Europaparlamentets resolution av den 30 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/344 av den 14 december 2016 om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter för 2017 (COM(2017)0900 – C8-0408/2017 – 2017/2265(BUD))

P8_TA(2017)0452 A8-0372/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0900 – C8‑0408/2017),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1) särskilt artikel 13,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 14,

–  med beaktande av den gemensamma text som godkändes av förlikningskommittén den 18 november 2017 (A8-0359/2017) inom ramen för förlikningen rörande förslaget till allmän budget för budgetåret 2018,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/344 av den 14 december 2016 om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter under 2017(3),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0372/2017), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentet och rådet utnyttjade marginalen för oförutsedda utgifter för 2017 till ett belopp av 1 906,1 miljoner EUR utöver taket för åtaganden för rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap) och rubrik 4 (Europa i världen),

B.  Inom detta belopp beslutade Europaparlamentet och rådet att räkna av 575,0 miljoner EUR mot marginalen för oförutsedda utgifter i rubrik 2 (Hållbar tillväxt: Naturresurser) under 2017 samt 507,3 miljoner EUR, 570,0 miljoner EUR och 253,9 miljoner EUR mot marginalen för oförutsedda utgifter i rubrik 5 (Administration) under 2017, 2018 respektive 2019.

C.  Förlikningskommittén, som sammankallats för att anta 2018 års budget, samtyckte till att justera ovannämnda avräkning mot marginalen för oförutsedda utgifter för att minska det belopp som räknats av mot rubrik 5 med 252,0 miljoner EUR för 2018 och införa en motsvarande avräkning i rubrik 5 för 2020.

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag, som ett led i överenskommelsen om 2018 års budget, att justera avräkningen av utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter 2017, för att öka den totala tillgängliga marginalen för åtaganden under 2018. Parlamentet beklagar vissa medlemsstaters överdrivna fokusering på de tillgängliga marginalerna under taken i den fleråriga budgetramen, ofta utan hänsyn till den flexibilitet som erbjuds genom de särskilda instrumenten.

2.  Europaparlamentet understryker att även utan en justerad avräkning skulle marginalen för de totala åtagandena i 2018 års budget uppgå till 1 348,3 miljoner EUR, och att över 900 miljoner EUR fortfarande är tillgängliga via flexibilitetsmekanismen och den samlade marginalen för åtaganden. Parlamentet påpekar att ytterligare 1,2 miljarder EUR bör bli tillgängliga via den samlade marginalen för åtaganden och flexibilitetsinstrumentet under 2018.

3.  Europaparlamentet noterar att en sådan justerad avräkning inte är nödvändig, men att den ger 252 miljoner EUR i extra marginal under 2018 i stället för 2020, vilket innebär ytterligare flexibilitet i ett tidigare skede under denna fleråriga budgetram.

4.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet och rådet ska behöva dela upp den berörda avräkningen avseende rubrik 5 mellan 2018 och 2020 för att EU-budgeten ska få den flexibilitet som behövs under 2018. Parlamentet uttrycker oro över att denna manöver kommer att minska marginalen under rubrik 5 under 2020, och framhåller att antagandet av en sådan ovanlig strategi är en tydlig signal om att EU:s budget inte tillförs de resurser som krävs för att man ska kunna genomföra unionens politik och program.

5.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ändring av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/344 av den 14 december 2016 om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter för 2017

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/9.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (3) EUT L 50, 28.2.2017, s. 57-58.

Europaparlamentets resolution av den 30 november 2017 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2017 för budgetåret 2017: Minskning av betalningsbemyndiganden och åtagandebemyndiganden i enlighet med uppdaterade utgifts- och inkomstberäkningar (egna medel och böter) (14275/2017 – C8-0417/2017 – 2017/2217(BUD))

P8_TA(2017)0453 A8-0379/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, slutgiltigt antagen den 1 december 2016(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 6/2017 som kommissionen antog den 9 oktober 2017 (COM(2017)0597),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 6/2017 som rådet antog den 27 november 2017 och översände till Europaparlamentet samma dag (14275/2017 – C8-0417/2017),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0379/2017), och av följande skäl:

A.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 6/2017 är att uppdatera både utgifts- och inkomstsidan i budgeten för att ta hänsyn till den senaste utvecklingen.

B.  På utgiftssidan innebär förslaget till ändringsbudget nr 6/2017 en minskning av betalningsbemyndigandena med 7 719,7 miljoner EUR, huvudsakligen i budgetposter under rubrik 1b (Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning) och, i mindre utsträckning, rubrik 2 (Hållbar tillväxt – naturresurser), rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap) och rubrik 4 (EU i världen) och i Europeiska unionens solidaritetsfond, vilket därmed minskar de nationella bidragen i motsvarande omfattning.

C.  Förslaget till ändringsbudget nr 6/2017 innebär att åtagandebemyndigandena minskar med 15,33 miljoner EUR under rubrik 2 och att 46 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden frigörs från Europeiska unionens solidaritetsfond.

D.  På intäktssidan innebär förslaget till ändringsbudget nr 6/2017 också justeringar kopplade till översynen av prognoserna för traditionella egna medel (dvs. tullar och sockeravgifter), underlagen för mervärdesskatt (moms) och bruttonationalinkomst (BNI), samt budgeteringen av korrigeringarna för 2013 och 2016 för Förenade kungariket och finansieringen av dessa.

E.  Förslaget till ändringsbudget nr 6/2017 tar hänsyn till ett totalt belopp på 3 209,7 miljoner EUR i böter som har blivit definitiva och överstiger den nivå som ursprungligen planerades för 2017 års budget, och skillnaden mellan detta belopp och det tidigare beloppet (som uppgår till 2 209,7 miljoner EUR) kommer till uttryck i en minskning av inbetalningarna av egna medel från medlemsstaterna till unionens budget.

F.  Förslaget till ändringsbudget nr 6/2017 leder till ett återflöde till de nationella budgetarna på 9 829,6 miljoner EUR utöver återflödet på 6 405 miljoner EUR som redan bekräftats inom ramen för ändringsbudget 2/2017.

1.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över betalningsöverskottet på 7 719,7 miljoner EUR. Parlamentet är särskilt förvånat över situationen när det gäller de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) i underrubrik 1b, där medlemsstaterna sänkte sina prognoser för ansökningar om utbetalning som de presenterade i juli med 5,9 miljarder EUR på grund av fortsatta förseningar i genomförandet av programmen, vilket gör att många potentiella projekt och mottagare inte får något stöd från unionen. Parlamentet beklagar även att medlemsstaterna underlåtit att inleda sina nationella program för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och fonden för inre säkerhet (ISF) i den takt som förväntats och att på ett korrekt sätt genomföra systemen för omplacering av flyktingar, vilket leder till en minskning med 287,6 miljoner EUR i rubrik 3.

2.  Europaparlamentet noterar kommissionens analys av orsakerna till underutnyttjandet i underrubrik 1b, såsom den vikt som lagts vid att utnyttja anslagen för 2007–2013, det sena antagandet av de rättsliga grunderna, den långdragna utnämningen av nationella myndigheter, de ändringar som införts genom den nya rättsliga ramen, och de minskade incitamenten till följd av regeln om återtagande för tidsperioden N+3. Parlamentet är oroat över att enligt kommissionens senaste betalningsprognoser kommer underutnyttjandet att fortsätta under kommande år och resultera i att ytterligare 31 miljarder EUR i betalningar får följdverkningar i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet noterar att inte alla medlemsstater har samma svårigheter vid genomförandet. Parlamentet uppmanar med eftertryck särskilt de medlemsstater som har en mycket hög grad av underutnyttjande att vidta nödvändiga åtgärder för att korrekt genomföra de gemensamt överenskomna EU-programmen, med stöd av kommissionen.

3.  Europaparlamentet beklagar förseningarna i utbetalningen av EU-medel i kandidat- och grannländerna, vilket leder till en betydande minskning av betalningarna (-702,2 miljoner EUR) vid en tidpunkt då de skulle behövas som mest. Parlamentet konstaterar att unionen ibland måste bedriva sin verksamhet under oförutsägbara förhållanden. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder, bland annat genom ökad politisk dialog och tekniskt bistånd, i syfte att undvika sådana förseningar.

4.  Däremot konstaterar Europaparlamentet med tillfredsställelse att unionens program i underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) i allmänhet är väl genomförda, vilket framgår av detta förslag till ändringsbudget och antagandet nyligen av den samlade överföringen där underrubrik 1a absorberar en betydande andel av underutnyttjandet av betalningarna under andra rubriker. Parlamentet betonar att detta bevisar att rådet har fel i sin konstanta strategi att minska anslagen till denna underrubrik på grund av en påstådd bristande utnyttjandekapacitet.

5.  Europaparlamentet beklagar återigen att de belopp som återvinns från underutnyttjandet av unionsprogrammen och från böter inom ramen för unionens konkurrenspolitik är avsedda att minska medlemsstaternas BNI-bidrag i stället för att användas för finansiering av unionens prioriteringar. Parlamentet framhåller att förslaget till ändringsbudget nr 6/2017 leder till ett återflöde av BNI-bidrag till de nationella budgetarna på 9 829,6 miljoner EUR utöver återflödet på 6 405 miljoner EUR som redan godkänts inom ramen för ändringsbudget 2/2017. Parlamentet påpekar att oenigheten mellan budgetmyndighetens två grenar när det gäller utgifter i unionens budget för 2018, efter parlamentets behandling och i början av förlikningen, uppgick till endast 3 619,8 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 2 182,4 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden.

6.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 6/2017.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 6/2017 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (2) EUT L 51, 28.2.2017. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 30 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om att ta Europeiska unionens solidaritetsfond i anspråk för att möjliggöra förskottsutbetalningar från unionens allmänna budget för 2018 (COM(2017)0270 – C8-0161/2017 – 2017/2076(BUD))

P8_TA(2017)0454 A8-0371/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0270 – C8-0161/2017),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 11,

–  med beaktande av resultatet av trepartsmötet den 17 november 2017,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0371/2017), och av följande skäl:

A.  I linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014(4) ska ett belopp på 50 000 000 EUR göras tillgängligt för förskottsutbetalning genom anslag i Europeiska unionens allmänna budget.

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om att ta Europeiska unionens solidaritetsfond i anspråk för att möjliggöra förskottsutbetalningar från unionens allmänna budget för 2018

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/508.)

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 661/2014 av den 15 maj 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond (EUT L 189, 27.6.2014, s. 143).

Europaparlamentets resolution av den 30 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera de utmaningar som migration, flyktingströmmar och säkerhetshot innebär (COM(2017)0271 – C8-0163/2017 – 2017/2077(BUD))

P8_TA(2017)0455 A8-0370/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0271 – C8‑0163/2017),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 11,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 12,

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som kommissionen antog den 29 juni 2017 (COM(2017)0400), ändrat genom ändringsskrivelse nr 1/2018 (COM(2017)0615),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som rådet antog den 4 september 2017 och översände till Europaparlamentet den 13 september 2017 (11815/2017 – C8‑0313/2017),

–  med beaktande av sin ståndpunkt som antogs den 25 oktober 2017 om förslaget till den allmänna budgeten för 2018(3),

–  med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma utkast av den 18 november 2017 (14587/17 – C8-0416/2017),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0370/2017), och av följande skäl:

A.  Efter att alla möjligheter att omfördela åtagandebemyndigandena under rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap) har undersökts förefaller det vara nödvändigt att utnyttja flexibilitetsmekanismen för åtagandebemyndigandena.

B.  Kommissionen hade föreslagit att flexibilitetsmekanismen skulle utnyttjas för att komplettera finansieringen i Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, utöver taket för rubrik 3, med ett belopp på 817,1 miljoner EUR för att finansiera åtgärder på området migration, flyktingströmmar och säkerhetshot.

C.  Förlikningskommittén, som sammankallats för budgeten för 2018, kom överens om ett ytterligare utnyttjande på 20,2 miljoner EUR till följd av förstärkningar i rubrik 3.

1.  Europaparlamentet noterar att 2018 års tak för rubrik 3 inte räcker till för att på ett tillfredsställande sätt finansiera brådskande åtgärder på området migration, flyktingströmmar och säkerhetshot.

2.  Europaparlamentet samtycker därför till att flexibilitetsmekanismen utnyttjas till ett belopp på 837,2 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

3.  Europaparlamentet samtycker dessutom till förslaget att anslå motsvarande belopp i betalningsbemyndiganden, dvs. 464 miljoner EUR under 2018, 212,7 miljoner EUR under 2019, 126,4 miljoner EUR under 2020 och 34,2 miljoner EUR under 2021.

4.  Europaparlamentet påminner om att utnyttjandet av detta instrument, enligt punkt 11 i förordningen om den fleråriga budgetramen, på nytt visar på att unionens budget måste vara mer flexibel.

5.  Europaparlamentet upprepar sin väletablerade åsikt att betalningar som härrör från åtagandebemyndiganden som tidigare tagits i anspråk via flexibilitetsmekanismen endast kan beaktas utöver betalningstaken i den fleråriga budgetramen.

6.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera de utmaningar som migration, flyktingströmmar och säkerhetshot innebär

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/8.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (3) Antagna texter, P8_TA(2017)0408.

Europaparlamentets resolution av den 30 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Grekland – EGF/2017/003 GR/Attica retail) (COM(2017)0613 – C8-0360/2017 – 2017/2229(BUD))

P8_TA(2017)0456 A8-0367/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0613 – C8-0360/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014−2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (nedan kallad förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3)( nedan kallat det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2013 enligt vilken Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) ger ett verkligt europeiskt mervärde när den används till att medfinansiera tjänster för uppsagda arbetstagare eller understöd som vanligtvis inte ingår i medlemsstaternas system för arbetslöshetsersättning,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av de resolutioner som parlamentet har antagit sedan januari 2007 om utnyttjandet av fonden, inklusive anmärkningarna från utskottet för sysselsättning och sociala frågor om ansökningarna,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0367/2017), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Grekland har lämnat in ansökan EGF/2017/003 GR/Attica retail om ekonomiskt stöd från fonden efter 725 uppsägningar hos nio företag, vilkas verksamhet faller inom den näringsgren som klassificeras som detaljhandel i regionen Attika och tio andra regioner(4).

C.  Ansökan grundas på de insatskriterier som anges i artikel 4.2 i förordningen om fonden.

D.  För att fastställa att det råder ett samband mellan uppsägningarna och den globala finansiella och ekonomiska krisen hävdar Grekland att landets ekonomi genomgick en allvarlig recession under sex år i rad (2008–2013). Mellan 2008 och 2016 minskade Greklands BNP med 26,2 % och den offentliga konsumtionen med 22,8 %. Samtidigt har antalet arbetslösa ökat med 700 000 personer. För att klara av återbetalningarna på sin utlandsskuld har de grekiska regeringarna sedan 2008 väsentligt ökat skattesatserna, skurit ned på de allmänna utgifterna och minskat de offentliganställdas löner, särskilt pensioner, och även i den privata sektorn har lönerna minskat till följd av kombinationen av de politiska åtgärder som vidtagits. Lägre inkomster har lett till minskad konsumtion, vilket har drabbat detaljhandelssektorn hårt.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 4.2 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Grekland är berättigat till ekonomiskt stöd på 2 949 150 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 4 915 250 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att kommissionen respekterade tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då ansökan från de grekiska myndigheterna togs emot fram till dess att kommissionen avslutade sin bedömning av huruvida ansökan uppfyllde villkoren för ekonomiskt stöd, den 23 oktober 2017, och underrättade parlamentet om detta samma dag.

3.  Europaparlamentet noterar att de nio berörda företagen innehar affärer och stormarknader som säljer konsumentprodukter. Parlamentet beklagar djupt minskningen av försäljningen i detaljhandeln mellan 2008 och 2015 med 60 % för handeln med hushållsapparater, 30 % för livsmedelsbutiker och 23 % för stormarknader.

4.  Europaparlamentet konstaterar att uppsägningarna är en direkt följd av nedgången i detaljhandelssektorn sedan 2008. Parlamentet noterar att 164 000 arbetstillfällen har gått förlorade mellan 2008 och 2015 i detaljhandeln, tillverkningsindustrin och byggsektorn, vilket motsvarar 64,2 % av det totala antalet förlorade arbetstillfällen.

5.  Europaparlamentet betonar att den ekonomiska krisen har medfört ett betydande nedåtgående tryck på de grekiska hushållens köpkraft sedan 2008. Parlamentet konstaterar den drastiska minskningen av utlåningen till företag och privatpersoner har inverkat på företagen inom detaljhandelssektorn. Parlamentet beklagar att kombinationen av dessa två faktorer har fört med sig en minskning av index för den totala omsättningen i detaljhandelssektorn, som sjönk med mer än 63 % under perioden 2008–2016. Parlamentet påpekar att de åtstramningsåtgärder som vidtagits sedan 2008, särskilt lönesänkningar, omförhandling av hyreskontrakt och senareläggning av förfallodagen för räkningar, har förvärrat situationen. Parlamentet påpekar att detta fall visar att de vidtagna åtgärderna inte har kunnat hantera den ekonomiska krisen på ett effektivt sätt och på lång sikt.

6.  Europaparlamentet betonar med oro att regionen Attika, där över 70 % av uppsägningarna har ägt rum, har en arbetslöshet på 22,9 %, medan den i de övriga tio regionerna varierar mellan 19,5 % på Egeiska öarna och 26,8 % i Ipiros och västra Makedonien. Parlamentet oroas av det faktum att sådana uppsägningar ytterligare kan förvärra den arbetslöshetssituation som dessa regioner stått inför sedan den ekonomiska och finansiella krisens början. Parlamentet noterar i synnerhet att 31,8 % av befolkningen i Attika löper risk att drabbas av fattigdom eller social utslagning.

7.  Europaparlamentet noterar att Grekland planerar fem olika typer av åtgärder: i) yrkesvägledning, ii) utbildning, omskolning och yrkesutbildning, iii) starta eget‑bidrag, iv) arbetssökar- och utbildningsbidrag samt v) sysselsättningsskapande stöd.

8.  Europaparlamentet konstaterar att 85,2 % av de berörda stödmottagarna är äldre än 55 år, och att 24,8 % är äldre än 64 år. Parlamentet betonar att det är beklagligt att det inte var möjligt att hitta en hållbar lösning för att förhindra att dessa personer sades upp, i synnerhet med tanke på att anciennitet är en försvårande omständighet när det gäller arbetssökande. Parlamentet välkomnar Greklands beslut att tillhandahålla arbetstagare yrkesutbildningar som motsvarar deras behov, särskilt äldre arbetstagares behov, och som är anpassade till de nuvarande behoven på arbetsmarknaden.

9.  Europaparlamentet konstaterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med generalsekreteraren och företrädare för den grekiska fackliga centralorganisationen, och välkomnar detta. Parlamentet erinrar om att en stark dialog mellan arbetsmarknadens parter på grundval av ömsesidigt förtroende och delat ansvar är det bästa verktyget för att finna samförståndslösningar och gemensamma infallsvinklar i fråga om att föregripa, förebygga och hantera omstruktureringsprocesser. Parlamentet betonar att en sådan dialog skulle kunna bidra till att förebygga förluster av arbetstillfällen och därmed behovet av fondens åtgärder.

10.  Europaparlamentet noterar att de inkomststödjande åtgärderna motsvarar 34,72 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket är precis under det tak på maximalt 35 % som fastställs i förordningen om fonden, och mycket högre än vad som föreslagits för andra fall nyligen. Parlamentet påminner om att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

11.  Europaparlamentet noterar att de grekiska myndigheterna bekräftar att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument.

