Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2018 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten 2019, avsnitt III – kommissionen (2017/2286(BUD))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
– med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),
– med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),
– med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(4),
– med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(5) och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 20 februari 2018 om budgetriktlinjerna för 2019 (06315/2018),
– med beaktande av artikel 86a i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0062/2018), och av följande skäl:
A. Förhandlingarna om 2019 års EU-budget, som är den sista under innevarande valperiod, kommer att löpa parallellt med förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen och reformen av EU:s system för egna medel. 2019 är det sjätte året av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
B. Budgetmyndighetens båda grenar bör sträva efter att nå en ambitiös och långtgående överenskommelse om budgeten för 2019 i förlikningskommittén för att positivt påverka de parallella förhandlingarna och möjliggöra en överenskommelse om den fleråriga budgetramen efter 2020 och de egna medlen före utgången av denna valperiod.
C. Enligt överenskommelsen i december 2017 om att inleda den andra etappen av förhandlingarna bör brexitprocessen inte ha någon direkt inverkan på budgeten för 2019, eftersom Förenade kungariket enligt EU:s och Förenade kungarikets gemensamma rapport(6) kommer att bidra till och delta i genomförandet av unionens årsbudgetar för 2019 och 2020 som om landet hade varit kvar i unionen.
D. Växande populistiska och extremistiska rörelser i alla medlemsstater har gett upphov till och underblåst vilseledande information om EU och dess budget, vilket visar på behovet av bättre och mer transparent information.
E. Efter många år då medborgarna gett uttryck för en negativ uppfattning om förvaltningen av den finansiella, sociala och ekonomiska krisen möjliggör dagens förbättrade ekonomiska utsikter, som är ett resultat av samordnade insatser för att få fart på den ekonomiska återhämtningen i Europa, en mer generösa budgetplanering.
F. Rådet har de senaste åren flera gånger handlat på ett motsägelsefullt sätt genom att lägga fram nya politiska prioriteringar för EU, men visat sig ovilligt anslå nya medel för att finansiera dem. Nya politiska prioriteringar och kommande utmaningar för EU bör finansieras med nya medel, och inte genom att minska befintliga framgångsrika program.
G. I slutet av den nuvarande budgetplaneringsperioden kommer genomförandet av de fleråriga programmen att nå marschfart och behovet av tillräckliga ekonomiska medel ökar därför.
Reaktioner på EU:s utmaningar och medborgarnas förväntningar
1. Europaparlamentet konstaterar att det skett en återhämtning från effekterna av den finansiella, ekonomiska och sociala krisen och att denna återhämtning stärkts till följd av EU:s och medlemsstaternas insatser för att skapa tillväxt och arbetstillfällen, och att dessa insatser måste konsolideras ytterligare för att skapa en positiv inverkan på det dagliga livet för EU-medborgarna, varav många under flera år har drabbats hårt av krisen. Parlamentet efterfrågar ett särskilt fokus på ungdomar och personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller arbetslöshet, för att se till att de upplever de positiva effekterna och därigenom förhindra att de sociala och regionala ojämlikheterna fortsätter att öka. Parlamentet betonar dock att det krävs ett särskilt fokus på de olika regionernas förmåga att dra nytta av den ökande tillväxten.
