Index 
Antagna texter
Tisdagen den 12 december 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Hållbar förvaltning av externa fiskeflottor ***II
 Ändringar av vissa förordningar på jordbruks- och landsbygdsutvecklingsområdet ***I
 EU:s utsläppshandelssystem: förlängning av nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förberedelse för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 ***I
 Förlängning av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar ***I
 Begäran om fastställelse av Eleonora Forenzas immunitet och privilegier
 Begäran om upphävande av Ingeborg Gräßles immunitet
 Tilläggstullar på import av vissa produkter med ursprung i USA ***I
 Avtal mellan EU och Förenta staterna om lufttransporter ***
 Avtal mellan EU och Schweiz om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser ***
 Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kazakstan (godkännande) ***
 Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kazakstan (resolution)
 Förlängning av mandattiden för gemensamma resolutionsnämndens ordförande
 Rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring
 En digital handelsstrategi

Hållbar förvaltning av externa fiskeflottor ***II
PDF 115kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2017 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (11382/2/2017 – C8-0358/2017 – 2015/0289(COD))
P8_TA(2017)0475A8-0374/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (11382/2/2017 – C8‑0358/2017),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 maj 2016(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0636),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 67a i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från fiskeriutskottet (A8‑0374/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 303, 19.8.2016, s. 116.
(2) Antagna texter, 2.2.2017, P8_TA(2017)0015.


Ändringar av vissa förordningar på jordbruks- och landsbygdsutvecklingsområdet ***I
PDF 283kWORD 59k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013 och (EU) nr 652/2014 (COM(2016)0605 – C8-0404/2017 – 2016/0282B(COD))
P8_TA(2017)0476A8-0380/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0605),

–  med beaktande av talmanskonferensens beslut av den 16 november 2017 att dela upp kommissionens förslag i två delar och ge utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling tillstånd att utarbeta ett separat lagstiftningsbetänkande om de delar som rör det utskottets ansvarsområde, närmare bestämt artiklarna 267–270 och 275 i kommissionens förslag,

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 294.3, 42, 43.2 och 168.4 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 1/2017 av den 26 januari 2017(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 december 2016(2),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 11 maj 2017(3),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och budgetkontrollutskottet (A8‑0211/2017),

–  med beaktande av nedanstående preliminära överenskommelse, som godkänts av utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen, och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 november 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0380/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner sitt uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalanden, som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet understryker att uppdelningen av kommissionens förslag syftar till att möjliggöra ikraftträdande den 1 januari 2018 för de bestämmelser som rör ansvarsområdet för utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och att övriga delar av kommissionens förslag(4) kommer att behandlas i ett senare skede.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 december 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2393.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

EUROPAPARLAMENTETS UTTALANDE

De nya bestämmelserna om producentorganisationer och konkurrensrätt (samlad marknadsordning)

Europaparlamentet påminner om att konkurrensregler, enligt artikel 42 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån Europaparlamentet och rådet beslutar detta, med hänsyn till de mål för den gemensamma jordbrukspolitiken som fastställs artikel 39 i detta fördrag.

I enlighet med det som fastställs i fördraget och Europeiska unionens domstols rättspraxis(5) har målen för den gemensamma jordbrukspolitiken företräde framför målen för den europeiska konkurrensrätten. Jordbruksmarknaderna undantas dock inte från konkurrensrätten. Anpassning av konkurrensreglerna till jordbrukets särskilda förutsättningar är lagstiftarnas, alltså Europaparlamentet och rådet, befogenhet.

Mot denna bakgrund föreslår Europaparlamentet, genom den här förordningen, ett klargörande av förhållandet mellan å ena sidan bestämmelserna i den gemensamma jordbrukspolitiken, särskilt roll och uppdrag för producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer, och å andra sidan tillämpningen av europeisk konkurrensrätt. Ett sådant klargörande behövs med hänvisning till nuvarande oklarheter vad gäller tillämpningen av dessa bestämmelser och är av avgörande betydelse för att kunna uppnå unionens mål att stärka jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan. Europaparlamentets förslag bygger på rekommendationerna i rapporten av den 14 november 2016 från Agri-Market Task Force (AMTF). Rekommendationerna byggde på en rad utfrågningar och bidrag från alla aktörer i livsmedelskedjan: producenter, bearbetningsföretag och återförsäljare.

Europaparlamentet strävar efter att förenkla och klargöra villkoren för hur producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer, i alla sektorer som anges i artikel 1.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, kan planera produktionen, släppa ut produkter på marknaden, förhandla om avtal avseende leveransen av jordbruksprodukter samt optimera produktionskostnaderna för sina medlemmars räkning. Dessa uppgifter förutsätter att det finns bestämda metoder, t.ex. interna samråd och utbyte av kommersiell information inom dessa enheter. Därför föreslås att dessa metoder inte ska omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande avtal, som fastställs i artikel 101.1 i EUF-fördraget, och att producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer som utför minst en ekonomisk verksamhet undantas från tillämpning av denna artikel. Detta undantag är dock inte absolut: konkurrensmyndigheterna har fortfarande möjlighet att ingripa om de anser att denna verksamhet sannolikt upphäver all konkurrens eller äventyrar målen i den gemensamma jordbrukspolitiken.

Därmed klargörs rollen och uppdraget för producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer samt förhållandet mellan dessa och konkurrensrätten. Utan att det påverkar kommissionens institutionella befogenheter anser Europaparlamentet att de nya bestämmelserna inte kräver något ytterligare klargörande i form av riktlinjer från kommissionen.”

kommissionENS UTTALANDEN

Artikel 1 –Landsbygdsutveckling

—  Förlängning av löptiden för landsbygdsutvecklingsprogrammen

Utgifter med anknytning till landsbygdsutvecklingsprogrammen 2014–2020 som godkänts i enlighet med artikel 10.2 i förordning (EU) nr 1305/2013 kommer även i fortsättningen att berättiga till stöd från Ejflu, om de utbetalas till stödmottagarna senast den 31 december 2023. Kommissionen kommer att behandla det fortsatta stödet till landsbygdsutveckling efter 2020 inom ramen för sitt förslag till nästa fleråriga budgetram.

—  Riskhantering

Kommissionen bekräftar sin avsikt att se över funktionen och effektiviteten för de riskhanteringsverktyg som nu ingår i förordning (EU) nr 1305/2013 inom ramen för sitt förslag om modernisering och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken.

—  Sanktioner för Leader

Kommissionen bekräftar sin avsikt att se över hur effektiva och proportionella de sanktioner för Leader är som ingår i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014.

Artikel 2 – Horisontell förordning

—  Krisreserven

Kommissionen bekräftar att förvaltningen av reserven för kriser inom jordbrukssektorn och återbetalningen av anslag med anknytning till den finansiella disciplinen enligt artiklarna 25 och 26.5 i förordning (EU) nr 1306/2013 kommer att ses över inom ramen för förberedelserna inför nästa fleråriga budgetram för att möjliggöra effektiva interventioner i tid vid marknadskriser.

—  Samordnad granskning

Kommissionen stöder modellen för samordnad granskning, vilket bekräftas av dess förslag till artikel 123 i den nya budgetförordningen. Kommissionen bekräftar också att denna modell redan är tillåten inom nuvarande rättsliga ramar för förvaltning och kontroll av jordbruksutgifter i förordning (EU) nr 1306/2013, och att den införts i kommissionens revisionsstrategi för 2014–2020. I synnerhet när det utlåtande som det attesterande organet lämnat i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU) nr 1306/2013 anses vara tillförlitligt, tar kommissionen hänsyn till det då den bedömer behovet av revisioner av det berörda utbetalande organet.

Artikel 3 – Direktstöd

—  Proteinplanen

Kommissionen bekräftar sin avsikt att se över utbudet och efterfrågan av vegetabiliska proteiner i EU och överväga möjligheten att utarbeta en europeisk strategi för vegetabiliska proteiner i syfte att ytterligare främja produktionen av dem i EU på ett ekonomiskt och miljömässigt sunt sätt.

Artikel 4 – Samlade marknadsordningen (OCM)

—  Frivilliga program för minskad produktion

Kommissionen bekräftar att förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter i artiklarna 219 och 221 redan innehåller den nödvändiga rättsliga grunden för att, med förbehåll för att budgetmedel finns tillgängliga, kunna ta itu med marknadsstörningar och andra specifika problem, även på regional nivå, med möjlighet att bevilja direkt ekonomiskt stöd till jordbrukare. Dessutom kommer kommissionens förslag om att lägga till ett sektorsspecifikt inkomststabiliseringsverktyg till förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling att göra det möjligt för medlemsstaterna att i sina program för landsbygdsutveckling införa möjligheten att kompensera jordbrukare inom en viss sektor i händelse av en kraftig inkomstminskning.

Kommissionen bekräftar ytterligare att den vid marknadsstörningar eller hot om marknadsstörningar enligt artikel 219 får införa system där unionsstöd beviljas producenter som åtar sig att på frivillig basis minska sin produktion, inklusive nödvändiga uppgifter om hur ett sådant system ska förvaltas (t.ex. kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1612 (EUT L 242, 9.9.2016, s. 4).

—  Erkännande av gränsöverskridande branschorganisationer

Kommissionen påminner om att regler om samarbete mellan producenter när det gäller erkännande av gränsöverskridande producentorganisationer, gränsöverskridande sammanslutningar av producentorganisationer och gränsöverskridande branschorganisationer, inklusive nödvändigt administrativt samarbete mellan berörda medlemsstater redan finns fastställda i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/232. Dessa reglers tillämpning och ändamålsenlighet kommer att ses över inom ramen för den pågående processen om modernisering och förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken.

—  Illojala handelsmetoder

Kommissionen bekräftar att den har lanserat ett initiativ gällande livsmedelskedjan som för närvarande håller på att behandlas i de olika stadier som krävs enligt riktlinjerna för bättre lagstiftning. När förfarandet har avslutats kommer kommissionen eventuellt att lägga fram ett lagstiftningsförslag, möjligtvis under första hälften av 2018.

—  Samarbete mellan producenter

Kommissionen noterar parlamentets och rådets överenskommelse om ändringarna till artiklarna 152, 209, 222 och 232. Kommissionen konstaterar att de ändringar som parlamentet och rådet kommit överens om är betydande samt att de har införts utan den konsekvensbedömning som krävs enligt punkt 15 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Detta leder till en oönskad grad av rättslig och förfarandemässig osäkerhet vars effekter och följder är omöjliga att förutse.

Eftersom de sammanlagda ändringarna av kommissionens ursprungliga förslag avsevärt ändrar den rättsliga ramen konstaterar kommissionen med oro att vissa av de nya bestämmelserna till förmån för producentorganisationerna kan äventyra småjordbrukares överlevnad och välmående samt konsumentintresset. Kommissionen bekräftar sitt åtagande att upprätthålla en effektiv konkurrens inom jordbrukssektorn och att ge full verkan åt målen för den gemensamma jordbrukspolitiken i artikel 39 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I detta sammanhang konstaterar kommissionen att de ändringar som medlagstiftarna kommit överens om avsevärt begränsar såväl kommissionens som de nationella konkurrensmyndigheternas möjligheter att agera för att upprätthålla en effektiv konkurrens.

Kommissionens övergripande överenskommelse om omnibusförslaget, inklusive de ändringar som parlamentet och rådet kommit överens om, påverkar inte eventuella framtida förslag som kommissionen kan komma att lägga fram på dessa områden inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2020 och andra initiativ som särskilt är avsedda att ta itu med vissa av de frågor som berördes i den text som Europaparlamentet och rådet nu kommit överens om.

Kommissionen beklagar att medlagstiftarna inte på ett tillfredsställande sätt har behandlat frågan om både kommissionens och de nationella konkurrensmyndigheternas mycket begränsade roll att agera för att upprätthålla en effektiv konkurrens, och uttrycker sin oro över de eventuella konsekvenserna av denna begränsning för jordbrukare och konsumenter. Kommissionen konstaterar att lagtexten måste tolkas på ett sätt som är förenligt med fördraget, framför allt vad gäller kommissionens och nationella konkurrensmyndigheters möjlighet att ingripa om en producentorganisation, som har en stor marknadsandel, försöker begränsa sina medlemmars handelsutrymme. Kommissionen beklagar att denna möjlighet inte klart och tydligt säkerställs i lagtexten.

(1) EUT C 91, 23.3.2017, s. 1.
(2) EUT C 75, 10.3.2017, s. 63.
(3) EUT C 306, 15.9.2017, s. 64.
(4) Förfarandenummer 2016/0282A(COD).
(5)Domstolens dom, Maizena, C-139/79, ECLI:EU:C:1980:250, punkt 23. Domstolens dom, Tyskland mot rådet, C-280/93, ECLI:EU:C:1994:367, punkt 61.


EU:s utsläppshandelssystem: förlängning av nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förberedelse för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 ***I
PDF 247kWORD 45k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 (COM(2017)0054 – C8-0028/2017 – 2017/0017(COD))
P8_TA(2017)0477A8-0258/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0054),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0028/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 31 maj 2017(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen, och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 27 oktober 2017 att godta Europaparlamentets ståndpunkt, i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A8-0258/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen(2).

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 december 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsningar i tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförande av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2392.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

UTTALANDE FRÅN EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH KOMMISSIONEN

Resultatet av Icaos arbete med att genomföra den globala marknadsbaserade åtgärden är avgörande för dess effektivitet och för att luftfarten i framtiden ska kunna bidra till att nå Parisavtalets mål. Det är viktigt att Icaos medlemsstater, luftfartygsoperatörer och det civila samhället fortsätter att engagera sig i detta arbete. Icao kommer i detta sammanhang att behöva agera helt öppet och vända sig till alla berörda parter i tid för att informera om framsteg och beslut.

(1) EUT C 288, 31.8.2017, s. 75.
(2) Denna ståndpunkt ersätter de ändringar som antogs den 13 september 2017 (Antagna texter, P8_TA(2017)0338).


Förlängning av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar ***I
PDF 246kWORD 48k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD))
P8_TA(2017)0478A8-0198/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0597),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 172 och 173, artikel 175 tredje stycket och artikel 182.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0375/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 december 2016(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 december 2016(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 8 november 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för regional utveckling (A8-0198/2017),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 december 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2396.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Kommissionens uttalande om ökningen på 225 miljoner euro till Fonden för ett sammanlänkat Europa

Till följd av Europaparlamentets och rådets överenskommelse om finansieringen av Efsi 2.0 kommer ett belopp på 275 miljoner euro att omfördelas från Fonden för ett sammanlänkat Europas finansiella instrument, vilket innebär en minskning med 225 miljoner euro jämfört med kommissionens förslag.

Kommissionen bekräftar att budgetplaneringen kommer att ändras för att återspegla motsvarande ökning med 225 miljoner euro till Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Inom ramen för det årliga budgetförfarandet för 2019–2020 kommer kommissionen att lägga fram lämpliga förslag för att säkerställa en optimal fördelning av detta belopp inom Fonden för ett sammanlänkat Europa.

(1) EUT C 75, 10.3.2017, s. 57.
(2) EUT C 185, 9.6.2017, s. 62.


Begäran om fastställelse av Eleonora Forenzas immunitet och privilegier
PDF 157kWORD 43k
Europaparlamentets beslut av den 12 december 2017 om begäran om fastställelse av Eleonora Forenzas immunitet och privilegier (2017/2199(IMM))
P8_TA(2017)0479A8-0398/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Gabriele Zimmers begäran av den 20 juli 2017, tillkännagiven i kammaren den 11 september 2017, om fastställelse av Eleonora Forenzas immunitet och privilegier med anledning av en händelse som hon råkade ut för den 8 juli 2017 efter en demonstration i samband med G20-toppmötet i Hamburg,

–  efter att ha hört Eleonora Forenza i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 7 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0398/2017), och av följande skäl:

A.  Gabriele Zimmer, ledamot av Europaparlamentet och ordförande för GUE/NGL-gruppen, har i enlighet med artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 begärt att den parlamentariska immuniteten ska fastställas för Eleonora Forenza, ledamot i samma grupp, som i anslutning till en demonstration som ägde rum i samband med G20-mötet i Hamburg den 8 juli 2017 visiterades och greps av den tyska polisen tillsammans med en grupp andra aktivister. Visiteringen och gripandet skedde efter demonstrationen, när Eleonora Forenza och gruppen skulle äta lunch tillsammans.

