Europaparlamentets beslut av den 15 juni 2017 om begäran om upphävande av Marine Le Pens immunitet (2017/2021(IMM))

P8_TA(2017)0266 A8-0223/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Marine Le Pens immunitet som översändes den 9 december 2016 av Pascal Guinot, allmän åklagare vid appellationsdomstolen i Aix-en-Provence, och som tillkännagavs i kammaren den 19 januari 2017,

–  efter att ha inbjudit Marine Le Pen att höras den 29 maj och 12 juni 2017, i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artiklarna 23 första stycket, 29 första stycket, 30 och 31 första stycket, i lagen av den 29 juli 1881 samt artikel 93-2 och 93-3 i lagen av den 29 juli 1982,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0223/2017), och av följande skäl:

A.  Den allmänne åklagaren vid appellationsdomstolen i Aix-en-Provence har begärt att den parlamentariska immuniteten för en ledamot av Europaparlamentet, Marine Le Pen, ska upphävas med anledning av rättsliga åtgärder till följd av ett påstått brott.

B.  Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

C.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 ska Europaparlamentets ledamöter under parlamentets sessioner på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.

D.  I artikel 26 andra stycket i den franska konstitutionen slås fast att ingen parlamentsledamot får gripas för ett allvarligt brott eller en annan större förseelse eller utsättas för någon annan form av frihetsberövande eller frihetsinskränkande åtgärd utan tillstånd från presidiet i den kammare som ledamoten tillhör. Sådant tillstånd krävs dock inte om ledamoten grips på bar gärning eller vid lagakraftvunnen dom.

E.  Marine Le Pen anklagas för offentligt förtal av en förtroendevald person, vilket är ett brott enligt den franska lagstiftningen, närmare bestämt artiklarna 23 första stycket, 29 första stycket, 30 och 31 första stycket, i lagen av den 29 juli 1881 samt artikel 93-2 och 93-3 i lagen av den 29 juli 1982.

F.  Den 28 juli 2015 lämnade Christian Estrosi in en stämningsansökan med framställan om enskilt anspråk ställd till undersökningsdomarnas ålderspresident i Nice mot Marine Le Pen för offentligt förtal riktat mot en medborgare som innehar ett tidsbegränsat offentligt uppdrag. Han gör där gällande att Marine Le Pen den 3 maj 2015, i programmet Le Grand Rendez-vous, vilket sändes samtidigt på iTÉLÉ och Europe 1, kom med följande uttalanden vilka utgör påståenden eller beskyllningar som skadar hans goda namn och rykte:

”Det jag vet är att Estrosi har finansierat UOIF [de islamiska organisationernas förbund i Frankrike]. Han har dömts av förvaltningsrätten för att ha beviljat en så låg hyra till en av UOIF:s moskéer att till och med förvaltningsdomstolen slagit honom på fingrarna. Detta avspeglar i själva verket hur dessa borgmästare illegalt finansierar moskéer i strid med 1905 års lag. Så när någon tas på bar gärning med att favorisera en grupp som lever i isolering måste man naturligtvis höja rösten och ta till ord som chockerar, men jag fäster mig inte vid orden, jag fäster mig vid det man gör ...” Som svar på en fråga från programledaren: ”Estrosi är alltså en medbrottsling till jihadister?” ska Le Pen ha svarat: ”Stöd, tillhandahållande av medel och bistånd; när man hjälper islamistisk fundamentalism att få fäste, spridas och rekrytera, ja då är man på något sätt, ur moralisk synvinkel, lite av en medbrottsling.”

G.  Marine Le Pen har bjudits in för att höras två gånger, i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen. Hon har dock inte utnyttjat möjligheten att lämna sina synpunkter till det ansvariga utskottet.

H.  Den påstådda gärningen har inget direkt eller uppenbart samband med Marine Le Pens utövande av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet, och hennes uttalande utgör inte heller yttranden som gjorts eller röster som avlagts under utövandet av uppdraget som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

I.  Med beaktande av artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier saknar anklagelserna uppenbart samband med Marine Le Pens ställning som ledamot av Europaparlamentet och hänför sig i stället till verksamhet av rent nationell eller regional karaktär, och artikel 8 är således inte tillämplig.

J.  Endast den immunitet som omfattas av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier får upphävas.

K.  Med beaktande av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier finns det ingen anledning att misstänka att begäran om upphävande har lämnats in för att försöka hindra Marine Le Pens parlamentariska arbete eller med avsikten att tillfoga henne politisk skada (fumus persecutionis).

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Marine Le Pens immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Frankrike och till Marine Le Pen.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C‑163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om fallet med den azerbajdzjanske journalisten Afgan Mukhtarli (2017/2722(RSP))

P8_TA(2017)0267 RC-B8-0414/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Azerbajdzjan, särskilt resolutionerna om situationen för mänskliga rättigheter och rättsstaten,

–  med beaktande av det etablerade förhållandet mellan EU och Azerbajdzjan, som tog sin början 1999 i form av ett avtal om partnerskap och samarbete (nedan kallat partnerskaps- och samarbetsavtalet), inrättandet av det östliga partnerskapet och Azerbajdzjans deltagande i den parlamentariska församlingen Euronest,

–  med beaktande av det beslut som antogs av Republiken Azerbajdzjans Milli Majlis den 30 september 2016 om att upphäva sitt tidigare beslut av den 14 september 2015 om att säga upp sitt medlemskap och deltagande i den parlamentariska församlingen Euronest, genom vilket man alltså valde att stanna kvar och delta,

–  med beaktande av det mandat som antogs den 14 november 2016 för kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om att på EU:s och dess medlemsstaters vägnar förhandla om ett övergripande avtal med Republiken Azerbajdzjan och att inleda förhandlingarna om detta avtal den 7 februari 2017,

–  med beaktande av besöket av Azerbajdzjans president, Ilham Aliyev, i Bryssel den 6 februari 2017,

–  med beaktande av besöket av delegationen från utskottet för utrikesfrågor i Azerbajdzjan den 22 maj 2017,

–  med beaktande av den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden,

–  med beaktande av rapporten Freedom in the World 2017 från Freedom House, som anser att pressen i Azerbajdzjan inte är fri och att internet bara är delvis fritt,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten om domen mot Mehman Hüseynov i Azerbajdzjan den 7 mars 2017,

–  med beaktande av associeringsavtalet/avtalet om ett djupgående och omfattande frihandelsområde mellan EU och Georgien, som trädde i kraft den 1 juli 2016,

–  med beaktande av tidigare uttalanden från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Nils Muižnieks, om förföljelsen av journalister, aktivister från det civila samhället/människorättsaktivister och medlemmar av oppositionen i Azerbajdzjan,

–  med beaktande av uttalandet från direktören för OSSE/ODIHR, Michael Georg Link, om att den azerbajdzjanske journalisten och människorättsförsvararen Afgan Mukhtarli den 8 juni 2017 ska ha bortförts och misshandlats i fängsligt förvar,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordförandens/den höga representantens talesperson om olagligt fängslande av azerbajdzjanska medborgare bosatta i Georgien,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Afgan Mukhtarli, en azerbajdzjansk undersökande journalist i exil som flyttade till Tbilisi 2015, försvann i Tbilisi den 29 maj 2017 och dök upp några timmar senare i Baku.

B.  Enligt sin advokat blev Afgan Mukhtarli gripen av oidentifierade män som ska ha burit georgiska kriminalpolisuniformer, intvingad i en bil, misshandlad och körd till den azerbajdzjanska gränsen, där 10 000 euro ska ha stoppats på honom.

C.  Afgan Mukhtarli står nu åtalad för olaglig gränspassage, smuggling och våld mot polisen. Dessa anklagelser skulle kunna leda till ett fängelsestraff på flera år. Den 31 maj 2017 dömdes han av en domstol till tre månaders frihetsberövande före rättegång.

D.  Afgan Mukhtarli har arbetat för flera oberoende medier, bland annat Radio Free Europe/Radio Liberty, och är känd för sin kritiska journalistiska bevakning av de azerbajdzjanska myndigheterna. Han gick i exil i Georgien för att undkomma repressalier för sitt arbete från de azerbajdzjanska myndigheterna.

E.  Georgien är part i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, och det är därför Georgiens ansvar att garantera säkerheten för azerbajdzjaner som är bosatta på landets territorium och att förhindra alla ofrivilliga återvändanden till hemlandet. Azerbajdzjanska medborgare har dock allt oftare förvägrats en förlängning av sina uppehållstillstånd i Georgien.

F.  Georgiens president, Giorgi Margvelasjvili, har förklarat att bortförandet av Afgan Mukhtarli utgjorde ”en allvarlig utmaning för [Georgiens] stat och suveränitet”.

G.  Det georgiska inrikesministeriet har inlett en utredning enligt artikel 143 i strafflagen – olagligt fängslande – av fallet Afgan Mukhtarli och har hört av sig till sin azerbajdzjanska motpart i detta ärende.

H.  Den allmänna situationen för de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan har under de senaste åren alltjämt varit mycket bekymmersam, med fortsatt hot och förtryck, förföljelse, rapporter om tortyr, reseförbud och restriktioner av den fria rörligheten för ledare för icke-statliga organisationer, människorättsförsvarare, medlemmar av oppositionen, journalister och andra företrädare för det civila samhället.

I.  Den 17 maj 2017 beordrade appellationsdomstolen i Baku att Leyla och Arif Yunus, som har beviljats politisk asyl i Nederländerna, ska återsändas till Azerbajdzjan för förnyade domstolsförhandlingar.

J.  Den 12 maj 2017, efter en begäran från ministeriet för transport, kommunikationer och högteknologi, fastställde distriktsdomstolen i Sabail beslutet att blockera fem internetmedier, däribland den azeriska versionen av Radio Free Europe/Radio Liberty (RFE/RL), azadliq.info, Meydan TV samt satellit‑tv‑kanalerna Turan TV och Azerbajdzjan saati.

K.  Nystarten för förbindelserna mellan Republiken Azerbajdzjans Milli Majlis och Europaparlamentet, liksom Azerbajdzjans förnyade medlemskap och deltagande i den parlamentariska församlingen Euronest och dess verksamhet, har visat sig vara värdefulla.

L.  Den 7 februari 2017 inledde EU och Azerbajdzjan förhandlingarna om ett nytt avtal som kommer att följa de principer som bekräftas i 2015 års översyn av den europeiska grannskapspolitiken och erbjuda en ny grundval för politisk dialog och samarbete mellan EU och Azerbajdzjan.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt bortförandet av Afgan Mukhtarli i Tbilisi och det efterföljande godtyckliga frihetsberövandet av honom i Baku. Parlamentet anser att detta är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna och fördömer denna grova lagöverträdelse.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de georgiska myndigheterna att genomföra en snabb, noggrann, insynsvänlig och verkningsfull utredning av Afgan Mukhtarlis påtvingade försvinnande i Georgien och olagliga överföring till Azerbajdzjan och att ställa de skyldiga inför rätta.

3.  Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att de georgiska myndigheterna gör allt de kan för att bortom allt tvivel reda ut varje misstanke om inblandning av georgiska statliga agenter i det påtvingade försvinnandet.

4.  Europaparlamentet påminner om att det är de georgiska myndigheternas ansvar att ge skydd åt alla tredjelandsmedborgare som är bosatta i Georgien eller begär politisk asyl där och som riskerar allvarliga rättsliga konsekvenser i sina ursprungsländer för verksamhet med anknytning till de mänskliga rättigheterna eller politisk verksamhet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om artikel 3 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, som Georgien är part i.

5.  Europaparlamentet fördömer skarpt åtalet mot Afgan Mukhtarli, vilket vilar på falska grunder, och upprepar att han förföljs för sitt arbete som oberoende journalist.

6.  Europaparlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att omedelbart och villkorslöst lägga ned åtalet mot och frige Afgan Mukhtarli, liksom alla som fängslats för att ha utövat sina grundläggande rättigheter, däribland yttrandefriheten. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att i fallet Afgan Mukhtarli vidta alla nödvändiga åtgärder gentemot de azerbajdzjanska myndigheterna för att han ska kunna återförenas med sin familj.

7.  Europaparlamentet är djupt oroat över att fallet Afgan Mukhtarli är ytterligare ett exempel på hur de azerbajdzjanska myndigheterna riktar in sig på och förföljer kritiker som lever i exil och deras släktingar som är kvar i landet. Parlamentet påminner om de tidigare fallen med internationella arresteringsorder som begärts för azerbajdzjanska medborgare som lever i exil och som är kritiska mot myndigheterna.

8.  Europaparlamentet efterlyser en omedelbar, fullständig, insynsvänlig, trovärdig och opartisk utredning av den azerbajdzjanske bloggaren och aktivisten Mehman Galandarovs död den 28 april 2017. Han hölls då i fängsligt förvar av de azerbajdzjanska myndigheterna.

9.  Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av alla politiska fångar, inbegripet journalister, människorättsförsvarare och andra aktivister från det civila samhället, nämligen Afgan Mukhtarli, Ilkin Rüstamzade, Rashad Ramazanov, Seymur Hazi, Giyas Ibrahimov, Mehman Hüseynov, Bayram Mammadov, Ilgar Mammadov, Araz Guliyev, Tofig Hasanli, Elgiz Qahraman, Afgan Sadigov med flera, inbegripet, men inte begränsat till, de som omfattas av relevanta domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Parlamentet begär att alla åtal mot dem ska läggas ned och att de ska återfå sina fullständiga politiska och medborgerliga rättigheter, vilket också ska gälla tidigare fängslade och sedan frigivna politiska fångar, såsom Intigam Aliyev och Khadija Ismayilova med flera.

10.  Europaparlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att upphöra med den pågående förföljelsen mot Leyla och Arif Yunus, och uppmärksammar Interpol på att detta fall är politiskt motiverat.

11.  Europaparlamentet upprepar sin enträgna uppmaning till de azerbajdzjanska myndigheterna att upphöra med de selektiva åtalen mot och fängslandena av journalister, människorättsförsvarare och andra som kritiserar regeringen, och att se till att alla frihetsberövade, däribland journalister och aktivister inom politiken och det civila samhället, åtnjuter fullständig rättssäkerhet och skyddas av normer för en rättvis rättegång.

12.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt de azerbajdzjanska myndigheterna att se till att oberoende grupper och aktivister inom det civila samhället kan verka utan otillbörliga hinder eller rädsla för förföljelse, bland annat genom att upphäva lagar som allvarligt begränsar det civila samhället, häva frysningen av bankkonton som tillhör icke-statliga grupper och deras ledare samt tillåta tillgång till utländsk finansiering.

13.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt Azerbajdzjans regering att fullständigt rätta sig efter Europadomstolens samtliga domar och att samarbeta med och genomföra rekommendationerna från Europarådets Venedigkommission och dess kommissarie för mänskliga rättigheter, liksom FN:s särskilda förfaranden i fråga om människorättsförsvarare, rätten till föreningsfrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster, yttrandefrihet samt skydd mot godtyckligt frihetsberövande, i syfte att ändra sin lagstiftning och anpassa sin praxis i fullständig överensstämmelse med de sakkunnigas slutsatser.

14.  Europaparlamentet välkomnar frigivningen i Azerbajdzjan av flera framträdande människorättsförsvarare, journalister och aktivister under 2015 och 2016.

15.  Europaparlamentet understryker vikten av ett gott politiskt klimat mellan regeringen, oppositionen och det civila samhället i stort.

16.  Europaparlamentet betonar betydelsen av det nya partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Azerbajdzjan. Demokratiska reformer, rättsstatlighet, god samhällsstyrning och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste stå i centrum för det nya avtalet. Parlamentet påminner om att det noga kommer att följa situationen under hela förhandlingarna om ett nytt avtal, innan det beslutar om det ska ge sitt godkännande.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska utrikestjänsten, Europeiska rådet, kommissionen, Azerbajdzjans och Georgiens presidenter, regeringar och parlament, Europarådet, OSSE och FN:s människorättsråd.

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om Pakistan, särskilt situationen för människorättsförsvarare och dödsstraffet (2017/2723(RSP))

P8_TA(2017)0268 RC-B8-0419/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Pakistan,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juli 2016 om Pakistan,

–  med beaktande av den femåriga åtagandeplanen mellan EU och Pakistan,

–  med beaktande av Pakistans handlingsplan för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av det fleråriga vägledande programmet mellan EU och Pakistan (2014–2020),

–  med beaktande av rekommendationerna i rapporterna från EU:s valobservatörsuppdrag i Pakistan,

–  med beaktande av uttalandena från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt hennes talesperson, om Pakistan,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, särskilt artikel 18,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Pakistan har undertecknat,

–  med beaktande av konventionen om barnets rättigheter,

–  med beaktande av Pakistans konstitution,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, för människorättsförsvarare och dödsstraffet samt EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Pakistan hade ett moratorium för dödsstraffet fram till 2015, men återinförde dödsstraffet till följd av massakern på militärskolan i Peshawar i december 2014. Moratoriet upphävdes till en början endast för terroristhandlingar men kom senare att upphävas för alla brott som ger dödsstraff.

B.  Pakistan är nu ett av de länder i världen med flest dödsdömda personer. Det har rapporterats om avrättningar som genomförts medan överklagandeförfarandet fortfarande pågår.

C.  Pakistans ”hädelselag” (avsnitt 295 C i strafflagen) leder alltid till en dödsdom. För närvarande väntar hundratals personer på rättegång och vissa av dessa har dömts till döden för ”hädelse”. Lagen anses innehålla vaga definitioner som kan missbrukas för att komma åt politiska dissidenter eller tysta legitim kritik av statliga institutioner och andra organ.

D.  Premiärministern utfärdade i mars 2017 ett förbud mot allt ”hädiskt” material på internet, och de pakistanska myndigheterna har uppmanat sociala medieföretag att hjälpa till att identifiera pakistanier som misstänks för ”hädelse”. Den 14 april 2017 lynchades Mashal Khan, en student vid Abdul Wali Khan-universitetet, av en folkmassa bestående av andra studenter från universitetet, efter att ha anklagats för att ha publicerat ”hädiskt” material på nätet. Den 10 juni 2017 dömde en pakistansk anti‑terrordomstol Taimoor Raza till döden, anklagad för att ha gjort sig skyldig till ”hädelse” på Facebook. Aktivisten Baba Jan och tolv andra demonstranter dömdes till livstids fängelse, den strängaste påföljd som någonsin har avkunnats mot personer som har demonstrerat.

E.  Pakistans nationalförsamling röstade den 18 april 2017 igenom en resolution som fördömer den lynchning som den våldsamma folkmassan utsatte Mashal Khan för på grund av påstådd ”hädelse”. Senaten har diskuterat reformer för att tygla detta missbruk av lagen.

F.  Militärdomstolarna tilläts verka i två då det var meningen att de civila domstolarna skulle stärkas. Utvecklingen av rättsväsendet har gått långsamt och den 22 mars 2017 togs ett kontroversiellt beslut om att återinrätta militärdomstolarna för ännu en två årsperiod.

G.  Det har i Pakistan konstaterats att människorättsförsvarare, politiska dissidenter och medlemmar av religiösa minoriteter och grupper, såsom ahmadiya-gruppen, vid flera tillfällen har utsatts för trakasserier, överfall, fängslanden, tortyr och hot, och också har dödats. Den information som FN:s arbetsgrupp för frågor som rör påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden och icke-statliga organisationer har samlat in avslöjar att säkerhetsmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter, inklusive polisen och underrättelsetjänsten, ligger bakom de påtvingade försvinnandena. Man har inte lyckats ställa en enda gärningsman inför rätta.

H.  En militärdomstol dömde i april 2017 den indiske medborgaren Jadhav Kulbhushan till döden. Fallet behandlas för närvarande vid Internationella domstolen med hänvisning till att han nekades tillgång till konsulära tjänster. Den 4 maj 2017 mördades en tioårige pojke och fem andra människor skadades då en folkmassa attackerade en polisstation i Balochistan, och motivet anses vara anklagelser om ”hädelse”. En tonåring (endast ”Shumaila” i lokala medier) som i Rajanpur utsatts för en påstådd våldtäkt av en familjemedlem dömdes den 30 maj 2017 till döden av en domstol i stamområdet. Det handlar inte om några isolerade händelser.

I.  Fallet med Aasiya Noreen, mer känd som Asia Bibi, fortsätter att vara en fråga av stor betydelse för människorättssituationen i Pakistan. Asia Bibi, en kristen pakistansk kvinna, dömdes 2010 för hädelse av en pakistansk domstol och till döden genom hängning. Om dödsstraffet verkställs skulle Asia Bibi bli den första kvinna som lagligen avrättades för hädelse i Pakistan. Flera internationella framställningar har krävt att hon ska friges eftersom hon förföljts för sin religion. Ministern för den kristna minoriteten, Shahbaz Bhatti, och den muslimska politikern, Salmaan Taseer, mördades av medborgargardet för att ha försvarat henne och uttalat sig mot ”hädelselagar”. Trots det tillfälliga upphävandet av Asia Bibis dödsstraff sitter hon fortfarande i dag fängslad och hennes familj håller sig gömd.