12.  Europaparlamentet erinrar om att framtagandet av paketet av individanpassade tjänster som får stöd av fonden bör vara inriktat på initiativ som bidrar till sysselsättning, kompetenshöjning för arbetstagarna, tillvaratagande av deras samlade arbetslivserfarenhet för att de ska kunna nå ut till företagen, däribland kooperativ, och det bör samordnas med befintliga unionsprogram, t.ex. Europeiska socialfonden. Parlamentet är övertygat om att en enhetlig strategi skulle kunna minska risken för utlokalisering och skapa gynnsamma förhållanden för en återflytt av den industriella produktionen i unionen. Parlamentet framhåller att seriös förebyggande och föregripande politik i fråga om omstrukturering bör ha företräde framför eventuell användning av fonden. Parlamentet insisterar även på vikten av en verklig industripolitik på unionsnivå med sikte på en hållbar tillväxt för alla.

13.  Europaparlamentet påminner om att det i sin resolution av den 15 september 2016 om verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014(5) redan uttryckte oro över skillnaden mellan de resurser som begärs från fonden och de summor som återbetalas av medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att fortsätta uppmuntra medlemsstaterna att göra mer realistiska prognoser över de planerade kostnaderna, för att minimera behovet av att i efterhand återkräva medel.

14.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

15.  Europaparlamentet upprepar att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

16.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen att säkra allmänheten tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

17.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Grekland – EGF/2017/003 GR/Attica retail

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/6.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) Östra Makedonien, Trakien (EL11), Mellersta Makedonien (EL12), Västra Makedonien (EL13), Thessalien (EL14), Epirus (EL21), Västra Grekland (EL23), Grekiska fastlandet (EL24), Peloponnesos (EL25), Sydegeiska öarna (EL42), Kreta (EL43). (5) Antagna texter, P8_TA(2016)0361.

Europaparlamentets resolution av den 30 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Finland – EGF/2017/005 FI/Retail) (COM(2017)0618 – C8-0364/2017 – 2017/2231(BUD))

P8_TA(2017)0457 A8-0366/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0618 – C8-0364/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014−2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (nedan kallad förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0366/2017), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt.

C.  Finland lämnade in ansökan EGF/2017/005 FI/Retail om ekonomiskt stöd från fonden enligt insatskriterierna i artikel 4.1 b i förordningen om fonden efter 1 660 uppsägningar vid tre företag som är verksamma inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 47 (Detaljhandel utom med motorfordon och motorcyklar) i Nuts 2-regionerna Västra Finland, Helsingfors-Nyland, Södra Finland och Norra och Östra Finland . Totalt beräknas 1 500 uppsagda arbetstagare delta i åtgärderna.

D.  Medlemsstaterna är ansvariga för den finansiella kontrollen av åtgärder inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) i enlighet med artikel 21.1 i förordningen om fonden.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att de villkor som fastställs i artikel 4.1 b i förordningen om fonden är uppfyllda och att Finland är berättigat till ekonomiskt stöd på 2 499 360 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 4 165 600 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att kommissionen respekterade tidsfristen på tolv veckor från och med den dag då ansökan från de finländska myndigheterna togs emot fram till dess att kommissionen avslutade sin bedömning av huruvida ansökan uppfyllde villkoren för ekonomiskt stöd, den 23 oktober 2017, och underrättade parlamentet om detta samma dag.

3.  Europaparlamentet noterar att Finland hävdar att uppsägningarna är kopplade till genomgripande strukturförändringar inom världshandeln till följd av globaliseringen, särskilt den exponentiella tillväxten av den internationella e-handeln. Parlamentet noterar särskilt att ökningen av detaljhandeln på nätet i Finland, i kombination med icke EU-baserade webbutikers popularitet bland finländska konsumenter, har lett till en konstant minskning av de konventionella varuhusens försäljning i Finland sedan 2014.

4.  Europaparlamentet noterar att samtliga fyra Nuts 2-regioner i Finland berörs av de uppsägningar som gjordes vid två stora varuhuskedjor. Parlamentet konstaterar att dessa varuhuskedjor har drabbats av minskande kassaflöde och lönsamhet till följd av e-handelns tillväxt, förändrade köpvanor och bristande förtroende hos konsumenterna.

5.  Europaparlamentet betonar att uppsägningarna gjordes vid två varuhuskedjor och ett dotterbolag, som sedan 2015 alla har drabbats av allvarliga problem i form av minskad lönsamhet och minskade kassaflöden på grund av den växande e-handeln, förändrade shoppingvanor och bristande förtroende hos konsumenterna. Parlamentet beklagar att två av de berörda företagen i början av 2017 blev tvungna att lägga ned verksamheten helt.

6.  Europaparlamentet är medvetet om att det samtidigt skett en stor förändring när det gäller jobben inom detaljhandeln, med allt fler deltidsjobb där det krävs ny kompetens inom områden som t.ex. it, prognosmetoder, dataanalys, kommunikation, kundbeteende och logistik. Parlamentet beklagar att 43 % av personalen inom detaljhandeln i Finland är äldre än 45 år och saknar sådan kompetens. Parlamentet anser att hindren för återinträde på arbetsmarknaden för de arbetstagare som är över 50 år är en viktig fråga och ser med intresse fram emot en utvärdering av de pilotprojekt inom yrkesvägledning som har införts för denna grupp av uppsagda arbetstagare.

7.  Europaparlamentet understryker att ett stort antal av de uppsagda arbetstagarna är äldre än 55 år och mer än 76 % är kvinnor. Parlamentet erkänner därför vikten av aktiva arbetsmarknadsåtgärder som samfinansieras av fonden för att förbättra möjligheterna för återinträde på arbetsmarknaden för dessa utsatta grupper. Parlamentet gläder sig över att särskild uppmärksamhet har ägnats åt att anpassa de föreslagna åtgärderna till de specifika behoven hos målgrupperna.

8.  Europaparlamentet noterar att Finland planerar sju olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: handledning och andra förberedande åtgärder, ii) sysselsättnings- och företagstjänster, iii) utbildning, iv) startpeng, v) pilotprojekt inom yrkesvägledning, vi) lönesubvention och vii) resebidrag. Parlamentet välkomnar de planerade pilotprojekten inom yrkesvägledning som fokuserar på fysiska, psykiska eller andra problem som kan utgöra ett hinder för återinträde på arbetsmarknaden för personer över 50 år. Parlamentet noterar att tillräckliga medel har anslagits för kontroll och rapportering.

9.  Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar 22,05 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket är en bra bit under det tak på maximalt 35 % som fastställs i förordningen om fonden, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

10.  Europaparlamentet konstaterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med företrädare för närings-, trafik- och miljöcentralerna i Nyland, Birkaland, Norra Österbotten och Egentliga Finland och med arbets- och näringsbyrån i Nyland, samt företrädare för företag och fackföreningar.

11.  Europaparlamentet noterar att de finländska myndigheterna har intygat att de föreslagna åtgärderna inte kommer att få ekonomiskt stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument, att eventuell dubbelfinansiering kommer att förhindras och att åtgärderna kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna.

12.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som stöds via fonden bör utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och att det bör vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi.

13.  Europaparlamentet upprepar att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vädja till nationella myndigheter om att i framtida förslag lämna mer information om de sektorer som har tillväxtpotential och därför kan förväntas anställa folk, och att samla in underbyggda uppgifter om effekterna av finansieringen från fonden, inbegripet om kvaliteten på sysselsättningen i fråga och hur många som kan återintegreras tack vare insatser via fonden.

15.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen att säkra allmänheten tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

16.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Finland – EGF/2017/005 FI/Retail

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/7.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om det gemensamma förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som förlikningskommittén har antagit inom ramen för budgetförfarandet (14587/2017 – C8-0416/2017 – 2017/2044(BUD))

P8_TA(2017)0458 A8-0359/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förlikningskommitténs gemensamma förslag och Europaparlamentets, rådets och kommissionens uttalanden om detta (14587/2017 – C8‑0416/2017),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som kommissionen antog den 29 juni 2017 (COM(2017)0400),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som rådet antog den 4 september 2017 och översände till Europaparlamentet den 13 september 2017 (11815/2017 – C8‑0313/2017),

–  med beaktande av ändringsskrivelse nr 1/2018 till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, som kommissionen lade fram den 16 oktober 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2017 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(1), och de budgetändringar som antagits,

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(4),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(5),

–  med beaktande av artiklarna 90 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från parlamentets delegation till förlikningskommittén (A8-0359/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner förlikningskommitténs gemensamma förslag, som sammantaget består av följande dokument:

2.  Europaparlamentet bekräftar Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalanden, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av rådets och kommissionens ensidiga uttalanden, som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 är slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna lagstiftningsresolution till rådet och kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

BILAGA

18.11.2017

SLUTLIG

Budgeten för 2018 – De gemensamma slutsatsernas olika delar

Dessa gemensamma slutsatser omfattar följande delar:

1.  Budgeten för 2018

2.  Budgeten för 2017 − ändringsbudget nr 6/2017

3.  Uttalanden

Översikt

A.  Budgeten för 2018

Enligt de gemensamma slutsatsernas olika delar:

—  Totalt uppgår åtagandebemyndigandena till 160 113,5 miljoner EUR i 2018 års budget. Sammanlagt ger detta en marginal inom taken för den fleråriga budgetramen för 2018 på 1 600,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

—  Totalt uppgår betalningsbemyndigandena till 144 681,0 miljoner EUR i 2018 års budget.

—  Flexibilitetsmekanismen för 2018 tas i anspråk för att tillhandahålla ett belopp på 837,2 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden under rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap.

—  Den samlade marginalen för åtaganden utnyttjas till ett belopp på 1 113,7 miljoner EUR för rubrik 1a Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning och rubrik 1b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

—  Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/344 av den 14 december 2016 om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter under 2017(6) kommer att ändras för att justera avräkningsmodellen i syfte att minska det belopp som avräknas i rubrik 5 Administration under 2018 från 570 miljoner EUR till 318 miljoner EUR och på motsvarande sätt införa en kompensation på 252 miljoner EUR för samma rubrik under 2020.

—  Betalningsbemyndigandena för 2018 som avser utnyttjandet av flexibilitetsmekanismen under 2014, 2016, 2017 och 2018 beräknas av kommissionen uppgå till 678,3 miljoner EUR.

B.  Budgeten för 2017

Enligt de gemensamma slutsatsernas olika delar godtas förslaget till ändringsbudget 6/2017 enligt kommissionens förslag.

1.  Budgeten för 2018

1.1.  ”Avklarade” budgetposter

Om inget annat anges nedan i dessa slutsatser är alla budgetposter som varken ändrats av rådet eller parlamentet och de budgetposter för vilka parlamentet accepterat rådets ändringar under respektive behandling bekräftade.

För övriga budgetposter har förlikningskommittén kommit överens om slutsatserna i avsnitten 1.2–1.7 nedan.

1.2.  Sektorsövergripande frågor

Decentraliserade byråer

EU:s bidrag (i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) och antalet tjänster för samtliga decentraliserade byråer är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018 med undantag för:

—  Under rubrik 3:

o Europeiska polisbyrån (Europol, artikel 18 02 04) som tilldelas ytterligare 10 tjänster och vars åtagande- och betalningsbemyndiganden ökas med 3 690 000 EUR.

o Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo, artikel 18 03 02) vars åtagande- och betalningsbemyndiganden ökas med 5 000 000 EUR.

o Europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust, artikel 33 03 04) som tilldelas ytterligare 5 tjänster och vars åtagande- och betalningsbemyndiganden ökas med 1 845 000 EUR.

—  Under rubrik 1a:

o Europeiska byrån för GNSS (GSA, artikel 02 05 11) vars åtagande- och betalningsbemyndiganden ökas med 345 000 EUR.

o Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma, artikel 12 02 06) vars åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt antalet tjänster minskas till nivån i budgetförslaget.

Genomförandeorgan

EU:s bidrag (i åtagande- och betalningsbemyndiganden och antalet tjänster) till genomförandeorganen har fastställts på den nivå som föreslagits av kommissionen i förslaget till budget för 2018, såsom det ändrats genom ändringsskrivelserna 1 och 2/2018.

Pilotprojekt/förberedande åtgärder

Man har kommit överens om ett omfattande paket med 87 pilotprojekt/förberedande åtgärder till ett totalt belopp på 100,0 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, i enlighet med parlamentets förslag, utöver den förberedande åtgärd som kommissionen föreslog i förslaget till budget för 2018.

När ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd verkar täckas av en befintlig rättslig grund, kan kommissionen föreslå en överföring av anslag till den motsvarande rättsliga grunden i syfte att underlätta genomförandet av åtgärden.

Detta paket respekterar till fullo taken för de pilotprojekt och förberedande åtgärder som anges i budgetförordningen.

1.3.  Utgiftsrubrikerna i budgetramen - åtagandebemyndiganden

Efter att ha beaktat de ovanstående slutsatserna om ”avklarade” budgetposter, byråer samt pilotprojekt och förberedande åtgärder, har förlikningskommittén kommit överens om följande:

Rubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och arbetstillfällen

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018, men med de anpassningar som förlikningskommittén kommit överens om, i enlighet med följande tabell:

Som en följd av detta har den överenskomna nivån för åtagandebemyndigandena fastställts till 22 001,5 miljoner EUR, vilket inte ger någon marginal under utgiftstaket för rubrik 1a på 21 239 miljoner EUR och ett utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden till ett belopp på 762,5 miljoner EUR.

Rubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018, men med den anpassning som förlikningskommittén kommit överens om, i enlighet med följande tabell:

Som en följd av detta har den överenskomna nivån för åtagandebemyndigandena fastställts till 55 532,2 miljoner EUR, vilket inte ger någon marginal under utgiftstaket för rubrik 1a på 55 181 miljoner EUR och ett utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden till ett belopp på 351,2 miljoner EUR.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018, men med de anpassningar som förlikningskommittén kommit överens om, i enlighet med följande tabell:

Minskningen av åtagandebemyndigandena beror helt på tillgången till högre inkomster avsatta för särskilda ändamål från EGFJ:s överskott av den 31 oktober 2017, som kommer att täcka hela sektorns behov såsom det uppdateras i ändringsskrivelse 1/2018. Bland dessa uppdaterade behov innebär ändringsskrivelse 1/2018 en ökning av betalningarna för:

—  unga jordbrukare med 34 miljoner EUR (budgetpost 05 03 01 13),

—  jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön med 95 miljoner EUR (budgetpost 05 03 01 11),

—  övriga åtgärder för griskött, fjäderfä, ägg, biodling, övriga animaliska produkter med 60 miljoner EUR (budgetpost 05 02 15 99)

—  nationella stödprogram för vinsektorn med 7 miljoner EUR (budgetpost 05 02 09 08), och

—  lagringsåtgärder för skummjölkspulver med 2 miljoner EUR (budgetpost 05 02 12 02).

Som en följd av detta fastställs den överenskomna nivån för åtagandebemyndigandena till 59 285,3 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 981,7 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 2.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018, men med de anpassningar som förlikningskommittén kommit överens om, i enlighet med följande tabell:

Som en följd av detta fastställs den överenskomna nivån för åtagandebemyndigandena till 3 493,2 miljoner EUR, vilket inte ger någon marginal under utgiftstaket för rubrik 3, och ett utnyttjande av 837,2 miljoner EUR genom flexibilitetsmekanismen.

Rubrik 4 – Europa i världen

Åtagandebemyndigandena är fastställda på den nivå som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018, men med de anpassningar som förlikningskommittén kommit överens om, i enlighet med följande tabell:

Som en följd av detta fastställs den överenskomna nivån för åtagandebemyndigandena till 9 568,8 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 256,2 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 4.

Rubrik 5 – Administration

Antalet tjänster i institutionernas tjänsteförteckningar och de anslag som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018, har godkänts av förlikningskommittén med följande undantag:

—  Parlamentets avsnitt godkänns i enlighet med parlamentets behandling.

—  Rådets avsnitt godkänns i enlighet med rådets behandling.

—  Europeiska utrikestjänsten tilldelas ytterligare 800 000 EUR till den nyinrättade budgetposten 2 2 1 4 Kapaciteten för strategisk kommunikation. Syftet med detta är att på lämpligt sätt utrusta Europeiska utrikestjänsten för att täcka verktyg för strategisk kommunikation, kontraktering av expertis inom strategisk kommunikation, stöd till språklig mångfald när det gäller produkter inom strategisk kommunikation och uppbyggnad och upprätthållande av ett nätverk av specialister i bekämpning av desinformation i medlemsstaterna och grannländerna. Budgetpost 3 0 0 4 Andra administrativa utgifter minskas med 800 000 EUR för att säkerställa budgetneutralitet.

Dessutom kommer konsekvenserna i budgeten för 2018 av den automatiska uppdateringen av lönerna, som ska tillämpas från och med den 1 juli 2017, ingå i alla avsnitten för institutionerna enligt följande:

Slutligen gjordes ytterligare minskningar på 5 miljoner EUR för alla institutioner för utgifter som avser byggnader enligt följande:

Som en följd av detta och efter att ha tagit hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder (3,5 miljoner EUR) som föreslås i avsnitt 1.2 ovan, fastställs den överenskomna nivån för åtagandebemyndigandena till 9 665,5 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 362,5 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 5, efter användning av 318,0 miljoner EUR av marginalen för att kompensera för utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter under 2017.

Särskilda instrument: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för katastrofbistånd och Europeiska unionens solidaritetsfond

Åtagandebemyndigandena för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och för reserven för katastrofbistånd har fastställts på den nivå som föreslagits av kommissionen i förslaget till budget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018. Reserven för Europeiska unionens solidaritetsfond minskas (artikel 40 02 44).

1.4.  Betalningsbemyndiganden

Den totala nivån för betalningsbemyndigandena i budgeten för 2018 är fastställd till nivån i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018 med följande anpassningar som förlikningskommittén kommit överens om:

1.  Först och främst tas hänsyn till den godkända nivån för åtagandebemyndigandena för de icke-differentierade utgifterna, för vilka betalningsbemyndigandena motsvarar åtagandebemyndigandena. Detta omfattar den ytterligare minskningen av jordbruksutgifterna med - 229,9 miljoner EUR. Den kombinerade effekten blir en minskning med - 255,3 miljoner EUR.

2.  Betalningsbemyndigandena för alla nya pilotprojekt och förberedande åtgärder som föreslagits av parlamentet är fastställda till 50 % av motsvarande åtagandebemyndiganden, eller till den nivå som föreslagits av parlamentet om denna är lägre. Vid en förlängning av befintliga pilotprojekt och förberedande åtgärder är nivån på betalningsbemyndigandena den som fastställts i budgetförslaget plus 50 % av motsvarande nya åtagandebemyndiganden, eller den nivå som föreslagits av parlamentet om den är lägre. Den kombinerade effekten är en minskning med 50,0 miljoner EUR.

3.  Anpassningarna av följande budgetposter har överenskommits till följd av utvecklingen av åtagandena för differentierade anslag:

4.  Ytterligare minskningar av betalningsbemyndigandena för följande budgetposter:

1.  Reserven för Europeiska unionens solidaritetsfond (artikel 40 02 44) minskas (- 88,0 miljoner EUR).

Dessa åtgärder kommer att innebära att nivån på betalningsbemyndigandena kommer att uppgå till 144 681,0 miljoner EUR, en minskning med -582,5 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018.