B.  Parlamentet har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller vilken linje det avser att följa i ett beslut till följd av en begäran om fastställelse av immunitet från en ledamot(2).

C.  Artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier utesluter varandra(3). Ärendet i fråga rör inte ett yttrande av en ledamot av Europaparlamentet, utan ett beteende som förmodats utgöra en fara för den allmänna ordningen (påstått deltagande i ett upplopp). Därför är det uppenbart att artikel 9 i protokoll nr 7 är tillämplig.

D.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land, och vad avser alla andra medlemsstaters territorium immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring. Eleonora Forenza är en italiensk ledamot av Europaparlamentet som vid det aktuella tillfället befann sig i Tyskland, varför det senare fallet är tillämpligt.

E.  Enligt begäran om fastställelse av immuniteten uppgav Eleonora Forenza redan i sina första kontakter med den tyska polisen att hon var ledamot av Europaparlamentet. Hon uppvisade omedelbart handlingar som styrkte detta och lyckades även sätta den italienske konsuln i Hamburg i förbindelse med den polistjänsteman som ledde insatserna.

F.  Trots sin ställning som ledamot av Europaparlamentet utsattes Eleonora Forenza för en ingående kroppsvisitering av den tyska polisen för att sedan kvarhållas i över fyra timmar.

G.  Mot bakgrund av ovanstående måste den tyska polisen ha förstått att det var en ledamot av Europaparlamentet som man hade gripit. Detta utgör en kränkning av protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, särskilt artikel 9 första stycket led b.

H.  Med tanke på omständigheterna i ärendet står det klart att Eleonora Forenza inte greps på bar gärning, varför det undantag som föreskrivs i artikel 9 tredje stycket i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier inte är tillämpligt, och Forenzas immunitet äger således fullständig giltighet i detta fall.

1.  Europaparlamentet beslutar att fastställa Eleonora Forenzas immunitet och privilegier.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Förbundsrepubliken Tyskland och till Eleonora Forenza.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C‑200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C‑163/10, ECLI:EU:C:2011:543 tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.
(2) Mål T-42/06, Gollnisch/parlamentet (se ovan), punkt 101.
(3) De förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra/De Gregorio et Clemente (se ovan), punkt 45.


Begäran om upphävande av Ingeborg Gräßles immunitet
PDF 159kWORD 43k
Europaparlamentets beslut av den 12 december 2017 om begäran om upphävande av Ingeborg Gräßles immunitet (2017/2220(IMM))
P8_TA(2017)0480A8-0397/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Ingeborg Gräßles immunitet som översändes den 27 juli 2017 av åklagarmyndigheten i Ellwangen (Tyskland) i samband med ett straffrättsligt förfarande med referens 21 Js 11263/17 och som tillkännagavs i kammaren den 2 oktober 2017,

–  med beaktande av att Ingeborg Gräßle avsagt sig rätten att höras i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 46 i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0397/2017), och av följande skäl:

A.  Åklagarmyndigheten i Ellwangen har lämnat in en begäran om upphävande av immuniteten för Ingeborg Gräßle, ledamot av Europaparlamentet invald för Förbundsrepubliken Tyskland, med avseende på en överträdelse i den mening som avses i artikel 229 i den tyska brottsbalken. Förundersökningen gäller misstanke om vållande av personskada.

B.  Gräßle körde den 10 juni 2017 mot rött ljus i Heidenheim, i korsningen Brenzstraße/Ploucquetstraße, och förorsakade en trafikolycka där en person skadade axeln. Straffrättslig talan har väckts.

C.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.

D.  Enligt artikel 46 i Förbundsrepubliken Tysklands grundlag får en ledamot inte ställas till svars eller gripas för en straffbar handling utan förbundsdagens tillstånd, såvida han eller hon inte grips på bar gärning eller under dagen efter den begångna handlingen.

E.  Det är enbart Europaparlamentet som får besluta om immuniteten ska upphävas eller inte i det enskilda fallet. Parlamentet kan i rimlig utsträckning beakta ledamotens ståndpunkt vid beslutet om dennes immunitet ska upphävas eller inte(2).

F.  Den misstänkta överträdelsen har inte något direkt eller uppenbart samband med Gräßles utövande av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet och utgör inte heller ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av hennes uppdrag som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

G.  Parlamentet har i detta fall inte kunnat slå fast att det rör sig om fumus persecutionis, det vill säga en tillräckligt allvarlig och konkret misstanke om att förfarandet har inletts i syfte att skada ledamotens politiska verksamhet.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva Ingeborg Gräßles immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Förbundsrepubliken Tyskland och till Ingeborg Gräßle.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, C-101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., C-149/85, ECLI:EU:C:1986:310, förstainstansrättens dom (sjunde avdelningen) av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom (stora avdelningen) av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, förenade målen C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom (tredje avdelningen) av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom (stora avdelningen) av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom (första avdelningen) av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, förenade målen T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.
(2) Mål T-345/05, Mote/parlamentet (se ovan), punkt 28.


Tilläggstullar på import av vissa produkter med ursprung i USA ***I
PDF 238kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2017 om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tilläggstullar på import av vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater (kodifiering) (COM(2017)0361 – C8-0226/2017 – 2014/0175(COD))
P8_TA(2017)0481A8-0331/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0361),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0226/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0331/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 december 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../… om tilläggstullar på import av vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2018/196.)

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Avtal mellan EU och Förenta staterna om lufttransporter ***
PDF 233kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av luftfartsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Amerikas förenta stater, å andra sidan (13419/2016 – C8-0100/2017 – 2006/0058(NLE))
P8_TA(2017)0482A8-0376/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13419/2016),

–  med beaktande av luftfartsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Amerikas förenta stater, å andra sidan(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 100.2 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0100/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0376/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Amerikas förenta stater.

(1) EUT L 134, 25.5.2007, s. 4.


Avtal mellan EU och Schweiz om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser ***
PDF 239kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (13076/2017 – C8-0415/2017 – 2017/0193(NLE))
P8_TA(2017)0483A8-0386/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (13076/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser (13073/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 192.1 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0415/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0386/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Schweiziska edsförbundet.


Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kazakstan (godkännande) ***
PDF 240kWORD 43k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan (12409/2016 – C8-0469/2016 – 2016/0166(NLE))
P8_TA(2017)0484A8-0325/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12409/2016),

–  med beaktande av utkastet till fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan (09452/2015),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 37 och 31.1 i fördraget om Europeiska unionen och i enlighet med artiklarna 91, 100.2, 207 och 209 samt artikel 218.6 andra stycket a och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0469/2016),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 12 december 2017(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0325/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Kazakstan.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0485.


Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Kazakstan (resolution)
PDF 296kWORD 55k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 12 december 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan (12409/2016 – C8-0469/2016 – 2016/0166(NLE)2017/2035(INI))
P8_TA(2017)0485A8-0335/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12409/2016),

–  med beaktande av utkastet till fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan (09452/2015),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 31.1 och 37 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 91, 100.2, 207 och 209 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 218.6 a (C8-0469/2016),

–  med beaktande av undertecknandet av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet i Astana den 21 december 2015, i närvaro av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini,

–  med beaktande av den tillfälliga tillämpningen av de delar av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet som omfattas av EU:s exklusiva befogenhet från och med den 1 maj 2016,

–  med beaktande av det fortsatta genomförandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kazakstan, som undertecknades den 23 januari 1995 och trädde i kraft den 1 juli 1999,

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2012 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om det nya utvidgade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kazakstan(1),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kazakstan, bland annat av den 10 mars 2016(2), 18 april 2013(3), 15 mars 2012(4) samt den 17 september 2009 om fallet Jevgenij Zhovtis i Kazakstan(5),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 15 december 2011 om hur genomförandet av EU:s strategi för Centralasien(6) framskrider och den 13 april 2016 om genomförande och översyn av EU-strategin för Centralasien(7),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 19 januari 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om fortsatt verksamhet för det internationella vetenskapliga och tekniska centrumet(8), som inrättats i Astana i Kazakstan,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 12 december 2017(9) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juni 2015 och 19 juni 2017 om EU-strategin för Centralasien,

–  med beaktande av Europeiska utrikestjänstens och kommissionens fjärde lägesrapport av den 13 januari 2015 om genomförandet av EU-strategin för Centralasien, som antogs 2007,

–  med beaktande av de årliga människorättsdialogerna mellan EU och Kazakstan,

–  med beaktande av mötena mellan EU och Centralasien,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0335/2017), och av följande skäl:

A.  Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet bör, om man respekterar och tar hänsyn till de skillnader som finns mellan parterna och deras särskilda politiska, ekonomiska och sociala förutsättningar, leda till att de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan de båda parterna märkbart fördjupas och förstärks till förmån för människorna i både Kazakstan och EU.

B.  Det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet (artikel 1) skulle kunna stärka ramen för uppfyllandet av vissa väsentliga delar, såsom respekt för demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och principerna om marknadsekonomi, som redan föreskrivs i partnerskaps- och samarbetsavtalet, så länge genomförandet av alla klausuler omfattas av en strikt och effektiv övervakningsmekanism som grundas på tydliga riktmärken och tidsfrister. Bekämpning av spridning av massförstörelsevapen har lagts till som en ny väsentlig del (artikel 11).

C.  Kazakstan är det första centralasiatiska land som har undertecknat ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal med EU. När avtalet väl har ratificerats av alla medlemsstater och Europaparlamentet kommer det att ersätta partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999. Avtalstexten offentliggjordes den 15 juli 2015.

D.  Avtalet innehåller ett brett spektrum av nya samarbetsområden, som både ligger i EU:s politiska och ekonomiska intresse och lämpar sig för att stödja Kazakstan i den nya moderniseringsfas som landet eftersträvar och som samtidigt säkrar ett samarbete i fråga om globala utmaningar, särskilt när det gäller en hållbar social och ekonomisk utveckling som gynnar alla medborgare, bevarandet av den kulturella mångfalden, bevarandet av miljön och bekämpandet av följderna av klimatförändringarna i enlighet med Parisavtalet samt i fråga om fredsbevarande åtgärder och regionalt samarbete.

E.  Sedan i maj 2016 tillämpas två tredjedelar av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet provisoriskt.

F.  Europaparlamentet är berett att inom ramen för sina befogenheter aktivt medverka till utvecklingen och utformningen av de konkreta områdena för samarbete med Kazakstan, bland annat när det gäller de parlamentariska förbindelserna.

G.  Kazakstan anslöt sig till WTO den 1 januari 2016.

H.  Kazakstan anslöt sig till Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen) i mars 2012.

Allmänna bestämmelser om förbindelserna mellan EU och Kazakstan och om det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet

1.  Europaparlamentet betonar att fördjupningen av de politiska, ekonomiska och kulturella förbindelserna mellan EU och Kazakstan måste bygga på gemensamma åtaganden i fråga om universella värden, särskilt i fråga om demokrati, rättsstaten, god samhällsstyrning och respekten för de mänskliga rättigheterna, och vägledas av ömsesidiga intressen.

2.  Europaparlamentet noterar Kazakstans konsekventa strategi för att närma sig EU. Parlamentet betonar att landet spelar en avgörande roll för genomförandet av EU-strategin för Centralasien, som kommer att genomgå en grundlig översyn under 2019.

3.  Europaparlamentet gläder sig över att det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet utgör en stabil grund för att stärka förbindelserna. Parlamentet noterar att Kazakstan är det första land i Centralasien som EU har förhandlat fram och undertecknat ett fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal med. Detta nya slags avtal är en bra modell som i framtiden även skulle kunna tillämpas på andra länder i området.

4.   Europaparlamentet välkomnar ambitionen i det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet att stärka samarbetet och att på ett betydande sätt främja de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kazakstan inom olika områden av betydelse och gemensamt intresse, såsom demokrati och rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, hållbar utveckling, utrikes- och säkerhetspolitik, handel, rättvisa, frihet och säkerhet samt inom 29 andra viktiga sektorspolitiska områden, såsom ekonomiskt och finansiellt samarbete, energi, transport, miljö och klimatförändringar, sysselsättning och sociala frågor, kultur, utbildning och forskning. Parlamentet uppmanar båda parterna att aktivt fullgöra sina åtaganden.

5.  Europaparlamentet förväntar sig att det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet kommer att främja en förstärkning av rättsstatsprincipen och ett större demokratiskt deltagande för alla medborgare, ett mer varierat politiskt landskap, ett mer välfungerande, oberoende och opartiskt rättsväsen, ökad insyn och ansvarighet i regeringen, förbättringar av arbetsrätten i enlighet med ILO:s krav, ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag, en hållbar utveckling av miljön, vattenförvaltningen och andra resurser, såsom en effektiv energianvändning och utveckling av förnybara energikällor.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av parlamentets rekommendationer av den 22 november 2012 om förhandlingarna om det nya utvidgade partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Kazakstan och att dessa fortfarande gäller.

7.  Europaparlamentet betonar i likhet med tidigare att framstegen i förhandlingarna om det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet måste vara kopplade till de framsteg som görs i fråga om politiska reformer och de faktiska framsteg som görs i fråga om respekten för de mänskliga rättigheterna, rättsstaten, god samhällsstyrning och demokratisering. Här kan genomförandet av Venedigkommissionens rekommendationer spela en avgörande roll. Parlamentet uttrycker djup oro över att rätten till yttrandefrihet, till frihet att delta i fredliga sammankomster och till föreningsfrihet fortfarande är begränsad. Landet uppmanas med kraft att fullt ut genomföra rekommendationerna från FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet i resultatrapporten från hans uppdrag till Kazakstan i januari 2015.

8.  Europaparlamentet betonar att fler åtgärder måste bygga på principen mer för mer.

9.  Europaparlamentet gläder sig över att det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet gör det möjligt att förhandla fram ett avtal om viseringslättnader mellan EU och Kazakstan parallellt med de eventuella förhandlingarna om ett avtal som reglerar de särskilda åtagandena avseende återtaganden. Parlamentet påpekar vikten av att öka olika utbyten, särskilt ungdomsutbyten och akademiska utbyten, och efterlyser i detta avseende en betydande utvidgning av programmet Erasmus+ för Kazakstan.

10.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet, kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att

   se till att båda parterna uppfyller de väsentliga delarna i det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet, eftersom bristande efterlevnad skulle leda till antingen tvistlösning (artikel 278) eller till och med upphävande vid allvarliga överträdelser (artikel 279),
   fastställa riktmärken och tidsfrister för genomförandet av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet,
   införa en omfattande övervakningsmekanism mellan parlamentet och Europeiska utrikestjänsten när det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet träder i kraft fullt ut, inbegripet de delar som anges i parlamentets resolution av den 22 november 2012.

11.  Europaparlamentet påminner om att vice ordföranden/den höga representanten, rådet och kommissionen fortfarande bara delvis följer artikel 218.10 i EUF-fördraget och relevanta avgöranden från domstolen om att parlamentet ska ges omedelbar och fullständig tillgång till alla förhandlingsdokument och tillhörande information.

12.  Europaparlamentet uppmanar den parlamentariska samarbetskommittén EU–Kazakstan att uppdatera sin arbetsordning för att möjliggöra demokratisk kontroll av den provisoriska tillämpningen inom de områden där avtalet redan har trätt i kraft och att använda sina befogenheter för att anta rekommendationer, och att förbereda kontrollen av hela det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet när det träder i kraft fullt ut.

Politisk dialog och samarbete, demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och grundläggande friheter

13.   Europaparlamentet uppmanar EU att alltid i sin politiska dialog med Kazakstan prioritera frågor om rättsstaten och demokrati, de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna.

14.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstan att mot bakgrund av de sociala protesterna, som ibland varit våldsamma, vidta förebyggande och konkreta åtgärder för politiska, demokratiska och sociala reformer, bland annat en tydlig maktfördelning mellan den verkställande och lagstiftande makten, i samband med genomförandet av programmet ”Kazakstan 2050” och att införa ytterligare kontroller och motvikter inom det konstitutionella systemet, i överensstämmelse med landets internationella åtaganden enligt olika FN-, OSSE- och Europarådsinstrument. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att den övergång till en ny sorts tillväxt som Kazakstan eftersträvar och som bygger på intensiv forskning inte verkar vara möjlig utan utbildning av hög kvalitet, tillgång till grundläggande moderna tjänster för stora delar av befolkningen, en inkluderande socialpolitik och ett system med reglerade sociala relationer, särskilt inom ekonomin. Parlamentet välkomnar ”100-stegsprogrammet” som ett försök att ta itu med behovet av brådskande reformer i landet.

