Europaparlamentets beslut av den 12 december 2017 om begäran om upphävande av Ingeborg Gräßles immunitet (2017/2220(IMM))
Europaparlamentet fattar detta beslut
– med beaktande av den begäran om upphävande av Ingeborg Gräßles immunitet som översändes den 27 juli 2017 av åklagarmyndigheten i Ellwangen (Tyskland) i samband med ett straffrättsligt förfarande med referens 21 Js 11263/17 och som tillkännagavs i kammaren den 2 oktober 2017,
– med beaktande av att Ingeborg Gräßle avsagt sig rätten att höras i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,
– med beaktande av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,
– med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),
– med beaktande av artikel 46 i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag,
– med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0397/2017), och av följande skäl:
A. Åklagarmyndigheten i Ellwangen har lämnat in en begäran om upphävande av immuniteten för Ingeborg Gräßle, ledamot av Europaparlamentet invald för Förbundsrepubliken Tyskland, med avseende på en överträdelse i den mening som avses i artikel 229 i den tyska brottsbalken. Förundersökningen gäller misstanke om vållande av personskada.
B. Gräßle körde den 10 juni 2017 mot rött ljus i Heidenheim, i korsningen Brenzstraße/Ploucquetstraße, och förorsakade en trafikolycka där en person skadade axeln. Straffrättslig talan har väckts.
C. Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.
D. Enligt artikel 46 i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag får en ledamot inte ställas till svars eller gripas för en straffbar handling utan förbundsdagens tillstånd, såvida han eller hon inte grips på bar gärning eller under dagen efter den begångna handlingen.
E. Det är enbart Europaparlamentet som får besluta om immuniteten ska upphävas eller inte i det enskilda fallet. Parlamentet kan i rimlig utsträckning beakta ledamotens ståndpunkt vid beslutet om dennes immunitet ska upphävas eller inte(2).
F. Den misstänkta överträdelsen har inte något direkt eller uppenbart samband med Gräßles utövande av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet och utgör inte heller ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av hennes uppdrag som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.
G. Parlamentet har i detta fall inte kunnat slå fast att det rör sig om fumus persecutionis, det vill säga en tillräckligt allvarlig och konkret misstanke om att förfarandet har inletts i syfte att skada ledamotens politiska verksamhet.
1. Europaparlamentet beslutar att upphäva Ingeborg Gräßles immunitet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Förbundsrepubliken Tyskland och till Ingeborg Gräßle.
Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, C-101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., C-149/85, ECLI:EU:C:1986:310, förstainstansrättens dom (sjunde avdelningen) av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom (stora avdelningen) av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, förenade målen C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom (stora avdelningen) av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom (första avdelningen) av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, förenade målen T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.