Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2964(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0677/2017

Ingivna texter :

B8-0677/2017

Debatter :

PV 13/12/2017 - 8
CRE 13/12/2017 - 8

Omröstningar :

PV 13/12/2017 - 13.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0490

Antagna texter
PDF 172kWORD 48k
Onsdagen den 13 december 2017 - Strasbourg
Läget i förhandlingarna med Förenade kungariket
P8_TA(2017)0490B8-0677/2017

Europaparlamentets resolution av den 13 december 2017 om läget i förhandlingarna med Förenade kungariket (2017/2964(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 5 april 2017, om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen(1) och den 3 oktober 2017 om läget i förhandlingarna med Förenade kungariket(2),

–  med beaktande av Europeiska rådets (artikel 50) riktlinjer av den 29 april 2017 efter Förenade kungarikets anmälan med stöd av artikel 50 i EU-fördraget, och av bilagan till rådets beslut av den 22 maj 2017 med direktiv för förhandlingarna med Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om ett avtal där villkoren för dess utträde ur Europeiska unionen fastställs,

–  med beaktande av den gemensamma rapporten av den 8 december 2017 från Europeiska unionens och Förenade kungarikets förhandlare om framstegen under den första fasen av förhandlingarna med stöd av artikel 50 i EU-fördraget om Förenade kungarikets utträde under ordnade former ur Europeiska unionen,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Avsikten med de förhandlingar som förs mellan Europeiska unionen (EU) och Förenade kungariket i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget) är att Förenade kungariket under ordnade former ska kunna utträda ur EU, med beaktande av ramen för Förenade kungarikets framtida förbindelser med EU när landet inte längre är en medlemsstat.

B.  Ett utträde under ordnade former förutsätter att en strikt ordning iakttas vid förhandlingarna, så att separeringsfrågor som blir aktuella till följd av Förenade kungarikets omedelbart förestående utträde behandlas under den första fasen innan förhandlingarna kan gå vidare till sin andra fas.

C.  De tre utan varje jämförelse viktigaste separeringsfrågorna handlar om rättigheterna för unionsmedborgare som är bosatta i Förenade kungariket och brittiska medborgare bosatta i EU-27, samt om gränsen mellan Irland och Nordirland, de unika och speciella omständigheter som ön Irland är ställd inför, samt regleringen av Förenade kungarikets ekonomiska skyldigheter gentemot EU.

D.  Det måste göras tillräckliga framsteg med alla dessa tre separeringsfrågor innan förhandlingarna kan gå vidare till sin andra fas, och detta måste ske så snabbt som möjligt för att man ska hinna med den andra förhandlingsfasen.

E.  Den gemensamma rapporten från Europeiska unionens och Förenade kungarikets förhandlare ger vid handen att tillräckliga framsteg gjorts.

F.  När det gäller medborgerliga rättigheter har Förenade kungariket

   – accepterat att alla unionsmedborgare som lagligen uppehåller sig i Förenade kungariket och brittiska medborgare som lagligen uppehåller sig i en medlemsstat i EU-27, tillsammans med sina respektive familjemedlemmar vid tidpunkten för utträdet, kommer att åtnjuta alla de rättigheter de nu har enligt unionslagstiftningen och Europeiska unionens domstols tolkning av denna, utgående från skyddsåtgärder som ska fastställas i avtalet om utträde,
   – därtill accepterat att medlemmar av medborgarnas kärnfamiljer och personer som lever i ett varaktigt förhållande med dem och för närvarande uppehåller sig utanför värdmedlemsstaten kommer att åtnjuta skydd enligt avtalet om utträde, något som också kommer att gälla för barn som föds i framtiden och utanför värdmedlemsstaten,
   – accepterat att det med hjälp av ett proportionerligt förfarande, som kommer att omfattas av egna skyddsåtgärder i enlighet med EU:s rättsuppfattning, garanteras att de medborgerliga rättigheterna kvarstår livet igenom, varvid förfarandet och skyddsåtgärderna kommer att fastställas i avtalet om utträde,
   – accepterat att de administrativa förfarandena blir öppna, smidiga och effektiva, att blanketterna blir korta, enkla och användarvänliga och att ansökningar som samtidigt gjorts av medlemmar av en och samma familj kommer att handläggas tillsammans,
   – accepterat att alla relevanta rättigheter som bygger på unionslagstiftningen kommer att skyddas och anges i detalj i avtalet om utträde,
   – accepterat att alla rättigheter till social trygghet enligt unionslagstiftningen kommer att upprätthållas, vilket även innefattar export av alla förmåner som kan exporteras,
   – accepterat att bestämmelserna om medborgerliga rättigheter i avtalet om utträde kommer att tas med i en särskild brittisk rättsakt, så att dessa rättigheter kommer att få direkt verkan.

G.  I fråga om Irland/Nordirland har Förenade kungariket till följd av att regelverket anpassas ingått de åtaganden som behövs för att gränsen inte ska bli hårdare. I detta ingår:

   – särskilda lösningar för Nordirland vid behov,
   – en utfästelse om att avtalet från 1998 ska skyddas, till alla sina delar,
   – tillförsäkran om att Nordirlands invånare ska få ha kvar alla sina rättigheter.

H.  I fråga om den ekonomiska uppgörelsen har Förenade kungariket gett tillräckliga klara besked om vilka ekonomiska skyldigheter landet kommer att fullgöra i egenskap av utträdande medlemsstat.

I.  Detta innebär inte att alla olösta frågor fått sin lösning, och ger inte heller någon fingervisning om vilken ståndpunkt Europaparlamentet kommer att inta vid förfarandet med godkännande av ett slutligt avtal om utträde.

J.  Den andra förhandlingsfasen bör bygga på sunda och otvetydiga principer och ägnas åt slutförandet av föranstaltningarna inför Förenade kungarikets utträde ur EU under ordnade former, och eventuellt också innefatta övergångsbestämmelser som behövs för utträdet. Här bör man nå fram till ett övergripande samförstånd om ramen för de framtida förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket.

K.  Förenade kungariket och EU kommer att förbli nära grannar och ha många gemensamma intressen, också fastän Förenade kungariket inte längre kommer att vara en medlemsstat.

L.  Sådana nära förbindelser i form av ett associeringsavtal mellan EU och Förenade kungariket skulle kunna anses som en lämplig ram för skydd och främjande av dessa gemensamma intressen, bland annat nya handelsförbindelser.

M.  Fördelen med ett associeringsavtal är att det är ett flexibelt instrument som medger samarbete inom många olika områden av politiken.

N.  Övergångsbestämmelser kommer att behövas, dels för att vi inte ska få en situation där allt blir hängande i luften när Förenade kungariket utträder ur EU, dels för att EU:s och Förenade kungarikets förhandlare ska få möjlighet att förhandla fram ett avtal om framtidens förbindelser.

O.  Oavsett vilket resultatet blir av förhandlingarna om framtidens förbindelser går det inte att göra några avkall, vare sig i frågor om inre eller yttre säkerhet, inklusive försvarssamarbete, eller i frågor om framtidens ekonomiska förbindelser.

P.  Kommentarer av det slag som gjorts av David Davis, som kallade resultatet av den första förhandlingsfasen för endast en ”avsiktsförklaring” riskerar att undergräva det ärliga uppsåt som byggts upp under förhandlingarnas gång.

1.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma framstegsrapporten från Europeiska unionens och Förenade kungarikets förhandlare, med dess slutsats om att det gjorts tillräckliga framsteg i förhandlingarna om ett avtal om utträde, och gratulerar unionens förhandlare till hur förhandlingarna hittills förts.

2.  Europaparlamentet anser att rapporten gör det möjligt för förhandlingarna att inträda i sin andra fas, och rekommenderar Europeiska rådet att fatta beslut om att så ska ske, men anser att förhandlingarna måste föras med ärligt uppsåt och att den enda möjligheten till framsteg under den andra förhandlingsfasen består i att Förenade kungarikets regering också fullt ut respekterar de åtaganden den ingått i den gemensamma rapporten och att dessa åtaganden i sin helhet överförs till utkastet till avtal om utträde.

3.  Europaparlamentet påpekar att det kvarstår olösta frågor om Förenade kungarikets utträde ur EU under ordnade former, och att dessa frågor måste lösas innan avtalet om utträde kan slutföras, samt konstaterar att avtalet om utträde, när det en gång slutförts, måste iklädas en klar och otvetydig juridisk språkdräkt. Parlamentet påpekar att dessa olösta frågor handlar om:

   – att utvidga de medborgerliga rättigheterna till att också gälla för kommande partner,
   – att se till att det administrativa förfarandet är enkelt, har karaktär av en förklaring och är avgiftsfritt, att bevisbördan kommer att åvila de brittiska myndigheterna om förklaringen ifrågasätts, och att familjer kan inleda förfarandet med hjälp av en enda blankett,
   – att Europeiska unionens domstols beslut blir bindande för tolkningen av bestämmelserna om medborgerliga rättigheter, liksom för vilken roll den framtida oberoende nationella myndigheten (ombudsmannen) ska ha, som inrättats för att reagera på klagomål från medborgarhåll,
   – att brittiska medborgare som i dag är bosatta i någon medlemsstat i EU-27 i framtiden garanteras rätten till fri rörlighet inom hela EU,
   – att säkerställa att de åtaganden som ingåtts i fråga om Nordirland/Irland helt och fullt kan verkställas.

4.  Europaparlamentet förbehåller sig därför alla rättigheter beträffande det slutliga avtalet om utträde, vilket enligt artikel 50.2 i EU-fördraget måste godkännas av parlamentet för att kunna träda i kraft.

Ramen för framtidens förbindelser mellan EU och Förenade kungariket

5.  Europaparlamentet erinrar om att artikel 50.2 i EU-fördraget stadgar om ramen för EU:s framtida förbindelser med den utträdande medlemsstaten, och att dessa förbindelser ska beaktas av unionen i samband med förhandlingarna om och ingåendet av ett avtal om utträde.

6.  Europaparlamentet föreslår att ett övergripande samförstånd om dessa framtida förbindelser som eventuellt uppnås mellan EU och Förenade kungariket bör få formen av en politisk förklaring som bifogas avtalet om utträde.

7.  Europaparlamentet konstaterar att formella förhandlingar om avtalet där de nya förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket fastställs, utgående från den ovannämnda ramen, kan komma i fråga först när Förenade kungariket utträtt ur EU och blivit ett tredjeland.

8.  Europaparlamentet understryker att parlamentet kommer att godkänna en ram för framtida förbindelser mellan EU och Förenade kungariket såsom en del av avtalet om utträde endast om den ramen strikt överensstämmer med följande principer:

   – att ett tredjeland som inte fullgör samma skyldigheter som en medlemsstat inte kan åtnjuta samma förmåner som en EU-medlemsstat eller en medlem av EES,
   – att den inre marknadens integritet ska skyddas, liksom också de fyra friheterna, utan att någon sektorsvis strategi får förekomma,
   – att EU:s beslutsfattande ska vara självständigt,
   – att det slås vakt om EU:s rättsordning och om dess domstols roll,
   – att Förenade kungariket rättar sig efter de normer som följer av internationella skyldigheter, bland dem också grundläggande rättigheter och unionens lagstiftning om och politik för miljö, klimatförändringar, konsumentskydd, bekämpning av skatteflykt och skatteundvikande, lojal konkurrens, uppgiftsskydd och integritet, handel samt sociala rättigheter och arbetstagares rättigheter, framför allt skyddsåtgärder mot dumpning, med en tydlig efterlevnadsmekanism,
   – att det slås vakt om EU:s avtal med tredjeländer och organisationer, också EES‑avtalet,
   – att det slås vakt om EU:s finansiella stabilitet samt om att dess reglerings- och tillsynssystem och motsvarande normer efterlevs och tillämpas,
   – att det råder en korrekt avvägning mellan rättigheter och skyldigheter, där det också ingår proportionerliga ekonomiska bidrag.

9.  Europaparlamentet yrkar på att ramen för framtidens förbindelser visserligen förbli konsekvent med de ovannämnda principerna, men dock erbjuda så nära förbindelser som möjligt mellan EU och Förenade kungariket.

10.  Europaparlamentet upprepar att ett associeringsavtal som förhandlats fram och överenskommits mellan EU och Förenade kungariket under tillämpning av artikel 217 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) skulle kunna erbjuda en lämplig ram för framtidens förbindelser. Parlamentet föreslår att ett sådant avtal, utöver sin förvaltningsram som bör innefatta en gedigen och oberoende tvistlösningsmekanism, också bör bestå av dessa fyra pelare:

   – handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser,
   – tematiskt samarbete,
   – inre säkerhet,
   – utrikespolitiskt och säkerhetspolitiskt samarbete.

11.  Europaparlamentet erinrar sig att många brittiska medborgare starkt motsatt sig att de ska förlora de rättigheter som de i dag åtnjuter enligt artikel 20 i EUF-fördraget. Parlamentet föreslår att EU-27 undersöker hur man kan begränsa detta inom ramen för unionens primärrätt, med fullständig respekt för principerna om ömsesidighet, rättvisa, symmetri och icke-diskriminering.

Övergångsbestämmelser

12.  Europaparlamentet upprepar att överenskommelser om övergångsbestämmelser för att tillförsäkra rättslig säkerhet och kontinuitet ovillkorligen förutsätter en korrekt avvägning mellan rättigheter och skyldigheter, vartill kommer att de måste vara tidsbegränsade till högst tre år och innebära en förlängning av unionens regelverk, däribland medborgarnas rättigheter, vilket sålunda kräver att EU:s nuvarande instrument och strukturer för lagstiftning, budget, övervakning, rättsväsende och verkställighet fortsätter att gälla för Förenade kungariket. Parlamentet konstaterar att Förenade kungariket inte längre kommer att vara med i EU:s institutioner och organ.

13.  Europaparlamentet bekräftar att alla ändringar av unionens regelverk som eventuellt kommer att träda i kraft under övergångsperioden automatiskt måste gälla också i Förenade kungariket, i enlighet med de övergångsbestämmelser som EU och Förenade kungariket kommit överens om.

14.  Europaparlamentet håller fast vid att inga eventuella handelsavtal som Förenade kungariket efter utträdet förhandlar fram med tredjeländer får träda i kraft förrän efter utgången av den period under vilken övergångsbestämmelserna gäller.

15.  Europaparlamentet påpekar att en övergångsperiod, som överenskommits som en del av avtalet om utträde, kan ta sin början endast efter att avtalet tillkommit.

o
o   o

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, de nationella parlamenten och Förenade kungarikets regering.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0102.
(2) Antagna texter, P8_TA(2017)0361.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy