Index 
Antagna texter
Torsdagen den 14 september 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Tillgänglighetskrav för produkter och tjänster ***I
 Kambodja: särskilt fallet Kem Sokha
 Gabon: förtryck av oppositionen
 Laos, särskilt fallen Somphone Phimmasone, Lod Thammavong och Soukane Chaithad
 Myanmar/Burma, inbegripet situationen för rohingya
 Avtal mellan EU och Chile om handel med ekologiska produkter ***
 Protokoll till associeringsavtalet mellan EU och Chile (Kroatiens anslutning) ***
 Modernisering av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile
 Förlängning av programmet för europeisk statistik till 2020 ***I
 Europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande ***I
 En flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd ***I
 Öppenhet, ansvarstagande och integritet i EU:s institutioner
 Framtiden för Erasmus+-programmet
 En ny kompetensagenda för Europa

Tillgänglighetskrav för produkter och tjänster ***I
PDF 992kWORD 122k
Europaparlamentets ändringar antagna den 14 september 2017 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (COM(2015)0615 – C8-0387/2015 – 2015/0278(COD))(1)
P8_TA(2017)0347A8-0188/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Beaktandeled 1a (nytt)
med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 26,
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Syftet med detta direktiv är att bidra till en välfungerande inre marknaden genom att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar och genom att undanröja hinder för den fria rörligheten för vissa tillgängliga produkter och tjänster. Detta kommer att öka tillgången på tillgängliga produkter och tjänster på den inre marknaden.
(1)  Syftet med detta direktiv är att bidra till en välfungerande inre marknad genom att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar och genom att undanröja hinder för den fria rörligheten för vissa tillgängliga produkter och tjänster. Detta kommer att öka tillgången på information om tillgängliga produkter och tjänster på den inre marknaden och göra denna information mer tillgänglig och praktiskt användbar.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  Efterfrågan på tillgängliga produkter och tjänster är stor och antalet personer med funktionsnedsättning och/eller funktionsbegränsning kommer att öka avsevärt allt eftersom befolkningen i Europeiska unionen blir äldre. En miljö där produkter och tjänster är mer tillgängliga underlättar självständigt boende och ger möjlighet till ett samhälle som i högre grad är till för alla.
(2)  Efterfrågan på tillgängliga produkter och tjänster är stor och antalet personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning enligt vad som avses i artikel 1 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen), kommer att öka avsevärt allt eftersom befolkningen i unionen blir äldre. En miljö där produkter och tjänster är mer tillgängliga är en förutsättning för självständigt boende och ger möjlighet till ett samhälle som i högre grad är till för alla.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 2a (nytt)
(2a)  ”Allmän tillgänglighet”, ”design för alla” och ”jämställdhetsperspektiv” bör säkerställas i produkter, verktyg, apparater och tjänster för att de ska kunna användas allmänt av personer med funktionsnedsättning.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Skillnaderna mellan de olika lagar och andra författningar när det gäller produkters och tjänsters tillgänglighet för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, som medlemsstaterna har antagit skapar hinder för den fria rörligheten för sådana produkter och tjänster och snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, drabbas särskilt mycket av sådana hinder.
(3)  Skillnaderna mellan de olika lagar och andra författningar när det gäller vissa produkters och tjänsters tillgänglighet för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, som medlemsstaterna har antagit skapar hinder för deras fria rörlighet och snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. För andra produkter kommer skillnaderna sannolikt att öka till följd av ikraftträdandet av konventionen. Ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, drabbas särskilt mycket av sådana hinder.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Konsumenter som köper tillgängliga produkter och mottagare av tillgängliga tjänster får betala höga priser på grund av den begränsade konkurrensen bland leverantörerna. De potentiella fördelarna med att utbyta erfarenheter med nationella och internationella kolleger i syfte att anpassa sig till den samhälleliga och tekniska utvecklingen, minskar på grund av splittringen bland de nationella reglerna.
(5)  Konsumenter som köper tillgängliga produkter, och i synnerhet tekniska hjälpmedel, och mottagare av tillgängliga tjänster får betala höga priser på grund av den begränsade konkurrensen bland leverantörerna. De potentiella fördelarna med att utbyta erfarenheter med nationella och internationella kolleger i syfte att anpassa sig till den samhälleliga och tekniska utvecklingen, minskar på grund av splittringen bland de nationella reglerna.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  För att den inre marknaden ska fungera väl är det nödvändigt att tillnärma de nationella åtgärderna på unionsnivå för att sätta stopp för splittringen på marknaden för tillgängliga produkter och tjänster, för att skapa stordriftsfördelar, för att underlätta handel och rörlighet över gränserna och för att hjälpa ekonomiska aktörer att koncentrera resurser på innovation i stället för att använda dem till att uppfylla splittrade rättsliga krav i unionen.
(6)  För att den inre marknaden ska fungera väl är det nödvändigt att tillnärma de nationella åtgärderna på unionsnivå för att sätta stopp för splittringen på marknaden för tillgängliga produkter och tjänster, för att skapa stordriftsfördelar, för att underlätta handel över gränserna, fri rörlighet för produkter och tjänster och fri rörlighet för personer, inbegripet personer med funktionsnedsättning, och för att hjälpa ekonomiska aktörer att koncentrera resurser på innovation i stället för att använda dem till att täcka kostnader som uppstår på grund av uppsplittrad lagstiftning.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)  I artikel 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att unionen ska bekämpa all diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet. Artikel 19 i EUF-fördraget ger dessutom unionen befogenhet att anta rättsakter för att bekämpa sådan diskriminering.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Direktiv syftar särskilt till att till fullo tillgodose rätten för personer med funktionsnedsättning att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, deras integration i samhället och arbetslivet och deras deltagande i lokalsamhället samt till att främja tillämpningen av artikel 26 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
(9)  Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Direktivet syftar särskilt till att till fullo tillgodose rätten för personer med funktionsnedsättning och äldre personer att få del av åtgärder som syftar till att säkerställa deras oberoende, deras integration i samhället och arbetslivet och deras deltagande i lokalsamhället samt till att främja tillämpningen av artiklarna 21, 25 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Ändring 250
Förslag till direktiv
Skäl 9a (nytt)
9a.   Bättre tillgänglighet för produkter och tjänster kommer inte bara att förbättra livet för personer med funktionsnedsättning, utan även för personer med andra permanenta eller tillfälliga funktionsbegränsningar, såsom äldre personer, gravida kvinnor och personer som reser med bagage. Därför är det viktigt att såväl personer med funktionsnedsättning som personer med permanenta eller tillfälliga funktionsbegränsningar tas med i direktivet, för att direktivet ska bli till verklig nytta för fler personer i samhället och säkerställa att de kan leva självständigt.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 9b (nytt)
(9b)  Funktionsnedsättning är vanligare bland kvinnor än bland män i unionen. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för flera former av diskriminering och stöter på stora svårigheter att helt utöva sina grundläggande rättigheter och friheter. I dessa olika diskrimineringsformer ingår fysiskt, emotionellt, sexuellt, ekonomiskt och institutionellt våld. De omfattar även diskriminering vid tillträde till utbildning och anställning, vilket kan leda till social isolering och psykiska trauman. I sin egenskap av omsorgsgivare för familjemedlemmar med funktionsnedsättning påverkas kvinnor också på ett oproportionerligt sätt av funktionsnedsättning och utsätts oftare än män för diskriminering på grund av anknytning. Mot bakgrund av detta behövs insatser för att säkerställa lika behandling, och positiva åtgärder och politik för kvinnor med funktionsnedsättning och mödrar till barn med funktionsnedsättning är en grundläggande mänsklig rättighet och en etisk skyldighet.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Det övergripande målet med strategin för den digitala inre marknaden är att uppnå hållbara ekonomiska och sociala vinster från en sammankopplad digital inre marknad. Eftersom näthandeln över gränserna fortfarande är mycket begränsad har konsumenterna i unionen ännu inte tillgång till alla fördelar vad gäller priser och urval som den inre marknaden kan ge. Splittringen begränsar också efterfrågan på gränsöverskridande e-handelstransaktioner. Det behövs även samordnade åtgärder för att nytt elektroniskt innehåll ska bli helt tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Därför är det nödvändigt att harmonisera tillgänglighetskraven inom hela den digitala inre marknaden och se till att invånare i EU kan utnyttja den, oavsett förmåga.
(10)  Det övergripande målet med strategin för den digitala inre marknaden är att uppnå hållbara ekonomiska och sociala vinster från en sammankopplad digital inre marknad som underlättar handeln och ökar sysselsättningen inom unionen. Eftersom näthandeln över gränserna fortfarande är mycket begränsad har konsumenterna i unionen ännu inte tillgång till alla fördelar vad gäller priser och urval som den inre marknaden kan ge. Splittringen begränsar också efterfrågan på gränsöverskridande e-handelstransaktioner. Det behövs även samordnade åtgärder för att nytt elektroniskt innehåll ska bli helt tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Därför är det nödvändigt att harmonisera tillgänglighetskraven inom hela den digitala inre marknaden och se till att invånare i EU kan utnyttja den, oavsett förmåga.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 12a (nytt)
(12a)   I artikel 4 i konventionen uppmanas konventionsstaterna att genomföra eller främja forskning om och utveckling av ny teknik, och främja tillgång till och användning av ny teknik, inbegripet informations- och kommunikationsteknik, rörlighetshjälpmedel, utrustning och tekniska hjälpmedel som lämpar sig för personer med funktionsnedsättning. Konventionen uppmanar även till prioritering av teknik till överkomliga priser.
Ändring 232
Förslag till direktiv
Skäl 12b (nytt)
(12b)  När det gäller järnvägssektorn innehåller Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/7971a kommissionens förordning (EU) nr 1300/20141b (tekniska specifikationer för driftskompatibilitet för personer med nedsatt rörlighet) uttryckliga hänvisningar till, och genomför, de tillgänglighetskrav som anges i artikel 9 i konventionen. Detta innebär att tillgängligheten inom järnvägssektorn för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet regleras i dessa rättsakter. För att säkerställa konsekvens mellan direktiv (EU) 2016/797 och kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014, å ena sidan, och detta direktiv å andra sidan, bör man vid varje kommande översyn av de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet för personer med nedsatt rörlighet ta hänsyn till de tillgänglighetskrav som följer av den europeiska rättsakten om tillgänglighet.
________________
la Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).
lb Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet (EUT L 356, 12.12.2014, s. 110).
Ändring 233
Förslag till direktiv
Skäl 13
(13)  När konventionen träder i kraft i medlemsstaternas nationella rättsordning innebär det att kompletterande nationella bestämmelser om tillgänglighet för produkter och tjänster måste antas, vilket utan unionens åtgärder skulle öka skillnaderna ytterligare mellan de nationella bestämmelserna.
(13)  När konventionen träder i kraft i medlemsstaternas nationella rättsordning innebär det att kompletterande nationella bestämmelser om tillgänglighet för produkter och tjänster och den bebyggda miljön när det gäller tillhandahållande av varor och tjänster måste antas, vilket utan unionens åtgärder skulle öka skillnaderna ytterligare mellan de nationella bestämmelserna.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 13a (nytt)
(13a)   Utöver de krav som fastställs i detta direktiv behövs det insatser för att genomföra och verkställa unionslagstiftningen om passagerares rättigheter i flyg-, tåg- och busstrafik samt i trafiken på inre vattenvägar. Dessa insatser bör koncentrera sig på intermodala aspekter i syfte att främja obehindrad tillgänglighet, inbegripet aspekter såsom infrastruktur och fordon.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 13b (nytt)
(13b)  Kommissionen bör uppmuntra städernas myndigheter att i sina planer för hållbar rörlighet i städer ta med frågan om obehindrad tillgänglighet till kollektivtrafiken, och att regelbundet offentliggöra förteckningar över bästa praxis på området obehindrad tillgänglighet till kollektivtrafik i städer och till rörlighet i städer.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  EU:s handikappstrategi 2010–2020, Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU33, som är i linje med konventionen, anges tillgänglighet som ett av åtta åtgärdsområden och målet är att säkerställa tillgänglighet för produkter och tjänster.
(15)  I kommissionens meddelande av den 15 november 2010 EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU, som är i linje med konventionen, anges tillgänglighet, som är en grundläggande förutsättning för deltagande i samhället, som ett av åtta åtgärdsområden, och målet är att säkerställa tillgänglighet för produkter och tjänster.
__________________
33 KOM(2010) 636.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  Produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv är resultatet av en undersökning som genomfördes samtidigt som konsekvensbedömningen utarbetades och där man fastställde vilka produkter och tjänster som är relevanta för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och äldre personer, och för vilka medlemsstaterna har antagit eller sannolikt kommer att anta olika nationella tillgänglighetskrav.
(16)  Produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv är resultatet av en undersökning som genomfördes samtidigt som konsekvensbedömningen utarbetades och där man fastställde vilka produkter och tjänster som är relevanta för personer med funktionsnedsättning, och för vilka medlemsstaterna har antagit eller sannolikt kommer att anta olika nationella tillgänglighetskrav.
Ändring 227
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)  I Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU1a fastställs ett antal skyldigheter för leverantörer av audiovisuella medietjänster. Det är därför mer lämpligt att inkludera tillgänglighetskrav i det direktivet.
Vad gäller webbplatser och tjänster för mobila enheter omfattar emellertid direktiv 2010/13/EU endast audiovisuella medietjänsters innehåll. Strukturen för webbplatser och tjänster för mobila enheter samt allt innehåll som inte omfattas av direktiv 2010/13/EU bör därför ingå i det här direktivets tillämpningsområde.
Det här direktivet bör omfatta tillgänglighetskrav för utrustning för telefonitjänster och webbplatser. Det här direktivet bör även omfatta tillgänglighetskrav för telefonitjänster, förutsatt att de inte omfattas av någon annan unionsrättsakt som erbjuder minst samma skyddsnivå som det här direktivet. I det senare fallet bör den berörda unionsrättsakten ha företräde framför det här direktivet.

_______________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (EUT L 95, 15.4.2010, s. 1).
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  Varje produkt och tjänst måste uppfylla de tillgänglighetskrav som anges i artikel 3 och som förtecknas i bilaga I för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och äldre personer. E-handelns tillgänglighetsskyldigheter gäller också internetförsäljning av tjänster enligt artikel 1.2 a–e i detta direktiv.
(17)  Varje produkt och tjänst som omfattas av detta direktiv och släpps ut på marknaden efter direktivets tillämpningsdatum bör uppfylla de tillgänglighetskrav som anges i artikel 3 och som förtecknas i bilaga I för att vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. E-handelns tillgänglighetsskyldigheter gäller också internetförsäljning av tjänster enligt leden a–e i artikel 1.2 i detta direktiv.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 17a (nytt)
(17a)  Även om en tjänst eller en del av en tjänst lagts ut på underentreprenad till tredje part bör denna tjänsts tillgänglighet inte äventyras, och tjänsteleverantörerna bör uppfylla de skyldigheter som fastställs i detta direktiv. Tjänsteleverantörer bör även säkerställa lämplig och kontinuerlig utbildning av sin personal så att denna har kunskaper i hur man använder tillgängliga produkter och tjänster. Denna utbildning bör omfatta frågor såsom informationskampanjer, rådgivning och reklam.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  Det är nödvändigt att införa tillgänglighetskraven på det sätt som är minst betungande för de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna, framför allt genom att endast inbegripa de produkter och tjänster som noggrant har valts ut.
(18)  Å ena sidan är det nödvändigt att införa tillgänglighetskraven på det sätt som är mest effektivt och minst betungande för de ekonomiska aktörerna och medlemsstaterna, framför allt genom att endast inbegripa de produkter och tjänster som noggrant har valts ut och som släpps ut på marknaden efter det att detta direktiv har börjat tillämpas. Å andra sidan är det nödvändigt att ge de ekonomiska aktörerna möjlighet att på ett ändamålsenligt sätt genomföra tillgänglighetskraven i detta direktiv, samtidigt som hänsyn särskilt tas till livscykeln för självbetjäningsterminaler, biljettautomater och incheckningsautomater. Även de små och medelstora företagens särskilda ställning på EU:s inre marknad bör beaktas. Dessutom bör mikroföretag, på grund av sin storlek, sina resurser och sin karaktär, inte vara skyldiga att uppfylla tillgänglighetskraven i detta direktiv eller att tillämpa förfarandet i artikel 12 för att få undantas från skyldigheterna i detta direktiv.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 20a (nytt)
(20a)  För att säkerställa en mer välfungerande inre marknad bör de nationella myndigheterna använda de tillgänglighetskrav som fastställs i detta direktiv vid tillämpningen av de tillgänglighetsrelaterade bestämmelser i den unionslagstiftning som avses i detta direktiv. Detta direktiv bör dock inte ändra den obligatoriska eller frivilliga karaktären hos bestämmelser i sådan annan unionslagstiftning. När tillgänglighetskrav tillämpas i enlighet med dessa andra rättsakter bör detta direktiv således säkerställa att samma krav gäller i hela unionen.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 21
(21)  I kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv34 ingår tillgänglighetskrav för vissa av de offentliga myndigheternas webbplatser. Dessutom föreslås i direktivet att en grund för en övervaknings- och rapporteringsmetod upprättas för att kontrollera att berörda webbplatser uppfyller kraven i direktivet. Såväl tillgänglighetskraven som övervaknings- och rapporteringsmetoden som ingår i direktivet ska gälla offentliga myndigheters webbplatser. För att säkerställa att de berörda myndigheterna genomför samma tillgänglighetskrav oavsett typen av reglerad webbplats, bör tillgänglighetskraven som anges i detta direktiv vara anpassade till dem i förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser. E-handelsverksamhet på den offentliga sektorns webbplatser som inte omfattas av det direktivet, omfattas av detta förslag, för att säkerställa att internetförsäljningen av produkter och tjänster är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och äldre personer, oavsett om det handlar om offentlig eller privat försäljning.
(21)   I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/210234 ingår tillgänglighetskrav för offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. Det direktivet innehåller dock en specifik förteckning över undantag, eftersom en oproportionerligt stor börda skapas när visst innehåll på webbplatser och i mobila applikationer och vissa typer av webbplatser och mobila applikationer ska göras fullt tillgängliga . Dessutom upprättas enligt direktivet en grund för en övervaknings- och rapporteringsmetod för att kontrollera att berörda webbplatser och mobila applikationer uppfyller kraven i direktivet. Såväl tillgänglighetskraven som övervaknings- och rapporteringsmetoden som ingår i direktivet ska gälla offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. För att säkerställa att de berörda myndigheterna genomför samma tillgänglighetskrav oavsett typen av reglerad webbplats och mobila applikationer, bör tillgänglighetskraven som anges i detta direktiv vara anpassade till dem i direktiv (EU) 2016/2102. E-handelsverksamhet på offentliga myndigheters webbplatser och i mobila applikationer som inte omfattas av det direktivet omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, för att säkerställa att internetförsäljningen av produkter och tjänster är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning, oavsett om det handlar om offentlig eller privat försäljning.
__________________
__________________
34 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser, COM(2012) 721.
34 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 22a (nytt)
(22a)  Vissa aspekter av de tillgänglighetskrav som fastställs i detta direktiv, särskilt skyldigheterna i bilaga I avseende tillhandahållande av information, täcks redan av befintliga unionsrättsakter på transportområdet. Dessa rättsakter inbegriper Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 1a och kommissionens förordningar (EU) nr 1300/20141b och (EU) nr 454/20111c när det gäller järnvägstransport, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/20111d när det gäller busstransport, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1177/20101e när det gäller sjötransport. För att säkerställa konsekvent reglering och förutsägbarhet för de ekonomiska aktörer som omfattas av dessa rättsakter, bör de relevanta kraven enligt detta direktiv anses vara uppfyllda när de relevanta delarna av dessa rättsakter är uppfyllda. När tillgänglighetskrav inte omfattas av dessa rättsakter, exempelvis kravet att göra flygbolags webbplatser tillgängliga, bör dock detta direktiv gälla.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (EUT L 315, 3.12.2007, s. 14).
1b Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet (EUT L 356, 12.12.2014, s. 110).
1c Kommissionens förordning (EU) nr 454/2011 av den 5 maj 2011 om teknisk specifikation för driftskompatibilitet avseende delsystemet ”Telematikapplikationer för persontrafik” i det transeuropeiska järnvägssystemet (EUT L 123, 12.5.2011, s. 11).
1d Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/2011 av den 16 februari 2011 om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004 (EUT L 55, 28.2.2011, s. 1).
1e Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1177/2010 av den 24 november 2010 om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre vattenvägar och om ändring av förordning (EU) nr 2006/2004 (EUT L 334, 17.12.2010, s. 1).
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 22b (nytt)
(22b)  Detta direktiv syftar till att komplettera den befintliga sektoriella unionslagstiftning genom att täcka aspekter som ännu inte omfattas av den lagstiftningen.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 22c (nytt)
(22c)  Fastställandet av detta direktivs tillämpningsområde när det gäller kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten bör grundas på befintlig sektorslagstiftning om passagerares rättigheter. När det gäller vissa typer av transporttjänster som inte omfattas av detta direktiv bör medlemsstaterna kunna uppmuntra tjänsteleverantörerna att tillämpa de relevanta tillgänglighetskrav som anges i det här direktivet.
Ändring 223 och 228
Förslag till direktiv
Skäl 23
(23)  I vissa situationer skulle gemensamma tillgänglighetskrav för den bebyggda miljön underlätta den fria rörligheten för de berörda tjänsterna och för personer med funktionsnedsättning. För att säkerställa överensstämmelse med de tillgänglighetskrav som fastställs i bilaga X gör detta direktiv det därför möjligt för medlemsstaterna att inkludera den bebyggda miljö som används vid tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av direktivet.
(23)  I vissa situationer är tillgängligheten till den bebyggda miljön en nödvändig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning faktiskt ska kunna använda de berörda tjänsterna. För att säkerställa överensstämmelse med de tillgänglighetskrav som fastställs i bilaga X bör man därför genom detta direktiv göra det obligatoriskt för medlemsstaterna att inkludera den bebyggda miljö som används vid tillhandahållandet av de tjänster som omfattas av direktivet. Dessa tillgänglighetskrav bör gälla vid anläggning av ny infrastruktur eller vid omfattande renoveringar.
Tillgänglighetskraven bör emellertid vara tillämpliga enbart vid anläggning av ny infrastruktur eller vid omfattande renoveringar.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 23a (nytt)
(23a)   Det är inte nödvändigt att detta direktiv ändrar befintlig unionslagstiftning som föreskriver frivillig efterlevnad av tillgänglighetskraven.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 24
(24)  När det gäller unionens rättsakter som fastställer skyldigheter om tillgänglighet utan att ange tillgänglighetskrav eller specifikationer måste det föreskrivas att tillgänglighet ska definieras med hänvisning till tillgänglighetskraven i detta direktiv. Så är fallet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU35, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU36 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU37, som ställer krav på att tekniska specifikationer och tekniska eller funktionella krav för koncessioner, arbeten eller tjänster som omfattas av dessa direktiv ska ta hänsyn till tillgänglighetskriterier för personer med funktionsnedsättning eller till design för alla.
(24)  När det gäller unionens rättsakter som fastställer skyldigheter om tillgänglighet utan att ange tillgänglighetskrav eller specifikationer måste det föreskrivas att tillgänglighet ska definieras med hänvisning till tillgänglighetskraven i detta direktiv. Dessa rättsakter inkluderar Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU35, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU36 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU37, som ställer krav på att tekniska specifikationer och tekniska eller funktionella krav för koncessioner, arbeten eller tjänster som omfattas av dessa direktiv ska ta hänsyn till tillgänglighetskriterier för personer med funktionsnedsättning eller till design för alla.
__________________
__________________
35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
36Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
36Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
37 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
37 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 24a (nytt)
(24a)  Skyldigheten att säkerställa att transportinfrastruktur i det transeuropeiska transportnätet är tillgänglig fastslås i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/20131a. Tillgänglighetskraven i detta direktiv bör även gälla för vissa delar av den transportinfrastruktur som regleras av den förordningen, i den mån de produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv och de infrastrukturer och bebyggda miljöer som är knutna till dessa tjänster är avsedda att användas av passagerare.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 24b (nytt)
(24b)  Det är dock inte lämpligt att detta direktiv ändrar bestämmelsernas obligatoriska eller frivilliga karaktär i denna övriga unionslagstiftning, såsom artikel 67 i direktiv 2014/24/EU om tilldelningskriterier som de upphandlande myndigheterna kan använda för att fastställa det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Om de anses vara kopplade till ämnet för upphandlingen i fråga, är det möjligt att inkludera potentiellt sociala aspekter. När tillgänglighetskrav tillämpas enligt annan unionslagstiftning bör detta direktiv således säkerställa att samma krav gäller i hela unionen.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 25
(25)  Tillgänglighet bör uppnås genom att hinder undanröjs och förebyggs, främst genom design för alla användares behov. Tillgängligheten bör inte utesluta rimlig anpassning när så krävs i nationell lagstiftning eller i unionsrätten.
(25)  Tillgänglighet bör uppnås genom att hinder undanröjs och förebyggs, främst genom design för alla användares behov. Enligt konventionen innebär det synsättet att utformningen av produkter, miljöer, program och tjänster ska vara sådan att de i största möjliga utsträckning ska kunna användas av alla människor utan behov av anpassning eller specialutformning. Enligt konventionen ska begreppet ”design för alla” inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där sådana behövs. Tillgängligheten bör inte utesluta rimlig anpassning när så krävs i nationell lagstiftning eller i unionsrätten.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Skäl 25a (nytt)
(25a)  Det faktum att en produkt eller tjänst omfattas av detta direktiv leder inte automatiskt till att den omfattas av rådets direktiv 93/42/EEG1a.
__________________
1aRådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicintekniska produkter (EGT L 169, 12.7.1993, s. 1).
Ändring 34
Förslag till direktiv
Skäl 25b (nytt)
(25b)  När man identifierar och klassificerar de behov hos personer med funktionsnedsättning som en produkt eller tjänst är avsedd att tillgodose, bör principen om design för alla beaktas i enlighet med den allmänna kommentar nr 2 (2014) som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning skrivit om artikel 9 i konventionen.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Skäl 27
(27)  Detta direktiv bör grundas på Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/ 2008/EG38 eftersom det rör produkter som redan omfattas av andra unionsrättsakter, och på så sätt säkerställs enhetlighet i unionens lagstiftning.
(27)  Detta direktiv bör grundas på Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG38 eftersom det rör produkter som redan omfattas av andra unionsrättsakter, och på så sätt säkerställs enhetlighet i unionens lagstiftning. Det är dock inte lämpligt att detta direktiv omfattar beslutets säkerhetsrelaterade bestämmelser, exempelvis bestämmelser om återkallande, eftersom en icke-tillgänglig produkt inte är en farlig produkt.
__________________
__________________
38 Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).
38 Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).
Ändring 36
Förslag till direktiv
Skäl 28
(28)  Alla ekonomiska aktörer som ingår i leverans- och distributionskedjan bör se till att de endast tillhandahåller sådana produkter på marknaden som överensstämmer med tillgänglighetskraven i detta direktiv. Det är nödvändigt att göra en tydlig och proportionell fördelning av skyldigheterna i enlighet med varje aktörs roll i leverans- och distributionsprocessen.
(28)  Alla ekonomiska aktörer som omfattas av detta direktiv och som ingår i leverans- och distributionskedjan bör se till att de endast tillhandahåller sådana produkter på marknaden som överensstämmer med tillgänglighetskraven i detta direktiv. Det är nödvändigt att göra en tydlig och proportionell fördelning av skyldigheterna i enlighet med varje aktörs roll i leverans- och distributionsprocessen.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Skäl 29
(29)  De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att produkter och tjänster överensstämmer med erforderliga krav, för att säkerställa en hög nivå när det gäller skydd av tillgängligheten och garantera rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden.
(29)  De ekonomiska aktörerna bör, i förhållande till den roll de har i leveranskedjan, ansvara för att produkter och tjänster överensstämmer med erforderliga krav, för att uppnå förbättrad tillgänglighet och garantera rättvisa konkurrensvillkor på unionsmarknaden.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Skäl 30
(30)  Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra hela förfarandet för bedömning av överensstämmelse. Skyldigheterna i fråga om bedömning av överensstämmelse bör därför ligga kvar hos tillverkaren.
(30)  Tillverkaren, som besitter detaljkunskap om konstruktions- och tillverkningsprocessen, är den som bäst kan genomföra hela bedömningen av överensstämmelse. Ansvaret för den bedömningen bör dock inte enbart ligga hos tillverkaren. En stärkt marknadskontrollmyndighet skulle kunna spela en viktig roll i bedömningsförfarandet.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Skäl 32
(32)  Importörerna bör se till att de produkter från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv, och framför allt att tillverkarna genomför lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse avseende dessa produkter.
(32)  Importörerna bör se till att de produkter från tredjeländer som förs in på unionsmarknaden uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv, genom att förse den behöriga marknadskontrollmyndigheten med all information som behövs för att genomföra lämpliga förfaranden för bedömning av överensstämmelse avseende dessa produkter.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Skäl 36
(36)  Av proportionalitetsskäl bör tillgänglighetskraven endast gälla så länge de inte ålägger den berörda ekonomiska aktören en oproportionerligt stor börda eller kräver en ändring av produkterna och tjänsterna som innebär en grundläggande ändring av dem i enlighet med de angivna kriterierna.
(36)  Av proportionalitetsskäl bör tillgänglighetskraven inte ålägga den berörda ekonomiska aktören en oproportionerligt stor börda eller kräva en ändring av produkterna och tjänsterna som innebär en grundläggande ändring av dem i enlighet med de angivna kriterierna. Det måste dock finnas kontrollmekanismer för att kontrollera berättigande till undantag från tillgänglighetskravens tillämplighet.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Skäl 36a (nytt)
(36a)   Vid bedömning av om tillgänglighetskraven är uppfyllda ålägger de ekonomiska aktörerna en oproportionerligt stor börda, bör hänsyn tas till dessa ekonomiska aktörers storlek, resurser och karaktär och till deras uppskattade kostnader för och fördelar av att kraven uppfylls, jämfört med de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning. Denna analys av kostnader och fördelar bör ta hänsyn till bland annat hur ofta och under hur lång tid den berörda produkten eller tjänsten används, inklusive det uppskattade antalet personer med funktionsnedsättning som använder den berörda produkten eller tjänsten, livslängden för infrastruktur och produkter som används i samband med tillhandahållandet av en tjänst och antalet kostnadsfria alternativ som finns tillgängliga, även sådana som erbjuds av leverantörer av kollektivtrafiktjänster. Vid bedömning av huruvida uppfyllandet av tillgänglighetskraven leder till en oproportionerligt stor börda bör endast legitima skäl beaktas. Avsaknad av prioriteringar, tidsbrist eller bristande kunskaper bör inte anses utgöra legitima skäl.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Skäl 39
(39)  För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med tillämpliga krav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion om överensstämmelse för produkter och tjänster som överensstämmer med frivilliga harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/201239 och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav. Kommissionen har redan utfärdat ett antal standardiseringsbegäranden om tillgänglighet till de europeiska standardiseringsorganisationerna, vilket skulle vara relevant för utarbetandet av harmoniserade standarder.
(39)  För att underlätta bedömningen av överensstämmelse med tillämpliga tillgänglighetskrav är det nödvändigt att föreskriva om presumtion om överensstämmelse för produkter och tjänster som överensstämmer med frivilliga harmoniserade standarder som har antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 och som innehåller detaljerade tekniska specifikationer av dessa krav. Kommissionen har redan utfärdat ett antal standardiseringsbegäranden om tillgänglighet till de europeiska standardiseringsorganisationerna, vilket skulle vara relevant för utarbetandet av harmoniserade standarder.
__________________
__________________
39 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut nr 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).
39 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut nr 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).
Ändring 43
Förslag till direktiv
Skäl 39a (nytt)
(39a)  I förordning (EU) nr 1025/2012 fastställs ett förfarande för formella invändningar mot harmoniserade standarder som inte anses uppfylla kraven i detta direktiv.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Skäl 40
(40)  Om det saknas harmoniserade standarder och om de behövs för marknadsharmoniseringen bör kommissionen kunna anta genomförandeakter med gemensamma tekniska specifikationer för de tillgänglighetskrav som anges i detta direktiv.
(40)  EU-standarder bör vara marknadsdrivna, ta hänsyn till allmänintresset och de politiska mål som tydligt uttalats i kommissionens begäran till en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer om utarbetande av harmoniserade standarder och grundas på samförstånd. Användning av tekniska specifikationer bör därför endast vara en sista utväg. Kommissionen bör kunna anta tekniska specifikationer till exempel när standardiseringsprocessen är blockerad för att de berörda parterna inte kan komma överens och otillbörliga förseningar skapas i fråga om fastställande av ett krav som skulle vara omöjligt att tillämpa så länge någon lämplig standard inte godkänts, såsom kompatibilitet. Kommissionen bör låta det gå tillräckligt lång tid efter sin begäran till en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer om utarbetande av förslag till harmoniserade standarder innan den antar en teknisk specifikation avseende samma tillgänglighetskrav. Kommissionen bör inte anta en teknisk specifikation utan att först ha försökt se till att tillgänglighetskraven täcks genom det europeiska standardiseringssystemet. Kommissionen bör inte använda förfarandet för antagande av tekniska specifikationer för att kringgå det europeiska standardiseringssystemet.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Skäl 40a (nytt)
(40a)  I syfte att fastställa harmoniserade standarder och tekniska specifikationer som uppfyller de tillgänglighetskrav som fastställs i detta direktiv för produkterna och tjänsterna på effektivast möjliga sätt, bör kommissionen, när så är genomförbart, involvera europeiska paraplyorganisationer för personer med funktionsnedsättning och alla andra berörda parter i beslutsprocessen.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Skäl 42a (nytt)
(42a)  När marknadskontrollmyndigheterna utför marknadskontroll av produkter bör de se över bedömningen i samarbete med personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder funktionsnedsatta och deras intressen.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Skäl 44
(44)  CE-märkningen som visar att en produkt överensstämmer med tillgänglighetskraven i detta direktiv, är det synliga resultatet av en hel process av bedömning av överensstämmelse i vid bemärkelse. Detta direktiv bör följa de allmänna principer för CE-märkning som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/200840 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter.
(44)  Detta direktiv bör följa de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/200840 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter. Utöver en försäkran om överensstämmelse bör tillverkaren på ett kostnadseffektivt sätt informera konsumenterna om sina produkters tillgänglighet genom ett meddelande på förpackningen.
__________________
__________________
40 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
40 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
Ändring 48
Förslag till direktiv
Skäl 45
(45)  Genom att anbringa CE‑märkningen på en produkt försäkrar tillverkaren, i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008, att produkten överensstämmer med alla tillämpliga tillgänglighetskrav och att han tar på sig det fulla ansvaret för detta.
(45)  En produkt som inte överensstämmer med de tillgänglighetskrav som anges i artikel 3 ska inte i sig anses utgöra en allvarlig risk i den mening som avses i artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Skäl 48
(48)  Medlemsstaterna förväntas säkerställa att marknadskontrollsmyndigheterna kontrollerar att de ekonomiska aktörerna uppfyller de kriterier som avses i artikel 12.3 i enlighet med kapitel V.
(48)  Medlemsstaterna förväntas säkerställa att marknadskontrollsmyndigheterna kontrollerar att de ekonomiska aktörerna uppfyller de kriterier som avses i artikel 12.3 i enlighet med kapitel V och att de regelbundet samråder med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Skäl 48a (nytt)
(48a)  Nationella databaser med all relevant information om graden av tillgänglighet för de produkter och tjänster som förtecknas i detta direktiv bör möjliggöra bättre inkludering av personer med funktionsnedsättning och deras organisationer i marknadskontrollen.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Skäl 49
(49)  Medlemsstaterna förväntas säkerställa att de behöriga myndigheter som anges i artikel 22 underrättar kommissionen om tillämpningen av de undantag som avses i artikel 22.1 samt inkluderar den bedömning som avses i punkt 2 i enlighet med kapitel VI.
(49)   Medlemsstaterna bör säkerställa att behöriga myndigheter underrättar kommissionen om tillämpningen av de undantag som fastställs i artikel 22. De berörda behöriga myndigheternas inledande bedömning bör på begäran överlämnas till kommissionen. Vid bedömning av om uppfyllandet av tillgänglighetskraven ålägger de behöriga myndigheterna en oproportionerligt stor börda, bör hänsyn tas till dessa behöriga myndigheters storlek, resurser och karaktär och till deras uppskattade kostnader för och fördelar av att kraven uppfylls, jämfört med de uppskattade fördelarna för personer med funktionsnedsättning. Denna analys av kostnader och fördelar bör ta hänsyn till bland annat hur ofta och under hur lång tid den berörda produkten eller tjänsten används, inklusive det uppskattade antalet personer med funktionsnedsättning som använder den berörda produkten eller tjänsten, livslängden för infrastruktur och produkter som används i samband med tillhandahållandet av en tjänst och hur många kostnadsfria alternativ som finns tillgängliga, även sådana som erbjuds av leverantörer av kollektivtrafiktjänster. Vid bedömning av om efterlevnaden av tillgänglighetskraven leder till en oproportionerligt stor börda, bör endast legitima skäl beaktas. Avsaknad av prioriteringar, tidsbrist eller bristande kunskaper bör inte anses utgöra legitima skäl.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Skäl 50
(50)  Ett förfarande för skyddsåtgärder bör upprättas, vilket ska gälla endast om medlemsstaterna är oeniga om åtgärder som en medlemsstat vidtagit. Enligt detta skyddsförfarande underrättas berörda parter om planerade åtgärder när det gäller produkter som inte uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv. På så sätt kan myndigheterna för marknadskontroll få möjlighet att, i samarbete med de berörda ekonomiska aktörerna, agera i ett tidigare skede när det gäller sådana produkter.
(50)  Ett förfarande för skyddsåtgärder bör upprättas, vilket ska gälla endast om medlemsstaterna är oeniga om åtgärder som en medlemsstat vidtagit. Enligt detta skyddsförfarande underrättas berörda parter om planerade åtgärder när det gäller produkter som inte uppfyller tillgänglighetskraven i detta direktiv. På så sätt kan myndigheterna för marknadskontroll få möjlighet att, i samarbete med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och med de berörda ekonomiska aktörerna, agera i ett tidigare skede när det gäller sådana produkter.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Skäl 51a (nytt)
(51a)  I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av proportionalitetsprincipen i fråga om skyldigheterna angående identifieringen av ekonomiska aktörer och vilka kriterier som bör användas för att avgöra huruvida uppfyllandet av en skyldighet enligt detta direktiv skulle leda till en oproportionerligt stor börda, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen för att fastställa den period under vilken ekonomiska aktörer måste kunna identifiera en ekonomisk aktör som har levererat en produkt till dem eller till vilken de har levererat en produkt samt för att ytterligare specificera de kriterier som ska beaktas för alla produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv i samband med bedömningen av huruvida bördan ska anses oproportionerligt stor, utan att ändra kriterierna. Perioden ska anges i förhållande till produktens livscykel. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning1a. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.
__________________
1a EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Skäl 51b (nytt)
(51b)  Medlemsstaterna bör se till att det finns lämpliga och effektiva medel för att säkerställa efterlevnaden av detta direktiv och därmed upprätta lämpliga kontrollmekanismer, såsom efterhandskontroll av marknadskontrollmyndigheterna, för att verifiera att ett undantag från tillgänglighetskraven är berättigat. Vid behandling av klagomål avseende tillgänglighet bör medlemsstaterna följa principen om god förvaltning och i synnerhet se till att tjänstemäns skyldighet att fatta ett beslut om varje klagomål inom en rimlig tidsperiod uppfylls.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Skäl 52a (nytt)
(52a)  Medlemsstaterna bör säkerställa att effektiva och snabba rättsmedel finns tillgängliga mot beslut som fattas av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter när det gäller huruvida ett visst kontrakt ska hänföras till tillämpningsområdet för direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU. Med hänsyn till den befintliga rättsliga ramen rörande rättsmedel inom de områden som täcks av direktiven 2014/24/EU och 2014/25/EU, bör de områdena dock undantas från bestämmelserna om efterlevnad och påföljder i det här direktivet. Ett sådant undantagande påverkar inte medlemsstaternas fördragsenliga skyldigheter att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa en effektiv tillämpning av unionsrätten.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Skäl 53a (nytt)
(53a)  Tillgänglighetskraven enligt detta direktiv bör gälla för produkter som släpps ut på unionsmarknaden efter tillämpningsdatumet för de nationella åtgärder som införlivar detta direktiv, inbegripet redan använda och begagnade produkter som importeras från ett tredjeland och som släpps ut på unionsmarknaden efter det datumet.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Skäl 53b (nytt)
(53b)  Offentliga upphandlingskontrakt för varor, arbeten eller tjänster som omfattas av direktiv 2014/24/EU eller direktiv 2014/25/EU och som tilldelats före den dag då detta direktiv ska börja tillämpas, bör dock fortsätta att genomföras i enlighet med de tillgänglighetskrav, om sådana finns, som specificeras i dessa offentliga kontrakt.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Skäl 53c (nytt)
(53c)  För att ge tjänsteleverantörer tillräckligt med tid för att anpassa sig till de krav som fastställs i detta direktiv är det nödvändigt att införa en övergångsperiod under vilken produkter som används vid tillhandahållandet av en tjänst inte måste uppfylla tillgänglighetskraven i detta direktiv. Med tanke på kostnaderna och den långa livslängden för uttagsautomater, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater, är det lämpligt att föreskriva att sådana automater, när de används vid tillhandahållandet av tjänster, får fortsätta att användas fram till slutet av deras ekonomiskt bärkraftiga nyttjandeperiod.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Skäl 54a (nytt)
(54a)  Ibruktagandet av tillämpningar som ger information utifrån rumsliga datatjänster bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan ta sig fram på egen hand och på ett säkert sätt. De rumsliga data som används för sådana tillämpningar bör göra det möjligt att ge information som anpassats till de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel -1 (ny)
Artikel -1
Syfte
Detta direktiv syftar till att undanröja och förebygga hinder som uppstår på grund av olika tillgänglighetskrav och som inverkar på den fria rörligheten i medlemsstaterna för produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv. Det syftar också till att bidra till en välfungerande inre marknad genom att tillnärma medlemsstaternas lagar och andra författningar avseende tillgänglighetskraven för vissa produkter och tjänster.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – inledningen
1.  Kapitel I, II–V och VII gäller för följande produkter:
1.  Kapitel I, II–V och VII gäller för följande produkter som släpps ut på unionsmarknaden efter den … [datum då detta direktiv ska börja tillämpas]:
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led a
a)  Datormaskinvara och operativsystem för generella användningsområden.
a)  Datormaskinvara och dess inbyggda operativsystem för generella användningsområden avsedda att användas av konsumenter.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led b – led iiia (nytt)
iiia)  Betalterminaler.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led c
c)  Terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för telefonitjänster, för konsumentbruk.
c)  Terminalutrustning för telefonitjänster, för konsumentbruk.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led d
d)  Terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för audiovisuella medietjänster, för konsumentbruk.
d)  Terminalutrustning för audiovisuella medietjänster, för konsumentbruk.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1 – led da (nytt)
da)  E-bokläsare.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2 – inledningen
2.  Kapitel I, II–V och VII gäller för följande tjänster:
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27 gäller kapitel I, II–V och VII för följande tjänster som tillhandahålls efter den ... [datum då detta direktiv ska börja tillämpas]:
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2 – led -a (nytt)
-a)  Operativsystem, när de inte är inbyggda i datormaskinvaran och levereras till konsumenter som immateriella tillgångar.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2 – led a
a)  Telefonitjänster och tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet, för konsumentbruk.
a)  Telefonitjänster och tillhörande terminalutrustning, för konsumentbruk.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2 – led b
b)  Audiovisuella medietjänster och tillhörande utrustning med avancerad datorkapacitet, för konsumentbruk.
b)  Webbplatser och tjänster för mobila enheter för audiovisuella medietjänster.
Ändring 235, 236, 237, 238, 239 och 253
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2 – led c
c)  Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten.
c)  Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten, samt de tjänster för rörlighet och för intermodala anslutningar som erbjuds i samband med dem, inklusive kollektivtrafik i städer, såsom nätverk för tunnelbana, tåg, spårväg, trådbuss och buss, när det gäller
i)  självbetjäningsterminaler på unionens territorium, inbegripet biljettförsäljningsautomater, betalterminaler och incheckningsautomater.
ii)   webbplatser, tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation,
iii)   fordon med tillhörande infrastruktur och den bebyggda miljön, inklusive trappstegsfri tillgänglighet till alla offentliga stationer.
iv)  taxibilar och hyrbilar bland vilka det ingår en tillräcklig andel anpassade fordon.
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2 – led d
d)  Banktjänster.
d)  Banktjänster för konsumenter.
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2 – led e
e)  E-böcker.
e)  E-böcker och relaterad utrustning för de tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantören, och tillgång till denna.
Ändring 240
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2 – led fa (nytt)
fa)   Turismtjänster, inklusive tillhandahållande av inkvartering och catering.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 3 – led a
a)  Offentlig upphandling och koncessioner som omfattas av direktiv 2014/23/EU42, direktiv 2014/24/EU och direktiv 2014/25/EU.
a)  Offentlig upphandling och koncessioner som omfattas av direktiv 2014/23/EU, direktiv 2014/24/EU och direktiv 2014/25/EU, som utformats eller tilldelats efter den ... . [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].
__________________
42 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
Ändring 74
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 3 – led b
b)  Utarbetande och genomförande av program i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013, i vilken det fastställs gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden43 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/201344.
b)  Utarbetande och genomförande av program i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/201343 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/201344, antagna eller genomförda efter den … [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].
__________________
__________________
43 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
43 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).
44 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006.
44 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 3 – led c
c)  Anbudsförfaranden för kollektivtrafik på järnväg och väg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007.45
c)  offentliga tjänstekontrakt efter den ... [datum då detta direktiv ska börja tillämpas] som tilldelas antingen genom konkurrensutsatta anbudsförfaranden eller direkt för kollektivtrafik på järnväg och väg enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007.45
__________________
__________________
45 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 1).
45 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EUT L 315, 3.12.2007, s. 1).
Ändring 76
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 3 – led d
d)  Transportinfrastruktur i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013.46
d)  Transportinfrastruktur i enlighet med förordning (EU) nr 1315/2013, som utformats eller byggts efter den ... [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].
__________________
46 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (EUT L 348, 20.12.2013, s. 1).
Ändring 79
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 3a (ny)
3a.  Detta direktiv ska inte tillämpas på följande innehåll på webbplatser och i applikationer för mobila enheter:
a)  Filformat för dokument som offentliggjorts före den ... [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].
b)  Kartor och karttjänster på nätet, om väsentlig information tillhandahålls på ett tillgängligt digitalt sätt för kartor som är avsedda för navigering.
c)  Innehåll från tredje part som varken har finansierats eller tagits fram eller står under kontroll av den berörda ekonomiska aktören eller offentliga myndigheten.
d)  Webbplatsers och mobilapplikationers innehåll som kan klassificeras som arkiv, det vill säga endast innehåller innehåll som inte uppdaterats eller redigerats efter den ... [datum då detta direktiv ska börja tillämpas].
Ändring 80
Förslag till direktiv
Artikel 1a (ny)
Artikel 1a
Undantagande av mikroföretag
Detta direktiv ska inte tillämpas på mikroföretag som tillverkar, importerar eller distribuerar produkter och tjänster som omfattas av direktivets tillämpningsområde.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 1
1.  tillgängliga produkter och tjänster: produkter och tjänster som är förnimbara, funktionsdugliga och begripliga för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra.
1.  tillgängliga produkter och tjänster: produkter och tjänster som är förnimbara och kan fås att fungera och förstås av personer med funktionsnedsättning samt är tillräckligt robusta för att dessa personer ska kunna använda dem.
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 2
2.  design för alla: utformning av produkter, miljöer, program och tjänster så att de i största möjliga utsträckning ska kunna användas av alla utan behov av anpassning eller specialutformning. Begreppet utesluter inte hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, där sådana behövs.
utgår
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 5a (nytt)
5a.  tjänst: tjänst enligt definitionen i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG1a.
____________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).
Ändring 84
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 5b (nytt)
5b.  tjänsteleverantör: en fysisk eller juridisk person som erbjuder eller tillhandahåller en tjänst som riktas mot unionsmarknaden.
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 16a (nytt)
16a.  SMF: små och medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG1a.
____________________
1a Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 19
19.  återkallelse: varje åtgärd för att ta tillbaka en produkt som redan tillhandahålls på marknaden för slutanvändaren.
utgår
Ändring 87
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 20a (nytt)
20a.  banktjänster för konsumenter: tjänster som gör det möjligt för konsumenter att öppna och använda betalkonton i unionen med grundläggande funktioner i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU1a.
____________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner (EUT L 257, 28.8.2014, s. 214).
Ändring 88
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 21
21.  e-handel: internetförsäljning av produkter och tjänster.
21.  e-handel: internetförsäljning av produkter och tjänster från företag till konsumenter inom tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG1a.
____________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”direktiv om elektronisk handel”), EUT L 178, 17.7.2000, s. 1.
Ändring 89
Förslag till direktiv
Artikel 2 –led 1 – led 21a (nytt)
21a.  luftfartstjänster för passagerare: tjänster som tillhandahålls av lufttrafikföretag, researrangörer och flygplatsers ledningsenheter i den mening som avses i artikel 2 b–f i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/20061a.
____________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 1);
Ändring 90
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 21b (nytt)
21b.  kollektivtrafiktjänster med buss: de tjänster som omfattas av artikel 2.1. och 2.2 i förordning (EU) nr 181/2011.
Ändring 91
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 21c (nytt)
21c.  kollektivtrafiktjänster på järnväg: all persontrafik på järnväg som omfattas av artikel 2.1 och 2.2 i förordning (EG) nr 1371/2007.
Ändring 92
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 21d (nytt)
21d.  kollektivtrafiktjänster på vatten: de persontrafiktjänster som omfattas av artikel 2.1 i förordning (EU) nr 1177/2010.
Ändring 337
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – led 21e (nytt)
21e.  tekniskt hjälpmedel: varje föremål, del av utrustning eller produktsystem som används för att öka, upprätthålla eller förbättra funktionsförmågan för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning.
Ändring 93
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 3
3.  Följande självbetjäningsterminaler: Bankautomater, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater ska uppfylla kraven i avsnitt II i bilaga I.
3.  Följande självbetjäningsterminaler: Bankautomater, biljettförsäljningsautomater, incheckningsautomater och betalningsterminaler ska uppfylla kraven i avsnitt II i bilaga I.
Ändring 94
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 4
4.  Telefonitjänster, däribland larmtjänster och tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för konsumentbruk ska uppfylla kraven i avsnitt III i bilaga I.
4.  Telefonitjänster, däribland larmtjänster och tillhörande terminalutrustning för konsumentbruk ska uppfylla kraven i avsnitt III i bilaga I.
Ändring 95
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 5
5.  Audiovisuella medietjänster och tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för konsumentbruk ska uppfylla kraven i avsnitt IV i bilaga I.
5.  Webbplatser och tjänster för mobila enheter för audiovisuella medietjänster samt tillhörande utrustning för konsumentbruk ska uppfylla kraven i avsnitt IV i bilaga I.
Ändring 244
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 6
6.  Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten, webbplatser för sådana tjänster, tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation samt självbetjäningsterminaler, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater som används i kollektivtrafiktjänster ska uppfylla motsvarande krav i avsnitt V i bilaga I.
6.  Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten, och intermodala kollektivtrafiktjänster, inklusive tjänster med anknytning till kollektivtrafik i städer, rörlighet i städer, och den bebyggda miljön, webbplatser för sådana tjänster, tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation samt självbetjäningsterminaler såsom betalningsautomater och incheckningsautomater som används i kollektivtrafiktjänster, samt tjänster med anknytning till turism, såsom inkvarteringstjänster och cateringstjänster ska endast uppfylla motsvarande krav i avsnitt V i bilaga I, ifall dessa krav inte redan omfattas av följande särlagstiftning: När det gäller järnvägstransport: förordning (EG) nr 1371/2007, förordning (EU) nr 1300/2014 och förordning (EU) nr 454/2011. När det gäller busstransport: förordning (EU) nr 181/2011. När det gäller transport till sjöss och på inre vattenvägar: förordning (EU) nr 1177/2010. När det gäller flygtransport: förordning (EG) nr 1107/2006.
Ändring 97
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 7
7.  Banktjänster, webbplatser för sådana tjänster, banktjänster för mobila enheter, självbetjäningsterminaler, inbegripet bankautomater för banktjänster, ska uppfylla kraven i avsnitt VI i bilaga I.
7.  Banktjänster för konsumenter, webbplatser för sådana tjänster, banktjänster för mobila enheter, självbetjäningsterminaler, inbegripet betalterminaler och bankautomater för dessa banktjänster, ska uppfylla kraven i avsnitt VI i bilaga I.
Ändring 98
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 8
8.  E-böcker ska uppfylla kraven i avsnitt VII i bilaga I.
8.  E-böcker och tillhörande utrustning ska uppfylla kraven i avsnitt VII i bilaga I.
Ändring 224
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 10
10.  Medlemsstaterna kan, mot bakgrund av nationella förhållanden, besluta att den bebyggda miljö som används av kollektivtrafikens kunder, inbegripet miljön som sköts av tjänsteleverantörer och av infrastrukturoperatörer liksom den bebyggda miljö som används av kunder till banker samt kundtjänstcenter och butiker för telefonoperatörer, ska uppfylla tillgänglighetskraven i avsnitt X i bilaga 1, för att de i högsta möjliga grad ska kunna användas av personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning.
10.  Medlemsstaterna ska säkerställa att den bebyggda miljö som används av kollektivtrafikens kunder, inbegripet miljön som sköts av tjänsteleverantörer och av infrastrukturoperatörer liksom den bebyggda miljö som används av kunder till banktjänster för konsumenter samt kundtjänstcenter och butiker för telefonoperatörer, uppfyller tillgänglighetskraven i avsnitt X i bilaga 1 vad gäller konstruktion av ny infrastruktur eller omfattande renoveringsarbeten på befintlig infrastruktur, för att i högsta möjliga grad kunna användas av personer med funktionsnedsättning. Detta ska inte påverka unionsrättsakter eller nationell lagstiftning för skydd av nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde.
Ändring 100
Förslag till direktiv
Artikel 4 – stycke 1
Medlemsstaterna ska inte, av skäl som har att göra med tillgänglighetskraven, förhindra att produkter och tjänster som överensstämmer med detta direktiv tillhandahålls på marknaden inom deras territorium.
Medlemsstaterna ska inte av skäl som har att göra med tillgänglighetskraven förhindra att produkter som överensstämmer med detta direktiv tillhandahålls på marknaden inom deras territorium. Medlemsstaterna ska inte av skäl som har att göra med tillgänglighetskraven förhindra att tjänster som överensstämmer med detta direktiv tillhandahålls på marknaden inom deras territorium.
Ändring 101
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1
1.  När tillverkarna släpper ut sina produkter på marknaden ska de se till att dessa har konstruerats och tillverkats i enlighet med de tillämpliga tillgänglighetskraven i artikel 3.
1.  När tillverkarna släpper ut sina produkter på marknaden ska de se till att dessa har konstruerats och tillverkats i enlighet med de tillämpliga tillgänglighetskraven i artikel 3, utom om dessa krav inte kan uppfyllas på grund av att en anpassning av den berörda produkten skulle kräva en grundläggande förändring av produktens egentliga karaktär eller innebära en oproportionerligt stor börda för den berörda tillverkaren enligt artikel 12.
Ändring 102
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2
Om bedömningen har visat att produkten uppfyller de tillämpliga tillgänglighetskraven ska tillverkarna upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och anbringa CE‑märkningen.
Om bedömningen av överensstämmelse har visat att produkten uppfyller de tillämpliga tillgänglighetskraven enligt artikel 3 ska tillverkarna upprätta en EU‑försäkran om överensstämmelse som tydligt ska ange att produkten är tillgänglig.
Ändring 103
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 4
4.  Tillverkarna ska föra ett register över klagomål, produkter som inte uppfyller kraven och återkallade produkter, och ska informera distributörerna om alla sådana kontroller.
4.  Tillverkarna ska föra ett register över klagomål och över produkter som inte uppfyller kraven.
Ändring 104
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 7
7.  Tillverkarna ska se till att produkten åtföljs av bruksanvisningar och säkerhetsföreskrifter på ett språk som lätt kan förstås av konsumenter och slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.
7.  Tillverkarna ska se till att produkten åtföljs av bruksanvisningar på ett språk som lätt kan förstås av konsumenter och slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.
Ändring 105
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 8
8.  Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte är förenlig med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller om lämpligt dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk vad gäller tillgänglighet ska tillverkarna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter, i synnerhet om den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
8.  Tillverkare som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte är förenlig med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att få produkten att överensstämma med kraven eller om lämpligt dra tillbaka produkten. Om produkten inte är förenlig med detta direktiv ska tillverkarna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter, i synnerhet om den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
Ändring 106
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 9
9.  Tillverkarna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet lämna all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten är förenlig med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. Tillverkarna ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de har släppt ut på marknaden och för att säkerställa överensstämmelse med de krav som avses i artikel 3.
9.  Tillverkarna ska på begäran av en behörig nationell myndighet lämna all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten är förenlig med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. Tillverkarna ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att säkerställa överensstämmelse med detta direktiv.
Ändring 107
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – led a
a)  på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven,
a)  på begäran av en behörig nationell myndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven,
Ändring 108
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2 – led b
b)  på de behöriga nationella myndigheternas begäran samarbeta med dem om alla åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som omfattas av fullmakten.
b)  på de behöriga nationella myndigheternas begäran samarbeta med dem om alla åtgärder som vidtas för att säkerställa att de produkter som omfattas av fullmakten överensstämmer med detta direktiv.
Ändring 109
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 2
2.  Innan importörerna släpper ut en produkt på marknaden ska de försäkra sig om att tillverkaren har utfört den bedömning av överensstämmelse som anges i bilaga II. De ska se till att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentation som krävs i den bilagan, att produkten är försedd med CE-märkning och åtföljs av de dokument som krävs samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 5.5 och 5.6.
2.  Innan importörerna släpper ut en produkt på marknaden ska de försäkra sig om att tillverkaren har utfört den bedömning av överensstämmelse som anges i bilaga II. De ska se till att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentation som krävs i den bilagan, att produkten åtföljs av de dokument som krävs och att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 5.5 och 5.6.
Ändring 110
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3
3.  Om en importör anser eller har skäl att tro att en produkt inte uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 får produkten inte släppas ut på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om produkten utgör en risk ska importören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.
3.  Om en importör anser eller har skäl att tro att en produkt inte uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 får produkten inte släppas ut på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om produkten inte är förenlig med detta direktiv ska importören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.
Ändring 111
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 5
5.  Importörerna ska se till att produkten åtföljs av bruksanvisningar och föreskrifter på ett språk som lätt kan förstås av konsumenter och andra slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.
5.  Importörerna ska se till att produkten åtföljs av bruksanvisningar på ett språk som lätt kan förstås av konsumenter och andra slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.
Ändring 112
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 7
7.  Importörerna ska föra ett register över klagomål, produkter som inte uppfyller kraven och återkallade produkter, och ska informera distributörerna om sådana kontroller.
7.  Importörerna ska föra ett register över klagomål och produkter som inte uppfyller kraven.
Ändring 113
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 8
8.  Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med de krav som avses i artikel 3, ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att produkten ska överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk, ska importörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
8.  Importörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som de har släppt ut på marknaden inte är förenlig med detta direktiv ska omedelbart vidta de korrigerande åtgärder som krävs för att produkten att överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka produkten. Om produkten inte är förenlig med detta direktiv, ska importörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
Ändring 114
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 9
9.  Importörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet lämna all den information och dokumentation som behövs för att visa att en produkt är förenlig med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med produkter som de har släppt ut på marknaden.
9.  Importörerna ska på begäran av en behörig nationell myndighet lämna all den information och dokumentation som behövs för att visa att en produkt är förenlig med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av myndigheten. De ska på begäran samarbeta med den behöriga myndigheten om de åtgärder som vidtas för att säkerställa att de produkter som de tillhandahållit på marknaden överensstämmer med de krav som avses i artikel 3.
Ändring 115
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 2
2.  Innan distributörerna tillhandahåller en produkt på marknaden ska de kontrollera att produkten är försedd med CE-märkning och åtföljs av erforderliga dokument och av bruksanvisningar och information på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare i den medlemsstat där produkten tillhandahålls på marknaden samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artikel 5.5 och 5.6 och artikel 7.4.
2.  Innan distributörerna tillhandahåller en produkt på marknaden ska de kontrollera att produkten överensstämmer med detta direktiv och åtföljs av erforderliga dokument och av bruksanvisningar och information på ett språk som lätt kan förstås av konsumenterna och andra slutanvändare i den medlemsstat där produkten tillhandahålls på marknaden samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artikel 5.5 och 5.6 och artikel 7.4.
Ändring 116
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 3
3.  Om distributörerna anser eller har skäl att tro att produkten inte uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 får produkten inte tillhandahållas på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om produkten utgör en risk ska distributören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.
3.  Om distributörerna anser eller har skäl att tro att produkten inte uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3 får produkten inte tillhandahållas på marknaden förrän den överensstämmer med kraven. Om produkten inte är förenlig med detta direktiv ska distributören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna om detta.
Ändring 117
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 5
5.  Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som har tillhandahållits på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv, ska försäkra sig om att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas för att produkten ska överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka eller återkalla produkten. Om produkten utgör en risk ska distributörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
5.  Distributörer som anser eller har skäl att tro att en produkt som har tillhandahållits på marknaden inte överensstämmer med detta direktiv, ska försäkra sig om att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas för att produkten ska överensstämma med kraven eller, om så är lämpligt, dra tillbaka produkten. Om produkten inte är förenlig med detta direktiv ska distributörerna dessutom omedelbart underrätta de behöriga nationella myndigheterna i de medlemsstater där de har tillhandahållit produkten, och lämna detaljerade uppgifter om i synnerhet den bristande överensstämmelsen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.
Ändring 118
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 6
6.  Distributörerna ska på motiverad begäran av en behörig nationell myndighet lämna den information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven. De ska på begäran samarbeta med den myndigheten om de åtgärder som vidtas för att undanröja riskerna med de produkter som de tillhandahållit på marknaden.
6.  Distributörerna ska på begäran av en behörig nationell myndighet lämna den information och dokumentation som behövs för att visa att produkten överensstämmer med kraven. De ska på begäran samarbeta med den myndigheten om de åtgärder som vidtas för att säkerställa att de produkter som de tillhandahållit på marknaden överensstämmer med de krav som avses i artikel 3.
Ändring 119
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 2
2.  De ekonomiska aktörerna ska kunna lämna den information som avses i första stycket under tio år efter det att de har fått produkten levererad respektive under tio år efter det att de har levererat produkten.
2.  De ekonomiska aktörerna ska kunna lämna den information som avses i första stycket under en bestämd period, som ska vara minst fem år, efter det att de har fått produkten levererad eller efter det att de har levererat produkten.
Ändring 120
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23a för att komplettera detta direktiv i syfte att ange den period som avses i punkt 2 i denna artikel. Perioden ska stå i proportion till den berörda produktens livscykel.
Ändring 121
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 2
2.  Tjänsteleverantörerna ska ta fram all nödvändig information i enlighet med bilaga III för att förklara hur tjänsterna uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3. Informationen ska göras tillgänglig för allmänheten i skriftlig och muntlig form och på ett sätt som är tillgängligt för personer med funktionsbegränsning och personer med funktionsnedsättning. Tjänsteleverantörerna ska spara informationen så länge tjänsten tillhandahålls.
2.  Tjänsteleverantörerna ska ta fram all nödvändig information i enlighet med bilaga III för att förklara hur deras tjänster uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3. Informationen ska göras tillgänglig för allmänheten på ett sätt som är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Tjänsteleverantörerna ska spara informationen så länge tjänsten tillhandahålls.
Ändring 122
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 4
4.  Tjänsteleverantörerna ska på motiverad begäran av en behörig myndighet lämna all information och dokumentation som behövs för att visa att tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3. De ska på begäran samarbeta med den myndigheten om de åtgärder som vidtas för att tjänsten ska uppfylla dessa krav.
4.  Tjänsteleverantörerna ska på begäran av en behörig myndighet lämna all information och dokumentation som behövs för att visa att tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven som avses i artikel 3. De ska på begäran samarbeta med den myndigheten om de åtgärder som vidtas för att tjänsten ska uppfylla dessa krav.
Ändring 339
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 3 – led b
b)  Uppskattade kostnader och fördelar för de ekonomiska aktörerna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.
b)  Uppskattade merkostnader och fördelar för de ekonomiska aktörerna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.
Ändring 123
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 4
4.  Bördan ska inte betraktas som oproportionerligt stor om det kompenseras med medel från andra källor, offentliga eller privata, än de ekonomiska aktörernas egna resurser.
4.  Bördan ska inte betraktas som oproportionerligt stor om den kompenseras med medel som kommer från andra källor, offentliga eller privata, än de ekonomiska aktörernas egna resurser och som tillhandahållits för att förbättra tillgängligheten.
Ändring 124
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 5
5.  Bedömningen av huruvida överensstämmelse med tillgänglighetskraven för produkter eller tjänster innebär en grundläggande ändring eller en oproportionerligt stor börda ska göras av den ekonomiska aktören.
5.  Den inledande bedömningen av huruvida överensstämmelse med tillgänglighetskraven för produkter eller tjänster innebär en grundläggande ändring eller en oproportionerligt stor börda ska göras av den ekonomiska aktören.
Ändring 230
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 5a (ny)
5a.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 23a för att komplettera punkt 3 i denna artikel genom att ytterligare specificera de kriterier som ska beaktas för alla produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv i samband med bedömningen av huruvida bördan ska anses oproportionerligt stor, utan att ändra kriterierna.
När kommissionen ytterligare specificerar dessa kriterier ska den inte bara ta hänsyn till potentiella fördelar för personer med funktionsnedsättning, utan även för personer med funktionsbegränsning.
Kommissionen ska anta den första delegerade akten om alla produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv senast den ... [ett år efter detta direktivs ikraftträdande].

Ändring 126
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 6
6.  Om de ekonomiska aktörerna har utnyttjat det undantag som föreskrivs i punkterna 1–5 för en viss produkt eller tjänst ska de meddela den behöriga marknadskontrollmyndigheten i den medlemsstat på vars marknad produkten eller tjänsten släpps ut eller tillhandahålls. Anmälan ska innehålla den bedömning som avses i punkt 3. Mikroföretag är undantagna från denna anmälningsskyldighet, men måste kunna tillhandahålla relevant dokumentation på begäran av en behörig marknadskontrollmyndighet.
6.  Om de ekonomiska aktörerna har utnyttjat det undantag som föreskrivs i punkterna 1–5 för en viss produkt eller tjänst ska de meddela den behöriga marknadskontrollmyndigheten i den medlemsstat på vars marknad produkten eller tjänsten släpps ut eller tillhandahålls. Den bedömning som avses i punkt 3 ska på begäran överlämnas till marknadskontrollmyndigheten. Mikroföretag är undantagna från denna anmälningsskyldighet, men måste kunna tillhandahålla relevant dokumentation på begäran av en behörig marknadskontrollmyndighet.
Ändring 127
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 6a (ny)
6a.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att införa en modellanmälan enligt punkt 6 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 24.1a. Kommissionen ska anta den första genomförandeakten senast den … [två år efter detta direktivs ikraftträdande].
Ändring 128
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 6b (ny)
6b.  En strukturerad dialog ska upprättas mellan berörda aktörer, inbegripet personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem, och marknadskontrollmyndigheter, för att se till att lämpliga principer för bedömningen av undantag införs så att det säkerställs att de är enhetliga.
Ändring 129
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 6c (ny)
6c.  Medlemsstaterna uppmuntras att ge incitament och riktlinjer till mikroföretag för att underlätta genomförandet av detta direktiv. Förfarandena och riktlinjerna ska utformas i samråd med berörda aktörer, inbegripet personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem.
Ändring 130
Förslag till direktiv
Kapitel IV – rubriken
HARMONISERADE STANDARDER, GEMENSAMMA TEKNISKA SPECIFIKATIONER OCH PRODUKTERS OCH TJÄNSTERS ÖVERENSSTÄMMELSE
HARMONISERADE STANDARDER, TEKNISKA SPECIFIKATIONER OCH PRODUKTERS OCH TJÄNSTERS ÖVERENSSTÄMMELSE
Ändring 131
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 1
Produkter och tjänster som överensstämmer med de harmoniserade standarder eller delar av dem till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning ska förutsättas överensstämma med tillgänglighetskraven som omfattas av dessa standarder eller delar av dem, vilka avses i artikel 3.
1.   Produkter och tjänster som uppfyller de harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med de tillgänglighetskrav som avses i artikel 3 som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.
Ändring 132
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 1a (ny)
1a.  Kommissionen ska i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 1025/2012 begära att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer utarbetar harmoniserade standarder för vart och ett av de tillgänglighetskrav för produkter som fastställs i artikel 3. Kommissionen ska ställa dessa begäranden senast den … [två år efter detta direktivs ikraftträdande].
Ändring 133
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 1b (ny)
1b.  Kommissionen får anta genomförandeakter om fastställande av tekniska specifikationer som uppfyller de tillgänglighetskrav som anges i artikel 3. Den ska dock göra detta endast om följande villkor är uppfyllda:
a)  Ingen hänvisning till harmoniserade standarder har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012.
b)  Kommissionen har ställt en begäran enligt punkt 2 i denna artikel.
c)  Kommissionen noterar otillbörliga dröjsmål i standardiseringsförfarandet.
Innan kommissionen antar genomförandeakter enligt första stycket ska den samråda med berörda aktörer, inbegripet organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2 i detta direktiv.
Ändring 134
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 1c (ny)
1c.  Om inga hänvisningar till de harmoniserade standarder som avses i punkt 1 i denna artikel har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska de produkter och tjänster som överensstämmer med de tekniska specifikationer som avses i punkt 1b, eller med delar av dem, anses överensstämma med de tillgänglighetskrav i artikel 3 som omfattas av dessa tekniska specifikationer eller delar därav.
Ändring 135
Förslag till direktiv
Artikel 14
Artikel 14
utgår
Gemensamma tekniska specifikationer
1.  Om ingen hänvisning till harmoniserade standarder har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med förordning (EU) nr 1025/2012, och om ytterligare uppgifter om tillgänglighetskraven för vissa produkter och tjänster skulle behövas för harmoniseringen av marknaden, kan kommissionen anta genomförandeakter om fastställande av gemensamma tekniska specifikationer för de tillgänglighetskrav som anges i bilaga I till detta direktiv. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 24.2 i detta direktiv.
2.  Produkter och tjänster som överensstämmer med de gemensamma tekniska specifikationerna som avses i punkt 1 eller med delar därav ska anses överensstämma med tillgänglighetskraven som avses i artikel 3, som omfattas av dessa gemensamma tekniska specifikationer eller delar därav.
Ändring 136
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 2
2.  EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas enligt förlagan i bilaga III till beslut nr 768/2008/EG. Den ska innehålla de delar som anges i bilaga II till detta direktiv och ska fortlöpande uppdateras. Kraven på den tekniska dokumentationen ska inte medföra någon oproportionerlig börda för mikroföretag samt små och medelstora företag. Den ska översättas till de språk som krävs av den medlemsstat på vars marknad produkten släpps ut eller tillhandahålls.
2.  EU-försäkran om överensstämmelse ska utformas enligt förlagan i bilaga III till beslut nr 768/2008/EG. Den ska innehålla de delar som anges i bilaga II till detta direktiv och ska fortlöpande uppdateras. Kraven på den tekniska dokumentationen ska inte medföra någon oproportionerlig börda för små och medelstora företag. Den ska översättas till de språk som krävs av den medlemsstat på vars marknad produkten släpps ut eller tillhandahålls.
Ändring 137
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 3
3.  Om en produkt omfattas av mer än en unionsakt där det ställs krav på EU‑försäkran om överensstämmelse ska en enda EU-försäkran om överensstämmelse upprättas med avseende på alla dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning.
3.  Om en produkt omfattas av mer än en unionsakt där det ställs krav på en EU‑försäkran om överensstämmelse ska denna EU-försäkran om överensstämmelse upprättas med avseende på alla dessa unionsakter. I denna försäkran ska det anges vilka unionsakter som berörs, och det ska lämnas en publikationshänvisning.
Ändring 138
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 4a (ny)
4a.  Utöver en EU-försäkran om överensstämmelse ska tillverkaren genom ett meddelande på förpackningen informera konsumenterna på ett kostnadseffektivt, enkelt och exakt sätt om att produkten innehåller tillgänglighetsfunktioner.
Ändring 139
Förslag till direktiv
Artikel 16
Artikel 16
utgår
Allmänna principer för CE-märkning av produkter
CE-märkningen ska omfattas av de allmänna principer som fastställs i artikel 30 i förordning (EG) nr 765/2008.
Ändring 140
Förslag till direktiv
Artikel -17 (ny)
Artikel -17
Nationell databas
Varje medlemsstat ska upprätta en offentligt tillgänglig databas för registrering av icke-tillgängliga produkter. Konsumenter ska kunna läsa och logga information om icke-tillgängliga produkter. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att informera konsumenter eller andra berörda parter om möjligheten att inge klagomål. Ett interaktivt system mellan de nationella databaserna ska planeras, om möjligt under kommissionens eller berörda representativa organisationers ansvar, så att information om icke-tillgängliga produkter kan spridas inom unionen.
Ändring 141
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 2 – stycke 2
Medlemsstaterna ska se till att allmänheten är informerad om att de nationella myndigheter som avses i första stycket finns, om deras ansvarsområden och vilka de är. Dessa myndigheter ska på begäran tillhandahålla informationen i tillgängliga format.
Medlemsstaterna ska se till att allmänheten är informerad om att de nationella myndigheter som avses i första stycket finns, om deras ansvarsområden och vilka de är. Dessa myndigheter ska på begäran från berörda medlemmar av allmänheten tillhandahålla informationen om sitt arbete och sina beslut i tillgängliga format.
Ändring 142
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 1 – stycke 1
Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har vidtagit åtgärder i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 eller om de har tillräckliga skäl att anta att en produkt som omfattas av detta direktiv utgör en risk ur ett tillgänglighetsperspektiv som omfattas av detta direktiv, ska de göra en utvärdering av produkten, omfattande alla de krav som fastställs i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna ska samarbeta till fullo med marknadskontrollmyndigheterna.
Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har vidtagit åtgärder i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 eller om de har tillräckliga skäl att anta att en produkt som omfattas av detta direktiv inte är förenlig med detta direktiv, ska de göra en utvärdering av produkten, omfattande alla relevanta krav som fastställs i detta direktiv. De berörda ekonomiska aktörerna ska samarbeta till fullo med marknadskontrollmyndigheterna.
Ändring 143
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 1 – stycke 2
Om marknadskontrollmyndigheterna vid utvärderingen konstaterar att en produkt inte uppfyller kraven i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga de berörda ekonomiska aktörerna att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att produkten ska uppfylla dessa krav, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den inom en rimlig tid som de fastställer i förhållande till typen av risk.
Om marknadskontrollmyndigheterna vid utvärderingen konstaterar att en produkt inte uppfyller kraven i detta direktiv ska de utan dröjsmål ålägga de berörda ekonomiska aktörerna att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att den berörda produkten ska uppfylla dessa krav. Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar några korrigerande åtgärder, ska marknadskontrollmyndigheterna anmoda denna ekonomiska aktör att dra tillbaka produkten från marknaden inom en rimlig tid.
Ändring 144
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 4
4.  Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkterna på sina nationella marknader, dra tillbaka produkten från den marknaden eller återkalla den. Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder.
4.  Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av produkterna på sina nationella marknader eller dra tillbaka produkten från den marknaden. Marknadskontrollmyndigheterna ska utan dröjsmål informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om dessa åtgärder.
Ändring 145
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5 – inledningen
5.  I den information som avses i punkt 4 ska alla tillgängliga delar ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera den produkt som inte uppfyller kraven, produktens ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och den risk produkten utgör, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknadskontrollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande överensstämmelsen beror på någon av följande omständigheter:
5.  I den information som avses i punkt 4 ska alla tillgängliga delar ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera den produkt som inte uppfyller kraven, produktens ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande, vilken typ av nationell åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Marknadskontrollmyndigheterna ska särskilt ange om den bristande överensstämmelsen beror på någon av följande omständigheter:
Ändring 146
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 5 – led a
a)  Produkten uppfyller inte de krav som anges i artikel 3 i detta direktiv.
a)  Produkten uppfyller inte relevanta krav som anges i artikel 3 i detta direktiv.
Ändring 147
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 8
8.  Medlemsstaterna ska se till att lämpliga begränsande åtgärder utan dröjsmål vidtas mot den berörda produkten, till exempel att produkten dras tillbaka från marknaden.
8.  Medlemsstaterna ska se till att lämpliga och proportionerliga begränsande åtgärder utan dröjsmål vidtas mot den berörda produkten, till exempel att produkten dras tillbaka från marknaden.
Ändring 148
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 1 – stycke 1
Om det, efter det att förfarandet i artikel 19.3 och 19.4 slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en medlemsstat vidtagit, eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella åtgärden. På grundval av resultaten av denna utvärdering ska kommissionen besluta om den nationella åtgärden är berättigad eller inte.
Om det, efter det att förfarandet i artikel 19.3 och 19.4 slutförts, har rests invändningar mot en åtgärd som en medlemsstat vidtagit, eller om kommissionen har rimliga bevis för att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen, ska kommissionen utan dröjsmål inleda samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna och utvärdera den nationella åtgärden. På grundval av resultaten av denna utvärdering ska kommissionen besluta om den nationella åtgärden är berättigad eller inte.
Ändring 149
Förslag till direktiv
Artikel 20a (ny)
Artikel 20a
Arbetsgrupp
1.  Kommissionen ska inrätta en arbetsgrupp.
Arbetsgruppen ska bestå av företrädare för de nationella marknadskontrollmyndigheterna och berörda parter, inbegripet personer med funktionsnedsättning och organisationer som företräder dem.
2.  Arbetsgruppen ska utföra följande uppgifter:
a)  Underlätta utbytet av information och bästa praxis mellan marknadskontrollmyndigheterna.
b)  Säkerställa en enhetlig tillämpning av de tillgänglighetskrav som fastställs i artikel 3.
c)  Yttra sig om undantag från de tillgänglighetskrav som fastställs i artikel 3, i fall där det anses nödvändigt efter kommissionens begäran.
Ändring 151
Förslag till direktiv
Artikel 21 – led 1 – led c
c)  Vid fastställandet av de tillgänglighetskrav avseende sociala kriterier och kvalitetskriterier som behöriga myndigheter har fastställt i anbudsförfaranden för kollektivtrafik på järnväg och väg enligt förordning (EG) nr 1370/2007.
utgår
Ändring 247 och 281
Förslag till direktiv
Artikel 21 – led da (nytt)
da)   Om tillämpligt, för all relevant unionslagstiftning eller för de bestämmelser i unionslagstiftningen som avser tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Ändring 282
Förslag till direktiv
Artikel 21 – led 1 – led db (nytt)
db)   Vid EU:s medfinansiering av projekt avseende obehindrad och tillgänglig transport- och telekommunikationsinfrastruktur genom Fonden för ett sammanlänkat Europa, strukturfonderna eller Europeiska fonden för strategiska investeringar ska sådana projekt prioriteras, där tillgänglighet stöds eller finns med som ett inslag.
Ändring 152
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1
1.  Tillgänglighetskraven som avses i artikel 21 ska endast gälla så länge de inte innebär en oproportionerligt stor börda för de behöriga myndigheterna vid tillämpningen av den artikeln.
1.  Tillgänglighetskraven som avses i artikel 21 ska endast gälla så länge de inte innebär en oproportionerligt stor börda för de behöriga myndigheterna eller de aktörer som myndigheterna kontrakterat vid tillämpningen av den artikeln.
Ändring 226 och 257
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 2 – led b
b)  Uppskattade kostnader och fördelar för de berörda behöriga myndigheterna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.
b)  Uppskattade kostnader och fördelar för de berörda behöriga myndigheterna i förhållande till den uppskattade fördelen för personer med funktionsbegränsning och personer med funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till hur ofta och under hur lång tid produkten eller tjänsten i fråga används.
Ändring 153
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 3
3.  Bedömningen av huruvida överensstämmelse med de tillgänglighetskrav som avses i artikel 21 innebär en oproportionerligt stor börda, ska göras av de berörda behöriga myndigheterna.
3.  Den inledande bedömningen av huruvida överensstämmelse med de tillgänglighetskrav som avses i artikel 21 innebär en oproportionerligt stor börda ska göras av de berörda behöriga myndigheterna.
Ändring 231
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 23a för att komplettera punkt 2 i denna artikel genom att ytterligare specificera de kriterier som ska beaktas för alla produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv i samband med bedömningen av huruvida bördan ska anses oproportionerligt stor, utan att ändra kriterierna.
När kommissionen ytterligare specificerar dessa kriterier ska den inte bara ta hänsyn till potentiella fördelar för personer med funktionsnedsättning, utan även för personer med funktionsbegränsning.
Kommissionen ska anta den första delegerade akten om alla produkter och tjänster som omfattas av detta direktiv senast den ... [ett år efter detta direktivs ikraftträdande].

