Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Somalia,

–  med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2017 om situationen i flyktinglägret i Dadaab(1),

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 15 oktober 2017 om attackerna i Mogadishu, Somalia, och uttalandet från talespersonen för vice ordföranden/den höga representanten av den 30 oktober 2017 om attacken i Somalia,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om Somalia,

–  med beaktande av EU:s inlägg den 27 september 2017 vid den 36:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter i den interaktiva dialogen med den oberoende experten för Somalia,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 2372 (2017), som antogs den 30 augusti 2017, och 2383 (2017), som antogs den 7 november 2017,

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares allmänna rapport till FN:s säkerhetsråd om Somalia av den 9 maj och den 5 september 2017,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds uttalande av den 15 oktober 2017om terroristattacken i Mogadishu,

–  med beaktande av uttalandet av den 15 oktober 2017 från ordföranden för Afrikanska unionens kommission om attacken i Mogadishu,

–  med beaktande av uttalandena från Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom) där man fördömer terroristattackerna den 14 och den 28 oktober 2017,

–  med beaktande av slutkommunikén från den internationella konferensen om Somalia, vilken hölls i London den 11 maj 2017,

–  med beaktande av den gemensamma kommunikén från Afrikanska unionen och EU av den 1 juni 2017 om genomförandet av Parisavtalet,

–  med beaktande av uttalandet från Amisom av den 8 november 2017, där det tillkännagav sin avsikt att inleda ett stegvist tillbakadragande av trupper från Somalia från och med december 2017, i syfte att genomföra ett fullständigt tillbakadragande senast 2020,

–  med beaktande av AVS–EU-partnerskapsavtalet (Cotonouavtalet),

–  med beaktande av mandatet för Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter att främja och skydda mänskliga rättigheter och folkens rättigheter enligt den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll om barn som är inblandade i väpnade konflikter,

–  med beaktande av Afrikanska enhetsorganisationens konvention om förebyggande och bekämpning av terrorism, som antogs 1999,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 14 oktober 2017 skakade en massiv lastbilsbomb Mogadishus centrum, och minst 358 personer dödades, 228 skadades och 56 saknas fortfarande. Attacken i centrum av Mogadishu var ett av de mest dödliga terroristdåden i världen under de senaste åren. Över 30 personer dödades den 28 oktober 2017 när två bomber detonerade utanför ett hotell nära presidentpalatset i Mogadishu.

B.  Även om ingen grupp har tagit på sig ansvaret för dessa fega attacker bär de al-Shababs kännemärke, som nu inte verkar vilja förlora allmänhetens stöd genom att ta på sig ansvaret för sådana enorma förluster av civila liv. Somalias medborgare har vid upprepade tillfällen fördömt al-Shababs våld och slutit sig samman efter bombattentaten i oktober 2017 i en marsch med tusentals deltagare genom Mogadishus gator för att trotsa al‑Shabab.

C.  Det har skett en serie dödliga terroristattacker i Mogadishu och i hela landet under de senaste månaderna, bl.a. bilbomber, slumpmässiga skjutningar, riktade avrättningar och kidnappningar, som framhäver det fortsatta hotet om våldsam extremism som landet står inför.

D.  Medan flertalet av attackerna har tillskrivits al-Shabab är det också känt att Daish är aktiv i landet.

E.  Somalias president Mohamed Abdullahi Mohamed, som efter att ha övertagit makten i februari 2017 vid ett val som ses som en avgörande milstolpe i de utsatta Östafrikanska ländernas gradvisa återgång till stabilitet och välstånd, har lovat att frigöra Somalia från al-Shabab.

F.  Med tanke på de många angreppen under 2017, inte minst den fruktansvärda bombningen den 14 oktober 2017, är det högst oklart om Somalias säkerhetsstyrkor kommer att ha en tillräcklig beredskap att bekämpa terrorism utan externt stöd efter Amisoms planerade tillbakadragande 2018.

G.  Amisoms styrkor har vid flera tillfällen anklagats för allvarliga människorättsbrott, däribland urskillningslöst dödande och vissa fall av sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Utplaceringen av utländska trupper i Somalias territorium utan FN:s och AU:s mandat utgör en betydande källa till oro med tanke på de föregående anklagelserna om människorättsbrott begångna av Amisoms styrkor.

H.  Utöver våldsbejakande extremism har torka, stamkonflikter och tvångsförflyttningar resulterat i att hundratusentals människor har varit tvungna att lämna sina hem enbart under det senaste året, många i regeringskontrollerade stadsområden. Många lever i osäkra bosättningar, där framför allt kvinnor och flickor utsätts för sexuella övergrepp och sexuellt våld.

I.  Risken för svält är fortfarande tydlig i Somalia, med cirka 400 000 somaliska barn som lider av akut undernäring och med 3 miljoner människor som befinner sig i en kris- eller nödsituation när det gäller tryggad livsmedelsförsörjning. Det finns omkring 1,1 miljoner internflyktingar i Somalia, med över 900 000 somaliska flyktingar i regionen.

J.  Det finns 420 000 somaliska flyktingar i läger i Kenya, varav 350 000 i Dadaab-lägret, och regeringarna i Somalia och Kenya samt UNHCR har enats om att underlätta för 10 000 flyktingar att frivilligt återvända till områden i Somalia som står utanför al‑Shababs kontroll. De återvändande står inför problem med återintegration och har små utsikter att hitta ett arbete. Många av Dadaab-flyktingarna har somaliskt ursprung, men har aldrig levt ett liv utanför lägret och är i själva verket statslösa, vilket innebär att de inte kan sändas till Somalia.

K.  EU har sedan 2016 successivt ökat sitt årliga humanitära stöd till Somalia, särskilt med anledning av den svåra torka som drabbat landet, och 2017 beviljade EU 120 miljoner euro till humanitära partner och katastrofbistånd till ett värde av 100 000 euro för att göra det lättare att snabbt reagera på medicinska behov i Mogadishu efter attacken den 14 oktober 2017. EU har även mobiliserat två fartyg från EU:s marina insats Atalanta tillsammans med nödbiståndsflygningar för att leverera medicinska nödförråd till sjukhusen i Mogadishu.

L.  EU har tillhandahållit 486 miljoner euro genom Europeiska utvecklingsfonden (2014–2020), med fokus på genomförandet av ”pakten”, och särskilt stats- och fredsbyggande arbete, trygg livsmedelsförsörjning, motståndskraft och utbildning. EU har även åtagit sig att stödja Amisom genom den fredsbevarande resursen för Afrika.

M.  I december 2016 förband sig Världsbanken att intensifiera kampen mot extrem fattigdom och meddelade att de utvecklade länderna har förbundit sig att bidra med ett rekordhögt belopp på 75 miljarder US-dollar för bidrag och mjuka lån till Internationella utvecklingsfonden (IDA). Somalia är dock inte berättigad till IDA‑finansiering eftersom landet är skyldigt banken och IMF över 300 miljoner US‑dollar som en del av en skuldbörda på 5 miljarder US-dollar till multilaterala och bilaterala långivare.

N.  Barn fortsätter att dödas, utsättas för godtyckliga frihetsberövanden och rekryteras av al-Shabab, de rekryteras också till de somaliska väpnade styrkorna trots att Somalia ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter i januari 2015 och godkände förklaringen om säkra skolor i november 2015, och därmed har förbundit sig att vidta konkreta åtgärder för att skydda studerande och utbildningsinstitutioner.

O.  I frånvaro av ett fungerande civilt rättsväsen förlitar sig den somaliska regeringen på militärdomstolar för att lagföra och döma civilpersoner, vilket innebär att rättigheterna för civila anklagade inte garanteras. Den nationella underrättelse- och säkerhetsmyndigheten (Nisa), som för närvarande saknar mandat som rättsvårdande myndighet, har tilldelats vittgående undersökningsbefogenheter, vilket leder till avsevärda överträdelser av de processuella rättigheterna för personer som frihetsberövats av Nisa.

P.  Enligt Transparency International är Somalia ett av de mest korrupta länderna i världen för tionde året i följd. Den somaliska regeringen står fortfarande inför många utmaningar, såsom korruption och avsaknad av ett brett stöd från allmänheten, vilket oundvikligen har lett till minskat förtroende för de statliga institutionerna och till ett större stöd för radikala islamistiska grupper och terroristgrupper.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste medkänsla med offren för den senare tidens terroristattacker i Somalia och deras anhöriga, och beklagar djupt förlusten av människoliv. Parlamentet fördömer samtidigt skarpt förövarna av dessa attacker, som har tillskrivits rebellgruppen al-Shabab.

2.  Europaparlamentet erinrar om att varaktig stabilitet och fred kan uppnås endast genom social inkludering, hållbar utveckling och ett gott samhällstyre grundat på demokratiska och rättsstatliga principer där människors värdighet och rättigheter respekteras fullt ut.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens snabba katastrofberedskap efter terroristattacken den 14 oktober 2017. Parlamentet uppmanar EU och dess internationella partner att uppfylla sina åtaganden gentemot Somalia, i första hand genom åtgärder för att upprätthålla livsmedelsförsörjning i syfte att undvika de strukturella problem som leder till hungersnöd, främja säkerhet och försoning med kollektiva klagomål, förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna och bistå med slutförandet av den konstitutionella översynen för att uppnå långsiktig stabilitet.

4.  Europaparlamentet beklagar djupt att Somalia, trots upprepade varningar från humanitära grupper, biståndsorganisationer och Europaparlamentet, fortsätter att stå på gränsen till hungersnöd. Parlamentet påminner om att dödligheten under 2011 års hungersnöd förvärrades av den osäkra situationen och de militanta extremister från al‑Shabab som hindrade livsmedelshjälpssändningar att komma fram till områden i södra och centrala Somalia, som vid den tiden var under dess kontroll. Parlamentet uppmanar alla parter att samarbeta med humanitära organisationer, med full respekt för de humanitära principerna för att ge fullständigt och obehindrat tillträde till dem som lider och är i nöd, särskilt i landsbygdsområden.

5.  Europaparlamentet välkomnar valprocessen i februari 2017, som ledde till valet av en ny president, och uttrycker sin förhoppning om att valet ska främja politisk stabilitet, främja antagandet av nödvändiga reformer och påskynda det federala projektet i nära samordning och samarbete med de federala medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att bekämpa den utbredda korruptionen i landet och tillhandahålla alternativ för landets ungdom för att minska risken att de rekryteras till al-Shabab.

6.  Europaparlamentet välkomnar det nationella ledarskapsforumets beslut att främja inrättande och registrering av politiska partier inför valet 2020 baserat på principen ”en person, en röst”, samt försöket att återuppbygga de statliga institutionerna och antagandet av nya viktiga lagar om politiska partier och om inrättandet av en oberoende nationell människorättskommission. Parlamentet betonar att det måste göras insatser för att öka kvinnors representation.

7.  Europaparlamentet understryker vikten av insatserna från somalier som bor utomlands och det civila samhället för att återupprätta inte bara styrning, utan också social och ekonomisk utveckling, och framhäver vikten av kvinnors representation och deltagande i beslutsfattandet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det ökade antalet kvinnliga ledamöter i det somaliska parlamentet (24 %) och regeringen, och påminner om behovet av fler insatser för att förbättra jämställdheten, både i EU och i Somalia.

8.  Europaparlamentet noterar Nairobiförklaringen från den särskilda mellanstatliga utvecklingsmyndigheten i Östafrika (Igad) om varaktiga lösningar för somaliska flyktingar och återintegreringen av återvändande till Somalia. Parlamentet ser positivt på åtagandet att uppnå en övergripande regional strategi samtidigt som man upprätthåller skyddet och främjar självständighet i asylländerna, med stöd från världssamfundet och i överensstämmelse med delat ansvar på det internationella planet så som angavs i den vittomspännande åtgärdsramen för flyktingar (CRRF) i New York‑deklarationen.

9.  Europaparlamentet begär att kommissionen ökar sina samrådsinsatser med aktörer i regionen, inbegripet lokalbefolkningar, regionala myndigheter och icke-statliga organisationer, för att på så sätt fokusera på lokalt identifierade problem och behov och främja ett gynnsamt klimat och öka kapaciteten så att flyktingarna kan återvända till sina hemländer.

10.  Europaparlamentet uttrycker oro över Nisas breda mandat och användningen av militärdomstolar för att lagföra påstådda terroristrelaterade brott, där ett korrekt rättsförfarande upprepade gånger har åsidosatts och där man tilldelat dödsdomar utan ansvarsskyldighet.

11.  Europaparlamentet uppmanar den somaliska regeringen och EU att, som ett led i sin verksamhet på rättsstatsområdet i Somalia, se till att Nisa regleras med effektiva tillsynsmekanismer och stärka den somaliska brottsutredningsavdelningens tekniska expertis så att den kan genomföra ingående och effektiva utredningar som samtidigt respekterar medborgarnas rättigheter.

12.  Europaparlamentet gläds i synnerhet åt den politiska överenskommelsen som Somalias ledare nådde den 16 april 2017 om att integrera regionala och federala styrkor i en enhetlig nationell säkerhetsstruktur som successivt kan påta sig huvudansvaret för att upprätthålla säkerheten, och ett snabbt inrättande av det nationella säkerhetsrådet och den nationella säkerhetstjänsten.

13.  Europaparlamentet erkänner Amisoms roll när det gäller att upprätthålla säkerhet och stabilitet, som gör det möjligt för Somalia att skapa politiska institutioner och utvidga statens auktoritet, i avvaktan på en överföring av säkerhetsansvaret till somaliska institutioner och styrkor. Parlamentet välkomnar Afrikanska unionens utredning av anklagelserna om sexuellt våld som begåtts av Amisoms trupper. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av rekommendationerna i FN:s generalsekreterares rapporter om Somalia, och i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2272 (2016), och uppmanar AU och länder som bidrar med styrkor att se till att anklagelserna undersöks grundligt och korrekt och att de ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet understryker vikten av möjligheten att förlänga Amisoms mandat efter maj 2018, och varnar för att en för tidig överföring av ansvaret till somaliska styrkor kan ha negativa effekter för stabiliteten på lång sikt.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av att bekämpa straffrihet och se till att ansvar utkrävs för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser som begåtts i Somalia. Parlamentet noterar den somaliska presidentens erbjudande av amnesti för vissa brott för dem som upphör med terroristhandlingar och våld och vill lämna al-Shabab och andra terroristgrupper, och uppmuntrar utvecklingen av lagstiftningen om amnesti.

15.  Europaparlamentet fördömer rekryteringen av barnsoldater av al-Shababrebeller och säkerhetsstyrkornas användning av barn som soldater och uppgiftslämnare, däribland användningen av tillfångatagna eller deserterade barnsoldater. Parlamentet påminner om att den somaliska regeringen har åtagit sig att återanpassa f.d. barnsoldater och ställa de som är ansvariga för deras rekrytering inför rätta. Parlamentet uppmanar internationella givare, däribland EU, att prioritera tillhandahållandet av rehabiliteringstjänster, utbildning och trygga skolor som en viktig faktor för att bryta den dödliga våldsspiralen. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att behandla barn som misstänks för samröre med al-Shabab i första hand som offer, och att ha barnets bästa och internationella skyddsnormer som vägledande principer.

16.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att naturresurser, särskilt kol, fortfarande är en viktig källa till finansiering för terrorister och orsakar allvarlig miljöförstöring i Somalia. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur spårbarheten och system för tillbörlig aktsamhet kan utvidgas till att omfatta alla naturresurser som används för att fortsätta terrorism och våld. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang alla parter att säkerställa överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution som förbjuder export av somaliskt träkol.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionen, presidenten, premiärministern och parlamentet i Somalia, FN:s generalsekreterare, FN:s säkerhetsråd, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0229.