Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 8 mars 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) genom fastställande av tekniska tillsynsstandarder för faktabladens utformning, innehåll, översyn och revidering samt av villkor för uppfyllande av kravet att tillhandahålla sådana faktablad (C(2017)01473 – 2017/2602(DEA))

P8_TA(2017)0101 B8-0234/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2017)01473) (nedan kallad den reviderade delegerade förordningen),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2016 om kommissionens delegerade förordning av den 30 juni 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip‑produkter) genom fastställande av tekniska tillsynsstandarder för faktabladens utformning, innehåll, översyn och revidering samt av villkor för uppfyllande av kravet att tillhandahålla sådana faktablad (C(2016)03999 – 2016/2816(DEA))(1),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 22 mars 2017, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den reviderade delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 28 mars 2017 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter)(2), särskilt artiklarna 8.5, 10.2, 13.5 och 31,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/2340 av den 14 december 2016 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-produkter) vad gäller förordningens tillämpningsdag(3),

–  med beaktande av artikel 13 och artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten, EBA), om ändring av beslut 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG(4), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa), om ändring av beslut 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/79/EG(5), samt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma), om ändring av beslut 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG(6),

–  med beaktande av skrivelsen från ordförandena för de europeiska tillsynsmyndigheterna av den 22 december 2016 till följd av kommissionens begäran genom en skrivelse av den 10 november 2016 om sin avsikt att ändra förslaget till tekniska tillsynsstandarder och som gemensamt inlämnades av EBA, Esma och Eiopa enligt artiklarna 8.5, 10.2 och 13.5 i förordning (EU) nr 1286/2014,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 105.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 4 april 2017, och av följande skäl:

A.  I sin resolution av den 14 september 2016 invände parlamentet mot kommissionens delegerade förordning av den 30 juni 2016 om komplettering av förordning (EU) nr 1286/2014 och uppmanade kommissionen att lägga fram en reviderad delegerad förordning som tar upp de betänkligheter som framförts om den oklara hanteringen av Priip-produkter som erbjuder flera alternativ, om det bristande utrymmet som ägnats det faktum att icke-professionella investerare också kan förlora pengar i ogynnsamma scenarier avseende vissa produkter och om avsaknaden av en detaljerad vägledning för användningen av ”varningsmeddelandet”.

B.  I sin resolution av den 14 september 2016 påminde parlamentet om att ordföranden för utskottet för ekonomi och valutafrågor och parlamentets förhandlingsgrupp hade skickat en skrivelse till kommissionen den 30 juni 2016 där man uppmanar kommissionen att bedöma huruvida genomförandet av förordning (EU) nr 1286/2014 bör skjutas upp.

C.  Bestämmelserna i den reviderade delegerade förordningen överensstämmer med de mål som parlamentet uttryckte i sin resolution av den 14 september 2016 och under den efterföljande informella dialog som utgjorde en del av det förberedande arbetet inför antagandet av den reviderade delegerade förordningen.

D.  Den reviderade delegerade förordningen klargör att utvecklare av Priip-produkter som erbjuder flera alternativ och som inkluderar underliggande investeringsalternativ som utgörs av företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (Ucits) eller icke Ucits-fonder enligt artikel 32 i förordning (EU) nr 1286/2014 inte skulle behöva tillhandahålla all information som begärs för Priip-produkter utan tillåtas använda basfaktadokument för Ucits i stället, som ett lämpligt sätt att ge icke-professionella investerare mer detaljerad information innan avtal ingås.

E.  De underliggande beräkningarna för de tre resultatscenarierna som tidigare tagits med är fortfarande baserade på historiska uppgifter, och ett ytterligare fjärde scenario har förts in i den reviderade delegerade förordningen. Detta ”stresscenario” är avsett att fastställa betydande ogynnsamma effekter för de produkter som inte omfattas av det befintliga ”ogynnsamma scenariot”.

F.  Användningen av varningsmeddelandet klargjordes genom att i dess tillämpningsområde sådana Priip-produkter som anses som ”komplexa produkter” enligt direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument och direktiv (EU) 2016/97 om försäkringsdistribution.

G.  Det föreslagna avsnittet ”Vad innebär produkten?” i faktabladet har ändrats och avsnittet ”Vilka är riskerna och vad kan jag få för avkastning?” innehåller en redogörelse för de administrativa kostnaderna i förhållande till de biometriska komponenterna i försäkringsbaserade investeringsprodukter.

H.  I förordning (EU) 2016/2340 senarelades tillämpningsdatumet för förordning (EU) nr 1286/2014 med 12 månader till den 1 januari 2018.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den reviderade delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0347. (2) EUT L 352, 9.12.2014, s. 1. (3) EUT L 354, 23.12.2016, s. 35. (4) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12. (5) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48. (6) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

Europaparlamentets resolution av den 5 april 2017 om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen (2017/2593(RSP))

P8_TA(2017)0102 RC-B8-0237/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 3.5, 4.3 och 8 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 217 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den anmälan som Förenade kungarikets premiärminister gjorde till Europeiska rådet den 29 mars 2017 i enlighet med artikel 50.2 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 juni 2016 om Förenade kungarikets beslut att lämna EU till följd av folkomröstningen(1),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen(2), om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential(3) och om budgetkapacitet för euroområdet(4),

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Anmälan från Förenade kungarikets regering till Europeiska rådet inleder den process genom vilken Förenade kungariket kommer att upphöra att vara medlem i Europeiska unionen och fördragen inte längre kommer att vara tillämpliga på landet.

B.  Detta kommer att vara en unik och beklaglig händelse, eftersom en medlemsstat aldrig tidigare har utträtt ur Europeiska unionen. Detta utträdande måste ske på ett ordnat sätt för att inte EU, dess medborgare eller den europeiska integrationen ska påverkas negativt.

C.  Europaparlamentet företräder alla medborgare i Europeiska unionen och kommer under hela den process som leder till Förenade kungarikets utträde att agera för att skydda deras intressen.

D.  Även om det är en medlemsstats suveräna rätt att utträda ur Europeiska unionen åligger det samtliga kvarvarande medlemsstater att agera i en anda av enighet till försvar för Europeiska unionens intressen och integritet. Därför kommer förhandlingarna att genomföras mellan Förenade kungariket, å ena sidan, och kommissionen på Europeiska unionens och dess kvarvarande 27 medlemsstaters (EU-27) vägnar, å andra sidan.

E.  Förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen kommer att inledas när Europeiska rådet har antagit riktlinjer för dessa förhandlingar. Denna resolution utgör Europaparlamentets ståndpunkt till dessa riktlinjer och kommer också att ligga till grund för parlamentets bedömning av förhandlingsprocessen och av ett eventuellt avtal mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket.

F.  Till dess att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen ska landet åtnjuta alla de rättigheter och fullgöra alla de skyldigheter som följer av fördragen, inklusive principen om lojalt samarbete som anges i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen.

G.  Förenade kungariket fastslår i sin anmälan av den 29 mars 2017 sin avsikt att inte omfattas av Europeiska unionens domstols behörighet.

H.  Förenade kungarikets regering uppger i samma anmälan att dess framtida förbindelser med Europeiska unionen inte kommer att innefatta medlemskap i den inre marknaden eller medlemskap i tullunionen.

I.  Ett fortsatt medlemskap i den inre marknaden, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och/eller tullunionen skulle ha varit den bästa lösningen för såväl Förenade kungariket som EU-27. Detta är dock inte möjligt så länge som Förenade kungarikets regering vidhåller sina invändningar mot de fyra friheterna och Europeiska unionens domstols behörighet, vägrar att ge ett allmänt bidrag till EU:s budget och önskar bedriva sin egen handelspolitik.

J.  Efter resultatet av folkomröstningen om att lämna Europeiska unionen är beslutet om en ny uppgörelse för Förenade kungariket i Europeiska unionen, som bifogas Europeiska rådets slutsatser av den 18 och 19 februari 2016, i vart fall ogiltigt till samtliga delar.

K.  Förhandlingarna måste föras med målsättningen att säkerställa ett stabilt rättsläge och minimera störningar samt tillhandahålla en tydlig framtidsvision för medborgare och juridiska personer.

L.  En återkallelse av anmälan kan bara ske på villkor som fastställs av hela EU-27, så att den inte kan användas som en processuell manöver eller missbrukas i ett försök att förbättra de nuvarande villkoren i Förenade kungarikets medlemskap.

M.  Om inget utträdesavtal nås kommer Förenade kungariket automatiskt att lämna Europeiska unionen den 30 mars 2019, och då på ett oordnat sätt.

N.  Ett stort antal brittiska medborgare, inklusive en majoritet i Nordirland och Skottland, röstade för att stanna kvar i Europeiska unionen.

O.  Europaparlamentet är särskilt oroat över konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen för Nordirland och dess framtida förbindelser med Irland. I det avseendet är det mycket viktigt att fred garanteras och därmed att långfredagsavtalet – som förhandlades fram med aktivt deltagande av EU – bevaras i sin helhet, vilket Europaparlamentet betonade i sin resolution av den 13 november 2014 om fredsprocessen i Nordirland(5).

P.  Förenade kungarikets utträde bör förmå EU-27 och EU-institutionerna att hantera de nuvarande utmaningarna på ett bättre sätt och reflektera över sin framtid och sina ansträngningar för att göra EU-projektet mer effektivt, mer demokratiskt och mer relevant för medborgarna. Parlamentet påminner om Bratislavafärdplanen, Europaparlamentets resolutioner om ämnet, kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om Europas framtid, Romförklaringen av den 25 mars 2017 och förslagen från högnivågruppen om egna medel av den 17 januari 2017, som kan tjäna som grund för denna reflektion.

1.  Europaparlamentet noterar den anmälan från Förenade kungarikets regering till Europeiska rådet som formaliserar Förenade kungarikets beslut att utträda ur Europeiska unionen.

2.  Europaparlamentet begär att förhandlingarna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket enligt artikel 50.2 i fördraget om Europeiska unionen ska inledas så snart som möjligt.

3.  Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att utträdesavtalet och eventuella övergångsbestämmelser träder i kraft i god tid före valet till Europaparlamentet i maj 2019.

4.  Europaparlamentet påminner om att utträdesavtalet endast kan ingås efter Europaparlamentets godkännande, och att detsamma gäller för alla eventuella framtida avtal om förbindelser mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket samt för alla eventuella övergångsbestämmelser.

Allmänna principer för förhandlingarna

5.  För att säkerställa ett ordnat utträde för Förenade kungariket ur Europeiska unionen förväntar sig Europaparlamentet att förhandlingarna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket genomförs i god tro och med full insyn. Parlamentet påminner om att Förenade kungariket fortsätter att åtnjuta sina rättigheter som medlem i Europeiska unionen till dess att utträdesavtalet träder i kraft, och att landet även är bundet av de skyldigheter och åtaganden som följer av medlemskapet.

6.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att det skulle strida mot unionsrätten om Förenade kungariket före utträdet skulle inleda förhandlingar om eventuella handelsavtal med tredjeländer. Parlamentet betonar att ett sådant agerande skulle strida mot principen om lojalt samarbete enligt artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen och borde få konsekvenser, bland annat att Förenade kungariket utestängs från de förfaranden för handelsförhandlingar som fastställs i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet betonar att samma sak måste gälla för andra politiska områden om Förenade kungariket fortsätter att påverka EU:s lagstiftning, insatser, strategier och gemensamma politik på ett sätt som gynnar landets egna intressen i egenskap av avgående medlemsstat snarare än Europeiska unionens och EU-27:s intressen.

7.  Europaparlamentet varnar för att eventuella bilaterala avtal mellan en eller flera kvarvarande medlemsstater och Förenade kungariket på de områden som faller inom Europeiska unionens behörighet, som inte har godtagits av EU-27 och som berör frågor som omfattas av utträdesavtalet och/eller som inkräktar på Europeiska unionens framtida förbindelser med Förenade kungariket också skulle stå i strid med fördragen. Parlamentet varnar dessutom för att detta särskilt skulle vara fallet för bilaterala avtal och/eller reglerings- eller tillsynspraxis som hänför sig till exempelvis förmånstillträde till den inre marknaden för finansinstitut som är baserade i Förenade kungariket på bekostnad av unionens regelverk, eller till ställningen för EU-27-medborgare i Förenade kungariket och vice versa.

8.  Europaparlamentet anser att det mandat och de förhandlingsdirektiv som tillämpas under hela förhandlingsprocessen till fullo måste återspegla de ståndpunkter och intressen som medborgarna i EU-27 har, inklusive medborgarna i Irland, eftersom den medlemsstaten kommer att påverkas särskilt mycket av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen.

9.  Europaparlamentet förväntar sig att Europeiska unionen och Förenade kungariket mot denna bakgrund ska upprätta så nära förbindelser som möjligt, och hoppas att de kommer att vara rättvisa samt balanserade vad gäller rättigheter och skyldigheter. Parlamentet beklagar att Förenade kungarikets regering har beslutat att inte delta i den inre marknaden, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller tullunionen. Parlamentet anser att en medlemsstat som utträder ur EU inte kan åtnjuta förmåner som liknar de som en medlemsstat i Europeiska unionen åtnjuter, och tillkännager därför att det inte kommer att godkänna något avtal som strider mot detta.

10.  Europaparlamentet bekräftar att medlemskap i den inre marknaden och tullunionen nödvändiggör ett godtagande av de fyra friheterna, Europeiska unionens domstols behörighet, allmänna bidrag till budgeten och anslutning till Europeiska unionens gemensamma handelspolitik.

11.  Europaparlamentet betonar att Förenade kungariket måste fullgöra alla sina rättsliga, finansiella och budgetmässiga åtaganden, inklusive åtagandena inom den nuvarande fleråriga budgetramen, såväl fram till dess utträde som efteråt.

12.  Europaparlamentet tar del av det förslag till organisering av förhandlingarna som anges i uttalandet från stats- och regeringscheferna i de 27 medlemsstaterna och från ordförandena för Europeiska rådet och kommissionen av den 15 december 2016. Parlamentet välkomnar utnämningen av kommissionen som EU:s förhandlare och kommissionens utnämning av Michel Barnier som sin chefsförhandlare. Parlamentet påpekar att Europaparlamentets fulla deltagande är en nödvändig förutsättning för att parlamentet ska ge sitt godkännande till ett avtal mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket.

Tidsplaneringen för förhandlingarna

13.  Europaparlamentet understryker att förhandlingarna, i enlighet med artikel 50.2 i fördraget om Europeiska unionen, ska handla om bestämmelserna för Förenade kungarikets utträde, med beaktande av ramen för Förenade kungarikets framtida förbindelser med Europeiska unionen.

14.  Europaparlamentet instämmer i att om betydande framsteg görs i riktning mot ett utträdesavtal så kan förhandlingar inledas om eventuella övergångsbestämmelser på grundval av den planerade ramen för Förenade kungarikets framtida förbindelser med Europeiska unionen.

15.  Europaparlamentet konstaterar att ett avtal om framtida förbindelser mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket som tredjeland kan slutas först när Förenade kungariket har utträtt ur Europeiska unionen.

Utträdesavtal

16.  Europaparlamentet konstaterar att utträdesavtalet måste vara förenligt med fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna för att Europaparlamentet ska godkänna det.

17.  Europaparlamentet anser att utträdesavtalet bör behandla följande:

18.  Europaparlamentet kräver att EU-27-medborgare som bor eller har bott i Förenade kungariket och brittiska medborgare som bor eller har bott i EU-27 ska behandlas rättvist, och anser att deras respektive rättigheter och intressen måste ges högsta prioritet i förhandlingarna. Parlamentet begär därför att ställningen och rättigheterna dels för EU-27-medborgare som är bosatta i Förenade kungariket, dels för brittiska medborgare som är bosatta i EU-27 ska omfattas av principerna för ömsesidighet, rättvisa, symmetri och icke-diskriminering, och begär dessutom att integriteten för unionsrätten, inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna, och dess verkställighetsram ska skyddas. Parlamentet betonar att varje inskränkning av de rättigheter som är kopplade till fri rörlighet, inklusive diskriminering mellan EU‑medborgare i tillgången till uppehållstillstånd, före dagen för Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen skulle strida mot unionsrätten.

19.  Europaparlamentet betonar att en gemensam finansiell uppgörelse med Förenade kungariket på grundval av Europeiska unionens årliga räkenskaper som granskats av revisionsrätten måste inkludera Förenade kungarikets rättsliga förpliktelser i samband med utestående åtaganden samt sörja för poster utanför balansräkningen, ansvarsförbindelser och andra finansiella kostnader som uppstår som en direkt följd av Förenade kungarikets utträde.

20.  Europaparlamentet är medvetet om att den unika ställning och de särskilda omständigheter som ön Irland står inför måste behandlas i utträdesavtalet. Parlamentet begär med eftertryck att alla medel och åtgärder som är förenliga med Europeiska unionens lagstiftning och långfredagsavtalet från 1998 ska användas för att mildra konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde för gränsen mellan Irland och Nordirland. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att det är absolut nödvändigt att säkerställa kontinuiteten och stabiliteten i fredsprocessen i Nordirland och göra allt som är möjligt för att undvika en hårdare gräns.

Framtida förbindelser mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket

21.  Europaparlamentet noterar anmälan av den 29 mars 2017 och vitboken från Förenade kungarikets regering av den 2 februari 2017 om Förenade kungarikets utträde ur och nya förbindelser med Europeiska unionen.

22.  Europaparlamentet anser att de framtida förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket bör vara väl avvägda och omfattande, och att de bör gagna medborgarna i såväl EU som Förenade kungariket, och att det därför behövs tillräckligt med tid för att förhandla om dem. Parlamentet betonar att förbindelserna bör omfatta områden av gemensamt intresse, med respekt för integriteten hos Europeiska unionens rättsordning och för EU:s grundläggande principer och värderingar, inbegripet den inre marknadens integritet och EU:s beslutsförmåga och beslutsautonomi. Parlamentet noterar att artikel 8 i fördraget om Europeiska unionen, liksom artikel 217 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken unionen får ”ingå avtal som innebär en associering med ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, gemensamt uppträdande och särskilda förfaranden”, skulle kunna fungera som en lämplig ram för sådana framtida förbindelser.

23.  Europaparlamentet varnar för att oavsett resultatet av förhandlingarna om framtida förbindelser mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket får de inte leda till en avvägning mellan inre och yttre säkerhet, inklusive försvarssamarbete, å ena sidan, och de framtida ekonomiska förbindelserna, å andra sidan.

24.  Europaparlamentet betonar att ett eventuellt framtida avtal mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket endast kan komma till stånd på villkor att Förenade kungariket fortsätter att följa de standarder som följer av internationella skyldigheter, inklusive mänskliga rättigheter, och i unionens lagstiftning och politik, bland annat på områdena för miljö, klimatförändringar, kampen mot skatteundandragande och skatteflykt, rättvis konkurrens, handel och sociala rättigheter, särskilt garantier mot social dumpning.

25.  Europaparlamentet motsätter sig alla framtida avtal mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket som innehåller enskilda eller sektorsspecifika bestämmelser, inbegripet med avseende på finansiella tjänster, som ger företag i Förenade kungariket förmånstillträde till den inre marknaden och/eller tullunionen. Parlamentet understryker att efter utträdet kommer Förenade kungariket att omfattas av den ordning för tredjeland som föreskrivs i unionslagstiftningen.

26.  Europaparlamentet konstaterar att om Förenade kungariket begär att få delta i vissa EU‑program kommer landet att delta i egenskap av tredjeland, och att deltagandet inkluderar lämpliga budgetbidrag och tillsyn från den befintliga jurisdiktionen. Parlamentet skulle i detta sammanhang välkomna Förenade kungarikets fortsatta deltagande i ett antal program, såsom Erasmus.

27.  Europaparlamentet noterar att många brittiska medborgare har uttryckt sitt starka motstånd mot att förlora de rättigheter som de åtnjuter i dag enligt artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet föreslår att EU-27 ska undersöka hur man kan begränsa detta inom ramen för unionens primärrätt, med fullständig respekt för principerna om ömsesidighet, rättvisa, symmetri och icke-diskriminering.

Övergångsbestämmelser

28.  Europaparlamentet anser att övergångsbestämmelser som säkerställer rättslig förutsebarhet och kontinuitet endast kan avtalas mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket om de innebär en korrekt avvägning mellan rättigheter och skyldigheter för båda parter och upprätthåller integriteten i Europeiska unionens rättsordning, och om Europeiska unionens domstol ansvarar för att lösa rättsliga bestridanden. Parlamentet anser dessutom att alla sådana bestämmelser också måste vara strikt begränsade i såväl tid – inte längre än tre år – som räckvidd, eftersom de aldrig kan vara en ersättning för medlemskap i Europeiska unionen.

Frågor för EU-27 och EU:s institutioner

29.  Europaparlamentet begär att en överenskommelse ska nås så snart som möjligt om omlokaliseringen av Europeiska bankmyndigheten och Europeiska läkemedelsmyndigheten, och att förfarandet för omlokalisering ska inledas så snart som det är praktiskt möjligt.

30.  Europaparlamentet påpekar att en översyn och anpassning av unionsrätten kan bli nödvändig för att beakta Förenade kungarikets utträde.

31.  Europaparlamentet anser inte att en översyn som omfattar de senaste två åren av den nuvarande fleråriga budgetramen är nödvändig, men att inverkan av Förenade kungarikets utträde bör behandlas genom det årliga budgetförfarandet. Parlamentet understryker att arbetet med en ny flerårig budgetram, inklusive frågan om egna medel, bör inledas omedelbart i EU:s institutioner och EU-27.