2. Europaparlamentet betonar att enligt Eurostatuppgifter, och i motsats till vad populisterna hävdar, är EU-medborgarna optimistiska i fråga om EU:s framtid. Parlamentet betonar att unionen bör fullgöra sina uppgifter och ansvarsskyldigheter och göra mer för att förbättra sina medborgares liv, både nu och i framtiden, men även för att skydda dem mot illojal handelspraxis och ekonomisk praxis på den globala marknaden, och samtidigt hjälpa dem att dra nytta av dess fördelar. Parlamentet betonar att utmaningarna i samband med klimatförändringarna och de internationella säkerhetshoten måste hanteras. Parlamentet anser att för att leva upp till dessa förväntningar och åtaganden måste EU, inom ramen för sin behörighet, uppvisa bättre resultat i syfte att stödja skapandet av hållbar tillväxt och sysselsättning och minska skillnaderna i levnadsstandard mellan EU:s medborgare i alla unionens regioner, samtidigt som man fullt ut respekterar Europa 2020-strategin, FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. Parlamentet betonar behovet av att förbereda den europeiska ekonomin och EU-medborgarna på digitaliseringens möjligheter. Parlamentet anser att hanteringen av de underliggande orsakerna till migration och undanröjandet av olika former av diskriminering, såsom diskriminering av kvinnor och hbti-personer, också är viktiga utmaningar för 2019.
Att bereda vägen för en hållbar framtid och ökad solidaritet inom och utanför unionen
En hållbar framtid
3. Europaparlamentet anser att EU:s budget för 2019 bör stärka alla relevanta instrument för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, särskilt i EU-regioner som släpar efter ekonomiskt, med särskild uppmärksamhet på att förbättra entreprenörskompetens och yrkesmässiga färdigheter och rörlighet, erkänna kvalifikationer på alla utbildnings- och yrkesutbildningsnivåer, och ge stöd till tillväxt, konkurrenskraft, skapande av arbetstillfällen, investeringar i infrastruktur, innovation, forskning och små och medelstora företag. Parlamentet betonar att ungdomsarbetslösheten, som har betydande sociala effekter, är en av de största utmaningarna på europeisk nivå.
4. Europaparlamentet anser att prioriteringarna för EU:s budget för 2019 bör vara tillväxt, innovation, konkurrenskraft, säkerhet, bekämpning av klimatförändringar, övergången till förnybara energikällor samt migration.
5. Europaparlamentet stöder ökade möjligheter för unga att delta i solidaritetsverksamhet. Parlamentet kräver ett snabbt införande och grundligt genomförande av den europeiska solidaritetskåren efter antagandet som förväntas ske under 2018.
6. Europaparlamentet välkomnar att resultatet av förlikningen om 2018 års EU-budget, tack vare att parlamentet insisterat på det, innebar en ökning av det ursprungligen föreslagna anslaget till ungdomssysselsättningsinitiativet med 116,7 miljoner EUR i nya anslag, så att det totala beloppet uppgår till 350 miljoner EUR under 2018, men påpekar att det är nödvändigt att förbättra genomförandet av de utbetalningar som släpar efter. Parlamentet motsätter sig kommissionens tolkning i den tekniska uppdateringen av budgetplaneringen 2019–2020 efter antagandet av 2018 års budget av budgetplaneringen för 2018, som innebär att denna förstärkning anses vara en tidigareläggning av anslag under kommande år, och förväntar sig att kommissionen uppfyller sina löften till parlamentet vid slutet av förlikningsperioden 2017. Parlamentet förväntar sig att budgetförslaget för 2019 visar på större ambitioner att bekämpa ungdomsarbetslösheten, hitta rätt balans mellan den verkliga utvecklingen av absorptionskapaciteten inom detta område och den politiska viljan att visa sitt stöd för denna fråga. Parlamentet påminner om kommissionens åtagande om att föreslå en ytterligare ökning av finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga genom en ändringsbudget om initiativets absorptionskapacitet under 2018 skulle tillåta en sådan ökning. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna och kommissionen ska matcha erbjudanden om anställning eller utbildning med deltagarnas profiler och efterfrågan på arbetsmarknaden för att skapa hållbar sysselsättning för deltagarna.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med 2019 års förfarande offentliggöra de ekonomiska uppgifterna om genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet, uppdelat per nationell andel, för att komplettera den uppgiftsrapportering i form av totala kostnader som redan finns allmänt tillgänglig. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att förbättra synergierna mellan ungdomssysselsättningsinitiativet, Europeiska socialfonden och medlemsstaternas nationella budgetar för att säkerställa att ungdomssysselsättningsinitiativet inte blir en ersättning för nationell finansiering för unga som varken arbetar eller studerar.