J.  Tillslagen mot icke-statliga organisationer fortsätter med oförminskad styrka. Genomförandet av den nationella planen mot terrorism har tagits som ursäkt för att trakassera och hota flera icke-statliga organisationer och försegla vissa organisationers kontor.

K.  12 miljoner kvinnor har inget nationellt id-kort och nekas därför rätten att registrera sig för att rösta. Flera av EU:s valobservatörsuppdrag har rekommenderat att valprocessen ska förbättras inför nästa val, som är planerat att hållas 2018.

L.  Pakistan kom med i det allmänna preferenssystemet (GSP+) den 1 januari 2014. Detta system bör ge ett starkt incitament att respektera grundläggande mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljön och god samhällsstyrning.

M.  EU står till fullo fast vid sin beslutsamhet att fortsätta dialogen och samarbetet med Pakistan inom ramen för den femåriga åtagandeplanen och den efterföljande planen.

1.  Europaparlamentet upprepar sitt starka motstånd mot dödsstraffet i samtliga fall och utan undantag. Parlamentet efterlyser ett universellt avskaffande av dödsstraffet. Parlamentet uttrycker stark oro över Pakistans beslut att upphäva moratoriet, och antalet avrättningar är nu skrämmande högt. Parlamentet uppmanar Pakistan att återinföra moratoriet, med det långsiktiga målet att fullt ut avskaffa dödsstraffet.

2.  Europaparlamentet är djupt oroat över rapporterna om tillämpningen av dödsstraff i Pakistan efter bristfälliga rättegångar, över avrättningarna av minderåriga och personer med psykiska störningar och över påståenden om tortyr. Parlamentet uppmanar regeringen att anpassa bestämmelserna om dödsstraff i den nationella lagstiftningen till internationell rätt och internationella normer, och även att sätta stopp för avrättningar för andra brott än avsiktligt dödande, att införa ett förbud mot avrättning av ungdomsbrottslingar och personer med psykiska störningar, och att inrätta ett moratorium mot att genomföra avrättningar då överklagandeföranden pågår.

3.  Europaparlamentet beklagar den minskade respekten i Pakistan för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, och särskilt de ökade utomrättsliga avrättningarna samt trakasserierna och användningen av våld mot journalister, människorättsförsvarare, icke-statliga organisationer och regeringskritiker. Parlamentet påminner Pakistans regering om dess skyldigheter att säkerställa respekt för grundläggande rättigheter. Parlamentet välkomnar att Pakistan har antagit en handlingsplan för mänskliga rättigheter, och begär att den ska omsättas i konkreta framsteg. Parlamentet varnar i detta avseende för att EU kommer att bli extremt oroad om aktivister fortsätter att utsättas för sådana metoder och om inga framsteg görs.

4.  Europaparlamentet uttrycker oro för den stora handlingsfrihet som säkerhetsstyrkorna har, och uppmanar Pakistans regering att bättre kontrollera deras agerande. Parlamentet uppmanar enträget de behöriga myndigheterna att inleda en snabb och oberoende utredning av dödsfallen i häkten och av det dödande som säkerhetsstyrkorna ligger bakom liksom av påståenden om tortyr, och att lagföra dem som är skyldiga till utomrättsliga avrättningar och tortyr.

5.  Europaparlamentet beklagar användningen av militärdomstolar i Pakistan som håller hemliga förhör och har civilrättslig behörighet. Parlamentet insisterar på att de pakistanska myndigheterna beviljar internationella observatörer och människorättsorganisationer tillträde för att de ska kunna övervaka användningen av militärdomstolar. Parlamentet efterlyser också en omedelbar och transparent övergång till oberoende civila domstolar, i linje med internationella standarder för rättsliga förfaranden. Parlamentet understryker att tredjelandsmedborgare som ställs inför rätta måste få tillgång till konsulära tjänster och skydd.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över den fortsatta tillämpningen av ”hädelselagen” och anser att det förvärrar klimatet av religiös intolerans. Parlamentet noterar slutsatserna från högsta domstolen i Pakistan om att personer som anklagas för ”hädelse” får lida i oproportionerlig grad och får oåterkalleliga skador eftersom det inte finns lämpliga skyddsmekanismer mot felaktig tillämpning och missbruk av sådana lagar. Parlamentet uppmanar därför Pakistans regering att upphäva avsnitten 295-A, 295-B och 295-C i strafflagen och att inrätta effektiva rättssäkerhetsgarantier och institutionella garantier för att förhindra missbruk av anklagelser om ”hädelse”. Parlamentet uppmanar också regeringen att inta en starkare ståndpunkt i sitt fördömande av medborgargarden mot påstådda ”hädelser”, och uppmanar den att inte själv använda sig av ”hädelse”‑retoriken.

7.  Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att vidta omedelbara åtgärder för att skydda journalisters och bloggares liv och rättigheter. Parlamentet uttrycker oro över den begäran som de pakistanska myndigheterna gjort till Twitter och Facebook om att lämna ut information om sina användare för att identifiera personer som misstänks för ”hädelse”. Parlamentet uppmanar Pakistans regering och parlament att ändra lagen om förebyggande av elektroniska brott och att avlägsna de överdrivet omfattande bestämmelserna om övervakning och lagring av uppgifter och om nedstängning av webbplatser på grundval av vaga kriterier. Parlamentet vill också att alla dödsdomar som avkunnats för anklagelser om ”hädelse” eller politiskt oliktänkande ska omvandlas, även domen mot Taimoor Raza. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Pakistans president att utnyttja sin befogenhet att bevilja nåd.

8.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av den femåriga åtagandeplanen mellan EU och Pakistan, men hoppas att den nya strategiska åtagandeplan mellan EU och Pakistan som ska vara klar under 2017 kommer att vara ambitiös och bidra till stärkta band mellan EU och Pakistan.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Pakistans regering att hitta en positiv och snabb lösning på det pågående fallet Asia Bibi. Parlamentet rekommenderar att åtgärder vidtas för att säkerställa Asia Bibis och hennes familjs säkerhet mot bakgrund av hur offer för anklagelser om hädelse tidigare har behandlats av medborgargarden och aktörer utanför domstol.

10.  Europaparlamentet påminner om att GSP+-status beviljas under vissa förutsättningar och att det faktiska genomförandet av internationella konventioner är ett nödvändigt krav enligt systemet. Parlamentet uppmanar med kraft Pakistans regering att verkligen anstränga sig för att genomföra de 27 grundläggande konventionerna och uppvisa resultat.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta upp dessa frågor med de pakistanska myndigheterna under deras regelbundna människorättsdialog.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament och Pakistans regering och parlament.

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om människorättssituationen i Indonesien (2017/2724(RSP))

P8_TA(2017)0269 RC-B8-0424/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Indonesien, särskilt resolutionen av den 19 januari 2017(1),

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Indonesien, som trädde i kraft den 1 maj 2014, och av det gemensamma pressmeddelandet av den 29 november 2016 efter det första sammanträdet i den gemensamma kommittén EU–Indonesien inom ramen för avtalet,

–  med beaktande av EU:s lokala uttalande av den 9 maj 2017 om religions- och trosfrihet och yttrandefrihet,

–  med beaktande av rapporten från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter – Compilation on Indonesia – av den 17 februari 2017, och av den allmänna återkommande utvärderingen (tredje omgången) och sammanfattningen av bidragen från berörda parter om Indonesien av den 20 februari 2017,

–  med beaktande av uttalandet av den 27 juli 2016 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om de planerade avrättningarna i Indonesien,

–  med beaktande av den sjätte människorättsdialogen mellan Europeiska unionen och Indonesien av den 28 juni 2016,

–  med beaktande av Bangkokförklaringen av den 14 oktober 2016 om främjande av ett globalt partnerskap mellan Asean och EU för gemensamma strategiska mål,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Indonesien ratificerade 2006,

–  med beaktande av 1987 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Indonesien är världens fjärde folkrikaste nation och den tredje största demokratin, det största landet i världen med muslimsk majoritet och ett pluralistiskt samhälle med 255 miljoner medborgare som har olika etnicitet, språk och kultur.

B.  Indonesien är en viktig partner till EU, och förbindelserna mellan EU och G20‑medlemmen Indonesien är starka. EU och Indonesien delar samma värderingar i fråga om mänskliga rättigheter, styrelseformer och demokrati.

C.  Under 2016 utsattes hbti-personer i Indonesien för fler våldsamma, diskriminerande och kränkande verbala angrepp och fräna uttalanden än någonsin tidigare. Dessa angrepp har enligt uppgift underblåsts, såväl direkt som indirekt, av statstjänstemän, statliga institutioner och extremister. Dessutom har angreppen förvärrats under 2017.

D.  I den särskilda autonoma provinsen Aceh, som styrs med sharialagar, är sexuella handlingar mellan samtyckande personer av samma kön och sexuella förbindelser utanför äktenskapet kriminaliserade och ger en påföljd på upp till 100 spörapp och 100 månaders fängelse. I maj 2017 dömdes två unga män för sexuella förbindelser mellan personer av samma kön till 85 spörapp. Rätten att inte utsättas för tortyr är en grundläggande och oförytterlig rättighet.

E.  I övriga Indonesien är homosexualitet inte olagligt. Hbti-personer har dock varit hårt ansatta de senaste åren.

F.  141 män greps för att ha ”brutit mot pornografilagarna” i en polisrazzia mot en klubb för homosexuella i Jakarta den 21 maj 2017.

G.  Sedan januari 2016 behandlar författningsdomstolen i Indonesien en framställning som syftar till att kriminalisera sex mellan homosexuella och sex utanför äktenskapet.

H.  Det finns en allt större intolerans mot religiösa minoriteter i Indonesien som möjliggörs av diskriminerande lagar och förordningar, inbegripet en lag mot hädelse som officiellt erkänner endast sex religioner. Sedan juni 2017 har flera personer dömts och fängslats enligt lagarna mot hädelse.

I.  I januari 2017 konstaterade den nationella människorättskommissionen (Komisi Nasional Hak Asaki Manusia) att den religiösa intoleransen är betydligt större i vissa provinser, såsom Jawa Barat, än i andra, och att tjänstemän vid regionala myndigheter i många fall antingen överser med eller begår direkta övergrepp.

J.  Det finns allvarliga farhågor om hot och våld mot journalister. Journalister bör ges tillgång till hela landet.

K.  Enligt Human Rights Watch utsattes 49 % av flickorna upp till 14 års ålder för könsstympning mellan 2010 och 2015.

L.  I juli 2016 avrättade myndigheterna fyra dömda narkotikasmugglare och meddelade att ytterligare 10 dödsdömda fångar ska avrättas under 2017.

1.  Europaparlamentet uppskattar de starka förbindelserna mellan EU och Indonesien och upprepar betydelsen av de starka politiska, ekonomiska och kulturella band som sedan länge förenar de båda parterna. Parlamentet betonar hur betydelsefull människorättsdialogen mellan EU och Indonesien är, eftersom den möjliggör en öppen diskussion om mänskliga rättigheter och demokrati, som också ligger till grund för partnerskaps- och samarbetsavtalet.

2.  Europaparlamentet begär kraftfullare kontakter mellan EU och Indonesien på parlamentsnivå, genom vilka olika frågor av gemensamt intresse, inklusive mänskliga rättigheter, kan diskuteras på ett konstruktivt sätt. Parlamentet uppmanar Indonesiens parlament att stärka sådana interparlamentariska förbindelser.

3.  Europaparlamentet välkomnar Indonesiens aktiva engagemang på regional och multilateral nivå. Parlamentet betonar att Indonesien nyligen granskades inom ramen för en allmän återkommande utvärdering vid FN:s människorättsråds möte i maj 2017. Parlamentet betonar att Indonesien genomgick denna utvärdering, liksom de tidigare omgångarna, på frivillig basis.

4.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i den särskilda autonoma provinsen Aceh att förhindra ytterligare förföljelser av homosexuella och att avkriminalisera homosexualitet genom att ändra sin islamiska strafflag. Parlamentet fördömer kraftfullt spöstraffet för två homosexuella män, 20 och 23 år gamla, i Aceh den 22 maj 2017, vilket var första gången som myndigheterna i Aceh tillämpade spöstraff på människor för homosexuella handlingar. Parlamentet fördömer med kraft det faktum att homosexualitet är olagligt enligt Acehs islamiska strafflag, som är baserad på sharia. Parlamentet betonar att bestraffningen av de båda männen var en grym, omänsklig och förnedrande behandling som kan utgöra tortyr enligt folkrätten. Parlamentet uppmanar vidare myndigheterna att omedelbart avskaffa offentliga spöstraff.

5.  Europaparlamentet är också oroat över den växande intoleransen mot Indonesiens hbti-personer utanför den särskilda autonoma provinsen Aceh. Parlamentet fördömer med eftertryck det faktum att 141 män greps vid en polisrazzia mot en klubb för homosexuella i Jakarta den 21 maj 2017, trots att homosexualitet inte är ett brott enligt Indonesiens strafflag. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheter och statstjänstemän att avhålla sig från att göra offentliga uttalanden som är diskriminerande mot hbti‑personer och andra minoriteter i landet. Parlamentet betonar att polisen har en skyldighet att upprätthålla lagen och att skydda sårbara minoriteter och inte förfölja dem.

6.  Europaparlamentet avvisar påståendet från det indonesiska psykiatriska samfundet att homosexualitet och transsexualitet är psykiska problem. Parlamentet uppmanar myndigheterna att stoppa inspärrandet av hbti-personer och att också sätta stopp för alla former av ”behandling” som påstås ”bota” dem från homosexualitet, bisexualitet eller könsöverskridande identitet, samt att noggrant övervaka att förbudet efterlevs.

7.  Europaparlamentet välkomnar uttalandet av den 19 oktober 2016 från president Widodo, där han fördömer diskriminering av hbti-personer. Parlamentet uppmanar president Widodo att använda sin nyckelposition för att offentligt fördöma intolerans och brott mot hbti-personer, minoriteter, kvinnor och organisationer eller sammankomster i landet.

8.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av hädelselagen eftersom den utsätter religiösa minoriteter för risker. Parlamentet stöder FN:s rekommendationer att upphäva artiklarna 156 och 156a i strafflagen, lagen om förhindrande av kränkning och förtal av religion samt lagen om elektroniska transaktioner och uppgifter, och att lägga ner åtalen mot och lagföringen av de som anklagas för hädelse.

9.  Europaparlamentet är bekymrat över den växande intoleransen mot etniska, religiösa och sexuella minoriteter i Indonesien. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Indonesien att även fortsätta att intensifiera arbetet med att öka religiös tolerans och social mångfald. Parlamentet fördömer kraftfullt alla fall av våld, trakasserier och hotelser mot minoriteter, och begär att alla som begår sådana övergrepp ska hållas ansvariga.

10.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över allvarliga kränkningar av mediefriheten. Parlamentet uppmanar med kraft den indonesiska regeringen att kräva att statliga byråer antar en nolltoleranspolitik mot fysiska övergrepp på journalister och ger utländska medier öppet tillträde till landet.

11.  Europaparlamentet uppmanar de indonesiska myndigheterna att upphäva alla lagbestämmelser som på ett otillbörligt sätt begränsar grundläggande friheter och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de indonesiska myndigheterna att se över alla sina lagar och säkerställa att de överensstämmer med landets internationella skyldigheter, särskilt angående yttrande-, tanke-, samvets- och religionsfrihet, likhet inför lagen, frihet från diskriminering och rätten att uttrycka sig och delta i fredliga sammankomster.

12.  Europaparlamentet är oroat över rapporter om ihållande våld mot kvinnor och metoder som är skadliga för kvinnor, exempelvis kvinnlig könsstympning. Parlamentet uppmanar Indonesiens myndigheter att verkställa sin lagstiftning om våld mot kvinnor, bestraffa alla former av sexuellt våld, lagstifta bort bristande jämställdhet och ge kvinnor egenmakt.

13.  Europaparlamentet välkomnar inställandet av avrättningar av fångar som har dömts till döden för narkotikahandel i väntan på att deras fall ska ses över. Parlamentet uppmanar med kraft Indonesiens regering att fortsätta att stoppa alla sådana avrättningar och pröva fallen på nytt i enlighet med internationella normer. Parlamentet begär ett omedelbart återinförande av moratoriet för dödsstraffet i syfte att avskaffa detta straff.

14.  Europaparlamentet uppmanar den indonesiska regeringen att fullgöra alla sina skyldigheter och respektera, skydda och upprätthålla de rättigheter och friheter som är förankrade i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Indonesiens regering och parlament, Sydostasiatiska nationers förbunds (Asean) generalsekreterare, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter samt FN:s råd för mänskliga rättigheter.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0002.

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om genomförandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar (2016/2064(INI))

P8_TA(2017)0270 A8-0200/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi-förordningen)(1),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 31 maj 2016 till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten om förvaltningen av garantifonden för den europeiska fonden för strategiska investeringar 2015 (COM(2016)0353),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Europa investerar igen - Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359),

–  med beaktande av den årliga rapporten från Europeiska investeringsbanken till Europaparlamentet och rådet om EIB-gruppens finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för Efsi år 2015(2),

–  med beaktande av kommissionens utvärdering i form av ett arbetsdokument (SWD(2016)0297), Europeiska investeringsbankens utvärdering av hur Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) fungerar(3), Ad-hoc-granskning av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017 av Ernst & Young(4) och Europeiska revisionsrättens yttrande(5),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597),

–   med beaktande av Parisavtalet som antogs vid den 21:a konferensen med parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som hölls i Paris, Frankrike i december 2015,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(6),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande(7),

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0200/2017),

1.  Europaparlamentet noterar det stora investeringsgapet i Europa, som kommissionen uppskattar till minst 200–300 miljarder euro per år. Mot bakgrund av detta betonar parlamentet särskilt behoven i Europa av finansiering av högriskprojekt, särskilt när det gäller finansiering till små och medelstora företag, FoU, IKT samt transport-, kommunikations- och energiinfrastruktur, som är nödvändiga för att upprätthålla ekonomisk utveckling för alla. Parlamentet är bekymrat över det faktum att de senaste uppgifterna om nationalräkenskaperna inte visar någon ökning i investeringar sedan Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) lanserades, vilket leder till farhågor om att, om inget ändras, tillväxten kommer att fortsätta att vara dämpad och arbetslösheten fortsätta att vara hög, särskilt bland ungdomar och de nya generationerna. Parlamentet betonar att en minskning av investeringsgapet, genom att skapa en miljö som leder till investeringar inom vissa strategiska områden, är avgörande för att få fart på tillväxten, bekämpa arbetslösheten, främja utvecklingen av en stark, hållbar och konkurrenskraftig industri och att uppnå EU:s långsiktiga politiska mål.

2.  Europaparlamentet betonar den roll som Efsi har spelat för att hjälpa till att lösa problem och undanröja hinder för finansiering samt för att genomföra strategiska, omvälvande och produktiva investeringar som ger ett högt mervärde för ekonomin, miljön och samhället, för att reformera och modernisera medlemsstaternas ekonomier, för att skapa tillväxt och arbetstillfällen för vilka man inte har kunnat finna marknadslösningar trots ekonomisk genomförbarhet samt för att uppmuntra privata investeringar i EU:s alla regioner.

3.  Europaparlamentet påminner om parlamentets roll enligt förordningen, i synnerhet när det gäller övervakning av genomförandet av Efsi. Parlamentet medger dock att det är för tidigt att slutföra en heltäckande utvärdering, baserad på resultat, av hur Efsi fungerar och dess inverkan på EU:s ekonomi, men anser att en preliminär utvärdering som baseras på omfattande data om de utvalda projekten och besluten avseende dem är avgörande för att identifiera möjliga områden där Efsi 2.0 och därefter skulle kunna förbättras. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en heltäckande bedömning så snart som denna information blir tillgänglig.

Additionalitet

4.  Europaparlamentet påminner om att syftet med Efsi är att skapa additionalitet genom att bidra till att lösa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer genom att stödja transaktioner som inte skulle ha kunnat genomföras, eller kunnat genomföras i samma utsträckning, inom ramen för unionens befintliga finansiella instrument eller genom privata källor utan inblandning av Efsi. Parlamentet noterar dock att additionalitetsbegreppet behöver tydliggöras ytterligare.

5.  Europaparlamentet påminner om att de projekt som stöds av Efsi ska sträva efter att skapa sysselsättning, hållbar tillväxt samt territoriell och social sammanhållning i linje med de allmänna mål som anges i artikel 9 i Efsi-förordningen, men samtidigt ska betraktas som projekt som åstadkommer additionalitet om de är förknippade med en risk som motsvarar EIB:s särskilda verksamhet, enligt definitionen i artikel 16 i EIB-stadgan och EIB:s riktlinjer för kreditrisker. Parlamentet påminner om att projekt som stöds av Efsi vanligen ska ha en högre riskprofil än projekt som stöds genom EIB:s gängse transaktioner. Parlamentet understryker att EIB-projekt som medför en lägre risk än den minsta risken inom ramen för EIB:s särskilda verksamheter, också kan stödjas av Efsi endast om det krävs användning av EU-garantin för att säkerställa additionalitet.

6.  Europaparlamentet konstaterar att medan alla projekt som godkänts enligt Efsi presenteras som ”särskilda verksamheter”, har en oberoende utvärdering funnit att vissa projekt hade kunnat finansieras utan användning av EU-garantin.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med EIB och Efsis förvaltningsstrukturer upprätta en förteckning över all EU-stödd EIB-finansiering som omfattas av kriterierna för additionalitet, och tydligt och uttömmande förklara beläggen för att projekten inte hade kunnat genomföras på annat sätt.

8.  Europaparlamentet noterar att det kan uppstå motsättningar mellan Efsis kvalitativa och kvantitativa mål i den bemärkelsen att EIB kanske finansierar projekt som innebär en lägre risk, för vilka investerarna redan hyser intresse, för att uppfylla målet att attrahera privata investerare. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB och Efsis förvaltningsstruktur att tillämpa verkliga additionalitet enligt definitionen i artikel 5 i Efsi-förordningen och se till att marknadsmisslyckanden och suboptimala förhållanden åtgärdas ordentligt.

9.  Europaparlamentet uppmanar EIB att säkerställa transparens när det gäller förvaltningen av medel och ursprunget för alla offentliga och privata bidrag och bidrag från tredje part, och tillhandahålla konkreta uppgifter, inbegripet om särskilda projekt och utländska investerare, samt betonar Efsi-förordningens krav på rapportering till parlamentet. Parlamentet påminner om att alla potentiella framtida bidragsgivare från tredje land måste uppfylla samtliga EU-regler för offentlig upphandling, arbetsrätt och miljölagstiftning, och förväntar sig att de sociala och miljörelaterade kriterier som är tillämpliga på EIB-projekt beaktas fullt ut vid beslut om finansiering av Efsi-projekt.

Resultattavlan och val av projekt

10.  Europaparlamentet noterar att ett projekt, innan det väljs för Efsi-stöd, i enlighet med förordningen måste genomgå gransknings- och beslutsprocesser både i EIB:s och Efsis förvaltningsstrukturer. Parlamentet konstaterar att de projektansvariga har uttryckt en önskan om snabb återkoppling och bättre transparens i förhållande till både urvalskriterierna och mängden och typen/delen av möjligt Efsi-stöd. Parlamentet efterlyser större klarhet för att ytterligare uppmuntra projektansvariga om möjligheten att ansöka om stöd från Efsi, bland annat genom att göra resultattavlan tillgänglig för personer som ansöker om finansiering från Efsi. Parlamentet kräver att beslutsprocessen ska göras mer transparent vad gäller urvalskriterier och ekonomiskt stöd, och att den ska påskyndas samtidigt som man fortsätter med tillbörlig aktsamhet för att skydda EU:s resurser. Parlamentet betonar att för att utvärderingsförfarandet ska kunna förenklas, särskilt vad gäller investeringsplattformar, bör EIB och nationella utvecklingsbanker, eller en delegation bestående av EIB och nationella utvecklingsbanker uppmuntras att gemensamt iaktta tillbörlig aktsamhet.

11.  Europaparlamentet anser att de kriterier enligt vilka projekt och stödberättigade motparter bedöms behöver förtydligas ytterligare. Parlamentet begär ytterligare information från Efsis förvaltningsorgan om de utvärderingar som genomförts av alla projekt som godkänts enligt Efsi, i synnerhet när det gäller deras additionalitet och bidrag till hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen, enligt definitionen i förordningen. När det gäller stödberättigade motparter uppmanar parlamentet till strikta regler om bolagsstyrning för dessa typer av företag för att de ska kunna bli godtagbara Efsi-partner mot bakgrund av EU:s grundläggande principer och Internationella arbetsorganisationens (ILO) normer.

12.  Europaparlamentet påminner om att resultattavlan är ett verktyg för investeringskommittén för att hjälpa den att vid användningen av EU-garantin ge prioritet åt transaktioner med högre poängtal och mervärde, och att investeringskommittén måste använda den i detta syfte. Parlamentet avser att verifiera huruvida resultattavlan och dess indikatorer har beaktats, tillämpats och använts korrekt. Parlamentet begär att urvalskriterierna för projekt tillämpas korrekt och att denna process ska göras mer transparent. Parlamentet påminner om att investeringskommittén enligt bilagan till den nuvarande förordningen måste ge resultattavlans alla pelare lika stor vikt när projekten prioriteras, oavsett om resultatet för en viss pelare ger ett numeriskt poängtal eller om pelaren består av icke poängsatta kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Parlamentet beklagar att pelare 3 som berör de tekniska aspekterna i projekten ges samma vikt i den nuvarande resultattavlan som pelarna 1 och 2 vilka berör de viktigare önskade resultaten. Parlamentet kritiserar det faktum att EIB själv medger att investeringskommitténs experter endast utnyttjar den fjärde pelaren i informationssyfte, och inte för beslutsfattande. Parlamentet begär att resultattavlorna offentliggörs, med undantag från kommersiellt känslig information, efter att beslut slutgiltigt har fattats om varje projekt.

13.  Europaparlamentet inser att det kan ta några år att förbereda nya innovativa projekt och noterar att EIB har press på sig att nå målet på 315 miljarder euro, och därför inte hade något annat val än att omedelbart inleda Efsi-verksamheter. Parlamentet finner det dock problematiskt att EIB vid genomförandet av Efsi hittills i stor utsträckning har använt sin befintliga projektportfölj med projekt som medför lägre risker, och därigenom minskat sin egen konventionella finansiering. Parlamentet fruktar att Efsi inte tillhandahåller kompletterande finansiering för innovativa projekt med hög risk. Parlamentet understryker att även om ett projekt kan betraktas som en särskild verksamhet, innebär det inte nödvändigtvis att det är riskabelt. Klassificeringen som särskild verksamhet kan även bero på det faktum att finansieringen har strukturerats på ett artificiellt riskabelt sätt, vilket innebär att projekt med mycket låg risk också till slut lätt kan betraktas som högriskprojekt. Parlamentet betonar att projektkriterierna inte får mjukas upp för att det politiska målet om 315 miljarder euro i använda investeringar ska uppnås.

14.  Europaparlamentet begär att EIB tillhandahåller en uppskattning av den potentiella årliga utlåningskapaciteten på medellång sikt, med hänsyn tagen till Efsi och eventuella regleringsmässig utveckling samt att banken fortsätter med sin egen utlåning till ett belopp på 70–75 miljarder euro per år, med hjälp av vinster, återbetalningar från programmen etc. och använder Efsi som kompletterande verktyg. Parlamentet konstaterar att detta skulle innebära att affärsvolymen för EIB skulle nå minst 90 miljarder euro, och inte 75 miljarder euro totalt.

15.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att diskutera huruvida den planerade hävstången på 15 gånger är lämplig för att göra det möjligt för Efsi att stödja projekt av hög kvalitet som medför en högre risk, och uppmanar kommissionen att utreda detta. Parlamentet påminner om att denna hävstång på 15 är portföljbaserad och återspeglar erfarenheten från EIB:s finansiering med syfte att bidra till att lösa marknadsmisslyckanden. Parlamentet uppmanar till förstärkt fokus på de offentliga mål som Efsi ska uppnå som ett komplement till volymkravet. Parlamentet föreslår att hänsyn tas även till de unionsmål som fastställts vid klimatkonferensen i Paris (COP21). Parlamentet uppmanar EIB att offentliggöra den hittills uppnådda hävstångseffekten och den bakomliggande beräkningsmetoden.

16.  Europaparlamentet betonar att småskaliga projekt ofta har svårt att få tillgång till den finansiering de behöver. Parlamentet noterar med oro att små projekt avskräcks från, eller till och med påstås inte vara berättigade, att ansöka om Efsi-finansiering på grund av sin storlek. Parlamentet påpekar den betydande inverkan som ett litet projekt dock kan ha på nationell eller regional nivå. Parlamentet betonar att man måste förbättra det tekniska stöd som Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) kan ge, vilket är avgörande för att ansvariga för småskaliga projekt ska kunna få råd och vägledning för att strukturera och kombinera projekt via investeringsplattformar eller ramavtal. Parlamentet uppmanar styrelsen att undersöka denna fråga och lägga fram förslag för att rätta till denna situation.

Sektorsvis diversifiering

17.  Europaparlamentet betonar att Efsi är ett efterfrågestyrt instrument, vilket emellertid bör styras av de politiska mål som anges i förordningen och fastställs av styrelsen. Parlamentet efterlyser mer uppsökande verksamhet och information till sektorer som inte har fått sin investeringsefterfrågan tillgodosedd men som ännu inte har kunnat använda sig av Efsi fullt ut. Parlamentet noterar i detta avseende att det skulle krävas fler åtgärder på makroekonomisk nivå inom EU för att öka efterfrågan på investeringar.

18.  Europaparlamentet välkomnar att alla sektorer som anges i Efsi-förordningen har täckts av Efsi-finansiering. Parlamentet påpekar dock att vissa sektorer är underrepresenterade, bl.a. den sociala infrastrukturen och hälso- och sjukvården, som endast fått 4 % av Efsis godkända finansiering. Parlamentet noterar att detta kan bero på ett antal olika faktorer, t.ex. det faktum att vissa sektorer kan ha saknat erfarenhet av och teknisk kunskap om hur man kunde få tillgång till Efsi, eller att det fanns bättre investeringsmöjligheter i form av startklara, bankmogna projekt när Efsi startade. Mot denna bakgrund uppmanar parlamentet EIB att diskutera hur man kan förbättra sektorsvis diversifiering och koppla den till de mål som anges i förordningen samt frågan om huruvida Efsi-stöd bör utvidgas till andra sektorer.

19.  Europaparlamentet påminner om att klimatavtalet COP21 som godkänts av EU kräver en radikal övergång till hållbara investeringar som Efsi bör stödja fullt ut. Efsi-investeringar bör vara förenliga med detta åtagande. Parlamentet understryker att man måste förbättra rapporteringen om klimatförändringarna.

20.  Europaparlamentet framhåller att man måste öka andelen medel som tilldelas långsiktiga projekt såsom telenät eller projekt med en relativt hög risk som typiskt sett är förknippade med en mer avancerad framväxande ny teknik. Investeringar i bredbandsinfrastruktur och 5G, it-säkerhet, digitalisering av den traditionella ekonomin, mikroelektronik, och högpresterande datorsystem (HPC) ytterligare skulle kunna minska den digitala klyftan.

21.  Europaparlamentet beklagar att det saknas koncentrationsgränser i den inledande inkörningsfasen. Parlamentet påminner om att transportsektorn har stått för det största bidraget till Efsi, med 2,2 miljarder euro av 8 miljarder euro, vilket motsvarar över 25 % av den totala garantifonden. Parlamentet noterar bekymrat att transportsektorn endast har fått ca 13 % av alla investeringar som hittills utnyttjats och gjorts tillgängliga inom Efsis infrastruktur- och innovationsdel, vilket är långt från den gräns på 30 % som fastställts för varje enskild sektor. Parlamentet uppmanar investeringskommittén att särskilt uppmärksamma projekt inom transportsektorn, eftersom dessa fortfarande är väldigt dåligt representerade i investeringsportföljen och eftersom transporter spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten och konsumentsäkerheten.

Styrning

22.  Europaparlamentet konstaterar att Efsis förvaltningsstrukturer har etablerats i sin helhet inom EIB. I syfte att förbättra Efsis effektivitet och redovisningsansvar bör man diskutera alternativ för att göra Efsis förvaltningsstruktur helt skild från EIB:s förvaltningsstruktur.

23.  Europaparlamentet påminner om att den verkställande direktören (VD) är ansvarig för den dagliga ledningen av Efsi, förberedelse och ledning av möten i investeringskommittén och för extern representation. Parlamentet påminner om att VD:n bistås av den biträdande verkställande direktören (biträdande VD). Parlamentet beklagar att de respektive rollerna, särskilt för biträdande VD:n, inte har fastställts på ett tydligt sätt i praktiken. Parlamentet uppmanar EIB att reflektera över att tydligare staka ut uppgifterna för VD:n och biträdande VD:n i syfte att garantera transparens och redovisningsskyldighet. Parlamentet anser att det är viktigt att VD:n, som bistås av biträdande VD:n, fortsätter att fastställa dagordningen för investeringskommitténs möten. Parlamentet föreslår dessutom att VD:n bör utarbeta rutiner för att hantera potentiella intressekonflikter inom investeringskommittén, rapportera till styrelsen och föreslå påföljder för överträdelser samt medel för att genomföra dem. Parlamentet anser att befogenheten för VD:n och biträdande VD:n att utföra dessa uppgifter skulle kunna förbättras genom en större självständighet gentemot EIB. Parlamentet uppmanar följaktligen EIB att undersöka alternativ för att öka VD:ns och biträdande VD:ns oberoende.

24.  Europaparlamentet påminner om att investeringskommitténs experter är ansvariga för val av Efsi-projekt, beviljande av EU-garantin och för godkännande av transaktioner med investeringsplattformar och nationella utvecklingsbanker eller institutioner. Parlamentet påminner vidare om att de är oberoende. Parlamentet är därför bekymrat över dokumenterade intressekonflikter bland ledamöterna i försäkringskommittén, vilket under alla omständigheter måste undvikas i framtiden.

25.  Europaparlamentet anser att projekturvalet inte är tillräckligt transparent. Parlamentet betonar att EIB bör förbättra offentliggörandet av information om de projekt som banken godkänner inom ramen för Efsi, med en ordentlig motivering när det gäller additionaliteten och resultattavlan, liksom projektens bidrag till uppnåendet av Efsis mål, med särskild tonvikt på hur resultatet av Efsis verksamheter förväntas påverka investeringsgapet i unionen.

26.  Europaparlamentet uppmanar EIB att reflektera över hur samarbetet inom investeringskommittén, via VD:n och styrelsen, kan förstärkas. Parlamentet anser att det är viktigt att VD:n fortsätter att delta i styrelsens möten, vilket skulle göra det möjligt för VD:n att informera styrelsen om framtida aktiviteter.

27.  Europaparlamentet föreslår att man ska diskutera hur man kan öka transparensen gentemot parlamentet avseende Efsis styrningsstrukturer och låta ytterligare en fullvärdig medlem, som föreslås av parlamentet, ingå i styrelsen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Efsis styrande organ att på ett proaktivt sätt dela information med Europaparlamentet.

Nationella utvecklingsbanker

28.  Europaparlamentet påminner om att nationella utvecklingsbanker spelar en avgörande roll för Efsis framgång på grund av sin sakkunskap, eftersom de är nära de lokala marknaderna och känner väl till dem. Parlamentet konstaterar att synergieffekter hittills inte har utnyttjats i tillräcklig utsträckning. Parlamentet noterar en risk för att lokala institutioner trängs undan av EIB och uppmanar EIB att förbättra sin förmåga att samla nationella och regionala partner. Parlamentet uppmanar EIB att stödja förbättringen av offentligt ägda banker, för att aktivt underlätta utbytet av god praxis och kunskap om marknaden mellan dessa institutioner. Parlamentet anser därför att nationella utvecklingsbanker bör sträva efter att ingå samarbetsavtal med Europeiska investeringsfonden (EIF). Parlamentet medger att Efsi och EIB blir alltmer villiga att ta fler lägre/underordnade trancher med de nationella utvecklingsbankerna och uppmanar dem med kraft att fortsätta att göra det. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att diskutera huruvida det vore lämpligt att införliva de nationella utvecklingsbankernas expertis i styrelsen.

Investeringsplattformar

29.  Europaparlamentet påminner om att diversifierade investeringar med geografiskt eller tematiskt fokus bör göras möjliga genom hjälp med att finansiera och kombinera projekt och fonder från olika källor. Parlamentet konstaterar med oro att den första investeringsplattformen bildades först under det tredje kvartalet 2016 och att förseningen hindrar möjligheten för småskaliga projekt att dra nytta av Efsi och utvecklingen av gränsöverskridande projekt. Parlamentet betonar behovet av att förenkla reglerna för att inrätta investeringsplattformar. Parlamentet begär att EIB och EIAH främjar användningen av investeringsplattformar som ett sätt att diversifiera investeringar geografiskt och tematiskt.

30.  Europaparlamentet uppmanar Efsis styrande organ att ägna större uppmärksamhet åt investeringsplattformar i syfte att maximera de fördelar som de kan ge för att övervinna investeringshinder, i synnerhet i medlemsstater med mindre utvecklade finansmarknader. Parlamentet uppmanar EIB att ge intressenterna, inklusive nationella, lokala och regionala organ mer information om plattformarna och om villkoren och kriterierna för inrättandet av dessa. Parlamentet erkänner de lokala och regionala myndigheternas roll för att identifiera strategiska projekt och uppmuntra deltagande.

31.  Europaparlamentet föreslår en diskussion om ytterligare medel för att främja investeringsplattformar, t.ex. genom att prioritera godkännandet av projekt som presenteras via en plattform, sammanslagning av mindre projekt och gruppavtal samt att införa mekanismer för att finansiera grupperingar av kontrakt. Parlamentet anser att i synnerhet gränsöverskridande plattformar bör främjas, eftersom många energiprojekt och digitala projekt har en gränsöverskridande dimension.

Finansiella instrument

32.  Europaparlamentet påminner om att EIB har utvecklat nya finansiella instrument för Efsis räkning för att kunna erbjuda skräddarsydda produkter för att finansiera högriskprojekt. EIB uppmanas med kraft att öka sitt mervärde genom att fokusera på mer riskabla finansiella produkter såsom efterställda lån och kapitalmarknadsinstrument. Parlamentet uttrycker oro över projektansvarigas kritik mot att de finansieringsinstrument som finns inte är förenliga med deras projekts behov (högriskprojekt behöver ofta pengar i förskott för att få igång investeringar och inte i mindre belopp år för år) och att investerare betonar att de för närvarande inte har möjlighet att delta i Efsi-finansiering på grund av brist på lämpliga riskkapitalinstrument. Parlamentet uppmanar EIB att undersöka detta i samarbete med projektansvariga och investerare. Parlamentet uppmanar dessutom EIB att undersöka hur utvecklingen av gröna obligationer kan maximera Efsis potential avseende finansieringen av projekt som har positiva effekter för miljön och/eller klimatet.

Geografisk diversifiering

33.  Europaparlamentet välkomnar att alla 28 länder mottog Efsi-finansiering i slutet av 2016. Parlamentet noterar med oro att EU-15 den 30 juni 2016 mottagit 91 %, medan EU-13 enbart hade mottagit 9 % av Efsi-stödet. Parlamentet beklagar att Efsi-stöd främst har gynnat ett begränsat antal länder där investeringsgapen redan är mindre än EU-genomsnittet. Inom mottagarländerna råder det ofta en ojämn geografisk fördelning av Efsi-finansierade projekt. Parlamentet anser att det finns risk för territoriell koncentration, och understryker att man måste ta större hänsyn till mindre utvecklade regioner i alla 28 medlemsstaterna. EIB uppmanas att ge de länder som har gynnats mindre av Efsi ytterligare tekniskt stöd.

34.  Europaparlamentet medger att BNP och antalet godkända projekt hänger samman. Parlamentet medger att de större medlemsstaterna kan dra nytta av mer utvecklade kapitalmarknader och därför mer sannolikt kan gynnas av ett marknadsdrivet instrument som Efsi. Parlamentet understryker att lägre Efsi-stöd i EU-13 kan bero på andra faktorer, såsom projektens ringa storlek, en given regions perifera geografiska läge och konkurrensen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif). Parlamentet noterar emellertid med oro den oproportionerliga fördelen för vissa länder och understryker behovet av att diversifiera den geografiska spridningen ytterligare, särskilt i nyckelsektorer såsom modernisering och förbättring av ekonomiers produktivitet och hållbarhet med huvudsakligt fokus på den tekniska utvecklingen. Kommissionen uppmanas att ytterligare utreda och kartlägga skälen till den nuvarande geografiska fördelningen.

Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH)

35.  Europaparlamentet fäster mycket stor vikt vid det arbete som EIAH utför. Parlamentet anser att dess uppgift att fungera som en enda ingång till omfattande rådgivning och tekniskt stöd i alla skeden av projektcykeln i stort sett motsvarar det växande behovet av tekniskt stöd bland myndigheter och projektansvariga.

36.  Europaparlamentet välkomnar att EIAH har varit igång sedan september 2015 och genomgår en snabb genomförandefas. Parlamentet medger att på grund av den begränsade tid som EIAH har existerat och bristen på personal i det inledande skedet har inte alla EIAH-tjänster utvecklats till fullo, och verksamheten har främst fokuserat på att ge stöd till projektutveckling och strukturering, politisk rådgivning och projektgranskning. EIAH bör rekrytera experter från olika sektorer för att bättre inrikta rådgivningen, kommunikationen och stödet på sektorer som inte fullt ut utnyttjar Efsis potential.

37.  Europaparlamentet är övertygat om att EIAH har potential att spela en avgörande roll när det gäller att ta itu med många av bristerna i Efsis genomförande. För att göra detta måste EIAH anta en mer proaktiv hållning när det gäller att ge stöd inom områden såsom inrättandet av investeringsplattformar, även med tanke på de senares betydelse i finansieringen av mindre projekt. Parlamentet betonar också den roll som EIAH har för att ge råd om att kombinera andra EU-finansieringskällor med Efsi.

38.  Europaparlamentet anser likaså att EIAH aktivt kan bidra till geografisk och sektoriell diversifiering, inte bara genom att täcka alla regioner och fler sektorer i tillhandahållandet av tjänster, utan även genom att bistå EIB vid lanseringen av insatser. Parlamentet anser att EIAH kan spela en viktig roll i fråga om att bidra till målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

39.  Europaparlamentet påminner om att Efsi-förordningen ger EIAH mandat att utnyttja lokal kunskap i syfte att underlätta Efsi-stöd i hela unionen. Parlamentet anser att betydande förbättringar krävs på detta område, framför allt mer samarbete med lämpliga nationella institutioner. Parlamentet fäster stor vikt vid tillhandahållande av tjänster på lokal nivå, också för att ta hänsyn till särskilda situationer och lokala behov, särskilt i länder som inte har erfarna nationella utvecklingsinstitutioner eller nationella utvecklingsbanker. Förbindelserna med andra lokala leverantörer bör förbättras för att ta hänsyn till detta.

40.  Europaparlamentet förväntar sig att EIAH avslutar sina rekryteringsprocesser och når sin fulla personalstyrka utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet tvivlar dock på att den avsedda personalkapaciteten kommer att vara tillräcklig för att EIAH ska kunna ge nödvändig rådgivning och för att klara av en ökad arbetsbelastning, samt ett mer omfattande mandat.

41.  Europaparlamentet betonar att EIAH behöver förbättra profilen för sina tjänster, förbättra kommunikationen och öka medvetenheten om och förståelsen för sin verksamhet bland EIAH-intressenterna. Parlamentet anser att alla relevanta kommunikationskanaler bör användas för att uppnå detta syfte, även på nationell och lokal nivå.

Portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP)

42.  Europaparlamentet beklagar att portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP) lanserades av kommissionen så sent som den 1 juni 2016, nästan ett år efter antagandet av Efsi-förordningen. Parlamentet konstaterar att portalen nu är i drift, med 139 projekt som för närvarande visas, men anser att detta fortfarande är mycket långt ifrån den potential som förväntades när Efsi-förordningen antogs.

43.  Europaparlamentet anser att EIPP erbjuder en användarvänlig plattform för projektansvariga, för att öka synligheten för deras investeringsprojekt på ett transparent sätt. Parlamentet anser dock att nyckeln till framgång för portalen är att avsevärt öka sin egen synlighet, i syfte att uppnå allmänt erkännande som ett användbart, tillförlitligt och effektivt verktyg både bland investerare och projektansvariga. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta aktivt i denna riktning genom solida kommunikationsinsatser.

44.  Europaparlamentet konstaterar att kostnaderna för installation och utveckling, förvaltning, support och underhåll samt värdskap för EIPP för närvarande ingår i EU:s budget, inom den årliga fördelningen av 20 miljoner euro som anslagits för EIAH. Parlamentet påminner dock om att de avgifter som tas ut från privata projektansvariga som registrerar sitt projekt på portalen ska utgöra externa inkomster avsatta för EIPP och i framtiden kommer att vara den huvudsakliga finansieringskällan.

Garanti

45.  Europaparlamentet påminner om att unionen ger en oåterkallelig och ovillkorlig garanti till EIB för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för Efsi. Parlamentet är övertygat om att EU-garantin har gjort det möjligt för EIB att ta på sig högre risker vad gäller infrastruktur- och investeringstjänsten och har gjort det möjligt att finansiera små och medelstora företag och medelstora midcap-bolag inom ramen för Cosme och InnovFin, som stöds av delen för små och medelstora företag och som ska förstärkas och tidigareläggas. Tröskelvärdet på 25 miljoner euro, som EIB verkar använda för sin normala utlåning, bör inte gälla för Efsi, i syfte att öka finansieringen av mindre projekt och underlätta tillgången för små och medelstora företag och andra potentiella stödmottagare.

46.  Europaparlamentet betonar att på grund av en mycket stark upptagning som återspeglar den höga efterfrågan på marknaden, har delen för små och medelstora företag ytterligare förstärks med 500 miljoner euro från skuldportföljen för infrastruktur- och investeringstjänsten enligt gällande regelverk. Parlamentet välkomnar att ytterligare finansiering, tack vare flexibiliteten i Efsi-förordningen, beviljades till förmån för små och medelstora företag och små och medelstora börsnoterade företag. Parlamentet avser att noga följa fördelningen av garantin för de två delarna. Parlamentet noterar dessutom att de insatser som undertecknats inom infrastruktur- och innovationstjänsten sedan den 30 juni 2016 endast nådde 9 % av den totala planerade volymen.

47.  Europaparlamentet påminner om att EU:s garantifond till övervägande del finansieras genom EU:s budget. Parlamentet tar hänsyn till att alla relevanta utvärderingar tyder på att den nuvarande inbetalningssatsen för garantifonden på 50 % verkar vara aktsam och välbetänkt när det gäller att täcka eventuella förluster och att unionens budget redan skulle skyddas av ett justerat mål på 35 %. Parlamentet har för avsikt att undersöka om förslag till ett lägre justerat mål skulle få återverkningar på kvaliteten på och typen av de utvalda projekten. Parlamentet understryker att det hittills inte har förkommit några krav på att utnyttja garantin till följd av uteblivna betalningar inom EIB:s eller EIF:s verksamhet.

Framtida finansiering, finansieringskapacitet

48.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har föreslagit en utvidgning av Efsi, både när det gäller löptid och finansiell kapacitet, och att detta skulle påverka EU:s budget. Parlamentet har för avsikt att lägga fram alternativa finansieringsförslag.

49.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna har uppmanats att bidra till Efsi för att bredda dess kapacitet, vilket skulle göra det möjligt att stödja fler högriskinvesteringar. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna inte hörsammade detta initiativ, trots att en sådan investering betraktas som en engångsåtgärd enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(8), och artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(9). Parlamentet begär information från EIB och kommissionen om huruvida de sedan dess har vidtagit åtgärder för att övertyga medlemsstaterna att bidra till Efsi, och om de skulle kunna locka andra investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att intensifiera sina ansträngningar i denna riktning.

Komplement till andra EU-finansieringskällor

50.  Europaparlamentet konstaterar att medvetenheten om överlappningar och konkurrens mellan Efsi och kommissionens och EIB:s finansiella instrument i EU:s budget har lett till antagandet av riktlinjer som rekommenderar en kombination av Efsi- och ESI-finansiering. Parlamentet understryker att inga kombinationer av finansiering från Efsi och ESI-fonderna på något sätt får inverka menligt på nivån och inriktningen på ESI-fondernas finansieringsbidrag. Parlamentet påpekar emellertid att kvardröjande skillnader i urvalskriterierna, regler, tidsram för rapportering och tillämpning av reglerna om statligt stöd, hindrar kombinerad användning. Parlamentet välkomnar att kommissionen har börjat ta itu med dessa skillnader i sitt förslag till översyn av budgetförordningen och hoppas att denna översyn kommer att göras i tid för att underlätta kombinationen av finansiering och undvika konkurrens och överlappningar. Parlamentet anser att det krävs ytterligare insatser och att den andra och tredje pelaren av investeringsplanen är viktiga för detta syfte.

51.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen att i sina periodiska rapporter ska förteckna de projekt som drar nytta av en kombination av bidrag från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Efsi.

52.  Europaparlamentet noterar att transportinfrastrukturprojekt som bygger på offentlig-privata partnerskap vanligen bör utgå från principen att användaren betalar, i syfte att minska bördan för statsbudgetarna och skattebetalarna för uppförande och underhåll av infrastruktur. Parlamentet noterar att det är viktigt att samordna olika typer av EU-finansiering i syfte att säkerställa att EU:s transportpolitiska mål uppnås i hela EU, och att inte främja fonder som bygger på offentlig-privata partnerskap på bekostnad av strukturfonderna.

Beskattning

53.  Europaparlamentet är djupt oroat över att EIB i vissa fall via Efsi har tryckt på för stöd för projekt som har strukturerats med hjälp av företag i skatteparadis. Parlamentet uppmanar EIB och EIF att avstå från att använda eller delta i skatteflyktsstrukturer, särskilt aggressiv skatteplanering, eller metoder som inte är förenliga med EU:s principer för god förvaltning vad gäller beskattning, såsom anges i relevant unionslagstiftning, inklusive kommissionens rekommendationer och meddelanden. Ingen projektansvarig får vara beroende av en person eller ett företag som bedriver verksamhet i en stat som är upptagen på den framtida gemensamma EU-förteckningen över jurisdiktioner som är ovilliga att samarbeta i skattefrågor.

Kommunikation och synlighet

54.  Europaparlamentet konstaterar att många projektansvariga inte är medvetna om att Efsi existerar, eller har en tillräckligt tydlig bild av vad Efsi kan erbjuda dem och hur de kan dra nytta av fonden, vilka de specifika villkoren för stöd är och vad man konkret måste göra för att begära finansiering. Parlamentet understryker att ytterligare ansträngningar måste göras, inklusive riktat tekniskt stöd i medlemsstater som har gynnats mindre av Efsi, på deras respektive EU-språk, för att öka kännedomen om vad Efsi är, vilka specifika produkter och tjänster fonden har att erbjuda och vilka roller som investeringsplattformar och nationella investeringsbanker har.

55.  Europaparlamentet anser att allt informationsmaterial och allt material som handlar om finansieringsförfarandet ska översättas till alla medlemsstaternas språk, för att främja information och tillgång på lokal nivå.

56.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det direkta stödet till finansiella mellanhänder som sedan ansvarar för tilldelning av EU-finansiering, kan leda till situationer där slutmottagare inte är medvetna om att de får Efsi-finansiering och efterlyser lösningar för att förbättra Efsis synlighet. Parlamentet uppmanar därför EIB att inkludera en särskild paragraf i Efsi-kontrakt som gör klart för den projektansvarige att finansieringen har möjliggjorts genom Efsi/EU:s budget.

Utökning

57.  Europaparlamentet medger att enbart Efsi, och i begränsad omfattning, förmodligen inte kommer att kunna överbrygga investeringsgapet i Europa, men att fonden ändå är en central del av EU:s investeringsplan och signalerar EU:s beslutsamhet att ta itu med denna fråga. Parlamentet efterlyser ytterligare förslag på hur investeringar kan stimuleras permanent i Europa.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska investeringsbanken och till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1. (2) http://www.eib.org/attachments/strategies/efsi_2015_report_ep_council_en.pdf (3) http://www.eib.org/attachments/ev/ev_evaluation_efsi_en.pdf, september 2016 (4) Rapport av den 14 november 2016, https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/ey-report-on-efsi_en.pdf (5) EUT C 465, 13.12.2016, s. 1. (6) EUT C 268, 14.8.2015, s. 27. (7) EUT C 195, 12.6.2015, s. 41. (8) EUT L 209, 2.8.1997, s. 1. (9) EUT L 209, 2.8.1997, s. 6.

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om en europeisk agenda för delningsekonomin (2017/2003(INI))

P8_TA(2017)0271 A8-0195/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 Strategin för den inre marknaden(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2016 Nya möjligheter för små transportföretag, inklusive samarbetsbaserade affärsmodeller(3),

–  med beaktande av mötet i rådets högnivågrupp för konkurrenskraft och tillväxt den 12 september 2016 och ordförandeskapets diskussionsunderlag i frågan(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2016 Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 maj 2016 Onlineplattformar och den digitala inre marknaden – Möjligheter och utmaningar för Europa (COM(2016)0288),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2015 Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag (COM(2015)0550),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av rådets (konkurrenskraft) slutsatser av den 29 september 2016,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(5) (tjänstedirektivet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden(6) (direktivet om elektronisk handel),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktivet om otillbörliga affärsmetoder)(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG av den 25 november 2009 om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen(8) (direktivet om konsumenträttigheter),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 25 maj 2016 om vägledning om genomförandet av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (SWD(2016)0163),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(9),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 december 2016 Delningsekonomin och onlineplattformar: kommuners och regioners gemensamma synsätt(10),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 december 2016 om delningsekonomin(11),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A8–0195/2017), och av följande skäl:

A.  Delningsekonomin har växt snabbt under de senaste åren när det gäller användare, transaktioner och intäkter, den har förändrat det sätt på vilket produkter och tjänster tillhandahålls och har utmanat ekonomiska modeller som är etablerade inom många områden.

B.  Delningsekonomin ger upphov till samhällsnytta för EU:s medborgare.

C.  Små och medelstora företag utgör den viktigaste drivkraften i den europeiska ekonomin och 2014 stod de för 99,8 % av alla företag utanför den finansiella sektorn samt svarade för två tredjedelar av alla arbetstillfällen.

D.  Endast 1,7 % av företagen i EU utnyttjar avancerad digital teknik fullt ut, och 41 % utnyttjar inte alls sådan teknik. En digitalisering av alla sektorer är avgörande om EU ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft.

E.  Enligt kommissionens nyligen utförda studie har 17 % av konsumenterna i Europa använt tjänster som tillhandahålls genom delningsekonomin, och 52 % är medvetna om de tjänster som erbjuds(12).

F.  Det finns ingen officiell statistik över hur många som är sysselsatta inom delningsekonomin.

G.  Delningsekonomin gör det möjligt för ungdomar, migranter, deltidsanställda och äldre att komma in på arbetsmarknaden.

H.  Delningsekonomiska modeller kan bidra till att främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och i ekonomin genom att erbjuda möjligheter till flexibla former av entreprenörskap och sysselsättning.

I.  Även om kommissionens aktuella meddelande En europeisk agenda för delningsekonomin utgör en bra utgångspunkt för att främja och reglera denna sektor på ett ändamålsenligt sätt behöver jämställdhetsperspektivet integreras och bestämmelserna i den tillämpliga lagstiftningen mot diskriminering speglas i ett sammanhang av ytterligare analys och rekommendationer på detta område.

J.  Att främja social rättvisa och socialt skydd, enligt vad som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, är ett mål även för EU:s inre marknad.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar meddelandet om en europeisk agenda för delningsekonomin, och understryker att det bör utgöra ett första steg mot en välbalanserad samt mer omfattande och ambitiös EU-strategi för delningsekonomin.

2.  Europaparlamentet anser att delningsekonomin, om den utvecklas på ett ansvarsfullt sätt, ger upphov till stora möjligheter för medborgare och konsumenter, som gynnas av ökad konkurrens, skräddarsydda tjänster, ökat urval och lägre priser. Parlamentet understryker att tillväxten i denna sektor är konsumentdriven och möjliggör en mer aktiv roll för konsumenterna.

3.  Europaparlamentet betonar behovet av att göra det möjligt för företagen att utvecklas genom att avlägsna hinder, dubbelarbete och fragmentering som hindrar gränsöverskridande utveckling.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att klargöra rättsläget och inte se delningsekonomin som ett hot mot den traditionella ekonomin. Parlamentet betonar vikten av att delningsekonomin regleras på ett sätt som främjar och möjliggör snarare än begränsar.

5.  Europaparlamentet håller med om att delningsekonomin ger upphov till nya och intressanta möjligheter till företagande, arbetstillfällen och tillväxt och ofta spelar en viktig roll i fråga om att göra det ekonomiska systemet inte bara effektivare utan även socialt och miljömässigt hållbart, vilket möjliggör bättre fördelning av annars underutnyttjade resurser och tillgångar och därmed bidrar till övergången till en cirkulär ekonomi.

6.  Europaparlamentet inser samtidigt att delningsekonomin kan ha en betydande inverkan på väletablerade, reglerade affärsmodeller i många strategiska sektorer såsom transport, inkvartering, restaurangbranschen, tjänster, detaljhandel och finanssektorn, och förstår de utmaningar som följer av att ha olika rättsliga normer för liknande ekonomiska aktörer. Parlamentet anser att delningsekonomin stärker konsumenternas ställning, erbjuder nya arbetstillfällen och har potential att främja efterlevnad av skattereglerna, men betonar likväl vikten av att garantera en hög konsumentskyddsnivå, fullt ut respektera arbetstagarnas rättigheter och säkerställa efterlevnad av skattereglerna. Parlamentet erkänner att delningsekonomin påverkar både stads- och landsbygdsmiljöer.

7.  Europaparlamentet framhåller bristen på tydlighet gentemot näringsidkare, konsumenter och myndigheter om hur de befintliga bestämmelserna ska tillämpas inom vissa områden och därmed behovet av att ta itu med juridiska gråzoner, och ser med oro på risken för fragmentering av den inre marknaden. Parlamentet är medvetet om att dessa förändringar kan orsaka rättsosäkerhet kring gällande regler och begränsningar av utövandet av individuella rättigheter och konsumentskyddet om de inte styrs på lämpligt sätt. Parlamentet anser att lagstiftningen måste vara ändamålsenlig för den digitala tidsåldern och ser med djup oro på de negativa konsekvenserna av rättsosäkerheten och komplexiteten vad gäller reglerna för europeiska uppstartsföretag och ideella organisationer som medverkar i delningsekonomin.

8.  Europaparlamentet anser att utarbetandet av en dynamisk, tydlig och, i tillämpliga fall, harmoniserad rättslig ram och upprättandet av lika villkor är en avgörande förutsättning för en blomstrande delningsekonomin i EU.

Delningsekonomin i EU

9.  Europaparlamentet betonar att delningsekonomin inte bara bör ses som en samling nya affärsmodeller som erbjuder varor och tjänster, utan även som en ny form av integration mellan ekonomin och samhället, där de tjänster som erbjuds utgår från en mångfald av relationer där ekonomiska relationer ryms inom sociala relationer och skapar nya samhällsformer och nya affärsmodeller.

10.  Europaparlamentet noterar att delningsekonomin i Europa har vissa särdrag, vilket även motsvarar den europeiska företagsstrukturen, som främst består av små och medelstora företag och mikroföretag. Parlamentet betonar behovet av att garantera en affärsmiljö där delningsplattformar kan expandera och vara ytterst konkurrenskraftiga på den globala marknaden.

11.  Europaparlamentet konstaterar att europeiska företagare har en stark tendens att skapa delningsplattformar för sociala ändamål, och bekräftar det ökade intresset för en delningsekonomi som utgår från kooperativa affärsmodeller.

12.  Europaparlamentet understryker vikten av att förebygga alla former av diskriminering för att ge effektiv och likvärdig tillgång till delningstjänster.

13.  Europaparlamentet anser att delningstjänster som marknadsförs offentligt och tillhandahålls i vinstsyfte omfattas av tillämpningsområdet för rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster(13), och att de därför bör vara förenliga med principen om likabehandling av kvinnor och män.

EU:s rättsliga ram: privatpersoner, konsumenter, delningsplattformar

14.  Europaparlamentet erkänner att vissa delar av delningsekonomin, samtidigt som andra delar av den är reglerad också på lokal och nationell nivå, kan hamna i juridiska gråzoner eftersom det inte alltid framgår vilka EU-bestämmelser som gäller, vilket leder till betydande skillnader mellan medlemsstaterna på grund av nationella, regionala och lokala bestämmelser samt rättspraxis och därigenom till fragmentering av den inre marknaden.

15.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att ta itu med den rådande fragmenteringen, men beklagar att dess meddelande inte är tillräckligt tydligt när det gäller den befintliga EU-lagstiftningens tillämplighet på olika delningsekonomiska modeller. Parlamentet betonar behovet av att medlemsstaterna intensifierar tillämpningen av befintlig lagstiftning och uppmanar kommissionen att sträva efter en efterlevnadsram till stöd för medlemsstaterna i deras ansträngningar, framför allt vad gäller tjänstedirektivet och konsumentregelverket. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja alla verktyg som finns tillgängliga i detta sammanhang, inbegripet överträdelseförfaranden, närhelst felaktigt eller otillräckligt genomförande av lagstiftningen fastställs.

16.  Europaparlamentet betonar att marknadstillträdeskraven för delningsplattformar och tjänsteleverantörer måste vara nödvändiga, motiverade och proportionerliga i enlighet med vad som anges i fördragen och sekundärlagstiftning och därutöver enkla och tydliga. Parlamentet understryker att man vid denna bedömning bör beakta huruvida tjänster tillhandahålls av yrkesverksamma eller privatpersoner, varvid privatpersoner som är leverantörer bör vara föremål för generösare rättsliga krav, samtidigt som man säkerställer kvalitetsstandarderna och en hög konsumentskyddsnivå samt tar hänsyn till skillnaderna mellan sektorer.

17.  Europaparlamentet erkänner behovet för etablerade aktörer, nya aktörer och tjänster kopplade till digitala plattformar och delningsekonomin att utvecklas i en företagsvänlig miljö, med sund konkurrens och transparens vad gäller lagändringar. Parlamentet håller med om att medlemsstaterna vid bedömning av marknadstillträdeskrav mot bakgrund av tjänstedirektivet bör beakta särdragen hos delningsekonomins företag.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att ta fram ytterligare riktlinjer om fastställande av ändamålsenliga kriterier för att skilja mellan privatpersoner och professionella leverantörer, vilket är avgörande för en rättvis utveckling av delningsekonomin. Parlamentet framhåller att dessa riktlinjer bör ge klarhet och rättssäkerhet och bland annat ta hänsyn till skillnaderna medlemsstaterna emellan vad gäller lagstiftning och ekonomiska realiteter såsom inkomstnivå, sektorernas kännetecken, situationen för mikroföretag och små företag samt verksamhetens vinständamål. Parlamentet anser att en uppsättning allmänna principer och kriterier på EU-nivå och en uppsättning tröskelvärden på nationell nivå skulle kunna utgöra en väg framåt, och uppmanar kommissionen att genomföra en studie i detta avseende.

19.  Europaparlamentet påpekar att fastställandet av tröskelvärden visserligen kan tillhandahålla ändamålsenliga skiljelinjer mellan privatpersoner och företag, men att det samtidigt kan ge upphov till ett glapp mellan å ena sidan mikroföretag och små företag och å andra sidan privatpersoner. Parlamentet anser att lika villkor för jämförbara kategorier av tjänsteleverantörer bör rekommenderas med eftertryck. Parlamentet uppmanar till avlägsnande av onödiga regelbördor och omotiverade marknadstillträdeskrav för alla företagsaktörer, i synnerhet mikroföretag och små företag, eftersom sådana bördor och krav även kväver innovation.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att säkerställa att konsumentlagstiftningen är lämplig och förhindra att delningsekonomin missbrukas till att kringgå lagstiftningen. Parlamentet anser att konsumenterna bör åtnjuta en hög och verklig nivå av skydd, oavsett om tjänsterna tillhandahålls av professionella leverantörer eller privatpersoner, och betonar särskilt betydelsen av att skydda konsumenterna i transaktioner mellan privatpersoner, samtidigt som det erkänner att en viss form av skydd kan tillhandahållas genom självreglering.

21.  Europaparlamentet uppmanar till att man ska se till att tillfälliga tjänsteleverantörer tillämpar konsumentskyddsreglerna fullt ut och kontinuerligt på ett sätt som är likvärdigt eller jämförbart med hur professionella tjänsteleverantörer gör det.

22.  Europaparlamentet konstaterar att konsumenterna bör ha tillgång till information om huruvida andra tjänsteanvändares omdömen kan vara påverkade av leverantörerna, exempelvis i form av betald reklam.

23.  Europaparlamentet betonar att större tydlighet krävs i fråga om konsumentskyddet i händelse av tvister och uppmanar delningsplattformarna att se till att det finns ändamålsenliga system för klagomålsförfaranden och tvistlösning, för att därigenom underlätta för konsumenter att utöva sina rättigheter.

24.  Europaparlamentet betonar att delningsekonomins affärsmodeller i hög grad grundar sig på anseende och framhåller att transparens är avgörande i detta avseende. Parlamentet anser delningsekonomins affärsmodeller i många fall stärker konsumenternas ställning och möjliggör för dem att spela en aktiv roll, med stöd i tekniken. Parlamentet betonar att konsumentskyddsbestämmelser fortfarande är nödvändiga i delningsekonomin, särskilt där det finns marknadsdominerande aktörer, asymmetrisk information och brist på valmöjligheter eller konkurrens. Parlamentet understryker betydelsen av att garantera konsumenterna korrekt information om tillämpliga rättsregler för varje transaktion samt följdriktiga rättigheter och rättsliga förpliktelser.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt ytterligare förtydliga ansvarssystemen för delningsplattformar, i syfte att främja ansvarsfullt beteende, transparens och rättssäkerhet och därigenom öka användarnas förtroende. Parlamentet erkänner i synnerhet bristen på säkerhet särskilt vad gäller huruvida en plattform tillhandahåller den tjänst som erbjuds via plattformen eller enbart erbjuder en av informationssamhällets tjänster, i enlighet med e-handelsdirektivet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillhandahålla ytterligare riktlinjer om dessa aspekter och att överväga huruvida ytterligare åtgärder behövs för att regelverket ska bli effektivare. Parlamentet uppmanar samtidigt delningsplattformar att vidta frivilliga åtgärder i detta avseende.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att granska EU-lagstiftningen för att minska osäkerheten kring vilka regler som gäller för delningsekonomins affärsmodeller och att bedöma huruvida det är lämpligt med nya eller ändrade regler, i synnerhet avseende aktiva mellanhänder och informations- och transparenskraven på dessa, bristande efterlevnad och ansvar.

27.  Europaparlamentet anser att varje nytt regelverk bör främja plattformarnas självreglerande kapacitet och mekanismer för kollegial granskning, eftersom bådadera har visat sig fungera effektivt, samt beakta hur pass nöjda konsumenterna är med delningstjänster. Parlamentet är övertygat om att delningsplattformarna själva kan spela en aktiv roll i att skapa en ny sådan rättslig ram genom att rätta till problem med asymmetrisk information, särskilt genom digitala anseendemekanismer som syftar till att bygga upp förtroende hos användarna. Parlamentet konstaterar samtidigt att en delningsplattforms självregleringskapacitet inte ersätter behovet av befintliga regler såsom tjänste- och e-handelsdirektiven, och EU:s konsumentlagstiftning och andra möjliga regler.

28.  Europaparlamentet anser därför att digitala förtroendebyggande mekanismer utgör en viktig del av delningsekonomin. Parlamentet välkomnar alla insatser och initiativ från delningsplattformar som syftar till att förhindra snedvridning liksom sådana insatser och initiativ som syftar till att öka förtroendet för och transparensen hos mekanismer för betyg och omdömen, genom upprättande av tillförlitliga anseendekriterier, införande av garantier eller försäkring, identitetskontroll av privatpersoner och prosumenter samt utveckling av säkra och transparenta betalningssystem. Parlamentet betraktar denna nya tekniska utveckling, t.ex. i form av dubbelriktade betygsmekanismer, oberoende kontroller av omdömen och frivilligt införande av certifieringsprogram, som goda exempel på hur man kan förebygga missbruk, manipulationer, bedrägerier och falsk återkoppling. Parlamentet uppmuntrar delningsplattformar att lära av bästa praxis och öka medvetenheten om deras användares rättsliga förpliktelser.

29.  Europaparlamentet påpekar att det är mycket viktigt att klarlägga de metoder enligt vilka automatiserade system för beslutsfattande på grundval av algoritmer fungerar för att garantera rättvisa och transparenta algoritmer. Parlamentet uppmanar kommissionen att även granska denna fråga utifrån EU:s konkurrenslagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta med medlemsstaterna, den privata sektorn och de berörda lagstiftarna i syfte att fastställa ändamålsenliga kriterier för utformning av ansvarsprinciper avseende algoritmer för informationsbaserade delningsplattformar.

30.  Europaparlamentet betonar behovet av att bedöma användningen av data där denna kan ha olika konsekvenser för olika segment av samhället, av att förhindra diskriminering och av att kontrollera den potentiella skada som stordata kan orsaka den personliga integriteten. Parlamentet påminner om att EU redan har utarbetat en omfattande ram för uppgiftsskydd i den allmänna dataskyddsförordningen och uppmanar därför delningsekonomiplattformar att inte förbise uppgiftsskyddsfrågan utan i stället tillhandahålla tjänsteleverantörer och användare transparent information om de personuppgifter som samlats in och det sätt på vilket dessa uppgifter behandlas.

31.  Europaparlamentet medger att många regler i EU:s regelverk redan är tillämpliga på delningsekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behovet av att, i överensstämmelse med principerna för bättre lagstiftning och medlemsstaternas erfarenheter, ytterligare utveckla EU:s rättsliga ram i syfte att förhindra ytterligare fragmentering av den inre marknaden. Parlamentet anser att denna ram i tillämpliga fall bör vara harmoniserad samt flexibel, teknikneutral och framtidssäkrad och bestå av en kombination av allmänna principer och särskilda regler, utöver eventuell sektorsspecifik lagstiftning som kan behövas.

32.  Europaparlamentet understryker betydelsen av samordnad lagstiftning för att garantera en välfungerande inre marknad för alla och uppmanar kommissionen att trygga nuvarande regler och lagstiftning om arbetar- och konsumenträttigheter innan ny lagstiftning som skulle kunna fragmentera den inre marknaden införs.

Konkurrens och uppfyllelse av skattskyldighet

33.  Europaparlamentet välkomnar att delningsekonomins uppkomst har medfört större konkurrens och utmanat befintliga aktörer att fokusera på konsumenternas verkliga behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja lika konkurrensvillkor inom jämförbara tjänster inbördes mellan delningsplattformar och mellan dessa och traditionella företag. Parlamentet betonar att det är viktigt att identifiera och hantera hinder för uppkomsten av delningsföretag och deras förmåga att växa, särskilt vad gäller nystartade företag. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av fritt dataflöde, dataportabilitet och driftskompatibilitet, vilket underlättar byte mellan plattformar och förhindrar inlåsning och vilka alla är avgörande faktorer för en öppen och rättvis konkurrens och för att ge användare av delningsplattformar ökat inflytande samtidigt som man tar hänsyn till alla marknadsaktörers legitima intressen och skyddar användarinformation och personuppgifter.

34.  Europaparlamentet välkomnar den ökade spårbarhet avseende ekonomiska transaktioner som onlineplattformar möjliggör i syfte att säkerställa efterlevnad av skattereglerna och skatteindrivning, men ser med oro på de svårigheter som hittills uppkommit inom vissa sektorer. Parlamentet understryker att delningsekonomin aldrig får användas som ett sätt att undvika skattskyldigheter. Parlamentet betonar dessutom att det är viktigt att behöriga myndigheter och delningsplattformar omedelbart börjar samarbeta om efterlevnad av skattereglerna och uppbörd av skatt. Parlamentet erkänner att dessa problem har tagits upp i vissa medlemsstater och noterar det framgångsrika offentlig-privata samarbetet på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna, med deltagande från behöriga myndigheter och berörda parter, för att utveckla verkningsfulla och innovativa lösningar som förbättrar efterlevnaden av skattereglerna och skatteindrivningen i syfte att även undanröja risken för gränsöverskridande skattebedrägeri. Parlamentet uppmanar delningsplattformarna att spela en aktiv roll i detta avseende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna till tydlighet och samarbete avseende den information som olika ekonomiska aktörer som medverkar i delningsekonomin måste redovisa för skattemyndigheterna inom ramen för sina skyldigheter att lämna skatteuppgifter enligt nationell lagstiftning.

35.  Europaparlamentet instämmer i att funktionellt liknande skatteskyldigheter bör tillämpas på företag som tillhandahåller jämförbara tjänster, oavsett om det sker inom den traditionella ekonomin eller delningsekonomin, och anser att skatten bör betalas där vinsten genereras och där det inte enbart är fråga om kostnadsdelning, i förenlighet med subsidiaritetsprincipen och även i överensstämmelse med nationella och lokala skattelagar.

Inverkan på arbetsmarknaden och arbetstagarnas rättigheter

36.  Europaparlamentet framhåller att den digitala revolutionen har en betydande inverkan på arbetsmarknaden och att de framväxande tendenserna inom delningsekonomin är en del av en pågående tendens inom samhällets digitalisering.

37.  Europaparlamentet konstaterar samtidigt att delningsekonomin öppnar upp nya möjligheter och nya, flexibla vägar in i arbete för alla användare, särskilt för egenföretagare, för arbetslösa som för närvarande står långt från arbetsmarknaden eller som annars inte skulle kunna delta på den, och att den därmed kan fungera som en ingång till arbetsmarknaden, särskilt för unga människor och marginaliserade grupper. Parlamentet understryker dock att detta under vissa omständigheter också kan leda till osäkra situationer. Parlamentet framhåller behovet av en flexibel arbetsmarknad å ena sidan och av arbetstagares ekonomiska och sociala säkerhet å den andra, i överensstämmelse med seder och traditioner i medlemsstaterna.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vad mån de befintliga unionsbestämmelserna är tillämpliga på den digitala arbetsmarknaden och säkerställa att de genomförs och verkställs på lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer, på ett proaktivt och förutseende sätt bedöma behovet av att modernisera befintlig lagstiftning, däribland socialförsäkringssystemen, för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och samtidigt säkerställa skyddet för arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sina socialförsäkringssystem för att säkerställa att förmåner och sammanläggning av perioder kan överföras till ett annat land i enlighet med EU:s lagstiftning och nationell lagstiftning. Parlamentet uppmuntrar arbetsmarknadens parter att vid behov uppdatera kollektivavtal så att nuvarande skyddsnormer kan upprätthållas även i det digitala arbetslivet.

39.  Europaparlamentet understryker att det är av yttersta vikt att skydda arbetstagarnas rättigheter inom delningstjänster – först och främst arbetstagares rätt att organisera sig, förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder, i överensstämmelse med nationell lagstiftning och praxis. Parlamentet påminner om att alla arbetstagare i delningsekonomin antingen är anställda eller egenföretagare beroende på omständigheter och att de måste klassificeras i enlighet därmed. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inom sina respektive behörighetsområden säkerställa rättvisa arbetsvillkor och tillräckligt rättsligt och socialt skydd för alla arbetstagare i delningsekonomin, oberoende av deras status.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra riktlinjer om hur unionsrätten tillämpas på de olika typerna av plattformsaffärsmodeller, för att där det behövs täppa till luckor i lagstiftningen på området sysselsättning och social trygghet. Parlamentet anser att plattformsekonomins stora öppenhetspotential möjliggör en god spårbarhet, i linje med målet att verkställa befintlig lagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra tillräckligt med arbetsinspektioner när det gäller onlineplattformar och att införa sanktioner i de fall då regler har överträtts, särskilt i fråga om arbets- och anställningsvillkor och särskilda krav avseende kvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt odeklarerat arbete och falskt egenföretagande i denna sektor och att sätta plattformsekonomin på agendan för det europeiska forumet för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta tillräckliga resurser för arbetsinspektioner.

41.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att garantera grundläggande rättigheter och tillräckligt socialförsäkringsskydd åt det växande antalet egenföretagare, som är centrala aktörer inom delningsekonomin, inbegripet förhandlingsrätt och rätt till kollektiva åtgärder även vad gäller deras ersättning.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna att delningsekonomin också kommer att medföra störningar och att därför iordningställa dämpningsåtgärder för vissa sektorer samt stödja utbildning och omplacering.

43.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att arbetstagare i delningsplattformar kan dra nytta av bärbarheten för betygsättningar och omdömen, vilket utgör deras digitala marknadsvärde, och betydelsen av att främja överförbarhet och ackumulering avseende betygsättningar och omdömen över olika plattformar samtidigt som man respekterar reglerna om uppgiftsskydd och integriteten för alla inblandade parter. Parlamentet noterar den potentiella risken för orättvisa och godtyckliga metoder rörande betygssystem på nätet, som kan påverka delningsplattformsarbetstagares arbetsvillkor och förmåner och deras möjlighet att få jobb. Parlamentet anser att mekanismer för betyg och omdömen bör utformas på ett transparent sätt och att arbetstagare bör informeras och rådfrågas på lämpliga nivåer, i överensstämmelse med medlemsstatens lagstiftning och praxis, om de allmänna kriterier som används för att utforma sådana mekanismer.

44.  Europaparlamentet understryker betydelsen av uppdaterad kompetens på den föränderliga arbetsmarknaden och av att se till att alla arbetstagare har tillräcklig kompetens efter vad som krävs i det digitala samhället och den digitala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och delningsekonomins företag att göra livslångt lärande och digital kompetensutveckling tillgängligt. Parlamentet anser att det behövs offentliga och privata finansieringsmöjligheter för livslångt lärande och fortbildning, särskilt för mikroföretag och små företag.

45.  Europaparlamentet understryker betydelsen av distansarbete och ”smart arbete” inom ramen för delningsekonomin och framhåller i detta sammanhang att sådana arbetsformer måste jämställas med de traditionella.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag (2008/104/EG(14)) är tillämpligt på specifika onlineplattformar. Parlamentet anser att många förmedlande onlineplattformar strukturellt sett liknar bemanningsföretag (tresidigt avtalsförhållande mellan bemanningsföretagsanställd/plattformsarbetstagare; bemanningsföretag/onlineplattform; kundföretag/kund).

47.  Europaparlamentet uppmanar de nationella offentliga arbetsförmedlingarna och Eures-nätverket att bli bättre på att sprida information om de möjligheter som erbjuds i delningsekonomin.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att tillhandahålla adekvat information till plattformsarbetstagare om arbets- och anställningsvillkor och arbetstagares rättigheter samt om deras arbetsrelationer med både plattformar och användare. Parlamentet anser att plattformar bör spela en proaktiv roll när det gäller att tillhandahålla information till användare och arbetstagare om tillämplig lagstiftning så att de rättsliga kraven kan uppfyllas.

49.  Europaparlamentet uppmärksammar avsaknaden av data avseende förändringar på arbetsmarknaden som delningsekonomin gett upphov till. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att, även i samarbete med arbetsmarknadens parter, samla in mer tillförlitliga och övergripande data i detta avseende och uppmuntrar medlemsstaterna att utse ett redan befintligt nationellt behörigt organ till att övervaka och bedöma framväxande tendenser på delningsekonomins arbetsmarknad. Parlamentet betonar att det är viktigt med utbyte av information och bästa praxis mellan medlemsstaterna i detta sammanhang. Parlamentet understryker betydelsen av att övervaka arbetsmarknaden och arbetsvillkoren i delningsekonomin i syfte att bekämpa olagliga metoder.

Delningsekonomins lokala dimension

50.  Europaparlamentet konstaterar att ett växande antal lokala myndigheter och kommuner redan aktivt arbetar med att reglera och utveckla delningsekonomin genom att fokusera på delningsmetoder både inom politiken och som en organisationsprincip för nya former av samarbetsbaserad förvaltning och deltagardemokrati.

51.  Europaparlamentet konstaterar att nationella, regionala och lokala myndigheter har stort manöverutrymme till att införa kontextspecifika åtgärder för att hantera tydligt identifierade mål av allmänintresse genom proportionella åtgärder som överensstämmer fullt ut med EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stödja medlemsstaterna i deras beslutsfattande och att hjälpa dem med att införa regler som är förenliga med EU-rätten.

52.  Europaparlamentet konstaterar att delningsekonomin först utvecklades i städer, eftersom förhållandena i städer, t.ex. befolkningstäthet och fysisk närhet, gynnar införandet av delningsmetoder, varigenom fokus vidgas från smarta städer till delande städer och övergången till mer medborgarvänliga infrastrukturer underlättas. Parlamentet är även övertygat om att delningsekonomin kan erbjuda stora möjligheter i områden utanför städer, landsbygdsområden och missgynnade områden, att den kan bidra med nya och inkluderande former av utveckling och ha positiva socioekonomiska konsekvenser samt hjälpa marginaliserade samhällen genom indirekta fördelar för turismsektorn.

Främjande av delningsekonomin

53.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av lämpliga kompetenser, färdigheter och lämplig utbildning för att möjliggöra för så många människor som möjligt att spela en aktiv roll i delningsekonomin och släppa loss dess potential.

54.  Europaparlamentet betonar att IKT möjliggör för innovativa idéer inom delningsekonomin att utvecklas snabbt och effektivt, samtidigt som deltagarna, oavsett om de är användare eller tjänsteleverantörer, sammankopplas och får en starkare ställning genom att deras tillträde till och deltagande på marknaden främjas och avlägsna områden och landsbygdsområden görs mer tillgängliga.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett proaktivt sätt uppmuntra till offentligt-privat samarbete i synnerhet vad gäller påbörjande av användning av e-legitimationer, för att höja konsumenternas och tjänsteleverantörernas tillit till transaktioner på internet med hjälp av EU:s ram för ömsesidigt erkännande av e-legitimationer och att ta itu med andra befintliga hinder för delningsekonomins tillväxt, t.ex. hinder mot att tillhandahålla gränsöverskridande försäkringsplaner.

56.  Europaparlamentet framhåller att i och med införandet av 5G kommer logiken i våra ekonomier att förändras på ett genomgripande sätt och skapa större mångfald bland tjänster och göra dem mer lättillgängliga. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att skapa en konkurrenskraftig marknad för innovativa företag, vilkas framgång i slutändan kommer att definiera styrkan i våra ekonomier.

57.  Europaparlamentet framhåller att delningsekonomin blir allt viktigare inom energisektorn och gör det möjligt för kunder, producenter, enskilda och samhällen att effektivt ta del av flera decentraliserade faser av den förnybara energicykeln, däribland egenproduktion och egenkonsumtion, lagring och distribution, i överensstämmelse med unionens klimat- och energimål.

58.  Europaparlamentet framhåller att delningsekonomin utvecklas framgångsrikt framför allt i sådana samhällen där modellerna för delning av kunskap och utbildning är starka, för att därigenom befästa och ha en katalysatoreffekt på kulturen av öppen innovation. Parlamentet betonar betydelsen av sammanhållna strategier och av utbyggnad av bredband och höghastighetsbredband som en förutsättning för att utveckla delningsekonomins fulla potential och dra nytta av fördelarna med delningsmodellen. Parlamentet påminner därför om behovet av att möjliggöra tillräcklig nättillgång för alla EU-medborgare, särskilt i glesbefolkade områden, avlägsna områden och landsbygdsområden där tillräckliga uppkopplingsmöjligheter fortfarande saknas.

59.  Europaparlamentet understryker att delningsekonomin måste få stöd för den utveckling och expansion som den genomgår och måste förbli öppen för forskning, innovationer och nya tekniker för att dra till sig investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s lagstiftning och strategier är framtidssäkrade, särskilt med avseende på att inrätta icke-exklusiva, försöksinriktade platser för att främja digital konnektivitet och kompetens, stödja europeiska entreprenörer, nystartade företag och stimulera industri 4.0, innovationsnav, kluster och inkubatorer, samtidigt som man utvecklar samexistenssynergier med traditionella affärsmodeller.

60.  Europaparlamentet framhäver transportsektorns komplexa karaktär inom och utanför delningsekonomin. Parlamentet konstaterar att denna sektor är starkt reglerad. Parlamentet noterar potentialen hos delningsekonomins modeller att i betydande grad förbättra transportsystemets effektivitet och hållbara utveckling (däribland genom sammanhängande multimodala biljettsystem och resor inom ramen för en enskild resa för transportanvändare med appar från delningsekonomin) samt dess säkerhet och trygghet och att minska trafikens oönskade externa effekter i form av trafikstockningar.

61.  Europaparlamentet uppmanar berörda myndigheter att främja en gynnsam samexistens mellan delningstransporttjänster och det konventionella transportsystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera delningsekonomin i arbetet kring ny former av teknik på transportområdet (uppkopplade fordon, självkörande fordon, integrerade digitala biljettsystem och intelligenta transportsystem), med tanke på deras starka samverkan och naturliga synergieffekter.

62.  Europaparlamentet betonar behovet av rättssäkerhet för plattformar och deras användare för att man ska kunna säkerställa delningsekonomins utveckling inom EU:s transportsektor. Parlamentet noterar att det inom mobilitetssektorn är viktigt att tydligt skilja mellan å ena sidan i) samåkning och kostnadsdelning vid resor som föraren valt att göra för egen del och å andra sidan ii) reglerade transporttjänster.

63.  Europaparlamentet erinrar om att inkvarteringstjänster mellan privatpersoner, enligt kommissionens beräkningar, är den största sektorn inom delningsekonomin baserat på genererad handel, medan transporter som tillhandahålls av privatpersoner till andra privatpersoner är den största sett till plattformsintäkter.

64.  Europaparlamentet framhåller att delningstjänster för boende inom turismsektorn är ett utmärkt sätt att använda resurser och underutnyttjat utrymme, särskilt i områden som vanligtvis inte gynnas av turismen.

65.  Europaparlamentet fördömer i detta avseende de bestämmelser som införs av vissa offentliga myndigheter, som syftar till att inskränka tillhandahållandet av inkvartering för turister via delningsekonomin.

66.  Europaparlamentet uppmärksammar svårigheterna för europeiska delningsplattformar med att få tillgång till riskkapital och med sina strategier för att utvidga verksamheten, vilket förvärras av att de inhemska marknaderna är små och fragmenterade och av en akut brist på gränsöverskridande investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja befintliga finansieringsinstrument för att investera i delningsföretag och att främja initiativ som underlättar tillgång till finansiering, särskilt för nystartade företag samt små och medelstora företag.

67.  Europaparlamentet betonar att finansiella system inom delningsekonomin, t.ex. gräsrotsfinansiering, är ett viktigt komplement till traditionella finansieringskanaler som en del av ett effektivt finansieringsekosystem.

68.  Europaparlamentet noterar att tjänster som tillhandahålls av små och medelstora företag i delningsekonomisektorn inte alltid är tillräckligt anpassade efter behoven hos personer med funktionsnedsättning och äldre. Parlamentet efterlyser verktyg och program inriktade på att stödja dessa operatörer i att ta hänsyn till behoven hos personer med funktionsnedsättning.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och främja tillgången till lämpliga finansieringskanaler för europeiska entreprenörer som verkar i delningsekonomisektorn och även inom ramen för EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020.

70.  Europaparlamentet noterar den snabba utvecklingen och ökande spridningen av innovativ teknik och innovativa digitala verktyg såsom blockkedjor och distribuerad databasteknik, även inom finanssektorn. Parlamentet framhåller att användningen av denna decentraliserade teknik kan möjliggöra ändamålsenliga transaktioner och förbindelser mellan privatpersoner i delningsekonomin, vilket leder till att det skapas oberoende marknader eller nätverk och till att den roll som mellanhänder spelar i dag i framtiden ersätts med delningsplattformarna.

o
o   o

71.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0009. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0237. (3) Antagna texter, P8_TA(2016)0455. (4) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11834-2016-INIT/en/pdf (5) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36. (6) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1. (7) EUT L 149, 11.6.2005, s. 22. (8) EUT L 337, 18.12.2009, s. 11. (9) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1. (10) ECON-VI/016. (11) EUT C 75, 10.3.2017, s. 33. (12) Flash Eurobarometer 438 (mars 2016) om användningen av delningsplattformar. (13) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37. (14) EUT L 327, 5.12.2008, s. 9.

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om onlineplattformar och den digitala inre marknaden (2016/2276(INI))

P8_TA(2017)0272 A8-0204/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 maj 2016 Onlineplattformar och den digitala inre marknaden – Möjligheter och utmaningar för Europa (COM(2016)0288)och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0172),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2016 Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0184),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar (COM(2016)0179) och de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0108) och (SWD(2016)0109),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016)0180) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0110),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2015)0100),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0106),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 Att skapa en europeisk dataekonomi (COM(2017)0009) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2017)0002),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om europeiska initiativet för molnbaserade tjänster(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en öppen internetanslutning och om ändring av direktiv 2002/22/EG om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster och förordning (EU) nr 531/2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen(4),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 531/2012 vad gäller bestämmelser om grossistledet på roamingmarknader (COM(2016)0399),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (COM(2016)0590),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (COM(2016)0593),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden(5) (e-handelsdirektivet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen)(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen(7) (it-säkerhetsdirektivet),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2010/13/EU om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster, mot bakgrund av ändrade marknadsförhållanden (COM(2016)0287) (direktivet om audiovisuella medietjänster),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen (COM(2016)0283),

–  med beaktande av förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om vissa aspekter på avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll (COM(2015)0634),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 25 maj 2016 Guidance on the implementation/application of Directive 2005/29/EC on unfair commercial practices (SWD(2016)0163),

–  med beaktande av den vägledning för IKT-sektorn om genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som kommissionen offentliggjorde i juni 2013,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 15 september 2016 Preliminary Report on the E-commerce Sector Inquiry (SWD(2016)0312),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande över meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Onlineplattformar och den digitala inre marknaden – Möjligheter och utmaningar för Europa(8),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0204/2017), och av följande skäl:

A.  Den digitala inre marknaden finns till för att undvika splittring mellan olika länders lagstiftningar och för att undanröja tekniska, rättsliga och skattemässiga hinder så att företag, medborgare och konsumenter kan dra full nytta av digitala verktyg och tjänster.

B.  Digitalisering och ny teknik ändrar hela tiden kommunikationsformerna, tillgången till information och medborgarnas, konsumenternas och företagens beteende, och den fjärde industriella revolutionen kommer att leda till en digitalisering av alla områden inom ekonomin och samhället.

C.  Den växande användningen av internet och mobila enheter erbjuder nya affärsmöjligheter för företag i alla storleksordningar och ger upphov till nya och alternativa affärsmodeller genom ny teknik och tillgång till den globala marknaden, men skapar också nya utmaningar.

D.  Utvecklingen och användningen av internetplattformar för många olika typer av verksamheter, bland annat kommersiell verksamhet och delning av varor och tjänster, har ändrat användares och företags sätt att interagera med innehållsleverantörer, näringsidkare och andra personer som erbjuder varor och tjänster.

E.  E-handelsdirektivet befriar mellanhänderna från ansvar för innehåll endast om dessa varken känner till eller kan kontrollera vilket slags innehåll som förmedlas eller lagras, men om mellanhanden har faktisk kännedom om överträdelsen eller den olagliga verksamheten eller informationen ställs det krav på en snabb reaktion för att avlägsna eller förhindra tillgång till olaglig information eller olaglig verksamhet.

F.  Ett stort antal onlineplattformar och informationssamhällets tjänster erbjuder enklare tillgång till varor, tjänster och digitalt innehåll och har utvidgat sin verksamhet i förhållande till konsumenter och andra aktörer.

G.  Kommissionen utför just nu ett antal bedömningar av konsumentskyddsregler och den praxis företag emellan som onlineplattformar tillämpar gentemot sina företagsanvändare.

H.  Kreativitet och innovation är drivkrafter i den digitala ekonomin, och det är därför mycket viktigt att man garanterar en hög skyddsnivå för immateriella rättigheter.

Allmän inledning

1.  Europaparlamentet välkomnar meddelandet Onlineplattformar och den digitala inre marknaden – Möjligheter och utmaningar för Europa.

2.  Europaparlamentet välkomnar de olika initiativ som redan har föreslagits inom ramen för strategin för den digitala inre marknaden. Parlamentet understryker vikten av samordning och samstämmighet mellan dessa initiativ. Parlamentet anser att den digitala inre marknaden är viktig för att främja EU:s konkurrenskraft, skapa högkvalitativa och högkvalificerade arbetstillfällen och stimulera den digitala ekonomins tillväxt i Europa.

3.  Europaparlamentet konstaterar att onlineplattformar är till nytta för dagens digitala ekonomi och samhälle genom att de ökar konsumenternas valmöjligheter och skapar och formar nya marknader. Parlamentet påpekar dock att onlineplattformar för med sig nya politiska och lagstiftningsmässiga utmaningar.

4.  Europaparlamentet påminner om att många EU-strategier gäller även för onlineplattformar, men noterar att lagstiftningen ibland inte genomdrivs korrekt eller tolkas på ett annat sätt i medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att EU‑lagstiftningen tillämpas och genomdrivs korrekt innan man överväger om man behöver komplettera den befintliga rättsliga ramen för att åtgärda situationen.

5.  Europaparlamentet välkomnar det pågående arbetet med att uppdatera och komplettera den befintliga rättsliga ramen så att den tjänar sitt syfte i den digitala tidsåldern. Parlamentet anser att en effektiv och attraktiv rättslig miljö är avgörande för utvecklingen av onlineföretag och digitala företag i Europa.

Definition av plattformar

6.  Europaparlamentet inser att det skulle vara mycket svårt att komma fram till en enda, rättsligt relevant och framtidssäker definition av onlineplattformar på EU-nivå, bland annat på grund av den stora variationen av befintliga onlineplattformar och deras verksamhetsområden samt den snabbt föränderliga miljön i den digitala världen. Parlamentet anser i varje fall att en enda EU-definition eller en universallösning inte skulle hjälpa EU att lyckas inom plattformsekonomin.

7.  Europaparlamentet är samtidigt medvetet om vikten av att undvika en splittring av EU:s inre marknad, som skulle kunna uppstå till följd av en spridning av regionala eller nationella bestämmelser och definitioner, samt behovet av att erbjuda säkerhet och likvärdiga förutsättningar för både företag och konsumenter.

8.  Europaparlamentet anser därför att man bör skilja mellan olika typer av onlineplattformar och att de bör definieras i respektive sektorsspecifik lagstiftning på EU-nivå på grundval av plattformarnas egenskaper, klassificeringar och principer och med utgångspunkt i ett problemstyrt tillvägagångssätt.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens pågående arbete avseende onlineplattformar, som bland annat omfattar samråd med berörda aktörer och en konsekvensbedömning. Parlamentet anser att ett sådant evidensbaserat upplägg är viktigt för att nå en omfattande förståelse på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov föreslå lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder utifrån denna djupgående analys.

10.  Europaparlamentet konstaterar att onlineplattformar som används mellan företag och konsumenter och konsumenter emellan används för mycket olika verksamheter, såsom e-handel, media, sökmotorer, kommunikation, betalningssystem, arbetsförmedling, operativsystem, transport, reklam, spridning av kulturellt innehåll, delningsekonomin och sociala nätverk. Parlamentet konstaterar vidare att även om vissa gemensamma drag gör att dessa verksamheter kan identifieras, kan onlineplattformar anta många olika former, och många olika sätt kan användas för att identifiera en plattform.

11.  Europaparlamentet konstaterar att onlineplattformar som används mellan företag och konsumenter och konsumenter emellan i större eller mindre utsträckning kännetecknas av vissa gemensamma drag, såsom bland annat att de bedriver verksamhet på flersidiga marknader, möjliggör direkt elektronisk förbindelse för parter som hör till två eller flera skilda användargrupper, förbinder olika användartyper, erbjuder onlinetjänster skräddarsydda efter användarpreferenser och baserade på uppgifter från kunderna, klassificerar eller specificerar – exempelvis med hjälp av algoritmer – varor eller tjänster som tredje part föreslår eller lägger ut på nätet och sammanför flera parter i syfte att sälja en vara, tillhandahålla en tjänst eller utbyta eller dela innehåll, information, varor eller tjänster.

12.  Europaparlamentet påpekar att det är mycket viktigt att man klargör beslutsmetoder som baseras på algoritmer och främjar öppenhet i fråga om användningen av dessa algoritmer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att granska potentialen för felaktigheter och skevheter vid användningen av algoritmer för att förebygga alla typer av diskriminering, orättvis behandling eller kränkningar av den personliga integriteten.

13.  Europaparlamentet anser dock att en tydlig åtskillnad bör göras mellan plattformar som används mellan företag och konsumenter respektive plattformar som används företag emellan med tanke på de nya onlineplattformar för användning företag emellan som är avgörande för utvecklingen av det industriella internet, såsom molnbaserade tjänster och datadelningsplattformar, som möjliggör kommunikation mellan produkter inom sakernas internet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med de hinder på den inre marknaden som står i vägen för tillväxten av sådana plattformar.

Underlätta en hållbar tillväxt för europeiska onlineplattformar

14.  Europaparlamentet noterar att onlineplattformar använder internet som ett verktyg för växelverkan mellan parter och därför är till nytta för användare, konsumenter och företag eftersom de underlättar tillgången till den globala marknaden. Parlamentet konstaterar att onlineplattformar kan bidra till att anpassa utbudet av och efterfrågan på varor och tjänster på grundval av stämningar bland befolkningen, gemensamt tillträde, gott rykte och förtroende.

15.  Europaparlamentet konstaterar att onlineplattformar och onlineapplikationer, varav många tagits fram av europeiska applikationsutvecklare, drar nytta av det enorma och ständigt ökande antalet anslutna mobila enheter, persondatorer, bärbara datorer och andra datorenheter, och att de allt oftare finns tillgängliga på sådana enheter.

16.  Europaparlamentet påpekar att högsta prioritet måste ges åt att säkerställa tillräckliga investeringar för utbyggnaden av bredbandsnät med hög hastighet och digital infrastruktur för att uppnå gigabitsamhällets konnektivitetsmål, eftersom en sådan utbyggnad är avgörande för att medborgarna och företagen ska kunna ta del av 5G‑tekniken och för att säkerställa konnektivitet i allmänhet i samtliga medlemsstater.

17.  Europaparlamentet betonar att den alltmer utbredda användningen av smarta enheter, exempelvis smarttelefoner och surfplattor, har ökat och förbättrat tillgången till nya tjänster, bland annat till onlineplattformar, och därigenom främjat deras roll i ekonomin och samhället, i synnerhet bland unga människor, men i allt större utsträckning bland alla åldersgrupper. Parlamentet konstaterar att digitaliseringen kommer att öka ytterligare med den snabba utvecklingen av sakernas internet, som förväntas leda till att det finns 25 miljarder uppkopplade föremål år 2020.

18.  Europaparlamentet anser att alla medborgare och företag, inte bara de som redan är aktiva på nätet, måste ha tillgång till onlineplattformar genom högkvalitativ teknik. Parlamentet betonar vikten av att förebygga klyftor som kan uppstå på grund av brist på digital kompetens eller ojämlik tillgång till teknik. Parlamentet understryker att det behövs ett åtagande för utveckling av digitala färdigheter på nationell och europeisk nivå.

19.  Europaparlamentet fäster uppmärksamhet vid de snabbväxande marknaderna för onlineplattformar, vilka erbjuder en ny försäljningskanal för varor och tjänster. Parlamentet är medvetet om sådana marknaders globala och gränsöverskridande karaktär. Parlamentet påpekar att marknaderna för globala onlineplattformar erbjuder konsumenterna stora valmöjligheter och effektiv priskonkurrens. Parlamentet konstaterar att avtalet om ”roaming som hemma” främjar onlineplattformarnas gränsöverskridande dimension genom att göra onlinetjänsterna mer överkomliga.

20.  Europaparlamentet noterar onlineplattformarnas växande roll för delning och tillhandahållande av nyheter och annan information som är värdefull för medborgarna samt för en välfungerande demokrati. Parlamentet anser att onlineplattformar även kan bidra till att e-demokrati möjliggörs.

21.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att främja tillväxten av europeiska onlineplattformar och nystartade företag och stärka deras förmåga att expandera och konkurrera globalt. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med en innovationsvänlig politik gentemot onlineplattformar för att underlätta deras marknadstillträde. Parlamentet beklagar EU:s låga andel av börsvärdet för onlineplattformar och betonar vikten av att man undanröjer de hinder som försvårar en smidig verksamhet för gränsöverskridande onlineplattformar och som stör den digitala inre marknadens funktion. Parlamentet betonar vikten av icke-diskriminering och behovet av att man underlättar byte mellan plattformar som erbjuder kompatibla tjänster.

22.  Europaparlamentet understryker att viktiga faktorer innefattar en öppen miljö, enhetliga regler, tillgång till tillräcklig konnektivitet, driftskompatibilitet mellan befintliga applikationer och tillgång till öppna standarder.

23.  Europaparlamentet erkänner de avsevärda fördelar som onlineplattformarna kan erbjuda små och medelstora företag och nystartade företag. Parlamentet noterar att onlineplattformar ofta är det enklaste och lämpligaste första steget för små företag som vill bli tillgängliga på nätet och dra nytta av de distributionskanaler som finns där. Parlamentet noterar att små och medelstora företag och nystartade företag tack vare onlineplattformar har tillträde till globala marknader utan att de behöver göra stora investeringar i uppbyggnaden av dyr digital infrastruktur. Parlamentet betonar vikten av öppenhet och rättvis tillgång till plattformar och påminner om att vissa onlineplattformars ökande dominans inte bör leda till att näringsfriheten inskränks.

24.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att prioritera åtgärder som ger europeiska nystartade företag och onlineplattformar möjlighet att växa fram och expandera. Parlamentet betonar att det för utvecklingen av onlineplattformar i Europa är avgörande att man underlättar finansieringen av och investeringar i nystartade företag med hjälp av alla finansieringsinstrument som finns att tillgå, särskilt genom tillgång till riskkapital och olika kanaler som banker och offentliga medel eller genom alternativa finansieringsmöjligheter, såsom gräsrotsfinansiering.

25.  Europaparlamentet konstaterar att vissa onlineplattformar möjliggör delningsekonomin och bidrar till dess tillväxt i Europa. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande om delningsekonomin och understryker att det bör vara det första steget på vägen mot en mer omfattande europeisk strategi på området, som stöder utvecklingen av nya affärsmodeller. Parlamentet betonar att dessa nya affärsmodeller skapar arbetstillfällen, främjar företagande och ger upphov till nya tjänster, större utbud och bättre priser för medborgare och konsumenter samt större flexibilitet och nya möjligheter, men att de även kan medföra utmaningar och risker för arbetstagarna.

26.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaterna under de senaste årtiondena har gjort framsteg när det gäller arbetsrättsliga och sociala standarder samt system för socialt skydd och betonar att man även i den digitala tidsåldern måste sörja för utvecklingen av den sociala dimensionen. Parlamentet konstaterar att ökad digitalisering påverkar arbetsmarknaderna genom att arbetstillfällena och avtalsförhållandena mellan arbetstagare och företag omdefinieras. Parlamentet konstaterar att det är viktigt att man ser till att arbetstagarrättigheterna och de sociala rättigheterna respekteras och att gällande lagstiftning efterlevs korrekt för att ytterligare främja trygghetssystemen och kvaliteten på sysselsättningen. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer bedöma behovet av att modernisera befintlig lagstiftning, bland annat de sociala trygghetssystemen, för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen samtidigt som skyddet för arbetstagare säkerställs och för att garanterar anständiga arbetsförhållanden och skapa allmänna fördelar för samhället i stort.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig social trygghet för egenföretagare, vilka är nyckelaktörer på den digitala arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att vid behov utveckla nya skyddsmekanismer för att säkerställa ett tillräckligt skydd för arbetstagare i samband med onlineplattformar samt icke-diskriminering och jämställdhet och att utbyta bästa praxis på EU-nivå.

28.  Europaparlamentet konstaterar att hälsoplattformar online kan vara ett stöd för innovativa verksamheter eftersom de skapar och överför relevanta kunskaper från engagerade konsumenter av hälso- och sjukvård till en innovativ hälso- och sjukvårdsmiljö. Parlamentet betonar att nya innovativa plattformar kommer att medverka till att utforma och skapa nästa generations hälso- och sjukvårdsprodukter så att de exakt matchar de behov som inte tillgodoses i dag.

Klarläggande av mellanhänders ansvar

29.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s nuvarande system för begränsat ansvar för mellanhänderna är en av de frågor som vissa berörda aktörer har tagit upp i den pågående debatten om onlineplattformar. Parlamentet konstaterar att samrådet om den rättsliga miljön för plattformar har visat att det finns ett relativt stöd för den befintliga ramen i e-handelsdirektivet, men även att det finns behov av att undanröja vissa brister i tillämpningen. Parlamentet anser därför att ansvarssystemet bör klarläggas ytterligare, då det är en viktig pelare i EU:s digitala ekonomi. Parlamentet anser att det behövs vägledning från kommissionen om hur lagstiftningen om mellanhänders ansvar ska tillämpas för att onlineplattformar ska kunna uppfylla sina skyldigheter och följa reglerna om ansvar och för att förbättra rättssäkerheten och öka användarnas förtroende. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för detta ändamål och påminner om att plattformar som inte spelar en neutral roll enligt e‑handelsdirektivet inte kan göra anspråk på undantag från ansvarsskyldigheten.

30.  Europaparlamentet betonar att konsumtionen av kreativt innehåll i dag visserligen är större än någonsin, genom tjänster som plattformar för användaruppladdat innehåll och tjänster för sammanställning av innehåll, men att intäkterna för den kulturella och kreativa sektorn inte har ökat på ett sätt som motsvarar denna ökade konsumtion. Parlamentet betonar att en av de främsta orsakerna till detta anses vara den värdeöverföring som har uppstått på grund av den oklarhet som råder kring statusen för dessa onlinetjänster enligt upphovsrätten och e-handelslagstiftningen. Parlamentet betonar att en orättvis marknad har skapats, som hotar utvecklingen av den digitala inre marknaden och dess huvudsakliga aktörer, nämligen de kulturella och kreativa sektorerna.

31.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att offentliggöra riktlinjer för mellanhänders ansvar eftersom det råder viss oklarhet om de befintliga bestämmelserna och deras tillämpning i vissa medlemsstater. Parlamentet anser att riktlinjerna kommer att öka användarnas förtroende för onlinetjänster och uppmanar enträget kommissionen att lägga fram sitt förslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma skillnaderna mellan online- och offlinevärldens regelverk och att skapa likvärdiga förutsättningar för jämförbara tjänster online och offline om så behövs och är möjligt och med hänsyn till varje områdes särdrag, samhällsutvecklingen, behovet av mer öppenhet och rättssäkerhet samt behovet av att inte hindra innovation.

32.  Europaparlamentet anser att digitala plattformar är ett sätt att skapa bredare tillgång till kulturella och kreativa verk och att de erbjuder goda möjligheter för de kulturella och kreativa branscherna att utveckla nya affärsmodeller. Parlamentet betonar vikten av att överväga hur denna process kan fungera med större rättssäkerhet och respekt för rättsinnehavarna. Parlamentet understryker betydelsen av öppenhet och av att säkerställa likvärdiga förutsättningar. Parlamentet anser i detta avseende att det är nödvändigt att man inom ramen för upphovs- och immaterialrätten skyddar rättsinnehavarna för att se till att värden erkänns och att innovation, kreativitet, investeringar och innehållsproduktion stimuleras.

33.  Europaparlamentet uppmanar enträget onlineplattformar att vidta kraftigare åtgärder mot olagligt och skadligt innehåll på internet. Parlamentet välkomnar det pågående arbetet med direktivet om audiovisuella medietjänster samt kommissionens avsikt att föreslå åtgärder för videodelningsplattformar för att skydda minderåriga och för att avlägsna innehåll som avser hatretorik. Parlamentet noterar att det saknas hänvisningar till innehåll som uppmanar till terrorism. Parlamentet anser att man måste ägna särskild uppmärksamhet åt skydd av utsatta personer mot mobbning och våld.

34.  Europaparlamentet anser att ansvarsreglerna för onlineplattformar bör göra det möjligt att hantera frågor om olagligt innehåll och olagliga varor på ett effektivt sätt, exempelvis genom tillämpningen av tillbörlig aktsamhet, samtidigt som man upprätthåller en balanserad och innovationsvänlig inställning. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att definiera och ytterligare klargöra förfarandena för anmälan och avlägsnande och att utarbeta riktlinjer för frivilliga åtgärder som vidtas för att hantera sådant innehåll.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av åtgärder mot spridning av falska nyheter. Parlamentet uppmanar onlineplattformarna att förse användarna med verktyg för att anmäla falska nyheter, så att andra användare kan informeras om att innehållets sanningshalt har ifrågasatts. Parlamentet påpekar samtidigt att ett fritt meningsutbyte är en grundbult för demokratin och att rätten till privatliv gäller även i de sociala medierna. Parlamentet understryker värdet av en fri press för att medborgarna ska förses med tillförlitlig information.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på djupet analysera den aktuella situationen och de rättsliga ramarna när det gäller falska nyheter och att undersöka möjligheten till rättsliga ingripanden för att begränsa spridningen av falskt innehåll.

37.  Europaparlamentet betonar att onlineplattformar måste ta upp kampen mot olagliga varor och olagligt innehåll samt otillbörliga affärsmetoder (exempelvis återförsäljning av evenemangsbiljetter till ockerpriser) genom att vidta lagstadgade åtgärder, som kompletteras med effektiva självreglerande åtgärder (t.ex. genom tydliga användarvillkor och lämpliga mekanismer för att identifiera upprepade överträdelser eller genom att utse särskilda innehållsansvariga och spåra farliga produkter) eller hybridåtgärder.

38.  Europaparlamentet välkomnar branschens uppförandekod om olagligt näthat, som man enades om 2016 och som stöds av kommissionen, och uppmanar kommissionen att ta fram lämpliga och rimliga metoder för onlineplattformar att identifiera och avlägsna skadliga varor och skadligt innehåll.

39.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att den allmänna dataskyddsförordningen och direktivet om nät- och informationssäkerhet efterlevs när det gäller äganderätten till uppgifter. Parlamentet konstaterar att det ofta finns incitament för användare att dela med sig av sina personuppgifter till onlineplattformar. Parlamentet understryker behovet av att användarna informeras om exakt vilken typ av uppgifter som samlas in och hur dessa uppgifter kommer att användas. Parlamentet understryker att det är viktigt för användare att de har kontroll över vilka personuppgifter som samlas in och hur de används och att användarna även bör kunna välja att inte lämna ut sina personuppgifter. Parlamentet konstaterar att ”rätten att bli bortglömd” gäller även på onlineplattformar. Parlamentet uppmanar onlineplattformar att se till att anonymitet råder när uppgifter behandlas av tredje part.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt färdigställa sin översyn av behovet av formella förfaranden för anmälan och åtgärder som ett lovande sätt att stärka ansvarssystemet på ett harmoniserat sätt i hela EU.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att snarast möjligt lägga fram sin praktiska vägledning om marknadskontroll av produkter som säljs på nätet.

Att skapa likvärdiga förutsättningar

42.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att främja likvärdiga förutsättningar för tjänsteleverantörer på onlineplattformar och andra tjänster med vilka de konkurrerar, även när det gäller företag till företag och konsument till konsument. Parlamentet betonar att en förutsägbar lagstiftning är nödvändig för att man ska kunna skapa en blomstrande digital ekonomi. Parlamentet konstaterar att konkurrenstrycket varierar mellan olika sektorer och olika aktörer inom sektorerna och påminner därför om att universallösningar sällan är lämpliga. Parlamentet anser att man i samband med eventuella skräddarsydda lösningar eller föreslagna lagstiftningsåtgärder måste ta hänsyn till plattformarnas särdrag för att se till att konkurrensen sker på lika villkor.

43.  Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att storleken på onlineplattformar varierar från multinationella företag till mikroföretag. Parlamentet betonar vikten av rättvis och effektiv konkurrens mellan onlineplattformar för att främja konsumentutbudet och hindra att det uppkommer monopol eller dominerande ställningar som snedvrider marknaderna genom missbruk av marknadsställningen. Parlamentet framhåller att det är viktigt att man underlättar byte mellan onlineplattformar eller onlinetjänster för att förhindra marknadsmisslyckanden och inlåsning.

44.  Europaparlamentet konstaterar att onlineplattformar håller på att ändra den traditionella, strikt reglerade affärsmodellen. Parlamentet understryker att eventuella reformer av det gällande regelverket bör fokusera på en harmonisering av bestämmelserna och minskad splittring av lagstiftningen i syfte att säkerställa en öppen och konkurrensutsatt marknad för onlineplattformar samtidigt som höga konsumentskyddsstandarder garanteras. Parlamentet betonar behovet av att undvika överreglering och att fortsätta Refit‑processen och genomförandet av principen om bättre lagstiftning. Parlamentet understryker vikten av teknikneutralitet och överensstämmelse mellan regler som är tillämpliga online och offline i likvärdiga situationer i den mån detta behövs och är möjligt. Parlamentet understryker att en förutsägbar lagstiftning främjar konkurrens, investeringar och innovationer.

45.  Europaparlamentet betonar betydelsen av investeringar i infrastruktur i både stadsområden och landsbygdsområden. Parlamentet understryker att rättvis konkurrens borgar för investeringar i kvalitativa bredbandstjänster med mycket hög hastighet och att en prismässigt överkomlig tillgång till och fullständig utbyggnad av tillförlitlig höghastighetsinfrastruktur, såsom ultrasnabba bredbands- och telekommunikationsnät, främjar tillhandahållandet och användningen av tjänster för onlineplattformar. Parlamentet understryker behovet av nätneutralitet och en rättvis och icke‑diskriminerande tillgång till onlineplattformar som en förutsättning för innovation och en verkligt konkurrensutsatt marknad. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att effektivisera finansieringssystemen för relaterade initiativ som underlättar digitaliseringsprocessen så att det blir möjligt att använda Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och Horisont 2020 samt bidraget från medlemsstaternas nationella budgetar. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma möjligheterna med offentlig-privata partnerskap och gemensamma teknikinitiativ.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att upprätta en harmoniserad strategi när det gäller rätt till rättelse, rätt till genmäle och rätt till anstånd för användare av plattformar.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa likvärdiga förutsättningar när det gäller ersättningskrav mot plattformar till följd av spridning av kränkande uppgifter som medför en bestående skada för användaren.

Information till medborgare och konsumenter och deras medverkan

48.  Europaparlamentet framhäver att framtidens internet inte kan vara framgångsrikt om användarna inte har förtroende för onlineplattformarna och om man inte säkerställer större öppenhet, likvärdiga förutsättningar, skydd av personuppgifter, bättre kontroll över marknadsföringssystem och andra automatiserade system, samt om onlineplattformarna inte respekterar all tillämplig lagstiftning och användarnas berättigade intressen.

49.  Europaparlamentet betonar vikten av öppenhet i fråga om uppgiftsinsamlingen och användningen av uppgifter och anser att onlineplattformar måste reagera på användarnas oro på ett lämpligt sätt genom att begära deras samtycke i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen och genom att informera dem på ett effektivare och tydligare sätt om vilka personuppgifter som samlas in och hur de delas och används i överensstämmelse med EU:s dataskyddslagstiftning, samtidigt som användarna fortfarande måste ha möjlighet att återkalla sitt samtycke till enskilda bestämmelser utan att helt förlora tillgången till en tjänst.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa full respekt för medborgarnas rätt till personlig integritet och skydd av sina personuppgifter i den digitala miljön. Parlamentet framhåller vikten av ett korrekt genomförande av den allmänna dataskyddsförordningen, så att principen om inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard tillämpas fullt ut.

51.  Europaparlamentet noterar vikten av att klargöra frågor i samband med tillgång till uppgifter, äganderätt till uppgifter och ansvar rörande uppgifter och uppmanar kommissionen att fortsätta att utvärdera det nuvarande regelverket när det gäller dessa frågor.

52.  Europaparlamentet understryker att onlineplattformarnas gränsöverskridande karaktär är en mycket stor fördel när den digitala inre marknaden utvecklas, men att den också innebär att nationella offentliga myndigheter måste samarbeta bättre. Parlamentet uppmanar existerande konsumentskyddstjänster och konsumentskyddsmekanismer att samarbeta och erbjuda effektivt konsumentskydd i samband med onlineplattformverksamhet. Parlamentet uppmärksammar vidare vikten av förordningen om gränsöverskridande genomförande och samarbete i detta avseende. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utvärdera om det finns ytterligare behov av att uppdatera de befintliga reglerna om konsumentskydd med avseende på plattformar, som en del av kontrollen av ändamålsenligheten hos EU:s konsument- och marknadsföringslagstiftning under 2017.

53.  Europaparlamentet uppmuntrar onlineplattformarna att erbjuda sina kunder tydliga, uttömmande och rättvisa villkor och att presentera sina villkor, sin uppgiftsbehandling, sina lagstadgade garantier och köpgarantier samt möjliga kostnader på ett användarvänligt sätt och undvika komplicerad terminologi, så att konsumentskyddet förbättras och förtroendet och förståelsen för konsumenternas rättigheter stärks, eftersom detta är viktigt för att onlineplattformarna ska lyckas.

54.  Europaparlamentet påpekar att höga standarder för konsumentskyddet på onlineplattformar behövs inte bara i företagens praxis sinsemellan utan även i förbindelserna konsumenter emellan.

55.  Europaparlamentet efterlyser en bedömning av den gällande lagstiftningen och av regleringsmekanismerna för att avgöra om användarna, konsumenterna och företagen erbjuds ett tillräckligt skydd, med tanke på det ökande antalet klagomål och de utredningar som kommissionen har inlett avseende flera plattformar.

56.  Europaparlamentet understryker vikten av att användarna får tydliga, opartiska och transparenta uppgifter om de kriterier som används för att filtrera, rangordna, sponsra, individanpassa eller recensera information som presenteras för dem. Parlamentet betonar att det är viktigt att en tydlig åtskillnad görs mellan sponsrat innehåll och annat innehåll.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med vissa frågor som rör plattformarnas recensionssystem, såsom falska recensioner eller borttagning av negativa recensioner i syfte att nå konkurrensfördelar. Parlamentet betonar behovet av att se till att recensioner blir mer tillförlitliga och användbara för konsumenterna och att plattformar respekterar gällande skyldigheter och vidtar åtgärder i detta avseende mot metoder såsom frivilliga system. Parlamentet välkomnar vägledningen om tillämpningen av direktivet om otillbörliga affärsmetoder.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma behovet av kriterier och trösklar för de villkor som avgör om plattformar ska bli föremål för eventuell ytterligare marknadsövervakning och att tillhandahålla vägledning för onlineplattformar, så att de lättare kan uppfylla gällande skyldigheter och följa riktlinjer i tid, särskilt när det gäller konsumentskyddet och konkurrensbestämmelser.

59.  Europaparlamentet betonar att upphovsmäns rättigheter måste skyddas även i den digitala tidsåldern och påminner om den kreativa sektorns betydelse för sysselsättningen och ekonomin i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera det gällande direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter(9), i syfte att förhindra avsiktligt missbruk av rapporteringsförfaranden och se till att alla aktörer i värdekedjan, inbegripet mellanhänder såsom internetleverantörer, kan bidra mer effektivt till kampen mot varumärkesförfalskning genom att vidta aktiva, proportionella och effektiva åtgärder för att säkerställa spårbarhet och förhindra marknadsföring och distribution av varumärkesförfalskade varor.

60.  Europaparlamentet betonar behovet av att man återställer en balans i fördelningen av värdet av immateriella rättigheter, särskilt på plattformar som sprider skyddat audiovisuellt innehåll.

61.  Europaparlamentet efterlyser närmare samarbete mellan plattformar och rättsinnehavare för att säkerställa en korrekt klarering av rättigheter och bekämpa intrång i immateriella rättigheter på nätet. Parlamentet påminner om att sådana intrång kan vara en angelägen fråga, inte bara för företag, utan även för konsumenternas hälsa och säkerhet, och att konsumenterna måste göras medvetna om den olagliga handeln med förfalskade produkter. Parlamentet upprepar därför sitt krav på att strategin ”följ pengarna” tillämpas i fråga om relevanta betaltjänster i syfte att frånta förfalskarna medlen att bedriva sin ekonomiska verksamhet. Parlamentet understryker att en översyn av direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter skulle kunna vara ett lämpligt sätt att säkerställa ett omfattande samarbete mellan plattformar, användare och övriga ekonomiska aktörer samt en korrekt tillämpning av e-handelsdirektivet.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att främja den nystartade plattformen för lösning av tvister som omfattar köp som gjorts på nätet mellan konsumenter, att förbättra dess användarvänlighet och att övervaka om näringsidkare uppfyller sin skyldighet att länka till den plattformen på sin webbplats, för att ytterligare ta itu med det ökande antalet klagomål mot flera onlineplattformar.

Ökat förtroende för internet och främjandet av innovation

63.  Europaparlamentet understryker att det, när det gäller att öka förtroendet, är en prioritet för såväl den offentliga politiken som företag att se till att dataskydd och konsumenträttigheter faktiskt följs på onlinemarknader i enlighet med bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen och direktivet om nät- och informationssäkerhet. Parlamentet framhåller att många olika åtgärder och tekniska medel som rör integritet online, internetsäkerhet och it-säkerhet behövs för att garantera konsument- och uppgiftsskydd. Parlamentet betonar vikten av öppenhet i fråga om uppgiftsinsamling och betalningssäkerhet.

64.  Europaparlamentet noterar att onlinebetalningar ger en hög grad av öppenhet som hjälper till att skydda konsumenternas och företagarnas rättigheter och minskar risken för bedrägerier. Parlamentet välkomnar också de nya och innovativa alternativa betalningsmetoderna, såsom virtuella valutor och e-plånböcker. Parlamentet noterar att öppenheten gör att det blir lättare att jämföra priser och transaktionskostnader och underlättar spårbarheten i ekonomiska transaktioner.

65.  Europaparlamentet framhåller att en rättvis och förutsägbar innovationsmiljö, liksom investeringar i forskning och utveckling och en kompetenshöjning av arbetskraften är avgörande för att det ska uppstå nya idéer och innovationer. Parlamentet betonar vikten av öppna data och öppna standarder för utvecklingen av nya onlineplattformar och innovation. Parlamentet erinrar om att direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(10) ska ha genomförts senast 2018. Parlamentet konstaterar att öppna, avancerade och gemensamma provbäddar och öppna gränssnitt för tillämpningsprogram kan vara en tillgång för Europa.

66.  Europaparlamentet betonar vikten av att kommissionen och i synnerhet medlemsstaterna visar engagemang för utvecklingen av digitala färdigheter som bidrar till en högkvalificerad arbetskraft eftersom detta är en förutsättning för att man ska kunna garantera hög sysselsättning på rättvisa villkor i hela EU och samtidigt utrota den digitala analfabetism som ligger bakom den digitala klyftan och den digitala utestängningen. Parlamentet betonar därför att det är absolut nödvändigt att man utvecklar och förbättrar den digitala kompetensen och kräver stora investeringar i utbildning och livslångt lärande.

67.  Europaparlamentet anser att plattformar där en stor mängd skyddade verk lagras och görs tillgängliga för allmänheten bör sluta licensavtal med relevanta rättsinnehavare, såvida de inte är aktiva och därför omfattas av undantaget enligt artikel 14 i e‑handelsdirektivet, i syfte att dela vinsten rättvist med upphovsmän och relevanta rättsinnehavare. Parlamentet understryker att sådana licensavtal och genomförandet av dem inte får hindra användarna från att utöva sina grundläggande rättigheter.

Respekten för affärsförbindelser företag emellan och EU:s konkurrenslagstiftning

68.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för bättre efterlevnad av konkurrenslagstiftningen i den digitala världen och betonar behovet av att man fattar snabba beslut i konkurrensförfaranden med tanke på den snabba utvecklingen inom den digitala sektorn. Parlamentet noterar dock att EU-lagstiftningen i vissa hänseenden måste anpassas till den digitala världen för att den ska tjäna sitt syfte.

69.  Europaparlamentet är bekymrat över de problematiska otillbörliga affärsmetoder företag emellan som vissa onlineplattformarna tillämpar, såsom brist på öppenhet (t.ex. i fråga om sökresultat, användning av uppgifter och prissättning), ensidiga ändringar av villkoren, framhävande av reklamresultat eller sponsrade resultat medan icke-betalda resultat görs mindre synliga, orättvisa villkor, exempelvis för betalningslösningar, och eventuellt missbruk av plattformarnas dubbla roll som både mellanhänder och konkurrenter. Parlamentet konstaterar att denna dubbla roll kan ge upphov till ekonomiska incitament för onlineplattformar att tillämpa diskriminerande metoder till förmån för sina egna produkter och tjänster och diskriminerande villkor företag emellan. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder i detta avseende.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en tillväxt- och konsumentvänlig, riktad rättslig ram för förbindelser företag emellan, som grundar sig på principer som syftar till att förhindra missbruk av marknadsställning och säkerställa att plattformar som fungerar som en port till en nedströmsmarknad inte blir grindvakter. Parlamentet anser att en sådan ram bör syfta till att säkerställa att konsumentskyddet inte försämras och främja konkurrens och innovation. Parlamentet rekommenderar vidare att denna ram ska vara teknikneutral och kunna motverka befintliga risker, exempelvis när det gäller marknaden för mobila operativsystem, men även framtida risker med ny internetbaserad teknik, såsom sakernas internet eller artificiell intelligens, som ytterligare kommer att befästa plattformarnas ställning direkt mellan onlineföretag och konsumenterna.

71.  Europaparlamentet välkomnar den riktade undersökning om praxis företag emellan som kommissionen ska slutföra under våren 2017 och uppmanar enträget kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att säkerställa rättvis konkurrens.

72.  Europaparlamentet betonar att EU:s konkurrenslagstiftning och myndigheter måste garantera lika spelregler när det är ändamålsenligt, bland annat när det gäller konsumentskydd och skattefrågor.

73.  Europaparlamentet noterar den senaste tidens avslöjanden kring stora it-företag och deras skatteplaneringsmetoder i EU. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens arbete med att bekämpa skatteundandragande och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att föreslå ytterligare reformer för att motverka skatteundandragande strategier i EU. Parlamentet efterlyser åtgärder för att säkerställa att alla företag, inklusive digitala företag, betalar skatt i de medlemsstater där de bedriver ekonomisk verksamhet.

74.  Europaparlamentet pekar på skillnaderna i lagstiftning mellan de 28 medlemsstaterna och den digitala sektorns särdrag, där det ofta inte krävs att företaget i fråga är fysiskt närvarande i marknadslandet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa sina mervärdesskattesystem så att de överensstämmer med destinationslandsprincipen(11).

EU:s plats i världen

75.  Europaparlamentet påpekar att EU:s närvaro på världsmarknaden är beklagligt låg, särskilt på grund av den aktuella splittringen av den digitala marknaden, rättsosäkerheten och bristen på finansiering och kapacitet för att marknadsföra tekniska innovationer, vilket gör det svårt för europeiska företag att bli världsledande och konkurrera med aktörer runt om i världen i denna nya, globalt konkurrensutsatta ekonomi. Parlamentet stöder framväxten av en miljö för nystartade företag och expanderande företag som främjar utveckling och skapandet av lokala arbetstillfällen.

76.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att säkerställa likvärdiga förutsättningar för EU-aktörer och icke-EU-aktörer, exempelvis när det gäller beskattning och andra liknande frågor.

77.  Europaparlamentet anser att EU har potential att bli en viktig aktör i den digitala världen och att EU bör bana väg för ett innovationsvänligt klimat i Europa genom att sörja för en vattentät rättslig ram som skyddar alla berörda parter.

o
o   o

78.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och Europeiska rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0052. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0009. (3) Antagna texter, P8_TA(2017)0010. (4) EUT L 310, 26.11.2005, s. 1. (5) EUT L 178, 17.7.2000, s. 1. (6) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1. (7) EUT L 194, 19.7.2016, s. 1. (8) EUT C 75, 10.3.2017, s. 119. (9) Direktiv 2004/48/EG (EUT L 157, 30.4.2004, s. 45). (10) Direktiv 2003/98/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90). (11) Se parlamentets resolution av den 24 november 2016 Vägen mot ett slutligt momssystem och bekämpning av momsbedrägeri – Antagna texter, P8_TA(2016)0453.

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om den humanitära situationen i Jemen (2017/2727(RSP))

P8_TA(2017)0273 RC-B8-0407/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Jemen, särskilt resolutionerna av den 25 februari 2016(1) om den humanitära situationen i Jemen och den 9 juli 2015(2) om situationen i Jemen,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om Jemen,

–  med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 8 oktober 2016 om attacken i Jemen och av den 19 oktober 2016 om vapenvilan i Jemen,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Jemen, särskilt resolutionerna 2216 (2015), 2201 (2015) och 2140 (2014),

–  med beaktande av den givarkonferens på hög nivå om den humanitära krisen i Jemen som hölls i Genève den 25 april 2017,

–  med beaktande av uppmaningen av den 12 april 2017 från FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och internationella sanktioner, Idriss Jazairy, om att sjöblockaden mot Jemen ska hävas,

–  med beaktande av uttalandena från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, av den 10 oktober 2016 om den upprörande attacken mot en begravning i Jemen, av den 10 februari 2017 om de civila i Jemen som hamnat i kläm mellan de stridande parterna, och av den 24 mars 2017 om de över 100 civila som har dödats under en månad, däribland fiskare och flyktingar, i samband med att konflikten i Jemen nu har pågått i två år,

–  med beaktande av uttalandena från FN:s särskilda sändebud för Jemen, Ismail Ould Sheikh Ahmed, av den 21 oktober och den 19 november 2016 och av den 30 januari 2017,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den humanitära situationen i Jemen är katastrofal. I februari 2017 förklarade FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) att situationen i Jemen är den största livsmedelsförsörjningskrisen i världen. I maj 2017 konstaterade FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) att 17 miljoner människor i Jemen behöver livsmedelsbistånd, varav 7 miljoner hotas av en livsmedelsförsörjningskris. Det finns 2,2 miljoner barn som lider av grav akut undernäring, och ett barn dör var tionde minut av orsaker som kan förebyggas. Det finns två miljoner internflyktingar och en miljon återvändande personer.

B.  Den pågående konflikten har förödande konsekvenser för landet och dess befolkning. Trots internationella uppmaningar att hitta en politisk lösning på krisen har parterna i konflikten inte lyckats nå någon uppgörelse, och striderna fortsätter. Ingen av sidorna har uppnått någon militär seger och det är inte heller troligt att de kommer att göra det i framtiden.

C.  Sedan mars 2015 har omkring 10 000 människor dödats och fler än 40 000 skadats till följd av våldet, uppger FN. Striderna, både de på marken och de i luften, har gjort det omöjligt för observatörer från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) att komma fram till området och bekräfta antalet civila dödsoffer. Dessa siffror återspeglar med andra ord endast de dödsfall och skador som OHCHR har kunnat bekräfta. Jemens civila infrastruktur och institutioner har drabbats hårt av kriget och kan i allt mindre utsträckning tillhandahålla grundläggande tjänster. Hälso- och sjukvårdsystemet är på gränsen till kollaps, och viktig sjukvårdspersonal i främsta linjen har inte fått lön på flera månader.

D.  En andra omgång av kolera och akut vattnig diarré har brutit ut i Jemen, vilket har resulterat i mer än 100 000 misstänkta fall av kolera och nästan 800 dödsoffer i hela landet mellan den 27 april och den 8 juni 2017.

E.  Utsatta grupper såsom kvinnor och barn drabbas extra hårt av de pågående striderna och den humanitära krisen, och situationen när det gäller kvinnors och flickors säkerhet och välbefinnande är särskilt oroande. Barn är särskilt utsatta i samband med det upptrappade våldet i Jemen, och 1 540 barn har dödats och 2 450 barn har skadats, enligt FN.

F.  Till följd av våldet har över 350 000 barn tvingats avbryta sin utbildning under det senaste skolåret, vilket medfört att totalt 2 miljoner barn i Jemen nu inte går i skolan, enligt Unicef. Barn som inte går i skolan riskerar att rekryteras till strid.

G.  Importen står för nästan 90 procent av landets baslivsmedel. FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och internationella sanktioner har betonat att den luft- och sjöblockad som koalitionen införde mot Jemen i mars 2015 är en av de främsta anledningarna till den humanitära katastrofen, samtidigt som våldet inom landet och den utbredda bristen på bränsle har avbrutit interna distributionsnät för livsmedel.

H.  Att Jemen är stabilt och säkert och har en välfungerande regering är av avgörande betydelse för de internationella insatser som görs för att bekämpa extremism och våld både i regionen och utanför den, och även för freden och stabiliteten inom landet.

I.  Situationen i Jemen riskerar att allvarligt hota stabiliteten i regionen, särskilt på Afrikas horn, vid Röda havet och i hela Mellanöstern. Genom att dra nytta av försämringen av den politiska situationen och säkerhetsläget i Jemen har al-Qaida på Arabiska halvön utökat sin närvaro och genomfört fler och allvarligare terrorattentat. al‑Qaida på Arabiska halvön och den så kallade Islamiska staten IS/Daish har etablerat sig i Jemen och utfört terrorattentat med hundratals dödsoffer.

J.  I sin resolution av den 25 februari 2016 har parlamentet uppmanat att ta initiativ till ett EU-vapenembargo mot Saudiarabien, i linje med rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008.

K.  Såväl huthistyrkorna som de allierade styrkorna har anklagats för att göra sig skyldiga till allvarliga kränkningar av krigets lagar genom att placera ut förbjudna antipersonella landminor, misshandla fångar och avfyra urskillningslösa raketer in i befolkade områden i Jemen och södra Saudiarabien.

L.  Det totala beloppet för EU:s humanitära bistånd till Jemen för 2015 och 2016 uppgick till 120 miljoner euro. För 2017 uppgår det anslagna stödbeloppet till 46 miljoner euro. Trots den givarkonferens på hög nivå om den humanitära krisen i Jemen som hölls i Genève i april 2017, där olika länder och organisationer gjorde utfästelser för 1,1 miljarder US-dollar, hade givarna fram till den 9 maj 2017 endast beviljat medel motsvarande 28 procent av de 2,1 miljarder US-dollar som FN vädjat om för humanitära insatser till förmån för Jemen under 2017. Ytterligare 70 miljoner euro förväntas kunna tas i anspråk för utvecklingsstöd under 2017.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den alarmerande försämringen av den humanitära situationen i Jemen, som kännetecknas av utbredd osäker livsmedelsförsörjning och allvarlig undernäring, urskillningslösa angrepp på civila, sjukvårdspersonal och biståndsarbetare, förstörelse av civil och medicinsk infrastruktur, fortsatta flyganfall, markstrider och granatbeskjutningar, trots upprepade uppmaningar om att fientligheterna på nytt måste upphöra.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt den förlust av människoliv som konflikten har vållat och det lidande som de som drabbats av striderna tvingas utstå, och uttrycker sitt deltagande med offrens anhöriga. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att fortsätta att stödja Jemen och det jemenitiska folket. Parlamentet uppmanar alla parter att sträva efter en omedelbar vapenvila och att återgå till förhandlingsbordet. Parlamentet upprepar sitt stöd för Jemens territoriella integritet, suveränitet och självständighet.

3.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över att de fortsatta flyganfallen och markstriderna som har resulterat i tusentals civila dödsoffer, fördrivningar och förlorade försörjningsmöjligheter och som sätter ytterligare liv på spel, ödelägger landets fysiska infrastruktur, har skapat instabilitet som utnyttjats av terrorist- och extremistorganisationer som IS/Daish och al-Qaida på Arabiska halvön och har förvärrat en redan kritisk humanitär situation.

4.  Europaparlamentet fördömer alla terroristattentat och allt våld mot civila i skarpast möjliga ordalag, inbegripet bombanfall, användningen av klustervapen, raket- och granatbeskjutning, krypskyttar och robotattacker, samt rapporterad användning av antipersonella minor och attacker som orsakar förstörelse av civil infrastruktur, däribland skolor, sjukvårdsinrättningar, bostadsområden, marknader, vattensystem, hamnar och flygplatser.

5.  Europaparlamentet uppmanar bestämt Jemens regering att ta sitt ansvar i kampen mot IS/Daish och al-Qaida på Arabiska halvön, som utnyttjar den rådande instabiliteten. Parlamentet påminner om att alla terrorhandlingar är brottsliga och oförsvarliga, oberoende av deras motiv och oberoende av när, var och av vem de begås. Parlamentet betonar behovet av att alla parter i konflikten vidtar beslutsamma åtgärder mot sådana grupper vars verksamhet utgör ett allvarligt hot mot en förhandlingslösning och säkerheten i regionen och utanför den.

6.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till alla sidor och deras regionala och internationella anhängare att följa internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, att skydda civilbefolkningen och att avstå från att direkt angripa civil infrastruktur, särskilt sjukvårdsinrättningar och vattensystem. Parlamentet påminner om att avsiktliga angrepp mot civila och civil infrastruktur, däribland sjukhus och sjukvårdspersonal, utgör allvarliga brott mot internationell humanitär rätt. Parlamentet uppmanar världssamfundet att förbereda internationellt åtal av de som är ansvariga för kränkningarna av internationell rätt i Jemen. Parlamentet stöder i detta avseende uppmaningen från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, om att det ska inrättas ett oberoende internationellt organ som ska göra en omfattande utredning av de brott som har begåtts i konflikten i Jemen. Att säkerställa ansvarsutkrävande vid kränkningar är avgörande för att en varaktig lösning på den pågående konflikten ska kunna uppnås.

7.  Europaparlamentet påminner om att det inte kan finnas någon militär lösning på konflikten i Jemen, och att krisen endast kan lösas genom inkluderande förhandlingar som leds av Jemen, med deltagande av alla berörda parter och med ett fullständigt och meningsfullt deltagande från kvinnor, som leder till en inkluderande politisk lösning. Parlamentet erinrar om sitt stöd för de ansträngningar som gjorts av FN:s generalsekreterare, FN:s särskilda sändebud för Jemen och Europeiska utrikestjänsten för att underlätta ett återupptagande av förhandlingarna och uppmanar med kraft alla parter i konflikten att agera på ett konstruktivt sätt och utan tillförda förhandsvillkor för dessa insatser. Parlamentet betonar att genomförandet av förtroendeskapande åtgärder, såsom omedelbara åtgärder för ett varaktigt eldupphör, en mekanism för ett FN-övervakat tillbakadragande av styrkor, underlättande av humanitärt och kommersiellt tillträde samt frigivning av politiska fångar, är nödvändigt för att underlätta en återgång till en politisk handlingslinje.

8.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Saudiarabien och Iran att arbeta för att förbättra de bilaterala förbindelserna och att försöka samarbeta för att få ett slut på striderna i Jemen.

9.  Europaparlamentet stöder EU:s uppmaning till alla parter i konflikten att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra och bekämpa alla former av våld, inbegripet sexuellt och könsrelaterat våld i väpnade konflikter. Parlamentet fördömer starkt kräkningarna av barnets rättigheter och är bekymrat över att barn har begränsad tillgång till även grundläggande hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet fördömer rekryteringen av barnsoldater i konflikter. Parlamentet uppmanar EU och världssamfundet att stödja rehabiliteringen och återanpassningen av barn som har deltagit i strid.

10.  Europaparlamentet uppmanar alla parter i konflikten att arbeta för att avlägsna alla logistiska och finansiella hinder som påverkar importen och distributionen av livsmedel och medicinska förnödenheter till behövande civila. Framför allt uppmanar parlamentet parterna att säkerställa att alla stora kommersiella införselställen, såsom hamnarna i al‑Hudayda och Aden, fungerar effektivt och fullt ut. Parlamentet betonar dessa hamnars betydelse som en livlina för humanitärt bistånd och grundläggande förnödenheter. Parlamentet begär att man åter ska öppna Sanas flygplats för kommersiella flygningar så att läkemedel för trängande behov och varor kan flygas in och jemeniter i behov av medicinsk vård kan flygas ut.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet att effektivt främja efterlevnaden av internationell humanitär rätt, så som anges i de relevanta EU-riktlinjerna. Parlamentet erinrar särskilt om behovet av att samtliga EU-medlemsstater strikt tillämpar de regler som fastställdes i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om vapenexport. Parlamentet påminner i detta avseende om sin resolution av den 25 februari 2016.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av att stärka de lokala myndigheterna och förbättra deras kapacitet när det gäller att tillhandahålla tjänster, liksom att involvera den jemenitiska diasporan och internationella icke-statliga organisationer för att stödja viktiga tjänstesektorer. Parlamentet understryker i synnerhet det brådskande behovet för EU och andra internationella aktörer att ta itu med kolerautbrottet och stödja hälso- och sjukvårdssystemet för att förhindra dess kollaps, inbegripet ansträngningar för att underlätta tillgången till förnödenheter och löneutbetalningar till sjukvårdspersonal i främsta linjen, vilka är ytterst viktiga för de humanitära insatserna.

13.  Europaparlamentet välkomnar att EU och dess medlemsstater är beredda att intensifiera det humanitära biståndet till befolkningen i hela landet som en reaktion på de ökande behoven och att mobilisera sitt utvecklingsbistånd för att finansiera projekt inom viktiga sektorer. Parlamentet välkomnar de åtaganden som gjordes vid givarkonferensen på hög nivå om den humanitära krisen i Jemen och understryker behovet av en samordnad humanitär insats under FN:s ledning för att lindra lidandet för Jemens folk. Parlamentet uppmanar dessutom eftertryckligen alla länder att fullgöra sina åtaganden från givarkonferensen för att bidra till att tillgodose de humanitära behoven.

14.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik (vice ordföranden/den höga representanten) att omedelbart föreslå en integrerad EU-strategi för Jemen och att ännu en gång yrka på ett jemenitiskt fredsinitiativ under FN:s överinseende. Parlamentet efterlyser i detta avseende utnämningen av en särskild representant för EU i Jemen.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, generalsekreteraren för Gulfstaternas samarbetsråd, Arabförbundets generalsekreterare och Jemens regering.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0066. (2) Antagna texter, P8_TA(2015)0270.

Europaparlamentets resolution av den 15 juni 2017 om finansiering av politiska partier och politiska stiftelser på europeisk nivå (2017/2733(RSP))

P8_TA(2017)0274 B8-0405/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser(1),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Transnationella politiska partier och stiftelser bidrar till att skapa ett ökat europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.

B.  Finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser bör stödja politisk verksamhet i överensstämmelse med unionens principer. Finansieringen bör vara transparent och inte tillåta missbruk.

C.  I artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 fastställs att en myndighet för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska inrättas senast den 1 september 2016, och ha i uppgift att besluta om huruvida registrering och avregistrering av europeiska politiska partier och politiska stiftelser sker i enlighet med de förfaranden och villkor som anges i förordningen.

1.  Europaparlamentet beklagar det stora antalet brister i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, i synnerhet när det gäller samfinansieringsnivån (egna medel) och möjligheten till medlemskap i flera partier för ledamöterna av Europaparlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta en närmare titt på samtliga brister och föreslå en översyn av förordningen så snart som möjligt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 317, 4.11.2014, s. 1.