Europaparlamentets resolution av den 8 februari 2018 om avrättningar i Egypten (2018/2561(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt resolutionerna av den 10 mars 2016 om Egypten, särskilt fallet med Giulio Regeni(1), av den 17 december 2015 om Ibrahim Halawa, som eventuellt riskerar dödsstraff(2), av den 15 januari 2015 om situationen i Egypten(3), av sina resolutioner av den 16 februari 2017 om avrättningar i Kuwait och Bahrain(4), av den 8 oktober 2015 om dödsstraffet(5) och sin resolution av den 7 oktober 2010 om Internationella dagen mot dödsstraffet(6),
– med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, om tortyr, om yttrandefrihet och om människorättsförsvarare,
– med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Egypten från augusti 2013 och februari 2014,
– med beaktande av 2001 års associeringsavtal mellan EU och Egypten, som trädde i kraft 2004 och som stärktes av handlingsplanen från 2007, och med beaktande av prioriteringarna i partnerskapet EU–Egypten 2017–2020, som antogs den 25 juli 2017, samt det gemensamma uttalandet efter associeringsrådet EU–Egypten,
– med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 10 oktober 2017 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och Europarådets generalsekreterare på Europadagen och världsdagen mot dödsstraffet,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 26 januari 2018 från FN-experter som exempelvis Nils Melzer, den särskilda rapportören om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som uppmanade de egyptiska myndigheterna att sätta stopp för förestående avrättningar,
– med beaktande av Egyptens författning, särskilt artikel 93 (den internationella människorättslagstiftningens bindande karaktär),
– med beaktande av FN:s skyddsåtgärder för att garantera skydd av dödsdömdas rättigheter,
– med beaktande av de afrikanska principerna och riktlinjerna om rätten till en rättvis rättegång och rättsligt biträde, som förbjuder militärrättegångar för civila under alla omständigheter,
– med beaktande av den slutförklaring som antogs vid den sjätte världskongressen mot dödsstraff, som hölls i Oslo den 21–23 juni 2016,
– med beaktande av EU:s nya strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter, vars syfte är att sätta skyddet och övervakningen av mänskliga rättigheter i centrum för all EU-politik,
– med beaktande av artikel 2 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och protokollen 6 och 13 till denna,
– med beaktande av de sex resolutionerna från FN:s generalförsamling till förmån för ett moratorium för dödsstraffet,
– med beaktande av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, konventionen om barnets rättigheter samt Arabiska stadgan om mänskliga rättigheter, som Egypten har ratificerat,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Egypten är part i, särskilt artikel 18 och det andra fakultativa protokollet om dödsstraff, samt artikel 14,
– med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Dödsstraffet är ett ytterst omänskligt och förnedrande straff som kränker rätten till liv, som står inskriven i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. EU har en bestämd och principiell ståndpunkt mot dödsstraffet och för ett allmänt moratorium, med sikte på ett globalt avskaffande, och detta är ett av de centrala målen för EU:s människorättspolitik.
B. Sedan januari 2014 uppges minst 2 116 personer ha dömts till döden i Egypten. Inga dödsstraff godkändes under de tidigare presidenterna Muhammad Mursi och Adli Mansour. Sedan den 1 januari 2014 har minst 81 avrättningar verkställts.
C. Under 2017 uppges egyptiska domstolar ha utdömt minst 186 dödsstraff och 16 personer ska ha avrättats. De senaste veckorna, och sedan slutet av december 2017, har det skett en oroväckande ökning. Alla avrättningar den senaste tiden har verkställts utan att offren och deras anhöriga blivit underrättade i förväg. 24 andra egyptier hotas enligt uppgift av omedelbar avrättning efter att ha uttömt alla möjligheter till överklagande.
D. Minst 891 personer står för närvarande inför rätta eller väntar på rättegång i Egypten anklagade för brott som kan ge dödsstraff. Minst 38 personer som var under 18 år då deras påstådda brott begicks har ställts inför rätta tillsammans med vuxna tilltalade, och anklagelserna gäller brott som är belagda med dödsstraff. Domstolarna har rekommenderat inledande dödsstraff för minst sju av dessa personer. Utdömande och verkställande av dödsstraff mot personer som var under 18 år när brottet begicks är ett brott mot folkrätten, däribland FN:s konvention om barnets rättigheter, och mot artikel 111 i Egyptens barnlag. Egypten är part i flera internationella konventioner om politiska och medborgerliga rättigheter, tortyr, barns och ungdomars rättigheter samt rättvisa.
E. Militärlagen har fler brott belagda med dödsstraff än sin civila motsvarighet, och den egyptiska lagstiftningen har gradvis utvidgat militärens jurisdiktion. Antalet civila som dömdes till döden i Egyptens militärdomstolar ökade från 60 under 2016 till minst 112 under 2017. Minst 23 egyptier har avrättats de senaste månaderna, varav 22 var civilpersoner som dömdes i militärdomstolar som inte på långa vägar uppfyller kraven på en rättvis rättegång. Mellan oktober 2014 och september 2017 uppges minst 15 000 civila, däribland tiotals barn, ha hänvisats till militära åklagare.
F. Oroväckande många vittnesmål och bekännelser vid rättegångar, däribland militära, ska ha tillkommit sedan de anklagade utsatts för påtvingade försvinnanden, torterats eller misshandlats. Kampen mot tortyr är sedan länge en prioritering på människorättsområdet för EU och ett gemensamt mål i FN:s tortyrkonvention, som har undertecknats av Egypten.
G. Alla nyligen verkställda eller förestående avrättningar ska ha varit resultatet av rättegångar som inte respekterade rätten till en rättvis rättegång och ett korrekt rättsförfarande. Enligt FN:s skyddsåtgärder för att garantera skydd av dödsdömdas rättigheter är det strängt förbjudet att tillämpa dödsstraff efter orättvisa rättegångar. Flera människorättsexperter från FN har vid upprepade tillfällen uppmanat Egypten att sätta stopp för alla ännu inte verkställda avrättningar efter anklagelser om orättvisa rättegångar.
H. Det är viktigt att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att se till att sådana rättegångar äger rum under förhållanden som verkligen erbjuder fullständiga garantier enligt artikel 14 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Egypten är part i. I händelse av dödsstraff måste rättegångarna uppfylla de högsta kraven på rättvisa och ett korrekt rättsförfarande.
I. Den 29 november 2017 uppmanade Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter den egyptiska regeringen att omedelbart suspendera dödsdomarna i fem olika mål. De tilltalade i ett av dessa, Kafr el-Sheikh-målet, avrättades emellertid den 2 januari 2018.
J. Egypten har genomgått många svåra prövningar sedan revolutionen 2011, och världssamfundet stöder landet för att det ska klara av sina ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga utmaningar.
K. Det finns stora säkerhetsmässiga utmaningar i Egypten, särskilt på Sinaihalvön, där terroristgrupper har genomfört attacker mot säkerhetsstyrkorna. Ett antal förödande terrorattacker har inträffat i Egypten, som den senaste attacken mot en sufisk moské, där 311 civilpersoner dödades och minst 128 sårades. Den 9 april 2017 inträffade två snarlika självmordsattentat vid Sankt Georgkyrkan i Tanta och den koptisk-ortodoxa Sankt Markuskyrkan med minst 47 dödsoffer.
L. Permanent undantagstillstånd har rått i Egypten sedan 2017, och det förlängdes den 13 januari 2018 med tre månader. Syftet enligt statliga medier är att bekämpa ”terrorismens faror och finansiering”, men samtidigt urholkar undantagstillståndet grundläggande friheter och ger presidenten, och dem som agerar å dennes vägnar, befogenhet att hänvisa civila till undantagsdomstolar under tremånadersperioden.
M. Den övergripande människorättssituationen fortsätter att försämras i Egypten. De egyptiska myndigheterna har använt kampen mot terrorismen som skäl till att bedriva ett storskaligt förtryck.
N. Terrorismbekämpningslagen från 2015 inför dödsstraff för alla som befinns skyldiga för att ha inrättat eller lett en terrorgrupp, med en vid definition av terrorism som inbegriper ”störande av allmän ordning, framkallande av fara för samhällets säkerhet, intressen och trygghet, förhindrande av författningens och lagens bestämmelser eller framkallande av skada för den nationella enheten, den sociala freden eller den nationella säkerheten”. Alla civila, däribland människorättsförsvarare, riskerar därmed att stämplas som terrorister och dömas till döden.
O. Egyptiska människorättsförsvarare som dokumenterar och kritiserar dödsstraff, tortyr och påtvingade försvinnanden har utsatts för riktade repressiva åtgärder, såsom nedläggningen av El Nadim-centret 2017 och de egyptiska myndigheternas försök att stänga den egyptiska rättighets- och frihetskommissionens kontor i Kairo. Egypten gick förra året till juridiskt angrepp mot icke-statliga organisationer med en lag som innebär att deras finansiering, utländsk eller inhemsk, måste godkännas av statliga säkerhetsmyndigheter, vilket i praktiken innebär ett förbud. Den 5 april 2018 ska Egyptens högsta appellationsdomstol döma i ett mål om ”utländsk finansiering” som inbegriper internationella icke-statliga organisationer.
P. De nya prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten 2017–2020, som an togs i juli 2017, styrs av ett gemensamt åtagande i fråga om de universella värdena demokrati, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna och utgör en ny ram för politiskt engagemang och fördjupat samarbete, bland annat inom säkerhet, rättsliga reformer och terrorismbekämpning, på grundval av ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Underutskottet för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati inom ramen för associeringsavtalet mellan Egypten och Europeiska unionen höll sitt femte sammanträde i Kairo den 10 och 11 januari 2018, där man tog upp samarbete inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatliga principer.
Q. EU är Egyptens främsta ekonomiska partner och dess huvudsakliga källa till utländska investeringar. EU:s bilaterala bistånd till Egypten inom det europeiska grannskapsinstrumentet för 2017–2020 uppgår till runt 500 miljoner euro. Den 21 augusti 2013 gav rådet (utrikes frågor) den höga representanten i uppdrag att se över EU:s bistånd till Egypten. Rådet beslutade att EU:s samarbete med Egypten skulle justeras enligt händelseutvecklingen på plats.
R. Företag baserade i flera av EU:s medlemsstater har fortsatt att exportera övervaknings- och militärutrustning till Egypten.
1. Europaparlamentet fördömer skarpt användningen av dödsstraff och manar till ett stopp för alla förestående avrättningar i Egypten. Parlamentet stöder helhjärtat ett omedelbart moratorium för dödsstraffet i Egypten som ett steg på vägen mot ett avskaffande. Parlamentet fördömer i detta sammanhang alla avrättningar, oavsett var de äger rum, och poängterar än en gång att avskaffandet av dödsstraffet bidrar till att stärka människovärdet, som stadfästs i EU:s politiska prioriteringar på människorättsområdet. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att ompröva alla icke verkställda dödsstraff för att se till att de som dömts i bristfälliga rättegångar får en ny, rättvis rättegång. Parlamentet erinrar om att avrättningar, trots säkerhetsproblemen i Egypten, inte bör användas som ett sätt att bekämpa terrorism.
2. Europaparlamentet uppmanar det egyptiska parlamentet att se över landets strafflag, straffprocesslag, terrorismbekämpningslagstiftning och militärlag, och uppmanar regeringen att se över de tillhörande dekreten för att se till att civila som anklagas för brott belagda med dödsstraff inte hänvisas till special- eller militärdomstolar under några omständigheter, eftersom sådana domstolar inte uppfyller de krav på en rättvis rättegång som Egypten ställt sig bakom i sina internationella åtaganden om rättigheter och garanterat i sin författning. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att upphöra med att ställa civilpersoner inför rätta i militärdomstolar.
3. Europaparlamentet uppmanar med kraft de egyptiska myndigheterna att garantera alla anklagades fysiska och psykiska hälsa medan de sitter frihetsberövade. Parlamentet fördömer bruket av tortyr och misshandel. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att se till att de frihetsberövade får all läkarvård de behöver. Parlamentet uppmanar EU att till fullo tillämpa sina exportkontroller gentemot Egypten, i synnerhet när det gäller varor som kan användas för tortyr eller dödsstraff.
4. Europaparlamentet uppmuntrar Egypten att underteckna och ratificera det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som syftar till ett avskaffande av dödsstraffet, och FN:s internationella konvention till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet uppmuntrar den egyptiska regeringen att skicka ut en öppen inbjudan till berörda särskilda FN-rapporter att besöka landet.
5. Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över massrättegångarna i egyptiska domstolar och det stora antalet dödsdomar som dessa avkunnar. Parlamentet uppmanar de egyptiska rättsliga myndigheterna att upprätthålla och respektera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Egypten har anslutit sig till, i synnerhet artikel 14 om rätten till en rättvis och snar rättegång på grundval av tydliga åtalspunkter och med respekt för de tilltalades rättigheter.
6. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att fördöma de det alarmerande antalet avrättningar i Egypten den senaste tiden, och uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta att bekämpa användningen av dödsstraff. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att ta upp den senaste utvecklingen i Egypten och att använda alla tillgängliga påtryckningsmedel för att sätta stopp för nära förestående avrättningar och uppmuntra de egyptiska myndigheterna att respektera sina åtaganden i fråga om internationella normer och lagar.
7. Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att se till att de mänskliga rättigheterna inte urholkas av åtgärder för migrationshantering eller terrorismbekämpning inom ramen för prioriteringarna i partnerskapet EU–Egypten. Parlamentet framhåller den betydelse EU tillmäter sitt samarbete med Egypten som en viktig granne och partner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Egypten att infria sitt åtagande i prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten, som antogs den 27 juli 2017, om att främja demokrati, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter i överensstämmelse med landets författning och internationella normer.
8. Europaparlamentet fördömer terroristattackerna i Egypten. Parlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med de anhöriga till terrorismens offer. Parlamentet står solidariskt med det egyptiska folket och upprepar sitt åtagande att bekämpa spridningen av radikala ideologier och terrorgrupper.
9. Europaparlamentet erinrar den egyptiska regeringen om att Egyptens och dess befolknings välstånd på lång sikt går hand i hand med skyddet av universella mänskliga rättigheter och inrättandet och förankringen av demokratiska och öppna institutioner som verkar för att skydda medborgarnas grundläggande rättigheter.
10. Europaparlamentet stöder förhoppningarna hos majoriteten av det egyptiska folket, som vill få till stånd ett fritt, stabilt, blomstrande, inkluderande och demokratiskt land som respekterar sina nationella och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
11. Europaparlamentet är mycket oroat över de nuvarande inskränkningarna i de grundläggande demokratiska rättigheterna i Egypten, framför allt yttrandefriheten, mötesfriheten, föreningsfriheten, den politiska pluralismen och rättsstatsprincipen. Parlamentet kräver ett slut på alla handlingar i form av våld, uppvigling, hatretorik, hotelser, påtvingade försvinnanden och censur som riktar sig mot politiska meningsmotståndare, demonstranter, journalister, bloggare, studenter, aktivister för kvinnors rättigheter, aktivister inom det civila samhället, hbti-personer, icke-statliga organisationer och minoriteter, däribland nubier, och som förövas av statliga myndigheter, säkerhetsstyrkor, säkerhetstjänster och andra grupper i Egypten. Parlamentet fördömer övervåldet mot demonstranter. Parlamentet kräver ett omedelbart och ovillkorligt frigivande av alla som frihetsberövats för att de fredligt utövat sin rätt till yttrande-, mötes- och föreningsfrihet, och efterlyser en oberoende och öppen utredning av alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
12. Europaparlamentet uttrycker sin fortsatta bestörtning över tortyren av och mordet på den italienske forskaren Giulio Regeni och fördömer än en gång frånvaron av framsteg i utredningen av detta brutala mord. Parlamentet kommer att fortsätta att trycka på för att de europeiska myndigheterna ska stå i förbindelse med sina egyptiska motsvarigheter fram till dess att sanningen kommer fram i detta fall och förövarna ställs till svars.
13. Europaparlamentet uppmanar med kraft president al-Sisi och hans regering att infria sitt åtagande om verkliga politiska reformer och respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet poängterar att trovärdiga och öppna val är av väsentlig betydelse för en demokrati och att detta garanteras i 2014 års författning och står i samklang med Egyptens internationella åtaganden.
14. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inta en tydlig, stark och enad ståndpunkt i fråga om Egypten i de kommande sammanträdena i FN:s människorättsråd, och detta så länge som landet inte uppvisar betydande förbättringar på människorättsområdet.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Egyptens regering och parlament.