8. Europaparlamentet betonar att mot bakgrund av firandet av Erasmus+-programmets 30‑årsjubileum förblir programmet tillsammans med EU:s kulturprogram det viktigaste programmet för att främja ungdomars rörlighet, förmedla grundläggande europeiska värderingar och inpränta dem hos ungdomar, vilket framgår av att antalet ansökningar överskrider den tillgängliga finansieringen. Parlamentet anser att 2019 års budget för Erasmus+ behöver utökas ytterligare och minst fördubblas för att tillgodose de stödberättigade ansökningarna till detta program, särskilt de som avser livslångt lärande.
9. Europaparlamentet anser att forskning, konkurrenskraft och små och medelstora företag är nyckeln till att möjliggöra ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet understryker därför vikten av en gynnsam miljö för innovation, forskning och investeringar för EU-företagen, särskilt de små och medelstora företagen, med målet att uppnå en EU-ekonomi som är verkligt konkurrenskraftig på global nivå. Parlamentet betonar vikten av en ökad budget under rubrik 1a och utökade anslag till framgångsrika program, såsom Horisont 2020 och program som stöder små och medelstora företag, däribland EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), som har långt fler ansökningar än stödmottagare. Parlamentet betonar vikten av att utforma program för små och medelstora företag efter deras specifika behov och med tanke på deras små administrativa resurser. Parlamentet anser att detta är nödvändigt i en snabbt föränderlig och ytterst konkurrensutsatt värld och med tanke på de genomgripande förändringar på alla områden som digitaliseringen har medfört. Parlamentet konstaterar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) också bidrar till alla dessa prioriteringar.
10. Europaparlamentet betonar att investeringar i forskning och innovation är en förutsättning för att uppnå verklig konkurrenskraft i EU. Parlamentet beklagar att som ett resultat av en alarmerande låg andel framgångsrika ansökningar får färre högkvalitativa projekt inom forskning och innovation EU-medel. Parlamentet betonar därför att en tillräcklig anslagsnivå måste säkerställas för Horisont 2020.
11. Europaparlamentet betonar möjligheterna för ekonomisk tillväxt på grund av den tekniska omvandlingen, och anser att EU-budgeten på lämpligt sätt bör bidra till att stödja digitaliseringen av den europeiska ekonomin och främjandet av digitala färdigheter och digitalt företagande.
12. Europaparlamentet erkänner att små och medelstora företag fortsätter att vara ryggraden i den europeiska ekonomin och kommer att fortsätta att spela en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och tillväxt i hela EU. I detta avseende vill parlamentet se att Cosme-anslagen ökas 2019 med tanke på hur framgångsrikt detta program har varit.
13. Europaparlamentet välkomnar utvidgningen och förstärkningen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), vars ökade garantifond spelar en central roll när det gäller att minska investeringsgapet i EU. Parlamentet påminner om att Efsi-garantifonden delvis har finansierats på bekostnad av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), trots att båda programmen är långsiktiga och framtidsinriktade. Parlamentet understryker sin sedan länge intagna ståndpunkt att nya initiativ måste finansieras med nya betalningsbemyndiganden och inte genom omfördelningar, och att den skada som orsakats befintliga program måste korrigeras genom det årliga budgetförfarandet. Parlamentet upprepar att nedskärningarna i dessa program bör återställas i så stor utsträckning som möjligt.
14. Europaparlamentet betonar att en utökad Efsi bör göra avsevärda framsteg under 2019 genom en förbättrad geografisk täckning, så att alla regioner kan dra lika stor nytta av den drivkraft som EU-budgetens garanti medför. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra strukturreformer i syfte att förbättra investeringsmiljön och den lokala kapaciteten för ett framgångsrikt genomförande av Efsi-stöd i alla regioner.
15. Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas åtagande nyligen att förnya EU:s försvarsagenda, som syftar till att förstärka både den hårda och den mjuka makten, och anser att detta är en adekvat reaktion på medborgarnas oro i fråga om säkerheten mot bakgrund av den tilltagande globala instabiliteten som förvärras genom nya typer av hot. Parlamentet stöder kommissionens nyligen framlagda initiativ att införa ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram, som ett första steg inom ramen för den europeiska försvarsfonden. Parlamentet kräver att detta program finansieras uteslutande av outnyttjade marginaler och/eller särskilda instrument och alltså inte genom överföringar från befintliga program.
16. Europaparlamentet understryker att hanteringen av den interna säkerheten måste förbli en av unionens främsta prioriteringar, och efterfrågar ökad finansiering till denna politik som håller på att utvecklas. Parlamentet är övertygat om att EU måste investera mer i att stärka och hantera sina gränser, förbättra samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och nationella myndigheter samt bekämpa terrorism, radikalisering och organiserad brottslighet genom att genomföra ett ändamålsenligt och modernt digitalt informationssystem. Parlamentet understryker i detta hänseende den roll som Fonden för inre säkerhet spelar och behovet av tillräcklig finansiering av organ inom områdena gränsförvaltning, säkerhet och rättvisa. Parlamentet påminner om att anslaget för detta instrument minskades betydligt för 2018.
17. Europaparlamentet begär mer medel för att bekämpa radikalisering som ger upphov till våldsam extremism inom unionen. Parlamentet anser att detta kan åstadkommas genom att man främjar integration och bekämpar diskriminering, rasism och främlingsfientlighet, fundamentalism, hatpropaganda och hatbrott.
18. Europaparlamentet ser positivt på den roll som asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) spelar. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering 2019 för denna fond för att stödja ett värdigt mottagande av asylsökande i medlemsstaterna, rättvisa återvändandestrategier, vidarebosättningsprogram, politik för laglig migration samt främjande av en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare och ta itu med irreguljär migration. Parlamentet bekräftar återigen vikten av att ha riktade finansiella medel för att hantera grundorsakerna till migrant- och flyktingkrisen. I detta syfte betonar parlamentet att EU:s budget måste finansiera åtgärder i migranternas ursprungsländer samt i de länder som tar emot flyktingar, däribland, men inte begränsat till, åtgärder för att bekämpa fattigdom, arbetslöshet, utbildningsmässiga och ekonomiska utmaningar samt instabilitet.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag som syftar till att på EU-nivå uttrycka solidaritet i ekonomiskt hänseende till offer för terroristhandlingar och deras familjer.
20. Europaparlamentet påminner om den betydelse EU-byråerna spelar för att säkerställa genomförandet av prioriteringar i EU-lagstiftningen, och därigenom uppfylla EU:s politiska mål för till exempel konkurrenskraft (sysselsättning, hållbar tillväxt, energiunionen), migration (asyl, gränsöverskridande förvaltning), stöd för grundläggande rättigheter (skydd av personuppgifter) och säkerhet (it-brottslighet, narkotika, bedrägeri, penningtvätt, terrorism, rättsligt samarbete, polissamarbete, stöd för informationssystem i stor skala). Parlamentet förväntar sig att förhandlingarna om budgeten för 2019 leder till realistiska och tillräckliga driftsanslag och administrativa anslag till EU-byråerna och andra EU-organ, så att de kan fullgöra sina skyldigheter, bland annat sina allt fler arbetsuppgifter och sin ökade arbetsbörda. Parlamentet kräver att tillräckliga resurser anslås för att garantera ett lämpligt genomförande och en lämplig drift av Europeiska åklagarmyndigheten. Parlamentet efterlyser mer generellt en grundlig bedömning av samtliga byråers strategiska intresse och arbetsuppgifter och möjligheten att gruppera byråer efter den strategiska karaktären hos deras uppdrag och resultat. Parlamentet upprepar att 2018 är det sista året av genomförandet av personalminskningen på 5 % och den så kallade omplaceringspoolen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet avstår från ytterligare nedskärningar i byråernas resurser i budgeten för 2019.
21. Europaparlamentet anser att vid en tidpunkt då viktiga aktörer, såsom Förenta staterna, är ovilliga att genomföra sina åtaganden för att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med Parisavtalet, måste budgeten för 2019 se till att EU tveklöst står i främsta ledet i denna kamp, som är en av de största utmaningarna för vår generation, genom att tillhandahålla ytterligare ekonomiskt stöd till initiativ såsom Life-delprogrammet för klimatpolitik, Ecopotential eller Clean Sky. Parlamentet understryker att utgifter på detta område bör ses som långsiktiga investeringar snarare än kostnader och att både revisionsrätten och Ekofinrådet har konstaterat att EU inte klarar att uppnå sitt klimatfinansieringsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla målen i Parisavtalet och EU:s egna långsiktiga klimatmål genom att uppfylla utgiftsmålet för klimatområdet på 20 % i den nuvarande fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet betonar i detta sammanhang att bidraget för 2019 avsevärt bör överstiga det övergripande målet för att kompensera för de lägre avsättningar som gjordes under de första åren av den fleråriga budgetramen och att mekanismen för integrering av klimatfrågor till fullo bör optimeras.
Ökad solidaritet för att hantera sociala, territoriella och globala utmaningar
22. Europaparlamentet anser att EU-budgeten bör bidra till medlemsstaternas insatser inom områden som arbetslöshet och hälso- och sjukvård genom att anslå tillräckliga medel till program som syftar till att bekämpa ojämlikhet, lindra de värsta formerna av fattigdom, särskilt för de mest isolerade och bräckliga befolkningsgrupperna, särskilt barnfattigdom, och ge medborgarna möjlighet att förvärva nödvändiga färdigheter för att anpassa sig till digitaliseringen.
23. Europaparlamentet betonar behovet av att öka stödet till alla EU-program som syftar till att främja tillväxt och skapa långsiktiga arbetstillfällen av god kvalitet, särskilt för ungdomar, som kompletterar medlemsstaternas insatser för att garantera mångsidiga yrkeskvalifikationer i stället för tidig specialisering som ett sätt att öka motståndskraften och möjliggöra en anpassning av samhället samtidigt som problemen med den demografiska tillbakagången, bristen på kvalificerad arbetskraft inom vissa sektorer och välfärdssystemens hållbarhet hanteras. Parlamentet noterar att särskilda, skräddarsydda åtgärder kan vara användbara för att hantera vissa sektorer och/eller regioner som påverkas särskilt eller har blivit mer sårbara.
24. Europaparlamentet påminner om att andelen gamla människor av befolkningen ökar betydligt och om ökningen av personer som behöver särskild och anpassad vård, särskilt äldre. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ytterligare stödåtgärder för att hantera de demografiska utmaningarna, och upprepar sitt stöd till initiativ såsom särskilt boende för dementa personer, där lämplig vård ges redan i ett tidigt skede.
25. Europaparlamentet betonar att könsdiskriminering, särskilt på arbetsmarknaden, inte bara är oförenlig med EU:s värderingar, utan även utgör ett allvarligt hinder för ekonomisk tillväxt, eftersom kvinnorna fråntas sina möjligheter att hitta meningsfulla anställningar. Parlamentet understryker att kvinnors egenmakt utgör ett viktigt bidrag till att uppnå mer inkluderande, jämlika och fredliga samhällen med en mer hållbar tillväxt. Parlamentet förväntar sig att 2019 års budget kommer att stödja kvinnors företagande och främja kvinnors tillgång till EU-finansiering, t.ex. inom ramen för programmen Cosme och Horisont 2020, och utvidga sammanhållningspolitiken till att omfatta stöd till ytterligare investeringar i utbildning, barnomsorg och hälso- och sjukvårdsinfrastruktur för att hjälpa kvinnor att förena privatliv och yrkesliv.
