(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0685),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0472/2016),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det danska folketinget, den irländska deputeradekammaren, den irländska senaten, den luxemburgska deputeradekammaren, det maltesiska parlamentet, den nederländska första kammaren, den nederländska andra kammaren och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0050/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till direktiv Skäl 1 (1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom EU stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med att de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner, och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skatteskuld. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Åtgärder för att rätta till dessa problem bör därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister. (1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom EU stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. I en tid som präglas av globalisering och digitalisering blir beskattning vid källan av särskilt finansiellt och immateriellt kapital allt svårare att spåra och lättare att manipulera. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med att de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner, och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skatteskuld. Den allmänna digitaliseringen av många sektorer av ekonomin i förening med den snabba utvecklingen av den digitala ekonomin ifrågasätter om unionens bolagsbeskattningsmodeller som utformats för traditionella företag är lämpliga, bland annat med avseende på i vilken utsträckning värderings- och beräkningskriterier skulle kunna uppfinnas på nytt för att återspegla tjugohundratalets kommersiella verksamhet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de alla upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad och snedvridningar mellan stora företag och små och medelstora företag. En ny standard för en bolagsskattebas för unionen bör därför ta itu med dessa typer av brister på marknaden samtidigt som målen för långsiktig rättslig klarhet och rättssäkerhet och principen om skatteneutralitet respekteras. Ökad konvergens mellan de nationella skattesystemen kommer att leda till en väsentlig minskning av kostnader och administrativa bördor för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom unionen. Även om beskattning är en nationell behörighet, föreskrivs tydligt i artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att rådet enhälligt i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, ska utfärda direktiv om tillnärmning av sådana skattelagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Ändring 2 Förslag till direktiv Skäl 2 (2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skatteskuld. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skatteram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas. (2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att se till att företag som genererar inkomster i en medlemsstat utan att ha ett fysiskt fast driftställe, men däremot ett digitalt fast driftställe i den medlemsstaten, behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt fast driftställe. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skatteskuld. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skatteram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas. Konsolidering är ett väsentligt inslag i systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom det är enda sättet att hantera de stora skattehinder som företag som tillhör samma grupp med gränsöverskridande verksamhet ställs inför i unionen. Genom konsolidering undviks formaliteter i samband med internprissättning och dubbelbeskattning inom en grupp. Ändring 3 Förslag till direktiv Skäl 3 (3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion. (3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar, särskilt för små och medelstora företag. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. När den väl genomförts i alla medlemsstater skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas säkerställa att skatter betalas där vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion. Förbättringar av den inre marknaden är en central faktor för att främja tillväxt och skapandet av arbetstillfällen. Införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle förbättra den ekonomiska tillväxten och leda till fler arbetstillfällen i unionen genom att minska den skadliga skattekonkurrensen mellan företag. __________________ __________________ 7 Förslag till rådets direktiv COM(2011)0121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. 7 Förslag till rådets direktiv COM(2011)0121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Ändring 4 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt) (3a)  I kommissionens meddelande av den 21 september 2017 om ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden anser kommissionen att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas erbjuder en bas för att hantera de skattemässiga utmaningar som den digitala ekonomin medför. Ändring 5 Förslag till direktiv Skäl 4 (4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede bör regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas antas, innan frågan om konsolidering behandlas i ett andra skede. (4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det mycket viktigt att säkerställa att direktivet om en gemensam bolagsskattebas och direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas träder i kraft samtidigt. Eftersom denna nya ordning är ett viktigt steg i fullbordandet av den inre marknaden behövs det flexibilitet, så att den kan genomföras korrekt från början. Eftersom den inre marknaden omfattar samtliga medlemsstater bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen införas i samtliga medlemsstater. Om rådet inte lyckas anta ett gemensamt beslut om förslaget att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör kommissionen lägga fram ett nytt förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ska utfärda nödvändig lagstiftning. Som en sista utväg bör ett fördjupat samarbete inledas av medlemsstaterna, som alltid bör vara öppet för icke deltagande medlemsstater i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är beklagligt att ingen tillräckligt noggrann bedömning har genomförts med avseende på vare sig förslaget om en gemensam bolagsskattebas eller förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas när det gäller inverkan på medlemsstaternas intäkter från bolagsbeskattningen i varje land. Ändring 6 Förslag till direktiv Skäl 5 (5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat gränsvärde fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. För att uppnå enhetlighet mellan de två stegen i initiativet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas vara obligatoriska för företag som skulle betraktas som en grupp om alla initiativ förverkligas. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier. (5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, till att börja med bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat utgångsgränsvärde på 750 miljoner EUR fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. Eftersom detta direktiv fastställer en ny standard för bolagsskattebasen för alla företag i unionen bör gränsvärdet sänkas till noll under period på högst sju år. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga i den första fasen som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier. Ändring 7 Förslag till direktiv Skäl 6 (6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det bör tvärtom inte anses vara nödvändigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Denna dimension bör hellre överlåtas på bilaterala skatteavtal och nationell lagstiftning på grund av dess komplicerade samspel med internationella avtal. (6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Alltför ofta vidtar de multinationella företagen åtgärder för att överföra sina vinster till förmånliga skattesystem utan att betala någon skatt alls eller en mycket låg skatt. Begreppet fast driftställe skulle göra det möjligt att fastställa en exakt och bindande definition av de kriterier som ska uppfyllas för att ett multinationellt företag ska kunna påvisa att det är etablerat i ett visst land. Detta kommer att tvinga de multinationella företagen att betala sina skatter på ett rättvist sätt. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det är likaså viktigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Om internprissättning ger upphov till en överföring av vinster till en lågskattejurisdiktion är ett system som fördelar vinsten genom en fördelningsnyckel att föredra. Unionen kan fastställa en internationell standard för modern och effektiv bolagsbeskattning genom att införa ett sådant system. Kommissionen bör utarbeta förslag till riktlinjer för övergångsfasen då en fördelningsnyckel tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer, men i förlängningen bör fördelningsnyckeln vara standardfördelningsmetoden. Kommissionen bör lägga fram ett förslag om att inrätta en unionsmodell för skatteavtal som i förlängningen skulle kunna ersätta de tusentals bilaterala avtal som varje medlemsstat har ingått. Ändring 8 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt) (6a)  Digitala varor tenderar att vara mycket rörliga och immateriella. Studier har visat att den digitala sektorn i högsta grad är involverad i aggressiv skatteplanering, eftersom många affärsmodeller inte kräver fysisk infrastruktur för att utföra transaktioner med kunder och gå med vinst. Detta gör det möjligt för de största digitala företagen att betala nästan obefintlig skatt på sina inkomster. Medlemsstaternas statskassor går miste om flera miljarder euro i skatteintäkter på grund av att man inte har kunnat beskatta digitala multinationella företag. För att ta itu med denna verkliga och brådskande sociala orättvisa bör nuvarande bolagsskatteregler utvidgas till att omfatta en ny koppling till ett digitalt fast driftställe som grundas på en betydande digital närvaro. Lika konkurrensvillkor behövs för liknande affärsmodeller för att ta itu med de skatteutmaningar som uppstår genom digitaliseringen, utan att hämma potentialen i den digitala sektorn. Härvid bör man särskilt ta hänsyn till arbetet inom OECD med att utarbeta ett internationellt sammanhållet regelverk. Ändring 9 Förslag till direktiv Skäl 8 (8)  De skattepliktiga intäkterna bör minskas med utgifter för intäkternas förvärvande och vissa andra poster. De kostnader för intäkternas förvärvande som är avdragsgilla bör normalt innefatta samtliga kostnader för försäljning och kostnader för skapande, upprätthållande och säkerställande av intäkter. För att stödja innovation i ekonomin och modernisera den inre marknaden, bör ökade avdrag finnas för FoU-kostnader, inbegripet superavdrag, som bör vara helt kostnadsförda under det år de uppstår (med undantag av fast egendom). Små nystartade företag utan närstående företag som är särskilt innovativa (en kategori som särskilt kommer att omfatta nystartade företag) bör också stödjas genom ökade superavdrag för FoU-kostnader. För att säkerställa rättslig säkerhet bör det även införas en förteckning över kostnader som inte är avdragsgilla. (8)  De skattepliktiga intäkterna bör minskas med utgifter för intäkternas förvärvande och vissa andra poster. De kostnader för intäkternas förvärvande som är avdragsgilla bör normalt innefatta samtliga kostnader för försäljning och kostnader för skapande, upprätthållande och säkerställande av intäkter. För att stödja innovation i ekonomin och modernisera den inre marknaden, bör ökade avdrag finnas och skattebetalarna bör få skattelättnader för verkliga kostnader för forskning och utveckling som rör utgifter för personal, underleverantörer, inhyrd personal och frilansare, som bör vara helt kostnadsförda under det år de uppstår (med undantag av fast egendom). En tydlig definition av verkliga utgifter för forskning och utveckling behövs för att undvika missbruk av avdragen. För att säkerställa rättslig säkerhet bör det även införas en förteckning över kostnader som inte är avdragsgilla. Ändring 10 Förslag till direktiv Skäl 9 (9)  Den senaste tidens utveckling inom internationell beskattning har visat att multinationella grupper, i ett försök att minska sin globala skatteskuld, i allt högre grad ägnar sig åt skatteflyktsarrangemang som leder till urholkning av skattebasen och överföring av vinster, genom överdrivna räntebetalningar. Det är därför nödvändigt att begränsa ränteavdragen (och andra finansiella) kostnader, för att avskräcka från sådana metoder. I detta sammanhang bör ränteavdrag (och andra finansiella) kostnader bara beviljas utan begränsningar i den mån dessa kostnader kan dras av från skattepliktiga räntor (och övriga finansiella) intäkter. Eventuellt överskott från räntekostnaderna bör dock bli föremål för begränsade ränteavdrag, som ska fastställas genom hänvisning till skattebetalarens skattepliktiga vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda). (9)  Den senaste tidens utveckling inom internationell beskattning har visat att multinationella grupper, i ett försök att minska sin globala skatteskuld, i allt högre grad ägnar sig åt skatteflyktsarrangemang som leder till urholkning av skattebasen och överföring av vinster, genom överdrivna räntebetalningar. Det är därför nödvändigt att begränsa ränteavdragen (och andra finansiella) kostnader, för att avskräcka från sådana metoder. I detta sammanhang bör ränteavdrag (och andra finansiella) kostnader bara beviljas utan begränsningar i den mån dessa kostnader kan dras av från skattepliktiga räntor (och övriga finansiella) intäkter. Eventuellt överskott från räntekostnaderna bör dock bli föremål för begränsade ränteavdrag, som ska fastställas genom hänvisning till skattebetalarens skattepliktiga vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda). Medlemsstaterna kan ytterligare begränsa det avdragsgilla räntebeloppet och andra finansiella kostnader för att säkerställa en högre skyddsnivå. Ändring 11 Förslag till direktiv Skäl 10 (10)  Det faktum att räntorna på lånen är avdragsgilla från en skattskyldigs skattebas, medan detta inte är fallet för vinstutdelning, är en definitiv fördel till förmån för finansiering genom lån i stället för eget kapital. Mot bakgrund av de risker som detta medför vad gäller företagens skuldsättning är det viktigt att föreskriva åtgärder som neutraliserar nuvarande skevheter mot finansiering med eget kapital. Avsikten är att ge skattskyldiga en avsättning för tillväxt och investeringar, enligt vilken ökningar av den skattskyldiges egna kapital, på vissa villkor, bör vara avdragsgill från dess skattebas. Därför är det viktigt att säkerställa att systemet inte drabbas av spridningseffekter och därför vore det nödvändigt att utesluta det skattemässiga värdet av en skattskyldigs andelar i närstående företag. Slutligen, för att göra systemet med avsättningar tillräckligt robust, skulle det också krävas att regler fastställs mot skatteflykt. (10)  Det faktum att räntorna på lånen är avdragsgilla från en skattskyldigs skattebas, medan detta inte är fallet för vinstutdelning, är en definitiv fördel till förmån för finansiering genom lån i stället för eget kapital. Mot bakgrund av de risker som detta medför vad gäller företagens skuldsättning är det viktigt att föreskriva åtgärder som neutraliserar nuvarande skevheter mot finansiering med eget kapital, genom att begränsa möjligheten att från en skattskyldigs skattebas dra av ränta som betalats på lån. En sådan räntebegränsningsregel är i detta fall ett lämpligt och tillräckligt verktyg. Ändring 12 Förslag till direktiv Skäl 12 (12)  För att förhindra överföring av passiva (främst finansiella) intäkter från högt beskattade företag, bör eventuella förluster som kan uppkomma för dessa företag vid utgången av beskattningsåret i huvudsak anses motsvara resultatet av näringsverksamhet. Med denna utgångspunkt bör de skattskyldiga varje år ges rätt att överföra förluster på obestämd tid utan begränsningar av det avdragsgilla beloppet. Eftersom möjligheten att överföra förluster avser att säkerställa att en skattskyldig betalar skatt på sina reala intäkter, finns det ingen anledning att ange en bortre tidsfrist för överföring. Inför utsikten att en förlust överförs bakåt i tiden (loss carry-back), behöver ingen sådan regel införas, eftersom detta i praktiken är relativt sällsynt i medlemsstaterna och tenderar att medföra alltför stora komplikationer. Dessutom bör en bestämmelse mot missbruk fastställas för att förebygga, hindra eller motverka försök att kringgå reglerna om avdragsgill förlust genom inköp av förlustbringande företag. (12)  För att förhindra överföring av passiva (främst finansiella) intäkter från högt beskattade företag, bör eventuella förluster som kan uppkomma för dessa företag vid utgången av beskattningsåret i huvudsak anses motsvara resultatet av näringsverksamhet. Med denna utgångspunkt bör de skattskyldiga varje år ges rätt att överföra förluster under en period på fem år med en begränsning av det avdragsgilla beloppet. Inför utsikten att en förlust överförs bakåt i tiden (loss carry-back), behöver ingen sådan regel införas, eftersom detta i praktiken är relativt sällsynt i medlemsstaterna och tenderar att medföra alltför stora komplikationer. I rådets direktiv (EU) 2016/11641a fastställs