Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0613 – C8-0360/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014−2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (nedan kallad förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3)( nedan kallat det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2013 enligt vilken Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) ger ett verkligt europeiskt mervärde när den används till att medfinansiera tjänster för uppsagda arbetstagare eller understöd som vanligtvis inte ingår i medlemsstaternas system för arbetslöshetsersättning,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av de resolutioner som parlamentet har antagit sedan januari 2007 om utnyttjandet av fonden, inklusive anmärkningarna från utskottet för sysselsättning och sociala frågor om ansökningarna,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0367/2017), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Grekland har lämnat in ansökan EGF/2017/003 GR/Attica retail om ekonomiskt stöd från fonden efter 725 uppsägningar hos nio företag, vilkas verksamhet faller inom den näringsgren som klassificeras som detaljhandel i regionen Attika och tio andra regioner(4).

C.  Ansökan grundas på de insatskriterier som anges i artikel 4.2 i förordningen om fonden.

D.  För att fastställa att det råder ett samband mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen hävdar Grekland att landets ekonomi genomgick en allvarlig recession under sex år i rad (2008–2013). Mellan 2008 och 2016 minskade Greklands BNP med 26,2 % och den offentliga konsumtionen med 22,8 %. Samtidigt har antalet arbetslösa ökat med 700 000 personer. För att klara av återbetalningarna på sin utlandsskuld har de grekiska regeringarna sedan 2008 väsentligt ökat skattesatserna, skurit ned på de allmänna utgifterna och minskat de offentliganställdas löner, särskilt pensioner, och även i den privata sektorn har lönerna minskat till följd av kombinationen av de politiska åtgärder som vidtagits. Lägre inkomster har lett till minskad konsumtion, vilket har drabbat detaljhandelssektorn hårt.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.2 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Grekland är berättigat till ekonomiskt stöd på 2 949 150 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 4 915 250 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att kommissionen respekterade tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då ansökan från de grekiska myndigheterna togs emot fram till dess att kommissionen avslutade sin bedömning av huruvida ansökan uppfyllde villkoren för ekonomiskt stöd, den 23 oktober 2017, och underrättade parlamentet om detta samma dag.

3.  Europaparlamentet noterar att de nio berörda företagen innehar affärer och stormarknader som säljer konsumentprodukter. Parlamentet beklagar djupt minskningen av försäljningen i detaljhandeln mellan 2008 och 2015 med 60 % för handeln med hushållsapparater, 30 % för livsmedelsbutiker och 23 % för stormarknader.

4.  Europaparlamentet konstaterar att uppsägningarna är en direkt följd av nedgången i detaljhandelssektorn sedan 2008. Parlamentet noterar att 164 000 arbetstillfällen har gått förlorade mellan 2008 och 2015 i detaljhandeln, tillverkningsindustrin och byggsektorn, vilket motsvarar 64,2 % av det totala antalet förlorade arbetstillfällen.

5.  Europaparlamentet betonar att den ekonomiska krisen har medfört ett betydande nedåtgående tryck på de grekiska hushållens köpkraft sedan 2008. Parlamentet konstaterar den drastiska minskningen av utlåningen till företag och privatpersoner har inverkat på företagen inom detaljhandelssektorn. Parlamentet beklagar att kombinationen av dessa två faktorer har fört med sig en minskning av index för den totala omsättningen i detaljhandelssektorn, som sjönk med mer än 63 % under perioden 2008–2016. Parlamentet påpekar att de åtstramningsåtgärder som vidtagits sedan 2008, särskilt lönesänkningar, omförhandling av hyreskontrakt och senareläggning av förfallodagen för räkningar, har förvärrat situationen. Parlamentet påpekar att detta fall visar att de vidtagna åtgärderna inte har kunnat hantera den ekonomiska krisen på ett effektivt sätt och på lång sikt.

6.  Europaparlamentet betonar med oro att regionen Attika, där över 70 % av uppsägningarna har ägt rum, har en arbetslöshet på 22,9 %, medan den i de övriga tio regionerna varierar mellan 19,5 % på Egeiska öarna och 26,8 % i Ipiros och västra Makedonien. Parlamentet oroas av det faktum att sådana uppsägningar ytterligare kan förvärra den arbetslöshetssituation som dessa regioner stått inför sedan den ekonomiska och finansiella krisens början. Parlamentet noterar i synnerhet att 31,8 % av befolkningen i Attika löper risk att drabbas av fattigdom eller social utslagning.

7.  Europaparlamentet noterar att Grekland planerar fem olika typer av åtgärder: i) yrkesvägledning, ii) utbildning, omskolning och yrkesutbildning, iii) starta eget‑bidrag, iv) arbetssökar- och utbildningsbidrag samt v) sysselsättningsskapande stöd.

8.  Europaparlamentet konstaterar att 85,2 % av de berörda stödmottagarna är äldre än 55 år, och att 24,8 % är äldre än 64 år. Parlamentet betonar att det är beklagligt att det inte var möjligt att hitta en hållbar lösning för att förhindra att dessa personer sades upp, i synnerhet med tanke på att anciennitet är en försvårande omständighet när det gäller arbetssökande. Parlamentet välkomnar Greklands beslut att tillhandahålla arbetstagare yrkesutbildningar som motsvarar deras behov, särskilt äldre arbetstagares behov, och som är anpassade till de nuvarande behoven på arbetsmarknaden.

9.  Europaparlamentet konstaterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med generalsekreteraren och företrädare för den grekiska fackliga centralorganisationen, och välkomnar detta. Parlamentet erinrar om att en stark dialog mellan arbetsmarknadens parter på grundval av ömsesidigt förtroende och delat ansvar är det bästa verktyget för att finna samförståndslösningar och gemensamma infallsvinklar i fråga om att föregripa, förebygga och hantera omstruktureringsprocesser. Parlamentet betonar att en sådan dialog skulle kunna bidra till att förebygga förluster av arbetstillfällen och därmed behovet av fondens åtgärder.

10.  Europaparlamentet noterar att de inkomststödjande åtgärderna motsvarar 34,72 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket är precis under det tak på maximalt 35 % som fastställs i förordningen om fonden, och mycket högre än vad som föreslagits för andra fall nyligen. Parlamentet påminner om att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

11.  Europaparlamentet noterar att de grekiska myndigheterna bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument.

12.  Europaparlamentet erinrar om att framtagandet av paketet av individanpassade tjänster som får stöd av fonden bör vara inriktat på initiativ som bidrar till sysselsättning, kompetenshöjning för arbetstagarna, tillvaratagande av deras samlade arbetslivserfarenhet för att de ska kunna nå ut till företagen, däribland kooperativ, och det bör samordnas med befintliga unionsprogram, t.ex. Europeiska socialfonden. Parlamentet är övertygat om att en enhetlig strategi skulle kunna minska risken för utlokalisering och skapa gynnsamma förhållanden för en återflytt av den industriella produktionen i unionen. Parlamentet framhåller att seriös förebyggande och föregripande politik i fråga om omstrukturering bör ha företräde framför eventuell användning av fonden. Parlamentet insisterar även på vikten av en verklig industripolitik på unionsnivå med sikte på en hållbar tillväxt för alla.

13.  Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution av den 15 september 2016 om verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014(5) redan uttryckte oro över skillnaden mellan de resurser som begärs från fonden och de summor som återbetalas av medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att fortsätta uppmuntra medlemsstaterna att göra mer realistiska prognoser över de planerade kostnaderna, för att minimera behovet av att i efterhand återkräva medel.

14.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

15.  Europaparlamentet upprepar att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

16.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen att säkra allmänheten tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

17.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Östra Makedonien, Trakien (EL11), Mellersta Makedonien (EL12), Västra Makedonien (EL13), Thessalien (EL14), Epirus (EL21), Västra Grekland (EL23), Grekiska fastlandet (EL24), Peloponnesos (EL25), Sydegeiska öarna (EL42), Kreta (EL43). (5) Antagna texter, P8_TA(2016)0361.

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Grekland – EGF/2017/003 GR/Attica retail

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/6.)