32.  Europaparlamentet förbinder sig att i tid slutföra lagstiftningsförfarandena om sammansättningen av Europaparlamentet enligt artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen och om valförfarandet på grundval av det utkast enligt artikel 223 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som bifogas parlamentets resolution av den 11 november 2015 om reformen av vallagen i Europeiska unionen(6). Parlamentet anser dessutom, med beaktande av skäl P i denna resolution, att de kvarvarande 27 medlemsstaterna i Europeiska unionen och EU:s institutioner under förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde och om upprättande av nya förbindelser med Förenade kungariket behöver stärka dagens EU genom en omfattande offentlig debatt och inleda en fördjupad interinstitutionell reflektion om dess framtid.

Slutbestämmelser

33.  Europaparlamentet förbehåller sig rätten att klargöra sin ståndpunkt om förhandlingarna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket samt att i tillämpliga fall anta ytterligare resolutioner, inbegripet resolutioner om särskilda och sektorsmässiga frågor, mot bakgrund av hur förhandlingarna framskrider.

34.  Europaparlamentet förväntar sig att Europeiska rådet ska beakta denna resolution vid antagandet av de riktlinjer som fastställer ramen för förhandlingarna och fastställandet av de generella ståndpunkter och principer som Europeiska unionen kommer att eftersträva.

35.  Europaparlamentet är fast beslutet att fastställa sin slutgiltiga ståndpunkt om avtalet på grundval av den bedömning som ska göras i linje med innehållet i denna resolution och eventuella efterföljande resolutioner från Europaparlamentet.

o
o   o

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, de nationella parlamenten och Förenade kungarikets regering.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0294. (2) Antagna texter, P8_TA(2017)0048. (3) Antagna texter, P8_TA(2017)0049. (4) Antagna texter, P8_TA(2017)0050. (5) EUT C 285, 5.8.2016, s. 9. (6) Antagna texter, P8_TA(2015)0395.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering) (COM(2015)0616 – C8-0388/2015 – 2015/0283(COD))

P8_TA(2017)0103 A8-0088/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0616),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och artikel 50.1 och 50.2 g i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0388/2015),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 27 april 2016(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 – Påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0088/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/… om vissa aspekter av bolagsrätt (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2017/1132.)

(1) EUT C 264, 20.7.2016, s. 82. (2) EUT C 102, 4.4.1996, s. 2.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om förslaget till rådets beslut om medlemsstaternas ratifikation av och anslutning till, i Europeiska unionens intresse, 2010 års protokoll till internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen, med undantag för de aspekter som rör civilrättsligt samarbete (13806/2015 – C8-0410/2015 – 2015/0135(NLE))

P8_TA(2017)0104 A8-0076/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13806/2015),

–  med beaktande av 1996 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (nedan kallad 1996 års HNS-konvention),

–  med beaktande av 2010 års protokoll till 1996 års HNS-konvention,

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 100.2 och artikel 218.6 a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0410/2015),

–  med beaktande av rådets beslut 2002/971/EG av den 18 november 2002 om bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till 1996 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (HNS-konventionen)(1),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014(2),

–  med beaktande av sin interimsresolution av den 8 juni 2016 om utkastet till rådets beslut(3),

–  med beaktande av kommissionens uppföljning av den 4 oktober 2016 av interimsresolutionen,

–  med beaktande av det yttrande i form av en skrivelse om den lämpliga rättsliga grunden för det ovannämnda utkastet till rådets beslut som antogs av utskottet för rättsliga frågor den 19 februari 2016(4) och bifogades interimsbetänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0191/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 och artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor (A8-0076/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att medlemsstaterna, i Europeiska unionens intresse, ratificerar och ansluter sig till 2010 års protokoll till internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen, med undantag för de aspekter som rör civilrättsligt samarbete.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

(1) EGT L 337, 13.12.2002, s. 55. (2) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303. (3) Antagna texter, P8_TA(2016)0259. (4) PE576.992.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om utkastet till rådets beslut om medlemsstaternas ratifikation av och anslutning till, i Europeiska unionens intresse, 2010 års protokoll till internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen, med avseende på de aspekter som rör civilrättsligt samarbete (14112/2015 – C8-0409/2015 – 2015/0136(NLE))

P8_TA(2017)0105 A8-0078/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (14112/2015),

–  med beaktande av 1996 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (1996 års HNS‑konvention),

–  med beaktande av 2010 års protokoll till 1996 års HNS-konvention,

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 81 och artikel 218.6 andra stycket a v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0409/2015),

–  med beaktande av protokoll nr 22 om Danmarks ställning, som är fogat till fördragen,

–  med beaktande av rådets beslut 2002/971/EG av den 18 november 2002 om bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse ratificera eller ansluta sig till 1996 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (HNS-konventionen)(1),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014(2),

–  med beaktande av sin interimsresolution av den 8 juni 2016 om utkastet till rådets beslut(3),

–  med beaktande av kommissionens uppföljning av den 4 oktober 2016 av interimsresolutionen,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 och artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor (A8-0078/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att medlemsstaterna, i Europeiska unionens intresse, ratificerar och ansluter sig till 2010 års protokoll till internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen, med avseende på de aspekter som rör civilrättsligt samarbete.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

(1) EGT L 337, 13.12.2002, s. 55. (2) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303. (3) Antagna texter, P8_TA(2016)0260.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om förslaget till rådets beslut om tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i fråga om Schengens informationssystem i Republiken Kroatien (COM(2017)0017 – C8-0026/2017 – 2017/0011(NLE))

P8_TA(2017)0106 A8-0073/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2017)0017),

–  med beaktande av artikel 4.2 i anslutningsakten av den 9 december 2011(1), i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0026/2017),

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0073/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 112, 24.2.2012, s. 21.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om medicintekniska produkter, om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 och om upphävande av rådets direktiv 90/385/EEG och 93/42/EEG (10728/4/2016 – C8-0104/2017 – 2012/0266(COD))

P8_TA(2017)0107 A8-0068/2017

RÄTTELSER COR01 COR02

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (10728/4/2016 – C8-0104/2017),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 14 februari 2013(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen(2) av ärendet, en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2012)0542),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 67a i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0068/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 133, 9.5.2013, s. 52. (2) Antagna texter från sammanträdet den 2 april 2014, P7_TA(2014)0266.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och om upphävande av direktiv 98/79/EG och kommissionens beslut 2010/227/EU (10729/4/2016 – C8-0105/2017 – 2012/0267(COD))	P8_TA(2017)0108 A8-0069/2017
RÄTTELSER COR01 COR02

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (10729/4/2016 – C8-0105/2017),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 14 februari 2013(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen(2) av ärendet, en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2012)0541),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 67a i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0069/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalanden, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från kommissionen om bestämmelserna om information och rådgivning i samband med genetisk testning i artikel 4 i förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik

Senast fem år efter den dag då förordningen börjar tillämpas och i samband med den översyn av hur artikel 4 fungerar som avses i artikel 111 i förordningen ska kommissionen rapportera om medlemsstaternas erfarenheter av genomförandet av de skyldigheter på området för information och rådgivning i samband med genetiska tester som avses i artikel 4. Kommissionen kommer särskilt att rapportera om de skillnader i praxis som finns mot bakgrund av det dubbla syftet med förordningen, nämligen att säkerställa en hög nivå i fråga om patientskydd och en väl fungerande inre marknad.

Uttalande från kommissionen om genetisk testning för livsstils- och välbefinnandeändamål

I fråga om genetiska tester avsedda för välbefinnande- och livsstilsändamål betonar kommissionen att produkter utan medicinskt syfte, även sådana som är avsedda att användas för att direkt eller indirekt bibehålla eller förbättra personers hälsosamma beteenden, livskvalitet och välbefinnande, inte omfattas av artikel 2 (Definitioner) i förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik. Kommissionen har ändå för avsikt att, på grundval av den marknadskontroll som medlemsstaterna genomför, övervaka särskilda säkerhetsfrågor som kan kopplas till användningen av dessa produkter.

(1) EUT C 133, 9.5.2013, s. 52. (2) Antagna texter från sammanträdet den 2 april 2014, P7_TA(2014)0267.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om penningmarknadsfonder (COM(2013)0615 – C7-0263/2013 – 2013/0306(COD))

P8_TA(2017)0109 A8-0041/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0615),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0263/2013),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 21 maj 2014(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2013(2),

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 december 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0041/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(3).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om penningmarknadsfonder

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/1131.)

(1) EUT C 255, 6.8.2014, s. 3. (2) EUT C 170, 5.6.2014, s. 50. (3) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 29 april 2015 (Antagna texter, P8_TA(2015)0170).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om de prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel (COM(2015)0583 – C8-0375/2015 – 2015/0268(COD))

P8_TA(2017)0110 A8-0238/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0583),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0375/2015),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 17 mars 2016(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 16 mars 2016(2),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 december 2016 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0238/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(3).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 5 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och om upphävande av direktiv 2003/71/EG

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/1129.)

(1) EUT C 195, 2.6.2016, s. 1. (2) EUT C 177, 18.5.2016, s. 9. (3) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 15 september 2016 (Antagna texter, P8_TA(2016)0353).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om utkastet till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 (14942/2016 – C8-0103/2017 – 2016/0283(APP))

P8_TA(2017)0111 A8-0110/2017

(Särskilt lagstiftningsförfarande – godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2016)0604),

–  med beaktande av utkastet till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 (14942/2016) och rådets rättelse till detta (14942/2016 COR2),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (C8-0103/2017),

–  med beaktande av rådets principöverenskommelse av den 7 mars 2017 om revidering av den fleråriga budgetramen (2014–2020)(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: Parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2016 om halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020(3),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 5 april 2017 om utkastet till förordning(4),

–  med beaktande av artiklarna 86, 99.1 och 99.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från budgetutskottet (A8-0110/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 enligt bilagan till denna resolution.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

BILAGA

Rådets förordning (EU, Euratom) 2017/… om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123.)

(1) 7030/2017 och 7031/2017 COR1. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0309. (3) Antagna texter, P8_TA(2016)0412. (4) Antagna texter, P8_TA(2017)0112.

Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 5 april 2017 om utkastet till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (14942/2016 – C8-0103/2017 – 2016/0283(APP) – 2017/2051(INI))

P8_TA(2017)0112 A8-0117/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 COM(2016)0604),

–  med beaktande av utkastet till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 (14942/2016) och rådets rättelse till detta (14942/2016 COR2),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (C8-0103/2017),

–  med beaktande av rådets principöverenskommelse av den 7 mars 2017 om revidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2016 om halvtidsrevidering av den fleråriga budgetramen 2014–2020(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 april 2017 som inte avser lagstiftning om utkastet till beslut(4),

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0117/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets och rådets gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

2.  Europaparlamentet godkänner sitt uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av rådets och kommissionens ensidiga uttalanden.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

BILAGA: UTTALANDEN

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om förstärkningar för den återstående perioden av den fleråriga budgetramen

I samband med översynen/revideringen av budgetramen efter halva tiden är Europaparlamentet och rådet eniga om de förstärkningar som föreslagits av kommissionen med de belopp som anges i tabellen nedan och som ska genomföras under åren 2017–2020(5) inom ramen för det årliga budgetförfarandet, utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter.

* Detta ska inte påverka resultatet av de pågående diskussionerna om utkast till lagstiftningsförslag under rubrik 1a och rubrik 4.

** Fördelat över fyra år (2017–2020).

Omfördelningar av ett totalt belopp på 945 miljoner EUR kommer att fastställas i det årliga budgetförfarandet, varav 875 miljoner EUR under rubrik 1a och 70 miljoner EUR under rubrik 4.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om att undvika ackumulering av en överdrivet stor mängd obetalda räkningar

Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen att fortsätta att noga kontrollera genomförandet av programmen för 2014–2020 för att säkerställa en ordnad utveckling av betalningsbemyndiganden i linje med de godkända åtagandebemyndigandena. De uppmanar i detta syfte kommissionen att i god tid under den återstående perioden av den aktuella fleråriga budgetramen lägga fram uppdaterade siffror om läget samt beräkningar för betalningsbemyndiganden. Europaparlamentet och rådet kommer att fatta nödvändiga beslut i tid avseende vederbörligen motiverade behov för att förhindra ackumulering av en överdrivet stor mängd obetalda räkningar och för att säkerställa att betalningskrav ersätts i vederbörlig ordning.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om betalningar för särskilda instrument

Europaparlamentet och rådet kom överens om att justera förslaget till ändring av beslut (EU) 2015/435 så att inte arten av betalningarna för andra särskilda instrument generellt påverkas på något sätt.

Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om en oberoende resultatutvärdering av målet för gradvis personalminskning på 5 % mellan 2013 och 2017

Europaparlamentet och rådet föreslår att en oberoende resultatutvärdering av målet för gradvis personalminskning på 5 % mellan 2013 och 2017 genomförs, som ska täcka alla institutioner, organ och byråer i enlighet med det interinstitutionella avtalet från 2013 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. På grundval av de slutsatser som dras av utvärderingen uppmanar Europaparlamentet och rådet kommissionen att lägga fram ett lämpligt uppföljningsförslag.

Uttalande från Europaparlamentet om de gemensamma uttalandena relaterade till halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen

Europaparlamentet påminner om att de fyra gemensamma uttalandena som åtföljer den reviderade förordningen om den fleråriga budgetramen är av politisk karaktär och får inga rättsliga konsekvenser.

När det gäller det gemensamma uttalandet om förstärkningar och omfördelningar med avseende på unionsprogram erinras det om att det i fördragen föreskrivs att budgetmyndigheten via det årliga budgetförfarandet fastställer nivån på och innehållet i unionens budget. Europaparlamentet betonar att det i egenskap av en av budgetmyndighetens likaberättigade parter till fullo kommer att utöva sina befogenheter, vilka inte kommer att äventyras av något politiskt uttalande. Det framkommer även tydligt av texten i det gemensamma uttalandet att budgetmyndighetens befogenheter måste respekteras.

Europaparlamentet anser därför att de belopp som anges i detta gemensamma uttalande utgör referensbelopp som bör granskas inom ramen för det årliga budgetförfarandet, varvid vederbörlig hänsyn bör tas till de faktiska omständigheterna i samband med varje årliga budget. När det gäller framför allt de föreslagna omfördelningarna inom rubrikerna 1a och 4 har Europaparlamentet för avsikt att från fall till fall granska kommissionens förslag för att garantera att inga nedskärningar görs i centrala unionsprogram, särskilt om dessa program bidrar till tillväxt och sysselsättning eller tillgodoser aktuella akuta behov och har en hög genomförandegrad.

Det är uppenbart att alla belopp i det gemensamma uttalandet som hänför sig till lagstiftningsförslag som ännu inte antagits inte på något sätt påverkar resultatet av dessa lagstiftningsförhandlingar.

Uttalande från rådet om betalningar för särskilda instrument

Rådet föreslår att bibehålla status quo och att inte i samband med denna översyn/revidering inrätta en allmän och övergripande regel vad gäller behandlingen av betalningar för andra särskilda instrument. I yttrandet från rådets juridiska avdelning angavs att det fortfarande kommer att stå budgetmyndigheten fritt att besluta från fall till fall, med avseende på det specifika utnyttjandet i fråga, huruvida vissa eller samtliga motsvarande betalningar ska räknas utöver taken i den fleråriga budgetramen eller inte.

Uttalande från kommissionen om att stärka ungdomssysselsättningsinitiativet och ytterligare åtgärder för att bidra till att hantera migrationskrisen samt säkerhetsfrågor

Om den nedåtgående trend i ungdomsarbetslösheten som noterats sedan 2013 skulle vända igen bör det övervägas att öka finansieringen av ungdomssysselsättningsinitiativet utöver det belopp på 1,2 miljarder euro som överenskommits inom ramen för halvtidsöversynen/revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 genom att använda marginaler som är tillgängliga inom den samlade marginalen för åtaganden i enlighet med artikel 14 i förordningen om den fleråriga budgetramen. För detta ändamål kommer kommissionen att regelbundet rapportera om de statistiska trender som noteras och, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag till ändringsbudget.

Utan att det påverkar tillämpningen av ovanstående bör ytterligare marginaler övervägas, som en prioriterad fråga, för att investera i ungdomar i hela Europa och för åtgärder för att bidra till att hantera den interna och den externa dimensionen av migrationskrisen samt säkerhetsfrågor för det fall att nya behov uppkommer som inte omfattas av den befintliga eller den överenskomna finansieringen. Kommissionen kommer att lägga fram förslag med den innebörden, om så är lämpligt, och därvid hålla i åtanke behovet av att behålla tillräckliga marginaler för oväntade händelser och ett smidigt genomförande av redan överenskomna program.

(1) 7030/2017 och 7031/2017 COR1. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0309. (3) Antagna texter, P8_TA(2016)0412. (4) Antagna texter, P8_TA(2017)0111. (5) Man har redan kommit överens om en del av de övergripande förstärkningarna inom ramen för budgetförfarandet 2017. Budgeten för 2017 inbegriper alltså 200 miljoner EUR under rubrik 1a och 725 miljoner EUR under rubrik 4. Europaparlamentet och rådet enades dessutom om att tillhandahålla 500 miljoner EUR under rubrik 1b till ungdomssysselsättningsinitiativet under 2017, vilket ska finansieras via den samlade marginalen för åtaganden och genomföras genom en ändringsbudget under 2017. Slutligen uppmanade Europaparlamentet och rådet kommissionen att begära de nödvändiga anslagen i en ändringsbudget år 2017 i syfte att kunna tillhandahålla finansieringen av EFHU från EU:s budget så snart den rättsliga grunden antagits.

Europaparlamentets resolution av den 5 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut (EU) 2015/435 om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter (COM(2016)0607 – C8-0387/2016 – 2016/2233(BUD))

P8_TA(2017)0113 A8-0104/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0607 – C8-0387/2016),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artiklarna 6 och 13,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 14,

–  med beaktande av principöverenskommelsen i rådet av den 7 mars 2017 om revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/435 av den 17 december 2014 om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter under 2014(5),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(6) och av den 26 oktober 2016 om halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020(7),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0104/2017), och av följande skäl:

A.  Under 2014 utnyttjade Europaparlamentet och rådet marginalen för oförutsedda utgifter för ett belopp på 3 168 233 715 EUR i betalningsbemyndiganden. Ett belopp på 350 miljoner EUR ingick i utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter i väntan på en överenskommelse om behandlingen av betalningar för särskilda instrument.

B.  Det beslutades att avräkna ett belopp på 2 818 233 715 EUR under perioden 2018–2020, och att uppmana kommissionen att i tid lägga fram ett förslag om det återstående beloppet på 350 miljoner EUR.

C.  Enligt den medelfristiga betalningsprognos som lades fram i samband med halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen kan man förvänta sig ett visst tryck på de årliga taken för åren 2018–2020.

D.  Budgetförslaget för 2017 innehåller en marginal under betalningstaket på 9,8 miljarder EUR, vilket möjliggör avräkning av hela det belopp som utnyttjades 2014.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag som har lagts fram som en del av paketet om halvtidsöversynen/halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen.

2.  Europaparlamentet anser att avräkningen av ett totalt belopp på 2 818 233 715 EUR, som utnyttjades 2014, mot marginalen under betalningstaket för år 2017 kommer att skapa mer flexibilitet under den andra delen av den fleråriga budgetramen och bidra till att förebygga nya betalningskriser.

3.  Europaparlamentet betonar att beslutet att utesluta det återstående beloppet på 350 miljoner EUR från avräkningen bekräftar parlamentets ståndpunkt sedan länge att betalningsbemyndiganden för särskilda instrument måste räknas utanför och över betalningstaket för den fleråriga budgetramen.

4.  Europaparlamentet välkomnar principöverenskommelsen i rådet om det bifogade beslutet, vilket är i linje med parlamentets tolkning.

5.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av beslut (EU) 2015/435 om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/1331.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (3) 7030/2017 och 7031/2017 COR1. (4) EUT L 72, 17.3.2015, s. 4. (5) EUT C 294, 12.8.2016, s. 65. (6) Antagna texter, P8_TA(2016)0309. (7) Antagna texter, P8_TA(2016)0412.

Europaparlamentets resolution av den 5 april 2017 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2018 (2017/2022(BUD))

P8_TA(2017)0114 A8-0156/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 36,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1023/2013 av den 22 oktober 2013 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 december 2016 om det gemensamma förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017 som förlikningskommittén har antagit inom ramen för budgetförfarandet(7),

–  med beaktande av generalsekreterarens rapport till presidiet inför upprättandet av det preliminära förslaget till parlamentets budgetberäkning för budgetåret 2018,

–  med beaktande av det preliminära förslag till budgetberäkning som presidiet upprättade den 3 april 2017 i enlighet med artiklarna 25.7 och 96.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av förslaget till budgetberäkning som budgetutskottet upprättat i enlighet med artikel 96.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 96 och 97 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0156/2017), och av följande skäl:

A.  Detta förfarande är det tredje fullständiga budgetförfarande som genomförs under den nya valperioden och det femte året av den fleråriga budgetramen för 2014−2020.

B.  Budgeten för 2018, såsom den föreslås i generalsekreterarens rapport, utarbetas mot bakgrund av en ökning av taket för rubrik V jämfört med 2017, vilket ger mer utrymme för tillväxt och investeringar samt att fortsätta att genomföra politik som syftar till att uppnå besparingar och att förbättra effektiviteten.

C.  Generalsekreteraren har föreslagit sju prioriterade mål för 2018 års budget, nämligen lansering av kommunikationskampanjen inför valet 2019, konsolidering av de säkerhetsåtgärder som vidtagits, fortsättning av de fleråriga fastighetsprojekten, investering i digitaliseringen och datorisering av förfaranden, fortsättning av genomförandet av de åtgärder som behövs för att kunna införa iriskan som ett fullständigt officiellt språk, analysering av de möjliga konsekvenserna av brexit och främjande av en miljövänlig strategi på transportområdet.

D.  Generalsekreteraren har föreslagit en budget på 1 971 883 373 EUR för parlamentets preliminära budgetberäkning för 2018, vilket innebär en ökning med 3,26 % jämfört med 2017 års budget och 19,06 % av rubrik V i den fleråriga budgetramen för 2014−2020.

E.  Generalsekreteraren har föreslagit 47,6 miljoner EUR i kompletterande särskilda investeringar för att stärka säkerhetsprojekt, tillhandahålla leasingavgifter till byggprojektet Adenauer och inleda en kommunikationskampanj inför valet 2019.

F.  Nästan 68 % av budgeten består av indexreglerade utgifter som huvudsakligen avser ledamöternas och personalens löner och arvoden samt byggnader, som justeras i enlighet med tjänsteföreskrifterna, sektorsspecifik indexering eller inflationsnivån.

G.  I parlamentets rapport ”Women in the European Parliament”, som gavs ut den 8 mars 2017 med anledning av Internationella kvinnodagen, påvisas en obalans mellan könen för ledande befattningar i parlamentet: 83,3 % av parlamentets befattningar på nivån biträdande generalsekreterare och generaldirektör innehas av män och 16,7 % av kvinnor, medan 70,2 % av dess befattningar på nivån direktör innehas av män och 29,8 % av kvinnor samt 65,9 % av dess befattningar på nivån enhetschef innehas av män och 34,1 % av kvinnor.

H.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställer att unionen är skyldig att respektera den språkliga mångfalden och förbjuder diskriminering på grund av språk, vilket innebär att unionsmedborgare har rätt att i sina kontakter med unionens institutioner använda vilket som helst av unionens 24 officiella språk och att få svar på samma språk.

I.  I sin resolution av den 29 april 2015 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2016(8) betonade parlamentet att 2016 års budget bör ha en realistisk grund och att den bör vara förenlig med principerna om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

J.  Europaparlamentets trovärdighet som en del av budgetmyndigheten beror i stor utsträckning på dess kapacitet att kontrollera sina egna utgifter.

K.  Europaparlamentets trovärdighet beror i stor utsträckning på dess kapacitet att utveckla demokratin på unionsnivå.

Allmänna ramar

1.  Europaparlamentet understryker att den andel som motsvarar parlamentets budget för 2018 bör ligga under 20 % av rubrik V. Parlamentet noterar att nivån på budgetberäkningen för 2018 motsvarar 18,88 %, vilket är lägre än vad som uppnåddes 2017 (19,26 %) och den lägsta andelen av rubrik V under de senaste 15 åren.

2.  I enlighet med punkt 15 i sina resolutioner av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017 och punkt 98 i sin ovannämnda resolution av den 26 oktober 2016 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, där det begärs att metoden att fastställa parlamentets budget på basis av faktiska behov i stället för på basis av ett system med koefficienter tillämpas för första gången under budgetförfarandet för budgetåret 2018, begär Europaparlamentet att dessa krav tillgodoses.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det belopp som avsätts för extraordinära investeringar och utgifter för 2018 uppgår till 47,6 miljoner EUR, samma nivå som 2017. Parlamentet anser att kommunikationskampanjen för 2019 bör betraktas som extraordinära utgifter.

4.  Europaparlamentet noterar att begäran om 75 % av anslagen för kommunikationskampanjen inför valet 2019 har tagits med i det preliminära förslaget till budgetberäkning för 2018, eftersom de flesta kontrakten kommer att undertecknas under 2018.

5.  Europaparlamentet betonar att den största andelen av parlamentets budget bestäms av lagstadgade eller kontraktsenliga skyldigheter och omfattas av en årlig indexering.

6.  Europaparlamentet stöder överenskommelsen av den 28 mars 2017 med presidiet om nivån för budgetberäkningen för 2018. Parlamentet minskar utgiftsnivån med 18,4 miljoner EUR jämfört med presidiets ursprungliga ståndpunkt. Parlamentet fastställer den övergripande nivån för budgetberäkningen för 2018 till 1 953 483 373 EUR, vilket motsvarar en total ökning med 2,3 % jämfört med 2017 års budget.

7.  Europaparlamentet understryker att parlamentets viktigaste uppgifter är att stifta lagar, företräda medborgarna och kontrollera det arbete som utförs av övriga institutioner.

8.  Europaparlamentet framhåller sin roll för att skapa en europeisk politisk medvetenhet och främja unionens värderingar.

9.  Europaparlamentet betonar att det behövs besparingar jämfört med generalsekreterarens förslag och rekommenderar kraftfullt alla insatser för att åstadkomma en effektivare och mer transparent användning av offentliga medel.

Transparens och tillgänglighet

10.  Europaparlamentet välkomnar svaret på begäran från budgetutskottet i parlamentets resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2018(9), som upprepades i parlamentets resolution om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017(10), om en budgetplanering på medellång och lång sikt, med en tydlig åtskillnad mellan investeringar och driftsutgifter i samband med parlamentets verksamhet och dess stadgeenliga skyldigheter (bland annat när det gäller hyror och förvärv).

11.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp för förfarandena för upprättandet av beräkningen av parlamentets inkomster och utgifter. Parlamentet noterar att parlamentet har begärt att man ska överväga ytterligare en revidering av bestämmelserna om interna budgetförfaranden(11). Parlamentet understryker att presidiets och budgetutskottets ledamöter behöver få all relevant information om budgetberäkningsförfarandet i god tid och på ett begripligt sätt samt med de detaljer som är nödvändiga för att presidiet och budgetutskottet ska kunna fatta beslut baserade på en heltäckande bild av parlamentet budget och dess behov.

12.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till generalsekreteraren att lägga fram ett förslag om att presentera budgeten för allmänheten på lämplig detaljnivå och på ett begripligt och användarvänligt sätt på parlamentets webbplats, så att alla medborgare kan skapa sig en bättre förståelse av parlamentets verksamhet och prioriteringar samt motsvarande utgiftsmönster.

13.  Europaparlamentet anser att besöksgrupper utgör ett av de viktigaste instrumenten för att öka medborgarnas medvetenhet om parlamentets verksamhet. Parlamentet välkomnar de reviderade reglerna för besöksgrupper och anser att risken för förskingring av medel har minskat på grund av införandet av de nya och striktare reglerna. Mot bakgrund av detta uppmanar parlamentet presidiet att tillsammans med dess arbetsgrupp för informations- och kommunikationspolitik se över anslagen för ledamöternas besöksgrupper, med beaktande av inflationstakten under de senaste åren som följaktligen har ökat kostnaderna för sådana besök. Även om dessa belopp inte är avsedda att täcka alla kostnader som genereras genom besöksgrupper, utan snarare ska ses som ett bidrag, anser parlamentet att det inte går att bortse från att den andel av kostnaderna som täcks kommer att minska om bidraget inte anpassas till inflationen. Parlamentet uppmanar presidiet att beakta att denna skillnad på ett oproportionerligt sätt påverkar besöksgrupper som är svagare socioekonomiskt sett och som har mycket begränsade ekonomiska medel.

Säkerhet och it-säkerhet

14.  Europaparlamentet noterar de pågående insatserna för arbetet med att stärka parlamentets säkerhet med avseende på byggnader, utrustning och personal, it-säkerhet och kommunikationssäkerhet. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren och presidiet att genomföra den övergripande säkerhetsstrategin för att fortsätta tillhandahålla strukturella, verksamhetsmässiga och kulturella förbättringar av parlamentets säkerhet. Parlamentet upprepar behovet av att förbättra utförandet av de it-tjänster som tillhandahålls parlamentet genom att investera i utbildning av personalen, men även genom bättre urval av uppdragstagare baserat på en bättre utvärdering av deras tjänster och it-kapacitet.

15.  Europaparlamentet anser att händelserna nyligen visar att risken för it-angrepp har ökat dramatiskt, och att tekniken bakom sådana angrepp ofta är mer avancerad än de it-säkerhetsåtgärder som ska bekämpa dem. Parlamentet anser att it-verktyg har blivit viktiga redskap för att ledamöter och personal ska kunna utföra sitt arbete, men att dessa verktyg är sårbara för sådana attacker. Parlamentet välkomnar därför införandet av it-säkerhet i parlamentets övergripande strategiska förvaltningsram, och anser att detta kommer att göra det möjligt för institutionen att bättre skydda sina tillgångar och sin information.

16.  Europaparlamentet beklagar att trots installationen av systemet SECure EMail system (Secem) saknar parlamentet möjlighet att ta emot säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och briefingar som inte är sekretessbelagda från andra institutioner. Parlamentet beklagar djupt att parlamentet inte är i stånd att på egen hand utveckla ett eget system för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, och noterar att förhandlingar pågår med andra institutioner i denna fråga. Parlamentet förväntar sig att dessa förhandlingar kommer att bidra till fastställa hur parlamentet på bästa sätt ska kunna ta emot säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och briefingar som inte är sekretessbelagda. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2017, lägga fram mer information om den senaste utvecklingen i dessa förhandlingar för budgetutskottet.

17.  Europaparlamentet välkomnar insatserna för att ytterligare digitalisera och datorisera förfaranden. Parlamentet stöder i detta avseende införandet av fler möjligheter för användning av säkra digitala signaturer vid administrativa förfaranden i syfte att minska papperskonsumtionen och spara tid.

18.  Europaparlamentet välkomnar att ett samförståndsavtal har undertecknats mellan den belgiska regeringen och Europaparlamentet, rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och andra Brysselbaserade institutioner om kontroller för säkerhetsgodkännande för alla anställda hos externa leverantörer som vill få tillträde till unionsinstitutionerna. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att undersöka om det skulle vara lämpligt att utöka tillämpningen av detta samförståndsavtal till att omfatta tjänstemän, parlamentsassistenter och praktikanter för att möjliggöra att den nödvändiga säkerhetsverifieringen görs innan de rekryteras.

Fastighetspolitiken

19.  Europaparlamentet påminner om att den senaste fastighetsstrategin på medellång sikt antogs av presidiet 2010. Parlamentet ifrågasätter varför presidiet har underlåtit att lägga fram en långsiktig strategi för parlamentets fastigheter under denna valperiod, trots parlamentets tidigare resolutioner. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren och vice talmännen att så snart som möjligt, och före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2017, lägga fram den nya fastighetsstrategin på medellång sikt för budgetutskottet.

20.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om en transparent beslutsprocess för fastighetspolitiken, baserad på tidig information, med full hänsyn till artikel 203 i budgetförordningen. Parlamentet begär i detta sammanhang mer information om utbyggnaden av Wayenberg-daghemmet.

21.  Europaparlamentet vill ha mer information om projektet att renovera Paul Henri Spaak-byggnaden (PHS), särskilt eventuella yttranden från oberoende externa uppdragstagare om de möjliga alternativen för PHS-byggnaden, som har haft en kort livslängd på 25 år. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att så snart som möjligt lägga fram resultaten från en sådan undersökning för budgetutskottet. Parlamentet understryker att den befintliga byggnaden inte uppfyller de statiska kraven för en offentlig byggnad för parlamentarisk verksamhet, vilken ska ha högre säkerhet och kunna stå emot externa stötar utan att kollapsa. Parlamentet kritiserar att PHS-byggnaden inte ens uppfyller minimistandarderna för moderna statiska krav och noterar att flera åtgärder redan har vidtagits för att garantera dess stabilitet. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck presidiet och parlamentets administration att arbeta på framtida lösningar för PHS-byggnaden som innebär att liv och sunda arbetsvillkor säkras för de personer som finns i byggnaden. Parlamentet noterar den anslagsnivå som föreslagits av generalsekreteraren under 2018 för utredningar, förberedande projekt och arbete, samt för stöd till projektledningsgruppen. Parlamentet uttrycker oro över det eventuella missförståndet om beloppen för studier och flyttar. Parlamentet uppmanar med eftertryck presidiet och generalsekreteraren att så snart som möjligt, dock senast i juli 2017, informera budgetutskottet om alla efterföljande steg och tillhandahålla en tydlig fördelning av kostnaderna. Parlamentet påminner om att det i vart fall föreligger ett behov av att införa modern energieffektiv arkitektur. Parlamentet efterlyser en bedömning av hur renoveringen kommer att påverka enheten för besök och seminarier samt tillgängligheten till plenisalen och de övriga rummen och kontoren.

22.  Europaparlamentet anser att 2018 blir ett avgörande år för Konrad Adenauer-byggnaden (KAD), eftersom det är det år då arbetet med den östra delen kommer att avslutas och arbetet med den västra delen kommer att inledas. Parlamentet noterar med oro att det varit nödvändigt att revidera den budget som anslagits för att täcka hanteringen av detta storskaliga projekt i syfte att förstärka de grupper som övervakar hur arbetet fortskrider. Parlamentet noterar den nuvarande praxisen att använda anslag som inte utnyttjats vid årets slut (uppsamlingsöverföring) till pågående fastighetsprojekt. Parlamentet anser att även om detta kan vara en praktisk lösning för att minska räntebetalningarna, föreligger det ett spänningsförhållande till transparensen i samband med fastighetsprojekt i parlamentets budget och att detta även kan skapa incitament för överbudgetering inom vissa områden.

23.  Europaparlamentet uppmanar ansvariga vice talmän och generalsekreteraren att presentera en framstegsrapport och uppskattningar av kostnaderna för slutförandet av arbetena på KAD-byggnaden för budgetskottet.

Emas

24.  Europaparlamentet påminner om att det åtagit sig att senast 2020 minska sina koldioxidutsläpp per heltidsekvivalent med 30 % jämfört med 2006.

25.  Europaparlamentet anser därför att det är av yttersta vikt att parlamentet fastställer nya, mer utmanande, kvantitativa mål för sin verksamhet som bör mätas regelbundet av de ansvariga avdelningarna.

26.  Europaparlamentet påminner om parlamentets åtagande i samband med direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, ”utan att det påverkar gällande budget- och upphandlingsbestämmelser, kommer att åta sig att tillämpa samma krav på de byggnader som de äger och utnyttjar som de som inom ramen för artiklarna 5 och 6 […] gäller för byggnader som tillhör statliga myndigheter i medlemsstaterna”, eftersom byggnaderna är så synliga och den ledande roll parlamentet bör spela när det gäller byggnadernas energiprestanda. Parlamentet understryker att det brådskar att uppfylla denna förklaring, inte minst för parlamentets egen trovärdighet i samband med den pågående översynen av direktiven om byggnaders energiprestanda och energieffektivitet.

27.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp för rörlighet som bör arbeta på ett inkluderande sätt och ha ett tydligt mandat. Parlamentet understryker att parlamentet måste följa alla regionala tillämpliga lagar på arbetsorterna, även inom detta område. Parlamentet förordar ett främjande av användningen av den direkta tågförbindelse som inrättats mellan parlamentet i Bryssel och flygplatsen. Parlamentet uppmanar mot bakgrund av ovanstående de ansvariga avdelningarna att omvärdera sammansättningen och storleken på sina egna fordonsparker. Parlamentet uppmanar presidiet att så snart som möjligt inrätta ett incitamentsystem för att främja användningen av cyklar för pendling mellan bostaden och arbetsplatsen. Parlamentet noterar att ett sådant system redan har inrättats vid andra institutioner, framför allt vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Kommunikationskampanj för 2019 års val till Europaparlamentet

28.  Europaparlamentet välkomnar kommunikationskampanjen som en värdefull insats för att förklara syftet med unionen och parlamentet för medborgarna. Parlamentet understryker att denna kampanj bland annat bör ha som målsättning att förklara Europeiska unionens roll, parlamentets befogenheter, dess funktioner, inbegripet valet av kommissionens ordförande, samt dess inverkan på medborgarnas liv.

29.  Europaparlamentet noterar att förberedelserna för kommunikationskampanjen inför det kommande valet till Europaparlamentet 2019 kommer att inledas redan i år, Parlamentet välkomnar att kommunikationskampanjen inför valet kommer att pågå i två år jämfört med den period på tre år som föregick valet till Europaparlamentet 2014.

30.  Europaparlamentet noterar att det totala beloppet för kommunikationskampanjen inför valet 2019 uppskattas till 25 miljoner EUR i utgifter för 2018 och 8,33 miljoner EUR i utgifter för 2019, och att ett högre belopp kommer att behövas för de finansiella åtagandena under 2018. Parlamentet framhåller vikten av dessa kommunikationskampanjer, särskilt med tanke på det nuvarande läget i unionen.

31.  Europaparlamentet anser att generaldirektoratet för kommunikation (GD COMM) bör agera på grundval av rekommendationerna från utvärderingen av valkampanjen inför valet till Europaparlamentet 2014(12), och prioritera insamlingen av uppgifter för kampanjprojekt, per enhet, på grundval av i förväg fastställda nyckelindikatorer för att mäta deras effekt, varvid noggrann hänsyn bör tas till de bakomliggande orsakerna till det extremt låga deltagandet i 2014 års val.

Ledamotsrelaterade frågor

32.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av parlamentets sekretariat, de politiska gruppernas sekretariat och ledamöternas kontor i syfte att stärka ledamöterna i utövandet av deras mandat. Parlamentet uppmuntrar till en fortsatt utveckling av dessa tjänster som stärker ledamöternas förmåga att kontrollera det arbete som utförs av kommissionen och rådet och att företräda medborgarna.

33.  Europaparlamentet är medvetet om den rådgivning och forskning som erbjuds ledamöterna och utskotten genom Europaparlamentets utredningstjänst (EPRS) och utredningsavdelningarna. Parlamentet påminner om att när EPRS inrättades 2013 beslutades det att en utvärdering skulle göras efter halva tiden för att bedöma hur effektivt samarbetet fungerade mellan EPRS och utredningsavdelningarna. Parlamentet påminner om att en begäran att genomföra en sådan utvärdering och att lägga fram resultaten till budgetutskottet antogs i omröstningen i plenum den 14 april 2016(13). Parlamentet uppmanar återigen generalsekreteraren att genomföra en sådan utvärdering och att före parlamentets behandling av budgeten under hösten 2017 lägga fram den för budgetutskottet. Parlamentet påminner om att en sådan utvärdering bör innehålla förslag till hur man kan säkerställa att det stöd som tillhandahålls av Europaparlamentets utredningstjänst är bättre kopplat till utvecklingen inom de olika tematiska utskotten och inte överlappar med deras verksamhet eller uppmuntrar till konkurrens mellan olika enheter. Parlamentet förväntar sig att utvärderingen kommer att inbegripa utförlig information om extern expertkunskap, externa studier och externt stöd för parlamentets utredningsverksamhet, inbegripet antal studier och kostnaderna för dem samt expertis som tillhandahållits av parlamentets interna avdelningar och externa leverantörer. Parlamentet noterar de fyra särskilda projekt som håller på att utvecklas på medellång sikt i Europaparlamentets bibliotek, nämligen det digitala biblioteket, förbättrade forskningsresurser, källor till komparativ rätt och ett öppet bibliotek. Parlamentet anser att dessa projekt är ett sätt att förbättra stödet till både ledamöter och anställda, samt att det underlättar tillgången för det externa forskarsamhället och medborgarna. Parlamentet noterar vikten av dessa projekt och behovet av att integrera dem i det lagstiftningsarbete som utförs av ledamöter och personal.

34.  Europaparlamentet påminner om det beslut som fattades av parlamentet under budgetförfarandet för 2017 om att skapa en tjänst för tolkning till internationellt teckenspråk av samtliga debatter i kammaren, och uppmanar administrationen att genomföra detta beslut utan ytterligare dröjsmål.

35.  Europaparlamentet konstaterar att den nyligen reviderade arbetsordningen(14) har begränsat antalet muntliga röstförklaringar som varje ledamot får avge per sammanträdesperiod till högst tre, men är fortsatt oroat över de ytterligare kostnader för tolkning samt för översättningen av utskriften av förklaringarna som dessa genererar. Parlamentet uppmanar med eftertryck generalsekreteraren att tillhandahålla en detaljerad redovisning av kostnaderna i samband med muntliga röstförklaringar. Parlamentet påpekar de alternativ som finns, t.ex. skriftliga röstförklaringar samt en rad offentliga kommunikationsfaciliteter i parlamentets lokaler som ledamöterna kan använda sig av för att redogöra för hur de har röstat. Parlamentet begär, som en tillfällig åtgärd, att de muntliga röstförklaringarna placeras i slutet på föredragningslistan för varje sammanträdesdag, efter anförandena på en minut och andra punkter på dagordningen.

36.  Europaparlamentet påminner om ledamöternas skyldighet att informera administrationen om varje ändring i sina intresseförklaringar.

37.  Europaparlamentet håller inte med om behovet av att byta ut möblerna i ledamöternas och deras assistenters kontor i Bryssel. Parlamentet anser att huvuddelen av dessa möbler är i gott skick och att det därför inte finns någon anledning att byta ut dem. Parlamentet anser att möbler endast bör bytas ut när det finns ett motiverat skäl till detta.

38.  Inför den nionde valperioden uppmanar Europaparlamentet generalsekreteraren att för presidiet lägga fram en mer detaljerad förteckning över utgifter som kan berättiga till ersättning för allmänna utgifter och påminner om principen om mandatets oberoende. Parlamentet understryker att det är möjligt för ledamöterna, om de så önskar, att offentliggöra sina utgifter inom ramen för ersättning för allmänna utgifter på sina personliga webbplatser. Parlamentet upprepar sin uppmaning om bättre transparens när det gäller ledamöternas ersättning för allmänna utgifter, med utgångspunkt i exempel på bästa praxis från de nationella delegationerna i Europaparlamentet och medlemsstaterna. Parlamentet anser att ledamöterna också bör kunna tillhandahålla länkar på parlamentets webbplats till platser där de för närvarande offentliggör sina utgifter. Parlamentet upprepar att ökad transparens när det gäller ersättningen för allmänna utgifter inte bör kräva någon ytterligare personal i parlamentets administration.

39.  Europaparlamentet betonar att den nuvarande budgetposten för assistentstöd till ledamöterna är tillräcklig och inte bör ökas utöver indexeringen av lönerna.

