Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Förbundsrepubliken Brasilien i enlighet med artiklarna XXIV.6 och XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Kroatiens bindningslista i samband med anslutningen till Europeiska unionen (13037/2016 – C8-0490/2016 – 2016/0307(NLE))

P8_TA(2017)0078 A8-0052/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13037/2016),

–  med beaktande av utkastet till avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Förbundsrepubliken Brasilien i enlighet med artiklarna XXIV.6 och XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Kroatiens bindningslista i samband med anslutningen till Europeiska unionen (13038/2016),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207.4 första stycket samt 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0490/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A8-0052/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Förbundsrepubliken Brasilien.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om inledande av automatiskt utbyte av uppgifter ur fordonsregister i Danmark (12212/2016 – C8-0476/2016 – 2016/0815(CNS))

P8_TA(2017)0079 A8-0051/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (12212/2016),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8-0476/2016),

–  med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet(1), särskilt artikel 33,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om stärkandet av det gränsöverskridande brottsbekämpningssamarbetet i EU: genomförandet av Prümbeslutet och den europeiska modellen för informationsutbyte(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan(3),

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0051/2017), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 210, 6.8.2008, s. 1. (2) Antagna texter, P7_TA(2013)0419. (3) Antagna texter, P8_TA(2015)0269.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om inledande av automatiskt utbyte av DNA-uppgifter med Grekland (12211/2016 – C8-0477/2016 – 2016/0816(CNS))

P8_TA(2017)0080 A8-0053/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (12211/2016),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8-0477/2016),

–  med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet(1), särskilt artikel 33,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0053/2017), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 210, 6.8.2008, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2017 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (10755/1/2016 – C8-0015/2017 – 2013/0140(COD))

P8_TA(2017)0081 A8-0022/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (10755/1/2016 – C8-0015/2017),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 16 oktober 2013(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 29 november 2013(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen(3) av ärendet, en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0265),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 67a i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0022/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 67, 6.3.2014, s. 166. (2) EUT C 114, 15.4.2014, s. 96. (3) Antagna texter: P7_TA(2014)0380.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om användningen av frekvensbandet 470–790 MHz i unionen (COM(2016)0043 – C8-0020/2016 – 2016/0027(COD))

P8_TA(2017)0082 A8-0327/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0043),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0020/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 26 maj 2016(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f(4) i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 januari 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0327/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 mars 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/… om användningen av frekvensbandet 470–790 MHz i unionen

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/899.)

(1) EUT C 303, 19.8.2016, s. 127.

Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2017 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden (2016/3042(RSP))

P8_TA(2017)0083 B8-0179/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 3.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av avdelningarna IV och V och artiklarna 4.2 a, 20, 21, 26, 45–48 och 153 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 30, 31 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 av den 13 april 2016 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandhållande av tjänster(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/54/EU av den 16 april 2014 om åtgärder som underlättar utövandet av arbetstagares rättigheter i samband med fri rörlighet för arbetstagare(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (IMI-förordningen)(11),

–  med beaktande av kommissionens uppföljande meddelande av den 2 juli 2009 om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (COM(2009)0313),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 november 2013 Fri rörlighet för EU-medborgare och deras familjer: Fem åtgärder för att skapa förändring (COM(2013)0837),

–  med beaktande av rapporten om EU-medborgarskapet 2017 av den 24 januari 2017 Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring (COM(2017)0030),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om fri rörlighet för arbetstagare i Europeiska unionen(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om social trygghet för alla, inklusive egenföretagare(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om respekt för den grundläggande rätten till fri rörlighet i EU(14),

–  med beaktande av artikel 216.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Utskottet för framställningar har tagit emot många framställningar om de olika hinder som unionsmedborgarna möter när de försöker utöva sin rätt till fri rörlighet.

B.  Vissa medlemsstater erkänner inte äktenskap eller registrerat partnerskap för hbti‑personer, vilket kan försvåra dessa personers och deras partners fria rörlighet i unionen och hindra dem från att få tillgång till vissa sociala förmåner eller offentliga tjänster i de berörda medlemsstaterna.

C.  En utfrågning om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden, enligt framställarnas redogörelser, anordnades i framställningsutskottet tisdagen den 11 oktober 2016.

D.  Den fria rörligheten är en grundläggande rättighet för unionsmedborgare, och den är oundgänglig för den sociala och ekonomiska sammanhållningen i unionen, som syftar till att skapa full sysselsättning och sociala framsteg.

E.  Denna rätt till fri rörlighet för arbetstagare har kränkts av flera medlemsstater, vilket många framställare tagit upp. Ibland undviker unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet att vända sig till sjukvårdsinrättningar av rädsla att bli utvisade, vilket är en verklig begränsning av deras grundläggande rätt till hälso- och sjukvård.

F.  Den ekonomiska krisen och de åtgärder som vidtagits för att motverka den har ökat de socioekonomiska orättvisorna och antalet fall av ekonomisk migration inom EU. Detta måste beaktas, och särskilda samordningsåtgärder måste vidtas såväl av hem- som av värdmedlemsstaterna och de berörda EU-institutionerna.

G.  Arbetstagares rörlighet inom EU kan vara en utmaning för nationella arbetsmarknader som kräver riktade lösningar, men den kan även bidra till mer rättvisa arbetsmarknader, förutsatt att arbetstagarnas grundläggande rättigheter skyddas till fullo.

H.  Medlemsstaterna och EU-institutionerna delar ansvaret för att få principerna om fri rörlighet att fungera till förmån för medborgarna, tillväxten, den ekonomiska och sociala utvecklingen samt sysselsättningen, och för att säkerställa ett mer effektivt införlivande och genomförande av EU:s rättsliga ramverk.

I.  I vissa fall präglas den sociala tryggheten för mobila arbetstagare och deras familjer inom EU av ojämlikhet och oförutsägbarhet.

J.  Socialförsäkringsförmåner bör utan diskriminering kunna åtnjutas av arbetstagare med fast anställning, säsongsanställning eller gränsöverskridande anställning och även av dem som bedriver tjänsteverksamhet.

K.  Användning av skuldebrev i anställningsförhållanden kan leda till en orättvis och diskriminerande situation för arbetstagare, och hindra dem från att utöva sin rätt till fri rörlighet på den inre marknaden.

L.  Framställarna är oroade över avsaknaden av bredbandsuppkoppling, särskilt i avlägset belägna områden, på landsbygden och i bergsområden, och över att den bredbandshastighet som utlovats inte stämmer med verkligheten, vilket begränsar konsumentskyddsnivån på den inre marknaden och försvårar tillgången till information och tjänster.