Ändring 155
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 4
4.  Om en behörig myndighet har utnyttjat det undantag som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 för en viss produkt eller tjänst ska den underrätta kommissionen om detta. Anmälan ska innehålla den bedömning som avses i punkt 2.
4.  Om en behörig myndighet har utnyttjat det undantag som föreskrivs i punkterna 1, 2 och 3 för en viss produkt eller tjänst ska den underrätta kommissionen om detta. Den bedömning som avses i punkt 2 ska på begäran överlämnas till kommissionen.
Ändring 156
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 4a (ny)
4a.  Om kommissionen har skäl att tvivla på ett beslut från den berörda behöriga myndigheten, kan kommissionen begära att den arbetsgrupp som avses i artikel 20 kontrollerar den bedömning som avses i punkt 2 i denna artikel och utfärdar ett yttrande.
Ändring 157
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 4b (ny)
4b.  Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa en modellanmälan för de syften som avses i punkt 4 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 24.1a. Kommissionen ska anta den första genomförandeakten senast den … [två år efter detta direktivs ikraftträdande].
Ändring 158
Förslag till direktiv
Kapitel VII – rubriken
GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER OCH SLUTBESTÄMMELSER
DELEGERADE AKTER, GENOMFÖRANDEBEFOGENHETER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Ändring 159
Förslag till direktiv
Artikel 23a (ny)
Artikel 23a
Utövande av delegering
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 10.2a, 12.5a och 22.3a ska ges till kommissionen tills vidare från och med den … [datumet för detta direktivs ikraftträdande].
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 10.2a, 12.5a och 22.3a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 10.2a, 12.5a och 22.3a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 160
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 1a (ny)
1a.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Ändring 161
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 2 – inledningen
2.  De medel som avses i punkt 1 ska omfatta följande:
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 162
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 2 – led a
a)  Bestämmelser varigenom en konsument kan vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs.
a)  Möjlighet för den konsument som berörs direkt av en produkts eller en tjänsts bristande överensstämmelse att vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter, för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs.
Ändring 163
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 2 – led b
b)  Bestämmelser varigenom offentliga organ eller privata sammanslutningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som har ett legitimt intresse, för att säkerställa att direktivets bestämmelser uppfylls, på konsumenternas vägnar kan vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter, för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs.
b)  Möjlighet för offentliga organ eller privata sammanslutningar, organisationer eller andra rättsliga enheter som har ett legitimt intresse av att säkerställa att direktivets bestämmelser uppfylls, att på konsumenternas vägnar vidta åtgärder enligt nationell lag i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter, för att säkerställa att de nationella bestämmelserna som införlivar detta direktiv efterlevs. Detta legitima intresse kan bestå i att företräda konsumenter som berörs direkt av en produkts eller en tjänsts bristande överensstämmelse.
Ändring 164
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)  Möjlighet för den konsument som berörs direkt av en produkts eller en tjänsts bristande överensstämmelse att använda en klagomålsmekanism. Denna mekanism kan förvaltas av ett befintligt organ såsom en nationell ombudsman.
Ändring 165
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 2a (ny)
2a.  Innan åtgärder vidtas i domstol eller hos behöriga förvaltningsmyndigheter enligt led a och b i punkt 1, ska medlemsstaterna säkerställa att det finns alternativa tvistlösningssystem för att utreda misstänkta fall av bristande efterlevnad av detta direktiv som rapporterats genom en klagomålsmekanism enligt punkt 2 led ba.
Ändring 166
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 2b (ny)
2b.  Denna artikel ska inte tillämpas på kontrakt som omfattas av direktiven 2014/24/EU eller 2014/25/EU.
Ändring 288
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 2
2.  Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
2.  Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande, men inte fungera som ett alternativ till de ekonomiska aktörernas fullgörande av skyldigheten att göra sina produkter eller tjänster tillgängliga. Påföljderna ska också åtföljas av effektiva korrigerande åtgärder ifall någon ekonomisk aktör inte fullgjort sina skyldigheter.
Ändring 168
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 4
4.  Påföljderna ska ta hänsyn till omfattningen av den bristande efterlevnaden, inbegripet antalet enheter av de berörda produkter eller tjänster som inte uppfyller kraven, liksom antalet personer som påverkats.
4.  Påföljderna ska ta hänsyn till omfattningen av den bristande efterlevnaden, inbegripet hur allvarlig den är och hur många enheter av de berörda produkterna eller tjänsterna som inte uppfyller kraven, liksom antalet personer som påverkats.
Ändring 169
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 2
2.  De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den [… infoga datum – sex år efter detta direktivs ikraftträdande].
2.  De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den ... [fem år efter detta direktivs ikraftträdande].
Ändring 170
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 2a (ny)
2a.  Utan att det påverkar punkt 2b i denna artikel, ska medlemsstaterna föreskriva en övergångsperiod på fem år efter den … [sex år efter detta direktivs ikraftträdande], under vilken tjänsteleverantörer får fortsätta att tillhandahålla sina tjänster med produkter som de lagligen använt för att tillhandahålla liknande tjänster före detta datum.
Ändring 171
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 2b (ny)
2b.  Medlemsstaterna får föreskriva att självbetjäningsterminaler som lagligen använts av tjänsteleverantörer för tillhandahållande av tjänster före den … [sex år efter datumet för detta direktivs ikraftträdande] får fortsätta att användas vid tillhandahållande av liknande tjänster fram till slutet av deras ekonomiskt bärkraftiga nyttjandeperiod.
Ändring 172
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 5
5.  Medlemsstater som utnyttjar möjligheten enligt artikel 3.10 ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar i det syftet och ska rapportera till kommissionen de framsteg som görs när det gäller att genomföra dem.
5.  Medlemsstaterna ska i förekommande fall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar för tillämpning av artikel 3.10, och ska rapportera till kommissionen de framsteg som görs när det gäller att genomföra dem.
Ändring 173
Förslag till direktiv
Artikel 28 – stycke 1
Senast den […infoga datum – fem år efter detta direktivs har börjat tillämpas] och därefter vart femte år, ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om tillämpningen av detta direktiv.
-1.   Senast den ... [tre år efter det datum då detta direktiv ska börja tillämpas] och därefter vart femte år, ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om tillämpningen av detta direktiv.
Ändring 174
Förslag till direktiv
Artikel 28 – stycke 1 – led 1
1.  För att behovet att se över detta direktiv ska kunna bedömas ska rapporten bland annat, mot bakgrund av sociala, ekonomiska och tekniska framsteg, behandla hur produkters och tjänsters tillgänglighet har utvecklats samt vilken inverkan det har på ekonomiska aktörer och personer med funktionsnedsättning för att om möjligt fastställa områden där bördan kan minskas.
1.  Rapporterna, upprättade på grundval av de anmälningar som inkommit i enlighet med artiklarna 12.6 och 22.4, ska bedöma huruvida detta direktiv har uppnått sina mål, särskilt när det gäller ökningen av den fria rörligheten för tillgängliga produkter och tjänster. Dessutom ska rapporterna, mot bakgrund av sociala, ekonomiska och tekniska framsteg, behandla hur produkters och tjänsters tillgänglighet har utvecklats och behovet av att inkludera nya produkter och tjänster i detta direktivs tillämpningsområde eller behovet av att utesluta vissa produkter eller tjänster från detta direktivs tillämpningsområde samt vilken inverkan detta direktiv har på ekonomiska aktörer och personer med funktionsnedsättning, för att om möjligt fastställa områden där bördan kan minskas.
Ändring 175
Förslag till direktiv
Artikel 28 – stycke 1 – led 2
2.  Medlemsstaterna ska i god tid till kommissionen lämna all information som behövs för att kommissionen ska kunna utarbeta en sådan rapport.
2.  Medlemsstaterna ska i god tid till kommissionen lämna all information som behövs för att kommissionen ska kunna utarbeta sådana rapporter.
Ändring 176
Förslag till direktiv
Artikel 28 – stycke 1 - led 3
3.  Kommissionens rapport ska ta hänsyn till synpunkter från ekonomiska intressenter och relevanta icke-statliga organisationer, inbegripet organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning samt äldreorganisationer.
3.  Kommissionens rapport ska ta hänsyn till synpunkter från ekonomiska intressenter och relevanta icke-statliga organisationer, inbegripet organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.
Ändring 177
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt I – punkt 1 – del A (nytt)
A.  Operativsystem
1.  För att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Information om hur den berörda tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter.
b)  Elektronisk information, inbegripet de webbplatser som behövs för tillhandahållande av den berörda tjänsten.
Ändring 178
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt I – del B (ny)
B.  Datormaskinvara och dess inbyggda operativsystem för generella användningsområden
Ändring 180
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt I – punkt 2
[.....]
utgår
Ändring 181
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt I – del C (ny)
C.  Krav på funktionsprestanda
För att göra produkters och tjänsters utformning och användargränssnitt tillgängliga ska de, i tillämpliga fall, utformas enligt följande:
a)  Användning utan syn
Om en produkt erbjuder visuella driftslägen ska den ha minst ett driftsläge som inte kräver syn.
b)  Användning med begränsad syn
Om en produkt erbjuder visuella driftslägen ska den ha minst ett driftsläge som gör det möjligt för användare att hantera produkten med begränsad synförmåga, vilket kan uppnås till exempel genom funktioner för flexibel kontrast och ljusstyrka, flexibel förstoring utan att innehåll eller funktioner går förlorade, flexibla sätt att skilja på och kontrollera visuella element i förgrunden och bakgrunden och flexibel kontroll över det synfält som krävs.
c)  Användning utan färguppfattning
Om en produkt erbjuder visuella driftslägen ska den ha minst ett driftsläge som inte kräver att användaren kan uppfatta färger.
d)  Användning utan hörsel
Om en produkt erbjuder auditiva driftslägen ska den ha minst ett driftsläge som inte kräver hörsel.
e)  Användning med begränsad hörsel
Om en produkt erbjuder auditiva driftslägen ska den ha minst ett driftsläge med förstärkt ljud, vilket kan uppnås till exempel för att användarna ska kunna ställa in volymen och flexibla sätt att skilja på och kontrollera ljud i förgrunden och bakgrunden då röster och bakgrund finns tillgängliga som separata ljudflöden.
f)  Användning utan talförmåga
Om en produkt kräver talkommandon från användaren, ska den ha minst ett driftsläge som inte kräver att användaren talar eller avger muntliga läten. Muntliga läten inbegriper alla muntliga ljud som tal, visslingar eller klickljud.
g)  Användning med begränsad manipulationsförmåga eller styrka
Om produkten kräver manuella åtgärder ska den ha minst ett driftsläge som låter användare använda produkten genom alternativa driftsätt som inte kräver finmotorisk styrning, manipulering eller handstyrka, och inte heller kräver att fler än en styrning används åt gången.
h)  Användning med begränsad räckvidd
Om en produkt är fristående eller installerad måste dess driftsfunktioner finnas inom räckhåll för alla användare.
i)  Minimering av risken för ljuskänslighetsanfall
Om en produkt erbjuder visuella driftslägen ska den undvika driftslägen som är kända för att kunna utlösa anfall på grund av ljuskänslighet.
j)  Användning med begränsad kognitiv förmåga
Produkten ska ha minst ett driftsläge som omfattar funktioner som gör den enklare och lättare att använda.
k)  Integritet
Om en produkt innehåller funktioner som tillhandahålls för tillgänglighet, ska den ha minst ett driftsläge som skyddar användarens privatliv vid användning av de funktioner som tillhandahåller tillgänglighet.
Ändring 182
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt I – del D (ny)
D.  Stödtjänster
I förekommande fall ska stödtjänster tillhandahålla information om produktens tillgänglighet och kompatibilitet med tekniska hjälpmedel, via tillgängliga kommunikationssätt för användare med funktionsnedsättning.
Ändring 183 och 291
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt II – rubriken
Självbetjäningsterminaler: Bankautomater, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater
Självbetjäningsterminaler: Bankautomater, biljettförsäljningsautomater, incheckningsautomater och betalterminaler
Ändring 184, 291, 299 och 342
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt II – punkt 1
1.  Utformning och tillverkning:
1.  Utformning och tillverkning:
Följande ska göras tillgängligt för att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och personer med åldersrelaterad funktionsnedsättning:
För att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas. Produkterna ska därför inte kräva att en tillgänglighetsfunktion kopplas på för att en användare som behöver funktionen ska kunna aktivera den.
Produkternas utformning och tillverkning ska göras tillgänglig genom följande faktorer:
a)  Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning) och ska
a)  Den information om användningen av produkten som ges i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning och varning).
i)  kunna uppfattas med mer än ett sinne,
ii)  vara begriplig,
iii)  vara tydlig,
iv)  ha en lämplig teckenstorlek under förutsebara användningsförhållanden.
b)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.
b)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output).
c)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning, i enlighet med punkt 2.
c)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning, vilket måste uppnås genom att man möjliggör användning av personliga hörlurar, om det krävs respons inom en viss tid, genom att användaren förvarnas via fler än ett sinne och genom att ge möjlighet till längre tid att svara, samt genom att ha lämplig kontrast och nycklar och kontroller som kan förnimmas med känseln.
d)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
d)  I tillämpliga fall, driftskompatibilitet med hjälpmedel och tekniker som finns tillgängliga på unionsnivå, bland annat hörselteknik såsom hörapparater, telespolar, hörselimplantat och hörselhjälpmedel.
Ändring 185
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt II – punkt 2
[....]
utgår
Ändring 186
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt III – rubriken
Telefonitjänster, däribland larmtjänster och tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för konsumentbruk
Telefonitjänster, däribland larmtjänster och tillhörande terminalutrustning
Ändring 187, 292 och 300
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt III – del A – punkt 1
1.  Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
1.  För att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Tillgängligheten för de produkter som de använder vid tillhandahållandet av tjänsten ska säkerställas, i enlighet med bestämmelserna i punkt B om tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för konsumentbruk.
a)  de produkter som tjänsteleverantörerna använder vid tillhandahållandet av den berörda tjänsten, i enlighet med bestämmelserna i del B i detta avsnitt.
b)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
b)  Information om hur den berörda tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter.
i)  Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.
ii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
iii)   Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led c.
ba)   Elektronisk information, inklusive tillhörande webbplatser och nätapplikationer som krävs för att få tillgång till den berörda tjänsten.
c)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
c)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
ca)  Mobilbaserade appar.
d)  Lättillgänglig information ska tillhandahållas för att underlätta komplementariteten med stödtjänster.
d)  Information för att underlätta komplementariteten med stödtjänster.
e)  Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden ska inbegripas, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning.
e)  Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden ska inbegripas, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning och säkerställa interoperabilitet, vilket måste uppnås genom att stödja tal, video och realtidstextkommunikation, ensamt eller i kombination (totalkonversation) mellan två användare eller mellan en användare och en larmcentral.
Ändring 344
Förslag till direktiv
Bilaga I - avsnitt III – punkt A – punkt 1a (ny)
1a.   Stödtjänster
Där så finns tillgängligt ska supporttjänster (helpdesk, callcenter, teknisk support, relätjänster och utbildningstjänster) tillhandahålla information om tjänstens tillgänglighet och driftskompatibilitet med tekniska hjälpmedel, via tillgängliga kommunikationssätt för användare med funktionsbegränsningar, inbegripet personer med funktionsnedsättning.
Ändring 188 och 292
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt III – del B – rubriken
B.  Tillhörande terminalutrustning med avancerad datorkapacitet för konsumentbruk:
B.  Tillhörande terminalutrustning för konsumentbruk:
Ändring 189, 292 och 301
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt III – del B – punkt 1
1.  Utformning och tillverkning:
1.  Utformning och tillverkning:
Följande ska göras tillgängligt för att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och personer med åldersrelaterad funktionsnedsättning:
För att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning) och ska
a)   Den information om användningen av produkten som ges i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning och varning).
i)  kunna uppfattas med mer än ett sinne,
ii)  vara begriplig,
iii)  vara tydlig,
iv)  ha en lämplig teckenstorlek under förutsebara användningsförhållanden.
b)  Produktens förpackning och den information som ges på den (om hur den ska öppnas, tillslutas, användas och bortskaffas).
b)  Produktens förpackning och den information som ges på den (om hur den ska öppnas, tillslutas, användas och bortskaffas).
c)  Anvisning för användning, installation, underhåll, förvaring och bortskaffande av produkten, vilka ska uppfylla följande:
c)  Anvisning för användning, installation, underhåll, förvaring och bortskaffande av produkten.
i)  Innehållet i anvisningen ska finnas tillgängligt i textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som ska presenteras på olika sätt och kunna uppfattas med mer än ett sinne.
ii)  Anvisningen ska tillhandahålla alternativ till innehåll som inte består av text.
d)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.
d)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output).
e)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning, i enlighet med punkt 2.
e)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning och säkerställa interoperabilitet, vilket måste uppnås genom att stödja hifi-ljud, en videoupplösning som möjliggör kommunikation via teckenspråk, realtidstext ensamt eller i kombination med röst- och videokommunikation, eller genom att säkerställa effektiv trådlös koppling till hörselteknik.
f)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
f)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
Ändring 190
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt III – Del B – punkt 2
[....]
utgår
Ändring 346/rev
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt III – del B – punkt 2a (ny)
2a.   Stödtjänster:
I förekommande fall ska stödtjänster (helpdesk, callcenter, teknisk support, relätjänster och utbildningstjänster) tillhandahålla information om produktens tillgänglighet och kompatibilitet med tekniska hjälpmedel, via tillgängliga kommunikationssätt för användare med funktionsbegränsningar, inbegripet personer med funktionsnedsättning.
Ändring 191
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IV – rubriken
Audiovisuella medietjänster och tillhörande utrustning med avancerad datorkapacitet, för konsumentbruk.
Webbplatser och nätapplikationer för audiovisuella medietjänster och tillhörande utrustning för konsumentbruk.
Ändring 192
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IV – del A – rubriken
A.  Tjänster:
A.  Webbplatser och nätapplikationer:
Ändring 193
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IV – del A – punkt 1
1.  Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
1.   För att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)   Tillgängligheten för de produkter som de använder vid tillhandahållandet av tjänsten ska säkerställas, i enlighet med bestämmelserna i punkt B om tillhörande utrustning med avancerad datorkapacitet för konsumentbruk.
a)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabilitet med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
b)   Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
b)   Applikationer för mobila enheter.
i)  Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.
ii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
iii)  Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led c.
c)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
d)  Lättillgänglig information ska tillhandahållas för att underlätta komplementariteten med stödtjänster.
e)  Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden ska inbegripas, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning.
Ändring 194
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IV – del B – rubriken
B.  Tillhörande utrustning med avancerad datorkapacitet för konsumentbruk:
B.  Tillhörande utrustning för konsumentbruk:
Ändring 195 och 293
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IV – del B – punkt 1
1.  Utformning och tillverkning:
1.  Utformning och tillverkning:
Följande ska göras tillgängligt för att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och personer med åldersrelaterad funktionsnedsättning:
För att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning) och ska
a)  Den information om användningen av produkten som ges i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning och varning).
i)  kunna uppfattas med mer än ett sinne,
ii)  vara begriplig,
iii)  vara tydlig,
iv)  ha en lämplig teckenstorlek under förutsebara användningsförhållanden.
b)  Produktens förpackning och den information som ges på den (om hur den ska öppnas, tillslutas, användas och bortskaffas).
b)  Produktens förpackning och den information som ges på den (om hur den ska öppnas, tillslutas, användas och bortskaffas).
c)  Anvisning för användning, installation, underhåll, förvaring och bortskaffande av produkten, vilka ska uppfylla följande:
c)  Anvisning för användning, installation, underhåll, förvaring och bortskaffande av produkten.
i)  Innehållet i anvisningen ska finnas tillgängligt i textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som ska presenteras på olika sätt och kunna uppfattas med mer än ett sinne.
ii)  Anvisningen ska tillhandahålla alternativ till innehåll som inte består av text.
d)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.
d)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output).
e)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning, i enlighet med punkt 2.
e)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning, vilket kan uppnås till exempel genom att stödja möjligheten att välja, personanpassa och visa tillgänglighetstjänster såsom undertexter för döva och personer med nedsatt hörsel, genom syntolkning, talad textning och teckenspråkstolkning, genom att erbjuda effektiv trådlös koppling till hörselteknik eller genom att tillhandahålla användarkontroller för att aktivera tillgänglighetstjänster för audiovisuella tjänster med samma framskjutna plats som de primära mediekontrollerna.
f)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
f)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
Ändring 196
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IV – del B – punkt 2
[....]
utgår
Ändring 197 och 308
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt V – rubriken
Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss, på järnväg och på vatten, webbplatser för dessa tjänster, tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation, självbetjäningsterminaler, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater som används i kollektivtrafiktjänster
Kollektivtrafiktjänster med flyg, buss och långfärdsbuss, på järnväg och på vatten, webbplatser för dessa tjänster, tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation, Självbetjäningsterminaler inklusive betalningsterminaler, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater som används i kollektivtrafiktjänster samt i tjänster med anknytning till rörlighet och turism.
Ändring 198, 294/rev, 303, 311, 315 och 316
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt V – del A – punkt 1
1.  Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden ska inbegripas, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning.
1.   För att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
a)  Information om hur den berörda tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter.
i)  Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.
ii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
aa)  Information ska ges om hur tjänstens tillgänglighetsfunktioner ska användas, inbegripet tillgängligheten hos fordon och omgivande infrastruktur och bebyggd miljö, samt information om assistans som tillhandahålls i enlighet med förordning (EG) nr 1107/2006, förordning (EU) nr 1177/2010, förordning (EG) nr 1371/2007 och förordning (EU) nr 181/2011.
iii)   Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led b.
ab)   Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till den berörda tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led b.
b)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
b)  Webbplatser, inbegripet nätapplikationer som behövs för tillhandahållandet av tjänster inom områdena persontrafik, turism, inkvartering och catering, ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem. Detta innefattar att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett robust sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
ba)  Mobilbaserade tjänster, inbegripet mobilapplikationer som krävs för tillhandahållande av tjänsten, ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett robust sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och tekniska hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
c)  Funktioner, metoder, riktlinjer, förfaranden och ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet ska inbegripas, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning, och mobilbaserade tjänster, även mobilapplikationer som krävs för tillhandahållande av tjänsten, ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, och på ett robust sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och tekniska hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
Detta gäller tjänster såsom smart biljettförsäljning (elektronisk reservation, biljettbokning etc.), realtidsinformation för passagerare (tidtabeller, information om trafikstörningar, anslutningar, vidareförbindelser med andra transportmedel etc.) och ytterligare serviceinformation (om bemanning på stationer, trasiga hissar eller tjänster som är otillgängliga för tillfället etc.).
ca)  Tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation.
Ändring 199
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt V – del B
B.  Webbplatser som används för tillhandahållande av kollektivtrafiktjänster:
utgår
a)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
Ändring 200
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt V – del C
C Tjänster för mobila enheter, smart biljettförsäljning och realtidsinformation:
utgår
1.  Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
a)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
i)  Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.
ii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
iii)  Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led b.
b)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
Ändring 201
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt V – del D – rubriken
D.  Självbetjäningsterminaler, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater som används i kollektivtrafiktjänster:
D.  Självbetjäningsterminaler inklusive betalningsterminaler, biljettförsäljningsautomater och incheckningsautomater som används i kollektivtrafiktjänster:
Ändring 202 och 327
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt V – del D – punkt 1
1.  Utformning och tillverkning:
1.  Utformning och tillverkning:
Följande ska göras tillgängligt för att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och personer med åldersrelaterad funktionsnedsättning:
För att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning) och ska
a)  Den information om användningen av produkten som ges i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning och varning).
i)  kunna uppfattas med mer än ett sinne,
ii)  vara begriplig,
iii)  vara tydlig,
iv)  ha en lämplig teckenstorlek under förutsebara användningsförhållanden.
b)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.
b)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output).
c)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning, i enlighet med punkt 2.
c)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning.
d)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
d)  Produktens kompatibilitet med hjälpmedel och tekniker, inbegripet hörselteknik såsom hörapparater, telespolar, hörselimplantat och hörselhjälpmedel. Produkten ska också gå att använda med personliga hörlurar.
Ändring 352
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt V – spalt 2 – led D – led 1a (nytt)
1a.  Stödtjänster
Där så finns tillgängligt ska supporttjänster (helpdesk, callcenter, teknisk support, relätjänster och utbildningstjänster) tillhandahålla information om produktens tillgänglighet och driftskompatibilitet med tekniska hjälpmedel, via tillgängliga kommunikationssätt för användare med funktionsbegränsningar, inbegripet personer med funktionsnedsättning.

Ändring 203
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt V – del D – punkt 2
[....]
utgår
Ändring 204
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VI – rubriken
Banktjänster, webbplatser för banktjänster, banktjänster för mobila enheter, självbetjäningsterminaler, däribland bankautomater för banktjänster
Banktjänster för konsumenter, webbplatser för banktjänster, banktjänster för mobila enheter, självbetjäningsterminaler, inklusive betalningsterminaler och bankautomater för banktjänster
Ändring 205, 295 och 304
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VI – del A – punkt 1
1.  Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
1.  För att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning , ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Tillgängligheten för de produkter som de använder vid tillhandahållandet av tjänsten ska säkerställas, i enlighet med bestämmelserna i punkt D.
a)  De produkter som tjänsteleverantörerna använder vid tillhandahållandet av den berörda tjänsten, i enlighet med bestämmelserna i del D i detta avsnitt.
b)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
b)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter. Informationen ska vara begriplig utan att ligga på en komplexitetsnivå som överstiger nivå B2 (övre medelnivå) enligt Europarådets gemensamma europeiska referensram för språk.
i)  Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.
ii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
iii)  Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led c.
ba)   Elektronisk information, inklusive tillhörande webbplatser och nätapplikationer som krävs för att få tillgång till den berörda tjänsten, och inklusive information om elektronisk identifiering, säkerhet och betalningsmetoder.
c)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
d)  Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden ska inbegripas, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning.
d)  Funktioner, metoder, riktlinjer, förfaranden och ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning.
da)  Banktjänster för mobila enheter.
Ändring 206
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VI – del B
B.  Webbplatser för banktjänster:
utgår
Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
a)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
Ändring 207
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VI – del C
C.   Banktjänster för mobila enheter
utgår
1.  Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
a)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
i)  Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.
ii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
iii)  Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led b.
b)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
Ändring 208
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VI – del D – rubriken
D.  Självbetjäningsterminaler, däribland bankautomater för banktjänster:
D.  Självbetjäningsterminaler, däribland betalningsterminaler och bankautomater för banktjänster för konsumenter:
Ändring 209
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VI – del D – punkt 1
1.  Utformning och tillverkning:
1.  Utformning och tillverkning:
Följande ska göras tillgängligt för att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och personer med åldersrelaterad funktionsnedsättning:
För att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning) och ska
a)  Den information om användningen av produkten som ges i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning och varning).
i)  kunna uppfattas med mer än ett sinne,
ii)  vara begriplig,
iii)  vara tydlig,
iv)  ha en lämplig teckenstorlek under förutsebara användningsförhållanden.
b)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.
b)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output).
c)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning, i enlighet med punkt 2.
c)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning.
d)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
d)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
Ändring 356
Förslag till direktiv
Bilaga I – rad 7 – avsnitt VI – led D – led 1a (nytt)
1a.  Stödtjänster
Där så finns tillgängligt ska supporttjänster (helpdesk, callcenter, teknisk support, relätjänster och utbildningstjänster) tillhandahålla information om produktens tillgänglighet och driftskompatibilitet med tekniska hjälpmedel, via tillgängliga kommunikationssätt för användare med funktionsbegränsningar, inbegripet personer med funktionsnedsättning.

Ändring 210
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VI – del D – punkt 2
[....]
utgår
Ändring 211
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VII – rubriken
E-böcker
E-böcker och tillhörande utrustning
Ändring 305
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VII – del A – punkt 1
1.  Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
1.  För att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i detta direktiv uppfyllas, och inbegripa följande:
a)   Tillgängligheten för de produkter som de använder vid tillhandahållandet av tjänsten ska säkerställas, i enlighet med bestämmelserna i punkt B om produkter.
a)   De produkter som tjänsteleverantörerna använder vid tillhandahållandet av den berörda tjänsten, i enlighet med bestämmelserna i del B i detta avsnitt.
b)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
b)  Information om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter ska tillhandahållas, liksom tillgänglig information (metadata) om produkters och tjänsters tillgänglighetsfunktioner.
i)  Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.
ii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
iii)  Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led c.
ba)   Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer och den e-boksenhet som krävs för att få tillgång till den berörda tjänsten.
c)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabilitet med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
c)  Webbplatser och applikationer för mobila enheter ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
d)  Lättillgänglig information ska tillhandahållas för att underlätta komplementariteten med stödtjänster.
d)  Lättillgänglig information ska tillhandahållas för att underlätta komplementariteten med stödtjänster.
e)  Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden ska inbegripas, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning.
e)  Funktioner, metoder, riktlinjer, förfaranden och ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet ska inbegripas, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning, vilket måste uppnås genom att säkerställa navigeringen genom dokumentet, till exempel genom dynamisk layout, möjlighet att synkronisera text- och ljudinnehåll, text-till-tal-teknik, möjliggörande av alternativ återgivning av innehållet och dess interoperabilitet med en mängd tekniska hjälpmedel, på ett sådant sätt att det kan vara förnimbart, begripligt, funktionsdugligt och maximerar kompatibilitet med användaragenter.
Ändring 358
Förslag till direktiv
Bilaga I – rad 8 – avsnitt VII – led B – led 1
1.  Utformning och tillverkning: Följande ska göras tillgängligt för att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och personer med åldersrelaterad funktionsnedsättning:
1.  Utformning och tillverkning: Följande ska vara förenligt med tillgänglighetskraven för att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
a)  Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning) och ska
i)  kunna uppfattas med mer än ett sinne,
ii)  vara begriplig,
iii)  vara tydlig,

iv)  ha en lämplig teckenstorlek under förutsebara användningsförhållanden.
a)   Den information om användning av produkten som tillhanda-hålls i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning), ska tillhanda-hållas i flera olika tillgängliga format och
i)  ska kunna uppfattas med mer än ett sinne,
ii)  ska vara begriplig,
iii)  ska vara förnimbar,

iv)  ska ha en lämplig teckenstorlek med tillräcklig kontrast mellan tecknen och bakgrunden i syfte att maximera läsbarheten under förutsebara användningsförhållanden.
b)  Produktens förpackning och den information som ges på den (om hur den ska öppnas, tillslutas, användas och bortskaffas).
b)  Produktens förpackning och den information som ges på den (om hur den ska öppnas, tillslutas, användas och bortskaffas) med angivelse av produktens varumärke, namn och typ som
i)  ska uppfylla de krav som fastställs i led a,
ii)  ska ge användarna enkel och exakt information om på vilket vis produkten innehåller tillgänglighetsfunktioner samt om dess driftskompatibilitet med tekniska hjälpmedel.
c)  Anvisning för användning, installation, underhåll, förvaring och bortskaffande av produkten, vilka ska uppfylla följande:
c)  Separata eller med produkten integrerade anvisningar för användning, installation, underhåll, förvaring och bortskaffande av produkten, vilka ska uppfylla följande:
i)  Innehållet i anvisningarna ska finnas tillgängligt i textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som ska presenteras på olika sätt och kunna uppfattas med mer än ett sinne.
i)  De ska göras tillgängliga i ett tillgängligt webbformat och som elektronisk handling (ej i webbformat) i ett format som är begripligt, förnimbart och funktionsdugligt.
ii)   Anvisningen ska tillhandahålla alternativ till innehåll som inte består av text.
ii)  Tillverkaren ska förteckna och förklara hur produktens tillgänglighetsfunktioner ska användas samt produktens kompatibilitet med tekniska hjälpmedel.
d)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.
d)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.
e)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning, i enlighet med punkt 2.
e)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning, i enlighet med punkt 2.
f)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
f)   I tillämpliga fall, driftskompatibilitet med hjälpmedel och tekniker.
Ändring 214
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VII – del B – punkt 2
[...]
utgår
Ändring 215, 296, 306 och 359
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VIII – del A – punkt 1
1.  Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
1.  För att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning , ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
a)  Information om hur den berörda tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter.
i)  Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.
ii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
iii)  Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led b
aa)   Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer, och information om elektronisk identifiering, säkerhet och betalningsmetoder, som krävs för att få tillgång till den berörda tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led b.
b)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
b)  Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
ba)  Banktjänster för mobila enheter.
Ändring 360
Förslag till direktiv
Bilaga I – rad 9 – avsnitt VIII – led A – led 1a (nytt)
1a.  Supporttjänster: Där så finns tillgängligt ska supporttjänster (helpdesk, callcenter, teknisk support, relätjänster och utbildningstjänster) tillhandahålla information om produktens tillgänglighet och driftskompatibilitet med tekniska hjälpmedel, via tillgängliga kommunikationssätt för användare med funktionsbegränsningar, inbegripet personer med funktionsnedsättning.
Ändring 335
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt VIIIa (ny)
AVSNITT VIIIa
Anpassningstjänster
Tjänster
1.  Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
a)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
i)  Åtkomst ska beredas i tillgängliga webbformat genom att dessa görs tydliga, funktionsdugliga, begripliga och robusta i enlighet med led b.
ii)  I informationen ska förtecknas och förklaras hur tjänstens tillgänglighetsfunktioner ska användas samt hur de kompletterar olika tekniska hjälpmedel.
b)  Webbplatser samt nätapplikationer som krävs för tillhandahållande av tjänsten ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett robust sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och tekniska hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
c)  Mobilbaserade tjänster, inbegripet mobilapplikationer som krävs för tillhandahållande av e-handelstjänster, ska göras tillgängliga på ett enhetligt och lämpligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett robust sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och tekniska hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
d)  De metoder för elektronisk identifiering, säkerhet och betalning som krävs för tillhandahållande av tjänsten ska vara begripliga, tydliga, funktionsdugliga och robusta utan att användarens säkerhet och integritet riskeras.
e)  Den bebyggda miljön ska göras tillgänglig för personer med funktionsnedsättning i enlighet med kraven i avsnitt X däribland
i)  alla gemensamma utrymmen (reception, entré, fritidsanläggningar, konferensrum etc.),
ii)  rum, i enlighet med föreskrifterna i avsnitt X. Det lägsta antalet tillgängliga rum per inrättning ska vara följande:
–  Ett tillgängligt rum för inrättningar med färre än 20 rum totalt.
–  Två tillgängliga rum för inrättningar med fler än 20 men färre än 50 rum.
–  Ett kompletterande tillgängligt rum för varje ytterligare 50 rum.
2.  Stödtjänster
När stödtjänster finns att tillgå (helpdesk, callcenter, tekniskt stöd, relätjänster och utbildningstjänster) ska de tillhandahålla information om tjänstens tillgänglighet och kompatibilitet med tekniska hjälpmedel och tjänster, via tillgängliga kommunikationssätt för användare med funktionsbegränsningar, inklusive personer med funktionsnedsättning.

Ändring 216
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IX – del A – punkt 1
1.  Utformning och tillverkning:
1.  Utformning och tillverkning:
Följande ska göras tillgängligt för att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning och personer med åldersrelaterad funktionsnedsättning :
För att se till att produkterna utformas och tillverkas på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning och personer med åldersrelaterad funktionsnedsättning ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning) och ska
a)  Information om användningen av produkten ska tillhandahållas i eller på själva produkten (märkning, bruksanvisning, varning).
i)  kunna uppfattas med mer än ett sinne,
ii)  vara begriplig,
iii)  vara tydlig,
iv)  ha en lämplig teckenstorlek under förutsebara användningsförhållanden.
b)  Produktens förpackning och den information som ges på den (om hur den ska öppnas, tillslutas, användas och bortskaffas).
b)  Produktens förpackning och den information som ges på den (om hur den ska öppnas, tillslutas, användas och bortskaffas).
c)  Anvisning för användning, installation, underhåll, förvaring och bortskaffande av produkten, vilka ska uppfylla följande:
c)  Anvisning för användning, installation, underhåll, förvaring och bortskaffande av produkten.
i)  Innehållet i anvisningen ska finnas tillgängligt i textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som ska presenteras på olika sätt och kunna uppfattas med mer än ett sinne.
ii)  Anvisningen ska tillhandahålla alternativ till innehåll som inte består av text.
d)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output) i enlighet med punkt 2.
d)  Produktens användargränssnitt (hantering, kontroll och återkoppling, input och output).
e)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning, i enlighet med punkt 2.
e)  Produktens funktionalitet, med hjälp av funktioner som syftar till att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning.
f)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
f)  Produktens gränssnitt med hjälpmedel.
Ändring 217 och 297rev
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IX – del A – punkt 2
[...]
utgår
Ändring 218
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IX – del B – punkt 1
1.  Följande åtgärder ska vidtas för att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör förutsebar användning bland personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning:
1.  För att se till att tjänsterna tillhandahålls på ett sätt som i största möjliga utsträckning möjliggör rimligen förutsebar användning bland personer med funktionsnedsättning, ska de krav på funktionsprestanda som anges i del C i avsnitt I uppfyllas och inbegripa följande:
a)  Den bebyggda miljön där tjänsten tillhandahålls ska göras tillgänglig, bland annat transportinfrastrukturen, i enlighet med del C, utan att detta påverkar den nationella lagstiftningen och unionslagstiftningen för skydd av nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde.
a)  Den bebyggda miljön där tjänsten tillhandahålls, bland annat transportinfrastrukturen, i enlighet med del C, utan att detta påverkar den nationella lagstiftningen och unionslagstiftningen för skydd av nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde.
b)  Faciliteterna, däribland fordon, farkoster och utrustning som behövs för tjänsten, ska göras tillgängliga genom följande åtgärder:
b)  Faciliteter, däribland fordon, farkoster och utrustning som behövs för tjänsten, enligt följande:
i)  Utformningen av dess bebyggda miljö ska uppfylla kraven i del C i samband med ombordstigning, avstigning, rörelse ombord och användning.
i)  Utformningen av den bebyggda miljön ska uppfylla kraven i del C i samband med ombordstigning, avstigning, rörelse ombord och användning.
ii)  Informationen ska finnas tillgänglig på olika sätt och kunna uppfattas med mer än ett sinne.
iii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
c)  Tillgängligheten för de produkter som används vid tillhandahållandet av tjänsten ska säkerställas, i enlighet med bestämmelserna i del A.
c)  De produkter som används vid tillhandahållandet av tjänsten, i enlighet med bestämmelserna i del A.
d)  Information ska tillhandahållas om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter enligt följande:
d)  Information om hur tjänsten fungerar, om dess egenskaper när det gäller tillgänglighet och om dess faciliteter.
i)  Informationsinnehållet ska finnas tillgängligt i de textformat som kan användas för att skapa alternativa stödjande format som användarna ska kunna presentera på olika sätt och uppfatta med mer än ett sinne.
ii)  Alternativ till innehåll som inte består av text ska tillhandahållas.
iii)  Elektronisk information, inklusive tillhörande nätapplikationer som krävs för att få tillgång till tjänsten, ska tillhandahållas i enlighet med led e.
e)   Webbplatser ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
e)  Webbplatser och mobilbaserade enheter ska göras tillgängliga på ett enhetligt och ändamålsenligt sätt så att användarna kan uppfatta, hantera och begripa dem, bland annat så att presentationen av innehållet och interaktionen med innehållet kan anpassas, vid behov med hjälp av ett tillgängligt elektroniskt alternativ, på ett sätt som underlättar interoperabiliteten med olika användarprogram och hjälpmedel på unionsnivå och internationell nivå.
f)  Lättillgänglig information ska tillhandahållas för att underlätta komplementariteten med stödtjänster.
f)  Information för att underlätta komplementariteten med stödtjänster.
g)  Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden ska inbegripas, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsbegränsning.
g)  Funktioner, metoder, riktlinjer och förfaranden, liksom ändringar i de berörda tjänsternas verksamhet, för att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning.
Ändring 219
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt IX – del C – punkt 1 – inledningen
1.  Tillgängligheten i den bebyggda miljö måste omfatta följande aspekter på områden dit allmänheten har tillträde, så att personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, kan använda tjänsten självständigt på det sätt som kan förutses:
1.  Tillgängligheten i den bebyggda miljön måste omfatta följande aspekter på områden dit allmänheten har tillträde, så att personer med funktionsnedsättning kan använda tjänsten självständigt på det sätt som kan förutses:
Ändring 220
Förslag till direktiv
Bilaga I – avsnitt X – stycke 1 – inledningen
Tillgängligheten i den bebyggda miljö där en tjänst tillhandahålls och som avses i artikel 3.10 måste omfatta följande aspekter på områden dit allmänheten har tillträde, så att personer med funktionsbegränsning, inbegripet personer med funktionsnedsättning, kan använda tjänsten självständigt på det sätt som kan förutses:
Tillgängligheten i den bebyggda miljö där en tjänst tillhandahålls och som avses i artikel 3.10 måste omfatta följande aspekter på områden dit allmänheten har tillträde, så att personer med funktionsnedsättning kan använda tjänsten självständigt på det sätt som kan förutses:
Ändring 221
Förslag till direktiv
Bilaga II – punkt 4 – led 4.1
4.1.  Tillverkaren ska anbringa den CE‑märkning som avses i detta direktiv på varje enskild produkt som uppfyller de tillämpliga kraven i detta direktiv.
utgår

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0188/2017).


Kambodja: särskilt fallet Kem Sokha
PDF 168kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om Kambodja, särskilt fallet Kem Sokha (2017/2829(RSP))
P8_TA(2017)0348RC-B8-0506/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kambodja,

–  med beaktande av EU:s lokala uttalanden av den 5 september 2017 om stängningen av Cambodia Daily, av den 30 juni 2017 om frigivningen av fem människorättsförsvarare och av den 22 februari 2017 om den politiska situationen i Kambodja, och av uttalandena från talespersonen för EU:s delegation av den 3 september 2017 och den 25 augusti 2017 om inskränkningar av det politiska utrymmet i Kambodja,

–  med beaktande av rapporten av den 5 september 2016 och uttalandet av den 18 augusti 2017 från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Kambodja,

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 27 april 2015 från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna om den andra återkommande rapporten om Kambodja,

–  med beaktande av rapporten från mars 2017 från Asean-parlamentariker för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från 2008,

–  med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Kambodja från 1997,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 8 mars 1999 om individers, gruppers och samhällsorgans rättigheter och ansvar när det gäller att främja och försvara universellt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter,

–  med beaktande av fredsavtalen i Paris 1991, där artikel 15 innehåller ett åtagande att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i Kambodja, även från de internationella undertecknarnas sida,

–  med beaktande av Kambodjas konstitution, särskilt artikel 41, i vilken rätten till yttrande- och mötesfrihet står inskriven, artikel 35 om rätten till politiskt deltagande och artikel 80 om parlamentarisk immunitet,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Allt fler medlemmar av den politiska oppositionen, människorättsaktivister och företrädare för det civila samhället grips i Kambodja.

B.  Den kambodjanska oppositionsledaren Kem Sokha greps den 3 september 2017, på ett sätt som tycks ha skett utan respekt för garantierna om korrekt rättsförfarande eller för hans parlamentariska immunitet.

C.  Kem Sokha står åtalad för ”samverkan med utlänningar” enligt artikel 443 i Kambodjas strafflag, vilket Phnom Penhs lokala domstol anser vara förräderi. Han kan dömas till upp till 30 års fängelse om han fälls.

D.  Enligt uppgift greps Kem Sokha utan häktningsbeslut och har inte haft tillgång till en advokat. Han anklagas på grundval av en video med ett tal som han gav 2013 och som har varit allmänt tillgänglig sedan dess. Människorättsorganisationer har uttryckt oro över att uttalanden från Kambodjas regering äventyrar hans rätt till en rättvis rättegång och oskuldspresumtionen.

E.  Hun Sen, tidigare befälhavare för röda khmererna och nuvarande premiärminister, har suttit vid makten i över 30 år. Sam Rainsy, före detta ordförande för det största oppositionspartiet, Kambodjas nationella räddningsparti (CNRP), lever fortfarande i självpåtagen exil till följd av tidigare åtal med falska politiskt motiverade anklagelser.

F.  I de lokala val som hölls den 4 juni 2017 ökade oppositionspartiet CNRP avsevärt jämfört med 2012 trots grundläggande brister i valprocessen, främst trakasserier mot fria medier och kritiska medborgare, ingen jämlik tillgång till radio och tv för oppositionen, det styrande partiets kontroll av valrelaterade institutioner, dödshot mot oppositionskandidater och avsaknaden av en oberoende mekanism för tvistlösning. Allmänna val planeras till juli 2018.

G.  Två andra lagstiftare från oppositionen har också fängslats och straffrättsliga anklagelser har riktats mot minst åtta till. Elva medlemmar och anhängare av oppositionspartiet avtjänar nu fängelsestraff på mellan sju och 20 år på grundval av falska anklagelser om att ha lett eller deltagit i ett uppror i samband med en demonstration i juli 2014.

H.  Ändringsförslag till lagen om politiska partier som antogs av Kambodjas parlament 2017 möjliggör upplösandet av partier om deras ledare fälls i brottmål. Det kambodjanska inrikesministeriet har vidsträckta befogenheter att upplösa politiska partier på grundval av vagt definierade kriterier. Den 11 september 2017 hotade Kambodjas premiärminister, Hun Sen, med att upplösa CNRP om partiet fortsätter att stödja den fängslade ledaren Kem Sokha.

I.  Ett häktningsbeslut har utfärdats för ledaren för CNRP:s ungdomsgrupp.

J.  Gripandet av Kem Sokha skedde mot bakgrund av ökade restriktioner mot icke-statliga organisationer, människorättsorganisationer och organisationer i det civila samhället, inklusive skatterazzior och myndighetstillslag, trakasserier och hot om våld. Lagen om sammanslutningar och icke-statliga organisationer från 2015 har kritiserats hårt av det internationella samfundet för sina omfattande och godtyckliga befogenheter att undertrycka icke-statliga organisationer.

K.  Ett betydande antal radiostationer som har sänt ut program från andra ansedda radiostationer har stängts ner under de senaste veckorna. Dessa stationer har stängts ner av regeringen på grundval av överträdelser såsom ”program utifrån, utan begäran om tillstånd”. Stängningarna innebär att tillgången till oberoende medier, särskilt utanför Phnom Penh, kraftigt har begränsats. Dessa oberoende mediekanaler har rapporterat om politiskt känsliga frågor såsom korruption, olaglig skogsavverkning och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

L.  I april 2016 hölls fem människorättsförsvarare från den kambodjanska föreningen för mänskliga rättigheter och utveckling (ADHOC) häktade i mer än 400 dagar efter anklagelser om givande av muta i samband med ett ärende mot Kem Sokha, och väntar nu på rättegång. Landrättsaktivisten Tep Vanny har vid upprepade tillfällen varit föremål för trakasserier från myndigheterna och sitter nu i fängelse efter politiskt motiverade anklagelser.

M.  Den 4 september 2017 tvingades Cambodia Daily, en oberoende tidning som grundades 1993, lägga ner sin verksamhet efter att ha mottagit ett skattekrav på 6,3 miljoner USD.

N.  Den 23 augusti 2017 meddelade Kambodjas regering att den amerikanska icke-statliga organisationen National Democratic Institute (NDI) skulle utvisas enligt lagen om sammanslutningar och icke-statliga organisationer, och beordrade organisationens internationella personal att lämna landet inom sju dagar.

O.  Kambodjas regering gav nyligen order om att Situation Room, ett konsortium av icke-statliga organisationer som arbetade tillsammans som valövervakningsorganisation, skulle utredas för att enligt uppgift ha brutit mot den nya lagen om icke-statliga grupper och fungerat som bas för en eventuell ”färgrevolution” för att störta regeringen.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det försämrade klimatet för oppositionspolitiker och människorättsaktivister i Kambodja och fördömer alla våldshandlingar, politiskt motiverade anklagelser, godtyckliga frihetsberövanden, förhör, domar och straff mot dessa personer.

2.  Europaparlamentet fördömer i starka ordalag gripandet av CNRP:s ordförande Kem Sokha på grundval av ett antal anklagelser som tycks vara politiskt motiverade. Parlamentet kräver ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av Kem Sokha, ett avskrivande av alla anklagelser mot honom och ett slut på hoten om gripanden mot andra lagstiftare från oppositionen.

3.  Europaparlamentet beklagar de offentliga uttalandena från premiärministern och högre tjänstemän om Kem Sokhas förmodade skuld, vilket åsidosätter oskuldspresumtionen och rätten till en rättvis rättegång, som han har rätt till enligt kambodjansk och internationell människorättslagstiftning. Parlamentet vädjar till premiärministern att skydda parlamentsledamöters parlamentariska immunitet.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de kambodjanska myndigheterna att dra tillbaka häktningsbeslutet för och avskriva alla anklagelser mot oppositionsledaren och lagstiftaren Sam Rainsy, och att frige och avskriva alla anklagelser mot andra oppositionsföreträdare och människorättsförsvarare som har dömts, åtalats och fängslats, framför allt Um Sam An, ledamot av nationalförsamlingen, senator Hong Sok Hour och landrättsaktivisten Tep Vanny.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den kambodjanska regeringen att garantera yttrande- och mediefriheten i landet, medan skattefrågor och andra frågor bör lösas genom lämpliga rättsförfaranden. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att åter öppna de radiostationer som har stängts. Parlamentet uttrycker sin oro över stängningen av National Democratic Institute (NDI) utan korrekt rättsförfarande.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den kambodjanska regeringen att säkerställa ett korrekt rättsförfarande i alla vidtagna åtgärder, inklusive rätten att överklaga, och att respektera rätten till föreningsfrihet och yttrandefrihet.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar den kambodjanska regeringen att arbeta för att stärka demokratin och rättsstaten och att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilket omfattar ett fullständigt iakttagande av de konstitutionella bestämmelserna om mångfald och förenings- och yttrandefrihet.

8.  Europaparlamentet påminner Kambodjas regering om att den måste uppfylla sina förpliktelser och åtaganden i fråga om demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter, som är en central del i samarbetsavtalet.

9.  Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över pågående markrofferi, och den kambodjanska regeringens införande nyligen av ett system för begränsad och partiell ersättning. Parlamentet uppmanar den kambodjanska regeringen att återuppta dialogen med partner, inklusive Europeiska unionen och det civila samhället, i syfte att införa en heltäckande och inkluderande ersättning.

10.  Europaparlamentet betonar att en trovärdig demokratisk process som leder fram till valet till nationalförsamlingen i juli 2018 kräver en miljö där politiska partier, det civila samhället och medierna kan utöva sina legitima roller utan rädsla och utan att utsättas för hot eller godtyckliga restriktioner.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den kambodjanska regeringen att genomföra rekommendationerna från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, och att på ett meningsfullt sätt engagera sig i den kommande rapporten från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Kambodja.

12.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av valobservatörsuppdrag, såväl från EU som internationella sådana, och deras bidrag till rättvisa och fria val. Parlamentet uppmanar Kambodjas nationella valkommitté och berörda statliga myndigheter att se till att alla röstberättigade, däribland migrerande arbetstagare och frihetsberövade, har möjligheter att registrera sig och tid att utnyttja dessa möjligheter.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Kambodjas regering och nationalförsamling.


Gabon: förtryck av oppositionen
PDF 171kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om Gabon: förtryck av oppositionen (2017/2830(RSP))
P8_TA(2017)0349RC-B8-0512/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Gabon, särskilt av den 2 februari 2017 om krisen för rättsstatsprincipen i Demokratiska republiken Kongo och i Gabon(1),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 24 september 2016 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionsledamoten med ansvar för internationellt samarbete och utveckling, Neven Mimica, efter tillkännagivandet från Gabons författningsdomstol av det officiella resultatet av presidentvalet 2016,

–  med beaktande av det pressmeddelande som utfärdades av Afrikanska unionen den 1 september 2016 med ett fördömande av våldet och en vädjan om en fredlig lösning på den konflikt som uppstod efter valet i Gabon,

–  med beaktande av rådets slutsatser från juni 2017 om förnyad kraft åt partnerskapet mellan Afrika och EU,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet om Gabon av den 11 september 2016 från talespersonerna för vice ordföranden/den höga representanten, Federica Mogherini, och kommissionsledamoten med ansvar för samarbete och utveckling, Neven Mimica,

–  med beaktande av EU:s inlägg den 9 mars 2017 vid det 34:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, under punkt 2 i den interaktiva dialogen med högkommissarien,

–  med beaktande av resolutionen av den 4 november 2016 (359 (LIX) 2016) från Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter om människorättssituationen i Republiken Gabon,

–  med beaktande av Gabons konstitution,

–  med beaktande av det reviderade Cotonouavtalet,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från juni 1981,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från december 1966,

–  med beaktande av slutrapporten från EU:s valobservatörsuppdrag,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om demokrati, val och samhällsstyrning,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I samband med presidentvalet i Gabon i augusti 2016 förekom anklagelser om valfusk. Dagarna efter valet förstördes landets parlament i en brand; åtskilliga demonstranter dödades och hundratals greps. Även om säkerhetsläget i mångt och mycket har stabiliserats kvarstår de stora politiska och sociala spänningarna i landet, och de förvärras av en svår ekonomisk situation.

B.  Ett av demokratins kännetecken är respekten för den konstitution som ligger till grund för staten, institutionerna och rättsstatsprincipen. Fredliga, trovärdiga och öppna val i Gabon skulle i hög grad ha bidragit till att åstadkomma demokratiska framsteg och maktväxlingar i den centralafrikanska regionen. Parlamentsvalet i Gabon, som ursprungligen skulle ha hållits i december 2016, har skjutits upp två gånger till april 2018, efter den författningsenliga fristen.

C.  Särskilt i samband med våldet efter valet i augusti 2016 har åtskilliga internationella och icke-statliga organisationer rapporterat om människor som gripits, dödats och utsatts för påtvingade försvinnanden. Gabon har upplevt tilltagande politiskt våld, särskilt i huvudstaden Libreville, där flera bostäder tillhörande medlemmar av den politiska oppositionen uppges ha attackerats.

D.  Myndigheterna har slagit till mot medlemmar av oppositionen och det civila samhället som motsätter sig den sittande makten. Människorättsgrupper rapporterar hela tiden om den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna och för yttrande- och mötesfriheten, med bland annat övervåld mot fredliga demonstranter, godtyckliga gripanden och frihetsberövanden och politiskt motiverade rättegångar.

E.  I flera anklagelser före och efter valet 2016 har Ali Bongos regim kopplats ihop med människorättskränkningar såsom godtyckliga gripanden under inhumana förhållanden, tortyr, utomrättsliga avrättningar och påtvingade försvinnanden som drabbat civila och journalister som uttryckt motstånd mot hans regim och omval.

F.  Gabon är part i den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden och är i färd med att införliva dess bestämmelser i nationell lagstiftning. Landet är skyldigt att dela med sig av information till FN om vilka framsteg som gjorts sedan konventionen ratificerades 2011 samt om händelserna efter valet 2016. FN:s kommitté mot påtvingade försvinnanden behandlar just nu Gabonrapporten och tittar på hur det går med införlivandet.

G.  President Ali Bongo drog igång en ”nationell dialog” som ett led i försöken att lösa den kris som uppstod efter hans omval, under deltagande av företrädare för 1 200 grupper i det civila samhället och runt 50 politiska partier, allt enligt premiärminister Emmanuel Issoze Ngondet. Samtalen bojkottades av Jean Ping och andra framträdande oppositionsledare.

H.  Den 18 augusti 2017 riktade presidentkandidaten Jean Ping en vädjan till Gabons folk om ”civil olydnad” och manade till avsättning av presidenten.

I.  Tiotals personer har gripits i samband med fredliga, icke godkända demonstrationer till stöd för Jean Ping de senaste veckorna, och flera är fortfarande frihetsberövade.

J.  Den 2 september 2017 hindrades ledaren för den politiska oppositionen och den tidigare presidentkandidaten Jean Ping tillsammans med ledare för över 20 oppositionspartier från att lämna landet utan att ha blivit informerade om dessa restriktioner i förväg och utan att någon som helst förteckning över berörda personer hade offentliggjorts. Denna åtgärd hävdes den 8 september 2017.

K.  Regeringen har förbjudit politiska motståndare som bestrider Ali Bongos seger att uttala sig i offentliga och privata medier.

L.  Enskilda fall rörande flera välkända gaboneser har tagits till franska domstolar med avseende på allvarliga människorättskränkningar och otillåten vinning (biens mal acquis).

M.  Det franska rättsväsendet har just avslutat en utredning om otillåten vinning från Gabon som investerats i Frankrike och har identifierat och beslagtagit varor till ett värde av 50–60 miljoner EUR efter klagomål från den franska grenen av Transparency International och en gabonesisk medborgare. Utredningen avslöjade att ett bankkonto som använts för att införskaffa varor i Frankrike till Bongos familj även tagit emot en betalning på 1,3 miljoner EUR.

N.  EU:s valobservatörsuppdrag, som bjudits in av Gabons regering för att övervaka presidentvalet, kom i sin slutrapport fram till att valprocessen, särskilt befästandet av valresultaten och överklagandeförfarandet, saknade insyn. Valobservatörsuppdraget konstaterade att dessa missförhållanden sätter frågetecken kring huruvida befästandet av resultaten och valets slutresultat skett utan påverkan.

1.  Europaparlamentet erinrar om att Gabon gjort åtaganden inom ramen för Cotonouavtalet om att respektera demokratin, rättsstaten och människorättsprinciperna, vilka omfattar yttrande- och mötesfrihet, tillgång till medier, god samhällsstyrning och öppenhet i den offentliga förvaltningen.

2.  Europaparlamentet erinrar Gabon om dess plikter och skyldigheter som konventionsstat, däribland skyldigheten att tillhandahålla tydlig och konkret information om reformer som genomförts sedan ratificeringen, om våldet efter valet och om åtgärder som vidtagits för att få fram sanningen och se till att de ansvariga ställs inför rätta.

3.  Europaparlamentet framhåller oppositionens grundläggande roll i ett demokratiskt samhälle. Parlamentet fördömer skarpt påtryckningarna och hoten mot oppositionen i Gabon. Parlamentet anser det oacceptabelt att flera oppositionsledare i Gabon, däribland kandidaten i 2016 års presidentval Jean Ping, tillfälligt nekades rätten att lämna landet. Parlamentet erinrar om att denna exceptionella åtgärd enligt landets lagstiftning endast kan tillämpas på personer som är föremål för en brottsutredning. Parlamentet anser därför att åtgärden är godtycklig.

4.  Europaparlamentet fördömer skarpt de ständiga fallen av hot, angrepp, våld och allvarliga restriktioner och trakasserier mot opposition, människorättsförsvarare och journalister i Gabon. Parlamentet uppmanar myndigheterna att respektera oppositionens rätt till fredliga protester, omedelbart frige alla som fortfarande är frihetsberövade på felaktiga grunder, upphöra med alla trakasserier, hotelser och förföljelser av oppositionen och vidta konkreta åtgärder för att garantera yttrandefriheten.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Gabons regering att genomföra en grundlig och skyndsam reform av valförfarandet, med hänsyn till rekommendationerna från EU EOM, för att förbättra det, skapa full insyn och göra det trovärdigt. Parlamentet framhåller att myndigheterna i Gabon måste garantera ett fullständigt och uppriktigt samarbete med alla relevanta nationella och internationella aktörer så att det kommande parlamentsvalet, som redan är försenat, blir fullkomligt öppet och trovärdigt och hålls under fria, demokratiska, inkluderande och fredliga förhållanden.

6.  Europaparlamentet är på det klara med att en intensifierad politisk dialog mellan EU och Gabon pågår i enlighet med bestämmelserna i Cotonouavtalet. Parlamentet uppmanar med kraft alla inblandade parter att samarbeta fullt ut och att verka för konkreta framgångar i denna process.

7.  Europaparlamentet uttrycker reservationer i fråga om hur inkluderande, och därmed även hur trovärdig och relevant, den av regeringen inledda nationella dialogen egentligen är. Parlamentet konstaterar att Jean Ping och hans Koalition för den nya republiken avböjt att delta i dialogen.

8.  Europaparlamentet anser att de nuvarande djupa politiska och sociala klyftorna i Gabon kräver ett tydligt politiskt svar för att man ska kunna bevara landets stabilitet, öka de gabonesiska medborgarnas tillit och förse institutionerna med verklig legitimitet. Parlamentet efterlyser en internationell FN-ledd utredning av valet och de övergrepp som begåtts sedan dess för att bestämma hur en politisk dialog kan dras igång som kan visa vägen ur krisen och samtidigt garantera respekten för det gabonesiska folkets demokratiska rättigheter.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft särskilt Frankrike, på grund av landets starka och historiska kopplingar till Gabon, att utnyttja allt sitt politiska och ekonomiska inflytande på Gabons regering och att spela en konstruktiv roll i EU-institutionerna i detta sammanhang.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation i Gabon att fortsätta att nära övervaka utvecklingen i Gabon och att använda alla lämpliga verktyg och styrmedel och den intensifierade politiska dialogen för att främja de viktigaste inslagen i Cotonouavtalet och stödja demokratirörelser.

11.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att ompröva sin politik gentemot Gabon och att överväga riktade sanktioner mot personer som bär ansvaret för valfusket och det efterföljande våldet i Gabon.

12.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Gabons regering att införa ett rätts- och påföljdssystem som säkerställer att gripanden och domar står i proportion till brottets svårighetsgrad.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att reagera konkret på världssamfundets oro genom att skyndsamt dra igång ett verkligt inkluderande, öppet och opartiskt rådgivande dialogforum. Parlamentet uppmanar även oppositionen att bedöma trovärdigheten i en sådan process.

14.  Europaparlamentet uppmanar alla politiska aktörer att visa prov på ansvar och återhållsamhet och att framför allt avstå från att uppvigla till våld.

15.  Europaparlamentet uppmanar deltagarna i nästa toppmöte mellan EU och Afrika i Abidjan att föra upp situationen i Gabon på dagordningen och att erinra Gabon om dess åtaganden om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatliga principer.

16.  Europaparlamentet välkomnar utredningen i Frankrike av den otillåtna vinningen från Gabon och uttrycker en förhoppning om att alla som är inblandade i olaglig verksamhet ska ställas inför rätta. Parlamentet efterlyser största möjliga öppenhet i fråga om de 1,3 miljoner EUR som betalats in på ett franskt bankkonto kopplat till familjen Bongo.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Afrikanska unionen, Gabons president och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0017.


Laos, särskilt fallen Somphone Phimmasone, Lod Thammavong och Soukane Chaithad
PDF 162kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om Laos, särskilt fallen Somphone Phimmasone, Lod Thammavong och Soukane Chaithad (2017/2831(RSP))
P8_TA(2017)0350RC-B8-0513/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Laos,

–  med beaktande av resultaten från det åttonde sammanträdet för Europeiska unionens och Demokratiska folkrepubliken Laos gemensamma kommitté som hölls i Vientiane den 17 februari 2017,

–  med beaktande av uttalandet från Europeiska unionens delegation i Demokratiska folkrepubliken Laos i Vientiane på Internationella dagen för pressfrihet den 3 maj 2017,

–  med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna från 1998,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av samarbetsavtalet mellan EU och Demokratiska folkrepubliken Laos av den 1 december 1997,

–  med beaktande av Aseans stadga,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I mars 2017 dömdes tre laotiska arbetare, Somphone Phimmasone, Soukane Chaithad och Lod Thammavon, till 12–20 år långa fängelsestraff och till tiotusentals euro i böter för att ha kritiserat regeringen i sociala medier för påstådd korruption, avskogning samt kränkningar av de mänskliga rättigheterna när de arbetade i Thailand. De tre anklagades också för att ha deltagit i en demonstration mot regeringen utanför Laos ambassad i Thailand i december 2015.

B.  Den 25 maj 2016 visade den statsstyrda televisionen Phimmasone, Chaithad och Thammavong häktade i polisens högkvarter i Vientiane. Enligt nyhetsinslaget hade de tre blivit anhållna för att ha hotat den nationella säkerheten genom att utnyttja de sociala medierna för att skada regeringens anseende.

C.  Civilsamhällesaktivisten Sombath Somphone stoppades av polisen i Vientiane 2012 och har inte setts till efter detta. När det gäller företagaren, aktiv i miljöskyddsfrågor, Sompawn Khantisouks påtvingade försvinnande 2007, vet man inte ens i dag var han befinner sig. Den polske medborgaren Bounthanh Thammavong fängslades 2015 och dömdes till 4,5 års fängelse för kritik av regeringen på nätet.

D.  Kraftiga inskränkningar genomförs i utrymmet för det civila samhället i Laos. Laos var ordförande för Asean 2016, men vägrade att vara värd för det traditionella parallella sammanträdet för det civila samhället, vilket tvingade Aseans folkforum att hålla sitt sammanträde i Östtimor.

E.  Laos regering har inte gjort särskilt mycket för att förbättra det usla läget för de mänskliga rättigheterna, däribland behandlingen av minoriteter, och fortsätter att allvarligt begränsa yttrandefriheten, föreningsfriheten och mötesfriheten. Avsaknaden av rättvisa rättegångar samt korruption inom rättsväsendet och inrotad straffrihet för kränkningar av de mänskliga rättigheterna fortsätter obehindrat.

F.  De laotiska myndigheterna fortsätter att trakassera och undertrycka religiösa minoriteter. Det har förekommit många fall av konfiskering av tillgångar, mordbränder mot kyrkor och hem, misshandel av kristna för att de firar jul och påtvingade avsägelser av den kristna tron.

G.  Laos har undertecknat men inte ratificerat den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden.

H.  Det saknas mediemångfald i Laos och det som publiceras i befintliga medier är strikt kontrollerat av staten. Medielagen från 2008 ändrades i november 2016 så att man införde ytterligare begränsningar som förhindrar medierna att kritisera regeringens politik och ålägger journalister att lämna in sina rapporter till regeringens censor före publicering.

I.  År 2014 utfärdade Laos regering ett dekret som förbjöd all kritik av regeringen och det härskande Laotiska folkets revolutionära parti (LPRP) på nätet.

1.  Europaparlamentet fördömer de fängelsestraff som Somphone Phimmasone, Soukane Chaithad och Lod Thammavong dömts till.

2.  Europaparlamentet konstaterar med oro att dessa domar utökar listan på gripanden och påtvingade försvinnanden av aktivister och demonstranter som uttryckt kritiska åsikter om frågor allt från marktvister, påstådd korruption till maktmissbruk.

3.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Laos regering att stoppa trakasserierna samt de godtyckliga gripandena och frihetsberövandena av människorättsförsvarare, oberoende journalister och samhällsaktivister, och att respektera yttrande- och föreningsfriheten samt minoriteters rättigheter. Parlamentet påminner Laos om dess internationella åtaganden enligt de fördrag om mänskliga rättigheter som landet har ratificerat.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Laos regering att respektera sina internationella åtaganden och skydda yttrandefriheten och rätten att delta i fredliga sammankomster, och att ratificera den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, som Laos undertecknade 2008.

5.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över de utbredda människorättskränkningarna, däribland påtvingade försvinnanden och avsaknaden av en rättvis rättegång. Parlamentet uppmanar de laotiska myndigheterna att uppfylla sina internationella åtaganden för mänskliga rättigheter genom att omedelbart redovisa för var minst tio försvunna personer, däribland Sombath Somphone och Sompawn Khantisouk, befinner sig, och tillhandahålla närmare uppgifter om de anklagelser och bevis som lagts fram mot fängslade aktivister.

6.  Europaparlamentet efterlyser transparenta, noggranna och opartiska utredningar av alla fall av påtvingade försvinnanden, utlämnande av information om var de försvunna befinner sig och lagföring av förövarna.

7.  Europaparlamentet fördömer förföljelsen av religiösa minoriteter, särskilt kristna. Parlamentet uppmanar regeringen att omedelbart upphöra med alla åtgärder som riktar sig mot kristna och att ställa de ansvariga för mordbränder och misshandel inför rätta.

8.  Europaparlamentet uppmanar de laotiska myndigheterna att ge FN:s specialorgan och företrädarna för de humanitära organisationerna obegränsat tillträde, så att de kan besöka politiska fångar och alla etniska och religiösa minoriteter i Laos.

9.  Europaparlamentet uppmanar Laos regering att vidta åtgärder för att främja ett flerpartisystem och garantera rätt för enskilda att ställa upp i val utan godkännande av LPRP.

10.  Europaparlamentet stöder insatserna för att öka internetkonnektiviteten i Laos. Parlamentet uppmanar med kraft Laos regering att främja en miljö som stöder yttrandefriheten och att upphöra med att övervaka och göra enskilda personer till måltavla på nätet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang med kraft regeringen att upphäva de repressiva inslagen i 2015 års lag om förebyggande och bekämpning av it-brottslighet.

11.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att snarast ta upp fallet Somphone Phimmasone, Lod Thammavong och Soukane Chaithad med Laos regering. Parlamentet uppmanar EU:s delegation i Laos att noga följa människorättssituationen i landet, och särskilt att närvara vid alla förfaranden mot Phimmasone, Thammavong och Chaithad, och att fortsätta att ta upp fallen med fängslade och försvunna personer med myndigheterna i Laos.

12.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att sätta dessa frågor högt på dagordningen för framtida sammanträden i Europeiska unionens och Demokratiska folkrepubliken Laos gemensamma kommitté och för det nästa toppmötet Asien-Europa (Asem), som ska hållas i Bryssel 2018.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, regeringen och parlamentet i Laos, Aseans generalsekreterare och FN:s råd för mänskliga rättigheter.


Myanmar/Burma, inbegripet situationen för rohingya
PDF 172kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om Myanmar/Burma, särskilt situationen för rohingyafolket (2017/2838(RSP))
P8_TA(2017)0351RC-B8-0525/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar/Burma och om situationen för rohingyamuslimerna, särskilt resolutionerna av den 7 juli 2016(1) och 15 december 2016(2), och av sin resolution av den 16 mars 2017 om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2017(3) och av den 13 juni 2017 om statslöshet i Syd- och Sydostasien(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om en EU-strategi för Myanmar/Burma,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 1 juni 2016 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, till Europaparlamentet och rådet, Inslag i EU:s strategi gentemot Burma/Myanmar: Ett särskilt partnerskap för demokrati, fred och välstånd, (JOIN(2016)0024),

–  med beaktande av uttalandet av den 30 mars 2016 från Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om den nya regeringens tillträde i Myanmar/Burma,

–  med beaktande av uttalandet av den 2 december 2016, från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant om den senaste tidens upptrappning av våldet i Myanmar/Burma, och av den 6 september 2017 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant om situationen i delstaten Rakhine,

–  med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 25 november 2016 om den tredje människorättsdialogen mellan EU och Myanmar/Burma,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 4 december 2015 om statslöshet,

–  med beaktande av den senaste tidens meddelanden från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) och FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma av den 29 respektive den 18 november 2016, om den försämrade människorättssituationen i norra delen av delstaten Rakhine,

–  med beaktande av OHCHR:s rapport av den 20 juni 2016 Situation of human rights of Rohingya Muslims and other minorities in Myanmar, och av den 18 mars 2016 rapporten från FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma,

–  med beaktande av 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning och det tillhörande protokollet från 1967,

–  med beaktande av 1954 års konvention om statslösa personers rättsliga ställning och 1961 års konvention om begränsning av statslöshet,

–  med beaktande av FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) globala handlingsplan för perioden 2014–2024 för att avskaffa statslöshet,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den avslutande uppdragsrapporten av den 20 januari 2017 från FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma, Yanghee Lee, med dess slutsats om att situationen nu är värre än någonsin under de gångna åren,

–  med beaktande av slutrapporten från den rådgivande kommissionen för delstaten Rakhine från augusti 2017,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966,

–  med beaktande av Sydostasiatiska nationers förbunds (Asean) stadga,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt UNHCR har över 300 000 rohingyamuslimer under de två senaste veckorna flytt undan våldet i delstaten Rakhine och sökt sin tillflykt i Bangladesh.

B.  I delstaten Rakhine bor det omkring en miljon medlemmar av rohingyafolket, som är en i huvudsak muslimsk minoritet som utsätts för förtryck och fortsatta allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat i form av att de hotas till liv och säkerhet, nekas rättigheterna till hälsa och utbildning samt utsätts för tvångsarbete, sexuellt våld och inskränkningar av sina politiska rättigheter.

C.  Rohingyafolket har officiellt varit statslöst sedan Myanmar/Burma antog sin lag om medborgarskap 1982, något som svårt begränsat deras rörelsefrihet och lett till att de stängts in i läger.

D.  Den 25 augusti 2017 angrep en grupp rohingyarebeller polisstationer och en militärbas i delstaten Rakhine. Följden blev en brett upplagd militär motoffensiv med allvarliga och omfattande människorättskränkningar, såsom dödanden, våldtäkter och tortyr. Människorättsorganisationer, särskilt Human Rights Watch, som använder sig av satellitbilder har rapporterat om storskalig ödeläggelse av bostäder och andra byggnader i delar av norra Rakhine som för närvarande inte är tillgängliga för icke-statliga organisationer och oberoende observatörer.

E.  Enligt Myanmar/Burmas nu gällande konstitution är militären fortfarande oberoende av civil tillsyn och har fortsatt långtgående befogenheter över statsmakten och nationell säkerhet.

F.  De som flyr från Myanmar/Burma, bland vilka märks många kvinnor och barn, färdas längs farliga vägar, där de hotas av beskjutning och andra faror, liksom också av svält och brist på läkarvård. Dussintals personer har dött på vägen. Kustbevakningen i Bangladesh har påträffat minst 20 flyktingars döda kroppar.

G.  Bangladesh har ingått med ett klagomål mot myndigheterna i Myanmar/Burma för att de lagt ut landminor längsmed en del av landets gräns med Bangladesh, något som skulle hindra rohingyamuslimer som flyr undan våldet att återvända till sitt land.

H.  FN:s och internationella icke-statliga organisationers personal får inte resa in i de konfliktdrabbade områdena och FN:s organ kan inte nå ut med humanitär hjälp, såsom livsmedel, vatten och läkemedel, till rohingyafolket.

I.  Den 10 september 2017 tillkännagav FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Raad Al Hussein, att situationen i Myanmar/Burma föreföll som ett klassiskt exempel på etnisk rensning.

J.  I mars 2017 blockerade Kina och Ryssland i FN:s säkerhetsråd antagandet av en resolution om situationen för rohingyaminoriteten i Myanmar/Burma.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt alla angrepp i delstaten Rakhine. Parlamentet är djupt oroat över att människorättskränkningarna blir allt allvarligare och alltmer omfattande, också i form av dödanden, våldsamma sammanstötningar, förstörelse av civil egendom och tvångsförflyttning av hundratusentals civila.

2.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt militären och säkerhetsstyrkorna att omedelbart upphöra med att döda, trakassera och våldta medlemmar av rohingyafolket och att sluta bränna ner deras hem.

3.  Europaparlamentet erinrar om att myndigheterna i Myanmar/Burma är skyldiga att utan åtskillnad skydda alla civila från övergrepp och att utreda allvarliga människorättskränkningar och, i enlighet med normer och skyldigheter inom området mänskliga rättigheter, lagföra de som gjort sig skyldiga till sådana.

4.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Myanmar/Burma att låta oberoende övervakare, internationella människorättsorganisationer, journalister och andra internationella observatörer samt FN, särskilt det undersökningsuppdrag som inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars, omedelbart och utan hinder resa in i landet, för att det ska göras oberoende och opartiska utredningar av alla påstådda fall av allvarliga människorättskränkningar, oavsett vilka parter som begått dem.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till att organisationer för humanitärt bistånd ska få resa in i alla konfliktområden och ta kontakt med alla tvångsförflyttade, utan åtskillnad, för att biståndsarbetarna ska kunna hjälpa människor som befinner sig i farozonen.

6.  Europaparlamentet uppmanar Myanmar/Burmas regering att omedelbart ta bort alla landminor utmed gränsen till Bangladesh.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Myanmar/Burmas regering, och framför allt statsrådgivare Aung San Suu Kyi, att otvetydigt fördöma all hets till hat på grund av ras eller religion och att bekämpa social diskriminering och fientligheter mot rohingyaminoriteten. Parlamentet uppmanar vidare med kraft landets regering att upprätthålla den universella rätten till religions- och trosfrihet. Parlamentet erinrar statsrådgivaren om att hon ska arbeta för genomförandet av rekommendationerna i slutrapporten från den rådgivande kommissionen för delstaten Rakhine, vilka togs fram på hennes egen begäran. Parlamentet beklagar djupt att situationen blivit avsevärt värre efter uttalandet av den 18 maj 2015 från talespersonen för Aung San Suu Kyis parti om att Myanmar/Burmas regering bör ge rohingyaminoriteten tillbaka dess medborgarskap.

8.  Europaparlamentet erinrar Sacharovpristagaren Aung San Suu Kyi om att priset ges till dem som försvarar de mänskliga rättigheterna, slår vakt om minoriteters rättigheter och visar aktning för internationell rätt, för att nämna några av kriterierna. Parlamentet påpekar att det måste övervägas om det skulle gå att dra in Sacharovpriset i sådana fall där pristagarna bryter mot de ovannämnda kriterierna, efter att ha blivit tilldelade priset.

9.  Europaparlamentet uttalar sin erkänsla för vad Bangladesh gjort under denna humanitära kris för att göra det lättare för hundratusentals rohingyaflyktingar att få skydd. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Bangladesh och andra grannländer att ta emot alla som flyr undan våldet i delstaten Rakhine och att respektera principen om non-refoulement. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka det ekonomiska och materiella stödet till dessa flyktingar.

10.  Europaparlamentet upprepar sin rekommendation om att regeringarna i de länder som får hantera inflödet av rohingyaflyktingar samarbetar nära med UNHCR, som har den tekniska sakkunskap som krävs för att avgöra flyktingstatus och uppdraget att skydda flyktingar och statslösa personer. Parlamentet uppmanar EU och FN att stödja Myanmar/Burmas grannländer med detta.

11.  Europaparlamentet uppmanar dessutom Asean och regionala regeringar att omedelbart vidta åtgärder till förmån för starkare påtryckningar på Myanmar/Burmas regering, för att det ska bli slut på kränkningarna av rättigheter, samt för att alla civila i delstaten Rakhine ska få skydd och alla flyktingar få stöd.

12.  Europaparlamentet stöder insatserna för att intensifiera en politisk process om genomförande av Annan-rekommendationerna. Parlamentet uppmanar FN:s säkerhetsråd och generalförsamling att anta effektiva diplomatiska och politiska åtgärder för att få Myanmar/Burmas regering att fullgöra sina skyldigheter gentemot rohingyaminoriteten genom att tillförsäkra alla dess medlemmar skydd och tillgång till hjälp. Parlamentet efterlyser här en resolution från FN:s säkerhetsråd och generalförsamling, där kränkningarna av rättigheterna fördöms, där det hålls fast vid att det måste beredas tillträde till delstaten Rakhine och där det ingår krav på att alla som gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av internationell rätt ska ställas till svars. Parlamentet vill ytterligare att det antas en resolution vid mötet i september 2017 i FN:s råd för mänskliga rättigheter, där undersökningsuppdraget får sitt mandat förlängt.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Kina och andra internationella och regionala aktörer att använda alla kanaler för att yrka på ett slut på grymheterna och få till stånd en fredlig lösning.

14.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och EU:s medlemsstater att utöva avsevärt hårdare påtryckningar på Myanmar/Burmas regering och säkerhetsstyrkor för att de ska få slut på kränkningarna av rättigheter och fullständigt samarbeta med FN:s utredningspersonal och med internationella humanitära organisationer, och se till att de som allvarligt brutit mot internationell rätt ställs till svars. Parlamentet uppmanar här vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant och EU:s medlemsstater att aktivt agera för att stödja omedelbara åtgärder från FN:s sida, och för att göra klart att EU är berett att överväga att införa riktade straffåtgärder mot enskilda personer och enheter och att överväga konsekvenser för de handelsförmåner som Myanmar/Burma åtnjuter, ifall det visar sig att allvarliga brott mot internationell rätt får fortgå ostraffat.

15.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant att rapportera till parlamentet om EU:s initiativ inom FN och inom rådet (utrikes frågor).

16.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att välkomna rapporter och uttalanden om situationen på plats från företrädare för rohingyafolket.

17.  Europaparlamentet stöder insatserna för att det ska stationeras ut oberoende övervakare under FN:s ledning på plats, för att den humanitära krisen ska kunna lindras. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Myanmar/Burma att omedelbart bevilja obehindrat tillträde för oberoende övervakare, framför allt för det undersökningsuppdrag som inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2017.

18.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en byrå för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma, med fullständigt mandat.

19.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja UNHCR:s globala handlingsplan för perioden 2014–2024 för att avskaffa statslöshet.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till regeringen och parlamentet i Myanmar/Burma, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater, generalsekreteraren för Asean, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma, FN:s flyktingkommissarie samt FN:s råd för mänskliga rättigheter.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0316.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0506.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0089.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0247.


Avtal mellan EU och Chile om handel med ekologiska produkter ***
PDF 233kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 september 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Chile om handel med ekologiska produkter (05530/2017 – C8-0144/2017 – 2016/0383(NLE))
P8_TA(2017)0352A8-0257/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (05530/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Chile om handel med ekologiska produkter (05551/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 första stycket, artikel 218.6 andra stycket led a led v och artikel 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0144/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0257/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Chile.


Protokoll till associeringsavtalet mellan EU och Chile (Kroatiens anslutning) ***
PDF 235kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 september 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar av det tredje tilläggsprotokollet till avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (06750/2017 – C8-0225/2017 – 2017/0042(NLE))
P8_TA(2017)0353A8-0277/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (06750/2017),

–  med beaktande av det tredje tilläggsprotokollet till avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (06905/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 217 samt artikel 218.6 andra stycket led a i i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0225/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A8-0277/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Chile.


Modernisering av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile
PDF 341kWORD 56k
Europaparlamentets rekommendation av den 14 september 2017 till rådet, kommissionen och utrikestjänsten avseende förhandlingarna om moderniseringen av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile (2017/2057(INI))
P8_TA(2017)0354A8-0267/2017

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, som ingicks 2002, samt dess handelspelare, som trädde i kraft den 1 februari 2003(1) (nedan kallat associeringsavtalet),

–  med beaktande av resultatet av det sjätte mötet i associeringsrådet EU–Chile, som hölls i april 2015(2),

–  med beaktande av slutdeklarationen från gemensamma rådgivande kommittén av den 5 oktober 2016(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497), och kommissionens diskussionsunderlag från maj 2017 om hur vi bemöter globaliseringen(4) och från april 2017 om den sociala dimensionen i Europa(5),

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar och yttranden (C-350/12 P, 2/13, 1/09) och Europeiska ombudsmannens beslut av den 6 januari 2015, som avslutar hennes undersökning på eget initiativ OI/10/2014/RA om hantering av förfrågningar om information och tillgång till handlingar(6), och med beaktande av domstolens yttrande 2/15 av den 16 maj 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om Europaparlamentets rekommendationer till kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)(7),

–  med beaktande av de ändringar som parlamentet antog den 4 juli 2017(8) till förslaget till direktiv om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar(9), och av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(10),

–  med beaktande av studien från parlamentets utredningstjänst om effekterna av klausuler med koppling till mänskliga rättigheter i det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko och associeringsavtalet mellan EU och Chile(11),

–  med beaktande av riktlinjerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för multinationella företag, FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik och ILO:s agenda för anständigt arbete,

–  med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar från 2015 (Parisavtalet), som trädde i kraft den 4 november 2016(12), och som även ratificerats av Chile,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile av den 3 november 2016(13),

–  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 8, 207.3 och 217 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av det förslag till förhandlingsriktlinjer som kommissionen antog den 24 maj 2017,

–  med beaktande av artikeln om Chile i årsboken för International Work Group for Indigenous Affairs (IWGIA) The Indigenous World 2016(14),

–  med beaktande av artiklarna 108.4 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0267/2017), och av följande skäl:

A.  I handelsstrategin ”Handel för alla” fastställs att ”kommissionen måste driva en politik som gynnar samhället som helhet och som främjar europeiska och universella normer och värden tillsammans med de grundläggande ekonomiska intressena. Större tonvikt måste läggas på hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, skatteundandragande, konsumentskydd och ansvarsfull och rättvis handel”.

B.   EU och Chile har ett nära samarbete med gemensamma värderingar och ett gemensamt åtagande att främja effektiv multilateral styrning av handeln och respekt för de mänskliga rättigheterna, liksom delat välstånd och gemensam säkerhet inom ramen för ett regelbaserat internationellt system. EU är Chiles tredje största handelspartner. Chile å sin sida är en viktig regional aktör och en av Sydamerikas mest snabbväxande ekonomier under de senaste årtiondena, och reformarbetet i landet pågår fortfarande.

C.  Det gällande associeringsavtalet, inbegripet dess handelskapitel, ingicks 2002 och har varit mycket fördelaktigt för de båda parterna sedan genomförandet 2003. Det har bidragit till en fördubbling av handeln med varor och en ökad handel med tjänster och investeringar(15). Både EU och Chile har emellertid sedan dess ingått mer moderna och ambitiösa handelsavtal.

D.  Under 2016 exporterade EU varor till Chile för ett värde på över 8,6 miljarder EUR, medan Chile exporterade varor till EU för ett värde på 7,4 miljarder EUR. Under 2015 uppgick värdet av EU:s handel med tjänster med Chile till 3,8 miljarder EUR, och motsvarande belopp för Chile var 2 miljarder EUR. EU:s direktinvesteringar i Chile stod för 42,8 miljarder EUR(16).

E.  I det gällande associeringsavtalet saknas bland annat separata kapitel om investeringar, små och medelstora företag, immateriella rättigheter, energi och kön, och inte heller finns det något kapitel om handel och hållbar utveckling med skyldigheter att verkställa arbets- och miljönormer och främjande av bästa praxis på områden såsom företagens sociala ansvar och försäkringar om hållbarhet.

F.  I EU:s förhandlingar om handelsavtal måste man bibehålla regeringars rätt och möjlighet att lagstifta i allmänhetens intresse, till exempel om skydd och främjande av folkhälsa, sociala tjänster, social trygghet och konsumentskydd, allmän utbildning, säkerhet, miljö, djurskydd, skydd av allmän moral, integritets- och uppgiftsskydd och främjande och skydd av den kulturella mångfalden.

G.  EU:s förhandlingar om handelsavtal måste garantera det högsta möjliga sociala, arbetsrättsliga och miljömässiga skydd som parterna uppnått, och kan fungera som ett verktyg för att främja en agenda för social rättvisa och hållbar utveckling, både inom EU och i hela världen. Moderniseringen av associeringsavtalet bör ses som en möjlighet för EU och dess medlemsstater att fortsätta främja gemensamma höga standarder och åtaganden i sina handelsavtal, särskilt på områdena arbetstagarrättigheter, miljöskydd, konsumentskydd och allmän välfärd. Kommissionen har meddelat att den kommer att överväga olika sätt att genomföra dessa åtaganden, inklusive en sanktionsbaserad mekanism.

H.  Gemensamma rådgivande kommittén EU–Chile, som består av organisationer i det civila samhället från båda parterna, höll sitt första sammanträde den 4 och den 5 oktober 2016 i syfte att övervaka genomförandet av det gällande associeringsavtalet, liksom förhandlingarna om uppdateringen av avtalet, genom att kanalisera det civila samhällets synpunkter och främja dialog och samarbete mellan EU och Chile utanför regeringskanalerna. Denna betydande försening av inrättandet av gemensamma rådgivande kommittén får inte upprepas när det gäller det moderniserade avtalet. När det moderniserade avtalet träder i kraft måste det civila samhällets deltagande baseras på tydliga strukturer, ett balanserat medlemskap och rapporteringsmandat.

I.  EU och Chile har deltagit i plurilaterala förhandlingar i syfte att ytterligare liberalisera handeln med tjänster (TiSA).

J.  Chile är inte part utan endast observatör vid WTO-avtalet om offentlig upphandling, och deltar inte i de plurilaterala förhandlingarna om ett avtal om miljöanpassade varor.

K.  Artikel 45 i associeringsavtalet mellan EU och Chile från 2002 i kapitlet om samarbete föreskriver att samarbetet ska ”bidra till att stärka politik och program som syftar till att trygga ett rättvist deltagande av män och kvinnor på alla områden av det politiska, ekonomiska och sociala livet och kulturlivet”.

L.  Chile har undertecknat Stillahavspartnerskapet (TPP), vars framtid för närvarande verkar vara osäker, och landet har undertecknat frihandelsavtal med alla parter som undertecknat Stillahavspartnerskapet och anses allmänt vara en stabil och pålitlig partner.

M.  År 2010 blev Chile som första sydamerikanska land medlem av OECD, och Chile har en sund makroekonomisk ram.

N.  Det är viktigt att maximera de möjligheter som moderniseringen av associeringsavtalets handelskapitel erbjuder företag, särskilt små och medelstora företag, och medborgare i såväl EU som Chile på ett sätt som kommer alla till godo. Mer skulle kunna göras i detta avseende, inklusive bland annat spridning av tillgänglig information, vilket skulle kunna generera en omfattande multiplikatoreffekt av fördelar för parterna i associeringsavtalet.

O.  Chile har bilaterala investeringsavtal med 17 EU-medlemsstater, vars innehåll inte återspeglar den senaste utvecklingen och bästa praxis när det gäller investeringspolitik. Dessa avtal kommer att ersättas och upphöra att gälla så snart ett avtal mellan EU och Chile med ett kapitel om investeringar träder i kraft.

P.  Oproportionellt strikta villkor i den chilenska lagstiftningen som EU:s fiskefartyg måste efterleva hindrar dessa fiskefartyg i utnyttjandet av hamnanläggningar i Chile för att landa, lasta om, fylla på med bränsle eller hämta fiskeredskap.

Q.  Chiles nuvarande exportmönster står i skarp kontrast till det europeiska exportmönstret, eftersom det i hög grad domineras av export av råvaror, såsom koppar, frukt och grönsaker.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten

   a) att säkerställa att Europaparlamentet får fullständig, omedelbar och korrekt information under hela förhandlingsprocessen så att parlamentet kan fullgöra sin uppgift att besluta huruvida det ska godkänna ingåendet av det moderniserade associeringsavtalet med Chile, inklusive avtalets handelskapitel; att betänka att även om associeringsavtal som ingås i enlighet med artikel 217 i EUF-fördraget av tradition är blandade och omfattar områden som faller utanför den gemensamma handelspolitiken så är det, mot bakgrund av domstolens yttrande om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore, nödvändigt med en djupgående diskussion om vägen framåt för moderniseringen av associeringsavtalet mellan EU och Chile så att man kan separera och garantera de områden som faller inom en exklusiv respektive en delad behörighet på handelsområdet, och att till fullo respektera fördelningen av behörighet mellan unionen och dess medlemsstater under hela förhandlingsprocessen och vid undertecknandet och ingåendet av avtalen; att därför ingå två separata avtal, där tydlig åtskillnad görs mellan ett handels- och investeringsavtal som endast avser frågor som faller inom unionens exklusiva behörighet och ett andra avtal som omfattar områden där behörigheten är delad med medlemsstaterna,
   b) att notera att både EU och Chile har ingått mer moderna, ambitiösa och omfattande handelsavtal sedan deras bilaterala associeringsavtal trädde i kraft, och att ett antal områden inte behandlas i associeringsavtalet, dvs. områden som är viktiga för att säkerställa att avtalet bidrar till delad tillväxt, lika möjligheter, anständigt arbete och hållbar utveckling, inbegripet respekt för och främjande av arbets- och miljöstandarder, djurskydd och jämställdhet till förmån för människor på båda sidorna,
   c) att betrakta det som viktigt och nödvändigt att eftersträva en modernisering av associeringsavtalet mellan EU och Chile för att ta hänsyn till den ekonomiska och politiska utvecklingen under de senaste 15 åren, i synnerhet handelskapitlet, i en anda av ömsesidighet, ömsesidiga fördelar och balans, och att uppmärksamma det konsekventa stödet för en modernisering som uttryckts av den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Chile, liksom det faktum att gemensamma rådgivande kommittén välkomnade de åtgärder som vidtagits för en uppdatering,
   d) att komma ihåg att globaliserings- och handelspolitiken nyligen har varit föremål för intensiv debatt i Europa och på andra ställen, på grund av risken för ojämlik fördelning av dess vinster; att överväga att det är nödvändigt att förutse trender och eventuella konsekvenser, att garantera en jämnare fördelning av fördelarna med handel och att ge adekvat skydd åt dem som inte omfattas av avtalet och som kan komma att missgynnas i den efterföljande processen; att därför ta fram politiska åtgärder, främst på nationell nivå men även på EU-nivå, inom andra områden, utöver bestämmelserna i själva handelsavtalen, till exempel på områdena för industri-, skatte- och socialpolitik,
   e) att komma ihåg hur viktig den multilaterala agendan är och att inga bilaterala förhandlingar får undergräva strävan att uppnå framsteg multilateralt; att beakta att stärkta bilaterala förbindelser och samarbete mellan EU och Chile även bör främja ett ökat samarbete och större synergieffekter mellan parterna i multilaterala och plurilaterala sammanhang; att i detta hänseende uppmuntra ett fullt deltagande från Chiles sida i förhandlingarna om WTO:s avtal om miljöanpassade varor och WTO:s reviderade avtal om offentlig upphandling,
   f) att sätta gemensamma värderingar i centrum för moderniseringsprocessen, och att även i fortsättningen ha som praxis att inbegripa en klausul om mänskliga rättigheter, vilket görs i alla associeringsavtal,
   g) att säkerställa att ett moderniserat associeringsavtal genomgående garanterar och på ett uttryckligt och otvetydigt sätt fastslår parternas rätt och förmåga att anta och tillämpa sina egna lagar och författningar i allmänhetens intresse, för att uppnå legitima allmänpolitiska mål, t.ex. skydd och främjande av mänskliga rättigheter, inklusive tillgång till vatten, folkhälsa, sociala tjänster, allmän utbildning, säkerhet, miljö, allmän moral, social trygghet och konsumentskydd, integritets- och uppgiftsskydd samt främjande och skydd av den kulturella mångfalden; att se till att krav från investerare inte på något sätt kan undergräva dessa mål; att i detta avseende framhålla att EU:s frihandelsavtal inte syftar till att begränsa unionens, medlemsstaternas eller delstatsnivåenheters rättmätiga intresse av att lagstifta i allmänhetens intresse,
   h) att vid förhandlingarna om handel med varor sträva efter ambitiösa förbättringar av marknadstillträdet generellt för alla tullpositioner och undanröja onödiga hinder, inklusive med avseende på tillträde till hamnanläggningar för EU-fartyg, och samtidigt ta hänsyn till att det finns ett antal känsliga jordbruksprodukter, bearbetade produkter och industriprodukter som bör behandlas på lämpligt sätt, till exempel genom tullkvoter, adekvata övergångsperioder eller, vid behov, undantag; att inkludera en användbar och effektiv bilateral skyddsklausul som möjliggör en tillfällig indragning av förmåner om ökad import till följd av ikraftträdandet av det moderniserade associeringsavtalet orsakar eller riskerar att allvarligt skada känsliga sektorer,
   i) att i sina förhandlingsdirektiv inkludera målet att förenkla ursprungsregler och tullförfaranden i syfte att anpassa dem till verkligheten i alltmer komplexa globala värdekedjor; att säkerställa att ett moderniserat associeringsavtal innefattar bestämmelser om och åtgärder för bedrägeribekämpning, och åtaganden att standardisera tullbestämmelser och metoder inom tullverksamhet, i syfte att öka insynen, effektiviteten, den rättsliga säkerheten och samarbetet mellan tullmyndigheter, och samtidigt modernisera och förenkla förfarandena, enligt WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer och den reviderade Kyotokonventionen,
   j) att avseende handel med tjänster beakta att tjänstesektorns potential inte utnyttjas till fullo i det nuvarande associeringsavtalet, och att ett moderniserat associeringsavtal bör ta itu med onödiga hinder för marknadstillträde och nationell behandling; att beakta att åtaganden bör göras med utgångspunkt i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats) och att regler bör uppdateras vid behov för att ta hänsyn till nya händelser; att utesluta audiovisuella tjänster från avtalets tillämpningsområde; att säkerställa och uttryckligen föreskriva att det moderniserade associeringsavtalet inte får hindra parternas förmåga att utforma, reglera, tillhandahålla och stödja offentliga tjänster i allmänhetens intresse, att det inte på något sätt får ålägga regeringar att privatisera tjänster eller hindra dem att tillhandahålla offentliga tjänster som tidigare tillhandahållits av privata tjänsteleverantörer eller att återföra tjänster som regeringar tidigare har valt att privatisera till offentlig kontroll, inte heller att hindra regeringar att utvidga det urval av tjänster som de tillhandahåller till allmänheten genom att utesluta eventuella klausuler, bestämmelser eller åtaganden som skulle undergräva den flexibilitet som krävs för att återföra befintliga och framtida tjänster av allmänt ekonomiskt intresse till offentlig kontroll,
   k) att säkerställa att ett moderniserat avtal fastställer de åtgärder som krävs för att införa större insyn i lagstiftningen och ett större ömsesidigt erkännande, inklusive bestämmelser för att säkerställa opartiskhet och respekt för den högsta skyddsnivå när det gäller krav, kvalifikationer och licenser, och att i detta avseende föreskriva institutionella mekanismer för samråd som inbegriper olika berörda parter, t.ex. små och medelstora företag och organisationer i det civila samhället,
   l) att säkerställa att även om åtaganden görs för att underlätta inresa och vistelse för fysiska personer för affärsändamål, så måste utländska tjänsteleverantörer följa EU:s och medlemsstaternas social- och arbetsmarknadslagstiftning och tillämpliga kollektivavtal när arbetstagare omfattas av åtaganden inom ramen för leveranssätt 4,
   m) att säkerställa att ett långtgående samarbete i lagstiftningsfrågor och harmoniseringen av standarder även i fortsättningen är frivilligt, respekterar tillsynsmyndigheternas självständighet, baseras på utökat informationsutbyte och administrativt samarbete i syfte att identifiera onödiga hinder och administrativa bördor, samt upprätthåller försiktighetsprincipen; att påminna om att regleringssamarbetet ska syfta till att gagna styrningen av den globala ekonomin genom ökad konvergens för och bättre samarbete om internationella standarder, och garantera högsta möjliga nivå av konsumentskydd, miljöskydd, socialt skydd och arbetarskydd,
   n) att överväga att i det moderniserade associeringsavtalet inkludera en försiktighetsklausul för finansiella tjänster som bygger på klausulen i det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta), för att ge parterna politiskt utrymme att reglera sina finans- och banksektorer i syfte att säkerställa det finansiella systemets stabilitet och integritet; att införa skyddsåtgärder och allmänna undantag med avseende på kapitalrörelser och betalningar som ska tillämpas när dessa kan orsaka eller riskerar att orsaka allvarliga svårigheter för en väl fungerande ekonomisk och monetär union eller för EU:s betalningsbalans,
   o) att inkludera bestämmelser om god förvaltning på skatteområdet och öppenhetsnormer som bekräftar parternas åtagande att tillämpa internationella normer i kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skattesmitning, i synnerhet relevanta rekommendationer från OECD om urholkning av skattebasen och överföring av vinster, och som inkluderar krav på automatiskt informationsutbyte och inrättande av offentliga register över verkliga huvudmän för truster och konkreta bestämmelser i kapitlen om finansiella tjänster, kapitalrörelser och fastställande av uteslutning av oupptäckt skatteplanering från företags sida,
   p) att komma ihåg att korruption undergräver mänskliga rättigheter, jämlikhet, social rättvisa, handel och sund konkurrens, och därmed bromsar den ekonomiska tillväxten; att uttryckligen förbinda parterna, genom införande av ett särskilt avsnitt med tydliga och starka åtaganden och åtgärder, att bekämpa korruption i alla dess former och att genomföra internationella standarder och multilaterala antikorruptionskonventioner,
   q) att beakta att kraftfulla bestämmelser om öppnandet av offentlig upphandling som främjar principen om det mest fördelaktiga anbudet med beaktande av sociala, miljömässiga och innovativa kriterier, förenklade förfaranden och insyn för anbudsgivare, inklusive ett effektivt tillträde för anbudsgivare från andra länder, också kan vara effektiva verktyg för att bekämpa korruption och främja integritet i den offentliga förvaltningen samtidigt som det ger skattebetalarna valuta för pengarna; att genom ett moderniserat associeringsavtal förbättra tillträdet till marknader för offentlig upphandling, inklusive på regional nivå, och säkerställa transparenta förfaranden som grundas på nationell behandling, opartiskhet och rättvisa,
   r) att säkerställa att investeringspolitiken omfattar goda styrelseformer och underlättande för investeringar, och att utveckla och förankra skyldigheter för investerare, och samtidigt förbättra skyddet för investerare,
   s) att säkerställa att förhandlingsdirektiven ger kommissionen i uppdrag att förhandla fram ett modernt kapitel om investeringar, med beaktande av bästa praxis på internationell nivå, såsom den investeringspolitiska ramen för hållbar utveckling från Förenta nationernas konferens för handel och utveckling (Unctad) och det senaste yttrandet från domstolen om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore,
   t) att göra framsteg på vägen mot en nödvändig internationell reform av tvistlösningssystemet; att begära ett åtagande från alla parter om att prioritera användningen av kompetenta domstolar och ersätta mekanismen för tvistlösning mellan investerare och stat med ett offentligt system med investeringsdomstolar (ICS) och en överklagandemekanism, stränga regler för intressekonflikter och en bindande uppförandekod; att beakta investerares skyldigheter och bevara rätten att lagstifta för att uppnå legitima allmänpolitiska mål, till exempel mål om hälsa och vattenförsörjning samt arbets- och miljöskydd; att syfta till att förhindra onödiga tvister och omfatta alla demokratiska processuella garantier, såsom rätten till icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning (med särskild hänsyn till små och medelstora företag), rättsligt oberoende, transparens och ansvarsskyldighet, samtidigt som man går vidare med att inrätta en multilateral investeringsdomstol (MIC),
   u) att säkerställa att det moderniserade associeringsavtalet innehåller ett stabilt och ambitiöst kapitel om handel och hållbar utveckling som inkluderar bindande och verkställbara bestämmelser som är underställda lämpliga och effektiva mekanismer för tvistlösning, som, bland olika verkställighetsmetoder, beaktar en sanktionsbaserad mekanism, och som gör det möjligt för arbetsmarknadens parter och det civila samhället att delta på lämpligt sätt; att överväga att detta kapitel bland annat bör omfatta parternas åtagande att i sina nationella lagstiftningar anta och upprätthålla de principer som fastställs i ILO:s grundläggande konventioner och effektivt genomföra gällande ILO-konventioner, särskilt de prioriterade konventionerna, programmet Anständiga arbetsvillkor för alla, ILO:s konvention C169 om ursprungsbefolkningars rättigheter, konventionen om jämställdhet mellan manliga och kvinnliga arbetstagare, konventionen om hushållsarbetare och konventionen om arbetstagare med familjeansvar, arbetsrättsliga normer för migrantarbetare, och regler för företagens sociala ansvar, inklusive användningen av OECD:s sektorsvisa riktlinjer och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och ett förfarande genom vilket arbetsmarknadens parter och det civila samhället samlade i gemensamma rådgivande kommittén kan begära inledande av offentliga samråd,
   v) att, med hänvisning till de framsteg som Chile har uppnått i bilaterala handelsförhandlingar med Uruguay och Kanada, säkerställa att parterna inkluderar ett särskilt kapitel om handel och jämställdhet och kvinnors egenmakt, utöver parternas anslutning till och respekt för internationella människorätts- och arbetsnormer och sociala standarder, genom att föreskriva aktiva åtgärder som syftar till att öka kvinnors möjlighet att dra nytta av de möjligheter som erbjuds genom associeringsavtalet; att föreskriva åtgärder som bland annat syftar till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv och tillgång till sociala tjänster och hälsovårdstjänster; att bland annat säkerställa att parterna åtar sig att samla in uppdelade uppgifter som möjliggör detaljerade för- och efterhandsanalyser av det moderniserade associeringsavtalets inverkan på jämställdhet; att sträva efter ett större deltagande från företag som drivs av kvinnor (särskilt mikroföretag och små och medelstora företag) i offentlig upphandling, med utgångspunkt i de erfarenheter som det chilenska ministeriet för jämställdhet samlade på sig när de 2015 inrättade ett stödprogram för att öka kvinnliga entreprenörers deltagande som leverantörer på marknaden för offentlig upphandling ”Chile Compras”; att stödja internationaliseringen av företag som drivs av kvinnor och kvinnors deltagande i leveranssätt 4-möjligheter; att säkerställa att jämställdhetsexpertis finns med i förhandlingsgrupperna och regelbundna diskussioner om genomförandet av detta kapitel inom gemensamma rådgivande kommittén, där även organisationer som främjar jämställdhet bör ingå,
   w) att också inkludera ett övergripande kapitel om mikroföretag och små och medelstora företag som föreskriver att betydande framsteg ska göras med underlättande av handel och undanröjande av handelshinder och onödiga administrativa bördor, samt aktiva åtgärder som syftar till att säkerställa att de resulterande möjligheterna är tillräckligt användbara och kommuniceras till alla huvudsakliga och potentiella aktörer (dvs. genom inrättande av gemensamma kontaktpunkter, särskilda webbplatser och publicering av sektoriella handböcker med information om förfaranden och nya möjligheter för handel och investeringar),
   x) att inkludera ett avsnitt om energi som omfattar bland annat förnybar energi och råvaror; att erkänna hur viktigt det är att genomförandet av multilaterala miljöavtal, framför allt Parisavtalet om klimatförändringar, omfattar handelsrelaterade bestämmelser och åtaganden om att delta i internationella instrument, förhandlingar och ömsesidigt stödjande handels- och miljöpolitik som överensstämmer med målen för en cirkulär ekonomi, inklusive åtaganden om grön tillväxt, och att stödja och ytterligare främja handel och investeringar i miljövaror och miljötjänster och förnybar energi, samt klimatvänlig teknik,
   y) att anta förhandlingsdirektiv som stärker bestämmelserna om djurskydd i det aktuella associeringsavtalet, genom att upprätta ett effektiv bilateralt samarbete i frågan och villkorad liberalisering för när djurs välbefinnande äventyras vid tillverkning av vissa produkter,
   z) att anta förhandlingsdirektiv som innehåller uttryckliga krav avseende tillämpning av konkurrenslagstiftningen och bestämmelser om sanitära och fytosanitära åtgärder, för att återspegla principerna om öppenhet, rättvisa förfaranden och icke-diskriminering samt regler för subventioner,
   aa) att ha i åtanke att alla handelsavtal måste befästa konsumenternas välbefinnande som ett av de övergripande målen, och se till att associeringsavtalet förpliktar parterna att hålla en hög konsumentsäkerhets- och konsumentskyddsnivå, efterleva de högsta internationella standarderna, och utarbeta en enhetlig bästa praxis, särskilt avseende konsumentskydd på områdena för finansiella tjänster, produktmärkning och e-handel,
   ab) att acceptera att förhandlingarna måste utmynna i kraftfulla och verkställbara bestämmelser om erkännande och skydd av alla former av immateriella rättigheter, inklusive ambitiösa bestämmelser om geografiska beteckningar som utgår ifrån men går längre än de bestämmelser som ingår i det nuvarande associeringsavtalet, för att säkerställa bättre marknadstillträde, ett förstärkt genomförande och möjligheten att lägga till nya geografiska beteckningar; att se till att det reviderade associeringsavtalet innefattar ett kapitel om immateriella rättigheter som garanterar nödvändig flexibilitet och att immaterialrättsliga bestämmelser inte hindrar tillgången till viktiga läkemedel och medicinsk behandling till ett överkomligt pris inom ramen för inhemska folkhälsoprogram; att säkerställa att detta kapitel går utöver bestämmelserna i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips),
   ac) att säkerställa att parterna garanterar högsta möjliga nivå av transparens och deltagande för att se till att målen med förhandlingarna uppfylls, och att detta förutsätter konstanta och vederbörligen informerade dialoger med alla berörda parter, vilket innebär såväl intressenter, såsom företag och fackföreningar, som det civila samhället, inklusive företrädare för ursprungsbefolkningarna; att i detta avseende systematiskt involvera båda behöriga parlamentariska organ, särskilt den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile och den gemensamma rådgivande kommittén EU–Chile, under hela associeringsavtalets livscykel, från förhandlingar till genomförande och utvärdering, och att med avseende på genomförandefasen stödja inrättandet av ett officiellt chilenskt organ för det civila samhällets deltagande som återspeglar mångfalden i det chilenska samhället, med särskild uppmärksamhet ägnad åt dess ursprungsbefolkningar; att, utan att undergräva EU:s förhandlingsstrategi, i detta syfte tillsammans med Chile säkerställa att all relevant information offentliggörs på ett så tillgängligt sätt som möjligt till allmänheten, inbegripet faktablad översatta till spanska som det gemensamma officiella språket,
   ad) att komma ihåg parlamentets uppmaningar om att mandaten för handelsförhandlingar ska göras tillgängliga för allmänheten, och att förhandlingsdirektiven för moderniseringen av associeringsavtalet ska offentliggöras omedelbart efter att de har antagits,
   ae) att säkerställa att associeringsavtalet tillhandahåller de mekanismer som behövs så att avtalet respekteras i praktiken under genomförandet, inklusive en modern, effektiv mekanism för tvistlösning mellan stater.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaternas regeringar och parlament, samt till regeringen och parlamentet i Republiken Chile.