40.  Europaparlamentet påminner om begäran, som antogs vid plenarsammanträdet, i dess ovannämnda resolution av den 14 april 2016 om parlamentets budgetberäkning för 2017, att bestämmelserna för ersättning av kostnader för resor mellan parlamentets tre arbetsorter för ackrediterade ledamotsassistenter bör ses över i syfte att anpassa dem till de bestämmelser som gäller för övrig personal, och beklagar att ingen åtgärd hittills har vidtagits i detta avseende. Parlamentet uppmanar presidiet att omedelbart ta itu med denna fråga. Parlamentet understryker samtidigt att de nuvarande taken för ersättning av kostnader för tjänsteresor för ackrediterade ledamotsassistenter (120/140/160 EUR) inte har justerats sedan 2011 och att skillnaden mellan ackrediterade ledamotsassistenter och annan personal har ökat ytterligare med upp till minst 40 % till följd av införandet av nya tak som godkänts av rådet den 9 september 2016 och hittills endast tillämpas för tjänstemän från och med den 10 september 2016. Parlamentet uppmanar därför presidiet att vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till denna ojämlikhet.

41.  Europaparlamentet understryker att en ökning av budgetposten för assistentstöd till ledamöterna inte är lösningen på denna skillnad i utgifter för tjänsteresor.

42.  Europaparlamentet efterlyser en transparent och tillbörlig användning av ersättningen av ledamöternas reseutgifter och rekommenderar att incitament skapas för resor i ekonomiklass, både med avseende på flyg- och järnvägstransporter.

43.  Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen och presidiet att ompröva möjligheten för ackrediterade ledamotsassistenter att, på vissa villkor, följa med ledamöter på parlamentets officiella delegationsresor och uppdrag, såsom redan har begärts av flera ledamöter. Parlamentet anser att ledamöterna bör bestämma huruvida deras assistenter ska följa med dem på officiella delegationsresor, och att de ska utnyttja sitt anslag för ersättningen för assistentstöd till ledamöterna.

Personalrelaterade frågor

44.  Europaparlamentet framhåller, i enlighet med punkt 27 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 om en gradvis personalminskning med 5 % som gäller för alla institutioner, byråer och organ mellan 2013 och 2017, att på grund av särskilda behov som uppstod i parlamentet under 2014 och 2016, nåddes en överenskommelse med rådet om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016(15), i vilken man enades om att parlamentets årliga personalminskningsåtgärder skulle fortsätta till och med 2019.

45.  Europaparlamentet noterar att samtidigt som de politiska grupperna har undantagits från dessa årliga personalminskningsåtgärder sedan 2014(16) har förlikningsöverenskommelsen om 2017 års budget lett till att tjänster strukits i tjänsteförteckningen för parlamentets generalsekretariat på grund av rådets underlåtenhet att iaktta denna informella överenskommelse.

46.  Europaparlamentet påminner om att den totala personalstyrkan i de politiska grupperna är undantagen från målet att minska personalen med 5 % i överensstämmelse med de beslut som fattades med avseende på budgetåren 2014, 2015, 2016 och 2017.

47.  Europaparlamentet anser att förlusten av 136 tjänster från parlamentets sekretariat 2016 kan göra det svårt för parlamentets administration att tillhandahålla tjänster. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att lämna mer information om de personalminskningsåtgärder som gjordes förra året, och att utvärdera konsekvenserna av budgetbesluten för institutionens verksamhet.

48.  Europaparlamentet välkomnar, mot bakgrund av personalminskningsåtgärderna, förslaget om att omvandla 50 fasta AST-tjänster till 50 fasta AD-tjänster, något som har en obefintlig inverkan på budgeten. Parlamentet noterar också förslaget att omvandla tre tillfälliga AST-tjänster till tre tillfälliga AD-tjänster i talmannens kansli.

49.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att säkerställa att ackrediterade ledamotsassistenters socialförsäkrings- och pensionsrättigheter respekteras och att finansiella medel avsätts, särskilt för de ackrediterade ledamotsassistenter som har varit anställda av ledamöter utan avbrott under de två senaste valperioderna. Parlamentet uppmanar i detta avseende administrationen att lägga fram ett förslag som beaktar beslutet att hålla ett tidigt val 2014, såväl som den tid som läggs på rekryteringsförfarandet vid beräkning av den tioåriga tjänsteperiod som fastställs i tjänsteföreskrifterna.

50.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att föreslå ett uppsägningsförfarande genom ömsesidig överenskommelse mellan ledamöter och ackrediterade parlamentsassistenter.

51.  Europaparlamentet anser att under en period då de finansiella och mänskliga resurser som är tillgängliga för unionens institutioner troligen kommer att bli alltmer begränsade, är det viktigt att institutionerna själva kan rekrytera och behålla den mest kompetenta personalen för att möta de kommande komplexa utmaningarna på ett sätt som stämmer överens med principerna om resultatbaserad budgetering.

52.  Europaparlamentet anser att tolkning och översättning är nödvändiga för parlamentets funktion och erkänner den kvalitet och det mervärde som tolkarnas tjänster tillför. Parlamentet upprepar parlamentets ståndpunkt i ovannämnda resolution av den 14 april 2016, nämligen att generalsekreteraren ska lägga fram nya förslag till rationalisering, såsom ökad användning av översättning och tolkning på begäran, i synnerhet för Europaparlamentets tvärpolitiska grupper, samt undersöka möjliga effektivitetsvinster från användning av den senaste språktekniken som ett hjälpverktyg för tolkar, och bedöma effekterna av den reviderade ramen för fast anställda tolkar för att förbättra resurseffektiviteten och produktiviteten.

53.  Parlamentet välkomnar de fortsatta åtgärder som vidtagits av parlamentet för att införa iriska som officiellt språk fullt ut senast den 1 januari 2021. Parlamentet noterar i detta sammanhang att inga ytterligare tjänster kommer att krävas under 2018. Parlamentet uppmanar dock generalsekreteraren att fortsätta rådfråga de irländska ledamöterna med avseende på en eventuell resurseffektivitet, utan att undergräva ledamöternas garanterade rättigheter.

54.  Europaparlamentet uppmanar bestämt generalsekreteraren att vidareutveckla befintliga samarbetsavtal mellan parlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, i syfte att identifiera andra områden där de administrativa funktionerna skulle kunna delas. Parlamentet uppmanar dessutom generalsekreteraren att göra en undersökning av eventuella synergieffekter inom de administrativa funktionerna och tjänsterna som också skulle kunna uppnås mellan parlamentet, kommissionen och rådet.

Europeiska politiska partier och politiska stiftelser

55.  Europaparlamentet påminner om att europeiska politiska partier och stiftelser bidrar till att skapa en europeisk politisk medvetenhet och öka medborgarnas förståelse för sambandet mellan de politiska processerna på nationell och europeisk nivå.

56.  Europaparlamentet anser att den senaste tidens kontroverser kring finansieringen av vissa europeiska politiska partier och vissa politiska stiftelser har visat på brister i de nuvarande förvaltnings- och kontrollsystemen.

57.  Europaparlamentet anser att ikraftträdandet av förordningarna (EU, Euratom) nr 1141/2014(17) och (EU, Euratom) nr 1142/2014(18) kommer att ge ytterligare kontrollmekanismer, såsom kravet på att registrera sig hos myndigheten för europeiska politiska partier och politiska stiftelser. Parlamentet anser dock att det finns ytterligare utrymme för förbättringar av dessa åtgärder. Parlamentet noterar att partier och stiftelser kommer att börja ansöka om finansiering enligt de nya bestämmelserna under budgetåret 2018.

58.  Europaparlamentet betonar att ett antal problem har identifierats i det nuvarande systemet med medfinansiering, där bidrag från parlamentets budget för både partier och stiftelser inte får överstiga 85 % av de bidragsberättigade utgifterna, medan återstående 15 % ska täckas av egna medel. Parlamentet noterar till exempel att otillräckliga medlemsavgifter och donationer ofta kompenseras av bidrag in natura.

Övriga frågor

59.  Europaparlamentet noterar den pågående dialogen mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten. Parlamentet vill se att denna dialog stärks för att utveckla en bättre förståelse för det ekonomiska bidraget från Europaparlamentet och unionen i medlemsstaterna.

60.  Europaparlamentet noterar begäran om externa utredningar och yttranden i syfte att stödja det arbete som utförs av utskotten och andra politiska organ för att analysera de möjliga konsekvenserna av brexit, inbegripet de budgetmässiga konsekvenserna för parlamentet. Parlamentet ifrågasätter behovet av att begära externa utredningar och yttranden i stället för att ta hjälp av den rikliga tillgången på utredningstjänster som finns inom parlamentet. Parlamentet betonar att innan förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur unionen är avslutade är Förenade kungariket fortfarande en fullvärdig medlem av unionen och att alla rättigheter och skyldigheter som följer av medlemskapet fortsätter att gälla. Parlamentet understryker därför att Förenade kungarikets beslut att lämna unionen sannolikt inte kommer att ha någon inverkan på parlamentets budget för 2018.

61.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 20 november 2013 om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner(19), i vilken man uppskattade kostnaderna för att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser till mellan 156 miljoner EUR och 204 miljoner EUR, vilket motsvarar cirka 10 % av parlamentets budget. Parlamentet påminner om att miljöpåverkan av denna uppdelning uppskattas till mellan 11 000 och 19 000 ton koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar allmänhetens negativa uppfattning på grund av denna geografiska spridning, och upprepar därför sin ståndpunkt vad gäller behovet av en färdplan för ett enda säte.

62.  Europaparlamentet påminner om sin ovannämnda resolution av den 14 april 2016 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2017. Parlamentet uppmanar till genomförandet av ett samarbete med tv-stationer, sociala medier och ytterligare partner i syfte att skapa ett europeiskt mediecentrum för utbildning av unga journalister.

63.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren och presidiet att skapa en anda av resultatbaserad budgetering inom hela parlamentets administration, i linje med metoden för en smidig förvaltning i syfte att förbättra effektiviteten och kvaliteten när det gäller institutionens interna arbete.

o
o   o

64.  Europaparlamentet antar budgetberäkningen för budgetåret 2018.

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och budgetberäkningen till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) EUT L 287, 29.10.2013, s. 15. (5) Antagna texter, P8_TA(2016)0132. (6) Antagna texter, P8_TA(2016)0411. (7) Antagna texter, P8_TA(2016)0475. (8) Antagna texter, P8_TA(2015)0172. (9) Antagna texter, P8_TA(2016)0132. (10) Antagna texter, P8_TA(2016)0411. (11) Antagna texter, P8_TA(2016)0484. (12) Deloitte, undersökning från december 2015. (13) Se punkt 22 i parlamentets resolution av den 14 april 2016 (P8_TA(2016)0132). (14) Antagna texter den 13 december 2016, P8_TA(2016)0484 – artikel 183.1. (15) Antagna texter, P8_TA(2015)0407. (16) Antagna texter, P7_TA(2013)0437. Antagna texter, P8_TA(2014)0036. Antagna texter, P8_TA(2015)0376. Antagna texter, P8_TA(2016)0411. (17) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUT L 317, 4.11.2014, s. 1). (18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiering av europeiska politiska partier (EUT L 317, 4.11.2014, s. 28). (19) Antagna texter, P7_TA(2013)0498.

Europaparlamentets resolution av den 5 april 2017 om rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2017 års allmänna budget som åtföljer förslaget om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Förenade kungariket, Cypern och Portugal (07003/2017 – C8-0130/2017 – 2017/2018(BUD))

P8_TA(2017)0115 A8-0155/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, slutgiltigt antagen den 1 december 2016(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(5),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 1/2017 som kommissionen antog den 26 januari 2017 (COM(2017)0046),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2017 som rådet antog den 3 april 2017 och översände till Europaparlamentet den 3 april 2017 (07003/2017 – C8-0130/2017),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0155/2017), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 1/2017 avser utnyttjandet av Europeiska unionens solidaritetsfond till ett belopp av 71 524 810 EUR med avseende på översvämningar i Förenade kungariket mellan december 2015 till januari 2016, torka och bränder i Cypern mellan oktober 2015 och juni 2016 och bränder på den portugisiska ön Madeira i augusti 2016.

B.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 1/2017 är att formellt föra in denna budgetjustering i unionens budget för 2017.

C.  Kommissionen föreslår därför en ändring av unionens budget för 2017 och en ökning av beloppet under budgetartikel 13 06 01 ”Stöd till medlemsstater i samband med en större naturkatastrof som får allvarliga konsekvenser på levnadsvillkoren, naturmiljön och ekonomin”.

D.  Europeiska unionens solidaritetsfond definieras enligt förordningen om den fleråriga budgetramen som ett särskilt instrument och därför bör motsvarande åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden budgeteras utanför den fleråriga budgetramens tak.

1.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att frigöra finansiellt stöd via solidaritetsfonden till de länder som drabbats av dessa naturkatastrofer.

2.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 1/2017, som lagts fram av kommissionen.

3.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 1/2017.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 1/2017 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (2) EUT L 51, 28.2.2017. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (5) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.

Europaparlamentets resolution av den 5 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(EGF/2017/000 TA2017 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ) (COM(2017)0101 – C8-0097/2017 – 2017/2033(BUD))

P8_TA(2017)0116 A8-0157/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0101 – C8-0097/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (nedan kallad förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 april 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2016/000 TA 2016 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)(4),

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0157/2017), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, öka unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, effektivisera handläggningen av ansökningar om medel ur fonden inom kommissionen, parlamentet och rådet genom att förkorta tiden för bedömning och godkännande, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar, samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Det högsta årliga belopp som är tillgängligt via fonden är 150 miljoner EUR (i 2011 års priser). På kommissionens initiativ får enligt artikel 11.1 i förordningen om fonden högst 0,5 % av detta belopp (dvs. 844 620 EUR 2017) användas för tekniskt stöd för att finansiera förberedande åtgärder, övervakning, insamling av uppgifter, upprättande av en kunskapsbas, administrativt och tekniskt stöd, informations- och kommunikationsinsatser samt den revision, kontroll och utvärdering som krävs för att genomföra förordningen om fonden.

E.  Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen understrukit fondens betydelse som ett unionsinstrument för stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa med avseende på ett förbättrat mervärde, ökad effektivitet och anställbarhet för stödmottagarna.

F.  Det föreslagna beloppet på 310 000 EUR motsvarar ca 0,18 % av det högsta årliga belopp som är tillgängligt via fonden för 2017, vilket är 70 000 EUR mindre än 2016.

1.  Europaparlamentet stöder de åtgärder som kommissionen föreslagit och som ska finansieras som tekniskt stöd i enlighet med artikel 11.1 och 11.4 samt artikel 12.2, 12.3 och 12.4 i förordningen om fonden.

2.  Europaparlamentet välkomnar minskningen av 2017 års ansökan om tekniskt stöd från fonden jämfört med 2016. Parlamentet anser att det är viktigt att bedöma sådana ansökningar som en procentandel av de årliga belopp som har använts för fonden under tidigare år och inte bara mot de maxgränser som kan användas under det året.

3.  Europaparlamentet inser hur viktigt det är med övervakning och datainsamling. Parlamentet påminner om vikten av solida statistiska serier som sammanställts på lämpligt sätt för att vara tillgängliga och lättbegripliga. Parlamentet välkomnar den kommande publiceringen av tvåårsrapporterna 2017 och efterlyser en allmän och bred spridning av rapporterna i hela unionen.

4.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är med en särskild webbplats för fonden, som ska vara tillgänglig för alla unionsmedborgare. Parlamentet betonar vikten av flerspråkighet vid bred kommunikation med allmänheten. Parlamentet vill se en mer användarvänlig webbmiljö och uppmuntrar kommissionen att göra innehållet i sina publikationer och audiovisuella aktiviteter ännu mer värdefullt, i enlighet med artikel 11.4 i förordningen om fonden.

5.  Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet med standardiserade förfaranden för ansökningar till fonden och för förvaltningen av den med hjälp av funktionerna i systemet för elektroniskt datautbyte (SFC 2014), som möjliggör en förenkling och snabbare behandling av ansökningarna samt bättre rapportering. Parlamentet noterar att kommissionen har underlättat fondens finansiella transaktioner genom att skapa ett gränssnitt mellan SFC och kommissionens redovisningssystem ABAC. Parlamentet noterar att det endast behövs vissa fininställningar och justeringar vid eventuella ändringar, vilket i själva verket begränsar fondens bidrag till den typen av utgifter.

6.  Europaparlamentet noterar att förfarandet att integrera fonden i SFC2014 har pågått i flera år och att kostnaderna för detta, som belastar fondens budget, har varit relativt höga. Parlamentet välkomnar minskningen av kostnaderna i förhållande till föregående år, vilket återspeglar det faktum att projektet nu har nått fram till det skede då det endast behövs finjusteringar.

7.  Europaparlamentet påminner om vikten av nätverkssamarbete och informationsutbyte om fonden, i syfte att sprida bästa praxis. Parlamentet stöder därför finansieringen av två möten i fondens expertgrupp med kontaktpersoner och två nätverksseminarier om fondens genomförande. Parlamentet förväntar sig att detta informationsutbyte även ska bidra till en bättre och mer detaljerad rapportering om hur framgångsrika åtgärderna är i medlemsstaterna, särskilt när det gäller stödmottagarnas återanställningsgrad.

8.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har för avsikt att investera 70 000 EUR av den tillgängliga budgeten för tekniskt stöd i två möten som ska hållas av fondens expertgrupp med kontaktpersoner. Parlamentet noterar också kommissionens avsikt att investera 120 000 EUR för att främja nätverkssamarbete genom seminarier mellan medlemsstaterna, fondens genomförandeorgan och arbetsmarknadens parter. Parlamentet välkomnar kommissionens beredvillighet att bjuda in ledamöter i fondens arbetsgrupp till det nätverksseminarium om fonden som nyligen ägde rum i Mons. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att bjuda in parlamentet till sådana möten och seminarier i enlighet med relevanta bestämmelser i ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(5).

9.  Europaparlamentet understryker att man ytterligare måste förstärka förbindelserna mellan alla som är involverade i ansökningar till fonden, särskilt arbetsmarknadens parter och intressenter på regional och lokal nivå, för att skapa största möjliga synergieffekter. Parlamentet betonar att samverkan mellan den nationella kontaktpersonen och regionala eller lokala genomförandepartner i ett ärende bör förstärkas, och att kommunikations- och stödsystem samt informationsflöden (interna uppdelningar, uppgifter och ansvar) bör klargöras samt att alla berörda parter bör vara överens om detta.

10.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF/2017/000 TA 2017 – tekniskt stöd på kommissionens initiativ)

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/742.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Antagna texter, P8_TA(2016)0112. (5) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.

Europaparlamentets resolution av den 5 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om att ta Europeiska unionens solidaritetsfond i anspråk för att ge stöd till Förenade kungariket, Cypern och Portugal (COM(2017)0045 – C8-0022/2017 – 2017/2017(BUD))

P8_TA(2017)0117 A8-0154/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0045 – C8-0022/2017),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 11,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0154/2017).

1.  Europaparlamentet välkomnar beslutet som ett tecken på unionens solidaritet med unionens medborgare och regioner som har drabbats av naturkatastrofer.

2.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond för att ge stöd till Förenade kungariket, Cypern och Portugal

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/741.)

(1) EUT L 311, 14.11.2002, s. 3. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om automatiskt utbyte av fingeravtrycksuppgifter i Lettland,och om ersättande av beslut 2014/911/EU (13521/2016 – C8-0523/2016 – 2016/0818(CNS))

P8_TA(2017)0118 A8-0089/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (13521/2016),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8‑0523/2016),

–  med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet(1), särskilt artikel 33,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0089/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 210, 6.8.2008, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om automatiskt utbyte av DNA-uppgifter i Slovakien, Portugal, Lettland, Litauen, Tjeckien, Estland, Ungern, Cypern, Polen, Sverige, Malta och Belgien och om ersättande av beslut 2010/689/EU, 2011/472/EU, 2011/715/EU, 2011/887/EU, 2012/58/EU, 2012/299/EU, 2012/445/EU, 2012/673/EU, 2013/3/EU, 2013/148/EU, 2013/152/EU och 2014/410/EU (13525/2016 – C8-0522/2016 – 2016/0819(CNS))

P8_TA(2017)0119 A8-0091/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (13525/2016),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8-0522/2016),

–  med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet(1), särskilt artikel 33,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0091/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 210, 6.8.2008, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om rådets utkast till genomförandebeslut om automatiskt utbyte av fingeravtrycksuppgifter med Slovakien, Bulgarien, Frankrike, Tjeckien, Litauen, Nederländerna, Ungern, Cypern, Estland, Malta, Rumänien och Finland, och om ersättande av beslut 2010/682/EU, 2010/758/EU, 2011/355/EU, 2011/434/EU, 2011/888/EU, 2012/46/EU, 2012/446/EU, 2012/672/EU, 2012/710/EU, 2013/153/EU, 2013/229/EU och 2013/792/EU (13526/2016 – C8-0520/2016 – 2016/0820(CNS))

P8_TA(2017)0120 A8-0092/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (13526/2016),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8‑0520/2016),

–  med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet(1), särskilt artikel 33,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0092/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 210, 6.8.2008, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om automatiskt utbyte av uppgifter ur fordonsregister i Finland, Slovenien, Rumänien, Polen, Sverige, Litauen, Bulgarien, Slovakien och Ungern, och om ersättande av beslut 2010/559/EU, 2011/387/EU, 2011/547/EU, 2012/236/EU, 2012/664/EU, 2012/713/EU, 2013/230/EU, 2013/692/EU och 2014/264/EU (13529/2016 – C8-0518/2016 – 2016/0821(CNS))

P8_TA(2017)0121 A8-0095/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (13529/2016),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8-0518/2016),

–  med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet(1), särskilt artikel 33,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0095/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 210, 6.8.2008, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 5 april 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om automatiskt utbyte av uppgifter ur fordonsregister i Malta, Cypern och Estland, och om ersättande av beslut 2014/731/EU, 2014/743/EU och 2014/744/EU (13499/2016 – C8-0519/2016 – 2016/0822(CNS))

P8_TA(2017)0122 A8-0090/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (13499/2016),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8-0519/2016),

–  med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet(1), särskilt artikel 33,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0090/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 210, 6.8.2008, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D049280 – 2017/2624(RSP))

P8_TA(2017)0123 B8-0236/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D049280),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3, 9.2 och 21.2,

–  med beaktande av omröstningen den 27 januari 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades, samt omröstningen i överklagandekommittén den 27 mars 2017, där det inte heller utfärdades något yttrande,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) antog den 15 juli 2016(3) och som innehåller en reservation, samt av Efsas tidigare yttranden om majs som innehåller de enskilda transformationshändelserna Bt11 (som uttrycker Cry1Ab- PAT-proteiner), 59122 (som uttrycker Cry34Ab1-, Cry35Ab1- och PAT-proteiner), MIR604 (som uttrycker mCry3A och PMI-proteiner), 1507 (som producerar Cry1F- och PAT-proteiner) och GA21 (som uttrycker mEPSPS-protein),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085, COD(2017)0035),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet avvisat ett godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Ansökan

A.  Den 1 juli 2011 lämnade Syngenta in en ansökan om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21 till den nationella behöriga myndigheten i Tyskland i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21 i produkter som består av eller innehåller denna majs för annan användning än som livsmedel och foder på samma sätt som all annan slags majs, med undantag för odling.

B.  Den 21 februari 2014 utvidgade Syngenta ansökan till att omfatta alla klyvningsprodukter av de enskilda transformationshändelser som utgör majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, utom klyvningsprodukten 1507 × 59122, som redan var godkänd genom kommissionens beslut 2010/432/EU(5).

C.  Den 31 mars 2016 uppdaterade Syngenta ansökan genom att undanta följande fyra klyvningsprodukter som omfattades av en annan ansökan: majsen Bt11 × GA21, majsen MIR604 × GA21, majsen Bt11 × MIR604 samt Bt11 × MIR604 × GA21(6).

D.  Inga specifika uppgifter om någon av de 20 klyvningsprodukterna har inkommit från sökanden(7).

E.  De avsedda användningarna för de fem staplade transformationshändelserna handlar om att bekämpa skadedjur av ordningen fjärilar samt växtskadegörande skalbaggar och ge resistens mot herbicider som innehåller glufosinatammonium eller glyfosat(8). De avsedda användningarna för de olika klyvningsprodukterna är liknande, beroende på kombinationerna.

Efsas yttrande

F.  Den 26 augusti 2016 avgav Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003 med avseende på den genmodifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21 och samtliga klyvningsprodukter som omfattas av ansökan. Efsas yttrande innehöll en reservation.

G.  Efsa medger att inga specifika uppgifter lämnats in för någon av de 20 klyvningsprodukterna, att många av dem inte ens skapats ännu och att ingen vetenskaplig information om dem kunnat uppbringas vid litteratursökning, men sluter sig ändå till att samtliga 20 klyvningsprodukter ”förväntas vara lika säkra som majs med fem staplade transformationshändelser”.

H.  Efsa anser inte att det behövs någon övervakning efter utsläppandet på marknaden i fråga om de berörda transformationshändelserna. Efsa anger endast att krav på övervakning bör övervägas på grundval av de nya uppgifter om proteinuttryck som tillhandahållits, om dessa klyvningsprodukter skapas genom riktade framodlingstekniker och importeras till EU.

Betänkligheter

I.  Hundratals kritiska kommentarer har inkommit från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden(9). Kommentarerna handlar bland annat om avsaknad av information och uppgifter, bristfälligt genomförda studier, avsaknad av studier, avsaknad av belägg för att utesluta vissa exponeringsvägar, otillräckligt uppgiftsunderlag exempelvis i fråga om spjälkning, ingen hänsyn till kombinationseffekter hos de olika Bt-toxinproteinerna vid bedömning av allergiframkallande potential och toxicitetspotential, brister i den experimentella utformningen av fältstudierna och den statistiska analysen, avsaknad av rapporter om övervakningsresultaten, inga belägg för att produkten inte har några negativa miljöeffekter, ingen ytterligare bedömning av påträffade statistiskt signifikanta skillnader, exempelvis i fråga om näringssammansättning, och inga immunologiska tester avseende potentiellt högre allergiframkallande potential.

J.  Jean-Michel Wal, medlem av Efsas GMO-panel, reserverade sig(10) och ansåg att ”inga specifika uppgifter om någon av dessa 20 klyvningsprodukter har inkommit från sökanden, som inte heller gett någon tillfredsställande förklaring till att dessa uppgifter saknas och/eller till att han anser att de inte behövs för riskbedömningen. Detta är en ytterst viktig anledning till att lägga fram denna reservation, eftersom det inte kan finnas två sorters riskbedömning: en omfattande baserad på fullständiga uppgifter och en annan som det inte finns några specifika uppgifter alls för och som bygger på antaganden och indirekta överväganden som panelen sluter sig till genom den ’sammanvägda bedömningsmetoden’ samt extrapolering av uppgifter som erhållits för de enskilda transformationshändelserna, de fem staplade transformationshändelserna och andra staplar som inlämnats och bedömts vid andra ansökningar. Bortsett från denna principfråga kan det i det aktuella fallet uppstå en okontrollerad risk för konsumenthälsan i vissa befolkningssegment.”

K.  Reservationen ifrågasätter mer specifikt varför denna typ av extrapolering för att bedöma potentiella negativa effekter inte är exakt definierad: ”De kriterier, det förfarande och den förtroendenivå som skulle krävas för en sådan extrapolering finns inte och det saknas en kritisk bedömning av dess begränsningar. Den därav följande osäkerheten har inte utvärderats, exempelvis genom en probabilistisk analys, vilket förordas i utkastet till vägledning avseende osäkerhet i Efsas vetenskapliga bedömning (reviderad för interna tester) från Efsas vetenskapliga kommitté. Dessa svagheter kan komma att kullkasta den allmänna slutsatsen.”

L.  Efsa-reservationen pekar vidare på flera brister och motsägelsefulla argument i fråga om ansökan, exempelvis det faktum att sökanden å ena sidan hänvisar till att alla klyvningsprodukter framställts, och nivån på dess proteinuttryck analyserats(11), men å andra sidan inte tillhandahåller några uppgifter om någon av klyvningsprodukterna.

M.  De inblandade genetiskt modifierade majssorterna SYN-BTØ11-1, DAS-59122-7 och DAS-Ø15Ø7-1 uttrycker ett PAT-protein som ger resistens mot herbiciden glufosinatammonium. Glufosinat klassas som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i förordning (EG) nr 1107/2009. Godkännandet för glufosinat löper ut den 31 juli 2018(12).

N.  Den genetiskt modifierade majsen MON-ØØ6Ø3-9, såsom den beskrivs i ansökningen, uttrycker mEPSPS-proteinet, som ger resistens mot glyfosatherbicider. WHO:s särskilda cancerorgan, International Agency for Research on Cancer, klassade den 20 mars 2015 glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor(13).

Förfarandet

O.  Inget yttrande utfärdades vid omröstningen den 27 januari 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. Endast tio medlemsstater, som endast utgör 38,43 % av unionens befolkning, röstade för, medan tretton medlemsstater röstade mot och fyra avstod. Inte heller vid omröstningen i överklagandekommittén den 27 mars 2017 utfärdades något yttrande.

P.  Både i motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och i motiveringen till det lagstiftningsförslag som lades fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 beklagade kommissionen att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft har antagit beslut om godkännande utan stöd av medlemsstaternas yttrande i kommittén och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att åter hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet i stort. Dessa metoder har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande Juncker, som inte ansett dem demokratiska(14).

Q.  Lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 förkastades av parlamentet den 28 oktober 2015, med motiveringen att GMO-handel är gränsöverskridande – även om själva odlingen naturligtvis sker på en medlemsstats territorium – vilket innebär att kommissionens förslag om nationella förbud mot försäljning och användning skulle bli omöjliga att genomdriva utan att återinföra importkontroller vid gränserna. Parlamentet förkastade inte bara lagstiftningsförslaget utan uppmanade även kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

R.  Skäl 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter innehåller redan nu följande tydliga konstaterande: ”När kommissionen överväger att anta andra utkast till genomförandeakter som rör särskilt känsliga sektorer, till exempel beskattning, konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd, kommer den, i strävan efter att finna en välavvägd lösning, i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet.”(15)

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens genomförandebeslut strider mot unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i förordning (EG) nr 178/2002(16), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet anser mer specifikt att det strider mot den allmänna livsmedelslagstiftningens principer i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002 att godkänna sorter för vilka inga säkerhetsuppgifter tillhandahållits och som inte ens har testats eller inte ens skapats ännu.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1. (2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (3) EFSA GMO Panel (Efsas panel för genetiskt modifierade organismer), 2016. Vetenskapligt yttrande om en ansökan från Syngenta (EFSA-GMO-DE-2011-99) om utsläppande på marknaden av majs Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21 och 20 klyvningsprodukter som, oavsett ursprung, inte godkänts tidigare för livsmedels- och foderanvändning, import och bearbetning i enlighet med förordning (EG) nr 1829/2003. EFSA Journal 2016;14(8):4567 [s. 31 ff.]; doi:10.2903/j.efsa.2016.4567. (4) ––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (P8_TA(2015)0456).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (P8_TA(2016)0040).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 (P8_TA(2016)0039).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (P8_TA(2016)0038).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (P8_TA(2016)0271).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (P8_TA(2016)0272).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (P8_TA(2016)0388).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (P8_TA(2016)0389).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (P8_TA(2016)0386).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (P8_TA(2016)0387).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (P8_TA(2016)0390). (5) Kommissionens beslut 2010/432/EU av den 28 juli 2010 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 × 59122 (DAS-Ø15Ø7-1 × DAS-59122-7) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (EUT L 202, 4.8.2010, s. 11). (6) Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1685 av den 16 september 2016 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604 och GA21 och om upphävande av besluten 2010/426/EU, 2011/892/EU, 2011/893/EU och 2011/894/EU (EUT L 254, 20.9.2016, s. 22). (7) Bekräftas i Efsas ovannämnda yttrande (EFSA Journal 2016;14(8):4567 [s. 31 ff.]). (8) SYN-BTØ11-1-majs uttrycker Cry1Ab-protein, som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar, och PAT-protein som ger resistens mot glufosinatammoniumherbicider.DAS-59122-7-majs uttrycker Cry34Ab1-protein och Cry35Ab1-protein, som ger skydd mot vissa växtskadegörande skalbaggar och ett PAT-protein som ger resistens mot glufosinatammoniumherbicider.SYN-IR6Ø4-5-majs uttrycker modifierat Cry3A-protein, som ger skydd mot vissa växtskadegörande skalbaggar, och PMI-protein som använts som selektionsmarkör.DAS-Ø15Ø7-1-majs uttrycker Cry1F-protein, som ger skydd mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar, och PAT-protein som används som selektionsmarkör och ger resistens mot herbiciden glufosinatammonium.MON-ØØØ21-9-majs uttrycker mEPSPS-protein som ger resistens mot glyfosatherbicider. (9) Se Efsas frågeregister, bilaga G till fråga nr EFSA-Q-2011-00894, finns på http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionDocumentsLoader?question=EFSA-Q-2011-00894 (sista punkten). (10) Se bilaga A till Efsas yttrande. (11) I ansökan heter det att ”Majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21 och alla dess klyvningsprodukter, oavsett ursprung, har framställts genom konventionella odlingskorsningar (…) (punkt ii)” och att ”analysen av proteinuttrycksnivån bekräftar att korsningen av den genmodifierade majsens enskilda transformationshändelser (…) inte ger upphov till någon interaktion mellan dem i majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21 eller klyvningsprodukterna av ett mindre antal av dessa tranformationshändelser, oavsett ursprung (punkt x)”. (12) http://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/public/?event=activesubstance.detail&language=EN&selectedID=1436 (13) IARC Monographs Volume 112: evaluation of five organophosphate insecticides and herbicides, 20 mars 2015 http://monographs.iarc.fr/ENG/Monographs/vol112/mono112.pdf (14) Exempelvis i öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och i talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016). (15) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (16) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 5 april 2017 om hantering av flykting- och migrantrörelserna: den roll som EU:s yttre åtgärder spelar (2015/2342(ΙΝΙ))

P8_TA(2017)0124 A8-0045/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 3, 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 80, 208 och 216 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av den globala strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik som offentliggjordes i juni 2016,

—  med beaktande av kommissionens meddelande En europeisk migrationsagenda av den 13 maj 2015 (COM(2015)0240), Tvångsförflyttning och utveckling av den 26 april 2016 (COM(2016)0234), kommissionens meddelande om en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan av den 7 juni 2016 (COM(2016)0385) och Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning – Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplan av den 14 september 2016 (COM(2016)0581) och Europeiska kommissionens gemensamma meddelanden och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik med titeln Åtgärder mot flyktingkrisen i Europa: den roll som EU:s yttre åtgärder spelar av den 9 september 2015 (JOIN(2015)0040), Migration längs den centrala Medelhavsrutten: Hantera flödena och rädda liv av den 25 januari 2017 (JOIN(2017)0004) och Översyn av den europeiska grannskapspolitiken av den 18 november 2015 (JOIN(2015)0050),

—  med beaktande av rådets (allmänna frågor) slutsatser om den övergripande strategin för migration och rörlighet av den 3 maj 2012,

—  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser om migration av den 25–26 juni, 15 oktober och 17–18 december 2015 och av den 17–18 mars och 28 juni 2016,

—  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om migration i EU:s utvecklingssamarbete av den 12 december 2014, om migration av den 12 oktober 2015, om EU:s strategi när det gäller tvångsförflyttningar och utveckling av den 12 maj 2016 och om de yttre aspekterna av migration av den 23 maj 2016,

–  med beaktande av slutsatserna från rådet (utrikes frågor) om prioriteringar och konsekvenser av det framtida partnerskapet med Jordanien och Libanon av den 17 oktober 2016,

—  med beaktande av förklaringen av den 8 oktober 2015 från högnivåkonferensen om östra Medelhavsrutten och västra Balkanrutten,

—  med beaktande av den politiska förklaringen och handlingsplanen från toppmötet i Valletta den 11–12 november 2015,

–  med beaktande av slutsatserna från toppmötet i Bratislava den 16 september 2016,

—  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2016 EU:s utgifter för den externa migrationspolitiken i länderna i södra Medelhavsområdet och det östra grannskapet fram till 2014,

—  med beaktande av FN:s konvention och protokoll angående flyktingars rättsliga ställning, och av grundläggande internationella konventioner om mänskliga rättigheter, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll som reglerar genomförandet av väpnade konflikter och syftar till att begränsa deras effekter,

—  med beaktande av slutdokumentet av den 25 september 2015 från Förenta nationernas toppmöte om hållbar utveckling Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

—  med beaktande av New York-förklaringen om flyktingar och migranter av den 19 september 2016 från FN:s generalförsamlings högnivåmöte för att hantera omfattande flykting- och migrantrörelser och bilagorna till den om en vittomspännande åtgärdsplan för flyktingar och om åtgärder för en global pakt för säker, kontrollerad och laglig migration,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 9 juli 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken(1), den 8 mars 2016 om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU(2), den 12 april 2016 om situationen i Medelhavet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU(3), den 13 september 2016 om EU:s förvaltningsfond för Afrika: konsekvenserna för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd(4) och den 25 oktober 2016 om mänskliga rättigheter och migration i tredjeländer(5),

—  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, och av följande skäl:

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för utrikesfrågor och utskottet för utveckling, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för utveckling och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0045/2017), och av följande skäl:

A.  Migration är en mänsklig rättighet som har formulerats i artikel 13 i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Människor bör ha rätt att leva i sitt hemland och i den region där de är födda och uppvuxna och där de har sina kulturella och sociala rötter.

B.  Människors rörlighet ligger på en historiskt hög nivå, med 244 miljoner internationella migranter som av olika orsaker migrerar både frivilligt och ofrivilligt. En sådan internationell migration äger rum främst inom en och samma region och mellan utvecklingsländer. Enligt IOM utgör kvinnor den största delen av de internationella migranterna i Europa (52,4 procent) och Nordamerika (51,2 procent). Migrationsflödena från söder till söder har fortsatt att växa jämfört med rörelserna från söder till norr. År 2015 var 90,2 miljoner internationella migranter, födda i utvecklingsländer, bosatta i andra länder på södra halvklotet, medan 85,3 miljoner födda i söder var bosatta i länder på norra halvklotet.

C.  Allt fler barn utan medföljande vuxna tar sig över Medelhavet, och antalet döda i Medelhavet fortsätter att stiga (5 079 under 2016 jämfört med 3 777 under 2015, enligt IOM) trots de utökade räddningsinsatserna.

D.  Under 2015 befann sig enligt FN:s flyktingkommissariat ett rekordhögt antal människor, närmare bestämt 65,3 miljoner personer – inklusive 40,8 miljoner internflyktingar och 21,3 miljoner flyktingar – på flykt på grund av konflikter, våld, människorättskränkningar, kränkningar av internationell humanitär rätt och destabilisering. Dessutom har många fördrivits på grund av naturkatastrofer, ojämlikhet, fattigdom, dåliga socioekonomiska utsikter, klimatförändringar, bristen på en seriös och långsiktig utvecklingspolitik och avsaknaden av en politisk vilja att på ett handfast sätt ta itu med de strukturella problem som förstärker dessa migrationsströmmar. Enligt FN:s flyktingkommissariat finns det minst 10 miljoner statslösa personer.

E.  De uppgifter som för närvarande finns tillgängliga tyder på att antalet flyktingar har ökat med mer än 50 procent de senaste fem åren. Denna förbluffande ökning förklaras av flera faktorer, däribland att flyktingars frivilliga återvändande har legat på sin lägsta nivå sedan 1980-talet, att antalet flyktingar som erbjuds möjligheter till lokal integration fortfarande är begränsat och att vidarebosättningstalen ligger kvar på runt 100 000 per år.

F.  6,7 miljoner flyktingar lever under utdragna tvångsförflyttningssituationer – vilka beräknas vara i genomsnitt runt 26 år – med en total brist på utsikter. Det finns alltjämt oacceptabelt få hållbara lösningar på tvångsförflyttningar, vilket gör det nödvändigt att betrakta tvångsförflyttningar som en politisk och utvecklingsmässig utmaning, inte enbart en humanitär utmaning.

G.  Denna globala utmaning kräver en holistisk och multilateral strategi baserad på internationellt samarbete och synergieffekter samt samordnade och konkreta lösningar som inte bara är reaktiva, utan också förutser eventuella framtida kriser. 86 procent av världens flyktingar lever i fattiga regioner, där de minst utvecklade länderna hyser 26 procent av det totala antalet och därför lider av pressad kapacitet och ytterligare destabilisering av sin egen sociala och ekonomiska sammanhållning och utveckling. Det är mycket ovanligt att dessa länder har verktyg för att skydda migranternas rättigheter, ens på asylområdet. Den miljon människor som anlände till EU under 2015 utgjorde 0,2 procent av EU:s befolkning, jämfört med en mycket större andel (upp till 20 procent) i grannländer eller i Europa på 1990-talet.

H.  Flyktingar, internflyktingar och migranter utgör juridiskt sett olika kategorier, men i verkligheten sker stora och blandade människoströmmar ofta på grund av en rad olika politiska, ekonomiska, sociala, utvecklingsmässiga, humanitära och människorättsrelaterade konsekvenser som går över gränserna. Den mänskliga värdigheten för alla människor som ingår i dessa strömmar måste stå i centrum för all EU-politik avseende sådana frågor. Dessutom måste flyktingar och asylsökande alltid behandlas i enlighet med sin status och inte under några omständigheter förnekas tillgång till sina rättigheter enligt relevanta internationella konventioner och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den juridiska distinktionen mellan flyktingar och migranter bör inte tolkas som att migration av ekonomiska skäl eller för att söka efter ett bättre liv är mindre legitimt än att fly från förföljelse. I de flesta fall hotas både politiska och ekonomiska rättigheter, bland andra centrala mänskliga rättigheter, i situationer av konflikt, instabilitet eller oro och fortsätter att utmanas till följd av tvångsförflyttningar.

I.  Den pågående mat- och näringskrisen i Sahel gör att människors motståndskraft urholkas, vilket förvärras av att kriserna snabbt avlöser varandra, att det råder brist på grundläggande tjänster och av konflikterna i regionen. Denna situation kommer att orsaka fortsatt migration.

J.  Vid varje etapp under resan utsätts migranterna för alla slags fysiska och psykiska faror, inklusive våld, utnyttjande, människohandel och sexuella och könsbaserade övergrepp. Detta gäller särskilt för utsatta människor, såsom kvinnor (t.ex. kvinnor som är familjeöverhuvuden eller gravida kvinnor), barn – oavsett om de är ensamkommande eller om de skilts från eller åtföljs av sina familjer –, hbti-personer, personer med funktionsnedsättning, personer i akut behov av medicinsk behandling samt äldre. Dessa utsatta grupper bör omgående beviljas humanitärt skydd och tillgång till skydd och vidareslussningsmekanismer och till uppehållsstatus och grundläggande tjänster, inklusive hälso- och sjukvård som ett led i vidarebosättningen eller under det att deras asylansökningar behandlas i enlighet med gällande lagstiftning.

K.  Människors ökade rörlighet kan – om den hanteras på ett säkert, kontrollerat, lagligt och ansvarsfullt och förebyggande sätt – minska risken för att migranter och flyktingar utsätts för skada. Den ökade rörligheten kan också medföra betydande fördelar för både värdländer och migranter, vilket även erkänns i 2030-agendan, och kan dessutom utgöra en viktig tillväxtfaktor för värdländerna, däribland EU. Dessa fördelar underskattas ofta gravt. EU måste ta fram genomförbara lösningar, bland annat anlitande av utländska arbetstagare, för att föregripa det ökande åldrandet i Europa och på så sätt garantera en balans mellan personer i förvärvsarbete och den icke-aktiva befolkningen i EU samt tillgodose specifika arbetsmarknadsbehov.

L.  EU:s insatser har mobiliserat olika inre och yttre instrument, men förefaller ha fokuserat alltför mycket på kortsiktiga insatser och på att minska eller stoppa förflyttningarna. Denna kortsiktiga strategi hanterar inte vare sig orsakerna till tvångsförflyttningar och migration eller migranternas humanitära behov. Det är nödvändigt att ytterligare förbättra EU:s verktyg för krishantering och förebyggande av konflikter, eftersom våldsamma konflikter utgör den viktigaste grundorsaken till tvångsförflyttningar.

M.  Europeiska revisionsrätten har uttryckt allvarligt tvivel kring effektiviteten hos EU:s utgifter för den externa migrationspolitiken, bland annat när gäller projekten för migranternas mänskliga rättigheter. Revisionsrätten kom också fram till att säkerhet och gränsskydd var det dominerande inslaget i EU:s migrationsutgifter.

N.  Humanitärt bistånd baserat på behov och respekt för principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende, samt på efterlevnad av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter enligt Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll måste ligga till grund för alla EU:s yttre åtgärder. Biståndet måste vara oberoende, dvs. fritt från alla politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden samt fritt från alla former av diskriminering.

O.  Ett lyckat genomförande av en människorättsbaserad migrationspolitik kräver att man utmanar den negativa bilden av migrationen och utvecklar positiva berättelser där migrationen beskrivs som en möjlighet för värdländerna, i syfte att motverka extremism och populism.

P.  EU har ett ansvar för att stödja sina genomförandepartner med att genomföra ett snabbt och effektivt bistånd och skydd av hög kvalitet, och bör svara inför den berörda befolkningen. I detta avseende kräver EU:s partner snabb och förutsebar finansiering, och beslut om att anslå finansiering för ändrade eller nya prioriteringar bör erbjuda dem tillräcklig tid för planering och mildrande åtgärder.

Q.  Decentraliserat samarbete kan bidra till att man får ett bättre grepp om behoven och kulturerna hos internflyktingar, migranter och flyktingar och ökar medvetenheten hos lokalbefolkningen om de utmaningar som migranter möter i sina ursprungsländer. Lokala och regionala europeiska regeringar kan spela en viktig roll för att bidra till att hantera dessa grundorsaker, genom att bygga upp kapacitet.

R.  I artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen står det uttryckligen att ”unionens åtgärder i internationella sammanhang ska utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten”. Enligt artikel 208 i Lissabonfördraget syftar utvecklingsbistånd till att minska och slutligen utrota fattigdomen i tredjeländer.

Vittomspännande och principbaserade EU-åtgärder för att hantera förändringarna i rörlighet

1.  Europaparlamentet understryker att vi i dag bevittnar en historiskt stor rörlighet bland människor. Parlamentet framhåller att världssamfundet ofördröjligen måste stärka de gemensamma insatserna för att hantera de utmaningar och de möjligheter som denna företeelse medför. Parlamentet betonar att dessa insatser måste grundas på solidaritetsprincipen och att de inte bara bör fokusera på en säkerhetsbaserad strategi, utan också bör vägledas av ett fullständigt skydd av rättigheterna och värdigheten för var och en som på grund av praktiska omständigheter tvingas att lämna hus och hem för att söka sig ett bättre och säkrare liv. Alla insatser bör särskilt uppmärksamma dem som är mest utsatta och omfatta stöd till dem i deras hemland. Parlamentet understryker att flyktingar och migranter, även om behandlingen av dem styrs av olika rättsliga ramar, har samma universella mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, och att dessa måste upprätthållas oavsett personernas respektive rättsliga status. Parlamentet påminner om att EU måste handla i enlighet med sina värden och principer på alla gemensamma politikområden och främja dem i sina yttre förbindelser, inklusive sådana som fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet påminner om att EU:s yttre politik måste vara sammanhängande och i överensstämmelse med andra politikområden med en extern dimension.

2.  Europaparlamentet betonar att denna höga nivå av mänsklig rörlighet uppstått som en följd av många olika komplicerade orsaker som kräver evidensbaserade beslut för att differentiera mellan dess beståndsdelar och utveckla riktade politiska insatser. Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater måste ta hänsyn till denna rådande verklighet och utveckla ett nytt förhållningssätt till människors rörlighet baserat på verkliga uppgifter och EU:s intressen, genom att främja människors motståndskraft och öka deras tillgång till grundläggande tjänster, framför allt utbildning, och deras integration och bidrag till lokala sammanhang genom att erbjuda möjligheter till anställning och egenföretagande.

3.  Europaparlamentet betonar att internationell migration kan bidra till den socioekonomiska utvecklingen, vilket också har visat sig historiskt sett, och att det är nödvändigt att anlägga ett positivt synsätt som främjar en verklig och objektiv förståelse av frågan och av de gemensamma fördelarna, i syfte att motverka ett främlingsfientligt, populistiskt och nationalistiskt samtalsklimat. Parlamentet välkomnar därför FN:s ”tillsammans”-kampanj för att motverka den negativa bilden av och attityden till flyktingar och migranter, och uppmanar EU-institutionerna att samarbeta fullt ut med FN till stöd för denna kampanj. Parlamentet betonar vikten av att anta globala, europeiska, nationella och lokala politiska åtgärder med inriktning på medellång och lång sikt och inte uteslutande till följd av omedelbara politiska påtryckningar eller nationella valtaktiska överväganden. Parlamentet framhåller att dessa åtgärder måste vara konsekventa, meningsfulla, inkluderande och flexibla, med syftet att reglera migration som ett vanligt mänskligt fenomen och hantera berättigade farhågor rörande gränsförvaltning, socialt skydd för utsatta grupper och social integration av flyktingar och migranter.

4.  Europaparlamentet betonar att systemet för humanitärt bistånd är extremt överbelastat och att dess finansiella resurser aldrig kommer att räcka till när det gäller att reagera på tvångsförflyttningskriser, särskilt med tanke på att flertalet av dessa tenderar att bli utdragna. Parlamentet noterar därför att den nya politiska ram som kommissionen beskriver i sitt meddelande ”Tvångsförflyttning och utveckling” från april 2016 är ett steg i rätt riktning, och uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att genomföra dess innehåll i den nya ramen för partnerskap med tredjeländer. Parlamentet framhåller vikten av en omfattande och mer hållbar strategi för att hantera migration, bland annat främjande av starkare kopplingar mellan humanitära insatser och utvecklingsinsatser och behovet att samverka med olika partner – regionala aktörer, regeringar, lokala myndigheter, diasporan, det civila samhället, inbegripet flykting- och migrantorganisationer, lokala religiösa organisationer och berörda icke-statliga organisationer samt den privata sektorn – i syfte att ta fram riktade och evidensbaserade strategier för att ta itu med denna utmaning samtidigt som man erkänner att humanitärt bistånd inte är ett krishanteringsinstrument såsom fastslås i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd.

5.  Europaparlamentet betonar att EU:s utvecklingssamarbete även framöver bör ta itu med och effektivt motverka de bakomliggande orsakerna till tvångsförflyttningar och migration – dvs. väpnade konflikter, olika former av förföljelse, könsrelaterat våld, dåliga styrelseformer, fattigdom, avsaknad av ekonomiska möjligheter samt klimatförändringar – genom att bekämpa statsinstabilitet och främja fred och säkerhet, konfliktlösning och återförsoningsprocesser efter konflikter samt rättvisa och jämlikhet samt genom att stärka institutionerna, den administrativa kapaciteten, demokratin, de goda styrelseformerna, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, i linje med det 16:e målet för hållbar utveckling i den nya 2030-agendan och principerna i FN-stadgan och internationell rätt.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att fokusera på de socioekonomiska aspekterna av migrationsfenomenet, genomföra nödvändiga landspecifika analyser av de bakomliggande orsakerna till tvångsförflyttningar och migration och uppmuntra ursprungsländerna att anta åtgärder och politik som leder till att det skapas värdig sysselsättning och reella ekonomiska möjligheter, så att migration blir ett val och inte ett tvång. EU uppmanas att fullfölja politik som syftar till att minska och på sikt utplåna fattigdomen, motverka ojämlikhet och otrygg livsmedelsförsörjning, främja ekonomisk utveckling, bekämpa korruption och stärka de offentliga grundläggande tjänsterna. För att en politisk strategi ska bli framgångsrik bör behovet av ekonomisk återhämtning i både värd- och ursprungsländerna erkännas. Parlamentet framhåller att konsekvensen mellan olika utvecklingspolitiska åtgärder måste ökas.

7.  Europaparlamentet understryker att sysselsättning och ekonomiska möjligheter är avgörande för att mildra effekterna av den sårbarhet som uppkommer till följd av tvångsförflyttning. Parlamentet uppmanar EU att hjälpa migranter och flyktingar att flytta till platser som erbjuder sådana möjligheter. Vidare uppmanas EU att bidra till att skapa möjligheter på flyktingarnas exilort (bland annat genom att undanröja hinder som gör det svårare för dem att komma in på arbetsmarknaden) och hjälpa dem att utveckla nya kompetenser som är mer anpassade för behoven på den lokala arbetsmarknaden.

8.  Europarlamentet välkomnar EU:s åtagande att – såsom världens största bidragsgivare – bevilja humanitärt bistånd för att förbättra flyktingars levnadsvillkor. EU och medlemsstaterna uppmanas enträget att uppfylla de löften som redan avgetts och att öka sina finansiella åtaganden i linje med det ökade behovet av humanitär hjälp. Parlamentet noterar att den humanitära insatsen kommer först av allt vid tvångsförflyttningskriser. Parlamentet understryker att internationell rätt och de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och självständighet måste förbli den vägledande ramen för EU:s humanitära insatser vid flyktingkriser och tvångsförflyttningskriser.

9.  Europaparlamentet är medvetet om att miljoner medmänniskors rättigheter och värdighet kommer att begränsas ytterligare om de försmäktar i flyktingläger eller i utkanter av städer där de inte har tillgång till basala behov, uppehälle och inkomstmöjligheter.

10.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att erkänna jämställdhetsdimensionen vid migration, som omfattar inte bara kvinnors sårbarhet när det gäller alla former av övergrepp, utan också de många olika anledningarna till migrationen, kvinnornas roll i samband med nödåtgärder i krissituationer, deras socioekonomiska bidrag och deras aktiva deltagande i konfliktlösning och förebyggande arbete samt i utvecklingen efter konflikter och återuppbyggnaden av ett demokratiskt samhälle. Parlamentet konstaterar att en inriktning på kvinnors egenmakt och den allt större roll de spelar som beslutsfattare är avgörande för att man ska kunna ta itu med de bakomliggande orsakerna till tvångsförflyttningar och för att säkerställa respekten för kvinnors rättigheter och rätt till självbestämmande under hela migrationsprocessen. Det är nödvändigt att tillämpa ett jämställdhets- och åldersperspektiv på EU:s politik avseende flykting- och migrantrörelser.

11.  Europaparlamentet uppmanar till ett ökat samarbete med FN och andra aktörer, samt ökat finansiellt stöd till UNHCR och UNRWA. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att förbättra levnadsvillkoren i de flyktinglägren, särskilt i fråga om hälsa och utbildning, och att gradvis avsluta beroendet av humanitärt bistånd i dagens utdragna kriser genom att främja motståndskraften och ge människorna som flyr möjligheten att leva ett värdigt liv som personer som bidrar till sina värdländer fram till dess att de eventuellt återvänder frivilligt eller vidarebosätts.

12.  Europaparlamentet framhäver de viktiga åtgärder som EU har vidtagit för att hantera den externa dimensionen av migrationskrisen, särskilt kampen mot organiserad brottslighet som ägnar sig åt migrantsmuggling och människohandel, samt det utökade samarbetet med ursprungsländerna och transitländerna.

13.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att inrätta ramar och strukturer i ursprungsländerna för skydd och värdigt mottagande av återsända migranter, som är sårbara och marginaliserade, och att ge dem tillgång till de medel de behöver för en lyckad sociokulturell integration.

14.  Europaparlamentet påminner om att utsatta grupper – inklusive kvinnor, barn (både sådana som åtföljs av sina familjer och ensamkommande), personer med funktionsnedsättning, äldre och hbti-personer – är särskilt utsatta för övergrepp under alla hela migrationsprocessen. Parlamentet påminner om att kvinnor och flickor dessutom i hög grad riskerar att utsättas för sexuellt och könsrelaterat våld, även efter det att de nått platser som betraktas som säkra. Parlamentet vill att dessa grupper ges särskilt bistånd och ökat humanitärt skydd som ett led i deras vidarebosättnings- eller integrationsprocess och att de prioriteras vid mottagningsförfaranden där hänsyn tas till jämställdhetsaspekter och minimistandarder respekteras i högre grad, samt där det tillämpas effektivare familjeåterföreningsvillkor. Parlamentet ser gärna att utsatta personer förses med särskilda skyddsmekanismer mot våld och diskriminering under asylförfarandet och att de ges tillgång till uppehållsstatus och grundläggande tjänster, inklusive hälso- och sjukvård och utbildning, i enlighet med gällande lagstiftning. EU uppmanas att i samband med sitt samarbete med tredjeländer ta fram utbildningsprogram som avser de särskilda behoven hos utsatta flyktingar och migranter.

15.  Europaparlamentet betonar att barn utgör en stor del av migranterna och flyktingarna, och att specifika procedurer måste tas fram och genomföras för att säkerställa deras skydd, i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter. Parlamentet uppmanar värdländerna att säkerställa att flyktingbarn får full tillgång till utbildning och att så långt som möjligt integrera dem i de nationella utbildningssystemen. Parlamentet uppmanar även aktörerna inom humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd att sätta större fokus på utbildning av lärare från både ursprungsländerna och värdländerna samt uppmanar internationella givare att prioritera utbildning i sina insatser för att bemöta flyktingkrisen, genom program som syftar till att engagera och ge psykologiskt stöd åt flyktingbarn samt främja undervisning i värdlandets språk för att bättre integrera flyktingbarn. Parlamentet välkomnar ekonomiskt stöd till mer utbildning för syriska barn och den senaste tidens ökningar av utbildningsutgifternas andel av EU:s humanitära biståndsbudget från 4 % till 6 %, vilket gör EU till ledare när det gäller att stödja utbildningsprojekt i nödsituationer i hela världen. Parlamentet efterlyser större effektivitet i genomförandet av denna nya finansiering.

16.  Europaparlamentet framhåller statslöshet som en avsevärd utmaning på människorättsområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att bekämpa statslöshet inom ramen för alla yttre åtgärder från EU:s sida, särskilt genom att ta itu med diskriminering i medborgarskapslagar på grund av kön, religion eller minoritetsstatus, främja barns rätt till medborgarskap och stödja den kampanj som FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) inlett för att utrota förekomsten av statslöshet senast 2024. Parlamentet kritiserar att avresor från eller återvändande till vissa staters territorium har begränsats eller förbjudits, och kritiserar statslöshetens konsekvenser för tillgången till rättigheter. De nationella regeringarna och parlamenten uppmanas att avskaffa bestraffande rättsliga system som betraktar migration som en lagöverträdelse.

17.  Europaparlamentet understryker att ett övergripande mål inom ramarna för EU:s externa migrationspolitik, i linje med EU:s principer, bör bestå i att upprätta ett multilateralt styrsystem för internationell migration där FN:s senaste högnivåmöte är ett första steg.

Bättre hantering av internationell migration: ett globalt ansvar

18.  Europaparlamentet är mycket oroat över den amerikanska regeringens färska beslut att tillfälligt neka medborgare från sju länder med muslimsk majoritet inresa i USA och att tillfälligt upphäva USA:s flyktingsystem. Denna typ av diskriminerande beslut underblåser invandrings- och främlingsfientliga stämningar, kan strida mot de viktigaste instrumenten för internationell rätt, såsom Genèvekonventionen, och kan allvarligt urholka de nuvarande globala ansträngningarna för att få till stånd ett rättvist internationellt delat ansvar för flyktingarna. EU och dess medlemsstater uppmanas att inta en stark gemensam hållning när det gäller att försvara det internationella skyddssystemet och rättssäkerheten för alla berörda befolkningsgrupper, särskilt EU-medborgarna.

19.  Europaparlamentet välkomnar FN:s generalförsamlings högnivåmöte den 19 september 2016 för att hantera omfattande flykting- och migrantrörelser, och att USA stod värd för ledarnas toppmöte, eftersom migrationsströmmarna är ett globalt ansvar som kräver effektiva globala svarsåtgärder och ett stärkt samarbete mellan alla berörda parter för att uppnå en hållbar lösning som till fullo respekterar de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar resultaten av dessa toppmöten som ett uttryck för verkliga kraftfulla politiska åtaganden utan motstycke, och hoppas att detta snabbt kommer att bana väg för globala svarsåtgärder och ett verkligt delat internationellt ansvar för flyktingar och omfattande migrantrörelser över hela världen. Parlamentet beklagar emellertid djupt avsaknaden av specifika utfästelser eller rättsligt bindande åtaganden vad gäller bistånd eller reformer, vilka krävs för att eliminera det rådande glappet mellan retorik och verklighet. Samtliga berörda parter uppmanas att säkerställa ett fortsatt, akut och ändamålsenligt politiskt engagemang och samarbete, utbyte av kunskap och erfarenheter med partnerländer, organisationer i det civila samhället och lokala myndigheter samt finansiering och konkreta solidaritetshandlingar till stöd för värdländerna. Parlamentet understryker behovet av mer samordning mellan EU och dess internationella partner på FN-nivå för att ta itu med utmaningarna i samband med migrationen. EU och dess medlemsstater uppmanas att gå i spetsen för de internationella insatserna, särskilt när det gäller att se till att avtal – inklusive de kommande FN-pakterna om flyktingar och säker, kontrollerad och laglig migration – utan dröjsmål omsätts i praktiken och vid behov åtföljs av uppföljningsmekanismer.

20.  Europaparlamentet understryker att ett globalt samarbete kring migration och rörlighet bör baseras på regionala och subregionala ramar. EU uppmanas att stärka planerna på samarbete med regionala organisationer såsom Afrikanska unionen, Arabförbundet och Gulfstaternas samarbetsråd för att även främja förvaltning av mellanregional rörlighet, och understryker behovet av att uppmuntra dessa regionala organisationer att delta fullt ut i detta samarbete. Parlamentet noterar att ekonomisk integration på subregional nivå, särskilt i Afrika, också är ett verktyg för gemensam förvaltning och för att uppmuntra syd–syd-initiativ för hantering av migration och rörlighet. EU uppmanas med kraft att kräva ett större och mer trovärdigt engagemang från Afrikanska unionens sida när det gäller att förhindra politiska kriser i Afrika.

21.  Europaparlamentet understryker att EU kan dra fördel av ett tätare samarbete och en närmare synergi med multilaterala utvecklingsbanker och specialiserade FN-organ, i synnerhet FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och den numera FN-anknutna Internationella organisationen för migration (IOM). Parlamentet noterar Världsbankens senaste idéer kring människor som tvingats till förflyttning, och välkomnar erkännandet av behovet av att utveckla strategier för skydd och asyl som ger människor som tvingats till förflyttning stöd till integration, samtidigt som även värdländerna tvingas att uppnå sina utvecklingsmål.

22.  Europaparlamentet understryker att vidarebosättning av tvångsförflyttade personer är ett akut ansvar som åligger världssamfundet, där UNHCR spelar en viktig roll. EU:s medlemsstater uppmanas att till fullo fullgöra sina åtaganden. Det är mycket viktigt att utan dröjsmål vidta samordnade och hållbara åtgärder som garanterar rättvisa och tillgängliga förfaranden för att människor i behov av internationellt skydd ska beviljas asyl i Europeiska unionen och andra mottagarländer, i stället för att lämpa över ansvaret på i första hand de medlemsstater som ligger i frontlinjen eller grannländerna till konfliktområdena bära detta ansvar. Parlamentet framhåller att det ekonomiska stödet inte räcker till med tanke på tvångsförflyttningarnas utbredning och omfattning, som även förvärras av bristen på lämpliga och effektiva lösningar när det gäller att ta itu med de bakomliggande orsakerna till dessa tvångsförflyttningar.

23.  Europaparlamentet betonar de folkrättsliga förpliktelserna när det gäller flyktingar, och uppmanar alla länder som ännu inte har gjort det att ratificera och genomföra flyktingkonventionen och dess protokoll. Parlamentet uppmanar alla länder att utöka skyddet för internflyktingar, vilket är fallet i mekanismer som Afrikanska unionens konvention om skydd och stöd till internflyktingar i Afrika (Kampalakonventionen).

24.  Europaparlamentet understryker att begreppen säkra länder och säkra ursprungsländer inte får hindra individuella prövningar av asylansökningar. Parlamentet kräver insamling av specialiserad, detaljerad och regelbundet uppdaterad information om rättigheter för människor, särskilt kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och hbti-personer, i de asylsökandes ursprungsländer, inklusive de länder som anses vara säkra.

25.  Europaparlamentet framhåller att alla upptänkliga åtgärder måste vidtas för att säkerställa värdiga levnadsvillkor för flyktingar i såväl medlemsstaterna som flyktinglägren, i synnerhet när det gäller hälso- och sjukvård, möjligheten att fullfölja en utbildning och möjligheten att arbeta.

26.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja möjligheterna till utbildning. Parlamentet efterlyser en harmonisering av erkännandet av kvalifikationer och skydd av migrerande arbetstagares rättigheter och sociala trygghet i linje med ILO:s centrala konventioner. Parlamentet efterlyser undertecknande och ratificering av den internationella konventionen om skydd av alla migrerande arbetstagares och deras familjemedlemmars rättigheter.

