Choisissez la langue de votre document :
- bg - български
- es - español
- cs - čeština
- da - dansk
- de - Deutsch
- et - eesti keel
- el - ελληνικά
- en - English
- fr - français
- ga - Gaeilge
- hr - hrvatski
- it - italiano
- lv - latviešu valoda
- lt - lietuvių kalba
- hu - magyar
- mt - Malti
- nl - Nederlands
- pl - polski
- pt - português
- ro - română
- sk - slovenčina
- sl - slovenščina
- fi - suomi
- sv - svenska
|
 Bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet ***I |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Begäran om upphävande av Rolandas Paksas immunitet |
| |||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den begäran om upphävande av Rolandas Paksas immunitet som översändes den 31 mars 2016 av Republiken Litauens allmänne åklagare och som tillkännagavs i kammaren den 13 april 2016, – efter att ha hört Rolandas Paksas i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen, – efter en diskussion med Litauens allmänne åklagare och chefsåklagaren vid utredningsavdelningen för organiserad brottslighet och korruption vid det allmänna åklagarämbetet, – med beaktande av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, – med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1), – med beaktande av artikel 62 i Litauens författning, – med beaktande av artikel 4 i lagen om rättslig ställning och arbetsvillkor för de ledamöter av Europaparlamentet som valts i Republiken Litauen, – med beaktande av artikel 22 i det litauiska parlamentets (Seimas) arbetsordning, – med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0219/2017), och av följande skäl: A. Litauens allmänne åklagare har begärt att den parlamentariska immuniteten för en ledamot av Europaparlamentet, Rolandas Paksas, ska upphävas med anledning av en brottsutredning. B. Begäran från den allmänne åklagaren gäller misstankar om att Rolandas Paksas den 31 augusti 2015 skulle ha gått med på att ta emot en muta i utbyte mot att utöva inflytande på offentliga myndigheters och statstjänstemäns utövande av sina befogenheter, vilket skulle utgöra en överträdelse av den litauiska strafflagen. C. Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 ska Europaparlamentets ledamöter under parlamentets sessioner på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land. D. Enligt artikel 62 i Litauens författning får ledamöter av Seimas inte utan godkännande av Seimas ställas till straffrättsligt ansvar, kvarhållas eller på annat sätt bli föremål för frihetsbegränsande åtgärder. E. Enligt artikel 4 i lagen om rättslig ställning och arbetsvillkor för de ledamöter av Europaparlamentet som valts i Republiken Litauen ska ledamöter av Europaparlamentet åtnjuta samma personliga immunitet på Republiken Litauens territorium som en ledamot av Seimas i Republiken Litauen, såvida inte annat föreskrivs i EU‑lagstiftningen. F. Enligt artikel 22 i Seimas arbetsordning får ett straffrättsligt förfarande inte inledas mot en ledamot av Seimas, och en ledamot får inte gripas eller på annat sätt bli föremål för frihetsbegränsande åtgärder utan godkännande av Seimas, förutom i fall där ledamoten ertappas med att begå ett brott (in flagranti), då den allmänne åklagaren omedelbart måste underrätta Seimas om detta. G. Enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets arbetsordning är parlamentarisk immunitet inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende. H. Syftet med den parlamentariska immuniteten är att skydda parlamentet och dess ledamöter från rättsliga förfaranden i samband med verksamhet som utförs under utövandet av ämbetet som parlamentsledamot och inte kan skiljas från det ämbetet. I. Om ett sådant förfarande inte rör utövandet av ledamotens ämbete bör immuniteten upphävas, såvida inte avsikten med det rättsliga förfarandet verkar vara att skada ledamotens politiska verksamhet och därmed parlamentets oberoende (fumus persecutionis). J. Utifrån de omfattande och detaljerade uppgifter som inkommit i detta fall finns det ingen anledning att misstänka att förfarandet mot Rolandas Paksas motiveras av en avsikt att skada hans politiska verksamhet som ledamot av Europaparlamentet. K. Det ankommer inte på Europaparlamentet att uttala sig i skuldfrågan eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal mot ledamoten, och inte heller att uttala sig värderande om nationella rättssystem och domstolsväsenden. 1. Europaparlamentet beslutar att upphäva Rolandas Paksas immunitet. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Litauen och till Rolandas Paksas.
| ||||||||||
| Begäran om upphävande av Mylène Troszczynskis immunitet |
| |||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den begäran om upphävande av Mylène Troszczynskis immunitet som översändes av den franska justitieministern den 1 december 2016, med anledning av en förundersökning av den allmänne åklagaren i Bobigny för offentlig ärekränkning av och uppvigling till hat eller våld mot en person eller en grupp av personer på grund av deras ursprung eller tillhörighet eller icke-tillhörighet till en viss etnisk grupp, nation, ras eller religion, och som tillkännagavs i kammaren den 16 januari 2017, – efter att ha hört Mylène Troszczynski i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen, – med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, – med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1), – med beaktande av artikel 26 i Republiken Frankrikes konstitution, i dess lydelse enligt den konstitutionella lagen nr 95-880 av den 4 augusti 1995, – med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0218/2017), och av följande skäl: A. Den allmänne åklagaren i Bobigny har begärt att immuniteten för Mylène Troszczynski, ledamot av Europaparlamentet och av regionfullmäktige i Picardie, ska upphävas med anledning av ett förfarande som rör en publicering på hennes twitterkonto den 23 september 2015 av en bild av kvinnor i heltäckande slöja som ser ut att köa utanför ett kontor för kassan för familjeförmåner (CAF, Caisse d’allocation familiale) åtföljd av kommentaren ”CAF, Rosny-Sous-Bois, 9.12.2014. Heltäckande slöja ska vara förbjudet enligt lag ...”. B. Den kränkande bilden var i själva verket ett fotomontage baserat på en bild som tagits i London och redan använts av innehavaren av ett annat twitterkonto, och det framgick av utredningen att det inte var Troszczynski som hade publicerat det omstridda meddelandet, utan hennes assistent, som erkände detta. C. Den allmänne åklagaren har gjort gällande att Troszczynski kan hållas ansvarig i egenskap av ansvarig utgivare för sitt twitterkonto. D. När Troszczynski insåg att bilden var förfalskad tog hon omedelbart bort den från sitt twitterkonto. E. Upphävandet av Mylène Troszczynskis immunitet rör ett påstått förövande av offentlig ärekränkning av en person eller en grupp av personer på grund av deras ursprung eller tillhörighet eller icke-tillhörighet till en viss etnisk grupp, nation, ras eller religion, vilket anges och beivras i artiklarna 23, 29.1, 32.2, 32.3, 42, 43 och 48-6 i lagen av den 29 juli 1881, och uppvigling till diskriminering, hat eller våld på grund av ras, vilket är föremål för den pågående förundersökningen och anges och beivras i artikel 24.8, 24.10, 24.11 och 24.12, artikel 23.1 samt artikel 42 i lagen av den 29 juli 1881, liksom i artikel 131-26.2 och 131-26.3 i strafflagen. F. Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska ledamöterna på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land. G. I artikel 26 i den franska konstitutionen föreskrivs att ingen parlamentsledamot får åtalas, bli föremål för utredning, gripas, kvarhållas eller dömas på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt uppdrag, och att ingen parlamentsledamot får gripas för ett brott eller utsättas för någon annan form av frihetsberövande eller frihetsinskränkande åtgärd utan tillstånd från parlamentet. H. Räckvidden för immuniteten för ledamöter av Frankrikes parlament motsvarar i själva verket räckvidden för immuniteten för ledamöter av Europaparlamentet enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Europeiska unionens domstol har konstaterat att ett yttrande av en ledamot av Europaparlamentet omfattas av immunitet endast om ledamoten har gjort det under utövandet av sitt ämbete. Det måste således föreligga ett samband mellan yttrandet och ämbetet som parlamentsledamot. Detta samband måste vara direkt och uppenbart. I. Anklagelserna har ingen koppling till Mylène Troszczynskis ställning som ledamot av Europaparlamentet utan avser i stället verksamhet av regional karaktär, eftersom den förfalskade bilden och kommentaren handlade om något som skulle ha hänt i Rosny‑Sous-Bois, i strid med fransk lag. J. De påstådda handlingarna rör varken yttranden som Mylène Troszczynski gjort eller röster hon avlagt, i egenskap av ledamot av Europaparlamentet, under utövandet av sitt ämbete i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier. K. Det finns ingen misstanke om att fumus persecutionis, eller ett uppenbart försök att hindra Mylène Troszczynskis parlamentariska arbete, skulle ligga bakom den rättsliga utredning som inleddes efter en stämningsansökan för ärekränkning riktad mot en offentlig förvaltning från kassan för familjeförmåner i Seine-Saint-Denis, företrädd av sin generaldirektör. 1. Europaparlamentet beslutar att upphäva Mylène Troszczynskis immunitet. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till Republiken Frankrikes justitieminister och till Mylène Troszczynski.
| ||||||||||
| Begäran om upphävande av Jean-Marie Le Pens immunitet |
| |||||||||||||
Europaparlamentet fattar detta beslut – med beaktande av den begäran om upphävande av Jean-Marie Le Pens immunitet som översändes den 22 december 2016 av Frankrikes justitieminister, Jean-Jacques Urvoas, med anledning av en begäran från den allmänne åklagaren vid appellationsdomstolen i Paris, och som tillkännagavs i kammaren den 16 januari 2017, – efter att ha hört Jean-Marie Le Pen i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen, – med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, – med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1), – med beaktande av artikel 26 i Republiken Frankrikes författning, – med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0217/2017), och av följande skäl: A. Den allmänne åklagaren vid appellationsdomstolen i Paris har begärt att den parlamentariska immuniteten för en ledamot av Europaparlamentet, Jean-Marie Le Pen, ska upphävas med anledning av en brottsutredning. B. Den allmänne åklagarens begäran avser påståendena om att Jean-Marie Le Pen under ett radioprogram gjort ett uttalande som innebar uppvigling till diskriminering, hat eller våld på grund av ras, vilket är ett brott enligt den franska strafflagen. C. Enligt artikel 26 i den franska författningen får inga parlamentsledamöter ”bli föremål för utredning, gripas, kvarhållas eller dömas på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt uppdrag”, och ingen parlamentsledamot får ”gripas för ett brott eller utsättas för någon annan form av frihetsberövande eller frihetsinskränkande åtgärd” utan tillstånd från parlamentet. D. Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. E. Enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets arbetsordning är parlamentarisk immunitet inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende. F. Bestämmelserna om parlamentarisk immunitet ska tolkas mot bakgrund av de värden, mål och principer som finns förankrade i fördragen. G. För en ledamot av Europaparlamentet omfattar denna absoluta immunitet inte bara yttranden som gjorts vid officiella parlamentssammanträden, utan också åsikter som uttryckts i andra sammanhang, till exempel i medierna, när det finns ”ett samband mellan yttrandet och ämbetet som parlamentsledamot”(2). H. Det finns inget samband mellan det ifrågasatta uttalandet och Jean-Marie Le Pens parlamentariska arbete, och han agerade därmed inte i egenskap av ledamot av Europaparlamentet. I. Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 ska Europaparlamentets ledamöter under parlamentets sessioner på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land. J. Endast den immunitet som omfattas av artikel 9 får upphävas(3). K. Syftet med denna immunitet är att skydda parlamentet och dess ledamöter från rättsliga förfaranden i samband med verksamhet som utförs under utövandet av ämbetet som parlamentsledamot och inte kan skiljas från det ämbetet. L. Om ett sådant förfarande inte rör utövandet av ledamotens ämbete bör immuniteten upphävas, såvida inte avsikten med det rättsliga förfarandet verkar vara att skada ledamotens politiska verksamhet och därmed parlamentets oberoende (fumus persecutionis). M. På grundval av de uppgifter som inkommit i detta fall finns det ingen anledning att misstänka att förfarandet mot Jean-Marie Le Pen motiveras av en avsikt att skada hans politiska verksamhet som ledamot av Europaparlamentet. 1. Europaparlamentet beslutar att upphäva Jean-Marie Le Pens immunitet. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Frankrike och till Jean‑Marie Le Pen.
| ||||||||||||||
| Behovet av en EU-strategi för att sätta stopp för och förebygga pensionsklyftan mellan kvinnor och män |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i EU-fördraget, – med beaktande av artiklarna 8, 151, 153 och 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), – med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt bestämmelserna om sociala rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, – med beaktande av artiklarna 22 och 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, – med beaktande av den allmänna kommentaren nr 16 från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter om mäns och kvinnors lika rätt att åtnjuta alla ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 3 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ICESCR)(1) och kommitténs allmänna kommentar nr 19 om rätten till social trygghet (artikel 9 i ICESCR)(2), — med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020), – med beaktande av artiklarna 4.2, 4.3, 12, 20 och 23 i den europeiska sociala stadgan, – med beaktande av slutsatserna av den 5 december 2014 från Europeiska kommittén för sociala rättigheter(3), – med beaktande av rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet(4), – med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(5), – med beaktande av rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster(6), – med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(7), – med beaktande av kommissionens färdplan En nystart för att hjälpa arbetande föräldrar att förena arbetsliv och privatliv från augusti 2015, – med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 december 2015 med titeln Strategic engagement for gender equality 2016-2019 (SWD(2015)0278), särskilt mål 3.2, – med beaktande av sin resolution av den 13 september 2011 om situationen för kvinnor som närmar sig pensionsåldern(8), – med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om situationen för ensamstående mödrar(9), – med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 med rekommendationer till kommissionen om tillämpning av principen om lika lön för manliga och kvinnliga arbetstagare för samma eller likvärdigt arbete(10), – med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om den ekonomiska krisens inverkan på jämställdhet mellan könen och kvinnors rättigheter(11), – med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2015 om jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2013(12), – med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015(13), – med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(14), – med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av gynnsamma arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv(15), – med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juni 2015 om lika möjligheter för kvinnor och män: Att minska pensionsklyftan mellan könen, – med beaktande av förklaringen om jämställdhet av den 7 december 2015 från EU:s ordförandeskapstrio (Nederländerna, Slovakien och Malta), – med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som rådet antog den 7 mars 2011, – med beaktande av studien som beställdes av utredningsavdelningen för medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor The gender pension gap: differences between mothers and women without children (2016) och kommissionens studie The Gender Gap in Pensions in the EU (2013), – med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0197/2017), och av följande skäl: A. År 2015 uppgick pensionsklyftan mellan kvinnor och män i EU (på engelska gender gap in pensions, som kan definieras som klyftan mellan kvinnors och mäns genomsnittliga pensionsinkomst före skatt och avgifter), till 38,3 % för åldersgruppen 65 år och äldre, och klyftan har ökat i hälften av medlemsstaterna under de senaste fem åren. De senaste årens finanskris har inverkat negativt på många kvinnors inkomster. I vissa medlemsstater har 11–36 % av kvinnorna överhuvudtaget ingen tillgång till pension. B. Jämställdhet är en av de gemensamma och grundläggande principer som erkänns i artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Jämställdhet bör även integreras i all unionspolitik, liksom i unionens alla initiativ, program och åtgärder. C. Kvinnor är sämre skyddade än män när det gäller pensionsinkomster i de flesta av EU:s medlemsstater och är samtidigt överrepresenterade i de fattigaste pensionskategorierna och underrepresenterade i de rikaste. D. Dessa skillnader är oacceptabla och bör minskas, och alla pensionsavgifter bör beräknas och tas ut på ett könsneutralt sätt i EU, som har jämställdhet som en av sina grundprinciper och allas rätt till ett värdigt liv som en av sina grundläggande rättigheter i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. E. En av fyra personer i EU-28 är beroende av sin pension som huvudsaklig inkomstkälla, och genom den stora ökningen av antalet personer som når pensionsåldern till följd av den ökade förväntade livslängden och befolkningens allmänna åldrande kommer denna befolkningskategori att fördubblas fram till 2060. F. De demografiska förändringarna medför att allt färre förvärvsarbetande kommer att behöva försörja allt fler pensionärer i framtiden, och därför ökar betydelsen av privata pensionssystem och tjänstepensionssystem. G. Pensionspolitikens mål är att garantera ekonomiskt oberoende, som är av väsentlig betydelse för jämställdheten, och att de sociala trygghetssystemen i medlemsstaterna ska tillförsäkra alla EU-medborgare en anständig och adekvat pensionsinkomst och en acceptabel levnadsstandard och skydda dem mot risken för fattigdom till följd av olika faktorer eller social utestängning, för att man på ålderns höst ska kunna delta aktivt i det sociala, kulturella och politiska livet och garanteras ett värdigt liv och på så vis fortsätta vara integrerad i samhället. H. Det ökade individuella ansvaret för sparbeslut som medför olika risker innebär också att de enskilda personerna måste få tydlig information om de tillgängliga alternativen och de därmed sammanhängande riskerna. Både kvinnor och män, men framför allt kvinnor, måste få stöd för att förbättra sina finansiella kunskaper, så att de kan fatta välgrundade beslut på ett alltmer komplext område. I. Pensionsklyftan tenderar att förvärra situationen för kvinnor med avseende på deras ekonomiska utsatthet och exponerar dem för social utestängning, permanent fattigdom och ekonomisk beroendeställning, särskilt gentemot deras makar eller andra familjemedlemmar. Löne- och pensionsklyftan är ännu mer markant för kvinnor som är missgynnade på mer än ett sätt eller som tillhör rasminoriteter samt etniska, religiösa och språkliga minoriteter, i och med att de ofta har mindre kvalificerade arbeten med mindre ansvar. J. Pensioner som är kopplade till individuella snarare än härledda rättigheter skulle kunna bidra till alla individers ekonomiska oberoende, minska faktorer som hämmar deltagandet i formellt arbete och motverka könsstereotyper. K. Eftersom kvinnor lever längre än män kommer de sannolikt att ha större genomsnittliga inkomstbehov än män under hela sin pensionstid. En sådan extrainkomst kan ställas till deras förfogande via mekanismer för efterlevandepension. L. Bristen på jämförbara, fullständiga, tillförlitliga och regelbundet uppdaterade uppgifter som gör det möjligt att utvärdera pensionsklyftans omfattning och de bidragande faktorernas inbördes viktning skapar en osäkerhet om vilka metoder som effektivast kan bidra till att bekämpa klyftan. M. Klyftan är större i ålderskategorin 65–74 år (över 40 %) än för genomsnittet av personer över 65, vilket inte minst beror på överföringar av pensionsrättigheter, exempelvis i samband med makens död, som finns i vissa medlemsstater. N. Nedskärningar och frysningar av pensionerna ökar risken för fattigdom på äldre dagar, särskilt bland kvinnor. Andelen äldre kvinnor i riskzonen för fattigdom och social utestängning uppgick till 20,2 % under 2014, jämfört med 14,6 % av männen, och 2050 kan andelen människor över 75 år som löper risk för fattigdom komma att uppgå till 30 % i merparten av medlemsstaterna. O. Personer över 65 år förfogar över en inkomst på runt 94 % av inkomstgenomsnittet för den totala befolkningen. Ungefär 22 % av alla kvinnor över 65 år lever dock under gränsen för fattigdomsrisk. P. Bakom den genomsnittliga pensionsklyftan i Europeiska unionen 2014 dolde sig stora skillnader mellan medlemsstaterna. Vid en jämförelse uppgår den könsrelaterade pensionsklyftan som lägst till 3,7 % och som högst till 48,8 %, och i 14 medlemsstater överstiger den 30 %. Q. Hur stor andel av befolkningen som uppbär pension skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsstaterna. År 2013 uppgick andelen till 15,1 % i Cypern och 31,8 % i Litauen, och majoriteten av pensionstagarna i de flesta av EU:s medlemsstater 2013 var kvinnor. R. Denna pensionsklyfta, som tar avstamp i en verklighet där många olika faktorer spelar in, vittnar om en obalans mellan kvinnor och män i fråga om deras yrkes- och familjeutveckling, deras möjligheter att betala in till systemet, deras respektive ställning i familjestrukturen samt metoderna för inkomstberäkning enligt pensionssystemet. Den speglar även en segregering på arbetsmarknaden och det faktum att en större andel kvinnor arbetar deltid, med lägre timlön, med avbrott i karriären och med färre anställningsår på grund av det obetalda arbete som kvinnor utför i egenskap av mödrar och omsorgsgivare i sina familjer. Pensionsklyftan bör därför betraktas som en nyckelindikator för bristande jämställdhet på arbetsmarknaden, särskilt som den könsrelaterade pensionsklyftan för närvarande ligger mycket nära den totala löneklyftan (39,7 % år 2015). S. Vad pensionsklyftan avslöjar är ett samlat resultat av obalansen och ojämlikheten i termer av bland annat livslång tillgång till makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män under hela karriären, vilket återspeglas i pensionens första och andra pelare, och detta kan vinklas genom korrigerande mekanismer. T. Pensionsklyftan vid en viss tidpunkt speglar de villkor som gäller i samhället och på arbetsmarknaden under en period som sträcker sig över flera årtionden. Dessa villkor genomgår förändringar, ibland betydande sådana, som får återverkningar på behoven hos pensionerade kvinnor i olika generationer. U. Pensionsklyftan uppvisar olika egenskaper allt efter de pensionerade kvinnornas personliga ställning, sociala status, civilstånd och/eller familjesituation. Mot bakgrund av det kommer ett enhetligt angreppssätt inte nödvändigtvis att leda till de bästa resultaten. V. Hushåll med ensamstående föräldrar är en särskilt utsatt grupp eftersom de utgör 10 % av alla hushåll med minderåriga barn, och cirka 50 % av dessa löper risk för fattigdom och social utestängning, en dubbelt så stor andel som i befolkningen i stort. Det finns ett positivt samband mellan pensionsklyftan och antalet barn som har uppfostrats under livet, och den könsrelaterade pensionsklyftan är betydligt större för gifta kvinnor och mödrar än för ensamstående kvinnor utan barn. Därför är det sannolikt att den ojämlikhet som mödrar, i synnerhet ensamstående mödrar, utsätts för kommer att förstärkas i samband med pensioneringen. W. Graviditet och föräldraledighet tenderar att tvinga mödrar – som utgör 79,76 % av dem som går ner i arbetstid för att ta hand om barn under åtta år – att ta låglönejobb eller halvtidsanställningar eller att göra oönskade avbrott i karriären för att kunna ta hand om sina barn. Mamma-, pappa- och föräldraledighet är nödvändiga och vitala instrument för att få en bättre fördelning av omsorgsansvaret, förbättra balansen mellan arbete och privatliv och minska kvinnors karriäravbrott. X. Antalet barn har inte någon inverkan – eller kan till och med ha en positiv inverkan – på fädernas löner och därmed även på deras pensionsrättigheter. Y. På grund av att många kvinnor inte är registrerade som arbetslösa är arbetslösheten bland kvinnor underskattad, särskilt bland dem som bor på landsbygden eller i avlägsna områden, av vilka många enbart ägnar sig åt att sköta hem och barn. Detta ger upphov till pensionsskillnader. Z. De så kallade traditionella metoderna för arbetsorganisation gör det svårt för förvärvsarbetande par där båda föräldrarna önskar arbeta heltid att på ett harmoniskt sätt kombinera familje- och yrkeslivet. AA. Pensionspoäng för kvinnor och män som en form av ersättning för omsorg om barn eller andra anhöriga skulle kunna bidra till att garantera att avbrott i yrkeslivet på grund av omsorgsansvar inte påverkar pensionen negativt, och det vore önskvärt att sådana system sprids till – eller förstärks i – alla medlemsstater. AB. Pensionspoäng som tillämpas på olika former av arbete kan hjälpa alla arbetstagare att få en pensionsinkomst. AC. Trots vissa försök att råda bot på situationen är andelen kvinnor på arbetsmarknaden alltjämt lägre än målen i Europa 2020-strategin och mycket lägre än andelen män. Kvinnors allt större deltagande på arbetsmarknaden bidrar till insatserna för att minska pensionsklyftan mellan kvinnor och män inom EU, eftersom det finns en direkt koppling mellan deltagande på arbetsmarknaden och pensionsnivå. Sysselsättningsgraden säger emellertid inte något om anställningens varaktighet och typen av anställning och ger därför bara begränsade uppgifter om löne- och pensionsnivån. AD. Yrkeskarriärens längd har direkt inverkan på pensionsklyftan. Kvinnors karriär är i genomsnitt mer än tio år kortare än mäns, och kvinnor med mindre än 14 års yrkeskarriär drabbas av en dubbelt så stor pensionsklyfta (64 %) som kvinnor som arbetar fler år (32 %). AE. Kvinnor är i högre grad föremål för avbrott i yrkeskarriären, atypiska anställningsformer, deltidsarbete (32 % av kvinnorna, 8,2 % av männen) eller oavlönat arbete, särskilt då de tar hand om barn och andra anhöriga och bär nästan hela ansvaret för omsorgs- och hushållsarbetet till följd av kvardröjande jämställdhetsbrister. Allt detta är till förfång för deras pensioner. AF. Investeringar i skola, förskola, universitet och äldreomsorg kan bidra till en bättre balans mellan arbete och privatliv och kan i längden leda inte bara till att arbetstillfällen skapas, utan även till att kvinnor erbjuds högkvalitativ sysselsättning och kan stanna kvar längre på arbetsmarknaden, vilket kan ha en positiv effekt på deras pensioner på längre sikt. AG. Informellt omsorgsarbete är en hörnsten i vårt samhälle och utförs i hög grad av kvinnor. Denna obalans avspeglas i den könsrelaterade pensionsklyftan. Denna typ av osynligt arbete får inte tillräckligt stort erkännande, särskilt inte i samband med pensionsrättigheter. AH. Den stora löneklyftan mellan kvinnor och män finns kvar i EU och uppgick 2014 till 16,3 %, inte minst beroende på en diskriminering och segregering som gör att kvinnor är överrepresenterade i sektorer där lönerna är lägre än i andra, huvudsakligen mansdominerade sektorer. Andra faktorer, såsom avbrott i karriären och ofrivilligt deltidsarbete för att kunna kombinera arbete och familjeansvar, stereotyper, undervärdering av kvinnors arbete och skillnader i utbildningsnivå och yrkeserfarenhet, bidrar också till löneklyftan mellan kvinnor och män. AI. I artikel 151 i EUF-fördraget fastställs det att EU har som mål att åstadkomma ett fullgott socialt skydd. EU bör därför stödja medlemsstaterna genom att utfärda rekommendationer om förbättrat skydd för äldre personer som är pensionsberättigade på grund av antingen sin ålder eller sina personliga förhållanden. AJ. En starkare koppling mellan avgiftsbetalning och inkomst, tillsammans med en ökning av den andra och tredje pelarens andel i organisationen av pensionssystemen, tenderar att leda till att riskerna för att könsspecifika faktorer ska spela in i pensionsklyftan flyttas över till privata aktörer. AK. Det gjordes inga förhands- eller efterhandsbedömningar av konsekvenserna ur ett jämställdhetsperspektiv av de reformer av pensionssystemen som anges i kommissionens vitbok om pensioner från 2012. AL. Organisationen av de offentliga sociala trygghetssystemen och pensionssystemen hör till medlemsstaternas exklusiva behörighet. EU har främst en understödjande roll på pensionsområdet, vilket särskilt stadgas i artikel 153 i EUF-fördraget. Allmänna synpunkter 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna införa en strategi för att undanröja pensionsklyftorna mellan kvinnor och män i Europeiska unionen (nedan kallad strategin) och hjälpa medlemsstaterna att upprätta riktlinjer för detta. 2. Europaparlamentet stöder och ställer sig bakom rådets önskemål om ett nytt kommissionsinitiativ om upprättande av en jämställdhetsstrategi för perioden 2016–2020 som i likhet med tidigare strategier ska utformas som ett meddelande och som ska stärka EU:s strategiska åtagande för jämställdhet, med nära kopplingar till Europa 2020-strategin. 3. Europaparlamentet anser att strategin inte bara bör korrigera effekterna av pensionsklyftan på medlemsstatsnivå, särskilt för de mest utsatta personerna, utan i framtiden även förebygga denna klyfta genom att angripa de underliggande orsakerna, såsom kvinnors och mäns olika ställning på arbetsmarknaden i fråga om lön, befordran och möjligheter till heltidsarbete, liksom även segregeringen på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende till mellanstatlig dialog och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna. 4. Europaparlamentet framhåller att ett mångsidigt tillvägagångssätt, med en kombination av åtgärder inom olika politikområden som syftar till att stärka jämställdheten, krävs för att genomföra strategin, som måste anta ett livslångt perspektiv på pensioner med beaktande av en människas hela arbetsliv och gå till botten dels med ojämlikheten mellan kvinnor och män i fråga om sysselsättningsnivå, karriärutveckling och möjligheter att betala in till systemet, dels med den ojämlikhet som beror på pensionssystemens organisation. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att följa upp rådets slutsatser av den 18 juni 2015 Lika inkomstmöjligheter för kvinnor och män: Att minska pensionsklyftan mellan könen. 5. Europaparlamentet vill uppmärksamma arbetsmarknadsparternas viktiga roll i diskussionen kring frågor om minimilön, med samtidig respekt för subsidiaritetsprincipen. Parlamentet framhåller även den stora betydelsen av fackföreningar och kollektivförhandlingar för att ge äldre människor tillgång till folkpension i enlighet med principen om solidaritet mellan generationerna och jämställdhetsprincipen. Parlamentet framhåller vikten av att ta vederbörlig hänsyn till arbetsmarknadens parter i samband med politiska beslut som ändrar väsentliga rättsliga aspekter av villkoren för pensionsberättigande. EU och medlemsstaterna uppmanas att i samarbete med arbetsmarknadsparter och jämställdhetsorganisationer ta fram och genomföra politiska strategier för att undanröja löneklyftan mellan könen. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att överväga att regelbundet genomföra en lönekartläggning som ett komplement till dessa insatser. 6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa respektfulla fattigdomsbekämpande åtgärder för arbetstagare som av hälsoskäl inte kan arbeta fram till den lagstadgade pensionsåldern. Parlamentet anser att möjligheten till förtidspensionering bör finnas kvar för arbetstagare som arbetar under hårda eller riskfyllda förhållanden. Genom att öka sysselsättningsgraden med hjälp av högkvalitativa arbetstillfällen skulle man i framtiden kunna bidra avsevärt till att bromsa det stigande antalet människor som inte kan arbeta fram till den lagstadgade pensionsåldern och på detta sätt minska den ekonomiska bördan av åldrandet. 7. Europaparlamentet är djupt bekymrat över de åtstramningsmotiverade landspecifika rekommendationernas effekt på pensionssystemen och deras hållbarhet och på tillgången till avgiftsfinansierade pensioner i ett växande antal medlemsstater, liksom över dessa rekommendationers negativa effekter på inkomstnivåerna och de sociala transfereringar som behövs för att utrota fattigdom och social utestängning. 8. Europaparlamentet understryker att subsidiaritetsprincipen även måste följas strikt på pensionsområdet. Mätning och medvetandegörande för att bättre kunna bekämpa pensionsklyftan 9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta att granska pensionsklyftan mellan kvinnor och män och att i samarbete med Eurostat och Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) ta fram formella och tillförlitliga indikatorer för pensionsklyftan mellan könen och urskilja de olika faktorerna bakom den för att övervaka den och fastställa tydliga minskningsmål samt att rapportera till parlamentet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att årligen tillhandahålla Eurostat statistik om löne- och pensionsklyftan mellan kvinnor och män för att möjliggöra en bedömning av utvecklingen inom hela EU och olika sätt att ta tag i frågan. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en grundlig bedömning av hur rekommendationerna i vitboken om pensioner från 2012 påverkar de mest utsatta grupperna, i synnerhet kvinnor, i syfte att bekämpa orsakerna till pensionsklyftan mellan könen och att upprätta en formell indikator för pensionsklyftan och bedriva systematisk övervakning. Parlamentet efterlyser adekvat utvärdering av rekommendationerna eller de åtgärder som hittills vidtagits samt en övervakning av deras jämställdhetskonsekvenser. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av könsuppdelad statistik och forskning för att förbättra övervakningen och utvärderingen av pensionsreformers effekter på kvinnors välfärd och välbefinnande. 11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för att bekämpa pensionsklyftan mellan kvinnor och män inom ramen för sin socialpolitik genom att medvetandegöra de behöriga beslutsfattarna på området och ta fram program för att öka informationen till kvinnor om klyftans konsekvenser för dem – och förse dem med de redskap de behöver för att lägga upp hållbara finansieringsstrategier för sin pension som är skräddarsydda efter kvinnors specifika behov – och om kvinnors tillgång till andra och tredje pensionspelarna, särskilt i kvinnodominerade sektorer där utnyttjandet kan vara lågt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare öka medvetenheten bland allmänheten om lika lön och pensionsklyftan mellan kvinnor och män och om direkt och indirekt diskriminering av förvärvsarbetande kvinnor. 12. Europaparlamentet upprepar behovet av tydliga harmoniserade definitioner för att underlätta jämförelse på EU-nivå av begrepp som ”löneklyfta mellan kvinnor och män” och ”pensionsklyfta mellan kvinnor och män”. 13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och unionens institutioner att främja studier om konsekvenserna av pensionsklyftan mellan kvinnor och män och kvinnors ekonomiska beroendeställning, med beaktande av frågor såsom befolkningens åldrande, skillnaderna mellan kvinnor och män i fråga om hälsa och förväntad livslängd, familjestrukturernas förändring och ökningen av antalet ensamhushåll samt den varierande personliga situationen bland kvinnor. Parlamentet uppmanar dem även att utforma möjliga strategier för att undanröja pensionsklyftan mellan kvinnor och män. Minska ojämlikheten i fråga om möjligheterna att betala in till pensionssystemet 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU‑lagstiftningen om indirekt och direkt könsdiskriminering tillämpas korrekt och att framstegen övervakas systematiskt, med överträdelseförfaranden vid bristande efterlevnad, och att säkerställa en eventuell revidering för att se till att kvinnor och män har samma förmåga att betala in till pensionssystemet. 15. Europaparlamentet fördömer skarpt löneklyftorna mellan kvinnor och män och deras ”oförklarliga” komponent som är ett resultat av diskriminering på arbetsplatsen, och upprepar sitt krav på att direktiv 2006/54/EG, som införlivats tydligt och tillräckligt i endast två medlemsstater, ska ses över för att säkerställa större likabehandling mellan kvinnor och män i fråga om sysselsättning och lön under tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete, som har garanterats av fördraget alltsedan EEG grundades. 16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att principen om icke-diskriminering och jämlikhet på arbetsmarknaden och i tillträdet till arbetsmarknaden tillämpas och i synnerhet att vidta sociala skyddsåtgärder för att kvinnors löner och sociala förmåner, däribland pensioner, ska överensstämma med principen om lika lön för kvinnliga och manliga arbetstagare som utför lika eller likvärdigt arbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa lämpliga åtgärder för att sätta stopp för överträdelser av principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete för kvinnor och män. 17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, arbetsgivarna och fackföreningarna att utarbeta och tillämpa konkreta och användbara arbetsutvärderingsverktyg som kan användas för att fastställa likvärdiga arbeten och på så sätt säkra lika lön, och följaktligen lika pensioner i framtiden, för kvinnor och män. Parlamentet uppmanar företagen att genomföra årliga granskningar med avseende på lika lön, offentliggöra uppgifterna med största möjliga transparens och minska löneklyftan mellan könen. 18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa horisontell och vertikal segregering på arbetsmarknaden genom att undanröja jämställdhetsbrister och diskriminering inom sysselsättning och särskilt genom utbildning och medvetandehöjande åtgärder uppmuntra flickor och kvinnor att satsa på studier, yrken och karriärer i innovations- och tillväxtsektorer, som i dag domineras av män till följd av seglivade stereotyper. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa fler incitament för kvinnor att delta på arbetsmarknaden under längre tid och med kortare avbrott, för att främja och stärka deras ekonomiska oberoende i dag och på ålderns höst. 20. Europaparlamentet erinrar om betydelsen av att, mot bakgrund av att en allt större del av ansvaret förs över från pensionssystemen till privata finansieringssystem, se till att tillgången till de finansiella tjänster som omfattas av direktiv 2004/113/EG är icke-diskriminerande och baseras på könsneutrala försäkringstekniska kriterier. Parlamentet konstaterar att tillämpning av bestämmelsen om könsneutralitet kommer att bidra till att minska pensionsklyftan mellan könen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att öka öppenheten, tillgången till information och säkerheten för medlemmar i och förmånstagare av tjänstepensionsplaner, med beaktande av EU:s principer om icke-diskriminering och jämställdhet. 21. Europaparlamentet poängterar att Europeiska unionens domstol har klargjort att tjänstepension ska betraktas som lön och att principen om likabehandling därför ska tillämpas även på tjänstepensionssystemen. 22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma kvinnor, som ofta inte har förvärvat pensionsrättigheter och därför inte är ekonomiskt självständiga, särskilt efter en skilsmässa. Minska ojämlikheten i fråga om kvinnors och mäns yrkesbanor 23. Europaparlamentet gläds åt att kommissionen hörsammat dess uppmaning att förbättra möjligheterna att kombinera yrkes- och privatlivet genom förslag utan lagstiftningskaraktär samt ett lagstiftningsförslag som skapar flera olika typer av ledighet i syfte att anta 2000‑talets utmaningar. Parlamentet framhåller att förslagen från kommissionen utgör en god grund för att uppfylla de europeiska medborgarnas förväntningar. Parlamentet uppmanar alla institutioner att förverkliga detta paket så snart som möjligt. 24. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att följa och verkställa lagstiftningen om kvinnors rättigheter i samband med moderskap, så att kvinnor inte drabbas negativt i form av lägre pension för att de fått barn under sitt yrkesverksamma liv. 25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga möjligheten för arbetstagare att förhandla fram frivilliga arrangemang för flexibelt arbete, till exempel ”smart arbete”, i överensstämmelse med nationell praxis och oberoende av barnens ålder och familjesituationen, så att kvinnor och män ges möjlighet att bättre kombinera familje- och yrkeslivet och inte tvingas prioritera det ena framför det andra i samband med omsorgsansvar. 26. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om ledighet för vård av anhörig i direktivet om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare, och erinrar om sitt krav på adekvat ersättning och socialt trygghet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att, genom utbyte av bästa praxis, införa ”omsorgspoäng” till förmån för både kvinnor och män för att en person som gör avbrott i yrkeskarriären i samband med informell omsorg om en familjemedlem eller som tar ut formella ledighetsperioder i samband med omsorg, såsom mamma-, pappa- och föräldraledighet, ska bli kompenserad och kunna tillgodogöra sig detta i beräkningen av pensionsrättigheter på ett rättvist sätt. Parlamentet anser att sådana poäng bör tilldelas under en begränsad och kort tid för att inte stereotyper och ojämlikheter ska stärkas ytterligare. 27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma strategier för att erkänna betydelsen av informell omsorg om familjemedlemmar och andra i beroendeställning, samt av en rättvis fördelning mellan kvinnor och män, då en bristfällig sådan är en potentiell orsak till karriäravbrott och osäkra anställningar för kvinnor och på så vis äventyrar deras pensionsrättigheter. Parlamentet framhåller i detta sammanhang betydelsen av att uppmuntra män att utnyttja sin föräldra- och pappaledighet. 28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra det möjligt för arbetstagaren att efter mamma- eller föräldraledigheten återgå till jämförbara arbetsformer. 29. Europaparlamentet erinrar om att balans mellan familje- och yrkeslivet kan uppnås för kvinnor och män bara om det finns lokal, högkvalitativ, överkomlig och tillgänglig barnomsorg, äldreomsorg och omsorg om andra personer i beroendeställning och om en rättvis fördelning av ansvar, kostnader och omsorg uppmuntras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka investeringarna i tjänster för barn, framhåller behovet av heltäckande barnomsorg på landsbygden och uppmanar med kraft kommissionen att stödja medlemsstaterna, bland annat via tillgängliga EU-medel, i uppbyggnaden av sådan omsorg på ett sätt som är tillgängligt för alla. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte bara uppfylla Barcelonamålen så snart som möjligt och senast 2020, utan även att fastställa liknande mål för långtidsvårdtjänster och samtidigt skapa möjligheter för familjer som föredrar en annan barnomsorgsmodell att välja en sådan. Parlamentet lovordar de medlemsstater som redan har nått de båda målsättningarna. Pensionssystemens inverkan på pensionsklyftan 30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, på grundval av tillförlitliga och jämförbara uppgifter, utvärdera vilken inverkan deras pensionssystem har på pensionsklyftan och vilka faktorer som ligger till grund för den i syfte att bekämpa diskriminering och skapa insyn i medlemsstaternas pensionssystem. 31. Europaparlamentet framhåller att pensionssystemen för att vara hållbara måste ta hänsyn till de utmaningar som följer av den demografiska utvecklingen, befolkningens åldrande, födelsetalen och förhållandet mellan den arbetsföra befolkningen och personer i pensionsåldern. Parlamentet erinrar om att situationen för de sistnämnda i stor utsträckning beror på antalet år de förvärvsarbetat och betalat in avgifter. 32. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att mot bakgrund av den stigande förväntade livslängden i EU snarast genomföra nödvändiga strukturförändringar inom pensionssystemen i syfte att säkerställa hållbar social trygghet. 33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att närmare studera hur pensionsklyftan skulle kunna påverkas av en övergång från lagstadgade statliga pensioner till tjänstegrundade och privata planer för pensionsinbetalning som är mer flexibla, både vad gäller beräkningen av hur länge man ska betala in till pensionssystemet och vad gäller ett successivt utträde från arbetsmarknaden. 34. Europaparlamentet vill varna för den risk för jämställdheten som övergången från socialförsäkringspensioner till individuellt pensionssparande innebär, eftersom individuellt pensionssparande baseras på individuella inbetalningar och inte tar någon hänsyn till perioder som ägnats åt att ta hand om barn och andra anhöriga i beroendeställning eller perioder av arbetslöshet, sjukskrivning eller funktionsnedsättning. Parlamentet påpekar att pensionsreformer som kopplar de sociala förmånerna till tillväxten och till situationen på arbetsmarknads- och finansmarknaderna enbart fokuserar på de makroekonomiska aspekterna och bortser från pensionernas sociala syfte. 35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja inslag i sina pensionssystem, och i genomförda reformer, som ökar obalansen på pensionsområdet (särskilt ojämställdhet såsom den rådande pensionsklyftan), med beaktande av alla eventuella framtida reformers konsekvenser för jämställdheten, samt att vidta åtgärder för att utrota denna diskriminering. Parlamentet betonar att alla pensionspolitiska förändringar alltid måste vägas mot hur de påverkar klyftorna mellan könen, med en särskild jämförande analys av de föreslagna förändringarnas effekter på kvinnor respektive män, och att detta bör vara ett viktigt led i planeringen, utformningen, genomförandet och utvärderingen av den offentliga politiken. 36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av bästa praxis för att identifiera både de effektivaste korrigerande mekanismerna och de mekanismer som kan bekämpa sådana faktorer som underblåser pensionsklyftan. 37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa könsneutrala livsavgifter inom pensionssystemen, omsorgspoäng och härledda förmåner, så att kvinnor kan få lika pensionsutbetalningar för lika inbetalningar även om de förväntas leva längre än män, samt att se till att kvinnornas förväntade livslängd inte används som en förevändning för diskriminering, särskilt i samband med pensionsberäkningen. 38. Europaparlamentet efterlyser en översyn av alla incitament inom skatte- och pensionssystemen och deras inverkan på pensionsklyftan mellan kvinnor och män, med särskild tonvikt vid hushåll med ensamstående mödrar. Parlamentet vill även att felaktiga incitament ska avskaffas och rättigheterna individualiseras. 39. Europaparlamentet framhåller efterlevandepensionernas viktiga funktion för att värna och skydda många äldre kvinnor mot risken för fattigdom och social utestängning, som är högre än hos män. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid behov reformera sina efterlevandepensions- och änkepensionssystem, så att inte ogifta kvinnor missgynnas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med stöd av kommissionen studera effekterna av olika system för efterlevandepension mot bakgrund av de höga skilsmässotalen, förekomsten av fattigdom bland ogifta par och den sociala utestängningen av äldre kvinnor, samt att överväga att införa rättsliga instrument som garanterar delade pensionsrätter i händelse av skilsmässa. 40. Europaparlamentet framhåller att alla människor har rätt till en allmänt tillgänglig folkpension och påminner om att artikel 25 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastslår rätten för äldre att leva ett värdigt och oberoende liv och om att artikel 34 i stadgan erkänner rätten till tillgång till social trygghet och sociala förmåner som garanterar skydd i sådana fall som moderskap, sjukdom, olyckor i arbetet, funktionsnedsättning, beroende av långtidssjukvård, ålderdom eller arbetslöshet. Parlamentet framhåller betydelsen av avgiftsfinansierade offentliga socialförsäkringssystem som ett viktigt inslag i adekvata pensioner. 41. Medlemsstaterna uppmanas att sörja för att såväl kvinnor som män har möjlighet att uppnå fulla avgiftsperioder samt att trygga allas rätt till pension, i syfte att undanröja pensionsklyftan genom att bekämpa könsdiskriminering inom sysselsättningen, justera utbildnings- och karriärplaneringen, förbättra möjligheterna att förena arbete och privatliv och öka investeringarna i barn- och äldreomsorg. Parlamentet anser att det också är relevant att införa förnuftiga arbetsmiljöbestämmelser som beaktar könsrelaterade arbetsrelaterade och psykosociala risker samt att investera i offentlig arbetsförmedling för vägledning av arbetssökande kvinnor i alla åldrar och införa flexibla regler för övergången från arbete till pension. 42. Europaparlamentet erinrar om att FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i sin allmänna kommentar nr 16 (2005) om mäns och kvinnors lika rätt att åtnjuta alla ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, fastställt att kraven i artikel 3 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillsammans med artikel 9 i samma konvention bland annat innebär att samma obligatoriska pensionsålder ska gälla för kvinnor och män och att kvinnor ska erhålla samma förmåner från offentliga och privata pensionssystem. o 43. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rapport för 2016 om Serbien |
| |||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan, – med beaktande av rådets beslut 2008/213/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Serbien och om upphävande av beslut 2006/56/EG(1), – med beaktande av kommissionens yttrande av den 12 oktober 2011 över Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (SEC(2011)1208), Europeiska rådets beslut av den 2 mars 2012 om att bevilja Serbien status som kandidatland och Europeiska rådets beslut av den 27–28 juni 2013 om att inleda förhandlingar med Serbien, – med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan, som trädde i kraft den 1 september 2013, – med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om överensstämmelsen med folkrätten av Kosovos ensidiga självständighetsförklaring samt av FN:s generalförsamlings resolution 64/298 av den 9 september 2010, där man bekräftade innehållet i Internationella domstolens yttrande och välkomnade EU:s beredskap att underlätta en dialog mellan Serbien och Kosovo, – med beaktande av förklaringen från det femte sammanträdet med den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Serbien den 22-23 september 2016 och av de rekommendationer som antogs vid detta sammanträde, – med beaktande av rapporten om näringslivspolitik som antogs den 7 oktober 2016 av den gemensamma rådgivande kommittén för det civila samhället EU–Serbien, – med beaktande av slutrapporten av den 29 juli 2016 från OSSE/ODIHR:s begränsade valobservatörsuppdrag om det tidigarelagda parlamentsvalet i Serbien, – med beaktande av kommissionens rapport för 2016 om Serbien av den 9 november 2016 (SWD(2016)0361), – med beaktande av kommissionens utvärdering av Serbiens program för ekonomiska reformer (2016–2018) (SWD(2016)0137), – med beaktande av de gemensamma slutsatserna av den 26 maj 2016 från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU, västra Balkan och Turkiet (9500/2016), – med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 13 december 2016, – med beaktande av det tredje sammanträdet i stabiliserings- och associeringsrådet EU–Serbien, som hölls den 13 december 2016, – med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2016 om 2015 års rapport om Serbien(2), – med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0063/2017), och av följande skäl: A. Serbien, liksom varje land som vill bli medlem i EU, måste bedömas utifrån sina egna förtjänster i fråga om att uppfylla, genomföra och efterleva samma uppsättning kriterier, och tidsplanen för anslutningen avgörs av kvaliteten på och viljan till nödvändiga reformer. B. Serbiens framsteg vad gäller rättsstatligheten i kapitel 23 och 24 samt i processen för en normalisering av förbindelserna med Kosovo i kapitel 35 fortsätter att vara av stor betydelse för förhandlingsprocessens övergripande takt, i linje med förhandlingsramen. C. Serbien har tagit viktiga steg mot en normalisering av förbindelserna med Kosovo, vilket resulterade i en första överenskommelse om principerna för en normalisering av förbindelserna den 19 april 2013 och avtalen i augusti 2015. Dock återstår ett stort arbete på detta område. Det finns ett skriande behov av ytterligare framsteg så att man kan hantera, komma vidare med och lösa alla ouppklarade frågor mellan länderna. D. Serbien håller fortfarande fast vid sitt åtagande att införa en fungerande marknadsekonomi, och går vidare med genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet. E. Genomförandet av den rättsliga ramen för skydd av minoriteter måste säkerställas fullt ut, särskilt vad gäller områdena utbildning, användning av språk, tillgång till medier och religionsutövande på minoritetsspråk samt adekvat politisk representation av nationella minoriteter på lokal, regional och nationell nivå. 1. Europaparlamentet välkomnar inledandet av förhandlingar om kapitlen 23 (domstolsväsende och grundläggande rättigheter) och 24 (rättvisa, frihet och säkerhet) som de viktigaste kapitlen i EU:s strategi för utvidgning på grundval av rättsstatsprincipen, eftersom de framsteg som görs avseende dessa kapitel fortfarande är mycket viktiga för förhandlingsprocessens övergripande tempo. Parlamentet välkomnar öppnandet av kapitlen 32 (finansiell kontroll) och 35 (övriga frågor), inledandet av förhandlingar om kapitel 5 (offentlig upphandling) och öppnandet och det preliminära avslutandet av kapitel 25 (vetenskap och forskning), inledandet av förhandlingar om kapitel 20 (företagspolitik och industripolitik) och öppnandet och det preliminära avslutandet av kapitel 26 (utbildning och kultur). Parlamentet ser framemot öppnandet av ytterligare kapitel som har förberetts tekniskt. 2. Europaparlamentet välkomnar Serbiens fortsatta engagemang för en integrering med EU och dess konstruktiva och väl förberedda strategi inför förhandlingarna, vilket är ett tydligt tecken på beslutsamhet och politisk vilja. Parlamentet uppmanar Serbien att fortsätta att aktivt främja och informera om detta strategiska beslut hos den serbiska befolkningen, inklusive genom att främja en ökad medvetenhet hos serbiska medborgare om den finansiering från EU-budgeten som går till Serbien. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att avstå från EU-fientlig retorik och EU-fientliga meddelanden som riktar sig till allmänheten. Parlamentet understryker behovet av välgrundade, insynsvänliga och konstruktiva debatter om EU, dess institutioner och följderna av ett medlemskap. Parlamentet noterar förbättringar i dialogen och de offentliga samråden med relevanta berörda parter och civilsamhället samt deras engagemang i EU-integrationsprocessen. 3. Europaparlamentet betonar att noggrant genomförda reformer och strategier fortsätter att vara en central indikator för en framgångsrik integrationsprocess. Parlamentet berömmer det faktum att det reviderade nationella programmet för antagandet av det gemensamma regelverket (NPAA) har antagits. Serbien uppmanas att förbättra planering, samordning och övervakning av genomförandet av ny lagstiftning och politik genom att bygga upp en adekvat och effektiv administrativ kapacitet, och att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att civilsamhället inkluderas systematiskt i de politiska dialogerna, inbegripet i processen för anslutning, som ett verktyg för att förbättra den demokratiska samhällsstyrningens standarder. Parlamentet välkomnar de fortsatta initiativen från den statliga myndigheten för samarbete med det civila samhället som syftar till att förbättra samarbetet mellan staten och den civila sektorn. 4. Europaparlamentet noterar att utnyttjandet av föranslutningsstöd försenas, bl.a. på grund av en bristfällig institutionell ram. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att försöka hitta positiva exempel och bästa praxis i medlemsstaterna. Parlamentet understryker att ett mer effektivt och omfattande institutionellt system behöver upprättas på nationell, regional och lokal nivå så att instrumentet för föranslutningsstöd samt annan tillgänglig finansiering kan utnyttjas. 5. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Serbien har gjort i fråga om att utveckla en fungerande marknadsekonomi och den förbättrade allmänna ekonomiska situationen i landet. Parlamentet betonar att Serbien har gjort stora framsteg i fråga om vissa av landets politiska svagheter, särskilt vad gäller budgetunderskottet som nu ligger under den nivå som fastställs i Maastricht-kriterierna. Parlamentet framhåller att tillväxtutsikterna har förbättrats och att inhemska och externa obalanser har minskats. Parlamentet välkomnar det faktum att omstruktureringen av offentligt ägda företag har gått framåt, särskilt inom områdena energi och järnvägstransport, och understryker vikten av att dessa områden styrs på ett professionellt sätt i syfte att göra dem effektivare, konkurrenskraftigare och lönsammare. Parlamentet insisterar på den viktiga roll som sysselsättningen i den offentliga sektorn spelar i Serbien, och vikten av att arbetstagares rättigheter respekteras. 6. Europaparlamentet noterar resultatet av presidentvalet den 2 april 2017. Parlamentet fördömer kraftigt den retorik som regeringstjänstemän och regeringstrogna medier använde mot andra presidentkandidater under presidentvalskampanjen. Parlamentet beklagar att kandidaterna inte hade samma tillgång till medier under valkampanjen och att parlamentet gjorde uppehåll under kampanjen, vilket innebar att det inte fanns något offentligt forum för oppositionspolitiker. Parlamentet uppmanar myndigheterna att grundligt undersöka påståendena om olika sorters oegentligheter, våld och hot i samband med valet. Parlamentet är medvetet om de protester som ägde rum vid denna tidpunkt i olika serbiska städer och uppmuntrar myndigheterna att överväga demonstranternas krav i linje med demokratiska standarder och i en anda av demokrati. 7. Europaparlamentet understryker att små och medelstora företag spelar en mycket viktig roll för den serbiska ekonomin, och uppmanar Serbien att ytterligare förbättra företagsmiljön för den privata sektorn. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen och EU-institutionerna att utvidga finansieringsmöjligheterna för små- och medelstora företag, särskilt inom it-området och den digitala ekonomin. Parlamentet berömmer Serbiens ansträngningar vad gäller varvad och yrkesinriktad utbildning för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och framhåller vikten av att man organiserar utbildningar som bättre motsvarar arbetsmarknadens behov. Parlamentet uppmuntrar Serbien att främja entreprenörskap, särskilt bland unga människor. Parlamentet noterar de ofördelaktiga demografiska trenderna och fenomenet med kompetensflykt, och uppmuntrar Serbien att införa nationella program för att främja ungdomssysselsättningen. 8. Europaparlamentet välkomnar genomförandet av parlamentsvalet den 24 april 2016, som de internationella observatörerna gjorde en positiv bedömning av. Parlamentet uppmanar myndigheterna att till fullo ta till sig rekommendationerna från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag, särskilt vad gäller den snedvridna mediebevakningen, som är en otillbörlig fördel för det sittande partiet, den otydliga åtskillnaden mellan statliga aktiviteter och partiaktiviteter, registreringsprocessen och bristen på insyn i finansieringen av politiska partier och av valkampanjen. Parlamentet understryker att finansieringen av politiska partier måste vara förenlig med de strängaste internationella normerna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att grundligt undersöka de påståenden om oegentligheter, våld och hot som framkom under valprocessen. Parlamentet uppmanar Serbien att säkerställa rättvisa och fria val i april 2017. 9. Europaparlamentet konstaterar att premiärminister Aleksandar Vučić fick 55,08 procent av rösterna i presidentvalet den 2 april 2017. Parlamentet betonar att en flerpartsdelegation från Europarådets parlamentariska församling övervakade valet, och att OSSE/ODIHR sände ett valövervakningsuppdrag. 10. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Serbien att, i linje med de krav som ställs i samband med landets ställning som kandidatland, successivt anpassa sin utrikes- och säkerhetspolitik till EU:s politik, inklusive sin Rysslandsrelaterade politik. Parlamentet anser att de gemensamma serbisk-ryska militärövningarna är beklagliga. Parlamentet är bekymrat över närvaron av ryska flyganläggningar i Nis. Parlamentet beklagar att Serbien var ett av de 26 länder som i december 2016 inte stödde Förenta nationernas resolution om Krim, som innehöll en begäran om internationell övervakning av de mänskliga rättigheterna på Krimhalvön. Parlamentet välkomnar Serbiens viktiga bidrag till flera av EU:s uppdrag och insatser inom ramen för GSFP (EUTM Mali, EUTM Somalia, Eunavfor-Atalanta, EUTM RCA) liksom det fortsatta deltagandet i internationella fredsbevarande insatser. Parlamentet uppmuntrar och stöder i hög grad Serbien i förhandlingarna om en anslutning till WTO. 11. Europaparlamentet lovordar Serbiens konstruktiva och humanitära sätt att hantera migrationskrisen, och uppmanar Serbien att tillämpa detta konstruktiva förhållningssätt även med grannländer. Parlamentet noterar med glädje att Serbien med EU-stöd och internationellt stöd har gjort stora ansträngningar för att se till att tredjelandsmedborgare får skydd och humanitär hjälp. Parlamentet betonar att Serbien bör anta och genomföra den nya asyllagen. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att fortsätta förse alla flyktingar och migranter med grundläggande tjänster, såsom adekvata bostäder, mat, sanitära resurser och hälso- och sjukvård. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fortsätta stödja Serbien i arbetet med att hantera migrationsrelaterade utmaningar, och att noggrant övervaka tillämpningen av finansiellt stöd som går till organiseringen och hanteringen av migrationsströmmar. Parlamentet uppmuntrar Serbien att upprätthålla trenden med allt färre asylsökande till EU från Serbien. Parlamentet uppmanar Serbien att respektera asylsökandes rättigheter fullt ut och att säkerställa att ensamkommande barn och barn som separerats från sina familjer identifieras och skyddas. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt migrationssamarbete med samtliga länder på västra Balkan för att se till att europeiska och internationella regler och standarder följs. Rättsstatsprincipen 12. Europaparlamentet konstaterar att även om vissa framsteg har gjorts inom rättsväsendet, särskilt genom åtgärder för att harmonisera rättspraxis och ytterligare främja ett meritbaserat rekryteringssystem, så är rättsväsendets oberoende i praktiken inte säkerställt, och detta hindrar domare och åklagare från att genomföra den antagna lagstiftningen. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anpassa den konstitutionella och rättsliga ramen till europeiska standarder i syfte att minsta det politiska inflytandet i rekryteringen och utnämnandet av domare och åklagare. Parlamentet betonar att kvaliteten och effektiviteten inom rättsväsendet och tillgången till rättvisa fortfarande begränsas på grund av en ojämn fördelning av arbetsbördan, ett betungande antal icke avgjorda mål och avsaknaden av ett system för kostnadsfri rättshjälp, som behöver inrättas. Parlamentet uppmanar till ett genomförande av Europadomstolens domar. 13. Europaparlamentet är oroat över bristen på framsteg i kampen mot korruption, och uppmanar med kraft Serbien att visa en tydlig politisk vilja och ett tydligt åtagande för att ta itu med detta problem, även genom att förstärka och helt verkställa den rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar Serbien att skynda på genomförandet av den nationella antikorruptionsstrategin och åtgärdsplanen, och begär en redovisning av inledande resultat i fråga om utredningar, lagföring och fällande domar för stor korruption. Parlamentet välkomnar framstegen avseende slutförandet av utkastet till lag om byrån för bekämpning av korruption och genomförandet av de åtgärder för att förebygga och bekämpa korruption som har planerats genom det nyligen inrättade EU-projektet om partnersamverkan. Serbien uppmanas med kraft att ändra och tillämpa straffrättslagstiftningens avsnitt om ekonomiska brott och korruptionsbrott i syfte att tillhandahålla ett trovärdigt och förutsägbart straffrättsligt ramverk. Parlamentet är oroat över upprepade läckor till medierna om pågående utredningar. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att noggrant undersöka flera kända fall där bevis på påstådda missgärningar har offentliggjorts av journalister. Parlamentet upprepar sin uppmaning till ordentlig reformering av överträdelserna missbruk av tjänsteställning och missbruk av ledande ställning så att eventuellt missbruk och godtyckliga tolkningar förhindras. Parlamentet betonar att överdriven användning av bestämmelsen om missbruk av tjänsteställning i den privata sektorn är skadlig för företagsklimatet och hämmar rättssäkerheten. Parlamentet uppmanar Serbien att garantera neutralitet och kontinuitet i den offentliga förvaltningen. 14. Europaparlamentet välkomnar Serbiens aktiva roll i internationellt och regionalt polissamarbete och rättsligt samarbete, framstegen i kampen mot organiserad brottslighet och antagandet av Serbiens första nationella hotbildsbedömning avseende den grova organiserade brottsligheten (Socta). Parlamentet uppmanar Serbien att intensifiera arbetet med att utreda större kriminella nätverk, förbättra finansiella utredningar och underrättelsebaserat polisarbete och ta fram en solid redovisning av slutliga domar. Parlamentet uppmanar Serbien att till fullo införa lagen om polisen från februari 2016, anpassa sina regler för förverkande av tillgångar som härrör från brott till EU:s regler samt inrätta en säker plattform för att utbyta underrättelser mellan brottsbekämpande organ. Parlamentet välkomnar de senaste ändringarna av lagen om allmän egendom, och betonar att man måste säkerställa att den genomförs på ett öppet och icke-diskriminerande sätt och att ytterligare åtgärder måste vidtas för att till fullo klargöra rättsläget när det gäller äganderätten. Parlamentet efterfrågar ytterligare insatser för att ta itu med frågan om tillämpningsområdet för samt verkställigheten och konsekvenserna av lagen om statliga myndigheters organisation och behörighet avseende krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ta itu med fall där polisen har använt övervåld mot medborgare. Parlamentet har med oro noterat de kontroversiella händelserna i Belgrads Savamala-distrikt, särskilt rivningen av privat egendom. Parlamentet är bekymrat över att ett helt år har gått utan att några framsteg har gjorts i utredningen, och begär en lösning snarast och fullständigt samarbete med de rättsliga myndigheterna i undersökningarna för att ställa förövarna inför rätta. Parlamentet uppmanar det serbiska inrikesministeriet och staden Belgrads myndigheter att till fullo samarbeta med den allmänna åklagaren i detta ärende. Parlamentet uppmanar myndigheterna att avstå från att anklaga, pressa och attackera medlemmar i medborgarrörelsen ”Let’s not drown Belgrade”. 15. Europaparlamentet välkomnar Serbiens aktiva roll i kampen mot terrorism, och påminner om att Serbien redan 2014 kriminaliserade utländska soldaters verksamhet i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2178 (2014). Parlamentet uppmanar med kraft Serbien att anta den nationella strategi för att förebygga och bekämpa terrorism som fastställdes i mars 2016. Parlamentet uppmanar Serbien att till fullo genomföra rekommendationerna i utvärderingsrapporten från Europarådets expertkommitté för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Moneyval), och särskilt rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) om finansiering av terrorister och penningtvätt. Parlamentet välkomnar Serbiens fortsatta internationella och regionala samarbete i kampen mot narkotika, men betonar att ytterligare insatser behövs för att spåra och lagföra kriminella nätverk som är inblandade i människohandel. Parlamentet anser att en regional strategi och utökat samarbete i regionen är av största vikt för att ta itu med korruption och organiserad brottslighet. Demokrati 16. Europaparlamentet välkomnar åtgärderna för att öka insyn och öppenhet och samrådsförfarandet inom parlamentet, inklusive offentliga utfrågningar och regelbundna möten och samråd med det nationella konventet för europeisk integration, särskilt eftersom de är en viktig del av förhandlingsförfarandet. Parlamentet är fortsatt oroat över den utbredda tillämpningen av brådskande förfaranden vid antagandet av lagstiftning. Parlamentet understryker att en frekvent tillämpning av brådskande förfaranden och ändringar i sista minuten av den parlamentariska agendan underminerar den parlamentariska effektiviteten och kvaliteten och minskar insynen i lagstiftningsarbetet, samtidigt som det inte alltid möjliggör tillräckliga samråd med berörda parter och den bredare allmänheten. Parlamentet betonar att det serbiska parlamentets granskning av den verkställande makten behöver förstärkas. Parlamentet efterfrågar bättre samordning på alla nivåer och ett omedelbart antagande av parlamentets uppförandekod. Parlamentet beklagar att chefen för EU:s delegation i Serbien på grund av störningar inte kunde redogöra för kommissionens rapport i det serbiska parlamentets utskott för europeisk integration. Parlamentet understryker att chefen för EU:s delegation bör ges möjlighet att lägga fram denna rapport utan onödiga hinder och att detta också kommer att möjliggöra för det serbiska parlamentet att på lämpligt sätt granska anslutningsprocessen. 17. Europaparlamentet konstaterar att författningen behöver ses över för att till fullo beakta rekommendationerna från Venedigkommissionen, framför allt med avseende på parlamentets roll vid utnämningar till tjänster inom rättsväsendet, de politiska partiernas kontroll över parlamentsledamöternas mandat, viktiga institutioners oberoende och skyddet av de grundläggande rättigheterna. 18. Europaparlamentet välkomnar antagandet av reformprogrammet för offentlig ekonomisk förvaltning, e-förvaltningsstrategin, en strategi för lagstiftningsreform och utformning av politik, nya lagar om allmänna administrativa förfaranden, löner i offentliga sektorn och offentliganställda i förvaltningar på provinsiell och lokal förvaltningsnivå. Parlamentet konstaterar att genomförandet av handlingsplanen för reform av den offentliga förvaltningen har gått långsamt på vissa områden, och att inga framsteg har gjorts i fråga om att ändra regelverket för offentliganställda vid statsförvaltningen. Parlamentet understryker att mer insatser krävs för att ytterligare professionalisera och avpolitisera förvaltningen och göra rekryterings- och uppsägningsförfarandena öppnare. 19. Europaparlamentet understryker vikten av oberoende tillsynsorgan, såsom ombudsmannen, kommissarien för information av allmän betydelse och skydd av personuppgifter, den statliga revisionsenheten, antikorruptionsmyndigheten och antikorruptionsrådet, när det gäller att garantera granskning och utkräva ansvar av den verkställande makten. Parlamentet betonar att öppenhet och ansvarsskyldighet behövs i de statliga institutionerna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att till fullo skydda dessa tillsynsmyndigheters oberoende, tillhandahålla fullständigt politiskt och administrativt stöd för deras arbete och säkerställa att deras rekommendationer följs upp ordentligt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att avhålla sig från anklagelser och ogrundade politiska angrepp riktade mot ombudsmannen. 20. Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att säkerställa ett tillgängligt utbildningssystem med heltäckande och balanserade kursplaner, bland annat när det gäller betydelsen av mänskliga rättigheter och anti-diskriminering, och arbets- och utbildningsmöjligheter för unga människor samt främjande av europeiska utbildningsprogram, såsom Erasmus. Mänskliga rättigheter 21. Europaparlamentet understryker att det lagstiftningsmässiga och institutionella ramverket för iakttagande av internationell människorättslagstiftning finns på plats. Parlamentet betonar att genomförandet behöver ske konsekvent i hela landet. Parlamentet noterar att ytterligare oförminskade ansträngningar behövs för att förbättra situationen för människor som tillhör sårbara grupper, inklusive romer, personer med funktionsnedsättning, personer med hiv/aids, hbti-personer, migranter, asylsökande och etniska minoriteter. Parlamentet understryker att de serbiska myndigheterna, alla politiska partier och offentliga företrädare måste främja ett tolerant och inkluderande klimat i Serbien. Parlamentet uppmanar myndigheterna att säkerställa att den antagna antidiskrimineringslagstiftningen genomförs korrekt, i synnerhet avseende hatbrott. Parlamentet uttrycker sin oro över lagen om rättigheter för civila krigsoffer, som utesluter ett antal grupper som utsattes för våld under konflikten, och uppmanar myndigheterna att se över denna lag. 22. Europaparlamentet upprepar sin oro över att inga framsteg har gjorts för att förbättra situationen i fråga om yttrandefrihet och mediernas självcensur, som blir allt vanligare. Parlamentet understryker att politisk inblandning och hot och våld mot journalister, inbegripet fysiska angrepp, verbala och skriftliga hot och attacker mot egendom, fortfarande är ett problem. Parlamentet uppmanar myndigheterna att offentligt och otvetydigt fördöma alla angrepp, att tillhandahålla adekvata resurser för en mer proaktiv undersökning av alla fall där journalister och medier har angripits, och att snabbt ställa förövarna inför rätta. Parlamentet är bekymrat över att civilrättsliga förtalsstämningar och smutskastningskampanjer i oproportionellt hög grad används mot kritiska medieföretag och journalister och över den eventuella inverkan på mediefriheten av rättsväsendets beslut i fråga om förtal. Parlamentet är bekymrat över en negativ kampanj mot granskande journalister som rapporterar om korruption, och uppmanar regeringstjänstemän att avstå från att delta i sådana kampanjer. Parlamentet begär att medielagstiftningen ska genomföras helt, och välkomnar det avtal om samarbete och skydd av journalister som undertecknats av åklagare, polis, journalister och medieförbund och ser fram emot genomförandet av detta avtal. Parlamentet betonar behovet av total insyn i mediernas ägandeförhållanden och finansiering. Parlamentet uppmanar regeringen att garantera public service-organisationers oberoende och finansiella hållbarhet, den finansiella hållbarheten i medieinnehåll på minoritetsspråken och en mer framträdande roll för offentliga programföretag på detta område. 23. Europaparlamentet ser med oro på att lagen om reklam antogs 2015 utan ordentliga offentliga samråd, och att viktiga bestämmelser i och med detta avskaffades, till exempel förbudet mot reklam från offentliga myndigheter och politisk reklam som inte sker i samband med valkampanjer. 24. Europaparlamentet beklagar kravet för utnyttjande av IPA-medel, som innebär att det civila samhällets organisationer måste ingå partnerskap med staten för att få sin ansökan godkänd. 25. Europaparlamentet fördömer regeringens och de regeringskontrollerade mediernas negativa kampanj mot det civila samhällets organisationer. Parlamentet noterar med oro att regeringen inrättar fiktiva organisationer i det civila samhället som motverkar de oberoende organisationerna. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att det civila samhällets organisationer måste ingå partnerskap med regeringen för att få sina ansökningar om IPA-stöd godkända. Respekt för och skydd av minoriteter 26. Europaparlamentet upprepar att främjandet och skyddet av mänskliga rättigheter, inbegripet nationella minoriteters rättigheter, är en förutsättning för anslutning till EU. Parlamentet välkomnar antagandet av en handlingsplan för förverkligandet av nationella minoriteters rättigheter, och antagandet av ett dekret om inrättande av en fond för nationella minoriteter, som behöver tas i drift. Parlamentet begär att handlingsplanen och dess bilaga ska genomföras helt på ett heltäckande och insynsvänligt sätt, med ett konstruktivt engagemang från alla parter. Parlamentet uppmanar på nytt Serbien att se till att lagstiftningen om skydd av minoriteter genomförs konsekvent och att särskilt beakta icke-diskriminerande behandling av nationella minoriteter i hela landet, även med avseende på utbildning, språkanvändning, adekvat representation i rättsväsendet, offentlig förvaltning, det nationella parlamentet och lokala och regionala organ, tillgång till medier och religionsutövande på minoritetsspråk. Parlamentet välkomnar antagandet av nya utbildningsstandarder för ämnet serbiska som andraspråk och framstegen med översättning av skolböcker till minoritetsspråk, och uppmuntrar de serbiska myndigheterna att säkerställa att dessa processer fortsätter. Parlamentet uppmanar Serbien att fullt ut tillämpa alla internationella avtal om minoriteters rättigheter. 27. Europaparlamentet konstaterar att Vojvodinas multietniska, mångkulturella och mångreligiösa mångfald också bidrar till Serbiens identitet. Parlamentet understryker att Vojvodina fortsätter att ge ett starkt skydd till minoriteter och att förhållandet mellan etniska grupper fortfarande är bra. Parlamentet betonar att Vojvodinas självständighet inte bör försvagas och att lagen om Vojvodinas resurser bör antas utan ytterligare dröjsmål, såsom föreskrivs i författningen. Parlamentet välkomnar att den serbiska staden Novi Sad har utsetts till europeisk kulturhuvudstad 2021. 28. Europaparlamentet noterar antagandet av den nya strategin för social integrering av romer 2016–2025, som omfattar utbildning, hälso- och sjukvård, bostäder, sysselsättning, socialt skydd, antidiskriminering och jämställdhet. Parlamentet begär att den nya strategin för integrering av romer ska genomföras fullständigt och skyndsamt, eftersom de är den svagaste, mest marginaliserade och mest diskriminerade gruppen i Serbien, att handlingsplanen ska antas skyndsamt och att ett organ ska inrättas för att samordna genomförandet av handlingsplanen. Parlamentet fördömer myndigheternas rivning av romers informella bosättningar, utan anmälning eller erbjudande om alternativt boende. Parlamentet är extremt bekymrat över att inga personhandlingar utfärdas till romer, vilket begränsar deras grundläggande rättigheter. Parlamentet anser att allt det ovannämnda leder till ett högt antal asylsökande i EU från den romska befolkningen i Serbien. Regionalt samarbete och goda grannskapsrelationer 29. Europaparlamentet välkomnar Serbiens konstruktiva inställning till bilaterala förbindelser med andra kandidatländer och de av EU:s medlemsstater som gränsar till Serbien. Parlamentet uppmuntrar Serbien att stärka sitt proaktiva och positiva engagemang med sina grannländer och den större regionen, främja goda grannskapsrelationer och intensifiera arbetet med grannländer för att lösa bilaterala frågor i enlighet med internationell rätt. Parlamentet uppmanar på nytt myndigheterna att underlätta tillgången till de arkiv som rör de före detta jugoslaviska republikerna. Parlamentet uppmanar Serbien att till fullo genomföra bilaterala avtal med grannländerna. Parlamentet understryker att olösta bilaterala tvister inte bör ha några negativa effekter på anslutningsprocessen. Parlamentet uppmuntrar Serbien att utöka samarbetet med angränsande EU-medlemsstater, särskilt om gränsområden, i syfte att underlätta ekonomisk utveckling. 30. Parlamentet noterar med glädje att Serbien har visat ett allt större konstruktivt engagemang för regionala samarbetsinitiativ såsom Donaustrategin, sydösteuropeiska samarbetsprocessen, det regionala samarbetsrådet, det centraleuropeiska frihandelsavtalet, adriatisk-joniska initiativet, Brdo–Brijuniprocessen, sexpartsinitiativet för västra Balkan och dess agenda för konnektivitet samt Berlinprocessen. Parlamentet välkomnar mötet om samarbete om energi- och transportinfrastruktur mellan Bulgariens, Rumäniens och Serbiens premiärministrar och stöder tanken på ett permanent mötesformat för den s.k. Craiova-gruppen. Parlamentet understryker betydelsen av det regionala samarbetskontoret för ungdom på västra Balkan för att främja försoning. Parlamentet uppmanar Serbien att genomföra de åtgärder för konnektivitetsreformer som hör samman med agendan för konnektivitet och slutsatserna från Pariskonferensen 2016 om västra Balkan och TEN-T-förordningen. Parlamentet berömmer den roll som Serbiens handels- och industrikammare spelar för att främja ett regionalt samarbete och bidra till upprättandet av Western Balkan Chamber Investment Forum. 31. Europaparlamentet välkomnar antagandet av en nationell strategi för utredning och lagföring av krigsförbrytelser. Parlamentet uppmanar Serbien att främja ett klimat av respekt och tolerans och fördöma alla former av hatuttalanden, offentliga godkännanden och förnekelser av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Parlamentet noterar att mandatet för den tidigare åklagaren för krigsförbrytelser löpte ut i december 2015, och betonar att utnämningen av hans efterföljare är en viktig fråga. Parlamentet begär att denna nationella strategi ska genomföras och att en operativ strategi för åtal i linje med principerna och bestämmelserna i internationell rätt och internationella standarder ska antas. Parlamentet efterfrågar ett utökat regionalt samarbete för att hantera krigsförbrytelser och lösa alla kvarstående frågor i detta avseende, inklusive genom samarbete mellan åklagarkontoren för krigsförbrytelser i regionen i frågor av ömsesidigt intresse. Parlamentet uppmanar till ett fullständigt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty), som fortfarande är av största vikt. Parlamentet begär att krigsförbrytelser ska hanteras utan diskriminering, med hantering av straffrihet och försäkran om ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att fortsätta arbeta med frågorna om försvunna personer, lokalisera massgravar och garantera offrens och deras familjers rättigheter. Parlamentet upprepar sitt stöd för initiativet att inrätta en regional kommission för fastställande av fakta om krigsförbrytelser och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har begåtts i f.d. Jugoslavien, och uppmanar med kraft Serbiens regering att leda dess inrättande. 32. Europaparlamentet uttrycker sin oro över olika serbiska högt uppsatta tjänstemäns deltagande i firandet den 9 januari 2017 av Republika Srpskas dag, som hölls i strid med beslut av författningsdomstolen i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet betonar att både Serbien, som kandidatland, och Bosnien och Hercegovina, som potentiell kandidat, bör försvara och främja rättsstatliga principer genom sina handlingar. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att stödja konstitutionella reformer i Bosnien och Hercegovina för att stärka landets kapacitet att fungera och delta i samtalen om EU-anslutning. 33. Europaparlamentet välkomnar öppnandet av tre nya gränsövergångar mellan Serbien och Rumänien som en positiv utveckling, och rekommenderar att de tre försenade gränsövergångarna till Bulgarien (Salash–Novo Korito, Bankya–Petachinci, Treklyano–Bosilegrad) öppnas. 34. Europaparlamentet lovordar både Serbien och Albanien för deras fortsatta engagemang för bättre bilaterala förbindelser och förstärkt regionalt samarbete på det politiska och samhälleliga planet, till exempel genom det regionala samarbetskontoret för ungdom, som har sitt högkvarter i Tirana. Parlamentet uppmanar båda länder att fortsätta sitt goda samarbete för att främja försoning i regionen. 35. Europaparlamentet välkomnar Serbiens fortsatta engagemang för normaliseringsprocessen med Kosovo, och landets åtagande för genomförande av de avtal som har ingåtts inom ramen för den EU-stödda dialogen. Parlamentet upprepar att framstegen i dialogen bör mätas genom det praktiska genomförandet. Parlamentet uppmanar därför båda parter att gå vidare mot ett fullständigt genomförande, i god tro och tidsmässigt korrekt, av alla avtal som redan har ingåtts och för att på ett beslutsamt sätt fortsätta med normaliseringsprocessen, inklusive frågan om sammanslutningen av serbiska kommuner. Parlamentet uppmuntrar Serbien och Kosovo att finna nya områden som kan diskuteras i dialogen, i syfte att förbättra befolkningarnas liv och normalisera förbindelserna. Europeiska utrikestjänsten uppmanas åter att göra en utvärdering av hur väl båda sidor uppfyller sina åtaganden. 36. Europaparlamentet beklagar dock de serbiska myndigheternas beslut att inte ge Kosovos f.d. president, Atifete Jahjaga, tillstånd att närvara vid festivalen ”Mirëdita, Dobar Dan” i Belgrad, dit hon hade blivit inbjuden för att tala om offren för sexuellt våld under kriget i Kosovo. Parlamentet beklagar också den efterföljande motåtgärd som Kosovos myndigheter vidtog genom att förbjuda Serbiens arbetsmarknadsminister, Aleksandar Vulin, inresa till Kosovo. Parlamentet betonar att sådana beslut strider mot Brysselavtalet mot fri rörlighet, som Serbien och Kosovo ingick inom ramen för processen för normalisering av förbindelserna mellan de två länderna. 37. Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över den senaste tidens spänningar mellan Serbien och Kosovo avseende den första tågresan från Belgrad till Mitrovicas norra station, inbegripet krigshetsande uttalanden och EU-fientlig retorik. Parlamentet understryker att både Belgrad och Pristina måste avstå från agerande som kan äventyra de framsteg som hittills har gjorts och avhålla sig från provokativa handlingar och ohjälpsam retorik som skulle kunna hämma normaliseringsprocessen. 38. Europaparlamentet välkomnar de serbiska myndigheternas stöd till Montenegro i dess utredning av de misslyckade attacker som planerades till dagen för Montenegros val 2016. Parlamentet noterar att de serbiska myndigheterna har gripit två misstänkta efter Montenegros utfärdande av en arresteringsorder. Parlamentet uppmuntrar de serbiska myndigheterna att fortsätta att samarbeta med Montenegro för att ordna så att de misstänkta kan utlämnas till Montenegro i enlighet med villkoren i ländernas bilaterala utlämningsavtal. 39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig mer för att främja en verklig försoningsprocess i regionen, i synnerhet genom stöd till kulturella projekt som hanterar det nära förflutna och främjar en gemensam och delad förståelse av historien och en offentlig och politisk kultur som präglas av tolerans, inkludering och försoning. Energi 40. Europaparlamentet uppmanar Serbien att till fullo genomföra åtgärderna för konnektivitetsreformer i energisektorn. Parlamentet uppmanar Serbien att skapa konkurrens på gasmarknaden och vidta åtgärder för att förbättra anpassningen till unionens gemensamma regelverk när det gäller förnybar energi, energieffektivitet och kampen mot klimatförändringarna, inklusive antagandet av en omfattande klimatpolitik. Parlamentet manar till en ratificering av klimatavtalet från Paris. Parlamentet begär att en vattenkraftsstrategi ska utarbetas för hela västra Balkan i linje med EU:s miljölagstiftning, och uppmanar myndigheterna att använda ytterligare EU-finansiering på 50 miljoner euro för att utveckla regionens vattenkraftspotential. Parlamentet ger Serbien beröm för inrättandet av finansieringssystemet för miljön via Gröna fonden. Parlamentet framhåller att gas- och elnätverken i Serbien i högre utsträckning behöver kopplas samman med nätverken i grannländerna. Parlamentet uppmanar Serbien att påskynda de tekniska och budgetmässiga förberedelserna för sammankopplingen av gasnätverk mellan Bulgarien och Serbien. 41. Europaparlamentet påpekar att Serbien ännu inte formellt har antagit vattenhanteringsstrategin och ännu inte gjort någon översyn av vattenlagen och den nationella hanteringsplanen för Donauområdet. Parlamentet betonar att dessa lagar har grundläggande betydelse för den vidare anpassningen till EU:s regelverk och för att förbättra genomförandet av EU-direktiven i vattensektorn. o 42. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Serbiens regering och parlament.
| ||||||||||||
| Rapport för 2016 om Kosovo |
| ||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan, – med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Kosovo, som trädde i kraft den 1 april 2016, – med beaktande av undertecknandet av ett ramavtal med Kosovo om deltagande i EU:s program, – med beaktande av det första avtalet om principerna för normalisering av förbindelserna, som undertecknades den 19 april 2013 av premiärminister Hashim Thaçi och premiärminister Ivica Dačić, och av den handlingsplan för genomförandet som antogs den 22 maj 2013, – med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2016/947 av den 14 juni 2016 om ändring av gemensam åtgärd 2008/124/Gusp om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo (Eulex Kosovo), – med beaktande av FN:s generalsekreterares rapporter om pågående verksamhet inom Förenta nationernas interimistiska uppdrag i Kosovo (Unmik) och utvecklingen i detta sammanhang, inbegripet den senaste rapporten som lades fram den 26 oktober 2016, och av FN:s säkerhetsråds debatt om Unmik som ägde rum den 16 november 2016, – med beaktande av kommissionens meddelande från den 9 november 2016 om EU:s utvidgningspolitik (COM(2016)0715), – med beaktande av kommissionens rapport om Kosovo för 2016 av den 9 november 2016 (SWD(2016)0363), – med beaktande av kommissionens utvärdering av den 18 april 2016 om Kosovos ekonomiska reformprogram för 2016–2018 (SWD(2016)0134), – med beaktande av de gemensamma slutsatserna från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU, västra Balkan och Turkiet den 26 maj 2016 (9500/2016), – med beaktande av EU:s reformagenda som sjösattes den 11 november 2016 i Pristina, – med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 13 december 2016 om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen, – med beaktande av slutsatserna från rådets (allmänna frågor) sammanträden den 7 december 2009, 14 december 2010 och 5 december 2011, där det betonas och bekräftas att även Kosovo, utan att det påverkar medlemsstaternas ståndpunkt i fråga om dess status, bör komma i fråga för en eventuell viseringsliberalisering när alla villkor är uppfyllda, – med beaktande av kommissionens förslag till en förordning om viseringsliberalisering för personer från Kosovo (COM(2016)0277) av den 1 juni 2016 och av kommissionens fjärde rapport av den 4 maj 2016 om Kosovos framsteg när det gäller uppfyllandet av kraven i färdplanen för viseringsliberalisering (COM(2016)0276), – med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om överensstämmelsen med folkrätten av Kosovos ensidiga självständighetsförklaring och FN:s generalförsamlings resolution 64/298 av den 9 september 2010, där man bekräftade innehållet i Internationella domstolens yttrande och välkomnade EU:s beredskap att underlätta en dialog mellan Serbien och Kosovo, – med beaktande av de gemensamma uttalandena från de interparlamentariska mötena mellan Europaparlamentet och Kosovo den 28–29 maj 2008, 6–7 april 2009, 22–23 juni 2010, 20 maj 2011, 14−15 mars 2012, 30–31 oktober 2013 och 29–30 april 2015, de förklaringar och rekommendationer som antogs vid det första och andra mötet för den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Kosovo den 16–17 maj 2016 respektive den 23−24 november 2016 samt det första mötet som stabiliserings- och associeringskommittén höll den 25 november 2016, – med beaktande av sina tidigare resolutioner, – med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0062/2017), och av följande skäl: A. Av FN:s 193 medlemsstater är det 114, inklusive 23 av EU:s 28 medlemsstater, som erkänner Kosovos självständighet. B. Varje (potentiellt) kandidatland bedöms efter sina egna meriter, och tidsplanen för anslutningen avgörs av hur snabbt och väl de nödvändiga reformerna genomförs. C. EU har vid upprepade tillfällen gett uttryck för sin beredvillighet att bistå den ekonomiska och politiska utvecklingen i Kosovo genom ett tydligt europeiskt perspektiv, i överensstämmelse med regionens europeiska perspektiv, och Kosovo har uttryckt en önskan om att närma sig europeisk integration. D. EU har satt rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter, stärkandet av demokratiska institutioner, bland annat genom reformer av den offentliga förvaltningen, liksom goda grannförbindelser, ekonomisk utveckling och konkurrenskraft i centrum för sin utvidgningspolitik. E. Mer än 90 % av kosovanerna är rädda för att bli arbetslösa, och mer än 30 % av befolkningen lever på mellan 0–120 euro i månaden. 1. Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Kosovo den 1 april 2016 såsom det första avtalsförhållandet och ett nödvändigt steg för att fortsätta Kosovos integreringsprocess med EU. Parlamentet välkomnar sjösättandet av EU:s reformagenda den 11 november 2016 och antagandet av den nationella strategin för genomförande av stabiliserings- och associeringsavtalet som en plattform för att underlätta genomförandet av stabiliserings- och associeringsavtalet och uppmanar Kosovo att fortsätta att visa en tydlig politisk vilja och beslutsamhet att genomföra den överenskomna färdplanen, inbegripet inrättandet av samordningsmekanismen för att genomföra stabiliserings- och associeringsavtalet, och att dra nytta av den positiva kraft som skapades i och med stabiliserings- och associeringsavtalet för att genomföra och institutionalisera reformer och stärka den socioekonomiska utvecklingen i Kosovo, att upprätta samarbete med EU på ett flertal områden, vilket skulle främja Kosovos handels- och investeringsintegration, att förbättra relationerna med grannländerna och bidra till stabilitet i regionen. Parlamentet uppmanar Kosovos regering att koncentrera sig på att genomföra de övergripande reformer som krävs för att uppfylla sina skyldigheter enligt stabiliserings- och associeringsavtalet. Parlamentet välkomnar det andra möte som den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén höll den 23−24 november 2016 samt det första möte som stabiliserings- och associeringsrådet EU−Kosovo höll den 25 november 2016. Parlamentet noterar hur viktiga fria, rättvisa och öppna tidigarelagda allmänna val och kommunalval i andra halvan av 2017 är för såväl Kosovos demokratiska framtid som framtiden för landets EU-integrationsprocess 2. Europaparlamentet välkomnar det på det hela taget fredliga och välordnade genomförandet av de tidigarelagda allmänna valen den 11 juni 2017. Parlamentet beklagar dock att en del av rekommendationerna från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) från 2014 inte beaktades, delvis på grund av tidsbrist. Parlamentet uttrycker sin oro över de problem som EU:s observatörer observerade under valkampanjen, i synnerhet vad gäller vissa politiska partiers störande inblandning i såväl privata som offentliga mediers oberoende, samt hot och trakasserier mot medlemmar och kandidater inom den kosovoserbiska befolkningsgruppen som konkurrerade med Srpska Lista. Partierna uppmanas med kraft att skyndsamt bilda en regering för att fortsätta Kosovos väg mot EU och att åta sig att ratificera gränsdragningsavtalet med Montenegro och fortsätta visa upp ett antal domar för korruption på hög nivå och organiserad brottslighet i syfte att bana väg för visumfritt resande för kosovanska medborgare. 3. Europaparlamentet uttrycker oro för den ihållande extrema polariseringen av det politiska landskapet. Parlamentet uppmanar alla parter att visa ansvarighet och egenansvar samt att skapa förutsättningar för en fruktbar och lösnings- och resultatinriktad dialog i syfte att minska spänningarna och att komma fram till en hållbar kompromiss, med målet att underlätta för landet att göra framsteg på dess väg mot EU. 4. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de ledande inom den kosovoserbiska befolkningsgruppen att fullt ut ta det ansvar som följer med deras ställning och roll vid landets institutioner, och att agera självständigt gentemot Belgrad och konstruktivt till gagn för alla personer i Kosovo, och uppmanar samtidigt eftertryckligen Kosovo att fortsätta stödja kosovoserbernas tillgång till Kosovos institutioner. Parlamentet välkomnar i detta avseende integreringen av kosovoserbisk personal inom rättsväsendet, polisen och civilskyddet i det kosovanska systemet. Parlamentet uppmanar Kosovos myndigheter att fortsätta att bygga upp ömsesidig tillit mellan befolkningsgrupperna samtidigt som de främjar den ekonomiska integrationen. 5. Europaparlamentet fördömer å det starkaste det kraftiga avbrott i verksamheterna som orsakades av några oppositionsmedlemmar i Kosovos parlament under den första halvan av 2016 och välkomnar att oppositionen åter deltar i parlamentets arbete inom de flesta frågor och det konstruktiva deltagandet från alla medlemmar i den gemensamma parlamentsdelegationen för Europaparlamentet och Kosovos parlament under den sista delen av det avgående parlamentets valperiod. Parlamentet betonar hur viktigt det är att det finns en politisk dialog och att de politiska partierna deltar aktivt och konstruktivt i beslutsprocesserna. Det är också viktigt att parlamentet obehindrat kan kunna utföra sitt arbete. Allt detta är väsentliga förutsättningar för att EU-integrationsprocessen kan drivas framåt. 6. Europaparlamentet betonar att vägen mot integrering i EU kräver en strategisk och långsiktig vision och en bibehållen beslutsamhet att anta och genomföra de nödvändiga reformerna. 7. Europaparlamentet noterar att fem medlemsstater inte har erkänt Kosovo. Parlamentet framhåller att ett erkännande skulle gynna normaliseringen av förbindelserna mellan Kosovo och Serbien och öka EU:s trovärdighet inom dess egen externa politik. Parlamentet ser positivt på alla medlemsstaters konstruktiva inställning till att underlätta och stärka förbindelserna mellan EU och Kosovo för att främja den socioekonomiska utvecklingen och stärka rättsstaten och demokratin till gagn för befolkningen i Kosovo. Parlamentet uppmuntrar till en positiv inställning till Kosovos deltagande i internationella organisationer. 8. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att bevilja viseringsliberalisering, vilket skulle vara ett mycket stort kliv framåt för Kosovo på dess väg mot europeisk integrering. Parlamentet noterar med glädje att antalet asylsökningar från medborgare från Kosovo har minskat i både EU och Schengenassocierade länder och välkomnar införandet av återintegreringsfonden och återintegreringsprogram för kosovanska medborgare som återvänt. Parlamentet uttrycker oro över dödläget i det avgående parlamentet när det gäller ratificeringen av avgränsningsavtalet med Montenegro och framhåller att viseringsliberalisering endast kan beviljas när Kosovo uppfyller alla kriterier, inbegripet när det gäller att kunna visa upp ett antal domar – som håller hög kvalitet – för korruption och organiserad brottslighet och som har fått stor hjälp av IT-spårningsmekanismen för uppmärksammade mål som Kosovo använder för avancerad brottslighet, en mekanism som även borde användas för andra typer av brott. Parlamentet uppmanar därför myndigheterna att anstränga sig mer för att hantera frågorna om penningtvätt, narkotikahandel, människohandel, vapenhandel och olaga vapeninnehav. 9. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att Kosovos utrikes- och säkerhetspolitik anpassas till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. 10. Europaparlamentet välkomnar framstegen inom genomförandet av de flera olika avtal som undertecknats sedan augusti 2016 som rör normaliseringsprocessen med Serbien, efter månader av få eller inga framsteg. Parlamentet framhåller det som en förutsättning för en fortsatt framgångsrik utveckling av dialogen mellan Pristina och Belgrad att avtalen genomförs fullt ut. Parlamentet uppmanar både Kosovo och Serbien att visa mer engagemang och bibehållen politisk vilja när det gäller normaliseringen av förbindelserna och att avstå från alla handlingar som skulle äventyra de framsteg som uppnåtts hittills i denna process. Parlamentet påminner om att detta är ett villkor för anslutning till EU. Parlamentet konstaterar att vissa framsteg har gjorts inom andra tekniska frågor såsom fastighetsregister, universitetsexamina och registreringsskyltar samt genomförandet av avtalet om bron i Mitrovica. Parlamentet har med oro följt utvecklingen på bron i Mitrovica och stöder det senaste avtalet. Parlamentet välkomnar att Kosovo tilldelats ett eget internationellt landsnummer. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Europeiska utrikestjänsten att med jämna mellanrum göra en utvärdering av hur väl parterna uppfyller sina åtaganden och att rapportera sina resultat inför Europaparlamentet. Parlamentet betonar att avtalen som ingåtts bör förbättra det vardagliga livet för medborgarna. Parlamentet noterar att fördelarna med dialogen inte är tydlig för medborgarna i Kosovo och Serbien och understryker behovet av att kommunikationen av resultaten av dialogen ska vara så öppen som möjligt, särskilt i norra Kosovo. Parlamentet betonar vikten av goda grannförbindelser med samtliga länder på västra Balkan. 11. Europaparlamentet fördömer starkt att ett serbiskt nationalistiskt tåg skickades från Belgrad till norra Kosovo. Parlamentet uttrycker stor oro över krigshetsande uttalanden och EU-fientlig retorik. Parlamentet noterar beslutet från domstolen i Colmar (Frankrike) att vägra utlämna Ramush Haradinaj till Serbien och att frige honom, som frikändes 2008 och 2012 av Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien och greps i Frankrike den 4 januari 2017 med stöd av det internationella häktningsbeslut som utfärdats av Serbien år 2004, enligt Serbiens lag om statliga myndigheters organisation och behörighet i rättegångar om krigsförbrytelser. Parlamentet beklagar att denna lag hittills har missbrukats för att förfölja medborgare i länder som tillhörde det forna Jugoslavien, som i detta senaste fall. Parlamentet uppmanar med kraft båda parter att avhålla sig från provokativa handlingar och ohjälpsam retorik som skulle kunna hämma normaliseringsprocessen. EU, Kosovo och Serbien uppmanas att diskutera dessa frågor på ett konstruktivt sätt inom ramen för anslutningsförhandlingarna med EU. 12. Europaparlamentet konstaterar att sammanslutningen av serbiska kommuner ännu inte har upprättats, att motsvarande stadga ännu inte har utarbetats och att det är Kosovos regering som ansvarar för upprättandet av sammanslutningen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Kosovo att inrätta sammanslutningen utan ytterligare dröjsmål i linje med det avtal som slöts inom ramen för den EU-stödda dialogen och med domen från Kosovos författningsdomstol. Parlamentet uppmuntrar i detta avseende Kosovos myndigheter att utse en högnivågrupp med ett tydligt och tidsbundet mandat för att föreslå en stadga för allmänhetens synpunkter och parlamentarisk granskning. Parlamentet uttrycker sin oro över att Serbien fortfarande har parallella strukturer i landet, inbegripet genom sitt fortsatta finansiella stöd, och uppmanar till avveckling av dessa. Parlamentet uppmuntrar alla berörda parter att finna en acceptabel och ömsesidigt godtagbar långsiktig lösning när det gäller status för gruvkomplexet Trepca. 13. Europaparlamentet uppmanar de politiska krafterna att säkerställa den serbiska befolkningens medborgerliga rättigheter och säkerhet samt att deras gudstjänstlokaler respekteras. 14. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av specialiserade avdelningar och en specialiserad åklagarmyndighet för Kosovo i Haag som ett nödvändigt steg för att säkerställa rättvisa och försoning. Parlamentet betonar att vittnesskydd är avgörande för att den specialiserade domstolen ska lyckas och uppmanar därför myndigheterna att låta medborgare dra nytta av detta system utan rädsla för repressalier. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsätta stödja domstolen, bland annat genom tillräcklig finansiering. Parlamentet välkomnar att Nederländerna vill vara värdland för domstolen. 15. Europaparlamentet uppmanar Kosovo att ta itu med problemet med saknade personer, bland annat genom att faktiskt garantera äganderättigheter, förhindra konfiskeringar av egendom och garantera att fördrivna personer får komma tillbaka och återintegreras. Parlamentet uppmanar Kosovo att säkerställa att offer för krigsvåldtäkter får tillbörligt skadestånd såsom anges i den nationella handlingsplanen. Parlamentet noterar bekymrat de långsamma framsteg som gjorts i fråga om utredning, lagföring och fällande domar för krigsförbrytelser, inbegripet fall av sexuellt våld under kriget i Kosovo 1998–1999, och uppmanar med kraft Kosovo att intensifiera sina insatser i detta hänseende. 16. Europaparlamentet beklagar att det civila samhället inte rådfrågas regelbundet som en del av beslutsprocessen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till att fortsätta stärka det civila samhället och uppmanar till att politisk vilja visas för att samarbeta med det civila samhället genom att genomföra miniminormerna för offentliga samråd. 17. Europaparlamentet uppmanar de politiska aktörerna att garantera, respektera, stödja och arbeta hårdare för att stärka rättsstaten, inbegripet rättsväsendets oberoende i detta, och genom att göra en tydlig åtskillnad mellan den rättmätiga strävan efter frihet och rättvisa för Kosovos folk och enskilda individers handlingar som kan ha varit krigsbrott. Dessa individer måste vederbörligen åtalas av behöriga rättsliga myndigheter. 18. Europaparlamentet konstaterar att ombudsmannen har börjat genomföra 2015 års lag om ombudsmannen med utökad och förbättrad rapportering och uppmanar eftertryckligen till antagandet av relaterad sekundärrätt. Parlamentet uppmanar Kosovos parlament och regering att säkerställa ombudsmannens finansiella, funktionella och organisatoriska oberoende, i linje med internationella standarder för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen regeringen att följa upp rapporter och rekommendationer från riksrevisionen och ombudsmannen. 19. Europaparlamentet understryker behovet av en välfungerande ombudsmannainstitution och behovet att säkerställa att den får alla resurser som krävs för att kunna utföra sin verksamhet. 20. Europaparlamentet konstaterar att även om vissa framsteg har gjorts vad gäller antagandet av lagstiftning för att rättsväsendet ska kunna fungera väl är rättskipningen fortfarande långsam och ineffektiv och hämmas av de kvarstående bristerna i strafflagstiftningen, politiska och ekonomiska egenintressen, politisk inblandning, avsaknad av ansvarsskyldighet och begränsade finansiella och mänskliga resurser – även vid den specialiserade åklagarmyndigheten. Parlamentet uppmanar Kosovo att prioritera arbetet med att lösa dessa problem för att garantera rättssäkerheten när det gäller utländska investerares äganderätt. Parlamentet konstaterar att polisen och åklagarmyndigheten arbetar för att ta itu med problem vad gäller organiserad brottslighet. Parlamentet erkänner de behöriga myndigheternas ansträngningar för att utreda Astrit Deharis död i fängelset och uppmanar eftertryckligen de behöriga myndigheterna att slutföra utredningen. 21. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av ramavtalet för Kosovos deltagande i EU-program och uppmuntrar till ett så snabbt ikraftträdande som möjligt och ett korrekt genomförande av avtalet efter att Europaparlamentet har godkänt det. 22. Europaparlamentet finner det mycket oroväckande att inga framsteg gjorts när det gäller skyddet av yttrandefrihet och mediefrihet, och att den politiska inblandningen och påtryckningar och hot mot medier ökar. Parlamentet är djupt oroat över det ökade antalet direkta hot och attacker mot journalister och den utbredda självcensuren. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de kosovanska myndigheterna att fullt ut erkänna och skydda yttrandefriheten i linje med EU:s standarder, att se till att attacker mot journalister inte får ske ostraffat och att de ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet uppmanar eftertryckligen regeringen att garantera oberoende och hållbarhet för public service-mediet RTK och att införa en lämplig finansieringsordning. Parlamentet uppmanar till antagandet av sund lagstiftning om upphovsrätt och säkerställande av insyn vad gäller medieägande. 23. Europaparlamentet uppmanar Kosovos regering att se till att fysiska attacker mot journalister och andra former av påtryckningar skyndsamt utreds och att påskynda och stärka domstolsväsendets rättsliga beslut, att fortsätta att otvetydigt fördöma alla attacker mot journalister och mediekanaler samt att garantera öppenhet i fråga om ägande av mediekanaler i syfte att motarbeta de ökande riskerna för otillbörliga påtryckningar mot utgivare och journalister. 24. Europaparlamentet välkomnar avtalet som undertecknades av Kosovo och Serbien den 30 november 2016 och de sista stegen mot genomförandet av avtalet om rättvisa som uppnåddes inom ramen för dialogen den 9 februari 2015, vilket innebär att landets rättsliga institutioner kommer att kunna arbeta runtom hela Kosovos territorium. 25. Europaparlamentet betonar att strukturell korruption står i strid med EU:s värderingar om öppenhet och rättsväsendets oberoende. Parlamentet upprepar sin oro över att bekämpningen av korruption och organiserad brottslighet går mycket långsamt framåt och uppmanar till förnyade ansträngningar och en tydlig politisk vilja att ta itu med dessa problem som hindrar framtida märkbara ekonomiska framsteg. Parlamentet beklagar att korruption och organiserad brottslighet inte bestraffas i vissa områden i Kosovo, i synnerhet i de norra delarna. Parlamentet är bekymrat över att utredningarna, åtalen och de slutliga fällande domarna fortfarande är få och att förverkande och kvarstad av tillgångar som härrör från brott sällan tillämpas, trots att de är mycket viktiga verktyg för att bekämpa korruption, och rekommenderar därför att tillgångar fryses å det snaraste och att antalet slutgiltiga beslagtaganden ökar. Parlamentet uppmanar Kosovos antikorruptionsbyrå att tillämpa ett mer proaktivt tillvägagångssätt under utredningarna. Parlamentet uttrycker oro över att finansieringen av politiska partier och kampanjer inte omfattas av någon ordentlig tillsyn. Parlamentet anser att lagen om intressekonflikter måste göras förenlig med europeiska standarder och att offentliga tjänstemän som är anklagade eller dömda för grova eller korruptionsrelaterade brott verkligen måste avsättas. Parlamentet är oroat över bristen på en effektiv samordning mellan de institutioner som ansvarar för upptäckt, utredning och åtal av korruption. Parlamentet är mycket bekymrat över att kriminella beväpnade grupper är inblandade i gränsöverskridande kriminell verksamhet och uppmanar till ett direkt och effektivt samarbete mellan Kosovo och Serbien, såväl som mellan alla länder i regionen, för bekämpningen av den organiserade brottsligheten. Parlamentet framhåller att Kosovos medlemskap i Interpol och samarbete med Europol skulle underlätta detta arbete. 26. Europaparlamentet uttrycker oro över att Kosovo fortsätter att vara en förvaringsplats och ett transitland för tung narkotika. Parlamentet konstaterar med oro avsaknaden av säker förvaring för beslagtagen narkotika innan den ska förstöras. Parlamentet uttrycker djup oro över den låga andelen fällande domar i fall som rör människohandel, trots att Kosovo är ett ursprungs-, transit- och mottagarland för kvinnor och barn som är offer för människohandel. Parlamentet konstaterar med oro att det finns beväpnade grupper och att de är inblandade i organiserade kriminella verksamheter såsom vapensmuggling, och att de uppenbarligen får vara ostraffade vilket gör att de kan agera över gränserna. 27. Europaparlamentet uppmanar Kosovo att stärka sina insatser för att få slut på det könsrelaterade våldet och säkerställa att kvinnor till fullo åtnjuter alla rättigheter. Parlamentet uppmanar Kosovos institutioner att avsätta de medel som krävs för genomförandet av den nationella strategin mot våld i hemmet, vilket inbegriper internationella mekanismer såsom Istanbulkonventionen. Parlamentet välkomnar att hbti-personers rättigheter får stöd på hög politisk nivå. Parlamentet välkomnar den andra Pridefestivalen, men upprepar att det fortfarande finns en utbredd rädsla bland hbti-personer. 28. Europaparlamentet uppmanar Kosovos myndigheter att prioritera arbetet med jämställdhetsintegrering och att se till att ledande organ och myndigheter föregår med gott exempel. Parlamentet är bekymrat över de strukturella utmaningar som hindrar genomförandet av lagen om jämställdhet, och är fortfarande bekymrat över att kvinnor är underrepresenterade i beslutsfattande ställningar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Kosovo att kontinuerligt uppmuntra kvinnor att söka höga positioner och beslutsfattande ställningar. Parlamentet uttrycker sin oro över att så få kvinnor äger fastigheter, och uppmanar myndigheterna att aktivt se till att kvinnors äganderätt, inbegripet arvsrätt, säkras. Parlamentet välkomnar antagandet av den nationella strategin avseende våld i hemmet och begär att denna ska genomföras till fullo för att skapa framsteg när det gäller att bekämpa våld i hemmet och könsrelaterat våld. Parlamentet upprepar kopplingen mellan sexuellt våld under krig och konflikter och normaliseringen och de höga nivåerna av könsrelaterat våld i länder som genomgått konflikter, om dessa problem inte angrips på rätt sätt. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att offentligt uppmuntra kvinnor som bryter tystnaden och anmäler våld i hemmet, samt att inrätta skyddsmekanismer och skyddade boenden för dessa kvinnor. Parlamentet uppmuntrar icke-statliga organisationers arbete med detta problem. 29. Europaparlamentet lovordar inrättandet av den interministeriella samordningsgruppen för mänskliga rättigheter under 2016 och konstaterar att ytterligare åtgärder måste vidtas för att skydda rättigheterna för alla minoriteter i Kosovo, däribland romerna, ashkalierna, balkanegyptierna och goranierna, genom att den relevanta lagstiftningen genomförs fullt ut och genom att tillräckliga resurser tilldelas. Parlamentet uppmanar de behöriga nationella och lokala myndigheterna att prioritera alla nödvändiga lagstiftningsmässiga och praktiska åtgärder för att begränsa diskriminering och slå vakt om olika etniska minoriteters rättigheter – bl.a. kulturella, språkliga och egendomsrelaterade rättigheter – för att bidra till utvecklingen av ett mångetniskt samhälle. Kosovo uppmanas att se till att återvändande flyktingar, av vilka många är romer, integreras fullt ut och återfår sina medborgerliga rättigheter, så att statslösheten upphör. Kosovo uppmanas att anta en ny strategi och handlingsplan för integration av romerna, ashkalierna och balkanegyptierna. 30. Europaparlamentet välkomnar de större ansträngningar som gjorts för att motarbeta, förebygga och bekämpa våldsbejakande extremism och radikalisering och erkänner det viktiga arbete som Kosovo har utfört på detta område. Parlamentet konstaterar att många utländska stridande har återvänt till Kosovo och uppmanar myndigheterna att säkerställa att de övervakas och ställs inför rätta samt att fastställa en heltäckande strategi för förebyggande, avradikalisering och, i förekommande fall, återintegrering. Parlamentet uppmanar till fortsatt kartläggning, förebyggande och avbrott i fråga om flödet av utländska stridande och ospårbara pengar avsedda för radikalisering. Parlamentet understryker behovet av effektiva gemenskapsprogram för att ta itu med det missnöje som underblåser våldsbejakande extremism och radikalisering och skapa förbindelser som främjar tolerans och dialog. 31. Europaparlamentet välkomnar att den ekonomiska situationen har förbättrats och att skatteintäkter har ökat, vilket gör att regeringen förfogar över mer resurser för att genomföra sin politik. Parlamentet uttrycker emellertid sin oro över hållbarheten hos Kosovos budget vad gäller de belopp som i synnerhet avsatts i form av förmåner till krigsveteraner, och efterlyser i detta sammanhang en reform av den berörda lagen i enlighet med överenskommelsen med Internationella valutafonden. Parlamentet vidhåller att socioekonomiska strukturreformer är av yttersta vikt för att stödja långsiktig tillväxt. Parlamentet framhåller behovet av att så snart som möjligt stärka den lokala industrin och även fokusera på konkurrenskraften för lokalt tillverkade produkter, så att de uppnår EU:s importstandarder. Parlamentet är bekymrat över beroendet av migranters penningöverföringar. Parlamentet uttrycker oro över att finansieringsbeslut fattats ad hoc, vilket urholkar den stabilitet som företag kräver. Parlamentet upprepar behovet av att påskynda registreringen av nya företag, som i dag hämmas av en förvaltning utan ansvarsskyldighet, underutvecklad infrastruktur, en svag rättsstat och korruption. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Kosovo till att följa upp rekommendationerna i utvärderingen av ”Small Business Act” för Europa och införandet av konsekvensutredningar för att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag, och uppmanar kommissionen att öka stödet till små och medelstora företag. Kosovo uppmanas att fullt ut genomföra rekommendationerna i det ekonomiska reformprogrammet för 2016–2018 och EU:s reformagenda, som sjösattes den 11 november 2016. 32. Europaparlamentet konstaterar bekymrat den höga arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, och är oroat över diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden, särskilt inom anställningsprocessen. Kosovo uppmanas att göra mer för att öka sysselsättningsnivån och förbättra arbetsmarknadsvillkoren. Parlamentet framhåller behovet av att fokusera på att förbättra kvaliteten på utbildningen, bl.a. genom att förbättra lärarutbildningen, stödja övergången från skola till arbete och matcha utbildningskompetens med arbetskraftsbehov, vilket är ett centralt steg för att motverka den mycket höga ungdomsarbetslösheten. Parlamentet uppmanar till ytterligare åtgärder för att öka den gemensamma utbildningen för alla delar av Kosovos samhälle. Parlamentet understryker att det är angeläget att förbättra tillsynsmekanismerna, i synnerhet yrkesinspektionerna och arbetsdomstolarna, och att stärka dialogen, genom Kosovos sociala och ekonomiska råd, mellan offentliga institutioner och arbetsmarknadens parter. Parlamentet välkomnar slutsatserna från toppmötet i Paris år 2016 och inrättandet av det första regionala samarbetskontoret för ungdom. 33. Europaparlamentet beklagar att Kosovos arbete med att bygga upp en tillräcklig och effektiv administrativ kapacitet sker långsamt, vilket hindrar landet från att fullt ut genomföra antagna lagar och att utnyttja EU-medel på ett effektivt sätt. Parlamentet beklagar den utbredda korruptionen, den politiska inblandningen och politiseringen av personal inom den offentliga förvaltningen på alla nivåer, och att utnämningarna vid flera olika oberoende institutioner och byråer har gjorts utifrån politisk tillhörighet och inte i tillräckligt stor utsträckning utifrån yrkesmässiga kriterier. Parlamentet uppmanar till ytterligare åtgärder för att säkerställa att rekrytering sker på grundval av meriter, vilket krävs för att garantera en effektiv, ändamålsenlig och yrkesmässigt oberoende offentlig förvaltning. Parlamentet efterlyser utredningar av den senaste tidens anklagelser om politisk inblandning i rekryteringen till och i beslutsprocesser vid offentliga organ. 34. Europaparlamentet konstaterar att förfrågningsunderlagen för ansökningar för alla former av kontrakt inom ramen för medel från instrumentet för stöd inför anslutningen är så krävande att kosovanska eller regionala företag ofta inte ens kan ansöka om dessa, och uppmanar därför till att särskild uppmärksamhet ägnas åt att ge berörda intressenter vägledning och instruktioner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att rikta det stöd som återstår, för vilket ingen programplanering ännu har gjorts, till projekt som har en mer direkt inverkan på Kosovos ekonomi. 35. Europaparlamentet välkomnar förlängningen av mandatet för Eulex Kosovo och uppmanar eftertryckligen Kosovo att fortsätta att aktivt samarbeta för att Eulex fullt ut och obehindrat ska kunna genomföra sitt mandat. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta arbetet med att ytterliga stärka ett oberoende rättsväsen, polis- och tullsystem även efter 2018, med målet att Kosovo fullt ut ska ta ansvar för dessa funktioner. Parlamentet uppmanar till en effektiv och smidig överlämning av de rättsfall som Eulex åklagare har arbetat med till nationella åklagare med lämpliga skyddsåtgärder för att garantera att offren för tidigare kränkningar får tillgång till sanning, rättvisa och ersättning. 36. Europaparlamentet konstaterar att brottsutredningen om påstådd korruption inom Eulex-uppdraget har avslutats. Parlamentet gläds åt att de EU-tjänstemän som var inblandade befanns oskyldiga till alla anklagelser. Parlamentet uppmanar Eulex att säkerställa ökad effektivitet, fullständig öppenhet och större ansvarstagande vad gäller uppdraget under hela dess mandat och att fullt ut genomföra alla rekommendationer som den oberoende experten Jean-Paul Jacqué utfärdade i sin rapport från 2014. 37. Europaparlamentet konstaterar att Kosovo hitintills inte har blivit en viktig transitväg för flyktingar och migranter som rör sig längs den så kallade västra Balkanrutten. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de kosovanska myndigheterna att se till att de som där passerar behandlas i enlighet med EU:s lagstiftning och folkrätten, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och 1951 års flyktingkonvention. Parlamentet upprepar att finansiering, bland annat bestämmelser inom ramen för IPA II-budgetrubriken, bör vara tillgänglig och snabbt och effektivt kunna utnyttjas och genomföras vid behov i kristider. 38. Europaparlamentet ser positivt på att flera serbiska religiösa och kulturella platser som beklagligt nog förstördes 2004 har renoverats med offentliga medel från Kosovo, såsom den ortodoxa katedralen. Parlamentet erkänner Kosovos åtagande att skydda kulturarvsplatser och uppmanar myndigheterna att genomföra alla FN-konventioner om kulturarv på alla nivåer, oavsett vilken status Kosovo har i fråga om Unesco, genom att anta en lämplig strategi och lämplig nationell lagstiftning, och att säkerställa lämpligt skydd och lämplig förvaltning av kulturarvsplatser runtom i Kosovo. Parlamentet välkomnar i detta avseende det EU-stödda program som syftar till att skydda och återskapa mindre kulturarvsplatser, med målet att främja interkulturell och interreligiös dialog i alla multietniska kommuner. Parlamentet upprepar det faktum att lagförslaget om religionsfrihet måste antas och att det bör införliva Venedigkommissionens rekommendationer i denna fråga. 39. Europaparlamentet ser mycket positivt på Europarådets beslut att bevilja Kosovo observatörsstatus i sin parlamentariska församling från och med januari 2017 när det gäller sammanträden med anknytning till Kosovo. Parlamentet stöder Kosovos ansträngningar att integreras i det internationella samfundet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Kosovo att delta i alla relevanta regionala och internationella organisationer, och uppmanar eftertryckligen Serbien att sluta störa denna process. 40. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Kosovos myndigheter att anta en trovärdig och långsiktig strategi och rättslig ram som grundar sig på energieffektivitet, diversifiering av energikällor och utarbetande av förnybar energi. Parlamentet framhåller hur viktigt det är att fortsätta arbeta för pålitliga elnät och att göra energisektorn mer hållbar, både när det gäller säkerhet och miljönormer. Parlamentet uppmanar myndigheterna att underteckna samförståndsavtalet för de sex länderna på västra Balkan om utvecklingen av en regional elmarknad och om inrättandet av en ram för framtida samarbete med andra länder. Parlamentet framhåller att Kosovo under 2017 kommer att inneha ordförandeskapet avseende fördraget om energigemenskapen, och påminner myndigheterna om Kosovos rättsliga förpliktelse enligt detta fördrag vad gäller att säkerställa att 25 % av all el ska komma från förnybara energikällor år 2020. Parlamentet uppmanar regeringen att respektera avtalet om att avveckla kraftverket Kosovo A och att renovera kraftverket Kosovo B samt att använda de 60 miljoner euro som EU har avsatt för detta ändamål inom ramen för IPA-medel. Parlamentet uppmanar till en strategi för vattenkraft för hela västra Balkan. 41. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de oroväckande luftföroreningsnivåerna i Kosovo, i synnerhet i tätorten Pristina och uppmanar de statliga och lokala myndigheterna att skyndsamt vidta lämpliga åtgärder för att hantera denna krissituation. Parlamentet framhåller att den nationella strategin för luftkvalitet måste verkställas på ett korrekt sätt. Parlamentet är oroat över att problemet med avfallshantering fortsätter att vara ett av de synligaste problemen i Kosovo och att nuvarande lagstiftning inte tar itu med dessa utmaningar fullt ut. 42. Europaparlamentet ser positivt på inledningen av det nya projektet för järnvägsförbindelser för korridoren Öst/östra Medelhavet, som omfattar det nya järnvägsspåret och järnvägsstationerna i Kosovo och utgör Kosovos enda anknytning till den större regionen. Parlamentet uppmanar Kosovos regering att till fullo stödja genomförandet av projektet. 43. Europaparlamentet ser positivt på kommissionens insatser för att häva blockaden av sammanlänkningen av energinät mellan Albanien och Kosovo, som har blockerats i flera månader av Serbien, och uppmanar till ett konstruktivt samarbete mellan Serbiens och Kosovos elmyndigheter. Parlamentet påminner Serbien om att den tidsfrist som energigemenskapen angav för att häva blockaden var senast den 31 december 2016. 44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt migrationssamarbete med samtliga länder på västra Balkan för att se till att europeiska och internationella normer och standarder följs. Parlamentet välkomnar det arbete som hittills gjorts i detta avseende. 45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig mer för att främja en verklig försoningsprocess i regionen, i synnerhet genom stöd till kulturella projekt som hanterar det nära förflutna och främjar en gemensam och delad förståelse av historien samt en offentlig och politisk kultur som präglas av tolerans, inkludering och försoning. 46. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten samt till Kosovos regering och parlament. | |||||||
| Rapport för 2016 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien |
| |||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 om utsikterna för EU-medlemskap för länderna på västra Balkan, – med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan(1), – med beaktande av det ramavtal som ingicks i Ohrid och undertecknades i Skopje den 13 augusti 2001 (Ohrid-ramavtalet), – med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 att bevilja landet status som kandidatland för EU-medlemskap, Europeiska rådets slutsatser från juni 2008, rådets slutsatser från december 2008, december 2012, december 2014 och december 2015, samt av ordförandeskapets slutsatser av den 13 december 2016, som fick stöd av en överväldigande majoritet av delegationerna och upprepade dess otvetydiga och kraftfulla engagemang när det gäller processen för anslutning till EU, – med beaktande av det 13:e sammanträdet för stabiliserings- och associeringskommittén mellan landet och kommissionen, vilket hölls i Skopje den 15 juni 2016, – med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 november 2016 2016 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2016)0715), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar The former Yugoslav Republic of Macedonia 2016 Report (SWD(2016)0362), – med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport från juni 2016 om f.d. jugoslaviska Republiken Makedonien, – med beaktande av kommissionens brådskande reformprioriteringar från juni 2015 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, – med beaktande av rekommendationerna från gruppen av ledande experter om systemiska rättsstatliga problem i samband med den avlyssning som avslöjades våren 2015, – med beaktande av den politiska överenskommelse (den så kallade Pržino-överenskommelsen) som de fyra största politiska partierna ingick i Skopje den 2 juni och 15 juli 2015, och överenskommelsen mellan de fyra partierna om genomförandet av den, av den 20 juli och 31 augusti 2016, – med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för det toppmöte om västra Balkan som hölls i Paris den 4 juli 2016 samt av rekommendationerna från det civila samhällets organisationer till toppmötet i Paris 2016, – med beaktande av de preliminära resultaten och slutsatserna samt den slutliga rapporten från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) om det tidigarelagda parlamentsvalet den 11 december 2016, – med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), FN:s generalförsamlings resolution 47/225 samt interimsavtalet av den 13 september 1995, – med beaktande av Internationella domstolens dom om tillämpningen av interimsavtalet av den 13 september 1995, – med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet, – med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, – med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0055/2017), och av följande skäl: A. Efter att två gånger ha uppskjutits förrättades tidigarelagda parlamentsval i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien den 11 december 2016. Allt gick helt normalt och lugnt till, och både internationella normer och rekommendationerna från OSSE/ODIHR följdes. Valet förlöpte utan några större intermezzon, förrättades på det hela taget bra och deltagandet var stort. B. Reformer och anslutningsförberedelser hämmas av politisk polarisering, djup ömsesidig misstro och brist på genuin dialog mellan parterna. Inom vissa viktiga områden kan en ihållande tillbakagång skönjas. Demokratin och rättsstatsprincipen har utmanats gång på gång, i synnerhet som ett resultat av det man kallar state capture och som påverkar funktionen hos de demokratiska institutionerna och viktiga samhällsområden. C. Den 27 april 2017 valdes Talat Xhaferi till ny talman för det makedoniska parlamentet. Den 17 maj 2017 anförtrodde Republiken Makedoniens president mandatet att bilda en ny regering åt SDSM-ledaren Zoran Zaev. Den 31 maj 2017 valdes den nya regeringen, ledd av premiärminister Zoran Zaev, av det makedoniska parlamentet. D. Bland nyckelfrågorna i reformprocessen märks en reform av rättsväsendet, den offentliga förvaltningen och medierna, vartill kommer frågan om ungdomsarbetslösheten och en översyn av genomförandet av Ohrid-ramavtalet. E. Det behövs ett seriöst åtagande av alla politiska krafter för att landet ska kunna fortsätta sin strävan i riktning mot integrering i EU och sin euroatlantiska väg. En ny regering måste anta och fullständigt genomföra gedigna reformer med konkreta resultat, framför allt inom områdena rättsstatsprincipen, rättvisa, korruption, grundläggande rättigheter, inrikes frågor och goda grannförbindelser. F. Kommissionen, rådet och parlamentet är tillsammans överens om att vidhållandet av den positiva rekommendationen om att inleda anslutningsförhandlingar med landet fortfarande beror av och förutsätter framsteg med genomförandet av Pržino-överenskommelsen och avsevärda framsteg med genomförandet av de brådskande reformprioriteringarna. G. Rådet har omöjliggjort framsteg med anledning av namnfrågan, som ännu inte lösts med Grekland. Bilaterala frågor bör inte användas som förevändning för att rida spärr mot en skyndsam inledning av förhandlingarna med EU. H. Bilaterala tvister bör inte användas för att hindra processen för anslutning till EU, och bör inte heller stå i vägen för att anslutningsförhandlingarna inleds, utan åtgärdas i vederbörlig ordning i en konstruktiv anda och i enlighet med EU:s och FN:s normer. Man bör göra allt för att upprätthålla goda grannförbindelser och goda förbindelser mellan olika folkgrupper. I. (Potentiella) kandidatländer bedöms efter sina egna meriter, och tidsplanen för anslutningen avgörs av hur snabbt och väl de nödvändiga reformerna genomförs. Det bör garanteras att anslutningsförhandlingarna inleds efter det att de villkor som krävs har uppfyllts. Landet har under flera år ansetts vara ett av de EU-kandidatländer som kommit längst med att anpassa sig till EU:s regelverk. J. Anslutningsprocessen till EU är ett stort incitament för ytterligare reformer, i synnerhet med avseende på rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende, kampen mot korruption och mediefriheten. Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är väsentliga delar i utvidgningsprocessen, stabiliserings- och associeringsprocessen och landets anslutningsprocess. K. Den 20 juli och den 31 augusti 2016 nådde ledarna för de fyra största politiska partierna en överenskommelse om genomförandet av Pržino-överenskommelsen, där det ingick att det tidigarelagda parlamentsvalet skulle hållas den 11 december 2016, och de uttalade sitt stöd för den särskilda åklagarens arbete. De upprepade även sitt åtagande att genomföra de brådskande reformprioriteringarna. L. Den senaste tidens politiska kris har illustrerat att det saknas ett effektivt system för kontroller och motvikter inom de makedoniska institutionerna och att det behövs mera öppenhet och offentlig ansvarsskyldighet. M. Bekämpning av organiserad brottslighet och korruption förblir grundläggande för att motverka kriminell infiltration av de politiska, rättsliga och ekonomiska systemen. 1. Europaparlamentet välkomnar bildandet av en ny regering den 31 maj 2017. Parlamentet uppmanar med kraft alla politiska partier att handla i en anda av försoning, för samtliga medborgares gemensamma intresse och att samarbeta med regeringen för att återställa förtroendet för landet och dess institutioner, inbegripet genom ett fullständigt genomförande av Pržino-överenskommelsen och brådskande reformprioriteringar. 2. Europaparlamentet välkomnar att de grundläggande rättigheterna respekterats vid det tidigarelagda valet den 11 december 2016, som förrättades bra, präglades av insyn och plats för alla, och förlöpte utan några större intermezzon. Parlamentet konstaterar att OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag ansåg att valen kännetecknades av verklig konkurrens. Parlamentet välkomnar att alla politiska partier godtagit valresultatet, av omsorg om inhemsk stabilitet, och understryker att de är ansvariga för att det inte ska ske någon återgång till politisk kris. Parlamentet uppmanar alla partier att avstå från att hindra parlamentets effektiva funktion. Parlamentet uppmanar med kraft den nya regeringen att skyndsamt gå vidare med de nödvändiga reformerna för att säkerställa landets euroatlantiska integration och föra fram dess europeiska perspektiv, till nytta för medborgarna. Parlamentet anser det nödvändigt med samarbete över partigränserna och mellan olika folkgrupper för att brådskande utmaningar, både på hemmaplan och i relation till EU, ska kunna bemötas, samt för att tillstyrkan till att anslutningsförhandlingar inleds med EU ska kunna förbli i kraft. 3. Europaparlamentet välkomnar att valprocessen blivit bättre, också när det gäller den rättsliga ramen, röstlängderna och medietäckningen. Parlamentet välkomnar att representanter för det civila samhället observerade valet vid de flesta vallokalerna. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att effektivt ta itu med de missförhållanden och brister som påstås ha förekommit, exempelvis i form av skrämseltaktik mot väljarna, röstköp och missbruk av allmänna medel, politiska påtryckningar mot medierna samt provocerande språk och verbala attacker på journalister, också mot bakgrund av kommunalvalet i maj 2017. Parlamentet uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att göra något med anledning av rekommendationerna från OSSE/ODIHR och Venedigkommissionen, och att visa trovärdiga prov på att finansieringen av politiska partier och valkampanjer granskas effektivt. Parlamentet betonar att det behövs ökad insyn och en ytterligare avpolitisering av valadministrationen, för att allmänheten ska få ökat förtroende för framtida val. 4. Europaparlamentet anser att det är viktigt att utföra en folkräkning (den senaste folkräkningen utfördes 2002) under förutsättning att det finns ett landsövergripande samförstånd om hur den ska gå till, så att man får en uppdaterad och realistisk bild av landets befolkningsstruktur och bättre kan bemöta invånarnas behov och erbjuda dem tjänster, och att uppdatera röstlängden ytterligare och minimera eventuella felaktigheter och brister i framtiden. 5. Europaparlamentet förväntar sig att den nya regeringen, som en första prioriterad fråga, ska samarbeta med andra partier för att sätta fart på de EU-relaterade reformerna. Parlamentet stöder än en gång att det inleds anslutningsförhandlingar, på villkor, dels att det görs framsteg med genomförandet av Przjino-överenskommelsen så att det sker fullständigt, konkret och på ett hållbart sätt, dels att det görs avsevärda framsteg med förverkligandet av de brådskande reformprioriteringarna om systemiska reformer. Parlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt ta upp frågan om anslutningsförhandlingar. Parlamentet är fortsatt övertygat om att förhandlingarna kan få till stånd välbehövliga reformer, skapa en ny dynamik, ge ny kraft till det europeiska perspektivet och positivt påverka biläggandet av bilaterala tvister, så att de inte hindrar processen för anslutning till EU. 6. Europaparlamentet understryker den strategiska vikten av ytterligare framsteg i processen för anslutning till EU och efterlyser än en gång politisk vilja och egenansvar från alla parters sida när det gäller fullständigt genomförande av de brådskande reformprioriteringarna och av Przjino-överenskommelsen. Parlamentet understryker att genomförandet av Przjino-överenskommelsen är avgörande även efter valet för att säkerställa politisk stabilitet och hållbarhet i framtiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt, dock före utgången av 2017, bedöma vilka framsteg landet gjort med genomförandet, och att rapportera till parlamentet och rådet om dessa. Parlamentet erinrar om att reformer som borde ha gjorts för länge sedan bör igångsättas och genomföras, och stöder en fortsatt anslutningsdialog på hög nivå för att landet systematiskt ska bistås i dessa strävanden. Parlamentet beklagar att inget möte hölls under anslutningsdialogen på hög nivå och att det inte gjorts särskilt många framsteg med att uppfylla de tidigare målen. Parlamentet påpekar vilka negativa politiska, säkerhetsrelaterade och socioekonomiska konsekvenser som ytterligare dröjsmål kan få för landets euroatlantiska integrationsprocess, och uppmanar dessutom kommissionen och EEAS att öka synligheten för EU-finansierade projekt i landet för att föra EU närmare landets medborgare. 7. Europaparlamentet understryker vilka betydande framsteg landet gjort i processen för integration i EU och framhåller vilka negativa följder som en ytterligare fördröjning av integrationsprocessen skulle kunna få, inklusive att trovärdigheten hos EU:s utvidgningspolitik hotas och att regionen riskerar drabbas av instabilitet. 8. Europaparlamentet påpekar att de aktuella utmaningar som Europeiska unionen står inför (Brexit, migration, radikalisering etc.) inte bör hindra utvidgningsprocessen, utan att dessa utmaningar snarare har visat på behovet att till fullo integrera länderna på västra Balkan i EU:s strukturer för att förbättra och fördjupa partnerskapet och få bukt med internationella kriser. 9. Europaparlamentet välkomnar att lagstiftningen i så hög grad anpassats till EU:s regelverk och uttalar sin erkänsla för att man prioriterat ett effektivt genomförande och verkställande av de befintliga rättsliga och politiska ramarna, liksom det gjorts i de länder som redan deltar i anslutningsförhandlingarna. 10. Europaparlamentet gratulerar landet för dess kontinuerliga arbete med att fullgöra sina åtaganden enligt stabiliserings- och associeringsavtalet, och uppmanar rådet att anta kommissionens förslag från 2009 om att gå vidare till den andra etappen av stabiliserings- och associeringsavtalet, i linje med de relevanta bestämmelserna. 11. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla partier att visa den politiska vilja och det ansvarstagande som behövs för att övervinna det splittringsskapande politiska klimatet, polariseringen och bristen på en kompromisskultur, och åter gå in för dialog. Parlamentet betonar återigen den nyckelroll som landets parlament spelar för den demokratiska utvecklingen och som ett forum för politisk dialog och representation, och vill att dess tillsynsfunktioner ska stärkas och att man begränsar tillvägagångssättet med att ofta ändra lagar genom annan lagstiftning, liksom att man använder förkortade förfaranden för antagande, utan tillräckliga samråd eller konsekvensbedömningar. Parlamentet yrkar på att de parlamentariska utskotten för avlyssningsfrågor och för säkerhet och kontraspionage ska få fungera ostört, samt att de ska få obehindrad tillgång till de uppgifter och vittnesmål som behövs för att den parlamentariska tillsynen över de ifrågavarande tjänsterna ska kunna bli trovärdig. Parlamentet erkänner det civila samhällets konstruktiva roll för att stödja och förbättra demokratiska processer. 12. Europaparlamentet konstaterar att det gjorts vissa framsteg med att reformera den offentliga förvaltningen, till exempel åtgärderna för att genomföra den nya rättsliga ramen för personalförvaltning, och efterfrågar ett ökat åtagande för att genomföra kommissionens rekommendationer, men är fortsatt oroat över att den offentliga förvaltningen är så politiserad samt över att tjänstemännen utsätts för politiska påtryckningar. Parlamentet uppmanar med kraft den nya regeringen att visa prov på starkt politiskt engagemang för att förvaltningen på alla nivåer ska bli mera professionell, meritbaserad, neutral och oberoende, genom att tillämpa det nya meritbaserade förfarandet för rekrytering och bedömning. Parlamentet betonar att strategin för reform av den offentliga förvaltningen under perioden 2017–2022 måste fullbordas, bland annat genom att tillräckligt med budgetmedel anslås för genomförandet av den, och att den relevanta administrativa kapaciteten måste förstärkas. Parlamentet ber den kommande regeringen att fastställa öppna och effektiva ansvarsförbindelser mellan och inom institutionerna. Parlamentet rekommenderar en rättvis representation av alla samhällsgrupper på samtliga nivåer av den offentliga förvaltningen. 13. Europaparlamentet rekommenderar den kommande regeringen att ta fram en omfattande strategi för e-demokrati, som åtföljs av vidareutveckling av e-tjänster till förmån för medborgare och företag för att minska den byråkratiska bördan för staten, medborgarna och affärsvärlden. Parlamentet framhåller att e-demokrati och e-tjänster skulle förbättra landets ekonomiska resultat och öka den offentliga förvaltningens och de offentliga tjänsternas öppenhet och effektivitet. Parlamentet betonar medborgarnas rättighet att få tillgång till offentlig information och efterlyser ytterligare ansträngningar för att säkerställa att denna rättighet inte hindras på något sätt. Parlamentet uppmuntrar sökandet efter innovativa e-lösningar för att säkerställa enkel åtkomst till offentlig information och att minska den byråkrati som hör samman med detta. 14. Europaparlamentet beklagar att det hela tiden går bakåt med reformen av rättsväsendet, som bör uppmuntras att fungera oberoende. Parlamentet beklagar djupt såväl den upprepade politiska inblandningen i rättsväsendets arbete, inklusive i utnämningar och befordringar av domare och åklagare, som bristen på ansvar och fallen av selektiv rättvisa. Parlamentet uppmanar än en gång de ansvariga myndigheterna att på ett effektivt sätt ta itu med de underliggande problem som identifieras i de brådskande reformprioriteringarna, och att visa politisk vilja till framsteg med denna reform, bl. a. genom att i lagstiftning och praxis åstadkomma bättre insyn i förfarandena för utnämning och befordran och genom att rättegångstiderna förkortas. Parlamentet erkänner att vissa ansträngningar har gjorts för att öka öppenheten, och uppmanar ytterligare myndigheterna att se till att domstolsrådet och åklagarrådet präglas av professionalism och att rättsväsendet som helhet är funktionellt oberoende. 15. Europaparlamentet upprepar vikten av en grundlig och oberoende utredning, utan hinder, av de påstådda missförhållanden som aktualiserats genom avlyssningar och bristande tillsyn i detta sammanhang. Parlamentet erinrar om vikten av både den särskilda åklagarens och den parlamentariska undersökningskommitténs uppdrag och arbete för att utreda juridiskt respektive politiskt ansvar. Parlamentet konstaterar att den särskilda åklagaren väckt de första brottsåtalen med anledning av missförhållanden i samband med telefonavlyssning. 16. Europaparlamentet är oroat över de politiska angreppen på och de administrativa och juridiska hindren mot det särskilda åklagarämbetets arbete, liksom över bristen på samarbete från andra institutioners sida, och påminner de brottmålsdomstolar som inte hörsammar de officiella förfrågningarna från det särskilda åklagarämbetet om att de har en rättslig skyldighet att bistå detta ämbete. Parlamentet anser det som en förutsättning för den demokratiska processen att det särskilda åklagarämbetet kan fullgöra alla sina funktioner och utföra grundliga utredningar under fullständigt oberoende, och med de resurser som behövs. Parlamentet ber om att ämbetet ska ges fullständigt stöd och de förutsättningar och den tid som det behöver för att hinna slutföra sitt viktiga arbete. Parlamentet efterlyser ett slut på hindren i domstol mot att lämna in bevis till den särskilda åklagaren, jämte stöd för lagändringar så att åklagaren får oberoende behörighet när det gäller vittnesskydd i de ärenden som åklagaren ansvarar för. Parlamentet tror starkt på att utredningsresultaten är viktiga för att återställa förtroendet för de nationella institutionerna. Parlamentet betonar vidare behovet av att anta ändringar av lagen om vittnesskydd. 17. Europaparlamentet är fortsatt oroat över att korruption kvarstår som ett allvarligt problem och att korruptionsbekämpningen undergrävs genom politisk inblandning. Parlamentet betonar att det behövs en stark politisk vilja för åtgärder mot korruption, tillsammans med ökat oberoende för polisen, åklagarmyndigheterna och den statliga kommissionen för förebyggande av korruption. Parlamentet efterlyser ökad insyn i hur medlemmarna av den ovannämnda kommissionen väljs och utnämns och att det säkerställs att detta baseras på meriter. Parlamentet yrkar i brådskande ordning på insatser som ska säkerställa att intressekonflikter effektivt förebyggs och beivras, samt på ett trovärdigt arbete mot korruption på höga poster, inklusive genomförandet av den rättsliga ramen för att skydda visselblåsare, i linje med europeiska normer, de brådskande reformprioriteringarna och Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet uppmanar återigen oberoende organisationer i det civila samhället och medierna att avslöja korruption och stödja oberoende och opartiska utredningar och rättegångar. Parlamentet ber myndigheterna att stödja ombudsmannens arbete med tillräcklig personal och budgetåtgärder. 18. Europaparlamentet ser med oro på att mediernas, politikernas och regeringens verksamhet slås samman, särskilt när det gäller offentliga utgifter. Parlamentet fördömer eftertryckligen de olagliga förbindelserna i form av ekonomiska och politiska kopplingar och släktband när det gäller offentliga utgifter. Parlamentet uppmanar regeringen att anta lagstiftning som reglerar intressekonflikter och offentliggör information om högt uppsatta statstjänstemäns tillgångar som en ytterligare korruptionsbekämpande åtgärd. 19. Europaparlamentet välkomnar att det nu finns en lagstiftningsram mot organiserad brottslighet, samt strategier för detta ändamål. Parlamentet välkomnar avvecklingen av kriminella nätverk och vägar med anknytning till människohandel och narkotikahandel och efterfrågar ytterligare ansträngningar i kampen mot den organiserade brottsligheten, och uppmuntrar till ännu bättre samarbete mellan de brottsbekämpande organen både inom landet och med grannländerna, och till att domstolarna ska få förstärkta befogenheter och resurser. Parlamentet anser det avgörande med en vidareutveckling av brottsbekämpningskapaciteten för utredning av ekonomiska brott och beslagtagande av tillgångar. 20. Europaparlamentet sätter värde på de fortsatta insatserna mot islamisk radikalisering och utländska terroriststridande. Parlamentet välkomnar antagandet av strategin för bekämpning av terrorism 2013–2019, där det också ingår definitioner av våldsbejakande extremism, radikalisering, förebyggande och återintegrering. Parlamentet vill att strategin ska genomföras med hjälp av att säkerhetsorgan och organisationer i det civila samhället, religiösa ledare, lokalsamhällen och andra statliga institutioner på området utbildning, hälso- och sjukvård och socialtjänst, samarbetar mera för att ta itu med de olika stadierna av radikalisering och tar fram verktyg för återintegrering och rehabilitering, och yrkar dessutom på att säkerhetstjänsterna ska fortsätta sin övervakning av återvändande utländska stridande samt på en vederbörlig återintegrering av dem i samhället och ett fortlöpande informationsutbyte med EU:s och grannländernas myndigheter. 21. Europaparlamentet oroas över signalerna från organisationer i det civila samhället om att deras verksamhetsomgivning har försämrats. Parlamentet är fortsatt oroat över att organisationer i det civila samhället samt utländska representanter utsätts för radikala offentliga angrepp från politiker och medier. Parlamentet erkänner och uppmuntrar den viktiga roll som organisationerna i det civila samhället spelar för övervakningen av, stödet till och förbättringen av demokratiska processer, också valprocessen, samt för att säkerställa att det finns kontrollinstanser. Parlamentet oroar sig över det begränsade engagemanget från myndighetshåll och det otillräckliga samarbetet med organisationer i det civila samhället på alla nivåer. Parlamentet understryker vikten av en regelbunden och konstruktiv dialog med det civila samhällets organisationer och ett regelbundet och konstruktivt samarbete med dem, och uppmanar med kraft de behöriga myndigheterna att låta organisationer i det civila samhället medverka vid det politiska beslutsfattandet på ett regelbundet och strukturerat sätt. Parlamentet uppmanar myndigheterna att inte diskriminera det civila samhällets organisationer på grunder såsom politisk tillhörighet, religiös åskådning eller etnisk sammansättning. Parlamentet anser att mötes- och föreningsfrihet inte ska nekas någon grupp utan allvarliga skäl. 22. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att återuppta den avbrutna folkräkningen, som skulle kunna ge tillförlitlig befolkningsstatistik som kan ligga till grund för statliga utvecklingsprogram och lämplig budgetplanering. 23. Europaparlamentet påminner regeringen och de politiska partierna om deras ansvar för att, i lagstiftningen och i praktiken, skapa en kultur som kännetecknas av inkludering och tolerans. Parlamentet välkomnar antagandet av den nationella strategin för jämlikhet och icke-diskriminering för perioden 2016–2020. Parlamentet oroar sig för om kommissionen för skydd mot diskriminering verkligen är opartisk och oberoende, och efterfrågar öppna urvalsförfaranden för dess medlemmar. Parlamentet fördömer än en gång hatpropaganda mot grupper som utsätts för diskriminering. Parlamentet oroar sig över den fortsatta intoleransen mot, diskrimineringen av och angreppen på homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), och upprepar sin begäran om att lagen mot diskriminering ska anpassas till EU:s regelverk när det gäller diskriminering på grund av sexuell läggning. Parlamentet understryker än en gång behovet att motverka fördomar mot och diskriminering av romer och att underlätta romernas integration och tillträde till utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Parlamentet oroar sig över de omänskliga fysiska förhållandena och överbeläggningen i fängelser, trots att fångvården fått avsevärt ökad budget. Parlamentet uppmanar till respekt för ombudsmannens rekommendationer. 24. Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att främja jämställdhet och öka kvinnors deltagande i det politiska livet och arbetslivet, förbättra deras socioekonomiska situation och stärka kvinnors rättigheter på det hela taget. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att förbättra genomförandet av lagen om lika möjligheter, att vidta åtgärder mot att kvinnor är underrepresenterade på viktiga beslutsfattarposter på alla nivåer, och att stärka de institutionella mekanismernas jämställdhetsfrämjande effektivitet. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att i budgeten anslå tillräckliga resurser för genomförandet av den ovannämnda lagen. Parlamentet oroar sig över att kvinnor inte har tillgång till vissa grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, samt över den fortsatt höga spädbarnsdödligheten. 25. Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att vidta åtgärder för att se över lagen om förebyggande av och skydd mot våld i hemmet och andra relevanta lagar för att tillhandahålla lämpligt skydd till alla offer för våld i hemmet och könsrelaterat våld, och att förbättra stödtjänsterna för offer för våld i hemmet, också i form av ett tillräckligt antal skyddade boenden. Parlamentet uppmanar ytterligare regeringen att se till att fall av våld i hemmet grundligt utreds och att förövarna lagförs, samt att fortsätta arbeta för ökad medvetenhet om våld i hemmet. 26. Europaparlamentet upprepar att det fortfarande råder ett ömtåligt läge mellan folkgrupperna, och uppmanar med kraft alla politiska partier och organisationer i det civila samhället att aktivt verka för ett inkluderande och tolerant samhälle med etnisk, kulturell och religiös mångfald, samt att stärka samexistensen och dialogen. Parlamentet anser att särskilda åtgärder krävs för att skapa social sammanhållning mellan de olika etniska, nationella och religiösa grupperna. Parlamentet påminner regeringen och partiledarna om deras åtagande att till fullo genomföra Ohrid-ramavtalet på ett inkluderande och öppet sätt, att utan ytterligare dröjsmål slutföra den översyn av det som redan borde ha gjorts, inklusive de politiska rekommendationerna, och att säkerställa lämpliga budgetmedel för genomförandet av det. Parlamentet fördömer alla anspråk på återförening av territorier utanför landets gränser och alla försök att splittra olika sociala grupper. Parlamentet betonar vikten av att omedelbart påbörja den sedan länge väntade folkräkningen. 27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig mer för att främja en verklig försoningsprocess i regionen, i synnerhet genom stöd till kulturella projekt som hanterar det nära förflutna och främjar en gemensam och delad förståelse av historien och en offentlig och politisk kultur som präglas av tolerans, inkludering och försoning. 28. Europaparlamentet upprepar att myndigheterna och det civila samhället bör vidta lämpliga åtgärder för att åstadkomma en historisk försoning och därmed överbrygga klyftorna mellan och inom olika etniska och nationella grupper, inbegripet medborgare av bulgariskt ursprung. 29. Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att skicka tydliga signaler till allmänheten och medierna om att diskriminering på grund av nationell identitet inte accepteras i landet, inte heller inom rättssystemet, i medierna eller när det gäller sysselsättning och sociala möjligheter. Parlamentet understryker betydelsen av dessa åtgärder för integrering av de olika etniska grupperna, samt för landets stabilitet och europeiska integration. 30. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att återfå den jugoslaviska underrättelsetjänstens relevanta arkiv från Serbien. Parlamentet anser att en öppen hantering av det totalitära förflutna, vilket bland annat innebär att underrättelsetjänstens arkiv öppnas, är ett steg i riktning mot ytterligare demokratisering, ansvarsskyldighet och institutionell styrka. 31. Europaparlamentet betonar på nytt vikten av fria och oberoende medier, som är ett av EU:s grundläggande värden och en hörnsten i varje demokrati. Parlamentet fortsätter oroa sig över yttrande- och mediefriheten, liksom över förekomsten av hatpropaganda, fallen av skrämseltaktik och självcensur, och den systeminbyggda politiska inblandningen i och påtryckningarna från politiskt håll på redaktionspolitiken samt bristen på undersökande, objektiv och exakt rapportering, liksom också obalanserad rapportering om regeringens verksamhet. Parlamentet upprepar sitt krav på att en mångfald av synpunkter ska få komma fram i rapporteringen i de tongivande medierna, i synnerhet hos radio- och tv-verksamheten i allmänhetens tjänst. 32. Europaparlamentet uppmanar den nya regeringen att säkerställa att fall av skrämseltaktik eller våld mot journalister förebyggs och vederbörligen utreds och att de ansvariga ställs inför rätta. Parlamentet understryker att radio- och tv-verksamheten i allmänhetens tjänst måste präglas av hållbarhet och politiskt och ekonomiskt oberoende för att säkerställa dess ekonomiska och redaktionella frihet, liksom också rätten till opartisk information. Parlamentet efterlyser organ som ska företräda alla mediers intressen, och vill att det inrättas en yrkesmässig uppförandekod som godtas av både offentliga och privata medier. Parlamentet uppmuntrar till gemensamt arbete mellan statliga tjänstemän, det civila samhällets organisationer och journalistorganisationer om mediereformen. 33. Europaparlamentet är fortsatt oroat över att den politiska situationen utgör en allvarlig risk för Makedoniens ekonomi, och över att det inte går särskilt bra med verkställandet av avtal, liksom över den informella ekonomins omfattning och svårigheterna med att få tillgång till finansiering. Parlamentet betonar att den omfångsrika dolda ekonomin är ett svårt hinder för företagen, och att det behöver vidtas åtgärder för att stärka konkurrenskraften och främja sysselsättningsskapandet i den privata sektorn, samt uppmanar de behöriga myndigheterna att också ta itu med frågan om rättsväsendets effektivitet. 34. Europaparlamentet välkomnar upprätthållandet av makroekonomisk stabilitet, minskningen av arbetslösheten och regeringens fortsatta engagemang till förmån för tillväxt- och sysselsättningsfrämjande genom marknadsbaserad ekonomisk politik, men oroar sig över om statsskulden är hållbar, liksom över den fortsatt höga arbetslösheten och det mycket låga arbetsmarknadsdeltagandet, särskilt bland ungdomar, kvinnor och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft de behöriga myndigheterna att ge sig i kast med långtidsarbetslösheten och strukturarbetslösheten, att främja samarbete inom den ekonomiska politiken, att bättre avpassa utbildningen efter arbetsmarknadens krav och att ta fram en målinriktad strategi för bättre arbetsmarknadsintegrering av ungdomar och kvinnor. Parlamentet oroar sig över utflyttningen av högutbildade unga yrkespersoner och uppmanar med kraft regeringen att utveckla program som gör det möjligt för högutbildade unga yrkespersoner att återvända och delta i de politiska processerna och beslutsprocesserna. Parlamentet efterlyser åtgärder till förmån för bättre budgetdisciplin och öppenhet, samt för en ökning av kapaciteten för budgetplanering, och uttalar sitt stöd för principen om en balanserad budget. Parlamentet noterar att ett tillförlitligt och förutsägbart regelverk för företag leder till ökad makroekonomisk stabilitet och tillväxt. Parlamentet efterlyser ett ordentligt samråd med alla intressenter i detta avseende. 35. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att modernisera transport-, energi- och telekommunikationsnäten, särskilt de ansträngningar som gjorts för att slutföra korridor X(2). Med tanke på järnvägarnas stora betydelse för att skapa ett hållbart transportsystem välkomnar parlamentet regeringens avsikt att upprusta befintliga eller anlägga nya järnvägar från Skopje till grannländernas huvudstäder och efterlyser större framsteg, i synnerhet för att slutföra järnvägs- och vägförbindelserna inom korridor VIII(3). 36. Europaparlamentet berömmer de goda förberedelserna på området elektronisk kommunikation och informationssamhället. Parlamentet efterlyser ytterligare framsteg på området it-säkerhet och understryker behovet av att utveckla och anta en nationell strategi för it-säkerhet för att öka motståndskraften mot it-angrepp och it-incidenter. 37. Europaparlamentet oroar sig över de avsevärda bristerna på miljöns område, framför allt när det gäller industriell förorening och luft- och vattenförorening. Parlamentet noterar att den nuvarande situationen för vattenförsörjningssystemet i allmänhet är bristfällig, vilket leder till stora förluster av vatten och problem med vattenkvaliteten. Parlamentet betonar behovet av att utveckla och genomföra en hållbar avfallspolitik och en heltäckande politik och strategi för klimatåtgärder, som ska motsvara EU:s ram för 2030 för klimatpolitik, samt att Parisavtalet om klimatförändringar måste ratificeras och genomföras. 38. Europaparlamentet välkomnar landets konstruktiva roll inom det regionala samarbetet, särskilt inom sexpartsinitiativet för västra Balkan och agendan för konnektivitet. Parlamentet noterar dock att kopplingarna mellan transport- och energiinfrastrukturerna och de regionala grannskapsområdena och anslutningen till det transeuropeiska transportnätverket fortfarande är begränsade. Parlamentet välkomnar framstegen med försörjningstryggheten liksom på området förbindelseledningar för elöverföring och gasförbindelser. Parlamentet noterar det avtal som tecknats med länderna på västra Balkan om utveckling av en regional elmarknad, och framhåller behovet av framsteg med öppnandet av elmarknaden samt av att utveckla konkurrensen på gas- och elmarknaden, i riktning mot en uppdelning av försörjningsföretag i linje med EU:s tredje energipaket. Parlamentet efterfrågar omfattande förbättringar av energieffektiviteten, produktionen av förnybar energi och kampen mot klimatförändringarna, och vill att Parisavtalet om klimatförändringar ratificeras. 39. Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att stärka förvaltnings- och finansieringskapaciteten för att säkerställa ett öppet, effektivt och ändamålsenligt system för offentlig upphandling och förhindra eventuella oegentligheter, omsätta EU‑medel i praktisk handling som sig bör och i rätt tid, och att samtidigt ge ingående regelbundna rapporter om programplaneringen och användningen av gemenskapens medel. Parlamentet noterar med oro att kommissionen än en gång minskat det ekonomiska föranslutningsstödet med omkring 27 miljoner euro som en följd av ett bristande politiskt åtagande om att få till stånd reformer inom förvaltningen av de offentliga finanserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sina rapporter ta med information om föranslutningsstöd till landet, framför allt föranslutningsstödet till genomförandet av viktiga prioriteringar och relevanta projekt. 40. Europaparlamentet berömmer landet för dess konstruktiva roll och samarbete, och dess oerhörda insatser, för att bemöta de utmaningar som migrationskrisen innebär, varmed landet bidragit avsevärt till säkerheten och stabiliteten i EU. I detta avseende uppmanar parlamentet kommissionen att förse landet med alla nödvändiga verktyg för att mildra krisen. Parlamentet rekommenderar ytterligare åtgärder i enlighet med internationell humanitär rätt för att förbättra landets asylsystem, säkerställa att det finns den kapacitet som behövs för att förhindra och bekämpa människohandel och smuggling av migranter, inklusive samarbetsavtal med grannländerna om brottsbekämpning, och säkerställa en effektiv gränsförvaltning. 41. Europaparlamentet noterar att landet ligger utmed den så kallade västra Balkan-rutten och att cirka 600 000 flyktingar och migranter, inklusive utsatta grupper såsom barn och äldre, hittills har rest genom landet på sin väg mot Europa. Parlamentet uppmanar med kraft landets myndigheter att se till att migranter och flyktingar som ansöker om asyl i landet eller som reser genom dess territorium behandlas i enlighet med internationell rätt och EU-rätt, inbegripet 1951 års flyktingkonvention och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. 42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt migrationssamarbete med samtliga länder på västra Balkan för att se till att europeiska och internationella regler och standarder följs. 43. Europaparlamentet understryker vikten av regionalt samarbete som ett verktyg för att driva på processen mot EU-integration och berömmer landets konstruktiva insatser och proaktiva bidrag för att främja bilaterala förbindelser med alla länder i regionen. 44. Europaparlamentet anser att regionalt samarbete är en väsentlig del i processen för anslutning till EU, som kan skapa stabilitet och välstånd i regionen och bör vara en prioriterad fråga för regeringen. Parlamentet välkomnar landets fortsatt konstruktiva roll och proaktiva bidrag för att främja det bilaterala, regionala och internationella samarbetet, liksom också landets deltagande i den civila och militära krishanteringen, och berömmer den allt större uppslutningen bakom EU:s utrikespolitik (73 %). Parlamentet uppmanar de makedoniska myndigheterna att även anpassa sig efter EU:s sanktioner mot Ryssland efter den olagliga annekteringen av Krimhalvön. Parlamentet upprepar vikten av att förhandlingarna om ett avtal om vänskap och god grannsämja med Bulgarien slutförs. Parlamentet uppmanar myndigheterna att respektera de politiska, sociala och kulturella rättigheterna för de av landets medborgare som betraktar sig som bulgarer. 45. Europaparlamentet förespråkar att det inrättas gemensamma expertkommittéer om historia och utbildning tillsammans med grannländerna, för att bidra till en objektiv och faktabaserad tolkning av historien, stärka det akademiska samarbetet och främja positiva attityder gentemot grannländerna bland ungdomar. 46. Europaparlamentet välkomnar de konkreta resultaten av det grekiska initiativet om förtroendeskapande åtgärder mellan landet i fråga och Grekland, vilket skulle kunna bidra till bättre förståelse och starkare bilaterala förbindelser, genom att bana väg för en ömsesidigt acceptabel lösning på namnfrågan, och erkänner att det tagits positiva steg på väg mot ett genomförande av det. Parlamentet understryker vikten av att undvika utspel och kontroversiella handlingar och uttalanden som kan inverka negativt på de goda grannförbindelserna. Parlamentet upprepar med kraft sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten och till kommissionen att utveckla nya initiativ för att övervinna de kvarstående meningsskiljaktigheterna, samt att i samarbete med de bägge länderna och FN:s särskilda representant verka för en ömsesidigt acceptabel lösning i namnfrågan och att rapportera till parlamentet om detta. 47. Europaparlamentet välkomnar verksamheterna inom ramen för Berlinprocessen, som visar på ett starkt politiskt stöd för ett europeiskt perspektiv hos länderna på västra Balkan. Parlamentet påpekar vikten av denna process för främjandet av den ekonomiska utvecklingen i länderna i regionen genom investeringar i viktiga nätverk och i bilaterala projekt inom områdena infrastruktur, ekonomi och sammankopplingsmöjligheter. Parlamentet upprepar vikten av ett aktivt deltagande i de regionala ungdomsrelaterade initiativen, till exempel den regionala byrån för ungdomssamarbete för västra Balkan. Parlamentet välkomnar inrättandet av fonden för västra Balkan och uppmanar med kraft kommissionen att ta hänsyn till de initiativ och projekt som föreslås. 48. Europaparlamentet berömmer landet för dess ordförandeskap i centraleuropeiska initiativet, där tyngdpunkten under 2015 förlagts till ekonomiskt samarbete och affärsmöjligheter, infrastruktur och allmän ekonomisk utveckling, inklusive landsbygdsutveckling och turism, liksom på att skapa kontakter mellan olika makroregioner. 49. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till landets regering och parlament.
| ||||||||||||||
| Situationen i Demokratiska republiken Kongo |
| |||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av sina tidigare resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt resolutionerna av den 23 juni 2016(1), den 1 december 2016(2) och den 2 februari 2017(3), – med beaktande av de uttalanden som unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen, Federica Mogherini, och hennes talesperson gjort om situationen i Demokratiska republiken Kongo, – med beaktande av uttalandena av EU:s delegation till Demokratiska republiken Kongo om människorättssituationen i landet, – med beaktande av de politiska överenskommelser som nåddes i Demokratiska republiken Kongo den 31 december 2016, – med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens resolution av den 15 juni 2016 om situationen före valet och säkerhetsläget i Demokratiska republiken Kongo, – med beaktande av rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 och den 6 mars 2017 om Demokratiska republiken Kongo, – med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport av den 10 mars 2017 om FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo, – med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Demokratiska republiken Kongo, särskilt resolution 2293 (2016) om förnyande av sanktionssystemet för Demokratiska republiken Kongo och av expertgruppens mandat, samt resolution 2348 (2017) om förnyande av mandatet för FN:s stabiliseringsuppdrag i Demokratiska republiken Kongo (Monusco), – med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 16 februari 2017 från Afrikanska unionen, FN, Europeiska unionen och den internationella organisationen för fransktalande länder om Demokratiska republiken Kongo, – med beaktande av det reviderade Cotonouavtalet, – med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från juni 1981, – med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning, – med beaktande av Demokratiska republiken Kongos konstitution, som antogs den 18 februari 2006, – med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Demokratiska republiken Kongo har drabbats av kontinuerliga cykler av konflikter och ett brutalt politiskt förtryck. Den humanitära och säkerhetsmässiga krisen i landet har förvärrats ytterligare till följd av den politiska kris som har orsakats av president Joseph Kabilas vägran att acceptera den begränsning på två mandatperioder som fastställs i den nationella konstitutionen. B. Konflikten har uppstått i samband med den politiska krisen i Demokratiska republiken Kongo. Den 31 december 2016 nåddes under överinseende av Kongos nationella biskopskonferens (Cenco) en överenskommelse om en politisk övergång som ska avslutas med ett fritt och rättvist presidentval innan slutet av 2017, utan att konstitutionen ändras. Hittills har inga framsteg gjorts mot ett genomförande av överenskommelsen. C. I augusti 2016 utbröt väpnade sammandrabbningar mellan armén i Demokratiska republiken Kongo och lokala milisgrupper i provinsen Kasaï-Central, som spred sig till de angränsande provinserna Kasaï-Oriental, Lomami och Sankuru, vilket har orsakat en humanitär kris med över en miljon civila på flykt inom landets gränser. FN har rapporterat om omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive massakrer på över 500 civila och över 40 upptäckta massgravar. Enligt FN lever mer än 400 000 barn på gränsen till svält. 165 civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare i Demokratiska republiken Kongo har efterlyst en oberoende internationell undersökning av de massiva kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kasaï- och Lomami-provinserna, och betonar att både regeringsstyrkor och milismän är inblandade i dessa brott. D. Två FN-experter och deras stödpersonal kidnappades och mördades i Kasaï-provinsen i mars 2017. E. FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) gick i april 2017 ut med en vädjan om 64,5 miljoner US-dollar till akut humanitärt bistånd i Kasaï-regionen. F. Människorättsorganisationer rapporterar kontinuerligt om den förvärrade situationen i landet när det gäller de mänskliga rättigheterna och yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten, ett tilltagande antal politiskt motiverade rättegångar samt övervåld mot fredliga demonstranter, journalister och den politiska oppositionen, särskilt våld som begås av armén och milisgrupper. Kvinnor och barn är de första som drabbas av konflikten och det är mycket vanligt att sexuellt och könsbaserat våld används som en del av krigföringen. G. Enligt dess mandat, som förnyades med ytterligare ett år i april 2017, bör Monusco bidra till att skydda civilbefolkningen från det tilltagande våldet och stödja genomförandet av den politiska överenskommelsen av den 31 december 2016, samtidigt som Monusco-kontingenten även bör sättas in med hänsyn till nya säkerhetsprioriteringar och humanitära prioriteringar. H. EU antog den 12 december 2016 restriktiva åtgärder mot sju personer för att de hade stört valprocessen och gjort sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt den 29 maj 2017 mot ytterligare nio personer som innehar ansvarsbefattningar i statsförvaltningen och i befälsordningen i Demokratiska republiken Kongos säkerhetsstyrkor. 1. Europaparlamentet ser med djup oro på den försämrade politiska, säkerhetsmässiga och humanitära situationen i Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet fördömer alla brott mot de mänskliga rättigheterna, däribland våldshandlingar oavsett förövare, bortföranden, mord, tortyr, sexuellt våld, godtyckliga gripanden och olagliga frihetsberövanden. 2. Europaparlamentet vill se att man inrättar en oberoende och heltäckande undersökningskommission, som inkluderar FN-experter, för att utreda våldet i Kasaï‑regionen och se till att de som har utfört dessa massakrer ställs till svars för sina handlingar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att politiskt och ekonomiskt stödja denna undersökningskommission. 3. Europaparlamentet påminner om att Demokratiska republiken Kongos regering har det primära ansvaret för att skydda civila som finns på dess territorium och som omfattas av landets jurisdiktion, vilket inkluderar skydd mot brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. 4. Europaparlamentet beklagar djupt att det har dragit ut på tiden med nästa president- och parlamentsval i Demokratiska republiken Kongo, vilket utgör ett brott mot landets konstitution. Parlamentet beklagar också att det inte har gjorts några framsteg med att genomföra den politiska överenskommelsen om övergångsåtgärder från den 31 december 2016. Demokratiska republiken Kongos regering påminns om det åtagande man har gjort om att hålla öppna, fria, rättvisa och trovärdiga val innan slutet av 2017, där man säkerställer att de politiska rättigheterna och friheterna skyddas och följer den politiska överenskommelsen, som ska leda till ett fredligt maktskifte. Parlamentet understryker betydelsen av att offentliggöra en detaljerad valkalender, samtidigt som man välkomnar registreringsprocessen för röstlängden. Parlamentet vill se ett snabbt genomförande av åtagandena i överenskommelsen, särskilt de som handlar om ändring och antagande av nödvändiga lagar i Demokratiska republiken Kongos parlament före utgången av parlamentets valperiod. Vallagen bör ändras för att kunna vidta lämpliga åtgärder i syfte att garantera att kvinnor representeras. 5. Europaparlamentet betonar att det är den oberoende nationella valkommissionens ansvar att agera som en oberoende och inkluderande institution för genomförandet av ett trovärdigt och demokratiskt valförfarande. Parlamentet anser att det omedelbart måste inrättas ett nationellt råd för övervakning av överenskommelsen och valprocessen, i enlighet med den politiska överenskommelsen från 2016. 6. Europaparlamentet påminner om regeringens skyldighet att respektera, skydda och främja de grundläggande friheterna som en grundval för demokrati. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo att återupprätta en miljö som främjar ett fritt och fredligt utövande av yttrande-, förenings-, mötes- och mediefrihet. Parlamentet kräver ett omedelbart frigivande av alla olagligen frihetsberövade personer, däribland journalister, medlemmar av oppositionen och företrädare för det civila samhället. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer att upprätthålla en politisk dialog. 7. Europaparlamentet fördömer alla kränkningar av internationell humanitär rätt som har begåtts av nationella myndigheter och säkerhetstjänsten. Parlamentet oroas också av rapporterna om att lokala milisgrupper har gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, däribland olaglig rekrytering och användning av barnsoldater, vilket kan utgöra krigsförbrytelser enligt internationell rätt. Parlamentet anser att myndigheterna och det internationella samfundet måste prioritera ett stopp för användningen av barnsoldater. 8. Europaparlamentet upprepar sin djupa oro för den alarmerande människorättssituationen i Demokratiska republiken Kongo, som bland annat inkluderar fördrivningar, osäker livsmedelsförsörjning, epidemier och naturkatastrofer. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka det ekonomiska och humanitära biståndet genom tillförlitliga organisationer för att tillgodose befolkningens mest akuta behov, i synnerhet i Kasaï-provinsen. Parlamentet fördömer med kraft alla attacker mot humanitär personal och utrustning, och kräver att myndigheterna i Demokratiska republiken Kongo ska säkerställa att hjälp från de humanitära organisationerna kan nå befolkningen på ett snabbt och smidigt sätt. 9. Parlamentet välkomnar att Monuscos mandat förnyats och det arbete som generalsekreterarens särskilda representant i Demokratiska republiken Kongo har gjort för att skydda civila och slå vakt om de mänskliga rättigheterna inför valet. Parlamentet betonar att det ursprungliga och nuvarande mandatet, som gäller för samtliga FN‑styrkor i landet, består i att ”neutralisera väpnade grupper”. Parlamentet begär att hela Monusco-styrkan fullt ut ska ingripa och skydda befolkningen från väpnade grupper och skydda kvinnor från våldtäkt och annat sexuellt våld, samt inte tillåta några begränsningar på grundval av nationell ordergivning. 10. Europaparlamentet oroas av risken för destabilisering av regionen. Parlamentet upprepar sitt stöd till Förenta nationerna, Internationella organisationen för frankofoni och Afrikanska unionen i arbetet med att underlätta den politiska dialogen. Parlamentet vill se ett ökat engagemang i området kring de stora sjöarna för att förhindra ytterligare destabilisering. 11. Europaparlamentet påminner om vikten av att ställa enskilda personer till svars för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och andra handlingar som undergräver möjligheterna till en fredlig samförståndslösning i Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet stöder användningen av EU:s riktade sanktioner mot personer som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet vill se att man i överensstämmelse med de utredningar som har gjorts av FN:s expertgrupp, genomför ytterligare utredningar av, samt vidtar vidgade sanktioner mot, de personer som på högsta regeringsnivå är ansvariga för de våldshandlingar och de brott som begåtts i Demokratiska republiken Kongo samt för plundringen av landets naturresurser. Parlamentet betonar att sanktionerna måste omfatta frysning av tillgångar och inreseförbud i EU. 12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionen, Panafrikanska parlamentet, AVS–EU-ministerrådet och Gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen, FN:s generalsekreterare samt Demokratiska republiken Kongos president, premiärminister och parlament.
| ||||||||||||||
| Läget i genomförandet av hållbarhetspakten i Bangladesh |
| |||||||||||||||||||||||||||||||
Europaparlamentet utfärdar denna resolution – med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om yttrandefriheten i Bangladesh(1), – med beaktande av sin resolution av den 29 april 2015 om den andra årsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps och läget för överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (Bangladesh Sustainability Compact)(2), – med beaktande av sin resolution av den 18 september 2014 om människorättskränkningar i Bangladesh(3), – med beaktande av sin resolution av den 27 april 2017 om EU:s flaggskeppsinitiativ för klädsektorn(4), – med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bangladesh, särskilt resolutionerna av den 16 januari 2014(5), 21 november 2013(6) och 14 mars 2013(7), – med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(8) och om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(9), – med beaktande av sina resolutioner av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt(10), och om företagens sociala ansvar: att arbeta för samhällets intressen och för hållbar återhämtning för alla(11), – med beaktande av arbetsdokumentet av den 24 april 2017 från kommissionens avdelningar Sustainable garment value chains through EU development action (SWD(2017)0147), – med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681) och av resultaten av det offentliga samrådet om kommissionens arbete med inriktning av sin politik för företagens sociala ansvar efter 2014, – med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar(12), – med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497), – med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Folkrepubliken Bangladesh om partnerskap och utveckling, – med beaktande av överenskommelsen om godtagbarhet för den kontinuerliga förbättringen av arbetstagares rättigheter och fabrikssäkerhet inom industrin för konfektionsvaror och stickade klädesplagg i Bangladesh, – med beaktande av kommissionens tekniska lägesrapporter från juli 2016 och av den 24 april 2015 inom ramen för överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh, – med beaktande av rapporten av den 23 januari 2017 från utskottet för internationell handel till följd av den tillfälliga delegationens besök i Bangladesh (Dhaka) den 15–17 november 2016, – med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) program ”Better Work Bangladesh”, som lanserades i oktober 2013, – med beaktande av rapporten från ILO:s trepartsuppdrag på hög nivå och iakttagelserna från 2017 från ILO:s expertkommitté om tillämpningen av konventioner och rekommendationer avseende konventionerna 87 och 98, – med beaktande av den särskilda punkten i rapporten från kommittén om tillämpning av normer vid ILO:s konferens från 2016, – med beaktande av det klagomål som lämnades in 2017 till ILO:s kommitté för föreningsfrihet om regeringens tillslag mot konfektionsarbetare i Ashulia i december 2016 och det klagomål som lämnades in till innehavarna av särskilda FN-mandat, också detta om tillslaget i Ashulia, – med beaktande av FN:s Johannesburgsförklaring om hållbar konsumtion och produktion för främjandet av den sociala och ekonomiska utvecklingen, – med beaktande av Unctads investeringspolitiska ram för hållbar utveckling (2015), – med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som fastställer ett ramverk för både regeringar och företag att skydda och respektera mänskliga rättigheter, och som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni 2011, – med beaktande av FN:s Global Compact-initiativ om mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö och korruptionsbekämpning, – med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag: – med beaktande av den kvartalsvisa rapporten om framstegen med saneringsarbetet i konfektionsfabrikerna inom ramen för Bangladesh-avtalet av den 31 oktober 2016, – med beaktande av frågan till kommissionen om läget för genomförandet av överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (O-000037/2017 – B8‑0217/2017), – med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för internationell handel, – med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Bangladesh har blivit världens näst största producent av kläder och textilbranschen står för nästan 81 % av landets totala export. 60 % av de kläder som produceras i Bangladesh går till EU, som är landets huvudsakliga exportmarknad. B. Konfektionsindustrin sysselsätter för närvarande 4,2 miljoner människor i inte mindre än 5 000 fabriker och försörjer indirekt 40 miljoner människor – ungefär en fjärdedel av landets befolkning. Konfektionsindustrin har i hög grad bidragit till att minska fattigdomen och till att ge kvinnor ökat inflytande. Kvinnor, framför allt på landsbygden, utgör 80 % av arbetstagarna inom konfektionsindustrin i Bangladesh. 80 % av arbetstagarna är dock fortfarande sysselsatta inom den informella sektorn. Den komplexa leveranskedjan för kläder och dess låga transparensnivå underlättar brott mot de mänskliga rättigheterna och ökar exploateringen. Minimilönen inom konfektionsindustrin ligger kvar under Världsbankens fattigdomsgräns. C. Jämställdhet är en drivkraft för utveckling. Kvinnors rättigheter omfattas av de mänskliga rättigheterna. I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs tydligt att unionen ”I all sin verksamhet ska [...] syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem” och EU har därför en skyldighet att tillämpa jämställdhetsintegrering i all politik och säkerställa att män och kvinnor får samma fördelar från sociala förändringar, ekonomisk tillväxt och skapandet av anständiga arbetstillfällen och att man på så sätt kan utrota diskriminering och främja respekt för kvinnors rättigheter i världen. D. Cirka 10 % av arbetskraften inom konfektionsindustrin är sysselsatt inom industriella frizoner för bearbetning på export. Arbetsrätten i dessa frizoner ger inte arbetstagarna tillräckliga grundläggande rättigheter jämfört med övriga arbetstagare i Bangladesh. En omfattande utvidgning av de industriella frizonerna för bearbetning på export planeras. E. EU:s generösa ensidiga handelsförmåner inom ramen för initiativet ”allt utom vapen” för de minst utvecklade länderna (MUL), som fastställs i EU:s förordning om det allmänna preferenssystemet och beviljar tullfritt tillträde för textilier från Bangladesh enligt flexibla ursprungsregler, har i hög grad bidragit till landets betydande klädexport och sysselsättningstillväxt. F. Dessa handelsförmåner baseras på EU:s princip om att främja rättvis och fri handel, och innebär därför att EU kan upphäva förmåner enligt det allmänna preferenssystemet i de mest allvarliga fallen av människorättskränkningar på grundval av artikel 19.1 a i kapitel V i förordningen om det allmänna preferenssystemet, där det fastställs att förmånsbehandlingen får upphävas tillfälligt av olika skäl, bland annat allvarligt och systematiskt åsidosättande av principerna i de konventioner som förtecknas i del A i bilaga VIII, däribland ILO:s åtta grundläggande konventioner. G. På grundval av dessa bestämmelser inledde kommissionen och Europeiska utrikestjänsten i början av 2017 en förstärkt dialog om arbetstagarrättigheter och mänskliga rättigheter för att säkra bättre efterlevnad av principerna i dessa konventioner. H. ILO ägnade Bangladesh en särskild punkt i rapporten från kommittén om tillämpning av normer vid ILO:s konferens 2016, där man förklarade att landet allvarligt bryter mot sina skyldigheter enligt konvention 87 (föreningsfrihet). ILO rapporterade 2015 att 78 % av ansökningarna om registrering av fackföreningar avslogs på grund av en kombination av fientlighet mot fackföreningar från fabriksdirektörernas och vissa politikers sida och en administrativ oförmåga att registrera dem. I. Enligt flera rapporter har hundratals konfektionsarbetare dött i olika fabriksbränder i Bangladesh sedan 2006, för vilka många skyldiga fabriksägare och fabriksdirektörer tyvärr aldrig har lagförts. Man beräknar att cirka 11 700 arbetstagare drabbas av dödsolyckor och ytterligare 24 500 dör av arbetsrelaterade sjukdomar inom alla sektorer varje år. J. Den nuvarande minimilönen på 5 300 takas (BDT) eller 67 USD per månad har inte ökat sedan 2013 och kommittén för minimilönen har inte sammankallats. K. Sedan den 21 december 2016 har myndigheterna i Bangladesh, till följd av strejker och demonstrationer bland konfektionsarbetare som kräver högre löner, godtyckligt gripit och frihetsberövat minst 35 fackföreningsledare eller advokater, stängt ned fackföreningar och frivilligorganisationer eller satt dem under polisbevakning, samt avskedat eller stängt av 1 600 arbetstagare från arbetet på grund av att de protesterat mot de låga lönerna inom klädsektorn. L. Bangladesh rankas som nummer 145 av 177 länder i indexet för transparens. Korruptionen är utbredd i den globala leveranskedjan inom klädsektorn och omfattar såväl den politiska klassen som de lokala myndigheterna. M. Ett antal lovande initiativ som leds av den privata sektorn, såsom Bangladesh-avtalet om brand- och byggnadssäkerhet (nedan kallat Bangladesh-avtalet) har bidragit på ett relativt positivt sätt till att förbättra standarderna i leveranskedjan och arbetstagarnas säkerhet under de senaste 20 åren, genom att stärka arbetstagarnas rättigheter i leveranskedjan inom klädsektorn. N. I slutsatserna från flera successiva översyner av överenskommelsen om godtagbarhet under 2014, 2015 och 2016 konstaterar man att myndigheterna i Bangladesh har gjort konkreta framsteg inom vissa områden, och man bekräftar överenskommelsens bidrag till att i viss mån förbättra hälsa och säkerhet i fabrikerna och arbetsförhållandena inom konfektionsindustrin. Framsteg avseende arbetstagarnas rättigheter har varit en större utmaning och inga avsevärda framsteg har konstaterats under de senaste åren på detta område. Enligt ILO har misslyckandet med att ändra och genomföra den bangladeshiska arbetslagen från 2013 lett till allvarliga hinder för utövandet av rätten till föreningsfrihet och registreringen av fackföreningar, särskilt inom konfektionsindustrin i industriella frizoner för bearbetning på export. Arbetstagare inom de industriella frizonerna har nekats rätten att ansluta sig till fackföreningar. O. Efter katastrofen har det varit rekordhög efterfrågan från europeiska konsumenter efter mer information om produkternas ursprung och under vilka förhållanden de har tillverkats. Europeiska medborgare har ingett otaliga framställningar och ordnat kampanjer med krav på att klädmärkena ska ta ett ökat ansvar för att se till att deras produkter tillverkas på ett etiskt sätt. Ansvarsfullt företagande i Bangladesh - främst en nationell uppgift 1. Europaparlamentet betonar att Bangladesh, trots de imponerande resultaten när det gäller tillväxt och utveckling under de senaste åren, måste göra betydande insatser på lång sikt för att uppnå en hållbar och mer inkluderande ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker att strukturreformer är avgörande för en ökning av produktiviteten, ytterligare diversifiering av exporten, social rättvisa, arbetstagares rättigheter, miljöskydd och bekämpning av korruption. 2. Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att ge högsta prioritet åt att öka sitt engagemang för att förbättra säkerheten, arbetsförhållandena och arbetstagarnas rättigheter i konfektionsindustrin, att förbättra genomförandet av lagstiftningen om byggnads- och fabrikssäkerhet, att fortsätta att anskaffa offentlig finansiering för yrkesinspektion, att fortsätta att rekrytera och utbilda fler fabriksinspektörer, att göra det möjligt att minska omsättningen av yrkesinspektörer, att upprätta en årlig arbetsplan för uppföljning av inspektionerna i fabriker som är föremål för sanering och att utvidga byggnads- och fabriksinspektionerna till andra sektorer. 3. Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att ändra 2013 års arbetslag för att på ett effektivt sätt hantera frågan om föreningsfrihet och rätt till kollektivförhandlingar, främja den sociala dialogen, säkerställa en snabb och icke godtycklig registrering av fackföreningar, säkra en effektiv utredning och lagföring av påstådd diskriminering på grund av fackligt engagemang och otillbörlig praxis på arbetsmarknaden, säkerställa att arbetsrätten till fullo överensstämmer med internationella normer, framför allt med ILO-konventionerna nr 87 och 98 om föreningsfrihet och rätten till kollektivförhandlingar, och att den faktiskt genomförs. Parlamentet uppmanar dessutom bestämt regeringen att se till att lagstiftningen om industriella frizoner för bearbetning på export möjliggör full föreningsfrihet i enlighet med samma internationella normer och att aktivt och brådskande utreda all diskriminering på grund av fackligt engagemang. 4. Europaparlamentet uppmanar bestämt Bangladeshs regering, branschorganisationer och fabriksägare att sanera alla exportinriktade konfektionsfabriker och att säkerställa reparationer och andra uppföljningsåtgärder efter inspektioner utförs och övervakas på ett transparent sätt av relevanta offentliga myndigheter, samt konstaterar nyttan av de medel som givare har mobiliserat och betydelsen av ett effektivt ekonomiskt stöd. 5. Europaparlamentet uppmanar bestämt Bangladeshs regering att omedelbart sammankalla kommittén för minimilönen och införa kortare intervaller mellan lönerevisionerna. Initiativ inom den privata sektorn – effektivt och värdefullt bidrag 6. Europaparlamentet uppmanar internationella varumärken och detaljhandelskoncerner liksom den privata sektorn i Bangladesh att fortsätta sitt engagemang för att säkra att arbetsrätten respekteras och att genomföra åtgärder inom ramen för företagens sociala ansvar, samt att förbättra sin praxis i fråga om ansvarsfulla affärsmetoder, däribland säkerställa anständiga arbetsförhållanden för Bangladeshs konfektionsarbetare, och främja tillhandahållandet av transparent information om vilka fabriker som producerar varorna och samordningsmekanismer mellan relevanta initiativ. Parlamentet uppmanar de globala detaljhandelskoncernerna och varumärkena att fortsatta arbetet för att anta en enhetlig uppförandekod för fabriksinspektioner i Bangladesh. 7. Europaparlamentet betonar de resultat som uppnåtts av den privata företagssektorn i samarbete med Bangladeshs regering och internationella organisationer i landet genom avtalet om brand- och byggnadssäkerhet. Parlamentet konstaterar dock att trots de framsteg som gjorts när det gäller brand- och byggnadssäkerhet är parterna i Bangladesh-avtalet fortfarande bekymrade över det långsamma genomförandet av åtgärder för att lösa kritiska säkerhetsproblem. Parlamentet uppmanar parterna i Bangladesh-avtalet att förlänga sitt engagemang inom avtalet för ytterligare en period på fem år innan det nuvarande avtalet löper ut den 12 maj 2018. Parlamentet uppmanar Bangladeshs regering och det bangladeshiska näringslivet att erkänna nyttan av de bangladeshiska detaljhandlarnas engagemang inom ramen för Bangladesh-avtalet och att stödja en förlängning av parternas mandat i Bangladesh. 8. Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering och den privata sektorn att fullfölja initiativ som syftar till ekonomisk kompensation och rehabilitering av offren, att utveckla en effektiv strategi för återanställning och erbjuda stöd till entreprenörskap och försörjningsmöjligheter. EU och det internationella samfundet – gemensamt ansvar 9. Europaparlamentet stöder uppföljningen av överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh och kommissionens och Europeiska utrikestjänstens förstärkta dialog om arbetstagarrättigheter och mänskliga rättigheter med Bangladesh för att uppnå bättre efterlevnad av principerna i de konventioner som förtecknas i förordningen om det allmänna preferenssystemet. 10. Europaparlamentet stöder kommissionens undersökning av möjligheterna till ett EU-övergripande initiativ inom klädsektorn, där frivilliga initiativ och strikta uppförandekoder ska vara huvudprinciper. Parlamentet tar del av kommissionens arbetsdokument av den 24 april 2017 Sustainable garment value chains through EU development action, och upprepar sin uppmaning till kommissionen att inte enbart att lägga fram detta arbetsdokument utan att också inbegripa en möjlighet till bindande lagstiftning om tillbörlig aktsamhet. Parlamentet betonar dessutom att samordning, informationsdelning, utbyte av bästa praxis och åtaganden från regeringarna att införa lämpliga ramvillkor kan bidra till ökad effektivitet för initiativ inom den offentliga och privata värdekedjan samt bidra till positiva resultat om hållbar utveckling. Parlamentet understryker vikten av att öka medvetenheten bland konsumenterna för att öka transparensen och stödja insatserna för bättre arbets- och miljöstandarder, produktsäkerhet och hållbar konsumtion. 11. Europaparlamentet anser att överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh, i vilken EU är en av de främsta aktörerna, skulle kunna utgöra basen för utformningen av andra liknande partnerskapsåtgärder med tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU att fullfölja och fördjupa sitt samarbete på internationell nivå i fråga om hållbar utveckling och företagens sociala ansvar med organisationer såsom ILO, OECD och FN. 12. Europaparlamentet stöder de insatser som gjorts av FN:s öppna arbetsgrupp i syfte att utarbeta en bindande FN-konvention om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt delta i dessa förhandlingar. 13. Europaparlamentet understryker att om man inte förbättrar säkerhetssituationen och systematiskt möter hoten från extremister i Bangladesh kommer detta att få direkta konsekvenser för investeringarna i landet, vilket i slutändan försvårar en långsiktig utveckling och medborgarnas liv. Slutsatser 14. Europaparlamentet betonar att en högkvalitativ klädsektor är av avgörande betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen i Bangladesh, och att dess utvidgning har gjort det möjligt för ett stort antal arbetstagare, särskilt kvinnor, att gå över från den informella till den formella ekonomin. Parlamentet varnar för initiativ som kan leda till att europeiska och andra företag drar sig tillbaka från Bangladesh, vilket inte enbart skulle få negativa konsekvenser för landets rykte, utan framför allt för dess framtida utvecklingsmöjligheter. 15. Europaparlamentet understryker att Bangladeshs regering, den lokala privata sektorn, det internationella samfundet och affärspartnerna tillsammans måste bidra till att säkra ett ansvarsfullt företagande som övergripande mål. o 16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s råd för mänskliga rättigheter, Bangladeshs regering och parlament samt ILO:s generaldirektör.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| Rättsligt meddelande - Integritetspolicy |