15.  Europaparlamentet välkomnar att det nyligen skett en positiv utveckling när det gäller konstitutionella och administrativa reformer, liksom när det gäller inrättandet av en samrådsplattform för det civila samhället. Parlamentet är emellertid djupt oroat över de begränsande effekter som strafflagen och förvaltningslagen, som trädde i kraft 2015, har på organisationerna i det civila samhället och deras verksamhet.

16.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstan att fullt ut genomföra rekommendationerna från OSSE/ODIHR:s internationella observatörsuppdrag i valet den 20 mars 2016, där det konstateras att landet fortfarande inte på långa vägar uppfyller sina åtaganden inom ramen för OSSE för demokratiska val. Parlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att inte begränsa oberoende kandidaters verksamhet. Dessutom kräver parlamentet att medborgarnas valrättigheter respekteras.

17.  Europaparlamentet välkomnar Kazakstans samarbete med Venedigkommissionen och begär att dess relevanta rekommendationer ska genomföras fullt ut, särskilt inom området för demokratiska reformer och reformer av rättsväsendet.

18.  Europaparlamentet välkomnar de pågående administrativa reformerna och rekommenderar ytterligare reformer som garanterar ett verkligt oberoende och opartiskt rättsväsen och effektivare insatser i kampen mot korruption på alla nivåer. Parlamentet vädjar emellertid om bättre samhällsstyrning och reformer, som omfattar ett verkligt oberoende rättsväsende som är fritt från korruption och garanterar rätten till en rättvis rättegång och rätten till försvar, och om mer omfattande och effektiva åtgärder för bekämpning av korruption, organiserad brottslighet och olaglig narkotikahandel. Parlamentet efterlyser en förbättring och modernisering av viktiga sociala sektorer samt investeringar i dessa. Parlamentet betonar att det är viktigt för landets långsiktiga stabilitet att man ägnar ytterligare uppmärksamhet åt den ekonomiska och sociala utvecklingen i randområden och utanför de största städerna.

19.  Europaparlamentet konstaterar att det finns plattformar för dialog med det civila samhället. Parlamentet upprepar sin oro över att lagstiftningen om icke-statliga organisationer undergräver deras oberoende och förmåga att utöva sin verksamhet. Det är viktigt med ett aktivt och oberoende civilt samhälle för att skapa en hållbar framtid i Kazakstan. Parlamentet uppmanar enträget de kazakstanska myndigheterna att under alla omständigheter garantera att alla människorättsaktivister och icke-statliga organisationer i Kazakstan har möjlighet att utöva sina legitima människorättsaktiviteter utan rädsla för repressalier och utan någon form av begränsning. På så sätt kan man bidra till en hållbar samhällsutveckling och stärkande av demokratin. Parlamentet anser att det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet också innebär ett ökat stöd till utvecklingen av ett verkligt civilt samhälle och uppmanar de kazakstanska myndigheterna att handla i enlighet därmed. Dessutom uppmanas kommissionen att främja program som syftar till att stärka och befästa oberoende icke-statliga organisationers verksamhet.

20.  Europaparlamentet kräver ett slut på de rättsliga förföljelserna, trakasserierna och fängslandena av oberoende journalister, aktivister i det civila samhället, fackföreningsledare, människorättsförsvarare, oppositionspolitiker och andra frispråkiga personer som hämnd för att de utnyttjat rätten till yttrandefrihet och andra grundläggande friheter. Detta fenomen har ökat under de senaste åren. Parlamentet kräver en fullständig rehabilitering och ett omedelbart frisläppande av samtliga aktivister och politiska fångar som för närvarande sitter fängslade samt ett upphävande av begränsningarna av rörelsefriheten för andra personer. Parlamentet kräver att man slutar att missbruka Interpols utlämningsförfaranden och ser till att trakasserierna av den politiska oppositionen utomlands upphör.

21.  Europaparlamentet gläder sig över att den framstående kazakstanske aktivisten och ledaren för oppositionspartiet Alga!, Vladimir Kozlov, blev villkorligt frigiven från fängelset i augusti 2016.

22.  Europaparlamentet uttrycker oro över inskränkningarna av medie-, yttrande-, mötes-, förenings- och religionsfriheten, bland annat genom restriktiv lagstiftning, påtryckningar, censur och straffrättslig lagföring av aktivister. Yttrandefrihet för oberoende medier, bloggare och enskilda medborgare är ett universellt värde som måste upprätthållas. Parlamentet rekommenderar Kazakstan att tillämpa Europarådets normer i sitt rättssystem. Parlamentet noterar Kazakstans ansträngningar för att förbättra landets internationella anseende, vilket visades nyligen genom Expo 2017 i Astana. Parlamentet påpekar icke desto mindre att dessa ansträngningar står i strid med de senaste månadernas kraftåtgärder mot oliktänkande och påtryckningar på det civila samhället.

23.  Europaparlamentet är oroat över att vissa bestämmelser i den nyligen omarbetade strafflagen och straffprocesslagen begränsar yttrandefriheten. Parlamentet uppmanar Kazakstan att se över dem på nytt, särskilt med tanke på kriminaliseringen av ärekränkning.

24.  Europaparlamentet understryker att mediefrihet och yttrandefrihet är absoluta förutsättningar för att demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna ska etableras och befästas. Parlamentet beklagar att miljön för oberoende medieföretag har blivit alltmer fientlig och uttrycker oro över förslaget till medielagstiftning, som syftar till att införa regler för journalister om att de ska stämma av sina uppgifter med de statliga myndigheterna. De kazakstanska myndigheterna uppmanas med kraft att dra tillbaka sådana ändringar från sina lagförslag och att säkerställa journalisternas fulla oberoende vid undersökningar och rapportering. De kazakstanska myndigheterna uppmanas vidare att avhålla sig från att begränsa tillgången till medier online och offline i landet och från utlandet som är kritiska mot staten. Parlamentet beklagar att ärekränkning också fortfarande är ett brott i Kazakstan och betonar att detta har blivit problematiskt med tanke på yttrandefriheten i landet. Parlamentet är bekymrat över det stora antalet förtalsstämningar, däribland mål mot några nyhetsföretag och andra webbplatser som rapporterar om den statliga politiken på ett ofördelaktigt sätt och som också spärras rutinmässigt. Stämningarna har getts in av offentliga tjänstemän och andra offentliga personer som åtnjuter ett särskilt skydd och som kräver stora belopp i moralisk kompensation på grund av artiklar om anklagelser om korruption, grov misskötsamhet eller andra saker som misshagar dem.

25.  Europaparlamentet betonar att den negativa utvecklingen när det gäller medie-, yttrande-, mötes-, förenings- och religionsfriheten måste vändas. Parlamentet rekommenderar Kazakstan att tillämpa Europarådets normer i sin lagstiftning. Parlamentet noterar i detta sammanhang att alla kazakstanska icke-statliga organisationer sedan 2016 enligt lag måste registrera sig hos myndigheterna och varje år lämna uppgifter om sin verksamhet som ska ingå i en statlig databas över icke-statliga organisationer. Parlamentet understryker att denna åtgärd skulle kunna styras i riktning mot att öka insynen i sektorn. Det är emellertid oroväckande att de nya kraven gör den redan omfattande rapporteringsskyldigheten från den icke-statliga sektorn till staten ännu mer betungande, samtidigt som öppenhetspolicyn tillämpas oproportionerligt på de icke vinstdrivande, icke-statliga sektorerna, eftersom den inte gäller några andra juridiska personer. Parlamentet uttrycker oro över att deltagande i oregistrerade föreningar är brottsligt och att underlåtenhet att lämna uppgifter till den nya databasen, eller lämnande av ”felaktiga” uppgifter, kan leda till att organisationer straffas. Parlamentet beklagar att alla överträdelser av nationell lagstiftning, oavsett hur obetydliga de är, kan leda till att registrerade offentliga föreningars verksamhet upphävs tillfälligt eller avslutas av en domstol.

26.  Europaparlamentet noterar med oro att de lagar mot terrorism som nyligen antagits, bland annat ett lagförslag om återkallande av medborgarskap för terroristmisstänkta, skulle kunna leda till att den fredliga och lagliga politiska oppositionen kuvas. Parlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att inte tillämpa denna lagstiftning, eftersom det kan leda till att yttrandefriheten, religions- eller trosfriheten och rättsväsendets oberoende begränsas eller oppositionsverksamhet förbjuds.

27.  Europaparlamentet noterar att FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, i sina slutsatser rörande Kazakstan som antogs sommaren 2016, uttryckte oro över de brett formulerade bestämmelserna i brottsbalkens artikel 174, som förbjuder uppvigling till socialt, nationellt eller på annat sätt omstörtande verksamhet, och artikel 274, som förbjuder medveten spridning av falsk information, och tillämpningen av dessa artiklar för att otillbörligt begränsa yttrandefriheten och andra rättigheter som skyddas av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet beklagar att ett antal aktivister i det civila samhället och journalister åtalats och fängslats på grundval av de ovannämnda artiklarna i brottsbalken. Parlamentet noterar att förteckningen omfattar Maks Bokajev och Talgat Ajan som avtjänar femåriga fängelsestraff för sin roll i de fredliga protesterna mot jordbruksreformen i Kazakstan våren 2016. Parlamentet uppmanar med kraft den kazakstanska regeringen att frige alla och att lägga ned åtalen mot dem.

28.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstan att se över fackföreningslagen från 2014 och arbetslagen från 2015 så att de blir förenliga med ILO:s normer. Parlamentet påminner Kazakstan om landets skyldigheter att fullt ut följa de slutsatser som antagits av ILO:s kommitté för tillämpning av ILO-normer (2017, 2016 och 2015).

29.  Europaparlamentet fördömer att organisationen för oberoende fackföreningar i Kazakstan (CITUK) stängdes ned genom ett rättsligt avgörande i januari 2017 för att enligt vad som påstås ha underlåtit att bekräfta sin status i enlighet med landets restriktiva lag om fackföreningar från 2014. Parlamentet påminner de kazakstanska myndigheterna om behovet av att garantera ett oberoende och opartiskt rättsväsende och av att möjliggöra en verklig social dialog genom att också främja förekomsten av oberoende fackföreningar, t.ex. CITUC och dess anslutna fackföreningar, och deras funktion. Parlamentet hänvisar till slutsatserna från ILO:s kommitté för tillämpning av ILO-normer avseende situationen i Kazakstan i juni 2017. Parlamentet beklagar att CITUK:s ordförande Larisa Kharkova den 25 juli 2017 av en domstol befanns skyldig till anklagelser om förskingring och bedrägeri med anknytning till utnyttjande av fackföreningsmedel, vilket tros vara politiskt motiverade anklagelser. Parlamentet beklagar djupt att hon av godtyckligen dömdes till fyra års begränsad rörelsefrihet, ålagd av domstol, samt till 100 timmars samhällstjänst och ett förbud mot att ha ledande befattningar inom offentliga föreningar i fem år. Parlamentet uppmanar Kazakstan att upphäva domen och lägga ned åtalen mot henne.

30.  Europaparlamentet beklagar att två andra fackföreningsledare, Nurbek Kushakbayev och Amin Yeleusinov, i april och maj 2017 dömdes till två och ett halvt respektive två års fängelse vid straffrättsliga åtal som också ansågs vara politiskt motiverade. Parlamentet konstaterar att domarna mot de tre fackföreningsledarna är ett slag mot den oberoende fackföreningsverksamheten i landet.

31.  Europaparlamentet noterar Kazakstans multietniska och multireligiösa karaktär och betonar behovet av skydd för minoriteter och deras rättigheter, särskilt när det gäller språkanvändning, religions- eller trosfrihet, icke-diskriminering och lika möjligheter. Parlamentet välkomnar att olika folkgrupper i Kazakstan samexisterar i fred.

32.  Europaparlamentet efterlyser en ordentlig granskning av den årliga människorättsdialogen mellan EU och Kazakstan för att göra den mer effektiv och resultatorienterad. Parlamentet uppmanar de kazakstanska myndigheterna att fullt ut delta i dialogen och i andra forum för att göra konkreta framsteg när det gäller människorättssituationen i landet samtidigt som man särskilt beaktar enskilda ärenden. Parlamentet påminner om att det civila samhällets deltagande i dessa dialoger och samråd måste säkerställas.

33.  Europaparlamentet understryker behovet av ett fortsatt engagemang inom cykeln för mekanismen för allmän återkommande utvärdering i FN:s råd för mänskliga rättigheter, särskilt när det gäller ett effektivt genomförande av dess rekommendationer.

34.  Europaparlamentet insisterar på att Kazakstan ska respektera rekommendationerna från FN:s kommitté mot tortyr och 2009 års rekommendationer från FN:s särskilda rapportör om tortyr.

35.  Europaparlamentet beklagar att Kazakstan hittills har vägrat tillåta en oberoende internationell undersökning om händelserna i Zjanaozen 2011, trots uppmaningarna från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

36.  Europaparlamentet välkomnar landets ansökan om att ansluta sig till flera av Europarådets konventioner.

37.  Europaparlamentet beklagar att Kazakstan varken är en part i eller har undertecknat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Kazakstan uppmanas att underteckna och ansluta sig till den.

Internationella förbindelser, regionalt samarbete och globala utmaningar

38.  Europaparlamentet välkomnar Kazakstans konstruktiva samarbete i de internationella förbindelserna som en viktig bidragande faktor för fred och stabilitet på både regional och global nivå, till exempel genom sitt underlättande av samtalen om kärnteknikavtalet med Iran och förhandlingarna mellan parterna i Astana om en övergripande lösning för att få slut på kriget i Syrien, sina diplomatiska insatser när det gäller konflikten i Ukraina och sitt initiativ till konferensen för samarbete och förtroendeskapande åtgärder i Asien. Parlamentet uppmanar Kazakstan att fortsätta engagera sig och spela en konstruktiv roll på den internationella arenan. I detta sammanhang välkomnar parlamentet landets krav på gradvis utrotning av väpnade konflikter genom icke-spridning av kärnvapen och nedrustning och dess initiativ till den allmänna förklaringen om att uppnå en kärnvapenfri värld. Parlamentet välkomnar i synnerhet Kazakstans beslut att inte ansluta sig till det ryska importförbudet mot jordbruksprodukter från EU och anser detta är ett konkret och uppmuntrande tecken på landets vilja att stärka dialogen och samarbetet med EU.

39.  Europaparlamentet noterar Kazakstans geostrategiska betydelse och erkänner landets multipolära utrikespolitik, som syftar till att främja vänskapliga och förutsägbara förbindelser och som innefattar upprättandet av välavvägda, goda grannförbindelser med i första hand Ryssland, Kina, de centralasiatiska grannländerna och andra partner, inbegripet Förenta staterna och EU.

40.  Europaparlamentet erkänner att Kazakstan är en viktig aktör inom utrikes- och säkerhetspolitiken, inte minst på grund av den konsekventa roll landet spelar i fråga om global kärnvapennedrustning och säkerhet och dess tidsbegränsade medlemskap i FN:s säkerhetsråd 2017–2018.

41.  Europaparlamentet erkänner den säkerhetsutmaning som Kazakstan ställts inför av Daish och andra organisationer som klassats som terroristorganisationer av FN:s säkerhetsråd. Parlamentet noterar det stora antalet kazakstanska medborgare bland utländska stridande i Mellanöstern. Parlamentet inser att det finns risk att Kazakstan destabiliseras ytterligare till följd av den pågående konflikten i Afghanistan, bland annat på grund av religiös extremism, olaglig narkotikahandel och terrorism. Parlamentet efterlyser ett närmare samarbete för att bekämpa våldsbejakande extremism och terrorism och betonar att man i första hand bör ägna sig åt åtgärder för att komma till rätta med de bakomliggande orsakerna till radikalisering. Parlamentet noterar att artikel 13 i det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet fokuserar på åtgärder mot terrorism och spelar en avgörande roll, särskilt i den rådande internationella miljön.

42.  Europaparlamentet noterar att Kazakstan tillhör alla viktiga organisationer i regionen. Parlamentet anser att det internationella anseende som Kazakstan helt nyligen har fått som ordförandeland för sådana heterogena internationella organisationer som OSSE, Islamiska samarbetsorganisationen (OIC), Oberoende staters samvälde (OSS), Shanghai Cooperation Organisation och Organisationen för det kollektiva säkerhetsavtalet är en god utgångspunkt för gemensamma åtgärder för att stabilisera säkerhetssituationen i Centralasien och finna multilaterala lösningar på globala utmaningar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Kazakstans tydliga uttalanden om att landets medlemskap i Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU) inte kommer att påverka stärkandet av dess förbindelser med EU.

