Index 
Antagna texter
Torsdagen den 14 december 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Yttrandefrihet i Vietnam, särskilt fallet Nguyen Van Hoa
 Kambodja: oppositionen förbjuds
 El Salvador: Fallen med kvinnor som ställs inför rätta för missfall
 Situationen i Afghanistan
 Situationen för rohingyafolket
 Genomförande av direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi
 Arbetet i utskottet för framställningar 2016
 En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet

Yttrandefrihet i Vietnam, särskilt fallet Nguyen Van Hoa
PDF 166kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2017 om yttrandefriheten i Vietnam, särskilt fallet Nguyen Van Hoa (2017/3001(RSP))
P8_TA(2017)0496RC-B8-0685/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Vietnam,

–  med beaktande av den sjunde människorättsdialogen mellan EU och Vietnam den 1 december 2017,

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Vietnam, som undertecknades den 27 juni 2012,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från 2008,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Vietnam anslöt sig till 1982,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 februari 2016 i ärende 1409/2014/MHZ om Europeiska kommissionens underlåtenhet att utföra en föregående konsekvensbedömning på området mänskliga rättigheter för frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU betraktar Vietnam som en viktig partner i Asien. 2015 firades 25-årsminnet av förbindelserna mellan EU och Vietnam. Omfattningen av dessa förbindelser har snabbt utvidgats från handel och bistånd till ett mer omfattande partnerskap.

B.  Den 22-årige filmaren och bloggaren Nguyen Van Hoa anmäldes saknad av sin familj den 11 januari 2017. Det framkom senare att han fängslats av polisen utan något officiellt beslut.

C.  Nguyen Van Hoa arresterades först med hänvisning till artikel 258 i Vietnams strafflag och åtalades för ”missbruk av demokratiska friheter i syfte att inkräkta på statens intressen”. I april 2017 utökades åtalspunkterna med en överträdelse av artikel 88. Artikel 88 i strafflagen har i stor utsträckning använts mot människorättsförsvarare som har belyst maktmissbruk i Vietnam.

D.  Den 27 november 2017 dömdes Nguyen Van Hoa till sju års fängelse för att ha spridit information på internet, bland annat videor, om miljökatastrofen i provinsen Ha Tinh i april 2016, när det taiwanesiska stålbolaget Formosa Ha Tinh låg bakom ett olagligt utsläpp av giftigt industriavfall i havet, vilket fick förödande följder för miljön längs 200 kilometer av kusten, dödade marina organismer och gjorde människor sjuka.

E.  Katastrofen ledde till utbredd upprördhet bland den vietnamesiska befolkningen, en omfattande mobilisering i sociala nätverk och fredliga massdemonstrationer i alla stora städer i Vietnam. Arresteringen av Nguyen Van Hoa ingick i en rad gripanden av de vietnamesiska myndigheterna under dagarna före det vietnamesiska nyåret Tet.

F.  Folkdomstolen i provinsen Ha Tinh befann Nguyen Van Hoa skyldig till att ha framställt propaganda mot staten enligt artikel 88 i strafflagen, efter en rättegång på två och en halv timmar. Nguyen Van Hoa förvägrades en advokat som kunde företräda honom under förhandlingarna.

G.  Den 30 november 2017 fastställde en vietnamesisk domstol det tioåriga straff som en annan bloggare, Nguyen Ngoc Nhu Quynh, dömts till för propaganda mot staten efter att hon skrivit kritiska inlägg om miljöförstöring, politik och dödsfall under fängsligt förvar hos polisen.

H.  FN:s kontor för mänskliga rättigheter och dess särskilda förfaranden och mekanismer har upprepade gånger fördömt artikel 88 i strafflagen, tillsammans med flera andra av dess bestämmelser, för att de står i strid med internationell människorättslagstiftning.

I.  De flesta medier ägs och kontrolleras av staten. Pressfriheten är kraftigt begränsad. Vietnam rankas på 175:e plats av 180 länder i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2017. Som svar på den utbredda upprördheten bland den vietnamesiska befolkningen efter katastrofen i provinsen Ha Tinh blockerade myndigheterna tillfälligt tillgången till sociala nätverk, slog våldsamt ner demonstrationerna och grep demonstranter.

J.  I april 2016 antog Vietnam en lag om tillgång till information och en ändrad presslag som begränsar yttrandefriheten och förstärker censuren, liksom bestämmelser som förbjuder demonstrationer utanför domstolar under pågående rättegång.

K.  Religions- och trosfriheten undertrycks i Vietnam, och den katolska kyrkan och icke‑erkända religioner, såsom Vietnams förenade buddistkyrka, flera protestantiska kyrkor och andra, däribland den etniska minoriteten degar, utsätts fortfarande för svåra religiösa förföljelser.

L.  Under den sjunde människorättsdialogen mellan EU och Vietnam diskuterades yttrande‑, förenings-, mötes-, religions- och trosfriheten samt tillgång till information. EU underströk att situationen för de medborgerliga och politiska rättigheterna i Vietnam har försämrats. Vietnam uppmanades att utfärda stående inbjudningar till FN:s särskilda förfaranden.

1.  Europaparlamentet fördömer den sjuåriga fängelsedomen mot Nguyen Van Hoa, och understryker att han har utövat sin rätt till yttrandefrihet. De vietnamesiska myndigheterna uppmanas med eftertryck att frige Nguyen Van Hoa omedelbart och villkorslöst.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att allt fler vietnamesiska medborgare som uttrycker sina åsikter fängslas, arresteras och fälls i domstol.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över myndigheternas allt mer restriktiva hållning när det gäller yttrandefriheten och andra friheter. Parlamentet fördömer i detta sammanhang myndigheternas användning av fysiska och psykiska trakasserier, utomrättslig husarrest, påtryckningar på advokater, arbetsgivare, hyresvärdar och familjemedlemmar samt inkräktande övervakning. Parlamentet uttrycker vidare oro över begränsningarna av rörelsefriheten i syfte att hindra bloggare och aktivister från att delta i offentliga evenemang såsom diskussioner om mänskliga rättigheter och från att närvara vid rättegångar mot andra aktivister.

4.  Europaparlamentet uppmanar de vietnamesiska myndigheterna att frige alla medborgare som fängslats för att de fredligt utövat sin yttrandefrihet.

5.  Europaparlamentet uppmanar de vietnamesiska myndigheterna att upphöra med alla restriktioner för och trakasserier mot människorättsförsvarare och att under alla omständigheter garantera deras möjlighet att utöva sitt legitima arbete för de mänskliga rättigheterna utan rädsla för repressalier och fritt från alla begränsningar, inklusive rättsliga trakasserier.

6.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över den breda tillämpningen av bestämmelserna om nationell säkerhet i Vietnams strafflag.

7.  Europaparlamentet fördömer Vietnams användning av dödsstraff för vissa brott mot den nationella säkerheten, såsom föreskrivs i landets ändrade strafflag, liksom att landet fortsätter att utfärda dödsdomar. Parlamentet upprepar EU:s starka motstånd mot dödsstraffet i samtliga fall och utan undantag. Parlamentet upprepar sin uppmaning till de vietnamesiska myndigheterna att införa ett moratorium för dödsstraffet som ett första steg mot ett avskaffande av dödsstraff för alla brott.

8.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Vietnams regering att ändra vissa artiklar i strafflagen, däribland artikel 88 om propaganda och artikel 79 om verksamhet som syftar till att störta regeringen, som har fördömts av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter för att de står i strid med internationell människorättslagstiftning, och att se till att nationella säkerhetshänsyn inte utnyttjas som förevändning för att undertrycka mänskliga rättigheter, inbegripet yttrandefriheten och religions- och trosfriheten. Parlamentet uttrycker sin oro över den nya lagen om sammanslutningar och lagen om tro och religion, som är oförenliga med internationella normer.

9.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Vietnam att utfärda en stående inbjudan till FN:s särskilda förfaranden, i synnerhet den särskilde rapportören för främjandet och skyddet av rätten till åsikts- och yttrandefrihet och den särskilde rapportören om situationen för människorättsförsvarare, och att ge dem fri och obehindrad tillgång till alla parter som de vill ställa frågor till.

10.  Europaparlamentet välkomnar Vietnams ratificering av FN:s konvention mot tortyr och uppmanar landet med eftertryck att delta i denna på ett meningsfullt sätt, bland annat genom att lämna regelbundna och detaljerade uppgifter i enlighet med dess bestämmelser. Parlamentet insisterar på att inga uttalanden som framtvingats under tortyr eller annan misshandel får åberopas som bevis för att döma personer som anklagas för propaganda eller är föremål för andra politiskt motiverade anklagelser.

11.  Europaparlamentet välkomnar det förstärkta partnerskapet och människorättsdialogen mellan EU och Vietnam, och erinrar om vikten av dialogen som ett nyckelredskap som ska användas på ett effektivt sätt för att stödja och uppmuntra Vietnam i genomförandet av nödvändiga reformer.

12.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att EU tog upp frågorna om yttrande- och föreningsfrihet samt det ökande antalet fängslanden, arresteringar och fällande domar vid den sjunde människorättsdialogen mellan EU och Vietnam. Kommissionen uppmuntras starkt att övervaka framstegen inom ramen för dialogen genom införandet av riktmärken och övervakningsmekanismer. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att fortsätta att ta upp frågan om yttrandefrihet i sin regelbundna dialog med Vietnam, även under nästa Asien–Europa-möte (Asem) i Bryssel 2018.

13.  Europaparlamentet uppmanar de vietnamesiska myndigheterna att hantera miljökatastrofen i provinsen Ha Tinh, som vållat massfiskdöd i regionen och påverkat livet för tusentals människor, genom lagstiftningsåtgärder som syftar till att återställa och återuppbygga den lokala ekonomin.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, generalsekreteraren för Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) samt Vietnams regering och nationalförsamling.


Kambodja: oppositionen förbjuds
PDF 166kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2017 om Kambodja: särskilt upplösningen av partiet CNRP (2017/3002(RSP))
P8_TA(2017)0497RC-B8-0686/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kambodja, särskilt den av den 14 september 2017(1),

–  med beaktande av besöket från Europaparlamentets delegation för förbindelserna med Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) den 30–31 oktober 2017,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från 2008,

–  med beaktande av uttalandet av Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 16 november 2017 om upplösningen av Kambodjas nationella räddningsparti,

–  med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Kambodja från 1997,

–  med beaktande av EU:s lokala uttalande av den 22 februari 2017 om den politiska situationen i Kambodja samt uttalandena av EU-delegationens talesperson av den 3 september 2017 och den 25 augusti 2017 om inskränkningarna av det politiska utrymmet i Kambodja,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution (A/RES/53/144) av den 8 mars 1999 om individers, gruppers och samhällsorgans rättigheter och ansvar när det gäller att främja och försvara universellt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter,

–  med beaktande av fredsavtalen i Paris från 1991, där artikel 15 innehåller ett åtagande att respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i Kambodja, även från de internationella signatärernas sida,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens konvention om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten,

–  med beaktande av Kambodjas författning, särskilt artikel 41, i vilken rätten till yttrande- och mötesfrihet står inskriven, artikel 35 om rätten till politiskt deltagande och artikel 80 om parlamentarisk immunitet,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under 2017 har människorättssituationen i Kambodja försämrats ytterligare med ett ökande antal gripanden av politiska oppositionsmedlemmar, människorättsaktivister och representanter för civilsamhället i Kambodja.

B.  Kambodjas parlament har under 2017 röstat igenom två uppsättningar med ändringar av lagen om politiska partier, vilka innehåller åtskilliga restriktioner som skräddarsytts för att skapa hinder för oppositionspartier.

C.  Den 6 oktober 2017 lämnade inrikesministeriet in en begäran till Högsta domstolen om upplösning av Kambodjas nationella räddningsparti (CNRP) i enlighet med lagen om politiska partier.

D.  Den 16 november 2017 tillkännagav Högsta domstolen CNRP:s upplösning efter dagslånga förhandlingar. Högsta domstolen utfärdade även ett femårigt förbud mot att bedriva politisk verksamhet för 118 CNRP-politiker. Detta beslut, som baserades på två uppsättningar med kontroversiella ändringar av lagen om politiska partier, ställer regeringen helt utan opposition inför de allmänna val som är planerade till juli 2018.

E.  Medlemmar av oppositionspartier har lagförts och trakasserats av Kambodjas myndigheter i flera år. Färre än 40 % av CNRP:s parlamentsledamöter är kvar i Kambodja sedan andra ledamöter tvingats fly landet efter hot om gripanden.

F.  Inrikesministeriet har vidsträckta befogenheter att upplösa politiska partier på grundval av vagt definierade kriterier. Den 2 oktober 2017 upplöste inrikesministeriet 20 politiska partier i enlighet med artiklarna 19 och 20 i lagen om politiska partier.

G.  Den 3 september 2017 blev CNRP:s ordförande Kem Sokha gripen och åtalad för högförräderi enligt artikel 443 i Kambodjas strafflag trots sin parlamentariska immunitet. Kem Sokhas begäran om borgen avslogs den 26 september 2017, och han hade inte möjlighet att närvara vid förhandlingarna efter att fängelseadministrationen sagt sig inte kunna garantera hans säkerhet. Enligt människorättsorganisationer förhördes han den 24 november 2017, trots att han inte haft adekvat tillgång till juridisk rådgivning eller läkarvård. Hans rättsliga ställning måste klargöras. Borgensansökan är just nu under behandling i Högsta domstolen. Han riskerar upp till 30 års fängelse om han befinns skyldig. Rättens ordförande, Dith Munty, är medlem av det styrande partiets ständiga kommitté.

H.  Frågan om markrofferi är fortsatt mycket bekymmersam i Kambodja. Det har skett en stadig ökning av antalet gripanden och kvarhållanden av medlemmar av den politiska oppositionen, politiska kommentatorer, fackliga företrädare, människorättsaktivister och företrädare för civilsamhället i Kambodja, däribland Adhoc 5. Människorättsförsvararen Tep Vanny från folkgruppen Boeung Kak är kvar i fängelse där hon avtjänar ett 2,5‑årigt straff med anledning av en fredlig protest 2013. Den 8 december 2017 fastställde Högsta domstolen domen mot Tep Vanny.

I.  CNRP:s förre ordförande Sam Rainsy tvingades avgå efter hot om rättsliga åtgärder. Han dömdes i sin frånvaro för förtal och lever nu i exil. Sedan oppositionen upplöstes har ett ökande antal parlamentsledamöter från CNRP flytt Kambodja. Människorättsorganisationer rapporterar att vissa söker asyl.

J.  Kinas utövar stort inflytande på Kambodjas politiska liv och landets regering.

K.  Kambodja åtnjuter det mest förmånliga systemet inom ramen för EU:s allmänna preferenssystem, nämligen ”allt utom vapen”-systemet. EU har anslagit upp till 410 miljoner euro till Kambodja för finansieringsperioden 2014–2020, varav 10 miljoner euro ska understödja valreformarbetet i Kambodja.

L.  Rätten till politiskt deltagande står inskriven i artikel 41 i Kambodjas författning. Beslutet att upplösa CNRP är ett stort steg bort från vägen mot pluralism och demokrati, som står inskriven i Kambodjas författning.

M.  55 icke-statliga organisationer har vädjat om en ny Pariskonferens om Kambodja tillsammans med alla berörda parter för att diskutera rättsstatliga principer och demokrati i Kambodja och uppmuntra Kambodjas regering att ompröva sin politik gentemot oppositionspartier.

1.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över upplösningen av CNRP. Parlamentet beklagar djupt förbudet mot partiet, vilket vittnar om ytterligare autokratiska åtgärder från premiärminister Hun Sens sida. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att riva upp beslutet om upplösning av CNRP, att återinsätta de folkvalda ledamöterna i det nationella parlamentet och kommunfullmäktige, att tillåta fullständigt deltagande i det offentliga livet för oppositionspartier, att säkerställa fritt handlingsutrymme för medier och civilsamhällesorganisationer och att sätta stopp för det rådande klimatet av rädsla och hot, eftersom alla dessa åtgärder är förutsättningar för fria, inkluderande och öppna val.

2.  Europaparlamentet upprepar den starka oro det gett uttryck för i tidigare resolutioner om det allt sämre klimatet för oppositionspolitiker, människorättsaktivister och medlemmar av civilsamhället i Kambodja.

3.  Europaparlamentet håller med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om att anklagelserna mot CNRP och dess medlemmar var vaga, liksom de lagrum som understödde begäran om upplösning.

4.  Europaparlamentet anser att Högsta domstolen i Phnom Penh på ett oacceptabelt sätt ingriper i det kambodjanska folkets rätt att fritt välja sina politiska företrädare och rösta på dem i 2018 års nationella val. Parlamentet beklagar avsaknaden av ett oberoende och opartiskt rättsväsen i landet.

5.  Europaparlamentet uppmanar Kambodjas regering att upphäva alla nyligen antagna ändringar av lagen om politiska partier och vallagar som inskränker yttrandefriheten och de politiska friheterna.

6.  Europaparlamentet fördömer skarpt gripandet av Kem Sokha och andra politiska aktivister. Parlamentet uppmanar med kraft de kambodjanska myndigheterna att omedelbart dra tillbaka arresteringsordern och alla anklagelser mot oppositionsledaren Sam Rainsy och att omedelbart och villkorslöst frige Kem Sokha från fängelse och dra tillbaka alla anklagelser mot honom och andra oppositionsparlamentariker.

7.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över utsikterna till trovärdiga och öppna val i Kambodja 2018 efter Högsta domstolens beslut att upplösa CNRP. Parlamentet framhåller att den valprocess som det största oppositionspartiet på godtyckligt vis stängts ute från inte är legitim och att ett öppet val där konkurrens tillåts är en nyckel till fred och stabilitet i landet och hela regionen.

8.  Europaparlamentet välkomnar EU:s beslut att dra tillbaka allt valbistånd fram till dess att Kambodja inleder reformer i linje med internationella valstandarder i syfte att föra demokratin framåt och slå vakt om utrymmet för civilsamhället.

9.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att utnyttja alla tillgängliga medel för att skydda det kambodjanska folkets grundläggande rätt att välja och bli vald, i syfte att garantera pluralism och demokratiska principer i full överensstämmelse med Kambodjas författning.

10.  Europaparlamentet erinrar Kambodjas regering om att den måste fullgöra sina förpliktelser och åtaganden i fråga om demokratiska principer och grundläggande mänskliga rättigheter, som är en central del i samarbetsavtalet.

11.  Europaparlamentet framhåller att respekt för grundläggande mänskliga rättigheter är en nödvändig förutsättning för att Kambodja ska kunna fortsätta att ta del av EU:s preferenssystem ”allt utom vapen”. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionsledamot Malmström att omedelbart se över Kambodjas skyldigheter enligt konventionerna i artikel 19 i ”allt utom vapen”‑förordningen. Om Kambodja agerar i strid med sina skyldigheter enligt den förordningen framhåller parlamentet att de förmånstullar landet för närvarande åtnjuter måste upphävas tillfälligt.

12.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att utarbeta en förteckning över personer som bär ansvar för upplösningen av oppositionen och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kambodja, i syfte att eventuellt införa visumrestriktioner och frysning av tillgångar mot dem.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, Aseans generalsekreterare, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Kambodjas regering och nationalförsamling.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0348.


El Salvador: Fallen med kvinnor som ställs inför rätta för missfall
PDF 188kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2017 El Salvador: Fallen med kvinnor som ställs inför rätta för missfall (2017/3003(RSP))
P8_TA(2017)0498RC-B8-0695/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 8, 19, 157 och 216 samt artikel 218.6 andra stycket led a,

–  med beaktande av kapitel 7 i handlingsplanen för EU och Celac (Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater) 2015–2017 om jämställdhetsfrågor,

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och den handlingsplattform som antogs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen den 15 september 1995, samt de slutdokument som senare antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2000), Peking +10 (2005), Peking +15 (2010) och Peking +20 (2015),

–  med beaktande av jämställdhetsförklaringen från EU:s ordförandeskapstrio Estland, Bulgarien och Österrike av den 19 juli 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 december 2016 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området 2015(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1567/2003 av den 15 juli 2003 om stöd för strategier och åtgärder avseende reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter i utvecklingsländerna(2),

–  med beaktande av FN:s femte millennieutvecklingsmål (förbättring av mödravården),

–  med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av den översyn av kvinnors rättigheter i El Salvador som gjordes i februari 2017 av FN:s kommitté för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, samt de avslutande iakttagelserna i denna översyn,

–  med beaktande av artiklarna 6, 24, och 39 i FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av konventionen mot tortyr, som El Salvador varit part i sedan 1996,

–  med beaktande av artikel 144 i Republiken El Salvadors konstitution där det står att internationella fördrag som ingåtts med andra stater eller internationella organisationer ingår i republikens lagar och att fördragen ska ges företräde, i händelse av konflikt mellan fördraget och landets lag,

–  med beaktande av ramen för jämställdhet och kvinnors egenmakt: Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser (2016–2020),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (nedan kallad Istanbulkonventionen),

–  med beaktande av uttalandet av den 11 maj 2015 från FN:s arbetsgrupp om frågan om diskriminering av kvinnor i lagstiftning och praxis,

–  med beaktande av den interamerikanska konventionen om att förebygga, bestraffa och utrota våld mot kvinnor (Belém do Pará-konventionen),

–  med beaktande av El Salvadors lagdekret nr 520 (den omfattande särlagen för att kvinnor ska få ett liv fritt från våld),

–  med beaktande av artiklarna 133, 135 och 136 i El Salvadors strafflag,

–  med beaktande av uttalandet från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, då han avslutat sitt besök i El Salvador den 17 november 2017,

–  med beaktande av artikel 1 i El Salvadors konstitution,

–  med beaktande av El Salvadors lag om jämlikhet, rättvisa och avskaffande av diskriminering av kvinnor, vilken antogs 2016, samt av lagen för att kvinnor ska få ett liv fritt från våld, som antogs 2012 och lagen om heltäckande skydd av barn och ungdomar (LEPINA), vilken antogs i april 2009 och ger undervisningsministeriet i uppgift att tillhandahålla utbildning om jämställdhetsfrågor och reproduktiv hälsa, och att åtgärda diskriminering av kvinnor inom undervisningsväsendet,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Jämställdhet är ett grundläggande värde för EU. Rätten till likabehandling och icke‑diskriminering är en grundläggande rättighet enligt EU-fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna och bör fullt ut respekteras, främjas och tillämpas i lagstiftningen, i praktiken, inom rättspraxisen och i vardagslivet.

B.  FN:s kommitté för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor riktade i artiklarna 36 och 37 i de avslutande iakttagelserna i sin översyn om situationen för kvinnors rättigheter i El Salvador ett upprop om att landets abortlagar som betraktar abort som ett brott skulle avskaffas.

C.  Sedan 2000 har minst 120 kvinnor i El Salvador lagförts för abort eller dråp, om fostret avlidit under de sista graviditetsmånaderna, varvid 26 blivit fällda för dråp och 23 dömts för abort, och samtliga dömda avtjänar nu ytterligt långa fängelsestraff, trots att de enligt internationella normer inte gjort sig skyldiga till något brott. Flertalet av dessa kvinnor var unga, fattiga, lågutbildade och från avlägsna samhällen. I dagens läge är två fall av åtal anhängiga. Fallet med Teodora del Carmen Vásquez togs upp till omprövning i andra instans den 13 december 2017, och hennes överklagande avslogs, efter att hon suttit de senaste tio åren i fängelse, medan Evelyn Beatriz Hernandez Cruz fick sin dom bekräftad i oktober 2017.

D.  De kvinnor som straffats hårdast är de så kallade Las 17, som ådömts flera tiotal år långa fängelsestraff mellan 2000 och 2011. En handfull av dem har också frigetts efter att domstolar upphävt tidigare domar.

E.  Könsrelaterat våld är ett stort problem i El Salvador, och uppgifter visar att var tredje timme utsätts en kvinna för sexuella angrepp, och att våldtäkt ofta leder till oönskade graviditeter och att det förekommer skrämmande många kvinnomord, av vilka endast 5 % lagförts.

F.  Offentliganställda hos alla myndigheter, bland dem också sjukhus och kliniker, är skyldiga att anmäla patienter som genomgår ingrepp i graviditetsrelaterade nödsituationer, vilket bryter mot patienternas rätt till konfidentialitet och skapar en situation där kvinnor blir socialt stämplade. Skyldigheten att anmäla patienter innebär att kvinnor som drabbas av allvarliga graviditetsrelaterade komplikationer väljer att inte söka hjälp hos hälso- och sjukvården, eftersom de är rädda för att lagföras och hamna i fängelse. Om anmälan inte görs anses redan detta i sig som ett brott.

G.  Antalet fall av könsrelaterade mord på kvinnor och flickor i El Salvador är skrämmande högt. Antalet mördade kvinnor under 2015 och 2016 uppgick till 1 097, och 201 kvinnor mördades mellan januari och juni 2017. I fjol bokförde landets nationella civila polis 3 947 sexuella angrepp, av vilka 1 049 handlade om våldtäkt, även inom familjen, och 1 873 av offren var minderåriga eller klassificerade som ”invalidiserade”, enligt landets kvinnoorganisation för fred (ORMUSA).

H.  I El Salvador är det mycket vanligt med tonårsgraviditeter, något som också beror på att det inte ges sexualupplysning i skolorna. Sexuella övergrepp och våldtäkt är huvudfaktorerna bakom graviditeter i unga år. Enligt landets hälsoministerium förekom 1 445 fall av graviditeter bland flickor i åldrarna mellan 10 och 14 år under 2014.