26. Europaparlamentet upprepar sin oro över förseningarna i genomförandet av sammanhållningspolitiken, som är ett uttryck för unionens territoriella solidaritet och dess viktigaste investeringspolitik, men konstaterar att 2017 var det första år då genomförandet av ESI-fondens program påskyndades, och förväntar sig att denna trend kommer att fortsätta under 2018 and 2019. Parlamentet anser att för att genomförandet ska ske på ett smidigt sätt bör betalningsbemyndigandena vara tillräckliga.
27. Europaparlamentet påminner om att unionen i hög grad har bidragit till att uppmuntra fred och försoning i Irland, framför allt genom programmen Peace och Interreg, som är inriktade mot Nordirland och gränsområdena i söder. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang full respekt för tidigare ingångna åtaganden, som i fallet med långfredagsavtalet, när det gäller rättsstatsprincipen och demokratin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta stödja fredsprocessen genom fortsatta anslag till Peace-programmet och associerade program.
28. Europaparlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken är en av hörnstenarna i den europeiska integrationen, och under många år har säkerställt en högkvalitativ försörjning av säkra livsmedel till de europeiska medborgarna, en välfungerande inre marknad för jordbruket och hållbara landsbygdsregioner. Parlamentet påminner om att den gemensamma jordbrukspolitikens medel särskilt bidrar till jordbrukens lönsamhet och stabilitet i EU.
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja jordbrukarna i hela Europa så att de klarar av oväntade fluktuationer på marknaden och kan trygga en livsmedelsförsörjning av hög kvalitet. Parlamentet kräver att småskaligt jordbruk och småskaligt fiske uppmärksammas i lämplig utsträckning.
30. Europaparlamentet anser att regionaliseringen och de socioekonomiska målen måste spela en viktigare roll inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och att Europeiska havs- och fiskerifondens tillämpningsområde måste breddas. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta tillgången till och förenkla förfarandena för finansiering. Parlamentet är särskilt bekymrat över de eventuella negativa effekterna av Förenade kungarikets utträde ur EU för fisket, särskilt för angränsande kustmedlemsstater.
31. Europaparlamentet välkomnar förslaget att utvidga tillämpningsområdet för unionens civilskyddsmekanism och att förstärka den. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att stärka unionens civilskyddsmekanism för att unionen ska kunna reagera på ett snabbare och mer konsekvent sätt på civilskyddsområdet på unionsnivå när det gäller förebyggande, beredskap och insatser vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, både inom och utanför unionen.
32. Europaparlamentet förväntar sig en förbättring av pågående förfaranden och åtgärder i samband med genomförandet av budgeten med tanke på de begränsningar av resurserna som har uppkommit och kraven på att EU ska ta på sig ett större ansvar för att säkerställa att de finansiella åtagandena uppfylls i tid och på ett kostnadseffektivt sätt.
33. Europaparlamentet anser att EU:s byråer, program och politik inom ramen för hanteringen av migrations- och flyktingströmmar och gränskontroller bör förses med tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser för att kunna hantera den nuvarande flyktingkrisen, som medlemsstaterna också förväntas ta ansvar för i enlighet med principen om bördefördelning och Genèvekonventionen. Parlamentet är övertygat om att EU för att hitta en långsiktig lösning också bör visa sin externa solidaritet genom att främja förutsättningarna för fred och välstånd i ursprungsländerna genom att lägga större vikt vid investeringar och utvecklingspolitiken, särskilt genom genomförandet av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), instrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet för humanitärt bistånd. Parlamentet bekräftar utvecklingspolitikens betydelse och särskilda värde, med prioriteringar såsom fattigdomsutrotning, utbildning, hälsa och ekonomisk utveckling. Parlamentet understryker behovet av att stödja UNRWA:s åtgärder och program. Parlamentet understryker att ett av villkoren för att bevara stabiliteten och välståndet i EU är att EU har ett stabilt grannskap. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att investeringar i EU:s grannskap prioriteras i syfte att stödja insatser för att åtgärda de främsta problemen inom detta område, nämligen migration, flyktingar och utvecklingen i det södra grannskapet och instabiliteten i det östra grannskapet, som delvis beror på en rysk utrikespolitik som inte är i linje med folkrätten och normerna för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att nya politiska prioriteringar och kommande utmaningar för EU, till exempel på säkerhets- och försvarsområdet, bör finansieras med nya anslag och inte genom nedskärningar inom befintliga politiska åtgärder och program som är både framgångsrika och viktiga, såsom utveckling och humanitärt stöd eller grannskapspolitik. Parlamentet betonar dessutom att säkerhets- och utvecklingspolitiken ömsesidigt påverkar varandra, och att båda är viktiga förutsättningar för att bygga upp en fungerande stat samt fungerande administrativa strukturer utan korruption och med miniminormer på det sociala, hälsomässiga och ekonomiska området.
34. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att kompletterande mekanismer utanför budgeten såsom förvaltningsfonder och andra liknande instrument kringgår budgetförfarandet, undergräver transparensen i budgetförvaltningen och inkräktar på parlamentets rätt att utöva effektiv kontroll av utgifterna. Parlamentet anser därför att dessa externa instrument, som inrättats under de senaste åren, måste införlivas i EU‑budgeten, och att alternativa lösningar måste hittas för att unionen ska kunna reagera snabbt på krissituationer och situationer efter kriser på internationell nivå.
35. Europaparlamentet betonar att föranslutningsinstrumentet främst bland annat bör bidra till att underlätta politiska och ekonomiska reformer i utvidgningsländerna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att i sitt förslag till budget för 2019 närmare utvärdera föranslutningsinstrumentets anslag med hänsyn till den försämrade politiska situationen i Turkiet och det brådskande behovet av att hantera den ökande radikaliseringen i Balkanländerna.
Förväntningar inför budgetförfarandet för 2019
36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att agera som en opartisk medlare i alla skeden av förfarandet och att troget och korrekt genomföra budgetmyndighetens beslut.
37. Europaparlamentet välkomnar att budgetförfarandet för 2018 efter halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen och i strid med rådets slutsatser av den 20 februari 2018 om budgetriktlinjerna för 2019 har visat att budgetmyndigheten fullt ut kan utöva sina befogenheter för att fastställa nivån på och innehållet i EU-budgeten genom det årliga budgetförfarandet.
38. Europaparlamentet anser att parlamentet, som den gren av budgetmyndigheten som väljs direkt av medborgarna, bör fullgöra sin politiska roll och lägga fram förslag om pilotprojekt och förberedande åtgärder som uttrycker dess politiska vision för framtiden. Parlamentet åtar sig i detta sammanhang att föreslå ett paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som utformas i nära samarbete med samtliga parlamentsutskott för att hitta rätt balans mellan den politiska viljan och den tekniska genomförbarheten enligt kommissionens bedömning.
39. Europaparlamentet förväntar sig att förhandlingarna om budgeten för 2019 grundas på gemensamma politiska ambitioner och solidaritet och tar hänsyn till mervärdet av EU:s program och politik. Parlamentet anser att detta mål endast kan uppnås om de förhandlande parterna informeras i tid om varandras ståndpunkter, inleder förhandlingarna i ett så tidigt skede som möjligt och är villiga att kompromissa.
o o o
40. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.
Gemensam rapport av den 8 december 2017 från Europeiska unionens och Förenade kungarikets förhandlare om framstegen under den första fasen av förhandlingarna med stöd av artikel 50 i EU-fördraget om Förenade kungarikets utträde under ordnade former ur Europeiska unionen (TF50 (2017) 19 – kommissionen till EU-27).