43.  Europaparlamentet rekommenderar EU att fortsätta med sitt stöd till regionalt samarbete i Centralasien, särskilt rättsstatsprincipen, förtroendeskapande åtgärder, förvaltning av vatten- och naturresurser, gränsförvaltning, stabilitet och säkerhet. Parlamentet stöder i detta avseende Kazakstans insatser för att främja goda grannförbindelser och bli en garant för stabilitet i regionen. Parlamentet efterlyser en hållbar centralasiatisk lösning rörande frågor om vattenförvaltning, energi och säkerhet som tillgodoser alla intressen.

44.  Europaparlamentet erkänner att Kazakstan är en ledande makt i den centralasiatiska regionen. Parlamentet uppmanar med kraft Kazakstan att utnyttja denna position som utgångspunkt för en positiv dialog med sina grannländer i regionen och att vidta åtgärder för att gå framåt i det regionala samarbetet.

Hållbar utveckling, energi och miljö

45.  Europaparlamentet välkomnar Kazakstans tredje moderniseringsstrategi som utannonserades i januari 2017, med målsättningen att landet ska bli ett av världens 30 mest utvecklade länder.

46.  Europaparlamentet välkomnar det utvidgade kapitlet om råvaror och energisamarbete, som har stora möjligheter att bidra till EU:s energitrygghet. Parlamentet påminner om att Kazakstan spelar en viktig roll som energileverantör till EU. Parlamentet uppmanar EU att ha ett mer aktivt energisamarbete och att stärka sin dialog med Kazakstan och andra centralasiatiska länder för att stärka EU:s energitrygghet.

47.  Europaparlamentet gläder sig över kapitlet om samarbete på området klimatförändringar, som tagits med i det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet. Parlamentet anser att EU ska fortsätta att samarbeta med den kazakstanska regeringen och hjälpa den att fastställa och ta fram innovativa och hållbara politiska strategier för miljö och ekologi. Parlamentet påminner om att Kazakstan är starkt påverkat av konsekvenserna av de mest förödande miljökatastroferna i världen som orsakats av människan, nämligen uttorkningen av Aralsjön och Sovjettidens kärnvapenprov vid anläggningen Semej/Semipalatinsk. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka biståndet till de kazakstanska myndigheterna på såväl teknisk som finansiell nivå i syfte att kraftigt förbättra vattenförvaltningen och vattenhushållningen i Aralsjöns bäcken inom ramen för handlingsprogrammet från den internationella fonden för insatser som syftar till att rädda Aralsjön och att utarbeta en effektiv handlingsplan för saneringen av det tidigare nukleära polygonområdet. Parlamentet välkomnar Kazakstans deltagande i det frivilliga partnerskapsprogrammet ”Green Bridge”. Det kommer att utgöra en stabil och långsiktig grund för gröna investeringar, överföring av ny teknik och innovationer och en övergång till ett samhälle utan koldioxidutsläpp.

48.  Europaparlamentet betonar behovet av att tillämpa principerna om en miljömässigt hållbar utveckling i Kazakstan när det gäller utvinning och bearbetning av landets stora naturresurser. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att landet uppfyller normerna i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (EITI).

Handel och ekonomi

49.  Europaparlamentet påminner om att EU är landets främsta handels- och investeringspartner och Kazakstan är EU:s viktigaste handelspartner i Centralasien. Parlamentet hoppas därför att dessa förbindelser kommer att stärkas ytterligare. Parlamentet noterar att 80 procent av Kazakstans export till EU består av olja och gas, och upprepar vikten av ökad diversifiering av landets handel med EU. Parlamentet betonar att handel och de mänskliga rättigheterna på ett positivt sätt kan förstärka varandra inom ramen för rättsstatsprincipen. Parlamentet påminner om att näringslivet har en viktig roll att spela vad gäller att ge positiva incitament med avseende på främjandet av de mänskliga rättigheterna, demokrati och företagens sociala ansvar. Parlamentet påpekar att de globala värdekedjorna bidrar till att stärka grundläggande internationella arbets- och miljönormer samt standarder för sociala och mänskliga rättigheter, bland annat genom införande och genomförande av åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, möjligheter till utbildning, opartiska institutioner och minskad korruption.

50.  Europaparlamentet välkomnar att Kazakstan den 1 januari 2016 anslöt sig till WTO, vilket har främjat den ekonomiska och administrativa moderniseringen av landet. Parlamentet konstaterar att Kazakstans ekonomi till stor del bygger på utvinning och export av råmaterial och kolväten. Parlamentet vill se att det omfattande programmet för diversifiering av ekonomin, där EU kan spela en viktig roll, och för reformering av landet, som bland annat omfattar en professionalisering inom den offentliga förvaltningen och åtgärder för att bekämpa korruption, genomförs fullt ut i praktiken. Parlamentet uppmanar framför allt kommissionen att bistå Kazakstan för att göra dess ekonomi miljövänlig och hållbar.

51.  Europaparlamentet noterar Kazakstans åtagande att fullt ut liberalisera rörligheten för kapital i form av direktinvesteringar och beklagar att avdelningen Handel och affärsverksamhet i det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet inte innehåller några bestämmelser mot korruption. Parlamentet anser att man bör ägna särskild uppmärksamhet åt frågorna om företagsstyrning och korruption vid övervakningen av avtalets genomförande för att undvika att risken för penningtvätt ökar.

52.  Europaparlamentet välkomnar Kazakstans beslutsamhet – som framgår av hur landet har tillämpat avtalet under det första året – att respektera och fullgöra de åtaganden som följer av det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet och WTO-medlemskapet. Parlamentet uppmanar Kazakstan att fullgöra sina åtaganden enligt det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet när det gäller immateriella rättigheter på grundval av ett system för regional konsumtion.

53.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstan att fullt ut anpassa sina importtullar till sina åtaganden inom ramen för WTO och det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet, oberoende av sitt deltagande i Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU), för att slippa betala höga ersättningar till WTO:s handelspartner.

54.  Europaparlamentet uppmanar Kazakstan att gå med i det integrerade veterinärdatasystemet (Traces) för att möjliggöra effektiva sanitära och fytosanitära kontroller, och att använda de bilaterala sanitära och fytosanitära intyg som EU och Kazakstan kommit överens om.

55.  Europaparlamentet noterar den allmänna övergångsperiod på fem år för offentlig upphandling och den övergångsperiod på åtta år för byggtjänster som fastställs i det fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtalet, och ser fram emot en ökad handel när dessa perioder är över. Parlamentet konstaterar att offentlig upphandling är ett viktigt politiskt instrument för Kazakstan.

o
o   o

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och EU:s särskilda representant för Centralasien samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Kazakstan.

(1) EUT C 419, 16.12.2015, s. 159.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0083.
(3) EUT C 45, 5.2.2016, s. 85.
(4) EUT C 251 E, 31.8.2013, s. 93.
(5) EUT C 224 E, 19.8.2010, s. 30.
(6) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 91.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0121.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0007.
(9) Antagna texter, P8_TA(2017)0484.


Förlängning av mandattiden för gemensamma resolutionsnämndens ordförande
PDF 237kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 12 december 2017 om kommissionens förslag om förlängning av mandattiden för gemensamma resolutionsnämndens ordförande (N8-0092/2017 – C8-0425/2017 – 2017/0901(NLE))
P8_TA(2017)0486A8-0393/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 29 november 2017 om förlängning av mandattiden för gemensamma resolutionsnämndens ordförande (N8-0092/2017),

–  med beaktande av artikel 56.6 tredje stycket och artikel 56.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010(1),

–  med beaktande artikel 122a av sin arbetsordning,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0393/2017), och av följande skäl:

A.  Den 19 december 2014 utnämnde rådet Elke König till ordförande i den gemensamma resolutionsnämnden för en period på tre år från och med den 23 december 2014(2).

B.  I enlighet med artikel 56.7 i förordning (EU) nr 806/2014 kan mandattiden för den första ordföranden i nämnden förlängas en gång för en period av fem år.

C.  Den 29 november 2017 antog kommissionen ett förslag om förlängning av mandattiden för Elke König som ordförande i den gemensamma resolutionsnämnden och överlämnade detta förslag till parlamentet.

D.  Parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor granskade därefter kvalifikationerna för den kandidat som nominerats till posten som ordförande i den gemensamma resolutionsnämnden, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 56.4 i förordning (EU) nr 806/2014.

E.  Utskottet höll den 4 december 2017 en utfrågning med Elke König. Under denna utfrågning höll hon ett inledande anförande och besvarade därefter utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag om förlängning av mandattiden för Elke König som ordförande i den gemensamma resolutionsnämnden.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till Europeiska rådet, rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 225, 30.07.2014, s. 1.
(2) EUT L 367, 23.12.2014, s. 97.


Rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring
PDF 306kWORD 56k
Europaparlamentets resolution av den 12 december 2017 om rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring (2017/2069(INI))
P8_TA(2017)0487A8-0385/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 24 januari 2017 Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring – Rapport om EU-medborgarskapet 2017 (COM(2017)0030),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 24 januari 2017 som har utarbetats enligt artikel 25 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om arbetet för ett väl fungerande EU-medborgarskap 2013–2016 (COM(2017)0032),

–  med beaktande av resultatet från det offentliga samrådet om EU-medborgarskap som genomfördes av kommissionen 2015, och resultatet från 2015 års Eurobarometerundersökningar om valrättigheter och om medborgarskap,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2, 6 och 9–12 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), artiklarna 18–25 i EUF-fördraget och artiklarna 11, 21 och 39–46 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rättsstatsprincipen, som fastslås i artikel 2 i EU-fördraget,

–  med beaktande av artikel 3.2 i EU-fördraget, i vilken rätten till fri rörlighet för personer fastställs,

–  med beaktande av rätten att göra framställningar, som fastställs i artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 165 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av den rätt att göra framställningar som fastställs i artikel 227 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av protokoll nr 1t om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 februari 2016 om strategin för den inre marknaden(1) och särskilt dokumentet om resultatet av Solvitcentrumens informella möte i Lissabon den 18 september 2015(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om rapporten om EU-medborgarskapet 2013 – EU-medborgare: dina rättigheter, din framtid(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2016 om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2017 med rekommendationer till kommissionen om gränsöverskridande aspekter av adoptioner(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 mars 2017(7) om genomförandet av programmet ”Ett Europa för medborgarna”,

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsfrågor och frågor om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (omarbetning) (COM(2016)0411),

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar till följd av verksamheten vid utskottets arbetsgrupp för frågor om barns välfärd(8) och i synnerhet dess slutsatser,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2016 om verksamheten i utskottet för framställningar under 2015(9),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för framställningar av den 23 mars 2017(10) och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor av den 1 juni 2017(11) angående kommissionens rapport om kontrollen av unionsrättens tillämpning 2015,

–  med beaktande av de utfrågningar som utskottet för framställningar anordnade under 2016 och 2017, särskilt LIBE:s, PETI:s och EMPL:s gemensamma offentliga utfrågning den 11 maj 2017 om situationen och rättigheterna för EU-medborgare i Förenade kungariket, den offentliga utfrågningen den 11 oktober 2016 om hinder för EU-medborgares rätt att flytta och arbeta på den inre marknaden, den offentliga utfrågningen den 4 maj 2017 om bekämpande av diskriminering samt skydd av minoriteter, den gemensamma offentliga utfrågning som anordnades den 15 mars 2016 av kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor och Europaparlamentets utskott LIBE, PETI, AFCO och JURI om EU-medborgarskap i praktiken och den gemensamma utfrågningen om statslöshet som anordnades av LIBE och PETI den 29 juni 2017,

–  med beaktande av utfrågningen i PETI den 23 februari 2016 om en eventuell utvidgning av tillämpningsområdet för EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 51), utfrågningen den 21 juni 2016 om öppenhet och informationsfrihet inom EU:s institutioner samt utfrågningen den 22 juni 2017 om återupprättande av allmänhetens förtroende för och tillit till det europeiska projektet, samt de tidigare utfrågningarna under denna valperiod om rätten att göra framställningar (23 juni 2015) och om det europeiska medborgarinitiativet (26 februari 2015),

–  med beaktande av de studier som beställdes av parlamentets utredningsavdelning C 2016 och 2017 på begäran av utskottet för framställningar: Obstacles to the right of free movement and residence for EU citizens and their families (hinder för rätten till fri rörlighet och uppehållsrätt för EU-medborgare och deras familjer), Discrimination(s) as emerging from the petitions received (diskriminering så som den beskrivs i mottagna framställningar), The impact of Brexit in relation to the right to petition and on the competences, responsibilities and activities of the Committee on Petitions (brexits konsekvenser med avseende på rätten att göra framställningar och för framställningsutskottets ansvarsområden och verksamhet) och The protection role of the Committee on Petitions in the context of the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (den skyddande funktion som utskottet för framställningar har vid genomförandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar och yttrandena från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0385/2017), och av följande skäl:

A.  EU-medborgarskapet och dess närstående rättigheter infördes ursprungligen 1992 genom Maastrichtfördraget och stärktes ytterligare genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft i december 2009, samt genom EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

B.  Utövandet av medborgarskap förutsätter att alla mänskliga rättigheter, särskilt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, redan är garanterade och kan åtnjutas.

C.  En heltäckande strategi för att uppnå målen i EU-fördragen, såsom full sysselsättning och social utveckling, är avgörande för att man ska kunna möjliggöra ett verkligt åtnjutande av de rättigheter och friheter som följer av EU-medborgarskapet.

D.  Tillgång till EU-medborgarskap fås genom medborgarskap i en medlemsstat, som regleras av nationell lagstiftning. Samtidigt medför denna institution rättigheter och skyldigheter som fastställs av EU-lagstiftningen och inte är avhängiga medlemsstaterna. Av ovannämnda skäl är det dessutom så att dessa rättigheter och skyldigheter inte kan begränsas på ett obefogat sätt av medlemsstaterna, inbegripet av deras regionala och lokala myndigheter. När det gäller tillgång till nationellt medborgarskap bör medlemsstaterna följa principerna i EU-lagstiftningen, exempelvis principerna om proportionalitet och icke-diskriminering, som båda är väl definierade i Europeiska unionens domstols rättspraxis. Enligt fördragen ska alla EU-medborgare få lika uppmärksamhet från EU:s institutioner.

E.  EU:s medborgare litar på att medlemsstaterna, inklusive regionala och lokala myndigheter, tillämpar såväl gemenskapsrätten som deras nationella lagstiftning, eftersom detta är en förutsättning för att medborgarna effektivt ska kunna utöva de rättigheter som deras EU-medborgarskap ger dem.

F.  Insatser för att främja EU-medborgarskapet är kopplade till en förbättrad demokrati inom EU, ett åtnjutande i praktiken av de grundläggande rättigheterna och friheterna och varje medborgares möjlighet att delta i det demokratiska livet i EU.

G.  Alla unilaterala ändringar av en medlemsstats landsgräns utgör allra minst ett brott mot artiklarna 2, 3.2 och 4.2 i EU-fördraget och äventyrar också åtnjutandet av alla de rättigheter som EU-medborgarskapet medför.

H.  Lissabonfördraget konsoliderade EU-medborgarskapets oförytterliga rättigheter och garantier, inklusive bland annat frihet att resa, arbeta och studera i en annan medlemsstat, att delta i det europeiska politiska livet, att främja jämlikhet och respekt för mångfald och att skyddas från diskriminering, särskilt sådan som utövas på grund av nationalitet. Utövandet av rätten till fri rörlighet inom EU har ökat konstant under de senaste årtiondena och har gett upphov till blandade familjer med olika nationaliteter, ofta med barn. Detta är en positiv trend för konsolideringen av EU-medborgarskapet som en institution i sig, men är även förenat med specifika behov och utmaningar på olika områden, däribland rättsliga aspekter.

I.  Förenade kungarikets planerade utträde ur EU (brexit) har framhävt vikten av EU-medborgarskapets rättigheter och deras avgörande roll i miljontals EU-medborgares dagliga liv och har ökat medvetenheten i EU om den potentiella förlust av rättigheter som brexit skulle medföra för båda sidor, särskilt när det gäller de tre miljoner EU-medborgare som är bosatta i Förenade kungariket och de 1,2 miljoner brittiska medborgare som är bosatta i EU.

J.  Den senaste händelseutvecklingen i Förenade kungariket, den humanitära flyktingkrisen, den höga arbetslösheten, den utbredda fattigdomen och utbredningen av främlingsfientlighet och rasism i Europa har urholkat förtroendet för EU-systemet och hela det europeiska projektet.

K.  Rätten till fri rörlighet och dess utövande spelar en central roll för EU-medborgarskapet och kompletterar de andra friheterna på EU:s inre marknad. Unga européer fäster särskilt stor vikt vid fri rörlighet, som med avseende på medvetenhet och popularitet bland EU-medborgare är rankad som det mest positiva som EU har uppnått efter säkerställandet av fred.

L.  Enligt många framställningar har flera medlemsstater brutit mot den fria rörligheten och utövandet av den genom att de har utvisat eller hotat med att utvisa EU-medborgare från sitt territorium.

M.  Framställningar och klagomål till kommissionen och Solvit har visat att EU-medborgare upplever avsevärda svårigheter med att utöva sina grundläggande rättigheter och friheter på grund av omfattande ekonomiska och sysselsättningsmässiga problem, som förvärrats av administrativa bördor och byråkrati i medlemsstater, samt av felaktig information och/eller brist på samarbete mellan nationella myndigheter.

N.  Principen om icke-diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, som fastslås i artikel 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, är det främsta uttrycket för EU-medborgarskap. Den är också avgörande för ett framgångsrikt utövande av den fria rörligheten, vilket framgår av framställningar.

O.  Respekt för de rättigheter som personer i minoritetsgrupper har är enligt fördragen ett av EU:s grundläggande värden. Ungefär 8 procent av EU:s medborgare tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk. Minoriteter måste skyddas på ett mer verkningsfullt sätt.

P.  En förstärkning av de medborgerliga rättigheterna och de demokratiska institutionerna inbegriper bekämpning av diskriminering och bristande jämställdhet, i linje med målen för hållbar utveckling.

Q.  Kvinnors underrepresentation i beslutsfattande ställningar, särskilt på det politiska området och i företag på styrelsenivå, hindrar kompetensutveckling och försvagar kvinnors deltagande i det demokratiska livet i EU.

R.  Det finns fortfarande många hinder för kvinnors deltagande och ledarskap inom politiskt beslutsfattande, till exempel ihållande stereotypa könsroller och konsekvenserna av den senaste ekonomiska krisen i kombination med dess negativa återverkningar på jämställdhetsfrågor.

S.  Det finns fortfarande betydande brister i fråga om skydd av offer för könsrelaterat våld och våld i hemmet i hela EU vid gränsöverskridande familjetvister.

T.  Den diskriminering som kvinnor i hela EU utsätts för är ett hinder för jämställdhet. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade som väljare och i ledande ställningar, oavsett om det rör sig om förtroendeuppdrag, offentlig förvaltning, den akademiska världen, medier eller den privata sektorn. Det faktum att kvinnor i många fall utsätts för diskriminering på flera grunder och i oproportionellt hög grad drabbas av fattigdom och socialt utanförskap hindrar dem från att till fullo utöva sina medborgerliga rättigheter.

U.  Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet enligt artiklarna 20 och 227 i EUF-fördraget och artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en av grundstenarna i EU-medborgarskapet, rangordnad som den näst mest kända bland EU-medborgarskapets rättigheter, och måste skapa en förbindelselänk mellan medborgarna och EU:s institutioner genom en process som ska vara öppen, demokratisk och transparent.

V.  EU-medborgarnas grundläggande rättigheter skulle kunna säkerställas genom ett nytt sätt att tolka artikel 51 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

W.  EU-medborgare är direkt representerade i Europaparlamentet och har en demokratisk rätt att kandidera och rösta i val till Europaparlamentet, även om de är bosatta i en annan medlemsstat. Underlättandet för och främjandet av rätten för de EU-medborgare som har utövat sin rätt till fri rörlighet att rösta i val till Europaparlamentet och lokala val varierar i medlemsstaterna. Många olika framställningar tar upp förekomsten av byråkratiska hinder och brister av administrativ eller annan karaktär i samband med utövandet av rätten att rösta i nationella eller regionala val i hemmedlemsstaten för personer som är bosatta i en annan medlemsstat. Vissa medborgare hindras i sitt utövande av denna demokratiska rättighet, t.ex. personer med funktionsnedsättning i medlemsstater som har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning men inte uppfyllt sin skyldighet att reformera vallagstiftningen för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att utöva sin rösträtt.

X.  Medborgare har rätt att, tillsammans med andra EU-medborgare från alla medlemsstater, organisera eller stödja ett europeiskt medborgarinitiativ, vilket bör ge dem möjlighet att bidra till fastställandet av EU:s lagstiftningsagenda. Medborgarinitiativet är ett viktigt instrument för direktdemokrati som gör det möjligt för medborgarna att delta aktivt i utformningen av EU:s politik och lagstiftning. Initiativet bör vara transparent och ändamålsenligt. Utövandet av denna rätt har hittills inte varit tillfredsställande.

Y.  Upprättandet av Schengenområdet och införlivandet av Schengenregelverket i EU:s regelverk har i betydande grad stärkt den fria rörligheten i EU och är en av de största landvinningarna i det europeiska integrationsprojektet. Europeiska unionens råd bekräftade i sina slutsatser nr 9166/3/11 och 9167/3/11 av den 9 juni 2011 det framgångsrika slutförandet av utvärderingen av Bulgariens och Rumäniens tekniska beredskap att ansluta sig till Schengenområdet.

Z.  Säkerhet är en av de viktigaste frågorna för EU-medborgarna. EU bör se till att medborgarna känner att deras frihet skyddas och deras säkerhet garanteras inom hela EU, och samtidigt säkerställa att deras friheter och rättigheter respekteras och skyddas överallt inom EU. Terrorism är ett globalt hot som behöver hanteras effektivt på lokal och nationell nivå och på EU-nivå i syfte att garantera EU-medborgarnas säkerhet.

AA.  Enligt kommissionens konsekvensbedömning (SEC(2011)1556) som åtföljer förslaget som ledde till antagandet av rådets direktiv (EU) 2015/637 av den 20 april 2015 om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer(12) är det nästan sju miljoner EU-medborgare som reser till eller bor på platser utanför EU där deras eget land inte har någon ambassad eller något konsulat. Antalet icke-företrädda EU-medborgare förväntas öka till minst tio miljoner fram till 2020. EU-medborgare som är bosatta på ett tredjelands territorium där deras ursprungsmedlemsstat inte är representerad har rätt till skydd från varje annan medlemsstats diplomatiska eller konsulära myndigheter på samma villkor som den statens medborgare.

1.  Europaparlamentet tar del av kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2017, som innehåller en uppräkning av nya prioriteringar efter verksamhetsområde för kommande år. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna och EU:s institutioner gemensamt bär ansvaret för att EU:s lagstiftning tillämpas korrekt. Parlamentet framhåller i detta avseende den avgörande roll som kommissionen spelar i egenskap av fördragens väktare vid tillämpningen av artiklarna 258–260 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att prioriteringar på ett effektivt sätt måste ta upp de frågor som ligger medborgarna om hjärtat, och att det behövs väldefinierade, konkreta åtaganden och åtgärder för de kommande tre åren. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att skynda på sin strategi för att säkerställa efterlevnad av EU-lagstiftningen genom att använda alla tillgängliga verktyg och mekanismer.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rätten att göra framställningar, rätten att hänskjuta ärenden till Europeiska ombudsmannen och rätten att få tillgång till handlingar och register är grundläggande, konkreta aspekter av EU-medborgarskapet som ger ökad insyn i beslutsfattandet. Parlamentet vill därför se att dessa rättigheter främjas och lyfts fram som centrala inslag i kommissionens rapport om EU-medborgarskapet och återspeglas korrekt i den.

3.  Europaparlamentet framhåller att det faktiska utövandet av rätten att göra framställningar har underlättats tack vare den förbättrade behandlingen av framställningar i Europaparlamentet och lanseringen av portalen för utskottet för framställningar i slutet av 2014, som innebär att framställningar kan lämnas in på ett okomplicerat sätt och hanteras mer effektivt, vilket framgår av årsrapporterna från utskottet för framställningar. Parlamentet begär att nästa steg i projektet ska slutföras enligt planerna utan dröjsmål, eftersom detta kommer att möjliggöra för framställare och personer som gett framställningen sitt stöd att följa upp framställningsprocessen på ett mycket mer interaktivt sätt.

4.  Europaparlamentet understryker att ett framgångsrikt utövande av medborgarskapets rättigheter förutsätter att alla rättigheter och friheter som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna upprätthålls av medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att demokratisk och delaktighetsbaserad styrning, största möjliga insyn och direkt deltagande från samtliga medborgare i beslutsprocesserna i slutändan stärker EU-medborgarskapet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre informera EU-medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter och att underlätta lika tillgång till och respekt för dessa rättigheter både i deras ursprungsländer och i andra medlemsstater. Parlamentet framhåller att vissa medlemsstater i dag har valt att inte tillämpa delar av EU-fördragen, vilket leder till faktiska skillnader i de medborgerliga rättigheterna.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att det under nästan ett decennium inte har gjorts några betydande framsteg avseende antagandet av det EU-övergripande direktivet mot diskriminering. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstaterna att som högsta prioritet återuppta förhandlingarna om detta. Parlamentet noterar kommissionens åtagande att aktivt stödja slutförandet av dessa förhandlingar.

6.  Europaparlamentet anser att EU:s politik på antidiskrimineringsområdet bör bli mer effektiv och att kvarstående hinder bör undanröjas. Parlamentet rekommenderar att kommissionen uppdaterar de första två antidiskrimineringsdirektiven, nämligen rådets direktiv 2000/43/EG och rådets direktiv 2000/78/EG, för att anpassa dem till den nuvarande versionen av fördragen och till EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

7.  Europaparlamentet begär att ett effektivt regelverk och samordningsåtgärder ska antas på EU- och medlemsstatsnivå som kan säkerställa höga nivåer av socialt skydd och varaktiga arbetstillfällen med skälig ersättning. Parlamentet anser att detta är avgörande för att man ska kunna stärka de grundläggande rättigheter och friheter som följer av EU-medborgarskapet.

8.  Europaparlamentet betonar att de åtstramningsåtgärder som antagits på EU- och medlemsstatsnivå har förvärrat de ekonomiska och sociala skillnaderna, och därmed allvarligt begränsat det praktiska utövandet av de grundläggande rättigheter och friheter som följer av EU-medborgarskapet.

9.  Europaparlamentet påminner om sina ändringar antagna den 14 september 2017(13) och kommissionens förslag till ett övergripande direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (COM(2015)0615), däribland olika transportsätt. Parlamentet rekommenderar att lagstiftarna skyndar på sitt arbete med att anta en europeisk rättsakt om tillgänglighet. Parlamentet välkomnar det interinstitutionella avtal som ingåtts om tillämpningen av Marrakechfördraget på EU:s upphovsrättslagstiftning, vilket utskottet för framställningar har förespråkat sedan 2011, och upprepar sin uppmaning till EU och medlemsstaterna att utan dröjsmål ratificera Marrakechfördraget. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och underteckna dess protokoll. Parlamentet stöder en utökad användning av ömsesidigt erkända EU-intyg om funktionsnedsättning i så många medlemsstater som möjligt. Medlemsstaterna uppmuntras att underlätta rörligheten för personer med funktionsnedsättning och funktionsbegränsning i EU. Parlamentet betonar att EU:s webbplatser behöver göras mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta mer aktiva åtgärder för att bekämpa såväl diskriminering mot hbti-personer som homofobi genom att fastställa konkreta åtgärder som ska vidtas på nationell nivå och på EU-nivå. Parlamentet uppmanar samtidigt EU-institutionerna att noggrant övervaka hbti-personers rättigheter och främja erkännandet av gränsöverskridande rättigheter för hbti-personer och deras familjer i EU.

11.  Europaparlamentet påminner om att principen om jämställdhet mellan kvinnor och män endast kan genomföras om man strategiskt integrerar jämställdhetsperspektivet i all EU-politik, inklusive genom EU:s strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja fullständig tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att stoppa diskriminering och bekämpa diskriminerande uttalanden som riktas mot kvinnor i EU och som uppmuntrar till könsstereotyper. Parlamentet betonar på nytt att man behöver investera i medborgar-, samhälls- och jämställdhetsutbildning i hela Europa. Parlamentet uppmärksammar de löne- och pensionsskillnader som finns mellan kvinnor och män i EU och som hindrar miljontals kvinnor från att bli verkligt ekonomiskt självständiga. Parlamentet framhåller att unga människor, särskilt kvinnor och flickor, behöver delta i politiken, och begär att kommissionen och medlemsstaterna ska göra mer för att stimulera deras deltagande.

12.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att EU ska underteckna och slutföra sin anslutning till Istanbulkonventionen, men beklagar att begränsningen till två områden, dels frågor som rör straffrättsligt samarbete, dels asyl och principen om ”non-refoulement”, föranleder rättslig osäkerhet om vad EU:s anslutning egentligen innebär. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att skynda på förhandlingarna om ratificering och genomförande av Istanbulkonventionen. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att snarast ratificera denna konvention, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor. Parlamentet välkomnar kommissionens framläggande av paketet om balans mellan arbete och privatliv, och uppmanar alla institutioner att genomföra dessa åtgärder så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja kvinnors tillträde till och medverkan i ledande positioner, och att vidta särskilda åtgärder för att tillgodose behoven hos utsatta personer som drabbas av intersektionell diskriminering på flera grunder, så att dessa kan utöva sina medborgerliga rättigheter, till exempel genom lämpliga strategier. Parlamentet uppmanar rådet att intensifiera ansträngningarna för att häva blockeringen av direktivet om kvinnor i bolagsstyrelser. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att anta sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019 i form av ett meddelande.

13.  Europaparlamentet påminner om att traditionella minoriteter och majoritetsbefolkningar har levt sida vid sida i århundraden på den europeiska kontinenten. Parlamentet understryker att EU:s institutioner måste spela en mer aktiv roll i skyddet av minoriteter, exempelvis genom att främja medvetandehöjande möten, seminarier och resolutioner och genom att inom EU:s institutioner vidta konkreta administrativa åtgärder. Parlamentet anser att EU bör fastställa höga standarder för minoritetsskydd genom att utgå från standarder som har kodifierats i internationella rättsinstrument, såsom Europarådets rättsinstrument, och ge dessa standarder en fast förankring i en rättslig ram med garantier för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i hela EU. Parlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att utan ytterligare dröjsmål till fullo ratificera ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, samt att genomföra fördragen så som det är avsett. Parlamentet erinrar också om att de principer som utvecklats inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) måste genomföras. Parlamentet beklagar djupt all retorik som uppmanar till diskriminering på grund av nationalitet. Parlamentet uppmuntrar nationella regeringar att hitta hållbara lösningar och främja en kultur av språklig mångfald i alla medlemsstater och i EU som helhet, även utöver de officiella EU-språken, eftersom både fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna hänvisar till skyddet av nationella minoriteter och till diskriminering på grund av språk.

14.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att så många romer i Europa drabbas av diskriminerande födelseregistrering och därför saknar identitetshandlingar och nekas tillgång till viktiga grundläggande tjänster i de länder där de är bosatta, vilket också leder till att de inte kan åtnjuta sina rättigheter i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta omedelbara korrigerande åtgärder i detta avseende för att garantera att de kan åtnjuta sina grundläggande mänskliga rättigheter och alla rättigheter som EU-medborgarskapet medför. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och övervaka situationen i medlemsstaterna och ta initiativ till identifiering och skydd av personer vars medborgarskap inte har erkänts och som saknar möjlighet att få identitetshandlingar.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå särskilda åtgärder för att undanröja hinder för fri rörlighet, i linje med parlamentets resolutioner av den 15 mars 2017 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden(14) och av den 28 april 2016 om att skydda barnets bästa i hela EU utgående från framställningar till Europaparlamentet(15).

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet övervaka tillämpningen av direktiv 2004/38/EG i medlemsstaterna och att vidta lämpliga åtgärder för att avlägsna potentiella hinder för den fria rörligheten. Parlamentet välkomnar verktyget för e-lärande om EU-medborgares rätt till fri rörlighet, som hjälper lokala myndigheter att bättre förstå de rättigheter och skyldigheter som den fria rörligheten medför.