(1) EGT L 352, 30.12.2002, s. 3.
(2) Rådets pressmeddelande 197/15, 21.4.2015.
(3) http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.events-and-activities-eu-chile-jcc-01-declaration
(4) https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-globalisation_en.pdf
(5) https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-social-dimension-europe_en.pdf
(6) https://www.ombudsman.europa.eu/sv/cases/decision.faces
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0041.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0284.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0298.
(10) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 94.
(11) http://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_STU%282017%29558764
(12) http://unfccc.int/files/essential_background/convention/application/pdf/english_paris_agreement.pdf
(13) http://www.europarl.europa.eu/cmsdata/113103/1107500EN.pdf
(14) http://www.iwgia.org/publications/search-pubs?publication_id=740
(15) http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-and-regions/countries/chile/
(16) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2006/september/tradoc_113364.pdf


Förlängning av programmet för europeisk statistik till 2020 ***I
PDF 240kWORD 44k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 september 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 genom en förlängning av programmet för perioden 2018–2020 (COM(2016)0557 – C8-0367/2016 – 2016/0265(COD))
P8_TA(2017)0355A8-0158/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0557),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0367/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av protokoll nr 1 till fördragen om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 till fördragen om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 2016(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 juni 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0158/2017),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 september 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EU) nr 99/2013 om programmet för europeisk statistik 2013–2017 genom en förlängning av programmet till 2020

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/1951.)

(1) EUT C 75, 10.3.2017, s. 53.


Europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande ***I
PDF 238kWORD 46k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 september 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder och förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande (COM(2016)0461 – C8-0320/2016 – 2016/0221(COD))
P8_TA(2017)0356A8-0120/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0461),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0320/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 12 september 2016(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 2016(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 29 juni 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0120/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 september 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder och förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/1991.)

(1) EUT C 394, 26.10.2016, s. 2.
(2) EUT C 75, 10.3.2017, s. 48.


En flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd ***I
PDF 512kWORD 86k
Europaparlamentets ändringar antagna den 14 september 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för demersala bestånd i Nordsjön och de fisken som nyttjar dessa bestånd och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 676/2007 och rådets förordning (EG) nr 1342/2008 (COM(2016)0493 – C8-0336/2016 – 2016/0238(COD))(1)
P8_TA(2017)0357A8-0263/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Målen för den gemensamma fiskeripolitiken är bland annat att säkerställa att fisket och vattenbruket är miljömässigt hållbara på lång sikt, att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen och att genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen.
(4)  Målen för den gemensamma fiskeripolitiken är bland annat att säkerställa att fisket och vattenbruket är miljömässigt hållbara på lång sikt, att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen för att bestånden av skördade arter ska återställas till och bevaras på nivåer som ligger över vad som krävs för att säkerställa maximal hållbar avkastning samt att genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Avseende nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna anger förordning (EU) nr 1380/2013 uttryckligen målet att säkerställa att det sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer en maximal hållbar avkastning. Därför ska, i enlighet med artikel 2.2 i den förordningen, motsvarande nyttjandenivå uppnås till 2015 där så är möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för alla arter, och ska därefter behållas.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  För att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken måste det antas en rad bevarandeåtgärder, efter behov i olika kombinationer eller sammansättningar; det kan bland annat röra sig om fleråriga planer, tekniska åtgärder, fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.
(5)  För att uppnå målen för den gemensamma fiskeripolitiken måste det antas en rad bevarandeåtgärder, efter behov i olika kombinationer eller sammansättningar; det kan bland annat röra sig om fleråriga planer, tekniska åtgärder och fastställande och fördelning av fiskemöjligheter som till fullo följer bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste de fleråriga planerna grundas på vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning och innehålla övergripande mål och kvantifierbara mål med tydliga tidsramar, referenspunkter för bevarande och skyddsåtgärder.
(6)  Enligt artiklarna 9 och 10 i förordning (EU) nr 1380/2013 måste de fleråriga planerna grundas på vetenskaplig, teknisk och ekonomisk rådgivning och innehålla övergripande mål och kvantifierbara mål med tydliga tidsramar, referenspunkter för bevarande, kvantifierbara mål med skyddsåtgärder, mål för bevarandeåtgärder och tekniska åtgärder som ska vidtas i syfte att nå de mål för att, i största möjliga utsträckning, undvika och minska oönskade fångster såsom anges i artikel 15 i den förordningen.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)   I enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 får kommissionen i en flerårig plan dessutom ges befogenhet att inrätta återhämtningsområden för fiskbestånd.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)   Vissa bestånd av gemensamt intresse nyttjas även av tredjeländer, varför det är mycket viktigt att unionen samråder med dessa tredjeländer för att se till att dessa bestånd förvaltas på ett hållbart sätt. Vid avsaknad av ett formellt avtal bör unionen göra allt som står i dess makt för att nå gemensamma överenskommelser för att se till att dessa bestånd kan förvaltas på ett hållbart sätt, samtidigt som man måste säkerställa, genomdriva och främja lika villkor för unionens marknadsaktörer.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Syftet med den här planen bör vara att bidra till att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås, i synnerhet att uppnå och upprätthålla maximalt hållbart uttag (MSY) för de berörda bestånden, bidra till genomförandet av landningsskyldigheten för de demersala bestånd som omfattas av fångstbegränsningar och bidra till genomförandet av ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen
(10)  Syftet med den här planen bör vara att bidra till att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås, i synnerhet att återställa och upprätthålla bestånden över biomassanivåer som kan ge maximalt hållbart uttag (MSY), bidra till genomförandet av landningsskyldigheten för de demersala bestånd som omfattas av fångstbegränsningar och till genomförandet och uppnåendet av de socioekonomiska aspekterna av den gemensamma fiskeripolitiken samt bidra till genomförandet av ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen genom att minimera de negativa effekterna av fisket på de marina ekosystemen.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)   Denna plan ska även bidra till att man når en god miljöstatus i enlighet med direktiv 2008/56/EG och en gynnsam bevarandestatus för livsmiljöer och arter i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG1a respektive rådets direktiv 92/43/EEG1b.
_____________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
1b Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 kräver att fiskemöjligheterna fastställs i enlighet med de mål som anges i de fleråriga planerna.
(11)  Artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 kräver att fiskemöjligheterna fastställs i enlighet med de mål som anges i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 samt uppfyller de mål, tidsramar och marginaler som fastställs i de fleråriga planerna.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
(11a)   I enlighet med artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska bestånd som förvaltas gemensamt med tredjeländer i möjligaste mån förvaltas inom ramen för en gemensam överenskommelse som är förenlig med målen i artikel 2.2. i den förordningen. Därutöver ska de mål som anges i artiklarna 1 och 2 i förordning (EU) nr 1380/2013 samt de definitioner som anges i artikel 4 i denna förordning gälla för sådana avtal.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  När mål för maximalt hållbart uttag inte finns tillgängliga bör försiktighetsansatsen tillämpas.
(14)  När mål för maximalt hållbart uttag inte finns tillgängliga bör den fleråriga planen tillhandahålla åtgärder baserat på principen om försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, i enlighet med definitionen i led 8 i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 1380/2013. I enlighet med artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska dessa åtgärder säkerställa en bevarandenivå för de berörda bestånden som åtminstone är jämförbar med nyttjandegraden för maximalt hållbart uttag.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  Fritidsfiske kan ha betydande inverkan på fiskeresurserna. Medlemsstaterna ska samla in uppgifter om fritidsfisket, i enlighet med rättsliga skyldigheter i fråga om datainsamling. Om sådant fiske får betydande negativa konsekvenser för resurserna bör planen ge möjlighet att fatta beslut om särskilda förvaltningsåtgärder i enlighet med proportionalitetsprincipen. Alla förvaltningsåtgärder och tekniska åtgärder som rör fritidsfiske på unionsnivå bör stå i proportion till de mål som eftersträvas.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  För de funktionella enheter för havskräfta för vilka triggernivåer för förekomst finns tillgängliga är det lämpligt att använda följande triggernivåer för förekomst: en miniminivå för förekomst (Abundancebuffer) som motsvarar den Bbuffer -referenspunkt som definieras i den långsiktiga förvaltningsplan för havskräfta i Nordsjön (Long Term Management Plan for North Sea Nephrops) som tagits fram av rådgivande nämnden för Nordsjön42 och en gränsreferenspunkt för förekomst (Abundancelimit) som motsvarar triggernivån för förekomst MSY Btrigger (motsvarande Blim) enligt Ices definition7.
(16)  För de funktionella enheter för havskräfta för vilka triggernivåer för förekomst finns tillgängliga är det lämpligt att använda Ices förslag till miniminivå för förekomst (Abundancebuffer) och gränsreferenspunkt för förekomst (Abundancelimit) som triggernivåer.
_________________
42 A Long Term Management Plan for North Sea Nephrops
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas om beståndets storlek sjunker under dessa nivåer. Skyddsåtgärder bör inbegripa en minskning av fiskemöjligheterna samt specifika bevarandeåtgärder när det vetenskapliga utlåtandet är att det krävs hjälpåtgärder. Dessa åtgärder bör kompletteras med alla övriga åtgärder, såsom kommissionens åtgärder i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013 eller medlemsstaternas åtgärder i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr 1380/2013.
(17)  Lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas om beståndets storlek sjunker under dessa nivåer. Skyddsåtgärder bör inbegripa en minskning av fiskemöjligheterna samt specifika bevarandeåtgärder när det bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtandet är att det krävs hjälpåtgärder. Dessa åtgärder bör kompletteras med alla övriga åtgärder, såsom kommissionens åtgärder i enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 1380/2013 eller medlemsstaternas åtgärder i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Det är lämpligt att fastställa TAC för havskräfta i Ices-zonerna IIa och IV som summan av de fångstbegränsningar som fastställts för varje funktionell enhet och för de statistiska rektanglarna utanför de funktionella enheterna inom det TAC-området. Detta hindrar emellertid inte att åtgärder antas för att skydda särskilda funktionella enheter.
(19)  Det är lämpligt att när så är möjligt fastställa en egen TAC för havskräfta för varje funktionell enhet. Eventuellt beslutas om separata åtgärder för att skydda respektive funktionell enhet.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  För att vara i överensstämmelse med den landningsskyldighet som införs genom artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör planen föreskriva om ytterligare förvaltningsåtgärder.
(20)  För att vara i överensstämmelse med den landningsskyldighet som införs genom artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör planen föreskriva om ytterligare bevarandeåtgärder, särskilt åtgärder för att gradvis eliminera utkast, med beaktande av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, eller för att minimera fiskets negativa inverkan på ekosystemet, som i förekommande fall ska fastställas närmare i enlighet med artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Det bör fastställas tröskelvärden för fångster av demersala bestånd, över vilka ett fiskefartyg är skyldigt att landa i en utsedd hamn eller på en plats nära land, i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1224/2009. Dessutom bör medlemsstaterna, när de utser dessa hamnar eller platser nära land, tillämpa kriterierna i artikel 43.5 i den förordningen på ett sådant sätt att en effektiv kontroll av de bestånd som omfattas av den här förordningen säkerställs.
(25)  Det bör fastställas tröskelvärden för fångster av demersala bestånd, över vilka ett fiskefartyg är skyldigt att landa i en utsedd hamn eller på en plats nära land, i enlighet med artikel 43 i förordning (EG) nr 1224/2009. Dessutom bör medlemsstaterna, när de utser dessa hamnar eller platser nära land, tillämpa kriterierna i artikel 43.5 i den förordningen på ett sådant sätt att en effektiv kontroll av landningar av de fångster som omfattas av den här förordningen säkerställs.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  I enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör bestämmelser antas för en återkommande bedömning från kommissionens sida av ändamålsenligheten och effektiviteten i tillämpningen av denna förordning. En sådan bedömning bör följa och grunda sig på en regelbunden utvärdering av planen baserad på vetenskapliga utlåtanden: planen bör utvärderas vart femte år. Denna tidsperiod kommer att ge utrymme för ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten och vara tillräcklig för att regionala åtgärder ska kunna antas, genomföras och för att effekterna på bestånden och olika fisken ska synas. Det är också den minimiperiod som begärts av de vetenskapliga organen.
(26)  I enlighet med artikel 10.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 bör bestämmelser antas för en återkommande bedömning från kommissionens sida av ändamålsenligheten och effektiviteten i tillämpningen av denna förordning. En sådan bedömning bör följa och grunda sig på en regelbunden utvärdering av planen baserad på bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning: planen bör utvärderas senast den ... [tre år efter att denna förordning har trätt i kraft] och därefter vart femte år. Denna tidsperiod kommer att ge utrymme för ett fullständigt genomförande av landningsskyldigheten och vara tillräcklig för att regionala åtgärder ska kunna antas och genomföras och för att effekterna på bestånden och olika fisken ska synas. Det är också den minimiperiod som begärts av de vetenskapliga organen.
Ändring 20
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1
1.  Genom denna förordning upprättas en flerårig plan (nedan kallad planen) för demersala bestånd i unionens vatten i Ices-zonerna IIa, IIIa och IV (”Nordsjön”) och det fiske som nyttjar dessa bestånd.
1.  Genom denna förordning upprättas en flerårig plan (nedan kallad planen) för demersala bestånd i unionens vatten i Ices-zonerna IIa, IIIa och IV (begreppet ”Nordsjön” innefattar dessa tre zoner) och det fiske, inklusive fritidsfiske, som nyttjar dessa bestånd.
Ändring 22
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2a (ny)
2a.   Om kommissionen på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller en begäran från de berörda medlemsstaterna anser att den förteckning som nämns i artikel 2 behöver justeras, får kommissionen lägga fram ett förslag till ändring av denna förteckning.
Ändring 23
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2b (ny)
2b.   I denna förordning fastställs även de närmare bestämmelserna för genomförandet av landningsskyldigheten för alla arter som anges i artikel 15.1 i förordning (EU) nr 1380/2013, förutom de bestånd som redan avses i punkt 1 i den här artikeln.
Ändring 24
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1
(1)  demersala bestånd: de arter av rundfisk och plattfisk samt havskräfta som lever på eller nära havsbotten.
(1)  demersala bestånd: de arter av rundfisk, plattfisk och broskfisk samt havskräfta (Nephrops norvegicus) och nordhavsräka (Pandalus borealis) som lever på eller nära havsbotten.
Ändring 25
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1a (nytt)
(1a)  Bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning: vetenskaplig rådgivning som har granskats av Ices eller STECF och stöds av de mest aktuella tillgängliga uppgifter som uppfyller alla krav som fastställs i förordning (EU) nr 1380/2013, i synnerhet artikel 25.
Ändring 26
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1b (nytt)
(1b)   FMSY-intervall: ett intervall som har beräknats av Ices och har tagits fram för att ge en minskning på högst 5 % av den långsiktiga avkastningen jämfört med maximal hållbar avkastning. Ices så kallade advice rule anger att när lekbeståndets biomassa understiger minimireferenspunkten för lekbeståndets biomassa (MSY Btrigger), ska F minskas till ett värde som inte överstiger en övre gräns som motsvarar FMSY-värdet multiplicerat med lekbeståndets biomassa det år för vilket den totala tillåtna fångstmängden sätts, delat med MSY Btrigger.
Ändring 27
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1c (nytt)
(1c)   MSY Flower och MSY Fupper: det lägsta respektive det högsta värdet inom intervallet för FMSY;
Ändring 28
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2
(2)  Grupp 1: demersala bestånd för vilka mål uttryckta som FMSY-intervall och skyddsåtgärder kopplade till biomassa fastställs i denna plan enligt följande:
(2)  Grupp 1: demersala bestånd för vilka mål uttryckta som FMSY-intervall och skyddsåtgärder kopplade till biomassa fastställs i denna plan och finns upptagna i förteckningarna i bilagorna I och II enligt följande:
a)  Torsk (Gadus morhua) i delområde IV och sektionerna VIId och IIIa väst (Nordsjön, östra delen av Engelska kanalen, Skagerrak), nedan kallad Nordsjötorsk.
a)  Torsk (Gadus morhua) i delområde IV (Nordsjön) och sektionerna VIId (östra delen av Engelska kanalen) och IIIa väst (Skagerrak), nedan kallad torsk i delområde IV och sektionerna VIId och IIIa väst.
b)  Kolja (Melanogrammus aeglefinus) i delområde IV och sektionerna VIa och IIIa väst (Nordsjön, vattnen väster om Skottland, Skagerrak), nedan kallad kolja.
b)  Kolja (Melanogrammus aeglefinus) i delområde IV (Nordsjön) och sektionerna VIa (vattnen väster om Skottland) och IIIa väst (Skagerrak), nedan kallad kolja i delområde IV och sektionerna VIa och IIIa väst.
c)  Rödspätta (Pleuronectes platessa) i delområde IV (Nordsjön) och sektion IIIa (Skagerrak), nedan kallad Nordsjörödspätta.
c)  Rödspätta (Pleuronectes platessa) i delområde IV (Nordsjön) och sektion IIIa (Skagerrak), nedan kallad rödspätta i delområde IV och sektion IIIa.
d)  Gråsej (Pollachius virens) i delområdena IV och VI och sektion IIIa (Nordsjön, Rockall och väster om Skottland, Skagerrak och Kattegatt), nedan kallad gråsej.
d)  Gråsej (Pollachius virens) i delområdena IV (Nordsjön) och VI (vattnen väster om Skottland och Rockall) och sektion IIIa (Skagerrak och Kattegatt), nedan kallad gråsej i delområdena IV och VI och i sektion IIIa.
e)  Tunga (Solea solea) i delområde IV (Nordsjön), nedan kallad Nordsjösjötunga.
e)  Tunga (Solea solea) i delområde IV (Nordsjön), nedan kallad tunga i delområde IV.
f)  Tunga (Solea solea) i sektion IIIa och delsektionerna 22–24 (Skagerrak och Kattegatt, västra Östersjön), nedan kallad Kattegattunga.
f)  Tunga (Solea solea) i sektion IIIa (Skagerrak och Kattegatt) och delsektionerna 22–24 (västra Östersjön), nedan kallad tunga i sektion IIIa och delsektionerna 22–24.
g)  Vitling (Merlangius merlangus) i delområde IV och sektion VIId (Nordsjön, östra delen av Engelska kanalen, Skagerrak), nedan kallad Nordsjövitling.
g)  Vitling (Merlangius merlangus) i delområde IV (Nordsjön) och sektion VIId (östra delen av Engelska kanalen), nedan kallad vitling i delområde IV och sektion VIId.
ga)  Marulk (Lophius piscatorius) i sektion IIIa (Skagerrak och Kattegatt) och delområdena IV (Nordsjön) och VI (vattnen väster om Skottland och Rockall).
gb)  Nordhavsräka (Pandalus borealis) i sektionerna IVa öst och IIIa.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 i denna förordning och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 för att ändra den förteckning över bestånd i grupp 1 som anges i första stycket i denna punkt och i bilagorna I och II till denna förordning, i enlighet med bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning.
Ändring 29
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 3 – inledningen
(3)  Grupp 2: funktionella enheter (FU) för havskräfta (Nephrops norvegicus) för vilka mål uttryckta som FMSY -intervall och skyddsåtgärder kopplade till förekomst fastställs i denna plan enligt följande:
(3)  Grupp 2: funktionella enheter (FU) för havskräfta för vilka mål uttryckta som FMSY -intervall och skyddsåtgärder kopplade till förekomst fastställs i denna plan i enlighet med bilagorna I och II enligt följande.
Ändring 32
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 8a (nytt)
(8a)   De berörda bestånden ska endast ändras på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtande.
Ändring 33
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 10
10.  MSY Btrigger: den referenspunkt för lekbeståndets biomassa under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder ska vidtas för att säkerställa att nyttjandegraden i kombination med den naturliga variationen tillåter att beståndet byggs upp över nivåer som kan ge MSY på lång sikt.
10.  MSY Btrigger: den referenspunkt för lekbeståndets biomassa under vilken specifika och lämpliga förvaltningsåtgärder ska vidtas för att säkerställa att nyttjandegraden i kombination med den naturliga variationen tillåter att beståndet byggs upp över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning på lång sikt.
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 10a (nytt)
(10a)   fritidsfiske: icke-kommersiellt fiske efter levande biologiska resurser för rekreation, turism eller sport.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
1.  Planen ska bidra till att uppnå de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013, särskilt genom att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen, och ska syfta till att säkerställa att nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer maximalt hållbart uttag.
1.  Planen ska bidra till att uppnå de mål för den gemensamma fiskeripolitiken som anges i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013, särskilt genom att tillämpa försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen i enlighet med definitionen i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, och den samt bidra till en rättvis levnadsstandard för dem som är beroende av fisket genom att ta hänsyn till de socioekonomiska aspekterna, och den ska syfta till att säkerställa att nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna sker på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs till och bevaras över nivåer som säkerställer maximalt hållbart uttag. Den fiskenivå som medger maximal hållbar avkastning ska uppnås så snart som möjligt och under alla omständigheter stegvis för alla bestånd som omfattas av den här förordningen senast 2020 och ska därefter bevaras på den nivån. När det gäller bestånd för vilka vetenskaplig rådgivning och data saknas ska de mål som anges i artikel 9.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 uppfyllas. De målen säkerställer en bevarandenivå för berörda bestånd som minst är jämförbar med målen för maximal hållbar avkastning.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 3
3.  Planen ska genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras. Den ska vara förenlig med unionens miljölagstiftning, i synnerhet målet att senast 2020 uppnå god miljöstatus i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 2008/56/EG.
3.  Planen ska genomföra ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen för att säkerställa att fiskeverksamhetens negativa inverkan på de marina ekosystemen, i synnerhet hotade livsmiljöer och skyddade arter, inbegripet marina däggdjur och havsfåglar, minimeras. Den ska komplettera och vara förenlig med ekosystemansatsen i fiskeriförvaltningen i enlighet med definitionen i artikel 4.1.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 samt unionens miljölagstiftning, i synnerhet målet att senast 2020 uppnå god miljöstatus i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 2008/56/EG, samt med målen och föreskrifterna i direktiv 2009/147/EG och 92/43/EEG. Planen ska dessutom innehålla åtgärder som syftar till att motverka negativa socioekonomiska effekter och göra det möjligt för aktörerna att stärka sina långsiktiga ekonomiska utsikter.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 3a (ny)
3a.   Planen ska bidra till att bestånd som nyttjas gemensamt med tredjeländer i enlighet med artikel 33.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen i artikel 2.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 och så att fiskemöjligheterna totalt inte överstiger de intervall som fastställs i bilaga I till denna förordning.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 3b (ny)
3b.   Planen ska beakta unionens bilaterala förbindelser med tredjeländer. I framtida bilaterala avtal med tredjeländer ska planen beaktas.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 4 – led b
b)  bidra till uppfyllandet av andra relevanta deskriptorer i bilaga I till direktiv 2008/56/EG, i proportion till den roll som fisket spelar för att uppfylla dem.
b)  uppfylla andra relevanta deskriptorer i bilaga I till direktiv 2008/56/EG, i proportion till den roll som fisket spelar för att uppfylla dem.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 4a (ny)
4a.   Alla åtgärder inom ramen för planen ska genomföras på ett sätt som är förenligt med bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning i enlighet med artikel 2.1a i denna förordning. Bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning ska granskas av Ices och STECF senast vid den tidpunkt då dessa åtgärder föreslås av kommissionen i enlighet med artiklarna 4, 5, 6 och 18 i den här förordningen samt artikel 16 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1
1.  Målet för fiskedödligheten ska nås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för bestånden i grupperna 1 och 2, och det ska därefter bibehållas inom de intervall som fastställs i bilaga I.
1.  Målet för fiskedödligheten ska nås så snart som möjligt och, genom en successiv och stegvis anpassning, senast 2020 för bestånden i grupperna 1 och 2, och det ska därefter bibehållas inom de intervall som fastställs i bilaga I och vara förenligt med målen i artikel 3.1.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2
2.  I enlighet med artikel 16.4 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna vara förenliga med de målintervall för fiskedödlighet som anges i bilaga I, kolumn A, till den här förordningen.
2.  I enlighet med artikel 16.4 och artikel 17 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska fiskemöjligheterna fastställas i enlighet med planens syften och mål samt bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning, och vara förenliga med de målintervall för fiskedödlighet som anges i bilaga I, kolumn A, till den här förordningen.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
3.  Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 får fiskemöjligheterna fastställas på nivåer som motsvarar en lägre fiskedödlighet än de nivåer som anges i bilaga I, kolumn A.
3.  Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 får fiskemöjligheterna fastställas på nivåer som motsvarar en lägre fiskedödlighet än de nivåer som anges i bilaga I.
Ändring 83 och 99
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4
4.  Trots vad som sägs i punkterna 2 och 3 får fiskemöjligheterna för ett bestånd fastställas i enlighet med de intervall för fiskedödlighet som anges i bilaga I, kolumn B, förutsatt att det berörda beståndet ligger över den referenspunkt för miniminivån för lekbeståndets biomassa som anges i bilaga II, kolumn A,
utgår
a)  om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller vetenskapliga bevis, är nödvändigt för att nå de övergripande mål som fastställs i artikel 3 när det gäller blandfiske,
b)  om det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden eller vetenskapliga bevis, är nödvändigt för att undvika att ett bestånd tar allvarlig skada på grund av dynamiken inom eller mellan bestånd av samma eller olika arter, eller
c)  för att begränsa variationerna i fiskemöjligheterna till högst 20 % mellan år som följer på varandra.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4a (ny)
4a.   Fiskemöjligheterna ska under alla omständigheter fastställas på ett sätt som säkerställer att sannolikheten är högst 5 % för att lekbeståndets biomassa sjunker under den gränsreferenspunkt för lekbeståndets biomassa (Blim) som särskilt anges i bilaga II, kolumn B.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4b (ny)
4b.   Om kommissionen på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning anser att intervallen för fiskedödlighet i bilaga I inte längre korrekt uttrycker planens mål, får kommissionen som en brådskande angelägenhet lägga fram ett förslag till översyn av dessa intervall.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  Fiskemöjligheterna för bestånden i grupperna 3 och 4 ska vara förenliga med vetenskapliga utlåtanden om maximalt hållbart uttag.
1.  Fiskemöjligheterna för bestånden i grupperna 3 och 4 ska vara förenliga med bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning om maximalt hållbart uttag.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
2.  I avsaknad av vetenskapliga utlåtanden om en nivå för fiskedödlighet som är förenlig med maximalt hållbart uttag, ska fiskemöjligheterna vara förenliga med vetenskapliga utlåtanden som gör det möjligt att säkerställa hållbarheten hos fiskbestånden på grundval av försiktighetsansatsen.
2.  I avsaknad av vetenskaplig rådgivning och data om en nivå för fiskedödlighet som är förenlig med maximalt hållbart uttag, ska beslut om fiskemöjligheterna och åtgärderna fattas i enlighet med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen som definieras i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013, och i enlighet med de mål som fastställs i artikel 3.1 i den här förordningen.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1
Bestånd i grupp 5 ska förvaltas på grundval av försiktighetsansatsen i enlighet med vetenskapliga utlåtanden.
Bestånd i grupp 5 ska förvaltas på grundval av försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen i enlighet med definitionen i artikel 4.1.8 i förordning (EU) nr 1380/2013 och i enlighet med bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning och med de mål som fastställs i artikel 3.1 och 3.3 i den här förordningen. Avsaknad av tillräcklig vetenskaplig information får inte tas till intäkt för att skjuta upp eller avstå från att vidta förvaltningsåtgärder för att bevara marina biologiska resurser.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  När vetenskapliga utlåtanden visar att lekbeståndets biomassa för något av de berörda bestånden i grupp 1 ligger under den MSY Btrigger eller att förekomsten inom någon av de funktionella enheterna i grupp 2 ligger under den Abundancebuffer som anges i bilaga II, kolumn A, ska alla lämpliga hjälpåtgärder antas för att se till att det berörda beståndet eller den berörda funktionella enheten snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag. I synnerhet ska fiskemöjligheterna, genom undantag från artikel 4.2, fastställas till nivåer som, med beaktande av minskningen uttryckt i biomassa eller förekomst, ger en fiskedödlighet under det intervall som anges i bilaga I, kolumn A.
1.  När bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning visar att lekbeståndets biomassa för något av de berörda bestånden i grupp 1 ligger under den MSY Btrigger eller att förekomsten inom någon av de funktionella enheterna i grupp 2 ligger under den Abundancebuffer som anges i bilaga II, kolumn A, ska alla lämpliga hjälpåtgärder antas för att se till att det berörda beståndet eller den berörda funktionella enheten snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag. I synnerhet ska fiskemöjligheterna, genom undantag från artikel 4.2, fastställas till nivåer som, med beaktande av minskningen uttryckt i biomassa eller förekomst, ger en fiskedödlighet under det intervall som anges i bilaga I, kolumn A, i förhållande till minskningen uttryckt i biomassa och i enlighet med Ices advice rule. Ices advice rule som avses i artikel 2.1b ska gälla.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  När vetenskapliga utlåtanden visar att lekbeståndets biomassa för något av de berörda bestånden ligger under den Blim eller att förekomsten inom någon av de funktionella enheterna för havskräfta ligger under den Abundancelimit som anges i bilaga II, kolumn B, till den här förordningen, ska alla ytterligare hjälpåtgärder vidtas för att se till att det berörda beståndet eller den berörda funktionella enheten snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag. I synnerhet ska hjälpåtgärderna, genom undantag från artikel 4.2 och 4.4, inbegripa ett tillfälligt stopp av det riktade fisket för det berörda beståndet och en tillräckligt stor minskning av fiskemöjligheterna.
2.  När bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning visar att lekbeståndets biomassa för något av de berörda bestånden ligger under den Blim eller att förekomsten inom någon av de funktionella enheterna för havskräfta ligger under den Abundancelimit som anges i bilaga II, kolumn B, till den här förordningen, ska alla ytterligare hjälpåtgärder vidtas för att se till att det berörda beståndet eller den berörda funktionella enheten snabbt återgår till nivåer över de nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag. I synnerhet ska hjälpåtgärderna, genom undantag från artikel 4.2 och 4.4, inbegripa ett tillfälligt stopp av det riktade fisket för det berörda beståndet och en tillräckligt stor minskning av fiskemöjligheterna.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2a (ny)
2a.   När bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning visar att lekbeståndets biomassa för något av de bestånd som omfattas av den här förordningen understiger MSY Btrigger under ett visst år ska alla lämpliga korrigerande åtgärder antas för att se till att beståndet snabbt återgår till en nivå över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning och fiskedödligheten ska sänkas linjärt i förhållande till minskningen av biomassa och i enlighet med Ices advice rule. Ices advice rule som avses i led 1b av artikel 2.1 ska gälla.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2b (ny)
2b.   När bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning visar att lekbeståndets biomassa för något av de bestånd som omfattas av den här förordningen understiger Blim eller ett motsvarande gränsvärde ska ytterligare hjälpåtgärder antas för att se till att beståndet snabbt återgår till en nivå över den nivå som kan ge maximal hållbar avkastning. I synnerhet får dessa hjälpåtgärder omfatta en minskning av fiskemöjligheterna samt ett avbrytande av fisket efter beståndet.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2c (ny)
2c.   De korrigerande åtgärder som avses i denna artikel får inbegripa
a)  nödåtgärder enligt artiklarna 12 och 13 i förordning (EU) nr 1380/2013,
b)  åtgärder i enlighet med artiklarna 11 och 11a i den här förordningen.
Vilken av de åtgärder som avses i denna artikel som vidtas ska bestämmas utifrån art, allvarlighetsgrad, varaktighet och upprepning av den situation där lekbeståndets biomassa understiger de nivåer som avses i punkt 1.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 9 – rubriken
Särskilda bevarandeåtgärder för grupperna 3–7
Särskilda bevarandeåtgärder
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 9 – inledningen
När vetenskapliga utlåtanden visar att hjälpåtgärder krävs för bevarandet av något av de demersala bestånden i grupperna 3–7, eller när lekbeståndets biomassa för något av bestånden i grupp 1 eller förekomsten i någon av de funktionella enheterna i grupp 2 för ett visst år ligger under de referenspunkter för bevarande som anges i bilaga II, kolumn A, till denna förordning, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 i denna förordning och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 med avseende på
När vetenskapliga utlåtanden visar att ytterligare åtgärder krävs för att säkerställa att alla fiskebestånd som omfattas av den här förordningen förvaltas i enlighet med artikel 3 i denna förordning, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 i denna förordning och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013. Oaktat bestämmelserna i artikel 18.1 och 18.3 får kommissionen anta delegerade akter i avsaknad av en sådan gemensam rekommendation som avses i de punkterna. Dessa delegerade akter ska inkludera åtgärder med avseende på
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1 – led a
a)  fiskeredskapens egenskaper, särskilt maskstorlek, krokstorlek, redskapens utformning, garntjocklek, redskapens storlek eller användning av selektivitetsanordningar för att säkerställa eller förbättra selektiviteten,
a)  fastställande av fiskeredskapens egenskaper och specifikationer, särskilt maskstorlek, krokstorlek, redskapens utformning, garntjocklek, redskapens storlek eller användning av selektivitetsanordningar för att säkerställa eller förbättra selektiviteten, i synnerhet för att minska oönskade bifångster,
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Identifiering av lekområden och återhämtningsområden för fiskbestånd
Senast 2020 ska medlemsstaterna identifiera lekområden och områden avseende vilka det finns tydliga bevis på betydande koncentrationer av fisk under minsta referensstorlek för bevarande och i enlighet med artikel 12.2 i den här förordningen utarbeta gemensamma rekommendationer för inrättande av återhämtningsområden för bestånd som omfattas av den här förordningen.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 10 – rubriken
Totalt tillåtna fångstmängder.
Fiskemöjligheter
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1a (ny)
1a.   Vid fördelningen av fiskemöjligheter ska medlemsstaterna ta hänsyn till objektiva och transparenta kriterier i enlighet med artikel 17 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1b (ny)
1b.   Vid gemensam förvaltning av bestånd som delas med tredjeländer ska medlemsstaterna möjliggöra byte av fiskemöjligheter i enlighet med bestämmelserna i artikel 33.2 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 ska TAC för beståndet av havskräfta i Ices-zonerna IIa och IV vara summan av fångstbegränsningarna i de funktionella enheterna och i de statistiska rektanglarna utanför de funktionella enheterna.
2.  För beståndet av havskräfta i Ices-zonerna IIa och IV ska tillåtna fångstmängder för de enskilda funktionella enheterna samt en gemensam TAC för de statistiska rektanglarna utanför de funktionella enheterna fastställas.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Effekterna av fritidsfisket
1.  Alla tillgängliga uppgifter om fångster i fritidsfisket ska granskas för att bedöma vilka effekter de kan förväntas ha på bestånden av reglerade arter.
2.  Rådet ska utvärdera den bedömning som avses i punkt 1. För de bestånd som anses ha ett betydande fritidsfiske ska rådet, när det fastställer fiskemöjligheter, ta hänsyn till fritidsfisket genom att bland annat
a)  beakta den uppskattade totala fångstmängden för fritidsfisket, beräknad utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning och bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning om de kommersiella fiskemöjligheterna, som en andel av den totala fångstmängd som motsvarar målintervallet för fiskedödlighet,
b)  införa begränsningar för fritidsfisket, inklusive gränser för antalet fångster per dag och perioder med fiskeförbud eller
c)  andra sätt som anses lämpliga.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 11 – rubriken
Bestämmelser med koppling till landningsskyldigheten för grupperna 1–7
Bestämmelser med koppling till landningsskyldigheten
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 11 – led a
a)  undantag från tillämpningen av landningsskyldigheten för arter för vilka det finns vetenskapliga belägg för en hög överlevnadsgrad, med beaktande av egenskaperna hos redskapen, fiskemetoderna och ekosystemet, i syfte att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten, och
a)  undantag från tillämpningen av landningsskyldigheten för arter för vilka bästa tillgängliga vetenskapliga rådgivning visar en hög överlevnadsgrad, med beaktande av egenskaperna hos redskapen, fiskemetoderna och ekosystemet, i syfte att underlätta genomförandet av landningsskyldigheten, och
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 11 – led c
c)  särskilda bestämmelser om dokumentation av fångster, särskilt i syfte att övervaka genomförandet av landningsskyldigheten, och
c)  särskilda bestämmelser om dokumentation av fångster, särskilt i syfte att övervaka genomförandet och kontrollen för att säkerställa en rättvis konkurrens genom fullständig efterlevnad av landningsskyldigheten, och
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1a (ny)
De åtgärder som anges i första stycket i den här artikeln ska bidra till att uppnå målen i artikel 3 i den här förordningen, i synnerhet avseende skydd av ungfisk och lekande fisk.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Tekniska åtgärder
1.  Kommissionen ges behörighet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 i den här förordningen och artikel 18 i förordning (EU) nr 1380/2013 med avseende på följande tekniska åtgärder:
a)  Specifikationer av fiskeredskapens egenskaper och regler för användningen av redskapen för att säkerställa eller förbättra selektiviteten, minska oönskade fångster eller minimera negativa effekter på ekosystemet.
b)  Specifikationer av ändringar av fiskeredskap eller tilläggsutrustning till fiskeredskap för att säkerställa eller förbättra selektiviteten, minska oönskade fångster eller minimera negativa effekter på ekosystemet.
c)  Begränsningar eller förbud av användningen av vissa fiskeredskap och av fiskeverksamhet i vissa områden eller under vissa perioder, i syfte att skydda lekfisk, fisk som är mindre än minsta referensstorlek för bevarande eller icke-målarter, eller för att minimera de negativa effekterna på ekosystemet.
d)  Fastställande av minsta referensstorlekar för bevarande för något av de bestånd som omfattas av denna förordning, för att säkerställa skydd av unga exemplar av marina organismer.
2.  De åtgärder som avses i punkt 1 i den här artikeln ska bidra till att nå de övergripande mål som anges i artikel 3.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2
2.   Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel, får medlemsstater med direkt förvaltningsintresse lägga fram gemensamma rekommendationer i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 för första gången senast tolv månader efter det att denna förordning trätt i kraft och därefter tolv månader efter varje gång en utvärdering av planen lagts fram i enlighet med artikel 17. De får också lämna sådana rekommendationer när det bedöms att så är nödvändigt, i synnerhet om det sker en plötslig förändring i situationen för något av de bestånd som omfattas av den här förordningen. Gemensamma rekommendationer avseende åtgärder som avser ett visst kalenderår ska lämnas in senast den 1 juli det föregående året.
2.  Vid tillämpning av punkt 1 i denna artikel, får medlemsstater med direkt förvaltningsintresse lägga fram gemensamma rekommendationer i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) nr 1380/2013 för första gången senast tolv månader efter det att denna förordning trätt i kraft och därefter tolv månader efter varje gång en utvärdering av planen lagts fram i enlighet med artikel 17. De får också lämna sådana rekommendationer när det bedöms att så är nödvändigt, i synnerhet om det sker en plötslig förändring i situationen för något av de bestånd som omfattas av den här förordningen. Gemensamma rekommendationer avseende åtgärder som avser ett visst kalenderår ska lämnas in senast den 1 juli det föregående året.
Oaktat bestämmelserna i artikel 18.1 och 18.3 i förordning (EU) nr 1380/2013 får kommissionen anta delegerade akter även i avsaknad av en sådan gemensam rekommendation som avses i de punkterna.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 17
Senast fem år efter ikraftträdandet av denna förordning och därefter vart femte år ska kommissionen säkerställa en utvärdering av planens effekter på de bestånd som omfattas av denna förordning och på de fisken som nyttjar dessa bestånd. Kommissionen ska lägga fram resultatet av utvärderingen för Europaparlamentet och rådet.
Senast tre år efter ikraftträdandet av denna förordning och därefter vart femte år ska kommissionen säkerställa en utvärdering av planens effekter på de bestånd som omfattas av denna förordning och på de fisken som nyttjar dessa bestånd, samt av i vilken utsträckning förordningens mål har uppfyllts, däribland målen om återställande av fiskebestånd till nivåer över nivåer som kan ge maximal hållbar avkastning och framstegen mot god miljöstatus. Kommissionen ska lägga fram resultatet av utvärderingen för Europaparlamentet och rådet. Kommissionen får rapportera vid ett tidigare datum om den anser att så är nödvändigt.
Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om framstegen när det gäller uppnåendet av målen i denna förordning och situationen för fiskbestånden och de bestånd som omfattas av denna förordning, och detta ska ske så snart som möjligt efter antagandet av den årliga förordningen om fastställande av fiskemöjligheter i unionens vatten och i vissa icke-EU-vatten. Denna rapport ska bifogas den årsrapport som avses i artikel 50 i förordning (EU) nr 1380/2013.
Rapporten ska innehålla följande:
a)  Den fullständiga vetenskapliga rådgivning som ligger till grund för fastställandet av fiskemöjligheter.
b)  En vetenskaplig motivering som visar att de fastställda fiskemöjligheterna är i linje med målen och bestämmelserna i den här förordningen, särskilt med målen för fiskedödlighet.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 18a (ny)
Artikel 18a
Stöd från Europeiska havs- och fiskerifonden
Åtgärder för tillfälligt upphörande som antas för att uppnå planens mål ska betraktas som sådant tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet som avses i artikel 33.1 a och c i förordning (EU) nr 508/2014.
(Den här artikeln ska stå med i kapitel X)
Ändring 85
Förslag till förordning
Bilaga I

Kommissionens förslag

1.  Grupp 1

Bestånd

Intervall för mål för fiskedödlighet som ger maximalt hållbart uttag (FMSY)

Kolumn A

Kolumn B

Nordsjötorsk

0,22 – 0,33

0,33 – 0,49

Kolja

0,25 – 0,37

0,37 – 0,52

Nordsjöspätta

0,13 – 0,19

0,19 – 0,27

Gråsej

0,20 – 0,32

0,32 – 0,43

Nordsjötunga

0,11 – 0,20

0,20 – 0,37

Kattegattunga

0,19 – 0,22

0,22 – 0,26

Nordsjövitling

Ej fastställt

Ej fastställt

2.  Grupp 2

Funktionell enhet för havskräfta (FU)

Intervall för mål för fiskedödlighet som ger maximalt hållbart uttag (FMSY) (uttryckt i uttagsnivå)

Kolumn A

Kolumn B

Sektion IIIa FU 3 och 4

0,056 – 0,079

0,079 – 0,079

Farn Deeps FU 6

0,07 – 0,081

0,081 – 0,081

Fladen grund FU 7

0,066 – 0,075

0,075 – 0,075

Firth of Forth FU 8

0,106 – 0,163

0,163 – 0,163

Moray Firth (FU 9).

0,091 – 0,118

0,118 – 0,118

Ändring

1.  Grupp 1

Intervallen i tabellen motsvarar värdena i den senaste versionen av Ices Special Request Advice ”EU request to ICES to provide FMSY ranges for selected North Sea and Baltic Sea stocks”

Bestånd

Intervall för mål för fiskedödlighet som ger maximalt hållbart uttag (FMSY)

Torsk i delområde IV och sektionerna VIId och IIIa väst

FMSY lower – FMSY

 

Kolja i delområde IV och sektionerna VIa och IIIa väst

FMSY lower – FMSY

 

Rödspätta i delområde IV och sektion IIIa

FMSY lower – FMSY

 

Gråsej i delområdena IV och VI och i sektion IIIa

FMSY lower – FMSY

 

Tunga i delområde IV

FMSY lower – FMSY

 

Tunga i sektion IIIa och delsektionerna 22–24

FMSY lower – FMSY

 

Vitling i delområde IV och sektion VIId

FMSY lower – FMSY

 

Marulk i sektion IIIa och delområdena IV och VI

FMSY lower – FMSY

 

Nordhavsräka i sektionerna IVa öst och IIIa

FMSY lower – FMSY

 

2.  Grupp 2

Intervallen i tabellen motsvarar värdena i den senaste versionen av Ices Special Request Advice ”EU request to ICES to provide FMSY ranges for selected North Sea and Baltic Sea stocks”

Funktionell enhet för havskräfta (FU)

Intervall för mål för fiskedödlighet som ger maximalt hållbart uttag (FMSY) (uttryckt i uttagsnivå)

 

Kolumn A

 

Sektion IIIa FU 3 och 4

FMSY lower – FMSY

 

Farn Deeps FU 6

FMSY lower – FMSY

 

Fladen grund FU 7

FMSY lower – FMSY

 

Firth of Forth FU 8

FMSY lower – FMSY

 

Moray Firth (FU 9).

FMSY lower – FMSY

 

Ändring 77
Förslag till förordning
Bilaga II
Bilaga II
Bilaga II
Referenspunkter för bevarande
Referenspunkter för bevarande
(enligt artikel 7)
(enligt artikel 7)
1.  Grupp 1
1.  Grupp 1
Bestånd
Referenspunkt för miniminivån för lekbeståndets biomassa (i ton) (MSY Btrigger)
Gränsreferenspunkt för biomassa (i ton) (Blim)

Bestånd
Referenspunkt för miniminivån för lekbeståndets biomassa (i ton) (MSY Btrigger)
Gränsreferenspunkt för biomassa (i ton) (Blim)




Kolumn A
Kolumn B

Nordsjötorsk
165 000
118 000

Torsk i delområde IV och sektionerna VIId och IIIa väst
165 000
118 000

Kolja
88 000
63 000

Kolja i delområde IV och sektionerna VIa och IIIa väst
88 000
63 000

Nordsjöspätta
230 000
160 000

Rödspätta i delområde IV och sektion IIIa
230 000
160 000

Gråsej
200 000
106 000

Gråsej i delområdena IV och VI och i sektion IIIa
150 000
106 000

Nordsjötunga
37 000
26 300

Tunga i delområde IV
37 000
26 300

Kattegattunga
2 600
1 850

Tunga i sektion IIIa och delsektionerna 22–24
2 600
1 850

Nordsjövitling
Ej fastställt
Ej fastställt

Vitling i delområde IV och sektion VIId
Ej fastställt
Ej fastställt





Marulk i sektion IIIa och delområdena IV och VI
Ej fastställt
Ej fastställt





Nordhavsräka i sektionerna IVa öst och IIIa
Ej fastställt
Ej fastställt

2.  Grupp 2
2.  Grupp 2
Funktionell enhet för havskräfta (FU)
Referenspunkt för miniminivå för förekomst (i miljoner) (Abundancebuffer)
Gränsreferenspunkt för förekomst (i miljoner) (Abundancelimit)

Funktionell enhet för havskräfta (FU)
Referenspunkt för miniminivå för förekomst (i miljoner) (Abundancebuffer)
Gränsreferenspunkt för förekomst (i miljoner) (Abundancelimit)




Kolumn A
Kolumn B

Sektion IIIa FU 3 och 4
Ej tillämpligt
Ej tillämpligt

Sektion IIIa FU 3 och 4
Ej tillämpligt
Ej tillämpligt

Farn Deeps FU 6
999
858

Farn Deeps FU 6
999
858

Fladen grund FU 7
3 583
2 767

Fladen grund FU 7
3 583
2 767

Firth of Forth FU 8
362
292

Firth of Forth FU 8
362
292

Moray Firth FU 9
262
262

Moray Firth FU 9
262
262

Ändring 78
Förslag till förordning
Bilaga IIa (ny)
Bilaga IIa
Förbjudna arter
a)   Klorocka (Amblyraja radiata).
b)   Följande sågfiskarter:
i)   Knivtandad sågfisk (Anoxypristis cuspidata).
ii)   Dvärgsågfisk (Pristis clavata).
iii)   Småtandad sågfisk (Pristis pectinata).
iv)   Vanlig sågfisk (Pristis pristis).
v)   Jättesågfisk (Pristis zijsron).
c)   Brugd (Cetorhinus maximus) och vithaj (Carcharodon carcharias).
d)   Slätrocka (Dipturus batis), båda arterna (Dipturus cf. flossada och Dipturus cf. intermedia).
e)   Slätkäxa (Etmopterus pusillus) i unionens vatten på Ices-delområde IV och Ices-sektion IIIa.
f)   Manta alfredi.
g)   Jättemanta (Manta birostris).
h)   Följande arter av släktet Mobula:
i)   Mobula mobular.
ii)   Mobula rochebrunei.
iii)   Mobula japanica.
iv)   Mobula thurstoni.
v)   Mobula eregoodootenkee.
vi)   Mobula munkiana.
vii)   Mobula tarapacana.
viii)   Mobula kuhlii.
ix)   Mobula hypostoma.
i)   Knaggrocka (Raja clavata) i unionens vatten i Ices-sektion IIIa.
j)   Hajrocka (Rhinobatidae).
k)   Havsängel (Squatina squatina).
l)   Lax (Salmo salar) och öring (Salmo trutta) vid fiske med något släpredskap inom vatten utanför en gräns om 6 sjömil uppmätt från medlemsstaternas baslinjer i Ices-delområdena II och IV (unionens vatten).
m)   Rombärande langusthonor (Palinuridae spp.) och rombärande hummerhonor (Homarus gammarus) utom för direkt utsättning eller flyttning.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0263/2017).


Öppenhet, ansvarstagande och integritet i EU:s institutioner
PDF 449kWORD 60k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om öppenhet, ansvarstagande och integritet i EU:s institutioner (2015/2041(INI))
P8_TA(2017)0358A8-0133/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut av den 15 april 2014 om ändring av det interinstitutionella avtalet om öppenhetsregistret(1),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 9 och 10,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2008 om utvecklingen av en ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyverksamhet) vid Europeiska unionens institutioner(2),

–  med beaktande av kommissionens beslut av den 25 november 2014 om att inte träffa oregistrerade lobbyister och om att offentliggöra information om lobbymöten,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om allmänhetens tillgång till handlingar (artikel 104.7 i arbetsordningen) åren 2011–2013(3),

–  med beaktande av principerna från Organisationen för ekonomisk utveckling och samarbete (OECD) om öppenhet och integritet inom lobbyingverksamhet,

–  med beaktande av sitt beslut av den 13 december 2016 om den allmänna översynen av parlamentets arbetsordning(4),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0133/2017), och av följande skäl:

A.  Unionen ska ”respektera principen om jämlikhet mellan sina medborgare, som ska få lika uppmärksamhet från unionens institutioner” (artikel 9 i EU-fördraget); ”varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv” och ”besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt” (artikel 10.3 i EU-fördraget, uttryckt på liknande sätt i det trettonde skälet i ingressen samt i artikel 1 andra stycket och artikel 9); ”unionens institutioner, organ och byråer [ska] utföra sitt arbete så öppet som möjligt” (artikel 15.1 i EUF-fördraget).

B.  EU-institutionerna har redan gjort framsteg med att bli öppnare och ligger i de flesta avseenden redan före nationella och regionala politiska institutioner i fråga om öppenhet, ansvarstagande och integritet.

C.  Dialog mellan lagstiftare och samhälle är en viktig del av demokratin, liksom intresserepresentation, och en lämplig representation av olika intressen i lagstiftningsprocessen förser ledamöterna med information och sakkunskap och är väsentlig för att pluralistiska samhällen ska fungera väl.

D.  Med tanke på det ökande avståndet mellan EU och dess medborgare och behovet av att öka mediernas intresse för EU-frågor måste EU-institutionerna sträva efter högsta möjliga normer för öppenhet, ansvarstagande och integritet. Dessa principer utgör viktiga och kompletterande delar för att främja god förvaltning inom EU:s institutioner och säkerställa större öppenhet i EU:s funktionssätt och beslutsprocess, och de bör vara de ledande principerna för kulturen inom institutionerna.

E.  Medborgarnas förtroende för EU:s institutioner är av grundläggande betydelse för demokratin, en god förvaltning och ett effektivt beslutsfattande. De brister som rör ansvarstagande inom EU måste minska, och man måste närma sig mer samarbetspräglade kontrollmetoder som kombinerar demokratisk tillsyn, kontroll och granskning, samtidigt som de även erbjuder mer öppenhet.

F.  Ensidig intresserepresentation utan insyn kan medföra en risk för korruption och utgöra ett betydande hot mot, och en allvarlig utmaning för, beslutsfattarnas integritet och allmänhetens förtroende för EU-institutionerna. Korruption får betydande ekonomiska konsekvenser och utgör ett allvarligt hot mot demokratin, rättsstatsprincipen och de offentliga investeringarna.

G.  En rättsakt som ny grund för ett obligatoriskt öppenhetsregister kräver en juridisk definition av den verksamhet som omfattas av registret, vilket skulle bidra till att förtydliga befintliga tvetydiga definitioner och tolkningar av begreppen öppenhet, integritet och ansvarstagande.

H.  I vissa medlemsstater har man redan inrättat nationella öppenhetsregister.

I.  Enligt principen om öppenhet i artikel 15.3 i EUF-fördraget jämförd med artikel 42 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) har varje medborgare i Europeiska unionen rätt till tillgång till handlingar från unionens institutioner, organ och byråer(5).

Att göra öppenhetsregistret så obligatoriskt som möjligt

1.  Europaparlamentet välkomnar att presidiet beslutat att förvaltningen ska utarbeta en mall för alla föredragande av betänkanden och yttranden för ett frivilligt s.k. avtryck i lagstiftningsprocessen, där det anges med vilka intresseföreträdare och organisationer som samråd har skett. Denna mall bör också tillhandahållas som it-verktyg.

2.  Europaparlamentet påminner om sin översyn av arbetsordningen av den 13 december 2016, enligt vilken ledamöterna bör tillämpa en systematisk praxis att träffa endast intresseföreträdare som är registrerade i öppenhetsregistret, och efterlyser att också möten mellan intresseföreträdare och generalsekreterare, generaldirektörer och de politiska gruppernas generalsekreterare ska inkluderas. Parlamentet uppmanar ledamöterna och deras anställda att kontrollera om de intresseföreträdare som de avser att träffa är registrerade och, om de inte är det, be dem att registrera sig så fort som möjligt före mötet. Rådet uppmanas med kraft att införa en liknande bestämmelse som omfattar de ständiga representationerna. Det är nödvändigt att ålägga dem som registrerar sig i öppenhetsregistret att lägga fram handlingar som styrker att den ingivna informationen är korrekt.

3.  Europaparlamentet påminner om de definitioner av vad som utgör ett ”möte med intresseföreträdare” vilka anges i kommissionens beslut av den 25 november 2014 om offentliggörande av möten. Parlamentet påminner om vilken information som får hållas inne enligt förordning (EG) nr 1049/2001. Bestämmelserna om sådana möten bör inte begränsas till ”bilaterala” möten och bör inkludera dem med internationella organisationer.

4.  Europaparlamentet anser att föredragande, skuggföredragande och utskottsordförande bör offentliggöra sina möten med företrädare för intressegrupper som faller inom öppenhetsregistrets tillämpningsområde vad gäller ärenden som omfattas av deras respektive ansvar genom ett avtryck i lagstiftningsprocessen och att eventuella undantag bör skydda liv och frihet för uppgiftslämnare som handlar i god tro.

5.  Europaparlamentet uppmanar sitt presidium att ta fram nödvändiga verktyg för att möjliggöra för ledamöterna att, om de så önskar, på sina parlamentsprofiler online publicera sina möten med intresseföreträdare.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta all relevant kommissionspersonal (från enhetschefsnivå och uppåt) omfattas av praxis att träffa endast organisationer eller egenföretagare som är registrerade i öppenhetsregistret.

7.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att offentliggöra de möten som all relevant kommissionspersonal som är delaktig i EU:s beslutprocess håller med externa organisationer, samtidigt som nödvändiga uppgiftsskyddsbestämmelser beaktas. När det gäller annan personal som är närvarande vid dessa möten bör en hänvisning till enhet eller tjänsteavdelning publiceras.

8.  Europaparlamentet stöder kommissionens uppmaning om att EU-institutionerna och deras personal, samt byråerna, bör avstå från att som talare bjuda in sådana oregistrerade intresseföreträdare som omfattas av öppenhetsregistrets tillämpningsområde, från att stödja deras evenemang eller stå som värd för sådana evenemang i EU:s fastigheter och från att låta dem delta i kommissionens rådgivande organ.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra all information om intresseföreträdares verksamhet gentemot EU-institutionerna, intresseförklaringar, bekräftade intressekonflikter och expertgrupper lättillgänglig för allmänheten genom en enda kontaktpunkt online.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta fram åtgärder för att uppnå en bättre balans genom att ge egenmakt åt underrepresenterade intressen.

11.  Europaparlamentet anser att de ledamöter av Europaparlamentet som utnämns till föredragande, skuggföredragande eller utskottsordförande har ett särskilt ansvar för att visa ett öppet förhållningssätt när det gäller deras kontakter med intresseföreträdare, med tanke på deras roll i EU:s lagstiftningsarbete.

12.  Europaparlamentet anser att enheter som är registrerade i öppenhetsregistret snabbt bör föra in obligatoriska uppdateringar i registret om utgifter för sin verksamhet som faller inom registrets område, när dessa utgifter överstiger den nivå som fastställts för den berörda kategorin.

13.  Europaparlamentet anser att alla registrerade enheter bör vara skyldiga att i öppenhetsregistret publicera en förteckning över alla bidragsgivare och deras motsvarande bidrag som överstiger 3 000 EUR, med uppgift om de enskilda bidragens slag och värde per år. Enskilda bidrag till ett värde som överstiger 12 000 EUR måste rapporteras omedelbart.

14.  Europaparlamentet upprepar sin långvariga uppmaning om att komplettera EU:s öppenhetsregister med en rättsakt, om det inte är möjligt att stänga alla kryphål och få till stånd ett fullt ut obligatoriskt register för alla intresseföreträdare genom ett interinstitutionellt avtal. Parlamentet anser att förslaget till denna rättsakt skulle kunna beakta framstegen till följd av ändringar av det interinstitutionella avtalet och parlamentets uppförandekod. Parlamentet påminner kommissionen om yrkandet i sitt beslut av den 15 april 2014 om att kommissionen senast i slutet av 2016 bör lägga fram ett lämpligt lagstiftningsförslag om ett obligatoriskt öppenhetsregister på grundval av artikel 352 i EUF-fördraget.

15.  Europaparlamentet uppmanar på nytt rådet och dess förberedande organ att ansluta sig till öppenhetsregistret så snart som möjligt. Alla medlemsstater uppmanas att införa lagstiftning som främjar öppenheten i intresseföreträdarnas verksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa bestämmelser om att intresseföreträdare bör bevilja insyn i de kontakter med nationella politiker och offentliga myndigheter som har till syfte att påverka EU:s lagstiftning.

Öppenhet, ansvarstagande och integritet i kontakterna med intresseföreträdare

16.  Europaparlamentet påminner om sitt beslut av den 13 december 2016 om att dra in privilegier från dem som är ovilliga att samarbeta med undersökningar, utfrågningar och utskottssammanträden med undersökningsuppdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare ändra uppförandekoden för registrerade enheter för att ge dem incitament att, med yttersta omsorg, inte tillhandahålla ofullständig eller vilseledande information under sådana utfrågningar eller utskottssammanträden. Enheter som är registrerade i öppenhetsregistret bör i uppförandekoden förbjudas att anställa enskilda personer eller organisationer som döljer vilka intressen eller parter som de tjänar.

17.  Europaparlamentet anser att professionella konsultfirmor, advokatbyråer och fristående konsulter bör ange den exakta omfattningen på den verksamhet som omfattas av registret, samtidigt som det erkänner att vissa enskilda personer kan hindras av nationell lagstiftning i vissa medlemsstater från att uppfylla öppenhetsregistrets krav.

18.  Europaparlamentet insisterar på att registrerade enheter, inklusive advokat- och konsultbyråer, i öppenhetsregistret bör redogöra för alla klienter för vilka de bedriver intresseföreträdande verksamhet som omfattas av öppenhetsregistret. Parlamentet välkomnar de beslut som fattats av olika advokatsamfund om skillnaderna mellan advokaters domstolsrelaterade verksamhet och annan verksamhet som omfattas av öppenhetsregistret. Parlamentet uppmanar Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen att uppmuntra sina medlemmar att anta liknande åtgärder, samtidigt som det erkänner att vissa enskilda personer kan hindras av nationell lagstiftning i vissa medlemsstater från att uppfylla öppenhetsregistrets krav.

19.  Europaparlamentet konstaterar att vissa medlemsstater har lagar som reglerar yrkesutövning vilka de facto hindrar i synnerhet advokatbyråer från att registrera sig i öppenhetsregistret och därmed avslöja sådan information om sina klienter som registret kräver. Parlamentet anser emellertid också att det finns en överhängande risk att sådana lagar också kan missbrukas i syfte att undvika att offentliggöra information som krävs för en korrekt registrering i registret. I detta sammanhang välkomnar parlamentet advokatorganisationernas påtagliga beredvillighet att arbeta i nära partnerskap för att, i sitt yrkesintresse, se till att inte mer information hålls inne än vad lagen faktiskt tillåter. Kommissionen och Europaparlamentets talman uppmanas att se till att denna beredvillighet leder till konkreta resultat och att införliva detta i det ändrade avtalet snarast möjligt.

20.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att i överensstämmelse med artikel 15 i EUF-fördraget och artikel 11 i EU-fördraget kräva registrering före tillträde till parlamentets lokaler för oregistrerade organisationer eller enskilda personer som bedriver verksamhet som omfattas av öppenhetsregistret. Besöksgrupper bör undantas från detta krav. Parlamentet betonar att det, i egenskap av den kammare som representerar Europas medborgare, bör bibehålla en policy med öppna dörrar för medborgarna och att inga onödiga hinder bör skapas som skulle kunna avskräcka medborgarna från att besöka parlamentets lokaler.

21.  Europaparlamentet beklagar att enligt Transparency International var över hälften av uppgifterna i EU:s lobbyregister 2015 felaktiga, ofullständiga eller meningslösa.

22.  Europaparlamentet uppmanar sitt presidium och sin generalsekreterare att underlätta det nödvändiga återaktiveringsförfarandet för lobbyistpasserkort genom att upprätta en särskild återaktiveringsfacilitet, i syfte att undvika alltför långa väntetider för tillträde till lokaler. Parlamentet efterlyser ett upphävande av regeln om att högst fyra passerkortsinnehavare kan få tillträde till lokalerna samtidigt.

23.  Europaparlamentet påminner om sitt beslut av den 13 december 2016 när det gäller passerkort för medarbetare och uppmanar sin generalsekreterare att ändra bestämmelserna om passerkort och tillstånd för tillträde till parlamentets lokaler av den 13 december 2013, så att alla som är äldre än 18 år och ansöker om ett passerkort för medarbetare måste skriva under ett dokument där de garanterar att de inte kommer att delta i verksamhet som omfattas av öppenhetsregistret.

24.  Europaparlamentet ser det som nödvändigt att brådskande införa ett lämpligt övervakningssystem för inlämningar för att se till att den information som registrerade lämnar är meningsfull, korrekt, aktuell och heltäckande. Parlamentet efterlyser i detta avseende en betydande ökning av resurserna för parlamentets öppenhetsenhet och det gemensamma öppenhetsregistrets sekretariat.

25.  Europaparlamentet anser att förklaringar från registrerade enheter bör kontrolleras av öppenhetsenheten och det gemensamma öppenhetsregistrets sekretariat varje år, på grundval av slumpvisa stickprov i tillräckligt stort antal, för att tillhandahålla meningsfulla, korrekta, aktuella och heltäckande uppgifter.

26.  Europaparlamentet anser, med hänvisning till artiklarna 4.2 och 5.2 i EU-fördraget, att demokratiskt valda och kontrollerade statliga institutioner på nationell, regional och lokal nivå och deras företrädare vid EU-institutionerna, liksom deras interna organ, formella och informella föreningar och paraplyorganisationer som består enbart av dessa, inte bör omfattas av EU:s öppenhetsregister om de agerar i allmänhetens intresse, eftersom de utgör en del av EU:s system med styre på olika nivåer.

Att försvara integriteten mot intressekonflikter

27.  De EU-institutioner och EU-organ som fortfarande inte har en uppförandekod uppmanas att utarbeta ett sådant dokument snarast möjligt. Europaparlamentet anser att det är beklagligt att rådet och Europeiska rådet fortfarande inte har antagit någon uppförandekod för sina medlemmar. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att införa specifika etiska regler, inklusive påföljder, som tar upp de risker som är speciella för nationella delegater. Parlamentet betonar att rådet måste vara lika ansvarstagande och öppet som de andra institutionerna. Parlamentet efterlyser också en uppförandekod för ledamöterna av EU:s båda rådgivande organ, nämligen Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, samt deras personal. EU:s byråer uppmanas att anta riktlinjer för en enhetlig policy om förebyggande och hantering av intressekonflikter som gäller styrelsemedlemmar, direktörer, experter i vetenskapliga kommittéer och medlemmar av överklagandenämnder, samt att anta och genomföra en tydlig policy om intressekonflikter i enlighet med färdplanen för uppföljning av den gemensamma strategin för EU:s decentraliserade byråer.

28.  Europaparlamentet anser att alla EU:s tjänstemän, även tillfälligt anställda, ackrediterade parlamentsassistenter, kontraktsanställda och nationella experter, bör uppmuntras att delta i utbildning om hur man hanterar intresseföreträdare och intressekonflikter.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av att stärka integriteten och förbättra det etiska ramverket genom tydliga och förstärkta uppförandekoder och etiska principer, för att möjliggöra utvecklingen av en gemensam och effektiv integritetskultur vid EU:s alla institutioner och byråer.

30.  Europaparlamentet är medvetet om att svängdörrsproblematiken kan skada förbindelserna mellan institutionerna och intresseföreträdare. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att utveckla en systematisk och proportionell metod för denna utmaning. All reglering av ”svängdörrar” bör också gälla rådets ordförande.

31.  Europaparlamentet efterlyser strängare restriktioner för tidigare kommissionsledamöter genom att karenstiden utökas till tre år och görs bindande för åtminstone all verksamhet som omfattas av öppenhetsregistret.

32.  Europaparlamentet anser att beslut om höga tjänstemäns och tidigare kommissionsledamöters nya roller måste fattas av en myndighet som utses på ett sätt som är så oberoende som möjligt av dem som påverkas av dess beslut.

33.  Europaparlamentet begär att EU-institutionerna årligen, i linje med EU:s uppgiftsskyddsregler, bör offentliggöra information om vilka höga tjänstemän som har lämnat EU-administrationen och vilka uppdrag de fått.

34.  Europaparlamentet anser att man bör överväga en karenstid på 18 månader i slutet av mandatet för externa ledamöter och ad hoc-ledamöter av nämnden för lagstiftningskontroll i samband med bättre lagstiftning, och för styrelseledamöter i Europeiska investeringsbanken (EIB), så att de under denna tid inte får utöva lobbyverksamhet riktad mot ledamöter av EIB:s styrande organ och bankens anställda för sitt företag, sina kunder eller sin arbetsgivare.

Integritet hos och välavvägd sammansättning av expertgrupper

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att följa upp Europeiska ombudsmannens rekommendationer i fråga om intressekonflikter inom expertgrupper och stöder uttryckligen ett offentliggörande av dels en tillräckligt detaljerad meritförteckning för varje expert som utses på ett personligt mandat i expertgruppernas register, dels en intresseförklaring för varje expert som utses på ett personligt mandat i expertgruppernas register.

36.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens förslag om att införande av uppgifter i öppenhetsregistret bör bli ett krav för utnämning till expertgrupper för de personer som inte är offentliga tjänstemän och som inte – helt eller till största delen – får sina övriga inkomster från statliga institutioner såsom universitet, förutsatt att dessa inte mottar finansiering från intresseföreträdare och parter med ekonomiska och kommersiella intressen.

37.  Europaparlamentet anser att en bestämmelse med allmänna kriterier för begränsning av ekonomiska och icke-ekonomiska intressen, i enlighet med ombudsmannens rekommendation och på grundval av experternas intresseförklaringar, skulle hjälpa kommissionen att på ett mer välbalanserat sätt utse experter som företräder intressen.

38.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att göra alla protokoll från expertgruppsmötena tillgängliga för allmänheten på sin webbplats, inklusive en uppgift om mångfalden av företrädda åsikter.

39.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att samråden undersöker öppna frågor i stället för att endast försöka bekräfta en redan vald politisk inriktning.

Integritet i valen till Europaparlamentet

40.  Europaparlamentet anser att enligt EU:s vallag måste interna partinomineringar ske demokratiskt, vara slutna och genomföras med tillräcklig medverkan av medlemmarna, och att personer som genom lagakraftvunnen dom dömts för korruption som skadat EU:s ekonomiska intressen eller ägt rum i medlemsstater bör förlora rätten att kandidera vid val under en tid som står i proportion till handlingens allvar. Ett sådant diskvalificeringsförfarande finns redan i några medlemsstater. Ett nytt instrument, till exempel ett direktiv, skulle kunna fastställa gemensamma miniminormer för olika praxis och rättsliga ramar i de olika medlemsstaterna när det gäller diskvalificering på grund av korruption.

Att stärka kommissionsledamöternas rättsliga ansvarstagande

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra nytta av god praxis i medlemsstater med lagar för ministrar genom att lägga fram ett lagstiftningsförslag med rättigheter och skyldigheter för kommissionsledamöter i fråga om öppenhet, i enlighet med medbeslutandeförfarandet.

42.  Europaparlamentet begär att fastställandet av ersättningar och löner till kommissionsledamöterna, som sedan Europeiska gemenskapernas grundande enbart sker i rådet, ska flyttas över till medbeslutandeförfarandet.

43.  Europaparlamentet påpekar att vissa medlemsstater saknar ministerlagar där möjligheten för befattningshavare att vara ensam- eller delägare i företag utesluts.

Intressekonflikter i den delade förvaltningen och i tredjeländer vid förvaltningen av EU-medel

44.  Europaparlamentet ser en allvarlig intressekonflikt i att dessa befattningshavares företag kan ansöka om EU-medel eller kan få sådana som underentreprenörer, och att innehavaren och befattningshavaren själv samtidigt är ansvarig både för att dessa medel används på korrekt sätt och för kontrollen av deras användning.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i alla kommande EU-rättsakter om utbetalningar införa en klausul om att företag som ägs av befattningshavare i EU-medlemsstaterna och tredjeländer inte kan ansöka om eller tilldelas EU-medel.

Att nå målet om fullständig tillgång till handlingar och öppenhet för att åstadkomma ansvarstagande i lagstiftningsprocessen

46.  Europaparlamentet påminner om sina uppmaningar till kommissionen och rådet i sin resolution av den 28 april 2016 om allmänhetens tillgång till handlingar åren 2014–2015(6), där parlamentet

   efterlyste att tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1049/2001 utvidgas till alla de europeiska institutioner som för närvarande inte omfattas, t.ex. Europeiska rådet, Europeiska centralbanken, EU-domstolen och EU:s samtliga organ och byråer,
   efterlyste fullständig efterlevnad av skyldigheten för institutioner, organ och övriga byråer att föra kompletta register över handlingar, i enlighet med artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 1049/2001,
   ansåg att handlingar som utarbetas vid trepartsmöten, såsom föredragningslistor, sammanfattningar av resultat, protokoll och rådets allmänna riktlinjer, hör samman med lagstiftningsförfaranden och i princip inte bör behandlas annorlunda än andra lagstiftningshandlingar, utan bör göras direkt tillgängliga på parlamentets webbplats,
   efterlyste ett gemensamt interinstitutionellt register, inklusive en därför avsedd gemensam databas över läget i lagstiftningsärenden där arbete pågår, vilket överenskommits i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning,
   uppmanade rådet att offentliggöra protokoll från sammanträdena med rådets arbetsgrupper och andra handlingar,
   uppmanade kommissionen att inrätta ett register över all lagstiftning på andra nivån, särskilt för delegerade akter, och konstaterade att arbetet med detta pågick, i enlighet med vad som överenskommits i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning
   uttryckte sin tro på behovet av att inrätta en oberoende tillsynsmyndighet för klassificering av handlingar som konfidentiella och icke-konfidentiella,
   efterlyste att föredragningslistor och återkopplingsmeddelanden från sammanträden med parlamentets utskottssamordnare, presidium och talmanskonferens görs offentliga och att i princip alla handlingar som det hänvisas till i dessa föredragningslistor också ska göras tillgängliga genom publicering på parlamentets webbplats.

Öppenheten i EU:s externa representation och förhandlingar

47.  Europaparlamentet välkomnar EU-domstolens senaste rättspraxis, som stärker parlamentets rätt till information om internationella avtal, och institutionernas åtagande om uppföljning av punkt 40 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning genom förhandlingar om att förbättra samarbetet och informationsdelningen. Parlamentet noterar att förhandlingarna inleddes i slutet av 2016 och uppmanar i detta avseende rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att göra verkliga åtaganden och alla nödvändiga insatser för att snarast möjligt nå en överenskommelse med parlamentet om att förbättra samarbetet och informationsdelningen med parlamentet genom de internationella avtalens hela livscykel, eftersom detta skulle bidra till att öka legitimiteten i och den demokratiska granskningen av EU:s yttre åtgärder.

48.  Europaparlamentet noterar att även om det finns ett avtal om interinstitutionellt samarbete mellan parlamentet och kommissionen saknas ett likvärdigt arrangemang mellan parlamentet och rådet.

49.  Europaparlamentet betonar kommissionens senaste insatser för att öka öppenheten i handelsförhandlingarna. Icke desto mindre anser parlamentet att rådet och kommissionen fortfarande bör förbättra sina arbetsmetoder, så att de samarbetar bättre med parlamentet när det gäller tillgång till handlingar, information och beslutsfattande i samband med alla frågor och förhandlingar som avser den gemensamma handelspolitiken (exempelvis information som rör förhandlingar – däribland förhandlingarnas omfattning, mandat och utveckling –, den blandade eller exklusiva karaktären hos handelsavtalen och deras tillfälliga tillämpning, verksamhet hos och beslut av organ som inrättats genom handels- och/eller investeringsavtal, expertsammanträden och delegerade akter och genomförandeakter). I detta avseende beklagar parlamentet att rådet inte försett ledamöterna av Europaparlamentet och allmänheten med förhandlingsmandaten för samtliga avtal som för närvarande förhandlas, men välkomnar att det till slut – efter ett års förhandlingar mellan kommissionen och parlamentet om tillgång till handlingar i samband med förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) – nåtts en operativ överenskommelse om att bevilja samtliga ledamöter tillgång till handlingarna, vilket gör TTIP-förhandlingarna till de mest insynsvänliga förhandlingarna hittills. I detta avseende välkomnar parlamentet ambitionen hos kommissionens generaldirektorat för handel att utnyttja det nuvarande initiativet för öppenhet om TTIP som en modell för alla handelsförhandlingar, i enlighet med den nya handelsstrategin ”handel för alla”, och att genomföra denna.

50.  Europaparlamentet betonar att, som EU-domstolen påpekat, tvingande skäl för öppenhet följer av den demokratiska karaktären hos EU:s styrelsesätt, och att när konfidentiell information inte är tillgänglig för allmänheten, vilket gäller för handelsförhandlingar, måste den vara tillgänglig för de parlamentsledamöter som granskar handelspolitiken på medborgarnas vägnar. Därför anser parlamentet att tillgång till konfidentiell information är avgörande för granskning i parlamentet, som i sin tur bör fullgöra sin skyldighet att hantera sådan information på ett korrekt sätt. Det bör finnas tydliga kriterier för att kategorisera handlingar som konfidentiella, så att man undviker tvetydighet och godtyckliga beslut. Samtidigt bör konfidentialiteten hävas så snart det inte längre finns något behov av den. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda om ett förhandlingsdokument kan offentliggöras så snart det aktuella dokumentet har färdigställts internt. Av EU-domstolens rättspraxis framgår att institutionen, i de fall då en handling som har sitt ursprung i en EU-institution omfattas av ett undantag när det gäller allmänhetens tillgång till denna handling, tydligt måste ange varför tillgång till denna handling specifikt och i praktiken skulle kunna undergräva det intresse som skyddas genom undantaget, och att denna risk måste vara rimligen förutsebar och inte får vara rent hypotetisk. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra Europeiska ombudsmannens rekommendationer från juli 2014, med särskild hänsyn till tillgång till handlingar i samband med alla förhandlingar, och när det gäller publicering av föredragningslistor för och protokoll från möten med enskilda personer och organisationer som omfattas av öppenhetsregistret. Kommissionen uppmanas att informera parlamentet och allmänheten om förslag till föredragningslistor för förhandlingsomgångar före förhandlingarna, slutliga föredragningslistor och rapporter efter förhandlingar.

51.  Europaparlamentet anser att EU måste gå i bräschen för att främja öppenhet i handelsförhandlingar, inte bara för bilaterala processer utan där så är möjligt även för plurilaterala och multilaterala processer, så att graden av insyn inte blir lägre än den som råder i förhandlingar inom ramen för Världshandelsorganisationen. Parlamentet betonar dock att kommissionen även måste övertyga sina förhandlingspartner om att å sin sida öka insynen för att se till att detta blir en ömsesidig process där EU:s förhandlingsposition inte äventyras, och ta med den höjda transparensnivån i sina sonderingsförfaranden med potentiella förhandlingspartner. Parlamentet betonar att ökad öppenhet ligger i alla EU:s förhandlingspartners och berörda parters intresse över hela världen, och att den kan leda till ett ökat globalt stöd för regelbaserad handel.

52.  Europaparlamentet påminner om vikten av att lagstiftningsprocessen för den gemensamma handelspolitiken kan förlita sig på unionsstatistik i enlighet med artikel 338.2 i EUF-fördraget och på konsekvensbedömningar och bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling som uppfyller de högsta normerna för opartiskhet och tillförlitlighet, en princip som bör styra alla relevanta översyner inom ramen för kommissionens politik för bättre lagstiftning. Sektorsvisa konsekvensbedömningar skulle ge ökad trovärdighet och legitimitet åt EU:s handelsavtal.

53.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen i sin resolution av den 12 april 2016(7) att utarbeta ett utkast till europeisk uppförandekod om öppenhet, integritet och ansvarstagande, som utformas för att vägleda EU-företrädares agerande i internationella organisationer/organ. Parlamentet efterlyser en mer konsekvent politik och bättre samordning i de globala institutionerna genom införandet av omfattande standarder för demokratisk legitimitet, öppenhet, ansvarstagande och integritet. EU bör integrera och kodifiera sin representation vid multilaterala organisationer/organ i syfte att öka öppenheten, integriteten och ansvarstagandet när det gäller unionens delaktighet i dessa organ, dess inflytande och främjandet av den lagstiftning som den har antagit genom en demokratisk process. Parlamentet efterlyser ett interinstitutionellt avtal med syftet att formalisera dialoger mellan EU:s företrädare och parlamentet, vilka bör organiseras i samarbete med parlamentet, i syfte att skapa riktlinjer för antagandet av och samstämdhet inom de europeiska ståndpunkterna inför större internationella förhandlingar.

Öppenhet och ansvarstagande inom området för offentliga utgifter

54.  Europaparlamentet anser att uppgifterna om budget och utgifter inom EU bör präglas av öppenhet och ansvarstagande genom offentliggörande, inklusive på medlemsstatsnivå när det gäller gemensam förvaltning.

Öppenhet och ansvarstagande inom ramen för den ekonomiska styrningen av euroområdet

55.  Europaparlamentet anser att beslut som fattas i Eurogruppen, i Ekonomiska och finansiella kommittén, vid ”informella” Ekofinrådsmöten och vid eurotoppmöten måste institutionaliseras, när det är nödvändigt, och präglas av öppenhet och ansvarstagande, även genom att deras föredragningslistor och protokoll offentliggörs. Man måste hitta en balans mellan den önskvärda öppenheten och det nödvändiga skyddet av unionens eller en medlemsstats finansiella, monetära eller ekonomiska politik.

Öppenhet och ansvarstagande i fråga om EU:s budget

56.  Europaparlamentet noterar att under 2014 avslutades totalt 40 fall rörande EU:s personal och medlemmar vid institutionerna. Parlamentet understryker att detta är ett litet antal, som i sig illustrerar att bedrägeri och korruption inte är ett inslag som karaktäriserar EU:s institutioner(8).

57.  Europaparlamentet understryker att det högsta antalet bland de eventuella bedrägerifall som rapporterades till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) under 2014 gällde användningen av EU:s strukturfonder (549 av 1 417 anklagelser). Parlamentet framhåller att Olaf rekommenderade att 476,5 miljoner EUR av strukturfondsmedel skulle återkrävas under 2014. 22,7 miljoner EUR återkrävdes av relevanta myndigheter efter Olafs rekommendationer 2014. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera en korrekt tilldelning av EU-medel och att maximera ansträngningarna för att återkräva dem när de inte har tilldelats korrekt(9).

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en översyn av ”sexpacket” och ”tvåpacket” för att ge parlamentet större granskningsbefogenheter vad gäller antagande av den europeiska planeringsterminens nyckeldokument, och i synnerhet tillhandahålla effektiva metoder för att garantera respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

59.  Europaparlamentet uppmanar Eurogruppen att inkludera parlamentet i övervakningen av genomförandet av de avtalsvillkor som överenskommits med mottagare av ekonomiskt stöd som beviljats av Europeiska stabilitetsmekanismen.

Skydd av visselblåsare och kampen mot korruption

60.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens undersökning av huruvida EU-institutionerna lever upp till sin skyldighet att införa interna bestämmelser om rapportering av missförhållanden. Parlamentet beklagar ombudsmannens resultat att vissa EU-institutionerna ännu inte i vederbörlig ordning har genomfört regler för att skydda visselblåsare. Parlamentet framhåller att det hittills bara är kommissionen, ombudsmannen och revisionsrätten som har antagit sådana regler. Parlamentet efterlyser en intern studie om en mekanism för att skydda ackrediterade parlamentsassistenter för det fall att de blir visselblåsare.

