Europaparlamentets resolution av den 14 november 2017 om handlingsplanen för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag (2017/2066(ΙΝΙ))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens grönbok av den 30 april 2007 om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (COM(2007)0226),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG(1) (konsumentkreditdirektivet),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet(2) (motorfordonsförsäkringsdirektivet),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001(3),
– med beaktande av kommissionens grönbok av den 11 januari 2012 Mot en gemensam Europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (COM(2011)0941),
– med beaktande av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens rapport från 2014 om jämförande webbplatser (Report on Good Practices on Comparison Websites),
– med beaktande av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens yttrande från april 2016 till EU:s institutioner om en gemensam ram för riskbedömning och transparens för tjänstepensionsinstitut,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010(4) (hypotekslånedirektivet),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU(5),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG(6),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner(7) (betalkontodirektivet),
– med beaktande av kommissionens rapport av den 8 augusti 2014 om verksamheten i de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA) och Europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS) (COM(2014)0509),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner(8),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG(9),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution(10) (försäkringsdistributionsdirektivet),
– med beaktande av kommissionens grönbok av den 10 december 2015 Finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag: Bättre produkter, större urval och fler möjligheter för konsumenter och företag (COM(2015)0630),
– med beaktande av Europeiska bankmyndighetens svar av den 21 mars 2016 om kommissionens grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag,
– med beaktande av den särskilda Eurobarometern 446 från juli 2016 om finansiella produkter och tjänster,
– med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag,(11)
– med beaktande av rapporten från 2016 från Better Finance om den verkliga avkastningen på pensionssparande (Pension Savings: The Real Return)
– med beaktande av sin resolution av den 17 maj 2017 om FinTech: teknikens inverkan på finanssektorns framtid(12),
– med beaktande av kommissionens samrådsdokument om översynen av de europeiska tillsynsmyndigheterna av den 21 mars 2017,
– med beaktande av kommissionens handlingsplan av den 23 mars 2017 Handlingsplanen om finansiella tjänster för konsumenter: Bättre produkter, fler valmöjligheter (COM(2017)0139),
– med beaktande av UK Financial Conduct Authoritys undersökning av kapitalförvaltningsmarknaden från juni 2017,
– med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,
– med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,
– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0326/2017), och av följande skäl:
A. EU:s marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är fortfarande tämligen underutvecklad och mycket fragmenterad, men arbete pågår i olika medlemsstater. Därför krävs det brådskande och effektiva åtgärder för att underlätta innovation som är till nytta för slutanvändarna, samtidigt som den fulla potentialen i den inre marknaden för dessa finansiella tjänster frigörs, vilket skulle öka konkurrenskraften, sänka priserna och öka utbudet och mångfalden av produkter.
B. Vi bör fortsätta att vara ambitiösa med att avlägsna nationella hinder och stävja de rådande tendenserna som hindrar innovation inom finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Kommissionen och rådet bör vara ambitiösare på området gränsöverskridande investeringar för privatpersoner och mindre företag inom kapitalmarknadsunionen, och inte bara ta itu med de enklare frågorna utan också de viktigaste hindren som påverkar denna marknad, vilket innefattar språk, oro för bedrägeri eller brottslighet, osäkerhet kring de skattemässiga konsekvenserna, skillnader avseende värdepappers- och bolagsrätt, okända prövnings- och insolvensförfaranden och bristande förtroende för ramverk för konsumentskydd.
C. En europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är endast bärkraftig om den innebär ett faktiskt mervärde för konsumenterna och leverantörerna av finansiella tjänster genom att verkningsfullt säkerställa konkurrens och konsumentskydd, särskilt när det gäller produkter som behövs för deltagande i det ekonomiska livet och för sårbara konsumenter.
D. I den särskilda Eurobarometern 446 drar man slutsatsen att européer fortfarande i huvudsak köper finansiella produkter eller tjänster i det egna landet och ofta inte ens uttrycker ett behov av eller önskemål om att ha tillgång till dessa tjänster i utlandet, fastän det finns vissa faktiska hinder för att de får sådan tillgång. Till och med inom den egna medlemsstaten är det bara ett fåtal som letar upp mer attraktiva erbjudanden och byter leverantör. Den därav följande bristen på (gränsöverskridande) konkurrens kan hindra konsumenter och små investerare från att få så förmånliga finansiella produkter och tjänster som möjligt.