17.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens ansträngningar för att göra fler informations- och stödcentrum om EU och de rättigheter som EU ger sina medborgare, såsom nätverket Europa direkt, Ditt Europa-portalen och e-juridikportalen, tillgängliga och mer åtkomliga, i syfte att bättre informera enskilda som utövar sina rättigheter som EU-medborgare. Parlamentet uppskattar kommissionens förslag om en gemensam digital ingång för att ge medborgarna enkel åtkomst online till informations-, stöd- och problemlösningstjänster när det gäller utövandet av rättigheter på den inre marknaden.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka Solvit-nätverket genom att förbättra samverkan mellan kommissionens avdelningar och nationella centrum i syfte att säkerställa en bättre uppföljning av olösta och återkommande ärenden och närmare förbindelser mellan EU:s olika verktyg för att se till att EU-rätten följs, till exempel EU Pilot och Chap. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att bland EU:s medborgare främja Solvit-nätverket och dess tjänster liksom andra mekanismer för prövning och medborgardeltagande, såväl på EU-nivå (till exempel via parlamentets utskott för framställningar, Europeiska ombudsmannen och EU:s medborgarinitiativ), som på nationell nivå (till exempel via regionala eller lokala ombudsmän, utskott för framställningar eller lagstiftningsinitiativ på gräsrotsnivå).

19.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtagande i rapporten om EU-medborgarskapet 2017 om att anordna en EU-omfattande informations- och upplysningskampanj för att öka EU-medborgarnas kunskap om deras rättigheter. Parlamentet påpekar att medborgarna bör ha tillgång till all information som behövs för att EU-medborgarskapet verkligen ska kunna stärkas, och att denna information bör presenteras på ett tydligt och begripligt sätt, så att de kan fatta välgrundade beslut om utövandet av sina rättigheter enligt fördragen och enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet rekommenderar främjandet av öppenhet och proaktivt konsulärt stöd som de mest lämpliga verktygen i detta syfte, i kombination med lämpligt offentliggörande av nödvändig information för att underlätta för nyanlända att etablera sig.

20.  Europaparlamentet erinrar om att tillgång till hälso- och sjukvård, samordning av system för social trygghet och erkännande av yrkeskvalifikationer i andra medlemsstater är områden som ofta ställer till med problem för EU-medborgare. Parlamentet begär att kommissionen på ett kraftfullt sätt ska se till att reglerna efterlevs för att komma till rätta med dessa förhållanden.

21.  Europaparlamentet är oroat över det allt större politiska missnöjet hos allmänheten. Parlamentet betonar att kampen mot främlingsfientlighet, rasism, diskriminering och hatpropaganda måste prioriteras.

22.  Europaparlamentet är medvetet om att åtgärder för att förbättra valdeltagandet i val till Europaparlamentet är ett ansvar som delas mellan EU och medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar de senare att främja det demokratiska deltagandet genom att i olika kanaler och på ett lättillgängligt språk informera medborgarna mer om deras rättigheter att kandidera och rösta i lokala val och val till Europaparlamentet, och genom att avlägsna eventuella hinder för deras deltagande, såsom ekonomisk, social och språklig diskriminering, orättvisa metoder eller korruption. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att avlägsna hinder för tillträde för personer med funktionsnedsättning och att underlätta röstning i alla val för de medborgare som bor, arbetar eller studerar långt ifrån sin röstningslokal, till exempel genom att använda elektroniska lösningar för identifiering och röstning.

23.  Europaparlamentet anser att reformen av vallagen skulle kunna vara en möjlighet för EU att bli mer demokratiskt. Parlamentet framhåller att tusentals européer delar denna uppfattning. Parlamentet påminner om att man måste främja deltagandet i val till Europaparlamentet genom att göra politiska partier på europeisk nivå synligare, och att en förstärkning av den europeiska karaktären på valen till Europaparlamentet är ett gemensamt ansvar för EU och dess medlemsstater. Parlamentet uppmuntrar rådet att vid översynen av ovannämnda akt införa bestämmelser om listor med ett jämställdhetsperspektiv och en jämn könsfördelning. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder som respons på klagomål om utövandet av rösträtten i val till Europaparlamentet och lokala val, att så snart som möjligt påbörja arbetet med att utforma en konkret handlingsplan för införande av elektronisk röstning i val till Europaparlamentet, och att göra det systemet mer allmänt tillgängligt för alla EU-medborgare. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra allt de kan för att uppmuntra statslösa personer som är permanent bosatta i en av EU:s medlemsstater att skaffa medborgarskap i den medlemsstat där de är bosatta så att de kan åtnjuta fullständiga rättigheter som EU-medborgare. Parlamentet anser att EU-medborgare som flyttar till och bosätter sig i en annan medlemsstat bör ha möjlighet att utöva sin rösträtt i de nationella valen i sina ursprungsländer. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som fråntar sina egna medborgare rösträtten när dessa väljer att bosätta sig i en annan medlemsstat under en längre tid att lätta på kraven för dessa medborgare och låta dem få behålla sin rätt att rösta i nationella val. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna utöva sin rösträtt utan att på något sätt diskrimineras. Parlamentet stöder möjligheten att införa ett europeiskt identitetskort som ett komplement till nationella identitetshandlingar.

24.  Europaparlamentet tar del av kommissionens senaste meddelande (COM(2017)0482) om det europeiska medborgarinitiativet, som innehåller ett förslag till ändring av förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 i syfte att förbättra dess funktion. Parlamentet hoppas att ändringen av förordningen kommer att resultera i ett europeiskt medborgarinitiativ som är mer transparent, effektivt och användarvänligt, och som samtidigt säkerställer ett demokratiskt och bredare deltagande av medborgarna i den europeiska debatten och fastställandet av den europeiska agendan. Parlamentet betonar den viktiga lagstiftningsmässiga roll som parlamentet kommer att spela och vikten av ett gott samarbete med kommissionen under ändringen av förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa bestämmelser som syftar till att se över villkoren för juridisk tillåtlighet, kraven för registrering och behandlingsförfarandena för ett europeiskt medborgarinitiativ.

25.  Europaparlamentet anser att det är i EU-medborgarskapets intresse att kommissionen vidtar åtgärder för att stärka den europeiska kulturella dimensionen. Parlamentet uppmuntrar programmet ”Ett Europa för medborgarna” att finansiera mer innovativa projekt som kan ha en systemeffekt. Parlamentet föreslår att programmet ”Lär känna Europa” ska utvecklas parallellt med och som ett komplement till ”Ett Europa för medborgarna”.

26.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att, i syfte att stärka EU-medborgarskapet och utövandet av detta, uppmuntra lokala myndigheter att utnämna kommunalråd med ansvar för EU-frågor, eftersom det är den nivå som är närmast medborgarna.

27.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att införa ett register för inkommande ärenden i alla sina huvudkontor, inklusive i sina kontor i medlemsstaterna, så att medborgarna tryggt kan vända sig till vilken EU-institution som helst skriftligen och personligen.

28.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att i samarbete med leverantörer av samhällsomfattande posttjänster införa ett meddelandesystem med certifiering av innehåll, datum och avsändare, så att medborgare tryggt kan vända sig till de europeiska institutionerna skriftligen utan att vara personligen närvarande.

29.  Europaparlamentet är övertygat om att den grundläggande rätten till yttrande- och informationsfrihet, som fastställs i artikel 11 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, fria medier och tillgång till en mångfald av röster i samhället och i medier är en oumbärlig del av en sund demokrati och därför utgör en konstitutionell grund för EU-medlemskapet enligt artiklarna 2 och 6 i EU-fördraget. Parlamentet understryker att det behövs en tydligt definierad EU-politik för att ta itu med anti-EU-propaganda och felaktig information, samt för att främja de offentliga mediernas oberoende i förhållande till regeringar. Parlamentet föreslår att en minimitid i offentliga radio- och tv-sändningar i alla medlemsstater ska ägnas åt innehåll med koppling till EU-frågor. Parlamentet föreslår att EU-institutionerna ska gå vidare med att inrätta europeiska tv-kanaler som sänder i alla medlemsstater och på alla officiella EU-språk, och med att utbilda medborgarna i mediekompetens från en tidig ålder. Parlamentet stöder spridningen av press och multimediaproduktioner på alla officiella EU-språk, och understryker i detta sammanhang behovet av att ytterligare öka medvetenheten bland europeiska journalister.

30.  Europaparlamentet vidhåller att språklig mångfald och transparens är viktiga verktyg för att föra medborgarna närmare EU och involvera dem i dess verksamhet. Parlamentet noterar att 30 procent av de undersökningar som Europeiska ombudsmannen avslutade under 2016 avsåg tillgång till handlingar, och rekommenderar därför att rätten att få tillgång till handlingar främjas och att så många handlingar som möjligt översätts till alla officiella EU-språk. Parlamentet stöder en intensivare dialog med medborgarna och uppmuntrar till offentliga debatter för att förbättra medborgarnas förståelse av hur EU påverkar deras dagliga liv och möjliggöra för dem att delta i diskussioner genom inslag i tv-program för särskilda målgrupper. Parlamentet efterlyser ett övergripande direktiv om visselblåsning, där man fastställer lämpliga kanaler och förfaranden för att rapportera fall.

31.  Europaparlamentet stöder främjandet av en anda inom EU-institutioner och nationella institutioner av att verka i allmänhetens tjänst, och anser att EU bör föregå med gott exempel genom att tillämpa högsta möjliga förvaltnings- och transparensstandarder, i enlighet med artikel 41 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet föreslår att lokala EU-kontor i medlemsstaterna ska omvandlas till kontaktpunkter som erbjuder omfattande tjänster till EU-medborgare, för att minska byråkratin och de hinder som byråkratin medför för utövandet av de rättigheter som följer av EU-medborgarskapet. Parlamentet framhåller betydelsen av projektet ”endast en gång”, som eliminerar onödiga bördor för europeiska företag som uppmanas att tillhandahålla samma uppgifter och handlingar upprepade gånger i sina gränsöverskridande verksamheter.

32.  Europaparlamentet betonar att tillgång till utbildning spelar en avgörande roll i arbetet med att informera framtida medborgare om deras rättigheter. Parlamentet betonar att man måste främja utvecklingen av överförbara färdigheter som ökar den interkulturella förståelsen och det aktiva deltagandet i olika samhällen genom programmet Erasmus+. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ge mer utrymme för samhällsutbildning med särskilt fokus på EU-medborgarskap och också på EU-frågor i sina läroplaner, och att anpassa lärarutbildningen i enlighet med detta. Parlamentet påminner om att lärare och utbildningspersonal behöver ges stöd i fråga om att integrera information om EU-rättigheter och EU-medborgarskap i undervisningen. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att ytterligare främja och utveckla internetbaserade plattformar så att utbildningspersonal kan få tillgång till innovativt flerspråkigt utbildningsmaterial som hjälper dem att inspirera och motivera elever att lära sig om EU. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lansera en strategi för utbildning i europeiskt medborgarskap som innehåller föreslagna riktlinjer för att utveckla en läroplan som skulle kunna omfatta studiebesök på EU:s institutioner.

33.  Europaparlamentet påminner om att en medlemsstats utträde ur unionen enligt EU:s gällande lagstiftning innebär att medborgarna i denna medlemsstat förlorar sitt EU-medborgarskap. Parlamentet beklagar att Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att vara första gången i historien som medborgare fråntas de rättigheter som de tilldelats genom EU-fördragen. Parlamentet understryker att denna förlust av rättigheter förväntas få en allvarlig inverkan på deras dagliga liv. Parlamentet betonar att alla avtal bör bygga på principerna om rättvisa, symmetri, rättvis behandling, ömsesidighet och icke-diskriminering, samt på full respekt för integriteten i EU:s lagstiftning, inklusive EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och dess verkställighetsram. Parlamentet uppmanar med kraft de båda förhandlande parterna att prioritera alla berörda medborgare och garantera deras rättigheter. Parlamentet uppmanar de förhandlande parterna att i möjligaste mån upprätthålla alla härledda sociala, ekonomiska och familjemässiga rättigheter, i synnerhet rätten till sjukvård, efter det brittiska utträdet.

34.  Europaparlamentet anser att en europeisk allmän helgdag bör införas den 9 maj i syfte att stärka en europeisk känsla av att tillhöra den europeiska familjen.

35.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att deras nationella lagstiftning är tillräckligt tydlig och detaljerad för att säkerställa att medborgarnas och deras familjemedlemmars rätt till fri rörlighet respekteras, att gå vidare med korrekt utbildning av behöriga nationella myndigheter i detta avseende och att sprida korrekt information till berörda parter på ett exakt sätt, samt att främja ett gott samarbete och ett snabbt informationsutbyte med andra nationella förvaltningar, särskilt i fråga om gränsöverskridande försäkringar och pensioner. Parlamentet efterlyser ett bättre samarbete mellan värdmedlemsstater och berörda konsulat för att garantera ett lämpligt stödnätverk och rättvis behandling i gränsöverskridande fall, särskilt när det rör sig om vårdnad av barn. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om gränsöverskridande erkännande av adoptionsbeslut.

36.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens råd och Europeiska rådet att låta alla länder som uppfyller de nödvändiga tekniska kriterierna bli medlemmar i Schengenområdet, så att alla EU-medborgare kan åtnjuta sin fria rörlighet utan att hindras av gränskontroller.

37.  Europaparlamentet påminner om att EU:s lagstiftning om säkerhet bör vara up-to-date, ändamålsenlig och effektiv när det gäller att förebygga, upptäcka och reagera på framväxande säkerhetshot. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av den europeiska säkerhetsagendan, bättre efterlevnad av EU:s befintliga rättsliga instrument på detta område samt effektivare informationsutbyte och samordning mellan medlemsstaterna och med EU:s byråer. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att stärka säkerhetssamarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av oinskränkt respekt för grundläggande rättigheter i kampen mot terrorismen. Parlamentet betonar att en harmonisering av EU:s interna och externa åtgärder på säkerhetsområdet är väsentlig för ett effektivt skydd av EU-medborgarna.

38.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att intensifiera insatserna för att utveckla en ändamålsenlig och genuin säkerhetsunion som kan hantera alla aspekter av terroristhotet.

39.  Europaparlamentet anser att avradikalisering och förebyggande av radikalisering är en absolut prioritering för EU och förespråkar kraftfullt ett stärkande av specifika sektorsövergripande program som är inriktade på utbildning, frivillig- och kulturverksamhet, ungdomsarbete och avradikaliseringsprogram inom institutioner, lokalsamhällen, det civila samhället, religiösa samfund och regionala förvaltningar. Parlamentet anser att en övergripande politik på detta område bör kompletteras med långsiktiga proaktiva avradikaliseringsprocesser på det rättsliga området. Parlamentet betonar att man behöver ta fram strategier för social inkludering och politik som bekämpar diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett helhetsgrepp på problematiken med radikalisering och att dra nytta av den sakkunskap som finns inom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering, som inrättades på initiativ av kommissionen. Parlamentet understryker att förebyggandet av radikalisering också kan stödjas genom åtgärder som finansieras av EU-program såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och Ett Europa för medborgarna.

40.  Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och effektivt genomförande av direktiv (EU) 2015/637 för att säkerställa konsulärt skydd för EU-medborgare som befinner sig i tredjeländer där deras medlemsstater inte är representerade.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ett nytt, säkrare format för en provisorisk EU-resehandling för icke företrädda EU-medborgare utanför EU vars pass har stulits, förkommit, förstörts eller är tillfälligt oåtkomliga, i syfte att garantera deras hemresa.

42.  Europaparlamentet betonar att brottsoffer och offer för terrorism måste garanteras en lämplig nivå av rättigheter utan diskriminering i hela EU och att de bör behandlas med respekt och värdighet och få lämpligt stöd i enlighet med sina egna och sina familjers behov. Parlamentet understryker att allt fler EU-medborgare har drabbats av terrordåd i ett annat land än det egna, och begär därför att protokoll ska utarbetas i medlemsstaterna utan dröjsmål för att hjälpa EU-medborgare som är medborgare i en annan medlemsstat i händelse av ett terrordåd, i linje med direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism. Parlamentet betonar att det behövs ett särskilt direktiv om skydd av offer för terrorism.

43.  Europaparlamentet beklagar förekomsten av gränsöverskridande hinder i medborgerliga och sociala frågor, t.ex. familjerätt och pensioner, som hindrar många medborgare från att fullt ut dra nytta av sitt EU-medborgarskap.