61.  Europaparlamentet anser att ett effektivt skydd för visselblåsare är ett mycket viktigt vapen i kampen mot korruption och upprepar därför uppmaningen i sin resolution av den 25 november 2015(10) om att kommissionen senast i juni 2016 skulle ha lagt fram ett EU-rättsligt ramverk för effektivt skydd av visselblåsare och liknande personer(11), utifrån en bedömning av reglerna på nationell nivå för att tillhandahålla minimiregler för skydd av visselblåsare.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt tillämpa de åtgärder som rör skönsmässiga befogenheter och uteslutning i samband med offentliga upphandlingar, med lämpliga bakgrundskontroller som utförs i varje enskilt fall, och att tillämpa uteslutningskriterier för att utestänga företag om det föreligger någon intressekonflikt, något som är ytterst viktigt för att skydda institutionernas trovärdighet.

63.  Europaparlamentet anser att visselblåsare alltför ofta snarare möter lagföring än stöd även inom EU:s institutioner. Kommissionen uppmanas att föreslå en ändring av den förordning som styr ombudsmannens ämbete och till hennes ansvarsområde lägga till att hon ska vara en central kontaktpunkt för visselblåsare som upplever sig inkorrekt behandlade. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en lämplig ökning av ombudsmannens budget som gör det möjligt att utföra denna nya, krävande uppgift.

64.  Europaparlamentet uppmanar EU att påskynda sin ansökan om medlemskap i Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) så snart som möjligt och begär att parlamentet ska hållas uppdaterat om hur denna ansökan fortskrider. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin rapport ta med en översikt över de största korruptionsproblemen i medlemsstaterna, politiska rekommendationer för att hantera dem och uppföljningsåtgärder som kommissionen ska vidta, med särskild hänsyn till korruptionens negativa inverkan på den inre marknadens funktionssätt.

65.  Europaparlamentet anser att personer som genom lagakraftvunnen dom dömts för korruption i EU, eller företag som leds eller ägs av personer som i sitt företags intresse begått korrupta handlingar eller förskingring av offentliga medel och dömts för detta genom lagakraftvunnen dom, under minst tre år inte bör få ingå upphandlingskontrakt med EU eller ta del av EU-medel. Kommissionen uppmanas att revidera sitt uteslutningssystem. Parlamentet betonar att företag som av kommissionen utesluts från att lämna in anbud avseende EU-medel i normalfallet bör tas med i en offentlig förteckning för att bättre skydda EU:s ekonomiska intressen och möjliggöra granskning från den bredare allmänhetens sida.

66.  Europaparlamentet noterar att sedan EU godkändes som part i FN:s konvention mot korruption (Uncac) den 12 november 2008 har EU inte deltagit i den granskningsmekanism som föreskrivs i konventionen eller tagit det första steget mot att slutföra en egenbedömning av hur unionen fullgör sina skyldigheter enligt konventionen. Parlamentet uppmanar EU att fullgöra sina skyldigheter enligt Uncac genom att slutföra en egenbedömning av hur unionen fullgör sina skyldigheter enligt konventionen och delta i mekanismen för inbördes granskning. Kommissionen uppmanas att snarast möjligt offentliggöra sin kommande rapport om EU:s insatser mot korruption och att ta med ett kapitel om EU-institutionerna i dessa rapporter. Kommissionen uppmanas att genomföra ytterligare analyser – på både EU-institutionernas och medlemsstaternas nivå – av den miljö där politiken genomförs, för att identifiera inneboende kritiska faktorer, sårbara områden och riskfaktorer som gynnar korruption.

67.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt av den 16 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen(12) och efterlyser ett snabbt beslut i denna fråga.

Integritet i EU:s reglering

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka systemskyddsåtgärder för att undvika intressekonflikter när det gäller regleringen av industriprodukter och verkställandet av politiken. Kommissionen uppmanas att ta itu med nuvarande strukturella intressekonflikter när det gäller offentlig riskbedömning av reglerade produkter, nämligen den situation där bedömningen av dessa produkter till stor del eller helt och hållet utgår från studier som utförts av den sökande eller av någon tredje part som betalats av denne, medan man alltför ofta bortser från eller avfärdar oberoende forskning. Parlamentet insisterar på att tillverkarna fortfarande bör tillhandahålla studier, för vilka kostnaderna delas mellan stora företag och små och medelstora företag utifrån deras relativa marknadsandelar för att garantera en rättvis fördelning, men att alla bedömare bör vara skyldiga att fullt ut beakta expertgranskad oberoende forskning i sin bedömning. Kommissionen uppmanas att i synnerhet se över sitt meddelande från 2002 om allmänna principer och normer för samråd med berörda parter. För att hantera frågor som uppstår genom att ogynnsamma forskningsresultat selektivt väljs bort föreslår parlamentet att förhandsanmälan av vetenskapliga studier och försök, med angivande av deras omfattning och förväntade slutdatum, skulle kunna vara en förutsättning för att få bidra till den reglerande och politiska processen. Parlamentet betonar att det, för att man ska få sunda och oberoende vetenskapliga utlåtanden inför beslutsfattandet, är viktigt med tillräckliga resurser för att utveckla intern expertis inom EU:s specialiserade byråer och även kunna bedriva publicerbar forskning och testverksamhet, så att attraktionskraften hos de offentliga tjänsterna inom regleringsrådgivning ökar, utan att vetenskapsmännens akademiska karriärutsikter hindras.

Stärkande av kommissionens och dess byråers ansvarsskyldighet gentemot parlamentet

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en förordning som gäller alla EU-byråer, enligt vilken parlamentet ges medbeslutandebefogenheter vid utnämning eller avskedande av direktörer för sådana byråer och en direkt rätt att fråga ut och höra dem.

70.  Europaparlamentet understryker behovet av oberoende experter vid EU:s byråer, och av att större vikt läggs vid att undanröja intressekonflikter i byråernas paneler. I dagsläget får experter från ett flertal byråer, inklusive Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), inte betalt. Parlamentet efterlyser lämplig ersättning för sådana av regleringsbyråernas experter som företräder exempelvis ideella organisationer eller den akademiska världen. Det är viktigt med tillräckliga resurser för att utveckla intern expertis inom EU:s specialiserade byråer.

71.  Europaparlamentet uppmanar Efsa, Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) att brådskande se över sin oberoendepolicy för att uttryckligen garantera ett strikt oberoende från de ekonomiska sektorer som de reglerar och undvika intressekonflikter mellan sin personal och experter.

72.  Europaparlamentet stöder nationella parlaments praxis att bjuda in kommissionsledamöter för att fråga ut dem.

73.  Europaparlamentet påminner om att möjligheten att inrätta undersökningskommittéer är en inneboende funktion som karakteriserar parlamentariska system i hela världen, och att Lissabonfördraget föreskriver ett särskilt lagstiftningsförfarande för att anta en förordning om rätten att inleda undersökningar i artikel 226 tredje stycket i EUF-fördraget. Enligt principen om lojalt samarbete bör parlamentet, rådet och kommissionen enas om att anta en ny förordning.

74.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt beslut från rådets och kommissionens sida om parlamentets förslag av den 23 maj 2012 till Europaparlamentets förordning om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt(13).

o
o   o

75.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0376.
(2) EUT C 271 E, 12.11.2009, s. 48.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0203.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0484.
(5) Domstolens dom av den 21 september 2010, Konungariket Sverige mot Association de la presse internationale ASBL (API) och Europeiska kommissionen (C-514/07 P), Association de la presse internationale ASBL (API) mot Europeiska kommissionen (C-528/07 P), och Europeiska kommissionen mot Association de la presse internationale ASBL (API) (C-532/07 P), de förenade målen C-514/07 P, C-528/07 P och C-532/07 P, ECLI:EU:C:2010:541.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0202.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0108.
(8) Olafs rapport 2014, Femtonde rapporten från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, 1 januari–31 december 2014.
(9) På anfört ställe.
(10) Se resolutionen av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (Antagna texter, P8_TA(2015)0408).
(11) På anfört ställe, punkt 144.
(12) Antagna texter, P7_TA(2014)0427.
(13) EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 41.


Framtiden för Erasmus+-programmet
PDF 171kWORD 47k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om framtiden för Erasmus+-programmet (2017/2740(RSP))
P8_TA(2017)0359B8-0495/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av "Erasmus+": Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2017 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen – ett upplägg för livslångt lärande(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(4),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om framtiden för Erasmus+-programmet (O-000062/2017 – B8-0326/2017),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I den nuvarande situationen bör Erasmus+-programmets 30-årsjubileum inte endast vara en dag för firande, utan också ett tillfälle att överväga hur programmet kan göras mer tillgängligt och inkluderande och förbättra utvecklingen hos europeiska medborgare samt organisationer som är verksamma inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott.

B.  Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och en kollektiv nyttighet som bör vara tillgänglig för alla sökande, särskilt för studerande med låga inkomster.

1.  Europaparlamentet understryker att Erasmus är ett av EU:s mest framgångsrika program och ett viktigt verktyg för att stödja åtgärder inom området allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och för att föra EU närmare sina medborgare. Parlamentet erkänner den mycket positiva inverkan som programmet under de senaste 30 åren har haft på privat- och yrkeslivet för mer än 9 000 000 deltagare i och utanför Europa, däribland grannländer och kandidatländer.

2.  Europaparlamentet understryker Erasmus+-programmets roll, som genom rörlighet och strategiskt samarbete har bidragit till att öka kvaliteten på utbildningsinstitutionerna i EU, ökat konkurrenskraften hos den europeiska utbildningssektorn, skapat en stark europeisk kunskapsbaserad ekonomi och bidragit till att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

3.  Europaparlamentet anser att Erasmus+-programmet och dess efterträdare särskilt bör fokusera på livslångt lärande och rörlighet, och omfatta formell, icke-formell och informell utbildning. På detta sätt kan det stödja utvecklingen av färdigheter och nyckelkompetenser för personlig, social och yrkesmässig utveckling, samtidigt som det främjar demokratiska värden, social sammanhållning, aktivt medborgarskap samt integrationen av migranter och flyktingar i syfte att möjliggöra en mer omfattande interkulturell dialog.

4.  Europaparlamentet betonar att det behövs en enhetlig strategi för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott i alla utbildningssektorer, framför allt genom sektorsövergripande möjligheter och synergier med andra EU-fonder och EU-program. Parlamentet noterar här att den kommande översynen av ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet erbjuder den bästa möjligheten till att anpassa prioriteringarna i efterföljaren till Erasmus+-programmet efter den nya EU-strategin för ungdomar och efter andra EU-finansierade program.

5.  Europaparlamentet anser att Erasmus+-programmet också bör ses som ett viktigt verktyg i EU:s strategi för att främja målen för hållbar utveckling globalt.

6.  Europaparlamentet konstaterar, med hänsyn till den höga graden av rörlighet mellan utbildningsanstalter och utbildningsorganisationer på kontinenten och i Storbritannien och den stora betydelse som denna rörlighet har, att Brexit-förhandlingarna bör leda till ett ömsesidigt tillfredsställande avtal om statusen för EU:s studerande och lärare som deltar i Erasmus+-rörlighetsprogram och vice versa.

Ungdomsarbetslöshet samt personlig och social utveckling

7.  Europaparlamentet anser att Erasmus+-programmet har utvecklats avsevärt och att det gett fler deltagare möjligheter att dra nytta av programmet, att programmet hjälpt dem att förbättra sina kunskaper och överbrygga sina kunskaps- och kompetensklyftor, i synnerhet efter att Erasmus+ utvidgades till frivilligarbete, den icke-formella och informella utbildnings- och yrkesutbildningssektorn samt efter att programmets geografiska räckvidd utvidgades till länder utanför EU.

8.  Europaparlamentet konstaterar att rörliga studerande i högre utbildning har dubbelt så stor chans att ha ett arbete inom ett år efter avslutad utbildning jämfört med studerande som inte är rörliga, och att nästan 90 %(5) av alla studerande som deltagit i rörlighetsprogram inom yrkesutbildning och högre utbildning intygar att deras anställbarhet har ökat till följd av denna erfarenhet. Parlamentet beklagar emellertid att det är ungdomar som löper den största risken att bli arbetslösa. Parlamentet erkänner därför att det behövs ett kraftigt stöd genom Erasmus+-programmet till åtgärder inriktade på att skapa bättre sysselsättningsmöjligheter.

9.   Europaparlamentet understryker att frivilligarbete främjar utvecklingen av medborgardeltagande och aktivt medborgarskap samtidigt som det också bidrar till att öka deltagarnas möjligheter att hitta ett arbete. Parlamentet betonar därför att finansieringen genom Erasmus+-programmet bör ingå i en bredare politisk strategi som syftar till att skapa en gynnsam miljö för frivilligarbete i Europa, som inte överlappar, utan snarare stärker framgångsrika befintliga initiativ. Parlamentet påminner dock om att potentiella arbetstillfällen av hög kvalitet aldrig kan ersättas med obetald frivilligverksamhet.

10.  Europaparlamentet anser att Erasmus+ bör fokusera på innovation och utveckling och lägga större tonvikt vid centrala färdigheter och kompetenser, t.ex. självförtroende, kreativitet, företagaranda, anpassningsförmåga, kritiskt tänkande, starkare kommunikationsförmåga, teamarbete och förmåga att leva och arbeta i en mångkulturell miljö. Parlamentet framhåller att dessa kompetenser kan utvecklas ytterligare genom att kombinera formellt, icke-formellt och informellt lärande på ett balanserat sätt, och att dessa nyckelkompetenser bör förvärvas från en mycket tidig ålder och stärkas ytterligare genom ökade investeringar i åtgärder inriktade på rörlighet på tidigare stadier av utbildningen.

11.  Europaparlamentet konstaterar att man genom Erasmus+ bör skapa starkare band mellan utbildningsanstalterna och näringslivet i syfte att öka deltagarnas kompetens och anställbarhet och den europeiska ekonomins konkurrenskraft.

12.  Europaparlamentet betonar den roll som yrkesutbildningsåtgärder inom Erasmus+ spelar för att hjälpa deltagarna att utveckla sina färdigheter och skaffa sig sådan erfarenhet som krävs på arbetsmarknaden som bidrar till ökad anställbarhet och social integration. Parlamentet förespråkar en förbättring av yrkesutbildningsåtgärderna inom Erasmus+ för att göra det mer modernt, tillgängligt, förenklat och anpassat för den digitala tidsåldern.

13.  Europaparlamentet konstaterar att unionens ansträngningar att bekämpa ungdomsarbetslösheten avsevärt kan stärkas genom att man utvidgar rörligheten för studerande inom yrkesutbildning till kortfristiga och långfristiga (Erasmus Pro) utbyten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka yrkesutbildningsstuderandes möjligheter till rörlighet samt dimensionen av yrkesinriktad lärlingsutbildning i programmet, som erkänsla för det verkliga värdet av lärlingsutbildning och för att främja nationella reformer, genom vilka man ytterligare kan utveckla yrkesutbildning, yrkeskvalifikationer och deras erkännande. Parlamentet bekräftar samtidigt att praktik är en utbildningsmöjlighet som inte ersätter betald anställning.

Social delaktighet och tillgänglighet

14.  Europaparlamentet beklagar att färre än 5 % av de unga européerna har möjlighet att dra nytta av programmet på grund av socioekonomiska faktorer, begränsad finansiering, växande ojämlikhet mellan och inom medlemsstaterna och komplexiteten i ansökningsförfarandena och förvaltningen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra programmet mer öppet och tillgängligt, så att det erbjuder mer till de slutliga stödmottagarna och maximerar stödet i synnerhet för personer från missgynnade miljöer och för barn med särskilda behov.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra Erasmus+-programmet ännu mer inkluderande i syfte att nå ut till fler ungdomar genom olika verktyg, i synnerhet digitala verktyg, och för att nå ut till organisationer, däribland formella och icke-formella utbildningsinstitutioner på alla nivåer, ungdomsorganisationer, konst- och idrottsorganisationer på gräsrotsnivå, frivilligorganisationer och andra aktörer i det civila samhället genom att integrera strategin för mångfald och inkludering genom programmet och rikta sig till personer med särskilda behov och färre möjligheter.

16.  Europaparlamentet påminner om att bristen på samordning och på överföring av rättigheter mellan EU:s sociala system allvarligt hindrar rörligheten för personer med funktionsnedsättning, trots insatserna för att göra Erasmus+-programmet och andra initiativ för rörlighet mer inkluderande. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka samarbetet och därmed förbättra rörligheten för utsatta personer.

17.  Europaparlamentet menar att en av de största orsakerna till att så få studerande i den högre utbildningen är rörliga beror på brister i tydligheten och enhetligheten vid erkännande av meritpoäng inom ramen för det europeiska systemet för överföring av studiemeriter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna, särskilt högre utbildningsanstalter, att till fullo genomföra avtal om lärande som en obligatorisk del av rörlighetsprocessen, och garantera ett smidigt erkännande av ECTS-meritpoäng som förvärvats under rörlighetsperioder inom ramen för Erasmus+-utbyten inom högre utbildning.

18.  Europaparlamentet anser att de yngre generationerna bör ges bättre möjligheter att utforma det framtida programmet, eftersom de är bäst lämpade att stärka dess vision och föra det till följande nivå i överensstämmelse med deras nuvarande och framtida behov och utmaningar, när de jobbar, volontärarbetar och studerar.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar till en viss grad av flexibilitet när man utformar det nya programmet, för att säkerställa att det är i stånd att reagera snabbt på nya utmaningar och strategiska prioriteringar på europeisk och internationell nivå. Parlamentet betonar att alla nya initiativ bör komplettera befintliga, och få en budget som låter dem fungera effektivt.

Europeisk identitet och aktivt medborgarskap

20.  Europaparlamentet är fast övertygat om att Erasmus+-programmet bör fortsätta att främja aktivt medborgarskap, samhällsutbildning och interkulturell förståelse samt utveckla den europeiska identiteten. Parlamentet insisterar därför på att all utbildning och formell och icke-formell verksamhet som rör rörlighet i utbildningssyfte, och som finansieras genom Erasmus+-programmet, också ska öka ungdomars medvetenhet om mervärdet av europeiskt samarbete på utbildningsområdet och uppmuntra dem att engagera sig i EU-frågor.

21.  Europaparlamentet anser att införlivandet av rörlighet i utbildningen som en del av program inom högre utbildning och yrkesutbildning när så är lämpligt skulle kunna gynna både studerandes personliga karriärmöjligheter och främja interkulturell förståelse.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett europeiskt e-studentkort (eCard) som ger studerande tillgång till tjänster i hela Europa.

Finansiering av programmet

23.  Europaparlamentet beklagar att den låga andelen framgångsrika projekt i vissa Erasmus+-insatser, de begränsade bidragen och den stora efterfrågan på att delta i programmet eventuellt äventyrar Erasmus+-programmets framgång som ett flaggskeppsprogram för EU. Parlamentet är övertygat om att Erasmus+-programmet i slutändan bör rikta sig till alla ungdomar och att sådana högre ambitioner för den kommande programperioden för Erasmus+ måste åtföljas av betydande tilläggsfinansiering, vilket bör återspeglas i ökade anslag för att frigöra programmets fulla potential. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna, kommissionen och berörda aktörer att uppbringa ett starkare och synligare stöd för Erasmusprogrammet i avvaktan på de kommande förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av ett smidigt införande av det nya Erasmus+-programmet, med en strategiskt planerad budget redan från början. Parlamentet uppmuntrar användningen av regionala fonder och sociala fonder för att öka medlemsstaternas finansiella bidrag till utbytesstipendier från Erasmus+. Parlamentet påminner om att det är viktigt att programreglerna tillämpas enhetligt i alla nationella byråer samt att gemensamma kvalitetsstandarder och projektutvärderingsförfaranden och administrativa förfaranden följs, för att man ska kunna garantera ett konsekvent genomförande av Erasmus+-programmet.

o
o   o

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.
(2) Antagna texter, P8_TA(2017)0018.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0107.
(4) Antagna texter: P8_TA(2016)0005.
(5) Erasmus+ resultattavla, uppgifter från den 28 mars 2017, se: http://www.ecvet-secretariat.eu/en/system/files/documents/3727/eu-vet-policy-context.pdf, s. 29.


En ny kompetensagenda för Europa
PDF 369kWORD 72k
Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa (2017/2002(INI))
P8_TA(2017)0360A8-0276/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 14 och 15,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades av EU 2010,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”)(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(2),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna(3),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2016 om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om effektiv lärarutbildning,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om kvalitetssäkring inom utbildningen,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(6),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 28 juni 2011 om politiska strategier för att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid(7),

–  med beaktande av rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande(8),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 juni 2011 om förskola och barnomsorg: att ge våra barn bästa möjliga grund för morgondagens värld,

–  med beaktande av rådets resolution av den 15 november 2007 om ny kompetens för nya arbetstillfällen(9),

–  med beaktande av rådets slutsatser om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och främja framgång i skolan(10),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 februari 2013 om att investera i utbildning – ett svar på En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtöversikten för 2013(11),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande(12) (EQF-LLL),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av gynnsamma arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv(13),

–  med beaktande av delen om digitala färdigheter i kommissionens meddelande Digitalisering av den europeiska industrin – Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter av den 19 april 2016 (COM(2016)0180),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november 2012 En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat (COM(2012)0669),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 Erasmus+ och andra verktyg för att främja rörligheten inom yrkesutbildningen – ett upplägg för livslångt lärande(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om initiativ för grön sysselsättning: ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om främjande av ungt företagande genom utbildning(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om att skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha kompetens och kvalifikationer med efterfrågan och arbetstillfällen som ett sätt att ta sig ur krisen(18),

–  med beaktande av rådets slutsatser om den europeiska jämställdhetspakten för perioden 2011–2020(19),

–  med beaktande av rådets slutsatser om förskoleverksamhetens och den primära utbildningens roll när det gäller att främja kreativitet, innovation och digital kompetens,

–  med beaktande utkastet till rådets slutsatser av den 20 februari 2017 om ökad kompetens hos kvinnor och män på EU:s arbetsmarknad(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(21),

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer om det sociala Europa från mars 2013 Social Economy and Social Enterprises,(22)

–  med beaktande av ILO:s agenda för anständigt arbete,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020(23),

–  med beaktande av yttrande SOC/546 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 22 februari 2017 En ny kompetensagenda,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0276/2017), och av följande skäl:

A.  I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs rätten till tillgång till yrkesutbildning och livslångt lärande.

B.  Kompetens har en strategisk betydelse för anställbarhet, tillväxt, innovation och social sammanhållning och arbetets komplexitet ökar hela tiden inom alla områden och yrken och det råder inflation på den relativa efterfrågan på kompetens, t.o.m. för lågkvalificerade jobb.

C.  Välstånd och tryggande av våra sociala framsteg bygger uteslutande på vårt samhälles kunskap och know-how.

D.  Den lågkvalificerade delen av befolkningen står inför en ökad risk för arbetslöshet och social utestängning.

E.  I länder med störst andel vuxna med låg grundkompetens och digital kompetens är arbetsproduktiviteten lägre, och i förlängningen är utsikterna till tillväxt och konkurrenskraft sämre.

F.  Europaparlamentet instämmer i och stöder kommissionens strävan att investera i humankapitalet som den grundläggande källan till EU:s konkurrenskraft. En nödvändig förutsättning för utbildningskvalitet är kvaliteten på lärarna.

G.  Många lågkvalificerade arbeten kräver nuförtiden större läs-, skriv- och räknefärdigheter och andra grundläggande färdigheter, och t.o.m. lågkvalificerade jobb inom tjänstesektorn omfattar allt oftare mer krävande icke rutinmässiga uppgifter.(24)

H.  Enligt den senaste studien från programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens (PIAAC), som genomförts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) saknar cirka 70 miljoner vuxna européer grundläggande läs-, skriv- och räknefärdigheter, vilket gör det svårt för dem att hitta ett anständigt arbete och nå en rimlig levnadsstandard.

I.  År 2025 kommer det att i 49 % av alla arbetstillfällen i EU (inklusive både nya arbetstillfällen och ersättningssysselsättning) krävas högre kvalifikationer, i 40 % medelhöga kvalifikationer och endast i 11 % grundläggande kvalifikationer eller inga kvalifikationer(25).

J.  Att utöka tillgången till livslångt lärande kan öppna nya möjligheter för aktiv inkludering och ökat socialt deltagande, särskilt för lågkvalificerade arbetstagare, arbetslösa, människor med särskilda behov, äldre personer och migranter.

K.  Medlemsstaterna måste finna sätt att skydda eller främja långsiktigare investeringar i utbildning, forskning, innovation, energi och klimatåtgärder och måste investera i en modernisering av utbildningssystemen, inklusive det livslånga lärandet.

L.  EU är den plattform som har de bästa förutsättningarna att sprida bästa praxis och stödja ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna.

M.  Enligt artikel 165 och 166 i EUF-fördraget överlåts ansvaret för området utbildning, inbegripet högskoleutbildning och yrkesutbildning, till medlemsstaterna.

N.  Utbildningssamarbetet på europeisk nivå utgör en frivillig process och utbildningsområdet skiljer sig på ett avgörande sätt från sysselsättningsområdet, som det finns ett mycket starkare EU-samarbete kring.

O.  Färdigheter och kompetens går hand i hand, och därför bör kopplingen mellan dem stärkas ytterligare i den nya kompetensagendan för Europa.

P.  Utvecklingen inom framtidsinriktade sektorer har stor betydelse för den typ av kompetens som behövs.

Q.  Europeiska kompetens- och jobböversikten visar att cirka 45 % av EU:s vuxna arbetstagare anser att deras färdigheter antingen kan utvecklas eller utnyttjas bättre i arbetet.

R.  Enligt ILO är mellan 25 och 45 % av de europeiska arbetstagarna antingen under- eller överkvalificerade för de arbeten de utför. Denna situation beror till stor del på den snabba strukturförändringen i medlemsstaternas ekonomier.

S.  Kompetensglappet är ett oroväckande fenomen som rör individer och företag, som skapar kunskapsluckor och kompetensbrister och är en av orsakerna till arbetslöshet(26). Av EU:s vuxna arbetstagare saknar 26 % den kompetens som behövs för deras arbete.

T.  Mer än 30 % av alla högutbildade ungdomar har arbeten som inte motsvarar deras kapacitet och ambitioner, samtidigt som 40 % av de europeiska arbetsgivarna uppger att de inte lyckas finna personal med rätt kvalifikationer för att deras företag ska kunna växa och vara innovativa.

U.  För närvarande har nästan 23 % av befolkningen mellan 20 och 64 år en låg utbildningsnivå (förskola, grundskoleutbildning eller förgymnasial utbildning). Lågkvalificerade personer har färre sysselsättningsmöjligheter och har även oftare osäkra jobb och löper dubbelt så stor risk som högkvalificerade personer att bli långtidsarbetslösa(27).

V.  Lågutbildade personer har inte bara minskade sysselsättningsmöjligheter utan är också mer utsatta för långtidsarbetslöshet och har större svårigheter att få tillgång till olika tjänster och att delta fullt ut i samhället.

W.  Människor har ofta kompetens som inte identifieras, utnyttjas eller belönas på lämpligt sätt. Kompetens som införskaffats utanför det formella utbildningssystemet genom arbetserfarenhet, volontärarbete, medborgarengagemang eller andra relevanta erfarenheter registreras inte nödvändigtvis som kvalifikationer eller dokumenteras och undervärderas därför.

X.  De kulturella och kreativa sektorerna bidrar till socialt välbefinnande, innovation och sysselsättning, och stimulerar EU:s ekonomiska utveckling, samtidigt som mer än tolv miljoner människor i EU är sysselsatta inom dessa sektorer, vilket omfattar 7,5 % av alla personer som är anställda i den totala ekonomin och bidrar till ekonomin med 5,3 % av EU:s totala bruttoförädlingsvärde och ytterligare 4 % av EU:s nominella bruttonationalprodukt som genereras av lyxindustrier(28).

Y.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av EU:s grundläggande principer, förankrad i fördragen och ett av unionens mål och ansvarsområden. Det hör till en av unionens särskilda uppgifter att integrera principen om jämställdhet mellan kvinnor och män i all dess verksamhet, såsom tillgång till utbildning.

Z.  På EU-nivå anses unga som varken arbetar eller studerar vara en av de mest utsatta grupperna när det gäller ungdomsarbetslöshet. Kvinnor löper i medeltal 1,4(29) gånger så stor risk att varken arbeta eller studera som män, vilket ytterligare understryker frågorna rörande könsdiskriminering och jämställdhet från en tidig ålder.

AA.  Social och emotionell kompetens tillsammans med kognitiva förmågor är viktiga för det individuella välbefinnandet och den individuella framgången.

AB.  Tillgång till högkvalitativ formell, informell och icke-formell utbildning, liksom möjligheter till lärande och fortbildning, ska vara en rättighet för alla, i alla skeden av livet, så att de kan förvärva övergripande färdigheter bl.a. räknefärdigheter, digital kompetens och mediekompetens, kritiskt tänkande, sociala färdigheter, kunskaper i främmande språk och relevanta livsfärdigheter. I detta avseende är det nödvändigt att ge arbetstagare ledigt för personlig utveckling och utbildning i samband med livslångt lärande.

AC.  Det är av avgörande betydelse att kompetensen inte endast inriktas på att öka anställbarheten utan att den även ökar möjligheten till medborgerligt deltagande och respekten för demokratiska värderingar och tolerans, inte minst som ett verktyg för att förhindra alla typer av radikalisering och intolerans.

AD.  I en snabbt föränderlig, mer globaliserad och digitaliserad värld är övergripande och överförbara färdigheter, såsom social kompetens, interkulturell kompetens, digital kompetens, problemlösning, företagande och kreativt tänkande av central betydelse.

AE.  Den digitala omvandlingen pågår fortfarande och de samhälleliga och arbetsmarknadsmässiga behoven utvecklas hela tiden.

AF.  Digital egenmakt och digitalt självförtroende är nödvändiga förutsättningar för att bygga starka samhällen och bidra till enheten och integrationen inom EU.

AG.  Våra utbildningssystem står för närvarande inför en betydande digital omvandling, som påverkar undervisnings- och lärandeprocesserna. Effektivt tillhandahållande av digital kompetens är av avgörande betydelse för att se till att arbetstagarna är förberedda för pågående och framtida tekniska förändringar.

AH.  Trots den nyliga ökningen av antalet personer som deltar i en digital utbildning inom EU kan fortfarande mycket göras för att anpassa den europeiska ekonomin till den nya digitala epoken och överbrygga gapet mellan antalet arbetssökande och antalet lediga tjänster.

AI.  Det finns ett behov av att införliva den nya digitala omvandlingen i utbildningssystemen för att man ska kunna fortsätta att hjälpa människor att bli kritiska, självsäkra och oberoende. Detta måste dock ske i symbios med de ämnen som redan lärs ut.

AJ.  En framtidssäkrad kompetensagenda bör inkluderas i ett bredare övervägande om arbetslivskompetens mot bakgrund av den ökande digitaliseringen och robotiseringen av de europeiska samhällena.

AK.  Övergripande färdigheter såsom medborgerlig och social kompetens samt medborgarutbildning betonas jämte språkkunskaper, digitala kunskaper och företagarfärdigheter.

AL.  Företagarfärdigheter bör förstås i ett vidare sammanhang, som en initiativkraft rörande deltagande i sociala aktiviteter och företagaranda, och bör därför ytterligare betonas i den nya kompetensagendan som livsfärdigheter som är till nytta för människor i både privatlivet och arbetslivet samtidigt som de gynnar lokalsamhället.

AM.  För att säkerställa en smart, hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt samt arbetstillfällen för ungdomar måste kompetensen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik främjas i EU.

AN.  Behovet av personer som arbetar inom huvudsakliga och associerade yrken inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik förväntas öka med runt 8 % fram till 2025, vilket är mycket mer än den genomsnittliga förväntade tillväxten på 3 % för alla yrken. Sysselsättningen inom sektorer som har att göra med naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik förväntas också öka med runt 6,5 % fram till 2025(30).

AO.  Yrkesutbildningens dåliga framtoning och dalande attraktionskraft jämte en lågkvalitativ yrkesutbildning i vissa medlemsstater avskräcker studerande från att påbörja karriärer inom lovande områden och sektorer där det råder brist på arbetskraft.

AP.  När man hanterar kompetensrelaterade problem, i synnerhet kompetensglapp och arbetstillfällen, måste man ta hänsyn till de särskilda utmaningar som landsbygdsområdena står inför.

AQ.  Den gröna sektorn var en av de huvudsakliga nettoskaparna av arbetstillfällen i Europa under lågkonjunkturen och bör ytterligare främjas i den nya kompetensagendan.

AR.  Europas åldrande befolkning ökar efterfrågan på vårdpersonal, social omsorg och sjukvårdstjänster.

AS.  Familjen spelar en avgörande roll för att barn ska få grundläggande färdigheter.

Att utveckla livsfärdigheter och arbetskompetens

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En ny kompetensagenda för Europa – Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften, som antogs i juni 2016.

2.  Europaparlamentet erkänner att utbildning faller inom medlemsstaternas behörighet och att EU endast kan stödja, samordna och komplettera medlemsstaternas åtgärder.

3.  Europaparlamentet anser att EU är i behov av ett paradigmskifte vad gäller utbildningssektorns mål och funktion. Parlamentet stöder fokuseringen på att uppgradera de europeiska utbildningssystemen i överensstämmelse med den snabbt föränderliga ekonomiska, tekniska och samhälleliga miljön och därmed säkerställa tillgången till kvalitativ utbildning på alla nivåer.

4.  Europaparlamentet noterar att även om kompetensbehovet är dynamiskt finns det ett omedelbart behov av ett kompetenspaket för arbetsmarknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att arbeta i nära samarbete med Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) för att förutse kompetensbehoven och utveckla ett alleuropeiskt verktyg för att förutse kompetensbehoven och livslångt lärande för anpassning till nya situationer på arbetsmarknaden och stärkt anpassningsbarhet för individuellt, aktivt medborgarskap och socialt deltagande.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inte enbart inrikta sig på utvecklingen av färdigheter som rör anställbarhet, läskunnighet och räknefärdigheter, digital kompetens och mediekompetens, utan även mer generellt på färdigheter som är relevanta för samhället, såsom överlåtbara, övergripande och mjuka färdigheter (ledarskap, sociala och interkulturella färdigheter, förvaltning, företagande och finansiell utbildning, volontärarbete, kunskaper i främmande språk, förhandling) i sina utbildningsprogram och läroplaner, och att prioritera en vidareutveckling av dessa färdigheter även i yrkesutbildningsprogram, tillsammans med en förbättring av den europeiska yrkesskickligheten.

6.  Europaparlamentet begär att alla ska ha rätt att få verklig tillgång till kompetens i varje skede av livet för att kunna förvärva grundläggande färdigheter för tjugohundratalet.

7.  Europaparlamentet erkänner värdet av utbildningens internationalisering och av det ökande antalet studerande och personal som deltar i mobilitetsprogram. Parlamentet betonar i detta sammanhang värdet av Erasmus+.

8.  Europaparlamentet konstaterar vidare att olika studier visar att rörligheten utrustar människor med specifika yrkesfärdigheter och övergripande och överförbara färdigheter, såsom kritiskt tänkande och företagaranda, och ger dem större karriärmöjligheter. Parlamentet erkänner att den nuvarande EU-budgeten som är inriktad på rörlighet i utbildningssyfte eventuellt inte är tillräcklig för att uppnå målet med en rörlighet i utbildningssyfte på 6 % senast 2020.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare utöka möjligheterna till intersektoriell rörlighet för skolor överlag. Parlamentet betonar att rörlighet inom yrkesutbildningen behöver ökat stöd och främjande och att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt gränsregioner inom ramen för rörlighet.

10.  Europaparlamentet påpekar att utbildning bör bidra till ungdomars personliga utveckling för att göra dem till handlingskraftiga och ansvarsfulla medborgare som är redo att leva och arbeta i en tekniskt avancerad och globaliserad ekonomi, och erbjuda dem en central uppsättning färdigheter för livslångt lärande, som definieras som en kombination av de kunskaper, färdigheter och attityder som är nödvändiga för självförverkligande och personlig utveckling, aktivt medborgarskap och sysselsättning.

11.  Europaparlamentet betonar att förskoleverksamhet och barnomsorg av god kvalitet är avgörande förutsättningar för utvecklingen av färdigheter.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna –samtidigt som det konstateras att ansvaret för att tillhandahålla utbildning och omsorg ligger hos dem – att förbättra kvaliteten och bredda tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg och att ta itu med bristen på tillräcklig infrastruktur som erbjuder alla inkomstgrupper högkvalitativ och tillgänglig barnomsorg samt att överväga att bevilja gratis tillträde för familjer som lever i fattigdom och social utestängning.

13.  Europaparlamentet understryker att kreativitet och innovation håller på att bli de pådrivande faktorerna i EU:s ekonomi och att de bör införlivas i de nationella och europeiska politiska strategierna.

14.  Europaparlamentet välkomnar kompetensagendans mål att göra yrkesutbildningen till ett första val för studerande, något som bör vara efterfrågestyrt och knutet till de framtida kraven på arbetsmarknaden genom arbetsgivarnas deltagande i utformningen och genomförandet av kurserna.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att gå utöver de ”rätta yrkesfärdigheterna” och att även fokusera på sådana aspekter av utbildning som är mer arbetsbaserade och praktiska och som främjar företagaranda, innovation och kreativitet för att ge människor möjlighet att tänka kritiskt, förstå hållbarhetsbegreppet samtidigt som de sätter högt värde på grundläggande rättigheter och värderingar såsom mänsklig värdighet, frihet, demokrati, tolerans och respekt, och att de fullt ut deltar i den demokratiska processen och samhällslivet som öppensinnade medborgare.

16.  Europaparlamentet anser emellertid att man måste införa en holistisk strategi när det gäller utbildning och kompetensutveckling som sätter den studerande i centrum för processen såväl som säkerställer tillräckliga investeringar i politiska åtgärder för livslångt lärande. Parlamentet anser dessutom att alla måste ha tillgång till och ha råd med utbildning och kompetensutveckling, och att fler insatser behövs för att inkludera de mest utsatta människorna.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i högre grad engagera det civila samhället, sakkunniga och familjer med erfarenhet av de faktiska förhållandena i diskussionen om de färdigheter som krävs i livet.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att även inrikta sig på bekämpning av könsstereotyper, eftersom kvinnor utgör 60 % av nyutexaminerade. Parlamentet betonar dock att deras sysselsättningsgrad fortfarande är lägre än männens och att de är underrepresenterade inom många sektorer.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre matcha färdigheterna med arbetstillfällen på arbetsmarknaden, och särskilt införa lärlingsplatser av god kvalitet vilka kan hjälpa människor att vara flexibla i sina studievägar och senare på arbetsmarknaden.

20.  Europaparlamentet erkänner värdet av ett varvat utbildningssystem(31), men påpekar att ett system som används i en medlemsstat inte blint kan kopieras av en annan medlemsstat. Parlamentet uppmuntrar utbyte av modeller för bästa praxis där även arbetsmarknadens parter ska involveras.

21.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om behovet av ett ökat samarbete mellan medlemsstaterna för att dra lärdom av bästa praxis som leder till lägre arbetslöshet, såsom lärlingsutbildning och livslångt lärande.

22.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av Cedefop, som har som en av sina främsta uppgifter att sammanföra politiska ledare, arbetsmarknadens parter, forskare och yrkesverksamma för att utbyta idéer och erfarenheter, inklusive genom utveckling av sektorsspecifika plattformar.

23.  Europaparlamentet understryker att kultur, kreativitet och konst i hög grad bidrar till personlig utveckling, sysselsättning och tillväxt i hela EU, och att de främjar innovation, stimulerar sammanhållning och stärker interkulturella förbindelser, ömsesidig förståelse och bevarandet av Europas identitet, kultur och värderingar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sitt stöd för den kulturella och den kreativa sektorn för att frigöra och fullt ut utforska deras potential.

24.  Europaparlamentet understryker att den nuvarande tillströmningen av migranter, flyktingar och asylsökande till EU kräver inrättandet av en hållbarare strategi med inriktning på tredjelandsmedborgare, inbegripet bedömning av deras färdigheter, kompetens och kunskap, som måste synliggöras, samt inrättandet av en mekanism för erkännande och validering av kompetens.

25.  Europaparlamentet påminner om att de nyanlända har med sig nya kunskaper och färdigheter, och uppmanar till utveckling av verktyg som tillhandahåller flerspråkig information om befintliga möjligheter till formell och informell utbildning, yrkesutbildning, praktik och frivilligarbete. Parlamentet anser att det är viktigt att främja den interkulturella dialogen för att göra det lättare för migranter, flyktingar och asylsökande att ta sig in på arbetsmarknaden och integreras i samhället.

26.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om verktyg för kartläggning av tredjelandsmedborgares kompetens och hoppas på snabba framsteg med detta projekt. Parlamentet förordar att den nya kompetensagendan för Europa, och dess strategi för migranters kompetens, görs förenlig med handlingsplanen för integration av tredjelandsmedborgare. Parlamentet betonar att en mer övergripande strategi för migranters kompetenshöjning bör vidtas, bland annat genom socialt entreprenörskap, medborgarutbildning och informellt lärande, och att fokus inte bör begränsas till öppenhet, jämförbarhet och tidig kartläggning av migranters kompetens och kvalifikationer.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av att på ett samordnat sätt bekämpa kunskapsflykten, genom att fastställa lämpliga åtgärder för utnyttjande av tillgänglig kompetens så att man kan förhindra en utarmning av det mänskliga kapitalet i flera europeiska länder.

28.  Europaparlamentet påminner om att investeringar i den nuvarande utbildningens kapacitet kommer att avgöra kvaliteten på arbetstillfällena nu och i framtiden, arbetstagarnas kvalifikationer, det sociala välbefinnandet och det demokratiska deltagandet i samhället.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge sig i kast med frågan rörande den åldrande befolkningen genom att uppmuntra till kompetensutveckling på områdena hälsa, välbefinnande och sjukdomsförebyggande.

Utbildningens roll i bekämpningen av arbetslöshet, social utestängning och fattigdom

30.  Europaparlamentet anser att EU:s konkurrenskraft, ekonomiska tillväxt och sociala sammanhållning i hög grad är beroende av utbildningssystem som förhindrar att människor hamnar på efterkälken.

31.  Europaparlamentet framhåller att utbildning inte bara spelar en nyckelroll när det gäller att förbättra anställbarheten, utan också för att främja personlig utveckling, social inkludering och sammanhållning samt aktivt medborgarskap, och anser därför att en likvärdig tillgång till utbildning av god kvalitet och tillräckliga investeringar i färdigheter och kompetens är av avgörande betydelse när det gäller att motarbeta hög arbetslöshet och social utestängning, särskilt bland de mest utsatta och missgynnade grupperna (ungdomar som varken arbetar eller studerar, långtidsarbetslösa, lågkvalificerade, flyktingar och personer med funktionsnedsättning). Parlamentet erinrar om att en genuin prognos av de framtida kompetensbehoven är av avgörande betydelse i detta avseende.

32.  Europaparlamentet beklagar med oro att investeringar i utbildning fortfarande släpar efter och att upprepade nedskärningar i utbildningsbudgetarna främst drabbar studerande och vuxna som kommer från missgynnade socioekonomiska bakgrunder.

33.  Europaparlamentet är djupt oroat över att investeringarna i utbildning minskade med 2,5 % i hela EU mellan 2010 och 2014(32). Parlamentet betonar att om utbildningen ska kunna uppfylla sin roll när det gäller att bekämpa arbetslöshet, social utestängning och fattigdom är det av avgörande betydelse att det finns offentliga utbildningssystem med tillräckliga resurser.

34.  Europaparlamentet betonar, såsom OECD(33) hävdar, att välutbildade människor bidrar till mer demokratiska samhällen och hållbara ekonomier och är mindre beroende av offentligt stöd och mindre utsatta för ekonomiska nedgångar. Parlamentet påpekar därför att investeringar i utbildning av god kvalitet och innovation inte bara är av central betydelse för att bekämpa arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, utan också för att EU ska kunna konkurrera framgångsrikt på de globala marknaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att återställa de offentliga investeringarna åtminstone till de nivåer de hade före krisen för förskola, grundskola och gymnasieutbildning för alla, och i synnerhet för barn från missgynnade bakgrunder.

35.  Europaparlamentet påpekar att tillgång till inlärnings- och utbildningsmöjligheter måste vara en rättighet för alla, i alla skeden av livet, för att förvärva övergripande färdigheter såsom räknefärdighet, digital kompetens och mediekompetens, kritiskt tänkande, sociala färdigheter och andra relevanta livsfärdigheter. Parlamentet anser att den nya kompetensagendan är ett steg i rätt riktning och att den uppmuntrar till antagandet av en gemensam vision om den avgörande betydelsen av strategier för livslångt lärande.

36.  Europaparlamentet framhåller de externa organisationernas och icke-statliga organisationernas roll när det gäller att ge barn andra färdigheter och sociala kompetens, såsom inom konst eller hantverk, och när det gäller att bidra till deras integration, förbättra deras förståelse för sin omgivning, sporra dem till solidaritet i lärandet och livet och underlätta förmågan till lärande i hela klasser.