1.5.  Reserv

Det finns inga reserver utöver dem i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018, med undantag för budgetpost 22 02 03 01 Stöd till Turkiet – politiska reformer och en progressiv anpassning till EU:s regelverk för vilken 70 000 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 35 000 000 EUR i betalningsbemyndiganden placeras i reserven i avvaktan på att följande villkor ska uppfyllas:

”Beloppet ska frigöras först när Turkiet gör tillräckliga mätbara framsteg när det gäller rättsstatsprincipen, demokrati, mänskliga rättigheter och pressfrihet, i enlighet med kommissionens årliga rapport.”

Anmärkningarna till budgetpost 22 02 03 01 ändras i enlighet med detta.

1.6.  Budgetanmärkningar

Om inte annat specifikt nämnts i punkterna ovan har de ändringar som gjorts av Europaparlamentets eller rådet av budgetanmärkningarna godkänts, med undantag för de budgetposter som anges i följande två tabeller:

—  Budgetposter för vilka Europaparlamentets ändringar godkänns med de ändringar som kommissionen föreslår i sin skrivelse om genomförbarheten.

—  Budgetposter för vilka respektive budgetanmärkning enligt budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018 och uppdateringen av EGFJ, godkänns.

Det är underförstått att ändringar från Europaparlamentet eller rådet inte kan ändra eller utvidga tillämpningsområdet för en befintlig rättslig grund eller inkräkta på institutionernas administrativa självständighet, och att åtgärderna kan täckas med tillgängliga resurser.

1.7.  Nya budgetposter

Den budgetkontoplan som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, såsom det ändrats genom ändringsskrivelse 1/2018, godkänns med inbegripandet av:

—  de nya pilotprojekt och förberedande åtgärder som föreslås i avsnitt 1.2 ovan, och

—  den nya budgetpost 2 2 1 4 inom Europeiska utrikestjänstens avsnitt som föreslås i punkt 1.3.

2.  Budgeten för 2017

Förslaget till ändringsbudget 6/2017 godkänns enligt kommissionens förslag.

3.  Uttalanden

3.1.  Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om betalningsbemyndigandena

Mot bakgrund av genomförandet påminner Europaparlamentet och rådet om att det är nödvändigt att säkerställa en ordnad utveckling av betalningarna i förhållande till anslagen för åtaganden i syfte att undvika ett onormalt antal obetalda fakturor vid årets slut.

Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen att fortsätta att noggrant och aktivt övervaka genomförandet av programmen för 2014–2020. De uppmanar i detta syfte kommissionen att i god tid lägga fram uppdaterade uppgifter om hur genomförandet fortlöper samt beräkningar för krav på betalningsbemyndiganden för 2018.

Rådet och Europaparlamentet kommer att fatta nödvändiga beslut i tid avseende vederbörligen motiverade behov för att förhindra ackumulering av en överdrivet stor mängd obetalda räkningar och för att säkerställa att betalningskrav ersätts i vederbörlig ordning.

3.2.  Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet(9) och kommissionen om ungdomssysselsättningsinitiativet

Europaparlamentet, rådet och kommissionen erinrar om att det förblir en viktig och gemensam politisk prioritering att minska arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, och bekräftar därför på nytt sin föresats att på bästa sätt använda de tillgängliga budgetresurserna för att motverka den, framför allt genom ungdomssysselsättningsinitiativet.

De välkomnar därför det faktum att initiativet har fått ökade medel för 2018. Det räcker emellertid inte med tillräcklig finansiering i EU-budgeten; det måste också samtidigt finnas förfaranden som gör att den på ett effektivt sätt kan genomföras.

För att de antagna åtgärderna ska få största möjliga effekt måste Europaparlamentet, rådet och kommissionen ha ett effektivt samarbete i detta avseende.

Rådet och Europaparlamentet åtar sig därför att som en prioriterad fråga överväga att ändra förordningen om gemensamma bestämmelser, vilket är nödvändigt för antagandet av 2018 års budget.

Kommissionen ska underlätta ett snabbt godkännande av ändringar i programmen för genomförande av ungdomssysselsättningsinitiativet.

3.3.  Ensidigt uttalande från kommissionen om ungdomssysselsättningsinitiativet

En minskning av ungdomsarbetslösheten förblir en viktig politisk prioritering. Kommissionen åtar sig att noga följa utvecklingen av genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet. Om genomförandet av initiativet påskyndas, och om det finns tillräcklig absorptionsförmåga för en ökning, kommer kommissionen att föreslå att ungdomssysselsättningsinitiativet får ökad finansiering genom en ändringsbudget som finansieras genom den samlade marginalen för åtaganden i enlighet med artikel 14 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

I detta fall förväntar sig kommissionen att rådet och Europaparlamentet snabbt behandlar alla eventuella förslag till ändringsbudget.

3.4.  Ensidigt uttalande från rådet om personalminskningen på 5 %

Rådet erinrar om att det år som satts som mål för ett fullständigt genomförande av personalminskningen på 5 % var 2017. Alla institutioner, organ och byråer har emellertid inte uppfyllt minskningsmålet, och rådet förordar därför fortsatta insatser under 2018 så att överenskommelsen kan hållas.

Det är mycket viktigt att det 5-procentiga personalminskningsmålet genomförs av alla institutioner, organ och byråer, och att detta övervakas fram till dess att det är helt uppfyllt. Med beaktande av detta uppmanar rådet kommissionen att fortsätta att bedöma resultatet av detta arbete så att lärdomar kan dras för framtiden.

(1) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2017)0408. (2) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105. (3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (6) EUT L 50, 28.2.2017, s. 57. (7) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring. (8) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring. (9) Förenade kungariket stöder inte detta uttalande.

Europaparlamentets beslut av den 30 november 2017 om begäran om upphävande av Ana Gomes immunitet (2017/2096(IMM))

P8_TA(2017)0459 A8-0363/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut,

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Ana Gomes immunitet som översändes den 30 maj 2017 av Portugals ständiga representation vid Europeiska unionen, undertecknad av den biträdande allmänna åklagaren i Portugal i samband med att ett brottmålsförfarande inletts vid allmänna åklagarmyndigheten vid distriktsdomstolen i Peso da Régua – distriktet Vila Reale (ref. NUIPC 430/16.6T9LSBP), och tillkännagiven i kammaren den 12 juni 2017,

–  efter att ha hört Ana Gomes i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 157.2 i Portugals författning och artikel 11 i stadgan för ledamöter i Portugals nationalförsamling,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0363/2017), och av följande skäl:

A.  En åklagare vid Portugals åklagarmyndighet i distriktet Vila Real, den allmänna åklagaren vid distriktsdomstolen i Peso da Régua, har lämnat in en begäran om upphävande av den parlamentariska immuniteten för Europaparlamentets ledamot Ana Gomes, på grund av uttalanden som hon gjort i en intervju med tidningen Diário de Notícias som tidningen publicerade på internet den 29 april 2016. Syftet med den inkomna begäran var att inleda ett straffrättsligt förfarande mot Ana Gomes och göra det möjligt att höra henne inom ramen för det förfarandet.

B.  Tidningsartikeln handlade om nyheter om husrannsakningar och efterforskningar med koppling till skeppsvarvet i Viana do Castelo, och i texten angavs att Ana Gomes, angående försäljningen av fartyget Atlântida, som enligt henne sålts ”för några ynka kronor”, förklarat att det var ”ett tecken på att det rör på sig i ett uppenbart korruptionsfall”.

C.  De yttranden Ana Gomes gjort kan i teorin sägas utgöra tre brott: förtal av en organisation, enhet eller juridisk person, brott som beskrivs och straffbeläggs i artikel 187.1 och 187.2 a samt artikel 183.2 i brottsbalken. Målsägande utgörs av två civila parter och brotten kan bestraffas med upp till två års fängelse eller med dagsböter i minst 120 dagar.

D.  Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

E.  I artikel 5 i Europaparlamentets arbetsordning fastställs att parlamentet, vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier, ska verka för att upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och säkerställa ledamöternas oberoende när dessa utför sitt uppdrag.

F.  EU-domstolen har fastställt att ett uttalande som en ledamot gör utanför Europaparlamentet kan sägas utgöra en åsikt som framförs under utövandet av den berörda ledamotens ämbete i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7, när det finns en subjektiv uppfattning som har ett direkt och tydligt samband med ledamotens utövande av sitt uppdrag i Europaparlamentet. Det fästs alltså inte någon vikt vid den plats där uttalandet gjorts, utan vid dess karaktär och innehåll.

G.  I dag förs den politiska debatten i allt högre grad utanför parlamentet, genom kommunikationsmedel som sträcker sig från tidningar och annan tryckt press till intervjuer, bloggar och internet.

H.  Ana Gomes uttalanden i intervjun i fråga gjordes under utövandet av hennes uppdrag som ledamot av Europaparlamentet, och i synnerhet inom ramen för de skyldigheter som ingår i hennes roll som vice ordförande för den undersökningskommitté som har i uppgift att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt.

I.  Ana Gomes uttalanden är direkt knutna till det hon sagt i tv-programmet TVI24- Cara a Cara - Ana Gomes versus Carlos Abreu Amorim (TVI24 – ansikte mot ansikte – Ana Gomes mot Carlos Abreu Amorim) som sändes den 29 november 2013, och avseende vilka Europaparlamentet har försvarat hennes immunitet(2).

J.  Ana Gomes uttalanden omfattas av hennes verksamhet som ledamot av Europaparlamentet.

1.  Europaparlamentet beslutar att inte upphäva Ana Gomes immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Portugal och till Ana Gomes.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/Europaparlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23. (2) Europaparlamentets beslut av den 13 november 2014 om begäran om upphävande av Ana Gomes immunitet (EUT C 285, 5.8.2016, s. 19).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller ändringarna av medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning och målet Europeiskt territoriellt samarbete (COM(2017)0565 – C8-0342/2017 – 2017/0247(COD))

P8_TA(2017)0460 A8-0358/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0565),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0342/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av skrivelsen från budgetutskottet,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A8-0358/2017).

A.  Ärendets brådska gör det befogat att gå vidare till omröstning före utgången av den tidsfrist på åtta veckor som fastställs i artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 30 november 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/…om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller ändringarna av medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning och för målet Europeiskt territoriellt samarbete

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2305.)

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska unionen och Arabrepubliken Egypten som fastställer villkoren för Arabrepubliken Egyptens deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) (11965/2017 – C8-0345/2017 – 2017/0196(NLE))

P8_TA(2017)0461 A8-0353/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (11965/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska unionen och Arabrepubliken Egypten som fastställer villkoren för Arabrepubliken Egyptens deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) (11926/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/1324 av den 4 juli 2017 om unionens deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) som genomförs gemensamt av flera medlemsstater(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 186 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0345/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0353/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Arabrepubliken Egypten.

(1) EUT L 185, 18.7.2017, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska unionen och Demokratiska folkrepubliken Algeriet som fastställer villkoren för Demokratiska folkrepubliken Algeriets deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) (11964/2017 – C8-0346/2017 – 2017/0197(NLE))

P8_TA(2017)0462 A8-0354/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (11964/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska unionen och Demokratiska folkrepubliken Algeriet som fastställer villkoren för Demokratiska folkrepubliken Algeriets deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) (11924/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/1324 av den 4 juli 2017 om unionens deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) som genomförs gemensamt av flera medlemsstater(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 186 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0346/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0354/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Demokratiska folkrepubliken Algeriet.

(1) EUT L 185, 18.7.2017, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska unionen och Hashemitiska konungariket Jordanien som fastställer villkoren för Hashemitiska konungariket Jordaniens deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) (11966/2017 – C8-0343/2017 – 2017/0200(NLE))

P8_TA(2017)0463 A8-0355/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (11966/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska unionen och Hashemitiska konungariket Jordanien som fastställer villkoren för Hashemitiska konungariket Jordaniens deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) (11927/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/1324 av den 4 juli 2017 om unionens deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) som genomförs gemensamt av flera medlemsstater(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 186 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0343/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0355/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Hashemitiska konungariket Jordanien.

(1) EUT L 185, 18.7.2017, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Chiles, Islands och Bahamas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2017)0360 – C8-0234/2017 – 2017/0150(NLE))

P8_TA(2017)0464 A8-0364/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2017)0360),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8‑0234/2017),

–  med beaktande av domstolens yttrande(1) över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artiklarna 78c och 108.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0364/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Chiles, Islands och Bahamas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå.

(1) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Österrike och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Panamas, Uruguays, Colombias och El Salvadors anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2017)0369 – C8-0231/2017 – 2017/0153(NLE))

P8_TA(2017)0465 A8-0362/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktandet av förslaget till rådets beslut (COM(2017)0369),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8‑0231/2017),

–  med beaktande av domstolens yttrande(1) över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artiklarna 78c och 108.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0362/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för Österrike och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Panamas, Uruguays, Colombias och El Salvadors anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå.

(1) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Kroatien, Nederländerna, Portugal och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta San Marinos anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2017)0359 – C8-0232/2017 – 2017/0149(NLE))

P8_TA(2017)0466 A8-0360/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2017)0359),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0232/2017),

–  med beaktande av domstolens yttrande(1) över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artiklarna 78c och 108.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0360/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för Kroatien, Nederländerna, Portugal och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta San Marinos anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå.

(1) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till rådets beslut om bemyndigande för Luxemburg och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Georgiens och Sydafrikas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2017)0357 – C8-0233/2017 – 2017/0148(NLE))

P8_TA(2017)0467 A8-0361/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2017)0357),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0233/2017),

–  med beaktande av domstolens yttrande(1) över Europeiska unionens exklusiva externa befogenhet med avseende på godtagande av ett tredjelands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artiklarna 78c och 108.8 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0361/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner bemyndigandet för Luxemburg och Rumänien att i Europeiska unionens intresse godta Georgiens och Sydafrikas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och till Haagkonferensen för internationell privaträtts permanenta byrå.

(1) Domstolens yttrande av den 14 oktober 2014, 1/13, ECLI:EU:C:2014:2303.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information samt om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (COM(2016)0850 – C8-0158/2017 – 2016/0360B(COD))

P8_TA(2017)0468 A8-0255/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0850),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0158/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 30 mars 2017(2),

–  med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 18 maj 2017 om att ge utskottet för ekonomi och valutafrågor tillstånd att dela upp kommissionens förslag och att utarbeta två separata lagstiftningsbetänkanden på grundval av detta,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 november 2017] att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0255/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 30 november 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller övergångsarrangemang för att mildra inverkan på kapitalbasen av införandet av IFRS 9 och för hanteringen av vissa av den offentliga sektorns exponeringar uttryckta i en medlemsstats nationella valuta som stora exponeringar

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2395.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C 209, 30.6.2017, s. 36.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred (COM(2016)0447 – C8-0264/2016 – 2016/0207(COD))

P8_TA(2017)0469 A8-0261/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0447),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 209.1 och 212.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0264/2016),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 27 oktober 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 39 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0261/2017),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som bifogas denna resolution, som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien) tillsammans med den slutliga lagstiftningsakten.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 30 november 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EU) nr 230/2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2306.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande om finansieringskällor för biståndsåtgärder enligt artikel 3a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred

Europaparlamentet, rådet och kommissionen är eniga om att kapacitetsuppbyggnad till stöd för utveckling och säkerhet för utveckling bör finansieras inom rubrik IV i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, i första hand genom omfördelningar, varvid den ekonomiska balansen mellan alla instrument bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter under det årliga budgetförfarandet bör omfördelningar inte omfatta anslag som avsatts för åtgärder inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki (COM(2016)0853 – C8-0479/2016 – 2016/0363(COD))

P8_TA(2017)0470 A8-0302/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0853),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0479/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 november 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0302/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 30 november 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/…om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2017/2399.)

(1) EUT C 132, 26.4.2017, s. 1. (2) EUT C 173, 31.5.2017, s. 41.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor (COM(2016)0757 – C8-0004/2017 – 2016/0370(CNS))