E. I Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 definieras finansteknik (FinTech) såsom finans som möjliggörs av eller tillhandahålls via ny teknik och som påverkar hela finanssektorn och alla dess delar, från bankväsendet till försäkringsbranschen, pensionsfonder, investeringsrådgivning, betalningstjänster och marknadsinfrastrukturer. Användningen av teknik för att tillhandahålla finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag kan potentiellt bidra till att övervinna några av hindren för den gemensamma marknaden och förbättra sektorns operativa effektivitet. Digitalisering räcker inte i sig för att övervinna dessa hinder. En större integration av gränsöverskridande finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, och bättre information om de möjligheter som en sådan marknad erbjuder, kan bidra till att förstärka en informerad efterfrågan som verkar för bättre kvalitetsstandarder inom detta område.
1. Europaparlamentet noterar att kommissionens handlingsplan för finansiella tjänster beaktar vissa av de frågor som parlamentet tog upp i sitt betänkande om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, i syfte att säkerställa konsumentskydd i samband med en robust teknikbaserad inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, och samtidigt skydda konsumenterna, uppmuntra konkurrens, garantera uppgiftsskydd, sänka priserna och bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Parlamentet anser trots det att handlingsplanen inte lyckas i ambitionen att skapa ett regelverk som gynnar transparens, tillväxt och innovation, där företag och konsumenter sätter stor tillit till sådana finansiella produkter. Parlamentet noterar att man på oklara grunder fortsätter att ta ut höga avgifter och provisioner för privata pensioner, investeringsfonder och andra produkter till privatpersoner och mindre företag, något som i betydande grad påverkar den faktiska avkastningen för dessa investerare. Parlamentet delar dock kommissionens uppfattning att införlivandet och genomförandet av rättsakter som har utarbetats under de senaste åren för finansiella tjänster, däribland MiFID2 och försäkringsdistributionsdirektivet (IDD), bör fortgå och prioriteras, samtidigt som lagstiftningsförslag bör läggas fram vid behov.
2. Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av nya finansiella tjänster och institutioner som bidrar till konkurrens på finansmarknaderna och till nya möjligheter för kunderna. Parlamentet noterar dock att 2016 uppgick finansteknikfinansieringen i Europa till endast 2,2 miljarder US-dollar jämfört med 12,8 miljarder US-dollar i Förenta staterna och 8,6 miljarder US-dollar i Kina, vilket visar det akuta behovet av en snabb mentalitetsförändring och lämpliga regleringsinsatser som svar på den tekniska utvecklingen för att Europa ska bli en ledande marknad för innovation. Parlamentet betonar att en verklig inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, där ett högt konsumentskydd och lika spelregler för nya marknadsaktörer säkerställs, kommer att göra EU attraktivt som centrum för innovativa finansiella tjänster och ge konsumenterna fler och bättre valmöjligheter till lägre priser. Parlamentet betonar att ny teknik visserligen kan medföra regleringsutmaningar, men att de även kan innebära goda möjligheter till innovation som gynnar slutanvändarna och stimulerar ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen.
3. Europaparlamentet anser det vara absolut nödvändigt att säkerställa möjligheter att ingå gränsöverskridande avtal för alla slags finansiella tjänster, inbegripet, men inte begränsat till, öppnande av transaktions- och sparkonton, bankkort, konsument- och bolån, försäkringar och statspapper.
4. Europaparlamentet anser att det strider mot principerna för den inre marknaden för finansiella tjänster att kräva att kunden ska ha sin hemvist eller ha en identitetshandling som utfärdats i den medlemsstat där den finansiella produkten erbjuds, inbegripet statspapper, för att produkten faktiskt ska tillhandahållas.
5. Europaparlamentet anser att det vore gynnsamt att underlätta gränsöverskridande förvärv av statspapper för privatpersoner och mindre företag.
6. Europaparlamentet anser, såsom det hävdade i punkt 135 i sin resolution av den 14 februari 2017 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(13), att transaktions- och sparkonton inte bör innebära avgifter för användaren utom då de är kopplade till specifika tjänster.
7. Europaparlamentet betonar att tillgång till kontanter från bankomater är en viktig tjänst som bör tillhandahållas utan diskriminering eller otillbörliga metoder och således inte får medföra orimliga kostnader.
8. Europaparlamentet påminner kommissionen om att finansiella institut fortfarande annullerar betalkort när kortinnehavaren flyttar till en annan medlemsstat, och efterlyser åtgärder på detta område, inbegripet genom att uppmärksamma de nationella myndigheterna.
9. Europaparlamentet välkomnar att handlingsplanen syftar till att behandla ett antal viktiga frågor och att den på vissa områden specificerar särskilda åtgärder som ska vidtas av kommissionen, med en tydlig tidsplan.
10. Europaparlamentet anser att kommissionen bör spela en mer proaktiv roll när det gäller att använda kapitalmarknadsunionen, samtidigt som man nära involverar parlamentet som en del av genomförandet av Parisavtalet för att stödja den växande marknaden för hållbara och ansvarsfulla investeringar genom att främja hållbara investeringar via tillhandahållandet av effektiv och standardiserad miljömässig, social och styrningsrelaterad information från börsnoterade företag och finansiella mellanhänder, samt att dessa kriterier speglas i kapitalförvaltningssystem och rapporteringsstandarder. Kommissionen uppmanas dessutom att främja miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade kreditvärderingstjänster och en konsekvent ram för marknaden för gröna obligationer, på grundval av kommissionens undersökning i frågan och det arbete som utförs inom G20:s studiegrupp om grön finansiering. Parlamentet ber kommissionen att lägga fram ett förslag om skapande av ett ”EU-sparkonto” i syfte att frigöra långsiktig finansiering och stödja en ekologisk övergång i Europa.
11. Europaparlamentet understryker vikten av att viktiga finanscentrum tillhandahåller dynamiska marknadsplatser för tjänster till privatpersoner och mindre företag.
12. Europaparlamentet anser att en hög nivå på konsumentskydd och transparens är av avgörande betydelse för utvecklingen av en inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet insisterar i synnerhet på behovet av att säkerställa skyddet av sårbara konsumenter genom ett effektivt genomförande av direktivet om betalkonton och av ytterligare åtgärder såsom riktlinjer för utbildning om det finansiella systemet. Parlamentet anser att europeisk och nationell finansiell konsumentlagstiftning behöver förstärkas och tillämpas ordentlig, och vid behov harmoniseras ytterligare i alla medlemsstater.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att principen ”samma tjänster, samma risker, samma regler och samma tillsyn” så att konkurrensen inte snedvrids, i synnerhet när nya marknadsaktörer framträder. Parlamentet betonar att dessa regler inte får hämma innovation. Kommissionen uppmanas att förtydliga användningen av bestämmelserna om det allmänna bästa, som medlemsstaterna för närvarande indirekt skulle kunna använda för att utestänga nya produkter från sina marknader, och att bemyndiga ESA-myndigheterna att bli en aktiv medlare mellan medlemsstater när det finns motsatta tolkningar av sådana bestämmelser.
14. Europaparlamentet betonar att en europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag måste gagna små och medelstora företag vad gäller såväl utbud som efterfrågan. Parlamentet preciserar att när det gäller utbudet innebär detta en förbättring av små och medelstora företags tillgång till finansiering, samtidigt som det när det gäller efterfrågan innebär att små och medelstora företag lättare kan få tillgång till gränsöverskridande marknader. Parlamentet påpekar att ökad konkurrens inte får missgynna lokalt verksamma små och medelstora företag som erbjuder finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de europeiska finansiella tillsynsmyndigheterna (EBA, Esma och Eiopa) får tillräckliga resurser och befogenheter för att fullgöra alla sina olika reglerings- och tillsynsuppgifter när det gäller konsumentskydd.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa ett 29:e system för finansiella produkter för privatpersoner och mindre företag. Kommissionen uppmanas vidare att undersöka möjligheten att skapa ett harmoniserat regelverk med standardalternativ för de vanligaste finansiella produkterna i EU, enligt modellen för bankkonton med grundläggande funktioner och europeiska privata pensionsprodukter.
Åtgärd 1 – Lägre avgifter för transaktioner i andra valutor än euro
17. Europaparlamentet påminner om att avgifterna för gränsöverskridande betalningar utanför euroområdet fortfarande är höga. Kommissionen uppmanas därför att snabbt föreslå en ändring av förordning (EG) nr 924/2009 i syfte att minska avgifterna för gränsöverskridande transaktioner i alla medlemsstater. Parlamentet beklagar i detta avseende avsaknaden av ett gemensamt europeiskt betalningsinstrument, såsom ett EU‑omfattande kreditkort eller betalkort i europeisk ägo.
Åtgärd 2 – Transparent valutaomräkning
18. Europaparlamentet betonar att genomdrivandet av den nuvarande lagstiftningen är avgörande för att behandla bristen på transparens när det gäller ”dynamisk valutaomräkning”. Parlamentet påminner om att direktiv (EU) 2015/2366 föreskriver en skyldighet för näringsidkare att klart och tydligt framhäva och presentera den slutgiltiga kostnaden för den dynamiska valutaomräkningen för konsumenterna, bland annat när dessa konsumenter gör kontantuttag med valutaomräkning i bankomater. Parlamentet understryker dock att konsumenterna måste kunna välja de bästa kurserna och känna till avgifter och ytterligare kostnader i samband med transaktioner, betalningar utomlands och bankomatuttag, inbegripet vid användning av dynamisk valutaomräkning. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att leverantörer öppet redovisar alla valutakurspålägg såsom en avgift, inom ramen för offentliggörandet av kostnader och avgifter enligt det andra betaltjänstdirektivet, och att de olika kurser som erbjuds av olika leverantörer av finansiella tjänster presenteras på ett transparent sätt. Parlamentet noterar att ökad finansiell kompetens bland konsumenterna är avgörande för att uppnå detta. Parlamentet rekommenderar att anonym provhandel utförs på EU-nivå i syfte att bedöma och offentligt redogöra för hindren för gränsöverskridande tillgång, kvaliteten på tjänsterna och efterlevnaden av EU-lagstiftningen och för att övervaka utvecklingen av produkter och tjänster.
Åtgärd 3 – Förenklat produktbyte
19. Europaparlamentet uppmärksammar konsumenternas låga bytesfrekvenser för de flesta bank- och skadeförsäkringsprodukter, vilket är ett hinder för inträde på dessa gränsöverskridande marknader, och uppmuntrar därför kommissionen att göra det enklare för konsumenterna att byta till mer fördelaktiga finansiella tjänster inom EU och avsluta finansiella avtal och att göra lån och andra finansiella produkter tillgängliga över gränserna. Parlamentet betonar den stora potentialen när det gäller att erbjuda försäkringsprodukter över gränserna, t.ex. fordonsförsäkring. Parlamentet konstaterar dock att principen om avtalsfrihet gör det möjligt för finansiella institut att besluta med vilka de ingår avtal. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att erkänna betydelsen av att kontrollera ocker och lån som förskott på lönen, som har lett till exploatering av utsatta konsumenter och små och medelstora företag.
20. Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens ambition att införliva resultaten av direktivet om betalkonton för att göra det enklare att byta leverantör av finansiella tjänster och produkter. Kommissionen uppmanas att lägga fram lagstiftningsinitiativ som är specifikt inriktade på den finansiella sektorn och syftar till att avskaffa omotiverad geoblockering i syfte att göra det lättare för konsumenterna att byta till mer fördelaktiga finansiella tjänster i andra medlemsstater. Parlamentet noterar att lämpligt offentliggörande och konsumentskydd är nyckelfaktorer för att uppnå detta.
