Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/0382(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0392/2017

Ingivna texter :

A8-0392/2017

Debatter :

PV 15/01/2018 - 12
CRE 15/01/2018 - 12
PV 12/11/2018 - 14
CRE 12/11/2018 - 14

Omröstningar :

PV 17/01/2018 - 10.4
CRE 17/01/2018 - 10.4
Röstförklaringar
PV 13/11/2018 - 4.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0009
P8_TA(2018)0444

Antagna texter
PDF 1045kWORD 139k
Onsdagen den 17 januari 2018 - Strasbourg
Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ***I
P8_TA(2018)0009A8-0392/2017

Europaparlamentets ändringar antagna den 17 januari 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) (COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik. En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, viktiga komponenter i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, samt unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, bl.a. det bindande målet att till 2030 minska utsläppen i unionen med minst 40 % under 1990 års nivåer. Det spelar också en viktig roll för att trygga energiförsörjningen, stimulera teknisk utveckling och innovation och ge möjligheter till sysselsättning och regional utveckling, särskilt i landsbygdsområden och isolerade områden eller regioner med låg befolkningstäthet.
 (2)  Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik enligt artikel 194.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget). En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, det viktigaste i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla unionens åtagande inom ramen för Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar efter den 21:a konferensen för parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP 21) (nedan kallat Parisavtalet), samt tillgodose behovet av att uppnå inhemska netto‑nollutsläpp senast 2050. Det spelar också en grundläggande roll för att trygga energiförsörjningen och rimliga priser för hållbar energi, stimulera teknisk utveckling och innovation, såväl som tekniskt och industriellt ledarskap samt skapa miljömässiga och sociala vinster, hälsovinster och ge stora möjligheter till sysselsättning och regional utveckling, särskilt i landsbygdsområden och isolerade områden eller i regioner med låg befolkningstäthet och i territorier som är på väg att delvis avindustrialiseras.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 2a (nytt)
(2a)  Parisavtalet höjde avsevärt den globala ambitionsnivån i fråga om begränsning av klimatförändringar, i och med att de som undertecknat avtalet förband sig till att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen betydligt under 2 °C över förindustriell nivå och att fullfölja ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå. Unionen måste ställa sig in på åtskilligt större och snabbare utsläppsminskningar än vad som tidigare planerats för att vi senast 2050 ska ha gått över till ett energisystem med hög energieffektivitet och förnybar energi som grundval. Samtidigt går dessa minskningar att göra till lägre kostnad än vad som tidigare uppskattats, i och med att tekniken för förnybar energi såsom vindkraft och solkraft utvecklas och tas i bruk så snabbt.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Fler tekniska förbättringar, fler incitament för användning och utbyggnad av allmänna transportmedel, utnyttjande av energieffektiv teknik och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och kylsektorn samt inom transportsektorn är, tillsammans med energieffektivitetsåtgärder mycket effektiva sätt att minska utsläppen av växthusgaser i unionen och unionens beroende av importerad gas och olja.
 (3)  Framför allt minskad energianvändning, fler tekniska förbättringar, kollektivtrafikutbyggnad, utnyttjande av energieffektiv teknik och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och kylsektorn samt inom transportsektorn är, tillsammans med energieffektivitetsåtgärder, mycket effektiva sätt att minska utsläppen av växthusgaser i unionen och unionens energiberoende.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Genom direktiv 2009/28/EG inrättades ett regelverk för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor som anger bindande nationella mål för andelen energi från förnybara energikällor i energikonsumtionen och transportsektorn som ska nås senast 2020. Genom ett meddelande från kommissionen av den 22 januari 201412 fastställdes en ram för unionens framtida energi- och klimatpolitik och främjades en samsyn om hur denna politik ska utvecklas efter 2020. Kommissionen föreslog att unionsmålet för 2030 vad gäller andelen förnybar energi som används i unionen bör vara minst 27 %.
 (4)  Genom direktiv 2009/28/EG inrättades ett regelverk för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor som anger bindande nationella mål för andelen energi från förnybara energikällor i energikonsumtionen och transportsektorn som ska nås senast 2020.
__________________
12 En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (COM(2014) 15 final).
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Vid Europeiska rådets möte i oktober 2014 godkändes detta mål, vilket innebär att medlemsstaterna får fastställa egna, mer ambitiösa nationella mål.
 utgår
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Europaparlamentet har i sina resolutioner om ”En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 ” och ”Lägesrapport om förnybar energi” förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat.
 (6)  Europaparlamentet har i sin resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat. I sin resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi gick Europaparlamentet längre då det med hänsyn till sin tidigare ståndpunkt angående ett unionsmål på minst 30 % betonade att det, mot bakgrund av Parisavtalet och av att tekniken för förnybar energi på sistone blivit avsevärt billigare, var önskvärt med åtskilligt högre ambitioner.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Ambitionerna som anges i Parisavtalet och den tekniska utvecklingen, inbegripet kostnadsminskningar för investeringar i förnybar energi, bör därför tas i beaktande.
Ändring 324
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Det är därför lämpligt att fastställa ett bindande unionsmål på en andel förnybar energi på minst 27 %. Medlemsstaterna bör fastställa sina bidrag till uppnåendet av detta mål som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner genom den styrningsprocessen som föreskrivs i förordning [styrning].
 (7)  Det är därför lämpligt att fastställa ett bindande unionsmål på en andel förnybar energi på minst 35 %, avsett att kompletteras med nationella mål. Medlemsstaterna bör endast i undantagsfall få avvika från den nivå som föreskrivits för deras mål, varvid avvikelsen får uppgå till högst 10 % under vederbörligen motiverade omständigheter, som kan mätas och verifieras och bygger på objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Medlemsstaternas mål för förnybar energi bör fastställas med beaktande av skyldigheterna som anges i Parisavtalet, den enorma återstående potentialen för förnybar energi samt de investeringar som är nödvändiga för att energiomställningen ska bli verklighet.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 7b (nytt)
(7b)  Vid omvandlingen av unionsmålet om 35 % i form av enskilda mål för varje medlemsstat bör vederbörlig hänsyn tas till att fördelningen blir rättvis och lämplig, med beaktande av medlemsstaternas BNP, samt deras olika utgångslägen och potential, inbegripet den andel energi från förnybara energikällor som är avsedd att uppnås senast 2020.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Fastställandet av ett bindande unionsmål rörande förnybar energi för 2030 skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare. Ett mål som fastställs på unionsnivå skulle ge ökad flexibilitet för medlemsstaterna att uppnå sina mål om minskade växthusgasutsläpp så kostnadseffektivt som möjligt i enlighet med sina specifika förhållanden, sin energimix och sin kapacitet att producera förnybar energi.
 (8)  Fastställandet av ett bindande unionsmål rörande förnybar energi för 2030 skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Medlemsstaterna bör överväga i vilken utsträckning användningen av olika typer av energikällor går att förena med målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriell nivå samt med målet om en fossilfri och samtidigt koldioxidsnål ekonomi. Kommissionen bör, på grundval av återbetalningsperioden och resultaten jämfört med fossila bränslen, bedöma vilket respektive bidrag till de målen som olika typer av förnybara energikällor ger samt övervägs ett förslag till längsta tillåtna återbetalningsperiod som ett hållbarhetskriterium, i synnerhet för biomassa som innehåller lignocellulosa.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Medlemsstaterna bör vidta ytterligare åtgärder om andelen förnybar energi på unionsnivå inte uppfyller unionens utveckling i riktning mot målet om en andel förnybar energi på minst 27 %. Enligt förordning [styrning] kan kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att målet uppnås, om den konstaterar en klyfta i ambitionsnivån i samband med bedömningen av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. Om kommissionen konstaterar en skillnad mellan ambition och resultat i samband med bedömningen av lägesrapporterna om de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, bör medlemsstaterna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i förordning [styrning], vilka ger dem tillräcklig valfrihet.
 utgår
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion. I detta syfte beviljar ett ökande antal medlemsstater stöd i en form där stödet ges utöver marknadsintäkterna.
 (15)  Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion, och samtidigt tar hänsyn till att olika former av teknik har olika egenskaper samt att små och stora producenter har olika möjligheter att svara på marknadssignaler.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  Elproduktion från förnybara energikällor bör byggas ut till lägsta möjliga kostnad för konsumenter och skattebetalare. När medlemsstaterna utformar stödsystem och beviljar stöd bör de sträva efter att minimera de totala systemkostnaderna för utbyggnad, med full hänsyn tagen till behovet av nät- och systemutbyggnad, den energimix som blir följden samt teknikens potential på lång sikt.
 (16)  Elproduktion från förnybara energikällor, jämte energilagring, bör byggas ut för att minimera de långsiktiga kostnaderna för energiomställningen för konsumenter och skattebetalare. När medlemsstaterna utformar stödsystem och beviljar stöd bör de sträva efter att minimera de totala systemkostnaderna för utbyggnad, med full hänsyn tagen till behovet av nät- och systemutbyggnad, den energimix som blir följden samt teknikens potential på lång sikt. Medlemsstaterna bör också bevilja stöd till anläggningar med hjälp av anbudsförfaranden, vilka får vara antingen teknikspecifika eller teknikneutrala.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)  I sina slutsatser från 24 oktober 2014 om den klimat- och energipolitiska ramen fram till 2030 framhöll Europeiska rådet vikten av en mer sammanlänkad inre energimarknad och behovet av tillräckligt stöd för att integrera allt högre nivåer av energi från intermittenta förnybara energikällor och på det sättet göra det möjligt för unionen att förverkliga sina ambitioner att gå i täten för energiomställningen. Det är därför viktigt att snarast öka sammanlänkningsgraden och närma sig de mål som Europeiska rådet enats om i syfte att maximera energiunionens fulla potential.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 16b (nytt)
(16b)  Vid utarbetandet av stödsystem för förnybar energi bör medlemsstaterna ta hänsyn till principerna om den cirkulära ekonomin och avfallshierarkin fastställd i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG1a. Förebyggande och återvinning av avfall bör vara det alternativ som prioriteras. Medlemsstaterna bör undvika att ta fram stödsystem som står i motsättning till målen om avfallsbehandling och som skulle leda till att återvinnbart avfall inte används effektivt. Medlemsstaterna bör också säkerställa att de åtgärder som införs inom ramen för detta direktiv inte står i motsättning till målen för direktiv 2008/98/EG.
_________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 16c (nytt)
(16c)  När det gäller användning av biotiska energikällor bör medlemsstaterna införa garantier för att skydda den biologiska mångfalden och motverka utarmning eller förlust av ekosystem samt förhindra alla avvikelser från befintliga användningsområden som indirekt eller direkt skulle ha en negativ inverkan på den biologiska mångfalden, jordmånen eller den övergripande växthusgasbalansen.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 16d (nytt)
(16d)  Medlemsstaterna bör främja och i första hand välja inhemska förnybara energikällor, och undvika snedvridning som leder till att alltför mycket resurser importeras från tredjeländer. Man bör i detta sammanhang ta i beaktande och främja ett livscykelperspektiv.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 16e (nytt)
(16e)  Lokalsamhällen som satsar på förnybar energi bör, tillsammans med städer och lokala myndigheter, ha rätt att delta i tillgängliga stödsystem på samma villkor som andra stora deltagare. Medlemsstaterna bör för detta ändamål få vidta åtgärder, såsom att ge information samt tekniskt och ekonomiskt stöd, via gemensamma administrativa kontaktpunkterna, samt minska de administrativa kraven, inbegripa anbudskriterier som är inriktade på lokalsamhällen, skapa anpassade budgivningsperioder för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi eller tillåta att de får ersättning i form av direktstöd.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 16f (nytt)
(16f)  Vid planeringen av den infrastruktur som behövs för elproduktion från förnybara energikällor bör vederbörlig hänsyn tas till politiska åtgärder som avser deltagande från de personers sida som påverkas av projekten, inbegripet eventuella ursprungsbefolkningar, liksom till deras markrättigheter.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 16g (nytt)
(16g)  Konsumenterna bör få utförlig information, bland annat om energieffektivitetsvinster för värme-/kylsystem och lägre driftskostnader för elfordon, så att de kan göra individuella val i fråga om förnybara energikällor och undvika teknologisk inlåsning.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 16h (nytt)
(16h)   När stöd ges till utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor bör hänsyn tas till de negativa effekterna för andra marknadsaktörer. Stödsystemen bör därför minska risken för marknadssnedvridning och snedvridning av konkurrensen.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 17a (nytt)
(17a)  Medlemsstaterna bör visserligen åläggas att successivt och delvis låta projekt i andra medlemsstater få stöd, upp till en nivå som återspeglar de fysiska flödena mellan medlemsstaterna, men det bör förbli frivilligt att öppna stödsystemen med mer än denna obligatoriska andel. Medlemsstaterna har olika potential när det gäller energi från förnybara energikällor och använder på nationell nivå olika system för att stödja sådan energi. Flertalet medlemsstater har stödsystem som bidrar endast till sådan energi från förnybara energikällor som produceras på deras eget territorium. För att de nationella stödsystemen ska fungera korrekt är det synnerligen viktigt att medlemsstaterna kan kontrollera effekten av och kostnaderna för sina nationella stödsystem i förhållande till sin olika respektive potential. Ett viktigt sätt att uppnå målet för detta direktiv är att garantera korrekt fungerande nationella stödsystem i enlighet med direktiven 2001/77/EG och 2009/28/EG, för att upprätthålla investerarnas förtroende och låta medlemsstaterna utforma effektiva nationella åtgärder för att uppnå målen. Syftet med detta direktiv är att underlätta gränsöverskridande stöd till energi från förnybara energikällor utan att oproportionerligt påverka nationella stödsystem. Utöver att stödsystemen obligatoriskt öppnas till viss del införs här därför också frivilliga mekanismer för samarbete mellan medlemsstaterna, så att de kan enas om hur mycket en medlemsstat ska stödja energiproduktionen i en annan medlemsstat och i vilken omfattning produktionen av energi från förnybara energikällor bör inberäknas i det nationella övergripande målet för den ena eller den andra medlemsstaten. För att säkerställa effektiviteten i de båda åtgärderna för måluppnående, dvs. nationella stödsystem och samarbetsmekanismer, måste medlemsstaterna kunna fastställa huruvida och i vilken utsträckning deras nationella stödsystem ska gälla också för annan energi från förnybara energikällor som produceras i andra medlemsstater än för den obligatoriska minimiandelen av sådan energi, och kunna enas om detta genom att tillämpa de samarbetsmekanismer som föreskrivs i detta direktiv.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  Bortsett från ändringar av stödsystem som görs för att anpassa dem till reglerna om statligt stöd bör politiken för stöd till förnybar energi vara stabil och undvika ständiga ändringar. Dessa ändringar har en direkt inverkan på kapitalfinansieringskostnaderna, kostnaderna för projektutveckling och därmed på de totala kostnaderna för utbyggnad av förnybar energi i unionen. Medlemsstaterna bör förhindra att en ändring av stöd som beviljas för projekt för förnybar energi har en negativ inverkan på projektens lönsamhet. I detta sammanhang bör medlemsstaterna främja en kostnadseffektiv stödpolitik och säkerställa stödpolitikens finansiella hållbarhet.
 (18)  Om inte annat följer av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget bör politiken för stöd till förnybar energi vara förutsägbar och stabil och undvika ständiga eller retroaktiva ändringar. En oförutsägbar och instabil politik har en direkt inverkan på kapitalfinansieringskostnaderna, kostnaderna för projektutveckling och därmed på de totala kostnaderna för utbyggnad av förnybar energi i unionen. Medlemsstaterna bör meddela alla ändringar av stödet i god tid och samråda med intressenter på ett lämpligt sätt. Medlemsstaterna bör i vilket fall som helst förhindra att en ändring av stöd som beviljas för projekt för förnybar energi har en negativ inverkan på projektens lönsamhet. I detta sammanhang bör medlemsstaterna främja en kostnadseffektiv stödpolitik och säkerställa stödpolitikens finansiella hållbarhet.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 19
(19)  Medlemsstaternas skyldigheter att utarbeta utkast till handlingsplaner och lägesrapporter för förnybar energi samt kommissionens skyldighet att avlägga rapport om medlemsstaternas framsteg är nödvändiga för att öka öppenheten, skapa klarhet för investerare och konsumenter och möjliggöra en effektiv kontroll. Förordning [styrning] integrerar dessa skyldigheter i energiunionens styrningssystem, där planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter på energi- och klimatområdet förenklas. Öppenhetsplattformen för förnybar energi är också integrerad i den övergripande e-plattform som fastställs i förordning [styrning].
 (19)  Medlemsstaternas skyldigheter att utarbeta utkast till handlingsplaner och lägesrapporter för förnybar energi samt kommissionens skyldighet att avlägga rapport om medlemsstaternas framsteg är nödvändiga för att öka öppenheten, skapa klarhet för investerare och konsumenter och möjliggöra en effektiv kontroll. För att säkerställa att medborgarna står i centrum för energiomställningen bör medlemsstaterna, inom ramen för sina handlingsplaner för förnybar energi, utarbeta långsiktiga strategier för att göra det lättare för städer, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och egenförbrukare att producera förnybar energi. Europaparlamentets och rådets förordning [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)] integrerar dessa skyldigheter i energiunionens styrningssystem, där långsiktiga strategier och planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter på energi- och klimatområdet förenklas. Öppenhetsplattformen för förnybar energi är också integrerad i den övergripande e-plattform som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 20a (nytt)
(20a)  Förnybar havsenergi ger unionen en unik möjlighet att minska sitt beroende av fossila bränslen, att bidra till uppnåendet av sina mål för minskade koldioxidutsläpp, och att skapa en ny näringsgren som ger arbetstillfällen på en stor del av sitt territorium, inklusive i de yttersta randområdena. Unionen måste därför sträva efter att skapa regler och ekonomiska villkor som gynnar utbyggnaden av sådan energi.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 24a (nytt)
(24a)  I kommissionens meddelande av den 20 juli 2016 med titeln En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet betonas att avancerade biobränslen (som i meddelandets svenska version kallas ”avancerade biodrivmedel”) på medellång sikt kommer att vara särskilt viktiga för luftfarten. Den kommersiella luftfarten är fullständigt beroende av flytande bränslen, eftersom det inte finns några säkra eller certifierade alternativ för civilflyget.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 25
(25)  För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG17, unionens hållbarhetskriterier och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen i sin regelbundna utvärdering av bilagan överväga införandet av ytterligare råvaror som inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter.
 (25)  För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den cirkulära ekonomin, den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG1717, unionens hållbarhetskriterier, en livscykelbedömning av utsläpp och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen regelbundet utvärdera bilagan och, i sina eventuella förslag till ändringar av den, överväga införandet av ytterligare råvaror som inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter.
__________________
 __________________
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
 17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 25a (nytt)
(25a)  I Europaparlamentets resolution av den 4 april 2017 om palmolja och avverkning av regnskogar uppmanades kommissionen att vidta åtgärder för att vegetabiliska oljor som driver på avskogningen, däribland palmolja, ska fasas ut som beståndsdel i biobränslen, helst till 2020.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 28
(28)  Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas andelar förnybar energi. För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem.
 (28)  Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas andelar förnybar energi. För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt och att den fullständigt överensstämmer med internationell rätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem.
__________________
 __________________
18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18.
 18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Skäl 28a (nytt)
(28a)  När medlemsstaterna tillsammans med ett eller flera tredjeländer genomför gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara energikällor, är det lämpligt att dessa gemensamma projekt endast gäller nybyggda anläggningar eller anläggningar med nyligen ökad kapacitet. Detta kommer att hjälpa till att garantera att andelen energi från förnybara energikällor i tredjelandets totala energianvändning inte minskas på grund av importen av energi från förnybara energikällor till gemenskapen. Vidare bör de berörda medlemsstaterna underlätta det berörda tredjelandets inhemska användning av elproduktionen från de anläggningar som omfattas av det gemensamma projektet. Det berörda tredjelandet bör även uppmuntras av kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en strategi för energi från förnybara energikällor med ambitiösa mål.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Skäl 28b (nytt)
(28b)   Genom detta direktiv inrättas en unionsram för främjande av energi från förnybara energikällor och det bidrar också till att unionen och medlemsstaterna eventuellt kan bli till nytta för att främja utvecklingen av sektorn för förnybar energi i tredjeländer. Unionen och medlemsstaterna bör främja forskning, utveckling och investeringar i produktion av förnybar energi i utvecklingsländerna och i andra partnerländer och därigenom stärka deras miljömässiga och ekonomiska hållbarhet och deras kapacitet att exportera förnybar energi. Import av förnybar energi från partnerländer kan dessutom hjälpa unionen och medlemsstaterna att uppfylla sina ambitiösa mål för minskning av koldioxidutsläppen.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Skäl 28c (nytt)
(28c)   Utvecklingsländer har alltmer antagit strategier för förnybar energi på nationell nivå som ett led i sin strävan att producera energi från förnybara källor för att tillgodose den ökande efterfrågan på energi. Över 173 länder, däribland 117 utvecklingsländer eller tillväxtekonomier, hade fastställt mål för förnybar energi i slutet av 2015.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Skäl 28d (nytt)
(28d)   Energianvändning i utvecklingsländerna har nära koppling till en rad sociala frågor: fattigdomsminskning, utbildning, hälsa, befolkningsökning, sysselsättning, företagsverksamhet, kommunikation, urbanisering och bristande möjligheter för kvinnor. Förnybar energi kan i hög grad möjliggöra hantering av utvecklings- och miljöutmaningar på en och samma gång. Under de senaste åren har det skett en betydande utveckling av alternativ energiteknik, både när det gäller prestanda och lägre kostnader. Dessutom ligger många utvecklingsländer särskilt bra till för att utveckla en ny generation energiteknik. Förnybar energi är inte bara bra för utvecklingen och miljön, utan kan även bidra till ökad säkerhet och ekonomisk stabilitet. Ökad användning av förnybara energikällor skulle minska beroendet av dyra importerade fossila bränslen och hjälpa många länder att förbättra sin betalningsbalans.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Skäl 31a (nytt)
(31a)  Produktionen av geotermisk energi kan, beroende på produktionsområdets geologiska egenskaper, leda till utsläpp av växthusgaser och andra ämnen från vätskeflöden och andra geologiska formationer under jord. Investeringar bör inriktas endast på sådan produktion av geotermisk energi som har låg miljöpåverkan och minskar växthusgasutsläppen, jämfört med konventionella källor. Därför bör kommissionen senast i december 2018 bedöma om det behövs ett lagstiftningsförslag för att reglera utsläppen av alla hälso- och miljöskadliga ämnen från geotermiska anläggningar, inklusive koldioxid, både under prospekterings- och driftsfasen.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Skäl 33
(33)  På nationell och regional nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang, samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor.
 (33)  På nationell, regional och lokal nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang, samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor, i förening med åtgärder för energibesparing och energieffektivitet.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Skäl 35
(35)  För att säkerställa att nationella åtgärder för utveckling av förnybar värme och kyla baseras på en övergripande kartläggning och analys av den nationella potentialen för förnybar energi och spillenergi och sörjer för ökad integrering av förnybara energikällor och källor till spillvärme och spillkyla bör medlemsstaterna åläggas att göra en bedömning av sin nationella potential till förnybara energikällor och användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning, framför allt för att underlätta integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar och främja effektiv och konkurrenskraftig fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i artikel 2.41 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU21. För att säkerställa överensstämmelse med kraven på energieffektivitet för värme och kyla och minska den administrativa bördan bör denna utvärdering ingå i de övergripande bedömningar som genomförs och anmäls i enlighet med artikel 14 i det direktivet.
 (35)  För att säkerställa att nationella åtgärder för utveckling av förnybar värme och kyla baseras på en övergripande kartläggning och analys av den nationella potentialen för förnybar energi och spillenergi och sörjer för ökad integrering av förnybara energikällor, i synnerhet genom stöd till innovativ teknik som värmepumpar, geotermisk värme och solvärme, och källor till spillvärme och spillkyla bör medlemsstaterna åläggas att göra en bedömning av sin nationella potential till förnybara energikällor och användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning, framför allt för att underlätta integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar och främja effektiv och konkurrenskraftig fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i artikel 2.41 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU21. För att säkerställa överensstämmelse med kraven på energieffektivitet för värme och kyla och minska den administrativa bördan bör denna utvärdering ingå i de övergripande bedömningar som genomförs och anmäls i enlighet med artikel 14 i det direktivet.
__________________
 __________________
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
 21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
Ändring 40
Förslag till direktiv
Skäl 36
(36)  Bristen på transparenta regler och samordning mellan olika organ för godkännande har visat sig hindra utvecklingen av energi från förnybara energikällor. Inrättandet av en gemensam administrativ kontaktpunkt som integrerar eller samordnar alla tillståndsförfaranden bör minska komplexiteten och öka effektiviteten och transparensen. Administrativa godkännandeförfaranden bör följa transparenta tidsplaner för anläggningar som utnyttjar energi från förnybara energikällor. Bestämmelser och riktlinjer som gäller planering bör utformas med tanke på sådan kostnadseffektiv och miljövänlig utrustning för värme, kyla och el som utnyttjar förnybara energikällor. Det här direktivet, särskilt bestämmelserna om tillståndsförfarandets varaktighet och hur det ska organiseras, bör gälla utan att det påverkar internationell rätt och unionsrätten. Detta gäller bl.a. bestämmelser om miljöskydd och människors hälsa.
 (36)  Bristen på transparenta regler och samordning mellan olika organ för godkännande har visat sig hindra utvecklingen av energi från förnybara energikällor. Inrättandet av en gemensam administrativ kontaktpunkt som integrerar eller samordnar alla tillståndsförfaranden bör minska komplexiteten och öka effektiviteten och transparensen, inbegripet för egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. Administrativa godkännandeförfaranden bör följa transparenta tidsplaner för anläggningar som utnyttjar energi från förnybara energikällor. Bestämmelser och riktlinjer som gäller planering bör utformas med tanke på sådan kostnadseffektiv och miljövänlig utrustning för värme, kyla och el som utnyttjar förnybara energikällor. Det här direktivet, särskilt bestämmelserna om tillståndsförfarandets varaktighet och hur det ska organiseras, bör gälla utan att det påverkar internationell rätt och unionsrätten. Detta gäller bl.a. bestämmelser om miljöskydd och människors hälsa.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Skäl 43
(43)  Vid tillämpning av detta direktiv är ursprungsgarantiernas enda funktion att visa för slutkunden att en viss andel eller mängd energi har producerats från förnybara energikällor. En ursprungsgaranti kan, oberoende av vilken energi det gäller, överföras från en innehavare till en annan. I syfte att garantera att en enhet förnybar energi endast kan överlämnas en gång till en kund bör emellertid dubbelt räknande och dubbelt överlämnande av ursprungsgarantier undvikas. Energi från förnybara energikällor vars åtföljande ursprungsgaranti sålts separat av producenten bör inte överlämnas eller säljas till slutkunden som energi från förnybara energikällor.
 (43)  Vid tillämpning av detta direktiv är ursprungsgarantiernas enda funktion att visa för slutkunden att en viss andel eller mängd energi har producerats från förnybara energikällor. En ursprungsgaranti kan, oberoende av vilken energi det gäller, överföras från en innehavare till en annan. I syfte att garantera att en enhet förnybar energi endast kan överlämnas en gång till en kund bör emellertid dubbelt räknande och dubbelt överlämnande av ursprungsgarantier undvikas. Energi från förnybara energikällor vars åtföljande ursprungsgaranti sålts separat av producenten bör inte överlämnas eller säljas till slutkunden som energi från förnybara energikällor. Det är viktigt att skilja mellan å ena sidan miljöcertifikat som används för stödsystem, å andra sidan ursprungsgarantier.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Skäl 45
(45)  Det är viktigt att tillhandahålla information om hur den el som fått stöd fördelas till slutkunderna. För att förbättra kvaliteten på denna information till konsumenterna bör medlemsstaterna säkerställa att ursprungsgarantier utfärdas för alla enheter förnybar energi som produceras. I syfte att undvika dubbel kompensation bör dessutom producenter av förnybar energi som redan erhåller ekonomiskt stöd inte beviljas ursprungsgarantier. Dessa ursprungsgarantier bör dock användas för offentliggörande, så att slutkonsumenterna kan få tydliga, tillförlitliga och tillräckliga bevis för att de relevanta energienheterna är producerade från förnybara energikällor. Dessutom bör ursprungsgarantierna, när det gäller el för vilken stöd beviljats, auktioneras ut på marknaden och intäkterna bör användas till att minska de offentliga subventionerna av förnybar energi.
 (45)  Det är viktigt att tillhandahålla information om hur den el som fått stöd fördelas till slutkunderna. För att förbättra kvaliteten på denna information till konsumenterna bör medlemsstaterna säkerställa att ursprungsgarantier utfärdas för alla enheter förnybar energi som produceras.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Skäl 49
(49)  Möjligheterna att skapa ekonomisk tillväxt genom innovation och en hållbar konkurrenskraftig energipolitik har konstaterats. Produktionen av energi från förnybara energikällor är ofta beroende av lokala eller regionala små och medelstora företag. Investeringar i regional och lokal produktion av energi från förnybara energikällor skapar betydande möjligheter till tillväxt och sysselsättning i medlemsstaterna och deras regioner. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför stödja nationella och regionala utvecklingsåtgärder i dessa områden, uppmuntra utbyte av bästa metoder för produktion av energi från förnybara energikällor mellan lokala och regionala utvecklingsinitiativ och främja användningen av sammanhållningspolitiskt stöd på detta område.
 (49)  Möjligheterna att skapa ekonomisk tillväxt genom innovation och en hållbar konkurrenskraftig energipolitik har konstaterats. Produktionen av energi från förnybara energikällor är ofta beroende av lokala eller regionala små och medelstora företag. Investeringar i regional och lokal produktion av energi från förnybara energikällor skapar betydande möjligheter till utveckling av det lokala näringslivet, hållbar tillväxt och kvalificerad sysselsättning i medlemsstaterna och deras regioner. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför främja och stödja nationella och regionala utvecklingsåtgärder i dessa områden, uppmuntra utbyte av bästa metoder för produktion av energi från förnybara energikällor mellan lokala och regionala utvecklingsinitiativ och i större utsträckning erbjuda tekniskt stöd och utbildningsprogram för att förbättra den tillsynsmässiga, tekniska och ekonomiska sakkunskapen på fältet och öka kunskaperna om tillgängliga finansieringsmöjligheter, inbegripet en mer riktad användning av unionsmedel, såsom användningen av sammanhållningspolitiskt stöd på detta område.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Skäl 49a (nytt)
(49a)  Lokala och regionala myndigheter fastställer ofta mål för förnybar energi som är mer ambitiösa än de nationella målen. Regionala och lokala åtaganden om att stimulera utvecklingen av förnybar energi och energieffektivitet får i dag stöd genom nätverk såsom initiativen borgmästaravtalet, smarta städer eller smarta samhällen och genom att handlingsplaner för hållbar energi tas fram. Sådana nätverk är oumbärliga och bör utvidgas eftersom de ökar medvetenheten och underlättar utbyte av bästa praxis och tillgängligt finansiellt stöd. I det sammanhanget bör kommissionen även stödja intresserade regioner och lokala myndigheter, som är föregångare på detta område, med att arbeta över gränserna genom att ge stöd till inrättandet av samarbetsmekanismer, såsom europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som gör det möjligt för offentliga myndigheter i olika medlemsstater att samarbeta och tillhandahålla gemensamma tjänster och projekt, utan att det först krävs att ett internationellt avtal undertecknas och ratificeras av de nationella parlamenten.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Skäl 49b (nytt)
(49b)  Lokala myndigheter och städer går i bräschen för att föra energiomställningen framåt och bygga ut systemet med förnybar energi. Eftersom de lokala självstyrelseorganen är den styresnivå som står närmast medborgarna är de avgörande för utverkandet av allmänhetens stöd för unionens energi- och klimatmål samtidigt som de bygger ut mer decentraliserade och integrerade energisystem. Det är viktigt att säkerställa bättre tillgång till finansiering för städer, småstäder och regioner för att främja investeringar i lokal förnybar energi.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Skäl 49c (nytt)
(49c)  Andra innovativa åtgärder för att attrahera fler investeringar i nya tekniker bör också övervägas, såsom energiprestandakontrakt och standardiseringsprocesser i offentlig finansiering.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Skäl 50
(50)  Vid främjandet av utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor är det nödvändigt att ta i betraktande dess positiva inverkan på regionala och lokala utvecklingsmöjligheter, exportmöjligheter, social sammanhållning och sysselsättning, inte minst när det gäller små och medelstora företag och oberoende energiproducenter.
 (50)  Vid främjandet av utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor är det nödvändigt att ta i betraktande dess positiva inverkan på regionala och lokala utvecklingsmöjligheter, exportmöjligheter, social sammanhållning och sysselsättning, inte minst när det gäller små och medelstora företag och oberoende energiproducenter, såsom egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Skäl 51
(51)  De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat utbud och beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen. Det är därför nödvändigt att främja användningen av förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd.
 (51)  De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i EUF-fördraget. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat och dyrare utbud samt beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor, i synnerhet biomassa och havsenergi. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen och bli områden med 100 % förnybar energi. Det är därför nödvändigt att anpassa strategin för förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner, öka försörjningstryggheten och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd. De yttersta randområdena bör dessutom kunna utnyttja sina resurser till fullo, med beaktande av strikta hållbarhetskriterier och i överensstämmelse med lokala villkor och behov, för att produktionen av förnybar energi ska öka och områdena bli mera självförsörjande med energi.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Skäl 52
(52)  Det är lämpligt att möjliggöra utvecklingen av decentraliserad teknik för energi från förnybara energikällor på icke-diskriminerande villkor och utan att hindra finansieringen av investeringar i infrastruktur. Utvecklingen mot en decentraliserad energiproduktion har många fördelar såsom utnyttjandet av lokala energikällor, förbättrad lokal trygg energiförsörjning, kortare transportsträckor och minskade förluster vid energitransmission. Sådan decentralisering främjar också samhällsutvecklingen och sammanhållningen genom att erbjuda inkomstkällor och skapa lokala arbetstillfällen.
 (52)  Det är lämpligt att möjliggöra utvecklingen av decentraliserad teknik för energi från förnybara energikällor samt lagring av denna energi på icke-diskriminerande villkor och utan att hindra finansieringen av investeringar i infrastruktur. Utvecklingen mot en decentraliserad energiproduktion har många fördelar såsom utnyttjandet av lokala energikällor, förbättrad lokal trygg energiförsörjning, kortare transportsträckor och minskade förluster vid energitransmission. Sådan decentralisering främjar också samhällsutvecklingen och sammanhållningen genom att erbjuda inkomstkällor och skapa lokala arbetstillfällen.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Skäl 53
(53)  Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas i vissa fall så att människor som bor i lägenhet t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i småhus.
 (53)  Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Taxor och ersättning för egenförbrukning bör stimulera utveckling av smartare teknik för integration av förnybar energi och motivera egenförbrukare av förnybar energi att fatta investeringsbeslut som gynnar både konsumenten och nätet. För att det ska gå att uppnå en sådan balans måste man säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har rätt till ersättning för den egenproducerade el från förnybar energi som de matar in i nätet; en ersättning som återspeglar marknadsvärdet på den inmatade elen såväl som långsiktiga värden för nätet, miljön och samhället. Detta måste avse både de långsiktiga kostnaderna och vinsterna med egenförbrukning, med beaktande av att man på så vis undviker kostnader för nätet, samhället och miljön, i synnerhet om egenförbrukningen förenas med andra distribuerade energiresurser såsom energieffektivitet, energilagring, efterfrågeflexibilitet och lokala nät. Ersättningen bör fastställas på grundval av den kostnads-nyttoanalys av distribuerade energiresurser som anges i artikel 59 i [Europaparlamentets och rådets direktiv [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0380(COD)].
Ändring 51
Förslag till direktiv
Skäl 53a (nytt)
(53a)  Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas i vissa fall så att lägenhetsinvånare t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i enfamiljsbostäder. Genom att möjliggöra kollektiv egenförbrukning låter man också lokalsamhällen som satsar på förnybar energi främja energieffektiviteten på hushållsnivå och bidra till att bekämpa energifattigdom genom minskad energianvändning och lägre distributionstaxor. Medlemsstaterna bör utnyttja denna möjlighet genom att, bland annat, utvärdera möjligheten att låta sådana hushåll delta som annars kanske inte skulle kunna delta, t.ex. utsatta konsumenter och hyresgäster.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Skäl 53b (nytt)
(53b)  Medlemsstaterna måste säkerställa att reglerna för konsumtion följs och att det införs eller skärps åtgärder för bekämpning av försäljning utan samtycke, ohederliga försäljningsmetoder och felaktiga argument avseende installation av utrustning för förnybar energi som i första hand drabbar de mest utsatta i samhället (såsom äldre personer och personer som bor i landsbygdsområden).
Ändring 53
Förslag till direktiv
Skäl 54
(54)  Lokalt medborgardeltagande i projekt för förnybar energi via lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har gett ett betydande mervärde när det gäller lokal acceptans av förnybar energi och tillgång till kompletterande privat kapital. Detta lokala deltagande kommer att bli desto viktigare i ett läge med ökande kapacitet för förnybar energi i framtiden.
 (54)  Lokalt medborgardeltagande och de lokala myndigheternas deltagande i projekt för förnybar energi via lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har gett ett betydande mervärde när det gäller lokal acceptans av förnybar energi och tillgång till kompletterande privat kapital, vilket leder till lokala investeringar, ökad valfrihet för konsumenter och ökat deltagande i energiomställningen från de hushålls sida som annars kanske inte kan delta, främjande av energieffektivitet på hushållsnivå samt bättre bekämpning av energifattigdom genom minskad energiförbrukning och lägre distributionstaxor. Detta lokala deltagande kommer att bli desto viktigare i ett läge med ökande kapacitet för förnybar energi i framtiden.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Skäl 55a (nytt)
(55a)  Det är viktigt att medlemsstaterna säkerställer att nätkostnader och nätavgifter rättvist och utan snedvridning påförs alla användare av elsystemet. Alla nättariffer bör återspegla kostnaderna.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Skäl 57
(57)  Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder inom värme- och kylsektorn för att nå sina mål för 2020 när det gäller förnybar energi. Eftersom det saknas bindande nationella mål för perioden efter 2020 kan det hända att de övriga nationella incitamenten inte är tillräckliga för att nå de långsiktiga målen för minskade koldioxidutsläpp för 2030 och 2050. För att man ska ligga i linje med dessa mål, stärka säkerheten för investerare och främja utvecklingen av en unionsmarknad för förnybar värme och kyla samtidigt som principen om energieffektivitet först respekteras, bör medlemsstaternas insatser uppmuntras när det gäller leverans av förnybar värme och kyla för att bidra till en gradvis ökning av andelen förnybar energi. Med tanke på fragmenteringen på vissa marknader för värme och kyla är det av yttersta vikt att säkerställa flexibilitet i utformningen av en sådan insats. Det är också viktigt att se till att en eventuell användning av förnybar värme och kyla inte har negativa bieffekter för miljön.
 (57)  Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder inom värme- och kylsektorn för att nå sina mål för 2020 när det gäller förnybar energi. För att man ska ligga i linje med dessa mål, stärka säkerheten för investerare och främja utvecklingen av en unionsmarknad för förnybar värme och kyla samtidigt som principen om energieffektivitet först respekteras, bör medlemsstaternas insatser uppmuntras när det gäller leverans av förnybar värme och kyla för att bidra till en gradvis ökning av andelen förnybar energi. Med tanke på fragmenteringen på vissa marknader för värme och kyla är det av yttersta vikt att säkerställa flexibilitet i utformningen av en sådan insats. Det är också viktigt att se till att en eventuell användning av förnybar värme och kyla inte har negativa bieffekter för miljön och för människors hälsa.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Skäl 59a (nytt)
(59a)  Hushållskonsumenter och lokalsamhällen som bedriver handel genom flexibilitet, egenförbrukning eller försäljning av egenproducerad el bör få ha kvar sina rättigheter som konsumenter, inbegripet rätten att teckna avtal med valfri leverantör och att byta leverantör.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Skäl 60
(60)  De potentiella synergieffekterna mellan insatser för att öka utnyttjandet av förnybar värme och kyla och de befintliga systemen enligt direktiven 2010/31/EU och 2012/27/EU bör betonas. Medlemsstaterna bör i möjligaste mån ha möjlighet att använda befintliga administrativa strukturer för att genomföra sådana insatser för att minska den administrativa bördan.
 (60)  Användningen av effektiva värme- och kylsystem som baseras på förnybar energi bör gå hand i hand med en omfattande renovering av byggnader för att på så vis minska konsumenternas energiefterfrågan och energikostnader, och bidra till att minska energifattigdomen samt skapa kvalificerade lokala arbetstillfällen. Därför bör de potentiella synergieffekterna mellan insatser för att öka utnyttjandet av förnybar värme och kyla och de befintliga systemen enligt direktiven 2010/31/EU och 2012/27/EU betonas. Medlemsstaterna bör i möjligaste mån ha möjlighet att använda befintliga administrativa strukturer för att genomföra sådana insatser för att minska den administrativa bördan.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Skäl 61a (nytt)
(61a)  Det är viktigt att man på området intelligenta transporter satsar mer på utvecklingen och utbyggnaden av elektromobilitet i vägtrafiken, liksom att man påskyndar införandet av avancerad teknik för innovativ järnvägstrafik, genom att prioritera initiativet Shift2Rail, som gynnar ren kollektivtrafik.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Skäl 62
(62)  I den europeiska strategin för en utsläppssnål rörlighet från juli 2016 framhölls att livsmedelsbaserade biobränslen har en mycket begränsad roll när det gäller att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och att de bör fasas ut gradvis och ersättas med avancerade biobränslen. För att förbereda övergången till avancerade biobränslen och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen, producerade från livsmedels- och fodergrödor, som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av det unionsmål som anges i detta direktiv.
 (62)  Om betesmark eller jordbruksmark som tidigare var avsedd för produktion av livsmedel och foder läggs om till produktion av biobränsle, måste man även i fortsättningen tillgodose efterfrågan på annat än bränsle, antingen genom att man intensifierar den nuvarande produktionen eller genom att man börjar använda icke-jordbruksmark på annat håll för produktionsändamål. Det sistnämnda fallet utgör indirekt ändring av markanvändning, och vid omställning av mark med stora kollager kan detta leda till betydande utsläpp av växthusgaser. I den europeiska strategin för en utsläppssnål rörlighet från juli 2016 framhölls att livsmedelsbaserade biobränslen har en mycket begränsad roll när det gäller att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och att de bör fasas ut gradvis och ersättas med avancerade biobränslen. För att förbereda övergången till avancerade biobränslen och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen, producerade från livsmedels- och fodergrödor, som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av det unionsmål som anges i detta direktiv, varvid man bör ge en särställning åt sådana grödobaserade biobränslen som har hög växthusgaseffektivitet och innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning. Ibruktagandet av avancerade biobränslen och elektromobilitet bör påskyndas.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Skäl 63a (nytt)
(63a)  Unionen och medlemsstaterna bör sikta på att öka andelen förnybara energikällor i energimixen, minska den totala energianvändningen inom transportväsendet och öka energieffektiviteten inom alla transportsektorer. Åtgärder för detta skulle kunna främjas både inom transportplanering och produktion av mer energieffektiva bilar.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Skäl 63b (nytt)
(63b)  Bränsleeffektivitetsnormer för vägtransport skulle vara ett effektivt sätt att främja användningen av förnybara alternativ inom transportsektorn, ytterligare minska växthusgasutsläppen och på lång sikt nå fram till att fossila bränslen frångås inom transportsektorn. Bränsleeffektivitetsnormerna bör vidareutvecklas, i takt med teknikens och klimat- och energimålens utveckling.
Ändring 286
Förslag till direktiv
Skäl 63c (nytt)
(63c)  Avancerade biobränslen förväntas få en viktig roll för att minska luftfartens växthusgasutsläpp, och därför måste inblandningsskyldigheten för sådana bränslen också uppfyllas just för bränsle som levereras till luftfarten. Strategier bör tas fram på unions- och medlemsstatsnivå för att uppmuntra till verksamhetsåtgärder som resulterar i lägre bränsleförbrukning inom sjöfarten och satsningar på forskning och utveckling som leder till fler vind- och soldrivna sjötransporter.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Skäl 65a (nytt)
(65a)  För att andelen förnybar el inom transportsektorn ska kunna redovisas mer exakt bör en lämplig metod utarbetas samt olika tekniska och teknologiska lösningar för detta ändamål undersökas.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Skäl 66
(66)  Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör en utvärdering äga rum efter antagandet av direktivet för att bedöma möjligheten att utsträcka bilagan till nya råvaror.
 (66)  Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör bilagan regelbundet utvärderas.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Skäl 68
(68)  För att fullt ut utnyttja biomassans potential att minska koldioxidutsläppen i ekonomin genom att använda den i material och för energiändamål, bör unionen och medlemsstaterna på ett hållbart sätt främja befintliga skogs- och jordbruksresurser i större utsträckning samt utveckla nya system för skogsbruks- och jordbruksproduktion.
 (68)  För att fullt ut utnyttja biomassans potential att minska koldioxidutsläppen i ekonomin genom att använda den i material och för energiändamål, bör unionen och medlemsstaterna på ett hållbart sätt främja energianvändning endast i form av att befintliga skogs- och jordbruksresurser i större utsträckning tas i anspråk, samt utveckla nya system för skogsbruks- och jordbruksproduktion, förutsatt att kriterierna för hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp följs.
Ändring 287
Förslag till direktiv
Skäl 68a (nytt)
(68a)  Synergin mellan den cirkulära ekonomin, bioekonomin och främjandet av förnybar energi bör betonas ytterligare för att säkerställa att råvaruanvändningen blir den värdefullaste och miljöutfallet det bästa. De politiska åtgärder som unionen och medlemsstaterna vidtar för att främja produktion av förnybar energi bör alltid respektera principen om resurseffektivitet och optimal användning av biomassa.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Skäl 69
(69)  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör alltid produceras på ett hållbart sätt. De biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används för att uppnå det unionsmål som fastställs i detta direktiv och de som omfattas av stödsystem bör därför uppfylla hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp.
 (69)  Förnybar energi bör alltid produceras på ett hållbart sätt. De biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används för att uppnå de mål som fastställs i detta direktiv och de former av förnybar energi som omfattas av stödsystem bör därför uppfylla hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Skäl 71
(71)  Produktionen av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen och de stimulansåtgärder för användning av dessa produkter som föreskrivs i detta direktiv bör inte få leda till att landområden med biologisk mångfald förstörs. Sådana ändliga resurser, som i olika internationella fördrag anses vara viktiga för hela mänskligheten, bör bevaras. Därför är det nödvändigt att fastställa hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp varigenom biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bara kan bli föremål för stimulansåtgärder om det garanteras att jordbruksråvaran inte producerats i områden med biologisk mångfald eller, när det gäller områden som utsetts till naturskyddsområden eller till skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter, den relevanta behöriga myndigheten påvisar att produktionen av jordbruksråvaran inte inverkar negativt på dessa syften. Skogar bör betraktas som biologiskt rika enligt hållbarhetskriterierna, när de är naturskogar enligt den definition som FN:s organisation för livsmedel och jordbruk (FAO) använder i sin globala bedömning av skogsresurserna eller om de omfattas av nationell naturskyddslagstiftning. Områden där uttag av icke träbaserade skogsprodukter förekommer bör betraktas som biologiskt rika skogar, förutsatt att den mänskliga inverkan är liten. Andra typer av skog enligt de definitioner som används av FAO, t.ex. modifierad naturlig skog, halvnaturlig skog och planterad skog bör inte betraktas som naturskog. Med tanke på vissa typer av gräsmark med stor biologisk mångfald, såväl tempererade som tropiska, bland annat savanner med stor biologisk mångfald, stäpper, områden med buskvegetation och prärier, bör biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs av jordbruks råvaror från sådan mark inte kunna bli föremål för stimulansåtgärder enligt detta direktiv. Kommissionen bör, i enlighet med senaste vetenskapliga rön och tillämpliga internationella normer, ta fram kriterier för att fastställa vilka områden som utgör sådan gräsmark med stor biologisk mångfald.
 (71)  Produktionen av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen och de stimulansåtgärder för användning av dessa produkter som föreskrivs i detta direktiv bör inte få leda till eller uppmuntra till att den biologiska mångfalden påverkas negativt, vare sig inom eller utanför unionen. Sådana ändliga resurser, som i olika internationella fördrag anses vara viktiga för hela mänskligheten, bör bevaras. Därför är det nödvändigt att fastställa hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp varigenom biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bara kan bli föremål för stimulansåtgärder om det garanteras att jordbruksråvaran inte producerats i områden med biologisk mångfald eller, när det gäller områden som utsetts till naturskyddsområden eller till skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter, den relevanta behöriga myndigheten påvisar att produktionen av jordbruksråvaran inte inverkar negativt på dessa syften. Skogar bör betraktas som biologiskt rika enligt hållbarhetskriterierna, när de är naturskogar enligt den definition som FN:s organisation för livsmedel och jordbruk (FAO) använder i sin globala bedömning av skogsresurserna eller om de omfattas av nationell naturskyddslagstiftning. Områden där uttag av icke träbaserade skogsprodukter förekommer bör betraktas som biologiskt rika skogar, förutsatt att den mänskliga inverkan är liten. Andra typer av skog enligt de definitioner som används av FAO, t.ex. modifierad naturlig skog, halvnaturlig skog och planterad skog bör inte betraktas som naturskog. Den biologiska mångfalden samt dessa skogars kvalitet, hälsa, hållbarhet och livskraft bör dock garanteras. Med tanke på vissa typer av gräsmark med stor biologisk mångfald, såväl tempererade som tropiska, bland annat savanner med stor biologisk mångfald, stäpper, områden med buskvegetation och prärier, bör biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs av jordbruks råvaror från sådan mark inte kunna bli föremål för stimulansåtgärder enligt detta direktiv. Kommissionen bör, i enlighet med senaste vetenskapliga rön och tillämpliga internationella normer, ta fram kriterier för att fastställa vilka områden som utgör sådan gräsmark med stor biologisk mångfald.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Skäl 72a (nytt)
(72a)  Unionens hållbarhetskriterier för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör säkerställa att omställningen till en koldioxidsnål ekonomi stöder målen i kommissionens meddelande av den 2 december 2015, med titeln Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin, och strikt vägleds av unionens avfallshierarki, som fastställts i direktiv 2008/98/EG.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Skäl 73
(73)  Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör inte framställas på torvmark, eftersom odlingen av råvara på torvmark skulle leda till betydande kollagerförluster om marken dikas ytterligare för detta ändamål, och det är svårt att kontrollera att en sådan dränering inte sker.
 (73)  Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör inte framställas på odränerad torvmark eller våtmark, där detta skulle innefatta dränering av marken, eftersom odlingen av råvara på torvmark eller våtmark skulle leda till betydande kollagerförluster om marken dikas ytterligare för detta ändamål.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Skäl 74a (nytt)
(74a)  Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör framställas med hjälp av metoder som är förenliga med skyddet av jordbeskaffenheten och det organiska kolet i marken.
Ändring 71
Förslag till direktiv
Skäl 75
(75)  Det är lämpligt att införa unionsomfattande hållbarhetskriterier och kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser för biobränslen som används för elproduktion, uppvärmning och kylning i syfte att fortsätta att säkerställa stora minskningar av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslealternativ, undvika oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt och främja den inre marknaden.
 (75)  Det är lämpligt att införa unionsomfattande hållbarhetskriterier och kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser för biobränslen som används för elproduktion, uppvärmning och kylning i syfte att fortsätta att säkerställa stora minskningar av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslealternativ, undvika oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt och främja den inre marknaden. Utan att det påverkar den oinskränkta aktningen för primära resurser med högt miljövärde, bör man kunna använda de yttersta randområdenas resurspotential för att öka produktionen av förnybar energi och områdenas energisjälvförsörjning.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Skäl 76
(76)  För att säkerställa att skörden, trots den ökade efterfrågan på biomassa från skogsbruk, sker på ett hållbart sätt i skogar där föryngring säkerställs, att särskild uppmärksamhet ägnas områden som uttryckligen har utsetts till områden för skydd av biologisk mångfald, landskap och specifika naturelement, att den biologiska mångfaldens resurser bevaras och att kollager spåras, bör träråvaror komma endast från skogar som skördas i enlighet med de principer för hållbart skogsbruk som tagits fram inom ramen för internationella skogsprocesser, t.ex. ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (Forest Europe) och genomförs genom nationell lagstiftning eller bästa förvaltningspraxis på skogsbruksföretagsnivå. Aktörer bör vidta lämpliga åtgärder för att minimera riskerna med att använda icke hållbar skogsbiomassa för produktion av bioenergi. I detta syfte bör berörda aktörer införa en riskbaserad metod. I detta sammanhang är det lämpligt att kommissionen utvecklar en operativ vägledning för kontroll av efterlevnaden av den riskbaserade metoden, efter samråd med kommittén för styrning av energiunionen och ständiga kommittén för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG24.
 (76)  För att säkerställa att skörden, trots den ökade efterfrågan på biomassa från skogsbruk, sker på ett hållbart sätt i skogar där föryngring säkerställs, att särskild uppmärksamhet ägnas områden som uttryckligen har utsetts till områden för skydd av biologisk mångfald, landskap och specifika naturelement, att den biologiska mångfaldens resurser bevaras och att kollager spåras, bör träråvaror komma endast från skogar som skördas i enlighet med de principer för hållbart skogsbruk som tagits fram inom ramen för internationella skogsprocesser, t.ex. ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (Forest Europe) och genomförs genom nationell lagstiftning eller bästa förvaltningspraxis på försörjningsbasnivå. Aktörerna bör säkerställa att det vidtas åtgärder för att negativa miljökonsekvenser av skörden undviks eller begränsas. I detta syfte bör berörda aktörer införa en riskbaserad metod. I detta sammanhang är det lämpligt att kommissionen utvecklar arrangemang för genomförandet av kraven, utgående från bästa praxis i medlemsstaterna, såväl som en operativ vägledning för kontroll av efterlevnaden av den riskbaserade metoden, efter samråd med kommittén för styrning av energiunionen och ständiga kommittén för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG24.
Ändring 74
Förslag till direktiv
Skäl 76a (nytt)
(76a)  Om något enda hållbarhetskriterium för biomassa från skogsbruk inte uppfylls i en medlemsstats nationella lagstiftning eller praxis, bör mer information om det kriteriet tillhandahållas på försörjningsbasnivå, utan att det krävs ytterligare information om de kriterier som redan uppfylls på medlemsstatsnivå.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Skäl 76b (nytt)
(76b)  En ”riskbaserad metod” bör utföras, med början på nationell nivå. Om kraven i något enda kriterium inte föreskrivs i nationell lagstiftning eller övervakning, bör information om detta ges på försörjningsbasnivå för att minska risken för produktion av ohållbar skogsbiomassa.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Skäl 76c (nytt)
(76c)  Uttaget för energiändamål har ökat och förväntas fortsätta öka, vilket leder till att mer av dessa råvaror importeras från tredjeländer och produceras inom unionen. Aktörerna bör säkerställa att hållbarhetskriterierna följs vid skörden.
Ändring 77
Förslag till direktiv
Skäl 78
(78)  Biobränslen bör omvandlas till el och värme på ett effektivt sätt för att maximera försörjningstryggheten och minskningen av växthusgasutsläppen samt för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och minimera trycket på de begränsade biomassaresurserna. Av denna anledning bör offentligt stöd till anläggningar med en bränslekapacitet på minst 20 MW vid behov endast ges för högeffektiva kraftvärmeanläggningar enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU. Nuvarande stödsystem för biomassabaserad el bör dock tillåtas tills de löper ut för alla anläggningar för biomassa. Dessutom bör el som produceras med biomassa i nya anläggningar med en bränslekapacitet på 20 MW eller mer endast räknas när det gäller mål för förnybar energi och skyldigheter i fråga om högeffektiva kraftvärmeanläggningar. Enligt reglerna för statligt stöd bör medlemsstaterna dock tillåtas att bevilja offentligt stöd för produktion av förnybar energi till anläggningar, och räkna den el de producerar mot de mål och skyldigheter som gäller förnybar energi, för att undvika ett ökat beroende av fossila bränslen med högre klimat- och miljöpåverkan där medlemsstaterna, efter att ha uttömt alla tekniska och ekonomiska möjligheter att installera högeffektiva kraftvärmeverk som drivs med biomassa, skulle möta ett betydande hot mot en trygg elförsörjning.
 (78)  Biobränslen bör omvandlas till el och värme på ett effektivt sätt för att maximera försörjningstryggheten och minskningen av växthusgasutsläppen samt för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och minimera trycket på de begränsade biomassaresurserna. Av denna anledning bör offentligt stöd till anläggningar med en bränslekapacitet på minst 20 MW vid behov endast ges för högeffektiva kraftvärmeanläggningar enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU. Nuvarande stödsystem för biomassabaserad el bör dock tillåtas tills de löper ut för alla anläggningar för biomassa. Dessutom bör el som produceras med biomassa i nya anläggningar med en bränslekapacitet på 20 MW eller mer endast räknas när det gäller mål för förnybar energi och skyldigheter i fråga om högeffektiva kraftvärmeanläggningar. Enligt reglerna för statligt stöd bör medlemsstaterna dock tillåtas att bevilja offentligt stöd för produktion av förnybar energi till anläggningar, och räkna den el de producerar mot de mål och skyldigheter som gäller förnybar energi, för att undvika ett ökat beroende av fossila bränslen med högre klimat- och miljöpåverkan där medlemsstaterna, efter att ha uttömt alla tekniska och ekonomiska möjligheter att installera högeffektiva kraftvärmeverk som drivs med biomassa, skulle möta ett betydande hot mot en trygg elförsörjning. I synnerhet behövs det ett starkare stöd till anläggningar för produktion av förnybar energi från biomassa i de yttersta randområdena som är starkt beroende av energiimport, förutsatt att de uppfyller hållbarhetskriterier för produktion av sådan förnybar energi, vilka är anpassade till dessa regioners särdrag.
Ändring 78
Förslag till direktiv
Skäl 80
(80)  På grundval av erfarenheterna från det praktiska genomförandet av unionens hållbarhetskriterier är det lämpligt att stärka den roll som spelas av frivilliga internationella och nationella certifieringssystem för kontroll av överensstämmelse med hållbarhetskriterierna på ett harmoniserat sätt.
 (80)  På grundval av erfarenheterna från det praktiska genomförandet av unionens hållbarhetskriterier är det lämpligt att beakta den roll som spelas av frivilliga internationella och nationella certifieringssystem för kontroll av överensstämmelse med hållbarhetskriterierna på ett harmoniserat sätt.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Skäl 82
(82)  Frivilliga certifieringssystem spelar en allt större roll för att tillhandahålla bevis på efterlevnad av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp när det gäller biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Därför bör kommissionen kräva att frivilliga certifieringssystem, även de som redan har erkänts av kommissionen, regelbundet rapporterar om sin verksamhet. Sådana rapporter bör offentliggöras i syfte att öka insynen och förbättra kommissionens övervakning. Vidare skulle en sådan rapportering tillhandahålla den information som kommissionen behöver för att kunna rapportera om hur de frivilliga certifieringssystemen fungerar i syfte att kunna peka på bästa praxis och vid behov lägga fram ett förslag om hur denna bästa praxis bör främjas ytterligare.
 (82)  Frivilliga certifieringssystem kan spela en viktig roll för att tillhandahålla bevis på efterlevnad av minimikriterier för hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp när det gäller biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Därför bör kommissionen kräva att frivilliga certifieringssystem, även de som redan har erkänts av kommissionen, regelbundet rapporterar om sin verksamhet. Sådana rapporter bör offentliggöras i syfte att öka insynen och förbättra kommissionens övervakning. Vidare skulle en sådan rapportering tillhandahålla den information som kommissionen behöver för att kunna rapportera om hur de frivilliga certifieringssystemen fungerar i syfte att kunna peka på bästa praxis och vid behov lägga fram ett förslag om hur denna bästa praxis bör främjas ytterligare.
Ändring 80
Förslag till direktiv
Skäl 84
(84)  För att undvika en orimligt stor administrativ börda bör en förteckning över normalvärden för vanliga produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen fastställas och denna förteckning bör uppdateras och utvidgas, när nya pålitliga uppgifter finns att tillgå. Ekonomiska aktörer bör alltid vara berättigade att tillgodoräkna sig de värden avseende minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som anges i förteckningen. När normalvärdet för minskade växthusgasutsläpp från en produktionskedja är lägre än det fastställda minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp, bör producenter som önskar visa att de uppfyller minimivärdet ha skyldighet att visa att de faktiska utsläppen från produktionsprocessen är lägre än de som användes då normalvärdena räknades fram.
 (84)  För att undvika en orimligt stor administrativ börda bör en förteckning över normalvärden för vanliga produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen fastställas och denna förteckning bör uppdateras och utvidgas, när nya pålitliga uppgifter finns att tillgå. Ekonomiska aktörer bör alltid vara berättigade att tillgodoräkna sig de värden avseende minskade direkta växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som anges i förteckningen. När normalvärdet för minskade direkta växthusgasutsläpp från en produktionskedja är lägre än det fastställda minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp, bör producenter som önskar visa att de uppfyller minimivärdet ha skyldighet att visa att de faktiska utsläppen från produktionsprocessen är lägre än de som användes då normalvärdena räknades fram.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Skäl 85
(85)  Det är nödvändigt att fastställa tydliga regler för hur man ska beräkna minskningen av växthusgasutsläpp från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen samt deras fossila motsvarigheter.
 (85)  Det är nödvändigt att fastställa tydliga regler som baseras på objektiva och icke-diskriminerande kriterier för hur man ska beräkna minskningen av växthusgasutsläpp från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen samt deras fossila motsvarigheter.
Ändring 72
Förslag till direktiv
Skäl 99
(99)   För att ändra eller komplettera icke väsentliga delar av bestämmelserna i detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktion delegeras till kommissionen när det gäller förteckningen över råvaror för produktionen av avancerade biobränslen, som lämnar endast ett begränsat bidrag till bränsleleverantörernas skyldigheter på transportområdet; anpassningen av energiinnehållet i drivmedel till vetenskapliga och tekniska framsteg; metoden för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process; genomförandet av avtal om ömsesidigt erkännande av ursprungsgarantier; fastställande av regler för övervakning av hur systemet med ursprungsgarantier fungerar; och reglerna för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen liksom deras fossila motsvarigheter. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.
 (99)  För att ändra eller komplettera icke väsentliga delar av bestämmelserna i detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktion delegeras till kommissionen när det gäller förteckningen över råvaror för produktionen av avancerade biobränslen, som lämnar endast ett begränsat bidrag till bränsleleverantörernas skyldigheter på transportområdet; anpassningen av energiinnehållet i drivmedel till vetenskapliga och tekniska framsteg; metoden för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process; genomförandet av avtal om ömsesidigt erkännande av ursprungsgarantier; fastställande av regler för övervakning av hur systemet med ursprungsgarantier fungerar; reglerna för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen liksom deras fossila motsvarigheter; fastställande av en längsta tillåtna återbetalningsperiod som ett hållbarhetskriterium, i synnerhet för biomassa som innehåller lignocellulosa samt för att säkerställa fullständig insyn i alla sektorer av energiproduktionen, bör kommissionen senast den 31 december 2018 med hjälp av delegerade akter fastställa produktionskriterier för fossila bränslen och fossil energi. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.
Ändring 288
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led a
a)  energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och, geotermisk energi, omgivningsvärme, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.
 a)  energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, biometan, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led b
b)  omgivningsvärme: värmeenergi vid en lämplig temperaturnivå som utvinns eller hämtas med hjälp av värmepumpar som behöver el eller annan hjälpenergi för att fungera och som kan lagras i omgivningsluften, under den fasta jordytan eller i ytvatten. De rapporterade värdena ska fastställas på grundval av samma metod som används för rapportering av värmeenergi som utvinns eller hämtas med värmepumpar.
 b)  omgivningsenergi: termisk energi vid en lämplig temperaturnivå som kan lagras i omgivningsluften, dock inte i frånluft, i ytvatten eller i avloppsvatten. De rapporterade värdena ska fastställas på grundval av samma metod som används för rapportering av värmeenergi som utvinns eller hämtas med värmepumpar.
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led ba (nytt)
ba)  geotermisk energi: energi lagrad i form av värme under den fasta jordytan.
Ändring 289
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led c
c)  biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av avfall, inbegripet industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung .
 c)  biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, men med undantag för torv och material som är inneslutet i geologiska formationer och/eller fossiliserat, liksom också den biologiskt nedbrytbara delen av avfall, inbegripet industriavfall, affärsavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, samt bakterier.
Ändring 88
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led d
d)  slutlig energianvändning (brutto): energiprodukter som för energiändamål levereras till industrin, transportsektorn, hushållen, servicesektorn, inbegripet offentliga tjänster, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen, inbegripet användningen av el och värme inom energisektorn i samband med el- och värmeproduktion samt inbegripet förluster av el och värme vid distribution och transmission.
 d)  slutlig energianvändning (brutto): energiprodukter som för energiändamål levereras till industrin, transportsektorn, hushållen, servicesektorn, inbegripet offentliga tjänster, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen, inbegripet användningen av el och värme inom energisektorn i samband med el-, värme- och drivmedelsproduktion samt inbegripet förluster av el och värme vid distribution och överföring.
Ändring 89
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led e
e)  fjärrvärme eller fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från en central produktionskälla, via ett nät, till ett flertal byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer.
 e)  fjärrvärme eller fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från en central produktionskälla eller decentraliserade produktionskällor, via ett nät, till ett flertal byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer.
Ändring 90
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led f
f)  flytande biobränslen: vätskeformiga bränslen för andra energiändamål än för transportändamål, inbegripet el, uppvärmning och kylning, som framställs av biomassa.
 f)  flytande biobränslen: vätskeformiga bränslen för andra energiändamål än för transportändamål, inbegripet el, uppvärmning och kylning, som framställs av biomassa eller genom biomassa.
Ändring 290
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led g
g)  biodrivmedel: vätskeformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
 g)  biodrivmedel: vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
Ändring 91
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led i
i)  stödsystem: varje instrument, system eller mekanism som en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater tillämpar och som främjar användning av energi från förnybara energikällor genom att minska kostnaden för denna energi, öka försäljningspriset eller öka försäljningsvolymen av sådan köpt energi, genom införande av kvoter för energi från förnybara energikällor. Detta omfattar, men är inte begränsat till, investeringsstöd, skattebefrielser eller skattelättnader, skatteåterbetalningar, stödsystem med kvoter för energi från förnybara energikällor, inklusive system med gröna certifikat, samt system med direkt prisstöd, däribland inmatningspriser och stödutbetalningar.
 i)  stödsystem: varje instrument, system eller mekanism som en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater tillämpar och som främjar användning av energi från förnybara energikällor genom att minska kostnaden för denna energi, öka försäljningspriset eller öka försäljningsvolymen av sådan köpt energi, genom införande av kvoter för energi från förnybara energikällor. Detta omfattar, men är inte begränsat till, forskningsstöd och investeringsstöd, skattebefrielser eller skattelättnader, skatteåterbetalningar, stödsystem med kvoter för energi från förnybara energikällor, inklusive system med gröna certifikat, samt system med direkt prisstöd, däribland inmatningspriser och stödutbetalningar.
Ändring 93
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led q
q)  cellulosa från icke-livsmedel: material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m.), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall.
 q)  cellulosa från icke-livsmedel: material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m., samt vallväxter såsom gräs, klöver och alfalfa), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall.
Ändring 291
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led s
s)  förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung: flytande eller gasformiga bränslen av annat slag än biodrivmedel, vilkas energiinnehåll hämtas från andra förnybara energikällor än biomassa och som används inom transporter.
 s)  förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung: flytande eller gasformiga bränslen som används inom transporter och som är av annat slag än biodrivmedel, samt vilkas energiinnehåll hämtas från andra förnybara energikällor än biomassa och där eventuell råvara i form av kol uppfångas från omgivningsluften.
Ändring 95
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led z
z)  uppgradering: uppgradering av kraftverk som producerar förnybar energi, vilket bl.a. innebär att anläggningar eller driftsystem och driftsutrustning helt eller delvis byts ut, i syfte att ersätta kapacitet eller öka effektiviteten.
 z)  uppgradering: uppgradering av kraftverk som producerar förnybar energi, vilket bl.a. innebär att anläggningar eller driftsystem och driftsutrustning helt eller delvis byts ut, i syfte att öka eller ersätta kapacitet eller öka effektiviteten.
Ändring 96
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led y
y)  spillvärme eller spillkyla: värme eller kyla som genereras som biprodukt i industrianläggningar eller anläggningar för kraftproduktion och som skulle förflyktigas oanvända i luft eller vatten utan tillgång till ett fjärrvärme- eller kylsystem.
 y)  spillvärme eller spillkyla: värme eller kyla som genereras som oundviklig biprodukt, antingen i industrianläggningar eller anläggningar för kraftproduktion (efter att högeffektiv kraftvärme producerats eller om det inte går att använda kraftvärme), eller inom tjänstesektorn, och som skulle förflyktigas oanvända i luft eller vatten utan tillgång till ett fjärrvärme- eller kylsystem.
Ändring 97
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led aa
aa)  egenförbrukare av förnybar energi: en aktiv kund enligt definitionen i direktiv [MDI-direktivet] som konsumerar och får lagra och sälja förnybar el som produceras inom denna aktiva kunds fastighet, t.ex. ett flerfamiljshus, en kommersiell plats, en plats för gemensamma tjänster eller ett slutet distributionssystem; för sådana egenförbrukare av förnybar energi som inte är hushåll dock med förbehåll för att dessa verksamheter inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet.
 aa)  egenförbrukare av förnybar energi: en aktiv kund eller en grupp av kunder som agerar gemensamt enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0380(COD)] som konsumerar och får lagra och sälja förnybar el som produceras inom eller i närheten av deras fastighet, t.ex. ett flerfamiljshus, ett bostadsområde, en industrianläggning en kommersiell plats, en plats för gemensamma tjänster eller inom samma slutna distributionssystem, även genom aggregatorer; för sådana egenförbrukare av förnybar energi som inte är hushåll dock med förbehåll för att dessa verksamheter inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet.
Ändring 98
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led aaa (nytt)
aaa)  lokalsamhälle som satsar på förnybar energi: ett lokalt energisamhälle enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv ... [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0380(COD)], som uppfyller kraven i artikel 22.1 i detta direktiv.
Ändring 99
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led bb
bb)  egenförbrukning av förnybar energi: egenförbrukares produktion och förbrukning och, när detta är tillämpligt, lagring av förnybar el.
 bb)  egenförbrukning av förnybar energi: egenförbrukares produktion och förbrukning och, när detta är tillämpligt, lagring av förnybar energi.
Ändring 100
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led cc
cc)  energiköpsavtal: ett avtal enligt vilket en juridisk person avtalar om att köpa förnybar energi direkt från en energiproducent.
 cc)  avtal om köp av förnybar energi: ett avtal enligt vilket en juridisk eller fysisk person avtalar om att köpa förnybar energi direkt från en energiproducent.
Ändring 305
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led ee
ee)  avancerade biobränslen: biobränslen som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX.
 ee)  avancerade biobränslen: biobränslen som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX och från biomassaavfall och restbiomassa som inte kommer från livsmedels- eller fodergrödor, om sådan biomassa uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 26.
Ändring 103
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led ff
ff)  avfallsbaserade fossila bränslen: flytande och gasformiga bränslen som produceras från avfallsflöden av icke-förnybart ursprung, inklusive gaser från avfallshantering och avgaser.
 utgår
Ändring 104
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led ffa (nytt)
ffa)  återvunna kolbaserade bränslen: flytande och gasformiga bränslen som produceras från oundvikliga avfallsflöden av icke-förnybart ursprung, inklusive gaser från avfallshantering och avgaser, och som leder till avsevärt minskade växthusgasutsläpp under hela sin livscykel. Om de produceras från avfallsflöden från fast avfall ska endast sådant avfall som inte går att återanvända eller som inte kan återvinnas mekaniskt användas, och avfallshierarkin ska följas fullt ut som fastställts i direktiv 2008/98/EG. Om de produceras från gasformiga processutsläpp måste dessa utsläpp vara en oundviklig och oavsiktlig konsekvens av tillverkningsprocessen. Andelen gasformigt avfall som används vid produktionen av dessa återvunna kolbaserade bränslen får inte tillgodoräknas inom ramen för andra utsläppsminskningssystem, såsom EU:s utsläppshandelssystem.
Ändring 105
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led jj
jj)  skördetillstånd: en officiell handling som ger rätt att skörda skogsbiomassan.
 jj)  skördetillstånd: ett rättsligt tillstånd eller en liknande rätt i nationell och/eller regional lagstiftning att skörda skogsbiomassan.
Ändring 106
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led mm
mm)  skogsbruksföretag: ett eller flera skogsskiften och annan trädbevuxen mark som utgör en enda enhet ur skötsel- eller användningssynpunkt.
 mm)  försörjningsbas: den geografiska region där råvaran i form av biomassa har sitt ursprung.
Ändring 107
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led nn
nn)  bioavfall: biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler och jämförbart avfall från livsmedelsindustrin.
 nn)  bioavfall: biologiskt avfall enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG.
Ändring 108
Förslag till direktiv
Artikel 3 – rubriken
Unionens bindande övergripande mål för 2030
 Unionens bindande övergripande mål och nationella mål för 2030
Ändring 109
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 27 %.
 1.  Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 35 %.
Ändring 306
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1a (ny)
1a.   Varje medlemsstat ska se till att andelen energi från förnybara källor inom alla transportslag år 2030 uppgår till minst 12 % av den slutliga energianvändningen inom landets transportsektor. För att uppnå målet om 12 % energi från förnybara källor i den slutliga energianvändningen ska medlemsstaterna med verkan från och med den 1 januari 2021 ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från förnybara källor enligt artikel 25.
För att kunna räknas in i detta mål ska de minskade växthusgasutsläppen till följd av användning av biodrivmedel och biogas uppfylla kriterierna i artikel 26.7 vid en jämförelse med fossila bränslen i enlighet med metoden i artikel 28.1.
Om bidraget från biodrivmedel som produceras från livsmedels- och fodergrödor i en medlemsstat understiger 2 % och därför inte räcker för att täcka skillnaden mellan bränsleleverantörernas skyldighet och målet om 12 % för transporter, får den medlemsstaten anpassa sitt gränsvärde enligt artikel 7.1 med högst 2 %.
Ändring 111
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2
2.  Medlemsstaternas respektive bidrag till detta övergripande mål för 2030 ska fastställas och meddelas kommissionen inom ramen för deras integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artiklarna 3–5 och 9–11 i förordning [styrning].
 2.  Medlemsstaterna ska fastställa mål för att uppnå detta övergripande mål för 2030 inom ramen för sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artiklarna 3–5 och 9–13 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen 2016/0375(COD)]. Om kommissionen vid utvärderingen av de slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen 2016/0375(COD)] konstaterar att medlemsstaternas mål är otillräckliga för att unionens bindande övergripande mål ska uppnås, ska medlemsstater som har ett lägre mål än vad som föranleds av tillämpningen av formeln i bilaga Ia höja sitt mål i motsvarande mån.
Om en medlemsstat på grund av vederbörligen motiverade exceptionella omständigheter inte är på väg att uppnå sitt mål får medlemsstaten avvika från målet med högst 10 % och underrätta kommissionen om detta senast 2025. Om detta skulle äventyra uppnåendet av unionens bindande övergripande mål ska kommissionen och medlemsstaterna vidta korrigerande åtgärder av det slag som avses i artikel 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen 2016/0375(COD)] för att verkningsfullt avhjälpa bristen.
Ändring 321
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2a (ny)
2a.   Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella strategier, också stödsystemen, utformas i överensstämmelse med avfallshierarkin, enligt vad som anges i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG, och att det inte uppstår några större snedvridningar av marknaderna för (bi)produkter, avfall och restprodukter. Av omsorg om detta ska medlemsstaterna regelbundet se över sina nationella strategier och motivera alla avvikelser i de rapporter som krävs enligt artikel 18 c i Europaparlamentets och rådets förordning [om styrningen av energiunionen 2016/0375(COD)].
Ändring 113
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 4
4.  Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi.
 4.  Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi och stödja sådana projekt med en gränsöverskridande dimension.
Ändring 114
Förslag till direktiv
Artikel 4 – rubriken
Ekonomiskt stöd till el från förnybara energikällor
 Stöd till energi från förnybara energikällor
Ändring 322/rev
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1
1.  Inom ramen för reglerna om statligt stöd får medlemsstaterna tillämpa stödsystem för att nå det unionsmål som anges i artikel 3.1. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara utformade så att man undviker onödig snedvridning av elmarknaden och säkerställer att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella nätbegränsningar.
 1.  Medlemsstaterna får, i enlighet med artikel 195 i EUF-fördraget och om inte annat följer av artiklarna 107 och 108 i det fördraget, tillämpa stödsystem för att nå eller överträffa det unionsmål och de nationella mål som anges i artikel 3. För att råvarumarknaderna inte ska snedvridas i onödan bör stödsystemen för förnybar energi från biomassa utformas så, att de inte uppmuntrar till olämplig användning av biomassa primärt för energiproduktion, om det går att använda den för industrins behov eller som material och detta skapar ökat mervärde, varvid man vid utformningen också skulle kunna prioritera användningen av avfall och restprodukter. Medlemsstaterna bör beakta vilket utbud av hållbar biomassa som finns att tillgå.
Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara marknadsbaserade så att elmarknaden inte snedvrids, och de ska säkerställa att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella kostnader för systemintegration eller nätbegränsningar.
Ändring 116
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna kan tillämpa teknikneutrala eller teknikspecifika stödsystem. Teknikspecifika stödsystem kan användas särskilt av en eller flera av nedannämnda orsaker:
a)  Den långsiktiga potentialen hos en viss teknik.
b)  Behovet av teknisk eller regional diversifiering av energimixen.
c)  Effektiv systemplanering och nätanslutning.
d)  Nätbegränsningar och nätstabilitet.
e)  Miljöbetingade begränsningar.
Ändring 117
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 2
2.  Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det integrerar el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter.
 2.  Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det maximerar integrationen av el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter, samtidigt som förnybara energikällor får ersättning för marknadssnedvridningar.
Medlemsstaterna får föreskriva undantag för småskaliga anläggningar på mindre än 500 kW och för demonstrationsprojekt. För el från vindkraft ska tröskelvärdet dock vara 3 MW installerad elproduktionskapacitet eller 3 produktionsenheter.
Utan hinder av de ovannämnda tröskelvärdena i andra stycket får medlemsstaterna, med hjälp av andra mekanismer och förfaranden, stödja lokalsamhällen som satsar på förnybar energi.
Ändring 118
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Om stödet ges genom ett anbudsförfarande ska kraven i punkt 3a gälla om inte stödet är avsett för småskaliga anläggningar på mindre än 1 MW, och inte heller för vindkraftsprojekt med högst 6 produktionsenheter eller 6 MW eller för demonstrationsprojekt.
Ändring 119
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3a (ny)
3a.  Om stöd till förnybar energi beviljas genom anbudsförfaranden ska medlemsstaterna, för att säkerställa en hög förverkligandegrad för projekten:
a)  fastställa och offentliggöra icke-diskriminerande och öppna kriterier för förhandsurval och bestämmelser om projektets leveransperiod,
b)  samråda med berörda parter för att se över förslaget till kravspecifikationer,
c)  offentliggöra information om tidigare anbudsförfaranden, inbegripet projektens förverkligandegrad.
Ändring 120
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3b (ny)
3b.  Medlemsstaterna ska offentliggöra en långsiktig plan för de förväntade anslagen till stöd, varvid planen ska omfatta åtminstone de fem följande åren och innehålla en vägledande tidsplan, vid behov även med uppgifter om hur ofta anbudsförfaranden kommer att genomföras, samt om kapaciteten, budgeten eller det högsta stödbelopp som förväntas anslås per enhet samt stödberättigad teknik.
Ändring 121
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3c (ny)
3c.  Medlemsstaterna ska beakta särdragen hos lokalsamhällen som satsar på förnybar energi samt hos egenförbrukare när de utformar stödsystem, för att de ovannämnda ska kunna konkurrera på lika villkor.
Ändring 122
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3d (ny)
3d.  För att öka produktionen av energi från förnybara källor i de yttersta randområdena och på små öar får medlemsstaterna anpassa det ekonomiska stödet till projekt i dessa regioner för att beakta produktionskostnaderna till följd av deras särdrag i form av isolering och beroende av omvärlden.
Ändring 123
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska utvärdera effektiviteten i sitt stöd till el från förnybara energikällor åtminstone vart fjärde år. Beslut om fortsättning eller förlängning av stöd och utformningen av nytt stöd ska grunda sig på resultaten av utvärderingarna.
 4.  Medlemsstaterna ska utvärdera effektiviteten i sitt stöd till el från förnybara energikällor och de fördelningsmässiga konsekvenserna för olika konsumentgrupper, liksom också för den industriella konkurrenskraften, åtminstone vart fjärde år.
Vid utvärderingen ska hänsyn tas till vilka konsekvenser som eventuella ändringar av stödsystemen skulle kunna få för investeringar. Medlemsstaterna ska ta med denna utvärdering i sina nationella energi- och klimatplaner och uppdateringarna av dessa planer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Långtidsplaneringen av besluten om stöd och utformningen av nytt stöd ska grunda sig på resultaten av utvärderingarna, med beaktande av hur effektiva besluten på det hela taget är för uppnåendet av målen för förnybar energi och andra mål såsom rimliga prisnivåer och energisamhällens utveckling, samt av de fördelningsmässiga konsekvenserna för olika konsumentgrupper, liksom också för den industriella konkurrenskraften.
Ändring 124
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4a (ny)
4a.  Senast den ... [2021] och vart tredje år därefter ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om resultatet av stöd som ges genom anbudsförfaranden i Europeiska unionen, och framför allt se efter om förfarandena kan föra med sig
a)  minskade kostnader,
b)  bättre teknik,
c)  hög förverkligandegrad,
d)  deltagande på icke-diskriminerande villkor från små aktörers och lokala myndigheters sida.
Ändring 125
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4b (ny)
4b.  Senast den ... [sex månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] ska kommissionen se över riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi 2014-2020 (2014/C 200/01) för att de allmänna principerna i artikel 4 i detta direktiv fullständigt ska tas med i dessa riktlinjer.
Ändring 126
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4c (ny)
4c.  Medlemsstaterna, ska, genom undantag från punkt 1 i denna artikel, säkerställa att det inte inrättas något stödsystem för energi från förnybara energikällor för kommunalt avfall som inte uppfyller kraven om separat insamling i direktiv 2008/98/EG.
Ändring 127
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel.
 1.  Medlemsstaterna ska öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel. Medlemsstaterna får begränsa sitt stöd till att omfatta endast anläggningar i sådana medlemsstater med vilka de har en direkt anslutning genom sammanlänkningar.
Ändring 128
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 10 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2021 och 2025, och minst 15 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2026 och 2030, är öppet för anläggningar som är belägna i andra medlemsstater.
 2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 8 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2021 och 2025, och minst 13 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2026 och 2030, är öppet för anläggningar som är belägna i andra medlemsstater. Medlemsstaterna ska, i enlighet med artiklarna 7–13 i detta direktiv, själva få besluta i vilken mån de ska gå längre än dessa miniminivåer i sitt stöd till energi från förnybara energikällor som produceras i en annan medlemsstat.
Ändring 129
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna får begära att kommissionen undantar dem från de skyldigheter som fastställs i denna artikel, inbegripet beslutet att inte tillåta att anläggningar belägna på deras territorier deltar i stödsystem som anordnas i andra medlemsstater, av en eller flera av följande orsaker:
a)  Otillräcklig sammanlänkningskapacitet.
b)  Otillräckliga naturresurser.
c)  Skadeverkningar på energitryggheten eller på energimarknadens korrekta funktion i den medlemsstat som anhåller om undantaget.
Alla sådana undantag ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och göras till föremål för översyn senast den 31 december 2025.
Ändring 130
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 3
3.  Stödsystem får öppnas för gränsöverskridande deltagande bland annat genom öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem och gemensamma stödsystem. Tilldelningen av förnybar el som omfattas av stöd enligt öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden eller öppna certifikatsystem till medlemsstaternas respektive bidrag ska vara underkastad ett samarbetsavtal som fastställer bestämmelser för gränsöverskridande utbetalning av medel enligt principen om att energi bör räknas till godo för den medlemsstat som finansierar anläggningen.
 3.  Stödsystem får öppnas för gränsöverskridande deltagande bland annat genom öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem och gemensamma stödsystem. Tilldelningen av förnybar el som omfattas av stöd enligt öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem till medlemsstaternas respektive bidrag ska vara underkastad ett samarbetsavtal som fastställer bestämmelser för gränsöverskridande system, inbegripet villkor för deltagande och utbetalning av medel med beaktande av olika skatter och avgifter, enligt principen om att energi bör räknas till godo för den medlemsstat som finansierar anläggningen. Samarbetsavtalet ska syfta till att harmonisera de administrativa ramvillkoren i samarbetsländerna för att säkerställa lika villkor.
Ändring 131
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 4
4.  Kommissionen ska senast 2025 utvärdera nyttan av bestämmelserna i denna artikel för ett kostnadseffektivt införande av förnybar el i unionen. På grundval av denna utvärdering får kommissionen föreslå en höjning av de procentsatser som anges i punkt 2.
 4.  Kommissionen ska bistå medlemsstaterna under hela förhandlingsprocessen och inrättandet av samarbetsavtalen genom att tillhandahålla information och analyser, inbegripet kvantitativa och kvalitativa data om samarbetets direkta och indirekta kostnader och fördelar, såväl som vägledning och teknisk sakkunskap under hela processen. För detta ändamål ska den uppmuntra till utbyte av bästa praxis och ta fram mallar för samarbetsavtal som underlättar förfarandet.
Kommissionen ska senast 2025 utvärdera nyttan av bestämmelserna i denna artikel för ett kostnadseffektivt införande av förnybar el i unionen. På grundval av denna utvärdering får kommissionen föreslå en ändring av de procentsatser som anges i punkt 2.
Ändring 132
Förslag till direktiv
Artikel 6 – stycke 1
Utan att det påverkar anpassningar som är nödvändiga för att följa reglerna om statligt stöd ska medlemsstaterna säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet och ekonomin i understödda projekt.
 Medlemsstaterna ska säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för nya eller befintliga projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet, och inte heller ekonomin i understödda projekt.
Om andra regleringsinstrument ändras, och dessa ändringar påverkar understödda projekt som avser förnybar energi, ska medlemsstaterna säkerställa att ändringarna inte påverkar de understödda projektens ekonomi negativt.
Ändring 133
Förslag till direktiv
Artikel 6 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla eventuella ändringar av stödsystem sker på grundval av långsiktig planering i enlighet med artikel 4.4, tillkännages offentligt minst nio månader innan dess ikraftträdande och görs till föremål för ett insynsvänligt och inkluderande offentligt samråd. Alla större ändringar av ett befintligt stödsystem ska inbegripa en lämplig övergångsperiod innan det nya stödsystemet träder i kraft.
Om ändringar i lagstiftningen eller driften av nätet blir till avsevärd eller diskriminerande skada för ekonomin i understödda projekt ska medlemsstaterna säkerställa att dessa projekt får ersättning.
Ändring 307
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, vara högst 7 % av den slutliga energianvändningen inom väg- och järnvägstransporter i den medlemsstaten. Detta gränsvärde ska sänkas till 3,8 % år 2030 i enlighet med den plan som anges i del A i bilaga X. Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och får göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning.
 Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, inte överstiga bidraget från dessa till den slutliga bruttoenergianvändningen 2017 i den medlemsstaten och högst uppgå till 7 % av den slutliga bruttoanvändningen inom väg- och järnvägstransporter.
Bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras från palmolja ska vara 0 % från och med 2021. Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och får göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning och andra oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt.
Ändring 136
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 2 – stycke 1
2.  Vid tillämpning av punkt 1 a ska den slutliga elanvändningen (brutto) från förnybara energikällor beräknas som mängden el producerad i en medlemsstat från förnybara energikällor, inbegripet produktionen av el från egenförbrukare av förnybar energi och energisamhällen, dock med undantag av elproduktion från pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten.
 Vid tillämpning av punkt 1 a ska den slutliga elanvändningen (brutto) från förnybara energikällor beräknas som mängden el producerad i en medlemsstat från förnybara energikällor, inbegripet produktionen av el från egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, dock med undantag av elproduktion från pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten.
Ändring 137
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3 – stycke 3
Omgivningsvärmens energi som utvinns från värmepumpar ska beaktas vid tillämpning av punkt 1 b, under förutsättning att den slutliga nyttiggjorda mängden energi betydligt överskrider den mängd insatt primärenergi som krävs för att driva värmepumpen. Mängden värme som ska anses utgöra energi från förnybara energikällor enligt detta direktiv ska beräknas i enlighet med den metod som anges i bilaga VII.
 Omgivningsenergi och geotermisk energi som överförs med hjälp av värmepumpar för att producera värme och kyla ska beaktas vid tillämpning av punkt 1 b, under förutsättning att den slutliga nyttiggjorda mängden energi betydligt överskrider den mängd insatt primärenergi som krävs för att driva värmepumpen. Mängden värme som ska anses utgöra energi från förnybara energikällor enligt detta direktiv ska beräknas i enlighet med den metod som anges i bilaga VII.
Ändring 138
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3 – stycke 4a (nytt)
Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa metoder för beräkning av hur mycket förnybar energi som används för uppvärmning och kylning samt för fjärrvärme och fjärrkyla, samt för att se över bilaga VII om beräkningen av energi från värmepumpar.
Ändring 139
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 4 – led ba (nytt)
ba)  För uppnåendet av målet i artikel 3.1a ska bidraget från drivmedel till luftfarts- och sjöfartssektorn anses vara 2 respektive 1,2 gånger så stort som sitt energiinnehåll och bidraget av el från förnybara energikällor till vägfordon anses vara 2,5 gånger så stort som sitt energiinnehåll.
Ändring 140 och 308
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 5 – stycke 2
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX, för att lägga till råvaror men inte avföra dem. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden.
 Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den cirkulära ekonomin och den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen baserat på en livscykelanalys av utsläppen och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden.
Ändring 309
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3
Vartannat år ska kommissionen göra en utvärdering av förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX för att lägga till råvaror i linje med de principer som anges i denna punkt. Den första utvärderingen ska genomföras senast 6 månader efter [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, delarna A och B för att lägga till råvaror, men inte för att avföra dem.
 Vartannat år ska kommissionen göra en utvärdering av förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX för att lägga till råvaror i linje med de principer som anges i denna punkt. Den första utvärderingen ska genomföras senast sex månader efter [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, delarna A och B för att lägga till råvaror. Kommissionen ska göra en särskild utvärdering 2025 för att stryka råvaror från bilaga IX, och en eventuell delegerad akt till följd av detta ska antas inom ett år efter den utvärderingen.
Ändring 310
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3a (nytt)
Råvaror ska strykas från bilaga IX endast efter ett offentligt samråd och i enlighet med principerna om det ekonomiska stödets stabilitet enligt artikel 6. När råvaror stryks ska, utan att det påverkar artikel 26, befintliga anläggningar som producerar biodrivmedel från sådana råvaror få betrakta sådan energi som förnybar och räkna med den i bränsleleverantörernas skyldighet enligt artikel 25 upp till, men inte över, sina historiska produktionsnivåer.
Ändring 143
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 5a (ny)
5a.  När medlemsstaterna fastställer sin politik för att främja produktion av bränslen från råvaror som ingår i förteckningen i bilaga IX till detta direktiv, ska de ta vederbörlig hänsyn till den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, inklusive dess bestämmelser om ett livscykelstänkande vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av olika avfallsflöden.
Ändring 144
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 5a (ny)
5a.  Kommissionen ska underlätta inrättandet av gemensamma projekt mellan medlemsstater, särskilt genom riktat tekniskt stöd och projektutvecklingsstöd.
Ändring 145
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 1
1.  En eller flera medlemsstater får samarbeta med ett eller flera tredjeländer om alla typer av gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara energikällor. Detta samarbete får inbegripa privata aktörer.
 1.  En eller flera medlemsstater får samarbeta med ett eller flera tredjeländer om alla typer av gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara energikällor. Detta samarbete får inbegripa privata aktörer, och det ska ske i full överensstämmelse med internationell rätt.
Ändring 146
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca)  Elen har producerats i enlighet med internationell rätt, med särskilt fokus på människorättslagstiftning.
Ändring 147
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 3 – led e
e)  Ansökan gäller ett gemensamt projekt som uppfyller kriterierna i punkt 2 b och c och som kommer att använda gränsöverföringsförbindelsen, efter att den tagits i drift, och en mängd el som inte överstiger den mängd som kommer att exporteras till unionen efter det att gränsöverföringsförbindelsen tagits i drift.
 e)  Ansökan gäller ett gemensamt projekt som uppfyller kriterierna i punkt 2 b, c och ca och som kommer att använda gränsöverföringsförbindelsen, efter att den tagits i drift, och en mängd el som inte överstiger den mängd som kommer att exporteras till unionen efter det att gränsöverföringsförbindelsen tagits i drift.
Ändring 148
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 5 – led d
d)  innehålla en skriftlig bekräftelse beträffande b och c från det tredjeland inom vars territorium anläggningen ska tas i drift och andelen eller mängden el som produceras av den anläggning som kommer att användas inom det tredje landet.
 d)  innehålla en skriftlig bekräftelse beträffande punkt 2 b, c och ca ifrån det tredjeland inom vars territorium anläggningen ska tas i drift och andelen eller mängden el som produceras av den anläggning som kommer att användas inom det tredje landet.
Ändring 149
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska underlätta inrättandet av gemensamma stödsystem mellan medlemsstater, särskilt genom förmedling av riktlinjer och bästa praxis.
Ändring 150
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 1 – stycke 1
1.  Medlemsstaterna ska se till att de nationella reglerna för godkännande, certifiering och licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande nätinfrastruktur för transmission och distribution, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel eller andra energiprodukter, är proportionella och nödvändiga.
 Medlemsstaterna ska se till att de nationella regler för godkännande, certifiering och licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande överförings- och distributionsnät, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen eller andra energiprodukter, samt till förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, är proportionella och nödvändiga, och följer principen om ”energieffektivitet först”.
Ändring 151
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 1 – stycke 2 – led a
a)  att administrativa förfaranden förenklas så långt det är möjligt och genomförs på lämplig administrativ nivå,
 a)  att administrativa förfaranden förenklas så långt det är möjligt och genomförs på lämplig administrativ nivå och att förutsägbara tidsramar för utfärdandet av de tillstånd och licenser som krävs fastställs,
Ändring 152
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 1 – stycke 2 – led d
d)  att förenklade och mindre arbetskrävande godkännandeförfaranden, också i form av enkel anmälan om detta är tillåtet enligt gällande regelverk, fastställs för decentraliserade enheter för produktion av energi från förnybara energikällor.
 d)  att förenklade och mindre arbetskrävande godkännandeförfaranden, också i form av enkel anmälan, fastställs för mindre projekt och för decentraliserade enheter för produktion och lagring av energi från förnybara energikällor samt för egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi.
Ändring 153
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att investerare har tillräcklig förutsägbarhet när det gäller det planerade stödet för energi från förnybara källor. I detta syfte ska medlemsstaterna utarbeta och offentliggöra en långsiktig plan med avseende på förväntade anslag för stöd som omfattar åtminstone de tre följande åren och för varje system ange en preliminär tidsplan, kapacitet, budget som förväntas avsättas samt ett samråd med berörda parter om stödets utformning.
 utgår
Ändring 154
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå tar med bestämmelser för integrering och utbyggnad av förnybar energi och användningen av värme och kyla från oundvikligt avfall vid planering, utformning, byggande och renovering av stadsinfrastruktur, industri- eller bostadsområden och energiinfrastruktur, inbegripet nät för el, fjärrvärme och fjärrkyla, naturgas och alternativa bränslen.
 4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå tar med bestämmelser, dels för integrering och utbyggnad av förnybar energi, där det också ingår tidiga bedömningar av samhällsplanering, behov och lämplighet med beaktande av principen om ”energieffektivitet först” samt av utbud och efterfrågan, tillsammans med särskilda bestämmelser för egenförbrukning av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, dels för användningen av värme och kyla från oundvikligt avfall vid planering, utformning, byggande och renovering av stadsinfrastruktur, industri-, affärs- eller bostadsområden och energiinfrastruktur, inbegripet nät för el, fjärrvärme och fjärrkyla, naturgas och alternativa bränslen. Medlemsstaterna ska särskilt uppmuntra lokala och regionala administrativa organ att ta med uppvärmning och kylning från förnybara energikällor i planeringen av stadsinfrastrukturen, när så är lämpligt.
Ändring 155
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 5 – stycke 2
Vid fastställandet av sådana regler eller i sina stödsystem får medlemsstaterna beakta nationella åtgärder till förmån för avsevärt ökad energieffektivitet och med anknytning till kraftvärme och till passiva byggnader eller byggnader med lågt eller inget behov av energitillförsel.
 Vid fastställandet av sådana regler eller i sina stödsystem får medlemsstaterna beakta nationella åtgärder till förmån för avsevärt ökad egenförbrukning av förnybar energi, lokal energilagring, energieffektivitet och med anknytning till kraftvärme och till passiva byggnader eller byggnader med lågt eller inget behov av energitillförsel.
Ändring 156
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 5 – stycke 3
I sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska medlemsstaterna kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar, på ett sätt som beaktar resultaten av den kostnadsoptimeringsberäkning som utförts i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2010/31/EU. Medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås, bland annat med hjälp av en avsevärd andel förnybara energikällor.
 I sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska medlemsstaterna kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor eller av anläggningar som producerar förnybar energi används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar , på ett sätt som beaktar resultaten av den kostnadsoptimeringsberäkning som utförts i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2010/31/EU. Medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås bland annat med hjälp av fjärrvärme och fjärrkyla som producerats med en avsevärd andel förnybara energikällor, även sådana som produceras genom personlig eller kollektiv egenförbrukning av förnybar energi enlighet med artikel 21, eller genom kraftvärme som baseras på förnybar energi, samt genom spillvärme och spillkyla.
Ändring 157
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska säkerställa att nya offentliga byggnader, och befintliga sådana som genomgår betydande renoveringar, på nationell, regional och lokal nivå uppfyller en exemplarisk roll när det gäller detta direktiv från och med den 1 januari 2012. Medlemsstaterna får tillåta att denna skyldighet uppfylls bland annat genom att föreskriva att taken på offentliga eller blandade privata-offentliga byggnader används av tredje part för anläggningar som producerar energi från förnybara energikällor.
 6.  Medlemsstaterna ska säkerställa att nya offentliga byggnader, och befintliga sådana som genomgår betydande renoveringar, på nationell, regional och lokal nivå uppfyller en exemplarisk roll när det gäller detta direktiv från och med den 1 januari 2012. Medlemsstaterna får tillåta att denna skyldighet uppfylls bland annat genom att normerna för nära-nollenergibyggnader följs, enligt kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv [om byggnaders energiprestanda, 2016/0381(COD)], eller genom att föreskriva att taken på offentliga eller blandade privata-offentliga byggnader används av tredje part för anläggningar som producerar energi från förnybara energikällor.
Ändring 158
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 7
7.  Medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor och system som ger betydande sänkningar av energianvändningen. För att öka användningen av sådana system och sådan utrustning ska medlemsstaterna använda energi- eller miljömärkning eller andra lämpliga certifikat eller standarder utvecklade nationellt eller på unionsnivå, där sådana finns.
 7.  Medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor och system som ger betydande sänkningar av energianvändningen. Medlemsstaterna ska därför använda energi- eller miljömärkning eller andra lämpliga certifikat eller standarder utvecklade nationellt eller på unionsnivå, där sådana finns, och säkerställa att lämplig information och rådgivning ges om förnybara, mycket energieffektiva alternativ såväl som om vilka eventuella finansieringsinstrument och stimulansåtgärder som finns tillgängliga vid systembyte, för att främja ett ökat utbyte av gamla värmesystem, jämte framsteg med omställningen till lösningar som baseras på förnybar energi, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv ... [om byggnaders energiprestanda, 2016/0381(COD)].
Ändring 159
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 8
8.  Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor och användningen av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen.
 8.  Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor och användningen av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Vid bedömningen ska man särskilt överväga, dels en rumsanalys av områden där införandet lämpligen kan ske med låg ekologisk risk, dels potentialen för småskaliga hushållsprojekt. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen.
Ändring 160
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 8a (ny)
8a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå i sina rörlighets- och transportplaner tar med bestämmelser om integration och ibruktagande av transportslag som använder förnybar energi.
Ändring 161
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 9
9.  Medlemsstaterna ska undanröja administrativa hinder för företagens långfristiga energiköpsavtal i syfte att finansiera förnybar energi och underlätta spridningen av den.
 9.  Medlemsstaterna ska göra en bedömning av vilka lagstiftningshinder och administrativa hinder och vilken potential som finns inom deras territorier för företagens långfristiga avtal om köp av förnybar energi i syfte att finansiera förnybar energi och underlätta spridningen av den, varvid de ska säkerställa att dessa avtal inte belastas av oskäliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsbaserade. Om ett sådant avtal om köp av förnybar energi ingås ska motsvarande antal ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras på företagskundens vägnar. Denna stödjande ram ska utgöra en del av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Ändring 162
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 2
2.  Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och fatta ett rättsligt bindande beslut i slutet av processen.
 2.  Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och fatta ett rättsligt bindande beslut i slutet av processen. De sökande bör kunna lämna in alla relevanta handlingar i digital form.
Ändring 163
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 3
3.  Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska, i samarbete med systemansvariga för överförings- och distributionssystem, offentliggöra en handbok om förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt och projekt som avser egenförbrukare.
 3.  För att göra det lättare att få tag på den relevanta informationen ska den gemensamma administrativa kontaktpunkten, i samarbete med systemansvariga för överförings- och distributionssystem, inrätta en gemensam informationsplattform på internet med förklaring av förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt, projekt som avser egenförbrukare av förnybar energi samt projekt som avser lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. Om medlemsstaten bestämmer sig för att ha flera gemensamma administrativa kontaktpunkter ska informationsplattformen dirigera den sökande till den kontaktpunkt som är relevant för dennes ansökan.
Ändring 164
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 4
4.  Det tillståndsförfarande som avses i punkt 1 får inte överskrida en period på tre år, utom i de fall som anges i artiklarna 16.5 och 17.
 4.  Det tillståndsförfarande som avses i punkt 1 får inte överskrida en period på tre år, utom i de fall som anges i artiklarna 16.4a, 16.5 och 17.
Ändring 165
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 4a (ny)
4a.  För anläggningar med en elproduktionskapacitet på mellan 50 kW och 1 MW får tillståndsförfarandet inte överskrida en period på ett år. I vederbörligen motiverade undantagsfall kan denna tidsgräns förlängas med ytterligare tre månader.
De tidsperioder som avses i punkterna 4 och 4a ska gälla utan hinder av överklaganden till domstol och andra rättsmedel och får förlängas med högst den tid som förfarandena med överklaganden och andra rättsmedel varar.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de sökande kan anlita en mekanism för tvistlösning utanför domstol eller enkla och lättillgängliga rättsliga förfaranden för lösning av tvister om tillståndsförfaranden och utfärdande av tillstånd att bygga och driva anläggningar för produktion av förnybar energi.
Ändring 166
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten.
 5.  Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.4 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0379(COD)] ska medlemsstaterna säkerställa att uppgraderade projekt behåller rätten till nättillträde och nätanslutning, åtminstone i de fall där kapaciteten är oförändrad.
Ändring 354
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 5a (ny)
5a.   Medlemsstaterna ska genom sina tillståndsförfaranden eller koncessionsförfaranden säkerställa att 90 % av tankställena längs vägarna i det stomnät som inrättats genom förordning (EU) nr 1315/2013 senast den 31 december 2022 är utrustade med allmänt tillgängliga snabbladdningsstationer för elfordon. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att utvidga omfattningen av denna punkt till att gälla bränslen som omfattas av artikel 25.
Ändring 167
Förslag till direktiv
Artikel 17 – punkt 1
1.  Demonstrationsprojekt och anläggningar med en elproduktionskapacitet på mindre än 50 kW ska tillåtas att ansluta sig till nätet efter en anmälan till den systemansvarige för distributionssystemet.
 1.  Demonstrationsprojekt och anläggningar med en elproduktionskapacitet på mindre än 50 kW ska tillåtas att ansluta sig till nätet efter en anmälan till den systemansvarige för distributionssystemet.
Genom undantag från första stycket får den systemansvarige för distributionssystemet i motiverade fall besluta att en enkel anmälan inte ska tillåtas för projekt och anläggningar med en kapacitet på mellan 10,8 kW och 50kW, eller föreslå en alternativ lösning. Detta ska i så fall göras inom två veckor efter anmälan och den sökande får då begära anslutning med stöd av standardförfarandena. Om den systemansvarige för distributionssystemet inte inom ovan utsatt tid avslår ansökan får anläggningen anslutas.
Ändring 168
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information om stödåtgärder finns tillgänglig för alla relevanta aktörer, såsom konsumenter, byggare installatörer, arkitekter och leverantörer av värme-, kyl- och elutrustning och -system och fordon som kan drivas med energi från förnybara energikällor.
 1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information om stödåtgärder finns tillgänglig för alla relevanta aktörer, såsom konsumenter, i synnerhet utsatta låginkomstkonsumenter, egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, byggare, installatörer, arkitekter och leverantörer av värme-, kyl- och elutrustning och -system och fordon som kan drivas med energi från förnybara energikällor.
Ändring 169
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det ges information om hur intelligenta transportsystem och uppkopplade fordon bidrar till trafiksäkerheten, minskningen av trafikstockningar och bränsleeffektiviteten.
Ändring 170
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska, med deltagande av lokala och regionala myndigheter, utveckla lämpliga program för information, ökad medvetenhet, vägledning eller utbildning för att informera medborgarna om fördelarna med att utveckla och använda energi från förnybara energikällor samt de praktiska detaljerna kring detta.
 6.  Medlemsstaterna ska, med deltagande av lokala och regionala myndigheter, utveckla lämpliga program för information, ökad medvetenhet, vägledning eller utbildning för att informera medborgarna om hur de kan utöva sina rättigheter som aktiva kunder, samt om fördelarna med att utveckla och använda energi från förnybara energikällor samt de praktiska detaljerna kring detta , även med därtill hörande tekniska och ekonomiska aspekter, inklusive då användningen sker genom egenförbrukning eller inom ramen för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, liksom om fördelarna med samarbetsmekanismer mellan medlemsstaterna och olika former av gränsöverskridande samarbete.
Ändring 171
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 2 – stycke 3
Medlemsstaterna ska säkerställa att inga ursprungsgarantier utfärdas till en producent som erhåller ekonomiskt stöd från ett stödsystem för samma energiproduktion från förnybara energikällor. Medlemsstaterna ska utfärda sådana ursprungsgarantier och föra över dem till marknaden genom att auktionera ut dem. Intäkterna från utauktioneringen ska användas till att kompensera för kostnaderna för stödet till förnybar energi.
 När det gäller nya energianläggningar som det fattats beslut om efter den ... [dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna säkerställa att inga ursprungsgarantier utfärdas till en producent som erhåller ekonomiskt stöd från ett stödsystem för samma energiproduktion från förnybara energikällor, ifall detta skulle leda till dubbla ersättningar.
Det ska presumeras att inga dubbla ersättningar föreligger då
a)  det ekonomiska stödet beviljas genom ett anbudsförfarande, eller ett miljöcertifieringssystem med omsättningsbara certifikat,
b)  marknadsvärdet på ursprungsgarantierna ur administrativ synvinkel räknas in i nivån av ekonomiskt stöd, eller
c)  ursprungsgarantierna inte utfärdas direkt till producenten, utan till en leverantör eller konsument som köper den förnybara energin antingen i ett konkurrensutsatt förfarande eller med stöd av ett långsiktigt avtal om företags köp av förnybar energi.
I andra fall än de som beskrivits i fjärde stycket ska medlemsstaterna utfärda ursprungsgarantierna av statistiska skäl och omedelbart annullera dem.
Ändring 172
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 7 – stycke 1 – led aa (nytt)
aa)  huruvida den energikälla som energin producerades från uppfyller de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som avses i artikel 26.
Ändring 173
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 7 – stycke 1 – led b –led ii
ii)  gas, eller
 ii)  gas, inklusive vätgas, eller
Ändring 174
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 8
8.  När en elleverantör ska styrka hur stor andel eller mängd energi från förnybara energikällor som ingår i dennes energimix vid tillämpningen av artikel 3 i direktiv 2009/72/EG ska leverantören göra detta genom ursprungsgarantier. På samma sätt ska ursprungsgarantier som skapas enligt artikel 14.10 i direktiv 2012/27/EU användas som underlag för eventuella krav på att påvisa mängden el som produceras från högeffektiv kraftvärme. Medlemsstaterna ska säkerställa att överföringsförluster beaktas fullt ut när ursprungsgarantier används för att påvisa användningen av förnybar energi eller el från högeffektiv kraftvärme.
 8.  När en elleverantör ska styrka hur stor andel eller mängd energi från förnybara energikällor som ingår i dennes energimix vid tillämpningen av artikel 3 i direktiv 2009/72/EG ska leverantören göra detta genom ursprungsgarantier. På samma sätt ska ursprungsgarantier som skapas enligt artikel 14.10 i direktiv 2012/27/EU användas som underlag för eventuella krav på att påvisa mängden el som produceras från högeffektiv kraftvärme. Enligt punkt 2 ska det för el som produceras från högeffektiv kraftvärme med hjälp av förnybara energikällor utfärdas en enda ursprungsgaranti där bägge dessa egenskaper hos elproduktionen anges. Medlemsstaterna ska säkerställa att överföringsförluster beaktas fullt ut när ursprungsgarantier används för att påvisa användningen av förnybar energi eller el från högeffektiv kraftvärme.
Ändring 175
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 1
1.  I relevanta fall ska medlemsstaterna göra en bedömning av behovet av en utbyggnad av nuvarande infrastrukturer inom gasnäten för att underlätta integreringen av gas från förnybara energikällor.
 1.  I relevanta fall ska medlemsstaterna göra en bedömning av behovet av en utbyggnad av nuvarande infrastrukturer inom gasnäten för att underlätta integreringen av gas från förnybara energikällor. Systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska ha ansvaret för att garantera en störningsfri drift av gasnätets infrastruktur, inbegripet underhåll och regelbunden rengöring av detta.
Ändring 176
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till förordning [styrning] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för biomassa, solenergi och geotermisk energi.
 3.  Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för hållbar biomassa, omgivningsvärme från stora värmepumpar, solenergi och geotermisk energi samt överskottsvärme från industrier och andra källor.
Ändring 177
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi, enskilt eller genom aggregatorer,
 Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunder har rätt att bli egenförbrukare av förnybar energi. Med tanke på detta ska de säkerställa att sådana egenförbrukare, enskilt eller genom aggregatorer,
Ändring 178
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led a
a)  är berättigade att utnyttja och, bl.a. genom energiköpsavtal, sälja sin överskottsproduktion av förnybar el utan att omfattas av oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade,
 a)  är berättigade att utnyttja och, bl.a. genom energiköpsavtal och arrangemang för person-till-person-handel, sälja sin överskottsproduktion av förnybar el utan att omfattas av diskriminerande eller oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade,
Ändring 179
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led aa (nytt)
aa)  inom egna fastigheter avgifts- och skattefritt får förbruka sin egenproducerade förnybara el,
Ändring 180
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led ab (nytt)
ab)  får installera och driva ellagringssystem kombinerade med anläggningar som genererar förnybar el för egenförbrukning, utan att beläggas med några avgifter, inbegripet skatt och dubbla nätavgifter för lagrad el, som kvarblir inom deras fastigheter,
Ändring 181
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led c
c)  inte betraktas som energileverantörer enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning avseende förnybar el som de matar in i nätet som inte överstiger 10 MWh för hushåll och 500 MWh för juridiska personer årligen, och
 c)  inte betraktas som energileverantörer enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning avseende förnybar el som de matar in i nätet som inte överstiger 10 MWh för hushåll och 500 MWh för juridiska personer, utan att det påverkar de förfaranden som inrättats för att systemansvariga för distributionssystem ska övervaka och godkänna nätanslutning av deras produktionskapacitet, i enlighet med artiklarna 15–18.
Ändring 182
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led d
d)  får ersättning för egenproducerad förnybar el som de matar in i nätet som motsvarar marknadsvärdet på den el som matas in.
 d)  får ersättning för egenproducerad förnybar el som de matar in i nätet som motsvarar minst marknadspriset, varvid hänsyn kan tas till värdet på lång sikt för nätet, miljön och samhället, i linje med kostnads-nyttoanalysen för distribuerade energiresurser enligt [artikel 59] i Europaparlamentets och rådets direktiv ... [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0380(COD)].
Ändring 183
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Medlemsstaterna ska säkerställa att fördelningen av kostnaderna för nätstyrning och nätutveckling blir rättvis och proportionerlig och återspeglar nyttan med egenproduktion för hela systemet, medräknat värdet på lång sikt för nätet, miljön och samhället.
Ändring 184
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi som bor i ett och samma flerfamiljshus, eller är belägna på samma kommersiella plats eller plats för gemensamma tjänster eller i samma slutna distributionssystem, gemensamt får bedriva egenförbrukning som om de vore enskilda egenförbrukare av förnybar energi. I detta fall ska det tröskelvärde som anges i punkt 1 c tillämpas på varje berörd egenförbrukare av förnybar energi.
 2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi som bor i ett och samma flerfamiljshus, bostadsområde, eller är belägna på samma kommersiella plats, industriplats eller plats för gemensamma tjänster eller i samma slutna distributionssystem, gemensamt får bedriva egenförbrukning som om de vore enskilda egenförbrukare av förnybar energi. I detta fall ska det tröskelvärde som anges i punkt 1 c tillämpas på varje berörd egenförbrukare av förnybar energi.
Ändring 185
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska göra en bedömning av de befintliga hindren för och utvecklingspotentialen hos egenförbrukning på sina territorier, i syfte att upprätta en ram för att främja och underlätta utvecklingen av egenförbrukning av förnybar energi.
I den stödjande ramen ska bland annat ingå:
a)  särskilda åtgärder för att möjliggöra egenförbrukning för alla konsumenter, också de som bor i låginkomsthushåll eller utsatta hushåll, eller de som bor i subventionerade bostäder eller hyresbostäder,
b)  verktyg för att underlätta tillgången till finansiering,
c)  incitament för fastighetsägare att skapa möjligheter till egenförbrukning för hyresgäster,
d)  avveckling av alla oberättigade hinder i lagar och andra författningar för egenförbrukning av förnybar energi, även för hyresgäster.
Denna stödjande ram ska utgöra en del av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Ändring 186
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 3
3.  Egenförbrukarens anläggning får förvaltas av en tredje part i fråga om installering, drift, inbegripet mätning, samt underhåll.
 3.  Om en egenförbrukare av förnybar energi samtycker till detta får egenförbrukarens anläggning ägas av en tredje part, eller också får en tredje part sköta installering, drift, inbegripet mätning, samt underhåll av den. Ifrågavarande tredje part ska inte själv anses vara en egenförbrukare av förnybar energi.
Ändring 187
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke -1 (nytt)
Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunder, särskilt hushållskunder, får delta i ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi utan att vare sig gå miste om sina rättigheter som slutkunder eller påföras oskäliga villkor eller förfaranden som skulle leda till att de inte kan eller vill delta i ett sådant samhälle, för privata företag dock med förbehåll för att deltagandet inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet.
Ändring 188
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har rätt att producera, konsumera, lagra och sälja förnybar energi, bl.a. genom energiköpsavtal, utan oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade.
 Medlemsstaterna ska säkerställa att lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har rätt att producera, konsumera, lagra och sälja förnybar energi, bl.a. genom energiköpsavtal, utan diskriminerande eller oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade.
Ändring 189
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen
I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett litet eller medelstort företag eller en organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar inom produktion, distribution, lagring och leverans av energi från förnybara källor, som uppfyller minst fyra av följande kriterier:
 I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett litet eller medelstort företag eller en organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar inom produktion, distribution, lagring eller leverans av energi från förnybara källor.
Behandling som lokalsamhälle som satsar på förnybar energi förutsätter att minst 51 % av platserna i styrelsen eller ledningen för enheten är förbehållna lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller enskilda medborgare.
Ett lokalsamhälle av detta slag ska dessutom uppfylla minst tre av följande kriterier:
Ändring 190
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led a
a)  Aktieägarna eller medlemmarna är fysiska personer, lokala myndigheter inklusive kommuner eller små och medelstora företag som är verksamma på området förnybar energi.
 a)  Aktieägarna eller medlemmarna är fysiska personer, lokala myndigheter, inbegripet kommuner, eller små och medelstora företag.
Ändring 191
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led b
b)  Minst 51 % av aktieägarna eller medlemmarna med rösträtt i enheten är fysiska personer.
 b)  Minst 51 % av aktieägarna eller medlemmarna med rösträtt i enheten är fysiska personer eller offentliga organ.
Ändring 192
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led c
c)  Minst 51 % av aktierna eller vinstandelarna i enheten ägs av lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller privatpersoner som har ett direkt intresse i lokalsamhällets verksamhet och dess effekter.
 c)  Minst 51 % av aktierna eller vinstandelarna i enheten ägs av lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller enskilda medborgare.
Ändring 193
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led d
d)  Minst 51 % av platserna i styrelsen eller ledningen för enheten är förbehållna lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller privatpersoner som har ett direkt intresse i lokalsamhällets verksamhet och dess effekter.
 utgår
Ändring 194
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Medlemsstaterna ska övervaka tillämpningen av dessa kriterier och vidta åtgärder för att varken missbruk eller negativ påverkan av konkurrensen ska förekomma.
Ändring 195
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 2
2.  Utan att det påverkar reglerna för statligt stöd ska medlemsstaterna beakta särdragen i de lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när de utformar stödsystem.
 2.  Medlemsstaterna ska beakta särdragen i de lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när de utformar stödsystem, samtidigt som de säkerställer lika villkor för alla producenter av el från förnybara energikällor.
Ändring 196
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska genomföra en bedömning av de befintliga hindren för och utvecklingspotentialen hos lokalsamhällen som satsar på förnybar energi på sina territorier i syfte att införa en stödjande ram för att främja och underlätta för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi att delta i produktion, användning, lagring och försäljning av förnybar energi.
Denna stödjande ram ska omfatta
a)  mål och särskilda åtgärder för att hjälpa offentliga myndigheter att möjliggöra utveckling av lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och att delta direkt,
b)  särskilda åtgärder för att säkerställa att alla konsumenter kan delta i lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, också de som bor i låginkomsthushåll eller utsatta hushåll, eller i subventionerade bostäder eller hyresbostäder,
c)  verktyg för att underlätta tillgången till finansiering och information,
d)  rättsligt och kapacitetsuppbyggande stöd till offentliga myndigheters arbete med att inrätta lokalsamhällen som satsar på förnybar energi,
e)  undanröjande av oberättigade rättsliga och administrativa hinder för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi,
(f)  regler för att säkerställa att konsumenter som deltar i lokalsamhällen som satsar på förnybar energi behandlas lika och utan diskriminering, samt får ett likvärdigt konsumentskydd som de som är anslutna till distributionsnäten.
Denna stödjande ram ska ingå i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Ändring 197
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 1
1.  I syfte att främja användningen av förnybar energi inom värme- och kylsektorn ska varje medlemsstat sträva efter att öka andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning med minst 1 (en) procentenhet per år, uttryckt i nationell andel av den slutliga energianvändningen och beräknat enligt den metod som anges i artikel 7.
 1.  I syfte att främja användningen av förnybar energi inom värme- och kylsektorn ska varje medlemsstat sträva efter att öka andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning med minst 2 procentenheter per år, uttryckt i nationell andel av den slutliga energianvändningen och beräknat enligt den metod som anges i artikel 7. En medlemsstat som inte klarar av att uppnå denna procentuella andel ska offentligt tillkännage detta och ge kommissionen en motivering till att det gått så här. Medlemsstaterna ska prioritera bästa tillgängliga teknik.
Ändring 198
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 1a (ny)
1a.  Vid tillämpningen av punkt 1 gäller för medlemsstaterna, när de beräknar andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning samt sina årligen erforderliga ökningar av denna andel, att de
a)  under varje enskilt år får beräkna den uppnådda ökningen som om den i stället, antingen delvis eller i sin helhet, uppnåtts under vilket eller vilka som helst av de två föregående eller två efterföljande åren inom perioden mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2030,
b)  får ta med spillvärme och spillkyla i beräkningen av den årliga ökning som avses i punkt 1, dock högst så, att det motsvarar 50 % av denna årliga ökning,
c)  ska minska ökningen till 1 procentandel per år när de fått en andel på mellan 50 % och 80 % förnybar energi samt spillvärme och spillkyla inom sektorn för uppvärmning och kylning,
d)  får fastställa en egen nivå för den årliga ökningen, och dessutom bestämma om huruvida de ska tillämpa den övre gränsen för spillvärme och spillkyla enligt led b från och med det år då deras andel för förnybar energi samt spillvärme och spillkyla inom sektorn för uppvärmning och kylning överskrider 80 %.
Ändring 199
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna får ange och offentliggöra, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, en förteckning över åtgärder och genomförande enheter, exempelvis bränsleleverantörer, som ska bidra till den ökning som anges i punkt 1.
 2.  Medlemsstaterna ska ange och offentliggöra, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, en förteckning över åtgärder och genomförande enheter, exempelvis bränsleleverantörer, som ska bidra till den ökning som anges i punkt 1.
Ändring 200
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3 – inledningen
3.  Den ökning som anges i punkt 1 får genomföras genom ett eller flera av följande alternativ:
 3.  Den ökning som anges i punkt 1 får genomföras bland annat genom ett eller flera av följande alternativ:
Ändring 201
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3 – led a
a)  Fysisk inblandning av förnybar energi i den energi och det bränsle som levereras för uppvärmning och kylning.
 a)  Fysisk inblandning av förnybar energi eller spillvärme och spillkyla i den energi och det bränsle som levereras för uppvärmning och kylning.
Ändring 202
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3 – led b
b)  Direkta åtgärder, såsom installering av högeffektiva system för förnybar värme och kyla i byggnader eller användning av förnybar energi för industriella uppvärmnings- och kylningsprocesser.
 b)  Direkta åtgärder, såsom installering av högeffektiva system för förnybar värme och kyla i byggnader eller användning av förnybar energi eller spillvärme och spillkyla för industriella uppvärmnings- och kylningsprocesser.
Ändring 203
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3 – led ca (nytt)
ca)  Andra politiska åtgärder med en likvärdig effekt i syfte att uppnå den årliga ökningen i punkt 1 eller 1a.
Ändring 204
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3a (ny)
3a.  Vid genomförandet av de åtgärder som avses i punkterna a–d ovan ska medlemsstaterna kräva att åtgärderna får en sådan utformning att det säkerställs att alla konsumenter kan ta del av dem, särskilt konsumenter i låginkomsthushåll eller utsatta hushåll, som i annat fall kanske inte skulle ha tillräckligt med startkapital för att kunna dra nytta av dem.
Ändring 205
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 5 – led ba (nytt)
ba)  mängden spillvärme eller spillkyla som levererats för uppvärmning och kylning,
Ändring 206
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 5 – led c
c)  andelen förnybar energi av den totala mängd energi som levererats för uppvärmning och kylning, och
 c)  andelen förnybar energi och/eller spillvärme eller spillkyla av den totala mängd energi som levererats för uppvärmning och kylning, och
Ändring 207
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer av fjärrvärme och fjärrkyla tillhandahåller information till slutkonsumenter om sina energiprestanda och andelen förnybar energi i sina system. Denna information ska överensstämma med de standarder som används enligt direktiv 2010/31/EU.
 1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer av fjärrvärme och fjärrkyla tillhandahåller information till slutkonsumenter om sina energiprestanda och andelen förnybar energi i sina system. Denna information ska tillhandahållas på årsbasis eller på begäran och överensstämma med de standarder som används enligt direktiv 2010/31/EU.
Ändring 208
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska fastställa de åtgärder som är nödvändiga för att tillåta att kunder till sådana system för fjärrvärme eller fjärrkyla som inte är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU kopplar bort sig från systemet för att själva producera värme eller kyla från förnybara energikällor, eller byter till en annan leverantör av värme eller kyla vilken har tillgång till det system som avses i punkt 4.
 2.  Medlemsstaterna ska fastställa de åtgärder som är nödvändiga för att tillåta att kunder till sådana system för fjärrvärme eller fjärrkyla som inte är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU, eller som, enligt sina investeringsplaner, inte kommer att bli ett sådant system inom de närmaste fem åren, kopplar bort sig från systemet för att själva producera värme eller kyla från förnybara energikällor.
Ändring 209
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna får begränsa rätten att koppla sig bort från eller byta leverantör till kunder som kan visa att den planerade alternativa lösningen för uppvärmning eller kylning leder till betydligt bättre energiprestanda. Resultatutvärderingen av den alternativa leveranslösningen kan baseras på energicertifikat enligt definitionen i direktiv 2010/31/EU.
 3.  Medlemsstaterna får begränsa rätten att koppla sig bort från en leverantör till kunder som kan visa att den planerade alternativa lösningen för uppvärmning eller kylning leder till betydligt bättre energiprestanda. Resultatutvärderingen av den alternativa leveranslösningen kan baseras på energicertifikat enligt definitionen i direktiv 2010/31/EU.
Ändring 210
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska fastställa nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett icke-diskriminerande tillträde till fjärrvärme- och fjärrkylsystem för värme eller kyla som producerats med förnybara energikällor och för spillvärme eller spillkyla. Detta icke-diskriminerande tillträde ska möjliggöra direkt leverans av värme eller kyla från sådana källor till kunder som är anslutna till detta fjärrvärme- eller fjärrkylsystem av andra leverantörer än den systemansvarige för fjärrvärme- och fjärrkylsystemet.
 4.  Medlemsstaterna ska fastställa nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett icke-diskriminerande tillträde till fjärrvärme- och fjärrkylsystem för värme eller kyla som producerats med förnybara energikällor och för spillvärme eller spillkyla, baserat på icke-diskriminerande kriterier som fastställs av den behöriga myndigheter i medlemsstaten. I dessa kriterier ska det tas hänsyn till vilka ekonomiska och tekniska möjligheter till genomförande det finns för de systemansvariga för fjärrvärme- och fjärrkylsystemet, och för dess anslutna kunder.
Ändring 211
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 5
5.  En systemansvarig för ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem får vägra tillgång till leverantörer om systemet saknar nödvändig kapacitet på grund av andra leveranser av spillvärme eller spillkyla, av värme eller kyla från förnybara energikällor eller av värme eller kyla som produceras genom högeffektiv kraftvärme. Medlemsstaterna ska säkerställa att den systemansvarige för fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet, om ett sådant avslag äger rum, tillhandahåller relevant information till den behöriga myndigheten enligt punkt 9 om åtgärder som skulle vara nödvändiga för att förstärka systemet.
 5.  En systemansvarig för ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem får vägra leverantörer tillträde om ett eller flera av följande villkor uppfylls:
a)   Systemet saknar nödvändig kapacitet på grund av andra leveranser av spillvärme eller spillkyla, av värme eller kyla från förnybara energikällor eller av värme eller kyla som produceras genom högeffektiv kraftvärme, eller tillträdet skulle bli ett hot mot fjärrvärmesystemets säkerhet.
b)   Systemet utgör ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla”, i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU.
c)   Tillträdet skulle leda till överhövan stora prishöjningar på värme eller kyla till slutkunderna, jämfört med vad det kostar för dem att använda den huvudsakliga lokala värmeförsörjningen, med vilken den förnybara energikällan eller spillvärmen eller spillkylan skulle konkurrera.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den systemansvarige för fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet, om ett sådant avslag äger rum, tillhandahåller relevant information till den behöriga myndigheten enligt punkt 9 om åtgärder som skulle vara nödvändiga för att förstärka systemet, inbegripet åtgärdernas ekonomiska konsekvenser.
Ändring 212
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 6
6.  Nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystem kan på begäran undantas från tillämpningen av punkt 4 under en bestämd tidsperiod. Den behöriga myndigheten ska besluta om sådana ansökningar om undantag från fall till fall. Undantag ska beviljas endast om det nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU och om det utnyttjar potentialen för användning av förnybara energikällor och spillvärme eller spillkyla som fastställts genom den övergripande bedömning som gjorts enligt artikel 14 i direktiv 2012/27/EU.
 6.  Nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystem kan på begäran undantas från tillämpningen av punkt 4 under en bestämd tidsperiod. Den behöriga myndigheten ska besluta om sådana ansökningar om undantag från fall till fall. Undantag ska beviljas endast om det nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU och om det utnyttjar potentialen för användning av förnybara energikällor, högeffektiv kraftvärme i den mening som avses i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU, och spillvärme eller spillkyla som fastställts genom den övergripande bedömning som gjorts enligt artikel 14 i direktiv 2012/27/EU.
Ändring 213
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 7
7.  Rätten att koppla bort sig eller byta leverantör kan utövas av enskilda kunder, av gemensamma företag som bildats av kunder eller av aktörer som agerar på uppdrag av kunder. I flerfamiljshus måste en sådan bortkoppling omfatta alla lägenheter i hela byggnaden.
 7.  Rätten att koppla bort sig kan utövas av enskilda kunder, av gemensamma företag som bildats av kunder eller av aktörer som agerar på uppdrag av kunder. I flerfamiljshus måste en sådan bortkoppling omfatta alla lägenheter i hela byggnaden.
Ändring 214
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 8
8.  Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga för eldistributionssystem minst två gånger per år, i samarbete med systemansvariga för fjärrvärme- eller fjärrkylsystem inom deras respektive område, utvärderar fjärrvärme- eller fjärrkylsystemens potential att tillhandahålla balanseringstjänster och andra systemtjänster, inklusive efterfrågeflexibilitet och lagring av överskottsel producerad från förnybara energikällor och om användningen av den fastställda potentialen skulle bli mer resurs- och kostnadseffektiv än alternativa lösningar.
 8.  Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga för eldistributionssystem minst vart fjärde år, i samarbete med systemansvariga för fjärrvärme- eller fjärrkylsystem inom sitt respektive område, utvärderar fjärrvärme- eller fjärrkylsystemens potential att tillhandahålla balanseringstjänster och andra systemtjänster, inklusive efterfrågeflexibilitet och lagring av överskottsel producerad från förnybara energikällor och om användningen av den fastställda potentialen skulle bli mer resurs- och kostnadseffektiv än alternativa lösningar.
Ändring 215
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 9
9.  Medlemsstaterna ska utse en eller flera oberoende myndigheter för att säkerställa att konsumenternas rättigheter och reglerna för drift av fjärrvärme- och fjärrkylsystem enligt denna artikel är klart definierade och efterlevs.
 9.  Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter för att säkerställa att konsumenternas rättigheter och reglerna för drift av fjärrvärme- och fjärrkylsystem enligt denna artikel är klart definierade och efterlevs.
Ändring 216
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 1
Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, från avfallsbaserade fossila bränslen och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår.
 I syfte att uppnå det mål som avses i artikel 3 om att 12 % av den slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor ska medlemsstaterna, med verkan från och med den 1 januari 2021, ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, från återvunna kolbaserade bränslen och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår.
Ändring 217
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 2
Minimiandelen ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till 6,8 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 3,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X.
 Minimiandelen ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till minst 10 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 3,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X.
Bränsleleverantörer som enbart tillhandahåller bränslen i form av el och förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung behöver inte uppfylla kravet på en minsta andel avancerade biobränslen, andra biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX.
Ändring 218
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led a
a)  Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel för väg- och järnvägstransporter som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen och el beaktas.
 a)  Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel för väg- och järnvägstransporter som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och el beaktas.
Ändring 219
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 1
b)  Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas.
 b)  Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas.
Ändring 220
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 2
Vid beräkningen av täljaren ska bidraget från biobränslen och biogas som produceras från råvaror som ingår i del B i bilaga IX begränsas till 1,7 % av energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden och bidraget från bränslen som tillhandahålls inom luftfarts- och sjöfartssektorn anses vara 1,2 gånger så stort som deras energiinnehåll.
 Vid beräkningen av täljaren ska bidraget från biobränslen och biogas som produceras från råvaror som ingår i del B i bilaga IX begränsas till 1,7 % av energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden.
Medlemsstaterna kan ändra det gränsvärde som fastställts för råvaror som ingår i del B i bilaga IX, om detta är på sin plats med beaktande av tillgången på råvaror. Eventuella ändringar ska underställas kommissionens godkännande.
Bidraget från drivmedel till luftfarts- och sjöfartssektorn ska anses vara 2 gånger respektive 1,2 gånger så stort som deras energiinnehåll, och bidraget från förnybar el till vägfordon ska anses vara 2,5 gånger så stort som dess energiinnehåll.
Ändring 221
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1a (ny)
1a.  För att uppfylla skyldigheterna i denna artikel får medlemsstaterna utforma sina nationella strategier som en skyldighet att minska mängden växthusgasutsläpp, och de får även tillämpa dessa strategier på avfallsbaserade fossila bränslen, förutsatt att detta inte strider mot målen för den cirkulära ekonomin och att andelen energi från förnybara källor enligt punkt 1 uppnås.
Ändring 223
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1
3.  För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras.
 3.  För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 ska andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas, såvida det finns tillräckliga bevis för att den förnybara elen innebär additionalitet. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa metoder, bland dem också metoder för hur medlemsstaterna ska fastställa sitt referensscenario, för att bevisa att additionalitet föreligger.
Ändring 224
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Genom undantag från första stycket ska el som fås genom direkt anslutning till en anläggning som producerar förnybar el och som levereras till vägfordon helt och hållet räknas som förnybar el vid beräkningen av andelen el för de ändamål som anges i punkt 1. Likaså ska el som fås genom långfristiga avtal om köp av förnybar el helt och hållet räknas som förnybar el. I vilket fall som helst ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras.
Ändring 225
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 3 – led a – stycke 1
När el används för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, antingen direkt eller för produktion av mellanprodukter, kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras.
 När el används för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, antingen direkt eller för produktion av mellanprodukter, kan den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. En motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 ska annulleras.
Ändring 226
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 4 – stycke 1
Medlemsstaterna ska inrätta en databas som gör det möjligt att spåra drivmedel som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b och kräva att de berörda ekonomiska aktörerna för in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden.
 Kommissionen ska inrätta en unionsdatabas som gör det möjligt att spåra drivmedel, inklusive el, som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b. Medlemsstaterna ska kräva att de berörda ekonomiska aktörerna för in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden.
Ändring 227
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 4 – stycke 3
De nationella databaserna ska kopplas samman så att drivmedelstransaktioner mellan medlemsstater kan spåras. För att säkerställa kompatibilitet mellan nationella databaser ska kommissionen fastställa tekniska specifikationer för deras innehåll och användning genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.
 Kommissionen ska fastställa tekniska specifikationer för deras innehåll och användning genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.
Ändring 228
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska rapportera om den samlade informationen från de nationella databaserna, inklusive växthusgasutsläpp under hela livscykeln i enlighet med bilaga VII i förordning [styrning].
 5.  Medlemsstaterna ska rapportera om den samlade informationen, inklusive växthusgasutsläpp under hela livscykeln i enlighet med bilaga VII i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)]. Kommissionen ska varje år offentliggöra den samlade informationen från databasen.
Ändring 229
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 6
6.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och avfallsbaserade fossila bränslen och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel.
 6.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att komplettera detta direktiv genom att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och koldioxidsnåla fossila bränslen som genereras från gasformiga utsläpp som uppkommer som en oundviklig och oavsiktlig konsekvens av tillverkning eller produktion av produkter avsedda för kommersiell användning och/eller försäljning, och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel.
Ändring 230
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 7
7.  Kommissionen ska senast den 31 december 2025, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med förordning [styrning], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt främjar innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i punkt 1.
 7.  Kommissionen ska senast den 31 december 2025, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt säkerställer innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Vid bedömningen ska det även kontrolleras om bestämmelserna i denna artikel gör det möjligt att effektivt undvika dubbel redovisning av förnybar energi. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i punkt 1. De ändrade skyldigheterna ska åtminstone kvarstå på nivåer som motsvarar den kapacitet för avancerade biobränslen som redan installerats eller som är under uppbyggnad under 2025.
Ändring 231
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – inledningen
1.  Energi från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen ska beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt endast om de uppfyller hållbarhetskriterierna i punkterna 2–6 och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt punkt 7:
 1.  Oavsett om råvarorna odlats inom eller utanför unionens territorium ska energi från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt endast om de uppfyller hållbarhetskriterierna i punkterna 2–6 och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt punkt 7:
Ändring 232
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – stycke 1 – led c
c)  Möjlighet att få finansiellt stöd för användning av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen .
 c)  Möjlighet att få finansiellt stöd, också i form av skatteincitament, för användning av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.
Ändring 323
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – stycke 2
Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställts av avfall och restprodukter, utom restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk, behöver emellertid endast uppfylla kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i punkt 7 för att beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt. Denna bestämmelse ska också tillämpas på avfall och restprodukter som först bearbetas till en produkt innan den bearbetas ytterligare till biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.
 Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställts av avfall och restprodukter, utom restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk, behöver endast uppfylla kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i punkt 7 för att beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt. Vid produktionen av dessa från avfall och restprodukter som omfattas av direktiv 2008/98/EG ska dock principen om avfallshierarki följas, enligt vad som fastställs i direktiv 2008/98/EG. Denna bestämmelse ska också tillämpas på avfall och restprodukter som först bearbetas till en produkt innan den bearbetas ytterligare till biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.
Ändring 234
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från avfall och restprodukter från jordbruksmark ska beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt endast om de produktionsansvariga vidtagit åtgärder för att minimera påverkan på jordbeskaffenheten och markens kolinnehåll. Information om dessa åtgärder ska rapporteras i enlighet med artikel 27.3.
Ändring 235
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – stycke 3
Biobränslen ska behöva uppfylla de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som föreskrivs i punkterna 2–7 endast om de används i anläggningar som producerar el, värme eller kyla eller bränslen med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW när det gäller fasta biomassabränslen och med en elkapacitet som uppgår till eller överskrider 0,5 MW i fråga om gasformiga biomassabränslen. Medlemsstaterna får tillämpa hållbarhetskriteriet och kriteriet för minskade växthusgasutsläpp på anläggningar med lägre bränslekapacitet.
 Biobränslen ska behöva uppfylla de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som föreskrivs i punkterna 2–7 endast om de används i anläggningar som producerar el, värme eller kyla eller bränslen med en sammanlagd installerad tillförd effekt som uppgår till eller överskrider 20 MW när det gäller fasta biomassabränslen och med en sammanlagd installerad tillförd effekt som uppgår till eller överskrider 2 MW i fråga om gasformiga biomassabränslen. Medlemsstaterna får tillämpa hållbarhetskriteriet och kriteriet för minskade växthusgasutsläpp på anläggningar med lägre bränslekapacitet.
Ändring 236
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 2 – led aa (nytt)
aa)  Skogar och annan skogbevuxen mark med stor biologisk mångfald som är rik på arter och inte skadad eller som den relevanta behöriga myndigheten har konstaterat ha stor biologisk mångfald, om det inte finns belägg för att råvaruproduktionen varit oskadlig ur naturskyddssynvinkel.
Ändring 237
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 2 – led c – inledningen
c)  Gräsmark med stor biologisk mångfald, omfattande mer än en hektar, som är
 c)  Gräsmark med stor biologisk mångfald, inklusive skogsängar och betesmarker, som är
Ändring 238
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 2 – led c – led ii
ii)  icke naturlig, dvs. gräsmark som skulle upphöra att vara gräsmark i avsaknad av mänsklig verksamhet och som är rik på arter och inte skadad och som den relevanta behöriga myndigheten har konstaterat ha stor biologisk mångfald, om det inte finns belägg för att skörd av råvaran är nödvändig för att bevara markens status som gräsmark med stor biologisk mångfald.
 ii)  icke naturlig, dvs. gräsmark som skulle upphöra att vara gräsmark i avsaknad av mänsklig verksamhet och som är rik på arter och inte skadad eller som den relevanta behöriga myndigheten har konstaterat ha stor biologisk mångfald, om det inte finns belägg för att skörd av råvaran är nödvändig för att bevara markens status som gräsmark med stor biologisk mångfald .
Ändring 239
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 4
4.  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från agrobiomassa som beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c ska inte framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008.
 4.  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från agrobiomassa som beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c ska inte framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008, om det inte finns verifierbara belägg för att odling och skörd av dessa råvaror inte medför dränering av tidigare odikad mark.
Ändring 240
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 5
5.  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa, beaktade för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, ska uppfylla följande krav för att minimera risken för användning av ohållbar skogsbiomassa i produktionen.
 5.  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa, beaktade för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, ska uppfylla följande krav för att minimera risken för användning av ohållbar skogsbiomassa i produktionen.
a)  Det land där skogsbiomassan skördades har en nationell och/eller regional lagstiftning som är tillämplig inom skördeområdet samt övervaknings- och kontrollsystem som säkerställer att
 a)  Det land där skogsbiomassan skördades har en nationell och/eller regional lagstiftning som är tillämplig inom skördeområdet samt övervaknings- och kontrollsystem som säkerställer att
i)  skörden sker i enlighet med villkoren i skördetillståndet inom ett lagligen kungjort område,
 i)  skörden sker i enlighet med villkoren i antingen skördetillståndet eller ett motsvarande bevis på den lagliga rätten att skörda inom ett på nationell eller regional nivå lagligen kungjort område,
ii)  skogsföryngring sker på skördade arealer,
 ii)  skogsföryngring sker på skördade arealer,
iii)  arealer med högt bevarandevärde, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas,
 iii)  arealer, som med stöd av internationell eller nationell rätt eller av relevant behörig myndighet utsetts för att gynna bevarandet av biologisk mångfald eller för naturvårdsändamål, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas
iv)  konsekvenserna av skogsskörd på jordbeskaffenhet och biologisk mångfald minimeras,
 iv)  det vid skörden tas hänsyn till att jordbeskaffenhet och biologisk mångfald ska bevaras, så att skadeverkningarna minimeras, och
v)  skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt.
 v)  skörden vidmakthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt, på nationell eller regional nivå.
b)  När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i leden punkt 1 a, b och c om förvaltningssystem finns på skogsbruksföretagsnivå för att säkerställa att
 b)  När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c om ytterligare uppgifter om laglighet och skogsskötselpraxis tillhandahålls på försörjningsbasnivå för att säkerställa att
i)  skogsbiomassan har skördats i enlighet med ett lagligt tillstånd,
 i)  skörden sker i enlighet med villkoren för utfärdande av skördetillstånd eller motsvarande nationellt eller regionalt bevis på den lagliga rätten att skörda,
ii)  skogsföryngring sker på skördade arealer,
 ii)  skogsföryngring sker på skördade arealer,
iii)  arealer med högt bevarandevärde, inbegripet torvmarker och våtmarker, kartläggs och skyddas,
 iii)  arealer, som med stöd av internationell eller nationell rätt eller av relevant behörig myndighet utsetts för att gynna bevarandet av biologisk mångfald eller för naturvårdsändamål, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas
iv)  konsekvenserna av skogsskörd på jordbeskaffenhet och biologisk mångfald minimeras,
 iv)   det vid skörden tas hänsyn till bevarandet av jordbeskaffenhet och biologisk mångfald, också i kringliggande områden, om dessa påverkas av skörden,
v)  skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt.
 v)  skörden vidmakthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt, på nationell eller regional nivå, och
vi)  lagstiftning om eller åtgärder för miljö- och naturskydd föreligger, och överensstämmer med unionens relevanta normer för miljö och natur.
Ändring 241
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 1 – led ii
ii)  Har lagt fram ett nationellt fastställt bidrag (NDC) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar utsläpp från och upptag inom jordbruk, skogsbruk och markanvändning som säkerställer antingen att förändringar i kollager i samband med skörd av biomassa tillgodoräknas landets åtagande att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med det nationellt fastställda bidraget, eller att det finns nationell eller regional lagstiftning i enlighet med artikel 5 i Parisavtalet som är tillämplig när det gäller utvinning för att bevara och stärka kollager och kolsänkor.
 ii)  Har lagt fram ett nationellt fastställt bidrag (NDC) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar utsläpp från och upptag inom jordbruk, skogsbruk och markanvändning som säkerställer antingen att förändringar i kollager i samband med skörd av biomassa tillgodoräknas landets åtagande att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med det nationellt fastställda bidraget, eller att det finns nationell eller regional lagstiftning i enlighet med artikel 5 i Parisavtalet som är tillämplig när det gäller utvinning för att bevara och stärka kollager och kolsänkor, och att utsläppen från marksektorer inte överstiger upptaget.
Ändring 242
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 2
När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, om förvaltningssystem finns på skogsbruksföretagsnivå för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls.
 När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, om förvaltningssystem finns på försörjningsbasnivå för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller ökar.
Ändring 243
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 3
Kommissionen får, genom genomförandeakter som antagits i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, fastställa bevisning som visar att de krav som anges i punkterna 5 och 6 efterlevs.
 Kommissionen ska senast den 1 januari 2021, genom genomförandeakter som antagits i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, fastställa bevisning som visar att de krav som anges i punkterna 5 och 6 efterlevs.
Ändring 244
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 4
Kommissionen ska senast den 31 december 2023 utvärdera huruvida de kriterier som anges i punkterna 5 och 6 på ett effektivt sätt minimerar risken för användning av ohållbar skogsbiomassa och uppfyller de krav som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, på grundval av tillgängliga uppgifter. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om ändring av de krav som föreskrivs i punkterna 5 och 6.
 Kommissionen ska senast den 31 december 2023, i nära samarbete med medlemsstaterna, utvärdera huruvida de kriterier som anges i punkterna 5 och 6 på ett effektivt sätt minimerar risken för användning av ohållbar skogsbiomassa och uppfyller de krav som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, på grundval av tillgängliga uppgifter. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om ändring av de krav som föreskrivs i punkterna 5 och 6 för perioden efter 2030.
Ändring 245
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – led a
a)  minst 50 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar som var i drift den 5 oktober 2015 eller tidigare,
 a)  minst 50 % för biodrivmedel, drivmedel från biometan, och flytande biobränslen som produceras i anläggningar som var i drift den 5 oktober 2015 eller tidigare,
Ändring 246
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – led b
b)  minst 60 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleddes efter den 5 oktober 2015,
 b)  minst 60 % för biodrivmedel, drivmedel från biometan och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleddes efter den 5 oktober 2015,
Ändring 247
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – led c
c)  minst 70 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021,
 c)  minst 65 % för biodrivmedel, drivmedel från biometan och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021,
Ändring 248
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – led d
d)  minst 80 % för produktion av el, värme och kyla från biomassabränslen som används i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021 och 85 % för anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2026.
 d)  minst 70 % för produktion av el, värme och kyla från biomassabränslen som används i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021 och 80 % för anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2026.
Ändring 249
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna får fastställa större minskningar av växthusgasutsläppen än de som föreskrivs i denna punkt.
Ändring 297 och 356
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 8 – stycke 1
El från biomassabränslen som produceras i anläggningar med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c endast om elen framställs genom tillämpning av högeffektiv kraftvärmeteknik enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU. Vid tillämpning av punkt 1 a och b ska denna bestämmelse endast gälla för anläggningar som tas i drift efter [3 år från dagen för antagandet av detta direktiv]. Vid tillämpningen av punkt 1 c ska denna bestämmelse inte påverka offentligt stöd enligt stödsystem som godkänns senast [3 år efter dagen för antagandet av detta direktiv].
 El från biomassabränslen som produceras i anläggningar med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c i den här artikeln endast om elen framställs genom tillämpning av högeffektiv kraftvärmeteknik enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU, eller i anläggningar som bara producerar el, uppnår en eleffektivitet netto på minst 40 % och inte använder fossila bränslen. Vid tillämpning av punkt 1 a och b i den här artikeln ska denna bestämmelse endast gälla för anläggningar som tas i drift efter [3 år från dagen för antagandet av detta direktiv]. Vid tillämpningen av punkt 1 c i den här artikeln ska denna bestämmelse inte påverka offentligt stöd enligt stödsystem som godkänns senast [1 år efter dagen för antagandet av detta direktiv].
Ändring 251
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 8 – stycke 2a (nytt)
Första stycket ska inte tillämpas på el från anläggningar som inte är ålagda att tillämpa högeffektiv kraftvärmeteknik enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU1a, förutsatt att dessa anläggningar under normala driftsförhållanden inte använder annat än biomassabränslen som producerats av restprodukter.
____________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
Ändring 252
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 8a (ny)
8a.  Senast den ... [2 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft] och vartannat år därefter ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om påverkan av och nyttan med de biodrivmedel som konsumeras i unionen, inklusive på produktionen av livsmedel, foder och andra material, och på den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten både i unionen och i tredjeländer.
Ändring 253
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 8b (ny)
8b.  Genom undantag från punkterna 1–8a i denna artikel och med hänsyn tagen till de yttersta randområdenas särdrag, enligt vad som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget, ska artikel 26 i detta direktiv inte tillämpas på sistnämnda områden. Senast den ... [sex månader efter dagen för ikraftträdandet för detta direktiv] ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag med kriterier för de yttersta randområdena om hållbarhet i anslutning till växthusgaser och minskad användning av dem. I kriterierna ska det tas hänsyn till särskilda lokala egenskaper. Framför allt bör de yttersta randområdena till fullo kunna använda sina resurser, i överensstämmelse med de strikta hållbarhetskriterierna, för att öka sin produktion av förnybar energi och bli mera energisjälvförsörjande.
Ändring 255
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 1 – led a
a)  medger att partier med råvaror eller biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen med olika hållbarhetsegenskaper och egenskaper vad gäller utsläpp av växthusgaser kan blandas t.ex. i en behållare eller i en bearbetnings- eller logistikanläggning eller en infrastruktur eller plats för överföring och distribution,
 a)  medger att partier med råvaror eller biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen med olika hållbarhetsegenskaper och egenskaper vad gäller utsläpp av växthusgaser kan blandas t.ex. i en behållare eller i en bearbetnings- eller logistikanläggning eller en infrastruktur eller plats för överföring och distribution, förutsatt att varje parti i sig uppfyller kraven i artikel 26 och att det finns lämpliga system för övervakning och mätning av enskilda partiers överensstämmelse,
Ändring 256
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 1a (ny)
1a.  För att underlätta gränsöverskridande handel och konsumentupplysning ska ursprungsgarantier för förnybar energi som inmatas i nätet innehålla information om hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp enligt vad som fastställs i artikel 26.2–26.7 och kunna överföras separat.
Ändring 257
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 2 – led a
a)  När bearbetningen av ett råvaruparti endast ger en produkt som är avsedd för framställning av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen, ska partiets storlek och de berörda kvantiteterna av hållbarhetsegenskaper och egenskaper som gäller minskade utsläpp av växthusgaser anpassas genom tillämpning av en omräkningsfaktor som anger förhållandet mellan massan av den produkt som är avsedd för framställning av biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen och massan av den råvara som kommer in i processen.
 a)  När bearbetningen av ett råvaruparti endast ger en produkt som är avsedd för framställning av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen, ska partiets storlek och de berörda kvantiteterna av hållbarhetsegenskaper och egenskaper som gäller minskade utsläpp av växthusgaser anpassas genom tillämpning av en omräkningsfaktor som anger förhållandet mellan massan av den produkt som är avsedd för framställning av biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen och massan av den råvara som kommer in i processen, förutsatt att varje parti som ingår i blandningen uppfyller kraven i artikel 26.
Ändring 258
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller tillförlitlig information vad gäller efterlevnaden av de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser som föreskrivs i artikel 26.2–26.7 och att de på begäran gör de uppgifter som låg till grund för informationen tillgängliga för medlemsstaten. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ser till att informationen genomgår en tillfredsställande oberoende granskning och att de tillhandahåller bevis på att detta har gjorts. Granskningen ska kontrollera att de system som de ekonomiska aktörerna använder är korrekta, tillförlitliga och skyddade mot bedrägerier. Granskningen ska också innehålla en utvärdering av provtagningens frekvens och den metod som använts för den samt av uppgifternas tillförlitlighet.
 3.  Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller tillförlitlig information vad gäller efterlevnaden av de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser som föreskrivs i artikel 26.2–26.7 och att de på begäran gör de uppgifter som låg till grund för informationen tillgängliga för medlemsstaten. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ser till att informationen genomgår en tillfredsställande oberoende granskning och att de tillhandahåller bevis på att detta har gjorts. Granskningen ska kontrollera att de system som de ekonomiska aktörerna använder är korrekta, tillförlitliga och skyddade mot bedrägerier, samt att råvarorna inte avsiktligen ändrats eller tagits ur bruk så att partiet eller en del av det skulle kunna bli avfall eller restprodukt i enlighet med artikel 26.2–26.7. Granskningen ska också innehålla en utvärdering av provtagningens frekvens och den metod som använts för den samt av uppgifternas tillförlitlighet.
Ändring 259
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 3 – stycke 2
De skyldigheter som anges i denna punkt ska gälla oavsett om biodrivmedlen, de flytande biobränslena och biomassabränslena produceras inom unionen eller importeras.
 De skyldigheter som anges i denna punkt ska gälla oavsett om biodrivmedlen, de flytande biobränslena och biomassabränslena produceras inom unionen eller importeras. Information om det geografiska ursprunget till biodrivmedlen, de flytande biobränslena och biomassabränslena ska göras tillgänglig för konsumenter.
Ändring 260
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 4
4.  Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för de syften som anges i artikel 26.7, , och/eller visar att leveranserna av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 26.2, 26.3, 26.4, 26.5 och 26.6 och/eller att inga material avsiktligt har manipulerats eller kasserats så att leveranserna eller delar av dem skulle omfattas av bilaga IX. När aktörer visar att kraven i artikel 26.5 och 26.6 vad gäller skogsbiomassa är uppfyllda får de besluta att direkt lägga fram de bevis som krävs på skogsbruksföretagsnivå. Kommissionen får också erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänns genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, vid tillämpning av artikel 26.3 b ii.
 4.  Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för de syften som anges i artikel 26.7, , och/eller visar att leveranserna av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 26.2, 26.3, 26.4, 26.5 och 26.6 och/eller att inga material avsiktligt har manipulerats eller kasserats så att leveranserna eller delar av dem skulle omfattas av bilaga IX. När aktörer visar att kraven i artikel 26.5 och 26.6 vad gäller skogsbiomassa är uppfyllda får de besluta att direkt lägga fram de bevis som krävs på försörjningsbasnivå. Kommissionen får också erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänns genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, vid tillämpning av artikel 26.3 b ii.
Ändring 261
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 5 – stycke 3
För att säkerställa att efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp kontrolleras på ett effektivt och harmoniserat sätt och framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen ange detaljerade genomförandebestämmelser, inbegripet lämpliga normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. När kommissionen specificerar dessa standarder ska den särskilt uppmärksamma behovet av att minimera den administrativa bördan. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer inom föreskriven tid.
 För att säkerställa att efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp kontrolleras på ett effektivt och harmoniserat sätt och framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen ange detaljerade genomförandebestämmelser, inbegripet lämpliga normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. När kommissionen specificerar dessa standarder ska den särskilt uppmärksamma behovet av att minimera den administrativa bördan. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer inom föreskriven tid. Om en medlemsstat tar upp ett problem med driften av ett frivilligt system ska kommissionen undersöka saken och vidta lämpliga åtgärder.
Ändring 262
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 7a (ny)
7a.  Kommissionen får när som helst pröva tillförlitligheten i uppgifter om att hållbarhetskriterierna uppfyllts eller växthusgasutsläpp undvikits, vilka insänts av ekonomiska aktörer som är verksamma på unionens marknad, antingen självmant eller på begäran av en medlemsstat.
Ändring 263
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Råvaror vars produktion har lett till direkt ändring av markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, alltså skogsmark, gräsmark, våtmarker, bebyggda områden eller annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor samt när ett värde för utsläpp från direkt ändring av markanvändning (el) beräknas i enlighet med punkt 7 i del C i bilaga V, ska anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning.
Ändring 264
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna får till kommissionen överlämna rapporter med information om typiska värden för växthusgasutsläppen från odling av jordbruksråvaror för de områden på deras territorier som klassificeras som nivå 2 enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) eller som en mer disaggregerad Nuts-nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003. Rapporterna ska åtföljas av en beskrivning av den metod och de uppgiftskällor som använts för att beräkna utsläppsnivån. Metoden ska beakta markegenskaperna, klimatet och förväntad skördenivå.
 2.  Medlemsstaterna får till kommissionen överlämna rapporter med information om typiska värden för växthusgasutsläppen från odling av jord- och skogsbruksråvaror för de områden på deras territorier som klassificeras som nivå 2 enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) eller som en mer disaggregerad Nuts-nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200332. Rapporterna ska åtföljas av en beskrivning av den metod och de uppgiftskällor som använts för att beräkna utsläppsnivån. Metoden ska beakta markegenskaperna, klimatet och förväntad skördenivå.
Ändring 265
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 4
4.  Kommissionen får, genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, besluta att de rapporter som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för beräkningen av växthusgasutsläppen i samband med odling av råvaror för agrobiomassa som produceras i de områden som ingår i sådana rapporter , vid tillämpning av artikel 26.7. Därför kan dessa uppgifter användas i stället för de disaggregerade normalvärden för odling som anges i del D eller E i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del C i bilaga VI för biomassabränslen.
 4.  Kommissionen får, genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, besluta att de rapporter som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för beräkningen av växthusgasutsläppen i samband med odling av råvaror för agrobiomassa och skogsbiomassa som produceras i de områden som ingår i sådana rapporter , vid tillämpning av artikel 26.7. Därför kan dessa uppgifter användas i stället för de disaggregerade normalvärden för odling som anges i del D eller E i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del C i bilaga VI för biomassabränslen.
Ändring 266
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 5 – stycke 1
5.  Kommissionen ska kontinuerligt granska bilaga V och bilaga VI i syfte att, när så är motiverat, lägga till eller ändra värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga V, del C och bilaga VI, del B.
 Kommissionen ska kontinuerligt granska bilaga V och bilaga VI i syfte att, när så är motiverat, lägga till eller ändra värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen, utgående från den senaste tekniska utvecklingen och de senaste vetenskapliga rönen. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga V, del C och bilaga VI, del B.
Ändring 267
Förslag till direktiv
Artikel 30 – punkt 1
1.  Kommissionen ska övervaka ursprunget för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används i unionen samt de konsekvenser som produktionen får på markanvändningen i unionen och i de viktigaste tredjeländer som tillhandahåller produkterna, inklusive konsekvenser som beror på förflyttning. Övervakningen ska grunda sig på medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner och motsvarande lägesrapporter som krävs i artiklarna 3, 15 och 18 i förordning [styrning], och på rapporter från relevanta tredjeländer och mellanstatliga organisationer samt på vetenskapliga studier och annan information av värde. Kommissionen ska också övervaka de förändringar av råvarupriser som är kopplade till användningen av biomassa för energiändamål och dithörande positiva och negativa effekter på livsmedelstryggheten.
 1.  Kommissionen ska övervaka ursprunget för biodrivmedel och flytande biobränslen, och biomassabränslen som används i unionen samt de konsekvenser som produktionen av förnybar energi från dessa och andra källor får på markanvändningen i unionen och i de viktigaste tredjeländer som tillhandahåller produkterna, inklusive konsekvenser som beror på förflyttning. Övervakningen ska grunda sig på medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner och motsvarande lägesrapporter som krävs i artiklarna 3, 15 och 18 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)], och på rapporter från relevanta tredjeländer och mellanstatliga organisationer samt på vetenskapliga studier, satellitbaserade data och annan information av värde. Kommissionen ska också övervaka de förändringar av råvarupriser som är kopplade till användningen av biomassa för energiändamål och dithörande positiva och negativa effekter på livsmedelstryggheten och på konkurrerande materialanvändningar.
Ändring 268
Förslag till direktiv
Artikel 32 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021.
 2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.3, 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021.
Ändring 269
Förslag till direktiv
Artikel 32 – punkt 3 – stycke 1
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
 Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.3, 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 270
Förslag till direktiv
Bilaga Ia (ny)
Bilaga Ia
1.   Medlemsstaternas mål för 2030 ska vara summan av följande inslag, som vart och ett uttrycks i procentandelar:
a)   Medlemsstaternas nationella bindande mål för 2020 enligt bilaga I.
b)   Ett schablonbidrag (”CFlat”).
c)   Ett bidrag baserat på BNP per capita (”CGDP”).
d)   Ett bidrag baserat på potentialen (”CPotential”).
e)   Ett bidrag av vilket medlemsstatens sammanlänkningsnivå framgår (”CInterco”).
2.   CFlat ska vara lika stort för varje medlemsstat. Samtliga medlemsstaters CFlat ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 respektive 2020.
3.   CGDP ska tilldelas varje medlemsstat utgående från ett index för BNP per capita jämfört med medelvärdet för unionen, varvid indexet för varje enskild medlemsstat ska uppgå till högst 150 % av medelvärdet för unionen. Samtliga medlemsstaters CGDP ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 respektive 2020.
4.   CPotential ska tilldelas mellan medlemsstaterna utgående från skillnaden mellan dels en medlemsstats andel för förnybar energi 2030 enligt scenariet PRIMES EUCO3535, dels dess nationella bindande mål för 2020. Samtliga medlemsstaters CPotential ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 respektive 2020.
5.   CIntercoska tilldelas varje medlemsstat utgående från ett index för elsammanlänkningar jämfört med medelvärdet för EU, varvid indexet för varje enskild medlemsstat ska uppgå till högst 150 % av medelvärdet för EU. Samtliga medlemsstaters CInterco ska tillsammans bidra med 10 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 respektive 2020.
Ändring 271
Förslag till direktiv
Bilaga V – del C – punkt 3 – led a – formel
UTSLÄPPSMINSKNING = (E F(t) – E B /E F(t))
 UTSLÄPPSMINSKNING = (E F(t) – E B) /E F(t)
Ändring 272
Förslag till direktiv
Bilaga V – del C – punkt 15
15.  Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska vara direkt relaterade till produktionen av det biodrivmedel eller flytande biobränsle som de tillskrivs och ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används i energi- eller transportsektorn.
 15.  Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för att ersätta koldioxid av fossilt ursprung i kommersiella produkter och tjänster.
Ändring 319
Förslag till direktiv
Bilaga VI – del B – punkt 3 – led a – formel 1
UTSLÄPPSMINSKNING = (E­F(t) – EB(t)/ E­F(t))
 UTSLÄPPSMINSKNING = (E­F(t) – EB(t))/ E­F (t)
Ändring 273
Förslag till direktiv
Bilaga VII – led 1 – stycke 2 – strecksats 1
–  Qanvändbar = uppskattad totalmängd användbar värme som avges från värmepumpar som uppfyller de kriterier som anges i artikel 7.4 , tillämpat enligt följande: Endast värmepumpar för vilka SPF > 1,15 * 1/η ska beaktas,
 –  Qanvändbar = uppskattad totalmängd användbar värme som avges från värmepumpar för produktion av värme och kyla som uppfyller de kriterier som anges i artikel 7.4 , tillämpat enligt följande: Endast värmepumpar för vilka SPF > 1,15 * 1/η ska beaktas,
Ändring 274
Förslag till direktiv
Bilaga IX – del A – led b
b)  Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG.
 utgår
Ändring 284 och 311
Förslag till direktiv
Bilaga IX – del B – led c
c)  Melass som produceras som en biprodukt från raffinering av sockerrör eller sockerbetor, under förutsättning att bästa industristandarder för utvinning av socker har respekterats.
 utgår
Ändring 312
Förslag till direktiv
Bilaga X – del A
Del A: [...]
 utgår

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0392/2017).

Senaste uppdatering: 27 september 2018Rättsligt meddelande - Integritetspolicy