P8_TA(2017)0471 A8-0307/2017

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0757),

–  med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0004/2017),

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0307/2017),

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till direktiv Skäl -1 (nytt) (-1)   Skillnaden mellan förväntade mervärdesskatteintäkter och de mervärdesskatteintäkter som faktiskt uppbärs (mervärdesskattefelet) i unionen uppgick till ca 152 miljarder EUR 2015, och de gränsöverskridande bedrägerierna orsakar mervärdesskatteförluster i unionen på ca 50 miljarder EUR per år. Detta gör mervärdesskatten till en viktig fråga som måste behandlas på unionsnivå och antagandet av ett slutgiltigt mervärdesskattesystem grundat på destinationsprincipen är av avgörande betydelse. Ändring 2 Förslag till direktiv Skäl 3 (3)  I bedömningen av dessa särskilda ordningar som infördes den 1 januari 2015 har man identifierat ett antal områden där det finns utrymme för förbättringar. För det första bör arbetsbördan minskas för mikroföretag som är etablerade i en medlemsstat och som tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster till andra medlemsstater, för att fullgöra mervärdesskatteskyldigheter i andra medlemsstater än i sin etableringsmedlemsstat. Ett gemenskapsomfattande tröskelvärde bör därför införas upp till vilket dessa tillhandahållanden blir föremål för mervärdesskatt i deras etableringsmedlemsstat. För det andra är kravet på att medlemsstaterna ska följa alla medlemsstaternas krav på fakturor och registerföring till vilka varorna eller tjänsterna tillhandahålls mycket betungande. Följaktligen, för att minimera företagens bördor, bör reglerna om fakturering och registerföring vara de som gäller i den identifieringsmedlemsstat där leverantören använder de särskilda ordningarna. För det tredje kan beskattningsbara personer som inte är etablerade inom gemenskapen men som är mervärdesskatteregistrerade i en medlemsstat (t.ex. på grund av att de utför tillfälliga transaktioner som beskattas i den medlemsstaten) varken använda den särskilda ordningen för beskattningsbara personer som inte är etablerade i gemenskapen, eller den särskilda ordningen för beskattningsbara personer som är etablerade i gemenskapen. Följaktligen föreslås det att dessa beskattningsbara personer bör få använda den särskilda ordningen för beskattningsbara personer som inte är etablerade inom gemenskapen. (3)  I bedömningen av dessa särskilda ordningar som infördes den 1 januari 2015 har man identifierat ett antal områden där det finns utrymme för förbättringar. För det första bör arbetsbördan minskas för mikroföretag som är etablerade i en medlemsstat och som tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster till andra medlemsstater, för att fullgöra mervärdesskatteskyldigheter i andra medlemsstater än i sin etableringsmedlemsstat. Ett gemenskapsomfattande tröskelvärde bör därför införas upp till vilket dessa tillhandahållanden blir föremål för mervärdesskatt i deras etableringsmedlemsstat. För det andra är kravet på att medlemsstaterna ska följa faktureringskraven i alla de medlemsstater till vilka varorna eller tjänsterna tillhandahålls mycket betungande. Följaktligen, för att minimera företagens bördor, bör reglerna om fakturering vara de som gäller i den identifieringsmedlemsstat där leverantören använder de särskilda ordningarna. För det tredje kan beskattningsbara personer som inte är etablerade inom gemenskapen men som är mervärdesskatteregistrerade i en medlemsstat (t.ex. på grund av att de utför tillfälliga transaktioner som beskattas i den medlemsstaten) varken använda den särskilda ordningen för beskattningsbara personer som inte är etablerade i gemenskapen, eller den särskilda ordningen för beskattningsbara personer som är etablerade i gemenskapen. Följaktligen föreslås det att dessa beskattningsbara personer bör få använda den särskilda ordningen för beskattningsbara personer som inte är etablerade inom gemenskapen. Ändring 3 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt) (3a)   Utvärderingen av den enda kontaktpunkten har i stort sett varit positiv, men 99 % av de mervärdesskatteintäkter som behandlas via denna enda kontaktpunkt deklareras av endast 13 % av de företag som är registrerade, vilket visar att medlemsstaterna måste uppmuntra ett större antal små och medelstora företag att använda systemet med en enda kontaktpunkt, i syfte att undanröja hindren för gränsöverskridande e-handel. Ändring 4 Förslag till direktiv Skäl 9a (nytt) (9a)   Detta ändringsdirektiv skulle kunna leda till en ökning av de administrativa kostnaderna för små försändelser, eftersom de berörda förpackningarna måste ha ett särskiljande märke som visar att mervärdesskattesystemet för import har använts och postsektorn måste sortera förpackningarna efter huruvida mervärdesskattesystemet för import har använts. Medlemsstaterna och kommissionen bör särskilt uppmärksamma konsekvenserna för postsektorn. Ändring 5 Förslag till direktiv Skäl 14 (14)  Tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv ska i tillämpliga fall ta hänsyn till den tid som behövs för att genomföra de åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv och för att medlemsstaterna ska anpassa sina it-system för registrering, deklaration och betalning av mervärdesskatt. (14)  Tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv bör i tillämpliga fall ta hänsyn till den tid som behövs för att genomföra de åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv och för att medlemsstaterna och företagen ska anpassa sina it-system för registrering, deklaration och betalning av mervärdesskatt. Ändring 6 Förslag till direktiv Skäl 17a (nytt) (17a)   Kommissionens förslag är endast ett steg på vägen för att åtgärda mervärdesskattefelet. Ytterligare åtgärder är nödvändiga för att effektivt bekämpa mervärdesskattebedrägeri i unionen. Ändring 7 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led -1 (nytt) Direktiv 2006/112/EG Artikel 14 – punkt 3a (ny) (-1)  I artikel 14 ska följande punkt läggas till: ”3a. Om en beskattningsbar person som agerar i eget namn men för någon annans räkning deltar i en distansförsäljning av varor som importeras från tredje länder eller territorier i försändelser med ett realvärde som uppgår till högst 150 EUR, eller motsvarande värde i nationell valuta, och har en årsomsättning som överstiger 1 000 000 EUR eller motsvarande värde i nationell valuta under det aktuella kalenderåret, inklusive fall där ett telekommunikationsnät, ett gränssnitt eller en portal som används för distansförsäljningsändamål, ska den beskattningsbara personen anses själv ha tagit emot och tillhandahållit varorna.” Ändring 8 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 2 Direktiv 2006/112/EG Artikel 58 – punkt 2 – led b b)  Tjänster tillhandahålls förvärvare som befinner sig i en annan medlemsstat än den medlemsstat som avses i led a. b)  Tjänster tillhandahålls förvärvare som befinner sig i en annan medlemsstat än den medlemsstat som avses i led a, och Ändring 9 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 2 Direktiv 2006/112/EG Artikel 58 – punkt 2 – led c c)  Det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för sådana leveranser under innevarande kalenderår som inte överstiger 10 000 euro, eller motsvarande belopp i nationell valuta, och inte heller gjorde det under det föregående kalenderåret. c)  Det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för sådana leveranser under innevarande kalenderår som inte överstiger 35 000 EUR, eller motsvarande belopp i nationell valuta, och inte heller gjorde det under det föregående kalenderåret. Ändring 10 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 – led 6 Direktiv 2006/112/EG Artikel 369 – punkt 2 – stycke 2 ”Identifieringsmedlemsstaten ska fastställa den tidsperiod under vilken räkenskaperna ska bevaras av den beskattningsbara person som inte är etablerad i gemenskapen.” ”Räkenskaperna ska bevaras i fem år efter utgången av det kalenderår då transaktionen genomfördes.” Ändring 11 Förslag till direktiv Artikel 2 – rubriken Ändringar av direktiv 2006/112/EG med verkan från och med den 1 januari 2021 Ändringar av direktiv 2006/112/EG med verkan från och med den 1 april 2021 Ändring 12 Förslag till direktiv Artikel 2 – inledningen Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska direktiv 2006/112/EG ändras på följande sätt: Med verkan från och med den 1 april 2021 ska direktiv 2006/112/EG ändras på följande sätt: Ändring 13 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 1 – led 6 Direktiv 2006/112/EG Avdelning V – kapitel 3a – artikel 59c – punkt 1 – led c c)  Det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för leveranser som omfattas av dessa bestämmelser under innevarande kalenderår inte överstiger 10 000 euro, eller motsvarande belopp i nationell valuta, och inte heller gjorde det under det föregående kalenderåret. c)  Det sammanlagda beloppet, exklusive mervärdesskatt, för leveranser som omfattas av dessa bestämmelser under innevarande kalenderår inte överstiger 35 000 EUR, eller motsvarande belopp i nationell valuta, och inte heller gjorde det under det föregående kalenderåret. Ändring 14 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 1 – led 7 Direktiv 2006/112/EG Artikel 143 – punkt 1 – led ca ”ca) Import av varor när mervärdesskatten deklareras enligt den särskilda ordningen i avdelning XII i kapitel 6 i avsnitt 4 och när, senast vid inlämnandet av importdeklarationen, registreringsnummer för mervärdesskatt för leverantören eller en förmedlare som agerar för dennes räkning enligt artikel 369q har lämnats till den behöriga tullmyndigheten i den importerande medlemsstaten.” ”ca) Import av varor när mervärdesskatten deklareras enligt den särskilda ordningen i avdelning XII i kapitel 6 i avsnitt 4 och när, senast vid inlämnandet av importdeklarationen, registreringsnummer för mervärdesskatt för leverantören eller en förmedlare som agerar för dennes räkning enligt artikel 369q har lämnats till den behöriga tullmyndigheten i den importerande medlemsstaten, samtidigt ska kommissionen i en rättsakt fastställa exakt vilken form denna importdeklaration ska ha.” Ändring 15 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 1 – led 21 Direktiv 2006/112/EG Artikel 369b Medlemsstaterna ska tillåta att en beskattningsbar person som bedriver gemenskapsintern distansförsäljning av varor och en beskattningsbar person som inte är etablerad i konsumtionsmedlemsstaten och som tillhandahåller tjänster till en icke beskattningsbar person som är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas i den medlemsstaten, utnyttjar denna särskilda ordning. Denna särskilda ordning ska tillämpas på alla sådana varor eller tjänster som tillhandahålls inom gemenskapen. Medlemsstaterna ska tillåta att en beskattningsbar person som bedriver gemenskapsintern distansförsäljning av varor och en beskattningsbar person som inte är etablerad i konsumtionsmedlemsstaten och som tillhandahåller tjänster till en icke beskattningsbar person, att använda den särskilda ordningen i detta kapitel, oavsett var denna icke beskattningsbara person är etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas. Denna särskilda ordning ska tillämpas på alla sådana varor eller tjänster som tillhandahålls inom gemenskapen. Ändring 16 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 1 – led 29 Direktiv 2006/112/EG Artikel 369l – stycke 1 – led 5a (nytt) 5a.   Varornas värde, som inte får överstiga 150 EUR i enlighet med detta stycke, ska fastställas av valutaomräkningen i enlighet med artikel 53 i unionens tullkodex, under förutsättning att varorna handlas i utländsk valuta. Ändring 17 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 1 – led 30 Direktiv 2006/112/EG Artikel 369y Om mottagaren av importerade varor i försändelser med ett realvärde på högst 150 euro inte väljer att tillämpa den normala ordningen för import av varor, inklusive tillämpningen av en reducerad mervärdesskattesats i enlighet med artikel 94.2, ska importmedlemsstaten tillåta den person som anmäler varornas ankomst till tullen på gemenskapens territorium att använda särskilda ordningar för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import av varor där försändelsen eller transporten avslutas i denna medlemsstat. Om den särskilda ordningen i kapitel 6 avsnitt 4 inte utnyttjas vid import av varor i försändelser med ett realvärde på högst 150 EUR, ska importmedlemsstaten tillåta den person som anmäler varornas ankomst till tullen åt den person för vilken varorna är avsedda inom gemenskapens territorium att använda särskilda ordningar för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import av varor där försändelsen eller transporten avslutas i denna medlemsstat. Ändring 18 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 1 – led 30 Direktiv 2006/112/EG Artikel 369z – punkt 1 – led b b)  Den person som anmäler varornas ankomst till tullen inom gemenskapens territorium ska ansvara för uppbörden av mervärdesskatt från den person för vilken varorna är avsedda. b)  Den person som deklarerar varornas ankomst till tullen inom gemenskapens territorium ska ansvara för uppbörden av mervärdesskatt från den person för vilken varorna är avsedda. Ändring 19 Förslag till direktiv Artikel 2 – stycke 1 – led 30 Direktiv 2006/112/EG Artikel 369z – punkt 2 2.  Medlemsstaterna ska föreskriva att den person som anmäler varornas ankomst till tullen i gemenskapen vidtar lämpliga åtgärder för att se till att korrekt skatt betalas av den person till vilken varorna är avsedda. 2.  Medlemsstaterna ska föreskriva att den person som deklarerar varornas ankomst till tullen i gemenskapen vidtar lämpliga åtgärder för att se till att korrekt skatt betalas av den person till vilken varorna är avsedda. Ändring 20 Förslag till direktiv Artikel 3 Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska avdelning IV i direktiv 2009/132/EG utgå: Med verkan från och med den 1 april 2021 ska avdelning IV i direktiv 2009/132/EG utgå: Ändring 21 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 – stycke 4 De ska tillämpa de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 2 och artikel 3 i detta direktiv från och med den 1 januari 2021. De ska tillämpa de bestämmelser som är nödvändiga för att följa artikel 2 och artikel 3 i detta direktiv från och med den 1 april 2021.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 30 november 2017 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (COM(2016)0755 – C8-0003/2017 – 2016/0371(CNS))

P8_TA(2017)0472 A8-0306/2017

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0755),

–  med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0003/2017),

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0306/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt) 1a.   Mervärdesskattefelet i unionen uppskattas till 12,8 % eller 152 miljarder EUR per år, varav 50 miljarder EUR i gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier, vilket gör mervärdesskatten till en viktig fråga som måste behandlas på unionsnivå. Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 5 5.  Liksom under de särskilda ordningarna, när en identifieringsmedlemsstat uppbär och kontrollerar mervärdesskatt på konsumtionsmedlemsstaternas vägnar, är det lämpligt att föreskriva en mekanism varigenom identifieringsmedlemsstaten skulle erhålla en avgift från den berörda konsumtionsmedlemsstaten för att kompensera för kostnaderna för uppbörd och kontroll. Eftersom det nuvarande systemet varigenom en avgift kvarhålls av det mervärdesskattebelopp som identifieringsmedlemsstaten ska överföra till konsumtionsmedlemsstaten har orsakat problem för skatteförvaltningarna, i synnerhet när det gäller att hantera återbetalningar, bör denna avgift beräknas och betalas ut varje år, utanför de särskilda ordningarna. 5.  Liksom under de särskilda ordningarna, när en identifieringsmedlemsstat uppbär och kontrollerar mervärdesskatt på konsumtionsmedlemsstaternas vägnar, är det lämpligt att föreskriva en mekanism varigenom identifieringsmedlemsstaten skulle erhålla en avgift från den berörda konsumtionsmedlemsstaten för att kompensera för kostnaderna för uppbörd och kontroll. Eftersom det nuvarande systemet varigenom en avgift kvarhålls av det mervärdesskattebelopp som identifieringsmedlemsstaten ska överföra till konsumtionsmedlemsstaten har orsakat problem för skatteförvaltningarna, i synnerhet när det gäller att hantera återbetalningar, bör denna avgift beräknas och betalas ut varje år, utanför de särskilda ordningarna, och när återbetalningsbeloppet ska konverteras från en nationell valuta till en annan bör Europeiska centralbankens gällande växelkurs tillämpas. Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 6 6.  För att förenkla insamlingen av statistiska uppgifter om tillämpningen av de särskilda ordningarna bör kommissionen tillåtas att automatiskt få tillgång till allmän information om de särskilda ordningar som lagras i medlemsstaternas elektroniska system, med undantag för uppgifter som rör enskilda beskattningsbara personer. 6.  För att förenkla insamlingen av statistiska uppgifter om tillämpningen av de särskilda ordningarna bör kommissionen tillåtas att automatiskt få tillgång till allmän information om de särskilda ordningar som lagras i medlemsstaternas elektroniska system, med undantag för uppgifter som rör enskilda beskattningsbara personer. Medlemsstaterna bör uppmanas att säkerställa att sådan allmän information också är tillgänglig för andra relevanta nationella myndigheter, om detta inte redan är fallet, i syfte att bekämpa mervärdesskattebedrägeri och penningtvätt. Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) 7a.   Kommunikationerna mellan kommissionen och medlemsstaterna bör vara ändamålsenliga och effektiva i syfte att uppnå målen för denna förordning i god tid. Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt) 9a.   Utnyttjandet av it-verktyg i kampen mot bedrägeri kan ge de behöriga myndigheterna möjlighet att snabbare och mer systematiskt identifiera bedrägerinätverken. En målinriktad och balanserad strategi med stöd av ny teknik kan göra det möjligt för medlemsstaterna att minska de allmänna åtgärderna för bedrägeribekämpning och samtidigt göra bedrägeribekämpningspolitiken mer effektiv. Ändring 6 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EU) nr 904/2010 Avsnitt 3 – underavsnitt 1 – artikel 47a Bestämmelserna i detta avsnitt ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. Bestämmelserna i detta avsnitt ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål utbyta all information som avses i underavsnitt 2, om inget annat uttryckligen anges. Ändring 7 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EU) nr 904/2010 Avsnitt 3 – underavsnitt 3 – artikel 47j – punkt 4 4.  Varje medlemsstat ska underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om närmare uppgifter om den behöriga person som ansvarar för samordningen av administrativa utredningar i den medlemsstaten. 4.  Varje medlemsstat ska underrätta de övriga medlemsstaterna och kommissionen om närmare uppgifter om den behöriga person som ansvarar för samordningen av administrativa utredningar i den medlemsstaten. Dessa uppgifter ska offentliggöras på kommissionens webbplats. Ändring 8 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EU) nr 904/2010 Avsnitt 3 – underavsnitt 4 – artikel 47l – stycke 3a (nytt) Inom två år från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas ska kommissionen genomföra en översyn för att säkerställa att avgiften är genomförbar och kostnadseffektiv, och vid behov vidta korrigeringsåtgärder. Ändring 9 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EU) nr 904/2010 Avsnitt 3 – underavsnitt 5 – artikel 47m Medlemsstaterna ska låta kommissionen få tillgång till statistiska uppgifter som lagrats i deras elektroniska system i enlighet med artikel 17.1 d. Denna information får inte innehålla personuppgifter. Medlemsstaterna ska låta kommissionen få tillgång till statistiska uppgifter som lagrats i deras elektroniska system i enlighet med artikel 17.1 d. Denna information får inte innehålla personuppgifter och ska begränsas till uppgifter som är nödvändiga för statistiska ändamål. Ändring 10 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EU) nr 904/2010 Avsnitt 3 – underavsnitt 6 – artikel 47n – led f f)  Den information som kommissionen ska ges tillträde till enligt vad som avses i artikel 47m, liksom de tekniska metoderna för att erhålla denna information. f)  Den information som kommissionen ska ges tillträde till enligt vad som avses i artikel 47m, liksom de tekniska metoderna för att erhålla denna information. Kommissionen ska se till att framtagningen av information inte skapar en onödig administrativ börda för medlemsstaterna.

Europaparlamentets resolution av den 30 november 2017 om situationen i Jemen (2017/2849(RSP))

P8_TA(2017)0473 RC-B8-0649/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Jemen, särskilt resolutionerna av den 15 juni 2017(1) och den 25 februari 2016(2) om den humanitära situationen i Jemen och den 9 juli 2015 om situationen i Jemen(3),

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 8 oktober 2016 om attacken i Jemen, av den 19 oktober 2016 om vapenvilan i Jemen, och av den 21 november 2017 om situationen i Jemen,

–  med beaktande av uttalandet från EU-kommissionären med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, Christos Stylianides, av den 11 november 2017 om den humanitära situationen i Jemen,

–  med beaktande av rådets slutsatser om situationen i Jemen av den 3 april 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om angrepp på sjukhus och skolor som kränkningar av internationell humanitär rätt(4) och sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare(5),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande av efterlevnaden av internationell humanitär rätt,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Jemen, särskilt resolutionerna2342 (2017), 2266 (2016), 2216 (2015), 2201 (2015) och 2140 (2014),

–  med beaktande av uttalandena från FN:s särskilda sändebud för Jemen, Ismail Ould Cheikh Ahmed, av den 30 januari, 12 juli, 19 augusti och 26 oktober 2017,

–  med beaktande av uttalandet från FN:s dåvarande biträdande generalsekreterare för humanitära frågor, Stephen O’Brien, till FN:s säkerhetsråd den 12 juli 2017,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Världslivsmedelsprogrammet (WFP), FN:s barnfond (Unicef) och Världshälsoorganisationen (WHO) av den 16 november 2017 med krav på omedelbart hävande av den humanitära blockaden i Jemen,

–  med beaktande av FN:s givarkonferens på hög nivå den 25 april 2017 om den humanitära krisen i Jemen, under vilken det gjordes utfästelser om 1,1 miljarder US-dollar för att täcka ett finansieringsunderskott på 2,1 miljarder US-dollar för 2017,

–  med beaktande av beslutet från FN:s råd för mänskliga rättigheter (nedan kallat människorättsrådet) från september 2017 om att undersöka alla uppgifter om brott mot de mänskliga rättigheterna under konflikten i Jemen,

–  med beaktande av uttalandena från ordföranden för FN:s säkerhetsråd av den 15 juni 2017, med upprop till parterna i Jemen att konstruktivt och med ärligt uppsåt börja arbeta för en lösning på konflikten, och av den 9 augusti 2017 om att Jemen hotades av hungersnöd,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ett antal rundor med FN-ledda förhandlingar har ännu inte lett till några meningsfulla framsteg mot en politisk lösning i Jemen. Konfliktparterna och deras regionala och internationella anhängare, bland dem Saudiarabien och Iran, har inte lyckats nå en överenskommelse om vapenvila eller någon form av uppgörelse, och striderna och de urskillningslösa bombningarna fortsätter med oförminskad styrka. Ingendera sidan har uppnått någon militär seger och kommer knappast att göra det i framtiden heller. Både EU och världssamfundet överlag bör prioritera arbetet med att inom ramen för FN:s fredsinitiativ för Jemen finna fram till en politisk lösning på konflikten.

B.  Den humanitära situationen i Jemen fortsätter att vara katastrofal. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) förklarade att situationen i Jemen är den största livsmedelsförsörjningskrisen i världen. Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) är 20,7 miljoner människor i Jemen i behov av bistånd, särskilt livsmedelsbistånd, och 7 miljoner av dem hotas av en livsmedelsförsörjningskris. 2,2 miljoner barn lider av grav akut undernäring, och var tionde minut dör ett barn av orsaker som kan förebyggas. Det finns 2,9 miljoner internflyktingar och en miljon återvändare.

C.  Enligt FN uppgår antalet dödsoffer till över 8 000, av vilka 60 % är civilpersoner, och över 50 000 har skadats, bland dem ett stort antal barn, i flyganfall och markstrider, sedan koalitionen under saudisk ledning ingrep i inbördeskriget i Jemen i mars 2015. Till följd av striderna, både till lands och i luften, kunde inte kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) sända ut några övervakare till området för att verifiera förlustsiffran bland civilbefolkningen. Siffrorna återger därför endast det antal döda och skadade som OHCHR kunnat stadfästa och bekräfta.

D.  Utsatta grupper, kvinnor och barn drabbas särskilt hårt av de pågående fientligheterna och den humanitära krisen. Antalet civila offer fortsätter att öka.

E.  Enligt Rädda Barnen dör 130 barn i Jemen varje dag. Minst 1,8 miljoner barn har tvingats sluta skolan, utöver de 1,6 miljoner som inte gick i skolan när konflikten började.

F.  Från Världshälsoorganisationen rapporteras det att mer än hälften av alla anläggningar inom hälso- och sjukvården stängts på grund av att de skadats eller förstörts eller för att det saknas pengar, och att det råder svår brist på medicinska förnödenheter. 30 000 anställda med en nyckelposition inom hälso- och sjukvården har inte fått någon lön på över ett år.

G.  Efter att infrastruktur har förstörts och samhällsservicen har brutit samman har kolerautbrotten förvärrats. Den 2 november 2017 meddelade Ocha att sedan den 27 april 2017 har nästan 895 000 misstänkta kolerafall och närmare 2 200 döda till följd av sjukdomen rapporterats. I mer än hälften av de misstänkta fallen var de drabbade barn. Det är svårt att exakt bestämma det faktiska antalet kolerafall eftersom tillträdet till många regioner är begränsat och många misstänkta patienter behandlas innan det ställts någon fullständig diagnos.

H.  Importen står för nästan 90 % av landets baslivsmedel. FN:s särskilda rapportör om de negativa konsekvenserna av de ensidiga tvångsåtgärderna har redan tidigare betonat att den luft- och sjöblockad som koalitionen införde mot Jemen är en av de främsta anledningarna till den humanitära katastrofen. Denna blockad har begränsat och avbrutit importen och exporten av livsmedel, bränsle och medicinska förnödenheter liksom tillgången till humanitärt bistånd. De orimliga dröjsmålen och/eller vägran för fartyg att angöra hamnar i Jemen utgör en olaglig ensidig tvångsåtgärd enligt internationell rätt.

I.  Den humanitära situationen i Jemen förvärrades ytterligare av den blockad som koalitionen under saudisk ledning införde mot landets land-, sjö- och luftgränser den 6 november 2017. Hamnen i Aden och gränsövergångsstället i al-Wadea mellan Saudiarabien och Jemen har öppnats på nytt. Hamnarna i al-Hudayda och Saleef, liksom flygplatsen i Sana, som Huthi-rebellerna intog i mars 2015, genom vilka omkring 80 % av importen, däribland också handelsvaror och humanitär hjälp, kommer in i landet, omfattas fortfarande av blockaden. Hjälporganisationer har varnat för att om blockaden inte upphävs kommer Jemen att stå inför den största svältkatastrof som världen upplevt på flera tiotals år, med flera miljoner offer.

J.  I FN:s säkerhetsråds resolution 2216 föreskrivs uttryckligen att sanktionskommittén ska klassificera enskilda personer som hindrar leveranser av humanitärt bistånd till Jemen.

K.  De koalitionsledda luftangreppen i och omkring Sana har intensifierats under de senaste veckorna, vilket har lett till civila offer och förstörelse av infrastruktur. Flera tiotals luftangrepp under saudisk ledning har beskyllts för att urskillningslöst eller oproportionerligt döda och skada civila, i strid med krigets lagar, inbegripet genom insats av internationellt förbjudna klustervapen. Huthi-rebellerna avfyrade ballistiska robotar mot Riyadhs viktigaste civila internationella flygplats den 4 november 2017. Dussintals ytterligare raketer har avfyrats mot Saudiarabiens territorium detta år. Krigslagarna förbjuder avsiktliga och urskillningslösa angrepp på civila. Sådana attacker betraktas som krigsförbrytelser och personer som begår dem kan lagföras för dessa brott.

L.  Situationen i Jemen riskerar att allvarligt hota stabiliteten i regionen, särskilt på Afrikas horn, vid Röda havet och i hela Mellanöstern. Genom att dra nytta av försämringen av den politiska situationen och säkerhetsläget i Jemen har al-Qaida på Arabiska halvön utökat sin närvaro och genomfört fler och allvarligare terrordåd. al-Qaida på Arabiska halvön och den så kallade Islamiska staten (IS/Daish) har etablerat sig i Jemen och utfört terrordåd med hundratals dödsoffer.

M.  Det finns ett internationellt vapenembargo mot de av Iran stödda Huthi-styrkorna och de Saleh-vänliga styrkorna. Enligt EU:s 18:e årliga rapport om vapenexport har EU-medlemsstater fortsatt att tillåta överföringar av vapen till Saudiarabien sedan upptrappningen av konflikten, vilket strider mot rådets gemensamma ståndpunkt 2001/944/Gusp av den 8 december 2008 om vapenexportkontroll. I parlamentets resolution av den 25 februari 2016 om den humanitära situationen i Jemen uppmanades vice ordföranden/den höga representanten att ta initiativ till att införa ett EU-vapenembargo mot Saudiarabien, i linje med den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp.

N.  Enligt Unicef har utbildningen för 2 miljoner barn helt och hållet avbrutits. Enligt Ocha kan i dag över 1 700 skolor inte användas eftersom de drabbats av skador under konflikten, eller används för inkvartering av internflyktingar eller ockuperas av väpnade grupper. Det har dokumenterats fall när barn värvats och satts in i strid eller för att utföra militära uppgifter. Tusentals lärare som inte fått någon lön på över ett år har tvingats lämna sina arbeten för att söka annan inkomst. Till följd av att nyckelinfrastruktur förstörts är det svårt att nå ut till de procentuellt sett få skolor som fortfarande är i gång.

O.  Journalister hindras hela tiden av koalitionen under saudisk ledning att resa in i Jemen, bland annat genom att de inte får följa med FN:s biståndsflygningar till huvudstaden Sana, som befinner sig under Huthi-rebellernas kontroll.

P.  Beslut om att lägga till vissa personer i förteckningen över mål för drönaroperationer fattas oftast utan domstolsbeslut eller rättsliga avgöranden. Vissa personer väljs ut som mål för att därefter dödas, i avsaknad av korrekt rättsförfarande.

Q.  Sedan konfliktutbrottet har EU avsatt 171,7 miljoner euro i humanitärt bistånd. I EU:s humanitära bistånd prioriteras hälsa, kost, livsmedelstrygghet, skydd, boende samt vatten och sanitet.

R.  Trots den givarkonferens på hög nivå om den humanitära krisen i Jemen som hölls i Genève i april 2017, där olika länder och organisationer utfäste sig att ge 1,1 miljarder US-dollar, hade givarna fram till den 21 november 2017 utbetalat endast motsvarigheten till 56,9 % av de 2,3 miljarder US-dollar som FN vädjat om för humanitära insatser till förmån för Jemen under 2017.

1.  Europaparlamentet fördömer på det skarpaste det våld som pågår i Jemen och alla angrepp på civilpersoner och civil infrastruktur. Allt detta är krigsförbrytelser. Parlamentet uttrycker sin allvarliga oro över den alarmerande försämringen av den humanitära situationen i Jemen. Parlamentet beklagar djupt de förluster av människoliv som konflikten har vållat och det extrema lidandet bland dem som förvägras humanitärt bistånd och livsviktiga varor, som har fastnat i striderna, tvingats till flykt eller förlorar sina försörjningsmöjligheter, och uttrycker sitt deltagande med offrens familjer. Parlamentet bekräftar ånyo sitt åtagande om fortsatt stöd till Jemen och det jemenitiska folket.

2.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för de insatser som görs av FN:s generalsekreterare och av generalsekreterarens särskilda sändebud för Jemen för att förhandlingarna ska komma i gång på nytt. Parlamentet betonar att en politisk förhandlingslösning med plats för alla är det enda sättet att återupprätta freden och bevara Jemens enhet, suveränitet, oberoende och territoriella integritet. Parlamentet uppmanar alla internationella och regionala aktörer att på ett konstruktivt sätt föra en dialog med de jemenitiska parterna för att möjliggöra en nedtrappning av konflikten och en förhandlingslösning. Parlamentet uppmanar med kraft Saudiarabien och Iran att arbeta för att få slut på striderna i Jemen och för att förbättra de bilaterala förbindelserna. Parlamentet uppmanar Iran att omedelbart upphöra med stödet till Huthi-styrkorna i Jemen, oavsett om stödet ges direkt eller via ombud.

3.  Europaparlamentet uppmanar alla parter i konflikten att snarast enas om ett inställande av fientligheterna under övervakning av FN, såsom ett första steg mot ett återupptagande av fredssamtalen under FN:s ledning. Parlamentet uppmanar alla parter att visa god vilja och att förutsättningslöst delta i en ny runda FN-ledda fredsförhandlingar så snart som möjligt. Parlamentet beklagar Huthi-soldaternas och deras allierades beslut att avvisa Ismail Ould Cheikh Ahmed som fredsförhandlare.

4.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att snarast lägga fram en integrerad EU-strategi för Jemen och att än en gång göra en påstöt om ett fredsinitiativ under FN:s överinseende. Parlamentet uttalar än en gång sitt stöd för de ansträngningar som gjorts av Europeiska utrikestjänsten för att underlätta ett återupptagande av förhandlingarna och uppmanar med kraft alla parter i konflikten att agera på ett konstruktivt sätt, utan att ställa några förhandsvillkor. Parlamentet betonar att genomförandet av förtroendeskapande åtgärder, såsom frigivning av politiska fångar, omedelbara åtgärder i riktning mot en varaktig vapenvila, en mekanism för ett FN-övervakat tillbakadragande av styrkor, underlättande av humanitärt och kommersiellt tillträde, så kallade track II-initiativ med aktörer inom politik och säkerhet samt aktörer från det civila samhället, är viktiga för att underlätta en återgång till rätt politisk hållning.

5.  Europaparlamentet fördömer att Saudiarabien och dess allierade har stängt Jemens hamnar, flygplatser och gränsövergångar på land, vilket har medfört att situationen i landet har förvärrats ytterligare. Parlamentet anser att koalitionens åtgärder för att återuppta verksamheten i hamnen i Aden och för att återöppna gränsövergångsstället i al-Wadea är ett steg i rätt riktning. Parlamentet uppmanar med kraft koalitionen att säkerställa att verksamheten i hamnarna i al-Hudayda och Saleef omedelbart återupptas, och att landgränserna öppnas för tillhandahållande av humanitärt bistånd och grundläggande handelsvaror.

6.  Europaparlamentet understryker att FN:s säkerhetsråd, i syfte att såväl lösa den humanitära nödsituationen som bygga upp förtroendet mellan de båda parterna för att underlätta politiska förhandlingar, engagerar sig för en snabb överenskommelse om att skicka ytterligare kontrollanter inom FN:s mekanism för kontroll och inspektion för att öka kapaciteten i alla Jemens hamnar och bredda tillträdet till Sanas flygplats.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att ge omedelbart och fullt humanitärt tillträde till konfliktdrabbade områden för att man ska kunna nå ut till de behövande, och riktar ett upprop om att biståndsarbetarnas säkerhet ska tryggas. Parlamentet uppmanar rådet och FN:s säkerhetsråd att vid genomförandet av säkerhetsrådets resolution 2216 utpeka de personer som hindrar leveranser av humanitärt bistånd i Jemen och införa riktade sanktioner mot dem.

8.  Europaparlamentet fördömer de urskillningslösa koalitionsledda luftangreppen med deras civila offer, bland dem också barn, och förstörelse av civil och medicinsk infrastruktur. Parlamentet fördömer att Huthi-rebellerna och styrkor som står i förbund med dem utfört liknande angrepp där civilpersoner dödats, och att dessa grupper använt sjukhus och skolor som baser från vilka de iscensatt angrepp.

9.  Europaparlamentet fördömer Huthi-styrkornas och de Saleh-vänliga styrkornas urskillningslösa robotangrepp mot saudiska städer, i synnerhet mot den viktigaste civila internationella flygplatsen i Riyadh, King Khaled International Airport, den 4 november 2017.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter att bevilja journalister tillträde till landet, också till alla territorier och över frontlinjerna inom landet. Parlamentet konstaterar att Jemen är skuld till att krisen inte får massmedial täckning, i och med att landet hindrar journalisters inresa, så att biståndsarbetare inte kommer åt att rikta världssamfundets och givarnas uppmärksamhet på den katastrofala situationen. Parlamentet välkomnar att Yahya Abdulraqeeb al-Jubeihi, Abed al-Mahziri och Kamel al-Khozani nyligen frigetts och uppmanar med kraft till att alla övriga journalister som berövats sin frihet omedelbart och utan villkor också ska friges.

11.  Europaparlamentet uppmanar alla sidor att följa internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, att skydda civilbefolkningen och att avstå från att rikta sig direkt mot civil infrastruktur, särskilt sjukvårdsinrättningar och vattenförsörjningen.

12.  Europaparlamentet påminner om att avsiktliga angrepp mot civila och civil infrastruktur, däribland sjukhus och sjukvårdspersonal, utgör allvarliga brott mot internationell humanitär rätt. Parlamentet uppmanar med kraft världssamfundet att vidta föranstaltningar om internationellt åtal mot dem som är ansvariga för kränkningarna av internationell rätt i Jemen. I detta avseende stöder parlamentet till fullo människorättsrådets beslut om att genomföra en fullständig undersökning av de brott som begåtts i konflikten i Jemen.

13.  Europaparlamentet stöder till fullo EU-medlemsstaternas och tredjeländers ansträngningar för att inrätta internationella mekanismer för bevisinsamling och för att ställa dem till svars som bär ansvaret för grova människorättskränkningar och brott mot internationell humanitär rätt. Parlamentet betonar att en långsiktig lösning på den pågående konflikten ovillkorligen förutsätter att de som begått kränkningar ställs till svars. Parlamentet välkomnar i detta avseende att det inrättats en FN-grupp av framstående internationella och regionala experter för att övervaka människorättssituationen i Jemen och rapportera om den, samt för att göra en genomgripande undersökning av alla uppgifter om kränkningar av och brott mot internationell människorättslagstiftning och andra lämpliga och tillämpliga områden av internationell rätt, vilka begåtts av samtliga konfliktparter sedan mars 2015. Parlamentet beklagar djupt att ansträngningarna för att inleda en oberoende undersökning blockerats.

14.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att det instabila läget i Jemen har utnyttjats av terrororganisationer och extremistiska organisationer såsom IS/Daish och al-Qaida på Arabiska halvön. Parlamentet uppmanar med kraft den jemenitiska regeringen att ta sitt ansvar i kampen mot IS/Daish och al-Qaida på Arabiska halvön. Parlamentet betonar att alla konfliktparter måste vidta beslutsamma åtgärder mot sådana grupper vars verksamhet utgör ett allvarligt hot, såväl mot en förhandlingslösning som mot säkerheten i regionen och utanför den. Parlamentet bekräftar EU:s åtagande att motsätta sig extremistiska grupper och deras ideologier, och betonar att parterna i regionen måste göra samma sak.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet att effektivt främja efterlevnaden av internationell humanitär rätt, så som anges i de relevanta EU-riktlinjerna. Parlamentet upprepar framför allt att samtliga EU-medlemsstater strikt måste följa de regler som fastställdes i den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp om vapenexport. Parlamentet påminner i detta avseende om sin uppmaning av den 25 februari 2016 till ett initiativ om ett EU-vapenembargo mot Saudiarabien, eftersom Saudiarabien står inför allvarliga anklagelser om brott mot internationell humanitär rätt i Jemen och fortsatta licenser för vapenförsäljning till Saudiarabien därmed skulle strida mot den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp.

16.  Europaparlamentet stöder EU:s uppmaning till samtliga konfliktparter att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra och bemöta alla former av våld, inbegripet sexuellt och könsrelaterat våld, i väpnade konflikter. Parlamentet fördömer skarpt kränkningarna av barnets rättigheter och är bekymrat över att barn har begränsad tillgång ens till grundläggande hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet fördömer rekryteringen av barnsoldater i konflikter, oavsett om den sker i regi av regeringsstyrkor eller väpnade oppositionella grupper.

17.  Europaparlamentet välkomnar de åtaganden som gjordes vid givarkonferensen på hög nivå om den humanitära krisen i Jemen och understryker behovet av en samordnad humanitär insats under FN:s ledning för att lindra lidandet för Jemens folk. Parlamentet yrkar på att de utlovade medlen till Jemen görs tillgängliga omedelbart samt på att FN:s åtgärdsplan för humanitärt bistånd till Jemen för 2017 får heltäckande finansiering.

18.  Europaparlamentet välkomnar att EU och dess medlemsstater är beredda att intensifiera det humanitära biståndet till befolkningen i hela landet som en reaktion på de ökande behoven, och att mobilisera sitt utvecklingsbistånd för att finansiera projekt inom viktiga sektorer.

19.  Europaparlamentet stöder kraftfullt det arbete som har gjorts av FN:s biträdande generalsekreterare för humanitära frågor och katastrofhjälpsamordnare, Mark Lowcock, och hans företrädare Stephen O’Brien, för att försöka lindra lidandet för Jemens befolkning.

20.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, tillsammans med sina humanitära och politiska insatser, stödja åtgärder för fredsbyggande och motståndskraft, bland annat genom att stödja det civila samhällets aktörer och lokala strukturer inom ekonomi och förvaltning, för att säkerställa ett snabbt återupprättande av grundläggande tjänster och infrastruktur, stimulera den lokala ekonomin och främja fred och social sammanhållning.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Förenta nationernas generalsekreterare, generalsekreteraren för Gulfstaternas samarbetsråd, Arabförbundets generalsekreterare och Jemens regering.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0273. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0066. (3) EUT C 265, 11.8.2017, s. 93. (4) Antagna texter, P8_TA(2016)0201. (5) EUT C 285, 29.8.2017, s. 110.

Europaparlamentets resolution av den 30 november 2017 om genomförandet av EU:s handikappstrategi (2017/2127(INI))

P8_TA(2017)0474 A8-0339/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 9, 10, 19, 168 och 216.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 3, 15, 21, 23, 25 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess ikraftträdande i EU den 21 januari 2011 enligt rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning(1),

–  med beaktande av uppförandekoden mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om fastställande av interna ordningar för Europeiska unionens genomförande av och representation när det gäller Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 2 oktober 2015 från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning om Europeiska unionens inledande rapport(2),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (European Treaty Series nr 5, 1950) med tillhörande protokoll,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan (ETS nr 35, 1961, reviderad 1996; ETS nr 163),

–  med beaktande av Europarådets rekommendation Rec (2002)5 från ministerkommittén till medlemsstaterna om skydd av kvinnor mot våld, samt rekommendation CM/Rec(2007)17 om normer och mekanismer för jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Cedaw, av den 18 december 1979 och dess fakultativa protokoll av den 6 oktober 1999,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG(3),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(4),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 december 2015 till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (COM(2015)0615),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om det nya europeiska samförståndet om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid, och åtagandet att i utvecklingssamarbetet beakta funktionsnedsattas särskilda behov,

–  med beaktande av arbetsdokumentet av den 2 februari 2017 från kommissionens avdelningar med en lägesrapport för genomförandet av EU:s handikappstrategi 2010–2020 (SWD(2017)0029),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2010 EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2015(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om tillämpning av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (direktivet om likabehandling i arbetslivet)(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2016 om genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2015 om den förteckning över frågor som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har antagit i samband med Europeiska unionens inledande rapport(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering när det gäller personer med funktionsnedsättning, samt EU:s handikappstrategi för 2010–2020(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2009 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets utredningsavdelnings text EU:s handikappstrategi 2010–2020,

–  med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik ”Discrimination Generated by the Intersection of Gender and Disability”,

–  med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport 2016,

–  med beaktande av 2016 och 2017 års rapporter rån Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av de tematiska rapporterna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av Eurostats statistik över funktionsnedsättningar för 2014 om tillträde till arbetsmarknaden, tillgång till utbildning samt fattigdom och skillnader i inkomst,

–  med beaktande av rådets slutsatser med titeln En hållbar europeisk framtid: EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling, som offentliggjordes den 20 juni 2017,

–  med beaktande av den frivilliga europeiska kvalitetsramen för sociala tjänster (SPC/2010/10/8),

–  med beaktande av den nya agendan för städer (A/RES/71/256),

–  med beaktande av Sendairamen för katastrofriskreducering,

–  med beaktande av rådets slutsatser om handlingsplanen för jämställdhet (2016–2020),

–  med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för kultur och utbildning, ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för framställningar (A8-0339/2017), och av följande skäl:

A.  Som fullvärdiga medborgare(11) har alla personer med funktionsnedsättning lika rättigheter på livets alla områden och en oförytterlig rätt till värdighet, likabehandling, ett självständigt liv, autonomi och full delaktighet i samhället.

B.  Det finns uppskattningsvis 80 miljoner människor med funktionsnedsättning i EU, varav 46 miljoner är kvinnor.

C.  Enligt EUF-fördraget ska EU bekämpa all diskriminering på grund av funktionsnedsättning vid utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet (artikel 10) och EU ges befogenhet att anta lagstiftning för att bekämpa sådan diskriminering (artikel 19).

D.  Artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder uttryckligen all diskriminering på grund av funktionsnedsättning, och föreskriver att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor.

E.  FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är den första internationella överenskommelse om mänskliga rättigheter som ratificeras av EU. Den har även undertecknats av samtliga 28 medlemsstater och ratificerats av 27. EU är världens största givare av utvecklingsbistånd och en av inflytelserikaste aktörerna internationellt.

F.  EU har åtagit sig att genomföra 2030-agendan för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling såväl inom EU som i utvecklingssamarbetet med partnerländerna.

G.  Enligt FN-konventionen innefattar personer med funktionsnedsättning ”bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra”. Särskilt artikel 9 i FN-konventionen är av särskild betydelse i detta avseende.

H.  Europeiska unionens domstols rättspraxis understryker att FN-konventionen är bindande för EU och dess medlemsstater när de genomför EU-lagstiftningen, eftersom den utgör en del av sekundärrätten(12). Det är nödvändigt att tillämpa gällande EU-rätt och EU:s befintliga politiska verktyg för att optimera genomförandet av FN- konventionen.

I.  Personer med funktionsnedsättning utgör en heterogen grupp, där kvinnor, barn, äldre och personer med komplext stödbehov, tillfällig eller osynlig funktionsnedsättning möter ytterligare hinder och utsätts för olika former av diskriminering.

J.  Personer med funktionsnedsättning har extra utgifter, lägre inkomster och högre arbetslöshet. Förmåner kopplade till funktionsnedsättning bör betraktas som statligt stöd i syfte att hjälpa människor att undanröja hinder så att de kan delta i samhället fullt ut, bland annat genom sysselsättning.

K.  Barn med funktionsnedsättning har rätt att leva med sina familjer eller i en familjemiljö på ett sätt som är förenligt med barnens bästa. Familjemedlemmar måste ofta skära ned på eller upphöra med sin yrkesverksamhet för att ta hand om familjemedlemmar med en funktionsnedsättning.

L.  Principerna i FN-konventionen går långt utöver diskriminering och banar väg för fullständigt åtnjutande av de mänskliga rättigheterna för alla personer med funktionsnedsättning och deras familjer i ett inkluderande samhälle.

M.  Det finns fortfarande ny och reviderad lagstiftning som saknar hänvisningar till FN‑konventionen och till tillgänglighet. Tillgänglighet är en förutsättning för deltagande. EU är, i egenskap av part i FN-konventionen skyldigt att se till att personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer blir nära involverade och aktivt delaktiga i utarbetandet och genomförandet av lagstiftning och åtgärder, med respekt för olika typer av funktionsnedsättning.

N.  Stereotyper, fördomar och missuppfattningar tillhör grundorsakerna till diskriminering, inbegripet diskriminering på flera grunder, stigmatisering och orättvisor.

O.  Personer med funktionsnedsättning saknar ofta stöd, skydd, kommunikation och information om hälso- och sjukvårdstjänster och rättigheter, skydd mot våld och barnomsorg och har ringa eller ingen tillgång till sådana tjänster och sådan information. Vårdpersonal bör få ordentlig utbildning om de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning.

P.  En stor andel av de 4 miljoner som är hemlösa varje år har funktionsnedsättningar, och har i stor utsträckning förbisetts som en målgrupp i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi.

Q.  Trots de många internationella konventionerna och lagstiftning och strategier på EU‑nivå och nationell nivå är personer med funktionsnedsättning fortfarande inte fullt delaktiga i samhället och åtnjuter inte sina rättigheter. Involvering av personer med funktionsnedsättning kan endast uppnås om de är delaktiga i det politiska och offentliga livet, där de ofta är underrepresenterade, i enlighet med artikel 29 i FN-konventionen.

R.  Kommissionens lägesrapport visar att det finns uppenbara förseningar i genomförandet av de skyldigheter som följer av FN-konventionen på både EU- och medlemsstatsnivå. Det återstår utmaningar och luckor inom ramen för strategin och att det behövs ett långsiktigt perspektiv för att anpassa EU:s politik, lagstiftning och program till FN‑konventionen.

S.  Genom den modell för självständigt liv som finns i FN-konventionen säkerställs högsta möjliga tillgänglighet. Tillgång till andra tjänster såsom tillgängliga transporter och kultur- och fritidsaktiviteter ingår i ett kvalitativt liv och kan bidra till integreringen av personer med funktionsnedsättning.

T.  Det är absolut nödvändigt med en inkluderande och aktiv politik för tillgång till arbetsmarknaden, eftersom detta är ett av de viktigaste sätten att öka oberoendet för personer med funktionsnedsättning. Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättning är 58,5 procent, jämfört med 80,5 procent bland personer utan funktionsnedsättning, och vissa grupper utsätts för ytterligare diskriminering på grund av typen av funktionsnedsättning. Den sociala ekonomin ger många möjligheter till sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.

U.  Kraftfullare riktlinjer på europeisk nivå och tillräckliga resurser, liksom utbildning i handikappfrågor, kan öka nationella jämställdhetsorgans effektivitet och oberoende.

V.  En av de fyra prioriteringar som kommissionen fastställde efter Parisförklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke‑diskriminering genom utbildning var att främja utbildning av barn och ungdomar från missgynnade miljöer och se till att våra utbildningssystem tillgodoser deras behov.

W.  Den totala kostnaden för att hålla personer med funktionsnedsättning utanför arbetsmarknaden är högre än att inkludera dem på arbetsplatser. Detta gäller särskilt för personer med flera stödbehov där familjemedlemmar kan komma att tvingas att bli vårdare.

X.  Antalet personer med funktionsnedsättning som har arbete kan vara lägre än vad statistiken visar eftersom många ingår i kategorin ”inte anställningsbar” eller arbetar inom den skyddade sektorn eller i mer skyddade miljöer; de har inte status som anställda och syns därmed inte i den officiella statistiken.

Y.  Arbetsgivare måste stödjas och uppmuntras att se till att personer med funktionsnedsättning ges möjligheter hela vägen från utbildning till arbete. Att öka medvetenheten bland arbetsgivare är därför ett sätt att bekämpa diskriminering när det gäller anställning av personer med funktionsnedsättning.

Z.  Åtgärder på arbetsplatsen är avgörande för att främja god psykisk hälsa samt förhindra psykisk ohälsa och psykosocial funktionsnedsättning.

AA.  EU är den största givaren av utvecklingsbistånd och har en ledande roll när det gäller program för att inkludera personer med funktionsnedsättning.

AB.  Diskriminering på arbetsmarknaden är inte någon fristående fråga. Diskriminering inom utbildning, yrkesutbildning och bostäder samt bristen på transporter är också en del av diskrimineringen på arbetsmarknaden.

AC.  75 % av de personer i EU som har en svår funktionsnedsättning har inte möjlighet att delta fullt ut på arbetsmarknaden. Undersysselsättning och arbetslöshet kan vara ett problem för framför allt personer med autismspektrumtillstånd, personer som är döva eller har nedsatt hörsel och personer som är blinda eller dövblinda.

AD.  Målen för hållbar utveckling och pelaren för sociala rättigheter skulle kunna vara ett verktyg för att genomföra FN-konventionen.

AE.  Bristen på rättskapacitet utgör ett betydande hinder för att utöva rätten att rösta, även i Europaparlamentsvalet.

AF.  34 % av kvinnor med hälsoproblem eller funktionsnedsättning har under sitt liv utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner.

AG.  Enligt artikel 168.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har medlemsstaterna ansvaret för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik och för att ge hälso- och sjukvård. Samråd och samarbete med medlemsstaterna är därför av avgörande betydelse för att handikappstrategin ska lyckas.

AH.  Artikel 25 i FN-konventionen stärker rätten för personer med funktionsnedsättning att få bästa uppnåeliga hälso- och sjukvård utan diskriminering.

AI.  Personer med funktionsnedsättning är särskilt sårbara för bristfällig hälso- och sjukvård och uppvisar hälsofarliga beteenden och fler förtida dödsfall.

Viktiga insatsområden

Tillgänglighet

1.  Europaparlamentet erkänner vikten av en övergripande definition och tillämpning av tillgänglighet, liksom dess betydelse som grund för att personer med funktionsnedsättning ska få lika möjligheter och bli verkligt socialt inkluderade och delaktiga i samhället, i enlighet med FN-konventionen och i linje med allmän kommentar nr 2 i denna, och av att man tar hänsyn till de olika behoven hos personer med funktionsnedsättning och främjar den stadigt växande betydelsen av design för alla som en av EU:s principer,

2.  Europaparlamentet påminner kommissionen om dess skyldighet att integrera, utveckla och främja funktionsnedsättnings- och tillgänglighetsfrågor i alla politikområden i både den offentliga och privata sektorn, och rekommenderar att man upprättar enheter med sakkunskap om tillgänglighet inom hierarkin i kommissionen för att säkerställa att denna plikt uppfylls.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta obligatoriska krav på tillgänglighet i offentliga utrymmen och särskilt i bebyggd miljö.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra och kontinuerligt övervaka all tillgänglighetsrelaterad lagstiftning, däribland direktivet om audiovisuella medietjänster, telekompaketet och direktivet om webbtillgänglighet samt relevanta förordningar om transporter och passagerares rättigheter. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU att samordna och övervaka genomförandet av dessa, utöver att främja ratificeringen av FN-konventionen internt och externt.

5.  Europaparlamentet hoppas att EU:s medlagstiftare utan dröjsmål kommer att anta den europeiska rättsakten om tillgänglighet. Parlamentet rekommenderar att för att FN‑konventionen ska genomföras fullt ut bör den slutliga texten öka tillgängligheten till produkter och tjänster för personer med funktionsnedsättning och personer med funktionsbegränsning. Parlamentet betonar att det behövs heltäckande europeiska regler för tillgänglighet i offentliga utrymmen och bebyggd miljö samt för tillgång till alla transportformer.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över att övervakningen av vissa delar av lagstiftningen, såsom direktivet om webbtillgänglighet(13) eller förordningen om tillgänglighet till järnväg(14), sker genom att branscherna och medlemsstaterna utvärderar sig själva och inte genom en oberoende enhet. Parlamentet rekommenderar kommissionen att i större utsträckning bedöma efterlevnaden och överväga en övervakning av lagstiftningen, bl.a. genomförandet av förordning (EG) nr 261/2004(15), för att säkerställa att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning respekteras.

7.  Europaparlamentet påminner om att genomförandet av alla tillgänglighetsrelaterade krav kräver tillräcklig finansiering på EU-nivå och på nationell och lokal nivå. Parlamentet uppmanar EU att se till att alla finansieringsprogram finns tillgängliga, att de följer en strategi för design för alla och inkluderar en separat budget för tillgänglighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja offentliga investeringar för att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning till både den psykiska och digitala miljön.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka tillgängligheten genom att stödja utvecklingen av IKT och genom att stödja alla initiativ, däribland uppstartsföretag som arbetar med säkerhet för personer med funktionsnedsättning.

9.  Europaparlamentet främjar undersökningen och tillämpningen av bästa praxis för ett självständigt liv i EU.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att nödnumret 112 är fullt tillgängligt för personer med alla typer av funktionsnedsättning och att alla aspekter av katastrofriskreducerande strategier och program är inkluderande och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

11.  Europaparlamentet oroas över att kravet på att säkerställa tillgänglighet innan offentliga kontrakt tecknas genom offentlig upphandling inte efterlevs på nationell nivå, och Europaparlamentet rekommenderar därför att man upprättar en portal, liknande portalen om grön upphandling, som innehåller alla tillgänglighetsriktlinjer.

12.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att förfaranden för klagomål rörande passagerarrättigheter görs fullständigt tillgängliga och anpassade för personer med funktionsnedsättning och att nationella tillsynsorgan får större och jämbördigt tillsynsansvar.

13.  Europaparlamentet betonar i synnerhet att tillgänglighet är en grundläggande princip i FN-konventionen och en förutsättning för utövandet av andra rättigheter som fastställs i konventionen. Parlamentet understryker att inte så få av de framställningar som EU‑medborgare lämnar in rör klagomål över bristande tillgänglighet eller förekomsten av byggnadshinder. Parlamentet betonar att rätten till tillgänglighet, såsom den definieras i artikel 9 i FN-konventionen, måste tillämpas på ett övergripande sätt för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till sin miljö, transporter, offentliga anläggningar och tjänster samt informations- och kommunikationsteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att frågan om tillgänglighet har hög prioritet och integreras bättre i alla politikområden med koppling till funktionsnedsättningar.

14.  Europaparlamentet noterar att strategin för den digitala inre marknaden bör genomföras på ett sådant sätt att det säkerställs att personer med funktionsnedsättning får full tillgång till alla aspekter av denna strategi.

Delaktighet

15.  Europaparlamentet välkomnar projektet med ett EU-intyg om funktionsnedsättning Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera alla länder i ett framtida långsiktigt initiativ i syfte att uppnå samma räckvidd som för det Europeiska parkeringskortet och inkludera tillgång till tjänster som gör det möjligt att delta i kulturlivet och turism.

16.  Europaparlamentet är oroat över den fortsatta användningen av den medicinska modellen för funktionsnedsättning som fokuserar på den medicinska diagnosen för personer med funktionsnedsättning snarare än på de miljömässiga hinder de möter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inleda en översyn av denna strategi, i synnerhet när det gäller uppgiftsinsamling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undersöka hur man kan arbeta för en gemensam definition av funktionsnedsättning.

17.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med avseende på Marrakechfördraget. Parlamentet framhåller att Europeiska unionens domstol i sitt yttrande av den 14 februari 2017 bekräftade EU:s exklusiva behörighet att ingå Marrakechfördraget, eftersom skyldigheterna enligt Marrakechfördraget berör ett område som redan i stor utsträckning regleras av gemensamma unionsbestämmelser. Parlamentet rekommenderar EU och medlemsstaterna att upprätta en handlingsplan för att se till att fördraget genomförs fullt ut. Parlamentet uppmanar EU att inte ratificera möjligheten rörande ekonomisk börda.

18.  Europaparlamentet anser att struktur- och investeringsfonderna särskilt under nästa programperiod måste följa FN-konventionen och bör fortsätta att prioritera att främja avinstitutionalisering och att de dessutom bör finansiera stödtjänster för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att förverkliga rätten till ett självständigt liv i samhället. Parlamentet menar att kommissionen noggrant bör övervaka medlemsstaternas genomförande av förhandsvillkoren gällande övergången från institutioner till samhällsbaserade tjänster, som måste vara konkreta och kvalitetsbedömas löpande och transparent. EU-finansierade projektförslag, som finansieras bl.a. av Europeiska fonden för strategiska investeringar och Europeiska investeringsbanken, bör respektera tillgänglighetsregler som följer en strategi för design för alla. Parlamentet anser att man inte kan förlita sig till enbart ekonomiska instrument för att uppnå dessa mål.

19.  Europaparlamentet understryker att personer med funktionsnedsättning måste tillförsäkras möjlighet till obehindrad kommunikation, anpassad efter funktionsnedsättningen, något som är avgörande för dessa personers deltagande i samhällslivet.

20.  Europaparlamentet är bekymrat över de hinder för deltagande som möter personer under förvaltarskap och de som bor på boenden runt om i Europa och uppmanar kommissionen att se till att alla som har fråntagits sin rättskapacitet kan utöva de rättigheter de har enligt EU:s fördrag och lagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja deltagande genom att påskynda avinstitutionaliseringen och byta ut ersatt beslutsfattande mot beslutsfattande med stöd.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, som en del av sin rad regelbundna rapporter om genomförandet av rådets direktiv 93/109/EG(16) och 94/80/EG(17), inkludera en bedömning av huruvida de tolkas på ett sätt som är förenligt med artikel 29 i FN‑konventionen.

22.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för dubbel diskriminering på grund av både sitt kön och sin funktionsnedsättning och kan i många fall till och med ofta utsättas för multipel diskriminering på grund av sitt kön och sin funktionsnedsättning i kombination med sexuell läggning, ålder, religion eller etnisk tillhörighet.

23.  Europaparlamentet upprepar att kvinnor med funktionsnedsättning oftare är i en mer utsatt position än män med funktionsnedsättning och oftare riskerar fattigdom och social utestängning.

24.  Europaparlamentet anser att Europeiska jämställdhetsinstitutet bör utfärda riktlinjer på europeisk nivå och medlemsstatsnivå när det gäller den särskilda situationen för flickor och kvinnor med funktionsnedsättning, och bör spela en aktiv roll i arbetet för att garantera lika rättigheter och bekämpa diskriminering.

25.  Europaparlamentet påminner om att bekämpningen av fattigdom och social utestängning bland personer med funktionsnedsättning är nära kopplad till frågan om bättre villkor för familjemedlemmar som ofta fungerar som obetalda omsorgsgivare och inte betraktas som anställda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att därför lägga fram nationella stödstrategier för informella omsorgsgivare som i de flesta fall är kvinnliga släktingar till personer med funktionsnedsättning.

26.  Europaparlamentet understryker att antalet äldre ökar och att enligt Världshälsoorganisationen är funktionsnedsättning vanligare bland kvinnor som är särskilt berörda av detta med tanke på att de har en längre förväntad livslängd. Parlamentet betonar att det därför kommer att ske en proportionell ökning av antalet kvinnor med funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet betonar värdet av makroekonomiska instrument för att skapa sysselsättning och tillväxt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sådana instrument mer lättillgängliga för kvinnor med funktionsnedsättning.

28.  Europaparlamentet understryker att i syfte att säkerställa ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning är det nödvändigt att stödja forskning och innovation med målet att utveckla produkter som ska hjälpa personer med funktionsnedsättning i deras vardag.

Jämlikhet

29.  Europaparlamentet framhåller att jämlikhet och icke-diskriminering är centralt i handikappstrategin.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta upp funktionsnedsättning i sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019.

31.  Europaparlamentet beklagar djupt det utdragna fastlåsta läget i Europeiska rådet när det gäller icke-diskrimineringsdirektivet, och uppmanar medlemsstaterna att bidra till antagandet av det övergripande icke-diskrimineringsdirektivet(18), och att komma fram till en pragmatisk lösning för ett utvidgat skydd mot diskriminering på livets alla områden för personer med funktionsnedsättning, däribland erkännandet av att nekandet av rimlig anpassning är en form av diskriminering, liksom flerfaldig och intersektionell diskriminering.

32.  Europaparlamentet oroas över befintliga data om diskriminering av och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning, och finner det oroande att underrapportering förekommer på grund av otillgängliga klagomåls- och rapporteringsmekanismer samt bristande förtroende och kännedom om rättigheter. Könsuppdelade uppgifter bör samlas in och en ny metod för insamling av uppgifter bör utarbetas, särskild när det gäller fall av nekad ombordstigning och nekad eller inte tillgänglig assistans.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att alla nationella jämställdhetsorgan har mandat på handikappområdet och tillräckligt med resurser och oberoende för att ge personer som utsatts för diskriminering nödvändigt stöd, samt att garantera att en utvidgning av mandatet följs av ökade personalresurser.

34.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att finansiera utbildning och utarbeta modeller för bästa praxis i samarbete med och för personer med funktionsnedsättning, deras organisationer, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, jämställdhetsorgan och tjänstemän, om principen om icke-diskriminering, inklusive flerfaldig och intersektionell diskriminering och rimlig anpassning.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla forskningsprogram som beaktar jämlikhetsprinciper när man utvecklar Horisont 2020-ramen för forskning och utveckling.

Sysselsättning

36.  Europaparlamentet framhåller att tillgång till arbetsmarknaden är en fråga som det bör tas ett helhetsgrepp på och som kräver Stödåtgärder som leder till en situation som är till gagn för både den enskilde och arbetsgivaren och säkerställer social inkludering. Den bör innefatta tillgängliga anställningsförfaranden, tillgängliga transporter från och till arbetsplatsen, befordran i arbetslivet, löpande utbildning, samt rimlig anpassning och tillgängliga arbetsplatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera förteckningen över bästa rutiner vid anställningsstöd för personer med funktionsnedsättning i EU och Efta/EES.

37.  Europaparlamentet efterlyser positiv särbehandling, inklusive procentsatser som anger miniminivåer för anställningen av personer med funktionsnedsättning i den offentliga och privata sektorn.

38.  Europaparlamentet beklagar att nekad skälig anpassning inte utgör diskriminering inom ramen för direktivet om likabehandling i arbetslivet(19), vilket har kritiserats av FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 1 i direktivet om likabehandling i arbetslivet förbjuder varje form av diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att bidrag inte utgör ett hinder för deltagande på arbetsmarknaden, och menar att sociala förmåner kopplade till funktionsnedsättning och inkomststöd ska separeras, där man tar hänsyn till särskild vård och andra behov som personer med funktionsnedsättning kan ha, så att de kan leva värdigt och ha tillgång till arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna i detta hänseende att säkerställa att sociala förmåner kopplade till funktionsnedsättning inte tas bort med motiveringen att personer har arbete.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja sociala företag i linje med de principer som anges i Bratislavaförklaringen och Madridförklaringen om den sociala ekonomin, som är en viktig källa till anställningsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i överensstämmelse med FN-konventionen, överväga att undanröja alla rättsliga hinder för anställbarhet, däribland åtgärder som strider mot artikel 12 i FN-konventionen, vilka hindrar personer med funktionsnedsättning från att underteckna arbetsavtal, öppna bankkonton och få tillgång till sina pengar, vilket utestänger dem från ekonomin, samt nationella klausuler som förklarar att vissa kategorier av personer med funktionsnedsättning inte är ”lämpliga att arbeta”.

42.  Europaparlamentet understryker betydelsen av en effektiv återintegrering och rehabilitering samt av aktiverings- och bevarandeåtgärder i ett åldrande samhälle, vilka gör det möjligt för människor att återgå till eller stanna kvar i arbetslivet efter sjukdom eller fysisk, psykisk eller emotionell funktionsnedsättning.

43.  Europaparlamentet påminner om att ifall personer med funktionsnedsättning och deras partner åläggs kostnaden för assistans leder det inte bara till att deras nuvarande inkomst minskar utan även till att deras anställbarhet och framtida ålderspension sjunker.

44.  Europaparlamentet inser att åtgärder för att balansera arbetsliv och privatliv, inklusive frivilliga och inkluderande arbetsformer, såsom smart arbete, distansarbete och flexibel arbetstid, kan vara bra för personer med funktionsnedsättning och positivt för den psykiska hälsan, och garantera säkerhet och stabilitet för alla, men oroas av att digitala arbetsmiljöer kan skapa nya hinder om dessa inte är tillgängliga och man inte tillhandahåller rimliga anpassningsåtgärder.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera god och dålig praxis i framtida rapporter för att hjälpa arbetsgivare att på ett effektivt sätt tillämpa handikapplagstiftningen.

46.  Europaparlamentet är bekymrat över att i vissa medlemsstater räknas inte personer med funktionsnedsättning som arbetar inom skyddade verkstäder formellt som arbetstagare enligt lagen, att de betalas mindre än minimilönen och att de har inte rätt till samma sociala förmåner som vanliga arbetstagare.

47.  Europaparlamentet är särskilt bekymrat över ungdomar med funktionsnedsättning och de som har varit arbetslösa en längre tid. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera arbetet med att inkludera personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, t.ex. genom att inrätta särskilda centrum för yrkeslivsrådgivning som ska ge råd till studerande och arbetslösa ungdomar om deras framtida yrkesliv, eller som en del av ungdomsgarantin.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att främja mångfald som en affärsnytta och att främja mångfaldsstadgor som förordar mervärdet av att ha personer med funktionsnedsättning på arbetsplatsen.

49.  Europaparlamentet uppmanar EU att se till att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och deras familjer inkluderas i det föreslagna paketet om balans mellan arbetsliv och privatliv.

Utbildning

50.  Europaparlamentet är oroat över att många barn med funktionsnedsättning fortfarande utesluts från kvalitativ, inkluderande utbildning i olika medlemsstater till följd av exempelvis segregationspolitik samt byggnadshinder, som utgör en form av diskriminering av barn och ungdomar med funktionsnedsättning.

51.  Europaparlamentet betonar att utbildnings- och yrkesutbildningsprogram är nödvändiga för funktionsnedsattas anställbarhet och att arbetsgivare bör engageras i processen för att integrera behoven för personer med funktionsnedsättning även, men inte enbart, genom att ta fasta på de fördelar som den nya tekniken kan medföra på områden som t.ex. jobbsökning och i den personliga och självständiga utvecklingen.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att undanröja rättsliga, fysiska och organisatoriska hinder för alla personer med funktionsnedsättning, så att inkluderande utbildning och livslångt lärande kan garanteras.

53.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att säkerställa en rimlig anpassning för praktikanter och begär att ansökningsförfarandena för praktiktjänstgöring ska vara tillgängliga och att särskilda praktikplatser erbjuds personer med funktionsnedsättning, däribland praktikplatser som är incitamentsbaserade för arbetsgivarna.

54.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att se till att programmen Erasmus+ och andra ungdomsprogram, såsom ungdomsgarantin och Europeiska solidaritetskåren, är fullt tillgängliga för personer med funktionsnedsättning genom individualiserad, rimlig anpassning, samt att information om deras rätt till tillgänglighet ges till personer med funktionsnedsättning i syfte att främja deras deltagande. Parlamentet rekommenderar i detta syfte att de befintliga instrumenten maximeras, exempelvis instrumenten i plattformen MappED! för inkluderande rörlighet.

55.  Europaparlamentet beklagar att den nya kompetensagendan inte innehåller något särskilt mål för personer med funktionsnedsättning. Den nuvarande undersysselsättningen och diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning även utgör ett slöseri med värdefull kompetens. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till behoven för personer med funktionsnedsättning i alla framtida kompetensrelaterade initiativ.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa effektiva åtgärder för att motverka segregation och utestängning av studerande med funktionsnedsättning i skolor och andra undervisningsmiljöer, och att i detta sammanhang utarbeta nationella övergångsprogram för att garantera god inkluderande utbildning och yrkesutbildning, både formell och icke-formell, även för personer med funktionsnedsättning som behöver ett stort stöd, baserat på rekommendationerna från FN:s kommitté för konventionen.

57.  Europaparlamentet understryker vikten av yrkesutbildning och omskolning av utbildningspersonal, i synnerhet när det gäller stöd till personer med komplicerade behov.

58.  Europaparlamentet rekommenderar att man bättre utnyttjar Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd och maximerar dess befintliga mandat.

59.  Europaparlamentet framhåller vikten av att förbereda lärare och utbildare på arbete med barn med funktionsnedsättning och att ge dem lämpligt stöd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma inkluderande utbildning och kontinuerlig fortbildning för lärare och utbildare, med bidrag från olika berörda parter, särskilt organisationer som företräder personer och yrkesverksamma personer med funktionsnedsättning.

60.  Europaparlamentet menar, med tanke på att så många ungdomar med funktionsnedsättning eller med särskilda undervisningsbehov hoppar av skolan i förtid, att man ska fortsätta undersöka de möjligheter som erbjuds via livslångt lärande och attraktiva alternativ. Parlamentet anser att främjandet av program för livslångt lärande för personer med funktionsnedsättning är en mycket viktig del i EU:s handikappstrategi.

61.  Europaparlamentet uppmuntrar ett utbyte av bästa praxis i fråga om inkluderande utbildning och livslångt lärande mellan lärare, personal, ledande organ, studerande och elever med funktionsnedsättning.

62.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att personer med funktionsnedsättning, trots förbättringar, fortfarande löper stor risk att drabbas av arbetslöshet och att mindre än 30 % har en avslutad högskoleutbildning eller motsvarande jämfört med omkring 40 % för personer utan funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att särskilt uppmärksamma de svårigheter som ungdomar med funktionsnedsättning eller särskilda undervisningsbehov har i övergången från gymnasie- och universitetsutbildning eller yrkesutbildning till anställning.

63.  Europaparlamentet uppmuntrar EU:s offentliga institutioner och företag att genomföra mångfaldsstrategier och nationella mångfaldsstadgor.

64.  Europaparlamentet understryker att unga med funktionsnedsättning deltar mindre i fysisk aktivitet än deras jämnåriga utan funktionsnedsättning, och att skolor spelar en viktig roll när det gäller att främja en hälsosam livsstil. Parlamentet betonar därför vikten av att främja ett ökat deltagande av ungdomar med funktionsnedsättning i fysisk aktivitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt undanröja allt som hindrar personer med funktionsnedsättning eller personer med särskilda behov från att delta i idrottsverksamhet.

65.  Europaparlamentet påminner om att det är nödvändigt att den digitala klyftan överbryggs och att människor med funktionsnedsättning kan utnyttja den digitala unionen fullt ut. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av att förbättra funktionsnedsattas digitala färdigheter och digitala kompetens, särskilt genom projekt som finansieras via programmet Erasmus +, och uppmanar medlemsstaterna att säkerställa skyddet av utsatta medborgare – däribland personer med funktionsnedsättning – online, genom effektiva åtgärder mot hatpropaganda, nätmobbning och alla former av diskriminering på internet, och genom att tillhandahålla mer utbildning i digital kompetens och mediekompetens i både icke-formell och formell utbildning. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att göra lämpliga tekniska utbildningshjälpmedel kostnadsfritt tillgängliga för barn med funktionsnedsättning, så att de kan delta fullt ut i utbildningsverksamhet.

Socialt skydd

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att handikappstrategin för 2030 innehåller särskilda åtgärder för att främja inkluderande sociala skyddssystem i hela EU, vilket skulle garantera personer med funktionsnedsättning tillgång till förmåner och tjänster livet igenom. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa en lägsta standard för socialt skydd för personer med funktionsnedsättning som skulle säkerställa en rimlig levnadsstandard.

67.  Europaparlamentet uppmanar medlagstiftarna att överväga att inkludera personer med funktionsnedsättning som en särskild målgrupp i förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen(20).

68.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att tillämpa principen om ömsesidigt erkännande vid bedömningen och fastställandet av funktionsnedsättning, och att man bör följa och inte undergräva FN-konventionens människorättsbaserade modell för funktionsnedsättning och beakta miljömässiga och samhälleliga hinder som en person möter samt inkludera alla berörda aktörer för att säkerställa att levnadsstandarden för personer med funktionsnedsättning inte äventyras av exempelvis ekonomiska anpassningsprogram.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den europeiska pelaren för sociala rättigheter integrerar funktionsnedsättning i alla aspekter.

70.  Europaparlamentet rekommenderar att Europeiska socialfonden, EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och framtida europeiska socialfonder inte bara används för sysselsättningsåtgärder utan även för social inkludering. Parlamentet understryker betydelsen av rehabilitering som ett medel för social inkludering samt för personer med funktionsnedsättning att förbli aktiva i samhället.

71.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder, såsom ekonomiskt stöd och avlastningsvård, för att i hela EU främja inkluderande sociala skyddssystem som garanterar alla personer med funktionsnedsättning en skälig levnadsstandard, förmåner och tillgång till tjänster livet igenom.

72.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att avinstitutionalisering aldrig leder till hemlöshet för personer med funktionsnedsättning, på grund av att det inte finns eller inte finns lämpliga bostäder där de kan få vård och omsorg i hemmet.

Hälsa

73.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra direktivet om patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård(21) från 2011 och rekommenderar kommissionen att införa en kraftfull del om funktionsnedsättning vid införlivandet av direktivet för att garantera tillgång till överkomlig och god gränsöverskridande hälso- och sjukvård för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning av direktivet i syfte att se över det och anpassa det till FN‑konventionen och att utarbeta en EU-omfattande vägledning om integrering av funktionsnedsättning i de nationella kontaktpunkternas arbete, med gemensamma prestandakriterier, inbegripet specifika rekommendationer rörande funktionsnedsättning. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillhandahålla lämplig utbildning och fortbildning för vårdpersonal om de särskilda behov som patienter med funktionsnedsättningar har.

74.  Europaparlamentet är bekymrat över kränkningar, även kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inom psykvården, vilket i många fall haft en betydande inverkan på vårdtjänsternas kvalitet, och påpekar att dessa tjänster måste fokusera på återhämtning, få tillräcklig finansiering och ges på grundval av en människorättsbaserad modell.

75.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en psykvård där rättskapaciteten respekteras och där det är personen med funktionsnedsättning och inte en ställföreträdande beslutsfattare som ska ge sitt samtycke till behandling och inläggning på sjukhus, med hänsyn också till åtgärder för beslutsfattande genom stöd.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att e-hälso- och hälso- och sjukvårdstjänster är fullt tillgängliga och säkra att använda för alla personer med funktionsnedsättning, även de med intellektuell funktionsnedsättning och komplicerade behov, samt för deras anhöriga.

77.  Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att ta itu med den allmänna bristen på tillgång till tvärvetenskaplig specialistvård för personer med funktionsnedsättning och, där det förekommer, de långa väntetiderna som utgör ett stort hinder för lika tillgång till förebyggande vård och behandling, och som ofta leder till ett försämrat hälsotillstånd för den funktionsnedsatta patienten och till en onödig belastning för hälso- och sjukvården.

78.  Europaparlamentet påpekar att hälso- och sjukvårdssystemen bör säkerställa att sexuellt våld och/eller sexuella övergrepp upptäcks, anmäls och förebyggs.

79.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka tjänsterna för tvärvetenskapliga ut- och omvärderingar för vuxna med funktionsnedsättning i syfte att utveckla skräddarsydda planer som kan genomföras med hjälp av territoriella resurser (exempelvis hem- och boendetjänster) och som tillgodoser de biologiska, psykiska och sociala behov som identifierats.

80.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja det europeiska referensnätverket för att utveckla och öka tillgången till tvärvetenskaplig och specialiserad sjukvård för personer med funktionsnedsättning i allmänhet och för dem med ovanlig funktionsnedsättning i synnerhet.

81.  Europaparlamentet tar upp kommissionens bristande hänsyn till funktionsnedsättning i handlingsplanen för EU:s arbetskraft inom hälso- och sjukvården och i EU:s agenda för effektivare, tillgängligare och motståndskraftigare hälso- och sjukvårdssystem, eftersom inte någon av de båda texterna behandlar detta specifikt.

82.  Europaparlamentet lyfter fram framgången med den andra gemensamma åtgärden för demens och hoppas samtidigt att de läkemedelsföretag som deltar i initiativet för innovativa läkemedel ska skjuta till ytterligare medel för de kommande tre åren.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi för assistans till personer med allvarliga funktionsnedsättningar efter det att de anhöriga som stått för deras dagliga omsorg gått bort (se den nyligen antagna italienska lagen dopo di noi).

84.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra en grundlig analys av skillnaderna mellan FN:s avslutande iakttagelser och sin egen lägesrapport, särskilt med avseende på hälsoprioriteringen i EU:s handikappstrategi.

85.  Europaparlamentet kräver ett konsekvent främjande av förlossningsvård nära hemorten som en samhällstjänst i medlemsstaterna, för att minska antalet fall av funktionsnedsättning till följd av förlossningskomplikationer, och för att garantera både mödrar och barn en säker förlossning, i linje med WHO:s checklista för säker förlossning.

86.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i den europeiska telemedicinbranschen, som har förmåga att i grunden förändra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till tjänster. Parlamentet tror dessutom att 4G-teknikens utbredning, 5G-teknikens utveckling och spridningen av sakernas internet kommer att leda till förbättringar i hälso- och sjukvården för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den europeiska hälsotekniksektorn inte hämmas av alltför omfattande reglering och att den har tillräcklig tillgång till finansiering.

Yttre åtgärder

87.  Europaparlamentet kräver att EU:s yttre åtgärder ska vara fullt förenliga med FN‑konventionen.

88.  Europaparlamentet menar att EU måste se till att utvecklingssamarbete och humanitära insatser är fullt tillgängliga för och inkluderar personer med funktionsnedsättning.

89.  Europaparlamentet menar att EU måste införa en markör för funktionsnedsattas rättigheter i rapporteringen om officiellt utvecklingsbistånd.

90.  Europaparlamentet menar att EU måste se till att spela en avgörande roll för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning inte glöms bort inom utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd, i enlighet med åtagandena i det europeiska samförståndet om utveckling, och att inkludera åtgärder mot den multipla diskrimineringen av utsatta personer och marginaliserade grupper.

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå i bräschen för att uppnå målen för hållbar utveckling i samband med yttre åtgärder på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, oberoende av en ny europeisk strategi för funktionsnedsättning, genom att anta en tydlig, transparent och inkluderande färdplan för att nå målen.

92.  Europaparlamentet beklagar att indikatorn för sysselsättningen i EU:s mål för hållbar utveckling inte delas upp efter funktionsnedsättning. EU bör uppmuntra uppdelning av data utifrån typ av funktionsnedsättning i samarbete med partnerländer.

93.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess partner att inkludera personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer i alla faser av policyutveckling och projekt, inklusive på plats i partnerländer där de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning aktivt ska delta.

94.  Europaparlamentet upprepar att kvinnor med funktionsnedsättning ofta ställs inför ännu större utmaningar och risker i de länder som är indragna i konflikter och i konfliktområden. Parlamentet betonar därför behovet av att i EU:s externa politik skydda kvinnor med funktionsnedsättning.

Skyldigheter inom EU-institutionerna

95.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna att göra funktionalitet, innehåll, dokument, videor och nättjänster på sina externa och interna webbplatser tillgängliga, inklusive offentliga samråd och offentliga rapporter om hur riktlinjer, rekommendationer och åtaganden rörande webbtillgänglighet följs och efterlevs.

96.  Europaparlamentet beklagar att INSIGN-projektet, som ska möjliggöra oberoende kommunikation för döva och personer med nedsatt hörsel vid kontakt med EU:s institutioner genom att de kopplas upp mot teckenspråkstolkar och textare ännu inte genomförts, trots att kommissionen finansierade en prototyp för tjänsteplattformen som testades framgångsrikt i Europaparlamentet 2014.

97.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att på begäran ge tillgång till alla sina offentliga sammanträden via bland annat teckenspråkstolkning, tal-till-text och dokument i brailleskrift samt genom andra utvidgade och alternativa kommunikationsmetoder, och att även garantera fysisk tillgänglighet till deras byggnader. Parlamentet erkänner svårigheterna med att tillhandahålla undertexter för alla direktsändningar och videoinspelningar av sammanträden. EU-institutionerna bör dock fortsätta att övervaka den tekniska utvecklingen på detta område för att öka tillgängligheten i framtiden.

98.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att prioritera tolkning från och till nationella teckenspråk snarare än internationellt teckenspråk, i enlighet med EU:s flerspråkighetspolitik.

99.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att Europaparlamentsvalen är tillgängliga och omfattar dem som för närvarande bor på institutioner och/eller har förmyndare.

100.  Europaparlamentet erkänner att det saknas tillgängliga och inkluderande valprocesser för personer med funktionsnedsättning, i synnerhet personer med psykisk eller intellektuell funktionsnedsättning, såväl på EU-nivå som på medlemsstatsnivå. Parlamentet bör verkligen se till att det kommunikationsmaterial som rör Europaparlamentsvalet är fullt tillgängligt.

101.  Europaparlamentet uppmanar Europaskolorna och EU-institutionernas daghem och fritidshem att ge kvalitativ, inkluderande utbildning i överensstämmelse med FN‑konventionen till alla EU-anställdas barn, inklusive de som har komplicerade eller stora stödbehov.

102.  Europaparlamentet uppmanar EU att underlätta tillhandahållandet av rimliga anpassningsåtgärder och andra former av anställningsstöd, såsom smart arbete för anställda, även för ackrediterade parlamentsassistenter med funktionsnedsättning inom EU:s institutioner.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de gemensamma reglerna, genomförandebestämmelserna, tillämpningsområden, handikapprepresentation, tillgänglighet och praxis i EU-institutionernas gemensamma sjukförsäkringssystem, så att det anpassas till FN-konventionen.

104.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen alla EU-institutioner, byråer och organ att inrätta kontaktpunkter och betonar behovet av en övergripande interinstitutionell samordningsmekanism för alla generaldirektorat och EU-institutioner. Formerna för detta samarbete ska anges i en strategi för genomförandet av FN-konventionen.

105.  Europaparlamentet uppmanar enträget institutionerna att anta omfattande rekryterings-, kvarhållande- och främjandeåtgärder, inklusive tillfällig positiv särbehandling, för att aktivt och i betydande grad höja antalet tjänstemän eller anställda och praktikanter med funktionsnedsättning, däribland psykosociala och intellektuella funktionsnedsättningar, i överensstämmelse med artikel 5 i direktiv 2000/78/EG.

106.  Europaparlamentet påminner om den roll som Europaparlamentets Disability Intergroup spelar för genomförandet av EU:s handikappstrategi, i enlighet med FN-konventionen, som en plattform för möten mellan ledamöter av Europaparlamentet och av nationella parlament samt företrädare för organisationer och det civila samhället, både på nationell och lokal nivå. Parlamentet konstaterar att den tvärpolitiska gruppen är ett mycket lämpligt forum för att uppmuntra till diskussion och debatt i syfte att säkerställa att strategin genomförs.

107.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska institutionerna att fullt ut samråda med och effektivt involvera personal och ledamöter med funktionsnedsättning vid utformningen, genomförandet och övervakningen av de interna reglerna, den interna policyn och praxisen, däribland tjänsteföreskrifterna och bestämmelserna om rimlig anpassning och tillgänglighet.

Skillnader i lägesrapporten jämfört med de avslutande iakttagelserna

108.  Europaparlamentet beklagar att EU-institutionernas webbplatser inte uppfyller AAA‑standarderna för tillgänglighet. Parlamentet uppmanar institutionerna att uppnå detta mål så snart som möjligt.

109.  Europaparlamentet beklagar att EU:s och medlemsstaternas transportlagstiftning fortfarande inte är fullt genomförd på nationell nivå. Parlamentet rekommenderar därför att nationella tillsynsorgan etableras i varje medlemsstat.

110.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller tillgänglighet i samband med järnväg och efterlyser samma bestämmelser om tillgänglighet för andra transportsätt, däribland flygtrafik, för att lösa konflikter mellan säkerhet och tillgänglighet.

111.  Europaparlamentet konstaterar att det övergripande direktivet om likabehandling inte tas upp i kommissionens framstegsrapport.

112.  Europaparlamentet beklagar att få framsteg har gjorts när det gäller EU:s ratificering av det fakultativa protokollet till FN-konventionen.

113.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen ännu inte har genomfört någon övergripande och omfattande översyn av sin lagstiftning för att säkerställa fullständig efterlevnad av bestämmelserna i FN-konventionen.

114.  Europaparlamentet välkomnar den uppdaterade förteckningen över instrument, däribland de instrument som nyligen har antagits, men beklagar att behörighetsförklaringen ännu inte har setts över och att förteckningen över instrument inte inkluderar instrument som inte specifikt hänvisar till personer med funktionsnedsättning, men ändå är relevanta för personer med funktionsnedsättning.

115.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har gjort några framsteg med integreringen av rättigheterna för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i all politik och alla program för jämställdhet, samt inte har integrerat ett könsperspektiv i sina handikappstrategier.

116.  Europaparlamentet välkomnar att EU har undertecknat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) och uppmanar rådet att snarast ratificera den.

117.  Europaparlamentet beklagar att EU:s nuvarande lagstiftning om barnets rättigheter inte i tillräcklig utsträckning inkluderar en övergripande rättighetsbaserad strategi för pojkar och flickor med funktionsnedsättning eller garantier för att skydda deras rättigheter, och att handikappstrategier inte i tillräcklig utsträckning integrerar rättigheter för pojkar och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och FN:s konvention om barnets rättigheter ägna särskild uppmärksamhet åt barn med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller särskilt behovet av förebilder för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

118.  Europaparlamentet konstaterar att EU inte har organiserat någon omfattande kampanj för att öka medvetenheten om FN-konventionen och bekämpa fördomar om personer med funktionsnedsättning.

Mot en övergripande och ändamålsenlig handikappstrategi för 2030

Övergripande frågor

119.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att en framtida handikappstrategi har som mål att fullt ut genomföra FN-konventionen inom alla delar av EU-politiken och integrera tillgänglighet, delaktighet, icke-diskriminering och jämlikhet, och att den omfattar alla artiklar i FN-konventionen och får en rimlig budget, en tidsplan för genomförande, en övervakningsmekanism och samma rättsliga status som den nuvarande strategin. Strategin kan endast lyckas om alla intressenter involveras, inklusive civilsamhället.

120.  Europaparlamentet betonar att strategin för 2020–2030 bör bygga på en övergripande och heltäckande översyn av EU:s lagstiftning och politik för att säkerställa fullständig harmonisering av bestämmelserna i FN-konventionen och att den bör inkludera en reviderad behörighetsförklaring.

121.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder för en effektiv återintegrering och rehabilitering för att minska eller förhindra att sjukdom eller fysisk, psykisk eller emotionell funktionsnedsättning påverkar en persons förvärvsförmåga.

122.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att säkerställa att alla framtida strategier och samrådsprocesser i samband därmed bör vara transparenta, förståeliga och fullt tillgängliga samt inkludera tydliga indikatorer och riktmärken.

123.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s indikatorer för målen för hållbar utveckling inte inkluderar personer med funktionsnedsättning när det gäller mål 4 (utbildning), mål 5 (jämställdhet) och mål 8 (anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt). I den kommande strategin bör man därför använda indikatorerna för de globala målen för hållbar utveckling för att övervaka genomförandet av EU:s huvudsakliga åtgärder och politik på sysselsättningsområdet.

124.  Europaparlamentet betonar vikten av att se till att den framtida handikappstrategin stämmer överens med EU:s andra initiativ och strategier, för att främja sysselsättning och inkludering av personer med funktionsnedsättning, framför allt kvinnor.

125.  Europaparlamentet rekommenderar att strategin efter 2020 inkluderar offentlig upphandling och standardisering som övergripande frågor för att öka anställbarheten för personer med funktionsnedsättning samt för att gynna insamling och utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna.

126.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-finansierade projekt är i linje med FN-konventionens människorättssyn och att man inte finansierar några projekt vars resultat inte är tillgängliga, som utesluter personer med funktionshinder eller inte respekterar standarderna för tillgänglighet.

127.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett tillgängligt utvärderingsverktyg med pågående övervakning, inklusive specifika indikatorer och konkreta mål.

128.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att efter EU:s ratificering av Istanbulkonventionen vidta särskilda åtgärder mot våldet mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utarbeta en omfattande europeisk strategi för att bekämpa våld mot kvinnor, med särskild betoning på kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

129.  Europaparlamentet erkänner att kvinnor med funktionsnedsättning, särskilt intellektuell funktionsnedsättning, är mer sårbara för könsbaserat våld, sexuella trakasserier och andra former av övergrepp. De kan dessutom på grund av sin beroendeställning ha svårt att identifiera och anmäla övergrepp. Genomförandet av EU:s handikappstrategi måste anpassas ytterligare med förebyggande åtgärder som ska syfta till att förhindra alla former av övergrepp och till att våldsoffren ska få högkvalitativt, tillgängligt och individanpassat stöd.

130.  Europaparlamentet uppmanar EU att integrera den europeiska handikappstrategin i all EU-lagstiftning och den europeiska planeringsterminen. Parlamentet efterlyser i samband härmed en verkligt strukturerad dialog mellan EU och organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning vid utarbetandet av strategin efter 2020.

131.  Europaparlamentet rekommenderar att den framtida strategin tar upp den avgörande roll stödtjänsterna spelar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

132.  Europaparlamentet rekommenderar att den framtida strategin inkluderar frågor som rör personalutbildning, vilket är grundläggande om stöd ska kunna ges i enlighet med FN‑konventionens principer.

Ytterligare insatsområden

133.  Europaparlamentet menar att jämlikhet, jämställdhet och icke-diskriminering, däribland för hbtqi-personer med funktionshinder som utsätts för diskriminering på flera grunder, måste integreras i alla områden i en framtida strategi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja kampanjer och utbildningar för att öka medvetenheten om FN-konventionen och behovet av att respektera mångfalden för att bekämpa diskriminering, stigmatisering och fördomar mot personer med funktionsnedsättning, psykosocial funktionsnedsättning, inlärningssvårigheter eller autism.

134.  Europaparlamentet betonar att mer måste göras för att i medier motverka stereotyper och fördomar om funktionsnedsättning, för att förändra rådande utestängande sociala normer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i kommunikationsinitiativ för att personer med funktionsnedsättning ska betraktas som jämställda medborgare och för att bekämpa stereotyper om funktionsnedsättning.

135.  Europaparlamentet understryker växelverkan mellan kön och funktionsnedsättning, särskilt vad gäller informerat samtycke till användningen av preventivmedel, tvångssterilisering och tillgång till reproduktiva rättigheter. Medlemsstaterna uppmanas att överväga om deras lagstiftning i detta avseende behöver utvärderas.

136.  Europaparlamentet uppmanar EU att integrera rättigheter för barn med funktionsnedsättning i alla delar av den framtida strategin.

137.  Europaparlamentet erkänner att rättskapacitet är en av förutsättningarna för att åtnjuta mänskliga rättigheter, inbegripet rätten att rösta, och att en ny strategi måste syfta till att ingen ska förvägras rättskapacitet på grundval av funktionsnedsättning inom någon del av livet. EU bör därför vidta lämpliga åtgärder för att se till att alla personer med funktionsnedsättning kan åtnjuta alla sina rättigheter enligt EU:s fördrag och lagstiftning, såsom tillgång till rättslig prövning, varor och tjänster, inklusive sysselsättning och hälsovård, samt röstning i Europaparlamentsvalet och konsumenträttigheter i enlighet med FN-konventionen, samt att främja icke tvingande åtgärder och beslutsfattande med stöd i linje med FN-konventionen.

138.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att inkludera alla tänkbara åtgärder i den nya strategin för att säkerställa friheten och säkerheten för alla personer med någon typ av funktionsnedsättning, i enlighet med konventionen och FN:s kommitté för konventionen.

139.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att behålla partnerskapsprincipen i framtida förordningar om finansiering samt att se till att den respekteras till fullo.

140.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja strukturellt deltagande av personer med funktionsnedsättning och deras representativa organisationer i alla beslutsfaser, såväl nationellt som på EU-nivå, och att finansiera kapacitetsuppbyggnad för handikapporganisationer så att personer med funktionsnedsättning på ett strukturerat sätt kan delta i alla beslut som rör dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta ge utbildning i enlighet med FN-konventionen för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning görs medvetna om sina rättigheter så att diskriminering kan förhindras.

141.  Europaparlamentet påminner om att FN:s kommitté för konventionen har uttryckt djup oro för den svåra situation som personer med funktionsnedsättning befinner sig i under den pågående migrationskrisen i EU. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att integrera funktionsnedsättning i sin migrations- och flyktingpolitik samt att se till att all EU-finansiering för att avhjälpa denna humanitära kris inkluderar funktionsnedsättning.

142.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att samla in uppgifter som är uppdelade efter typ av funktionsnedsättning och att i nära samarbete med Eurostat samla in jämförbara uppgifter om funktionsnedsättning på olika områden, vilket även ska omfatta personer som bor på boenden, och samtidigt koppla handikappstrategin till målen för hållbar utveckling och 2030-agendan för hållbar utveckling.

143.  Europaparlamentet betonar behovet av mätbara och jämförbara kvantitativa och kvalitativa indikatorer, bl.a. om tillgänglighet, jämlikhet, sysselsättning, socialt skydd, hälsa, skolresultat och antalet studenter inom inkluderande utbildning, för att bedöma EU:s och medlemsstaternas genomförande av FN-konventionen, samt rekommenderar starkt att statistik ska samlas in till stöd för tillämpningen av dessa indikatorer.

144.  Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla ett människorättsbaserat indikatorsystem i samarbete med personer med funktionsnedsättning och de organisationer som företräder dem, samt ett jämförbart, heltäckande datainsamlingssystem där data delas upp efter kön, ålder, landsbygds- eller stadsbygdsbefolkning och typ av funktionsnedsättning.

145.  Europaparlamentet erkänner att personer med intellektuell funktionsnedsättning löper särskilt stor risk att utsättas för diskriminering och utnyttjande samt ofta placeras i boenden utan tillgång till utbildning och utan självbestämmande.

146.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att nå ut till de mest sårbara, såsom hemlösa personer med funktionsnedsättning.

147.  Europaparlamentet betonar behovet av kontinuerlig övervakning av genomförandet av FN-konventionen i överensstämmelse med dess artikel 33 och i samråd med handikapporganisationer.

148.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att arbetet inom EU:s högnivågrupp för bekämpning av rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans för att förbättra registreringen och insamlingen av statistik om hatbrott, till fullo inkluderar hatbrott mot personer med funktionsnedsättning.

149.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen alla medlemsstater att anslå tillräckliga och stabila finansiella och mänskliga resurser för att de övervakningsramar som inrättats i enlighet med artikel 33.2 i FN-konventionen ska kunna fungera självständigt.

150.  Europaparlamentet menar att kommissionen måste se till att EU:s övervakningsram får tillräckliga resurser för att kunna utföra sin funktion oberoende och självständigt.

151.  Europaparlamentet påminner om att utskottet för framställningar (PETI) tar emot ett betydande antal framställningar varje år som hänvisar till de svårigheter som personer med funktionsnedsättning i hela EU möter i sin vardag avseende de åtta prioriterade insatsområden och andra tillgänglighetsfrågor som anges i EU:s handikappstrategi, såsom tillgång till hälso- och sjukvård och socialt skydd, utbildning och yrkesutbildning, arbetsmarknaden, den bebyggda miljön och transporter, varor och tjänster, information och kommunikation och deltagande i det politiska, offentliga och kulturella livet.

152.  Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att skriva under det fakultativa protokollet.

153.  Europaparlamentet framhåller den skyddande roll som utskottet för framställningar spelar genom framställningsförfarandet (vid sidan om Europeiska ombudsmannen, som har i uppdrag att skydda medborgarna i händelse av administrativa missförhållanden) inom EU-ramverket för konventionen, eftersom framställare ges möjlighet att lämna in klagomål om de anser att europeiska, nationella eller lokala myndigheter inte har respekterat deras rättigheter. Parlamentet betonar att de framställningar som utskottet har mottagit visar att det är nödvändigt att ha ett effektivt, övergripande, icke-diskriminerande och människorättsbaserat synsätt på politik för funktionsnedsatta. Parlamentet betonar den roll som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter spelar när det gäller att stärka de grundläggande rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i EU och för att stödja EU:s genomförande av FN‑konventionen.

154.  Europaparlamentet betonar att de flesta framställningar som lämnas in av EU‑medborgare gäller svårigheter i samband med ansökningsförfaranden, problem med att få erkännande och berörda myndigheters sena utbetalningar av invaliditetspension. Parlamentet betonar att man vid genomförandet av EU:s handikappstrategi och dess åtgärder för socialt skydd bör fästa särskild uppmärksamhet på dessa frågor, i enlighet med artikel 28 i konventionen om tillfredsställande levnadsstandard och social trygghet.

o
o   o

155.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 23, 27.1.2010, s. 35. (2) UNCRPD/C/EU/CO/1. (3) EUT L 94, 28.3.2014, s. 65. (4) EUT L 303, 2.12.2000, s. 16. (5) Antagna texter, P8_TA(2016)0485. (6) Antagna texter, P8_TA(2016)0360. (7) Antagna texter, P8_TA(2016)0318. (8) EUT C 353, 27.9.2016, s. 41. (9) EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 9. (10) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 23. (11) I denna resolution bör ”fullvärdig medborgare” förstås i den mening som avses i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – att alla personer med funktionsnedsättning fullt ut bör åtnjuta alla mänskliga rättigheter. (12) Domstolens dom av den 11 april 2013, HK Danmark, förenade målen C-335/11 och C-337/11, ECLI:EU:C:2013:222, punkterna 29–30; domstolens dom av den 18 mars 2014, Z, C-363/12, ECLI:EU:C:2014:159, punkt 73; domstolens dom av den 22 maj 2014, Glatzel, C-356/12, ECLI:EU:C:2014:350, punkt 68. (13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1). (14) Kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 av den 18 november 2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem för personer med funktionsnedsättningar och personer med nedsatt rörlighet, EUT L 356, 12.12.2014, s. 110. (15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (EUT L 46, 17.2.2004, s. 1). (16) Rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 329, 30.12.1993, s. 34). (17) Rådets direktiv 94/80/EG av den 19 december 1994 om närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid kommunala val för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare (EGT L 368, 31.12.1994, s. 38). (18) Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426). (19) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, EGT L 303, 2.12.2000, s. 16. (20) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, EUT L 200, 7.6.2004, s. 1. (21) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård, EUT L 88, 4.4.2011, s. 45.