Åtgärd 4 – Webbplatser för kvalitetsjämförelse
21. Europaparlamentet betonar värdet av en välstrukturerad och lättanvänd EU‑jämförelseportal som täcker de europeiska finansmarknaderna för privatpersoner och mindre företag i sin helhet. Kommissionen uppmuntras att granska de befintliga oberoende portaler som finns i medlemsstaterna i detta syfte. Parlamentet betonar att jämförelseverktyg måste vara korrekta och relevanta för konsumenterna och inte endast fokusera på produkternas priser utan också på deras kvalitet, med hänsyn tagen till andra kriterier såsom kontorsnät, personliga kontakter och hållbara affärsmetoder, och med beaktande av att endast likartade produkter kan jämföras. Parlamentet påminner om att enbart likartade produkter bör jämföras, så att inte konsumenterna förvirras.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja verktyg såsom gemensamma kontaktpunkter, vilka ökar konkurrensen och är till stöd för företag för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag.
Åtgärd 5 – Bättre motorfordonsförsäkring
23. Europaparlamentet anser att det efter kommissionens Refit-översyn av direktivet för motorfordonsförsäkring kommer att krävas ändringar av detta direktiv för att trygga skadeersättning till offer för trafikolyckor och för att underlätta gränsöverskridande portabilitet och erkännande av bonus för skadefria år, och att omfattningen av direktivet för motorfordonsförsäkring med anledning av domstolens domar ska revideras så snart som möjligt i syfte att åtgärda bristande erkännande av bonus för skadefria år och säkerställa att det gäller under de omständigheter som medlagstiftarna avsåg.
Åtgärd 6 – Transparent prissättning vid biluthyrning
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida det krävs ytterligare initiativ avseende biluthyrningsföretag som säljer försäkringar, i syfte att säkerställa en transparent prissättning som gäller för alla biluthyrningsföretag i alla medlemsstater.
Åtgärd 7 – En fördjupad inre marknad för konsumentkrediter
25. Europaparlamentet betonar att åtgärder för att hantera överskuldsättning måste prioriteras om kommissionen avser att undersöka olika sätt att underlätta gränsöverskridande tillgång till lån. Parlamentet efterlyser insatser för att samordna skuldinformation, i full överensstämmelse med EU:s lagstiftning, inklusive lagstiftning om uppgiftsskydd och konsumentskydd, så att enskilda kreditgivare kan veta hur skuldsatt en kund är innan mer krediter lämnas, vilket leder till en effektivare marknad där kreditgivarna kan konkurrera med varandra. Parlamentet efterlyser i detta hänseende en övergripande bedömning av orsakerna till överskuldsättning. Parlamentet påminner om att finanskunskap är ett effektivt sätt att skydda konsumenterna mot riskerna med överskuldsättning. Kommissionen uppmanas därför att främja finansiell utbildning och uppmuntra samarbete mellan flera olika intressenter på detta viktiga område. Parlamentet erinrar, mot bakgrund av finansinstituts ökade användning av kunduppgifter eller stordata genom finansinstitut, om bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, vilken ger den registrerade personen rätt att erhålla en förklaring till ett beslut som fattats genom automatiserad behandling och att överklaga beslutet. Parlamentet betonar behovet av att garantera att inkorrekta uppgifter kan ändras och att endast verifierbara och relevanta uppgifter används. Parlamentet uppmanar alla intressenter att göra ännu mer för att säkerställa att dessa rättigheter tillämpas. Parlamentet anser att samtycke som lämnas till användning av personuppgifter måste vara dynamiskt och att en registrerad person måste kunna ändra och anpassa sitt samtycke.
Åtgärd 8 – Rättvisa konsumentskyddsregler
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en noggrann bedömning av huruvida nationella regler och nationell praxis för konsumentskydd inte utgör orättvisa hinder för gränsöverskridande investeringar och huruvida de, i linje med väletablerad intern marknadslagstiftning och rättspraxis, är berättigade av tvingande skäl av allmänt intresse samt nödvändiga och proportionerliga med hänsyn till de syften som ska uppnås. Parlamentet betonar att relevanta konsumentskyddsregler i EU-lagstiftningen ofta medvetet lämnar ett visst spelrum för det nationella införlivandet, så att EU-lagstiftningen ska kunna integreras i befintliga nationella bestämmelser. Parlamentet understryker dock att avvecklandet av nationella hinder inte får uppnås på ett sätt som skadar konsumentskyddet och att konsumentskyddet bör förbli en vägledande prioritet i utformandet av lagstiftningen. Parlamentet uttrycker oro över att mycket av det pappersarbete som leverantörer av finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag utför till följd av EU-lagstiftningen egentligen inte är helt nödvändigt enligt lag och har ringa eller ingen praktisk betydelse för konsumenterna, samtidigt som det skapar en börda som kan leda till onödigt höga kostnader för dessa konsumenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att granska sådan dokumentation i syfte att effektivisera den utan att konsumentskyddsfördelarna går förlorade. Parlamentet betonar att tillgången till relevant och lättbegriplig information är avgörande för att konsumenten ska fatta väl underbyggda finansiella beslut. Parlamentet påpekar samtidigt att kvaliteten och inte kvantiteten är den avgörande faktorn för den information som tillhandahålls. Parlamentet betonar att de krav på att informera konsumenter som fastställs i olika europeiska rättsakter måste samordnas på bästa sätt. Parlamentet understryker att dubbla eller motstridiga krav på offentliggörande måste undvikas för att undvika opåkallad byråkrati och onödiga kostnader och inte förvirra kunderna.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en omnibuslagstiftning som möjliggör en övergång från det nuvarande sektorsbaserade lapptäcket för Mifid, IDD, AIFMD osv. i riktning mot att det slutförs en gedigen och konsekvent ram för konsumenttranparens som inte blir onödigt komplex för leverantörer av finansiella tjänster, inbegripet en konvergens av tillsynen mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för att ESA-myndigheternas uppdrag att skydda konsumenterna i högre grad används inom sektorslagstiftningen och att ta hänsyn till detta inom ramen för den kommande översynen av ESA-myndigheternas finansiering och styrning. Parlamentet uppmanar även kommissionen att ge ESA-myndigheterna i uppdrag att leda arbetet med konvergensen av medlemsstaternas metoder för övervakning av affärsmetoder.
28. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att förbereda en kampanj för att öka medvetenheten om FIN-Net, som är ett nätverk som hjälper konsumenter att hävda sina rättigheter, utan att behöva gå till domstol, genom att hitta ett organ för alternativ tvistlösning. Parlamentet anser att FIN-Net bör förbättra sin täckning ytterligare, tydliggöra sin roll och förbättra sin webbplats.
Åtgärd 9 – Bättre kreditprövning
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa harmoniserade och gränsöverskridande standarder och principer för kreditprövning i syfte att minska risken för mer överskuldsättning när alleuropeiska onlinekrediter underlättas, med hänsyn till slutsatserna i offentliggjorda rapporter om genomförandet av direktivet om bostadslåneavtal och direktivet om konsumentkrediter.
Åtgärd 10 – Finansteknik för finansiella tjänster för privatpersoner och mindre företag
30. Europaparlamentet erkänner konsumenternas rätt att använda programvara i syfte att göra betalningar och dela information om sig själva.
31. Europaparlamentet stöder kommissionen i dess föresats att lägga fram en heltäckande handlingsplan för finansteknik inom ramen för strategierna för kapitalmarknadsunionen och den digitala inre marknaden, och på så sätt bidra till en integrerad teknikdriven inre marknad för finansiella tjänster som är effektiv och välfungerande och gynnar alla europeiska slutanvändare, samtidigt som lika spelregler säkerställs. Parlamentet stöder kommissionens inrättande av en arbetsgrupp för finansteknik. Parlamentet påpekar att det nya landskap som uppstår i och med utvecklingen av finansteknik kräver att ett antal lämpliga nya skyddsmekanismer utvecklas, exempelvis konsumentupplysning om nya produkter eller bestämmelser om bekämpning av penningtvätt samt mobilisering av kreditplattformar som tillämpar finansteknik.
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta dess förslag till resolution om finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid, och främja konsumentskydd, säkerhet, innovation, sund konkurrens samt säkerställa att principen ”samma tjänster, samma risker, samma regler och samma tillsyn” gäller för alla företag oavsett sektor eller plats. Parlamentet betonar att finansteknik bör betraktas såsom finans som möjliggörs av eller tillhandahålls via ny teknik och som påverkar hela finanssektorn och alla dess delar, från bankväsendet till försäkringsbranschen, pensionsfonder, investeringsrådgivning, betalningstjänster och marknadsinfrastrukturer.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att skapa en miljö som gynnar innovativa lösningar. Parlamentet noterar att innovativa finansteknikföretag tillhandahåller den konkurrens som krävs för att skapa en effektiv marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag.
34. Europaparlamentet understryker att olika nya finansinstitut inom finansteknik har samma ansvar gentemot kunder och för finansiell stabilitet som andra motsvarande traditionella institut och tjänster.
Åtgärd 11 – Digital identitetskontroll
35. Europaparlamentet betonar potentialen i e-signaturer och e-identifiering för att underlätta transaktioner, och uppmanar kommissionen att bygga vidare på det arbete som utförts genom eIDA-förordningen. Parlamentet understryker behovet av att ta hänsyn till personer som inte kan eller vill använda e-signatur eller e-identifiering. Parlamentet stöder driftskompatibilitet för gränsöverskridande e-identifiering inom sektorn för finansiella tjänster och efterlyser lika spelregler för alla medlemsstater (och möjligen utöver detta, för EES-länderna och Schweiz). Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att prioriterat bedöma regleringshindren för e-identifiering, och betonar att eventuella initiativ bör vara teknikneutrala.
36. Europaparlamentet upprepar att kommissionen måste identifiera och avlägsna regleringshinder för användningen av alleuropeiska elektroniska identifieringssystem för att teckna sig för finansiella tjänster, vilket skulle underlätta gränsöverskridande digitala anmälningsprocesser (digital onboarding) inom hela EU utan att påverka säkerhetsnivån på befintliga system eller deras förmåga att uppfylla kraven i det fjärde penningtvättsdirektivet.
Åtgärd 12 – Onlineförsäljning av finansiella tjänster
37. Europaparlamentet framhåller behovet av att anpassa EU:s nuvarande rättsliga ram för den digitala världen för att motverka konsumentskyddrisker som är förknippade med online-distansförsäljning, och därigenom skapa nya affärsmöjligheter för europeiska uppstarts- och finansteknikföretag. Parlamentet framhåller konsumentriskerna med onlinespel som ger sken av att vara finansiella produkter, t.ex. binära optioner. Parlamentet hävdar att det krävs en kraftfull och harmoniserad europeisk övervakning för att skydda konsumenterna och undvika regleringsmässiga kryphål. Parlamentet betonar att europeiska konsumentskyddsstandarder ska gälla oavsett om det rör sig om traditionella eller moderna distributionskanaler.
38. Europaparlamentet understryker vikten av cybersäkerhet och beklagar att kommissionen inte tar upp frågan om cybersäkerhet i sin handlingsplan. Kommissionen uppmanas därför att säkerställa att frågor tas upp som en del av arbetet i dess specialgrupp.
39. Europaparlamentet understryker behovet av att bevara de vanliga bankkontoren, som utgör en oundgänglig del av det offentliga tjänsteutbudet och är särskilt fördelaktiga för små och medelstora företag, äldre och sårbara konsumenter, som är mindre benägna att använda banktjänster via Internet och föredrar fysiska kontakter. Parlamentet inser att stängning av filialer försämrar den finansiella infrastrukturen på lokal nivå och kan vara till stor skada för lokalsamhällen.
40. Europaparlamentet konstaterar att den ökade användningen av kunduppgifter eller stordata av finansiella institut kan leda till fördelar för konsumenterna, såsom utvecklingen av mer skräddarsydda, segmenterade och billigare erbjudanden på grundval av en effektivare allokering av risker och kapital. Parlamentet uttrycker å andra sidan oro över hur dynamisk prissättning utvecklas och att detta potentiellt kan leda till sämre resultat för konsumenterna med avseende på jämförelse av erbjudanden och därmed effektiv konkurrens samt riskpoolning och ömsesidighet i kredit- och försäkringssektorn.
o o o
41. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.