I.  År 1998 förklarade El Salvador att abort under alla omständigheter var en straffbar handling, också om graviditeten innebar livsfarliga komplikationer för kvinnan eller flickan, samt om den förorsakats av våldtäkt eller incest eller om fostret inte var livsdugligt. Till detta kommer att en ändring av konstitutionen antogs 1999, så att ett embryo erkändes vara en människa alltifrån ”befruktningsögonblicket”. Var och en som utför eller själv framkallar en abort, till och med om det sker före fosterstadiet, kan således lagföras under hot om straff mellan två och åtta år, men i många fall har åklagarna skärpt brottsrubriceringen till ”dråp under försvårande omständigheter”, som är belagt med ända upp till 50 års fängelse. En lagstiftning som skulle tillåta abort under ovannämnda omständigheter har varit blockerad i nationalförsamlingen sedan oktober 2016, men frågan dryftas nu med tanke på ytterligare framsteg i den.

J.  El Salvador fortsätter att av religiösa, kulturbetingade och andra skäl vägra flickor och kvinnor säker och laglig abort, och bryter på det sättet mot deras rätt till hälsa, liv och fysisk och psykisk integritet.

K.  Undervisningsministeriet har nyligen tagit fram material för att ämnet sexuell och reproduktiv hälsa ska tas med i skolornas nationella kursplaner, men motstånd från olika kretsar har lett till att det slutliga materialet i stället inriktar sig på sexuell avhållsamhet, trots att 42 % blivit gravida senast vid 20 års ålder.

L.  I Latinamerika är risken för mödradödlighet fyra gånger högre bland ungdomar som är yngre än 16 år. Av samtliga fall av obstetrisk fistel inträffar 65 % i samband med tonårsgraviditeter, med allvarliga konsekvenser för flickornas liv, också i form av svåra hälsoproblem och social utestängning. Graviditet i unga år är också farligt för barnet, i och med att dödligheten är 50 % högre än genomsnittet. Uppemot 40 % av kvinnorna i regionen har fallit offer för sexuellt våld. 95 % av aborterna i Latinamerika utförs under osäkra förhållanden.

M.  Från hälsoministeriet rapporteras att 14 kvinnor dött av abortrelaterade komplikationer mellan 2001 och 2015, och att under samma period 13 kvinnor dött av utomkvedshavandeskap och 63 kvinnor dött som en följd av den nuvarande abortlagstiftningen. Självmord är orsaken till 57 % av dödsfallen bland gravida flickor i åldrarna mellan 10 och 19 år. Många kvinnor vågar inte be om medicinsk hjälp då de drabbas av graviditetsrelaterade komplikationer, vilket leder till flera dödsfall än vad som skulle kunna förebyggas. Detta drabbar framför allt de kvinnor som har det sämst ställt ekonomiskt, och inte kan komma åt tjänster inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

N.  Human Rights Watch och Amnesty International konstaterar att kvinnor som drabbas av missfall eller nedkommer med dödfödda barn i El Salvador ofta lagförs såsom misstänkta för att ha gjort abort. I sådana fall är det ofta den medicinska personalen som anmäler kvinnorna, som sedan grips medan de är sjukhusinlagda.

O.  Experter från FN har varnat för att El Salvadors myndigheters beslut grovt kränker kvinnors och flickors rätt till liv, hälsa samt fysisk och psykisk integritet, och således utgör en risk för deras möjligheter i ekonomiskt och socialt hänseende.

P.  I mars 2015 begärde FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter att El Salvador skulle se över och ändra sin abortlagstiftning för att den ska bli förenlig med andra rättigheter, såsom rätten till hälsa och liv. Fysiskt, sexuellt och psykiskt våld mot kvinnor är en kränkning av mänskliga rättigheter.

Q.  El Salvador deltog aktivt i det 61:a mötet i FN:s kvinnokommission. Alla konventionsparter bör fortsatta att arbeta för FN:s handlingsplan från Peking, bland annat när det gäller tillgång till utbildning och hälsa såsom grundläggande mänskliga rättigheter, samt sexuella och reproduktiva rättigheter.

R.  FN:s konventionsorgan, bland dem kommittén för de mänskliga rättigheterna och kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor, har uppmanat olika latinamerikanska stater att införa undantag från de restriktiva abortlagarna om en graviditet innebär en risk för en kvinnas liv eller hälsa, om det föreligger allvarliga fosterskador och om graviditeten följer av våldtäkt eller incest.

S.  FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, uttryckte oro över situationen för kvinnor och flickor i El Salvador, efter sitt besök i landet i november 2017. Han uppmanade El Salvador att införa ett moratorium för tillämpningen av artikel 133 i strafflagen och att ompröva fallen med kvinnor som frihetsberövats på grund av straffbara handlingar med anknytning till abort.

T.  I konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och konventionen om barnets rättigheter samt av kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter erkänns det uttryckligen att det råder ett samband mellan osäker illegal abort och hög mödradödlighet. I konventionen mot tortyr sägs det att stater som totalförbjuder abort under alla omständigheter utsätter kvinnor och flickor för förödmjukande och grym behandling.

U.  I FN:s allmänna återkommande utvärdering fick staten i El Salvador tio rekommendationer om att försätta sin abortlag i överensstämmelse med internationella människorättsnormer, men regeringen tillbakavisade samtliga av dem.

V.  Enligt FN:s regler för behandlingen av kvinnliga fångar och ickefrihetsberövande åtgärder för kvinnliga förbrytare (Bangkokreglerna) bör kvinnor med barnomsorgsansvar, liksom också gravida kvinnor, dömas till andra straff än frihetsberövande, alltid när detta är möjligt och lämpligt.

W.  Att med hjälp av allmän tillgång till tjänster inom området sexuell och reproduktiv hälsa förebygga oplanerade graviditeter och minska antalet fall av tonårsflickor som blir mammor är ett av de mål som tagits med i målen för hållbar utveckling.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över människorättssituationen för flickor och kvinnor, också i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, i El Salvador, och fördömer samtliga fall av våld mot kvinnor. Parlamentet erinrar om att de allvarligt kränker kvinnors och flickors mänskliga rättigheter, liksom också deras människovärde. Parlamentet framhåller att artikel 7 i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (som El Salvador ratificerade den 3 mars 2016) definierar påtvingad graviditet som ett brott mot mänskligheten och en form av könsbaserat våld mot kvinnor, något som allvarligt kränker kvinnors och flickors mänskliga rättigheter, liksom också deras människovärde.

2.  Europaparlamentet tar starkt avstånd från att kvinnor och flickor som nedkommit med dödfödda barn eller fått missfall fängelsedöms och frihetsberövas, och yrkar på att de omedelbart och ovillkorligen försätts på fri fot. Parlamentet anser att ingen bör frihetsberövas på grundval av domar av det här slaget.

3.  Europaparlamentet fördömer att kvinnor lagförs för abort och får tillbringa långa tider i häkte, samt att abortsökande kvinnor döms till oproportionerliga straff, liksom också att kvinnor frihetsberövas omedelbart efter att de sökt sig till sjukhus, eftersom de som arbetar inom hälso- och sjukvården anmält dem till myndigheterna, av rädsla för att själva bli bestraffade.

4.  Europaparlamentet fördömer att abort enligt artiklarna 133, 135 och 136 i strafflagen under alla omständigheter är en straffbar handling, liksom också hur denna lagstiftning får svåra och diskriminerande konsekvenser för kvinnor, som måste tillgripa osäkra abortmetoder och således utsätter sig för allvarliga risker för liv och hälsa. Parlamentet uppmanar El Salvadors lagstiftande församling att rätta sig efter rekommendationerna från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, samt från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor, om att införa ett moratorium för tillämpningen av dessa artiklar.

5.  Europaparlamentet uppmanar El Salvador att se till att flickor och kvinnor får tillgång till säker och laglig abort. Parlamentet uppmanar här El Salvadors lagstiftande församling att stödja lagförslaget om en reform av artiklarna 133, 135 och 136 i strafflagen, för att abort ska avkriminaliseras, åtminstone i sådana fall där graviditeten innebär en risk för den gravida kvinnans eller flickans liv eller fysiska eller psykiska hälsa, samt om fostret är svårt skadat och livsodugligt, eller om graviditeten orsakats genom våldtäkt eller incest.

6.  Europaparlamentet uppmanar El Salvadors myndigheter att införa ett moratorium för tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen och att ompröva fallen där kvinnor frihetsberövats efter att ha anklagats för missfall, dödfödsel eller på grund av straffbara handlingar med anknytning till abort, samt låta de anklagade kvinnorna vistas utanför fängelset i väntan på rättegång och garantera tystnadsplikt för all hälso- och sjukvårdspersonal och konfidentialitet för alla patienter. Parlamentet fördömer alla bestraffande åtgärder mot abortsökande kvinnor och flickor, liksom också mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra som hjälper dem att få ingreppet gjort och utför det, och yrkar på att sådana åtgärder ska avskaffas.

7.  Europaparlamentet erinrar om att El Salvadors regering är skyldig att skydda landets medborgares rättigheter och upprätthålla rättsstaten i fråga om respekt för principen om oskuldspresumtion, alltså att personer som står inför rätta bör behandlas som oskyldiga tills de överbevisats om sin skuld och att bevisbördan bör åvila de lagförande myndigheterna, och inte den enskilda svarande, såsom det förutsätts i Romstadgan som El Salvador ratificerat. Parlamentet uppmanar El Salvadors myndigheter att ge jämställdhetsutbildning till offentliga tjänstemän, bland dem också medlemmar av rättsväsendet. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att finansiera och stödja dessa insatser.

8.  Europaparlamentet fördömer de omänskliga fängelseförhållandena, där det ingår tortyr, cellinlåsning av interner och indragning av anhörigas besök. Parlamentet uppmanar El Salvadors regering att ratificera det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr, för att på så sätt förhindra tortyr samt omänsklig och förnedrande behandling i alla fängelser och andra platser där människor hålls frihetsberövade. Parlamentet yrkar på att internationella oberoende organisationer ska få tillträde till alla platser där människor hålls frihetsberövade. Parlamentet uppmanar med kraft El Salvadors myndigheter att ge de frihetsberövade kvinnorna bättre förhållanden, bland annat genom att låta dem få hygienprodukter, och således respektera deras mänskliga rättigheter.

9.  Europaparlamentet påminner regeringen och rättsväsendet om att de är skyldiga att upprätthålla internationella normer för tillgång till rättslig prövning på lika villkor, samt de principer som garanterar en rättvis rättegång för alla, och att skuldfrågan kan avgöras endast efter en genomgång av konkreta och tillräckliga bevis. Parlamentet anmodar regeringen att bevilja tillräckliga anslag ur allmänna medel som stöd till rättsligt bistånd till dem som inte själva har råd med det.

10.  Europaparlamentet uppmanar rättsväsendet att se till att Teodora del Carmen Vásquez och Evelyn Beatriz Hernandez Cruz får en rättvis rättegång med alla dithörande garantier och att upphäva domarna mot dem. Parlamentet uttrycker solidaritet med kampanjen ”Las 17”, som handlar om kvinnor som på orättvisa grunder dömts till uppemot 40 års fängelse, för att de fått missfall, nedkommit med dödfödda barn eller drabbats av andra graviditetsrelaterade komplikationer. Parlamentet betygar sin solidaritet med varje kvinna i El Salvador som lagförs på liknande grunder eller som dömts för ”dråp under försvårande omständigheter”, och ber de behöriga myndigheterna att ompröva samtliga fall, för att dessa personer ska kunna benådas.

11.  Europaparlamentet uttrycker sin starka oro över de många graviditeterna bland barn i El Salvador. Parlamentet uppmanar med kraft El Salvadors myndigheter att fullgöra sina internationella skyldigheter och värna om de mänskliga rättigheterna genom att se till att alla flickor har tillgång till all möjlig information samt hälso- och sjukvårdstjänster för att kunna hantera högriskgraviditeter som blivit resultatet av våldtäkt.

12.  Europaparlamentet beklagar djupt att kvinnors och flickors kroppar, särskilt när det gäller deras rätt till sexuell hälsa och deras reproduktiva rättigheter, ska fortsätta vara en ideologisk tummelplats och uppmanar El Salvador att erkänna kvinnors och flickors oförytterliga rätt till fysisk integritet och självständigt beslutsfattande, bland annat i fråga om rätten till frivillig familjeplanering och säker och laglig abort. Parlamentet anser att det är lika med tortyr att det råder ett allmänt förbud mot terapeutiska aborter och abort om graviditeten resulterat av våldtäkt och incest och likaså att våldtäktsoffer inte får kostnadsfri hälsovård.

13.  Europaparlamentet uttalar sitt beröm för antagandet av särlagen för att kvinnor ska få ett liv fritt från våld, efter att kvinnliga ledamöter av El Salvadors lagstiftande församling samfällt och över partigränserna röstat för detta, och påminner El Salvadors myndigheter om att lagen måste genomföras helt och fullt, framför allt i fråga om åtagandet att skydda kvinnor och flickor mot våld.

14.  Europaparlamentet välkomnar den politik för sexuell och reproduktiv hälsa som nyligen införts i El Salvador och det nya programmet Ciudad Mujer, som lett till att det utvecklats tjänster för 1,5 miljon kvinnor runt om i landet, framför allt genom arbete för ökat medvetande och information om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet stöder detta arbete och uppmanar med kraft El Salvadors regering att säkerställa tillgång till information om modern preventivteknik och tjänster på detta område, samt sträva efter att erbjuda en heltäckande sexualundervisning i offentliga skolor.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att påskynda arbetet med att EU ska kunna ratificera och tillämpa Istanbulkonventionen för att det ska råda konsekvens mellan EU:s inre och yttre åtgärder inom området våld mot barn, kvinnor och flickor.

16.  Europaparlamentet uppmanar rådet att ta med frågan om säker och laglig abort i EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor. Parlamentet betonar att allmän tillgång till hälsa, framför allt sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter, är en grundläggande mänsklig rättighet.

17.  Europaparlamentet uppmanar stats- och regeringscheferna i EU och Celac att vid sitt toppmöte bygga ut kapitlet om könsrelaterat våld i handlingsplanen för EU och Celac, för att fastställa en tydlig tidsplan för åtgärderna, tillsammans med genomförandeåtgärder avsedda att garantera tillbörlig aktsamhet i samband med arbetet för att förebygga, utreda och utdöma påföljder för alla våldshandlingar mot kvinnor, samt att erbjuda lämplig kompensation till offren.

18.  Europaparlamentet välkomnar vad EU:s delegation i El Salvador gjort för att tillsammans med de nationella myndigheterna arbeta för kvinnors rättigheter, inklusive frågan om att abort är en straffbar handling. Parlamentet håller fast vid att detta bör högprioriteras och uppmanar Europeiska utrikestjänsten att regelbundet rapportera till parlamentet om sina åtgärder inom detta område. Parlamentet håller fast vid att EU:s delegation ska ge allt lämpligt stöd till de kvinnor som i dag sitter i fängelse för straffbara handlingar med anknytning till abort, också i form av regelbundna besök, stöd till deras anhöriga och erbjudanden om rättsligt bistånd.

19.  Europaparlamentet påminner EU om dess åtaganden i enlighet med ramen för jämställdhet och kvinnors egenmakt genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att på ort och ställe noggrant följa de fall som är uppe för prövning, och kommissionen att se till att ett tillvägagångssätt som grundas på de mänskliga rättigheterna tillämpas vid det europeiska utvecklingssamarbetet, med särskild tonvikt på jämställdhet och bekämpning av alla typer av sexuellt våld mot kvinnor och flickor. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater och EU-institutionerna att öka sitt stöd till lokala människorättsförsvarares och icke-statliga organisationers kampanjer för kvinnors och flickors rättigheter, särskilt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och familjeplanering i El Salvador, inklusive finansiering av den.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Republiken El Salvadors myndigheter, kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, det centralamerikanska parlamentet, det latinamerikanska parlamentet, Parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0502.
(2) EUT L 224, 6.9.2003, s. 1.


Situationen i Afghanistan
PDF 187kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2017 om situationen i Afghanistan (2017/2932(RSP))
P8_TA(2017)0499RC-B8-0678/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den internationella konferensen om Afghanistan i Bryssel den 5 oktober 2016, som EU var medordförande för,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Afghanistan, i synnerhet resolutionerna av den 26 november 2015 om situationen i Afghanistan, särskilt dödandet i Zabulprovinsen(1), och av den 13 juni 2013 om förhandlingarna om ett samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan EU och Afghanistan(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 oktober 2017 om Afghanistan,

–  med beaktande av uttalandet om Afghanistan från ordföranden för FN:s säkerhetsråd den 14 september 2016,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2210(2015), FN:s säkerhetsråds resolution 2344(2017) och mandatet för FN:s biståndsuppdrag i Afghanistan (Unama),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 24 juli 2017 från kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet om beståndsdelar i en EU-strategi för Afghanistan (JOIN(2017)0031),

–  med beaktande av Human Rights Watchs rapport av den 13 februari 2017 med titeln Pakistan Coercion, UN Complicity: The Mass Forced Return of Afghan Refugees,

–  med beaktande av kvartalsrapporten från Förenta staternas särskilda generalinspektör för återuppbyggnad i Afghanistan till Förenta staternas kongress av den 30 januari 2017,

–  med beaktande av samarbetsavtalet Joint Way Forward om migrationsfrågor mellan Afghanistan och EU, som undertecknades den 3 oktober 2016,

–  med beaktande av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och Afghanistan, som undertecknades den 18 februari 2017,

–  med beaktande av FN-rapporten från april 2017 om behandling av konfliktrelaterade fångar i Afghanistan,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen och dess medlemsstater har arbetat med Afghanistan och det internationella samfundet sedan 2001 för att bekämpa terrorism och extremism och sträva efter att uppnå varaktig fred och utveckling. På grund av växande rebell- och terroristverksamhet, en vacklande ekonomi och instabilitet i den politiska sfären hotas dessa mål och de betydande framsteg som gjorts.

B.  EU och dess medlemsstater har sedan 2002 bidragit med flera miljarder euro i humanitärt och utvecklingsrelaterat bistånd och stöd till Afghanistan. EU är Afghanistans största partner inom utvecklingssamarbete och förväntas avsätta t.o.m. 5 miljarder euro av det totala beloppet på 13,6 miljarder euro som utlovades till Afghanistan för perioden 2017–2020 under den internationella konferensen om Afghanistan i Bryssel i oktober 2016.

C.  För att kunna upprätta en stabil och välmående stat måste man garantera demokratin, de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och ett gott styre under övergångsperioden i Afghanistan och under dess omvandlingsdecennium (2015–2024).

D.  Levnadsstandarden har höjts mycket under de 15 senaste åren efter 2001, eftersom tillgången till grundläggande hälso- och sjukvård och utbildning samt ökad egenmakt för kvinnor har bidragit till att höja BNP per capita femfaldigt och medellivslängden med 15 år. Enligt Förenta staternas särskilda generalinspektör för återuppbyggnad i Afghanistan har elevnärvaron på allmänna skolor sedan talibanregimens kollaps 2001 ökat från en miljon elever, varav de flesta var pojkar, till nästan nio miljoner 2015, där kvinnliga elever uppskattningsvis utgör 39 % av det totala antalet.

E.  Den 24 juli 2017 offentliggjorde kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ett gemensamt meddelande om en EU-strategi för Afghanistan. Följande fyra prioriterade områden för EU är kritiska för att nå framsteg i Afghanistan: a) främjande av fred, stabilitet och regional säkerhet, b) förstärkning av demokratin, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna samt främjande av gott styre och kvinnors egenmakt, c) stödjande av ekonomisk och mänsklig utveckling, och d) bemötande av de utmaningar som migrationen medför.

F.  Efter krisen i samband med presidentvalet 2014 har samlingsregeringen sett hur framstegen i dess reformagenda har stagnerat, vilket har lett till en allt mer instabil politisk situation. Arbetslösheten i Afghanistan ligger på 39 %, och över 39 % av befolkningen lever i fattigdom.

G.  Utbredd korruption, inbyggd nepotism och den politiskt splittrade afghanska regeringens oförmåga att gå vidare med reformer hotar att bromsa utvecklingen och vända tidigare positiva resultat.

H.  Förenta nationernas biståndsuppdrag i Afghanistan (Unama), som inrättades 2002, stöder den afghanska regeringen i dess insatser för att uppnå fred, skyddet av mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning. Dess mandat förnyas årligen av FN:s säkerhetsråd och har nyligen enhälligt förlängts till 2018.

I.  Även om det har gjorts vissa socioekonomiska och politiska framsteg de senaste åren, riskerar närvaron av en förnyad talibanstyrka, al-Qaida och Islamiska statens nya närvaro i Afghanistan, inklusive den nya lokala fraktionen i Afghanistan (Islamiska staten i Khorasanprovinsen), tillsammans med det stora antalet återvändande afghanska migranter, att leda till att instabiliteten utvecklas till en storskalig konflikt. Den senaste rapporten från FN:s biståndsuppdrag i Afghanistan (Unama) har dokumenterat det högsta antalet dödsoffer sedan 2009, med 11 318 civila dödsoffer 2016, och från januari 2017 till september 2017 uppgick antalet dödsoffer redan till 8 019. Detta har även lett till ökad migration till Europa.

J.  Inom ramen för Förenta staternas nya strategi för Afghanistan och Sydasien kommer ytterligare 4 000 soldater att ansluta sig till den befintliga amerikanska truppen på 8 400 soldater. Den nya amerikanska strategin ställer krav på att Pakistan upphör med att ge en fristad åt och stödja terrorister och efterlyser ökat engagemang från Republiken Indien när det gäller att hjälpa till att stabilisera regionen. Antalet soldater i det Natoledda Resolute Support-uppdraget kommer att öka från nuvarande 13 000 till 16 000. Den nya amerikanska strategin kommer att utvecklas på ett sätt som främjar ett villkorsbaserat tillvägagångssätt, enligt vilket diplomatiska och ekonomiska avtal kommer att integreras inom ramen för militära insatser.

K.  Afghanistan står inför en rekordstor ökning av antalet dokumenterade och papperslösa återvändande afghanska medborgare, främst från Pakistan. Runt två miljoner papperslösa afghaner och en miljon afghaner med flyktingstatus är bosatta i Iran och återvänder nu till Afghanistan. Enligt FN:s särskilda rapportör om internflyktingars mänskliga rättigheter finns det mer än 1,8 miljoner internflyktingar i Afghanistan till följd av konflikten, med rekordhöga 650 000 människor som under 2016 har flytt konflikten för att söka säkerhet i andra delar av landet, vilket ger ett genomsnitt på 1 500 människor per dag. Under andra halvåret 2016 ökade antalet återvändande afghanska flyktingar från Pakistan till den högsta siffran på tio år och uppgick till 370 000, att jämföra med 55 000 under 2015.

L.  Republiken Indien är den största regionala bidragsgivaren till Afghanistan och har gett omkring 3 miljarder US-dollar i bistånd sedan den talibanska regeringen avsattes 2001. Detta stöd har bland annat gått till byggandet av fler än 200 skolor i Afghanistan, över 1 000 stipendier för afghanska studenter och möjligheten för cirka 16 000 afghaner att studera i Indien. Indien har också tillhandahållit stöd till byggandet av viktig infrastruktur, däribland 400 mil vägar i Afghanistan (framförallt motorvägen Zaranj‑Dilaram), Salma-dammen och kraftledningar samt den afghanska parlamentsbyggnaden.

M.  Det instabila läget i Afghanistan har negativa ekonomiska och säkerhetsmässiga återverkningar för Iran och den omgivande regionen som helhet. Afghanistans ekonomi är i hög grad beroende av vallmoodling, som har ökat avsevärt de senaste åren, vilket i sin tur har lett till en kraftig ökning av narkotikaanvändningen i grannlandet Iran. Talibanerna använder den olagliga narkotikahandeln för att finansiera sin verksamhet. Att begränsa denna handel och hitta ekonomiska alternativ till den skulle vara till fördel för både Iran och Afghanistan. Opium från Afghanistan är huvudkällan till heroin i EU. Det krävs samarbete med Iran och andra grannländer, såsom Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan för att ytterligare minska införandet av opiater till marknaderna i Ryssland och Europa.

N.  Ny infrastruktur är avgörande för Afghanistans framtid, för att möjliggöra en helt ny verklighet med ekonomiska och sociala möjligheter för ett av de fattigaste länderna i världen. Ett nytt nationellt program för utbyggnad av infrastrukturen kommer att locka positiva och växande regionala investeringar inom ramen för den nya Sidenvägen.

O.  Det finns rapporter som visar att Afghanistan har outnyttjade mineralfyndigheter till ett värde på mellan en och tre biljoner US-dollar. Olaglig gruvdrift är ett stort problem som hotar att vända en potentiell drivkraft i den afghanska utvecklingen till en källa till konflikt och instabilitet. Gruvdrift är talibanernas näst största inkomstkälla.

1.  Europaparlamentet erkänner att Afghanistan, trots betydande internationella ansträngningar under lång tid, fortfarande står inför en allvarlig konflikt som allvarligt hämmar den ekonomiska och sociala utvecklingen. Parlamentet påminner om att Afghanistan har slitits sönder av nästan 40 år av konflikter och krig. Parlamentet upprepar EU:s mål att främja fred, stabilitet och regional säkerhet, stärka demokratin, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, främja gott styre och kvinnors egenmakt, stödja ekonomisk och mänsklig utveckling samt möta de utmaningar som migrationen medför.

2.  Europaparlamentet påminner om att Afghanistan under de senaste 15 åren har gjort politiska, säkerhetsmässiga, ekonomiska och utvecklingsmässiga framsteg. BNP per capita har femdubblats och den förväntade livslängden har stigit med nästan 15 år; antalet flickor som går i skolan har ökat kraftigt jämfört med 2001 och uppgår idag till cirka 40 % av totalt 8 till 9 miljoner barn. Parlamentet understryker att inget av detta hade varit möjligt utan det afghanska folkets engagemang och det internationella samfundets insats med ekonomiska medel, kunskaper och personal på plats. Parlamentet understryker dock att framgången fortfarande är mycket bräcklig och att det finns risk för bakslag. För att nå fortsatta framsteg krävs det ytterligare reformer, stabila grannrelationer och en upprätthållen säkerhets- och stabilitetsnivå.