en allmän bestämmelse mot missbruk för att förebygga, hindra eller motverka försök att kringgå reglerna om avdragsgill förlust genom inköp av förlustbringande företag. Denna allmänna bestämmelse bör också systematiskt beaktas vid tillämpningen av detta direktiv. _________________ 1a Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1). Ändring 13 Förslag till direktiv Skäl 13 (13)  För att underlätta företagens likviditetsflöden – till exempel genom att kompensera förluster i ett nystartat företag i en medlemsstat mot vinster i en annan medlemsstat – och uppmuntra gränsöverskridande expansion inom unionen bör de skattskyldiga ha rätt att tillfälligt ta hänsyn till förluster som uppstått i deras direkta dotterbolag och fasta driftställen i andra medlemsstater. För detta syfte bör ett moderbolag eller huvudkontor i en medlemsstat kunna göra avdrag från sin skattebas, under ett visst beskattningsår, av de förluster som uppstått under samma beskattningsår i dess direkta dotterbolag eller fasta driftställen i andra medlemsstater i proportion till sin ägarandel. Detta avdrag kommer att vara tillfälligt eftersom moderbolaget till skattebasen, med hänsyn till de tidigare förlustavdragen, kommer att lägga till eventuella framtida vinster i dess direkta dotterbolag eller fasta driftställen. Eftersom det är nödvändigt att skydda nationella skatteintäkter, bör också förlustavdragen återinföras automatiskt om så inte redan skett efter ett visst antal år eller om förutsättningarna för att betraktas som ett direkt dotterföretag eller fast driftställe inte längre är uppfyllda. utgår Ändring 14 Förslag till direktiv Skäl 15 (15)  Det är nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder för att motverka skatteflykt för att stärka resiliensen hos reglerna om en gemensam bolagsskattebas mot aggressiva skatteplaneringsmetoder. Systemet bör särskilt innefatta en allmän regel mot skatteflykt, som kompletteras av åtgärder utformade för att hindra specifika typer av skatteflykt. Med tanke på att dessa regler mot skatteflykt har till uppgift att hantera otillbörliga skatteupplägg som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser, kompenserar de bristerna, vilket inte bör påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka skatteflykt. Inom unionen, bör de allmänna reglerna mot skatteflykt tillämpas på arrangemang som inte är genuina. Det är dessutom viktigt att säkerställa att den allmänna regeln mot skatteflykt tillämpas på ett enhetligt sätt vad gäller inhemska situationer, gränsöverskridande situationer inom unionen och gränsöverskridande situationer som inbegriper företag etablerade i tredjeländer, så att deras tillämpningsområde och resultatet av deras tillämpning inte skiljer sig åt. (15)  Det är nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder för att motverka skatteflykt för att stärka resiliensen hos reglerna om en gemensam bolagsskattebas mot aggressiva skatteplaneringsmetoder. Systemet bör särskilt innefatta en kraftfull och effektiv allmän regel mot skatteflykt, som kompletteras av åtgärder utformade för att hindra specifika typer av skatteflykt. Med tanke på att dessa regler mot skatteflykt har till uppgift att hantera otillbörliga skatteupplägg som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser, kompenserar de bristerna, vilket inte bör påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka skatteflykt. Inom unionen, bör de allmänna reglerna mot skatteflykt tillämpas på arrangemang som inte är genuina. Det är dessutom viktigt att säkerställa att den allmänna regeln mot skatteflykt tillämpas på ett enhetligt sätt vad gäller inhemska situationer, gränsöverskridande situationer inom unionen och gränsöverskridande situationer som inbegriper företag etablerade i tredjeländer, så att deras tillämpningsområde och resultatet av deras tillämpning inte skiljer sig åt. Ändring 15 Förslag till direktiv Skäl 17 (17)  Med beaktande av att effekterna av hybrida missmatchningar ofta är dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av intäkt i en stat som inte inkluderas i en annan stats skattebas, inverkar dessa situationer tydligt den inre marknadens funktion genom att snedvrida dess mekanismer och skapa kryphål så att skatteflyktsmetoderna kan blomstra. Med tanke på att bristande överensstämmelse genereras till följd av nationella skillnader i den rättsliga kvalificeringen av vissa typer av företag eller finansiella betalningar, bör de normalt inte förekomma bland företag som tillämpar de gemensamma reglerna för att beräkna sina skattebaser. Bristande överensstämmelser skulle dock kvarstå vid samverkan mellan en gemensam bolagsskattebas och nationella system för bolagsbeskattning eller bolagsbeskattning i tredjeland. För att neutralisera effekterna av hybridarrangemang, är det nödvändigt att fastställa regler som gör det möjligt för en av de två jurisdiktionerna att vid bristande överensstämmelse neka avdrag för en betalning eller säkerställa att motsvarande intäkt ingår i bolagsskattebasen. (17)  Med beaktande av att effekterna av filialbetingade och hybrida missmatchningar ofta är dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av intäkt i en stat som inte inkluderas i en annan stats skattebas, inverkar dessa situationer tydligt den inre marknadens funktion genom att snedvrida dess mekanismer och skapa kryphål så att skatteflyktsmetoderna kan blomstra. Med tanke på att bristande överensstämmelse genereras till följd av nationella skillnader i den rättsliga kvalificeringen av vissa typer av företag eller finansiella betalningar, bör de normalt inte förekomma bland företag som tillämpar de gemensamma reglerna för att beräkna sina skattebaser. Bristande överensstämmelser skulle dock kvarstå vid samverkan mellan en gemensam bolagsskattebas och nationella system för bolagsbeskattning eller bolagsbeskattning i tredjeland. För att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar eller liknande arrangemang fastställs i direktiv (EU) 2016/1164 regler om hybrida missmatchningar och missmatchningar med omvända hybrida missmatchningar. Dessa regler bör systematiskt beaktas vid tillämpningen av detta direktiv. Ändring 16 Förslag till direktiv Skäl 17a (nytt) (17a)  Medlemsstaterna bör inte hindras från att införa ytterligare åtgärder för att bekämpa skatteflykt i syfte att minska de negativa effekterna av överföringar av vinster till lågskattetredjeländer som inte nödvändigtvis automatiskt utbyter skatteinformation i enlighet med unionens standarder. Ändring 17 Förslag till direktiv Skäl 17b (nytt) (17b)  Medlemsstaterna bör se till att det finns ett system för sanktioner vid företags överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits med stöd av detta direktiv i enlighet med vad som föreskrivs i nationell rätt och informera kommissionen om detta. Ändring 18 Förslag till direktiv Skäl 19 (19)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till medlemsstaternas ändringar av lagstiftning om bolagsformer och bolagsskatter och ändra bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, iii) anta närmare regler för att motverka skatteflykt på ett antal särskilda områden som är av relevans för avsättningen för tillväxt och investeringar, iv) mer ingående definiera begreppet rättslig och ekonomisk äganderätt av leasade tillgångar, v) beräkna kapital- respektive räntedelen av leasingbetalningar och avskrivningsunderlaget för leasade tillgångar, och vi) att närmare definiera de kategorier av anläggningstillgångar som är föremål för avskrivning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. (19)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till medlemsstaternas ändringar av lagstiftning om bolagsformer och bolagsskatter och ändra bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, iii) mer ingående definiera begreppet rättslig och ekonomisk äganderätt av leasade tillgångar, iv) beräkna kapital- respektive räntedelen av leasingbetalningar och avskrivningsunderlaget för leasade tillgångar, v) att närmare definiera de kategorier av anläggningstillgångar som är föremål för avskrivning, och vi) att utfärda riktlinjer för övergångsfasen då fördelningsnyckeln tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. Ändring 19 Förslag till direktiv Skäl 19a (nytt) (19a)  Kommissionen bör kontrollera att direktivet genomförs på ett enhetligt sätt för att undvika situationer där var och en av medlemsstaternas behöriga myndigheter verkställer olika system. Dessutom bör avsaknaden av harmoniserade redovisningsregler i unionen inte leda till nya möjligheter till skatteplanering och skattearbitrage. En harmonisering av redovisningsreglerna skulle därför kunna stärka det gemensamma systemet, särskilt om och när alla unionens företag omfattas av detta system. Ändring 20 Förslag till direktiv Skäl 23 (23)  Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. (23)  Eftersom detta direktiv innehåller en viktig förändring av reglerna för bolagsskatt bör kommissionen anmodas att göra en noggrann bedömning av tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Denna genomföranderapport bör minst inbegripa följande: effekterna av det skattesystem som föreskrivs i detta direktiv för medlemsstaternas inkomster, för- och nackdelarna med systemet för små och medelstora företag, effekterna för en rättvis skatteuppbörd mellan medlemsstaterna, effekterna för den inre marknaden som helhet, särskilt med hänsyn till en eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya reglerna i detta direktiv och antalet företag som omfattas av direktivet under övergångsperioden. Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av detta direktiv tio år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Ändring 21 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1 1.  Genom detta direktiv upprättas ett system med en gemensam bas för beskattning av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas. 1.  Genom detta direktiv upprättas ett system med en gemensam bas för beskattning i unionen av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas, inbegripet regler om åtgärder för att förhindra skatteflykt och om åtgärder som rör det föreslagna skattesystemets internationella dimension. Ändring 22 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – inledningen 1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som är etablerade enligt lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet dess fasta driftställen i andra medlemsstater, om företagen uppfyller samtliga följande villkor: 1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som är etablerade enligt lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet dess fasta och digitala fasta driftställen i andra medlemsstater, om företagen uppfyller samtliga följande villkor: Ändring 23 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led c (c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret. (c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret. Detta tröskelvärde ska sänkas till noll under en period på högst sju år. Ändring 24 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 3 3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a, b och b i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c eller d i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftsställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv under en period på fem beskattningsår. Denna period ska automatiskt förlängas med på varandra följande perioder på fem beskattningsår, utom om det sägs upp enligt vad som avses i artikel 65.3. Villkoren i leden a och b i punkt 1 ska uppfyllas varje gång förlängningen äger rum. 3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a och b i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c eller d i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv. Ändring 25 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 4 4.  Reglerna i detta direktiv ska inte gälla ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning. Ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning ska beaktas vid fastställandet av de bolag som ingår i samma grupp enligt vad som avses i artikel 3. utgår Ändring 26 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1 – led a (a)  Rätt till mer än 50 % av rösterna, och (a)  Rätt att utöva de rösträtter som överstiger 50 %, och Ändring 27 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 12 (12)  räntekostnader för alla former av skuld, andra kostnader som ekonomiskt motsvarar ränta och kostnader som uppkommer i samband med införskaffandet av kapital, enligt definitionen i nationell rätt, inbegripet betalningar avseende vinstandelslån, tillskriven ränta på instrument som konvertibla obligationer och nollkupongsobligationer, belopp enligt alternativa finansieringsarrangemang, finansieringskostnadsdelen av betalningar av finansiell leasing, kapitaliserad ränta som ingår i balansräkningsvärdet av en därtill relaterad tillgång, nedskrivning av kapitaliserad ränta, belopp som mäts med hänvisning till finansieringsintäkter inom ramen för internprissättningsregler, belopp av fiktiv ränta inom ramen för derivatinstrument eller säkringsarrangemang med anknytning till ett företags lån, den fastställda avkastningen på ökningar av eget nettokapital i enlighet med artikel 11 i detta direktiv, vissa utländska valutakursvinster och valutakursförluster på lånat kapital och instrument med anknytning till införskaffandet av kapital, garantiavgifter för finansieringsarrangemang, arrangemangsavgifter och liknande kostnader som gäller upplåning av kapital. (12)  räntekostnader för alla former av skuld, andra kostnader som ekonomiskt motsvarar ränta och kostnader som uppkommer i samband med införskaffandet av kapital, enligt definitionen i nationell rätt, inbegripet betalningar avseende vinstandelslån, tillskriven ränta på instrument som konvertibla obligationer och nollkupongsobligationer, belopp enligt alternativa finansieringsarrangemang, finansieringskostnadsdelen av betalningar av finansiell leasing, kapitaliserad ränta som ingår i balansräkningsvärdet av en därtill relaterad tillgång, nedskrivning av kapitaliserad ränta, belopp som mäts med hänvisning till finansieringsintäkter inom ramen för internprissättningsregler, belopp av fiktiv ränta inom ramen för derivatinstrument eller säkringsarrangemang med anknytning till ett företags lån, vissa utländska valutakursvinster och valutakursförluster på lånat kapital och instrument med anknytning till införskaffandet av kapital, garantiavgifter för finansieringsarrangemang, arrangemangsavgifter och liknande kostnader som gäller upplåning av kapital. Ändring 28 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30a (nytt) (30a)  icke samarbetsvillig jurisdiktion: en jurisdiktion för vilken något av följande gäller: (a)  jurisdiktionen uppfyller inte internationella standarder för transparens, (b)  potentiella förmånsordningar finns inom jurisdiktionen, (c)  ett skattesystem utan någon bolagsskatt eller med en bolagsskattesats nära noll finns inom jurisdiktionen. Ändring 29 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30b (nytt) (30b)  ekonomisk substans: en faktor, som även omfattar den digitala ekonomin, som gör det möjligt att definiera ett företags skattepliktiga närvaro på basis av objektiva kriterier, såsom företagsspecifika mänskliga och materiella resurser, dess ledningsoberoende, dess juridiska status, genererade intäkter och, i förekommande fall, arten av dess tillgångar. Ändring 30 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30c (nytt) (30c)  brevlådeföretag: alla typer av juridiska personer som saknar ekonomisk substans och som enbart har inrättats av skatteskäl. Ändring 31 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30d (nytt) (30d)  royaltykostnad: kostnader som härrör från varje slags betalning som görs som ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och programvara, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur eller någon annan immateriell egendom. Betalningar för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning ska anses vara royaltykostnader. Ändring 32 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 30e (nytt) (30e)  internpriser: de priser som ett företag tillämpar vid överföring av fysiska varor eller immateriella tillgångar, eller vid tillhandahållande av tjänster till närstående företag. Ändring 33 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 31 (31)  hybrida missmatchningar: en situation som råder mellan en skattskyldig och ett närstående företag eller ett strukturerat arrangemang mellan parter i olika skattejurisdiktioner där något av följande resultat beror på skillnader i den rättsliga kvalificeringen av ett finansiellt instrument eller ett företag, eller behandling av kommersiell etablering som ett fast driftställe: (31)  hybrida missmatchningar: en hybrid missmatchning enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv (EU) 2016/1164. (a)  Ett avdrag av samma betalning, kostnader eller förluster från skattebasen inträffar både i den jurisdiktion där betalningen har sin källa, kostnaden eller förlusten uppkommer och i en annan jurisdiktion (dubbla avdrag). (b)  Det görs ett avdrag från en betalning från skattebasen i den jurisdiktion där betalningen har sin källa, utan att samma betalning tas med på motsvarande sätt för skatteändamål i en annan jurisdiktion (avdrag utan inkludering). (c)  Vid skillnader i behandling av kommersiell etablering som ett fast driftställe, utebliven beskattning av intäkter som har sin källa i en jurisdiktion utan motsvarande inkludering av samma intäkt i en annan jurisdiktion (”utebliven beskattning utan inkludering”). En hybrid missmatchning uppstår bara i den mån samma betalning dras av, kostnader eller förluster uppstår i två jurisdiktioner som överstiger det intäktsbelopp som inkluderas i de båda jurisdiktionerna, och som kan tillskrivas en och samma källa. En hybrid missmatchning omfattar också överföring av ett finansiellt instrument enligt ett strukturerat upplägg som inbegriper en skattskyldig när den underliggande avkastningen på det överförda finansiella instrumentet ur skattehänseende behandlas som att det samtidigt härrör från fler än en av parterna i arrangemanget, som har skatterättslig hemvist i olika jurisdiktioner, vilket ger upphov till ett av följande resultat: (a)  Ett avdrag för en betalning med anknytning till den underliggande avkastningen utan motsvarande upptagande av sådan betalning, såvida inte den underliggande avkastningen är inkluderad i en av de berörda parternas skattepliktiga intäkter. (b)  En skattelättnad för källskatt på en betalning från det överförda finansiella instrumentet till fler än en av de berörda parterna. strukturerat arrangemang: Ändring 34 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 32 (32)  ett arrangemang som inbegriper en hybrid missmatchning som prissätts enligt villkoren i arrangemanget eller ett arrangemang har utformats för att ge ett hybridarrangemangsresultat, om inte den skattskyldige eller ett närstående företag rimligtvis kunde ha förväntats ha kännedom om den hybrida missmatchningen och inte delade värdet av skatteförmånen till följd av den hybrida missmatchningen. nationell bolagsskattelagstiftning: utgår Ändring 35 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 33a (nytt) (33a)  digitalt fast driftställe: en betydande digital närvaro av en skattskyldig som utför tjänster i en jurisdiktion som riktar sig till konsumenter eller företag i denna jurisdiktion, i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 5.2a. Ändring 36 Förslag till direktiv Artikel 4 – led 33b (nytt) (33b)  europeiskt skatteregistreringsnummer eller TIN-nummer: ett nummer enligt definitionen i kommissionens meddelande av den 6 december 2012 med en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande. Ändring 37 Förslag till direktiv Artikel 4 – stycke 2 Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 66 för att fastställa definitioner av andra begrepp. Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 66 för att uppdatera befintliga definitioner eller fastställa definitioner av andra begrepp. Ändring 38 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 – inledningen 1.  En skattskyldig ska anses ha ett fast driftställe i en annan medlemsstat än den där den har sin skatterättsliga hemvist om den har en stadigvarande plats i den andra medlemsstat där den helt eller delvis bedriver sin verksamhet, vilket i synnerhet kan inbegripa följande: 1.  En skattskyldig ska anses ha ett fast driftställe som inbegriper ett digitalt fast driftställe i en annan medlemsstat än den jurisdiktion där den har sin skatterättsliga hemvist om den har en stadigvarande plats för verksamheten eller en digital närvaro i den andra medlemsstat där den helt eller delvis bedriver sin verksamhet, vilket i synnerhet kan inbegripa följande: Ändring 39 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1 – led fa (nytt) (fa)  en digital plattform eller andra digitala affärsmodeller som grundar sig på insamling och användning av uppgifter för kommersiella ändamål. Ändring 40 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2a (ny) 2a.  Om en skattskyldig med hemvist i en jurisdiktion tillhandahåller eller erbjuder en digital plattform, t.ex. en elektronisk applikation, databas, online-marknadsplats eller ett lagringsutrymme eller erbjuder en sökmotor eller reklamtjänster på en webbplats eller i en elektronisk applikation, ska den skattskyldige anses ha ett fast driftställe i en annan medlemsstat än i den jurisdiktion där denne har sin skatterättsliga hemvist om den skattskyldiges eller det närstående företagets totala inkomster från distansbetalningar från ovannämnda digitala plattformar i den utländska jurisdiktionen överskrider 5 000 000 EUR per år och om något av följande villkor är uppfyllda: (a)  Minst 1 000 registrerade enskilda användare per månad som är bosatta i en annan medlemsstat än i den jurisdiktion där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist har loggat in eller besökt den skattskyldiges digitala plattform. (b)  Minst 1 000 digitala avtal har ingåtts per månad med kunder eller användare som har hemvist i den utländska jurisdiktionen under ett beskattningsår. (c)  Mängden digitalt innehåll som samlats in av den skattskyldige under ett beskattningsår överstiger 10 % av gruppens totala lagrade digitala innehåll. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 66 för att ändra detta direktiv genom att anpassa de faktorer som anges i leden a, b och c i denna punkt på grundval av de framsteg som gjorts i internationella avtal. Om en eller flera av de tre digitala faktorer som anges i leden a, b och c i denna punkt, utöver det inkomstbaserade tröskelvärde som anges i första stycket i denna punkt, är tillämpliga för en skattskyldig i den berörda medlemsstaten ska den skattskyldige anses ha ett fast driftställe i denna medlemsstat. En skattskyldig är skyldig att lämna alla uppgifter till skattemyndigheterna som har betydelse för fastställandet av det fasta driftstället eller det digitala fasta driftstället i enlighet med denna artikel. Ändring 41 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3 – stycke 1 Utöver de belopp som är avdragsgilla som kostnader för forskning och utveckling i enlighet med punkt 2 kan den skattskyldige, per beskattningsår, dra av ytterligare 50 % av sådana kostnader som denne ådragit sig under det året, med undantag av kostnader som avser rörliga materiella anläggningstillgångar. I den mån kostnaderna för forskning och utveckling överstiger 20 000 000 euro, kan den skattskyldige dra av 25 % av det överskjutande beloppet. För forsknings- och utvecklingskostnader upp till 20 000 000 EUR som avser personal, inklusive löner, underleverantörer, inhyrd personal och frilansare, får den skattskyldige en skattelättnad på 10 % av kostnaderna. Ändring 42 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2 Genom undantag från det första stycket kan den skattskyldige dra av ytterligare 100 % av sina kostnader för FoU upp till 20 000 000 euro om den skattskyldige uppfyller samtliga villkor: utgår (a)  Det är ett icke börsnoterat företag med färre än 50 anställda och med en årlig omsättning och/eller årlig total balansräkning som inte överstiger 10 000 000 euro. (b)  Det har inte varit registrerat mer än fem år. Om den skattskyldige inte är föremål för registrering kan femårsperioden anses börja vid den tidpunkt då företaget antingen börjar eller är skyldigt att betala skatt för sin ekonomiska verksamhet. (c)  Det har inte bildats genom en sammanslagning. (d)  Det har inte några närstående företag. Ändring 43 Förslag till direktiv Artikel 11 [...] utgår Ändring 44 Förslag till direktiv Artikel 12 – led b (b)  50 % av representationskostnaderna, upp till ett belopp som inte överstiger [X] % av intäkterna under beskattningsåret, (b)  50 % av ordinarie och nödvändiga representationskostnader, som är direkt kopplade till den skattskyldiges affärsverksamhet, upp till ett belopp som inte överstiger [X] % av intäkterna under beskattningsåret, Ändring 45 Förslag till direktiv Artikel 12 – led c (c)  överföring av outdelad vinst till en reserv som ingår i företagets egna kapital, (c)  överföring av outdelad vinst till en reserv som ingår i företagets egna kapital, utöver vinst som behålls som en reserv av kooperativa företag och kooperativa sammanslutningar, både under företagets aktuella verksamhet och efter att verksamheten avslutats, i enlighet med nationella skatteregler, Ändring 46 Förslag till direktiv Artikel 12 – led ja (nytt) (ja)  kostnader för stödmottagare som är belägna i länder som finns med i EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (skatteparadis), Ändring 47 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1 Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under det beskattningsår då de uppstår med upp till 30 procent av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) eller upp till ett belopp om högst 3 000 000 euro, beroende på vilket som är högre. Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under det beskattningsår då de uppstår med upp till 10 procent av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) eller upp till ett belopp om högst 1 000 000 euro, beroende på vilket som är högre. Ändring 48 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 2 – stycke 2 Vid tillämpningen av denna artikel ska, om en skattskyldig får eller måste agera för en grupps räkning enligt reglerna i ett nationellt bolagsbeskattningssystem, hela gruppen behandlas som en skattskyldig. Under dessa omständigheter ska de överstigande lånekostnaderna och vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas för hela gruppen. Beloppet på 3 000 000 euro ska också anses omfatta hela gruppen. Vid tillämpningen av denna artikel ska, om en skattskyldig får eller måste agera för en grupps räkning enligt reglerna i ett nationellt bolagsbeskattningssystem, hela gruppen behandlas som en skattskyldig. Under dessa omständigheter ska de överstigande lånekostnaderna och vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas för hela gruppen. Beloppet på 1 000 000 euro ska också anses omfatta hela gruppen. Ändring 49 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 6 6.  Överstigande lånekostnader som inte får dras av under ett visst beskattningsår ska överföras utan tidsbegränsning. 6.  Överstigande lånekostnader som inte får dras av under ett visst beskattningsår ska överföras under en period på fem år. Ändring 50 Förslag till direktiv Artikel 14a (ny) Artikel 14a Särskilda undantag Vinst som behålls som en reserv av kooperativ och sammanslutningar, både under ett företags aktuella verksamhet och efter att verksamheten avslutats, liksom de förmåner som kooperativ och sammanslutningar beviljar sina egna medlemmar är avdragsgilla om avdragsrätt medges av nationell skatterätt. Ändring 51 Förslag till direktiv Artikel 29 Artikel 29 Artikel 29 Utflyttningsbeskattning Utflyttningsbeskattning 1.   Ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för de överförda tillgångarna vid tidpunkten för utflyttningen av tillgångarna, minus deras skattemässiga värde, ska behandlas som upplupna intäkter under någon av följande omständigheter: Vid tillämpningen av detta direktiv ska reglerna om utflyttningsbeskattning som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/1164 tillämpas. (a)  Om en skattskyldig överför tillgångar från sitt huvudkontor till sitt fasta driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland. (b)  Om en skattskyldig överför tillgångar från sitt fasta driftställe i en medlemsstat till sitt huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, i den mån som det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna. (c)  Om en skattskyldig överför sin skatterättsliga hemvist till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland, med undantag för sådana tillgångar som fortsatt har verkligt samband med ett fast driftställe i den första medlemsstaten. (d)  Om en skattskyldig överför den affärsverksamhet som bedrivs vid dess fasta driftställe från en medlemsstat till en annan medlemsstat eller ett tredjeland, i den mån som det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna på grund av överföringen. 2.  Den medlemsstat till vilken överföringen av tillgångar, skatterättslig hemvist eller affärsverksamhet görs från ett fast driftställe ska godta det värde som fastställts av den medlemsstat där den skattskyldige hade sin hemvist eller där det fasta driftstället var beläget som utgångsvärde för tillgångarna för skatteändamål. 3.  Denna artikel ska inte tillämpas på överföringar av tillgångar som rör finansieringen av värdepapper, tillgångar som ställs som säkerhet eller om överföringen sker i syfte att uppfylla strikta kapitalkrav eller för likviditetshantering, om dessa tillgångar kommer att återgå till den överlåtande partens medlemsstat inom en period av 12 månader. Ändring 52 Förslag till direktiv Artikel 41 – punkt 1 1.  Om inte annat föreskrivs i detta direktiv får förluster som uppkommit för en skattskyldig med hemvist eller ett fast driftställe tillhörande en skattskyldig utan hemvist under ett beskattningsår överföras och dras av under påföljande beskattningsår. 1.  Förluster som uppkommit för en skattskyldig med hemvist eller ett fast driftställe tillhörande en skattskyldig utan hemvist under ett beskattningsår får överföras och dras av under påföljande beskattningsår, under en period på högst fem år. Ändring 53 Förslag till direktiv Artikel 42 Artikel 42 utgår Förlustavdrag och återvinning 1.  En skattskyldig med hemvist som fortfarande är lönsam efter avdrag för sina förluster i enlighet med artikel 41 får dessutom dra av förluster som uppkommit under ett och samma beskattningsår, genom sitt direkta berättigade dotterbolag som avses i artikel 3.1 eller genom fasta driftställen belägna i en annan medlemsstat. Detta förlustavdrag ska ges för en begränsad tidsperiod i enlighet med punkterna 3 och 4 i denna artikel. 2.  Avdraget ska stå i proportion till innehavet i de berättigade dotterbolag som den skattskyldige med hemvist har enligt vad som avses i artikel 3.1 och med fullt avdrag för alla fasta driftställen. Inte i något fall ska minskningen av skattebasen för den skattskyldige med hemvist resultera i ett negativt belopp. 3.  Den skattskyldige med hemvist ska till skattebasen lägga till, upp till det belopp som tidigare dragits av som en förlust, eventuella framtida överskott i dess berättigade dotterbolag enligt vad som avses i artikel 3.1 eller av dess fasta driftsställen. 4.  Förluster som dras av i enlighet med punkterna 1 och 2 ska automatiskt tas med i skattebasen för den skattskyldige med hemvist i någon av följande situationer: (a)  Om, vid utgången av det femte beskattningsåret efter det att förlusterna blev avdragsgilla, ingen vinst har återinförts eller de återförda vinsterna inte motsvarar det fulla beloppet av de avdragna förlusterna. (b)  Om ett berättigat dotterbolag enligt vad som avses i artikel 3.1 säljs, avvecklas eller omvandlas till ett fast driftställe. (c)  Om det fasta driftstället säljs, avvecklas eller omvandlas till ett dotterbolag. (d)  Om moderbolaget inte längre uppfyller kraven i artikel 3.1. Ändring 54 Förslag till direktiv Artikel 45a (ny) Artikel 45a Effektivt skattebidrag Så länge den tröskel som anges i artikel 2.1 c fortfarande gäller ska medlemsstaterna övervaka och offentliggöra det effektiva skattebidraget från små och medelstora företag och multinationella företag i alla medlemsstater, så att medlemsstaterna kan säkerställa lika villkor för liknande företag inom unionen och minska den administrativa bördan och kostnaderna för små och medelstora företag. Ändring 55 Förslag till direktiv Artikel 53 – punkt 1 – stycke 1 Genom undantag från leden c och d i artikel 8 ska en skattskyldig inte vara befriad från skatt på utländska intäkter som den skattskyldige har mottagit som en vinstutdelning från ett företag i ett tredjeland eller som intäkter från avyttring av aktier som innehas i ett företag i ett tredjeland om detta företag i det land där det företaget har sin skatterättsliga hemvist är föremål för en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än hälften av den lagstadgade bolagsskattesatsen som den skattskyldige av skatteändamål skulle ha omfattats av i samband med sådan utländsk intäkt i sin hemvistmedlemsstat. Genom undantag från leden c och d i artikel 8 ska en skattskyldig inte vara befriad från skatt på utländska intäkter, som inte härrör från aktiv verksamhet och som den skattskyldige har mottagit som en vinstutdelning från ett företag i ett tredjeland eller som intäkter från avyttring av aktier som innehas i ett företag i ett tredjeland om detta företag i det land där det företaget har sin skatterättsliga hemvist är föremål för en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än 15 % i samband med sådan utländsk intäkt i sin skatterättsliga hemvistmedlemsstat. Ändring 56 Förslag till direktiv Artikel 53 – punkt 2 2.  Om punkt 1 är tillämplig ska den skattskyldige vara föremål för skatt på utländska intäkter med avdrag för den skatt som erlagts i tredjelandet från sin skatteskuld i den medlemsstat där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist. Avdraget får inte överstiga skattebeloppet, beräknat före avdraget, som är hänförligt till den intäkt som får beskattas. 2.  Om punkt 1 är tillämplig ska den skattskyldige vara föremål för skatt på utländska intäkter med avdrag för den skatt som erlagts i tredjelandet från sin skatteskuld i den medlemsstat där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist. Avdraget får inte överstiga skattebeloppet, beräknat före avdraget, som är hänförligt till den intäkt som får beskattas. För att omfattas av avdraget måste den skattskyldige visa för sin skattemyndighet att den utländska inkomsten härrör från aktiv verksamhet, vilket kan göras med hjälp av ett intyg från den utländska skattemyndigheten. Ändring 57 Förslag till direktiv Artikel 58 Artikel 58 Artikel 58 Allmän regel mot missbruk Allmän regel mot missbruk 1.   Vid beräkningen av skattebasen enligt detta direktiv ska en medlemsstat bortse från ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med detta direktiv och som inte är genuina, med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller av mer än en del. Vid tillämpning av detta direktiv ska den allmänna regeln mot skatteflykt som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/1164 tillämpas. 2.  Vid tillämpning av punkt 1 ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den utsträckning de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten. 3.  Ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som man bortser från i enlighet med punkt 1 ska, vid beräkningen av skattebasen, behandlas utifrån deras ekonomiska innehåll. Ändring 58 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen Ett företag eller ett fast driftställe vars vinster inte är föremål för skatt eller undantas från skatt i den medlemsstat där dess huvudkontor är beläget, ska behandlas som ett kontrollerat utländskt företag om följande villkor är uppfyllda: Den skattskyldiges medlemsstat ska behandla ett företag eller ett fast driftställe vars vinster inte är föremål för skatt eller undantas från skatt i den medlemsstaten som ett kontrollerat utländskt företag om följande villkor är uppfyllda: Ändring 59 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 1 – stycke 1 – led b (b)  den faktiska bolagsskatt som företaget eller det fasta driftstället betalat på sin vinst är lägre än skillnaden mellan den bolagsskatt som skulle ha tagits ut på företagets eller det fasta driftställets vinst enligt detta direktiv och den faktiska bolagsskatt som företaget eller det fasta driftstället betalat för dessa vinster. (b)  företagets vinst omfattas av en bolagsskattesats som är lägre än 15 %. Denna skattesats ska beräknas på grundval av vinsten före tillämpningen av de arrangemang som införts i dessa länder för att minska beskattningsunderlaget. Denna skattesats ska ses över varje år i förhållande till den ekonomiska utvecklingen i världshandeln. Ändring 60 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 1 – stycke 2 Vid tillämpning av led b i första stycket ska, vid beräkningen av den bolagsskatt som skulle ha tagits ut på vinsten i företaget enligt direktivet i den skattskyldiges medlemsstat, intäkten från alla fasta driftställen i företaget som inte är föremål för skatt eller är undantagna från skatt i det utländska kontrollerade företagets jurisdiktion, inte beaktas. utgår Ändring 61 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 2 2.  Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1, ska ej utdelade intäkter från ett företag eller fast driftställe vara föremål för skatt i den mån som de härrör från följande kategorier: 2.  Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1 ska den skattskyldiges medlemsstat i skattebasen inbegripa (a)  företagets ej utdelade intäkter eller det fasta driftställets intäkter från följande kategorier: (a)   Räntor eller andra intäkter som genereras från finansiella tillgångar, i)   Räntor eller andra intäkter som genereras från finansiella tillgångar, (b)   royalties eller andra intäkter som genereras från immateriella rättigheter, ii)   royalties eller andra intäkter som genereras från immateriella rättigheter, (c)   utdelningar och intäkter från avyttring av aktier, iii)   utdelningar och intäkter från avyttring av aktier, (d)   intäkter från finansiell leasing, iv)   intäkter från finansiell leasing, (e)   intäkter från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet, v)   intäkter från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet, (f)   intäkter från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde. vi)   intäkter från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde. Det första stycket ska inte gälla för utländska kontrollerade företag som har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet, om det utländska kontrollerade företaget har bildats av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten. Vid tillämpningen av denna artikel ska det kontrollerade utländska företagets verklighet spegla den ekonomiska verkligheten, i den mån denna verksamhet stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler. Detta led ska inte tillämpas om det utländska kontrollerade företaget bedriver verklig ekonomisk verksamhet som stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler, vilket visas av relevanta fakta och omständigheter. Om det kontrollerade utländska företaget har hemvist eller är etablerat i ett tredjeland som inte är part i EES-avtalet får medlemsstaterna besluta att avstå från att tillämpa det föregående stycket, eller b)  ett företags eller ett fast driftställes ej utdelade inkomster från icke-genuina arrangemang som har genomförts med det huvudsakliga syftet att uppnå en skattefördel. Vid tillämpning av detta led ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den mån som företaget eller det fasta driftstället inte skulle äga tillgångarna eller inte skulle ha åtagit sig de risker som genererar hela eller delar av dess inkomster om det inte kontrollerades av ett företag i vilket de betydelsefulla funktioner som utförs av personer, som är relevanta för dessa tillgångar och risker, utförs och är av stor betydelse för att generera det kontrollerade företagets inkomster. Ändring 62 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 3 – stycke 1 Ett företag eller fast driftställe ska inte behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt vad som avses i punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället omfattas av kategorierna i leden a–f i punkt 2. Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte betrakta ett subjekt eller ett fast driftställe som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1 om en tredjedel eller mindre av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället omfattas av kategorierna enligt punkt 2 a. Ändring 63 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 3 – stycke 2 Finansiella företag ska inte behandlas som kontrollerade utländska företag i enlighet med punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället från kategorierna i leden a–f i punkt 2 härrör från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag. Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte behandla finansiella företag som kontrollerade utländska företag om en tredjedel eller mindre av företagets inkomster från kategorierna enligt punkt 2 a kommer från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag. Ändring 64 Förslag till direktiv Artikel 59 – punkt 3a (ny) 3a.  Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för punkt 2 b undanta ett företag eller ett fast driftställe (a)  med bokförd vinst på högst 750 000 EUR och passiv inkomst på högst 75 000 EUR, eller (b)  vars bokförda vinst uppgår till högst 10 procent av dess driftskostnader under beskattningsperioden. Vid tillämpning av första stycket b får driftskostnaderna inte omfatta kostnaderna för varor som säljs utanför det land där företaget har sin hemvist eller det fasta driftstället är beläget, för skatteändamål och betalningar till närstående företag. Ändring 65 Förslag till direktiv Artikel 61 Artikel 61 Artikel 61 Hybrid missmatchning Hybrid missmatchning I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstaterna leder till dubbla avdrag för samma betalning, kostnad eller förlust, ska avdraget göras endast i den medlemsstat där betalningen har sin källa, kostnaderna eller förlusterna uppstod. Vid tillämpningen av detta direktiv ska reglerna om hybrid missmatchning som föreskrivs i artikel 9 i direktiv (EU) 2016/1164 tillämpas. I den mån en hybrid missmatchning som inbegriper ett tredjeland leder till dubbla avdrag för samma betalning, kostnad eller förlust, ska den berörda medlemsstaten avslå avdraget för sådan betalning, kostnad eller förlust, om inte tredjelandet redan har gjort detta. I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstater leder till ett avdrag som inte ingår, ska betalarens medlemsstat avslå avdraget för denna betalning. I den mån en hybrid missmatchning som inbegriper ett tredjeland leder till ett avdrag inte ingår gäller följande: (a)  Om betalningen har sin källa i en medlemsstat, ska den medlemsstaten avslå avdrag, eller (b)  om betalningen har sin källa i ett tredjeland, ska den berörda medlemsstaten begära att den skattskyldige inkluderar betalningen i skattebasen, om inte tredjelandet redan har avslagit avdraget eller begärt att betalningen inkluderas. I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstaterna som inbegriper ett fast driftställe leder till utebliven beskattning utan inkludering, ska den medlemsstat där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist begära att den skattskyldige i skattebasen inkluderar den intäkt som tilldelas det fasta driftstället. I den mån en hybrid missmatchning som inbegriper ett fast driftställe beläget i tredjeland leder till utebliven beskattning utan inkludering ska den berörda medlemsstaten begära att den skattskyldige i skattebasen inkluderar de intäkter som tilldelas det fasta driftstället i tredjeland. 4.  I den mån en skattskyldigs utbetalning till ett närstående företag i ett tredjeland direkt eller indirekt ska avräknas mot en betalning, kostnad eller förlust som till följd av en hybrid missmatchning är avdragsgill i två olika jurisdiktioner utanför unionen, ska den skattskyldiges medlemsstat avslå avdrag för den skattskyldiges betalning till ett närstående företag i ett tredjeland från skattebasen, om inte något av de berörda tredjeländerna redan har avslagit avdraget för betalning, kostnad eller förlust som skulle vara avdragsgill i två olika jurisdiktioner. 5.  I den mån en skattskyldigs avdragsgilla utbetalning till ett närstående företag i ett tredjeland direkt eller indirekt ska avräknas mot en betalning som till följd av en hybrid missmatchning inte är inkluderad i betalningsmottagarens skattebas, ska den skattskyldiges medlemsstat avslå avdraget för den skattskyldiges betalning till ett närstående företag i ett tredjeland från skattebasen, om inte något av de berörda tredjeländerna redan har avslagit avdraget för den betalning som inte inkluderats. 6.  I den mån en hybrid missmatchning leder till en skattelättnad för källskatt på en betalning som härrör från ett överfört finansiellt instrument till mer än en av de deltagande parterna, ska den skattskyldiges medlemsstat begränsa förmånen med denna skattelättnad i förhållande till den skattepliktiga nettointäkten för sådana betalningar. 7.  Vid tillämpningen av denna artikel ska begreppet betalare avse ett företag eller ett fast driftställe där betalningen har sin källa, kostnaderna eller förlusterna uppstod. Ändring 66 Förslag till direktiv Artikel 61a – rubriken Bristande överensstämmelse vad gäller skatterättslig hemvist Omvända hybrida missmatchningar Ändring 67 Förslag till direktiv Artikel 61a I den mån en betalning, kostnad eller förlust för en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist i både en medlemsstat och ett tredjeland som, i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstaten och det tredjelandet är avdragsgilla inom båda jurisdiktionerna och den betalningen, kostnaden eller förlusten kan avräknas i den skattskyldiges medlemsstat mot skattepliktiga intäkter som inte ingår i tredjelandet, ska den skattskyldiges medlemsstat avslå avdraget för betalningen, kostnaden eller förlusten, om inte tredjelandet redan har gjort detta. Vid tillämpningen av detta direktiv ska medlemsstaterna behandla omvända hybrida missmatchningar i enlighet med artikel 9a i direktiv (EU) 2016/1164. Ändring 68 Förslag till direktiv Artikel 65a (ny) Artikel 65a Europeiskt skatteregistreringsnummer Kommissionen ska senast den 31 december 2018 lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett harmoniserat, gemensamt europeiskt skatteregistreringsnummer för att göra det automatiska utbytet av skatteinformation mer effektivt och tillförlitligt inom unionen. Ändring 69 Förslag till direktiv Artikel 65b (ny) Artikel 65b Automatiskt och obligatoriskt informationsutbyte i skattefrågor För att garantera fullständig transparens och korrekt genomförande av detta direktiv ska informationsutbytet i skattefrågor vara automatiskt och obligatoriskt, som föreskrivs i rådets direktiv 2011/16/EU1a. Medlemsstaterna ska avsätta adekvata personal-, expertis- och budgetresurser till sina nationella skatteförvaltningar samt resurser för utbildning av personal vid skatteförvaltningarna med fokus på gränsöverskridande samarbete och på automatiskt informationsutbyte för att säkerställa ett fullständigt genomförande av detta direktiv. ____________ 1a Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1). Ändring 70 Förslag till direktiv Artikel 66 – punkt 2 2.  Den befogenhet att anta delegerade akter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 11.6, 32.5 och 40 ska på obestämd tid ges till kommissionen från och med den dag då detta direktiv träder i kraft. 2.  Den befogenhet att anta delegerade akter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 5.2a, 32.5 och 40 ska på obestämd tid ges till kommissionen från och med den dag då detta direktiv träder i kraft. Ändring 71 Förslag till direktiv Artikel 66 – punkt 3 3.  Den delegering av befogenheter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 11.6, 32.5 och 40 kan när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 3.  Den delegering av befogenheter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 5.2a, 32.5 och 40 kan när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. Ändring 72 Förslag till direktiv Artikel 66 – punkt 5 5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.5, 4.5, 11.6, 32.5 och 40 ska bara träda i kraft om rådet inte har gjort någon invändning mot den delegerade akten inom en period av [två månader] från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på rådets initiativ. 5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.5, 4.5, 5.2a, 32.5 och 40 ska bara träda i kraft om rådet inte har gjort någon invändning mot den delegerade akten inom en period av [två månader] från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på rådets initiativ. Ändring 73 Förslag till direktiv Artikel 66a (ny) Artikel 66a Åtgärder mot missbruk av skatteavtal Medlemsstaterna ska ändra sina bilaterala skatteavtal i enlighet med detta direktiv för att säkerställa att sådana avtal innehåller följande: (a)  En klausul som säkerställer att båda avtalsparterna förbinder sig att fastställa åtgärder som innebär att skatt betalas där ekonomisk verksamhet äger rum och värde skapas. (b)  Ett tillägg för att klargöra att målet med bilaterala avtal, utöver att undvika dubbelbeskattning, är att bekämpa skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. (c)  En klausul med en allmän regel för att motverka missbruk som bygger på en bedömning av huvudsakligt syfte. Ändring 74 Förslag till direktiv Artikel 68a (ny) Artikel 68a Övervakning Kommissionen ska övervaka det enhetliga genomförandet av detta direktiv för att säkerställa en enhetlig tolkning av dess åtgärder i medlemsstaterna och offentliggöra sina resultat. Ändring 75 Förslag till direktiv Artikel 69 Artikel 69 Artikel 69 Översyn Genomföranderapport och översyn Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det genomförts och rapportera till rådet om hur det fungerar. Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft bedöma hur det fungerar. Trots vad som sägs i första stycket ska kommissionen, tre år efter ikraftträdandet av detta direktiv, undersöka hur artikel 11 fungerar och överväga ändringar av definitionen och göra avvägningar vad gäller avsättningen för tillväxt och investeringar. Kommissionen ska göra en grundlig analys av hur avsättningen för tillväxt och investeringar kan uppmuntra företag som har rätt att välja att tillämpa detta direktiv att finansiera sin verksamhet genom eget kapital. Kommissionen ska överlämna sina iakttagelser i en genomföranderapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska inbegripa en analys av följande delar: (a)   systemets följder för medlemsstaternas skatteintäkter, (b)  för- och nackdelarna med systemet för små och medelstora företag, (c)   följderna för en rättvis skatteuppbörd mellan medlemsstaterna, (d)   följderna för den inre marknaden som helhet, särskilt med hänsyn till en eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya reglerna i detta direktiv, (e)   antalet företag som omfattas av direktivet under övergångsperioden, Kommissionen ska tio år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det tillämpats och rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur det fungerar. Kommissionen ska överlämna sina iakttagelser till medlemsstaterna så att dessa beaktas vid utformningen och genomförandet av de nationella bolagsskattesystemen. Kommissionen ska överlämna sina iakttagelser i en rapport till Europaparlamentet och medlemsstaterna så att dessa iakttagelser beaktas vid utformningen och genomförandet av de nationella bolagsskattesystemen. Vid behov ska de åtföljas av ett lagstiftningsförslag. Ändring 76 Förslag till direktiv Artikel 70 – punkt 1 – stycke 1 Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2018 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser. Ändring 77 Förslag till direktiv Artikel 70 – punkt 1 – stycke 2 De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2019. De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2020.