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen, att ta bort all diskriminering och onödiga hinder från sina bestämmelser avseende unionsmedborgare och deras familjemedlemmar, även sådana som inte är unionsmedborgare, så att de kan utöva sin rätt till inresa och vistelse i medlemsstaterna och åtnjuta sina sociala rättigheter, och att effektivisera sin förvaltning för att främja arbetskraftsrörligheten inom EU.

2.  Europaparlamentet är mycket oroat över hur vissa medlemsstater agerar i strid med principen om fri rörlighet för arbetstagare genom att utvisa unionsmedborgare som varit anställda där en kort tid efter det att deras anställningskontrakt löpt ut.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra, uppdatera och utöka sina riktlinjer för bättre införlivande och tillämpning av direktiv 2004/38/EG för att i synnerhet inkludera senaste rättspraxis från Europeiska unionens domstol (mål C‑456/12(15) och C-457/12(16)). Parlamentet rekommenderar att införlivande- och genomförandeplanerna används för att säkerställa en komplett och korrekt tillämpning.

4.  Europaparlamentet betonar principen om lika lön för lika arbete, och beklagar djupt att vissa medlemsstater nekar arbetstagare från andra länder i EU social trygghet. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att efterleva rådande unionslagstiftning och arbetsrättens grundläggande principer i syfte att skydda alla arbetstagare inom EU. Parlamentet önskar att rådande villkor ska definieras tydligare så att unionsmedborgare och familjemedlemmar från tredjeländer ska kunna utnyttja sina sociala rättigheter.

5.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter, vilket hjälper socialförsäkringsorgan i hela EU att på ett snabbare och säkrare sätt utbyta information. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra sin tekniska kapacitet för anpassning till nya slags informationsutbyten. Parlamentet önskar att möjligheterna att främja kollektivavtal över nationsgränserna och skapa europeiska plattformar för främjande av god praxis ska analyseras.

6.  Europaparlamentet uppmanar varje medlemsstat att inrätta en enda nationell webbplats i enlighet med direktiv 2014/67/EU. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att förbättra sin väglednings- och rådgivningsverksamhet för att ytterligare stärka medborgares rätt att fritt röra sig, arbeta och studera i andra medlemsstater, och att öka allmänhetens medvetenhet om detta ämne. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra effektiviteten i de verktyg som skapats för att erbjuda information om jobb och inlärningsmöjligheter runt om i EU, såsom Eures och Ploteus, och att öka allmänhetens kännedom om dem. Parlamentet noterar den nya Eures-förordningen (förordning (EU) 2016/589), vars övergripande syfte är att göra Eures till ett effektivt anställningsverktyg genom rättvis arbetskraftsrörlighet inom EU. Parlamentet betonar att bättre konsulärt stöd och samarbete bidrar till att höja medvetenheten om individers personliga status och skydda mobila arbetstagare eller studerandes grundläggande rättigheter, och underlättar en smidig anpassning för dem i värdmedlemsstaten.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge klara riktlinjer och korrekt utbildning för tjänstemän och administrativ personal som arbetar med genomförandet av sociala rättigheter för unionsmedborgare och tredjelandsmedborgare, arbetstagare och deras familjer, som är lagligen bosatta i EU.

8.  Europaparlamentet önskar utökade tjänster inom Solvit, till exempel med inrättande av en telefonhjälptjänst, och en förstärkning av andra behöriga myndigheter som unionsmedborgarna kan vända sig till med sina särskilda frågor avseende den inre marknaden, så att de och deras familjer i tid kan få information och stöd när de stöter på hinder för sin rätt till fri rörlighet.

9.  Europaparlamentet vill se förbättringar i insamlingen och behandlingen av statistiska uppgifter om antalet medborgare som använder möjligheten att ta med sig sina sociala rättigheter från en medlemsstat till en annan, så att man ytterligare kan förbättra samordningen mellan medlemsstaterna och förstärka unionsmedborgarnas rättigheter med politiska lösningar för att nå högre nivåer av socialt skydd.

10.  Europaparlamentet önskar att tolkningen av ”stadigvarande bosättning” e.d. ska harmoniseras bättre.

11.  Europaparlamentet beklagar att man inte lyckats samordna de olika socialförsäkringsrättigheterna, vilket skapar hinder för unionsmedborgarna, och uppmanar medlemsstaterna att fullständigt och effektivt genomföra förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, för att se till att människor kan ta med sig sina socialförsäkringsförmåner (t.ex. statlig pension, sjukförsäkring, arbetslöshetsunderstöd och familjebidrag) och därigenom minska hindren för arbetskraftens rörlighet inom EU. Parlamentet vill se resoluta och effektiva åtgärder i riktning mot ett samordnat system av sammantagna sociala bidrag och förmåner för varje enskild person inom EU, såsom ett socialförsäkringskort för att underlätta spårbarheten av vilka avgifter som betalats in och vilka rättigheter en person har(17).

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt förverkliga EU-intyget om funktionsnedsättning, vilket skulle underlätta funktionsnedsatta personers resor och rörlighet mellan medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet beklagar att unionsmedborgare utestängs från en annan medlemsstats nationella offentliga hälso- och sjukvård, eftersom tillträde är en rättighet som fastställs i direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, i förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och i relaterad rättspraxis från domstolen(18).

14.  Europaparlamentet önskar bättre samordning på unionens skattepolitiska område, till exempel för att undvika dubbelbeskattning och behandla andra viktiga frågor såsom åtgärder mot skattedumpning.

15.  Europaparlamentet noterar det ökande antalet gränsöverskridande vårdnadstvister, som har sin grund i den fria rörligheten för personer. Parlamentet vill se ökat konsulärt och rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna i vårdnadstvister, och välkomnar den pågående översynen av Bryssel IIa-förordningen.

16.  Europaparlamentet fördömer metoden att använda skuldebrev in blanco i anställningsförhållanden, vilket gör det lättare för arbetsgivaren att kräva ersättning för eventuella skador och undvika långdragna förhandlingar i arbetsdomstol, samtidigt som bevisbördan blir omvänd vad gäller skuld och ersättningens storlek. Parlamentet betonar att dessa skuldebrev in blanco hindrar medborgare från att utöva sin rätt till fri rörlighet på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta lagstiftning som förbjuder användning av skuldebrev in blanco i anställningsförhållanden inom hela EU. Kommissionen uppmanas med kraft att utfärda en rekommendation till medlemsstaterna om att användning av skuldebrev in blanco i anställningsförhållanden uttryckligen måste förbjudas.

17.  Europaparlamentet är oroat över de svårigheter som framställare möter när det gäller att få sina yrkeskvalifikationer erkända runt om i Europa. Parlamentet vill att medlemsstaterna ska göra ytterligare standardiseringar av akademiska titlar och utbildningsbevis avseende fortbildning, systematisk användning av informationssystemet för den inre marknaden för att säkerställa bättre administrativt samarbete och enklare och snabbare förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer och av krav avseende kontinuerlig fortbildning för yrkeskvalificerade personer som planerar att arbeta i en annan medlemsstat, med undvikande av alla former av diskriminering, i linje med domstolens fastställda rättspraxis, samtidigt som värdlandets krav respekteras helt i linje med direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer.

18.  Europaparlamentet är övertygat om att rörlighet bör samordnas i en bred regleringsprocess syftande till att garantera stabila kvalitetsjobb med verkliga sociala rättigheter, och med effektiva åtgärder mot alla former av diskriminering och otrygghet.

19.  Europaparlamentet anser att EU och medlemsstaterna måste lyckas motverka brist på anställningsmöjligheter och otillräckligt socialt skydd i arbetstagarnas hemregioner, så att det säkerställs att rörligheten är frivillig.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa adekvat övervakning och genomförande av förordningen om en inre marknad för telekommunikation, som kommer att innehålla bestämmelser om att kunderna ska få information om de minsta, normalt tillgängliga, högsta och utlovade bredbandshastigheterna. Parlamentet stöder i detta avseende medvetenhetshöjande kampanjer som syftar till att få bort vilseledande reklam.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra direktiv 2011/24/EU om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, och att säkerställa effektiv och punktlig ersättning av kostnader för gränsöverskridande hälso- och sjukvård, däribland ersättning för läkemedel som annars skulle kunna utgöra en möjlighet till godtycklig diskriminering eller ett oberättigat hinder för den fria rörligheten.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 166, 30.4.2004, s. 1. (2) EUT L 284, 30.10.2009, s. 1. (3) EUT L 141, 27.5.2011, s. 1. (4) EUT L 107, 22.4.2016, s. 1. (5) EUT L 18, 21.1.1997, s. 1. (6) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. (7) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22. (8) EUT L 88, 4.4.2011, s. 45. (9) EUT L 354, 28.12.2013, s. 132. (10) EUT L 128, 30.4.2014, s. 8. (11) EUT L 159, 28.5.2014, s. 11. (12) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 88. (13) EUT C 482, 23.12.2016, s. 48. (14) EUT C 482, 23.12.2016, s. 114. (15) Domstolens dom (stora avdelningen) av den 12 mars 2014, O./ Minister voor Immigratie, Integratie en Asiel and Minister voor Immigratie, Integratie en Asiel v B., ECLI:EU:C:2014:135. (16) Domstolens dom (stora avdelningen) av den 12 mars 2014, S./ Minister voor Immigratie, Integratie en Asiel and Minister voor Immigratie, Integratie en Asiel v G., ECLI:EU:C:2014:136. (17) Pilotprojekt: Socialförsäkringskort (2016_04.037717_3) infört 2016 och i början av 2017 med en genomförbarhetsstudie om en europeisk portal för rörlighet i socialförsäkringsfrågor European Mobility Portal on Social Security – Social Security at Your Fingertips. (18) Se t.ex. domstolens dom av den 28 april 1998, Kohll/Union des caisses de maladie, C-158/96, ECLI:EU:C:1998:171, domstolens dom av den 28 april 1998, Decker/Union des caisses de maladie, C-120/95, ECLI:EU:C:1998:167 eller domstolens dom (stora avdelningen) av den 12 April 2005, Heirs of Annette Keller/Instituto Nacional de la Seguridad Social (INSS) och Instituto Nacional de Gestión Sanitaria (Ingesa), C‑145/03, ECLI:EU:C:2005:211.

Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2017 om kommissionens godkännande av Tysklands reviderade plan för införande av vägavgifter (2017/2526(RSP))

P8_TA(2017)0084 B8-0180/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juli 2016 om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet (COM(2016)0501),

–  med beaktande av den tyska förbundsdagens antagande den 27 mars 2015 av lagstiftningsförslaget Entwurf eines Gesetzes zur Einführung einer infrastrukturskatten für die von Bundesfernstraßen Benutzung och Zweites Gesetz zur Änderung des Kraftfahrzeugsteuergesetzes und des Versicherungsteuergesetzes,

–  med beaktande av det tyska förbundsrådets godkännande den 8 maj 2015 av Gesetz zur Einführung einer infrastrukturskatten für die von Bundesfernstraßen Benutzung och Zweites Gesetz zur Änderung des Kraftfahrzeugsteuergesetzes und des Versicherungsteuergesetzes,

–  med beaktande av det överträdelseförfarande avseende Tysklands införande av ett nytt vägavgiftssystem för privata fordon (”Pkw-Maut ”), som inleddes av kommissionen den 18 juni 2015,

–  med beaktande av överenskommelsen av den 1 december 2016 mellan kommissionens ordförande och det tyska ministeriet för transport och digital infrastruktur avseende ett tyskt vägavgiftssystem för personbilar (”Pkw-Maut”),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga godsfordon för användningen av vissa infrastrukturer(2), och dess förestående revidering, som är en del av kommissionens väginitiativ 2017,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG av den 29 april 2004 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen(3), och dess förestående revidering, som är en del av kommissionens väginitiativ 2017,

–  med beaktande av principen om icke-diskriminering i artikel 18 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och EU:s lagstiftning som förbjuder diskriminering på grund av nationalitet,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om kommissionens godkännande av Tysklands reviderade plan för införande av vägavgifter (O-000152/2016 – B8–0201/2017),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för transport och turism,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  För närvarande pågår en granskning av huruvida det planerade tyska systemet med vägavgifter för lätta fordon (LDV) är förenligt med Europeiska unionens politik.

B.  Ett ersättningssystem som direkt eller indirekt bygger på nationalitet är diskriminerande, strider mot Europeiska unionens vägledande principer, hindrar gränsöverskridande rörlighet och försvagar den europeiska inre marknaden.

C.  Det planerade tyska systemet med vägavgifter strider eventuellt mot principerna om ”icke-diskriminering”, ”användaren betalar” och ”förorenaren betalar”.

D.  Nationella vägavgiftssystem som inför avgifter direkt eller indirekt på grund av nationalitet skulle stå i strid med EU-lagstiftningen.

E.  Nationella vägavgiftssystem får framför allt negativa konsekvenser för medborgare i gränsregioner, vilka omfattas av olika vägavgiftssystem och därmed förknippade kostnader, de utgör ett hinder för den fria rörligheten för gränsöverskridande trafik och skapar onödiga hinder för en fortsatt europeisk integration.

F.  De ytterligare administrativa bördor som skapas skulle medföra högre kostnader och eventuellt bristande insyn i förfarandena, vilket skulle minska de ytterligare resurser för investeringar i infrastruktur som eftersträvas.

1.  Europaparlamentet inser att transportsektorn utgör en viktig sektor för den ekonomiska tillväxten genom att säkerställa en effektiv och prismässigt överkomlig rörlighet för personer och varor inom och utanför Europeiska unionen.

2.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen och medlemsstaterna bör göra adekvata investeringar i transportinfrastruktur.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillämpa gällande strategier, enligt vad som anges i bland annat vitboken om den gemensamma transportpolitiken från 2011.

4.  Europaparlamentet betonar att avgiftsbeläggning av väginfrastruktur kan spela en viktig roll för övergången till andra transportsätt och för finansieringen av underhåll och utveckling av en hållbar, trygg, säker, effektiv och framtidsorienterad väginfrastruktur i Europeiska unionen.

5.  Europaparlamentet betonar att system med vägavgifter för alla typer av motorfordon bör vara elektroniska och avståndsbaserade och följa principen om att användaren betalar respektive principen om att förorenaren betalar, som fastställs i EU:s politik och lagstiftning, i syfte att garantera en internalisering av de externa kostnaderna för vägtransporter.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att åstadkomma en högre kvalitet på tjänsterna när det gäller väginfrastruktur, särskilt när det gäller säkerheten, och en avsevärd minskning av trafikstockningarna.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när den föreslår ny lagstiftning, såsom översynen av Eurovinjettdirektivet, inbegripa externa kostnader till följd av klimatförändringarna och olyckor som inte täcks av försäkringar. Parlamentet betonar dessutom att lagstiftning om internalisering av externa kostnader måste tillämpas på alla vägar och inte tillåta illojal konkurrens mellan de olika transportsätten.

8.  Europaparlamentet påpekar att ett pågående överträdelseförfarande mot Tyskland, som behandlar den indirekta diskrimineringen på grund av nationalitet, har ställts in tills vidare, utan vederbörlig rättslig motivering, genom en politisk överenskommelse mellan kommissionens ordförande och det tyska ministeriet för transport och digital infrastruktur.

9.  Europaparlamentet betonar att nationella vägavgiftssystem inte får utgöra hinder för marknadstillträde, tillväxt, konkurrenskraft och flexibilitet för transportföretag, inklusive gränsöverskridande transportföretag, inom EU, om den europeiska inre marknadens fortsatta utveckling och integritet ska kunna säkerställas.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla och offentliggöra relevant information från generaldirektoratet för transport och rörlighet (GD MOVE) om analysen av de nya åtgärder avseende ”Pkw-Maut” som de tyska myndigheterna lagt fram och deras överensstämmelse med EU:s lagstiftning.

11.  Europaparlamentet understryker att ett grundläggande krav i samband med icke-diskriminerade vägavgifter är att alla användare betalar samma avgifter för att använda samma väg. Parlamentet betonar att nationella vägavgiftssystem som är direkt diskriminerande på grund av nationalitet eller som kombineras med nationella skatteåtgärder till förmån endast för inhemska medborgare, t.ex. ett avdrag från den nationella fordonsskatten – varvid det eftersträvade målet i första hand är att ta ut avgifter av utländska användare – utgör en överträdelse av principen om icke-diskriminering enligt artikel 18 i EUF-fördraget. Parlamentet påminner om att kommissionen i egenskap av fördragens väktare måste övervaka ett korrekt genomförande och en korrekt tillämpning av lagen efter att den antagits.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet den överenskommelse som ingåtts med den tyska regeringen, och ange de största skillnaderna jämfört med den nationella lagstiftningen som lagts fram för prövning inför domstolen, samt motivera på vilket sätt överenskommelsen är förenlig med fördragets bestämmelser och EU:s lagstiftning.

13.  Europaparlamentet anser att det tyska vägavgiftssystemet (”Pkw-Maut”) från december 2016 fortfarande innehåller inslag som utgör en överträdelse av unionsrätten och kränker de grundläggande principerna i fördragen, framför allt diskriminering på grundval av nationalitet.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av gemensamma regler för att fastställa en enhetlig, rättvis, icke-diskriminerande och harmoniserad ram för vägavgifter för alla typer av fordon i Europeiska unionen.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betrakta lagstiftningsöversynen och inrättandet av en harmoniserad ram när det gäller Eurovinjetten och det europeiska systemet för elektroniska vägtullar (EETS) som en möjlighet att skapa en sådan ram och övervaka och stärka ett korrekt genomförande av denna lagstiftning.

16.  Europaparlamentet påpekar att driftskompatibiliteten hos elektroniska vägtullsystem spelar en viktig roll för att underlätta gränsöverskridande transporter, och att medlemsstaterna som agerar själva är skyldiga till fragmentering och skapar hinder för ett gemensamt europeiskt transportområde.

17.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska redogöra för alla rättsliga och tekniska inslag i överenskommelsen av den 1 december 2016 mellan kommissionens ordförande och det tyska ministeriet för transport och digital infrastruktur, och klargöra alla relevanta rättsliga och politiska aspekter när det gäller varför överenskommelsen av den 1 december 2016 – vilken fortfarande inte innebär någon tilläggsbörda för tyska användare och således fortfarande utgör en indirekt diskriminering på grund av nationalitet – har ansetts vara en tillräcklig grund för att skjuta upp överträdelseförfarandet mot Tyskland, vilket inleddes på grundval av exakt samma diskrimineringsaspekter, och hålla parlamentet vederbörligen informerat om detta.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa upp förfarandet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, genom en strukturerad dialog, låta parlamentet delta i varje etapp av förfarandet.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 348, 20.12.2013, s. 1. (2) EUT L 187, 20.7.1999, s. 42. (3) EUT L 166, 30.4.2004, s. 124.

Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2017 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2018, avsnitt III – kommissionen (2016/2323(BUD))

P8_TA(2017)0085 A8-0060/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2) (nedan kallat det interinstitutionella avtalet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

—  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(4),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(5) och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2017 om budgetriktlinjerna för 2018 (6522/2017),

–  med beaktande av artikel 86a i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0060/2017), och av följande skäl:

A.  2018 är det fjärde året av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

B.  De interna ekonomiska och sociala förhållandena samt de externa utmaningarna och den politiska osäkerheten kommer sannolikt att fortsätta sätta press på EU:s budget för 2018.

C.  Den budgetpolitiska reaktionen på omedelbara utmaningar och kriser måste gå hand i hand med hållbara svar som innebär investeringar i unionens gemensamma framtid.

En budget för hållbar tillväxt, sysselsättning och säkerhet

1.  Europaparlamentet välkomnar den viktiga roll som EU:s budget spelar för att ge konkreta svar på de utmaningar som EU står inför. Parlamentet betonar att arbetstillfällen som är anständiga, av god kvalitet och stabila, särskilt för unga, ekonomisk tillväxt och socioekonomisk konvergens, migration, säkerhet och bekämpning av populism samt klimatförändringar, är de viktigaste problemen på EU-nivå och att EU-budgeten fortfarande är en del av lösningen på dessa problem. Parlamentet betonar att solidaritet måste förbli en grundläggande princip i EU-budgeten. Parlamentet understryker att endast en stark och målinriktad EU-budget med ett genuint europeiskt mervärde kommer att vara till nytta för såväl alla medlemsstater som EU-medborgarna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till 2018 års budget som gör det möjligt för EU att fortsätta att skapa välstånd, tillväxt och arbetstillfällen och garantera medborgarnas säkerhet.

2.  Europaparlamentet anser att EU-budgeten måste förses med de verktyg som behövs för att den ska kunna hantera flera kriser på samma gång, samtidigt som budgetdisciplinen upprätthålls, vilket därmed kräver en viss grad av flexibilitet. Parlamentet anser att samtidigt som tillväxt och sysselsättning fortfarande är de viktigaste prioriteringarna i EU:s budget, måste hållbara framsteg och en hållbar utveckling på dessa områden uppnås parallellt med hanteringen av EU-medborgarnas oro över säkerhet och skydd. Parlamentet upprepar sin begäran om tematiska tyngdpunkter vid fastställandet av prioriteringarna för 2018 års EU-budget.

Forskning, infrastruktur och små och medelstora företag som grundläggande faktorer för tillväxt och fler arbetstillfällen

3.  Europaparlamentet understryker att en stärkning av EU-ekonomins konkurrenskraft, infrastruktur, en välfinansierad forskning, stöd till utveckling av anställdas färdigheter och fortsatta åtaganden från EU att främja investeringar, är nyckeln till att säkerställa ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen. Parlamentet anser att skapandet av socialt och miljömässigt hållbara arbetstillfällen måste vara en av de viktigaste prioriteringarna i EU:s budget. Parlamentet hävdar att arbetstillfällen främst skapas inom den privata sektorn, och att tillräckliga budgetmedel därför måste anslås för att stödja både den privata och den offentliga sektorns investeringar, med särskilt fokus på små och medelstora företag. Parlamentet betonar följaktligen vikten av rubrik 1a, som ger ett verkligt mervärde för europeiska medborgare och företag, och anser att en lämplig finansieringsnivå måste säkerställas för denna rubrik.

4.  Europaparlamentet betonar att investeringar i forskning och innovation, inbegripet stöd till nystartade företag, är en förutsättning för att uppnå verklig konkurrenskraft i EU, och för att säkerställa en innovativ och konkurrenskraftig EU-ekonomi på global nivå. Parlamentet beklagar att som ett resultat av otillräckliga EU-medel inom forskning och innovation är andelen framgångsrika ansökningar alarmerande låg och att åtskilliga högkvalitativa projekt inom forskning och innovation inte får några EU-medel alls. Parlamentet noterar att många intresserade parter, även små och medelstora företag, avskräcks från att lämna in projektförslag inom ramen för Horisont 2020. Parlamentet anser därför att en lämplig anslagsnivå måste säkerställas för Horisont 2020, samtidigt som förenklingsarbetet fortskrider. Parlamentet understryker att en utökad budget för Horisont 2020 inte bör påverka andra forskningsprogram negativt.

5.  Europaparlamentet erkänner att små och medelstora företag fortsätter att vara ryggraden i den europeiska ekonomin och kommer att fortsätta spela en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och tillväxt i hela EU. Parlamentet anser också att små och medelstora företag är den främsta källan till skapandet av arbetstillfällen och att de därför behöver lämplig tillgång till finansiering. I detta avseende vill parlamentet se att Cosme-anslagen ökas, med tanke på hur framgångsrikt detta program har varit. Parlamentet betonar vikten av att stärka Cosme-programmet i den nya fleråriga budgetramen i syfte att ge små och medelstora företag mer omfattande stöd från EU. Parlamentet anser att skapandet av synergieffekter med andra finansieringsinstrument skulle leda till bättre resultat.

6.  Europaparlamentet stöder med eftertryck den fortsatta utvecklingen och förbättringen av samverkansförmågan mellan europeiska infrastrukturnät. Parlamentet anser att finansieringen av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är mycket viktig för att uppnå dessa mål, och uppmanar kommissionen att säkerställa en lämplig finansieringsnivå för 2018.

7.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll och de möjligheter som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) erbjuder när det gäller att minska det investeringsgap som fortfarande finns i Europa, och välkomnar de positiva resultat som uppnåtts hittills. Parlamentet välkomnar även kommissionens förslag om att förlänga Efsi fram till 2020, vilket bör syfta till att ytterligare förbättra Efsis funktion, bland annat när det gäller tillämpningen av additionalitetsprincipen och upprätthållandet av en geografisk balans, något som kräver ytterligare insatser. Parlamentet understryker att urvalet av projekt som finansieras genom Efsi bör grundas på kvalitet och styras av efterfrågan. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att stärka rollen för Europeiska centrumet för investeringsrådgivning genom att tillhandahålla mer riktat lokalt tekniskt stöd i hela EU och även att förbättra den geografiska balansen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att regelbundet analysera Efsis mervärde genom konsekvensbedömningar av fondens effekter.

Utbildning och sysselsättning för ungdomar – grundläggande förutsättningar för att den yngre generationen ska bli framgångsrik

8.  Europaparlamentet anser att utbildning är en grundläggande förutsättning för hållbara, välbetalda och stabila arbetstillfällen. Parlamentet understryker vikten av rörlighet som ett sätt för unga européer att dra fördel av människors olika färdigheter samtidigt som möjligheterna för utbildning, fortbildning och sysselsättning utökas. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den roll som Erasmus + spelar för att underlätta rörligheten inom Europa för unga studenter, lärlingar och volontärer. Parlamentet anser att särskilt när nationalism och populism ökar är det viktigt att främja naturlig samverkan mellan olika europeiska nationer och kulturer för att stärka den europeiska medvetenheten och identiteten. I detta sammanhang begär parlamentet att finansieringen för Erasmus+-programmet ska öka ytterligare under 2018.

9.  Europaparlamentet understryker att ungdomsarbetslösheten är en av de största utmaningarna på europeisk nivå som har särskilt stora sociala effekter, i synnerhet i unionens fattigaste regioner, och att den utgör en risk för en hel generation av unga européer och undergräver en långsiktig ekonomisk tillväxt. Parlamentet betonar att som del av förlikningsöverenskommelsen om EU:s budget för 2017 kommer ett anslag på 500 miljoner EUR att beviljas till sysselsättningsinitiativet för unga genom en ändringsbudget under 2017. Parlamentet anser att ungdomssysselsättningsinitiativet är ett grundläggande bidrag till unionens prioriterade mål för arbetstillfällen och tillväxt och förblir fast beslutet att säkra tillräckliga medel för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och förlänga ungdomssysselsättningsinitiativet fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, samtidigt som man förbättrar dess funktion och genomförande. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av EU:s ungdomsstrategi.

10.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att lansera ett ”Europeiskt interrailkort på 18-årsdagen”. Parlamentet understryker att projektet har potential att främja den europeiska medvetenheten och identiteten. Parlamentet betonar dock att projektet inte bör finansieras på bekostnad av andra framgångsrika EU-program, i synnerhet inom området ungdomar och kultur, och bör vara så socialt inkluderande som möjligt och innehålla bestämmelser om att inkludera invånare som bor på öarna i utkanten av Europa. Parlamentet ber kommissionen att utvärdera potentiella kostnader och finansieringskällor för detta initiativ samt lägga fram relevanta förslag.

Traditionella EU-budgetprioriteringar som investeringspolitik

11.  Europaparlamentet stöder med eftertryck regionalpolitiken som ett av de viktigaste investeringsinstrumenten i EU:s budget för att säkerställa den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Parlamentet understryker att denna politik skapar tillväxt och arbetstillfällen i alla medlemsstater. Parlamentet är emellertid oroat över de oacceptabla förseningarna i genomförandet av operativa program på EU-nivå inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket hittills har lett till lägre investeringar som inte i tillräcklig utsträckning har bidragit till att främja tillväxt och skapandet av arbetstillfällen eller till att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna inom och mellan de europeiska regionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera orsakerna till förseningarna och medlemsstaterna att samarbeta för att ta itu med dem, i synnerhet för att se till att utnämningen av förvaltningsmyndigheter, revisionsmyndigheter och attesterande myndigheter avslutas och att genomförandet påskyndas kraftigt.

12.  Europaparlamentet inser den europeiska jordbrukssektorns betydelse för en tryggad livsmedelsförsörjning och förvaltning av biologisk mångfald i EU. Parlamentet uttrycker sitt fulla stöd till de jordbrukare som drabbas av det ryska embargot, fågelinfluensan, krisen inom mejerisektorn och köttkrisen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta att stödja jordbrukarna i hela Europa så att de klarar av oväntade fluktuationer på marknaden och kan trygga en livsmedelsförsörjning av hög kvalitet. Parlamentet kräver att småskaligt jordbruk och småskaligt fiske uppmärksammas i lämplig utsträckning.

Interna utmaningar

13.  Europaparlamentet är övertygat om att under nuvarande omständigheter har EU-budgeten visat sig vara otillräcklig för att hantera följderna av migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris eller utmaningarna inom säkerhetsområdet, såsom en ökande internationell terrorism. Parlamentet understryker att på grundval av detta måste en hållbar lösning hittas på detta problem, eftersom det har visat sig genom det upprepade utnyttjandet av särskilda instrument, såsom flexibilitetsmekanismen, att EU:s budget ursprungligen inte var utformad för att hantera kriser av denna omfattning. Parlamentet påpekar emellertid att en tydlig strategi måste antas för hanteringen av migrations- och flyktingkrisen, inbegripet tydliga, mätbara och begripliga mål. Parlamentet påminner dock om att behovet av att anslå kompletterande medel för att ta itu med dessa utmaningar inte bör ha företräde framför annan viktig unionspolitik, till exempel för arbetstillfällen och tillväxt.

14.  Europaparlamentet välkomnar den roll som instrument, såsom fonden för inre säkerhet (ISF) och asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), spelar för att hantera konsekvenserna av migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris, och efterlyser tillräckliga budgetanslag under de kommande åren för dessa fonder. Parlamentet upprepar betydelsen av principen om ansvarsfördelning mellan medlemsstater när det gäller finansieringen av de åtgärder som behövs för att ta hand om flyktingarna på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet välkomnar också den roll som EU:s byråer inom området rättsliga och inrikes frågor spelar, t.ex. Europol, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Eurojust, Europeiska byrån för grundläggande rättigheter och eu-LISA, och kräver i detta sammanhang att de förses med utökade budget- och personalresurser för att utföra sina uppdrag. Parlamentet är övertygat om att EU måste investera mer i stärkandet och förvaltningen av sina gränser, förbättra samarbetet mellan brottsbekämpande organ och nationella myndigheter, bekämpa terrorism, radikalisering och allvarlig och organiserad brottslighet genom att förbättra åtgärder och praxis för integration, säkerställa informationssystemens interoperabilitet och garantera sunda återsändandeinsatser för de som inte är berättigade till internationellt skydd, samtidigt som principen om non-refoulement respekteras till fullo.

15.  Europaparlamentet understryker att den nuvarande budgeten för fonden för inre säkerhet (ISF) (ungefär 700 miljoner EUR i åtaganden) inte är tillräcklig för att ta itu med de säkerhetsutmaningar som följer av internationell terrorism. Parlamentet efterlyser därför en förstärkning av de finansiella resurserna för att höja säkerhetsinfrastrukturen till en mer adekvat och modern nivå.

16.  Europaparlamentet påminner om den betydelse EU-byråerna spelar för att säkerställa genomförandet av prioriteringar i EU-lagstiftningen, och därigenom uppfylla EU:s politiska mål för till exempel konkurrenskraft, tillväxt, sysselsättning och för hanteringen av den nuvarande migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet insisterar därför på att tillräckliga finansiella och mänskliga resurser tillhandahålls, både för administrativa utgifter och driftsutgifter, för att byråerna ska kunna fullgöra de uppgifter som de tilldelats och uppnå bästa möjliga resultat. Med avseende på ökningarna av personal och anslag för byråerna sedan 2014 års budget understryker parlamentet att dessa anses vara en del av ny politisk utveckling och lagstiftning som inte tas med i beräkningarna för målet om en personalnedskärning på 5 %. Parlamentet betonar därför att det i 2018 års budget inte bör planeras för några ytterligare minskningar av EU-byråernas tjänsteförteckningar utöver de 5 % som man kommit överens om för varje EU-institution eller EU-organ, inom ramen för det interinstitutionella avtalet från december 2013 om samarbete i budgetfrågor.

17.  Europaparlamentet stöder med eftertryck initiativ på området för försvarsrelaterad forskning som syftar till att främja ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna och att uppnå synergieffekter inom försvarsområdet. Parlamentet betonar dock att denna verksamhet bör förses med nya resurser eftersom det är ett nytt politiskt initiativ med en väsentlig inverkan på EU:s budget. Parlamentet vill också att man undersöker alla möjligheter att finansiera ett försvarsforskningsprogram med en särskild budget inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner om att samtidigt som bestämmelserna i fördragen måste iakttas är ett förstärkt samarbete på försvarsområdet ett nödvändigt alternativ för att möta de säkerhetsutmaningar som EU står inför, och som uppkommer genom en långvarig instabilitet i unionens grannskap och osäkerhet beträffande de åtaganden som vissa av EU:s partner har gjort i förhållande till Natos mål. Vidare understryker parlamentet behovet av att förbättra konkurrenskraften och innovation inom den europeiska försvarsindustrin, vilket kan bidra till att stimulera tillväxten och skapa arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillräckliga budgetanslag för att hantera externa utmaningar på ett mer kongruent sätt. Parlamentet noterar inrättandet av en europeisk försvarsfond med en forskningsdel och en kapacitetsdel.

18.  Europaparlamentet understryker att EU-budgeten måste stödja uppnåendet av målen i Parisavtalet och EU:s egna långsiktiga klimatmål genom att uppnå klimatutgiftsmålet på 20 % i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet noterar med oro att EU:s mål för biologisk mångfald till 2020 inte kommer att uppnås om inte väsentliga ytterligare åtgärder vidtas. Parlamentet betonar därför vikten av integrering av skydd av biologisk mångfald i hela EU-budgeten, med en särskild tonvikt på Life-programmet och Natura 2000.

Externa utmaningar

19.  Europaparlamentet betonar att EU:s budget också är ett instrument för extern solidaritet, eftersom den ger akut bistånd vid humanitära och civila kriser genom att erbjuda stöd till behövande länder. Parlamentet påminner om att utmaningarna i samband med fattigdomsutrotning och hållbar utveckling har bekräftats som en central prioritering för EU och dess medlemsstater. Parlamentet påminner i detta sammanhang om EU:s åtaganden om att bidra till förverkligandet av målen för hållbar utveckling och att även uppnå målet att det offentliga utvecklingsbiståndet ska utgöra 0,7 % av BNI inom tidsramen för utvecklingsagendan efter 2015. Parlamentet framhåller att på lång sikt ger utvecklingsbistånd en avkastning på investeringar i form av ökad handel och BNP-tillväxt i Europa.

20.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till den nuvarande migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris måste EU intensifiera sin roll genom investeringar i de länder där migrationsflödena har sitt ursprung. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att utforma en färdplan för att ta itu med migrationskrisen på ett effektivt sätt. Parlamentet betonar att en mer strategisk anpassning av alla utvecklingspolitikens instrument krävs för att säkerställa en stabil ekonomisk och social utveckling som inte undergräver den befintliga externa politiken. Parlamentet noterar att investeringar i infrastruktur, bostäder, utbildning, hälso- och sjukvård och stöd till små och medelstora företag, med särskilt fokus på skapandet av arbetstillfällen, socialt skydd och inkludering är en del av lösningen för att hantera de bakomliggande orsakerna till migration. Parlamentet välkomnar därför, som en del av lösningen på dessa utmaningar, den externa investeringsplanen som en enhetlig och samordnad ram för att främja investeringar i Afrika och grannskapsländerna, med beaktande av att den fullt ut måste anpassas till och bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet förväntar sig att den externa investeringsplanen kommer att främja hållbar utveckling utan att äventyra de mänskliga rättigheterna, begränsningen av klimatförändringarna eller god förvaltning, och att en öppen förvaltning av Europeiska fonden för hållbar utveckling och dess projekt kommer att säkerställas.

21.  Europaparlamentet noterar att kommissionens nuvarande tendens att tillgripa kompletterande mekanismer utanför budgeten, såsom faciliteten för flyktingar i Turkiet, förvaltningsfonder och andra liknande instrument, inte alltid har visat sig vara framgångsrik. Parlamentet är bekymrat över att inrättandet av finansieringsinstrument utanför EU-budgeten undergräver den transparenta förvaltningen av budgeten och begränsar parlamentets rätt att utöva effektiv kontroll av utgifterna. Parlamentet vidhåller därför sin tidigare ståndpunkt att tillfälliga externa finansieringsinstrument som uppkommit under de senaste åren måste införlivas i EU:s budget, och att parlamentet ska ha full kontroll över genomförandet av dessa instrument. Parlamentet betonar dock att dessa instrument inte bör finansieras på bekostnad av andra befintliga externa instrument. Parlamentet noterar skillnaden mellan medlemsstaternas löften och deras faktiska bidrag till dessa fonder och uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att hålla sina löften om att matcha EU:s bidrag.

22.  Europaparlamentet understryker att ett av villkoren för att bevara stabiliteten och välståndet i EU är att EU har ett stabilt grannskap. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att investeringar i EU:s grannskap prioriteras i syfte att stödja insatser för att ta itu med de främsta problemen som detta område står inför, nämligen migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris i det södra grannskapet, och Rysslands aggression i det östra grannskapet. Parlamentet upprepar att stöd till länder som håller på att genomföra associeringsavtal med EU är väsentligt för att underlätta politiska och ekonomiska reformer, men betonar att sådant stöd endast bör ges så länge dessa länder uppfyller behörighetskriterierna, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen och upprätthållandet av demokratiska institutioner.

Tillräckliga betalningsbemyndiganden leder till ökad trovärdighet för EU

23.  Europaparlamentet upprepar sin tidigare uppmaning om att förse EU:s budget med en lämplig nivå av betalningsbemyndiganden, så att den kan fullgöra sina huvudsakliga syften som en investeringsbudget. Parlamentet är övertygat om att denna roll inte kan uppnås om EU misslyckas med att infria sina åtaganden, och därmed äventyrar sin trovärdighet.

24.  Parlamentet betonar att förseningarna i genomförandet av programmen för 2014–2020 som förvaltas genom delad förvaltning lett till en minskning av betalningskraven för 2016 och 2017. Parlamentet är särskilt oroligt för att en eftersläpning av obetalda räkningar eventuellt åter ska uppstå i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och påminner om den aldrig tidigare skådade nivån på beloppet i slutet av 2014, dvs. 24,7 miljarder EUR. Parlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen för första gången tillhandahöll en betalningsprognos fram till 2020, men betonar att denna måste uppdateras varje år för att göra det möjligt för budgetmyndigheten att vidta nödvändiga åtgärder i tid.

25.  Europaparlamentet understryker att trots att en slutlig överenskommelse om halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen ännu inte har uppnåtts, kan flera positiva inslag i den revidering som förhandlingar för närvarande pågår om – särskilt i form av ökad flexibilitet – visa sig vara avgörande när det gäller att förebygga och hantera en framtida betalningskris. Parlamentet anser att om genomförandet av sammanhållningspolitiken skulle påskyndas såsom förväntat kan den ökade flexibiliteten komma att behövas redan nästa år för att säkerställa en tillräckligt hög nivå på betalningsbemyndigandena i EU:s budget som ett svar på detta, och för att undvika en ansamling av obetalda räkningar inom ramen för sammanhållningspolitiken i slutet av året.

26.  Europaparlamentet noterar och beklagar att företagens skattebedrägerier och skatteflykt har orsakat enorma förluster i skatteinkomster för medlemsstaterna, vilket i sin tur minskar deras bidrag till EU:s budget. Parlamentet anser dessutom att sådan orättvis skattekonkurrens i vissa fall leder till en BNP-överföring från en medlemsstat till en annan, och en BNI-överföring till skatteparadis utanför EU, vilket sålunda minskar medlemsstaternas samlade bidrag till EU:s budget.

27.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att betalningarna för de särskilda instrumenten (flexibilitetsmekanismen, Europeiska unionens solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för katastrofbistånd) måste räknas utanför och över betalningstaket för den fleråriga budgetramen, vilket görs för åtaganden. Inom ramen för den pågående halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen understryker parlamentet de möjliga framsteg som gjorts i och med revideringen av beslutet om marginalen för oförutsedda utgifter från 2014 när det gäller frågan om budgeteringen av betalningarna för de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen, även om denna fråga inte fick en entydig lösning.

Framtidsperspektiv

28.  Europaparlamentet betonar att enligt förordningen om den fleråriga budgetramen ska kommissionen senast i slutet av 2017 lägga fram sina förslag till den fleråriga budgetramen efter 2020, som bör ta hänsyn till Förenade kungarikets beslut om att lämna EU, vilket kommer påverka den fleråriga budgetramen efter 2020. Parlamentet betonar att detta beslut gör det omöjligt att fortskrida med verksamheten som vanligt. Parlamentet fäster största vikt vid den process som leder fram till inrättandet av den nya budgetramen och en reformerad och effektivare EU-budget, och förväntar sig att denna kommer att stå i proportion till de utmaningar som unionen står inför och till de åtaganden som den redan har gjort. Parlamentet efterlyser ett snabbt och positivt slutförande av den pågående halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, som kan säkerställa både de nödvändiga anpassningarna av den nuvarande budgetramen och den grad av ytterligare flexibilitet för EU-budgeten som är oundgänglig för att uppnå unionens mål.

29.  Europaparlamentet understryker att förutsägbarheten och den långsiktiga hållbarheten när det gäller EU:s budget är en förutsättning för en stark och stabil Europeisk union. Parlamentet betonar behovet av att anpassa löptiden för den fleråriga budgetramen till både parlamentets och kommissionens politiska cykler. Parlamentet uppmärksammar det faktum att Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att ge tillfälle att ta itu med de långvariga frågor som har hindrat EU-budgeten från att nå sin fulla potential, särskilt när det gäller inkomstsidan i budgeten, med avseende på att fasa ut alla rabatter och korrigeringsmekanismer. Parlamentet bekräftar sin ståndpunkt att man ställer sig positivt till en djupgående reform av EU:s egna medel, och välkomnar i detta avseende att högnivågruppen om egna medel har lagt fram sin slutrapport. Parlamentet uppmanar samtliga berörda parter att dra lämpliga slutsatser av denna rapport och analysera möjligheten att genomföra de rekommendationer från högnivågruppen som skulle kunna bidra till att EU:s budget blir mer stabil, enkel, självständig, rättvis och förutsägbar. Parlamentet förväntar sig att alla nya resurser bör leda till en minskning av medlemsstaternas BNI-bidrag. Parlamentet välkomnar högnivågruppens slutsatser när det gäller att EU:s budget behöver inriktas på områden som ger det högsta europeiska mervärdet och när det gäller metoden för ”rättvist återflöde”, vilken bör upphöra, eftersom alla medlemsstater gynnas av EU:s budget, oberoende av sitt ”nettoflöde”, något som framgår av rapporten.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att utarbeta och genomföra en resultatinriktad EU-budget. I detta avseende understryker parlamentet vikten av att förenkla regler, integrera övervakningsprocessen och ta fram relevanta resultatindikatorer.

31.  Parlamentet betonar att jämställdhetsprincipen i möjligaste mån bör integreras som ett övergripande politiskt mål i alla avdelningar i EU:s budget.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av att parlamentet involveras fullt ut i alla budgetrelaterade frågor eftersom parlamentet är den enda institutionen som är demokratiskt vald av EU-medborgarna.

33.  Europaparlamentet uppmanar rådet att leva upp till sina politiska uttalanden och att samarbeta för att se till att EU har en tillräcklig budget.

o
o   o

34.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (4) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105. (5) EUT L 51, 28.2.2017. (6) Antagna texter från sammanträdet den 1 december 2016, P8_TA(2016)0475.