27.  Europaparlamentet anser att tillfälligt eller subsidiärt skydd som grundas på antagandet att flyktingar kommer att återvända hem så tidigt som möjligt skapar en brist på framtidsutsikter och möjligheter till integration. Parlamentet påminner om vikten av den positiva roll som flyktingar kan spela i återuppbyggnaden av sina samhällen när de återvänder till sina länder eller från utlandet.

28.  Europaparlamentet fördömer det dramatiska antalet dödsfall bland migranter i Medelhavet och uttrycker sin oro över de ökande antalen kränkningar av migranters och asylsökandes mänskliga rättigheter på deras väg till Europa.

29.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro för antalet ensamkommande barn som har försvunnit. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att upprätta en databas med information om ensamkommande barn som har kommit till medlemsstaterna.

30.  Europaparlamentet betonar behovet att finna hållbara diplomatiska och politiska lösningar på våldsamma konflikter och att investera i effektiva mekanismer för tidig varning och konfliktförebyggande, så att man kan begränsa konflikterna framöver. EU uppmanas att inleda gemensamma diplomatiska insatser med internationella partner och viktiga regionala aktörer och organisationer för att spela en starkare och mer proaktiv roll på områdena konfliktförebyggande, medling, konfliktlösning och försoning och säkerställa människors rätt att stanna i sina hemländer och regioner. Parlamentet understryker att detta bör höra till kärnverksamheten för Europeiska utrikestjänsten, som bör förses med nödvändiga resurser och befogenheter för att göra detta möjligt, även när det gäller budget och personal. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den viktiga roll som innehas av EU:s delegationer och särskilda representanter. Parlamentet framhåller att åtgärderna med anledning av tvångsförflyttningar och migration bör vara behovs- och rättighetsbaserade och ta hänsyn till befolkningens sårbarhet och inte bör begränsas till humanitärt bistånd utan även måste inbegripa aktörer på utvecklingsområdet och i det civila samhället.

31.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att på ett seriöst sätt ta på sig sitt ansvar när det gäller utmaningen med klimatförändringen, att snabbt genomföra Parisavtalet och att inta en ledande roll när det gäller att erkänna klimatförändringens inverkan på stora tvångsförflyttningar, eftersom tvångsförflyttningarnas omfattning och frekvens troligtvis kommer att öka. Parlamentet uppmanar särskilt EU att ställa tillräckliga medel till förfogande för de länder som drabbats av klimatförändringen, för att hjälpa dem att anpassa sig till dess konsekvenser och att mildra dess effekter. Parlamentet betonar att detta inte får ske på bekostnad av traditionellt utvecklingssamarbete som syftar till att minska fattigdomen. Parlamentet anser att det bör upprättas en särskild internationell skyddsstatus för personer som tvångsförflyttats på grund av klimatförändringar, vilken tar hänsyn till de särskilda faktorerna i dessa människors situation.

32.  Europaparlamentet lovordar det arbete som lokala och internationella icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer, trots alla svårigheter och faror de står inför, utför när det gäller att leverera brådskande och – i många fall – livräddande hjälp till de mest sårbara personerna i flyktingarnas och migranternas ursprungs-, transit- eller destinationsländer. Parlamentet påpekar att detta arbete i många fall har fyllt det tomrum som lämnats av staterna och världssamfundet i stort.

33.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att ändra den nuvarande synen på flyktingar, dvs. att de bara är en börda, och betonar de positiva bidrag de kan ge till sina värdsamhällen, om de får chansen. Parlamentet rekommenderar att flyktingar görs delaktiga i fastställandet av definitionen och utformningen av de politiska svar som berör dem direkt och i skapandet eller förstärkningen av de nödvändiga programmen. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och organ att inom sina förvaltningar införa praktikplatser särskilt riktade till unga, högskoleutbildade flyktingar som är lagligt bosatta inom EU, så att dessa personer kan föregå med gott exempel och så att man visar på nyttan av att investera i den unga generationen.

EU:s yttre åtgärder och partnerskap med tredjeländer

34.  Europaparlamentet betonar att EU:s yttre åtgärder bör vara fredsinriktade, proaktiva och framåtblickande i stället för att huvudsakligen utgöra reaktioner på nya kriser som uppstår, med mål som hela tiden förändras. Parlamentet stöder närmare samarbete mellan EU och tredjeländer när det gäller säkerhet, utbildning och informationsutbyte, i syfte att förbättra migrationshanteringen och undvika nya migrationskriser. Parlamentet påminner om att migration som företeelse har sina rötter i en komplex uppsättning faktorer, såsom en växande befolkning, fattigdom, brist på möjligheter, otillräckliga arbetstillfällen, politisk instabilitet, människorättskränkningar, politiskt förtryck, förföljelse, militära konflikter och andra former av våld samt klimatförändringar. Om man tar itu med dessa problem kan man minska de underliggande drivkrafterna bakom tvångsförflyttningarna och migrationen. Parlamentet understryker det viktiga behovet av att förstärka en konsekvent politik på två nivåer: mellan EU:s inre och yttre politik, och – inom själva de yttre åtgärderna – mellan utvidgningspolitiken, den europeiska grannskapspolitiken, de bilaterala förbindelserna med EU:s strategiska partner samt utvecklings- och handelspolitiken. Parlamentet anser att handelspolitiken med utvecklingsländerna bör vara ömsesidigt fördelaktig, samtidigt som man tar vederbörlig hänsyn till de ekonomiska skillnaderna mellan dessa länder och EU. Parlamentet understryker vikten av kommissionärernas grupp för yttre åtgärder när det gäller att samordna EU:s migrationsåtgärder på högsta politiska nivå och ge impulser till en ambitiös gemensam migrationspolitik i EU.

35.  Europaparlamentet betonar behovet av att införa en övergripande strategi för yttre konflikter och kriser genom att kartlägga förflyttningarnas direkta och indirekta ekonomiska, miljömässiga, sociala, skattemässiga och politiska effekter på tredjeländer för att bättre anpassa utvecklingspolitiken till deras behov.

36.  Europaparlamentet påpekar att översynen av den europeiska grannskapspolitiken som lades fram den 18 november 2015 föreskriver att tredjeländer som gränsar till EU:s partnerstater ska göras delaktiga inom ramen för ett utökat samarbete. Parlamentet uppmanar således enträget till införande av tematiska ramar för att erbjuda ett samarbete mellan EU, partnerländerna i det södra grannskapet och regionala nyckelaktörer, särskilt i Afrika, om regionala frågor såsom säkerhet, energi och hantering av flyktingar och migrationsströmmar.

37.  Europaparlamentet upprepar att ”mer för mer-principen” bör ligga till grund för EU:s utrikespolitik, enligt vilken EU bör utveckla allt närmare (ekonomiska) partnerskap med de länder som gör framsteg när det gäller demokratiska reformer. Parlamentet understryker att ett fokus på att förbättra livskvaliteten för människor i tredjeländer bör vara en av prioriteringarna i EU:s utrikespolitik.

38.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att, i samarbete med medlemsstaterna, arbeta för att skapa nationell, ekonomisk och samhällelig återhämtningsförmåga i synnerhet inom EU:s grannländer och i de omgivande regionerna, bland annat genom den europeiska grannskapspolitiken och andra EU-instrument.

39.  Europaparlamentet fördömer den ökande kriminaliseringen av migration på bekostnad av de mänskliga rättigheterna för de berörda människorna samt den dåliga behandlingen och det godtyckliga kvarhållandet av flyktingar i tredjeländer. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att ta upp denna fråga, bland annat inom ramen för sina människorättsdialoger och i kommittéer för rättvisa, frihet och säkerhet, och att utveckla skyddskapacitet i tredjeländer som utgör transitländer.

40.  Europaparlamentet efterlyser en verklig, människorättsbaserad gemensam europeisk migrationspolitik grundad på principen om solidaritet mellan medlemsstaterna i enlighet med artikel 80 i EUF-fördraget, med ett säkerställande av EU:s yttre gränser och adekvata lagliga vägar för säker och välordnad migration, inklusive cirkulär migration, som en hållbar långsiktig politisk åtgärd för att främja tillväxt och sammanhållning inom EU, i syfte att fastställa en klar och tydlig ram för EU:s förbindelser med tredjeländer. Kommissionen och rådet uppmanas att införa ett europeiskt blåkort för att bättre hantera ekonomisk migration. Parlamentet varnar för att varje politisk åtgärd som går på tvärs med EU:s grundläggande värden i artikel 8 i EU-fördraget och i stadgan om de grundläggande rättigheterna skulle skada EU:s trovärdighet och dess förmåga att påverka den internationella utvecklingen. Parlamentet noterar att EU:s yttre politik för migration behöver avtal med tredjeländer som vägleds av långsiktiga mål med syftet att etablera varaktiga partnerskap. Parlamentet påminner om att sådana partnerskap bör grundas på dialog, gemensamma intressen och ömsesidigt ansvar. Parlamentet välkomnar EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter (2015–2020), där man föreställer sig ett närmare samarbete med tredjeländer, men understryker samtidigt att genomförandet av en gemensam EU-politik för laglig migration skulle spela en avgörande roll när det gäller att knäcka smugglarnas affärsmodell och motverka människohandel. Kommissionen uppmanas att anpassa EU:s befintliga regelverk fullständigt till FN:s protokoll om människohandel och säkerställa ett tillräckligt skydd för migranter som har utsatts för våld eller övergrepp.

41.  Europaparlamentet begär att alla avtal med tredjeländer garanterar att migranternas rättigheter, oavsett deras status, är förenliga med internationell rätt, och uppmuntrar till antagande av relevant lagstiftning, inklusive när det gäller asyl, vilket framför allt innebär att enbart en irreguljär gränspassage inte ska betraktas som en grund för fängslande.

42.  Europaparlamentet framhåller hur viktigt det är att samarbeta med tredjeländer i kampen mot människohandel och människosmuggling, så att nätverken kan angripas i ett så tidigt skede som möjligt. Parlamentet understryker i detta sammanhang att man måste stärka det rättsliga samarbetet och polissamarbetet med dessa länder för att identifiera och upplösa nätverken. Parlamentet påminner dessutom om att man måste stärka dessa länders förmåga, så att de effektivt kan lagföra och straffa de ansvariga. Parlamentet ser därför gärna att samarbetet mellan EU, medlemsstaterna, Europol, Eurojust och berörda tredjeländer uppmuntras. Parlamentet bekräftar återigen att de åtgärder som vidtas mot människohandel inte bör inverka menligt på de rättigheter som tillkommer människohandelsoffer, migranter, flyktingar och personer i behov av internationellt skydd. Parlamentet kräver ett omedelbart stopp för frihetsberövanden av människohandelsoffer och barn.

43.  Europaparlamentet påpekar att nätverk för människohandel och människosmuggling använder internet fullt ut i sin kriminella verksamhet och att det därför är mycket viktigt att EU stärker sina åtgärder, särskilt inom Europol och EU-enheten för anmälan av innehåll på internet (IRU), och sitt samarbete med tredjeländer på detta område.

44.  Europaparlamentet påminner om att människohandelsnätverken kan använda lagliga migrationsvägar för att föra sina offer till Europa. De kriterier som tredjeländerna måste uppfylla innan ett avtal om viseringsliberalisering ingås med EU bör särskilt inkludera samarbete med ovannämnda tredjeländer när det gäller att bekämpa människohandel. Kommissionen uppmanas att, under förhandlingarna om dessa avtal, särskilt uppmärksamma detta problem liksom även problemet med bekämpning av smugglare.

45.  Europaparlamentet välkomnar inställningen att EU bör fastställa tydliga prioriteringar och mätbara mål för all gemensam politik och i synnerhet vid kontakter med tredjeländer. Parlamentet understryker att det bör delta i inrättandet av dessa tydliga mål. Parlamentet anser att yttre åtgärder från EU som baseras på en gemensam strategi kommer att vara det enda sättet för att säkra en starkare och mer effektiv politik. Parlamentet efterlyser enhetliga och samordnade insatser mellan EU och medlemsstaterna eftersom ensidiga initiativ, vare sig det rör sig om interna eller yttre förbindelser, kan underminera bärkraften hos och framgången för vår gemensamma politik och våra gemensamma intressen.

46.  Europaparlamentet efterlyser bättre skydd av EU:s yttre gränser för att hindra olagliga inresor till EU, bekämpa människosmuggling och förhindra förluster av människoliv till havs. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen, som bygger på Frontex, eftersom detta kommer att bidra till en mer effektiv hantering av migration. Parlamentet betonar dock behovet av mer ekonomiskt och tekniskt stöd till gränsskydd för alla EU:s sydöstra medlemsstater, EU:s kandidatländer och andra partnerländer i regionen. Det är framför allt beklagligt att parlamentet inte utövar någon kontroll över den externa verksamheten i Europeiska gränsbevakningsbyrån, och parlamentet uppmanar i detta sammanhang byrån att systematiskt rapportera till parlamentet om genomförandet av sina samarbetsavtal och gemensamma insatser med tredjeländer och det civila samhället.

47.  Europaparlamentet framhåller att öppnandet av säkra och lagliga vägar för asylsökande och potentiella migranter skulle göra det möjligt för dem att använda formella inrese- och utresevägar, vilket således skulle slå undan benen för människohandlarnas och de tillhörande organiserade brottsnätverkens verksamhet. Parlamentet betonar att bristen på lagliga migrationsvägar ofta leder till ökade olagliga metoder för rörlighet, vilket i sin tur innebär ökad sårbarhet och risk för övergrepp under alla skeden i migrations- och flyktingprocessen. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett akut, specifikt och konkret inrättande av organiserade, säkra och lagliga vägar in i hela EU genom bl.a. effektivare arrangemang för familjeåterföreningar och vidarebosättningsprogram. Medlemsstaterna uppmanas återigen att tillvarata alla befintliga möjligheter att utfärda humanitära visum, särskilt för utsatta personer och i synnerhet ensamkommande barn, vid unionens ambassader och konsulat i ursprungs- eller transitländer. Parlamentet begär att det gemensamma europeiska asylsystemet också ska möjliggöra att ansökningar om asyl, liksom behandlingen av asylansökningar, kan äga rum utanför EU eller vid EU:s yttre gränser. Parlamentet efterlyser EU-stöd till upprättandet av humanitära korridorer vid hanteringen av allvarliga flykting- och tvångsförflyttningskriser, i syfte att ge humanitärt bistånd och se till att flyktingarnas mest grundläggande behov täcks och deras mänskliga rättigheter respekteras. Parlamentet noterar kommissionens förslag om inrättande av en unionsram för vidarebosättning men begär att arbetet ska fortsätta på EU-nivå när det gäller att skapa och stärka lagliga vägar som skulle kunna vara ett komplement till vidarebosättning.

48.  Europaparlamentet noterar den nya partnerskapsramen med tredjeländer som ett tecken på konkreta politiska åtgärder, särskilt eftersom den med sin tvådelade strategi syftar till att inkludera mål på kort sikt, såsom att rädda liv i Medelhavet och öka andelen återvändande till ursprungs- och transitländer, liksom även mål på lång sikt, såsom att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttning genom stärkt EU-stöd till tredjeländer för kapacitetsuppbyggnad och genom att förbättra deras politiska, sociala och ekonomiska situation. Parlamentet betonar att framgångarna för strategin enligt meddelandet från juni 2016 är beroende av EU:s förmåga att erbjuda tredjeländer som är transit- och ursprungsländer konkreta, gemensamt överenskomna incitament, och att det är oroande att det som erbjuds är relativt begränsat och huvudsakligen inriktat på gränsförvaltning eller system för stöd vid självmant återvändande, dvs. åtgärder som visserligen är nödvändiga och välkomna men som genomförs på kort sikt och bara utgör en del av det åtgärdspaket som krävs i en extremt komplex situation. Parlamentet understryker att den nya partnerskapsramen inte får bli den enda pelaren för EU:s migrationsåtgärder, och lyfter fram behovet att väga upp nämnda svarsåtgärder och komplettera dem med andra åtgärder, varvid man bör inrikta sig på utvecklingen av lokala ekonomier, utbildning och regional rörlighet samt högre skyddsnivåer i transit- och ursprungsländer.

49.  Europaparlamentet påminner om vikten av ett balanserat synsätt i den nya partnerskapsramen. Parlamentet varnar för det kvantitativa synsättet i den nya partnerskapsramen och de därmed sammanhängande ”migrationspakterna”, där ”mätbara ökningar av antalet återvändande” betraktas som EU:s centrala mål. Parlamentet påpekar att antalet återvändande tveklöst beror på typen av migrationsströmmar och situationerna i ursprungsländerna. Parlamentet betonar att de kortsiktiga målen med pakterna bör vara inriktade på hur man bäst hanterar de utmaningar som tredjeländer står inför, också genom att utveckla lagliga vägar för migration, vilket i sin tur kommer att leda till en minskning av både den irreguljära migrationen och antalet människor som dör i Medelhavet. Parlamentet efterlyser en ökning av de stipendier som finns tillgängliga för unga människor från tredjeländer. Parlamentet välkomnar att EU-program för återvändande och återintegrering stöder kapacitetsuppbyggnad och förbättring av migrationshantering i transit- och ursprungsländer. Parlamentet efterlyser en utvärdering av genomförandet av EU:s politik för återvändande. Parlamentet påpekar behovet av att tredjeländer uppfyller sina skyldigheter enligt återtagandeavtal.

50.  Europaparlamentet betonar behovet av att bygga upp nära partnerskap med EU-kandidatländer och möjliga kandidatländer på västra Balkan om frågor rörande migration samt att tillhandahålla nödvändigt stöd och samarbete vad gäller hantering av migrationsflöden i regionen.

51.  Europaparlamentet efterlyser partnerskap för rörlighet och avtal för cirkulär migration i syfte att underlätta tredjelandsmedborgares rörelser mellan sina länder och EU och upprätthålla den socioekonomiska utvecklingen hos båda parter.

52.  I samband med EU:s fortbildningsverksamhet och utbytet av bästa praxis med tredjeländer är det enligt Europaparlamentet viktigt att EU fokuserar på relevant lagstiftning och praxis inom EU och på internationell nivå, särskilt när det gäller grundläggande rättigheter, tillgång till internationellt skydd, sök- och räddningsinsatser samt bättre identifiering av och stöd till utsatta personer. Parlamentet anser att detta framför allt gäller fortbildning om gränsförvaltning, som i enlighet med internationell rätt aldrig bör användas som ett instrument för att hindra personer från att lämna sitt land.

53.  Europaparlamentet manar till största möjliga vaksamhet när det gäller behandlingen av de migranter som skickas tillbaka till sitt ursprungsland eller till ett tredjeland. Alla dialoger om återvändande och återtagande, särskilt när det gäller återtagandeavtal, bör systematiskt ta itu med frågan om hur migranterna ska kunna återvända och återintegreras på ett säkert sätt. Parlamentet understryker att de måste åtnjuta full säkerhet och skydd mot förnedrande och omänsklig behandling, bland annat i förvarsenheter, och att EU måste stödja program för återintegrering. Parlamentet påminner om att inga människor får skickas tillbaka eller återsändas med tvång till länder där deras liv hotas eller där deras frihet kan komma att inskränkas på grund av deras ursprung, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning eller där de riskerar att utsättas för tortyr, förnedrande behandling och, mer generellt, människorättskränkningar. Kollektiva utvisningar och avvisningar är förbjudna enligt internationell rätt.

54.  Europaparlamentet uppmuntrar de ansvariga för utrikes- och utvecklingspolitiken att i samband med återsändande se till att de personer som återsänds garanteras en korrekt behandling och respekt för sin personliga integritet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att ta fram kompletteringsprogram för att se till att det i ursprungsländerna genomförs konkreta hjälpprogram som omfattar både yrkesmässiga utbildningsåtgärder, program för uppbyggnad av näringslivsstrukturer, däribland nystartade företag och småföretag, och yrkesmässiga och akademiska utbytesprogram med EU-medlemsstater.

55.  Europaparlamentet understryker att det i partnerskapsavtal såsom partnerskap för rörlighet bör säkerställas att migranter säkert kan tas emot i transit- och ursprungsländer, på ett sätt varigenom deras grundläggande rättigheter helt och hållet respekteras. Parlamentet betonar att det utövar ett tydligt inflytande över EU:s avtal om återtagande och rörlighet enligt vad som anges i Lissabonfördraget (artikel 79.3 i EUF-fördraget), och framhåller specifikt att parlamentet måste ge sitt godkännande innan associeringsavtal eller liknande avtal ingås (artikel 218.6 v i EUF-fördraget) samt att det omedelbart och fullständigt ska informeras i alla skeden av förfarandet (artikel 218.10 i EUF-fördraget).

56.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt i resolutionen av den 12 april 2016, där man ville att EU:s återtagandeavtal ska prioriteras framför de bilaterala avtal som medlemsstaterna ingår med tredjeländer. Parlamentet påminner om att det nyligen utarbetats ett nytt europeiskt dokument om återvändande, och framhåller att dess erkännande bör uppmuntras systematiskt i alla nya återtagandeavtal.

57.  Europaparlamentet välkomnar de högnivådialoger som förts av vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen, och i vissa fall av medlemsstater på hela EU:s vägnar, som en god och ändamålsenlig metod som främjar samordning. Parlamentet betonar att kommissionen och utrikestjänsten bör sörja för samordning. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att regelbundet informera parlamentet om dessa dialoger och rapportera om det exakta operativa genomförandet av Rabat- och Khartoumprocesserna och de prioriterade initiativ som man enades om vid toppmötet i Valletta. Parlamentet upprepar att ömsesidigt ansvarstagande för de partnerskap som upprättats mellan EU och tredjeländer är ett grundläggande villkor för att unionens migrationspolitik ska fungera. Parlamentet beklagar att de paket avsedda för prioriterade länder inom den nya partnerskapsramen som utarbetats av kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna inte har vare sig presenterats, diskuterats eller godkänts av unionsmedborgarnas folkvalda. Parlamentet fördömer bristen på öppenhet och begär att parlamentet involveras i utarbetandet av migrationspakterna och granskningen av genomförandet av desamma. Härvid måste fullständig respekt för mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt och åtaganden om utveckling enligt EU-fördraget säkerställas.

58.  Europaparlamentet konstaterar att målen i 2030-agendan för hållbar utveckling kan uppnås endast om EU och partnerländerna integrerar en välkontrollerad migrationsdynamik i sina respektive strategier för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och utrikestjänsten att hjälpa transitländer upprätta integrationsstrategier för migranter och asylsystem med en hög skyddsstandard.

59.  Europaparlamentet understryker att EU:s bistånd och samarbete måste vara anpassat för att åstadkomma utveckling och tillväxt i tredjeländer – och därigenom även främja tillväxt inom EU – och minska och på sikt utrota fattigdomen i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget. EU:s bistånd och samarbete ska däremot inte vara anpassat för att uppmuntra tredjeländer till samarbete om återtagande av irreguljära migranter. Inte heller ska det vara anpassat för att med tvångsmedel avskräcka människor från att flytta eller att stoppa flödena till Europa. Parlamentet påminner om att både biståndsgivare och regeringar i länder som tar emot bistånd måste arbeta med att göra biståndet mer effektivt. Parlamentet konstaterar att migrationsflöden är en internationell realitet och inte bör komma att utgöra en indikator på resultatet av EU:s externa migrationspolitik, och att avtal med tredjeländer ska styras av långsiktiga mål och genom upprättande av hållbara partnerskap samt respekt för mänskliga rättigheter.

60.  Europaparlamentet understryker vikten av att konsultera det civila samhället inom ramen för all extern politik i EU genom att särskilt uppmärksamma fullt deltagande, öppenhet och adekvat informationsspridning när det gäller alla politiska åtgärder och processer på migrationsområdet.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra ett nära samarbete med icke-statliga organisationer och experter som är verksamma i de asylsökandes ursprungsländer i syfte att kartlägga de bästa möjliga sätten att hjälpa enskilda och samhällsgrupper som befinner sig i de mest utsatta situationerna. Kommissionen uppmanas att engagera icke-statliga organisationer och experter i de asylsökandes ursprungsländer i syfte att komma fram till vilka mekanismer och verktyg som fungerar bäst inom konfliktförebyggande.

62.  Europaparlamentet betonar att kommissionen – i syfte att undvika dubbelarbete, maximera globalt bistånds inverkan och effektivitet och säkerställa att huvudfokus riktas på utveckling – bör upprätthålla en stark dialog med lokala och internationella icke-statliga organisationer, det civila samhället och lokal förvaltning i partnerländer samt med FN om utformningen, genomförandet och utvärderingen av politiken rörande migration, tvångsförflyttning och flyktingar.

63.  Europaparlamentet fäster uppmärksamhet vid avsikten att se över programdokument för utvecklingssamarbete i syfte få gjort vad som krävs med avseende på de nya migrationspakterna. Parlamentet betonar att denna översyn behöver göras i linje med principerna för biståndseffektivitet och i dialog med partnerländer, europeiska och lokala organisationer i det civila samhället samt den privata sektorn. Parlamentet begär att det involveras fullt ut i alla skeden av översynen, inbegripet delen avseende programdokument inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Medlemsstaterna uppmanas att se över sitt utvecklingsbistånd i linje med åtagandet om 0,7 procent av BNI, i syfte att uppnå målen för hållbar utveckling.

64.  Europaparlamentet efterlyser en balanserad diskussion mellan EU och dess externa partner. Parlamentet rekommenderar att EU och dess medlemsstater åtar sig att erbjuda ökade lagliga migrationsmöjligheter till EU, vare sig det handlar om att söka skydd, sker i arbets- eller utbildningssyfte, eller rör familjeåterförening.

65.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja snabbare, billigare och säkrare överföring av migranters penningöverföringar i både i sändnings- och mottagningslandet, inbegripet genom en minskning av överföringskostnader enligt vad som föreskrivs i New York-deklarationen om flyktingar och migranter av den 19 september 2016.

66.  Europaparlamentet är ytterst oroat över den fortgående konflikten i Syrien, där våld mot civilbefolkningen, attacker mot civil infrastruktur och sjukhus och överträdelser av internationell humanitär rätt under de senaste fem åren har lett till att hälften av landets befolkning tvångsförflyttats. EU och medlemsstaterna uppmanas att förbättra medlen avseende konfliktförebyggande och krishantering och att spela en större roll i konfliktlösningen i EU:s närområde, särskilt i konflikten i Syrien. Parlamentet uttrycker sitt fulla stöd för Syriens grannländer, som fortsatt visar prov på extraordinär solidaritet när de hyser miljontals flyktingar trots sina begränsade resurser. Parlamentet påminner om att en stor del av dessa flyktingar fortsätter att leva under undermåliga förhållanden med begränsad eller obefintlig tillgång till rättsligt erkännande, hälsovårds- eller utbildningssystem eller arbetsmarknader. Parlamentet är djupt oroat över ödet och den humanitära situationen för de 75 000 människor som är fast vid den jordanska gränsen i det informella lägret i Rukban. EU och dess medlemsstater uppmanas att fortsätta och utöka sitt samarbete och sin dialog med Libanon och Jordanien och att utöka sitt ekonomiska stöd genom både internationella organisationer och europeiska kanaler, såväl som med andra tredjeländer som utgör värdländer för att säkerställa, för det första, att flyktingbefolkningar kan åtnjuta anständiga levnadsvillkor, få tillgång till grundläggande tjänster och beviljas rättigheter för fri rörlighet och arbetsmöjligheter samt, för det andra, att medel når sina slutmål. Parlamentet betonar att detta bör kopplas till bistånd till värdsamhällena för att stärka deras ekonomiska återhämtning.

67.  Europaparlamentet konstaterar att efter genomförandet av det politiska avtal som ingicks av medlemsstaterna och Turkiet den 18 mars 2016 har antalet människor som kommer fram till medlemsstater som ligger i frontlinjen minskat. Parlamentet understryker de farhågor om detta politiska avtal som yttrats offentligt av internationella humanitära organisationer, i synnerhet med avseende på respekten för internationell rätt och mänskliga rättigheter. Parlamentet är bekymrat över situationen i Turkiet och de konsekvenser den kan få för bedömningen av huruvida landet är säkert eller inte. Parlamentet betonar att viseringsliberalisering för Turkiet inte får uppfattas som en belöning för samarbete med EU på migrationsområdet utan som ett resultat av strikt uppfyllande av alla de riktmärken som upprättats av EU. Parlamentet varnar för kopiering av denna modell i andra länder eftersom det är nödvändigt att beakta varje lands och regions egna särdrag.

68.  Europaparlamentet är oerhört oroat över människorättssituationen i Turkiet, där grundläggande rättigheter såsom yttrande- eller mötesfriheten ständigt kränks, där befolkningen i landets sydöstra del angrips av sin egen regering, där mer än 30 000 offentliganställda har avskedats av politiska skäl samt där mer än 130 mediekanaler har stängts ned av myndigheterna.

69.  Europaparlamentet beklagar bristen på samråd och öppenhet vid formuleringen av den nyligen undertecknade gemensamma vägen framåt för migrationsfrågor mellan Afghanistan och EU som huvudsakligen är inriktad på återtagande och som innefattar obegränsat återvändande av afghanska medborgare, både på frivillig och ofrivillig basis. Parlamentet är oroat över de möjliga följderna för afghanska asylsökande, som 2016 utgjorde den näst största nationella gruppen i EU som ansökte om asyl. Parlamentet påminner om att återvändanden endast kan ske efter vederbörlig hänsyn till varje enskilt fall, med fullständig respekt för deras rättigheter, och uppmanar EU och medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel för att påskynda nuvarande administrativa och rättsliga förfaranden.

70.  Europaparlamentet beklagar djupt att EU och dess medlemsstater, inom ramen för EU:s politiska ram för migration och svarsåtgärd på flyktingflöden, har valt att ingå avtal med tredjeländer som undviker den parlamentariska granskning som hör samman med gemenskapsmetoden. Kommissionen uppmanas att åtminstone två gånger om året inbegripa en utvärderingsmekanism för alla politiska deklarationer som tecknas med tredjeländer i syfte att bedöma huruvida dessa avtal ska fortsätta gälla eller ingås. Parlamentet betonar behovet av att inbegripa skydd för mänskliga rättigheter i alla avtal som ingås inom ramen för migrations- och flyktingpolitik.

71.  Europaparlamentet betonar att EU:s politik gentemot Afrika är central för stabilitet och utveckling under de kommande åren och årtiondena. Parlamentet anser att den rad länder som sträcker sig genom Sahelregionen och Afrikas horn, såväl som de instabila områdena norrut och söderut därifrån, bör förbli i EU:s fokus. Parlamentet belyser kopplingen mellan utveckling, säkerhet och migration och efterlyser närmare samarbete inom konfliktförebyggande och konflikthantering, såväl som inom hantering av de bakomliggande orsakerna till destabilisering, tvångsförflyttning och irreguljär migration, främjande av motståndskraft, ekonomiska och lika möjligheter samt förhindrande av kränkningar av mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att EU ska spela en större roll i stabiliseringen av Libyen, även som ett medel för att stoppa de pågående kränkningar av mänskliga rättigheter som drabbar libyer, flyktingar och migranter.

Lämpliga medel för åtgärder

72.  Europaparlamentet erkänner kommissionens förslag om en ny och ambitiös extern investeringsplan för att mobilisera investeringar i EU:s grannländer och i tredjeländer under utveckling förutsatt att planen genomförs med full insyn och att investeringarna hjälper till att förbättra förhållandena i mottagarländerna och motverkar korruption och dåligt styre. Parlamentet konstaterar att den föreslagna Europeiska fonden för hållbar utveckling delvis kommer att finansieras genom anslag från Europeiska utvecklingsfonden (EUF), instrumentet för utvecklingssamarbete och det europeiska grannskapsinstrumentet, vilket utgör användning av utvecklingsmedel för att främja investeringar i den privata sektorn. Parlamentet anser att åtgärder för att stödja den privata sektorn i tredjeländer samtidigt som man främjar en miljö präglad av goda styrelseformer och affärsmetoder inte bör presenteras som nya åtgärder och att de bör stärkas ytterligare. Kommissionen uppmanas att säkerställa konsekvens mellan externa finansieringsinstrument – t.ex. finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och EUF – och projekt i syfte att inrikta EU:s bistånd på prioriterade områden och undvika en fragmentering av medlen och ansträngningarna. Parlamentet betonar att det krävs systematisk additionalitet, både när det gäller valet av politik man stöder och det ekonomiska genomförandet av den.

73.  Europaparlamentet understryker att de 3,35 miljarder euro som öronmärkts för den nya Europeiska fonden för hållbar utveckling som en del av den externa investeringsplanen motsvarar mer än 5 procent av de sammanlagda medel som finns tillgängliga för EUF, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och europeiska grannskapsinstrumentet inom ramen för den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna mer detaljer om denna uppskattning och den förväntade effekten, och att ange hur den kan förvänta sig att medlemsstater, andra bidragsgivare och privata partner ska bidra med upp till 44 miljarder euro till den, när vissa medlemsstater ännu inte har bidragit till de befintliga förvaltningsfonderna.

74.  Europaparlamentet rekommenderar att tillräckliga resurser anslås för åtgärder som skräddarsytts för den tid som flyktingar och internflyktingar tillbringar i tillfälliga skyddsarrangemang, vilket måste vara en period full av möjligheter för utveckling och utbildning för alla generationer med utbildning för barn, yrkesutbildning för unga vuxna och arbetstillfällen för vuxna. Parlamentet anser att detta kommer att säkerställa att när det blir möjligt för dem att återvända hem, kommer dessa människor att vara ”pånyttfödda” och kunna ge sina länder ny kraft, i stället för att ha brutits ner av år av väntan utan verkliga framtidsutsikter.

75.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till revidering av den fleråriga budgetramen, särskilt när det gäller att förse EU-budgeten med mer omfattande krishanteringsinstrument. Parlamentet förväntar sig att den föreslagna revideringen av de finansiella reglerna kommer att förstärka ansvarsskyldigheten och den sunda finansiella förvaltningen. Parlamentet understryker att hanteringen av grundorsakerna till migrationsflödena även omfattar stöd till tredjeländers kapacitetsuppbyggnad.

76.  Europaparlamentet understryker att EU bör se till att unionen har de medel som krävs för att nå sina mål och genomföra sin politik (artikel 311 i EUF-fördraget), eftersom EU utan tillräcklig finansiering inte kan utöva den funktion som unionen förväntas ha, och inte heller kan tillgodose unionsmedborgarnas förväntningar. Parlamentet framhåller de mänskliga, politiska och ekonomiska kostnader som uteblivna åtgärder medför. Halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen – eller senast förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram – utgör ett tillfälle som måste utnyttjas när det gäller att se över de externa instrumenten med anknytning till migration, och även öka EU:s budget så att den gör det möjligt att avskaffa ad hoc-instrumenten och återupprätta budgetens enhet. Parlamentet betonar starkt behovet av att parlamentet ges en betydande tillsynsroll även inom detta område. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen inte föreslog att öka budgetmedlen för externa åtgärder – en budgetpost som redan var förhållandevis liten – utan i stället riktar om utvecklingsinstrument till migrationen och på så sätt avviker från andra prioriteringar.

77.  Europaparlamentet konstaterar att en ändring av fokuseringen för EU:s externa finansieringsinstrument i riktning mot säkerhet, fredsskapande verksamhet och konfliktlösning, migration och gränsförvaltning skapar nya utmaningar i fråga om dessa instruments ursprungliga mål och principer.

78.  Europaparlamentet understryker att hantering av nya och ständiga katastrofer och sårbarheter erfordrar en långsiktig förutsägbar investering och efterlevnad av den nya agendan för hållbar utveckling, huvudsakligen genom främjande av gemensam riskbedömning, planering och finansiering mellan aktörer som är verksamma inom det humanitära området, utveckling, fredsbyggande och klimatförändringar.

79.  Europaparlamentet anser att upprätthållandet av rättsstatsprincipen och kampen mot korruption måste vara en central programpunkt i EU:s åtgärder i ursprungsländer. Parlamentet understryker betydelsen av att riktiga kontroller av användningen av finansiering för tredjeländer utförs för att säkerställa att finansieringen används för det avsedda ändamålet.

80.  Europaparlamentet konstaterar att inrättande av förvaltningsfonder och finansieringsinstrument av ad hoc-karaktär visserligen bidrar till att samla resurser och åstadkomma snabbhet och flexibilitet i EU:s åtgärder men samtidigt också kan äventyra principerna för utvecklingseffektivitet och undergräva såväl budgetens enhet som parlamentets budgetbefogenheter. Parlamentet vill därför att det ges en större tillsynsfunktion för användningen av dessa instrument, även genom – men inte begränsat till – att ingå i styrkommittéerna. Parlamentet påminner om att förvaltningsfonders ändamålsenlighet i mycket stor utsträckning är beroende av medlemsstaternas beredskap att bidra och deras fulla deltagande. Parlamentet kräver att Europaparlamentet ska kunna utöva kontroll över dessa instrument och att riktlinjer utarbetas för att införliva dem i EU-budgeten och i unionens befogenheter.

81.  Europaparlamentet påpekar att förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika inriktade på stabilitet och insatser mot de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och fördrivna personer, som inrättades vid toppmötet i Valletta, skulle ha beviljats 3,6 miljarder euro. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att frigöra ett belopp som motsvarar de 1,8 miljarder euro som kommissionen har frigjort.

82.  Europaparlamentet efterlyser att förvaltningsfonderna följer samma regler och bestämmelser som gäller för EU:s traditionella finansieringsinstrument med avseende på öppenhet, lika behandling av partner samt möjlighet att tillhandahålla förutsägbar finansiering till partner i tid.

83.  Europaparlamentet uttrycker oro över att det i EU:s budgetförslag för 2017 planeras en utökning av hanteringen av migrationsflöden eller interna säkerhetsinitiativ på bekostnad av EU:s sammanhållningsfonder och insatser i världen.

84.  Europaparlamentet uppmanar EU att noggrant och systematiskt utvärdera inverkan av de insatser, till vilka medel anslagits, rörande migration, tvångsförflyttning och flyktingar baserat på tillhandahållande av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd av god kvalitet.

85.  Europaparlamentet betonar att riktat stöd som baseras på den lokala situationen är centralt för en effektiv och resultatorienterad politik och att sådant stöd bör förhandlas fram med tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram tydliga och mätbara mål som ska genomföras inom ramen för finansieringsinstrumenten, inbegripet förvaltningsfonderna, på ett enhetligt och samordnat sätt.

86.  Europaparlamentet välkomnar användningen av uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), såsom Eucap Sahel Niger och insatsen Eunavfor MED Sophia, som bör stärkas ytterligare som ett sätt att skydda EU:s yttre gränser och förhindra människohandel och smuggling av migranter. Parlamentet stöder samarbete med Nato- och EU-initiativ såsom Europols gemensamma operativa grupp Mare, när det gäller att samla in underrättelseuppgifter och bekämpa smugglare, samtidigt som det understryker att den globala rörligheten inte bör ses som ett hot utan som en möjlighet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det måste vara av avgörande betydelse vid alla dessa insatser att rädda människoliv till havs och säkerställa migranters rättigheter. Parlamentet rekommenderar användning av verktyg för tidig varning inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (prognoser), medling och konfliktlösning, samtidigt som det betonar vikten av att inleda planeringsarbete för hållbara lösningar snarast möjligt i konfliktsituationer.

87.  Europaparlamentet påminner om FN:s och EU:s strategiska partnerskap för fredsbevarande verksamhet och krishantering och dess prioriteringar för 2015–2018 som man enades om i mars 2015. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta arbetet för att ta hänsyn till andra organisationers och länders centrala roll och underlätta medlemsstaternas bidrag. Parlamentet beklagar djupt att endast 11 av de 28 EU-länderna gjorde utfästelser vid ledarnas toppmöte om fredsbevarande den 28 september 2015. EU:s medlemsstater uppmanas att betydligt öka sina militära och polisiära bidrag till FN:s fredsbevarande uppdrag.

88.  Europaparlamentet välkomnar och stöder Europeiska investeringsbankens initiativ till att upprätthålla ekonomisk motståndskraft i EU:s södra grannskap och på västra Balkan genom projekt som leder till skapande av arbetstillfällen, ekonomisk motståndskraft samt fattigdomsminskning i linje med Europeiska unionens utrikespolitik.

89.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen och utrikestjänsten att så snart som möjligt tillhandahålla parlamentet och allmänheten en detaljerad översikt av de olika finansieringsinstrumenten och programmen – och av på vilka sätt de är kompatibla med medlemsstaternas program – i de 16 prioriterade länder(6) med vilka EU för högnivådialoger om migration, samt enligt den övergripande strategin för migration och rörlighet. Parlamentet är djupt oroat över att det bland de prioriterade länderna finns förtryckarregimer som själva utgör den främsta orsaken till att flyktingar flyr från sina länder. Parlamentet påminner om att den övergripande strategin för migration och rörlighet fortsatt är grundstommen i EU:s externa migrations- och asylpolitik, men konstaterar att politiska initiativ under senare tid har hänvisat till den bara i begränsad omfattning, och efterlyser därför ett klargörande av nämnda strategis relevans under rådande omständigheter, såväl som en översyn av densamma i linje med rekommendationerna från IOM.

90.  Europaparlamentet välkomnar utplaceringen av europeiska sambandsmän för migration i prioriterade länder som ett första steg för att stärka EU:s samarbete med tredjeländer på migrationsområdet. Parlamentet rekommenderar förstärkningar av den personal som arbetar med rättsliga och inrikes frågor vid EU-delegationer med ett tydligt mandat att utveckla samordningen inom medlemsstaterna.

91.  Europaparlamentet understryker behovet av ett decentraliserat tillvägagångssätt snarare att fortsätta med ett centraliserat tillvägagångssätt från Bryssel, genom att på ett bättre sätt utnyttja EU-delegationer, som på mycket kort tid har blivit ett mycket värdefullt verktyg, och genom att tillämpa en större flexibilitet och kortare programperioder, i synnerhet för riskländer. Parlamentet ser gärna att det utses regionala samordnare med förmåga att föra fram utveckling och samarbete samt yttre förbindelser för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt som baseras på den lokala situationen på plats.

92.  Europaparlamentet rekommenderar, med stöd från EU, främjandet av informationskampanjer i tredjeländer för att informera medborgare om deras rättigheter och skyldigheter vad gäller rörlighet samt att varna dem för de risker som de skulle kunna utsättas för under sin resa – i synnerhet med avseende på smugglare och människohandlare – i syfte att hjälpa dem att fatta de mest välgrundade besluten.

93.  Europaparlamentet begär att programmen för partnersamverkan och insatser inom ramen för Taiex används på ett bättre sätt, inte enbart för utbyte av bästa praxis och utbildning, utan också för utveckling och samarbete med särskild tonvikt på länder som står under tryck.

o
o   o

94.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och regeringarna i de 16 prioriterade länder som fastställts i den nya partnerskapsramen med tredjeländer enligt den europeiska migrationsagendan samt organisationer i det civila samhället som företräder och arbetar med migranter och flyktingar.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0272. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0073. (3) Antagna texter, P8_TA(2016)0102. (4) Antagna texter, P8_TA(2016)0337. (5) Antagna texter, P8_TA(2016)0404. (6) Etiopien, Eritrea, Mali, Niger, Nigeria, Senegal, Somalia, Sudan, Ghana, Elfenbenskusten, Algeriet, Marocko, Tunisien, Afghanistan, Bangladesh och Pakistan.