44.  Europaparlamentet beklagar att föräldrar och barn inte har samma möjlighet till rättslig prövning i alla medlemsstater vid separation eller skilsmässa, vilket har medfört att hundratals föräldrar i Europa har kontaktat utskottet för framställningar för att uppmana det att vara mer aktivt trots dess mycket begränsade behörighet på detta område.

45.  Europaparlamentet efterlyser ett stärkt samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att säkerställa att offer för könsrelaterat våld skyddas och att hänsyn tas till barnets bästa vid gränsöverskridande familjetvister.

46.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av den europeiska solidaritetskåren för unga EU-medborgare, och begär att initiativet ska ges tillräcklig finansiering så att arbetstillfällen av god kvalitet inte ersätts med obetalt volontärarbete.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta samordnings- och samarbetsåtgärder för att på ett effektivt sätt ta itu med frågor om dubbelbeskattning och skattemässig diskriminering i gränsöverskridande fall och att bättre beakta de verkliga förhållandena för gränsöverskridande rörlighet bland arbetstagare. Parlamentet anser att frågor om dubbelbeskattning för närvarande inte beaktas i tillräcklig utsträckning eftersom de hanteras via befintliga bilaterala skatteavtal eller unilaterala åtgärder av en medlemsstat, och att de kräver samordnade och snabba åtgärder på EU-nivå.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Rådets dokument 6622/16.
(2) Rådets dokument 14268/15.
(3) EUT C 378, 9.11.2017, s. 146.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0106.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0385.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0013.
(7) Antagna texter, P8_TA(2017)0063.
(8) PE 601.177v04-00.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0512.
(10) PE 597.698v03-00. Se även betänkande A8-0265/2017.
(11) PE 603.107v02-00. Se även betänkande A8-0265/2017.
(12) EUT L 106, 24.4.2015, s. 1.
(13) Antagna texter, P8_TA(2017)0347.
(14) Antagna texter, P8_TA(2017)0083.
(15) Antagna texter, P8_TA(2016)0142.


En digital handelsstrategi
PDF 288kWORD 56k
Europaparlamentets resolution av den 12 december 2017 om en digital handelsstrategi (2017/2065(INI))
P8_TA(2017)0488A8-0384/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats),

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handel med informationsteknikprodukter,

–  med beaktande av WTO:s arbetsprogram om e-handel,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från ministrarna med ansvar för informations- och kommunikationsteknik i G7-länderna vid mötet i Takamatsu, Kagawa den 29–30 april 2016,

–  med beaktande av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) ministerdeklaration om den digitala ekonomin i Cancún 2016,

–  med beaktande av den dynamiska handelskoalitionen inom ramen för Forumet för förvaltning av internet,

–  med beaktande av EU:s pågående handelsförhandlingar med tredjeländer,

–  med beaktande av principöverenskommelsen som aviserats av kommissionen den 6 juli 2017 om avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin (COM(2016)0180),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 23 juni 2017 om hinder för handel och investeringar (COM(2017)0338),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 Att Skapa en europeisk dataekonomi (COM(2017)0009),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i samband med elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2002/58/EG (förordning om integritet och elektronisk kommunikation) (COM(2017)0010),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 13 september 2017 till Europaparlamentets och rådet förordning om en ram för det fria flödet av icke-personuppgifter i Europeiska unionen (COM(2017)0495),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 2 maj 2017 om integrering av digital teknik och digitala tjänster i EU:s utvecklingspolitik (Digital4Development: mainstreaming digital technologies and services into EU Development Policy) (SWD(2017)0157),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)(5),

–  med beaktande av Förenta nationernas toppmöte om hållbar utveckling och det slutdokument som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, och de 17 målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av WTO:s 11:e ministerkonferens som kommer att äga rum i Buenos Aires, Argentina, den 10–13 december 2017, och där e-handelsfrågor sannolikt kommer att behandlas,

–  med beaktande av Internationella teleunionens initiativ till stöd för utvecklingsländer (ITU-D),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 8.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 16.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av rapporterna från FN:s särskilda rapportör om yttrandefrihet och den privata sektorn i den digitala tidsåldern (A/HRC/32/38) och om internetleverantörernas roll (A/HRC/35/22),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline, vilka antogs av rådet (utrikes frågor) den 12 maj 2014,

–  med beaktande av Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, Council of Europe Treaty Series nr 108, och tilläggsprotokollet till detta,

–  med beaktande av resolutionen av den 26 maj 2016 om transatlantiska dataflöden(6),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Rapport om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla – Genomföra en progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen (COM(2017)0491),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0384/2017), och av följande skäl:

A.  Den tekniska utvecklingen, tillgången till det öppna internet och digitaliseringen av ekonomin är en motor för tillväxt eftersom de gör det möjligt för företag, särskilt nystartade företag, mikroföretag samt små och medelstora företag, att utveckla, beställa, producera, saluföra eller leverera produkter och tjänster över hela världen snabbare och billigare än någonsin tidigare. Ny teknik såsom distribuerad databasteknik kan stärka den digitala handeln genom att förbättra insynen i internationella avtal och underlätta värdeöverföringen. Handeln med fysiska varor har ersatts med allt fler gränsöverskridande överföringar av digitalt innehåll, vilket ibland gör att skillnaden mellan varor och tjänster suddas ut.

B.  Datainsamling, dataaggregering och möjligheten att överföra data över gränserna kan bli en viktig drivkraft för innovation, produktivitet och ekonomisk konkurrenskraft.

C.  Globaliseringen och digitaliseringen av våra ekonomier och den internationella handeln har gjort det möjligt för företag att växa och har gett medborgare ekonomiska möjligheter. Digitaliseringen av traditionella industrier påverkar leveranskedjor, tillverkning och tjänstemodeller, vilket kan leda till jobbskapande inom nya industrier men det kan även orsaka störningar på arbetsmarknaden och leda till otrygga arbetsvillkor, eftersom fler och fler av de uppgifter som traditionellt sett utförts av människor antingen automatiseras eller utlokaliseras, eller bägge delar. Europaparlamentet betonar i detta avseende att nödvändiga kompletterande sociala åtgärder måste införas för att de ska komma hela samhället till gagn, t.ex. kraftfulla utbildningsåtgärder, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan.

D.  Den digitala ekonomin kräver en regelbaserad ram med moderna handelsregler som kan anpassa den snabba marknadsutvecklingen till konsumenternas rättigheter och ge ett politiskt utrymme för nya lagstiftningsinitiativ som regeringar behöver för att försvara och stärka skyddet av mänskliga rättigheter.

E.  Tillträde till ett fritt, öppet och säkert internet är en förutsättning för en regelbaserad handel och utveckling av den digitala ekonomin. Principen om nätneutralitet bör utgöra en central del i EU:s digitala handelsstrategi för att man ska kunna möjliggöra sund konkurrens och innovation i den digitala ekonomin och samtidigt garantera yttrandefrihet på internet.

F.  Investeringar i infrastruktur och tillgång till färdigheter är fortfarande stora utmaningar för uppkopplingsmöjligheterna och därmed även för den digitala handeln.

G.  FN:s mål för hållbar utveckling framhäver att tillhandahållandet av allmän och överkomlig tillgång till internet för människor i de minst utvecklade länderna senast 2020 kommer att vara av avgörande betydelse för att främja utveckling, eftersom utvecklingen av den digitala ekonomin kan vara en drivkraft för sysselsättning och tillväxt med tanke på att e-handeln kan leda till fler små exportörer, ökade exportvolymer och en större exportdiversifiering.

H.  Kvinnor kan åtnjuta en bättre tillgång till de globala marknaderna i egenskap av entreprenörer och arbetstagare och till lägre priser i egenskap av konsumenter, men det finns många utmaningar och orättvisor som fortfarande hindrar kvinnor från att delta i den globala ekonomin, eftersom många kvinnor i låg- och medelinkomstländer fortfarande inte har tillgång till internet.

I.  E-handeln växer även kraftigt i utvecklingsländer.

J.  Regeringar världen över vidtar åtgärder för digital protektionism genom att införa hinder för marknadstillträde och direkta investeringar eller skapa orättvisa fördelar för inhemska företag. Flera omfattande åtgärder i tredjeländer för att stärka den nationella (it-)säkerheten har en alltmer negativ påverkan på handel med IKT-produkter.

K.  Utländska företag har för närvarande mycket bättre tillträde till den europeiska marknaden än vad europeiska företag har i tredjeländer. Flera av våra handelspartner stänger sina nationella marknader och inför digital protektionism i allt större omfattning. EU bör basera sin digitala handelsstrategi på principerna ömsesidighet, sund konkurrens, smart lagstiftning och insyn för att återfå konsumenternas förtroende och återinföra lika villkor för företagen.

L.  Det bör bli ett slut på geoblockering, och ingen som helst otillbörlig diskriminering på grund av kunders nationalitet, bosättningsort eller verksamhetsort på den inre marknaden bör förekomma i framtiden.

M.  De byggstenar som skyddar det öppna internet på EU:s digitala inre marknad, inbegripet sådana principer som sund konkurrens, nätneutralitet och mellanhänders skadeståndsansvar, bör främjas i alla handelsförhandlingar. Den digitala handelns globala dimension gör WTO till det naturliga forumet för förhandlingar om en regelbaserad multilateral ram, och WTO:s 11:e ministerkonferens i december 2017 utgör en plattform för inledandet av en sådan process.

N.  Europeiska unionen är bunden av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland artikel 8 om rätten till skydd av personuppgifter, artikel 16 i EUF-fördraget om samma grundläggande rättighet och artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet. En hög dataskyddsnivå bidrar till att bygga upp förtroende för den digitala ekonomin bland EU‑medborgare och därigenom främja utvecklingen av den digitala handeln. Främjande av strikta dataskyddsnormer, i synnerhet när det gäller känslig information, och underlättande av internationell handel måste gå hand i hand i den digitala tidsåldern, för att skydda yttrande- och informationsfrihet, e-handel och digital kryptering, och för att avvisa digital protektionism, massövervakning, it-spionage och censur på internet.

O.  Den digitala handeln måste skydda utrotningshotade arter av vilda djur och växter, och marknadsplatser på internet måste förbjuda försäljning av vilda djur och växter och produkter tillverkade av vilda djur och växter på sina plattformar.

P.  Privata företag fastställer allt oftare normer och standarder i den digitala ekonomin vilka har en direkt inverkan på medborgare och konsumenter men även på den interna och internationella handeln, och vilka samtidigt påskyndar utvecklingen av tekniska lösningar för att skydda företag och kunder.

Q.  OECD:s rekommendationer mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster samt EU:s planer på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas har framhävt behovet av att hantera en rad skatteutmaningar, inbegripet de som den digitala ekonomin medfört. Skatter bör betalas där vinsterna skapas. Ett mer insynsvänligt, ändamålsenligt och rättvist system för beräkning av gränsöverskridande företags skattebas bör förhindra överföring av vinster och skatteflykt. Det krävs en sammanhängande EU-strategi i fråga om beskattning av den digitala ekonomin för att åstadkomma en rättvis och effektiv beskattning av alla företag och skapa lika villkor. Handelsavtal bör innefatta en klausul om god förvaltning på skatteområdet som på nytt bekräftar parternas åtagande att tillämpa överenskomna internationella standarder i kampen mot skatteflykt och skatteundandragande.

R.  Enligt OECD är upp till fem procent av de varor som importeras till EU förfalskade, vilket leder till betydande förluster sett till arbetstillfällen och skatteintäkter.

S.  Handelsförhandlingar bör inte omfatta känsliga sektorer, som sektorn för audiovisuella tjänster, och inte heller grundläggande rättigheter såsom skydd av personuppgifter.

T.  Den digitala handeln bör även syfta till att främja tillväxt för små och medelstora företag samt nystartade företag och inte bara för multinationella företag.

U.  Mexiko uppfyller villkoren för anslutning till Europarådets konvention nr 108 om skydd av personuppgifter.

V.  Skyddet av personuppgifter är inte förhandlingsbart i handelsavtal, och dataskydd har alltid undantagits från EU:s mandat för handelsförhandlingar.

W.  Handelsavtal kan vara en hävstång för att stärka de digitala rättigheterna. Genom att ta med bestämmelser om nätneutralitet, förbud mot påtvingade obefogade datalokaliseringskrav, datasäkerhet, säker databehandling och datalagring, kryptering och mellanhänders skadeståndsansvar i handelsavtal kan man framför allt stärka skyddet av yttrandefriheten.

1.  Europaparlamentet understryker att EU, i egenskap av en värdegemenskap och världens största exportör av tjänster, bör fastställa standarderna för internationella bestämmelser och avtal om digitala handelsströmmar på basis av följande tre faktorer: 1) säkerställande av marknadstillträde för digitala varor och tjänster i tredjeländer, 2) säkerställande av att handelsbestämmelserna skapar påtagliga fördelar för konsumenterna och 3) säkerställande och främjande av respekten för grundläggande rättigheter.

2.  Europaparlamentet understryker att strategin för den digitala inre marknaden visserligen åtgärdar många av problemen för den digitala handeln men att företag i EU fortfarande ställs inför betydande globala hinder såsom svåröverblickbara regelverk, regeringsingripanden och obefogad datalokalisering eller datalagring. Parlamentet påpekar att vissa av de centrala åtgärderna i strategin för den digitala inre marknaden, såsom EU:s initiativ för molnbaserade tjänster och upphovsrättsreformen, har en internationell dimension som skulle kunna tas upp i en europeisk digital handelsstrategi.

3.  Europaparlamentet understryker att den digitala klyftan måste överbryggas för att man ska minimera de negativa sociala och utvecklingsmässiga effekter som kan uppstå. Parlamentet framhåller i detta avseende vikten av att främja kvinnors deltagande i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, undanröja hinder för livslångt lärande och minska klyftorna mellan könen när det gäller tillgången till och användningen av ny teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka kopplingen mellan nuvarande handelspolitik och jämställdhet och hur handeln kan främja kvinnors ekonomiska egenmakt.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den digitala ekonomins nätverkseffekter möjliggör för ett företag eller ett begränsat antal företag att inneha en stor andel av marknaden, vilket kan leda till överdriven marknadskoncentration. Parlamentet understryker vikten av att främja en sund och effektiv konkurrens i handelsavtal – framför allt mellan leverantörer av digitala tjänster, såsom onlineplattformar, och användare, såsom mikroföretag, små och medelstora företag och nystartade företag – och att främja konsumenternas val, minska överföringskostnader, säkerställa en icke-diskriminerande behandling av samtliga marknadsaktörer och undvika uppkomsten av dominerande ställning som snedvrider marknaderna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att låta nätneutralitet ingå som en viktig del i sin digitala handelsstrategi och anser att en digital handelsstrategi måste kompletteras med en stärkt och effektiv internationell konkurrenspolitisk ram, inbegripet genom ett utökat samarbete konkurrensmyndigheter emellan och genom solida konkurrenskapitel i handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att verksamheter och företag respekterar konkurrensreglerna och att konkurrenter inte diskrimineras till skada för konsumenternas intressen.

5.  Europaparlamentet understryker att tillgång till säker internetuppkoppling och digitala betalningsmetoder, ett effektivt konsumentskydd – i synnerhet tvistlösningsmekanismer för gränsöverskridande näthandel – och förutsägbara tullförfaranden är väsentliga faktorer när det gäller digital handel, hållbar utveckling och tillväxt för alla.

6.  Europaparlamentet anser att handelsavtal bör innehålla bestämmelser om ett stärkt samarbete mellan konsumentskyddsorgan, och välkomnar initiativ som främjar åtgärder för att öka konsumenternas förtroende i handelsförhandlingar, såsom system för elektroniska underskrifter, avtal och oönskade meddelanden. Parlamentet framhåller att konsumenternas rättigheter måste skyddas och inte försvagas i något fall.

7.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag utgör merparten av företag i utvecklingsländerna och ger sysselsättning åt de flesta arbetstagarna inom tillverknings- och tjänstesektorn. Parlamentet påminner om att främjande av gränsöverskridande e-handel direkt kan leda till bättre försörjning, främja en högre levnadsstandard och stimulera den ekonomiska utvecklingen.

8.  Europaparlamentet påminner om att handelsavtal inte på något sätt får hindra EU och dess medlemsstater från att upprätthålla, förbättra och tillämpa sina dataskyddsregler. Parlamentet påminner om att personuppgifter får överföras till tredjeländer utan att allmänna ordningar i handelsavtal används, när både framtida och idag befintliga krav i kapitel IV i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(7) och i kapitel V i förordning (EU) 2016/679 uppfylls. Parlamentet konstaterar att beslut om adekvat skyddsnivå, även partiella och sektorsspecifika beslut, är en grundläggande mekanism för att säkra överföringarna av personuppgifter från EU till ett tredjeland. Parlamentet noterar att EU endast har antagit beslut om adekvat skyddsnivå med fyra av sina 20 största handelspartner. Parlamentet påminner om vikten av att garantera dataöverföring från tredjeländer till EU, särskilt genom dialoger om adekvat skyddsnivå.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera och påskynda antagandet av beslut om adekvat skyddsnivå, förutsatt att tredjeländer, genom sin nationella rätt eller sina internationella åtaganden, garanterar en skyddsnivå som ”väsentligen är likvärdig” den som garanteras inom EU. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att anta och offentliggöra uppdaterade och detaljerade bindande förfaranden för att fatta dessa beslut, och fullt ut respektera nationella tillsynsmyndigheters befogenheter och Europaparlamentets ståndpunkt.

10.  Europaparlamentet betonar att förmågan att få tillgång till, samla in, behandla och överföra uppgifter över gränserna har blivit alltmer viktig för alla typer av företag som tillhandahåller varor och tjänster internationellt. Parlamentet konstaterar att detta rör såväl personuppgifter som uppgifter som inte är personuppgifter och inbegriper kommunikation från maskin till maskin.

11.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att så snart som möjligt utarbeta regler för gränsöverskridande dataöverföringar, som fullt ut stämmer överens med EU:s befintliga och framtida bestämmelser för dataskydd och skyddet av personuppgifter. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att i EU:s handelsavtal införa en övergripande bestämmelse som till fullo upprätthåller parternas rätt att skydda personuppgifter och integritet, under förutsättning att den inte utnyttjas för att kringgå regler för gränsöverskridande dataflöden av andra anledningar än att skydda personuppgifter. Parlamentet anser att sådana regler och bestämmelser bör ingå som en del i alla nya och nyligen inledda handelsförhandlingar med tredjeländer. Parlamentet betonar att inga ordningar i detta avseende bör omfattas av något som helst framtida kapitel om investeringsskydd.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt förbjuda obefogade datalokaliseringskrav i frihandelsavtalen. Parlamentet anser att undanröjandet av sådana krav bör ges högsta prioritet, och betonar att relevant lagstiftning om uppgiftsskydd ska följas. Parlamentet beklagar försök att använda sådana krav som en form av icke-tariffära handelshinder och som en form av digital protektionism, och anser att sådan protektionism allvarligt begränsar europeiska företags möjligheter på marknader i tredjeländer och underminerar fördelarna med digital handel när det gäller effektivitet.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt meddela sin ståndpunkt avseende gränsöverskridande dataöverföringar, obefogade datalokaliseringskrav och garantier för uppgiftsskydd i handelsförhandlingar, i linje med parlamentets ståndpunkt, så att den inkluderas i alla nya och nyligen inledda förhandlingar och för att undvika att EU förbigås i internationella handelsförhandlingar.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa åtgärder i tredjeländer, t.ex. främjande av lokala varor, krav på lokalt innehåll eller påtvingad tekniköverföring, om de inte är motiverade till följd av FN-ledda program för att överbrygga den digitala klyftan eller Tripsrelaterade undantag, för att säkerställa att europeiska företag kan bedriva verksamhet enligt rättvisa och förutsägbara villkor.

15.  Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta sina insatser på bilateral, plurilateral och multilateral nivå för att säkerställa att tredjeländerna erbjuder en nivå av öppenhet för utländska investeringar som motsvarar EU:s nivå och att de upprätthåller lika villkor för EU-aktörer. Parlamentet välkomnar EU:s förslag till förordning om inrättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen och stöder dess mål att bättre skydda viktig infrastruktur och teknik.

16.  Europaparlamentet betonar att en digital handelsstrategi måste vara helt förenlig med principen om nätneutralitet och trygga likabehandling av internettrafik utan diskriminering, begränsning eller störning, oavsett sändare, mottagare, typ, innehåll, hårdvara, tjänst eller tillämpning. Parlamentet påminner om att trafikhanteringsåtgärder endast bör tillåtas i undantagsfall där de är strikt nödvändiga, och endast så länge som är nödvändigt, för att man ska respektera de rättsliga kraven, bevara nätverkets integritet och säkerhet eller förhindra en annalkande överbelastning av nätet.

17.  Europaparlamentet framhåller att utbyggnad av och tillgång till infrastruktur – särskilt på landsbygden, i bergsområden och i avlägsna regioner – som är av lämplig täckning, kvalitet och säkerhet och som stöder nätneutralitet, är avgörande för digitaliseringen av den europeiska industrin och för att öka e-förvaltningen.

18.  Europaparlamentet beklagar djupt att marknadstillträde i vissa tredjeländer endast beviljas på villkor att det berörda företaget offentliggör och till de statliga myndigheterna överlämnar källkoderna till den programvara som företaget har för avsikt att sälja. Parlamentet anser att sådana åtgärder är oproportionerliga som ett generellt krav för marknadstillträde, och uppmanar kommissionen att förbjuda regeringar som ingått frihandelsavtal att delta i sådan verksamhet. Parlamentet betonar att detta inte bör hindra statliga myndigheter från att främja insyn i programvara, uppmuntra allmänt offentliggörande av källkod genom fri programvara och programvara med öppen källkod och utbyta data genom licenser för öppna data.

19.  Europaparlamentet påminner om att krav om lokal närvaro i vissa fall är nödvändiga för att säkerställa en effektiv övervakning eller tillsyn och efterlevnad av lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför på nytt kommissionen att göra begränsade åtaganden inom ramen för metod 1, för att undvika tillsynsarbitrage.

20.  Europaparlamentet anser att den digitala handeln bör underlättas ytterligare inom upphandlingspolitiken, bland annat genom att utnyttja möjligheterna att tillhandahålla tjänster på distans och genom att europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, ges tillgång till offentlig och privat upphandling.

21.  Europaparlamentet noterar att krav om tekniköverföring i utvecklingssyfte inte bör omöjliggöras genom ordningarna om digital handel.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbjuda tredjeländers myndigheter att tvinga företag att offentliggöra eller överföra uppgifter om (kryptografisk) teknik som används i deras produkter som ett villkor för att tillverka, sälja eller distribuera dem.

23.  Europaparlamentet konstaterar att skyddet av immateriella rättigheter och investeringar i FoU är en förutsättning för EU:s kunskapsbaserade ekonomi, och att internationellt samarbete är nyckeln till att bekämpa handel med förfalskade varor över hela värdekedjan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att verka för ett globalt genomförande av internationella standarder, t.ex. WTO:s Tripsavtal och Wipos internetfördrag. Parlamentet påminner om att rättsligt skydd i hela EU, såväl online som offline, krävs för nytt skapande, eftersom detta kommer att uppmuntra investeringar och leda till ytterligare innovation. Dock betonar parlamentet att handelsavtal inte är rätt plats för att ytterliga utvidga rättsinnehavarnas immaterialrättsliga skydd genom att föreskriva mer omfattande befogenheter att genomdriva upphovsrättens efterlevnad. Parlamentet betonar att tillgången till läkemedel i tredjeländer inte bör äventyras på grundval av immaterialrättsligt skydd, och att handeln med förfalskade varor kräver ett tydligt åtskilt tillvägagångssätt jämfört med det som tillämpas på immaterialrättsliga överträdelser i den digitala ekonomin.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka ICANN:s gTLD-program, där domännamn utökas till tusentals generiska namn, och att i linje med sitt åtagande om ett fritt och öppet internet säkerställa skydd av rättsinnehavare, framför allt de som innehar geografiska beteckningar.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda handelsavtalen för att förhindra att parterna inför tak för utländskt aktieägande, fastställa konkurrensfrämjande regler för grossisttillträde till etablerade operatörers nätverk, tillhandahålla transparenta och icke-diskriminerande bestämmelser och avgifter för licensiering samt säkerställa att EU:s leverantörer av telekommunikationstjänster har verklig tillgång till infrastruktur för lokala anslutningar (”last mile”) på exportmarknaderna. Parlamentet påminner om att regelbaserad konkurrens inom sektorn för telekommunikation leder till mer kvalitativa tjänster och lägre priser.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att utveckla en rad bindande multilaterala bestämmelser för e-handel inom WTO och fortsätta fokusera på konkreta och realistiska resultat.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående återuppta förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster, i enlighet med parlamentets antagna rekommendationer, och stöder uppfattningen att EU bör ta tillfället i akt att inta en ledande roll för att fastställa moderna globala standarder på det digitala området.

28.  Europaparlamentet påminner om att WTO:s medlemmar sedan 1998 har upprätthållit ett moratorium för tullar på elektroniska överföringar, och betonar att sådana tullar skulle innebära onödiga extrakostnader för både företag och konsumenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att omvandla moratoriet till en permanent överenskommelse om förbud mot tullar på elektroniska överföringar, på grundval av en noggrann analys av konsekvenserna inom området för 3D-tryck.

29.  Europaparlamentet noterar de insatser som WTO gjort för att utveckla sitt arbetsprogram om e-handel och uppmanar kommissionen att verka för ytterligare utvidgning av WTO:s avtal om informationsteknik så att fler produkter och fler WTO‑medlemmar omfattas, och noterar WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires, som kommer att äga rum i december 2017. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt samråda med europeiska företag och medlemsstaterna om sin ståndpunkt i fråga om e-handel och andra digitala handelsfrågor som man ska komma överens om under konferensen, i syfte att säkerställa en enad EU-ståndpunkt.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda handelsavtalen för att främja interoperabilitet för IKT-standarder som gagnar både konsumenter och producenter, särskilt inom ramen för ett säkert sakernas internet, 5G och it-säkerhet, men att samtidigt inte kringgå legitima forum för flerpartsförvaltning, vars arbete har varit positivt för ett öppet internet.

31.  Europaparlamentet stöder kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden, COM(2016)0176. Parlamentet betonar att även om IKT‑standardisering även i fortsättningen främst måste vara branschledd, frivillig och samförståndsinriktad, baserad på principerna om transparens, öppenhet, opartiskhet, samförstånd, effektivitet, relevans och enhetlighet, kommer tydligare prioriteringar för IKT-standardisering, tillsammans med politiskt stöd på hög nivå, att främja konkurrenskraften. Parlamentet noterar att denna process bör bygga på verktygen i det europeiska standardiseringssystemet och involvera en rad berörda parter, både i och utanför EU, för att säkerställa förbättrade standardiseringsprocesser, i linje med det gemensamma initiativet för europeisk standardisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja framväxten av globala industristandarder under EU:s ledning för central 5G-teknik och nätverksarkitektur, i synnerhet genom att utnyttja erfarenheterna från offentlig–privata partnerskap för 5G (5G PPP) inom centrala europeiska och internationella standardiseringsorgan.

32.  Europaparlamentet framhåller vikten av internationella standarder för digital utrustning och digitala tjänster, särskilt på området för it-säkerhet, och uppmanar kommissionen att arbeta för att säkerställa att grundläggande it-säkerhetsåtgärder införs i produkter inom sakernas internet och molntjänster.

33.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas det ökande antalet konsumenter och individer som säljer och köper varor på internet och som har fastnat i betungande tullförfaranden för varor som köps online. Parlamentet påminner om att man måste införa en förenklad och skattefri tullbehandling av varor som säljs på internet och returneras oanvända. Parlamentet påminner om att WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer syftar till att påskynda tullförfarandena och förbättra ansvarsskyldighet och öppenhet i samband med dem. Parlamentet framhåller att man måste digitalisera tullinformationen och tullförvaltningen genom internetbaserad registrering och användning av information, vilket bör underlätta gränsklarering, samarbete i fråga om upptäckt av bedrägerier, korruptionsbekämpande insatser och insyn i tullrelaterade priser. Parlamentet anser att en bredare användning av verktyg såsom tvistlösning på nätet skulle gynna konsumenter.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra parterna i handelsavtal att i kapitlet om telekommunikation i sina frihandelsavtal införa bestämmelser om att internationella roamingavgifter och avgifter för internationella samtal och meddelanden ska vara transparenta, rättvisa, rimliga och konsumentinriktade. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja en politik som främjar kostnadsorienterade priser för roamingtjänster i syfte att sänka priserna, främja insyn och undvika affärsmetoder som är otillbörliga eller på något sätt negativa för konsumenterna.

35.  Europaparlamentet konstaterar att principerna i e-handelsdirektivet (2000/31/EG) har bidragit till utvecklingen av den digitala ekonomin, genom att skapa gynnsamma villkor för innovationer och garantera yttrandefrihet och frihet att bedriva verksamhet. Parlamentet påminner om att kommissionen är bunden av EU:s regelverk i sina handelsförhandlingar.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare integrera digital teknik och digitala tjänster i EU:s utvecklingspolitik, såsom bland annat anges i Digital4Development-agendan, och att använda handelsavtalen för att förbättra och främja de digitala rättigheterna. Parlamentet är medvetet om att endast 53,6 procent av alla hushåll i världen har tillgång till internet och beklagar att det fortfarande finns en stor digital klyfta. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka investeringarna i digital infrastruktur i det globala Syd för att överbrygga den digitala klyftan, bland annat genom att främja offentlig–privata partnerskap, men samtidigt respektera principerna för utvecklingseffektivitet. I detta sammanhang noterar parlamentet hur FN:s internationella teleunions utvecklingssektor bidragit till skapande, utveckling och förbättring av telekommunikation samt utrustning och nätverk inom IKT. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att få investeringar i bredbandsinfrastruktur i utvecklingsländer att väsentligen bidra till, och vara villkorade med, respekt för ett fritt, öppet och säkert internet, och att utveckla lämpliga lösningar för att främja mobil internetanslutning. Parlamentet betonar att sådana investeringar är särskilt viktiga för lokala mikroföretag och små och medelstora företag, framför allt i utvecklingsländer, för att det ska bli möjligt för dem att interagera digitalt med multinationella företag och få tillträde till globala värdekedjor. Parlamentet påminner om att främjande av gränsöverskridande e-handel direkt kan leda till bättre försörjning, främja en högre levnadsstandard och stimulera den ekonomiska utvecklingen. Parlamentet påminner även om att sådana ansträngningar kan bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män, eftersom ett stort antal av dessa företag ägs och drivs av kvinnor. Parlamentet bekräftar att den digitala handeln kan vara en tillgång även för offentliga myndigheter och därmed främja e-förvaltningens utveckling.

37.  Europaparlamentet betonar att en digital handelsstrategi måste vara helt i linje med principen om politisk samstämmighet för utveckling och att den framför allt bör sträva efter att främja nystartade företag, mikroföretag samt små och medelstora företag och skapa möjligheter för dessa att vara verksamma inom gränsöverskridande e-handel, och erinrar om hur detta skulle kunna bidra till jämställdhet.

38.  Europaparlamentet anser att digitala frågor även bör prioriteras högre i EU:s Aid for Trade-politik för att främja en ökad e-handel genom utökat stöd för innovation och infrastruktur samt tillgång till finansiering, framför allt genom mikrofinansieringsinitiativ, samt stöd för att göra e-handelsföretag i utvecklingsländer mer synliga på nätet, underlätta tillträdet till plattformar och främja tillgången till e‑betalningslösningar samt tillgången till kostnadseffektiva logistik- och leveranstjänster.

39.  Europaparlamentet betonar att en digital handelsstrategi, inbegripet dess kompletterande åtgärder, måste vara helt i linje med och bidra till genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling, Parlamentet noterar att mål 4 om kvalitativ utbildning, för en avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet för alla flickor och pojkar, mål 5 om uppnående av jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, mål 8.10 om främjande av hållbar ekonomisk tillväxt för alla, framför allt genom att stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet och utöka tillgången till finansiella tjänster samt även mål 9.1 om utveckling av en tillförlitlig och motståndskraftig infrastruktur med fokus på rättvis tillgång för alla och mål 9.3 om ökad tillgång för små företag, i synnerhet i utvecklingsländer, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor, är särskilt relevanta i detta avseende.

40.  Europaparlamentet förbinder sig att uppdatera sin digitala handelsstrategi vart femte år.

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och till Europeiska utrikestjänsten.

(1) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
(2) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0299.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0041.
(5) EUT C 265, 11.8.2017, s. 35.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0233.
(7) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy