Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  med beaktande av artiklarna 21 och 36 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik om politisk ansvarighet,

–  med beaktande av Europeiska utrikestjänstens meddelande från 2016 om en global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik och kommissionens och utrikestjänstens gemensamma meddelande från 2017 om en strategi för resiliens i EU:s yttre åtgärder,

–  med beaktande av att nyckelprinciperna i den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, särskilt de som hör samman med staters suveränitet och territoriella integritet och gränsers okränkbarhet, respekteras lika mycket av alla deltagande stater,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant av den 12 december 2011 med titeln Mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för EU:s yttre åtgärder – effektivare metoder (COM(2011)0886),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från budgetutskottet (A8-0350/2017).

Inledning

1.  Europaparlamentet är övertygat om att ingen enskild medlemsstat ensam kan hantera de utmaningar som vi står inför i dag. Parlamentet betonar att gemensamma EU-insatser är det effektivaste sättet att bevara EU:s intressen, upprätthålla unionens värderingar, engagera sig i omvärlden som en enad och inflytelserik global aktör och skydda sina medborgare och medlemsstater från ökade hot mot deras säkerhet, bland annat i en global digital sfär. Parlamentet är bekymrat över EU:s säkerhetsstruktur, som fortfarande är sårbar och splittrad inför fortsatta och nya utmaningar som uppstår varje dag, och i vilken en ”hybridfred” har blivit en otillfredsställande verklighet. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att agera och leva upp till önskemålen från de europeiska medborgare som upprepade gånger har betonat att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik baserad på grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter är ett av de viktigaste och nödvändigaste av alla EU:s politikområden. Parlamentet anser att det är hög tid att medlemsstaterna inför verktyg, instrument och politik inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), så att EU kan reagera på yttre konflikter och kriser, bygga upp partnerkapacitet och skydda Europeiska unionen.

2.  Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande att utveckla en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som vägleds av principerna om demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet samt överensstämmelse med FN-stadgan och folkrätten. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna, för att leva upp till detta åtagande och bidra till att främja mänskliga rättigheter och demokrati i världen, måste tala med en röst och se till att deras budskap vinner gehör.

3.  Europaparlamentet anser att EU, för att framgångsrikt ta itu med och övervinna de utmaningar unionen står inför, i synnerhet säkerhetshot, måste vara en effektiv, trovärdig och värderingsbaserad global aktör med förmåga att agera och hålla en effektiv dialog med andra globala aktörer, vilket innebär ett EU som talar med en röst, agerar gemensamt och koncentrerar sina resurser på strategiska prioriteringar.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av att unionens yttre politik är sammanhängande och i överensstämmelse med andra politikområden med en extern dimension och av att den fullföljer de mål som fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen.

5.  Europaparlamentet anser att unionen som centrala milstolpar måste uppnå följande för att infria medborgarnas förväntningar:

Samordning av en bedömning av djupgående hot och utmaningar: bemöta den rådande politiska miljön och säkerhetsmiljön

6.  Europaparlamentet betonar att garanterandet av unionsmedborgarnas säkerhet och integriteten för EU:s territorium, en stabilisering av grannskapet, särskilt i västra Balkan med fokus på att EU ska vara mer synligt i denna region, främjande av reformer för att bevara en regelbaserad politisk och ekonomisk internationell ordning som präglas av samarbete, hanteringen av de bakomliggande orsakerna till väpnade konflikter och en förstärkt politik för förebyggande av konflikter, fredlig lösning av konflikter samt en dialog med pluralistiska demokratier som har åtagit sig att försvara de mänskliga rättigheterna är nyckelvillkor för stabiliteten i EU. Parlamentet manar till en mer aktiv offentlig EU-diplomati och större synlighet för de projekt som EU genomför.

7.  Europaparlamentet anser att endast en kombination av effektiv multilateralism, gemensam mjuk makt och en trovärdig hård makt i en alltmer konfliktdrabbad och instabil internationell miljö har kapacitet att stå upp mot större utmaningar på säkerhetsområdet, särskilt spridningen av massförstörelsevapen, kränkningar av säkerhetsordningen i Europa, terrorism, konflikterna i de östra och södra grannskapen, krig genom ombud, hybrid- och informationskrigföring samt digitala angrepp och energiosäkerhet. Parlamentet understryker att dessa utmaningar även inbegriper flyktingkrisen i dess humanitära dimension, Nordkoreas utmanande aggressiva beteende, Rysslands kränkningar av folkrätten och Kinas växande militärmakt, för vilka endast ett kraftfullt diplomatiskt svar kommer att vara nog.

8.  Europaparlamentet anser att en mer effektiv gemensam utrikes- och säkerhetspolitik främst är beroende av att det fastställs gemensamma strategiska prioriteringar och visioner. Parlamentet anser att det är nödvändigt att angripa de bakomliggande orsakerna till instabilitet, som till stor del sprids på grund av havererade eller sårbara stater, och påtvingad och irreguljär migration: fattigdom, bristande ekonomiska framtidsutsikter och bristande tillgång till utbildning, social utestängning, väpnade konflikter, odemokratiskt och ineffektivt styre, korruption, klimatförändringar, ökad sekterism, hotet om radikalisering och spridning av extremistiska ideologier. Parlamentet erinrar om den handlingsplan som antogs vid toppmötet i Valletta, där det krävdes ett delat ansvar mellan ursprungsländer, transitländer och destinationsländer. Parlamentet understryker vikten av att bryta den ekonomiska modellen med smugglarnätverk.

9.  Europaparlamentet understryker behovet av att motarbeta autokratiska och nepotistiska trender, att trappa upp stödet för demokratiska krafter och kampen mot islamistisk terrorism i det södra grannskapet och bland våra grannars grannar, samt att inrikta sig på de grupper som strävar efter att uppmuntra EU-medborgare att strida för deras extremistiska ändamål. Parlamentet erinrar om att Sahel-regionen och andra sammanhängande geografiska områden är prioriterade regioner för att säkerställa säkerheten i Europeiska unionen. Parlamentet upprepar att EU, Förenta staterna och andra internationella partners måste ordna samordnade diplomatiska insatser för att arbeta med aktörerna i regionen, såsom Turkiet, Gulfstaterna och Iran, rörande behovet av att inta en tydlig ståndpunkt mot religiös extremism och terrorism och för att fastställa en gemensam strategi för att ta itu med denna globala utmaning i linje med det åtagande som gjorts på FN-nivå om att upprätthålla folkrätten och de allmänna värderingarna. Parlamentet anser att diplomatiska insatser bör åtföljas av de många andra verktyg och instrument som EU förfogar över, däribland verktyg och instrument för att förbättra de politiska, sociala och ekonomiska förhållanden som bidrar till att skapa och bevara fred.

10.  Europaparlamentet anser att hanteringen av våldsam extremism bör gå hand i hand med upprätthållandet av allmänna mänskliga rättigheter. Parlamentet understryker att EU måste motverka och fördöma statligt stöd till radikalisering och terrorism, särskilt när detta stöd ges till enheter som av EU har klassats som terrororganisationer. Parlamentet understryker vikten av att stärka samarbetet med våra partner som har erfarenhet av att bekämpa terrorism.

11.  Europaparlamentet betonar att en hållbar lösning på Syrienkrisen endast kan uppnås under den befintliga ram som har avtalats med FN och måste bygga på en inkluderande, syriskledd politisk uppgörelse som inbegriper alla relevanta parter. Parlamentet fortsätter att enträget uppmana alla medlemmar i FN:s säkerhetsråd att leva upp till sina förpliktelser i fråga om krisen, Parlamentet stöder begäran från FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Syrien om att garantimakterna för vapenvilan ska vidta akuta åtgärder för att upprätthålla vapenvilan.

12.  Europaparlamentet välkomnar EU:s strategi för Syrien som antogs i april 2017, vilken inbegriper att utvidga sanktionerna mot personer som är inblandade i utvecklandet och användningen av kemiska vapen. Parlamentet uppmuntrar vidare EU att utöka sanktionerna till personer som har begått brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att alla som gör sig skyldiga till brott mot folkrätten måste ställas till svars. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att tillsammans med partner undersöka inrättandet av en krigsförbrytartribunal för Syrien, i väntan på en hänskjutning till ICC. Parlamentet betonar att EU måste uppvisa ett fullständigt åtagande om att bidra till återuppbyggnaden av Syrien efter konflikten.

13.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter, inom och utanför Libyen, att stödja både den libyska politiska överenskommelse som undertecknades den 17 december 2015 och det resulterande presidentrådet, som är den enda myndighet som erkänns av det internationella samfundet och FN. Parlamentet understryker att en lösning på krisen i Libyen är en förutsättning för stabilitet i Medelhavsområdet. Parlamentet betonar vikten av det södra grannskapet och behovet av att uppnå ett utrymme för fred, framgång, stabilitet och integration i Europa och Medelhavsområdet. Parlamentet understryker sitt starka stöd för en tvåstatslösning på konflikten mellan Israel och Palestina, med en självständig, demokratisk, livskraftig och angränsande palestinsk stat som lever sida vid sida i fred och säkerhet med den säkra staten Israel. Parlamentet betonar att EU måste föra en konsekvent politik om situationer som ockupation eller annektering av territorier.

14.  Europaparlamentet välkomnar ett framgångsrikt genomförande av alla parter av den gemensamma övergripande handlingsplanen, som har avtalats av E3+3 med Iran. Parlamentet betonar att det fortsatta fullständiga genomförandet av detta avtal av alla parter är avgörande för det globala arbetet för icke-spridning och konfliktlösning i Mellanöstern. Parlamentet framhåller att den gemensamma övergripande handlingsplanen är ett multilateralt avtal som godkändes genom en resolution från FN:s säkerhetsråd och kan inte ändras unilateralt. Parlamentet understryker den säkerhetsrisk som Irans program för ballistiska missiler utgör och betonar behovet av att fullständigt genomföra FN:s säkerhetsråds resolution 2231 (2015), i vilken Iran uppmanas att inte vidta några åtgärder som rör ballistiska missiler som är konstruerade för att kunna avfyra kärnvapen, inbegripet avfyrningar som använder sådan ballistisk missilteknik.

15.  Europaparlamentet noterar att Förenta staternas finansdepartement officiellt har uppdaterat sin lista för terroristbekämpning över personer som är föremål för sanktioner (Specially Designated Nationals list) så att den nu också innehåller Islamiska revolutionsgardet (IRGC).

16.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den pågående humanitära katastrofen i Jemen. Parlamentet betonar än en gång att det inte kan finnas någon militär lösning på den utdragna konflikten i Jemen och stöder de ansträngningar EU och FN gjort mot att uppnå vapenvila och lägga grunden för fredsförhandlingar. Parlamentet anser att EU måste agera för att säkerställa de etno-religiösa minoriteternas fortsatta existens i Mellanöstern, i synnerhet Irak och Syrien.

17.  Europaparlamentet fördömer Rysslands upprepade användning av sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd och anser att detta underminerar de internationella ansträngningar som görs för fred och konfliktlösning i Syrien och i EU:s södra grannskap i bredare termer.

18.  Europaparlamentet bekräftar att ytterligare ansträngningar måste göras för att möjliggöra laglig migration och rörlighet, även på bilateral nivå, genom att främja en väl hanterad rörlighet mellan och inom kontinenter, och genom att uppmuntra till politik som främjar reguljära migrationsvägar, samtidigt som den bekämpar illegala nätverk som utnyttjar sårbara personer. Parlamentet understryker de ansträngningar som gjorts av enskilda medlemsstater på detta område och ser det som nödvändigt för att stärka den lagliga och säkra vägen till Europa. Parlamentet beklagar i detta avseende bristen på en verklig, balanserad och trovärdig europeisk migrations- och asylpolitik, såsom framgår av den pågående krisen i Medelhavsområdet, och uppmanar rådet och medlemsstaterna att agera utifrån detta.

19.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att det behövs en ny strategi för EU:s förbindelser med sina östra grannar. Parlamentet anser att stöd till de länder som vill ha närmare band med EU måste vara en topprioritering för EU:s utrikespolitik. Parlamentet anser att förlängningen av sanktionerna mot enskilda personer och företag i Ryssland är ett oundvikligt resultat av underlåtenheten att genomföra Minskavtalen och fortsätter att se detta genomförande av alla sidor som grunden för en hållbar politisk lösning på konflikten i östra Ukraina.

20.  Europaparlamentet understryker att möjligheten till mer samarbetsinriktade förbindelser med Ryssland är beroende av att Ryssland till fullo respekterar den europeiska säkerhetsordningen och folkrätten. Parlamentet insisterar på att EU bör behålla möjligheten till ytterligare gradvis sanktioner om Ryssland fortsätter att åsidosätta folkrätten. Parlamentet bekräftar sitt engagemang för Ukrainas och alla andra partnerskapsländers i öst oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom deras internationellt erkända gränser. Parlamentet betonar att Rysslands beslut av den 21 mars 2014 att införliva Krim i Ryska federationen förblir olagligt enligt folkrätten, och beklagar djupt de ryska myndigheternas efterföljande beslut att påtvinga alla invånare på Krim ryska pass. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att spela en mer aktiv och effektiv roll när det kommer till att lösa utdragna och frysta konflikter.

21.  Europaparlamentet beklagar Rysslands många brott mot folkrätten och dess hybridkrigföring. Parlamentet erkänner emellertid möjligheten till motiverat och sammanhängande selektivt engagemang och dialog med Ryssland på områden av gemensamt intresse, för att säkerställa ansvarsskyldigheten och respekten för folkrätten. Parlamentet understryker behovet av att bevara och främja möjligheten till framtida samarbete kring lösning av globala kriser där det finns ett direkt eller indirekt EU‑intresse eller en möjlighet att främja EU:s värderingar.

22.  Europaparlamentet anser att normaliserade förbindelser är en nödvändighet för både EU och Ryssland, och att framtida strategier för EU och Ryssland bör lägga stor vikt vid ett stärkt engagemang och stöd för EU:s östliga partner. Parlamentet understryker att EU bör hålla dörren öppen för en fördjupning av de bilaterala och ekonomiska förbindelserna med Ryssland, under förutsättning att Ryssland respekterar folkrätten och undertecknade avtal, och upphör med sin alltmer självsäkra inställning mot sina grannar och Europa.

23.  Europaparlamentet upprepar att suveränitet, självständighet och en fredlig lösning av tvister är centrala principer för den europeiska säkerhetsordningen som tillämpas för alla stater. Parlamentet fördömer därför reservationslöst den ryska aggressionen i Ukraina, inbegripet den illegala annekteringen av Krim och den rysksponsrade konflikten i östra Ukraina. Parlamentet uppmanar EU, EU:s medlemsstater och det internationella samfundet att kräva att Ryssland måste upphöra med aggressionen och släppa alla politiska fångar. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att spela en mer aktiv och effektiv roll i lösningen av konflikten och att stödja alla ansträngningar för en varaktig och fredlig lösning som respekterar Ukrainas enighet, suveränitet och territoriella integritet, särskilt genom inrättande – med de ukrainska myndigheternas samtycke – av fredsuppbyggande och fredsbevarande uppdrag till hela territoriet.

24.  Europaparlamentet upprepar att det behövs en strategisk nyinriktning på västra Balkan, där EU bör fullfölja sina ambitioner i regionen, eftersom detta skulle ge en frisk impuls för en trovärdig utvidgningspolitik från EU som grundas på Köpenhamnskriterierna, och stärka rättsstaten och statliga institutioners motståndskraft. Parlamentet anser att västra Balkans stabilitet måste fortsätta att vara ett viktigt fokusområde. Parlamentet efterlyser fler insatser för att förbättra de socioekonomiska och politiska förhållandena i regionen. Parlamentet är övertygat om att europeisk integration och regional försoning är det bästa sättet att tackla farorna från destabiliserande utländsk inblandning och utländskt inflytande, finansiering av stora salafistiska och wahhabitiska nätverk och rekrytering av utländska stridande, organiserad brottslighet, större statliga tvister, desinformation och hybridhot. Parlamentet understryker behovet av att fortsätta sträva efter att främja högeffektiva politiska samfund i regionen. Parlamentet betonar vikten av att länderna på västra Balkan ansluter sig till EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, oaktat deras framsteg i processen för integration i EU. Parlamentet vill att det berörda kapitlet omedelbart ska öppnas för alla kandidatländer på västra Balkan.

25.  Europaparlamentet erinrar om att så fort dessa kriterier har uppfyllts står EU:s dörrar öppna för medlemskap. Parlamentet välkomnar ansträngningarna som gjorts som en del av Berlinprocessen och toppmötet i Trieste att ge ny kraft åt konvergensen av länderna på västra Balkan mot EU-medlemskap. Parlamentet påminner om att särskilt uppmärksamhet och särskilt stöd bör ägnas genomförandet av centrala institutionella och politiska reformer på västra Balkan och uppmanar kommissionen att på nytt överväga möjligheten att tilldela ytterligare ekonomiska resurser till instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) som ett av de viktigaste instrumenten för hjälp vid genomförandet av dessa reformer.

26.  Europaparlamentet påminner om att översynen av den europeiska grannskapspolitiken (EGP) efterlyser angränsande tredjeländers medverkan. Parlamentet efterlyser ett starkare stöd till våra grannars grannar, på grundval av delade värderingar och intressen, för att kunna tackla globala problem och hantera gemensamma utmaningar. Parlamentet understryker behovet av att främja kvinnors, sårbara sociala gruppers och minoriteters egenmakt och skydd, särskilt i Afrika, där det behövs ett nära samarbete mellan europeiska och lokala små och medelstora företag, i partnerskap med civilsamhället, och stöd till byggandet av demokratiska, transparenta och effektiva institutioner, och främjande av en regelbaserad global ordning.

27.  Europaparlamentet anser att internationell samarbets- och utvecklingspolitik är ett grundläggande instrument för att uppnå dessa mål, och förordar en mer transparent, effektiv och ändamålsenlig tilldelning och användning av EU-medel samt större synergier med andra internationella organisationer. Parlamentet betonar behovet av att bemöta de stora säkerhetshoten i Afrika i syfte att utrota terrorhotet från terroristgrupper, att garantera att rekryteringen av personer förhindras, att bekämpa radikala ideologier och att ta itu med energitryggheten med hjälp av miljövänliga och hållbara energikällor samtidigt som decentraliserade lösningar ges stöd.

28.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt varje försök av sittande presidenter att överskrida sina befogenheter genom att åsidosätta, fly undan eller olagligt ändra vallagarna, och konstitutionerna i synnerhet. Parlamentet fördömer på samma sätt alla strategier för att avskaffa eller kringgå gränser för mandatperioder. Parlamentet uppmanar eftertryckligen samtliga regeringar att vidta åtgärder för att säkerställa insynen och integriteten i hela valprocessen och att vidta alla nödvändiga och förebyggande åtgärder för att förhindra bedrägerier eller olagliga metoder. Parlamentet uttrycker i detta avseende sin oro över de politiska kriserna, och tillhörande våld och kränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt i länderna i området kring de stora sjöarna. Parlamentet upprepar sin tro på starka valobservationsuppdrag och när så är nödvändigt ekonomiskt, tekniskt och logistiskt stöd som ett sätt att uppnå rättvisa, trovärdiga och demokratiska valprocesser.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar till utarbetandet av en sammanhängande, väl underbyggd strategi för Sahelområdet, som syftar till att förbättra styret, ansvarigheten och legitimiteten hos statliga och regionala institutioner, förbättra säkerheten, motarbeta radikalisering och människohandel, vapen och droger samt att stärka den ekonomiska politiken och politiken för utveckling.

30.  Europaparlamentet upprepar behovet av en uppdaterad strategi för förbindelserna mellan EU och Asien. Parlamentet uttalar i detta sammanhang sitt stöd för ett starkare samarbete inom ramen för Asien–Europa-mötena, även när det gäller deras parlamentariska dimension. Parlamentet uppmuntrar till stöd för ett närmare regionalt samarbete och förtroendeskapande åtgärder i Sydasien i syfte att minska spänningarna mellan Indien och Pakistan. Parlamentet rekommenderar ett fortsatt stöd för EU:s medling till fred i den afghanskledda och afghanskkontrollerade fredsprocessen. Parlamentet betonar att det är av betydande intresse för EU och dess medlemsstater att freden, stabiliteten och välståndet i Asien och Stillahavsområdet bevaras. Parlamentet anser det viktigt och mycket brådskande att man utvecklar en uppdaterad EU-strategi för den nordostasiatiska regionen mot bakgrund av den fortsatta militära uppladdningen och den aggressiva och oansvariga hållning som visas av Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea). Parlamentet fördömer provningarna och provokationerna från Demokratiska folkrepubliken Koreas (Nordkorea) sida, och dess flertaliga brott mot FN:s säkerhetsråds resolutioner och dess internationella skyldigheter. Parlamentet insisterar på att EU:s diplomatiska inflytande ska användas för att utöva påtryckningar på Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea) för att övertyga dess ledare om att sluta använda massförstörelsevapen. Parlamentet insisterar på att alla diplomatiska verktyg, inbegripet sanktioner, ska användas för att hindra denna kris från att eskalera. Parlamentet efterlyser en irreversibel kärnvapennedrustning på Koreahalvön med fredliga metoder samt att alla relevanta resolutioner i FN:s säkerhetsråd genomförs fullt ut.

31.  Europaparlamentet betonar att det är av betydande intresse för EU och dess medlemsstater att freden, stabiliteten och välståndet i Asien och Stillahavsområdet bevaras. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att klara upp meningsskiljaktigheter med fredliga metoder och att avstå från att vidta ensidiga åtgärder för att bryta dödläget, inbegripet i Östkinesiska havet och Sydkinesiska havet och Taiwansundet, i syfte att trygga den regionala säkerheten. Parlamentet upprepar sitt åtagande att stödja Taiwans meningsfulla deltagande i internationella organisationer och verksamheter.

32.  Europaparlamentet erinrar om att Latinamerika delar EU:s gemensamma värderingar, principer och tro på effektiv multilateralism, och anser att partnerskapet mellan EU och Latinamerika är viktigt och bör stärkas för att man gemensamt ska kunna ta itu med stora globala utmaningar. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över attackerna mot personal inom rättsväsendet och mot demokratiskt valda oppositionsledare och ledare av civilsamhället i Venezuela. Parlamentet betonar att respekten för rättsstatsprincipen, kampen mot korruption, framstegen mot demokrati och grundläggande friheter och mänskliga rättigheter är grundbultar för djupare integration och samarbete med Latinamerika och Västindien (LAC).

33.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för fredsprocessen i Colombia, som är av avgörande betydelse för colombianernas framtid och för stabilisering i regionen. Parlamentet kräver att Farcs samtliga tillgångar, inklusive de skatter som erhållits genom olaglig narkotikahandel, ska användas till att ersätta offren för konflikten.

Konsolidering och fördjupning av det europeiska projektet genom förstärkt EU-kapacitet

34.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att anta en EU-övergripande strategi vid varje tillfälle som ges, och anser att sammanhållna och samordnade åtgärder inom EU:s politikområden, samtidigt som FN:s mål för hållbar utveckling beaktas och genomförs, särskilt på områdena humanitärt bistånd, jordbruk, utveckling, handel, energi, klimat, vetenskap, it-försvar och it-säkerhet, bör tillämpas inom EU:s yttre åtgärder på ett konsekvent och strukturerat sätt för att utnyttja EU:s kollektiva kraft. Parlamentet anser att energitrygghet, respekten för de mänskliga rättigheterna och klimatdiplomati fortfarande är viktiga kompletterande aspekter av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik och bör behandlas som en del av en övergripande strategi, och att energiunionen bör främjas ytterligare.

35.  Europaparlamentet erkänner att klimatförändringarna skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för den regionala och globala stabiliteten eftersom tvister som är förknippade med den globala uppvärmningen om territorium, livsmedel, vatten och andra resurser försvagar ekonomier, hotar regional säkerhet och är en källa till migrationsströmmar. Parlamentet uppmuntrar dessutom EU och dess medlemsstater att överväga hur militär planering på nationell nivå och EU-nivå kan omfatta strategier för anpassning till klimatförändringar och vad som skulle kunna betraktas som lämplig kapacitet och lämpliga prioriteringar och åtgärder.

36.  Europaparlamentet understryker att det europeiska försvarssamarbetet påverkas betydligt av Förenade kungarikets beslut att lämna EU, och insisterar på att EU och Förenade kungariket ska fortsätta samarbeta som viktiga internationella partner i syfte att bevara den europeiska säkerheten. Parlamentet understryker att presidentvalet i Förenta staterna förde med sig en osäkerhet till det transatlantiska partnerskapet och framhåller att det behövs en motvikt för EU:s försvar och att strategiskt oberoende måste skapas.

37.  Europaparlamentet anser att EU för att göra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken tydligare, mer effektiv och värdebaserad bör förbättra sin energitrygghet genom att omedelbart minska sitt nuvarande beroende av olja och gas som levereras av auktoritära regimer, och genom att på medellång sikt helt bryta det.

38.  Europaparlamentet betonar att den aktuella beslutsprocessen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som är baserad på enhällighet i Europeiska unionens råd, är det största hindret mot effektiva yttre åtgärder i rätt tid från EU:s sida. Parlamentet anser att omröstning med kvalificerad majoritet bör tillämpas även för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet anser att EU:s institutioner måste förbättra sin förmåga att förutse konflikter och kriser, inbegripet genom lämpliga kort- och långsiktiga konsekvensbedömningar av dess politik, i syfte att ta itu med de grundläggande orsakerna till dessa problem. Parlamentet anser att EU behöver kunna reagera snabbare och mer effektivt på kriser som håller på att utvecklas och bör lägga större tonvikt vid att förebygga konflikter genom att primärt använda civila verktyg på ett tidigt stadium. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra verklighet av parlamentets rekommendationer att anamma principen om skyldigheten att skydda. Parlamentet understryker att samarbetet mellan medlemsstater, partnerländer och internationella organisationer behöver fördjupas, och understryker vikten av ett effektivt informationsutbyte och effektiv samordning av förebyggande åtgärder.

39.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att förbättra EU:s förmåga att bemöta hybridhot och it-hot, att ytterligare stärka EU:s och dess partnerländers förmåga att bekämpa falska nyheter och desinformation, att ta fram tydliga kriterier för att göra det lättare att upptäcka falska nyheter, att anslå större resurser och omvandla arbetsgruppen Stratcom till en fullfjädrad enhet inom Europeiska utrikestjänsten. Parlamentet efterlyser i detta avseende en utveckling av gemensamma, övergripande kapaciteter och metoder för risk- och sårbarhetsanalys och att EU:s förmåga till motståndskraft och strategisk kommunikation ska understödjas. Parlamentet betonar rollen för oberoende medier – både online och offline – i främjandet av kulturell mångfald och interkulturell kompetens, liksom behovet av att stärka sådana medier som en källa till trovärdig information, särskilt inom EU och dess grannskap, understryker att EU:s gemensamma tv- och radiostationer bör förbättras ytterligare. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra en bättre samordning med utrikestjänsten och medlemsstaterna i dessa frågor.

40.  Europaparlamentet anser att Europas styrka ligger i dess förmåga att stärka en gemenskap av värderingar och en respekt för kulturell mångfald som förenar alla européer. Parlamentet anser i detta sammanhang att EU spelar en viktig roll som främjare av demokrati, frihet, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och lika möjligheter och bör fortsätta att främja sina värderingar utanför unionen. Parlamentet erinrar om att mänskliga rättigheter är en väsentlig del av Gusp och bör utgöra ett centralt villkor för den externa politiken, och att denna politik dessutom måste vara konsekvent och principfast. Parlamentet betonar att kulturdiplomati bör bli en väsentlig del av EU:s yttre åtgärder, och uppmanar kraftfullt kommissionen att utvidga programmet Erasmus+ samt att arbeta för en ambitiös vetenskapsdiplomati. Parlamentet manar till ett närmare samarbete med Unesco och Världsarvskommittén och med icke-statliga aktörer och organisationer i det civila samhället i egenskap av mycket viktiga partner för EU.

41.  Europaparlamentet påminner om att FN:s säkerhetsråds resolution 1820 (2008) av den 19 juni 2008 bekräftar att våldtäkter och sexuellt våld kan vara en krigsförbrytelse, ett brott mot mänskligheten eller en del av ett folkmord, och att kvinnor bör erbjudas humanitärt skydd vid väpnade konflikter.

42.  Europaparlamentet anser att uppbyggnaden av en stark försvarsindustri stärker EU:s tekniska oberoende. Parlamentet efterfrågar en utveckling av de industriella och tekniska resurser som krävs för en förbättring av it-säkerheten, bland annat genom främjandet av en inre marknad för it-säkerhetsprodukter. Parlamentet efterlyser att väsentligen ökade finansiella och personella resurser ska göras tillgängliga inom EU:s institutioner i syfte att öka EU:s kapacitet rörande it-säkerhet och it-försvar. Parlamentet framhåller behovet av att införliva it-försvar i de yttre åtgärderna och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, samt behovet av en förbättrad förmåga att identifiera it‑brottslighet.

43.  Europaparlamentet noterar att informations- och cyberkrigsföring som riktas mot EU:s medlemsstater och andra länder i Väst är ett avsiktligt försök att destabilisera och misskreditera politiska, ekonomiska och sociala strukturer. Parlamentet understryker att säkerheten för de medlemsstater i EU som är Nato-medlemmar garanteras i enlighet med artikel 5 i alliansen. Parlamentet efterfrågar närmare samordning rörande it-försvar mellan EU:s medlemsstater och institutioner, Nato, Förenta staterna och andra trovärdiga partner.

44.  Europaparlamentet betonar rollen för oberoende medier i främjandet av kulturell mångfald och interkulturell kompetens, liksom behovet att stärka sådana medier som en källa till trovärdig information, särskilt inom EU och dess grannskap, och att ytterligare stärka EU:s förmåga att bekämpa falska nyheter och desinformation. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att utveckla större motståndskraft på EU‑nivå mot sådan information som sprids på internet. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra en bättre samordning med utrikestjänsten i dessa frågor.

45.  Europaparlamentet anser att Europa bör stärka samarbetet för ett gemensamt försvar för att försvara sina gemensamma värderingar och principer och sitt strategiska oberoende. Parlamentet understryker vikten av kopplingen mellan yttre och inre säkerhet, ett bättre utnyttjande av resurser och riskkontroll i Europas utkanter. Parlamentet erinrar om att sambandet mellan utveckling och säkerhet är en central princip som ligger till grund för EU:s strategi när det gäller yttre kriser och konflikter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att frigöra Lissabonfördragets fulla potential med avseende på den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och välkomnar i detta sammanhang genomförandeplanen för säkerhet och försvar. Parlamentet uppmuntrar en översyn av EU:s strategi för civila GSFP-uppdrag för att se till att de planeras, genomförs och stöds på rätt sätt. Parlamentet anser att kapaciteten inom Europeiska försvarsbyrån (EDA) och det permanenta strukturerade samarbetet och stridsgrupperna bör utnyttjas till sin fulla potential. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att för detta ändamål tillhandahålla ytterligare finansiering.

46.  Europaparlamentet anser att EU och dess medlemsstater måste utveckla en effektiv utrikes- och säkerhetspolitik och arbeta tillsammans med Nato och andra internationella partner, FN, icke-statliga organisationer, människorättsförsvarare och andra aktörer i frågor av delat intresse i syfte att främja fred, välstånd och stabilitet runt om i världen. Parlamentet understryker vikten av att öka medvetenheten och göra ett politiskt åtagande för att snarast genomföra en ambitiös, effektiv och strukturerad gemensam säkerhets- och försvarspolitik. Parlamentet uppmanar med kraft rådet, kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med EU:s kommunikationsproblem genom att redogöra för EU:s yttre åtgärder i högre utsträckning och förbättra deras synlighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU:s institutioner att leverera rörande försvaret i enlighet med EU:s globala strategi och kommissionens planer att stärka EU:s forskning och kapacitetsutveckling rörande försvar.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till fullo ta hänsyn till de växande säkerhetsutmaningarna i sitt förslag till nästa fleråriga budgetram (FBR). Parlamentet anser att både Gusp-budgetens storlek och flexibilitet måste stämma överens med bland annat EU-medborgarnas förväntningar rörande EU:s roll som garant för säkerheten. Parlamentet insisterar på behovet av en global vision för EU:s politik och instrument på området för säkerhet, inbegripet en fruktbar samordning med den föreslagna europeiska försvarsfonden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sträva efter att uppfylla målet att 2 % av BNP ska gå till försvaret och att 20 % av deras försvarsbudgetar ska gå till utrustning som enligt EDA är nödvändig. Parlamentet påminner dessutom om att all ny politik måste få stöd från nya finansieringskällor. Parlamentet konstaterar att olika medlemsstater har svårt att upprätthålla många olika fullt fungerande försvarskapaciteter, för det mesta på grund av ekonomiska begränsningar. Parlamentet efterlyser därför mer samarbete och samordning när det gäller vilken kapacitet som bör behållas, så att medlemsstaterna kan specialisera sig på vissa kapaciteter och spendera sina resurser på ett mer effektivt sätt. Parlamentet anser att samverkansförmågan är central om medlemsstaternas styrkor ska bli mer kompatibla och integrerade. Parlamentet påminner om att Gusp-anslagen utgjorde 3,6 % av åtagandena under rubrik 4 under 2016 och 0,2 % av hela EU:s budget. Parlamentet beklagar att storleken på Gusp-kapitlet och dess underutnyttjande samt de systematiska överföringarna från kapitlet visar på en bestående bristande ambition från EU:s sida att agera som en global aktör.

48.  Europaparlamentet konstaterar att det förekommer blockeringar i FN:s säkerhetsråd som hindrar det internationella samfundet från att agera och lösa kriser. Parlamentet uppmanar återigen medlemsstaterna att stödja reformen av säkerhetsrådets sammansättning och funktionssätt.

Samarbete inom koalitioner och med institutioner som skapar säkerhet

49.  Europaparlamentet betonar att det ligger i EU:s strategiska intresse att bevara och fördjupa sina transatlantiska förbindelser som baseras på respekt för gemensamma värderingar, folkrätt och multilateralism. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att utveckla sitt strategiska oberoende och skapa sin egen kapacitet för att bättre hantera regionala och internationella konflikter som påverkar EU. Parlamentet anser att EU och Förenta staterna bör fokusera på att anpassa de transatlantiska strukturerna till dagens utmaningar, såsom försvaret av de mänskliga rättigheterna, bekämpning av klimatförändringarna, kampen mot terrorism och korruption, förebyggande av radikalisering, spridning av massförstörelsevapen samt motarbetandet av tredjeländers försök att destabilisera EU och Nato. Parlamentet betonar vidare vikten av fortsatt och förstärkt samarbete mellan EU och Förenta staterna bilateralt och genom Nato i gemensamma frågor. Parlamentet erinrar om att EU och Förenta staterna är varandras viktigaste partner och att ensidigt handlande bara tjänar till att försvaga det transatlantiska partnerskapet. Parlamentet anser att Europa ytterligare måste förstärka en positiv allians mellan den privata och den offentliga sektorn och bör förstärka de strategiska förbindelserna med Förenta staterna. Parlamentet uppmanar rådet och Europeiska utrikestjänsten att ständigt ta upp frågan om Förenta staternas extraterritoriella sanktioner i sin dialog med Förenta staternas regering.

50.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för förklaringen från toppmötet i Warszawa 2016, i synnerhet om samarbete mellan EU och Nato, och välkomnar beslut om närmare samarbete mellan Nato och EU på många områden samt utplacering av amerikanska, kanadensiska och andra multinationella styrkor på EU:s östra sida.

51.  Europaparlamentet efterlyser en ökad samordning av underrättelser mellan medlemsstaterna, ökad interinstitutionell samordning av underrättelser, och samordning mellan EU, medlemsstaterna och Nato, och insisterar på att de måste fortsätta att samarbeta så nära som möjligt på ett kompletterande sätt samtidigt som de europeiska kärnvärdena och normerna respekteras fullt ut. Parlamentet bekräftar att informationsutbyte och samordnade insatser mellan EU, EU:s medlemsstater och Nato kommer att ge resultat på områden som terrorism, hybridhot, situationsmedvetenhet, uppbyggnad av motståndskraft, strategisk kommunikation, it-säkerhet och kapacitetsuppbyggnad gentemot EU:s partner. Parlamentet anser att ytterligare samordning och närmare samarbete med andra befintliga multilaterala enheter såsom Eurocorps behövs för att öka EU:s säkerhet. Parlamentet upprepar att en vitalisering av strategiska partnerskap bör utgöra en prioriterad fråga för EU.

52.  Europaparlamentet understryker parlamentets roll för att utforma en verkligt gemensam utrikespolitik i överensstämmelse med EU-medborgarnas förväntningar. Parlamentet uppmanar rådet att agera gemensamt med parlamentet under huvudfaserna i utrikespolitikens beslutsprocess.

53.  Europaparlamentet erkänner vice ordförandens/den höga representantens arbete och uppmanar henne att fortsätta att se till att kommande årliga rapporter blir mer koncisa och framåtblickande, så att de fokuserar på de viktigaste prioriteringarna för det kommande året och på en utvärdering av de åtgärder som lanserats det föregående året, inklusive deras ekonomiska konsekvenser, i syfte att ge en omfattande överblick över EU:s resultat.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaterna.