Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 10, 19, 21 och 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rätten att göra framställningar, som fastställs i artiklarna 20 och 227 i EUF-fördraget och i artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan),

–  med beaktande av artiklarna 21 och 22 i EU-stadgan,

–  med beaktande av ingressen till EU-fördraget,

–  med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, protokoll nr 12 till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(1) (direktivet om likabehandling oavsett ras),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(2) (direktivet om likabehandling i arbetslivet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG(3) (direktivet om fri rörlighet),

–  med beaktande av domen av den 3 februari 2017 från Europeiska unionens tribunal i mål T-646/13, Minority SafePack, one million signatures for diversity in Europe mot kommissionen(4),

–  med beaktande av sina resolutioner om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen,

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2005 om minoritetsskydd och antidiskrimineringspolitik i ett utvidgat EU(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2013 om utrotningshotade europeiska språk och den språkliga mångfalden inom EU(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om rapporten om EU‑medborgarskapet 2013 – EU-medborgare: dina rättigheter, din framtid(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2016 om verksamheten i utskottet för framställningar under 2015(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 2017 om rapporten om EU‑medborgarskapet 2017: stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring(10),

–  med beaktande av den studie som i april 2017 beställdes av Europaparlamentets utredningsavdelning C på begäran av utskottet för framställningar, Discrimination(s) as emerging from the petitions received (diskriminering så som den beskrivs i mottagna framställningar),

–  med beaktande av den studie som i augusti 2017 beställdes av Europaparlamentets utredningsavdelning C på begäran av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter, Towards a comprehensive EU protection system for minorities (mot ett övergripande skyddssystem för minoriteter i EU),

–  med beaktande av den studie som i maj 2017 beställdes av Europaparlamentets utredningsavdelning B på begäran av utskottet för kultur och utbildning, Minority Languages and Education: Best Practices and Pitfalls (minoritetsspråk och utbildning: bästa praxis och fallgropar),

–  med beaktande av den offentliga utfrågning som den 4 maj 2017 anordnades av utskottet för framställningar, Bekämpande av diskriminering av unionsmedborgare i EU-medlemsstaterna samt skydd av minoriteter(11),

–  med beaktande av artikel 216.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Utskottet för framställningar har fått ta emot flera framställningar där det påtalas olika slag av diskriminerande praxis mot unionsmedborgare som tillhör minoriteter, och har anordnat en utfrågning om de olika frågor som förts på tal.

B.  Det råder en stark koppling mellan dels minoriteters rättigheter, dels rättsstatsprincipen. I artikel 2 i EU-fördraget nämns uttryckligen rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och dessa rättigheter förtjänar samma behandling som övriga fördragsfästa rättigheter.

C.  Enligt artikel 10 i EUF-fördraget ska unionen ”[v]id utformningen och genomförandet av sin politik och verksamhet [...] söka bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning”.

D.  Internationella överenskommelser erbjuder visserligen en solid ram för minoriteters rättigheter, men ändå återstår det mycket att förbättra i fråga om hur skyddet av minoriteters rättigheter förverkligas inom EU.

E.  Var och en i EU har lika rättighet och skyldighet att bli en fullvärdig, aktiv och integrerad samhällsmedlem.

F.  Upprätthållandet av minoriteters rättigheter är ett väsentligt krav för kandidatländer, enligt vad som fastställs i Köpenhamnskriterierna.

G.  Diskriminering på grund av etniskt ursprung anförs som den vanligaste formen av diskriminering, och enligt den senaste Eurobarometerundersökningen om diskriminering har det blivit åtskilligt vanligare med diskriminering på grund av sexuell läggning(12).

H.  Förslaget till kommissionens direktiv om likabehandling (COM(2008)0426) täcker många olika områden, såsom utbildning, socialt skydd samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster.

I.  Framställningar som utskottet för framställningar har fått ta emot på området diskriminering i fråga om minoriteters rättigheter bör noggrant prövas för att vi ska kunna nå fram till en förståelse av de orosmoment som medborgarna fört på tal och föreslå lösningar.

J.  Av ett flertal framställningar framgår det att minoriteter råkar ut för diskriminering vid utövandet av sina grundläggande rättigheter, och detta inger farhågor för minoritetssamhällenas framtid, särskilt mot bakgrund av miljöförorenande verksamhet.

K.  Skyddet och stärkandet av kulturarv med anknytning till nationella minoriteter i medlemsstaterna, något som är ett centralt inslag i samhällens, gruppers och enskilda personers kulturella identitet, är utslagsgivande för den sociala sammanhållningen.

L.  Medlemsstaterna har ett uppenbart ansvar att vidta korrigerande åtgärder mot praxis som diskriminerar romer, framför allt i deras kontakter med regionala och nationella förvaltningsmyndigheter.

M.  Olika framställare oroar sig för att det inte finns något övergripande gensvar och skydd från EU:s sida när det gäller de språkliga och andra rättigheter de har i egenskap av minoriteter. Dessa rättigheter är förankrade i EU-stadgan och unionsrättens allmänna principer, såsom det framhållits av Europeiska unionens domstol.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt att personer som tillhör minoriteter fortfarande stöter på hinder mot respekten för sina grundläggande rättigheter, och fortsätter att vara offer för hatpropaganda och hatbrott.

2.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna konsekvent bör upprätthålla minoriteters rättigheter och med jämna mellanrum se efter om dessa rättigheter respekteras.

Bekämpa diskriminering av inhemska, nationella och språkliga minoriteter: ett nationellt och europeiskt ansvar

3.  Europaparlamentet påpekar att minoritetsfrågor inte prioriterats tillräckligt högt på EU:s agenda, och stöder ett integrerat arbetssätt i frågor om jämlikhet och icke‑diskriminering, för att det ska säkerställas att medlemsstaterna hanterar mångfalden bland invånarna i sina samhällen på ett lämpligt sätt.

4.  Europaparlamentet anser att EU har ett ansvar för att skydda och främja minoriteters rättigheter. Parlamentet anser att EU:s rättsliga ram måste förbättras, för att rättigheterna för personer som tillhör minoriteter ska få ett heltäckande skydd.

5.  Europaparlamentet framhåller EU-institutionernas roll för att öka medvetenheten om minoritetsskyddsfrågor, samt för att uppmuntra och stödja medlemsstaterna i deras arbete till förmån för kulturell mångfald och tolerans, särskilt genom utbildning.

6.  Europaparlamentet betonar att all kulturarvspolitisk utveckling bör vara inkluderande, lokalsamhällesbaserad och öppen för deltagande, också i form av samråd och dialog med de berörda minoritetssamhällena.

7.  Europaparlamentet konstaterar att EU inte har några effektiva verktyg för övervakning av respekten för minoriteters rättigheter. Parlamentet yrkar på att situationen för inhemska och språkliga minoriteter ska övervakas effektivt inom hela EU. Parlamentet anser att EU:s byrå för grundläggande rättigheter bör utföra förstärkt övervakning av diskriminering av nationella minoriteter i medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet erkänner medlemsstaternas viktiga roll för att skydda inhemska, nationella eller språkliga minoriteter. Parlamentet erinrar om att skyddet av nationella minoriteter och förbudet mot diskriminering på grundval av språk och tillhörighet till en nationell minoritet är förankrade i fördragen och i EU-stadgan.

9.  Europaparlamentet beklagar att de frågor som togs upp i dess resolution om minoritetsskydd och antidiskrimineringspolitik i ett utvidgat EU ännu inte fått någon lösning.

EU:s rättsliga ram om minoriteter: utmaningar och möjligheter

10.  Europaparlamentet framhåller att nationella minoriteters rättigheter och skyddet av dem är en oskiljaktig del av rättsstaten, såsom det fastställts i Köpenhamnsdokumentet från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), vilket undertecknades 1990.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras rättsväsen garanterar att personer som tillhör en minoritet inte diskrimineras, samt att vidta riktade skyddsåtgärder grundade på relevanta internationella normer. Parlamentet fördömer samtliga fall där offentliga tjänstemän behandlar personer som tillhör minoriteter på ett diskriminerande sätt, och föreslår att de behöriga myndigheterna använder de åtgärder som finns för rapportering om sådana fall av diskriminering samt, vid behov, för påföljder mot dem.

12.  Europaparlamentet betonar att situationen och den rättsliga ställningen för icke-medborgare som är permanent bosatta i medlemsstaterna måste åtgärdas.

13.  Europaparlamentet framhåller att de nationella minoriteternas natur- och kulturarvstillgångar är viktiga för den sociala sammanhållningen och måste anses som fullständigt bevaransvärda tillgångar för kommande generationer, bland annat genom att det sätts stopp för förorenande verksamheter.

14.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att underteckna, ratificera och verkställa ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, protokoll nr 12 till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, eller att uppdatera sina åtaganden med avseende på de relevanta internationella överenskommelserna. Parlamentet betonar att språkliga och inhemska minoriteter bör behandlas i överensstämmelse med principerna i dessa dokument.

15.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av direktivet om likabehandling oavsett ras och direktivet om likabehandling i arbetslivet. Parlamentet beklagar djupt att det gjorts så få framsteg med antagandet av förslaget till ett direktiv om likabehandling, och uppmanar kommissionen och rådet att återuppta de relevanta förhandlingarna, med syfte att de ska slutföras före utgången av denna valperiod.

Skydd och försvar av minoritetsspråk

16.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att säkerställa upprätthållandet av rätten att använda ett minoritetsspråk och att skydda den språkliga mångfalden i unionen, i enlighet med EU-fördragen.

17.  Europaparlamentet anser att språkliga rättigheter måste respekteras i samhällen med fler än ett officiellt språk, utan att ett språk får sina rättigheter beskurna jämfört med ett annat, i enlighet med varje medlemsstats konstitutionella ordning.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka främjandet av undervisning i och användning av regionala språk och minoritetsspråk, som ett möjligt sätt att bekämpa språkdiskriminering i EU.

Hbti-personers rättigheter

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta mer handfasta åtgärder mot diskriminering av hbti-personer och mot homofobi, bland annat i form av konkret lagstiftning, med samtidig respekt för medlemsstaternas behörigheter. Parlamentet rekommenderar att hbti-personers rättigheter övervakas och att det ges tydlig och tillgänglig information om vilka rättigheter hbti-personer och deras familjer har i gränsöverskridande sammanhang i EU. Parlamentet anser att medlemsstaterna vederbörligen bör satsa på att tillhandahålla riktad utbildning på olika stadier för att förhindra mobbning och bekämpa homofobi på ett strukturerat sätt.

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att medlemsstaterna korrekt genomför direktivet om fri rörlighet, med konsekvent respekt bland annat för bestämmelserna om familjemedlemmar, samt att de förbjuder diskriminering på alla grunder.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att säkerställa att hbti-personer och deras familjer kan utöva sina rättigheter till fri rörlighet, i enlighet med både artikel 21 i EUF-fördraget och artikel 21 i EU-stadgan.

º

º º

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22. (2) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16. (3) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77. (4) ECLI:EU:T:2017:59. (5) EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 405. (6) EUT C 93, 9.3.2016, s. 52. (7) EUT C 378, 9.11.2017, s. 146. (8) Antagna texter, P8_TA(2016)0512. (9) Antagna texter, P8_TA(2017)0413. (10) Antagna texter, P8_TA(2017)0487. (11) http://www.europarl.europa.eu/cmsdata/117287/peti-hearing-programme-20170504-en.pdf (12) Discrimination in the EU in 2015, http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/publicopinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/SPECIAL/surveyKy/2077