37.  Europaparlamentet påminner om att personer med funktionsnedsättning har särskilda behov och därför kräver ett lämpligt stöd för att förvärva kompetenser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samband med genomförandet av den nya kompetensagendan anta en inkluderande strategi för utformningen av sin utbildningspolitik, bland annat genom att utbilda stödpersonal och tillhandahålla och tillgängliggöra information om kompetens, utbildning och finansieringsalternativ för så många grupper som möjligt, med beaktande av de många olika typer av funktionsnedsättning. Parlamentet vidhåller att företagande är ett möjligt alternativ för många människor med funktionsnedsättning i syfte att stödja deras deltagandet på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att förbättra den digitala kompetensen bland människor med funktionshinder samt den avgörande roll som tillgänglig teknik spelar.

38.  Europaparlamentet noterar att medan det finns en växande insikt om de möjligheter som kvalitativ förskoleverksamhet och omsorg ger när det gäller att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och ge en stadig grund för vidareutbildning, saknar den nya kompetensagendan en framtidsinriktad vision när det gäller tidigare utbildningsstadier. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att investera i förskoleverksamhet av hög kvalitet för att förbättra kvaliteten och bredda tillgången, men även att vidta åtgärder som syftar till att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i synnerhet ställa sig bakom 2014 års kvalitetsram för förskola och barnomsorg(34) och insisterar på att relevanta program måste finnas tillgängliga för att ge alla ungdomar som har hoppat av grundskolan eller gymnasiet en andra chans. Parlamentet anser det eftersträvansvärt att gymnasieutbildningar slutförs.

40.  Europaparlamentet påpekar att utbildning inte enbart bör tillhandahålla kompetens och färdigheter som är relevanta för arbetsmarknadens behov, utan även bör bidra till ungdomars personliga utveckling för att de ska bli handlingskraftiga och ansvarstagande medborgare.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att kanalisera investeringar till inkluderande utbildning som bemöter samhälleliga utmaningar och säkerställer lika tillgång och möjligheter för alla, däribland ungdomar med olika socioekonomisk bakgrund samt utsatta och missgynnade grupper.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvidga sitt utbud av dels utbildningsmöjligheter för personer som hoppat av skolan, dels yrkesutbildning, för att bättre integrera riskgrupper på arbetsmarknaden.

43.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till kompetensutvecklingsåtgärder för att minska skillnader i utbildning och nackdelar under en persons livstid, varigenom man effektivt kan bekämpa arbetslösheten och garantera konkurrenskraft och innovation i Europa, men uppmärksammar ett antal administrativa hinder som bromsar upp framstegen på vägen mot att uppnå dessa mål vad gäller rörligheten för förvärvsarbetande, erkännande av kvalifikationer och undervisning i yrkeskvalifikationer.

44.  Europaparlamentet anser därför att medlemsstaterna måste se till att informationssystemet för den inre marknaden (IMI) fungerar väl, förenklar utbytet av uppgifter och förbättrar det administrativa samarbetet utan att onödiga administrativa bördor skapas, för enklare och snabbare förfaranden för erkännande av yrkeskvalifikationer och krav avseende kontinuerlig fortbildning för yrkeskvalificerade personer som planerar att arbeta i en annan medlemsstat, och för att undvika alla former av diskriminering.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och särskilt medlemsstaterna att underlätta tillgången till kompetensutveckling för utsatta medborgare, och att utvärdera behovet av särskilda verktyg, såsom lokala EU-informationscenter och specifika indikatorer inom ramen för nyckelkompetenser, för att ta hänsyn till missgynnade gruppers behov.

Stärkande av möjligheterna till livslångt lärande

46.  Europaparlamentet understryker vikten av livslångt lärande för arbetstagarnas utveckling, t.ex. att hålla sig à jour med ständigt föränderliga arbetsförhållanden(35) och skapa möjligheter för alla i syfte att bygga en kultur av lärande för alla åldrar i Europa. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att främja och investera i livslångt lärande, särskilt i länder där deltagandet ligger under riktmärket på 15 %.

47.  Europaparlamentet noterar med oro den oacceptabla situationen för de 70 miljoner européer som saknar grundläggande färdigheter. Parlamentet välkomnar därför införandet av initiativet Kompetenshöjningsvägar och insisterar på att det skyndsamt genomförs och övervakas. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra till löpande strategi för kompetenshöjning, omskolning och livslångt lärande genom att införa olika system för ökat tillträde och ökad motivation som är skräddarsydda för varje medlemsstats enskilda behov, både för arbetslösa och de som har arbete.

48.  Europaparlamentet anser att initiativet Kompetenshöjningsvägar bör inbegripa individbaserade bedömningar av inlärningsbehov, erbjudande om kvalitetsinlärning samt systematisk validering av inhämtade färdigheter och kompetenser som gör att dessa lätt erkänns på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa utbredd tillgång till bredband för att möjliggöra digital kompetens. Parlamentet beklagar att parlamentet inte involverades i utarbetandet av detta initiativ.

49.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av sektoriell och specifik kompetens måste vara ett gemensamt ansvar mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackföreningar, och medlemsstaterna bör därför säkerställa en nära dialog med arbetsmarknadens parter. Parlamentet insisterar på att alla relevanta aktörer på arbetsmarknaden bör involveras i utbildningsprocessen, utformningen och tillhandahållandet för att förse människor med nödvändig kompetens under hela sitt yrkesverksamma liv och för att göra företagen mer konkurrenskraftiga och samtidigt stärka personlig utveckling, kvalitativa arbetstillfällen, karriärmöjligheter och karriärutveckling.

50.  Europaparlamentet understryker att det finns ett behov av att utveckla mångfacetterade utbildningssystem för att ge de studerande olika typer av färdigheter såsom grundläggande färdigheter (läs-, skriv- och räknefärdigheter, digital kompetens), avancerade allmänna färdigheter (t.ex. problemlösning, inlärning), professionella, tekniska, yrkes- eller sektorsspecifika färdigheter och social och emotionell kompetens.

51.  Europaparlamentet understryker att man som ett väsentligt steg på vägen till att kunna utforma mer effektiva utbildningsprogram måste förstå lågkvalificerade personers särskilda behov och erbjuda dem skräddarsydda utbildningar. Parlamentet påminner om att lyhördhet och anpassningsbarhet mot bakgrund av insamlade erfarenheter och föränderliga omständigheter är ytterst viktiga delar i en effektiv utbildningsprocess.

52.  Europaparlamentet påpekar att det är av avgörande betydelse att nå ut till och vägleda människor som är missgynnade, inklusive personer med funktionsnedsättning, långtidsarbetslösa och underrepresenterade grupper, som kanske inte är medvetna om fördelarna med att öka sin kompetensnivå eller om möjligheterna till omskolning eller kompetenshöjning, för att ett sådant initiativ ska bli framgångsrikt.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta riktade åtgärder när det gäller omskolning och validering av kompetensen för föräldrar som återvänder till arbetet efter att ha tagit hand om familjemedlemmar i beroendeställning.

54.  Europaparlamentet efterlyser ett aktivt deltagande av och en fullständig dialog med alla relevanta intressenter inte bara på nationell och europeisk nivå, utan även på lokal och regional nivå, för att tillgodose de verkliga förhållandena och behoven på arbetsmarknaderna.

55.  Europaparlamentet påminner om vikten av att inkludera livslångt lärande när det gäller arbetslivskompetens i bred bemärkelse.

2.Att stärka kopplingarna mellan utbildning och arbete

56.  Europaparlamentet erinrar om att ett undanröjande av kompetensunderskottet och bristande kompetensmatchning på arbetsmarknaden samt främjande av möjligheter till social rörlighet, inbegripet yrkesinriktad utbildning och lärlingsutbildning, är avgörande för hållbar tillväxt, social sammanhållning, skapande av arbetstillfällen, innovation och entreprenörskap, i synnerhet för små och medelstora företag och hantverkare. Medlemsstaterna uppmuntras därför att främja yrkesutbildning i överensstämmelse med den ekonomiska efterfrågan.

57.  Europaparlamentet erinrar om att det krävs en mer flexibel och individanpassad(36) strategi för karriärutveckling och livslångt lärande under en persons hela yrkesliv och utveckling, och tar fasta på den roll som både offentliga och privata aktörer kan spela för att tillhandahålla detta. Samtidigt anser parlamentet att vägledning och rådgivning som tillgodoser individuella behov och preferenser och inriktas på utvärdering och utökning av individuell kompetens måste vara en central del av utbildnings- och kompetensstrategier redan tidigt i varje persons utbildning.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med arbetsmarknadens parter utarbeta och genomföra strategier för utbildningsledighet samt arbetsplatsbaserad fortbildning. Parlamentet uppmanar dem att möjliggöra inlärning på och utanför arbetsplatsen, inklusive betald utbildningsledighet, för alla arbetstagare, i synnerhet de som är missgynnade, med betoning på kvinnliga arbetstagare.

59.  Europaparlamentet understryker att alla kompetenspolitiska åtgärder inte bara bör ta hänsyn till den omvandling av arbetsmarknaden som för närvarande pågår, utan också se till att dessa åtgärder är tillräckligt allmängiltiga för att kunna utveckla arbetstagarnas inlärningsförmågor och underlätta deras anpassning till framtida utmaningar.

60.  Europaparlamentet framhåller att kompetensutveckling måste vara ett gemensamt ansvar både för anordnare av utbildning och för arbetsgivare. Parlamentet insisterar på att näringslivet och arbetsgivarna bör involveras i att förse och utbilda människor med nödvändig kompetens för att göra företagen mer konkurrenskraftiga och samtidigt stärka människors självförtroende.

61.  Europaparlamentet upprepar på nytt att om man vill förbättra anställbarheten, innovationen och det aktiva medborgarskapet, inklusive det ekologiska medborgarskapet, måste de grundläggande färdigheterna gå hand i hand med andra centrala färdigheter och attityder: kreativitet, medvetenhet om naturen, initiativförmåga, kunskaper i främmande språk, kritiskt tänkande inklusive genom e-kompetens och mediekompetens, samt färdigheter som avspeglar växande sektorer.

62.  Europaparlamentet betonar den stora innovations- och sysselsättningspotential som förnybara energikällor och strävan efter större resurs- och energieffektivitet erbjuder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mot bakgrund av möjligheterna till utbildning och sysselsättning beakta energi- och miljöfrågorna vid genomförandet av den nya kompetensagendan.

63.  Europaparlamentet betonar behovet av att införa ett skräddarsytt stöd för personer som deltar i arbetsplatsförlagd utbildning, lärlingar och anställda för att säkerställa att alla individer inkluderas på arbetsmarknaden.

64.  Europaparlamentet erkänner vikten av att främja arbetsplatsbaserade lärlingsplatser och praktikplatser som ett av verktygen för att ytterligare underlätta integreringen av individer på arbetsmarknaden, dvs. genom att upprätta broar/kompetensutbyten mellan generationerna.

65.  Europaparlamentet noterar att lärlingsplatser, praktikplatser och specifik färdighetsträning är de mest effektiva utbildningstyperna när det gäller att förhindra unga människor från att återgå till att varken arbeta eller studera. Parlamentet noterar att det har framhållits att varvade system med yrkesutbildning och akademisk utbildning minskar antalet ungdomar som varken arbetar eller studerar genom att göra det möjligt för fler ungdomar att stanna kvar inom utbildningen och bidra till att göra dem anställningsbara och mer benägna att problemfritt övergå till en anställning/karriär. Parlamentet betonar att makroekonomiska analyser visar att en kombination av ett varvat utbildningssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik ger de bästa resultaten.

66.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla stöd för arbetsplatsförlagd utbildning och kompetensutveckling mellan företag för små och medelstora företag.

67.  Europaparlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att underlätta för ungdomar att övergå från utbildning till arbete genom att garantera kvalitativa och betalda praktikplatser och lärlingsutbildningar, som ger dem praktisk utbildning på plats, samt gränsöverskridande utbytesprogram som Erasmus för unga entreprenörer, som ger unga människor möjlighet att omsätta sina kunskaper och talanger i praktiken och få en lämplig uppsättning sociala och ekonomiska rättigheter och tillgång till lämplig sysselsättning och social trygghet, enligt vad som fastställts i nationell lagstiftning och praxis och i samma omfattning som gäller för vuxna arbetstagare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt stödja små och medelstora företag, för att de också ska kunna ta emot praktikanter och studenter inom varvad utbildning.

68.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det införs en kvalitetsram som inte tillåter att praktikplatser och lärlingsplatser används som en källa till billig eller gratis arbetskraft. Parlamentet påpekar att en förståelse av de viktigaste standarderna och rättigheterna med avseende på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen också är av betydelse för utvecklingen av anställningar av god kvalitet och för att förhindra utnyttjande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta syfte skapa nationella rättsligt bindande kvalitetsramar för praktikplatser och lärlingsplatser, och att i synnerhet se till att det finns anställningsskydd och ett lämpligt socialförsäkringsskydd.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram kvalitetskriterier för lärlingsutbildningar och medlemsstaterna att stödja dem(37).

70.  Europaparlamentet anser att det civila samhället, särskilt ungdoms- och samhällsorganisationer, arbetsmarknadens parter och anordnare av utbildning såväl som specialiserade stödtjänster måste vara aktivt engagerade på alla nivåer för att förutse det framtida kompetensbehovet, särskilt vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av yrkesutbildningsprogram, vilka säkerställer en verklig och effektiv övergång från formell utbildning till lärande på arbetsplatsen och anställningar av god kvalitet.

71.  Europaparlamentet betonar behovet av att se till att kvalifikationer är meningsfulla för arbetsgivarna genom att låta arbetsmarknadens aktörer delta i deras utformning.

Nyckelrollen för icke-formellt och informellt lärande

72.  Europaparlamentet betonar vikten av validering av icke-formellt och informellt lärande för att nå ut till de studerande och stärka deras ställning. Parlamentet erkänner att detta är särskilt uppenbart i fråga om dem som befinner sig i utsatta eller missgynnade omständigheter, t.ex. lågkvalificerade arbetstagare eller flyktingar som behöver företräde till valideringsarrangemang.

73.  Europaparlamentet beklagar att arbetsgivarna och anordnare av formell utbildning fortfarande inte i tillräckligt hög grad erkänner värdet och relevansen av färdigheter, kompetens och kunskap som inhämtats genom icke-formellt och informellt lärande. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att arbeta med att få bukt med alla de berörda aktörernas brist på medvetenhet om validering.

74.  Europaparlamentet erkänner att bristen på jämförbarhet och enhetlighet mellan valideringsmetoderna i EU-länderna, särskilt när det gäller yrkesutbildningsprogram, utgör ytterligare ett hinder. Parlamentet erkänner dessutom att tillhandahållandet av verklig tillgång, ett verkligt erkännande och ekonomiskt stöd fortfarande utgör en reell utmaning, i synnerhet för missgynnade grupper, såsom lågkvalificerade personer som är i behov av företräde till validering.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka medvetenheten om valideringsmöjligheterna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de framsteg som gjorts under de senaste åren i samband med genomförandet av rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande senast 2018. Parlamentet anser dock att ytterligare insatser behövs för att införa relevanta rättsliga ramar och för att skapa övergripande valideringsstrategier för att göra denna validering möjlig.

76.  Europaparlamentet påminner om att många befintliga europeiska verktyg för öppenhet, såsom den europeiska referensramen för kvalifikationer (EQF) och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) har utvecklats oberoende av varandra. Parlamentet understryker att för att ge enskilda personer bättre möjlighet att mäta sina framsteg och möjligheter och dra nytta av utbildningsresultat från olika håll behöver man säkerställa bättre samordning mellan dessa verktyg, stödja dem genom kvalitetssäkringssystem och införliva dem i en ram med nationella kompetenser i syfte att skapa förtroende mellan sektorer och aktörer, inbegripet arbetsgivare.

77.  Europaparlamentet håller fast vid behovet av att åter sätta fokus på informell utbildning, vilket är viktigt för att stärka människors egenmakt, särskilt för mer utsatta och missgynnade människor, inklusive människor med särskilda behov och funktionsnedsättning, lågkvalificerade personer och människor som har begränsade möjligheter att få tillgång till formell utbildning. Parlamentet anser att anordnare av icke-formell utbildning och icke-statliga organisationer har goda förutsättningar att nå ut till missgynnade grupper som befinner sig utanför det formella utbildningssystemet, och att de bör stödjas i sin roll för att se till att de som bäst behöver det kan dra fördel av den nya kompetensagendan.

78.  Europaparlamentet erkänner vikten av volontärarbete som ett av verktygen för förvärvande av kunskaper, erfarenhet och färdigheter i syfte att förbättra anställbarheten och skaffa yrkesmässiga kvalifikationer.

79.  Europaparlamentet framhåller att icke-formellt lärande, däribland genom volontärarbete, spelar en avgörande roll för att stimulera utvecklingen av överförbar kunskap, interkulturell kompetens och livsfärdigheter såsom teamarbete, kreativitet och initiativkraft, samtidigt som det stärker självkänslan och motivationen att lära sig.

80.  Europaparlamentet betonar dessutom vikten av informella utbildningsprogram, konstnärliga och idrottsliga aktiviteter och interkulturell dialog i syfte att låta medborgarna aktivt delta i sociala och demokratiska processer och göra dem mindre mottagliga för propaganda med radikalisering som följd. Parlamentet betonar att informella och icke-formella sammanhang spelar en avgörande roll för att sådana personer som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden och som är mest sårbara ska bli delaktiga. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att fullständigt och i tid genomföra rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande.

81.  Europaparlamentet understryker värdet av övergripande färdigheter som förvärvats genom idrott som en del av det icke-formella och informella lärandet, och betonar vidare kopplingen mellan idrott, anställbarhet och utbildning.

82.  Europaparlamentet framhåller att informella och icke-formella utbildningssammanhang också erbjuder möjligheter för att aktivt främja de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering, och för att lära sig om medborgarskap, hållbarhet och mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors och barns rättigheter.

83.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa överenskommelser om validering och erkännande av resultaten av informellt och icke-formellt lärande för att garantera att kompetenshöjningsvägarna blir en framgång, med användning av bästa praxis i de medlemsstater som redan har sådana instrument(38). Parlamentet noterar i detta sammanhang vikten av politiska lösningar inriktade på de grupper som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden.

84.  Europaparlamentet framhåller att informella och icke-formella utbildningssammanhang, som i stor utsträckning används inom ramen för gemenskapens utbildningsprogram och i arbete med grupper som är underrepresenterade i den reguljära akademiska utbildningen och vuxenutbildningen, spelar en nyckelroll för inkluderingen av marginaliserade och utsatta människor. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang behovet av att ta hänsyn till perspektivet och behoven hos kvinnor och flickor, personer med funktionsnedsättning, hbti-personer, migranter, flyktingar samt personer som tillhör etniska minoriteter.

85.  Europaparlamentet betonar vikten av yrkesvägledning för att stödja lågkvalificerade personer. Parlamentet noterar i detta avseende vikten av kapaciteten och kvaliteten hos medlemsstaternas allmänna och privata arbetsförmedlingar.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga ett införande av gemensamma instrument för utvärdering av färdigheter i anslutning till Europassramen.

87.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare utveckla sina valideringssystem och öka medvetenheten om de tillgängliga valideringstjänsterna. Parlamentet uppmuntrar dem till att skapa mer tillgängliga, attraktiva och öppna vägar till vidareutbildning, till exempel genom fortsatt yrkesutbildning.

Främjandet av digitala och naturvetenskapliga färdigheter och företagarfärdigheter

88.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot det faktum att ett säkerställande av grundläggande digital kompetens i dagens samhälle är en väsentlig förutsättning för personligt och yrkesmässigt förverkligande, men anser att ytterligare insatser behövs för att tillhandahålla människor med en mer specifik digital kompetens för att de ska kunna använda digitala tekniker på ett innovativt och kreativt sätt.

89.  Europaparlamentet framhåller behovet av att bedöma vilken kompetens som är lämplig för ny teknik och att främja utvecklingen av lämpliga digitala färdigheter, som kan utnyttjas inom medelstora börsnoterade företag, mikroföretag samt små och medelstora företag. Parlamentet framhåller i synnerhet att kompetensutvecklingen i den digitala eran sker i en tid som präglas av snabba och eventuellt störande förändringar på sysselsättningsområdet, och anser därför att förändringarna bör förenas med livslångt lärande.

90.  Europaparlamentet anser att större vikt bör läggas vid utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i syfte att förbättra digital inlärning och undervisning. Parlamentet vill peka på den nära kopplingen mellan kreativitet och innovation, och efterlyser därför att humaniora och kreativt lärande inkluderas i agendan för lärande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, samt anser att flickor och unga kvinnor bör uppmuntras från tidig ålder att studera dessa ämnen.

91.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att införliva ny teknik i undervisning och inlärning samt att underlätta utbildning genom praktiska erfarenheter i det verkliga livet, med beaktande av åldersanpassad IKT och medieläroplaner som respekterar barns utveckling och välbefinnande, och som tillhandahåller tidiga riktlinjer för en ansvarsfull användning av teknik och främjar kritiskt tänkande för att utrusta människor med den rätta uppsättningen färdigheter, kompetens och kunskap, och säkerställer utvecklingen av samtliga digitala färdigheter som individer och företag behöver i en alltmer digital ekonomi. Parlamentet påminner om behovet av att uppmuntra flickor och unga kvinnor att satsa på IKT-studier.

92.  Europaparlamentet betonar dessutom att man behöver mer samarbetsbaserade, samordnade och målinriktade metoder för att utveckla och genomföra strategier för digital kompetens.

93.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att öka finansieringen inom de europeiska ramprogrammen samt inom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) för främjande av inkluderande, innovativa och reflekterande europeiska samhällen för att få alla medborgare, särskilt de socioekonomiskt utsatta eller bosatta i avlägsna områden, funktionshindrade, äldre och arbetslösa att till fullo delta i samhället och på arbetsmarknaden.

94.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att uppmana medlemsstaterna att utarbeta omfattande nationella strategier för digital kompetens, med särskild uppmärksamhet på att minska den digitala klyftan framför allt med avseende på äldre personer. För att dessa strategier ska vara effektiva påpekar dock parlamentet att man behöver säkerställa möjligheter till livslångt lärande för utbildningspersonal, ett starkt pedagogiskt ledarskap och innovation på alla utbildningsnivåer baserat på en tydlig vision om en ålders- och utvecklingsanpassad mediepedagogik, såväl som en initial och fortlöpande lärarutbildning och kompetenshöjning och ett utbyte av bästa praxis.

95.  Europaparlamentet understryker att mediekompetens gör det möjligt för medborgarna att få en kritisk förståelse av de olika medieformerna, vilket därmed ökar och förbättrar de resurser och möjligheter som den digitala kompetensen erbjuder.

96.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra betydligt mer för att förbättra mediekompetensen i skolornas läroplaner och inom institutioner för kulturfostran, och att utveckla initiativ på nationell, regional eller lokal nivå på alla nivåer av formell, informell och icke-formell utbildning.

97.  Europaparlamentet upprepar att de digitala färdigheterna måste omfatta digital kompetens och mediekompetens samt kritiskt och kreativt tänkande, så att de studerande inte bara blir teknikanvändare utan aktiva kreatörer, innovatörer och ansvarsfulla medborgare i en digitaliserad värld.

98.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillgängliggöra möjligheter för IKT-utbildning och utveckling av den digitala kompetensen och mediekompetensen på alla nivåer av utbildningen. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av öppna lärresurser som säkerställer tillgången till utbildning för alla.

99.  Europaparlamentet betonar att undervisning i företagande, däribland socialt företagande, bör tas med på alla nivåer av utbildningen och i olika ämnen, eftersom främjandet av en företagaranda bland unga i ett tidigt skede kommer att öka anställbarheten, stödja kampen mot ungdomsarbetslösheten såväl som att uppmuntra till kreativitet, kritiskt tänkande och ledarskapskompetens som är bra för att dra igång sociala projekt och bidrar till det lokala samhället. Parlamentet betonar dessutom vikten av att lära av sina erfarenheter och begreppet ”positiva misstag” i detta sammanhang.

100.  Europaparlamentet anser att en utbildning i företagande bör inbegripa en social dimension eftersom detta stärker ekonomin samtidigt som det minskar fattigdomen, den sociala utestängningen och andra samhällsproblem, och att denna utbildning ska ta upp ämnen såsom rättvis handel, socialt företagande och alternativa affärsmodeller, t.ex. kooperativ, så att man kan sträva efter en mer social, inkluderande och hållbar ekonomi.

101.  Europaparlamentet påminner om att de kreativa sektorerna är bland de mest entreprenörsinriktade och snabbväxande sektorerna och att en kreativ utbildning leder till att överförbara färdigheter utvecklas, såsom kreativt tänkande, problemlösning, teamarbete och uppfinningsrikedom. Parlamentet noterar att humaniora och medier är särskilt tilltalande sektorer för ungdomar.

102.  Europaparlamentet påpekar att entreprenörskap kräver att man utvecklar övergripande färdigheter, såsom kreativitet, kritiskt tänkande, teamarbete och initiativtagande, vilket bidrar till ungdomars utveckling både på det personliga planet och i arbetslivet och underlättar deras inträde på arbetsmarknaden. Parlamentet anser därför att det finns ett behov av att underlätta och uppmuntra företagares deltagande i utbildningsprocessen.

103.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till aktiv dialog, informationsutbyte och samarbete mellan den akademiska världen, andra utbildningsinstitutioner eller -aktörer, arbetsmarknadens parter och arbetslivet i syfte att ta fram utbildningsprogram vilka ger unga de färdigheter och den kompetens och kunskap som krävs.

Modernisering av yrkesutbildningen och fokus på värdet av lärande på arbetsplatsen

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att ta fram och genomföra strategier för utbildningsledighet samt arbetsplatsbaserad fortbildning och livslångt lärande, även i andra medlemsstater än den egna. Parlamentet uppmanar dem att möjliggöra inlärning på och utanför arbetsplatsen, även med bibehållen betalning, för alla arbetstagare, i synnerhet de som är missgynnade, med betoning på kvinnliga arbetstagare inom sektorer där kvinnor är strukturellt underrepresenterade(39).

105.  Europaparlamentet framhåller vikten av yrkesutbildning som en relevant utbildningstyp, inte bara för att den förbättrar anställbarheten och möjliggör ungdomars förvärv av yrkeskvalifikationer utan också för att den leder till lika möjligheter för alla medborgare, inklusive för socialt utsatta och missgynnade grupper.

106.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra tillräckliga investeringar i yrkesutbildningen, att garantera att den är mera relevant för studerande, arbetsgivare och samhället inom ramen för en holistisk och deltagandeinriktad utbildningsstrategi, och att skräddarsy den för arbetsmarknadens behov genom att låta den bilda en integrerad del av utbildningssystemet genom en deltagande, integrerad och samordnad strategi, och att säkerställa högt ställda kvalifikationsnormer och kvalitetssäkring i samband med detta. Parlamentet understryker behovet av ett närmare samarbete mellan anordnare av yrkesutbildning och av högre utbildning för att se till att personer som genomgått en yrkesutbildning framgångsrikt övergår till att studera inom den högre utbildningen.

107.  Europaparlamentet anser det vara viktigt att eftersträva att akademisk utbildning och yrkesutbildning tillgängliggörs för alla.

108.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka metoderna inom yrkesutbildningen och yrkesvägledningen både inom utbildningssystemet och vuxenutbildningen så att de inriktas på de färdigheter och den kompetens som behövs i branscher och sektorer som ur det inhemska perspektivet har högt mervärde och investeringspotential.

109.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ som kommissionen har tagit för att främja yrkesutbildning. Parlamentet erkänner att yrkesutbildningsrörlighet ännu inte har uppnått sin fulla potential. Parlamentet anser att större anslag till yrkesutbildningsinstitutioner skulle kunna bidra till att öka rörligheten på detta område samt höja utbildningens kvalitet och relevans och göra den mer inkluderande.

110.  Europaparlamentet framhäver behovet att utreda möjligheten av intersektoriell rörlighet, inte endast för lärare i yrkesskolor utan för skolor överlag.

111.  Europaparlamentet vidhåller att huvudansvaret för yrkesutbildningens kvalitet ligger på nationell och regional nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja yrkesutbildningen och underlätta utbyte av bästa praxis.

112.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att omprofilera yrkesutbildningen, med tillräckliga investeringar och kvalificerad personal, och att då stärka kopplingen till arbetsmarknaden och arbetsgivarna och skapa medvetenhet om yrkesutbildning som en värdefull utbildning och karriärväg.

113.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka attraktionskraften och ställningen för yrkesutbildning och yrkesutbildningsrörlighet som ett viktigt alternativ i yrkeslivet, genom att se till att ungdomar och deras familjer har tillgång till information och vägledning om yrkesutbildningsmöjligheter, att det görs tillräckliga investeringar för att öka yrkesutbildningens kvalitet och relevans, att den är tillgänglig och överkomlig för alla, att fler broar byggs mellan akademisk utbildning och yrkesutbildning samt att jämställdhet och icke-diskriminering främjas i yrkesutbildningsprogrammen.

114.  Europaparlamentet efterlyser specifika mål, t.ex. genomförande av ett fullt fungerande system för meritöverföring och erkännande genom Ecvet.

115.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna, i syfte att minska antalet människor som hoppar av utbildning och antalet unga som varken arbetar eller studerar, att utveckla och jämföra de bästa erfarenheterna av partnerskap mellan utbildning och yrkesutbildning. Parlamentet rekommenderar att detta genomförs genom samarbete mellan gymnasieskolor och företag, bland annat genom lärlingsplatser, i syfte att skapa nya chanser för människor, uppnå större integration mellan systemen och anpassa färdigheter bättre till de faktiska behoven.

116.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta högkvalitativa system för varvad teoretisk och praktisk utbildning, i samordning med lokala och regionala näringslivsaktörer, efter utbyte av bästa praxis och i linje med särdragen i varje utbildningssystem, för att få bukt med befintlig och framtida missmatchning av färdigheter.

117.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra insamlingen av data över karriärvägarna för dem som genomgår yrkesutbildningar i syfte att på ett bättre sätt ta itu med deras utsikter till sysselsättning, utvärdera yrkesutbildningarnas kvalitet och informera studenterna om olika karriärmöjligheter.

118.  Europaparlamentet påminner om att det behövs mer stöd till de studerandes och lärarnas rörlighet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att stöd till rörlighet ingår i de nationella programmen för att hjälpa ett stort antal ungdomar dra nytta av erfarenheten av att studera eller praktisera utomlands.

Lärare och handledare

119.  Europaparlamentet anser att lärare och handledare spelar en avgörande roll för inlärningsresultaten. Parlamentet understryker därför behovet av att investera i och stödja lärarnas inledande och fortsatta yrkesutveckling inom alla utbildningssektorer och behovet av att säkerställa anställningar av god kvalitet och införa tjänster för livslång yrkesvägledning, vilket måste vara en ständig prioritering i hela EU.

120.  Europaparlamentet betonar att en förbättrad ställning och kompetenshöjning för lärare, utbildare, handledare och utbildare i syfte att öka deras kompetens är en förutsättning för genomförandet av den nya kompetensagendan och att ytterligare ansträngningar måste göras för att locka ungdomar till arbete inom utbildningssystemet och att motivera lärare att stanna kvar i yrket, inte minst genom att förbättra personalvårdsstrategierna. Parlamentet noterar att detta kräver att man lyssnar på och uppvärderar lärarna, ger attraktiva löner och arbetsvillkor, ger bättre tillgång till vidareutbildning på arbetstid, särskilt i digital pedagogik, samt vidtar åtgärder för att skydda mot och förhindra våld och trakasserier i skolor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra större jämställdhet i läraryrket. Parlamentet understryker att ett steg på vägen mot detta mål vore att förbättra de innovativa undervisnings- och inlärningsmetoderna och förenkla rörlighet och utbyte av bästa praxis.

121.  Europaparlamentet påminner om att lärarutbildningen i vissa medlemsstater har påverkats kraftigt av de ekonomiska och finansiella kriserna. Parlamentet understryker vikten av att investera i lärare, handledare och utbildare och att utrusta dem med ny kompetens och nya undervisningstekniker i linje med den tekniska och samhälleliga utvecklingen.

122.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera stort i lärarnas livslånga lärande, inte minst praktiska erfarenheter utomlands, och att säkra deras löpande yrkesutveckling och hjälpa dem att utveckla nya färdigheter, såsom IKT-kompetens, entreprenörskap och kunskaper för en inkluderande utbildning. Parlamentet betonar i detta sammanhang att ett tillräckligt antal betalda utbildningsdagar bör föreskrivas för kompetenshöjning för all utbildningspersonal.

123.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla kompetensen hos lärare i yrkesskolor så att de kan lära ut företagarfärdigheter till studerande i nära samarbete med små och medelstora företag. Parlamentet betonar i detta avseende främjandet av flexibla rekryteringsmetoder (till exempel lärare med erfarenhet från näringslivet).

124.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att skapa incitament för att rekrytera lärarkandidater med hög kompetens och att belöna duktiga lärare.

Genomförandet av den nya kompetensagendan: utmaningar och rekommendationer

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med Cedefop för att bättre bedöma och förutsäga vilka kvalifikationer som behövs i framtiden och bättre anpassa dem till tillgängliga arbetsplatser på arbetsmarknaden.

126.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att den nya kompetensagendan vidareutvecklas, genomförs och övervakas i samarbete med samtliga berörda aktörer, inklusive arbetsmarknadens parter, organisationer i det civila samhället, anordnare av icke-formell utbildning, arbetsförmedlingar och lokala myndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja bredare partnerskap med dessa aktörer.

127.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att under genomförandet av initiativet lägga stor vikt vid samordningen av olika organisationer som är direkt eller indirekt involverade i kompetensutveckling, såsom ministerier, lokala myndigheter, offentliga arbetsförmedlingar och andra arbetsförmedlingar, utbildningsinstitut och icke-statliga organisationer.

128.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att göra yrkesutbildningen mer synlig, höja dess kvalitet och öka dess attraktivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att ställa upp ytterligare mål för att främja lärande på arbetsplatsen i yrkesutbildningsprogrammen.

129.  Europaparlamentet efterlyser mer samarbete mellan anordnare av yrkesutbildning och av högre utbildning för att överbrygga den rådande klyftan och säkerställa att personer med yrkesutbildning lyckas gå vidare till högre utbildning. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att man drar lärdom från bästa praxis i de medlemsstater som har effektiva system med varvad utbildning.

130.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta ett samordnat och integrerat angreppssätt på social-, utbildnings- och sysselsättningspolitiken, så att yrkesutbildningen konstant kan utvecklas och anpassas och så att personer från dessa utbildningar ges möjlighet att gå vidare till högre studier.

131.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra förståelsen för och jämförbarheten mellan olika kvalifikationer i medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar den föreslagna översynen och vidareutvecklingen av den europeiska referensramen för kvalifikationer och efterlyser stärkt samarbete mellan medlemsstaterna och samtliga aktörer. Parlamentet efterlyser större konsekvens mellan EU:s instrument för kvalifikationer - nämligen den europeiska referensramen för kvalifikationer, Ecvet och Eqavet.

132.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att fokusera på att erbjuda möjligheter till sina medborgare, i alla åldrar, för att utveckla deras digitala färdigheter och samtidigt stimulera ekonomins och samhällets digitala omvandling och nya sätt för människor att lära sig saker, arbeta och göra affärer, liksom de vidare sociala konsekvenserna av dessa förändringar. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att notera kommissionens avsikt att fokusera på de positiva aspekterna av denna omvandling genom EU:s strategi för e-färdigheter. Parlamentet anser att det civila samhället och arbetsmarknadens parter bör involveras mer i koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen.

133.  Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens strategi för branschsamverkan kring kompetens inom ramen för pilotprogrammet för sex branscher och uppmuntrar till att detta arbete ska fortsätta.

134.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att fokusera på digitala färdigheter, särskilt ekonomins digitala omvandling och förändrade sätt för människor att arbeta och göra affärer, och noterar kommissionens avsikt att fokusera på de positiva aspekterna av denna omvandling genom EU:s strategi för e-färdigheter.

135.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta med tidig företagarutbildning(40), däribland socialt entreprenörskap, i sina kursplaner för att utveckla individuell företagaranda hos medborgarna, som en nyckelkompetens till stöd för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integrering och anställbarhet.

136.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att utveckla motsvarande kompetensramar för andra nyckelkompetenser, såsom ekonomisk kompetens, på samma sätt som för digital kompetens och företagarfärdigheter.

137.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att ta hänsyn till erfarenheterna från införandet av ungdomsgarantin för att det föreslagna initiativet om kompetenshöjningsvägar ska kunna innebära en påtaglig skillnad. Parlamentet anser i synnerhet att det bör sträva efter att säkerställa ett snabbare genomförande, ha en integrerad strategi med åtföljande sociala tjänster samt främja ett bättre samarbete med arbetsmarknadens parter, såsom fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, samt andra berörda parter.

138.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att utrusta människor med ett minimum av färdigheter, men att det inte är tillräckligt, eftersom det är av avgörande betydelse att se till att varje enskild person uppmuntras att förvärva avancerade färdigheter och kompetens för att bättre kunna anpassa sig till framtiden, i synnerhet när det gäller utsatta grupper som riskerar att hamna i otrygga anställningar.

139.  Europaparlamentet beklagar bristen på särskild finansiering för genomförandet av förslagen, vilket kan visa sig vara ett betydande hinder för att vidta åtgärder som gör verklig skillnad på nationell nivå, men anser att medlemsstaterna bör uppmuntras att fullt ut utnyttja de befintliga finansieringsmöjligheter som finns tillgängliga för att stödja genomförandet av agendan, särskilt Europeiska socialfonden. Parlamentet belyser det faktum att de föreslagna finansieringskällorna – nämligen ESF och Erasmus+ – redan håller på att genomföras på nationell nivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att investera mer i färdigheter – och uppmuntra till effektivt användande av medel på detta område – samt betrakta detta som viktiga investeringar i humankapital som inte bara ger sociala utan även ekonomiska vinster.

140.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ställa finansiering till förfogande för att överbrygga den tekniska och digitala klyfta som finns mellan välutrustade utbildnings- och yrkesutbildningsinstitutioner och sådana som inte är det, och att stödja teknisk kompetenshöjning bland lärare för att vara i fas med dagens alltmer digitaliserade samhälle som ett led i de nationella strategierna för digital kompetens.

141.  Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck att den digital klyftan åtgärdas och att alla ges lika möjligheter till tillgång till digital teknik såväl som den kompetens, inställning och motivation som krävs för ett digitalt deltagande.

142.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också arbeta med frågor såsom underpresterande elever inom vissa ämnesområden, det låga deltagandet i vuxenutbildning, andelen unga med högst grundskoleutbildning, det sociala deltagandet, det civila engagemanget, könsklyftan och anställbarheten för nyutexaminerade akademiker.

143.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja samarbete och stärka synergieffekter mellan anordnare av formellt, icke-formellt och informellt lärande, regioner och lokala myndigheter, arbetsgivare och civilsamhället, i samråd med arbetsmarknadens parter, i syfte att nå en större grupp lågkvalificerade arbetstagare, för att bättre kunna beakta deras särskilda behov.

144.  Europaparlamentet vill se möjligheter till större flexibilitet i lärande, vad gäller plats, anordnade och undervisningsmetoder, vilket skulle attrahera många olika studerande och uppfylla deras behov och på så sätt öka utbildningsmöjligheterna för alla.

145.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna översynen av ramen för nyckelkompetenser, som ger värdefull referens och allmän tolkning av utvecklingen av övergripande färdigheter, och uppmuntrar till att stärka dess betydelse på nationell nivå, inbegripet kursplaner och lärarutbildningsprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att ramen för nyckelkompetenser kopplas till rådets rekommendation från 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande.

146.  Europaparlamentet gläder sig över den planerade översynen av den europeiska referensramen för kvalifikationer, vilket bör bidra till tydligare kompetenser och kvalifikationer i de olika EU-länderna. Parlamentet betonar att ett sådant verktyg är avgörande för utvecklingen av yrkesmässig rörlighet, särskilt i gränsområden, och betonar behovet av att säkerställa större synlighet beträffande färdigheter, kompetenser och kunskaper som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande.

147.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ha en bred strategi vid genomförandet av kompetenshöjningsvägar, som tillhandahåller olika möjligheter med hänsyn till konkreta behov på lokal, regional och sektorsspecifik nivå (t.ex. interkulturella, medborgerliga, ekologiska och språkliga färdigheter och färdigheter i samband med hälsa och familj), och som bör gå längre än att endast tillhandahålla grundläggande färdigheter.

148.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas ansträngningar genom ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis.

149.  Europaparlamentet välkomnar och uppmuntrar till översynen av ramen för Europass, särskilt i fråga om att omvandla Europass från ett dokumentbaserat verktyg till en tjänstbaserad plattform, och insatsen för att göra olika typer av lärande och färdigheter mer synliga, särskilt sådana som förvärvats utanför den formella utbildningen.

150.  Europaparlamentet anser att översynen bör säkerställa att missgynnade grupper, såsom personer med funktionsnedsättning, lågutbildade, äldre personer och långtidsarbetslösa, kan dra nytta verktygen, och anser det avgörande att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.

151.  Europaparlamentet anser att klyftan mellan kvinnor och män, sett till kompetensutveckling, bör lyftas fram mer i den nya kompetensagendan.

152.  Europaparlamentet välkomnar initiativet att införa ett system för uppföljning av personer med akademisk examen för att tillhandahålla en mer evidensbaserad och relevant strategi vid utarbetande av kursplaner och utbildningserbjudanden. Parlamentet efterlyser ett liknande system för en omfattande uppföljning av personer med yrkesutbildning.

153.  Europaparlamentet efterlyser fortsatt och ökat stöd för rörlighetsprogrammet Erasmus+ som erbjuder och främjar möjligheter till lärande och utbildning för alla unga, lärare, frivilliga, lärlingar, praktikanter och unga arbetstagare.

154.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera de nationella systemen för yrkeskvalifikationer och föreslår att de anpassas till de förändrade behoven och nya framväxande yrken. Parlamentet understryker behovet av att medlemsstaterna stöder läraryrket genom att främja tillgången till information om den senaste tekniken och påminner därför om eTwinning-plattformen som kommissionen utvecklat.

155.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utlysa ett europeiskt år för vuxenutbildning för att höja förståelsen för betydelsen av vuxenutbildning och aktivt åldrande i hela Europa och att, om det utlyses, se till att det finns gott om tid för förberedelser på unionell och nationell nivå.

156.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att organisera ett årligt europeiskt kompetensforum för att berörda myndigheter, utbildningsinstitutioner, yrkesverksamma, studerande, arbetsgivare och anställda ska kunna utbyta bästa praxis inom kompetensprognos, kompetensutveckling och validering.

o
o   o

157.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.
(2) EUT C 351, 2.12.2011, s. 29.
(3) EUT C 484, 24.12.2016, s. 1.
(4) EUT C 67, 20.2.2016, s. 1.
(5) EUT C 120, 26.4.2013, s. 1.
(6) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
(7) EUT C 191, 1.7.2011, s. 1.
(8) EUT C 372, 20.12.2011, s. 1.
(9) EUT C 290, 4.12.2007, s. 1.
(10) EUT C 417, 15.12.2015, s. 36.
(11) EUT C 64, 5.3.2013, s. 5.
(12) EUT C 111, 6.5.2008, s. 1.
(13) Antagna texter, P8_TA(2016)0338.
(14) Antagna texter, P8_TA(2016)0107.
(15) Antagna texter, P8_TA(2016)0008.
(16) EUT C 265, 11.8.2017, s. 48.
(17) Antagna texter, P8_TA(2015)0292.
(18) Antagna texter, P8_TA(2015)0321.
(19) https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/lsa/119628.pdf
(20) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-6268-2017-INIT/sv/pdf
(21) Antagna texter: P8_TA(2016)0005.
(22) Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (ISBN: 978-92-79-26866-3); http://www.euricse.eu/wp-content/uploads/2015/03/social-economy-guide.pdf.
(23) Antagna texter, P8_TA(2015)0411.
(24) Europeiska kommissionen (2016b), Analytical underpinning for a New Skills Agenda for Europe(SWD(2016)0195).
(25) Cedefop, offentliggörs senare i EC, 2016.
(26) http://www.cedefop.europa.eu/en/events-and-projects/projects/assisting-eu-countries-skills-matching
(27) Se SWD(2016)0195.
(28) Boosting the competitiveness of cultural and creative industries for growth and jobs, 2015.
(29) Society at a Glance 2016 – OECD Social Indicators.
(30) Cedefop, databasen Rising STEMs, mars 2014.
(31) Ett system för varvad utbildning kombinerar lärlingsutbildning i ett företag med yrkesutbildning vid en yrkesskola under en kurs.
(32) Utbildningsöversikt 2016.
(33) https://www.oecd.org/education/school/50293148.pdf
(34) Eurofound (2015), Early childhood care: working conditions, training and quality of services – A systematic review.
(35) Se antagna texter P8_TA(2016)0338.
(36) Förskjutningen mot läranderesultat – Politiska strategier och praxis i Europa – Cedefop.
(37) Dessa ska bygga på yttrandet från den rådgivande kommittén för yrkesutbildning, A Shared Vision for Quality and Effective Apprenticeships and Work-based Learning, som antogs den 2 december 2016.
(38) Rådets rekommendation av den 19 december 2016.
(39) Se antagna texter, P8_TA(2016)0338.
(40) Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice-nätverket, 2016. Entrepreneurship Education at School in Europe. Eurydice-nätverkets rapport.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy