvisare och effektivare europeisk skattepolitik, där man klargör frågor om exempelvis beskattningsunderlaget i en tid av globalt sammankopplade digitala marknader och digitaliserad produktion,
   l) att locka till sig investeringar och världsledande forskare och experter och därigenom bidra till ekonomisk tillväxt och europeisk konkurrenskraft,
   m) att stödja nya affärsmodeller och innovativa nystartade företag som har sin drivkraft i digitaliseringen och den tekniska utvecklingen.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av att vi får ett företagsklimat som präglas av konkurrens och underlättar privata investeringar, ett regelverk som öppnar möjligheter och där byråkratiska hinder undviks, en högklassig digital infrastruktur för Europa och en samordnande struktur på EU-nivå för digitaliseringen av industrin, som underlättar samordningen av nationella, regionala och EU-omfattande initiativ och plattformar för industriell digitalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa uppnåendet av målet om att industrin ska svara för 20 % av BNP senast 2020. Parlamentet betonar att det är en förutsättning för att EU ska kunna utöva ett globalt ledarskap inom industrin att digitaliseringen av industrin knyts an till en bredare upplagd EU-strategi för industrin. Parlamentet understryker betydelsen av att främja digitalisering, framför allt i de medlemsstater, regioner och sektorer som släpar efter och bland de människor som drabbas av den digitala klyftan. Parlamentet välkomnar i detta avseende de rundabordssamtal på hög nivå och det europeiska forum för intressenter som föreslagits. Parlamentet betonar vikten av samarbete mellan relevanta aktörer, och förväntar sig att inte bara ledande krafter från näringslivet jämte arbetsmarknadens parter, utan också den akademiska världen, små och medelstora företag, standardiseringsorganisationer, politiska beslutsfattare och offentliga förvaltningar på det nationella och lokala planet, tillsammans med det civila samhället, också kommer att uppmanas att spela en aktiv roll.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta det viktiga arbetet med att undersöka utvecklingstendenser inom tillverkning och digitalisering, liksom utvecklingstendenser inom icke-tekniska områden (lagstiftning, politik, förvaltning, kommunikation osv.), genom att i relevanta delar följa utvecklingen i andra regioner, identifiera ny nyckelteknik och sträva efter att EU:s ledarskap på dessa områden upprätthålls och att nya utvecklingstendenser integreras i politik och åtgärder samtidigt som hänsyn tas till koncepten inbyggd säkerhet och inbyggt integritetsskydd, och det ses efter om detta arbete skulle kunna utföras av ett särskilt nätverk för industriella framtidsprognoser, där det bland annat skulle ingå nationella organisationer för forskning och teknik.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180), men beklagar att man i meddelandet inte tillräckligt behandlar alla aktuella utmaningar, eftersom man i fråga om transportsektorn koncentrerar sig på uppkopplad och automatiserad körning. Parlamentet påpekar att, även om uppkopplade och automatiserade fordon är en av de mest spännande digitala omvandlingarna i sektorn, finns det digitaliseringspotential inom alla transportsätt, både inom drift och administration, och i hela värdekedjan från tillverkare till passagerare och gods, samt potential för samordning med all ny teknik som används inom sektorn, såsom de europeiska globala satellitbaserade navigationssystemen Egnos och Galileo, där det kan förväntas resultat inom den närmaste framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sig på digitala omvandlingar inom alla transportsätt, inklusive transport- och turistrelaterade tjänster.

6.  Europaparlamentet påpekar att digitaliseringsprocessen inte blivit till lika stor nytta för hela transportsektorn, och att detta fört med sig en skadlig fragmentering på den inre marknaden både mellan olika transportsätt och inom ett och samma transportsätt. Parlamentet understryker att det finns påtagliga och allt större skillnader mellan medlemsstaterna vad gäller konkurrenskraft och digitalisering på transportområdet, och också skillnader mellan regioner, bolag och små och medelstora företag. Parlamentet anser att framtagandet av en samordnad strategi för industriell digitalisering för EU kan bidra till att övervinna sådan fragmentering och sådana skillnader och locka till sig investeringar i digitala projekt. Målet bör inte vara ännu ett policydokument utan en verklig strategi som speglar innovationstrender och marknadspotential och vars genomförande bör utvärderas kontinuerligt.

7.  Europaparlamentet anser att en samordnad strategi för industriell digitalisering kommer att bidra till att lösa några av de mest brådskande utmaningarna inom transport- och turismsektorn. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ytterligare stödja digitaliseringen för att

   a) förbättra den övergripande säkerheten, kvaliteten och miljöprestandan inom transportsektorn,
   b) förbättra den obehindrade tillgängligheten för alla, inbegripet för äldre och personer med nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättning, öka medvetenheten om alternativa mobilitetslösningar genom att erbjuda passagerare flera valmöjligheter, mer användarvänliga och anpassade produkter och mer information, i hela EU och i både städer och mindre utvecklade regioner,
   c) minska transportkostnaderna, såsom underhållskostnader och effektivera utnyttjandet av den befintliga transportinfrastrukturkapaciteten (t.ex. konvojkörning, samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS), det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) och flodinformationstjänster (RIS),
   d) förbättra konkurrenskraften genom att främja framväxten av nya aktörer, i synnerhet små och medelstora företag och nystartade företag, för att utmana befintliga monopol,
   e) främja korrekt och harmoniserad verkställighet av EU-lagstiftningen genom utveckling av trafikledningssystem, intelligenta transportsystem, digitala färdskrivare, elektroniska vägtullsystem m.m., och skapa regelverk som är anpassade till verkliga och nya situationer som kan uppstå till följd av tillämpningen av den nya tekniken,
   f) minska de administrativa bördorna för små och medelstora trafikidkare och nystartade företag, till exempel inom gods- och logistiksektorn genom att förenkla administrativa förfaranden, möjliggöra spårning av last och optimera tidsplaner och trafikflöden,
   g) fortsätta garantera passagerarrättigheterna, inklusive uppgiftsskydd, också under trafikslagsövergripande resor,
   h) minska de problem som har att göra med informationsasymmetri på transportmarknaden,
   i) främja turismsektorns attraktivitet och utveckling, vilken utgör cirka 10 procent av EU:s BNP, samt de kreativa näringarnas attraktivitet och utveckling i stads- och landsbygdsområden och de yttersta randområdena, t.ex. genom bättre integration av rörlighets- och turisttjänster, även till mindre kända resmål.

8.  Parlamentet påpekar att oavbruten anslutbarhet med hög kapacitet är en förutsättning för snabba, säkra och tillförlitliga anslutningar för alla transportsätt och för ytterligare digitalisering inom transportsektorn. Det är beklagligt att den digitala täckningen i EU är så fragmenterad. Investeringar i bredband och en rättvis spektrumallokering är avgörande för digitaliseringen av transportsektorn. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det behövs en sektorsövergripande vision, som till exempel omfattar elektronik, telekom, transport och turism. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppfylla sitt åtagande att tillhandahålla en sådan typ av anslutbarhet för de största transportlederna och transportknutpunkterna senast 2025 och att ta initiativet till fullständig täckning i hela EU.

Att skapa förutsättningar för framgångsrik industriell digitalisering: infrastruktur, investeringar, innovationer och färdigheter

9.  Europaparlamentet understryker att en strategi för industrins digitalisering erbjuder en möjlighet till främjande av innovation, effektivitet och hållbar teknik, vilket leder till ökad konkurrenskraft och en modernisering av EU:s industribas, liksom också till undanröjande av hinder för utvecklingen av den digitala marknaden. Parlamentet betonar att en integrerad industriell digitalisering måste utgå från starka möjliggörande förutsättningar, alltifrån en förstklassig framtidssäkrad digital infrastruktur, forskning och utveckling och ett investeringsvänligt klimat till en tillförlitlig och innovationspådrivande lagstiftningsram, en fördjupad digital inre marknad, en hög nivå av färdigheter och företagande, och en förstärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter.

10.  Europaparlamentet påpekar att man måste främja offentliga och privata investeringar i höghastighetskonnektivitet, till exempel genom 5G, fiberoptik, navigering och infrastruktur för satellitkommunikationer, för att säkerställa en stark ryggrad för digital infrastruktur i stads- och industrområdena. Parlamentet pekar på vikten av en harmoniserad spektrumallokering, i syfte att öka efterfrågan på konnektivitet och förbättra nätinvesteringsklimatets förutsägbarhet. Parlamentet understryker vikten av ledarskap inom digitala industriella värdekedjor och nyckelteknik, såsom 5G, kvantteknik, högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, molntjänster, stordataanalyser, sakernas internet, robotteknik, automation (också högautomatiserad körning) och distribuerad databasteknik. Parlamentet stöder här kommissionens arbetsdokument vilka åtföljt dess meddelande.

11.  Europaparlamentet erkänner möjligheterna och utmaningarna i samband med digitaliseringen av industrin. Digitaliseringen är till nytta i och med att den ökar möjligheterna till flexibla arbetsupplägg som kan skapa en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, erbjuda flera valmöjligheter genom rörligt distansarbete och göra det möjligt för människor från landsbygden och isolerade områden att arbeta (förutsatt att de har den infrastruktur som behövs), och därmed främja ekonomisk tillväxt. Samtidigt kan den digitaliseringsdrivna trenden i riktning mot ökad flexibilitet öka risken för instabil och osäker anställning. De nya arbetsformerna får inte användas för att kringgå gällande arbets- och sociallagstiftning när det gäller skyddet av arbetstagar- och konsumenträttigheterna. Traditionella företag och företagen inom plattformsekonomin måste ha lika villkor.

12.  Europaparlamentet noterar att den digitala omvandlingen inom transport- och turistsektorerna, i synnerhet utvecklingen av den efterfrågestyrda ekonomin och delningsekonomin, i hög grad bidrar till att omforma passagerarnas och konsumenternas beteende när det gäller rörlighet och turism liksom behovet av anpassning av infrastrukturen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av digitaliseringen med avseende på transport-, rörlighets- och turisttjänsterna, med särskild tonvikt på beteendet hos och de val som görs av användarna av dessa tjänster och att ytterligare frigöra potentialen i denna samhällsförändring.

13.  Europaparlamentet noterar att den ökande digitaliseringen inom distributionen av resebiljetter innebär att mer information finns lättillgänglig för konsumenterna på internet, men allt oftare på ett sätt som gör det svårt att jämföra erbjudanden. Det är därför viktigt att stärka garantierna för insyn och neutralitet inom distributionen, i synnerhet för distribution över internet, så att konsumenterna kan göra välgrundade val baserat på tillförlitlig information, som inte bara rör priser utan även andra parametrar, inklusive tjänsternas kvalitet och tillhörande erbjudanden. Insynen kommer att både främja konkurrenskraften och stödja utvecklingen av trafikslagsövergripande transporter.

14.  Europaparlamentet anser att digitaliseringen bör erbjuda konsumenterna fler valmöjligheter, mer användarvänliga och anpassade produkter och mer information, i synnerhet om kvaliteten på produkterna eller tjänsterna.

15.  Europaparlamentet påpekar att språkbarriärernas inverkan på industrin och dess digitalisering inte har beaktats eller utvärderats tillräckligt i dokument om den digitala marknaden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen av språkteknologi som, tillsammans med industrins digitalisering, kommer att minska fragmenteringen av den europeiska marknaden.

16.   Europaparlamentet betonar att särskilt stöd för ”analog” flerspråkighet i Europa gynnar både digitaliseringen av den europeiska industrin och undervisningen i övergripande digitala färdigheter. Parlamentet betonar därför att betydligt mer uppmärksamhet måste ägnas åt grundforskning i statistiska, smarta och maskinella översättnings- och läromedelsprogram.

17.  Europaparlamentet understryker att regionerna måste fokusera på sina starka sidor inom produktionen och främja sin utveckling genom smart specialisering och smarta kedjor och kluster. Parlamentet anser att kluster av och synergier mellan små och medelstora företag, näringslivs- och samhällsaktörer, sektorn för kvalificerat hantverk, nystartade företag, den akademiska världen, forskningscentrum, konsumentorganisationer, de kreativa näringarna, finansvärlden och andra intressenter kan fungera som framgångsrika förebilder för främjandet av digital tillverkning och innovation. Parlamentet uppmuntrar forskning, innovation och strukturell sammanhållning i EU. Parlamentet betonar vikten av acceleratorprogram och riskkapital för att hjälpa nystartade företag att expandera. Parlamentet noterar betydelsen av att utnyttja digitalisering till att främja affärsmodellsinnovationer, såsom ”pay-per-output”-system och masskundanpassning.

18.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas de problem som just de små och medelstora företagen ställs inför, i de situationer där digitaliseringen, relativt sett, skulle ge störst utbyte i form av energi-, resurs- och produktionseffektivitet. Parlamentet anser att de små och medelstora företagens sammanslutningar bör stärkas och att de bättre bör få komma till tals via digitaliseringsprogram, samt att det bör utvecklas centrum för tillämpad vetenskap med tyngdpunkten förlagd till digitalisering, och medfinansiering av den forskning och utveckling som bedrivs inom små och medelstora företag. Parlamentet anser att man bör uppmärksamma frågor om äganderätt och åtkomst till data, liksom utvecklingen av ett europeiskt program för digital lärlingsutbildning.

19.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en plattform för smart specialisering avseende industriell modernisering och framför allt kommissionens förslag i handlingsplanen om digitalisering av industrin, för att skapa ett nätverk av kompetenscentrum och digitala innovationsknutpunkter för att stärka industriell digitalisering och digitala innovationer bland små och medelstora företag i alla regioner. Parlamentet konstaterar att sektorn för kvalificerade hantverk inte bör förbises i detta hänseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt driva på inrättandet av digitala innovationsknutpunkter och digitala kompetenscentrum i mindre digitaliserade europeiska regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla utökad finansiering till digitala innovationsknutpunkter med hjälp av europeiska medel av olika slag (Horisont 2020, strukturfonderna osv.), till stöd för medlemsstaternas arbete med och strategier för att utveckla ett nationellt nätverk av digitala innovationsknutpunkter, och att överväga experiment med ett tillvägagångssätt av modellen ”sandllåda”, där sektorsövergripande experiment i en kontrollerad miljö inte kommer att blockeras av fasta regler. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka det transnationella samarbetet mellan sina digitala innovationsknutpunkter. Parlamentet anser att de digitala innovationsknutpunkter som utsetts bör vara specialiserade på industriella digitala innovationer som bidrar till att lösa samhällsutmaningarna i Europa. Parlamentet anser här att anslagen ur Horisont 2020 till de digitala innovationsknutpunkterna skulle kunna kombineras med anslag till samhällsutmaningar ur samma program. Parlamentet noterar alternativet med IKT-innovationscheckar för små och medelstora företag när det gäller tillgång till rådgivning, utbyte av bästa praxis och de digitala innovationsknutpunkternas expertis.

20.  Europaparlamentet noterar den viktiga roll som städer och lokala självstyrelseorgan spelar för utvecklingen av nya affärsmodeller samt tillhandahållandet av digital infrastruktur och digitalt stöd till små och medelstora företag och till andra aktörer inom industrin, liksom vilka enorma möjligheter som digitala innovationer inom industrin innebär för städer, t.ex. via avfallsfri lokal tillverkning, en närmare integration mellan industriproduktion samt lokal logistik, logistik i städerna och transport, samt för energiproduktion, konsumtion, tillverkning och 3D-utskrifter. Parlamentet anser att städer också bör kunna få tillgång till digitala innovationsknutpunkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att studera lokal, nationell och internationell bästa praxis och stimulera utbytet av den. Parlamentet välkomnar offentliggörandet av en förteckning över europeiska digitala städer (European Digital City Index) och initiativ för att främja interoperabilitet mellan data och system i europeiska städer. Parlamentet noterar att initiativet för smarta städer spelar en roll i detta sammanhang. Parlamentet framhåller de positiva erfarenheterna av regionala forum för rådgivning.

21.  Europaparlamentet framhåller den roll som offentlig upphandling samt rättsliga krav för registrering av företag och verksamhets- eller informationsrapporter kan spela för främjandet av ny digital teknik inom industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga hur offentlig upphandling kan användas som mekanism för att locka innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa en digital kontroll i sitt Refit-program för att säkerställa att reglerna är aktuella för det digitala sammanhanget, och att underlätta utbyte mellan offentliga myndigheter av bästa praxis om användning av innovationskriterier i samband med öppna anbudsförfaranden vid entreprenad. Parlamentet rekommenderar att anpassningen av den rättsliga och tekniska miljön, som t.ex. övergången till IPv6, till behoven för industrins digitalisering och avstampen av sakernas internet påskyndas.

22.  Europaparlamentet betonar vikten av att det frigörs lämplig offentlig och privat finansiering för digitaliseringen av Europas industri, varvid Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bör användas bättre. Parlamentet anser att detta väsentligen måste trappas upp och att de offentliga investeringarna i digital infrastruktur måste öka. Parlamentet understryker att finansiering från privata plattformar och delningsplattformar spelar en central roll. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett finansiellt rundabordsamtal för industriell digitalisering, vilket kommer att undersöka frågan och lämna innovativa finansieringsförslag. Parlamentet beklagar att resurserna till digitala strategier i EU:s budget är alltför knapphändiga för att ge en verklig effekt. Parlamentet medger att den europeiska ekonomin behöver stimulans genom produktiva investeringar: tillgången till befintliga europeiska finansiella instrument, såsom EU:s struktur- och investeringsfonder samt Horisont 2020, bör säkerställa att detta mål uppnås. Parlamentet anser att kombinationen av dessa fonder bör överensstämma med nationella resurser och bestämmelserna om statligt stöd. Parlamentet erkänner den roll som offentlig-privata partnerskap och de gemensamma företagen spelar.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla skatteincitament för affärsverksamhet och företag som genomför digitala och smarta produktionssystem, i syfte att stödja en effektiv industriell digitalisering.

Att säkerställa tekniskt ledarskap för Europa och säkerhet i samband med industrins digitalisering: sammanslagningar och förvärv, it-säkerhet, dataflöden, standardisering

24.  Europaparlamentet inser att forskning och utveckling (FoU) ovillkorligen måste stärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja såväl interna som externa insatser inom FoU samt främja innovationsnätverk och samarbete mellan nystartade företag, etablerade företagsaktörer, små och medelstora företag, universitet, etc. i ett digitalt ekosystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man kan maximera överföringen till marknaden av resultat från forskningen inom ramen för Horisont 2020, samt de europeiska företagens tillvaratagande av dessa resultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för Horisont 2020, öka andelen för de forskningsprojekt som resulterar i patent och immateriella rättigheter, och att rapportera om dem.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av att skydda känslig europeisk teknik och sakkunskap som ligger till grund för framtida industriell styrka och ekonomisk resiliens. Parlamentet framhåller de potentiella riskerna med utländska direktinvesteringar som styrs av strategier och industripolitik, i synnerhet genom statsägda företag via sammanslagningar och förvärv. Parlamentet framhåller att de som genomför utländska direktinvesteringar har varit alltmer intresserade av att förvärva känslig europeisk teknik via sammanslagningar och förvärv. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att studera vilka erfarenheter som gjorts i Förenta staterna av kommittén om utländska investeringar (Committee on Foreign Investment in the United States, CFIUS). Parlamentet understryker att lika marknadstillträde för investeringar måste uppnås genom att det fastställs globala regler.

26.  Europaparlamentet betonar att utveckling av automatisering, robotteknik, tillämpning av artificiell intelligens i produktionen samt den djupa integreringen av tekniska komponenter med olika ursprung föranleder nya frågor om säkerhet, trygghet och ansvar för både produkter och produktionsanläggningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt klargöra säkerhets- och ansvarsbestämmelser för autonomt fungerande system, inklusive villkoren för utprovning av dem.

27.  Europaparlamentet medger att öppenhet och anslutbarhet också har potentiella effekter på sårbarheten för it-attacker, sabotage, manipulering av uppgifter eller industrispionage samt understryker i detta sammanhang att man i samband med digitaliseringen av Europas industri måste ta ett gemensamt grepp på it-säkerheten i EU. Parlamentet inser att det behövs ökad medvetenhet om bättre it-säkerhet. Parlamentet anser att motståndskraft mot it-angrepp och it-incidenter är ett avgörande ansvar för företagsledare samt nationella och europeiska industri- och säkerhetspolitiska beslutsfattare. Parlamentet anser att det är tillverkarna som har ansvaret för att säkerställa normer för säkerhet på och utanför internet, såsom centrala konstruktionsparametrar i alla digitala innovationer, utgående från den modernaste teknik som finns tillgänglig och på grundval av principerna om ”säker design” och ”säkerhet som standard”, men att man under vissa omständigheter och med stöd av vissa kriterier kan frångå detta producentansvar. Parlamentet noterar att kraven på it-säkerhet vad gäller sakernas internet och standarderna för it-säkerhet, t.ex. på grundval av referensarkitekturmodellen RAMI4.0 och ICS, skulle stärka motståndskraften mot it-angrepp och it-incidenter i Europa. Parlamentet anser att de europeiska standardiseringsorganen har en särskild roll att spela där och inte bör åsidosättas. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika modeller för ökad it-säkerhet i samband med sakernas internet. Parlamentet uppmanar dock offentliga institutioner att införa tvingande it-säkerhetskrav för offentlig upphandling av it-utrustning och produkter med anknytning till sakernas internet. Parlamentet anser det mycket viktigt att små och medelstora företag erbjuds kontroll av och rådgivning om it-säkerheten hos sina digitaliserade industriprodukter. Parlamentet anser att utbyte av bästa praxis mellan EU:s medlemsstater skulle kunna underlätta motståndskraften mot it-angrepp och it-incidenter i Europa.

28.  Europaparlamentet anser att det bör finnas gemensamma kriterier för kritisk infrastruktur och dess digitala säkerhet och att EU:s direktiv om nät- och informationssäkerhet utgör det första steget för att uppnå en hög gemensam nivå av nät- och informationssäkerhet i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta press på medlemsstaterna för att direktivet ska införlivas konsekvent och i rätt tid. Parlamentet betonar behovet av att stärka den roll som de ledande organen har enligt direktivet om nät- och informationssäkerhet för att skapa förtroende för framtida teknik. Parlamentet noterar att mekanismer för övervakning av it-hot och framtidsanalyser bör erkännas som viktiga för säkerheten hos EU:s digitala industri, varvid tyngdpunkten särskilt bör förläggas till skyddet av små och medelstora företag samt av konsumenter.

29.  Europaparlamentet betonar att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt frågor om insamling av och åtkomst till industri- eller produktionsrelaterade uppgifter och information. Parlamentet understryker i detta avseende att särskilt avseende måste fästas vid principerna om datasuveränitet, öppen och standardiserad tillgång och åtkomst till uppgifter, förbättrad innovation och produktivitet, nya tjänster och affärsmodeller samt säkerhetsrevision, samtidigt som lojal konkurrens möjliggörs. Parlamentet betonar att man bör gå mycket försiktigt till väga i samband med nya former för lagstiftning om äganderätt och åtkomst till data, och att sådan lagstiftning får införas endast efter omfattande samråd med alla relevanta berörda parter. Parlamentet anser att både innovationer och sådant som hänger samman med arbetstagares och konsumenters integritet måste skyddas och värnas, såsom det förutsätts i äganderätt och åtkomst till data. Parlamentet betonar dessutom att utlämnande av och tillgång till information för allmänhetens intresse och vetenskapliga ändamål bör främjas. Parlamentet noterar kommissionens förslag till en dataekonomi i detta avseende för att främja en gemensam europeisk datamarknad. Parlamentet anser att två viktiga aspekter måste framhållas i den pågående debatten om datasystem, av omsorg om stimulans till utvecklingen av tekniska lösningar för säker identifiering och säkert utbyte av uppgifter, nämligen dels regler för standardavtal, dels införandet av en kontroll av om avtalsförhållanden mellan företag är oskäliga.

30.  Europaparlamentet betonar att det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster och lagstiftningsförslaget för det fria flödet av data, som syftar till att undanröja omotiverade restriktioner för datalokalisering, har potential att ytterligare stimulera digitaliseringsprocessen i den europeiska industrin, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag, och att motverka fragmentering av EU:s inre marknad. Kommissionen uppmanas att övervaka antagandet och det enhetliga genomförandet av det europeiska initiativet för molnbaserade tjänster i syfte att möjliggöra rättvisa, snabba, tillförlitliga och obehindrade dataflöden och dataanvändning. Parlamentet påminner kommissionen om att den i sitt meddelande åtagit sig att lägga fram ett lagstiftningsförslag för det fria flödet av data inom EU i syfte att undanröja eller förhindra omotiverade lokaliseringskrav i nationella lagar eller bestämmelser.

31.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att öppna data, stordata och dataanalys, särskilt i transportsektorn, är avgörande för att man ska kunna dra full nytta av den digitala inre marknaden och främja innovation. Parlamentet beklagar att initiativen för att underlätta dataflödet fortfarande är fragmenterade. Parlamentet betonar att det behövs större rättslig förutsebarhet, särskilt i fråga om ägande och ansvar, med full respekt för integriteten och uppgiftsskyddet.

32.  Europaparlamentet erkänner potentialen i att digitalisera industrin vid tillämpning av sektoriell dataåtervinning samt offentliga och halvoffentliga myndigheters och marknadsaktörers förvaltning.

33.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att integrera öppen arkitektur som princip för utformningen av digitala komponenter.

34.  Europaparlamentet erkänner vikten av att skydda teknisk sakkunskap om utbyte och sammanlänkning av industriella digitala komponenter, samtidigt som man möjliggör och främjar interoperabilitet och uppkoppling mellan slutanvändare.

35.  Europaparlamentet betonar att det krävs en stark standardiseringsstrategi som samordnas med EU:s medlemsstater och kommissionen, och även innefattar interoperabilitet på det digitala området för att Europa ska bli ledande inom industriell digitalisering. Parlamentet framhåller att Europas standardiseringsorgan är viktiga och unika till sin beskaffenhet, bland annat vad gäller deras inkluderande och samsynsbaserade synsätt, där berörda parter i samhället och framför allt små och medelstora företag får medverka. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utveckling av öppna standarder och välkomnar dess avsikt att garantera tillgång till och effektiv licensiering av sådana patent som är nödvändiga för standarder på grundval av så kallade FRAND-villkor (FRAND = fair, reasonable, non-discriminatory, alltså rättvis, skälig och icke-diskriminerande), och medger att detta är avgörande för att främja innovation samt forskning och utveckling i EU. Parlamentet anser att den cirkulära ekonomin kan vara en viktig faktor för en konsekvent standardisering av kommunikationsflöden längs industriella värdekedjor. Parlamentet efterlyser en samordnad strategi från EU:s sida genom de europeiska standardiseringsorganisationerna (CEN, Cenelec och Etsi) i förhållande till internationella forum och konsortier. Parlamentet anser det önskvärt att sträva efter globala och universella standarder, men understryker även att det finns en vilja att gå vidare med europeiska standarder om internationellt samarbete i standardiseringsforum inte är framgångsrikt. Parlamentet anser att interoperabilitet är nödvändig, i synnerhet på området sakernas internet, för att utvecklingen av ny teknik säkert ska ge flera möjligheter åt konsumenterna, som inte bör vara låsta till enbart ett fåtal specifika leverantörer.

36.  Europaparlamentet betonar att handelshinder inom digitaliseringsområdet hämmar den europeiska industrins internationella verksamhet och skadar europeisk konkurrenskraft. Parlamentet anser att rättvisa handelsavtal mellan EU och tredjeländer i hög grad kan bidra till gemensamma internationella regler inom området för dataskydd, dataflöden, dataanvändning och standardisering.

Den sociala dimensionen färdigheter, utbildning och sociala innovationer

37.  Europaparlamentet anser att stora insatser måste göras när det gäller utbildning, skattesystem och sociala trygghetssystem för att integrera förändringseffekterna i vår europeiska sociala och ekonomiska modell. Parlamentet framhåller att industrins digitala omvandling kommer att få stora samhällskonsekvenser inom områden från sysselsättning, arbetsförhållanden, arbetstagares rättigheter till utbildning och färdigheter, e-hälsa, miljö och hållbar utveckling. Parlamentet betonar att säkerhet måste eftersträvas i samband med denna förändring. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt studera och åtgärda de sociala konsekvenserna av en industriell digitalisering och vid behov föreslå ytterligare åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan och främja ett digitalt samhälle för alla, och samtidigt stimulera Europas konkurrenskraft.

38.  Europaparlamentet påminner om att EU-domstolen har definierat begreppet arbetstagare på basis av ett anställningsförhållande som kännetecknas av vissa kriterier, såsom utförande av arbete för någons räkning, lön och typ av arbete(12). Parlamentet efterlyser rättslig klarhet om vad som utgör ”anställning” på den digitala arbetsmarknaden så att efterlevnaden av arbets- och sociallagstiftningen säkerställs. Alla arbetstagare inom plattformsekonomin är antingen anställda eller egenföretagare, och detta ska i första hand avgöras utgående från den faktiska situationen, och de ska klassificeras utgående från denna situation, oavsett det avtalsenliga förhållandet.

39.  Europaparlamentet understryker att utbildning och livslångt lärande utgör hörnstenen för den sociala sammanhållningen i ett digitalt samhälle. Parlamentet betonar att EU står inför en digital klyfta i fråga om färdigheter. Parlamentet vill att man, efter samråd med arbetsmarknadens parter och under medverkan från dem, ska börja tillämpa en färdighetsgaranti, och uppmanar medlemsstaterna att se efter hur man kan tillgodose medborgarnas behov av fortlöpande (om)skolning, kompetenshöjning och livslångt lärande, för att säkerställa en friktionsfri övergång till en smart ekonomi. Parlamentet betonar betydelsen av att säkerställa främjandet och erkännandet av digitala färdigheter, samt av den nya trenden i riktning mot färdigheter på olika områden. Parlamentet anser att arbetsgivarna bör anlita Europeiska socialfonden för utbildning av detta slag och för att främja en digital verktygslåda för kompetenshöjning, i samarbete med näringslivet och arbetsmarknadens parter. Parlamentet välkomnar att det utvecklats läromedel och sektorsspecifika kursplaner, och uppmanar kommissionen att undersöka alternativ för hur man skulle kunna införa ett certifieringssystem för fortbildningsprogram som gäller digitala färdigheter.

40.  Europaparlamentet understryker att digitala färdigheter måste införlivas i de nationella utbildningsväsendenas kursplaner. Parlamentet noterar att exempel på initiativ som Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) stöder, såsom europeiska månaden för it-säkerhet och europeiska utmaningen för it-säkerhet, bör utvecklas vidare i detta syfte. Parlamentet betonar vikten av specialiserad lärarutbildning för digitala färdigheter samt att alla barn bör få lära sig digitala färdigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla skolor är utrustade med Wi-Fi och modernt IT-material. Parlamentet noterar att kodning också spelar en viktig roll. Parlamentet efterlyser ett utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna för att lära av etablerad praxis såsom Fit4Coding-programmet, initiativ om digital akademi, program för e-lärande eller kodningsskolor såsom Webforce3. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja integrationen av tester av digitala färdigheter i IGCU/Pisastudierna för att möjliggöra konkurrens och jämförelse mellan EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen utforma ämnesövergripande studieprogram som syftar till att integrera flera kompetenser, såsom it med företagsledning eller ingenjörsvetenskap med datavetenskap. Parlamentet betonar att alla EU:s medlemsstater bör utveckla omfattande målinriktade nationella strategier för digitala färdigheter, i enlighet med kommissionen uppmaning. Parlamentet framhåller den viktiga roll som arbetsmarknadens parter och andra parter kan spela för att utveckla och genomföra sådana strategier. Parlamentet noterar att endast hälften av EU:s medlemsstater hittills inrättat nationella koalitioner för digitala arbetstillfällen. Parlamentet betonar att en särskild budgetpost till stöd för den verksamhet som bedrivs av koalitionen för digitala färdigheter och digitala arbetstillfällen skulle stärka spridningen av information och ytterligare aktiviteter.

41.  Europaparlamentet framhåller vikten av att investera i digitaliseringen av yrkesutbildning och sektorn för kvalificerade hantverk. Parlamentet framhåller att digitala färdigheter även behöver kombineras med teknisk kompetens och främjandet av utbildning inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt främjandet av mjuka färdigheter såsom kommunikation, gruppsamordning och sektorsövergripande tänkande.

42.  Europaparlamentet efterlyser att jämställdhetsperspektivet införlivas i alla digitala initiativ, så att den pågående digitala omvandlingen också blir en drivkraft för jämställdhet. Parlamentet betonar att den allvarliga könsklyftan inom IKT-sektorn måste åtgärdas, eftersom detta är utslagsgivande för EU:s långsiktiga tillväxt och välstånd.

43.  Europaparlamentet konstaterar att digitaliseringen kan göra sociala tjänster och andra offentliga tjänster mer åtkomliga och låta personer med funktionsnedsättning och rörelsehinder komma in på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar särskilt vikten av distansarbete i detta sammanhang.

44.  Europaparlamentet påpekar, precis som initiativet Europeana visar, att digitaliseringen av europeiska verk erbjuder ett ypperligt tillfälle att göra dem mer lättåtkomliga, förbättra distributionen av dem och mera effektivt föra ut dem till allmänheten, och att digital innovation kan sätta i gång en revolution i det sätt på vilket kulturella varor visas och tillgängliggörs. Parlamentet betonar betydelsen av att framför allt främja användningen av 3D-teknik för datainsamling och av att återskapa kulturella verk och kulturarv som förstörts. Parlamentet betonar behovet av att garantera medel för digitaliseringen, bevarandet och tillgängligheten online av det europeiska kulturarvet.

45.  Europaparlamentet beklagar att historiska och kulturella platser sällan är lättillgängliga för personer med funktionsnedsättning och framhåller de möjligheter som en starkare digital kulturplattform erbjuder för att få fler att delta och göra kulturella upplevelser, platser och föremål i hela Europa mer tillgängliga, oavsett geografiskt läge.

46.  Europaparlamentet uppmuntrar forskning kring och utveckling av användbara tekniska hjälpmedel, som kan bli nya industrivaror till hjälp för integreringen av personer med funktionshinder.

47.  Europaparlamentet rekommenderar att det införs ett regelbundet utbyte av bästa praxis, en lägesöversyn som ska publiceras vartannat år samt rekommendationer om industrins digitalisering.

o
o   o

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0009.
(2) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 131.
(3) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 57.
(4) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 41.
(5) EUT C 482, 23.12.2016, s. 89.
(6) EUT C 468, 15.12.2016, s. 19.
(7) EUT C 93, 9.3.2016, s. 120.
(8) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 22.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0486.
(10) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 45.
(11) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 24.
(12) Se EU-domstolens dom i mål C-596/12, punkt 17 och EU-domstolens dom i mål C-232/09, punkt 39.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy