Europaparlamentets resolution av den 14 juni 2017 om kommissionens rapport för 2016 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2016/2310(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 om utsikterna för EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,
– med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan(1),
– med beaktande av det ramavtal som ingicks i Ohrid och undertecknades i Skopje den 13 augusti 2001 (Ohrid-ramavtalet),
– med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 att bevilja landet status som kandidatland för EU-medlemskap, Europeiska rådets slutsatser från juni 2008, rådets slutsatser från december 2008, december 2012, december 2014 och december 2015, samt av ordförandeskapets slutsatser av den 13 december 2016, som fick stöd av en överväldigande majoritet av delegationerna och upprepade dess otvetydiga och kraftfulla engagemang när det gäller processen för anslutning till EU,
– med beaktande av det 13:e sammanträdet för stabiliserings- och associeringskommittén mellan landet och kommissionen, vilket hölls i Skopje den 15 juni 2016,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2016 2016 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2016)0715), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar The former Yugoslav Republic of Macedonia 2016 Report (SWD(2016)0362),
– med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport från juni 2016 om f.d. jugoslaviska Republiken Makedonien,
– med beaktande av kommissionens brådskande reformprioriteringar från juni 2015 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,
– med beaktande av rekommendationerna från gruppen av ledande experter om systemiska rättsstatliga problem i samband med den avlyssning som avslöjades våren 2015,
– med beaktande av den politiska överenskommelse (den så kallade Pržino-överenskommelsen) som de fyra största politiska partierna ingick i Skopje den 2 juni och 15 juli 2015, och överenskommelsen mellan de fyra partierna om genomförandet av den, av den 20 juli och 31 augusti 2016,
– med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för det toppmöte om västra Balkan som hölls i Paris den 4 juli 2016 samt av rekommendationerna från det civila samhällets organisationer till toppmötet i Paris 2016,
– med beaktande av de preliminära resultaten och slutsatserna samt den slutliga rapporten från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) om det tidigarelagda parlamentsvalet den 11 december 2016,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), FN:s generalförsamlings resolution 47/225 samt interimsavtalet av den 13 september 1995,
– med beaktande av Internationella domstolens dom om tillämpningen av interimsavtalet av den 13 september 1995,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet,
– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0055/2017), och av följande skäl:
A. Efter att två gånger ha uppskjutits förrättades tidigarelagda parlamentsval i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien den 11 december 2016. Allt gick helt normalt och lugnt till, och både internationella normer och rekommendationerna från OSSE/ODIHR följdes. Valet förlöpte utan några större intermezzon, förrättades på det hela taget bra och deltagandet var stort.
B. Reformer och anslutningsförberedelser hämmas av politisk polarisering, djup ömsesidig misstro och brist på genuin dialog mellan parterna. Inom vissa viktiga områden kan en ihållande tillbakagång skönjas. Demokratin och rättsstatsprincipen har utmanats gång på gång, i synnerhet som ett resultat av det man kallar state capture och som påverkar funktionen hos de demokratiska institutionerna och viktiga samhällsområden.
C. Den 27 april 2017 valdes Talat Xhaferi till ny talman för det makedoniska parlamentet. Den 17 maj 2017 anförtrodde Republiken Makedoniens president mandatet att bilda en ny regering åt SDSM-ledaren Zoran Zaev. Den 31 maj 2017 valdes den nya regeringen, ledd av premiärminister Zoran Zaev, av det makedoniska parlamentet.
D. Bland nyckelfrågorna i reformprocessen märks en reform av rättsväsendet, den offentliga förvaltningen och medierna, vartill kommer frågan om ungdomsarbetslösheten och en översyn av genomförandet av Ohrid-ramavtalet.
E. Det behövs ett seriöst åtagande av alla politiska krafter för att landet ska kunna fortsätta sin strävan i riktning mot integrering i EU och sin euroatlantiska väg. En ny regering måste anta och fullständigt genomföra gedigna reformer med konkreta resultat, framför allt inom områdena rättsstatsprincipen, rättvisa, korruption, grundläggande rättigheter, inrikes frågor och goda grannförbindelser.
F. Kommissionen, rådet och parlamentet är tillsammans överens om att vidhållandet av den positiva rekommendationen om att inleda anslutningsförhandlingar med landet fortfarande beror av och förutsätter framsteg med genomförandet av Pržino-överenskommelsen och avsevärda framsteg med genomförandet av de brådskande reformprioriteringarna.
G. Rådet har omöjliggjort framsteg med anledning av namnfrågan, som ännu inte lösts med Grekland. Bilaterala frågor bör inte användas som förevändning för att rida spärr mot en skyndsam inledning av förhandlingarna med EU.
H. Bilaterala tvister bör inte användas för att hindra processen för anslutning till EU, och bör inte heller stå i vägen för att anslutningsförhandlingarna inleds, utan åtgärdas i vederbörlig ordning i en konstruktiv anda och i enlighet med EU:s och FN:s normer. Man bör göra allt för att upprätthålla goda grannförbindelser och goda förbindelser mellan olika folkgrupper.
I. (Potentiella) kandidatländer bedöms efter sina egna meriter, och tidsplanen för anslutningen avgörs av hur snabbt och väl de nödvändiga reformerna genomförs. Det bör garanteras att anslutningsförhandlingarna inleds efter det att de villkor som krävs har uppfyllts. Landet har under flera år ansetts vara ett av de EU-kandidatländer som kommit längst med att anpassa sig till EU:s regelverk.
J. Anslutningsprocessen till EU är ett stort incitament för ytterligare reformer, i synnerhet med avseende på rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende, kampen mot korruption och mediefriheten. Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är väsentliga delar i utvidgningsprocessen, stabiliserings- och associeringsprocessen och landets anslutningsprocess.
K. Den 20 juli och den 31 augusti 2016 nådde ledarna för de fyra största politiska partierna en överenskommelse om genomförandet av Pržino-överenskommelsen, där det ingick att det tidigarelagda parlamentsvalet skulle hållas den 11 december 2016, och de uttalade sitt stöd för den särskilda åklagarens arbete. De upprepade även sitt åtagande att genomföra de brådskande reformprioriteringarna.
L. Den senaste tidens politiska kris har illustrerat att det saknas ett effektivt system för kontroller och motvikter inom de makedoniska institutionerna och att det behövs mera öppenhet och offentlig ansvarsskyldighet.
M. Bekämpning av organiserad brottslighet och korruption förblir grundläggande för att motverka kriminell infiltration av de politiska, rättsliga och ekonomiska systemen.
1. Europaparlamentet välkomnar bildandet av en ny regering den 31 maj 2017. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska partier att handla i en anda av försoning, för samtliga medborgares gemensamma intresse och att samarbeta med regeringen för att återställa förtroendet för landet och dess institutioner, inbegripet genom ett fullständigt genomförande av Pržino-överenskommelsen och brådskande reformprioriteringar.
2. Europaparlamentet välkomnar att de grundläggande rättigheterna respekterats vid det tidigarelagda valet den 11 december 2016, som förrättades bra, präglades av insyn och plats för alla, och förlöpte utan några större intermezzon. Parlamentet konstaterar att OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag ansåg att valen kännetecknades av verklig konkurrens. Parlamentet välkomnar att alla politiska partier godtagit valresultatet, av omsorg om inhemsk stabilitet, och understryker att de är ansvariga för att det inte ska ske någon återgång till politisk kris. Parlamentet uppmanar alla partier att avstå från att hindra parlamentets effektiva funktion. Parlamentet uppmanar med kraft den nya regeringen att skyndsamt gå vidare med de nödvändiga reformerna för att säkerställa landets euroatlantiska integration och föra fram dess europeiska perspektiv, till nytta för medborgarna. Parlamentet anser det nödvändigt med samarbete över partigränserna och mellan olika folkgrupper för att brådskande utmaningar, både på hemmaplan och i relation till EU, ska kunna bemötas, samt för att tillstyrkan till att anslutningsförhandlingar inleds med EU ska kunna förbli i kraft.
3. Europaparlamentet välkomnar att valprocessen blivit bättre, också när det gäller den rättsliga ramen, röstlängderna och medietäckningen. Parlamentet välkomnar att representanter för det civila samhället observerade valet vid de flesta vallokalerna. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att effektivt ta itu med de missförhållanden och brister som påstås ha förekommit, exempelvis i form av skrämseltaktik mot väljarna, röstköp och missbruk av allmänna medel, politiska påtryckningar mot medierna samt provocerande språk och verbala attacker på journalister, också mot bakgrund av kommunalvalet i maj 2017. Parlamentet uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att göra något med anledning av rekommendationerna från OSSE/ODIHR och Venedigkommissionen, och att visa trovärdiga prov på att finansieringen av politiska partier och valkampanjer granskas effektivt. Parlamentet betonar att det behövs ökad insyn och en ytterligare avpolitisering av valadministrationen, för att allmänheten ska få ökat förtroende för framtida val.
4. Europaparlamentet anser att det är viktigt att utföra en folkräkning (den senaste folkräkningen utfördes 2002) under förutsättning att det finns ett landsövergripande samförstånd om hur den ska gå till, så att man får en uppdaterad och realistisk bild av landets befolkningsstruktur och bättre kan bemöta invånarnas behov och erbjuda dem tjänster, och att uppdatera röstlängden ytterligare och minimera eventuella felaktigheter och brister i framtiden.
5. Europaparlamentet förväntar sig att den nya regeringen, som en första prioriterad fråga, ska samarbeta med andra partier för att sätta fart på de EU-relaterade reformerna. Parlamentet stöder än en gång att det inleds anslutningsförhandlingar, på villkor, dels att det görs framsteg med genomförandet av Przjino-överenskommelsen så att det sker fullständigt, konkret och på ett hållbart sätt, dels att det görs avsevärda framsteg med förverkligandet av de brådskande reformprioriteringarna om systemiska reformer. Parlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt ta upp frågan om anslutningsförhandlingar. Parlamentet är fortsatt övertygat om att förhandlingarna kan få till stånd välbehövliga reformer, skapa en ny dynamik, ge ny kraft till det europeiska perspektivet och positivt påverka biläggandet av bilaterala tvister, så att de inte hindrar processen för anslutning till EU.
6. Europaparlamentet understryker den strategiska vikten av ytterligare framsteg i processen för anslutning till EU och efterlyser än en gång politisk vilja och egenansvar från alla parters sida när det gäller fullständigt genomförande av de brådskande reformprioriteringarna och av Przjino-överenskommelsen. Parlamentet understryker att genomförandet av Przjino-överenskommelsen är avgörande även efter valet för att säkerställa politisk stabilitet och hållbarhet i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt, dock före utgången av 2017, bedöma vilka framsteg landet gjort med genomförandet, och att rapportera till parlamentet och rådet om dessa. Parlamentet erinrar om att reformer som borde ha gjorts för länge sedan bör igångsättas och genomföras, och stöder en fortsatt anslutningsdialog på hög nivå för att landet systematiskt ska bistås i dessa strävanden. Parlamentet beklagar att inget möte hölls under anslutningsdialogen på hög nivå och att det inte gjorts särskilt många framsteg med att uppfylla de tidigare målen. Parlamentet påpekar vilka negativa politiska, säkerhetsrelaterade och socioekonomiska konsekvenser som ytterligare dröjsmål kan få för landets euroatlantiska integrationsprocess, och uppmanar dessutom kommissionen och EEAS att öka synligheten för EU-finansierade projekt i landet för att föra EU närmare landets medborgare.
7. Europaparlamentet understryker vilka betydande framsteg landet gjort i processen för integration i EU och framhåller vilka negativa följder som en ytterligare fördröjning av integrationsprocessen skulle kunna få, inklusive att trovärdigheten hos EU:s utvidgningspolitik hotas och att regionen riskerar drabbas av instabilitet.
8. Europaparlamentet påpekar att de aktuella utmaningar som Europeiska unionen står inför (Brexit, migration, radikalisering etc.) inte bör hindra utvidgningsprocessen, utan att dessa utmaningar snarare har visat på behovet att till fullo integrera länderna på västra Balkan i EU:s strukturer för att förbättra och fördjupa partnerskapet och få bukt med internationella kriser.
9. Europaparlamentet välkomnar att lagstiftningen i så hög grad anpassats till EU:s regelverk och uttalar sin erkänsla för att man prioriterat ett effektivt genomförande och verkställande av de befintliga rättsliga och politiska ramarna, liksom det gjorts i de länder som redan deltar i anslutningsförhandlingarna.
10. Europaparlamentet gratulerar landet för dess kontinuerliga arbete med att fullgöra sina åtaganden enligt stabiliserings- och associeringsavtalet, och uppmanar rådet att anta kommissionens förslag från 2009 om att gå vidare till den andra etappen av stabiliserings- och associeringsavtalet, i linje med de relevanta bestämmelserna.
11. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla partier att visa den politiska vilja och det ansvarstagande som behövs för att övervinna det splittringsskapande politiska klimatet, polariseringen och bristen på en kompromisskultur, och åter gå in för dialog. Parlamentet betonar återigen den nyckelroll som landets parlament spelar för den demokratiska utvecklingen och som ett forum för politisk dialog och representation, och vill att dess tillsynsfunktioner ska stärkas och att man begränsar tillvägagångssättet med att ofta ändra lagar genom annan lagstiftning, liksom att man använder förkortade förfaranden för antagande, utan tillräckliga samråd eller konsekvensbedömningar. Parlamentet yrkar på att de parlamentariska utskotten för avlyssningsfrågor och för säkerhet och kontraspionage ska få fungera ostört, samt att de ska få obehindrad tillgång till de uppgifter och vittnesmål som behövs för att den parlamentariska tillsynen över de ifrågavarande tjänsterna ska kunna bli trovärdig. Parlamentet erkänner det civila samhällets konstruktiva roll för att stödja och förbättra demokratiska processer.
12. Europaparlamentet konstaterar att det gjorts vissa framsteg med att reformera den offentliga förvaltningen, till exempel åtgärderna för att genomföra den nya rättsliga ramen för personalförvaltning, och efterfrågar ett ökat åtagande för att genomföra kommissionens rekommendationer, men är fortsatt oroat över att den offentliga förvaltningen är så politiserad samt över att tjänstemännen utsätts för politiska påtryckningar. Parlamentet uppmanar med kraft den nya regeringen att visa prov på starkt politiskt engagemang för att förvaltningen på alla nivåer ska bli mera professionell, meritbaserad, neutral och oberoende, genom att tillämpa det nya meritbaserade förfarandet för rekrytering och bedömning. Parlamentet betonar att strategin för reform av den offentliga förvaltningen under perioden 2017–2022 måste fullbordas, bland annat genom att tillräckligt med budgetmedel anslås för genomförandet av den, och att den relevanta administrativa kapaciteten måste förstärkas. Parlamentet ber den kommande regeringen att fastställa öppna och effektiva ansvarsförbindelser mellan och inom institutionerna. Parlamentet rekommenderar en rättvis representation av alla samhällsgrupper på samtliga nivåer av den offentliga förvaltningen.
13. Europaparlamentet rekommenderar den kommande regeringen att ta fram en omfattande strategi för e-demokrati, som åtföljs av vidareutveckling av e-tjänster till förmån för medborgare och företag för att minska den byråkratiska bördan för staten, medborgarna och affärsvärlden. Parlamentet framhåller att e-demokrati och e-tjänster skulle förbättra landets ekonomiska resultat och öka den offentliga förvaltningens och de offentliga tjänsternas öppenhet och effektivitet. Parlamentet betonar medborgarnas rättighet att få tillgång till offentlig information och efterlyser ytterligare ansträngningar för att säkerställa att denna rättighet inte hindras på något sätt. Parlamentet uppmuntrar sökandet efter innovativa e-lösningar för att säkerställa enkel åtkomst till offentlig information och att minska den byråkrati som hör samman med detta.
14. Europaparlamentet beklagar att det hela tiden går bakåt med reformen av rättsväsendet, som bör uppmuntras att fungera oberoende. Parlamentet beklagar djupt såväl den upprepade politiska inblandningen i rättsväsendets arbete, inklusive i utnämningar och befordringar av domare och åklagare, som bristen på ansvar och fallen av selektiv rättvisa. Parlamentet uppmanar än en gång de ansvariga myndigheterna att på ett effektivt sätt ta itu med de underliggande problem som identifieras i de brådskande reformprioriteringarna, och att visa politisk vilja till framsteg med denna reform, bl. a. genom att i lagstiftning och praxis åstadkomma bättre insyn i förfarandena för utnämning och befordran och genom att rättegångstiderna förkortas. Parlamentet erkänner att vissa ansträngningar har gjorts för att öka öppenheten, och uppmanar ytterligare myndigheterna att se till att domstolsrådet och åklagarrådet präglas av professionalism och att rättsväsendet som helhet är funktionellt oberoende.
15. Europaparlamentet upprepar vikten av en grundlig och oberoende utredning, utan hinder, av de påstådda missförhållanden som aktualiserats genom avlyssningar och bristande tillsyn i detta sammanhang. Parlamentet erinrar om vikten av både den särskilda åklagarens och den parlamentariska undersökningskommitténs uppdrag och arbete för att utreda juridiskt respektive politiskt ansvar. Parlamentet konstaterar att den särskilda åklagaren väckt de första brottsåtalen med anledning av missförhållanden i samband med telefonavlyssning.
16. Europaparlamentet är oroat över de politiska angreppen på och de administrativa och juridiska hindren mot det särskilda åklagarämbetets arbete, liksom över bristen på samarbete från andra institutioners sida, och påminner de brottmålsdomstolar som inte hörsammar de officiella förfrågningarna från det särskilda åklagarämbetet om att de har en rättslig skyldighet att bistå detta ämbete. Parlamentet anser det som en förutsättning för den demokratiska processen att det särskilda åklagarämbetet kan fullgöra alla sina funktioner och utföra grundliga utredningar under fullständigt oberoende, och med de resurser som behövs. Parlamentet ber om att ämbetet ska ges fullständigt stöd och de förutsättningar och den tid som det behöver för att hinna slutföra sitt viktiga arbete. Parlamentet efterlyser ett slut på hindren i domstol mot att lämna in bevis till den särskilda åklagaren, jämte stöd för lagändringar så att åklagaren får oberoende behörighet när det gäller vittnesskydd i de ärenden som åklagaren ansvarar för. Parlamentet tror starkt på att utredningsresultaten är viktiga för att återställa förtroendet för de nationella institutionerna. Parlamentet betonar vidare behovet av att anta ändringar av lagen om vittnesskydd.
17. Europaparlamentet är fortsatt oroat över att korruption kvarstår som ett allvarligt problem och att korruptionsbekämpningen undergrävs genom politisk inblandning. Parlamentet betonar att det behövs en stark politisk vilja för åtgärder mot korruption, tillsammans med ökat oberoende för polisen, åklagarmyndigheterna och den statliga kommissionen för förebyggande av korruption. Parlamentet efterlyser ökad insyn i hur medlemmarna av den ovannämnda kommissionen väljs och utnämns och att det säkerställs att detta baseras på meriter. Parlamentet yrkar i brådskande ordning på insatser som ska säkerställa att intressekonflikter effektivt förebyggs och beivras, samt på ett trovärdigt arbete mot korruption på höga poster, inklusive genomförandet av den rättsliga ramen för att skydda visselblåsare, i linje med europeiska normer, de brådskande reformprioriteringarna och Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet uppmanar återigen oberoende organisationer i det civila samhället och medierna att avslöja korruption och stödja oberoende och opartiska utredningar och rättegångar. Parlamentet ber myndigheterna att stödja ombudsmannens arbete med tillräcklig personal och budgetåtgärder.
18. Europaparlamentet ser med oro på att mediernas, politikernas och regeringens verksamhet slås samman, särskilt när det gäller offentliga utgifter. Parlamentet fördömer eftertryckligen de olagliga förbindelserna i form av ekonomiska och politiska kopplingar och släktband när det gäller offentliga utgifter. Parlamentet uppmanar regeringen att anta lagstiftning som reglerar intressekonflikter och offentliggör information om högt uppsatta statstjänstemäns tillgångar som en ytterligare korruptionsbekämpande åtgärd.
19. Europaparlamentet välkomnar att det nu finns en lagstiftningsram mot organiserad brottslighet, samt strategier för detta ändamål. Parlamentet välkomnar avvecklingen av kriminella nätverk och vägar med anknytning till människohandel och narkotikahandel och efterfrågar ytterligare ansträngningar i kampen mot den organiserade brottsligheten, och uppmuntrar till ännu bättre samarbete mellan de brottsbekämpande organen både inom landet och med grannländerna, och till att domstolarna ska få förstärkta befogenheter och resurser. Parlamentet anser det avgörande med en vidareutveckling av brottsbekämpningskapaciteten för utredning av ekonomiska brott och beslagtagande av tillgångar.
20. Europaparlamentet sätter värde på de fortsatta insatserna mot islamisk radikalisering och utländska terroriststridande. Parlamentet välkomnar antagandet av strategin för bekämpning av terrorism 2013–2019, där det också ingår definitioner av våldsbejakande extremism, radikalisering, förebyggande och återintegrering. Parlamentet vill att strategin ska genomföras med hjälp av att säkerhetsorgan och organisationer i det civila samhället, religiösa ledare, lokalsamhällen och andra statliga institutioner på området utbildning, hälso- och sjukvård och socialtjänst, samarbetar mera för att ta itu med de olika stadierna av radikalisering och tar fram verktyg för återintegrering och rehabilitering, och yrkar dessutom på att säkerhetstjänsterna ska fortsätta sin övervakning av återvändande utländska stridande samt på en vederbörlig återintegrering av dem i samhället och ett fortlöpande informationsutbyte med EU:s och grannländernas myndigheter.
21. Europaparlamentet oroas över signalerna från organisationer i det civila samhället om att deras verksamhetsomgivning har försämrats. Parlamentet är fortsatt oroat över att organisationer i det civila samhället samt utländska representanter utsätts för radikala offentliga angrepp från politiker och medier. Parlamentet erkänner och uppmuntrar den viktiga roll som organisationerna i det civila samhället spelar för övervakningen av, stödet till och förbättringen av demokratiska processer, också valprocessen, samt för att säkerställa att det finns kontrollinstanser. Parlamentet oroar sig över det begränsade engagemanget från myndighetshåll och det otillräckliga samarbetet med organisationer i det civila samhället på alla nivåer. Parlamentet understryker vikten av en regelbunden och konstruktiv dialog med det civila samhällets organisationer och ett regelbundet och konstruktivt samarbete med dem, och uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att låta organisationer i det civila samhället medverka vid det politiska beslutsfattandet på ett regelbundet och strukturerat sätt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att inte diskriminera det civila samhällets organisationer på grunder såsom politisk tillhörighet, religiös åskådning eller etnisk sammansättning. Parlamentet anser att mötes- och föreningsfrihet inte ska nekas någon grupp utan allvarliga skäl.
22. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att återuppta den avbrutna folkräkningen, som skulle kunna ge tillförlitlig befolkningsstatistik som kan ligga till grund för statliga utvecklingsprogram och lämplig budgetplanering.
23. Europaparlamentet påminner regeringen och de politiska partierna om deras ansvar för att, i lagstiftningen och i praktiken, skapa en kultur som kännetecknas av inkludering och tolerans. Parlamentet välkomnar antagandet av den nationella strategin för jämlikhet och icke-diskriminering för perioden 2016–2020. Parlamentet oroar sig för om kommissionen för skydd mot diskriminering verkligen är opartisk och oberoende, och efterfrågar öppna urvalsförfaranden för dess medlemmar. Parlamentet fördömer än en gång hatpropaganda mot grupper som utsätts för diskriminering. Parlamentet oroar sig över den fortsatta intoleransen mot, diskrimineringen av och angreppen på homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), och upprepar sin begäran om att lagen mot diskriminering ska anpassas till EU:s regelverk när det gäller diskriminering på grund av sexuell läggning. Parlamentet understryker än en gång behovet att motverka fördomar mot och diskriminering av romer och att underlätta romernas integration och tillträde till utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Parlamentet oroar sig över de omänskliga fysiska förhållandena och överbeläggningen i fängelser, trots att fångvården fått avsevärt ökad budget. Parlamentet uppmanar till respekt för ombudsmannens rekommendationer.
24. Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att främja jämställdhet och öka kvinnors deltagande i det politiska livet och arbetslivet, förbättra deras socioekonomiska situation och stärka kvinnors rättigheter på det hela taget. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att förbättra genomförandet av lagen om lika möjligheter, att vidta åtgärder mot att kvinnor är underrepresenterade på viktiga beslutsfattarposter på alla nivåer, och att stärka de institutionella mekanismernas jämställdhetsfrämjande effektivitet. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att i budgeten anslå tillräckliga resurser för genomförandet av den ovannämnda lagen. Parlamentet oroar sig över att kvinnor inte har tillgång till vissa grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, samt över den fortsatt höga spädbarnsdödligheten.
25. Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att vidta åtgärder för att se över lagen om förebyggande av och skydd mot våld i hemmet och andra relevanta lagar för att tillhandahålla lämpligt skydd till alla offer för våld i hemmet och könsrelaterat våld, och att förbättra stödtjänsterna för offer för våld i hemmet, också i form av ett tillräckligt antal skyddade boenden. Parlamentet uppmanar ytterligare regeringen att se till att fall av våld i hemmet grundligt utreds och att förövarna lagförs, samt att fortsätta arbeta för ökad medvetenhet om våld i hemmet.
26. Europaparlamentet upprepar att det fortfarande råder ett ömtåligt läge mellan folkgrupperna, och uppmanar med kraft alla politiska partier och organisationer i det civila samhället att aktivt verka för ett inkluderande och tolerant samhälle med etnisk, kulturell och religiös mångfald, samt att stärka samexistensen och dialogen. Parlamentet anser att särskilda åtgärder krävs för att skapa social sammanhållning mellan de olika etniska, nationella och religiösa grupperna. Parlamentet påminner regeringen och partiledarna om deras åtagande att till fullo genomföra Ohrid-ramavtalet på ett inkluderande och öppet sätt, att utan ytterligare dröjsmål slutföra den översyn av det som redan borde ha gjorts, inklusive de politiska rekommendationerna, och att säkerställa lämpliga budgetmedel för genomförandet av det. Parlamentet fördömer alla anspråk på återförening av territorier utanför landets gränser och alla försök att splittra olika sociala grupper. Parlamentet betonar vikten av att omedelbart påbörja den sedan länge väntade folkräkningen.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig mer för att främja en verklig försoningsprocess i regionen, i synnerhet genom stöd till kulturella projekt som hanterar det nära förflutna och främjar en gemensam och delad förståelse av historien och en offentlig och politisk kultur som präglas av tolerans, inkludering och försoning.
28. Europaparlamentet upprepar att myndigheterna och det civila samhället bör vidta lämpliga åtgärder för att åstadkomma en historisk försoning och därmed överbrygga klyftorna mellan och inom olika etniska och nationella grupper, inbegripet medborgare av bulgariskt ursprung.
29. Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att skicka tydliga signaler till allmänheten och medierna om att diskriminering på grund av nationell identitet inte accepteras i landet, inte heller inom rättssystemet, i medierna eller när det gäller sysselsättning och sociala möjligheter. Parlamentet understryker betydelsen av dessa åtgärder för integrering av de olika etniska grupperna, samt för landets stabilitet och europeiska integration.
30. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att återfå den jugoslaviska underrättelsetjänstens relevanta arkiv från Serbien. Parlamentet anser att en öppen hantering av det totalitära förflutna, vilket bland annat innebär att underrättelsetjänstens arkiv öppnas, är ett steg i riktning mot ytterligare demokratisering, ansvarsskyldighet och institutionell styrka.
31. Europaparlamentet betonar på nytt vikten av fria och oberoende medier, som är ett av EU:s grundläggande värden och en hörnsten i varje demokrati. Parlamentet fortsätter oroa sig över yttrande- och mediefriheten, liksom över förekomsten av hatpropaganda, fallen av skrämseltaktik och självcensur, och den systeminbyggda politiska inblandningen i och påtryckningarna från politiskt håll på redaktionspolitiken samt bristen på undersökande, objektiv och exakt rapportering, liksom också obalanserad rapportering om regeringens verksamhet. Parlamentet upprepar sitt krav på att en mångfald av synpunkter ska få komma fram i rapporteringen i de tongivande medierna, i synnerhet hos radio- och tv-verksamheten i allmänhetens tjänst.
32. Europaparlamentet uppmanar den nya regeringen att säkerställa att fall av skrämseltaktik eller våld mot journalister förebyggs och vederbörligen utreds och att de ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet understryker att radio- och tv-verksamheten i allmänhetens tjänst måste präglas av hållbarhet och politiskt och ekonomiskt oberoende för att säkerställa dess ekonomiska och redaktionella frihet, liksom också rätten till opartisk information. Parlamentet efterlyser organ som ska företräda alla mediers intressen, och vill att det inrättas en yrkesmässig uppförandekod som godtas av både offentliga och privata medier. Parlamentet uppmuntrar till gemensamt arbete mellan statliga tjänstemän, det civila samhällets organisationer och journalistorganisationer om mediereformen.
33. Europaparlamentet är fortsatt oroat över att den politiska situationen utgör en allvarlig risk för Makedoniens ekonomi, och över att det inte går särskilt bra med verkställandet av avtal, liksom över den informella ekonomins omfattning och svårigheterna med att få tillgång till finansiering. Parlamentet betonar att den omfångsrika dolda ekonomin är ett svårt hinder för företagen, och att det behöver vidtas åtgärder för att stärka konkurrenskraften och främja sysselsättningsskapandet i den privata sektorn, samt uppmanar de behöriga myndigheterna att också ta itu med frågan om rättsväsendets effektivitet.
34. Europaparlamentet välkomnar upprätthållandet av makroekonomisk stabilitet, minskningen av arbetslösheten och regeringens fortsatta engagemang till förmån för tillväxt- och sysselsättningsfrämjande genom marknadsbaserad ekonomisk politik, men oroar sig över om statsskulden är hållbar, liksom över den fortsatt höga arbetslösheten och det mycket låga arbetsmarknadsdeltagandet, särskilt bland ungdomar, kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft de behöriga myndigheterna att ge sig i kast med långtidsarbetslösheten och strukturarbetslösheten, att främja samarbete inom den ekonomiska politiken, att bättre avpassa utbildningen efter arbetsmarknadens krav och att ta fram en målinriktad strategi för bättre arbetsmarknadsintegrering av ungdomar och kvinnor. Parlamentet oroar sig över utflyttningen av högutbildade unga yrkespersoner och uppmanar med kraft regeringen att utveckla program som gör det möjligt för högutbildade unga yrkespersoner att återvända och delta i de politiska processerna och beslutsprocesserna. Parlamentet efterlyser åtgärder till förmån för bättre budgetdisciplin och öppenhet, samt för en ökning av kapaciteten för budgetplanering, och uttalar sitt stöd för principen om en balanserad budget. Parlamentet noterar att ett tillförlitligt och förutsägbart regelverk för företag leder till ökad makroekonomisk stabilitet och tillväxt. Parlamentet efterlyser ett ordentligt samråd med alla intressenter i detta avseende.
35. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att modernisera transport-, energi- och telekommunikationsnäten, särskilt de ansträngningar som gjorts för att slutföra korridor X(2). Med tanke på järnvägarnas stora betydelse för att skapa ett hållbart transportsystem välkomnar parlamentet regeringens avsikt att upprusta befintliga eller anlägga nya järnvägar från Skopje till grannländernas huvudstäder och efterlyser större framsteg, i synnerhet för att slutföra järnvägs- och vägförbindelserna inom korridor VIII(3).
36. Europaparlamentet berömmer de goda förberedelserna på området elektronisk kommunikation och informationssamhället. Parlamentet efterlyser ytterligare framsteg på området it-säkerhet och understryker behovet av att utveckla och anta en nationell strategi för it-säkerhet för att öka motståndskraften mot it-angrepp och it-incidenter.
37. Europaparlamentet oroar sig över de avsevärda bristerna på miljöns område, framför allt när det gäller industriell förorening och luft- och vattenförorening. Parlamentet noterar att den nuvarande situationen för vattenförsörjningssystemet i allmänhet är bristfällig, vilket leder till stora förluster av vatten och problem med vattenkvaliteten. Parlamentet betonar behovet av att utveckla och genomföra en hållbar avfallspolitik och en heltäckande politik och strategi för klimatåtgärder, som ska motsvara EU:s ram för 2030 för klimatpolitik, samt att Parisavtalet om klimatförändringar måste ratificeras och genomföras.
38. Europaparlamentet välkomnar landets konstruktiva roll inom det regionala samarbetet, särskilt inom sexpartsinitiativet för västra Balkan och agendan för konnektivitet. Parlamentet noterar dock att kopplingarna mellan transport- och energiinfrastrukturerna och de regionala grannskapsområdena och anslutningen till det transeuropeiska transportnätverket fortfarande är begränsade. Parlamentet välkomnar framstegen med försörjningstryggheten liksom på området förbindelseledningar för elöverföring och gasförbindelser. Parlamentet noterar det avtal som tecknats med länderna på västra Balkan om utveckling av en regional elmarknad, och framhåller behovet av framsteg med öppnandet av elmarknaden samt av att utveckla konkurrensen på gas- och elmarknaden, i riktning mot en uppdelning av försörjningsföretag i linje med EU:s tredje energipaket. Parlamentet efterfrågar omfattande förbättringar av energieffektiviteten, produktionen av förnybar energi och kampen mot klimatförändringarna, och vill att Parisavtalet om klimatförändringar ratificeras.
39. Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att stärka förvaltnings- och finansieringskapaciteten för att säkerställa ett öppet, effektivt och ändamålsenligt system för offentlig upphandling och förhindra eventuella oegentligheter, omsätta EU‑medel i praktisk handling som sig bör och i rätt tid, och att samtidigt ge ingående regelbundna rapporter om programplaneringen och användningen av gemenskapens medel. Parlamentet noterar med oro att kommissionen än en gång minskat det ekonomiska föranslutningsstödet med omkring 27 miljoner euro som en följd av ett bristande politiskt åtagande om att få till stånd reformer inom förvaltningen av de offentliga finanserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sina rapporter ta med information om föranslutningsstöd till landet, framför allt föranslutningsstödet till genomförandet av viktiga prioriteringar och relevanta projekt.
40. Europaparlamentet berömmer landet för dess konstruktiva roll och samarbete, och dess oerhörda insatser, för att bemöta de utmaningar som migrationskrisen innebär, varmed landet bidragit avsevärt till säkerheten och stabiliteten i EU. I detta avseende uppmanar parlamentet kommissionen att förse landet med alla nödvändiga verktyg för att mildra krisen. Parlamentet rekommenderar ytterligare åtgärder i enlighet med internationell humanitär rätt för att förbättra landets asylsystem, säkerställa att det finns den kapacitet som behövs för att förhindra och bekämpa människohandel och smuggling av migranter, inklusive samarbetsavtal med grannländerna om brottsbekämpning, och säkerställa en effektiv gränsförvaltning.
41. Europaparlamentet noterar att landet ligger utmed den så kallade västra Balkan-rutten och att cirka 600 000 flyktingar och migranter, inklusive utsatta grupper såsom barn och äldre, hittills har rest genom landet på sin väg mot Europa. Parlamentet uppmanar med kraft landets myndigheter att se till att migranter och flyktingar som ansöker om asyl i landet eller som reser genom dess territorium behandlas i enlighet med internationell rätt och EU-rätt, inbegripet 1951 års flyktingkonvention och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt migrationssamarbete med samtliga länder på västra Balkan för att se till att europeiska och internationella regler och standarder följs.
43. Europaparlamentet understryker vikten av regionalt samarbete som ett verktyg för att driva på processen mot EU-integration och berömmer landets konstruktiva insatser och proaktiva bidrag för att främja bilaterala förbindelser med alla länder i regionen.
44. Europaparlamentet anser att regionalt samarbete är en väsentlig del i processen för anslutning till EU, som kan skapa stabilitet och välstånd i regionen och bör vara en prioriterad fråga för regeringen. Parlamentet välkomnar landets fortsatt konstruktiva roll och proaktiva bidrag för att främja det bilaterala, regionala och internationella samarbetet, liksom också landets deltagande i den civila och militära krishanteringen, och berömmer den allt större uppslutningen bakom EU:s utrikespolitik (73 %). Parlamentet uppmanar de makedoniska myndigheterna att även anpassa sig efter EU:s sanktioner mot Ryssland efter den olagliga annekteringen av Krimhalvön. Parlamentet upprepar vikten av att förhandlingarna om ett avtal om vänskap och god grannsämja med Bulgarien slutförs. Parlamentet uppmanar myndigheterna att respektera de politiska, sociala och kulturella rättigheterna för de av landets medborgare som betraktar sig som bulgarer.
45. Europaparlamentet förespråkar att det inrättas gemensamma expertkommittéer om historia och utbildning tillsammans med grannländerna, för att bidra till en objektiv och faktabaserad tolkning av historien, stärka det akademiska samarbetet och främja positiva attityder gentemot grannländerna bland ungdomar.
46. Europaparlamentet välkomnar de konkreta resultaten av det grekiska initiativet om förtroendeskapande åtgärder mellan landet i fråga och Grekland, vilket skulle kunna bidra till bättre förståelse och starkare bilaterala förbindelser, genom att bana väg för en ömsesidigt acceptabel lösning på namnfrågan, och erkänner att det tagits positiva steg på väg mot ett genomförande av det. Parlamentet understryker vikten av att undvika utspel och kontroversiella handlingar och uttalanden som kan inverka negativt på de goda grannförbindelserna. Parlamentet upprepar med kraft sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten och till kommissionen att utveckla nya initiativ för att övervinna de kvarstående meningsskiljaktigheterna, samt att i samarbete med de bägge länderna och FN:s särskilda representant verka för en ömsesidigt acceptabel lösning i namnfrågan och att rapportera till parlamentet om detta.
47. Europaparlamentet välkomnar verksamheterna inom ramen för Berlinprocessen, som visar på ett starkt politiskt stöd för ett europeiskt perspektiv hos länderna på västra Balkan. Parlamentet påpekar vikten av denna process för främjandet av den ekonomiska utvecklingen i länderna i regionen genom investeringar i viktiga nätverk och i bilaterala projekt inom områdena infrastruktur, ekonomi och sammankopplingsmöjligheter. Parlamentet upprepar vikten av ett aktivt deltagande i de regionala ungdomsrelaterade initiativen, till exempel den regionala byrån för ungdomssamarbete för västra Balkan. Parlamentet välkomnar inrättandet av fonden för västra Balkan och uppmanar med kraft kommissionen att ta hänsyn till de initiativ och projekt som föreslås.
48. Europaparlamentet berömmer landet för dess ordförandeskap i centraleuropeiska initiativet, där tyngdpunkten under 2015 förlagts till ekonomiskt samarbete och affärsmöjligheter, infrastruktur och allmän ekonomisk utveckling, inklusive landsbygdsutveckling och turism, liksom på att skapa kontakter mellan olika makroregioner.
49. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till landets regering och parlament.
Korridor VIII är en av de gränsöverskridande europeiska transportkorridorerna och går från Durrës i Albanien till Varna i Bulgarien. Den går även genom Skopje.