3.  Europaparlamentet erkänner och lovordar det internationella samfundets insatser och uppoffringar under mer än tio år för att skapa säkerhet i Afghanistan genom Operation Enduring Freedom och Isafs uppdrag i Afghanistan, under vilket nästan 3 500 manliga och kvinnliga soldater har mist livet. Parlamentet välkomnar det Nato-ledda uppdraget Resolute Support där 39 länder deltar. Det har pågått sedan den 1 januari 2015 och har mandat att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna och institutionerna med utbildning, råd och hjälp. Parlamentet berömmer de stora insatser de nationella försvars- och säkerhetsstyrkorna gör trots att de varje år lider stora förluster i sin kamp mot rebeller. Parlamentet påminner om det internationella samfundets bidrag, cirka en miljard US‑dollar per år, för att upprätthålla finansieringen av de afghanska nationella försvars- och säkerhetsstyrkorna till 2020.

4.  Europaparlamentet välkomnar den afghanska regeringens åtagande att föra en nationell strategi som fokuserar på en politisk, social, ekonomisk och säker miljö som kommer att möjliggöra ett fredligt, säkert och hållbart Afghanistan, som nämns i slutsatserna från ministerkonferensen om Afghanistan i Bryssel den 5 oktober 2016. Parlamentet vill att premiärministerposten skrivs in i den afghanska författningen för att möjliggöra större politisk stabilitet i Afghanistan. Parlamentet uppmanar den afghanska regeringen att säkerställa en öppen valprocess under 2018. Parlamentet uppmanar Afghanistans president Ashraf Ghani att förena sina kraftfulla offentliga utfästelser om skydd för rättigheter och friheter med en snabbt och gediget genomförd lagstiftning till skydd för dem.

5.  Europaparlamentet betonar att en afghanskledd och afghanskkontollerad fredsprocess är den enda vägen framåt, där hela det civila samhället och alla parter i konflikten är fullt delaktiga. Parlamentet påminner den afghanska regeringen om att de politiska stridigheterna måste upphöra för att möjliggöra utveckling och främja fred och stabilitet. Parlamentet uppmanar EU att aktivt stödja afghanskledda insatser för att avväpna, demobilisera och återanpassa före detta rebeller.

6.  Europaparlamentet understryker Afghanistans betydelse för stabiliteten i regionen och betonar att det krävs ett säkert, stabilt och välmående Afghanistan för att nå fred och stabilitet i regionen som helhet. Parlamentet upprepar i detta sammanhang de regionala partnernas betydelse, dvs. länderna i Centralasien, Iran, Kina, Indien och Pakistan, och uppmanar dem att ha ett konstruktivt samarbete för att främja en verklig och resultatinriktad förhandlingsprocess utan förhandsvillkor. Parlamentet noterar verksamheten i den fyrpartsgrupp för samordning i Afghanistan som upprättades i december 2015 och som består av Förenta staterna, Kina, Afghanistan och Pakistan.

7.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att säkerhetsläget i Afghanistan, trots den politiska överenskommelsen efter 2014 års presidentval, har försämrats och att antalet terroristattacker har flerdubblats. Parlamentet är bestört över att talibanerna fortsätter att utvidga sitt territorium och att Islamiska staten och al-Qaida-terroristerna har stärkts. Parlamentet påpekar att enligt Förenta staternas generalinspektör för återuppbyggnad av Afghanistan dödades 6 785 och skadades ytterligare 11 777 afghanska soldater mellan januari och november 2016, samtidigt som FN:s biståndsuppdrag i Afghanistan rapporterade att antal civila offer hade ökat med 3 % (3 498 döda och 7 920 skadade) under 2016 jämfört med året före. Parlamentet beklagar den försämrade säkerhetssituationen som gör det möjligt för kriminella grupper att kidnappa både Afghanistans egna medborgare och utländska medborgare, däribland humanitära arbetare och biståndsarbetare.

8.  Europaparlamentet uttrycker stark oro över att Islamiska staten i har vuxit fram som det senaste tillskottet till hoten mot säkerheten i Afghanistan. Parlamentet understryker att utöver sitt fäste i öster (Nangarhar) försöker gruppen att stärka sin närvaro i norr med hjälp av den Islamiska rörelsen i Uzbekistan. Om detta lyckas kommer man att ha skapat ett område som kan ta emot utländska krigare och militanta som drivs ut ur Irak och Syrien i takt med att IS lider militära nederlag i dessa länder.

9.  Europaparlamentet understryker betydelsen av en verklig, intern försoningsprocess. Parlamentet betonar att man måste bekämpa radikalisering, extremism och värvning till terrororganisationer och understryker att bekämpning av terrorism och finansiering av den utgör grunden för att skapa gynnsamma förutsättningar för säkerheten i Afghanistan.

10.  Europaparlamentet varnar för att bristande kapacitet hos de afghanska nationella försvars- och säkerhetsstyrkorna och de nationella polismyndigheterna fortfarande är ett av de mest kritiska problemen, som riskerar att äventyra säkerheten och återuppbyggnaden. Parlamentet välkomnar EU:s fortsatta fokus på att stärka afghanska kvinnors roll och rättigheter och konstaterar behovet av att utbilda kvinnliga poliser. Parlamentet välkomnar Republiken Indiens åtagande att bistå Afghanistan med försvarsmateriel till den afghanska militären i december 2015 och den militära utbildningen av tusentals afghanska säkerhetsanställda, vilket på ett betydande sätt har bidragit till att förbättra den militära kapaciteten, i enlighet med målet för det Nato‑ledda uppdraget Resolute Support att utbilda, informera och bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna och institutionerna, som inleddes i januari 2015. Parlamentet välkomnar Republiken Indiens och Afghanistans arbete och samarbete när det gäller infrastrukturprojekt och humanitärt bistånd.

11.  Europaparlamentet anser att kampen mot korruption inom afghanska statliga institutioner måste förbli en viktig prioritering, på grund av alla de negativa effekter som korruptionen har för kvaliteten på samhällsstyrningen i landet. Parlamentet uppmanar Afghanistans regering att öka det politiska deltagandet, öka ansvarigheten och aktivt bekämpa kulturen av korruption och nepotism. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av rättscentret för korruptionsbekämpning i juni 2016. Parlamentet noterar dessutom att Unama efterlyser fortsatt stöd och bistånd från det internationella samfundets sida för den afghanska regeringens insatser mot korruption.

12.  Europaparlamentet uppmanar Afghanistans regering och dess regionala partner, i synnerhet Iran, att bekämpa olaglig narkotikahandel och olaglig gruvdrift och att samarbeta för att undanröja denna olagliga verksamhet, som skadar stabiliteten i landet. Parlamentet påminner alla parter om att dessa är de viktigaste finansieringskällorna för terroristorganisationer i regionen. Parlamentet konstaterar att all ytterligare utvinning måste vara hållbar och till nytta för allmänheten, i enlighet med internationella normer. Parlamentet fördömer förtrycket, den illegala narkotikahandel, markrofferiet, de lagstridiga beslagen och utpressningen som krigsherrarna har gjort sig skyldiga till. Parlamentet påminner om att produktionen av och handeln med opium i Afghanistan har förödande konsekvenser för lokalbefolkningen och den övergripande säkerheten i landet.

13.  Europaparlamentet välkomnar Afghanistans medlemskap i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet. Parlamentet uppmanar med kraft den afghanska regeringen att öka öppenheten inom gruvsektorn och införa effektiva krav för tillstånd och övervakning för att säkerställa en hållbar utvinningsindustri. Parlamentet uppmanar eftertryckligen regeringen att öka sina ansträngningar för att skydda livsnödvändiga offentliga resurser som mark och mineraler från att utnyttjas av upprorsmäns och kriminellas nätverk.

14.  Europaparlamentet står upp för det afghanska folket och kräver att alla parter som är inblandade i konflikten följer internationell humanitär rätt och respekterar samtliga medborgares rättigheter, i synnerhet när det gäller minoriteter, kvinnor och barn, som drabbas oproportionerligt hårt av situationen. Parlamentet uppmanar med kraft de afghanska myndigheterna att fullt ut genomföra handlingsplanen mellan FN och Afghanistan som undertecknades i Kabul den 30 januari 2011 om företeelsen ”Bacha bazi” och rehabilitering av barn som utsatts för sexuella övergrepp. Parlamentet fördömer attackerna mot sjukhus och hälsovårdskliniker, skolor och humanitära insatser. Parlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag de upprepade kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och det barbariska våld som talibanerna, IS och al-Quaida utsätter det afghanska folket för. Parlamentet uppmärksammar den risk som är förknippad med före detta krigsförbrytares återvändande, särskilt fallet med Gulbuddin Hekmatyar, grundare av Hezb-i-Islami, som stämplades som terrorist av Förenta staterna 2003 och som har satts i samband med den ökade närvaron av IS i Afghanistan.

15.  Europaparlamentet är bestört över det växande våldet mot kvinnor och utplånandet av kvinnors rättigheter och levnadsvillkor i de områden som kontrolleras av talibanerna i Afghanistan. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Afghanistans parlament och regering att upphäva all den lagstiftning som innehåller element av diskriminering av kvinnor, och som står i strid med de internationella fördrag som Afghanistan undertecknat. Parlamentet välkomnar den särskilda inriktningen på kvinnornas egenmakt och integreringen av jämställdhetsperspektivet i EU:s bistånd till Afghanistan, särskilt det faktum att 53 % av EU:s program har jämställdhet som ett viktigt mål. Parlamentet ställer sig helt bakom ett fullständigt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet samt andra inhemska åtgärder för att främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt i Afghanistan och bekämpa våld mot kvinnor.

16.  Europaparlamentet uppmanar regeringarna i de regionala partnerländerna, såsom länderna i Centralasien, Iran, Indien, Ryssland och Pakistan att arbeta tillsammans för att uppnå varaktig fred i Afghanistan, varaktig socioekonomisk utveckling och ökad intern stabilitet såväl som samarbete i säkerhets- och terrorismfrågor, och uppmanar till utbyte av underrättelser och samarbete för att bekämpa terrorister och extremister på båda sidor av gränsen. Parlamentet uppmanar med kraft samtliga regionala aktörer att utan förbehåll förbinda sig att föra en öppen dialog i kampen mot terrorism.

17.  Europaparlamentet upprepar att det internationella samfundet måste fortsätta sitt engagemang i Afghanistan och bidra till att bygga upp landet, utveckla ekonomin och motarbeta terrorismen. Parlamentet välkomnar de finansiella åtaganden som bekräftats av EU och dess medlemsstater vid konferensen i Bryssel. Parlamentet efterlyser i synnerhet stöd till initiativ för att ta itu med de prioriterade behoven hos internt fördrivna och återvändande flyktingar.

18.  Europaparlamentet erkänner EU:s och medlemsstaternas ansvar att respektera rätten att söka internationellt skydd och att delta i UNHCR:s program för vidarebosättning. Parlamentet understryker att rätten och möjligheten att söka skydd på säker och laglig väg är avgörande för att förhindra dödsfall bland de asylsökande.

19.  Europaparlamentet noterar ingåendet av det informella återtagandeavtalet Joint Way Forward mellan EU och Afghanistan. Parlamentet beklagar bristen på parlamentarisk översyn och demokratisk kontroll vid ingåendet av detta avtal. Regeringarna i regionen uppmanas att avstå från att återsända afghaner. Parlamentet understryker att detta är en direkt kränkning av internationell humanitär rätt och att det växande antalet flyktingar som behandlas på detta sätt endast tjänar terroristgrupper och skapar mer instabilitet i regionen. Parlamentet betonar att återsändanden till Afghanistan sätter de återvändandes liv i allvarlig fara, i synnerhet ensamstående personer som inte har ett nätverk av familj eller vänner i Afghanistan, som har små möjligheter att överleva. Parlamentet understryker att EU:s bistånd och samarbete måste utformas för att åstadkomma utveckling och tillväxt i tredjeländer och för att minska och på sikt utrota fattigdomen, och inte uppmuntra tredjeländer att samarbeta om återtagande av irreguljära migranter, att med tvångsmedel avskräcka människor från att flytta, eller att stoppa flödena till Europa (parlamentets resolution av den 5 april 2017 Hantering av flykting- och migrantrörelserna: den roll som EU:s yttre åtgärder spelar(3)).

20.  Europaparlamentet noterar beslutet från ICC:s åklagare att inleda en utredning av eventuella brott mot mänskligheten begångna i Afghanistan sedan 2003.

21.  Europaparlamentet uppmanar de afghanska myndigheterna att omvandla alla dödsdomar och på nytt införa ett moratorium för avrättningar i syfte att uppnå ett fullständigt avskaffande av dödsstraffet. Parlamentet uppmanar med kraft Afghanistans regering att fullt ut genomföra sin nationella plan för avskaffande av tortyr och beklagar djupt det rapporterade bruket av tortyr och misshandel av konfliktrelaterade fångar, som alla parter ska ha gjort sig skyldiga till.

22.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den enorma ökningen av antalet internflyktingar under 2016, med mer än 600 000 nya flyktingar, vilket riskerar att leda till en enorm humanitär kris. Parlamentet uppmanar alla berörda parter att hjälpa dessa utsatta afghaner, och uppmanar den afghanska regeringen att bistå med att återintegrera dem i det afghanska samhället. Parlamentet understryker att det finns uppskattningar från afghanska myndigheter, FN-organ och andra humanitära organisationer som anger att 9,3 miljoner människor kommer att ha behövt humanitärt stöd innan slutet av 2017.

23.  Europaparlamentet välkomnar samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och Afghanistan, som trädde i kraft provisoriskt den 1 december 2017 och som utgör den första rättsligt bindande ramen för förbindelserna mellan de båda parterna. Parlamentet uppmuntrar vidare EU:s medlemsstater att skyndsamt ratificera avtalet så att det kan träda i kraft fullt ut.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Afghanistans regering och parlament.

(1) EUT C 366, 27.10.2017, s. 129.
(2) EUT C 65, 19.2.2016, s. 133.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0124.


Situationen för rohingyafolket
PDF 179kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2017 om situationen för rohingyafolket (2017/2973(RSP))
P8_TA(2017)0500RC-B8-0668/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar/Burma och om situationen för rohingyamuslimer, särskilt resolutionerna av den 14 september 2017(1), den 7 juli 2016(2) och den 15 december 2016(3) samt av den 13 juni 2017 om statslöshet i Syd- och Sydostasien(4),

–  med beaktande av rådets slutsatser om Myanmar/Burma av den 16 oktober 2017,

–  med beaktande av kommentarerna från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, av den 19 november 2017 i Cox’s Bazar i Bangladesh,

–  med beaktande av uttalandet av den 6 september 2017 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i delstaten Rakhine, uttalandet av den 11 september 2017 från vice ordföranden/den höga representanten om den senaste utvecklingen i delstaten Rakhine, Myanmar och gränsregionen i Bangladesh, vice ordföranden/den höga representantens förklaring av den 20 november 2017 på Europeiska unionens vägnar om Myanmar/Burma och uttalandet av den 23 november 2017 från vice ordföranden/den höga representanten om undertecknandet av det bilaterala avtalet om återvändande mellan regeringarna i Myanmar och Bangladesh,

–  med beaktande av det besök som EU-kommissionären med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, Christos Stylianides, gjorde i de norra delarna av delstaten Rakhine i maj 2017,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 1 juni 2016 från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet, Inslag i EU:s strategi gentemot Burma/Myanmar: Ett särskilt partnerskap för demokrati, fred och välstånd (JOIN(2016)0024),

–  med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 25 november 2016 om den tredje människorättsdialogen mellan EU och Myanmar/Burma,

–  med beaktande av rådets slutsatser om statslöshet av den 4 december 2015,

–  med beaktande av samförståndsavtalet mellan Myanmar/Burma och Bangladesh om återvändande av rohingyafolket från Bangladesh till Myanmar, som undertecknades den 23 november 2017,

–  med beaktande av uttalandet från ordföranden i FN:s säkerhetsråd av den 6 november 2017 om våldsamheterna i delstaten Rakhine,

–  med beaktande av förslaget till resolution av den 16 november 2017 som godkändes av FN:s generalförsamlings tredje utskott om situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar,

–  med beaktande av rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 20 juni 2016 om människorättssituationen för rohingyamuslimer och andra minoriteter i Myanmar, och rapporten från FN:s särskilda rapportör av den 18 mars 2016 om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar,

–  med beaktande av den 27:e extrasessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter om människorättssituationen för rohingyamuslimer och andra minoriteter i delstaten Rakhine i Myanmar,

–  med beaktande av 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning och det tillhörande protokollet från 1967,

–  med beaktande av 1954 års konvention om statslösa personers rättsliga ställning och 1961 års konvention om begränsning av statslöshet,

–  med beaktande av UNHCR:s globala handlingsplan för att undanröja statslöshet (2014–2024),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av slutrapporten från den rådgivande kommissionen för delstaten Rakhine,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966,

–  med beaktande av Aseans stadga,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I delstaten Rakhine bor det omkring en miljon medlemmar av rohingyafolket, som är en i huvudsak muslimsk minoritet som utsätts för förtryck och fortsatta allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat i form av hot mot liv och säkerhet, förnekande av rätten till hälsovård och utbildning, undernäring och osäker livsmedelsförsörjning, tvångsarbete, sexuellt våld och begränsningar av deras politiska rättigheter.

B.  Rohingyafolket är en av världens mest förföljda minoriteter och nekas fullständiga medborgerliga rättigheter samt förklaras statslösa enligt Myanmars medborgarskapslag från 1982. Rohingyerna är till stor del instänga i läger med strikta begränsningar för den fria rörligheten inom och utanför delstaten Rakhine.

C.  De senaste attackerna mot säkerhetsposteringar i augusti 2017 provocerade fram en mycket oproportionerlig reaktion från myndigheterna i Myanmar, som begick allvarliga kränkningar av rohingyafolkets mänskliga rättigheter.

D.  Sedan augusti 2017 har mer än 646 000 rohingyer flytt för sin säkerhet till angränsande Bangladesh, under hemska förhållanden. Det totala antalet rohingyaflyktingar i Bangladesh förväntas överstiga en miljon innan slutet av 2017. Många rohingyer, däribland kvinnor och barn, har omkommit på vägen och över 400 000 människor behöver sjukvård och livsmedelsbistånd. Mord, våldtäkt och tortyr av rohingyafolket används som ett redskap för att permanent skada rohingyafolkets sociala struktur och traumatisera befolkningen.

E.  Gränsen mellan Myanmar och Bangladesh har militariserats och minor har placerats ut för att förhindra människor från att passera den.

F.  FN-organ uppger att tillträdet för humanitära organisationer fortfarande är kraftigt begränsat, även för att leverera livsmedel, vatten och läkemedel till rohingyafolket.

G.  FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad Al Hussein, uppgav den 10 september 2017 att situationen i Myanmar föreföll vara ett typiskt exempel på etnisk rensning och meddelade den 5 december 2017 att det inte kan uteslutas att statliga styrkor i Myanmar har gjort sig skyldiga till folkmord på rohingyamuslimer. Amnesty International har beskrivit minoriteternas situation i delstaten Rakhine som ”apartheid” och FN:s råd för mänskliga rättigheter har uttalat sitt fördömande eftersom man anser att ”det är mycket sannolikt att det har begåtts brott mot mänskligheten i Myanmar”.

H.  Vid den givarkonferens som hölls i Genève mellan UNHCR, Ocha, IOM, Europeiska unionen och Kuwaits regering den 23 oktober 2017 utlovades bistånd på 344 miljoner US-dollar, varav mer än hälften kom från EU.

I.  Regeringarna i Myanmar och Bangladesh har undertecknat ett icke-bindande samförståndsavtal som ska garantera ett säkert återvändande för de rohingyaflyktingar som flytt till Bangladesh. Vice ordföranden/den höga representanten har kallat undertecknandet av samförståndsavtalet om återvändande ett viktigt steg för att ta itu med en av de värsta humanitära och människorättsliga kriserna i vår tid. Det är oklart hur många av de eventuella återvändarna bland rohingyafolket som kommer att inkvarteras i läger och tillfälliga uppsamlingsområden. Det finns ingen tydlig tidsplan för när de kan återvända till lämpliga och säkra bostäder eller få sina medborgerliga rättigheter erkända.

1.  Europaparlamentet fördömer med kraft det ihållande våldet och dödandet, det systematiska användandet av våld och förlusten av liv, levebröd och skydd i delstaten Rakhine. Parlamentet uttrycker djup oro över den humanitära situationen och människorättssituationen samt sin djupa medkänsla med, och sitt fulla stöd till, rohingyafolket. Parlamentet erinrar om att myndigheterna i Myanmar är skyldiga att utan åtskillnad skydda alla civila från övergrepp och att utreda människorättskränkningar och, i enlighet med internationella människorättsstandarder och skyldigheter, lagföra de som gjort sig skyldiga till sådana.

2.  Europaparlamentet kräver att Myanmars säkerhetsstyrkor omedelbart upphör med att döda, trakassera och våldta rohingyer och förstöra deras hem.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Myanmar att samarbeta med internationella biståndsorgan, EU och FN för att bevilja omedelbart och obehindrat tillträde till delstaten Rakhine, inbegripet särskilt stöd till utsatta grupper såsom barn, äldre och offer för sexuellt våld. Parlamentet yrkar på att regeringen ska genomföra åtgärder i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2106 (2013) för att förebygga och reagera på fall av sexuellt våld.

4.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Myanmar att bevilja oberoende övervakare, i synnerhet det undersökningsuppdrag som inrättades av FN:s råd för mänskliga rättigheter i mars 2017, tillträde för att säkerställa oberoende och opartiska undersökningar av anklagelser om allvarliga människorättskränkningar från alla sidor. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter att se till att det inte finns någon straffrihet för brott mot de mänskliga rättigheterna och påpekar att när det finns bevis för kränkningar av de mänskliga rättigheterna måste förövarna lagföras i rättvisa rättegångar vid oberoende civila domstolar och utan tillämpning av dödsstraff. Parlamentet manar till fortsatta åtgärder av FN:s säkerhetsråd, bland annat ett hänskjutande till Internationella brottmålsdomstolen, om Myanmar är oförmöget eller ovilligt att väcka talan eller hänskjuta fallen på egen hand.

5.  Europaparlamentet uppmanar Myanmars regering att ge nationella och internationella medier fullständigt och obehindrat tillträde till delstaten Rakhine och att garantera mediepersonalens säkerhet.

6.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till regeringen i Myanmar om att omedelbart upphöra med användningen av landminor och att avlägsna alla landminor som redan har lagts ut, inklusive de som lades ut nyligen längs gränsen till Bangladesh. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att erbjuda tekniskt stöd i detta avseende. Parlamentet lovordar de insatser Bangladesh har gjort i samband med en humanitär kris i ett av dess grannländer. Parlamentet välkomnar det skydd som Bangladesh har gett rohingyer som flyr Myanmar och uppmanar landet att fortsätta att erbjuda stöd tillsammans med UNHCR. Parlamentet uppmanar Bangladesh att ytterligare underlätta de humanitära insatser som genomförs av internationella icke-statliga organisationer genom att förenkla den byråkratiska bördan, registreringsprocessen och rörelsefriheten.

7.  Europaparlamentet tar del av samförståndsavtalet mellan Myanmar och Bangladesh om återvändande och uppmanar eftertryckligen alla parter att till fullo respektera rohingyafolkets rätt att frivilligt, säkert och värdigt återvända till sina ursprungsorter, utan någon form av diskriminering och under FN:s fullständiga överinseende. Parlamentet insisterar på att myndigheterna i Myanmar ska ge trovärdiga garantier för att återvändarna inte kommer att utsättas för förföljelse eller tvingas in i segregerade läger på etniska eller religiösa grunder, samt att garantera att människorättsorgan kan bedriva en oberoende och opartisk övervakning. Parlamentet bekräftar principen om non-refoulement och stöder UNHCR:s bedömning av den 24 november 2017 att förhållandena i delstaten Rakhine i Myanmar för närvarande inte möjliggör ett säkert och hållbart återvändande. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att gå i bräschen för de internationella insatserna genom att hålla ett mellanstatligt toppmöte tillsammans med FN. Parlamentet föreslår att man vid detta toppmöte diskuterar vilka framsteg som har gjorts i arbetet med rohingyaflyktingarnas återvändande och återställandet av deras medborgarskapsrättigheter, samt tar initiativ till en oberoende undersökning av brott mot mänskligheten.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka det ekonomiska och materiella stödet för att ta emot flyktingar, samtidigt som man ser till att stödet inte används för oacceptabla lösningar för flyktingar och återvändare. Parlamentet uppmanar internationella aktörer att upprätta långsiktig finansiering som på ett hållbart sätt uppfyller rohingyaflyktingarnas och värdsamhällenas behov genom lämpliga och förbättrade tjänster. Parlamentet understryker i synnerhet att det finns ett brådskande behov av ekonomiska medel på uppskattningsvis 10 miljoner dollar till särskild medicinsk och psykisk vård för offer för våldtäkt och könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge sitt stöd till en fullständig utredning av omfattningen av sexuellt våld och andra brott mot rohingyafolket.

9.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över rapporter om att rohingyska kvinnor och flickor har blivit offer för människohandel i Myanmar och Bangladesh, och uppmanar med kraft myndigheterna i de båda länderna att samarbeta med UNHCR och människorättsorganisationer för att få ett slut på människohandel och ge drabbade kvinnor och flickor skydd och stöd.

10.  Europaparlamentet uppmanar Myanmars regering att ta itu med den långvariga och systematiska diskrimineringen och betonar att om man inte löser dessa grundproblem så är det omöjligt att förändra deras öde. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang det inte bara är rohingyerna som förnekas sina rättigheter som minoriteter i Myanmar, utan även andra etniska grupper i delstaterna Kachin och Shan.

11.  Europaparlamentet välkomnar slutrapporten från den rådgivande kommissionen för delstaten Rakhine, som inrättades på begäran av statsrådgivaren. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Myanmars myndigheter att snarast möjligt utse ett genomförandeorgan som till fullo kan följa upp Annan-rekommendationerna, samt uppmanar EU, FN och andra internationella aktörer att stödja denna process.

12.  Europaparlamentet understryker kommissionens rekommendation om behovet av att anpassa lagen om medborgarskap i Myanmar till internationella normer och fördrag i vilka Myanmar är avtalsslutande part. Parlamentet uppmanar med kraft Myanmars regering att ändra medborgarskapslagen samt ge rohingyafolket lagligt erkända medborgarskapshandlingar så att de kan accepteras som en etnisk minoritet och deras rätt till självidentifikation kan respekteras. Regeringen uppmanas eftertryckligen att utfärda id-kort som inte innehåller information om religiös tillhörighet.

13.  Europaparlamentet kräver att segregeringen av rohingyafolket i Myanmar upphör. Parlamentet vill se att utegångsförbudet för rohingyer lyfts och att kontroller som inte är absolut nödvändiga avskaffas. Parlamentet uppmanar eftertryckligen regeringen i Myanmar att se till att rohingyer kan resa fritt i delstaten Rakhine och resten av landet, samt i synnerhet att rätten till hälsovård, mat, utbildning och sysselsättning upprätthålls.

14.  Europaparlamentet uppmanar alla parter att stödja byggandet av effektiva demokratiska institutioner och ett starkt civilt samhälle, respekten för de grundläggande rättigheterna samt främjandet av ett gott styre, rättsstatsprincipen och ett oberoende och opartiskt rättsväsende.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att snarast införa riktade sanktioner mot de personer inom militären och säkerhetstjänsten som är ansvariga för att de utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna fortsätter i Myanmar.

16.  Europaparlamentet fördömer FN:s säkerhetsråds misslyckande att enas om beslutsamma åtgärder samt uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka trycket på dem som blockerar meningsfulla åtgärder, däribland Kina och Ryssland.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utvidga omfattningen på det befintliga vapenembargot mot Myanmar. Parlamentet uppmanar dessutom FN:s säkerhetsråd att införa ett globalt, heltäckande vapenembargo mot Myanmar genom vilket man avbryter all direkt och indirekt leverans, försäljning och överföring – inklusive transit och omlastning – av vapen, ammunition och annan militär utrustning och säkerhetsutrustning, liksom tillhandahållande av militär utbildning och annat militärt och säkerhetsmässigt stöd.

18.  Europaparlamentet uppmanar Myanmars regering, inklusive statsrådgivare Aung San Suu Kyi, att otvetydigt fördöma all hets till rasistiskt och religiös hat och att bekämpa social diskriminering och fientligheter mot rohingyaminoriteten, samt att upprätthålla den universella rätten till religions- och trosfrihet.

19.  Europaparlamentet uppmanar Asean och de regionala regeringarna att fortsätta vidta åtgärder för att öka trycket på Myanmars regering och militär för att få stopp på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och skydda alla civila i delstaten Rakhine och övriga Myanmar.

20.  Europaparlamentet påminner om att Sacharovpriset tilldelas dem som försvarar de mänskliga rättigheterna, slår vakt om minoriteters rättigheter och visar aktning för internationell rätt, för att nämna några av kriterierna. Parlamentet vill se att man överväger möjligheten att kunna dra in Sacharovpriset i sådana fall där pristagarna bryter mot de ovannämnda kriterierna, efter att ha blivit tilldelade priset.

21.  Europaparlamentet uppmanar de huvudsakliga internationella och regionala aktörerna, i synnerhet Kina, att använda alla bilaterala, multilaterala och regionala plattformar som står till deras förfogande för att kräva ett slut på grymheterna och få till stånd en fredlig lösning.

22.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att upprätthålla påtryckningarna på Myanmars myndigheter och säkerhetstjänster för att få ett stopp på våldet och den ihållande diskrimineringen mot rohingyafolket, samt att samarbeta med FN, Asean och regeringarna i regionen för att få ett slut på segregeringen i Myanmar.

23.  Europaparlamentet ber vice ordföranden/den höga representanten att informera parlamentet om de åtgärder som EU:s delegation vidtog vid utrikesministrarnas Asien–Europa-möte i Naypyidaw den 21 november 2017. Parlamentet kräver att det ingjuts nytt liv i människorättsdialogen mellan Myanmar och EU för att specifikt kunna ta upp de frågor som rör rohingyafolket.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga konsekvenser för de handelsförmåner som Myanmar åtnjuter, bland annat genom att diskutera en utredning enligt de mekanismer som finns i ”Allt utom vapen-bestämmelsen”.

25.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja UNHCR:s globala handlingsplan för perioden 2014–2024 för att avskaffa statslöshet.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till regeringen och parlamentet i Myanmar, regeringen och parlamentet i Bangladesh, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater, generalsekreteraren för Asean, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar, FN:s flyktingkommissarie samt FN:s råd för mänskliga rättigheter.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0351.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0316.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0506.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0247.


Genomförande av direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi
PDF 200kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2017 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi (2015/2129(INI))
P8_TA(2017)0501A8-0368/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 3 och 6 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 82.2 och 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 7, 8, 24, 47, 48 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och dess protokoll,

–  med beaktande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp av den 25 oktober 2007,

–  med beaktande av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet av den 23 november 2001,

–  med beaktande av Europarådets antagande av sin strategi för barnets rättigheter (2016–2021),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om 25:e årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om sexuella övergrepp mot barn på internet(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 maj 2012 Europeisk strategi för ett bättre internet för barn (COM(2012)0196) och med beaktande av kommissionens rapport av den 6 juni 2016 Slutlig utvärdering av det fleråriga EU‑programmet för att skydda barn som använder internet och annan kommunikationsteknik (Säkrare Internet) COM(2016)0364),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 16 december 2016 med en utvärdering av i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa bestämmelserna i direktiv 2011/93/EU (COM(2016)0871) och kommissionens rapport av den 16 december 2016 med en utvärdering av genomförandet av de åtgärder som avses i artikel 25 i direktiv 2011/93/EU (COM(2016)0872),

–  med beaktande av Europols rapport från 2016 med en hotbildsbedömning av internetstödd organiserad brottslighet (iOCTA),

–  med beaktande av rapporten från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter av den 27 februari 2017 om ett barnvänligt rättsväsende: perspektiv och erfarenheter från barn som deltar i civilrättsliga eller straffrättsliga förfaranden som brottsoffer, vittnen eller parter i nio EU-medlemsstater.

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 april 2017 Att skydda migrerande barn (COM(2017)0211),

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8‑0368/2017), och av följande skäl:

A.  Sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn utgör allvarliga kränkningar av de grundläggande rättigheterna, framför allt av barns rätt till det skydd och den omvårdnad de behöver för sitt välbefinnande, i enlighet med vad som föreskrivs i FN:s konvention från 1989 om barnets rättigheter och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

B.  Barnets bästa måste prioriteras i genomförandet av åtgärder för att bekämpa dessa brott, enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter.

C.  Direktiv 2011/93/EU är ett övergripande rättsligt instrument som innehåller bestämmelser om materiell straffrätt och straffrättsliga förfaranden, åtgärder för stöd och skydd av offer och för förebyggande, inbegripet administrativa åtgärder, och dess genomförande kräver en nära medverkan av aktörer från olika sektorer, t.ex. brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet, föräldra- och familjeföreningar som spelar en viktig roll för skyddet av barn, icke-statliga organisationer, internetleverantörer och andra.

D.  Kommissionens genomföranderapport ger ingen statistik över avlägsnande och blockering av webbplatser som innehåller eller sprider bilder på sexuella övergrepp mot barn. Framför allt saknas statistik över hur snabbt innehållet tas bort, hur ofta rapporter följs upp av brottsbekämpande myndigheter, hur mycket avlägsnandet försenas av hänsyn till pågående utredningar, eller hur ofta sådana lagrade uppgifter faktiskt används av rättsväsendet eller brottsbekämpande myndigheter.

E.  Ett av de största problemen när det gäller att utreda sexuella övergrepp mot barn och lagföra förövarna är att de inte anmäls av offren. Pojkar är mindre benägna att anmäla övergrepp.

F.  Barn som har fallit offer för sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande drabbas av flera varaktiga fysiska och/eller psykiska trauman som kan följa dem långt in i vuxenlivet.

G.  Sexuella övergrepp mot och sexuellt utnyttjande av barn på internet är ett växande fenomen och nya former av brottslighet, såsom ”hämndporr” och sexutpressning, har tillkommit på internet och måste hanteras med konkreta åtgärder av medlemsstaterna.

H.  Brottsbekämpande myndigheter står inför utmaningar såsom peer-to-peer-nätverk och privata nätverk där material med sexuella övergrepp mot barn utbyts. Redan i tidig ålder måste flickor och pojkar göras medvetna om riskerna och vikten av att respektera andras värdighet och integritet i den digitala tidsåldern.

I.  Migrerande barn – i synnerhet flickor, men även en stor andel pojkar(5) – är särskilt utsatta för sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande. Det är människohandlare, människosmugglare, narkotikahandlare, prostitutionsnätverk och andra enskilda eller nätverk som utnyttjar deras sårbarhet på vägen till Europa och när de väl är där.

J.  Sexturismindustrin drabbar många barn, särskilt flickor, men även en stor andel pojkar.

K.  För att vara förenliga med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna måste de åtgärder som vidtas enligt skäl 47 i direktiv 2011/93/EU, vad gäller blockering och avlägsnande av webbplatser online, respektera de garantier som anges i artikel 25 i det direktivet.

L.  Systematiska granskningar och metaanalyser har visat att barn med funktionsnedsättning löper cirka tre gånger så stor risk att falla offer för fysiskt eller sexuellt våld jämfört med barn utan funktionsnedsättning.

M.  Termen ”barnpornografi” bör inte användas för att definiera överträdelser av artiklarna 5 och 2 c i direktiv 2011/93/EU och kan ha negativa följder för barn som fallit offer för människohandel.

Huvudsakliga slutsatser och rekommendationer

1.  Europaparlamentet fördömer otvetydigt alla former av sexuella övergrepp mot eller sexuellt utnyttjande av barn samt våld mot och övergrepp av barn på alla nivåer. Parlamentet välkomnar Europarådets antagande av sin strategi för barnets rättigheter (2016−2021). Parlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner och medlemsstater att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra alla former av fysiskt och psykiskt våld, inklusive fysiska och sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande, och att skydda barnen från dem. Parlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner och medlemsstater att vidta samlade och effektiva åtgärder för att utrota sexuella övergrepp, sexuellt utnyttjande och, mer allmänt, alla sexualbrott mot barn. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att uttryckligen behandla skydd av barn som en prioritering i planeringen och genomförandet av politiska åtgärder som kan påverka dem negativt.

2.  Europaparlamentet anser att direktiv 2011/93/EU utgör en stabil och heltäckande rättslig ram för bekämpande av sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn. Parlamentet beklagar att det har varit så svårt för medlemsstaterna att införliva och tillämpa direktivet, särskilt vad gäller bestämmelserna om förebyggande, utredning och åtal samt skydd av och stöd till brottsoffren, och att man ännu inte har utnyttjat direktivets fulla potential. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anstränga sig mer för ett fullständigt och korrekt införlivande av direktivet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att införlivandet omsätts i ett konkret genomförande så att skydd av och stöd till barn som är brottsoffer och nolltolerans för sexuella övergrepp mot barn säkerställs.

3.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte kunde lägga fram sina genomföranderapporter inom den tidsfrist som anges i artikel 28 i direktiv 2011/93/EU och att de två utvärderingsrapporter som kommissionen har lagt fram endast beskriver medlemsstaternas införlivande i nationell lagstiftning och inte gör någon fullständig bedömning av efterlevnaden av direktivet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta och förse kommissionen med all relevant information om genomförandet av direktivet, inbegripet statistik.

4.  Parlamentet betonar att termen ”material med sexuella övergrepp mot barn” är lämpligare än ”barnpornografi” för sådana brott mot barn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att använda termen ”material med sexuella övergrepp mot barn” i stället för ”barnpornografi”. Parlamentet betonar emellertid att den nya terminologin inte på något sätt får begränsa de brott som anges som ”barnpornografi” i artikel 5 i direktiv 2011/93/EU i förhållande till artikel 2 c.

5.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sin genomföranderapport inte anger om INHOPE-systemets effektivitet bedömts när den överlämnar rapporter till motparter i tredjeländer.

6.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har samlat in uppgifter om de typer av blockeringar som har använts. Parlamentet beklagar att uppgifter om antalet webbplatser på blockeringslistorna i varje land inte har offentliggjorts. Parlamentet beklagar djupt att det inte finns någon bedömning av användningen av säkerhetsmetoder, såsom kryptering, för att säkerställa att blockeringslistorna inte läcker och får en allvarlig kontraproduktiv effekt. Parlamentet välkomnar att kommissionen, efter att ha förordat obligatorisk blockering 2011, nu uttryckligen har övergett denna ståndpunkt.

Materiella straffrättsliga bestämmelser (artiklarna 3, 4 och 5 i direktivet)

7.  Europaparlamentet konstaterar att de materiella straffrättsliga bestämmelserna i direktiv 2011/93/EU har införlivats av medlemsstaterna. Parlamentet är dock oroat över att vissa medlemsstater inte fullt ut har införlivat bestämmelserna om brott som har samband med sexuellt utnyttjande (artikel 4), brott som rör sexuella övergrepp vid missbruk av en erkänd förtroendeställning eller av makt eller inflytande (artikel 3.5 i) eller missbruk av barnets särskilt utsatta situation (artikel 3.5 ii), samt om juridiska personers ansvar (artikel 12).

8.  Europaparlamentet anser framför allt att medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att motverka straffriheten för de förövare som begår sexuella övergrepp mot barn liksom de fysiska eller juridiska personer som underlättar, bidrar till eller medverkar till brott i form av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att medlemsstaterna säkerställer både fysiska och juridiska personers ansvar då en person som är medlem av denna juridiska enhet brister i övervakningen eller kontrollen och således möjliggör eller underlättar brottet.

9.  Europaparlamentet är särskilt bekymrat över de hot och risker som internet innebär för barn, i synnerhet när det gäller rekryteringen av barn på nätet, samt gromning och andra sorters uppmaningar. Parlamentet anser att man därför måste hitta metoder för att identifiera, rapportera och utreda sådan farlig verksamhet. Parlamentet betonar behovet av ökat skydd för barn på nätet, och av att man samtidigt genomför program som höjer medvetenheten och informerar om de faror som förekommer på nätet.

10.  Europaparlamentet erinrar kommissionen om att restriktioner på onlineinnehållet bör förankras i lagstiftningen, vara väldefinierat, proportionerligt, berättigat och ha ett tydligt mål.

11.  Europaparlamentet ser med oro på de ökande direktsändningarna med sexuella övergrepp mot barn och på hur skickliga och innovativa gärningsmännen är när det gäller användning av avancerad teknik. Parlamentet anser att samtliga medlemsstater därför bör sträva efter att utveckla innovativa tekniska applikationer för att upptäcka och blockera tillträdet till sådant material, samtidigt som möjligheten att betala för sådana tjänster begränsas.

12.  Europaparlamentet betonar behovet av att hantera nya former av brottslighet på nätet såsom hämndporr och sexuell utpressning, som berör många ungdomar, särskilt tonårsflickor. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och rättsväsendet att vidta konkreta åtgärder för att bekämpa denna nya form av brottslighet, och uppmanar internetbranschen, telefonjourer, icke-statliga organisationer och alla berörda organ, att ta sitt gemensamma ansvar samtidigt som man strävar efter att erbjuda lösningar för att komma till rätta med dessa brott, inbegripet ett bättre utnyttjande av tillgänglig teknik och utveckling av ny teknik som underlättar identifieringen av personer som begår brott på internet.

13.  Europaparlamentet upprepar varje individs rätt att bestämma över hur hans eller hennes personuppgifter ska användas, särskilt den exklusiva rätten att kontrollera användningen och utlämnandet av personuppgifter och rätten att bli glömd, dvs. möjligheten att snabbt få innehåll som kan skada individens värdighet raderat.

14.  Europaparlamentet betonar att medlemsstater som ännu inte har kriminaliserat nätstalkning eller förledande av barn på nätet och inte heller nätgromning, måste göra detta. Parlamentet påminner om att nätstalkning betyder att vuxna kommunicerar via internet med en minderårig eller en person som de vuxna tror är minderårig i syfte att i ett senare skede begå en kriminell eller brottslig handling mot vederbörande.

15.  Europaparlamentet beklagar att ingen statistik har tillhandahållits om användningen av straffrättsliga förfaranden för att beslagta utrustning i relevanta fall.

Utredning och lagföring

16.  Europaparlamentet konstaterar att flera av medlemsstaterna inte har genomfört kravet på att lagföra brott inom en tillräckligt lång tidsperiod efter det att brottsoffret har uppnått myndighetsålder. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att den lagstadgade gränsen inom vilken dessa brott kan anmälas och åtal kan väckas är tillräckligt lång, och att de åtminstone börjar den dag då brottsoffret blir myndigt, i syfte att säkerställa möjligheten att lagföra brottet.

17.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att tillämpa artikel 17 för att säkerställa att medlemsstaterna har jurisdiktion i fråga om brott som begås med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) till vilken åtkomsten skett från deras territorium, oavsett om tekniken är baserad inom deras territorium. Parlamentet understryker nödvändigheten av att utarbeta en konkret ram för en gemensam europeisk strategi om jurisdiktion i cyberrymden, vilket påpekades vid justitie- och inrikesministrarnas informella möte den 26 januari 2016.

18.  Europaparlamentet beklagar djupt att inte alla brott som anges i direktiv 2011/93/EU ingår i medlemsstaternas nationella lagstiftning när det gäller extraterritoriell behörighet. Parlamentet beklagar likaså att vissa medlemsstater garanterar att brott i form av sexuella övergrepp som begås utomlands lagförs utan att offret har lämnat in ett klagomål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att åtgärda dessa brister på ett effektivt sätt.

19.  Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att anslå tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser till de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna så att de kan bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn, inklusive särskild utbildning för poliser och utredare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka de resurser som avsätts för identifiering av offer, och uppmanar med eftertryck de nio medlemsstater som ännu inte införlivat artikel 15.4 i direktiv 2011/93/EU som rör identifiering av offer att utan dröjsmål göra detta, och att verkställa den genom att tillsätta särskilda utredningsenheter utrustade med lämpliga verktyg och resurser.

20.  Europaparlamentet beklagar att exakta statistiska uppgifter om hur många brott som begås på området för sexuella övergrepp mot barn och i synnerhet sexuellt utnyttjande av barn fortfarande saknas på grund av den höga andelen oanmälda brott, nya brottsformer och skillnaderna mellan de definitioner och metoder som används i medlemsstaterna.

21.  Europaparlamentet betonar att några av de brottsbekämpande och rättsliga myndigheternas största problem vid utredning och åtal av sexuella övergrepp mot barn på nätet, oftast handlar om att utredningarna är gränsöverskridande och beroendet av elektroniska bevis. Parlamentet noterar i synnerhet behovet av att förbättra digitala utredningstekniker för att hålla jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka samarbetet mellan deras brottsbekämpande myndigheter, bl.a. genom ökad användning av gemensamma utredningsgrupper. Myndigheterna måste inse att ett alltför stort beroende av telefonjourer och branschen kan vara kontraproduktivt, eftersom det innebär att bekämpandet av material med sexuella övergrepp mot barn läggs över på externa aktörer.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa bestämmelserna i direktiv 2011/93/EU på ett framtidssäkert sätt. Parlamentet uppmanar branschen och leverantörer av internettjänster att använda modern teknik och att investera i innovativa lösningar för att öka möjligheterna att identifiera och lagföra förövare, för att upplösa kriminella nätverk på internet samt för att skydda offren.

24.  Europaparlamentet ser med oro på internetleverantörers användning av en teknik som kallas Carrier-Grade Network Address Translation (CGN) och som gör det möjligt för flera användare att samtidigt dela en och samma IP-adress, vilket därmed hotar säkerheten på nätet och möjligheten att fastställa ansvar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att få internetleverantörer och nätoperatörer att vidta de åtgärder som krävs för att begränsa antalet användare per IP-adress, att stegvis avskaffa användningen av CGN-teknik och göra de investeringar som krävs för att omgående införa nästa generations IP-adresser, dvs. version 6 (IPv6).

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt polisära och rättsliga samarbete samt att utnyttja EU:s befintliga instrument för samarbete som tillhandahålls av Europol – i synnerhet inom ramen för analysprojektet (AP) Twins och Europeiska it-brottscentrumet – och Eurojust för att garantera framgångsrika utredningar och lagföring av gärningsmän och eventuella medbrottslingar. Parlamentet betonar att Europol och Eurojust bör ges lämpliga resurser för att de ska kunna fullgöra sin uppgift i detta avseende och uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt polisära och rättsliga samarbete för att bekämpa människohandel och människosmuggling med migrerande barn som är särskilt sårbara för övergrepp, människohandel och sexuellt utnyttjande, i synnerhet flickor, men även pojkar. Parlamentet efterlyser förstärkt samarbete och snabbt informationsutbyte mellan myndigheter för att spåra försvunna barn samt driftskompatibilitet mellan databaser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa en helhetssyn som omfattar alla berörda aktörer och att öka samarbetet med brottsbekämpande myndigheter, sociala tjänster och det civila samhället. Parlamentet bekräftar det civila samhällets viktiga roll för att identifiera utsatta barn, med tanke på det bristande förtroende för brottsbekämpande myndigheter som migrantbarn har visat.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att bekämpa barnsexturism och lagföra gärningsmän och deras medbrottslingar, med beaktande av alla berörda aktörers ansvar.

28.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör uppmuntras till att utveckla ett specialiserat internationellt nätverk för att bekämpa sexturism, åtföljt av statliga åtgärder såsom införande av finansieringsprogram för att stödja familjer och barn som bor i riskområden.

Förebyggande (artiklarna 22, 23 och 24 i direktivet)

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa effektiva förebyggande åtgärder och interventionsprogram, inbegripet regelbundna utbildningsprogram, för alla tjänstemän, utbildare, föräldraföreningar och intressenter som kommer i kontakt med barn för att bättre bedöma risken för att de ska begå brott.

30.  Europaparlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att genomföra lämpliga åtgärder, såsom kampanjer för att höja medvetenheten hos allmänheten, förebyggande kampanjer, utbildning och särskilda utbildningsprogram för myndigheter, föräldrar, lärare, barn och minderåriga – även i samarbete med föräldraföreningar som arbetar aktivt med skydd av barn och minderåriga samt relevanta organisationer i det civila samhället – för att främja mediekompetens, onlinesäkerhet och betydelsen av familjevärderingar (t.ex. ömsesidigt ansvar, respekt och omsorg), mänsklig värdighet, självkänsla, icke-våld och, mer generellt, barnens rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande.

31.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att inrätta ett flerstegssystem för skydd av barn baserat på barnets bästa och med fullständig respekt för barnets grundläggande rättigheter, för att sända ett tydligt budskap om att allt slags fysiskt, sexuellt och emotionellt våld mot barn är oacceptabelt och straffbart.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis om läromaterial och utbildningsprogram för alla berörda aktörer, såsom lärare, föräldrar, utbildare och brottsbekämpande myndigheter, för att öka medvetenheten om gromning och andra hot mot barns säkerhet på nätet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införa ambitiösa utbildningsprogram som riktar sig till både föräldrar och ungdomar i syfte att ge dem egenmakt genom att göra dem medvetna om farorna med internet och uppmuntra dem till att rapportera händelser som de har bevittnat eller utsatts för, framför allt via telefonjourer för barn. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att ge föräldrar vägledning så att de kan bedöma de risker som deras barn kan ställas inför och upptäcka tidiga tecken på eventuella sexuella övergrepp på nätet. Parlamentet uppmanar tjänsteleverantörerna att intensifiera sina insatser för att öka medvetenheten om riskerna med att använda internet, i synnerhet för barn, genom att ta fram interaktiva verktyg och informationsmaterial.

33.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att i sin lagstiftning införa obligatoriska kontroller i brottsregistret av personer som söker arbete eller volontärarbete som innebär tillgång till barn, och att systematiskt utbyta information om enskilda personer som utgör en risk för barn.

34.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utbyta information om personer som förgripit sig sexuellt på barn för att förhindra att de obemärkt rör sig från en medlemsstat till en annan för att arbeta eller volontärarbeta med barn eller vid inrättningar för barn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra utbytet av information om fällande domar och diskvalifikation, och att säkerställa en systematisk och konsekvent insamling av uppgifter i nationella register över förövare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sina förpliktelser enligt artikel 22 i direktiv 2011/93/EU och att tillhandahålla effektiva akademiskt granskade interventionsprogram och interventionsåtgärder för personer som fruktar att de kan komma att begå sexuella övergrepp mot barn och andra brott som avses i artiklarna 3–7 i direktivet.

35.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater har utvecklat särskilda operativa system och kriminalteknisk kapacitet för att utreda sexuella övergrepp mot barn. Parlamentet konstaterar dock att de flesta medlemsstaterna inte har specialiserade utredningstjänster eller ekonomiska medel för att köpa in kriminaltekniskt material, såsom särskild programvara för att utredningar online ska kunna utföras. Parlamentet rekommenderar därför att EU stödjer dessa tjänster genom att tillhandahålla tillräckliga medel där de behövs.

36.  Europaparlamentet noterar att i de flesta fallen rapporteras inte sexuella övergrepp mot barn och sexuellt utnyttjande av barn till de brottsbekämpande myndigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra och stärka barns anmälningar av dessa brott samt planera att införa systematiska mekanismer för direktrapportering.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa eller förstärka telefonjourer som ger hjälp och stöd till barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande, och som bidrar till arbetet med barnens grundläggande rätt att bli hörda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att dessa telefonjourer finns tillgängliga dygnet runt via olika kommunikationsmedel, att de är konfidentiella, gratis för barnen, men även att telefonjourerna har en tydlig ställning i systemen för skydd av barn, samt att sådana telefonjourer garanteras strukturell och långsiktig finansiering.

Stöd till och skydd av brottsoffer (artiklarna 18, 19 och 20 i direktivet)

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra direktiv 2012/29/EU om brottsoffers rättigheter, att vidta särskilda åtgärder för att skydda barn som är brottsoffer och att utbyta bästa praxis för att se till att barn får lämplig hjälp och stöd under hela det straffrättsliga förfarandet och därefter.

39.  Europaparlamentet välkomnar den bästa praxis som tillämpas i vissa medlemsstater för att skydda barn, såsom bland annat Barnhuset i Sverige. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fokusera på att säkerställa att rättshjälp, psykologiskt stöd och hjälp finns, och att förhindra sekundär viktimisering av barn. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra informationskampanjer på både regional och nationell nivå för att främja stöd till barn som är brottsoffer och att främja en kulturell förändring i den allmänna opinionen så att attityder där man skuldbelägger offren undviks, vilket kan orsaka ytterligare trauman hos barn som utsatts för övergrepp.

Avlägsnande och blockering (artikel 25)

40.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna har infört lagstiftning och administrativa åtgärder för att avlägsna webbsidor som innehåller material med sexuella övergrepp mot barn och vars servrar ligger på deras territorium. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra artikel 25 i direktiv 2011/93/EU samt prioritera ett snabbt avlägsnande vid källan av material med sexuella övergrepp mot barn och med relevanta garantier. Parlamentet beklagar att endast hälften av medlemsstaterna har infört bestämmelser i sin lagstiftning som gör det möjligt att blockera tillträdet till sådana webbsidor för användare inom deras territorium. Parlamentet påminner om att i kampen mot spridning av material med sexuella övergrepp mot barn är åtgärder för att avlägsna materialet mer effektiva än blockering, eftersom blockering inte raderar innehållet.

41.  Europaparlamentet beklagar och uttrycker oro över att, även om kommissionen har nämnt att medlemsstaterna 16 år efter ikraftträdandet av direktiv 2000/31/EG (e-handelsdirektivet) inte har fungerande förfaranden för ”anmälan och avlägsnande”, inte har angett vilka åtgärder som kommer att vidtas för att kräva att dessa medlemsstater efterlever EU:s lagstiftning.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att samla in de uppgifter som krävs för att fastställa vilka förfaranden som tillämpas i de medlemsstater som inte har fungerande förfaranden för anmälan och avlägsnande eller straffrättsliga förfaranden, och att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna om de inte uppfyller skyldigheterna i direktiv 2000/31/EG.

43.  Parlamentet beklagar att kommissionen varken har bedömt blockeringslistornas säkerhet, de tekniker som används för blockering i de länder som har infört åtgärderna, genomförandet av säkerhetsåtgärder, såsom kryptering, för lagring och kommunikation av blockeringslistor eller gjort meningsfulla analyser av åtgärdens ändamålsenlighet.

44.  Europaparlamentet noterar att obligatorisk blockering inte är ett krav enligt direktiv 2011/93/EU. Parlamentet inser att blockering inte är någon unik teknik och att den inte heller är tillförlitlig. Parlamentet rekommenderar att material med övergrepp mot barn, utnyttjande av barn och sexuella övergrepp mot barn avlägsnas vid källan genom effektiva rättsliga och brottsbekämpande åtgärder.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samarbete med internetbranschen, påskynda de förfaranden för anmälan och avlägsnande som fortfarande tar för lång tid, och att upprätta partnerskap med internetbranschen, Europol och Eurojust för att förhindra att nätverk och system hackas och missbrukas för att distribuera material med sexuella övergrepp mot barn.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i de fall då innehåll finns att tillgå från tredje länder, öka sitt samarbete med berörda tredjeländer och med Interpol för att säkerställa ett snabbt avlägsnande av innehållet i fråga.

47.  Europaparlamentet rekommenderar att svarta listor över webbplatser med material med sexuella övergrepp mot barn regelbundet uppdateras av de behöriga myndigheterna och meddelas internetleverantörer för att undvika till exempel överblockering och säkerställa proportionalitet. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna utbyter sådana svarta listor över webbplatser med Europol och Europeiska it-brottscentrumet samt med Interpol. Parlamentet anser att den nyutvecklade tekniken hashing, med bland annat automatisk bilddetektering och bildigenkänning, skulle kunna tillämpas i detta sammanhang. Parlamentet betonar att all teknik som används bör kontrolleras noggrant för att undanröja eller åtminstone minimera risken för hackning, missbruk eller kontraproduktiva effekter.

48.  Europaparlamentet uppmuntrar INHOPE-nätverket att arbeta tillsammans med sina medlemmar för att skapa en anonym rapporteringsmekanism om dolda nätverk, t.ex. de darknet som hittats på TOR-nätverket, vilken ger samma höga grad av anonymitet som pressorganisationer tillhandahåller visselblåsare, för att ge användare av sådana nätverk möjlighet att träda fram med information eller rapporter om material med sexuella övergrepp mot barn.

49.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra det obligatoriskt för internetleverantörer att aktivt rapportera om material med sexuella övergrepp mot barn som upptäcks i deras infrastruktur till de brottsbekämpande myndigheterna, och till nationella telefonjourer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sin finansiering via Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för att ge telefonjourer tillräckliga resurser så att de kan fullgöra sitt uppdrag och hantera olagligt innehåll på nätet.

50.  Europaparlamentet erkänner den aktiva och stödjande roll som organisationer i det civila samhället spelar i kampen mot material med sexuella övergrepp mot barn på internet, såsom INHOPE-nätverket av telefonjourer, inklusive Internet Watch Foundation i Förenade kungariket. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med INHOPE identifiera och genomföra bästa praxis, särskilt i fråga om statistisk rapportering och effektiv samverkan med brottsbekämpande myndigheter. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att inrätta sådana telefonjourer och anser att de bör ges rätt att aktivt söka material med sexuella övergrepp mot barn på nätet.

51.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att utan dröjsmål inrätta säkra och barnanpassade rapporterings- och rådgivningsmekanismer, såsom telefonjourer eller datajourer med e-postadresser eller applikationer för datorplattor eller smarttelefoner som internetanvändare kan rapportera till – även anonymt – om material med sexuella övergrepp mot barn som de hittar på nätet, och som snabbt kan bedöma det rapporterade innehållet för att omedelbart tillämpa förfaranden för anmälan och avlägsnande och ta bort innehåll som finns på servrar utanför deras territorium. Parlamentet efterfrågar ett tydligt erkännande och stärkande av telefonjourerna och uppmuntrar medlemsstaterna att förse dem med tillräckliga resurser, inklusive lämplig budget och utbildad personal med sakkunskap. Parlamentet anser att dessa telefonjourer bör få söka aktivt efter material med sexuella övergrepp mot barn på nätet och ta emot anmälningar från allmänheten.

52.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja och stödja EU:s informationsprogram för att allmänheten ska kunna uppmärksamma myndigheterna på onlinematerial som är olagligt eller skadligt för barn.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta hålla parlamentet regelbundet underrättad om läget när det gäller medlemsstaternas efterlevnad av direktivet, med uppdelade och jämförbara uppgifter om medlemsstaternas resultat i arbetet med att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot och sexuellt utnyttjande av barn på nätet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en mer omfattande rapport om genomförandet av direktivet, som innehåller ytterligare information och statistik om avlägsnande och blockering av webbplatser med material med sexuella övergrepp mot barn, statistik om hur snabbt olagligt innehåll avlägsnas efter en period på 72 timmar och om de brottsbekämpande myndigheternas uppföljning av de anmälda överträdelserna, förseningar i avlägsnande av hänsyn till pågående utredningar, information om rättsliga och brottsbekämpande myndigheters användning av lagrade uppgifter och om de åtgärder som vidtagits av telefonjourer efter det att de brottsbekämpande myndigheterna har uppmanats kontakta värdtjänsteleverantören. Parlamentet ger behörigt utskott i uppdrag att hålla en utfrågning om läget när det gäller genomförandet och eventuellt överväga att anta ytterligare ett betänkande om uppföljningen av genomförandet av direktivet.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 335, 17.12.2011, s. 1.
(2) EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.
(3) EUT C 289, 9.8.2016, s. 57.
(4) EUT C 316, 30.8.2016, s. 109.
(5) Studier visar att särskilt pojkar kan dra sig för att avslöja sexuella övergrepp, bland annat på grund av orsaker kopplade till samhällets syn på män. Se t.ex. den studie som gjorts av enheten för efterhandsbedömningar vid Europaparlamentets utredningstjänst, PE 598.614, s. 16, samt Schaefer, G.A., I.A, Ahlers, C.J., och Bahls C, Child sexual abuse and psychological impairment in victims: results of an online study initiated by victims, Journal of Child Sex Abuse, vol. 21, nr 3, 2012, s. 343–360.


Arbetet i utskottet för framställningar 2016
PDF 291kWORD 51k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2017 om överläggningarna i utskottet för framställningar under året 2016 (2017/2222(INI))
P8_TA(2017)0502A8-0387/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om resultatet av överläggningarna i utskottet för framställningar,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2016,

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om rätten att inge framställningar till Europaparlamentet,

–  med beaktande av bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,

–   med beaktande av artiklarna 52 och 216.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0387/2017), och av följande skäl:

A.  Under 2016 mottogs 1 569 framställningar – jämfört med 1 431 under 2015 – varav 1 110 framställningar (70,8 %) förklarades tillåtliga.

B.  6 132 användare av parlamentets webbportal för framställningar gav sitt stöd åt en eller flera framställningar under 2016, jämfört med 902 under 2015, och stödet per framställning och användare låg på 18 810 under 2016, jämfört med 1 329 under 2015.

C.  Antalet mottagna framställningar är lågt i förhållande till EU:s totala folkmängd. Dock visar antalet att en del av EU:s medborgare känner till och använder sig av rätten att inge framställningar och att de förväntar sig att EU-institutionerna genom framställningsförfarandet uppmärksammas på frågor som är angelägna för dem och som faller inom EU:s behörighetsområde. Mer behöver dock göras för att öka medvetenheten om och främja rätten att inge framställningar till Europaparlamentet.

D.  Rätten att inge en framställning till Europaparlamentet ger EU:s medborgare och invånare möjlighet att lämna in en officiell begäran direkt till sina företrädare, och därför bör denna rättighet skyddas väl och värdesättas. Denna rättighet är oerhört viktig för att säkerställa att EU:s medborgare och invånare deltar aktivt inom Europeiska unionens verksamhetsområde.

E.  Europaparlamentet har länge gått i täten för den internationella utvecklingen av framställningsprocessen och har alltjämt det mest öppna och transparenta systemet i Europa, vilket framför allt gör det möjligt för framställarna att delta fullt ut i institutionens verksamhet.

F.  Utskottet har en central roll när det gäller att ge makt åt EU-medborgarna. Denna roll bidrar till att stärka parlamentets anseende och auktoritet i valmanskårens ögon genom att göra det möjligt för institutionen att pröva och bättre kontrollera hur EU‑lagstiftningen genomförs av medlemsstaterna och de andra EU-institutionerna.

G.  Ett aktivt deltagande kan endast utgå från att det inom alla EU-institutioner finns ett demokratiskt och transparent förfarande som gör det möjligt för parlamentet och utskottet för framställningar att utföra sitt arbete på ett medborgarvänligt och ändamålsenligt sätt.

H.  De som inger och stöder framställningar är engagerade medborgare som i sin tur förväntar sig att EU-institutionerna ska tillföra ett mervärde när det gäller att lösa deras problem. Om EU-institutionerna misslyckas med att på lämpligt sätt ta itu med framställningarna kan det uppstå frustration och därmed missnöje gentemot unionen.

I.  Medborgarna vänder sig ofta till utskottet för framställningar som en sista instans när andra organ och institutioner på regional och nationell nivå inte kan lösa deras problem.

J.  Framställningarna gör det möjligt för parlamentet att lyssna på de problem som EU‑medborgarna ställs inför och att bidra till att lösa dem. Genom framställningarna bör man också utvärdera hur EU-lagstiftningen påverkar människors vardagsliv.

K.  Att öka medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet på EU-nivå och förbättra kvaliteten på detta beslutsfattande är möjligt endast om det finns ett demokratiskt styre som kan garantera insyn, effektivt skydd av de grundläggande rättigheterna och beaktande av medborgarnas åsikter i EU:s politiska agenda.

L.  Framställningarna är en användbar informationskälla för att bland annat upptäcka överträdelser av EU-lagstiftningen och luckor och inkonsekvenser i EU-lagstiftningen med avseende på målet att säkerställa ett fullständigt skydd av de grundläggande rättigheterna för alla medborgare.

M.  Framställningarna tillhandahåller en mängd viktig information på olika områden till nytta för andra parlamentsutskott, även i samband med deras lagstiftningsverksamhet. Hela parlamentet är ansvarigt för att tillförsäkra den grundläggande rätten att inge framställningar genom att se till att framställningarna behandlas på lämpligt sätt.

N.  Alla framställningar bör bedömas och behandlas noga, och alla framställare har rätt att få ett första svar från utskottet för framställningar som till fullo beaktar de frågor som tas upp, med fullständig respekt för rätten till god förvaltning, som fastställs i artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ofta behövs en skriftväxling med frågor och svar efter den inledande behandlingen av framställningarna eller samverkan med kommissionen och nationella myndigheter som en ytterligare uppföljning för att hitta lösningar.

O.  Enligt kriterierna för framställningars tillåtlighet, vilka anges i artikel 227 i EUF-fördraget och artikel 215 i parlamentets arbetsordning, ska framställningar uppfylla de formella villkoren för tillåtlighet, nämligen att framställaren, som ska vara en unionsmedborgare eller person bosatt i EU, berörs av en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde. Det är underförstått att dessa verksamhetsområden går utöver EU:s samlade exklusiva befogenheter. 459 framställningar förklarades otillåtliga, eftersom de inte uppfyllde de formella kraven.

P.  För att säkerställa ett effektivt arbete i utskottet för framställningar bör ogrundade eller otillåtliga framställningar avslutas, varvid en motivering bör skickas till framställaren. Förfarandet för behandling av framställningar bör alltid ha framställarnas bästa för ögonen.

Q.  Framställningsprocessens särskilda interaktiva natur liksom medborgarnas centrala roll i denna process gör varje fall unikt och utesluter en förutbestämd tidsram. Förfaranden av detta slag kräver särskild flexibilitet och PR-kompetens från administrationens sida.

R.  Ett stort antal framställningar diskuteras offentligt vid framställningsutskottets sammanträden. Framställarna har rätt att presentera sina framställningar, och deltar ofta fullt ut i diskussionen, och bidrar därmed aktivt till utskottets arbete. Under 2016 var 201 framställare närvarande vid utskottets överläggningar, varav 61 framställare deltog aktivt genom att yttra sig.

S.  De uppgifter som tillhandahålls av medborgare i framställningar och under utskottssammanträden – och som kompletteras av expertis från kommissionen, medlemsstaterna och andra organ – är avgörande för utskottets arbete.

T.  De vanligaste ämnen som togs upp i framställningar under 2016 hänförde sig till den inre marknaden (särskilt tillhandahållandet av tjänster och fri rörlighet för personer), grundläggande rättigheter (särskilt barns rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning), sociala frågor (arbetsvillkor), miljöfrågor (avfallshantering, föroreningar och miljöskydd) och den specifika frågan om brexit (förlust av förvärvade rättigheter och folkomröstningens mandat).

U.  Framställningsportalen på parlamentets webbplats, som lanserades i slutet av 2014, är i drift. 1 067 framställningar (68 % av de som mottagits) lämnades in via webbportalen under 2016, jämfört med 992 under 2015. Det har gjorts tekniska förbättringar, bland annat förbättringar av sökfunktionen, vilket gynnar både användarna och portalens administratörer. Sammanfattningar av framställningarna laddas upp kort efter det att de antagits. Inställningar som rör konfidentialitet och hanteringen av personuppgifter har setts över och en uppsättning vanliga frågor har införts. Sammanfattningar av framställningar från 2015 och 2016 har laddats upp med hjälp av ett nytt migreringsverktyg. En process för optimering av sökmotorer har utförts. Dessutom har ett stort antal förfrågningar om tekniskt stöd från användare hanterats med framgång. Det är aktuellt att införa fler etapper i projektet. Härigenom skulle det bli möjligt med inslag såsom automatisk elektronisk underrättelse om att en framställning förts upp på utskottets föredragningslistor tillsammans med en webbstreaminglänk liksom även efterföljande uppladdning av hithörande protokoll och videoklipp från de berörda debatterna, till förmån för både framställare och dem som stöder de berörda framställningarna.

V.  Det europeiska medborgarinitiativet är ett viktigt verktyg för att stärka medborgarnas delaktighet i EU:s politiska beslutsfattande som bör utnyttjas fullt ut för att öka medborgarnas förtroende för EU:s institutioner och bidra till skapandet av en verklig europeisk union för alla. Kommissionens lagstiftningsförslag av den 13 september 2017 om att se över den aktuella förordningen (EU) nr 211/2011 om det europeiska medborgarinitiativet (COM(2017)0482) utgör starten för en mycket nödvändig översynsprocess för att göra detta verktyg mer tillgängligt och användbart för EU:s medborgare.

W.  Fyra undersökningsresor enligt artikel 216a i parlamentets arbetsordning var planerade. Undersökningsresor är centrala redskap för utskottet för framställningar, både eftersom de ger ett unikt tillfälle att samla in information från olika berörda parter i komplexa frågor och eftersom de samtidigt bidrar till att konkret synliggöra parlamentets arbete bland medborgare i hela Europa. Två undersökningsresor ägde rum – en till Spanien, efter att man mottagit flera framställningar från unionsmedborgare med avseende på eventuella överträdelser av ramdirektivet om vatten, och en till Slovakien om användningen av de europeiska strukturfonderna på långtidsboenden för personer med funktionsnedsättning i Slovakien. Två andra planerade undersökningsresor – en till Irland och en till Italien – ställdes in.

X.  Utskottet för framställningar har ansvar för förbindelserna med Europeiska ombudsmannens kansli, som ansvarar för att undersöka klagomål från unionsmedborgare om eventuella administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ.

Y.  Europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, lade fram sin årsrapport för 2015 för utskottet för framställningar vid dess sammanträde den 20 juni 2016, och årsrapporten från utskottet för framställningar är delvis baserad på ombudsmannens årsrapport.

Z.  Utskottet för framställningar är medlem i Europeiska ombudsmannanätverket, vilket också omfattar Europeiska ombudsmannen, nationella och regionala ombudsmän och liknande organ i medlemsstaterna, kandidatländerna och andra länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och syftar till att främja informationsutbytet om EU:s lagstiftning och politik och att utbyta bästa praxis.

AA.  147 av de mottagna framställningarna (varav 120 under 2016) kan hänföras till olika frågor – huvudsakligen skyddet av medborgerliga rättigheter – som uppkommit i samband med folkomröstningen i Förenade kungariket om utträde ur Europeiska unionen.

AB.  De riktlinjer för utskottet för framställningar som antogs i januari 2016, och som genomförts sedan dess, har skapat klarhet och struktur i utskottets arbete och i behandlingen av framställningar.

AC.  Översynen av parlamentets arbetsordning (antagen vid plenarsessionen i december 2016) omfattar också ändringar i, och förtydliganden av, framställningsförfarandet.

AD.  Ett rent formellt tillvägagångssätt vid behandlingen av framställningar som rör miljöbedömningar äventyrar det korrekta genomförandet av EU:s miljölagstiftning i medlemsstaterna och trovärdigheten för kommissionen, som bör utöva ändamålsenlig tillsyn för att säkerställa att medborgarnas grundläggande rättigheter skyddas fullt ut.

1.  Europaparlamentet framhäver den mycket viktiga roll som utskottet för framställningar har som kontaktpunkt, där unionsmedborgare och invånare i EU kan lämna in sina anmälningar om överträdelser och brister i tillämpningen av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna samt luckor och inkonsekvenser i EU-lagstiftningen. Parlamentet understryker behovet av att till fullo garantera att de frågor som tas upp behandlas på ett tidigt, uttömmande, opartiskt och rättvist sätt av institutionerna.

2.  Europaparlamentet konstaterar att framställningar utgör en viktig källa till förstahandsinformation inte bara om kränkningar och brister i medlemsstaternas tillämpning av EU-lagstiftningen, utan också om potentiella kryphål i EU:s lagstiftning och förslag från medborgarna till ny lagstiftning som skulle kunna antas, eller eventuella förbättringar av den lagstiftning som redan är i kraft.

3.  Europaparlamentet påminner om att framställningarna gör det möjligt för parlamentet och andra EU-institutioner att återknyta kontakten med unionsmedborgare som berörs av tillämpningen av EU-lagstiftningen på olika förvaltningsnivåer. Parlamentet anser att möjligheten att säkerställa insyn, medborgarnas direkta medverkan, fullständigt skydd för de grundläggande rättigheterna, en tydlig förbättring av EU‑institutionernas svar för att ta itu med och lösa de problem som medborgarna har uppmärksammat dem på samt ett förstärkt samarbete mellan å ena sidan EU-institutioner och andra EU-organ och å andra sidan nationella, regionala och lokala myndigheter i hög grad kan bidra till att stärka den demokratiska legitimiteten och ansvarsutkrävandet i EU:s beslutsprocess.

4.  Europaparlamentet framhåller att en ändamålsenlig behandling av framställningarna utmanar och i slutändan stärker både kommissionens och parlamentets förmåga att reagera på och lösa problem med anknytning till införlivande och felaktig tillämpning av lagstiftning. Kommissionen betraktar genomförandet av EU-lagstiftningen som en prioriterad fråga och är angelägen om att medborgarna ska se att denna lagstiftning påverkar deras vardagsliv på ett positivt sätt.

5.  Europaparlamentet efterlyser en tydlig definitionsmässig åtskillnad mellan statusen och rättigheterna för framställarna och dem som stöder dem, i enlighet med öppenhetsprinciperna.

6.  Europaparlamentet anser fortfarande att det är en särskild skyldighet att se till att det inte dröjer oproportionellt länge innan otillåtliga eller ogrundade framställningar förklaras vara otillåtliga eller avslutas. Parlamentet betonar behovet av att noggrant motivera för framställaren varför framställningen är otillåtlig eller avslutas på grund av att den saknar grund.

7.  Europaparlamentet framhåller att ändamålsenlig tillämpning av EU-lagstiftningen bidrar till att stärka EU-institutionernas trovärdighet. Parlamentet påminner om att rätten att göra framställningar, såsom föreskrivs i Lissabonfördraget, är en viktig del av unionsmedborgarskapet och ett verkligt lackmustest när det gäller att granska tillämpningen av EU-lagstiftningen och upptäcka möjliga kryphål. Parlamentet uppmanar utskottet för framställningar att inrätta regelbundna möten med sina motparter i respektive nationella sammanhang om viktiga framställningar i syfte att öka medvetenheten, både i EU och i medlemsstaterna, om EU-medborgarnas problem samt ytterligare stärka deras rättigheter genom bättre lagstiftning – och tillämpning – på EU‑nivå. Parlamentet ser därför gärna att alla berörda myndigheter på nationell nivå och EU-nivå prioriterar att beslutsamt åta sig att behandla framställningar och hitta lösningar på de problem som tas upp i dem.

8.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att framställningar erbjuder en unik möjlighet att ta upp situationer där EU-lagstiftningen inte efterlevs och att utreda dem med hjälp av Europaparlamentets politiska kontroll. Parlamentet påminner kommissionen om att framställningsutskottets begäranden om hjälp bör följas upp ordentligt, och upprepar sin uppmaning till kommissionen att förbättra kvaliteten på sina svar, även under utskottssammanträden, vad gäller både innehållet och analysen, samt att se till att unionsmedborgarnas frågor behandlas korrekt och på ett transparent sätt. Parlamentet påminner om att det sätt på vilket problemen i framställningarna behandlas har en avgörande inverkan på medborgarna, på den faktiska efterlevnaden av rätten att inge framställningar i enlighet med EU-lagstiftningen och på allmänhetens syn på EU-institutionerna. Parlamentet insisterar på att kommissionen identifierar medel för att förstärka samarbetet med medlemsstaternas myndigheter när det gäller att besvara förfrågningar om genomförandet och efterlevnaden av EU-lagstiftningen.

9.  Europaparlamentet anser att det faktum att nationella domstolar har det yttersta ansvaret för att säkerställa ett korrekt genomförande av EU-lagstiftningen i medlemsstaterna ingalunda utesluter att kommissionen, i sin egenskap av fördragens väktare, får en mer proaktiv roll när det gäller att säkerställa efterlevnaden av EU-lagstiftningen, särskilt i fall rörande miljö- och folkhälsoskydd, där försiktighetsprincipen bör gälla.

10.  Europaparlamentet understryker behovet av att företrädare för rådet och kommissionen med högsta möjliga befattningar närvarar vid sammanträden och utfrågningar i utskottet för framställningar, om innehållet i de frågor som diskuteras kräver att dessa institutioner deltar.

11.  Europaparlamentet uppmanar de kommissionstjänstemän som är närvarande vid sammanträdena i utskottet för framställningar att vara beredda att delta i en riktig dialog med framställarna och inte nöja sig med att läsa upp det svar som skrivits och skickats ut före sammanträdet.

12.  Europaparlamentet begär att man undersöker möjligheten att använda telekonferenstjänster. Parlamentet uppmuntrar till användning av ny audiovisuell teknik för att göra det möjligt för framställarna att spela en större roll i utskottets arbete genom att i realtid delta i behandlingen av deras framställning.

13.  Europaparlamentet tar avstånd från kommissionens återkommande tolkning av parlamentets 27:e årsrapport om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning (2009). Enligt denna tolkning får kommissionen avsluta behandlingen av ärenden där det ännu inte tagits något formellt steg i riktning mot överträdelseförfaranden eller avbryta aktiva överträdelseförfaranden i sådana fall som behandlas i nationell domstol. Parlamentet påminner om att parlamentet i punkt 11 i sin årliga resolution om verksamheten i utskottet för framställningar av den 15 december 2016(1) återigen tog avstånd från kommissionens ursprungliga strategi i ovannämnda rapport. Denna ståndpunkt hade parlamentet redan tidigare uttryckt i sin resolution(2) av den 14 september 2011, där kommissionen särskilt i punkterna 1, 23 och 32 uppmanades att inom sitt behörighetsområde göra mer för att säkerställa ett konsekvent genomförande av EU‑lagstiftningen och att använda överträdelsemekanismer oberoende av förekomsten av rättsliga förfaranden på nationell nivå.

14.  Europaparlamentet noterar med oro, med hänvisning till kommissionens årliga rapport av den 6 juli 2017 om kontroll av unionsrättens tillämpning 2016 (COM(2017)0370), att antalet öppna överträdelseärenden har ökat betydligt med hela 21 procent jämfört med föregående år. Kommissionen uppmanas att följa upp parlamentets krav på informationsutbyte om läget i pågående överträdelseförfaranden. Parlamentet framhåller att framställningarna har en viktig roll när det gäller att upptäcka bristfälligt genomförande eller sent införlivande av EU-lagstiftningen. Parlamentet påminner kommissionen om att utskottet för framställningar har åtagit sig att besvara medborgarnas förväntningar i god tid och på ett ansvarsfullt sätt och att samtidigt säkerställa demokratisk kontroll och korrekt tillämpning av EU-lagstiftningen.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lämna exakt statistik över antalet framställningar som ledde till att ett EU Pilot-förfarande eller ett överträdelseförfarande inleddes. Parlamentet begär vidare att få rapporter om fall som rör pågående förfaranden och/eller förfaranden och de handlingar som utbytts under EU Pilot-förfaranden och överträdelseförfaranden när dessa har avslutats med tillämpning av rättspraxis vid Europeiska unionens domstol, i syfte att underlätta en strukturerad dialog och minska den tid det tar att lösa tvister. Kommissionen uppmanas vidare att diskutera dessa rapporter med utskottet för framställningar och att på ett proaktivt sätt involvera den vice talman som ansvarar för tillämpning och förenkling av lagstiftningen.

16.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att korrekt använda de befogenheter som hänger samman med dess roll som fördragens väktare, eftersom denna roll är av yttersta vikt för att EU ska fungera väl när det gäller medborgarna och EU:s lagstiftande organ. Parlamentet ser gärna att överträdelseförfaranden hanteras i god tid, så att man utan dröjsmål sätter stopp för situationer där EU-lagstiftningen inte respekteras.

17.  Europaparlamentet anser att samarbetet med andra parlamentsutskott är av yttersta vikt. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till antagandet av riktlinjer för utskottet för framställningar, där man fastställer principen att inrätta ett framställningsnätverk tillsammans med de andra utskotten. Parlamentet välkomnar att riktlinjerna för ett sådant nätverk har antagits. Parlamentet lyfter fram det frågeformulär som skickats till alla utskott i syfte att bättre förstå deras förfaranden i samband med hanteringen av framställningar som lämnats in för yttrande eller för kännedom. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att det första nätverkssammanträdet på personalnivå ägde rum under 2016 och på ledamotsnivå två gånger under 2017. Parlamentet ser positivt på de framsteg som gjorts i samordningen mellan utskottet för framställningar och andra utskott och den tematiska fördelningen av politikområden inom varje berört utskott, vilken kommer att möjliggöra en bättre uppföljning av de framställningar som skickats till andra utskott. Parlamentet efterlyser en förstärkning av PETI-utskottets nätverk i syfte att effektivisera framställningarna i det pågående lagstiftningsarbetet. Parlamentet rekommenderar att den personal som arbetar för Europaparlamentets ledamöter erbjuds särskild utbildning om rätten att inge framställningar. Tanken är att det därmed ska bli möjligt att bättre hjälpa de väljare som är intresserade av att fullfölja processen.

18.  Europaparlamentet beklagar djupt att stadgan om de grundläggande rättigheterna endast är tillämplig i EU:s medlemsstater när dessa tillämpar EU-lagstiftningen. Parlamentet upprepar att många medborgare finner att tillämpningen av stadgan är otydlig och bristfällig. Parlamentet beklagar att Europeiska unionens domstol har tolkat artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna på ett sätt som är försiktigt men ändå gör det möjligt att utvidga stadgans tillämpningsområde till att omfatta nationella bestämmelser som genomför EU-lagstiftningen samt bestämmelser som säkerställer en effektiv tillämpning av EU:s bestämmelser. Parlamentet anser att de flesta EU-medborgarna har förväntningar på rättigheterna i stadgan som vida överskrider det nuvarande tillämpningsområdet. Parlamentet betonar att en för smal eller inkonsekvent tolkning av artikel 51 ökar avståndet mellan medborgarna och EU. Parlamentet vädjar till kommissionen att vidta åtgärder för att säkerställa att tolkningen av tillämpningsområdet för artikel 51 är så konsekvent och bred som möjligt. Parlamentet välkomnar att Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter infört ett interaktivt verktyg som ger enkel tillgång till information om vilka myndigheter man ska vända sig till i varje medlemsstat med förfrågningar om grundläggande rättigheter.

19.  Europaparlamentet noterar framställarnas oro i fråga om deras framtida rättigheter efter folkomröstningen i Förenade kungariket om utträde ur Europeiska unionen. Denna oro framgick tydligt i ett stort antal framställningar avseende Förenade kungariket. Parlamentet påminner om sin resolution av den 5 april 2017(3), där det understryks att utträdesavtalet måste godkännas av Europaparlamentet och där det kräver en rättvis behandling av medborgare i EU-27 som bor eller har bott i Förenade kungariket och brittiska medborgare som bor eller har bott i EU-27, och anser att deras respektive rättigheter och intressen måste prioriteras fullt ut i förhandlingarna. Parlamentet noterar att det alltjämt finns en oro över om de brittiska medborgare som varit bosatta i ett annat EU-land i mer än 15 år ska ha rösträtt eller inte. Utskottet för framställningar har spelat en aktiv roll när det gäller att försvara EU-medborgarnas och de brittiska medborgarnas rättigheter genom att bidra till parlamentets resolutioner av den 5 april 2017 och den 3 oktober 2017(4) om läget i förhandlingarna med Förenade kungariket efter det att landet meddelat sin avsikt att lämna EU och genom att beställa en studie om effekterna av brexit för rätten att inge framställningar och om framställningsutskottets behörighet, ansvar och verksamhet samt genom att behandla framställningar om brexit och medborgerliga rättigheter vid utskottets sammanträde den 21 juni 2017. Parlamentet stöder kommissionens åtagande att fullt ut garantera rättigheterna för unionsmedborgare som är bosatta i Förenade kungariket under brexitförhandlingarna och efter det att landet har gått ur Europeiska unionen. Kommissionen uppmanas att garantera fullständiga rättigheter för brittiska medborgare som är bosatta i övriga EU, så att medborgare inte används som brickor i ett spel eller får sina rättigheter undergrävda som ett resultat av förhandlingarna.

20.  Europaparlamentet framhåller det viktiga arbete som utskottet för framställningar kontinuerligt utfört när det gäller framställningar om situationen för personer med funktionsnedsättning, samt betonar att utskottet är villigt att fortsätta stödja arbetet med att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. EU-institutionerna uppmanas att föregå med gott exempel i denna fråga och att säkerställa att medlemsstaternas genomförandeåtgärder överensstämmer fullständigt och konsekvent med EU:s lagstiftning och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller att det den 22−23 september 2016 genomfördes en undersökningsresa till Slovakien för att samla in information om investeringar i institutioner för personer med funktionsnedsättning och att det då rekommenderades att kommissionen skulle titta närmare på den aktuella situationen. Parlamentet betonar behovet av att förbättra det politiska deltagandet för personer med funktionsnedsättning, i synnerhet i samband med förberedelserna inför nästa EU-val, samt att erkänna rösträtten för alla personer med funktionsnedsättning i enlighet med artiklarna 12 och 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

21.  Europaparlamentet påminner om utskottets arbete för att stödja ratificeringen och ett snabbt genomförande av Marrakechfördraget från 2013 om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp. Parlamentet betonar i detta avseende betydelsen av den korta resolutionen av den 3 februari 2016(5) om ratificeringen av Marrakechfördraget, där en snabb reaktion från alla berörda parter efterlystes för att lösa det låsta läget i syfte att underlätta ratificering på EU-nivå. Parlamentet och rådet har nått en överenskommelse om kommissionens lagstiftningsförslag om genomförandet av Marrakechfördraget (COM(2016)0595 och COM(2016)0596), som har blivit bindande(6).

22.  Europaparlamentet vill uppmärksamma två årsrapporter – årsrapporten om utskottets samtliga åtgärder under 2015(7) samt Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2015(8) – och flera yttranden från utskottet, t.ex. över gränsöverskridande erkännande av adoptioner(9), över EU:s alternativ för att förbättra tillgången till läkemedel(10), över genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med särskilt beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för konventionen(11), över kontrollen av unionsrättens tillämpning: årsrapport 2014(12) och över situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2015(13).

23.  Europaparlamentet framhåller utskottets stöd för det europeiska medborgarinitiativet. Parlamentet noterar kommissionens förslag till översyn av förordningen i syfte att öka medborgarinitiativets betydelse som ett verktyg för demokratiskt deltagande. Parlamentet beklagar att kommissionen misslyckades med att ta vederbörlig hänsyn till den senaste tidens arbete om en icke-lagstiftningsresolution om det europeiska medborgarinitiativet, i synnerhet yttrandet från utskottet för framställningar, och att den därmed också misslyckats med att respektera det interinstitutionella avtalet fullt ut. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att ta hänsyn till yttrandet från utskottet för framställningar under det kommande lagstiftningsförfarandet, för att uppnå ett fullständigt och effektivt deltagande av unionsmedborgarna i EU:s beslutsfattande genom det europeiska medborgarinitiativet.

24.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har utövat sina kontrollbefogenheter med beslutsamhet för att förhindra utsläppandet på den inre marknaden av förorenande dieselbilar, som avsevärt bidrar till utsläpp i atmosfären av kvävedioxid utöver dessa gränsvärden och inte uppfyller EU:s regler om typgodkännande och utsläpp från personbilar och lätta nyttofordon. Parlamentet påpekar att denna aspekt utgör en integrerad del av farhågorna för medborgare som har utnyttjat rätten att inge framställningar för att kräva ett effektivt skydd av människors hälsa, miljön och konsumenternas rättigheter.

25.  Europaparlamentet betonar att grundregeln bör vara att det ska finnas öppenhet och att allmänheten ska ha tillgång till EU‑institutionernas handlingar, i syfte att säkerställa högsta möjliga skyddsnivå för medborgarnas demokratiska rättigheter. Parlamentet anser att en ändring av förordning (EG) nr 1049/2001 i detta hänseende bör läggas fram i tid.

26.  Europaparlamentet understryker sitt nära samarbete med Europeiska ombudsmannen och sitt engagemang i Europeiska ombudsmannanätverket. Parlamentet understryker även de utmärkta förbindelserna mellan ombudsmannen och utskottet för framställningar inom ramen för det institutionella samarbetet. Parlamentet uppskattar särskilt ombudsmannens regelbundna bidrag till utskottets arbete under hela året. Parlamentet betonar ombudsmannens avgörande bidrag för att förbättra beslutsfattande- och förvaltningsprocesserna på EU-nivå, som så snart som möjligt kommer att bli helt öppna och opartiska och lämpade för att skydda medborgarnas rättigheter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Parlamentet stöder den sittande ombudsmannens arbete inom hennes olika befogenhetsområden, inklusive hennes egna initiativ och strategiska undersökningar som främjar inte bara ett gott styre, utan även ett bättre demokratiskt funktionssätt för unionen. Parlamentet välkomnar de initiativ som tagits av Europeiska ombudsmannen för att dra större nytta av nätverkets potential och öka dess synlighet.

27.  Europaparlamentet välkomnar utmärkelsen för god förvaltning som inrättades av Europeiska ombudsmannens kansli under 2016 som ett sätt att erkänna anställda, byråer och organ inom EU:s institutioner som ägnar sig åt att främja god förvaltning när de utför sitt dagliga arbete. Parlamentet ser gärna att den aktuella kodexen för god förvaltningssed uppgraderas till en bindande förordning som bör innehålla bland annat konkreta bestämmelser för att förebygga intressekonflikter på alla nivåer inom EU:s institutioner, byråer och organ.

28.  Europaparlamentet betonar den mångfald av ämnen som tas upp i de ingivna framställningarna och som rör allt från den inre marknaden, rättsliga frågor, energi och transport till grundläggande rättigheter, hälsa, miljörätt, funktionshinder och djurhälsa samt de olika följder som brexit får för allmänheten. Parlamentet understryker att antalet framställningar som mottogs under 2016 (1 569) ökade med 10 procent, och begär att EU-institutionerna på lämpligt sätt tillsätter personal till de tjänsteenheter som hanterar framställningar, särskilt sekretariatet för utskottet för framställningar.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera en uttömmande analys av överensstämmelsen med EU-lagstiftningen för de miljöbedömningar som genomförts av medlemsstaterna om tillstånd att genomföra infrastrukturprojekt för vilka medborgarna via framställningar har betonat de allvarliga riskerna för människors hälsa och för miljön. Parlamentet framhåller vikten av dessa analyser och eventuella dithörande åtgärder från kommissionens sida som utförs proaktivt och på förhand i syfte att förebygga irreversibla skador på miljön, i enlighet med försiktighetsprincipen.

30.  Europaparlamentet lyfter fram de många framställningar som rör barnavårdsmyndigheters praxis och skyddet av barnets rättigheter, särskilt de ärenden som har gränsöverskridande följder. Parlamentet är medvetet om det arbete som utförts av utskottets arbetsgrupp för frågor om barns välfärd. Parlamentet uppmärksammar det korta resolutionsförslaget ”Att skydda barnets bästa (över gränserna) i Europa” som antogs i mars 2016. Parlamentet har tagit del av förslaget att omarbeta Bryssel IIa-förordningen om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsfrågor och frågor om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn, samt noterar att många av de frågor som tas upp i framställningar – såsom de som rör de förfaranden och den praxis som medlemsstaternas behöriga myndigheter i praktiken använder vid beslut med gränsöverskridande konsekvenser för minderåriga och effektiviteten i förfarandet för att återlämna barn efter det att de förts bort vid internationella vårdnadstvister – måste granskas ordentligt för att lösa de befintliga problemen.

31.  Europaparlamentet understryker det konstanta och stora antalet framställningar om djurs välbefinnande och beklagar återigen förseningen i genomförandet av Europeiska unionens strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ta fram en ny strategi på EU-nivå för att överbrygga alla befintliga luckor och säkerställa ett fullständigt och effektivt skydd av djurs välbefinnande genom tydlig och uttömmande lagstiftning som helt uppfyller kraven i artikel 13 i EUF-fördraget.

32.  Europaparlamentet beklagar att det inte har skett några betydande framsteg när det gäller icke-medborgares valrättigheter i Estland och Lettland till följd av framställning nr 0747/2016. Parlamentet framhåller att eventuella onödiga förseningar kan orsaka bristande tillit till EU-institutionerna.

33.  Europaparlamentet betonar att Solvit-nätverket spelar en viktig roll i fråga om att ge medborgarna och företagen ett instrument för att hantera problem som rör myndigheters eventuella överträdelser av EU-lagstiftningen i andra medlemsstater. Kommissionen och de enskilda medlemsstaterna uppmanas att främja Solvit för att göra det mer användbart och synligt för medborgarna. Parlamentet välkomnar i detta avseende handlingsplanen för att förstärka Solvit-nätverket, som kommissionen offentliggjorde i maj 2017. Kommissionen uppmanas att säkerställa ett snabbt genomförande av denna handlingsplan och rapportera tillbaka till parlamentet om dess resultat.

34.  Europaparlamentet framhåller de förbättringar som gjorts på webbportalen för framställningar. Parlamentet betonar att det behövs ytterligare tekniska förbättringar av webbportalen för att se till att utskottet för framställningar är väl förberett för att kunna hantera oförutsedda situationer, t.ex. en plötslig ökning av antalet inlämnade framställningar. Parlamentet anser att den pågående tekniska utvecklingen av portalen, och den ökade tekniska kapaciteten, är oerhört viktig för ett smidigt framställningsförfarande. Parlamentet understryker portalens betydelse som lättillgänglig kommunikationsportal för både medborgare och framställare, men även för användare av mobila enheter och för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet ser fram emot ett snabbt genomförande av projektets återstående faser, vilket kommer att möjliggöra en stärkt interaktiv upplevelse och ökad realtidsinformation för framställare och dem som stöder framställningar.

35.  Europaparlamentet efterlyser en mer fokuserad och aktiv press- och kommunikationstjänst och en aktivare närvaro på sociala medier och ser gärna att utskottets arbete blir mer lyhört för allmänhetens önskemål.

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till dessa parlaments utskott för framställningar och deras ombudsmän eller liknande behöriga organ.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0512.
(2) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 66.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0102.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0361.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0037.
(6) EUT L 242, 20.9.2017, s. 1. och s. 6.
(7) Yttrande antaget den 30 november 2016.
(8) Yttrande antaget den 11 november 2016.
(9) Yttrande antaget den 21 april 2016.
(10) Yttrande antaget den 15 november 2016.
(11) Yttrande antaget den 27 april 2016.
(12) Yttrande antaget den 22 april 2016.
(13) Yttrande antaget den 12 oktober 2016.


En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet
PDF 350kWORD 65k
Europaparlamentets resolution av den 14 december 2017 om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet (2016/2327(INI))
P8_TA(2017)0503A8-0356/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juli 2016 En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet (COM(2016)0501),

—  med beaktande av kommissionens vitbok av den 28 mars 2011 Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 1998 Koldioxidutsläpp inom transportsektorn – Utveckling av en gemenskapsstrategi (COM(1998)0204), som offentliggjordes efter antagandet av Kyotoprotokollet men som inte resulterade i tillräckliga åtgärder,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om genomförandet av vitboken från 2011 om transporter: översyn och vägen mot hållbara transporter(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 23 februari 2017 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet av den 20 juli 2016,

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 av den 11 december 2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om upphävande av beslut nr 661/2010/EU(3),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon(4) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon(5),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG av den 13 december 1999 om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar(6),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG(7),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/757 av den 29 april 2015 om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter och om ändring av direktiv 2009/16/EG(8),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG(9),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG(10),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/70/EG av den 13 oktober 1998 om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets direktiv 93/12/EEG(11),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 av den 9 september 2015 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor(12),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 En europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem, en milstolpe mot samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet (COM(2016)0766),

—  med beaktande av översiktsplanen för utbyggnad av driftskompatibla och samverkande intelligenta transportsystem i EU,

—  med beaktande av kommissionens direktiv 1999/52/EG av den 26 maj 1999 om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 96/96/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet(13),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/52/EG av den 29 april 2004 om driftskompatibilitet mellan elektroniska vägtullsystem i gemenskapen(14) och kommissionens beslut 2009/750/EG av den 6 oktober 2009 om definitionen av det europeiska systemet för elektroniska vägtullar och tekniska uppgifter för detta(15),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 av den 22 september 2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik(16),

—  med beaktande av rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna(17),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006(18),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen(19),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/59/EG av den 27 november 2000 om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester(20),

–  med beaktande av resultaten från Internationella civila luftfartsorganisationens 39:e sammanträde som hölls 2016 i Montreal,

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/35/EG av den 7 september 2005 om föroreningar förorsakade av fartyg och införandet av sanktioner för överträdelser(21), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/123/EG av den 21 oktober 2009(22),

–  med beaktande av betänkandet från undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin om resultaten av kommitténs undersökning (A8-0049/2017),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 december 2015 om hållbar rörlighet i städer(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi(24),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG(25),

–  med beaktande av Europaparlamentets rekommendation av den 4 april 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin(26),

–  med beaktande av Europaparlamentets mandat avseende interinstitutionella förhandlingarom en översyn av typgodkännande och marknadstillsyn som antogs den 4 april 2017(27),

–  med beaktande paketet om cirkulär ekonomi som kommissionen antog den 2 december 2015,

—  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0356/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt Parisavtalet, som ratificerades av EU den 4 november 2016 och trädde i kraft samma dag, förbinder sig samtliga 151 parter att hålla ökningen av jordens medeltemperatur väl under 2°C över förindustriell nivå samt till att fortsätta ansträngningarna för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriell nivå.

B.  Mot bakgrund av att vägtransporter står för över 70 procent av utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn och för en stor del av luftföroreningarna, är det huvudsakligen inom detta område som åtgärder bör vidtas, även om insatserna för att minska utsläppen bör trappas upp inom alla transportområden.

C.  Naturgas (t.ex. komprimerad naturgas (CNG) och flytande naturgas (LNG)), och i synnerhet biometan, syntetiskt metan och gasol (LPG) skulle kunna spela en roll vid utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn, särskilt när det gäller sjöfart och tunga fordon.

D.  I sin vitbok från 2011 fastställer kommissionen att den strävar efter att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn med minst 60 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer. För att uppfylla villkoren i Parisavtalet kommer det att bli nödvändigt att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn fram till århundradets mitt.

E.  En tillförlitlig och långsiktig utsläppsminskningsplan kan ge fordonstillverkare nödvändig säkerhet för att de ska kunna planera sina investeringar i ny teknik.

F.  En långsiktig utfasning av fossila bränslen i transportsektorn förutsätter en utbredd användning av förnybara energikällor, diversifierade enligt olika transportsätt.

G.  Eldrivna transportsystem, såväl offentliga som privata, kan bidra till att tackla betydande problem som hänför sig till rörlighet i städer genom att de på ett hållbart sätt minskar koldioxidutsläppen och helt och hållet eliminerar föroreningar och buller. Elfordons grad av hållbarhet är också beroende av användningen av förnybar el.

H.  Transportsektorn står för mer än 25 procent av växthusgasutsläpp varav mer än 70 procent kan tillskrivas vägtransporter. Transporter är den största källan till luftföroreningar i stadsområden. Sådana luftföroreningar orsakar mer än 400 000 förtida dödsfall(28) per år inom EU och medför hälso- och sjukvårdskostnader på uppskattningsvis 330–940 miljarder euro(29), vilket motsvarar 3–9 procent av EU:s BNP. Partikulärt material och kväveoxider har särskilt negativa konsekvenser för folkhälsan.

I.  Transportsektorn är den sektor där fossila bränslen fasats ut i minst utsträckning och den använder sig fortfarande till mer än 94 procent av fossila bränslen för att täcka sitt energibehov. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser står redan för nästan en fjärdedel av de totala koldioxidutsläppen inom EU och de ökar hela tiden.

J.  Utvecklingen av person- och godstransporterna är till stor del beroende av ett effektivt utnyttjande av olika transportsätt, och den europeiska transportpolitiken bör grundas på en effektiv sammodalitet, där de mest energieffektiva och hållbara transportsätten bör prioriteras när så är möjligt.

K.  Byte av transportslag kommer att leda till en optimal omfördelning mellan de olika transportsätten. Dessutom kommer det att skapa driftskompatibilitet inom och mellan transportsätten, främja hållbarare transport- och logistikkedjor och stärka smidiga trafikflöden för alla transportsätt och knutpunkter.

L.  Enligt undersökningen ”Särskild Eurobarometer 406” från 2013 använder cirka 50 procent av EU:s medborgare den egna bilen dagligen, medan endast 16 procent åker med kollektivtrafik och endast 12 procent cyklar.

M.  Bunkerbränsle som används inom sjötransport är ett av de mest förorenande drivmedlen. Sektorns möjligheter att minska sina utsläpp genom att främja och integrera alternativa bränslesystem är därför goda.

N.  Att skydda folkhälsan och miljön bör vara en gemensam samhällelig angelägenhet och ett gemensamt ansvar, där alla intressenter har en viktig roll att spela.

O.  I unionens sjunde miljöhandlingsprogram görs ett tydligt erkännande av transportsektorns roll för förverkligandet av unionens vision för 2050 ”Att leva gott inom planetens gränser”.

P.  Sedan biodrivmedelsdirektivet antogs 2003 har lagstiftningsramen ändrats vid flera tillfällen. De krävs en viss stabilitet i lagstiftningen för att locka till investeringar i avancerade biodrivmedel.

Q.  Övergången till en cirkulär ekonomi innebär också att konsumenterna i allt högre grad blir tjänsteanvändare, och denna övergång till nya typer av företag skulle kunna ha en betydande inverkan på transportsektorns resurseffektivitet.

R.  Mer än 100 miljoner européer utsätts för bullernivåer som överskrider EU:s gränsvärde på 55 decibel (dB), varav cirka 32 miljoner utsätts för mycket höga nivåer, dvs. nivåer på mer än 65 dB.

S.  Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är buller enbart från vägtrafik den andra största miljöstressfaktorn i Europa efter luftföroreningar, och minst 9 000 personer dör i förtid varje år på grund av hjärtsjukdomar som orsakas av trafikbuller.

T.  Om man sänker koncentrationerna av fina partiklar (PM 2,5) till de nivåer som rekommenderas av WHO skulle medborgarnas genomsnittliga förväntade livslängd öka med cirka 22 månader. En sådan sänkning skulle också medföra en årlig inbesparing på cirka 31 miljarder euro.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet och instämmer i att en övergång till utsläppssnål rörlighet är avgörande för en bredare övergång till en hållbar, koldioxidsnål och cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter att fullt ut delta i strategin.

2.  Europaparlamentet betonar att växthusgasutsläppen från transportsektorn måste vara nära noll vid århundradets mitt för att man ska kunna respektera Parisavtalet och att utsläppen av luftföroreningar från transportsektorn måste minskas drastiskt för att man åtminstone ska nå WHO:s riktlinjer för folkhälsan utan dröjsmål.

3.  Europaparlamentet konstaterar att övergången till utsläppssnål rörlighet inte bara gynnar folkhälsan och miljön utan även erbjuder stora utmaningar och möjligheter för tillverkare och leverantörer inom bil-, järnvägs-, sjötransport- och flygplanssektorn samt för innovativa energi-, transport-, logistik- och tjänsteleverantörer, i synnerhet små och medelstora företag. Parlamentet betonar att lämpligt stöd för att främja, på grundval av en kostnadseffektiv strategi, ny teknik och nya affärsmodeller som främjar innovativa partnerskap mellan stora företag, små och medelstora företag och nystartade företag, är nödvändigt för att uppnå en effektiv minskning av utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn.

4.  Europaparlamentet erkänner nödvändigheten av betydande ändringar av efterfrågestyrningen inom transportsektorn och den fysiska planeringen i syfte att göra den nödvändiga övergången till en multimodal strategi. Parlamentet upprepar att transport bör ses som en viktig tjänst och inte som ett mål i sig. Parlamentet stöder därför genomförandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Parlamentet upprepar att övergången till en hållbar, cirkulär och koldioxidsnål transportsektor innebär ökad medvetenhet hos tjänsteanvändare när det gäller resurseffektivitet. Parlamentet anser att en av de viktigaste faktorerna när det gäller ändrat beteende som innefattar byte till mer hållbara transportsätt är ett prisvärt, välutvecklat och multimodalt kollektivtrafiksystem som omfattar urbana knutpunkter och som är sammankopplat med landsbygden.

5.  Europaparlamentet erinrar om att parlamentet i vitboken från 2011 om transporter underströk att en europeisk politik för hållbar rörlighet måste bygga på ett brett spektrum av politiska styrmedel för att det ska kunna ske en övergång till de minst förorenande och mest energieffektiva transportsätten på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att ändra balansen mellan olika transportsätt för att bryta kopplingen mellan rörlighet och det nuvarande transportsystemets negativa effekter, såsom trafikstockningar, luftföroreningar, buller, olyckor och klimatförändringar. Parlamentet erkänner i detta sammanhang att strategin för byte av transportslag hittills inte har lett till tillfredsställande resultat.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att bli den ledande aktören för globala och harmoniserade åtgärder för att åstadkomma hållbarare och effektivare transporter.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för fullständigt genomförande av befintlig lagstiftning och, om så är nödvändigt, föreslå ytterligare konkreta åtgärder inom transportsektorn i syfte att uppnå EU:s överenskomna klimatmål, som omfattar alla transportsätt, inbegripet rörlighet i städer, på ett sätt som inte äventyrar transportsektorns konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar också kommissionen att stödja marknadsspridningen av teknik som bidrar till utsläppssnål rörlighet genom att öka fordonens effektivitet samtidigt som säkerheten bibehålls. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i samband med fullgörandet av åtgandena i Parisavtalet, lägga fram en uppdatering av sin vitbok från 2011 om transport.

8.  Europaparlamentet är övertygat om att man vid en hållbarhetsbedömning bör ta hänsyn till hela fotavtrycket, från tillverkningen via användningen till det slutliga bortskaffandet av fordonen samt nödvändig infrastruktur, och understryker därför att realistiska och verkligt hållbara lösningar endast kan åstadkommas genom en teknikneutral energimix.

9.  Europaparlamentet konstaterar att det för en hållbar övergång på transportområdet krävs systematiska insatser från flera aktörer i det civila samhället, konsumenterna, arbetsmarknadens parter, små och medelstora företag, innovativa nystartade företag, globalt verksamma storföretag samt politiker och offentliga organ på alla nivåer inom förvaltningen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den växande betydelsen av inbäddade utsläpp genom att införliva incitament till redovisning av livscykelutsläpp.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den allt större betydelsen av att mäta livscykelutsläpp, från energiförsörjning till tillverkning och uttjänta produkter, genom att lägga fram heltäckande förslag som leder tillverkare mot optimala lösningar, för att säkerställa att utsläpp i tidigare och senare led inte urholkar fördelarna med den förbättrade operativa energianvändningen hos fordon.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart införa och förbättra koldioxidstandarderna för all vägtransport, eftersom kostnadseffektiva fordonsstandarder förmodligen är den mest effektiva åtgärden för att förbättra energieffektiviteten inom EU fram till 2030.

13.  Europaparlamentet påminner om att energieffektivitet bör betraktas som det bästa energialternativet och att alla åtgärder för att förbättra energieffektiviteten på ett kostnadseffektivt sätt och minska efterfrågan på energi därför bör prioriteras och främjas, samt vederbörligen integreras i transportpolitiken och de europeiska klimatåtgärderna.

Optimering av transportsystemet

Ökad effektivitet

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över anslutbarheten mellan olika regioner i EU, även när det gäller avlägset belägna, missgynnade regioner och gränsregioner i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta hänseende se över EU:s strategi för anslutbarhet på luftfartsområdet och utforska möjligheten att ta fram ett förbindelseindex, och samtidigt beakta samspelet med andra transportsätt. Parlamentet understryker att detta bör kombineras med investeringar i och främjande av hållbara alternativ.

15.  Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck medlemsstaterna att skynda på genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet eftersom den nuvarande splittringen leder till längre flygtider, förseningar, högre bränsleförbrukning och ökade koldioxidutsläpp. Parlamentet påpekar att detta skulle bidra till att utsläppen minskar med tio procent.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bibehålla sina höga ambitioner för innovation och uppmuntra till forskning om användning av solcellsenergi på det flygtekniska området (t.ex. Solar Impulse 2) och alternativa och förnybara flytande bränslen.

Rättvis och effektiv prissättning

17.  Europaparlamentet anser att tydligare prissignaler för alla transportsätt, som bättre återspeglar principen att förorenaren och användaren ska betala, är av avgörande betydelse för att säkerställa rättvisa och jämlika villkor för olika transportsätt i Europa. Parlamentet påpekar att befintliga strategier bör bedömas ur detta perspektiv.

18.  Europaparlamentet anser att alla transportsätt bör täcka sina marginalkostnader, både när det gäller infrastrukturslitage (enligt principen att användaren betalar) och när det gäller externa kostnader, exempelvis för luftföroreningar och bullerföroreningar (enligt principen att förorenaren betalar). Parlamentet anser att tillämpningen av dessa två principer i hela EU kommer att bidra till att lösa problemet med olika avgifter för olika transportsätt.

19.  Europaparlamentet betonar att lagstiftningen om transportprissättning inte bör leda till osund konkurrens till nackdel för mer hållbara transportsätt som järnvägstransporter och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att garantera rättvis konkurrens i detta avseende.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att utveckla standarder för driftskompatibla elektroniska vägtullsystem i EU och den kommande översynen av Eurovinjettdirektivet, vilket bör inbegripa avståndsbaserade avgifter och differentiering på grundval av koldioxidutsläpp samt möjligheten till differentiering avseende avgifter på grundval av uppdaterade Eurostandarder. Parlamentet anser att en utvidgning av avståndsbaserade avgifter bör omfatta alla personbilar och lätta lastbilar, samtidigt som man bör tillåta en viss form av flexibilitet för avlägsna och glest befolkade områden.

21.  Europaparlamentet betonar att det för ett byte av transportslag krävs att man främjar och investerar i multimodalitet och kollektivtrafik.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast uppdatera sin handledning om de externa kostnaderna i samband med transporter och samtidigt beakta utsläppsdata vid verklig körning.

23.  Europaparlamentet betonar att luftfarten är det transportsätt som står längst bort från internalisering av externa kostnader, och uppmanar därför kommissionen att leva upp till Parisavtalet och undersöka möjligheterna att harmonisera internationella åtgärder för beskattning av fotogen för luftfart och avskaffandet av momsbefrielsen på flygbiljetter.

Logistik och digitalisering

24.  Europaparlamentet konstaterar att logistik kan spela en avgörande roll för minskningen av transportens koldioxidpåverkan genom miljövänliga samarbetsstrategier för integrering av leveranskedjan, multimodala transporter, konsolidering av leveranser och omvänd logistik. Parlamentet anser att digital teknik är avgörande för att man ska kunna nå dessa mål.

25.  Europaparlamentet anser att intelligenta transportsystem, bilkolonner och autonoma och uppkopplade fordon kan vara en viktig tillgång för att förbättra effektiviteten för både enskilda och kommersiella transporter inom väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransportsektorerna.

26.  Europaparlamentet är medvetet om att tekniken för uppkopplade bilar inte bara kommer att öka trafiksäkerheten utan även kommer att ha betydande följder för miljön och uppmärksammar den täta nätinfrastruktur som behövs för att garantera hög kapacitet och låg latens för 5G-nät, så att man kan tillvarata möjligheterna med uppkopplade och autonoma fordon på bästa möjliga sätt för att förbättra rörligheten i städerna. Parlamentet inser att i samband med den övergripande processen för digitalisering i hela den europeiska industrin kommer många företag att vara tvungna att underbygga sina omvandlingsstrategier med rörlighet, vilket öppnar stora möjligheter för små och medelstora företag och nystartade företag inom transportsektorn, och anser att detta är något som bör stödjas.

27.  Europaparlamentet betonar att kollektivtrafiken, som en del av konceptet rörlighet som en tjänst, har stor potential att minska mängden trafik och relaterade utsläpp och uppmanar kommissionen att främja kollektivtrafikens digitalisering och anslutbarhet för att undanröja hinder mellan transportsätt och transportsystem och stimulera användningen av dem. Parlamentet anser samtidigt att de vidtagna åtgärderna bör anpassas till de berörda områdenas särdrag, antingen i städer eller på landsbygden, eftersom ekonomisk bärkraft är svårare att uppnå i landsbygdsområden. Parlamentet ber därför kommissionen och medlemsstaterna att ta fram specifika initiativ för en mer effektiv transport i landsbygdsområden och svårtillgängliga områden, där man även tar hänsyn till den allmänna trafikplikten.

28.  Europaparlamentet stöder initiativ om transportstyrning som syftar till att uppnå mer effektiva och miljövänliga intermodala transporttjänster och smart rörlighet, som kan vara avgörande för att främja koncepten med rörlighet som en tjänst och synkroniserad intermodalitet (så kallad synkromodalitet). Parlamentet anser att för att ytterligare förbättra rörlighet som en tjänst bör man i samband med framtida lagstiftning ägna särskild uppmärksamhet åt bidraget från intelligenta transportsystem (ITS), utvecklingen av IKT-kapacitet, driftskompatibiliteten mellan system, delningstjänster och integrerade biljettsystem.

29.  Europaparlamentet konstaterar att godsfordon i städer bidrar i oproportionerligt stor utsträckning till luft- och bullerföroreningarna och förvärrar trafikstockningarna. Parlamentet efterlyser därför bättre optimering av distributionskedjan i stadsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till användning av utsläppsfria lätta nyttofordon, utsläppsfria bussar, avfallsbilar, taxibilar och fraktcyklar under den sista sträckan fram till slutanvändaren.

30.  Europaparlamentet understryker de potentiella fördelarna med lättare konstruktioner och med ett effektivare utnyttjande av den befintliga infrastrukturen, bland annat bättre fördelning av trafiken och bättre intermodala lösningar.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med lagstiftningen för den digitala inre marknaden framhäva potentialen för säkrare, smartare och miljövänligare transportmedel på vägar, samt främja projekt om fordon till fordon-enheter och fordon till väg-enheter, som ett led i att stimulera ekonomin för innovation och öppna upp nya affärsmöjligheter för europeiska IKT-företag.

32.  Europaparlamentet betonar vikten av att investera i optimala inlandsförbindelser för att minska det ekologiska fotavtrycket för inlandstransporter genom att uppmuntra till användning av multimodala förbindelser, hållbara järnvägstransporter, inlandssjöfart, transportuppgifter i realtid och it-tillämpningar längs korridorerna i det transeuropeiska transportnätet.

33.  Europaparlamentet är övertygat om att främjande av initiativ för transportstyrning i regioner och städer och inom institutioner och industrin har potential att minska medborgarnas behov av att resa avsevärt, både vad gäller avstånd och hastigheter.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja pilotprojekt som kommer att främja en ökad användning av elektriska fordon och alternativa, avancerade fordon som drivs med biobränslen.

35.  Europaparlamentet betonar att det behövs en helhetssyn från EU:s sida för att möjliggöra en snabb digitalisering inom transportsektorn, vilken tillsammans med bättre transportplanering och övergången till rörlighet som en tjänst kommer att i hög grad bidra till att förbättra effektiviteten och ha djupgående effekter på samhället.

36.  Europaparlamentet anser att bättre transportplanering, bättre användning av digitaliseringen samt logistik är områden där potentialen för utsläppsminskningar är enorm och att många billiga och enkla lösningar som ger en mätbar effekt, såsom flödes- och lastoptimering samt e-transport, skulle kunna införas väldigt snabbt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förteckna och identifiera sådana åtgärder så att de kan främjas inom en snar framtid. Parlamentet efterlyser en enhetlig rättslig ram och normer för som gör det möjligt att tillämpa innovativa logistik- och transportlösningar i hela Europa.

37.  Europaparlamentet stöder kommissionen och transportföretagen i deras arbete med att utarbeta projekt där man tillhandahåller enhetlig och jämförande information om olika transportsätts koldioxidavtryck genom publikationer, information, bokningar och biljettförsäljning.

38.  Europaparlamentet understryker att det är absolut nödvändigt att anpassa IKT-standardiseringspolitiken till utvecklingen på marknaden och inom politiken för att uppnå driftskompatibilitet för e-transport och intelligenta transportsystem.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av interoperabilitet för att minska utsläppen från tunga fordon i såväl stadstrafik som annan trafik.

Utsläppssnål alternativ energi

40.  Europaparlamentet understryker att lösningar som innefattar rörlighet som drivs av el från hållbara energikällor har stor potential att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Parlamentet anser dock att optimering av denna teknik och utbyggnaden av infrastruktur i stor skala inte kan förväntas förrän efter 2030. Parlamentet uppmuntrar återigen till teknisk innovation.

41.  Europaparlamentet välkomnar insatser för att bygga ut och garantera en övergripande och driftskompatibel infrastruktur för försörjning av förnybar energi och/eller hållbara ersättningsbränslen för fordon. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna samordna åtgärder för att säkerställa ett fullständigt införlivande av de berörda bestämmelserna i direktiv 2014/94/EU av den om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, samt med artikel 8 i direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda ändrat genom direktiv (EU) .../... (förfarande 2016/0381(COD)).

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en ambitiös handlingsplan för marknadsspridning av elfordon, och ge medlemsstaterna vägledande rekommendationer i syfte att sporra dem till att införa skatteincitament för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon. Parlamentet betonar att tillgången och åtkomsten till laddnings- och tankningsinfrastruktur, både i privata och offentliga byggnader i enlighet med direktivet om byggnaders energiprestanda (direktiv 2010/31/EU (EPBD)), och elfordons konkurrenskraft är av avgörande betydelse för ökad acceptans bland konsumenter. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att elektricitet som produceras för elfordon kommer från hållbara energikällor. Parlamentet efterlyser i detta avseende ett långsiktigt europeiskt initiativ om nästa generations batterier samt utveckling av nödvändig infrastruktur i syfte att främja socialt rättvisa och hållbara produktionsstandarder för energi och fordon med låga utsläpp.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram sin utvärdering av medlemsstaternas genomförande av direktivet om miljövänlig energi för transport (direktiv 2014/94/EU) om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen och att vidta åtgärder mot de medlemsstater som ännu inte har lagt fram en nationell strategi.

44.  Europaparlamentet anser att en av de effektivaste metoderna för att minska klimatpåverkan av vägtransporter skulle vara att införa en skyldighet för bränsleleverantörer att minska utsläppen av växthusgaser från den energi som levereras genom förnybar el, väte, hållbara och avancerade biodrivmedel, syntetiska bränslen eller andra bränslen med låga koldioxidutsläpp (t.ex. CNG och LNG).

45.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att man omgående måste rikta om de ekonomiska incitamenten som fortfarande främjar fossila bränslen så att de koncentreras på alternativ och hållbar energi, för det konkreta syftet att övergå till hållbar energi i hela samhället.

46.  Europaparlamentet efterlyser en ambitiösare strategi för förnybar energi inom transportsektorn än vad som föreslås i omarbetningen av direktivet om förnybar energi för att uppnå långsiktig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn.

47.  Europaparlamentet förespråkar att särskilda incitament för att använda hållbara alternativa bränslen bör ges till sådana transportsätt där det ännu inte finns några alternativ till flytande bränslen. Parlamentet anser att sådana incitament bör återspeglas i omarbetningen av direktivet för hållbar energi samt i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, såsom föreslås i förordningen om styrningen av energiunionen.

48.  Europaparlamentet påminner om att 94 % av de europeiska transporterna är beroende av oljeprodukter och anser att hållbara inhemska biodrivmedel leder till en minskning av beroendet av import av fossila bränslen och därmed stärker EU:s energitrygghet.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en utfasning av direkt och indirekt stöd för fossila bränslen senast 2020.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja potentialen hos flytande naturgas (LNG) för att göra rörligheten, ekonomin och sysselsättningen hållbara(30).

51.  Europaparlamentet understryker den roll som naturgas (t.ex. CNG och LNG), och i synnerhet biometan, syntetiskt metan och gasol (LPG), skulle kunna spela vid övergången till utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn, särskilt när det gäller sjöfart, tunga fordon och stadsbussar.

52.  Europaparlamentet noterar de gränsvärden som föreslås i omarbetningen av direktivet om förnybar energi i syfte att fasa ut första generationens biodrivmedel senast 2030 och uppnå långsiktig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att göra åtskillnad mellan å ena sidan första generationens biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet och en låg risk för indirekt ändring av markanvändning och å andra sidan första generationens biodrivmedel som inte uppfyller dessa kriterier samt att så snabbt som möjligt vidta åtgärder för att fasa ut användningen av råvaror, inklusive palmolja som driver på avskogningen, eller användningen av torvmark som beståndsdel i biodrivmedel. Parlamentet betonar vikten av en stabil och förutsägbar lagstiftningsmiljö som tar vederbörlig hänsyn till investeringscykler i syfte att locka till nödvändiga investeringar i avancerade biodrivmedel. Parlamentet noterar de potentiella klimatfördelarna med en EU-jordbruksproduktion baserad på biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet och en låg risk för indirekt ändring av markanvändning, i synnerhet när man beaktar utsläpp från storskalig import av animaliskt protein från tredjeländer.

53.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta fram objektiva kriterier för erkännande av avancerade biobränslen i syfte att stimulera innovation och marknadsspridning.

54.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppnå långsiktig utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn, och uppmuntrar kommissionen att främja ökad marknadspenetration för avancerade biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet, vilket överensstämmer med avfallshierarkin som en del av den cirkulära ekonomin och uppfyller starka miljömässiga och sociala hållbarhetskriterier, i syfte att ytterligare minska användningen av fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att stärka kraven på minskade växthusgaser från biodrivmedel för att säkra att de fortsätter att uppfylla EU:s klimatmål. Parlamentet betonar vikten av en stabil och trovärdig redovisning av utsläpp och upptag från bioenergi i enlighet med den föreslagna förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (COM(2016)0479).

55.  Europaparlamentet betonar att endast grödobaserade biodrivmedel som uppfyller hållbarhetskriterierna bör räknas in i medlemsstaternas klimatmål inom ramen för den föreslagna förordningen om ansvarsfördelning (COM(2016)0482).

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa utvecklingen när det gäller väteteknik som bygger på förnybara energikällor och att åta sig att göra en genomförbarhetsstudie om den roll och de möjligheter som vätet kan spela i det europeiska transportsystemet.

57.  Europaparlamentet betonar att syntetiska bränslen (flytande och gasformiga) som kommer från ett överskott av förnybar energi, i synnerhet energi från sol- och vindkraft vid full produktion som annars skulle gå till spillo, kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från befintliga fordonsparker ur ett livscykelperspektiv och samtidigt öka utbytet av förnybar energi.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för den cirkulära ekonomin, utsläpps- och klimatpolitiken och unionens mål för förnybar energi öka och fullt ut stödja produktionen av miljövänlig biogas genom gödselbearbetning.

59.  Europaparlamentet välkomnar att EU-företag för närvarande är världsledande inom syntetiska drivmedel och ser detta som en chans att stärka den ekonomiska tillväxten och högkvalitativa sysselsättningen i EU. Parlamentet betonar därför betydelsen av att skapa en ram som uppmuntrar till fortsatt utveckling och spridning av sådan teknik.

60.  Europaparlamentet anser att ett främjande av ursprungsgarantier skulle kunna leda till en betydande ökning av andelen förnybar energi inom transportsektorn.

61.  Europaparlamentet noterar att EU:s strategi för hållbar energi bör vara teknikneutral och att målen med EU:s hållbarhetspolitik bör vara inriktade på att minska klimat- och hälsofarliga utsläpp.

62.  Europaparlamentet vill att kommissionen till fullo utnyttjar det gemensamma forskningscentrumets potential när det gäller att bedriva forskning i ren energi för transporter.

63.  Europaparlamentet välkomnar stödet inom ramen för Horisont 2020 till forskning, utveckling och innovation inom rena transporter och hållbar energi och vill att detta stöd ska finnas kvar i nästa fleråriga budgetram.

64.  Europaparlamentet betonar betydelsen av forskning och utveckling för att ta itu med tekniska utmaningar i samband med utsläppssnål rörlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sitt starka stöd till forskningsprogram som Clean Sky och Sesar (forskningsprojektet om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet).

Transportinfrastruktur och investeringar

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera EU:s samfinansiering av transportprojekt som bidrar till klimatåtgärder och luftkvalitet och minimering av externa kostnader, inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

66.  Europaparlamentet anser att projekt inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är mycket viktiga för den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet, och beklagar att budgeten för FSE användes för Efsi. Parlamentet begär därför att budgeten för FSE återinförs, och upprepar att Efsi II bör finansieras från andra källor. Parlamentet anser dessutom att man bör undvika att projekt som kan få medel genom FSE finansieras genom Efsi.

67.  Europaparlamentet framhåller vikten av ändamålsenlig användning av Efsi, eller av Efsi tillsammans med europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif). Parlamentet anser att medlemsstaterna bör investera mer i sina järnvägar och arbeta för att sammanhållningsfonderna för järnvägsprojekt ska utnyttjas mer.

68.  Europaparlamentet påminner om vikten av att upprätthålla ett välfungerande infrastrukturnät av hög kvalitet, eftersom detta underlättar trafikflödet och även gör det möjligt att minska trafikstockningarna och därmed nivåerna på koldioxidutsläppen och andra föroreningar.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att mer medel blir tillgängliga så att städer tillsammans kan ansöka om medel för infrastruktur och teknik som skulle kunna bidra till minskade koldioxidutsläpp i stadstrafiken och minskade luftföroreningar från vägfordon. Parlamentet framhåller att detta bland annat skulle inbegripa, men inte begränsas till, för allmänheten tillgängliga laddningsstationer för elfordon, bil- och cykelpooler samt utveckling av kollektivtrafik.

70.  Europaparlamentet betonar betydelsen av ekonomiska stödåtgärder för att förnya branschen och bevara miljön under infrastrukturarbetet.

Att sporra medborgare och beslutsfattare att ändra sitt beteende

71.  Europaparlamentet uppmuntrar städer att införa mål för minskade utsläpp av växthusgaser och strategier för ren luft i sina planer för rörlighet (t.ex. planer för hållbar rörlighet i städer (Sump)), och uppmanar kommissionen att prioritera EU:s samfinansiering av rörlighetsprojekt i städer som bidrar till att uppnå dessa mål, bland annat genom att stödja innovationer som hjälper städer i detta avseende.

72.  Europaparlamentet anser att ett av de mest effektiva sätten att minska utsläppen och förbättra transporternas effektivitet är att främja kollektivtrafiken. Parlamentet menar att det är viktigt att förstärka den roll som kollektivtrafiken spelar. Parlamentet uppmanar även kommissionen och medlemsstaterna att med incitament främja både offentliga myndigheters och privatpersoners inköp av renare och mindre förorenande fordon.

73.  Europaparlamentet betonar att miljöanpassad offentlig upphandling ger möjligheter till hållbarare transporter, särskilt för stadsbussar.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka nätverken av städer som är föregångare och som i sin stadsplanering prioriterar hållbar rörlighet, inbegripet gång, cykling, främjande av kollektivtrafik, bilpooler och samåkning, och att göra det möjligt för lokala, regionala och nationella myndigheter att utbyta bästa praxis både när det gäller minskade växthusgasutsläpp och strategier för ren luft. Parlamentet uppmanar också kommissionen att uppmuntra lokala, regionala och nationella myndigheter att fullt ut samordna behoven och förfarandena inom transporter, bostäder och markanvändning för att bättre uppnå målen i klimatpolitiken.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att – med tanke på att EU-normerna för lätta fordon inte återspeglar de verkliga utsläppen – undersöka fördelarna med att införa en märkning eller standard för fordon med mycket låga utsläpp (Ulev) som skulle uppfylla utsläppsgränsvärdena vid verklig körning.

76.  Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet måste ägnas åt en ökning av icke-motoriserade transportformers integration och attraktionskraft, eftersom detta avsevärt skulle minska privata transportformers attraktionskraft.

77.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina strategier för utsläppssnål rörlighet beakta transportbehoven hos medborgare på landsbygden och i avlägsna områden.

78.  Europaparlamentet uppmuntrar alla offentliga organ att inkludera hållbarhetskriterier i sin offentliga upphandling.

79.  Europaparlamentet vill att kommissionen, medlemsstaterna och regionerna investerar mer i att länka samman det europeiska nätet av cykelvägar med järnvägen i det transeuropeiska transportnätet.

80.  Europaparlamentet betonar att förslaget om en översyn av förordningen om allmän säkerhet är försenat och uppmanar kommissionen att lägga fram ett sådant förslag före utgången av 2017. Parlamentet anser att tekniken för intelligent hastighetsanpassning har blivit tillräckligt bra och kan rädda många liv och att den därför utan vidare dröjsmål bör installeras i alla fordon. Parlamentet understryker att direkt sikt för lastbilar är en väldigt effektiv lösning för att förhindra olyckor med oskyddade trafikanter och att förslaget bör innehålla bindande normer för direkt sikt.

Sektorsspecifika krav

Motorcyklar, personbilar och lätta lastbilar

81.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om utsläppsnormer 2025 för personbilar och lätta lastbilar som är i linje med den ståndpunkt parlamentet uttryckte i förfarandet om två lagstiftningsakter 2013(31), och som bekräftades i tillhörande uttalande från kommissionen uttalanden om målet 2025(32). Parlamentet betonar att dessa genomsnittsnormer för fordonsparken bör beräknas på grundval av det nya globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP) och återspegla den långsiktiga utsläppsminskningsplanen i EU:s klimat- och energiram fram till 2030 och de långsiktiga målen i Parisavtalet.

82.  Europaparlamentet välkomnar införandet av det nya WLTP. Parlamentet betonar dock att man som ett tillägg till WLTP bör utarbeta en riktad metod för att bedöma koldioxidutsläpp vid verklig körning i efterhand, eftersom forskning visar att laboratorieprovningscykeln inom det nya WLTP fortfarande kommer att ha en diskrepans på cirka 20 procent sett till de verkliga utsläppen och kommer att fortsätta att bli föremål för provningsrelaterad optimering och manipulation. Parlamentet konstaterar att metoden kan baseras på redan befintliga mätanordningar i fordonen, t.ex. bränsleförbrukningsmätare. Parlamentet anser vidare att man, för detta syfte och för att erhålla tillförlitliga uppgifter, bör utarbeta en standardmetod för inhämtning, lagring, användning och delgivning av bränsleförbrukningsvärden där man i största möjliga utsträckning utnyttjar de sensorer som redan finns i personbilar och samtidigt respekterar den personliga integriteten fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare lösningar för att stoppa koldioxidutsläppen från transportsektorn och att framför allt ta större hänsyn till det faktum att lättare konstruktioner direkt kan bidra till minskade koldioxidutsläpp från fordon.

83.  Europaparlamentet påpekar att om test av utsläpp under faktiska körförhållanden effektivt ska kunna minska skillnaderna mellan de utsläpp som uppmäts i laboratorier och på väg, bör specifikationerna i test- och utvärderingsförfarandena utformas mycket noggrant och omfatta vitt varierande körförhållanden såsom skillnader i temperatur, motorbelastning, körhastighet, höjd över havet, vägtyp och andra parametrar som kan förekomma vid körning i unionen.

84.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av ett harmoniserat, obligatoriskt och transparent EU-system för märkning, vilket skulle ge konsumenterna riktiga, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om bränsleförbrukning, livscykel, CO2-utsläpp och luftförorenande utsläpp från bilar som släpps ut på marknaden. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om märkning av bilar (direktiv 1999/94/EG), vilket skulle kunna ändras så att ett krav på information avseende andra luftförorenande utsläpp som kväveoxid och partikulärt material införs.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet om miljövänlig energi för transport (direktiv 2014/94/EU) och lägga fram ett förslag till förordning om koldioxidstandarder för fordon som släpps ut på marknaden från och med 2025, med målet att fasa ut nya fordon som släpper ut koldioxid.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett minimimål för andelen utsläppsfria fordon för alla tillverkare.

87.  Europaparlamentet betonar att det innebär fördelar för den europeiska ekonomin om man snabbt ställer om till sådana fordon som har minst klimatpåverkan enligt resultaten från livscykelanalyser. Parlamentet betonar att en sådan omställning säkerställer att de europeiska biltillverkarna kan fortsätta att vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden, samtidigt som man tryggar befintliga arbetstillfällen och skapar nya.

88.  Europaparlamentet vill se en större finansiering till förmån för teknisk forskning när det gäller tillverkning, hantering och bortskaffande av batterier till elektriska fordon, så att dessa blir allt mer hållbara ur miljösynpunkt.

89.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har inlett en rad överträdelseförfaranden mot medlemsstater som har brutit mot direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet genom att kontinuerligt överskrida gränsvärdena för kvävedioxid och PM10. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöva sina kontrollbefogenheter för att förhindra utsläppande på marknaden av förorenande dieselbilar som avsevärt bidrar till utsläpp av kvävedioxid och PM10 i atmosfären och som inte överensstämmer med EU:s bestämmelser om typgodkännande av och utsläpp från personbilar och lätta motorfordon.

90.  Europaparlamentet poängterar behovet av att främja ett brett deltagande av små och medelstora företag i tillverkningen av fordon och komponenter för att säkerställa likvärdiga förutsättningar på transportmarknaden och uppmuntra forskning och innovation.

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i möjligaste mån ta hänsyn till alla tekniska metoder som finns för att minska koldioxidutsläppen från vägtransporter i samband med koldioxidregleringen efter 2020. Parlamentet konstaterar att regleringen i synnerhet ska beakta de möjligheter som de senaste alternativa bränslena (elektriska drivmedel, syntetiska drivmedel, kraft till gas och kraft till vätska) har att erbjuda.

Tunga fordon

92.  Europaparlamentet noterar att tunga fordon kommer att stå för 40 procent av de totala koldioxidutsläppen från vägtransporter om inga andra åtgärder vidtas före 2030. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att lägga fram ett förslag om tunga fordons certifiering, övervakning och rapportering före utgången av 2017 och ambitiösa koldioxidstandarder för 2025 senast 2018 utifrån bästa tillgängliga uppgifter. Parlamentet välkomnar simulatorn Vecto (verktyget för beräkning av fordons energiförbrukning) för frakteffektivitet och understryker behovet av att ha fortsatt tillgång till transparenta, realistiska och uppdaterade övervakningsuppgifter.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att börja arbeta på en europeisk strategi för koldioxidsnål lastbilstrafik på grundval av en jämförande studie, i syfte att underlätta spridningen på marknaden av energieffektiva och utsläppsfria stadsbussar och lastbilar. Parlamentet påpekar att det redan finns medlemsstater som tagit initiativ i riktning mot utsläppsfria godstransporter på väg.

94.  Europaparlamentet anser att den växande användningen av rena motorer i tunga fordon, till exempel el- eller LNG-drivna, bör stödjas och att det därför behövs investeringar i viktig och strategisk infrastruktur.

95.  Europaparlamentet ber kommissionen att fastställa, och tillåta medlemsstaterna att införa, incitament till transit och prioritering av trafik med fordon med låga eller inga utsläpp inom hela det transeuropeiska transportnätet.

96.  Europaparlamentet understryker att utsläppssnåla och utsläppsfria stadsbussar skulle kunna bidra till att avsevärt minska de förorenande utsläppen i stadsområdena. Parlamentet begär därför att utsläppsfria stadsbussar tas i bruk genom att kriterierna för miljöanpassad offentlig upphandling inom EU införlivas i direktivet om rena fordon (direktiv 2009/33/EC), som för närvarande är föremål för en översyn. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta och främja användningen av tillgängliga EU-medel, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, för att stödja åtgärder på området.

97.  Europaparlamentet betonar vikten av att skapa de rätta förutsättningarna för att stimulera till användning av utsläppssnål alternativ energi inom transportbranschen och noterar att detta kan underlättas genom att säkerställa att branschen har en tydlig och långsiktig ram att utgå från vid investeringar i minskade koldioxidutsläpp från drivmedel och i annan teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inleda en genomförbarhetsstudie av de potentiella lösningarna som finns tillgängliga för att sedan utifrån denna studie utarbeta en strategi för koldioxidsnåla godstransporter på väg.

98.  Europaparlamentet stöder kommissionen planer på en plattform för rena bussar där bussföretag, lokala myndigheter, busstillverkare och energibolag sammanförs för att uppmuntra till en snabbt ökande andel renare fordon och uppmanar kommissionen att främja bussen som ett miljövänligt alternativ i kollektivtrafiken.

99.  Europaparlamentet noterar att det finns mycket ny teknik, och många nya innovationer som grundar sig på befintlig teknik, som kan ha stora positiva miljöeffekter, till exempel bättre däck, mer avancerade smörjmedel, effektivare kraftöverföring och hybridmotorer, och att Europa borde sträva efter att vara teknikledande på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilken betydelse sådan teknik kan ha när det gäller att förbättra både effektivitet och miljövänlighet.

100.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra luftkvaliteten i EU och respektera EU:s gränsvärden för luftkvalitet och WHO:s rekommenderade nivåer. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att se över de utsläppsgränsvärden som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, och lägga fram förslag, där så är lämpligt, om nya teknikneutrala Euro 7-utsläppsgränsvärden som senast 2025 ska vara tillämpliga på alla lätta nyttofordon som omfattas av denna förordning.

101.  Europaparlamentet betonar att minskade utsläpp och luftkvalitetsmål kräver åtgärder även när det gäller äldre fordon och påminner i detta avseende om att efteranpassning är det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläpp och förorenande ämnen från äldre fordonsparker, eftersom ett systematiskt införande av avancerade efterbehandlingssystem av dieselavgaser innebär att äldre tunga fordon, såsom bussar och lastbilar, kan bli miljövänliga samtidigt som man uppfyller till och med de hårdaste utsläppskrav och åstadkommer största möjliga minskning av kväveoxid, kvävedioxid och partikulärt material. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå gemensamma EU-riktlinjer för att uppmuntra medlemsstaterna att utnyttja möjliga efteranpassningslösningar fullt ut och även säkerställa stödberättigande inom ramen för EU:s finansiella instrument för utfasning av fossila bränslen i transportsystem.

Typgodkännande och marknadskontroll

102.  Europaparlamentet efterlyser ett mer heltäckande och samordnat system för typgodkännande och marknadskontroll på EU-nivå, vilket omfattar en stark och tillförlitlig EU-tillsyn och ett kontrollsystem, i syfte att ta itu med de brister och rättsliga kryphål som konstaterats i efterdyningarna av Dieselgate. Parlamentet understryker betydelsen av att snabbt anta kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om godkännande och marknadstillsyn av motorfordon och släpfordon till dessa fordon (COM(2016)0031) samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sitt förhandlingsmandat som antogs den 4 april 2017. Parlamentet bekräftar att det kommande antagandet av nämnda förordning bör säkerställa en konsekvent och mer öppen konkurrens för alla intressenter inom fordonsbranschen, fastställa effektiva regler för att skydda konsumenter samt garantera ett fullständigt genomförande av den nya ramen för typgodkännande och marknadskontroll.

103.  Europaparlamentet välkomnar den vägledning om utvärdering av hjälputsläppsstrategier och förekomsten av manipulationsanordningar som kommissionen offentliggjorde den 26 januari 2017 i syfte att stödja medlemsstaterna och de behöriga myndigheterna i arbetet med att upptäcka manipulationsanordningar.

104.  Europaparlamentet beklagar antagandet av höga överensstämmelsefaktorer för kväveoxidutsläpp, vilka fungerar som ett kryphål som möjliggör överdrivna utsläpp, bland annat från bilar efter 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över överensstämmelsefaktorn för testerna vid utsläpp under faktiska körförhållanden under 2017 – i enlighet med vad som anges i det andra paketet om utsläpp under faktiska körförhållanden – och fortsätta att årligen granska överensstämmelsefaktorn utifrån den tekniska utvecklingen i syfte att sänka den till 1 senast 2021.

105.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av det fjärde paketen om utsläpp under faktiska körförhållanden för att fullborda regleringsramen för det nya typgodkännandeförfarandet och för en snabb tillämpning av denna ram.

Järnvägar

106.  Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens nya uppmaningar att lämna förslag avseende saknade gränsöverskridande järnvägslänkar på regional nivå och välkomnar utsikterna till att minimera eller minska klimateffekterna. Parlamentet ber kommissionen att fortsätta att beakta dessa projekt och utfärda meddelanden om stödansökningar inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, och inom ramen för ändringen av förordning (EU) nr 913/2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik, i syfte att bättre ta hänsyn till den verkliga effektiviteten hos olika typer av järnvägstransporter när det gäller deras inverkan på energieffektiviteten i transportsektorn.

107.  Parlamentet stöder kommissionens prioritering av investeringar i järnvägsinfrastrukturer, i synnerhet när det gäller saknade länkar och gränsöverskridande förbindelser. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att järnvägen, i synnerhet för varutransporter, är ett effektivt och hållbart system för masstransport.

108.  Europaparlamentet stöder genomförandet av övergången från väg- till järnvägstransporter (Shift2rail) genom en ökning av driftskompabiliteten mellan de olika transportsätten.

109.  Europaparlamentet efterlyser ambitiösa förslag till direktiv om kombinerad transport som bättre främjar effektiva godstransporter och uppmuntrar till en övergång från andra transportslag till järnvägar och inre vattenvägar för att uppnå de trafikomställningsmål för 2030 och 2050 som fastställs i de tio målsättningar för ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem i vitboken om transporter från 2011.

110.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och aktörerna inom järnvägssektorn att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra det gemensamma företaget Shift2Rail i syfte att påskynda integreringen av avancerad teknik i innovativa järnvägsproduktlösningar, öka efterfrågan på järnvägstransporter och stärka den europeiska järnvägssektorns konkurrenskraft.

111.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål grundligt och effektivt genomföra direktiv 2012/34/EU, kommissionens genomförandeakt förordning (EU) 2015/909 och det fjärde järnvägspaketet för att säkerställa konkurrensförhållandena för banavgifter så att det råder rättvis konkurrens mellan olika transportsätt.

112.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka missgynnandet av passagerartrafik på järnväg (t.ex. i fråga om skatter, banavgifter och direkta och indirekta subventioner) jämfört med andra transportsätt i syfte att åstadkomma likvärdiga förutsättningar på marknaden.

113.  Europaparlamentet upprepar vikten av driftskompatibilitet och samordning med andra transportsätt, förbättrad tillförlitlighet och bullerreduktion samt av att det ska vara lätt att byta mellan olika trafikslag.

114.  Europaparlamentet betonar behovet av ett fullständigt, effektivt och enhetligt genomförande av förordning (EU) nr 913/2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik, vilket är till fördel för både godstrafiken och industrin.

Luftfart

115.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra luftfartens effektivitet, bl.a. genom att garantera att medlemsstaterna snabbt genomför det gemensamma europeiska luftrummet, aktivt delta i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) arbete i syfte att garantera ambitiösa internationella koldioxidnormer samt tillhandahålla tillräcklig finansiering för det gemensamma företaget Sesar (forskningsprojektet om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet) och de gemensamma teknikinitiativen Clean Sky.

116.  Europaparlamentet påminner om att luftrummet också är en del av EU:s inre marknad och att all fragmentering till följd av ineffektivt utnyttjande eller av skilda nationella metoder (exempelvis i fråga om operativa förfaranden, skatter, avgifter osv.) orsakar längre flygtider, förseningar, ökad bränsleförbrukning och ökade koldioxidutsläpp, förutom att den övriga marknaden påverkas negativt och att EU:s konkurrenskraft hämmas.

117.  Europaparlamentet betonar att luftfartssektorn på ett tillräckligt, rättvist och effektivt sätt bör bidra till att klimatmålen för 2030 och målen i Parisavtalet uppnås, och därmed även till att det hållbara utvecklingsmålet om klimatåtgärder uppnås.

118.  Europaparlamentet noterar beslutet vid det 39:e sammanträdet i Icaos generalförsamling om att utveckla ett globalt marknadsbaserat åtgärdssystem för internationell luftfart. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera beslutet, inklusive de frivilliga åtaganden och reservationer som staterna gör, samt att övervaka framstegen mot genomförandet av beslutet, både internationellt och inrikes, i de 67 stater som avser att frivilligt delta i den globala marknadsbaserade åtgärden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom kort genomföra en utvärdering av lämpligheten i åtgärdens bestämmelser om koldioxidneutral tillväxt, i syfte att begränsa utsläppsökningen inom luftfarten i enlighet med Parismålen. Parlamentet konstaterar att man planerar att se över Icao-åtgärden vart tredje år, vilket bör ge utrymme för att göra det mer ambitiöst och robust.

119.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag av den 3 februari 2017 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av direktiv 2003/87/EG för att förlänga nuvarande begränsade räckvidd för luftfartsverksamhet och förbereda för genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd från och med 2021 (COM(2017)0054), i vilken det föreslås fortsatt begränsad geografisk omfattning för EU:s utsläppshandelssystem för luftfarten. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en ny bedömning och se över EU:s utsläppshandelssystem för perioden efter 2020 då man vet mer om genomförandet av det globala marknadsbaserade åtgärdssystemet.

120.  Europaparlamentet betonar vikten av att uppmuntra till val av de bästa och kortaste flygrutterna för att minska bränsleförbrukningen och de skadliga utsläppen, jämfört med längre flygvägar som väljs för att undvika luftrum som medför större kostnader.

121.  Europaparlamentet understryker vikten av att fortsätta att stimulera till forskning på detta område för att driva på investeringarna i teknik för utveckling av hållbar luftfart, även genom utveckling av offentlig-privata partnerskap, och denna stimulans kan ske genom att man främjar konstruktion av lättare luftfartyg, användning av digital teknik och satellitteknik för att effektivisera planeringen av flygrutter samt produktion och användning av den nya generationens alternativa bränslen, särskilt med hänsyn till att det i denna sektor inte finns många alternativ till traditionella flytande bränslen.

122.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försöka hitta nya sätt att stödja användningen av förnybara flygbränslen för att minska luftfartens utsläpp av växthusgaser.

123.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och flygteknikindustrin att uppmuntra framtagandet av ytterligare åtgärder för att främja smarta initiativ för minskade utsläpp i luftfartssektorn, från, till och inom flygplatser.

Sjötransporter

124.  Europaparlamentet konstaterar att ansträngningar görs genom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att begränsa de internationella havsutsläppen och uppmanar därför IMO att så fort som möjligt anta tydliga mål och åtgärder för minskning av växthusgasutsläpp. I avsaknaden av ett jämförbart system som verkar under IMO betonar dock parlamentet att koldioxidutsläpp i unionens hamnar, och under resor till och från unionens hamnar, bör omfattas av EU:s utsläppshandelssystem från och med 2023. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fastställa villkoren för att främja användningen av alternativa drivmedel, såsom naturgas, gasol och väte samt att främja integreringen av teknik för förnybar energi (såsom segel, batterier, solpaneler och vindgeneratorer) inom sjöfartssektorn. Parlamentet betonar att det i detta sammanhang är nödvändigt att överväga att på medlemsstats- och unionsnivå ta fram finansiella instrument i syfte att påskynda investeringarna i en grön fordonspark.

125.  Europaparlamentet betonar att för att kunna säkerställa en effektiv global minskning av växthusgasutsläppen från den internationella sjöfarten, i enlighet med det mål att med god marginal begränsa temperaturökningen till under 2°C som fastställdes i Parisavtalet (COP 21), och ta itu med befintliga hinder på marknaden avseende fartygens konstruktion och operativa effektivitet, bör EU:s system för övervakning, rapportering och verifiering (MRV) genomgående ändras för att anpassa det till IMO:s nyligen antagna system för datainsamling (DCS), samtidigt som man bör bevara öppenhet, kontroll och insamling av data över faktiska transporter.

126.  Europaparlamentet understryker vikten av att fullt ut införliva och genomföra direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen (direktiv 2014/94/EU), inbegripet inrättandet av tankstationer för LNG i TEN-T-korridorerna och i hamnar. Parlamentet anser att en ökad användning av LNG inom godstrafiken kan bidra till den utsläppssnåla rörligheten med avseende på de internationella långsiktiga klimat- och energimålen.

127.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skapa en europeisk makroregion vid Svarta havet för att säkerställa att man kan dra nytta av de möjligheter som skapas av gränsöverskridande samarbete i regionen.

128.  Europaparlamentet understryker att innovativa finansieringslösningar och användning av EU:s stödsystem för investeringar, vilket är tillgängligt via Europeiska investeringsbanken (EIB), bör vara användbara verktyg som kan utnyttjas av fartygsägare för att bära och/eller täcka initialkostnaden för åtgärder som syftar till att minska utsläpp av växthusgaser.

129.  Europaparlamentet välkomnar att IMO nyligen antog ett gränsvärde för svavel på 0,5 %, vilket beräknas förhindra att 250 000 personer runt om i världen dör i förtid.

130.  Europaparlamentet stöder ett införande av fler kontrollområden för svavel- och kväveoxidutsläpp i hela Europa.

131.  Europaparlamentet påminner om att en minskning av sotutsläppen från sjöfarten, i synnerhet i den arktiska regionen, är av avgörande betydelse för att minska den globala uppvärmningen.

132.  Europaparlamentet understryker den betydelsefulla roll som kombinerade transporter kan spela för att minska utsläppen. Parlamentet tar del av kommissionens förslag för att modernisera direktivet om kombinerade transporter (COM(2017)0648), vilket ska ge incitament för en övergång till transporter på järnvägar och inre vattenvägar.

Inre vattenvägar

133.  Europaparlamentet anser att det krävs ytterligare åtgärder för att garantera en klimatvänlig och effektiv transportsektor på de inre vattenvägarna. Parlamentet upprepar betydelsen av ekonomiska stödåtgärder för innovation inom branschen i syfte att öka fartygens energieffektivitet och bevara miljön under infrastrukturarbetet.

134.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2018 lägga fram en översyn av direktivet om flodinformationstjänster (Ris)(33), i syfte att främja användningen av Ris för att minska utsläppen på inre vattenvägar, och att fastställa en EU-övergripande rättslig grund för gränsöverskridande datautbyte som skulle möjliggöra ett heltäckande genomförande av det gränsöverskridande Ris och digital integrering med andra transportsätt.

135.  Europaparlamentet betonar att transport på inre vattenvägar i Europa bör uppmuntras och utnyttjas och uppmanar kommissionen att anslå medel för bärgning av sjunkna fartyg med tanke på de höga kostnaderna för sådana insatser samt utsikterna för regional utveckling och utvidgandet av frakt och transport på de inre vattenvägarna på den inre marknaden.

136.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för användning av vind- och solkraft, och för miljöanpassning av motorer och drivmedel i fartyg i inlandssjöfart, bland annat genom att peka på föregångares goda praxis och stödja finansiering av rena inre vattenvägar genom den befintliga skrotningsfonden och Efsi- och EIB-verktyg.

137.  Europaparlamentet betonar att marknadens faktiska behov visar på att det för transporter på de inre vattenvägarna behövs starkt stöd på såväl EU-nivå som på nationell och regional nivå för att säkerställa att ett tillräckligt stort antal inlandshamnar i TEN-T-stomnätet utrustas med infrastruktur för alternativ energi och med för allmänheten tillgängliga tanknings- och lagringsplatser på lämpliga avstånd från varandra.

o
o   o

138.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 316, 22.9.2017, s. 155.
(2) EUT L 120, 15.5.2009, s. 5.
(3) EUT L 348, 20.12.2013, s. 1.
(4) EUT L 140, 5.6.2009, s. 1.
(5) EUT L 145, 31.5.2011, s. 1.
(6) EGT L 12, 18.1.2000, s. 16.
(7) EUT L 188, 18.7.2009, s. 1.
(8) EUT L 123, 19.5.2015, s. 55.
(9) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.
(10) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
(11) EGT L 350, 28.12.1998, s. 58.
(12) EUT L 239, 15.9.2015, s. 1.
(13) EGT L 142, 5.6.1999, s. 26.
(14) EUT L 166, 30.4.2004, s. 124.
(15) EUT L 268, 13.10.2009, s. 11.
(16) EUT L 276, 20.10.2010, s. 22.
(17) EGT L 368, 17.12.1992, s. 38.
(18) EUT L 300, 14.11.2009, s. 88.
(19) EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.
(20) EGT L 332, 28.12.2000, s. 81.
(21) EUT L 255, 30.9.2005, s. 11.
(22) EUT L 280, 27.10.2009, s. 52.
(23) EUT C 399, 24.11.2017, s. 10.
(24) Antagna texter, P8_TA(2016)0292.
(25) EUT L 344, 17.12.2016, s. 1.
(26) Antagna texter, P8_TA(2017)0100.
(27) Antagna texter, P8_TA(2017)0097.
(28) https://www.eea.europa.eu/soer-2015/europe/air
(29) https://www.eea.europa.eu/publications/air-quality-in-europe-2015/download
(30) Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om en EU-strategi för flytande naturgas och lagring av gas; antagna texter: P8_TA(2016)0406.
(31) EUT L 103, 5.4.2014, s. 15. EUT L 84, 20.3.2014, s. 38.
(32) Se rådets handlingar 5584/14 and 6642/14.
(33) Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/44/EG av den 7 september 2005 om harmoniserade flodinformationstjänster (Ris) på inre vattenvägar i gemenskapen (EUT L 255, 30.9.2005, s. 152–159).

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy