Index 
Antagna texter
Onsdagen den 17 januari 2018 - Strasbourg
Kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av samt teknisk assistans för produkter med dubbla användningsområden ***I
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Eva Lindström
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Tony James Murphy
 Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ***I
 Energieffektivitet ***I
 Styrningen av energiunionen ***I

Kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av samt teknisk assistans för produkter med dubbla användningsområden ***I
PDF 553kWORD 74k
Europaparlamentets ändringar antagna den 17 januari 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av samt teknisk assistans för produkter med dubbla användningsområden (omarbetning) (COM(2016)0616 – C8-0393/2016 – 2016/0295(COD))(1)
P8_TA(2018)0006A8-0390/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Kommissionens förslag   Ändringsförslag
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Ett effektivt gemensamt system för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden är därför nödvändigt för att säkerställa att medlemsstaternas och unionens internationella förpliktelser och ansvar, särskilt vad gäller icke-spridning uppfylls.
(3)  Ett effektivt gemensamt system för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden är därför nödvändigt för att säkerställa att medlemsstaternas och unionens internationella förpliktelser och ansvar, särskilt vad gäller icke-spridning och mänskliga rättigheter, uppfylls.
Ändringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Med tanke på uppkomsten av nya kategorier av produkter med dubbla användningsområden, och som svar på uppmaningar från Europaparlamentet och indikationer på att viss it-övervakningsteknik som exporteras från unionen har missbrukats av personer som medverkar till eller ansvarar för att leda eller begå allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller av internationell humanitär rätt i situationer med väpnade konflikter eller inre förtryck, är det lämpligt att kontrollera exporten av sådan teknik för att skydda den allmänna säkerheten och moralen. Dessa åtgärder bör inte gå utöver vad som är proportionellt. I synnerhet bör de inte hindra export av informations- och kommunikationsteknik som används för lagliga ändamål, inbegripet brottsbekämpning och forskning om internetsäkerhet. Kommissionen kommer i nära samråd med medlemsstaterna och de berörda parterna att utarbeta riktlinjer för att stödja den praktiska tillämpningen av dessa kontroller.
(5)  Vissa it-övervakningsprodukter har skapat en ny kategori av produkter med dubbla användningsområden som har använts för att direkt inkräkta på de mänskliga rättigheterna, inbegripet rätten till integritet och skydd av personuppgifter, yttrandefriheten och mötes- och föreningsfriheten, genom att övervaka eller extrahera uppgifter utan ett särskilt, informerat och otvetydigt godkännande av systemets ägare eller förvaltare och/eller genom att det berörda systemet gjorts oanvändbart eller skadats. Som svar på uppmaningar från Europaparlamentet och med stöd av bevis på att vissa it-övervakningsprodukter har missbrukats av personer som medverkar till eller ansvarar för att leda eller begå kränkningar av internationell människorättslagstiftning eller av internationell humanitär rätt i länder där sådana kränkningar har konstaterats, är det lämpligt att kontrollera exporten av dessa produkter. Kontrollerna bör baseras på tydligt definierade kriterier. Dessa åtgärder bör inte gå utöver vad som är nödvändigt och proportionellt. I synnerhet bör de inte hindra export av informations- och kommunikationsteknik som används för lagliga ändamål, inbegripet brottsbekämpning samt forskning om nätverk och internetsäkerhet i syfte att genomföra godkända tester eller skydda informationssäkerhetssystem. Kommissionen bör i nära samråd med medlemsstaterna och de berörda parterna tillhandahålla vägledning för att stödja den praktiska tillämpningen av dessa kontroller vid ikraftträdandet av denna förordning. Allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna avser situationer som beskrivs i punkt 2.6 i avsnitt 2 i kapitel 2 i användarguiden för rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp1a som godkändes av rådet (utrikes frågor) den 20 juli 2015.
_______________________
1a Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).
Ändringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Således bör man också se över definitionen av produkter med dubbla användningsområden, och införa en definition av it-övervakningsteknik. Det bör också klargöras att bedömningskriterierna för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden inbegriper överväganden om eventuellt missbruk av dessa i samband med terroristhandlingar eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
(6)  Således bör man också införa en definition av it-övervakningsprodukter. Det bör också klargöras att bedömningskriterierna för kontroll av export av it-övervakningsprodukter tar hänsyn till de direkta och indirekta konsekvenserna av dessa produkter för de mänskliga rättigheterna, vilket återspeglas i användarguiden för rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp. En teknisk arbetsgrupp bör inrättas för utvecklingen av bedömningskriterierna, i samarbete med Europeiska utrikestjänsten och rådets arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna. Dessutom bör en grupp av oberoende experter inrättas inom denna tekniska arbetsgrupp. Bedömningskriterierna bör vara allmänt tillgängliga och lättåtkomliga.
Ändringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)  I syfte att definiera it-övervakningsteknik bör de produkter som omfattas av denna förordning inbegripa utrustning för att avlyssna mobil telekommunikation, intrångsprogram, övervakningscentrum, lagliga avlyssningssystem och datalagringssystem som är kopplade till sådana avlyssningssystem, utrustning för avkodning av kryptering, återställande av hårddiskar, kringgående av lösenord och analys av biometriska data samt system för övervakning av IP-nätverk.
Ändringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 6b (nytt)
(6b)  När det gäller bedömningskriterier för mänskliga rättigheter är det lämpligt att hänvisa till den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, FN:s människorättsråds resolution av den 23 mars 2017 om rätten till integritet, de vägledande principerna för företag och mänskliga rättigheter: genomförande av Förenta nationernas ram för att ”skydda, respektera och åtgärda”, rapporten av den 24 mars 2017 från den särskilda rapportören för rätten till integritet, rapporten av den 21 februari 2017 från den särskilda rapportören för främjande av och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen och domen av den 4 december 2015 från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Zakharov mot Ryssland.
Ändringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/6791a (allmänna dataskyddsförordningen) krävs det att personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden vidtar tekniska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig för risken med behandlingen, inbegripet krypteringen av personuppgifter. Eftersom det i den förordningen fastslås att detta gäller för behandlingen av personuppgifter oavsett om behandlingen sker inom unionen eller inte, har unionen ett starkt incitament att avlägsna kryptografiprodukter från kontrollförteckningen för att underlätta genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen, och förstärka de europeiska företagens konkurrenskraft i detta avseende. På samma sätt står den nuvarande kontrollnivån när det gäller kryptering i strid med det faktum att kryptering är ett viktigt medel för att se till att medborgare, företag och myndigheter kan skydda sina uppgifter mot brottslingar och andra fientliga aktörer, för att säkra tillgången till tjänster som är avgörande för en väl fungerande digital inre marknad och för att möjliggöra säkra kommunikationer, vilket är nödvändigt för att skydda rätten till integritet, rätten till skydd av personuppgifter och yttrandefriheten, i synnerhet för människorättsförsvarare.
_______________________
1aEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
Ändringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Räckvidden för ”övergripande kontroller”, som under särskilda omständigheter är tillämpliga på produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen, bör klargöras och harmoniseras, och hänsyn bör tas till risken för terrorism och brott mot de mänskliga rättigheterna. Genom lämpligt informationsutbyte och lämpliga samråd om ”övergripande kontroller” bör man säkerställa en effektiv och konsekvent tillämpning av kontroller i hela unionen. På vissa villkor bör också riktade övergripande kontroller tillämpas på export av it-övervakningsteknik.
(9)  Räckvidden för ”övergripande kontroller”, som under särskilda omständigheter är tillämpliga på it‑övervakningsprodukter som inte tas upp i förteckningen, bör klargöras och harmoniseras. Genom lämpligt informationsutbyte och lämpliga samråd om ”övergripande kontroller” bör man säkerställa en effektiv och konsekvent tillämpning av kontroller i hela unionen. Informationsutbytet bör omfatta stöd till utveckling av en oberoende databas och insamling av uppgifter från den privata sektorn, offentliga institutioner och civilsamhällets organisationer.
Ändringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Definitionen av förmedlare bör revideras för att undvika att personer som faller inom unionens behörighet kringgår kontroller av tillhandahållandet av förmedlingstjänster. Kontrollerna av tillhandahållandet av förmedlingstjänster bör harmoniseras för att garantera att de tillämpas på ett effektivt och enhetligt sätt i hela unionen, och bör också tillämpas för att förhindra terroristhandlingar och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
(10)  Definitionen av förmedlare bör revideras för att undvika att personer som faller inom unionens behörighet kringgår kontroller av tillhandahållandet av förmedlingstjänster. Kontrollerna av tillhandahållandet av förmedlingstjänster bör harmoniseras för att garantera att de tillämpas på ett effektivt och enhetligt sätt i hela unionen, och bör också tillämpas för att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Ändringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  I och med ikraftträdandet av Lissabonfördraget har det klargjorts att tillhandahållande av tekniska assistanstjänster som involverar en gränsöverskridande förflyttning omfattas av unionens behörighet. Man bör därför klargöra de kontroller som ska tillämpas på tekniska assistanstjänster, och införa en definition av dessa tjänster. Av effektivitets- och konsekvensskäl bör kontroller av tillhandahållande av tekniska assistanstjänster harmoniseras och tillämpas också för att förhindra terroristhandlingar och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
(11)  I och med ikraftträdandet av Lissabonfördraget har det klargjorts att tillhandahållande av tekniska assistanstjänster som involverar en gränsöverskridande förflyttning omfattas av unionens behörighet. Man bör därför klargöra de kontroller som ska tillämpas på tekniska assistanstjänster, och införa en definition av dessa tjänster. Av effektivitets- och konsekvensskäl bör de kontroller som föregår tillhandahållandet av tekniska assistanstjänster harmoniseras och tillämpas också för att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Ändringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Förordning (EG) nr 428/2009 föreskriver en möjlighet för medlemsstaternas myndigheter att från fall till fall förbjuda transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden, om de har rimliga skäl att på grundval av underrättelser eller andra källor misstänka att produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för spridning av massförstörelsevapen eller bärare av dessa. Av effektivitets- och konsekvensskäl bör kontroller av transitering också harmoniseras och tillämpas också för att förhindra terroristhandlingar och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
(12)  Förordning (EG) nr 428/2009 föreskriver en möjlighet för medlemsstaternas myndigheter att från fall till fall förbjuda transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden, om de har rimliga skäl att på grundval av underrättelser eller andra källor misstänka att produkterna helt eller delvis är eller kan vara avsedda för spridning av massförstörelsevapen eller bärare av dessa. Av effektivitets- och konsekvensskäl bör kontroller av transitering också harmoniseras och tillämpas också för att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Ändringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Även om ansvaret för att fatta beslut om individuella, globala och nationella exporttillstånd ligger hos de nationella myndigheterna, kräver ett effektivt EU-exportkontrollsystem att ekonomiska aktörer, som har för avsikt att exportera produkter som omfattas av denna förordning, visar tillbörlig aktsamhet i enlighet med bland annat OECD:s riktlinjer för multinationella företag, OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Ändringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Ett generellt krav efterlevnad i form av ”interna efterlevnadsprogram” bör införas för att bidra till likvärdiga förutsättningar bland exportörerna och förbättra tillämpningen av kontroller. Av proportionalitetsskäl bör detta krav gälla särskilda kontrollmetoder i form av globala tillstånd och vissa generella exporttillstånd.
(14)  Ett standardiserat krav liksom en standardiserad definition och beskrivning när det gäller efterlevnad i form av ”interna efterlevnadsprogram” och en möjlighet att certifieras för att erhålla incitament under tillståndsförfarandet från de nationella behöriga myndigheterna bör införas för att bidra till likvärdiga förutsättningar bland exportörerna och förbättra tillämpningen av kontroller. Av proportionalitetsskäl bör detta krav gälla särskilda kontrollmetoder i form av globala tillstånd och vissa generella exporttillstånd.
Ändringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Ytterligare generella unionsexporttillstånd bör införas för att minska den administrativa bördan för företag och myndigheter, samtidigt som en lämplig kontroll av berörda produkter till berörda destinationer säkerställs. Ett globalt tillstånd för stora projekt bör också införas för att anpassa licensieringsvillkoren till branschens särskilda behov.
(15)  Ytterligare generella unionsexporttillstånd bör införas för att minska den administrativa bördan för företag, särskilt små och medelstora företag, och myndigheter, samtidigt som en lämplig kontroll av berörda produkter till berörda destinationer säkerställs. Ett globalt tillstånd för stora projekt bör också införas för att anpassa licensieringsvillkoren till branschens särskilda behov.
Ändringsförslag 14
Förslag till förordning
Skäl 16a (nytt)
(16a)  Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen är det lämpligt att unionen inför kontroller av vissa typer av it-övervakningsteknik på grundval av en unilateral förteckning, i avsnitt B i bilaga I. På grund av det multilaterala exportkontrollsystemets betydelse bör avsnitt B i bilaga I begränsas när det gäller tillämpningsområdet till enbart it-övervakningsteknik och inte innehålla några överlappningar med avsnitt A i bilaga I.
Ändringsförslag 15
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Beslut om att uppdatera den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som omfattas av exportkontroll i avsnitt A i bilaga I bör stämma överens med de skyldigheter och åtaganden som medlemsstaterna och unionen har godtagit som medlemmar i de relevanta internationella icke-spridningssystemen och överenskommelserna om exportkontroll eller genom ratificering av relevanta internationella fördrag. Beslut om att uppdatera den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som omfattas av exportkontroll i avsnitt B i bilaga I, såsom it-övervakningsteknik, bör fattas med beaktande av de risker som export av sådana produkter kan medföra i fråga om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller internationell humanitär rätt eller unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen. Beslut om att uppdatera den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som omfattas av exportkontroll i avsnitt B i bilaga IV bör göras med beaktande av medlemsstaternas intressen i fråga om allmän ordning och allmän säkerhet enligt artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut om att uppdatera de gemensamma förteckningarna över produkter och destinationer som anges i avsnitten A–J i bilaga II bör göras med beaktande av bedömningskriterierna i denna förordning.
(17)  Beslut om att uppdatera den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som omfattas av exportkontroll i avsnitt A i bilaga I bör stämma överens med de skyldigheter och åtaganden som medlemsstaterna och unionen har godtagit som medlemmar i de relevanta internationella icke-spridningssystemen och överenskommelserna om exportkontroll eller genom ratificering av relevanta internationella fördrag. Beslut om att uppdatera den gemensamma förteckningen över it‑övervakningsprodukter som omfattas av exportkontroll i avsnitt B i bilaga I bör fattas med beaktande av de risker som export av sådana produkter kan medföra i fråga om deras användning för kränkningar av internationell människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt i länder där sådana kränkningar, särskilt kränkningar av yttrandefrihet, mötesfrihet och rätten till integritet, har konstaterats, eller unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen. Beslut om att uppdatera den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som omfattas av exportkontroll i avsnitt B i bilaga IV bör göras med beaktande av medlemsstaternas intressen i fråga om allmän ordning och allmän säkerhet enligt artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut om att uppdatera de gemensamma förteckningarna över produkter och destinationer som anges i avsnitten A–J i bilaga II bör göras med beaktande av bedömningskriterierna i denna förordning. Beslut om att stryka hela underkategorier om kryptografi och kryptering, t.ex. i kategori 5 i avsnitt A i bilaga I eller i avsnitt I i bilaga II bör göras med beaktande av rekommendationen av den 27 mars 1997 från OECD:s råd om riktlinjer för kryptering.
Ändringsförslag 16
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  För att möjliggöra en snabb reaktion från unionen på ändrade förhållanden när det gäller bedömningen av hur känslig exporten är inom ramen för de generella unionsexporttillstånden samt den tekniska och kommersiella utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av avsnitt A i bilaga I, bilaga II och del B i bilaga IV till denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(18)  För att möjliggöra en snabb reaktion från unionen på ändrade förhållanden när det gäller bedömningen av hur känslig exporten är inom ramen för de generella unionsexporttillstånden samt den tekniska och kommersiella utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av avsnitten A och B i bilaga I, bilaga II och avsnitt B i bilaga IV till denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
Ändringsförslag 17
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)   Risken för it-stöld och återexport till tredjeländer, enligt den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp, innebär att bestämmelserna om produkter med dubbla användningsområden måste stärkas.
Ändringsförslag 18
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  I enlighet med och inom ramen för artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i avvaktan på en högre harmoniseringsgrad förbehåller medlemsstaterna sig rätten att genomföra kontroll av överföringar av vissa produkter med dubbla användningsområden inom unionen i syfte att skydda allmän ordning eller säkerhet. Av proportionalitetsskäl bör kontrollerna av överföring av produkter med dubbla användningsområden inom unionen revideras för att minimera påfrestningarna för företag och myndigheter. Dessutom bör förteckningen i avsnitt B i bilaga IV över produkter som omfattas av kontroller av överföring inom unionen regelbundet ses över mot bakgrund av den tekniska och handelsrelaterade utvecklingen och vad gäller bedömningen av hur känsliga överföringarna är.
(21)  I enlighet med och inom ramen för artikel 36 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i avvaktan på en högre harmoniseringsgrad förbehåller medlemsstaterna sig rätten att genomföra kontroll av överföringar av vissa produkter med dubbla användningsområden inom unionen i syfte att skydda allmän ordning eller säkerhet. Av proportionalitetsskäl bör kontrollerna av överföring av produkter med dubbla användningsområden inom unionen revideras för att minimera påfrestningarna för företag, särskilt små och medelstora företag, och myndigheter. Dessutom bör förteckningen i avsnitt B i bilaga IV över produkter som omfattas av kontroller av överföring inom unionen regelbundet ses över mot bakgrund av den tekniska och handelsrelaterade utvecklingen och vad gäller bedömningen av hur känsliga överföringarna är .
Ändringsförslag 19
Förslag till förordning
Skäl 22a (nytt)
(22a)  Med tanke på vikten av ansvarsskyldighet och offentlig kontroll av exportkontrollverksamhet bör medlemsstaterna offentliggöra alla relevanta licensieringsuppgifter.
Ändringsförslag 20
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Verksamhet för att nå ut till den privata sektorn och öppenhet är väsentliga inslag i en effektiv ordning för exportkontroll. Det är därför lämpligt att fortsätta med utarbetandet av riktlinjer för att stödja tillämpningen av denna förordning och att offentliggöra en årlig rapport om genomförandet av kontroller, i enlighet med nuvarande praxis.
(25)  Verksamhet för att nå ut till den privata sektorn, i synnerhet till små och medelstora företag, och öppenhet är väsentliga inslag i en effektiv ordning för exportkontroll. Det är därför lämpligt att fortsätta med utarbetandet av riktlinjer för att stödja tillämpningen av denna förordning och att offentliggöra en årlig rapport om genomförandet av kontroller, i enlighet med nuvarande praxis. Med hänsyn till riktlinjernas betydelse för tolkningen av vissa delar av denna förordning bör dessa riktlinjer göras allmänt tillgängliga när denna förordning träder i kraft.
Ändringsförslag 21
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)  Det bör säkerställas att definitionerna i denna förordning stämmer överens med definitionerna i unionens tullkodex.
Ändringsförslag 22
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Varje medlemsstat bör själv fastställa tillämpliga effektiva, proportionella och avskräckande påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning. Bestämmelser bör också införas för att ta itu med särskilda fall av olaglig handel med produkter med dubbla användningsområden för att stödja ett effektivt genomförande av kontrollerna.
(27)  Varje medlemsstat bör själv fastställa tillämpliga effektiva, proportionella och avskräckande påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning. Införandet av likvärdiga förutsättningar för unionens exportörer bör förstärkas. Därför bör påföljderna för överträdelser av denna förordning vara av liknande karaktär och ha liknande effekt i alla medlemsstater. Bestämmelser bör också införas för att ta itu med särskilda fall av olaglig handel med produkter med dubbla användningsområden för att stödja ett effektivt genomförande av kontrollerna.
Ändringsförslag 23
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  Exportkontroll inverkar på den internationella säkerheten och handeln med tredjeländer och dialog och samarbete bör därför utvecklas med tredjeländer i syfte att stödja likvärdiga förutsättningar på global nivå och stärka den internationella säkerheten.
(29)  Exportkontroll inverkar på den internationella säkerheten och handeln med tredjeländer och dialog och samarbete bör därför utvecklas med tredjeländer i syfte att stödja likvärdiga förutsättningar, främja konvergens uppåt och stärka den internationella säkerheten. För att främja dessa mål bör rådet, kommissionen och medlemsstaterna, i nära samarbete med Europeiska utrikestjänsten, proaktivt delta i relevanta internationella fora, bland annat Wassenaar-arrangemanget, i syfte att etablera den förteckning över it‑övervakningsprodukter som anges i avsnitt B i bilaga I som en internationell standard. Dessutom bör stödet till tredjeländer för utvecklingen av en ordning för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden och nödvändig administrativ kapacitet förstärkas och utvidgas, särskilt när det gäller tullen.
Ändringsförslag 24
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt näringsfriheten.
(31)  Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
Ändringsförslag 25
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 1 – led a
a)  produkter som kan användas för utformning, utveckling, produktion eller användning av kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen och bärare av dessa, inbegripet alla varor som kan användas både för icke-explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra kärnladdningar.
a)  traditionella produkter med dubbla användningsområden, som omfattar produkter, däribland programvara och maskinvara, som kan användas för utformning, utveckling, produktion eller användning av kärnvapen, kemiska vapen och biologiska vapen och bärare av dessa, inbegripet alla varor som kan användas både för icke-explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra kärnladdningar.
Ändringsförslag 26
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1 – led 1 – led b
b)  it-övervakningsteknik som kan användas för att begå allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller internationell humanitär rätt, eller kan utgöra ett hot mot internationell säkerhet eller unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen.
b)  it-övervakningsprodukter som omfattar maskinvara, programvara och teknik som är särskilt utformad för att möjliggöra dolda intrång i informations- och telekommunikationssystem och/eller övervaka, exfiltrera, samla in och analysera uppgifter och/eller göra det berörda systemet oanvändbart eller skada det, utan specifikt, informerat och otvetydigt godkännande av uppgifternas ägare, och som kan användas i samband med kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inbegripet rätten till integritet, rätten till yttrandefrihet och mötes- och föreningsfriheten, eller som kan användas för att begå allvarliga kränkningar av människorättslagstiftning eller internationell humanitär rätt, eller kan utgöra ett hot mot internationell säkerhet eller unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhet. Nätverk och ikt-säkerhetsforskning i syfte att genomföra godkända tester eller skydda informationssäkerhetssystem ska undantas.
Ändringsförslag 27
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 5a (nytt)
5a.  slutanvändare: varje fysisk eller juridisk person eller enhet som är den slutliga mottagaren av en produkt med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag 28
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 13
13.  tillstånd för stort projekt: ett globalt exporttillstånd som beviljas en bestämd exportör för en typ eller kategori av produkt med dubbla användningsområden och som kan gälla export till en eller flera angivna slutanvändare i ett eller flera angivna tredjeländer under loppet av ett specifikt projekt som det tar mer än ett år att genomföra.
13.  tillstånd för stort projekt: ett globalt exporttillstånd som beviljas en bestämd exportör för en typ eller kategori av produkt med dubbla användningsområden och som kan gälla export till en eller flera angivna slutanvändare i ett eller flera angivna tredjeländer för ett specifikt projekt. Det ska vara giltigt i mellan ett och fyra år, utom i vederbörligen berättigade fall baserat på projektets varaktighet, och kan förlängas av den behöriga myndigheten.
Ändringsförslag 29
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 22
22.  internt efterlevnadsprogram: effektiva, lämpliga och proportionella medel och förfaranden, bl.a. utarbetande, genomförande och efterlevnad av standardiserade policyer, förfaranden och uppförandenormer för operativ efterlevnad och skyddsåtgärder, utarbetade av exportörer för att säkerställa efterlevnad av de bestämmelser och de krav och villkor för tillstånd som anges i denna förordning.
22.  internt efterlevnadsprogram: effektiva, lämpliga och proportionella medel och förfaranden (riskbaserad metod), bl.a. utarbetande, genomförande och efterlevnad av standardiserade policyer, förfaranden och uppförandenormer för operativ efterlevnad och skyddsåtgärder, utarbetade av exportörer för att säkerställa efterlevnad av de bestämmelser och de krav och villkor för tillstånd som anges i denna förordning. Exportören ska ha möjlighet att, på frivillig basis, få sitt interna efterlevnadsprogram certifierat gratis av de behöriga myndigheterna på grundval av en referens för interna efterlevnadsprogram som fastställts av kommissionen, i syfte att erhålla incitament under tillståndsförfarandet från de behöriga nationella myndigheterna.
Ändringsförslag 30
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 23
23.  terroristhandling: en terroristhandling i den mening som avses i artikel 1.3 i gemensam ståndpunkt 2001/931/Gusp.
utgår
Ändringsförslag 31
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 23a (nytt)
23a.  tillbörlig aktsamhet: det förfarande genom vilket ett företag kan identifiera, förebygga, mildra och redogöra för hur de tar itu med faktiska och potentiella negativa konsekvenser, som en integrerad del av företagets system för beslutsfattande och riskhantering.
Ändringsförslag 32
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led d
d)  För användning av personer som är medverkar till eller ansvarar för att leda eller begå allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller av internationell humanitär rätt i situationer med väpnade konflikter eller inre förtryck i det slutliga bestämmelselandet, såsom fastställs av berörda offentliga internationella institutioner eller behöriga myndigheter på EU-nivå eller nationell nivå, och om det finns bevis för att den avsedda slutanvändaren använder denna produkt eller liknande produkter för att leda eller genomföra sådana allvarliga kränkningar.
d)  När det gäller it-övervakningsprodukter, för användning av fysiska eller juridiska personer i samband med kränkningar av internationell människorättslagstiftning eller av internationell humanitär rätt i länder där allvarliga människorättskränkningar har konstaterats av behöriga organ inom FN, Europarådet, Europeiska unionen eller behöriga nationella myndigheter, och om det finns anledning att misstänka att den avsedda slutanvändaren kan använda denna produkt eller liknande produkter för att leda eller genomföra sådana kränkningar.
Ändringsförslag 33
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led e
e)  För användning i samband med terroristhandlingar.
utgår
Ändringsförslag 34
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2
2.  Om en exportör, i enlighet med sin skyldighet att iaktta tillbörlig aktsamhet, känner till att de produkter med dubbla användningsområden som han avser att exportera och som inte förtecknas i bilaga I, helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i punkt 1, ska han underrätta den behöriga myndigheten , som ska besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten.
2.  Om en exportör i samband med utövandet av tillbörlig aktsamhet blir medveten om att produkter med dubbla användningsområden, som inte förtecknats i bilaga I och som han eller hon avser att exportera, helt eller delvis kan vara avsedda för någon av de användningar som avses i punkt 1, ska han eller hon underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där han eller hon är etablerad eller bosatt, som ska besluta om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten.
Ändringsförslag 35
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3
3.  Tillstånd för export av produkter som inte tas upp i förteckningen ska beviljas för specifika produkter och slutanvändare. Tillstånd ska beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad eller, om exportören är en person som är bosatt eller etablerad utanför unionen, av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkterna befinner sig. Tillstånden ska vara giltiga i hela unionen. Tillstånden ska vara giltiga i ett år och kan förlängas av den behöriga myndigheten.
3.  Tillstånd för export av produkter som inte tas upp i förteckningen ska beviljas för specifika produkter och slutanvändare. Tillstånd ska beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad eller, om exportören är en person som är bosatt eller etablerad utanför unionen, av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkterna befinner sig. Tillstånden ska vara giltiga i hela unionen. Tillstånden ska vara giltiga i två år och kan förlängas av den behöriga myndigheten.
Ändringsförslag 36
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4 – stycke 2
Om inga invändningar mottas ska de konsulterade medlemsstaterna anses inte ha någon invändning och ska införa tillståndskrav för alla ”väsentligen liknande transaktioner”. De ska informera sina tullförvaltningar och andra relevanta nationella myndigheter om tillståndskraven.
Om inga invändningar mottas ska de konsulterade medlemsstaterna anses inte ha någon invändning och ska införa tillståndskrav för alla ”väsentligen liknande transaktioner”, vilket innebär en produkt med i allt väsentligt identiska parametrar eller tekniska egenskaper för samma slutanvändare eller mottagare. De ska informera sina tullförvaltningar och andra relevanta nationella myndigheter om tillståndskraven. Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en kort beskrivning av fallet, tillsammans med skälen till beslutet och, i tillämpliga fall, ange de nya tillståndskraven i ett nytt avsnitt E i bilaga II.
Ändringsförslag 37
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4 – stycke 3
Om invändningar mottas från en konsulterad medlemsstat ska tillståndskravet återkallas, om inte den medlemsstat som inför tillståndskravet anser att export kan strida mot dess väsentliga säkerhetsintressen. I detta fall får den medlemsstaten besluta att behålla tillståndskravet. Kommissionen och de övriga medlemsstaterna bör utan dröjsmål underrättas om detta.
Om invändningar mottas från minst fyra medlemsstater som representerar minst 35 procent av unionens befolkning ska tillståndskravet återkallas, om inte den medlemsstat som inför tillståndskravet anser att export kan strida mot dess väsentliga säkerhetsintressen eller dess skyldigheter på människorättsområdet. I detta fall får den medlemsstaten besluta att behålla tillståndskravet. Kommissionen och de övriga medlemsstaterna bör utan dröjsmål underrättas om detta.
Ändringsförslag 38
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 4 – stycke 4
Kommissionen och medlemsstaterna kommer att föra ett uppdaterat register över befintliga tillståndskrav.
Kommissionen och medlemsstaterna ska föra ett uppdaterat register över befintliga tillståndskrav. De uppgifter som finns tillgängliga i detta register ska inbegripas i den rapport till Europaparlamentet som avses i artikel 24.2, och ska vara allmänt tillgänglig.
Ändringsförslag 39
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
2.  Om en förmedlare känner till att de produkter med dubbla användningsområden för vilka han planerar förmedlingstjänster, helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1, ska han underrätta den behöriga myndigheten som ska fatta beslut om huruvida det är lämpligt att dessa förmedlingstjänster omfattas av tillstånd.
2.  Om en förmedlare känner till att de produkter med dubbla användningsområden för vilka han eller hon planerar förmedlingstjänster, helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1, ska han eller hon underrätta den behöriga myndigheten som ska fatta beslut om huruvida det är lämpligt att dessa förmedlingstjänster omfattas av tillstånd.
Ändringsförslag 40
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1
1.  Ett tillstånd ska krävas för direkt eller indirekt tillhandahållande av teknisk assistans som rör produkter med dubbla användningsområden eller som rör tillhandahållande, tillverkning, underhåll och användning av produkter med dubbla användningsområden, om leverantören av teknisk assistans har informerats av den behöriga myndigheten om att de berörda produkterna är eller kan tänkas vara, helt eller delvis, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.
1.  Ett tillstånd ska krävas för direkt eller indirekt tillhandahållande av teknisk assistans som rör produkter med dubbla användningsområden eller som rör tillhandahållande, tillverkning, underhåll och användning av produkter med dubbla användningsområden, om leverantören av teknisk assistans har informerats av den behöriga myndigheten om att de berörda produkterna är eller kan tänkas vara, helt eller delvis, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1.
Ändringsförslag 41
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
Om en tillhandahållare av teknisk assistans känner till att de produkter med dubbla användningsområden för vilka han avser att tillhandahålla teknisk assistans helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4, ska han underrätta den behöriga myndigheten som ska fatta beslut om huruvida det är lämpligt att denna tekniska assistans omfattas av tillstånd.
Om en tillhandahållare av teknisk assistans känner till att de produkter med dubbla användningsområden för vilka han eller hon avser att tillhandahålla teknisk assistans helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1, ska han eller hon underrätta den behöriga myndigheten som ska fatta beslut om huruvida det är lämpligt att denna tekniska assistans omfattas av tillstånd.
Ändringsförslag 42
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  En medlemsstat får med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till de mänskliga rättigheterna förbjuda eller kräva tillstånd för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.
1.  En medlemsstat får med hänsyn till den allmänna säkerheten, de mänskliga rättigheterna eller för att förebygga terrorism förbjuda eller kräva tillstånd för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.
Ändringsförslag 43
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 7
7.   I de relevanta kommersiella dokument som avser överföring inom unionen av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I ska det tydligt anges att produkterna omfattas av kontroll vid export från unionen. Relevanta kommersiella dokument ska särskilt omfatta alla försäljningskontrakt, orderbekräftelser, fakturor eller leveransavier.
7.  I de relevanta kommersiella dokument som avser export till tredjeländer och överföring inom unionen av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I ska det tydligt anges att produkterna omfattas av kontroll vid export från unionen. Relevanta kommersiella dokument ska särskilt omfatta alla försäljningskontrakt, orderbekräftelser, fakturor eller leveransavier.
Ändringsförslag 44
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 3
3.  De individuella exporttillstånden och de globala exporttillstånden ska vara giltiga i ett år och kan förlängas av den behöriga myndigheten. Globala exporttillstånd för stora projekt ska vara giltiga under en period som ska fastställas av den behöriga myndigheten.
3.  De individuella exporttillstånden och de globala exporttillstånden ska vara giltiga i två år och kan förlängas av den behöriga myndigheten. Globala exporttillstånd för stora projekt ska vara giltiga under högst fyra år, utom under vederbörligen motiverade omständigheter baserade på projektets varaktighet. Detta ska inte hindra de behöriga myndigheterna från att när som helst annullera, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla individuella eller globala exporttillstånd.
Ändringsförslag 45
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4 – stycke 1
Exportörerna ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information som krävs för deras ansökningar om individuellt och globalt exporttillstånd, så att fullständig information ges, särskilt om slutanvändaren, bestämmelselandet och den exporterade produktens slutanvändning.
Exportörerna ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information som krävs för deras ansökningar om individuellt och globalt exporttillstånd, så att fullständig information ges, särskilt om slutanvändaren, bestämmelselandet och den exporterade produktens slutanvändning. Om slutanvändaren är en statlig myndighet ska den information som lämnas ange exakt vilken avdelning, vilken byrå, enhet eller underenhet som kommer att vara den exporterade produktens slutliga slutanvändare.
Ändringsförslag 46
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4 – stycke 2
Tillstånden får vid behov omfattas av krav på slutanvändarintyg.
Alla tillstånd för it-övervakningsprodukter, liksom individuella exporttillstånd för produkter för vilka det finns en hög risk för avledning eller återexport på oönskade villkor, ska omfattas av krav på slutanvändarintyg. Tillstånden för andra produkter ska vid behov omfattas av krav på slutanvändarintyg.
Ändringsförslag 47
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4 – stycke 3 – inledningen
Globala exporttillstånd utfärdas under förutsättning att exportören genomför ett effektivt internt efterlevnadsprogram. Exportören ska också rapportera till den behöriga myndigheten, minst en gång per år, om användningen av detta tillstånd; rapporten ska innehålla åtminstone följande information:
Globala exporttillstånd utfärdas under förutsättning att exportören genomför ett effektivt internt efterlevnadsprogram. Exportören ska ha möjlighet att, på frivillig basis, få sitt interna efterlevnadsprogram certifierat gratis av de behöriga myndigheterna på grundval av en referens för interna efterlevnadsprogram som fastställts av kommissionen, i syfte att erhålla incitament under tillståndsförfarandet från de behöriga nationella myndigheterna. Exportören ska också rapportera till den behöriga myndigheten, minst en gång per år, eller på begäran av den behöriga myndigheten, om användningen av detta tillstånd; rapporten ska innehålla åtminstone följande information:
Ändringsförslag 48
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4 – stycke 3 – led d
d)  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
d)  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag 49
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4 – stycke 3 – led da (nytt)
da)  Slutanvändarens namn och adress, om detta är känt.
Ändringsförslag 50
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 4 – stycke 3 – led db (nytt)
db)  Datum då exporten ägde rum.
Ändringsförslag 51
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 5
5.  De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska behandla ansökningar om individuella eller globala tillstånd inom en tidsfrist som ska fastställas i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis. De behöriga myndigheterna ska till kommissionen lämna all information om den genomsnittliga tiden för handläggning av tillstånd som har betydelse för utarbetandet av den årliga rapport som avses i artikel 24.2
5.  De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska behandla ansökningar om individuella eller globala tillstånd inom trettio dagar från det att en ansökan vederbörligen har lämnats in. Om den behöriga myndigheten, på grundval av vederbörligen motiverade skäl, behöver mer tid för att behandla en ansökan, ska den underrätta den sökande inom trettio dagar. Den behöriga myndigheten ska under alla omständigheter fatta beslut om ansökningar om individuella eller globala tillstånd senast sextio dagar från det att en ansökan vederbörligen har lämnats in.
Ändringsförslag 52
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2
Om förmedlaren eller tillhandahållaren av teknisk assistans inte är bosatt eller etablerad inom unionens territorium ska tillstånd för förmedlingstjänster och teknisk assistans enligt denna förordning beviljas av den behöriga myndigheten antingen i den medlemsstat där moderbolaget till förmedlaren eller tillhandahållaren av teknisk assistans är etablerad, eller varifrån förmedlingstjänsterna eller den tekniska assistansen kommer att tillhandahållas.
Om förmedlaren eller tillhandahållaren av teknisk assistans inte är bosatt eller etablerad inom unionens territorium ska tillstånd för förmedlingstjänster och teknisk assistans enligt denna förordning beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat varifrån förmedlingstjänsterna eller den tekniska assistansen kommer att tillhandahållas. Detta gäller också för förmedlingstjänster och tillhandahållande av teknisk assistans från dotterbolag eller samriskföretag som är etablerade i tredjeländer men som ägs eller kontrolleras av bolag som är etablerade på unionens territorium.
Ändringsförslag 53
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – inledningen
1.  Vid beslut om beviljande av ett individuellt eller globalt exporttillstånd eller beviljande av tillstånd till förmedlingstjänster eller teknisk assistans enligt denna förordning , eller om förbud av en transitering, ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna beakta följande kriterier:
1.  Vid beslut om beviljande av ett individuellt eller globalt exporttillstånd eller beviljande av tillstånd till förmedlingstjänster eller teknisk assistans enligt denna förordning, eller om förbud av en transitering, ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna beakta alla relevanta överväganden, inbegripet:
Ändringsförslag 54
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led a
a)  Unionens och medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden, särskilt de förpliktelser och åtaganden de har accepterat i egenskap av medlemmar i de relevanta internationella icke-spridningssystemen och överenskommelserna om exportkontroll eller genom ratificeringen av relevanta internationella fördrag samt sina förpliktelser enligt de sanktioner som införts genom 2 ett beslut eller en gemensam ståndpunkt som antagits av rådet eller genom ett beslut av OSSE eller genom en bindande resolution från FN:s säkerhetsråd,
a)  Unionens och medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden, särskilt de förpliktelser och åtaganden de har accepterat i egenskap av medlemmar i de relevanta internationella icke-spridningssystemen och överenskommelserna om exportkontroll eller genom ratificeringen av relevanta internationella fördrag.
Ändringsförslag 55
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led aa (nytt)
aa)  Deras förpliktelser enligt de sanktioner som införts genom ett beslut eller en gemensam ståndpunkt som antagits av rådet eller genom ett beslut av OSSE eller genom en bindande resolution från FN:s säkerhetsråd.
Ändringsförslag 56
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led ba (nytt)
ba)  Förekomsten av kränkningar av människorättslagstiftning, grundläggande friheter och internationell humanitär rätt i det slutliga bestämmelselandet har konstaterats av behöriga organ inom FN, Europarådet eller unionen.
Ändringsförslag 57
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led c
c)  Den interna situationen i det slutliga bestämmelselandet – behöriga myndigheter kommer inte att tillåta export som skulle leda till eller förlänga väpnade konflikter eller förvärra befintliga spänningar eller konflikter i det slutliga bestämmelselandet.
c)  Den interna situationen i det slutliga bestämmelselandet – behöriga myndigheter ska inte att tillåta export som skulle leda till eller förlänga väpnade konflikter eller förvärra befintliga spänningar eller konflikter i det slutliga bestämmelselandet.
Ändringsförslag 58
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led da (nytt)
da)  Bestämmelselandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, i synnerhet i fråga om dess attityd till terrorism, arten av dess allianser och dess respekt för internationell rätt.
Ändringsförslag 59
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led db (nytt)
db)  De exporterade produkternas förenlighet med mottagarlandets tekniska och ekonomiska förmåga.
Ändringsförslag 60
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1 – led f
f)  den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering , inbegripet förekomsten av en risk att produkterna med dubbla användningsområden avleds eller återexporteras under icke önskvärda förhållanden.
f)  Den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering, inbegripet förekomsten av en risk att produkterna med dubbla användningsområden, och i synnerhet it-övervakningsprodukterna, avleds eller återexporteras under icke önskvärda förhållanden, eller avleds till icke avsedd militär slutanvändning eller terrorism.
Ändringsförslag 61
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1a (ny)
1a.  När det gäller individuella eller globala exporttillstånd eller tillstånd för förmedlingstjänster eller teknisk assistans för it-övervakningsprodukter, ska medlemsstaternas behöriga myndigheter i synnerhet beakta risken för kränkning av rätten till integritet, rätten till skydd av personuppgifter, yttrandefriheten samt mötes- och föreningsfriheten, samt riskerna i fråga om rättsstatsprincipen, den rättsliga ramen för användning av de produkter som ska exporteras och den potentiella säkerhetsrisken för unionen och medlemsstaterna.
Om de behöriga myndigheterna i en medlemsstat konstaterar att förekomsten av sådana risker sannolikt kommer att leda till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, ska medlemsstaterna inte bevilja exporttillstånd och de ska annullera, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla befintliga tillstånd.
Ändringsförslag 62
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2
2.  Kommissionen och rådet ska tillhandahålla vägledning och/eller rekommendationer för att säkerställa att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna gör gemensamma riskbedömningar för tillämpningen av dessa kriterier.
2.  Kommissionen och rådet ska, vid ikraftträdandet av denna förordning, tillhandahålla riktlinjer för att säkerställa att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna gör gemensamma riskbedömningar för tillämpningen av dessa kriterier och i syfte att tillhandahålla enhetliga kriterier för licensieringsbeslut. Kommissionen ska utarbeta riktlinjer i form av en handbok som beskriver de steg som ska följas av medlemsstaternas behöriga licensieringsmyndigheter och exportörer som utövar tillbörlig aktsamhet, med praktiska rekommendationer om tillämpningen och efterlevnaden av kontrollerna enligt artikel 4 och de kriterier som förtecknas i artikel 14 första stycket, inbegripet exempel på bästa praxis. Handboken ska utarbetas i nära samarbete med Europeiska utrikestjänsten och samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden, och ska involvera externa experter från den akademiska världen, exportörer, förmedlare och det civila samhällets organisationer, i enlighet med de förfaranden som anges i punkt 3 i artikel 21 och ska uppdateras när detta anses nödvändigt och lämpligt.
Kommissionen ska inrätta ett program för kapacitetsuppbyggnad genom att utveckla gemensamma utbildningsprogram för tjänstemän från licensierings- och tullmyndigheter.
Ändringsförslag 63
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led b
b)  Förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i avsnitt B i bilaga I får ändras om detta är nödvändigt på grund av risker som export av sådana produkter kan medföra i fråga om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller internationell humanitär rätt eller unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen.
b)  Förteckningen över it-övervakningsprodukter i avsnitt B i bilaga I ska ändras om detta är nödvändigt på grund av risker som export av sådana produkter kan medföra i fråga om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna eller internationell humanitär rätt eller unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen eller om kontroller för ett betydande antal produkter som inte är förtecknade har utlösts i enlighet med artikel 4 första stycket led d i denna förordning. Ändringar kan även avse beslut att avföra produkter som redan är förtecknade.
När tvingande skäl till skyndsamhet kräver att särskilda produkter i avsnitt B i bilaga I avlägsnas eller läggs till, ska det förfarande som anges i artikel 17 tillämpas på delegerade akter som antas enligt denna punkt.
Ändringsförslag 64
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)   Kommissionen får avlägsna produkter från förteckningen i synnerhet om produkterna mot bakgrund av den snabbt föränderliga tekniska utvecklingen under tiden blivit lätt tillgängliga eller tekniskt lätt modifierbara produkter av låg kvalitet eller massprodukter.
Ändringsförslag 65
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2a (ny)
2a.  Avsnitt B i bilaga I ska begränsas när det gäller tillämpningsområdet till enbart it-övervakningsprodukter och ska inte innehålla några produkter som förtecknas i avsnitt A i bilaga I.
Ändringsförslag 66
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 5
5.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en vägledning för att stödja samarbetet mellan licensierings- och tullmyndigheter.
5.  Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna utarbeta riktlinjer för att stödja samarbetet mellan licensierings- och tullmyndigheter.
Ändringsförslag 67
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2 – led a
a)  information om tillämpningen av kontroller, inbegripet licensieringsuppgifter (licensernas antal, värde och typ och därmed sammanhängande destinationer, antal användare av generella och globala tillstånd, antal aktörer med interna efterlevnadsprogram, handläggningstider, volym och värde på den handel som omfattas av överföringar inom EU etc.), och, vid behov, uppgifter om export av produkter med dubbla användningsområden som utförs i andra medlemsstater,
a)  all information om tillämpningen av kontroller,
Ändringsförslag 68
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2 – led b
b)  information om genomdrivande av kontroller, inbegripet uppgifter om exportörer som fråntagits rätten att använda nationella eller unionens generella exporttillstånd , rapporter om kränkningar, beslagtaganden och tillämpning av andra påföljder,
b)  all information om genomdrivande av kontroller, inbegripet uppgifter om exportörer som fråntagits rätten att använda nationella eller unionens generella exporttillstånd, alla rapporter om kränkningar, beslagtaganden och tillämpning av andra påföljder,
Ändringsförslag 69
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2 – led c
c)  uppgifter om känsliga slutanvändare, om aktörer som deltar i misstänkt upphandlingsverksamhet och, om sådana uppgifter är tillgängliga, om transportvägar.
c)  alla uppgifter om känsliga slutanvändare, om aktörer som deltar i misstänkt upphandlingsverksamhet och om transportvägar.
Ändringsförslag 70
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2
2.  Ordföranden för samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska, när den anser det nödvändigt, konsultera de exportörer, förmedlare och andra relevanta aktörer som berörs av denna förordning.
2.  Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska, när den anser det nödvändigt, konsultera de exportörer, förmedlare och andra relevanta aktörer som berörs av denna förordning.
Ändringsförslag 71
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 3
3.  Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska vid behov inrätta tekniska expertgrupper bestående av sakkunniga från medlemsstaterna för att granska särskilda frågor som rör genomförandet av kontroller, inbegripet frågor om uppdatering av unionens kontrollförteckningar i bilaga I. De tekniska expertgrupperna ska vid behov konsultera exportörer, förmedlare och andra relevanta aktörer som berörs av denna förordning.
3.  Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska vid behov inrätta tekniska expertgrupper bestående av sakkunniga från medlemsstaterna för att granska särskilda frågor som rör genomförandet av kontroller, inbegripet frågor om uppdatering av unionens kontrollförteckningar i avsnitt B i bilaga I. De tekniska expertgrupperna ska konsultera exportörer, förmedlare, organisationer inom det civila samhället och andra relevanta aktörer som berörs av denna förordning. Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska särskilt inrätta en teknisk arbetsgrupp för bedömningskriterier i enlighet med artikel 4 första stycket led d och artikel 14 första stycket led b och för utarbetandet av riktlinjer för tillbörlig aktsamhet, i samråd med en oberoende expertgrupp, den akademiska världen och det civila samhällets organisationer.
Ändringsförslag 72
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1
1.  Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av samtliga bestämmelser i denna förordning. Den ska särskilt fastställa påföljder vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
1.  Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av samtliga bestämmelser i denna förordning. Den ska särskilt fastställa påföljder vid överträdelser, underlättande av överträdelser och kringgående av bestämmelserna i denna förordning eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning. Dessa sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Åtgärderna ska inbegripa regelbundna riskbaserade granskningar av exportörer.
Ändringsförslag 73
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2
2.  Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska inrätta en mekanism för samordning av genomdrivandet för att upprätta ett direkt samarbete och informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och genomdrivandeorgan.
2.  Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska inrätta en mekanism för samordning av genomdrivandet för att upprätta ett direkt samarbete och informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och genomdrivandeorgan och för att tillhandahålla enhetliga kriterier för licensieringsbeslut. Efter kommissionens bedömning av de bestämmelser om påföljder som fastställts av medlemsstaterna, ska denna mekanism tillhandahålla möjligheter att fastställa påföljder av liknande karaktär och med liknande effekt för överträdelser av denna förordning.
Ändringsförslag 74
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1
1.  Kommissionen och rådet ska vid behov tillhandahålla vägledning och/eller rekommendationer om bästa praxis för de frågor som avses i denna förordning för att säkerställa att unionens ordning för exportkontroll är effektiv och genomförs på ett konsekvent sätt. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska också vid behov tillhandahålla kompletterande vägledning för exportörer, förmedlare och transitoperatörer som är bosatta eller etablerade i den medlemsstaten.
1.  Kommissionen och rådet ska vid behov tillhandahålla riktlinjer om bästa praxis för de frågor som avses i denna förordning för att säkerställa att unionens ordning för exportkontroll är effektiv och genomförs på ett konsekvent sätt. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska också vid behov tillhandahålla kompletterande vägledning för exportörer, särskilt små och medelstora företag, förmedlare och transitoperatörer som är bosatta eller etablerade i den medlemsstaten.
Ändringsförslag 75
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – stycke 2
Medlemsstaterna ska förse kommissionen med alla relevanta uppgifter som den behöver för att utarbeta denna rapport. Den årliga rapporten ska vara offentlig.
Medlemsstaterna ska förse kommissionen med alla relevanta uppgifter som den behöver för att utarbeta denna rapport. Den årliga rapporten ska vara offentlig. Medlemsstaterna ska också offentliggöra, åtminstone varje kvartal och på ett lättillgängligt sätt, meningsfull information om varje licens med beaktande av typen av licens, värdet, omfattningen, typen av utrustning, en beskrivning av produkten, slutanvändaren och slutanvändningen, bestämmelselandet, samt information om godkännande eller avslag på licensansökningen. Kommissionen och medlemsstaterna ska beakta berörda fysiska och juridiska personers berättigade intresse av att deras affärshemligheter inte röjs.
Ändringsförslag 76
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 3 – stycke 1
Mellan fem och sju år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas ska kommissionen göra en utvärdering av denna förordning och rapportera de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
Mellan fem och sju år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas ska kommissionen göra en utvärdering av denna förordning och rapportera de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Denna utvärdering ska inbegripa ett förslag om att stryka kryptografi i del 2 i kategori 5 i avsnitt A i bilaga I.
Ändringsförslag 77
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led d
d)  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
d)  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag 78
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3
3.  De register eller förteckningar och dokument som avses i punkterna 1 och 2 ska bevaras i minst tre år från utgången av det kalenderår under vilket exporten ägde rum eller förmedlingstjänsterna eller de tekniska assistanstjänsterna tillhandahölls. De ska på begäran framläggas för den behöriga myndigheten .
3.  De register eller förteckningar och dokument som avses i punkterna 1 och 2 ska bevaras i minst fem år från utgången av det kalenderår under vilket exporten ägde rum eller förmedlingstjänsterna eller de tekniska assistanstjänsterna tillhandahölls. De ska på begäran framläggas för den behöriga myndigheten .
Ändringsförslag 79
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1
1.  Kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska vid behov genomföra ett regelbundet och ömsesidigt utbyte av information med tredjeländer.
1.  Kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska, vid behov, delta i relevanta internationella organisationer såsom OECD och de multilaterala exportkontrollsystem som de är en del av för att främja internationell efterlevnad av förteckningen över it-övervakningsprodukter som är föremål för exportkontroller i avsnitt B i bilaga I samt, vid behov, genomföra ett regelbundet och ömsesidigt utbyte av information med tredjeländer, bland annat i samband med den dialog om produkter med dubbla användningsområden som anges i unionens partnerskaps- och samarbetsavtal samt strategiska partnerskapsavtal, bidra till kapacitetsuppbyggnad och främja konvergens uppåt. Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om sådan verksamhet.
Ändringsförslag 80
Förslag till förordning
Bilaga I – Avsnitt A – DEFINITION AV TERMER SOM ANVÄNDS I DENNA BILAGA
”Intrångsprogram” (4) är ”programvara” som är särskilt konstruerad eller modifierad för att undvika upptäckt med ’övervakningsverktyg’ eller för att övervinna en dators eller en nätverkskapabel enhets ’skyddande motåtgärder’, och som kan utföra något av följande:
”Intrångsprogram” (4) är ”programvara” som är särskilt konstruerad eller modifierad för att köras eller installeras utan tillstånd från ägarna eller administratörerna av datorer eller nätverkskapabla enheter, och som kan utföra något av följande:
a)  Extraktion av data eller information från en dator eller en nätverkskapabel enhet, eller ändring av systemdata eller användardata, eller
a)  Otillåten extraktion av data eller information från en dator eller en nätverkskapabel enhet, eller ändring av systemdata eller användardata, eller
b)  ändring av den normala exekveringsvägen för program eller processer för att medge exekvering av instruktioner som kommer utifrån.
b)  ändring av systemdata eller användardata i syfte att underlätta tillgången till uppgifter som lagras på en dator eller en nätverkskapabel enhet av andra parter än de parter som har getts tillstånd av ägaren av datorn eller den nätverkskapabla enheten.
Anmärkningar:
Anmärkningar:
1.  ”Intrångsprogram” omfattar inte något av följande:
1.  ”Intrångsprogram” omfattar inte något av följande:
a)  Hypervisorer, felsökningsprogram eller verktyg för dekompilering av programvara,
a)  Hypervisorer, felsökningsprogram eller verktyg för dekompilering av programvara,
b)  ”programvara” för hantering av digitala rättigheter (Digital Rights Management, DRM), eller
b)  ”programvara” för hantering av digitala rättigheter (Digital Rights Management, DRM), eller
c)  ”programvara” som är utformad för att kunna installeras av tillverkare, administratörer eller användare för att spåra eller återställa tillgångar.
c)  ”programvara” som är utformad för att kunna installeras av administratörer eller användare för att spåra tillgångar, återställa tillgångar eller utföra säkerhetstestning av informations- och kommunikationsteknik,
ca)  ”programvara” som distribueras med det uttryckliga syftet att bidra till att upptäcka, undanröja eller förhindra dess exekvering på obehöriga parters datorer eller nätverkskapabla enheter.
2.  Nätverkskapabla enheter innefattar mobila enheter och smarta mätare.
2.  Nätverkskapabla enheter innefattar mobila enheter och smarta mätare.
Tekniska anmärkningar:
Tekniska anmärkningar:
1.  ’Övervakningsverktyg’: ”programvara” eller maskinvara som övervakar systembeteenden eller processer som körs på en enhet. Detta innefattar antivirusprodukter (AV), produkter för ändpunktssäkerhet, personliga säkerhetsprodukter (Personal Security Products, PSP), intrångsdetekteringssystem (Intrusion Detection Systems, IDS), system för förebyggande av intrång (Intrusion Prevention Systems, IPS) eller brandväggar.
1.  Tillstånd: informerat samtycke från användaren (dvs. en konkret bekräftelse på att användaren har förstått egenskaperna, verkningarna och de framtida följderna av en åtgärd och godkänner genomförandet av åtgärden).
2.  Med ’skyddande motåtgärder’ avses tekniker som är utformade för att se till att kod kan exekveras på ett säkert sätt, t.ex. dataexekveringsskydd (Data Execution Prevention, DEP), ASLR-skydd (Address Space Layout Randomization) eller sandlådeteknik.
2.  Säkerhetstestning av informations- och kommunikationsteknik: upptäckt och bedömning av statisk eller dynamisk risk, sårbarhet, fel eller brister som påverkar programvara, nätverk, datorer, nätverkskapabla enheter och komponenter eller beroendet av dessa, med avseende på att mildra faktorer som inverkar negativt på en säker drift, användning eller installation.
Ändringsförslag 81
Förslag till förordning
Bilaga I – avsnitt B – rubriken
B.  FÖRTECKNING ÖVER ANDRA PRODUKTER MED DUBBLA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
B.  FÖRTECKNING ÖVER IT-ÖVERVAKNINGSTEKNIK
Ändringsförslag 82
Förslag till förordning
Bilaga I – avsnitt B – kategori 10 – led 10A001 – Teknisk anmärkning – led ea (nytt)
ea)  Nätverk och säkerhetsforskning i syfte att genomföra godkända tester eller skydda informationssäkerhetssystem.
Ändringsförslag 83
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt A – del 3 – punkt 3
3.  Varje exportör som avser att använda detta tillstånd ska registrera sig före den första användningen av detta tillstånd hos den behöriga myndigheten i den medlemsstat där han är bosatt eller etablerad. Registreringen ska vara automatisk och erkännas av den behöriga myndigheten till exportören inom tio arbetsdagar från mottagandet.
3.  En medlemsstat kan kräva att en exportör som är etablerad i den medlemsstaten registrerar sig före den första användningen av detta tillstånd. Registreringen ska vara automatisk och erkännas av de behöriga myndigheterna till exportören utan dröjsmål, och under alla omständigheter inom tio arbetsdagar från mottagandet.
Ändringsförslag 84
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt A – del 3 – punkt 4
4.  Den registrerade exportören ska anmäla den första användningen av detta tillstånd till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är bosatt eller etablerad, senast tio dagar före dagen för den första exporten.
4.  Den registrerade exportören ska anmäla den första användningen av detta tillstånd till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är bosatt eller etablerad, senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum.
Ändringsförslag 85
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt A – del 3 – punkt 5 – led 4
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag 86
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt B – del 3 – punkt 3
3.  Varje exportör som avser att använda detta tillstånd ska registrera sig före den första användningen av detta tillstånd hos den behöriga myndigheten i den medlemsstat där han är bosatt eller etablerad. Registreringen ska vara automatisk och erkännas av den behöriga myndigheten till exportören inom tio arbetsdagar från mottagandet.
3.  En medlemsstat kan kräva att en exportör som är etablerad i den medlemsstaten registrerar sig före den första användningen av detta tillstånd. Registreringen ska vara automatisk och erkännas av de behöriga myndigheterna till exportören utan dröjsmål, och under alla omständigheter inom tio arbetsdagar från mottagandet.
Ändringsförslag 87
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt B – del 3 – punkt 5 – led 4
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag 88
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt C – del 3 – punkt 5
5.  Den registrerade exportören ska anmäla den första användningen av detta tillstånd till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är bosatt eller etablerad, senast tio dagar före dagen för den första exporten.
5.  Den registrerade exportören ska anmäla den första användningen av detta tillstånd till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där han eller hon är bosatt eller etablerad, senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum eller, alternativt, och i enlighet med ett krav från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad, före den första användningen av detta tillstånd. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilken mekanism för anmälan som valts för detta tillstånd. Kommissionen ska offentliggöra de uppgifter som meddelats den i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
Ändringsförslag 89
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt C – del 3 – punkt 6 – led 4
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag 90
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt D – del 3 – punkt 6
6.  Den registrerade exportören ska anmäla den första användningen av detta tillstånd till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är bosatt eller etablerad, senast tio dagar före dagen för den första exporten.
6.  Den registrerade exportören ska anmäla den första användningen av detta tillstånd till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är bosatt eller etablerad, senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum eller, alternativt, och i enlighet med ett krav från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad, före den första användningen av detta tillstånd. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen vilken mekanism för anmälan som valts för detta tillstånd. Kommissionen ska offentliggöra de uppgifter som meddelats den i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
Ändringsförslag 91
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt D – del 3 – punkt 7 – led 4
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag 92
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt F – del 3 – punkt 5 – led 4
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag 93
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt G – del 3 – punkt 8 – led 4
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag 94
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt 1 – punkt 1 – inledningen
1.  Detta tillstånd medger överföring av programvara och teknik som förtecknas i del 1 av en exportör som är bosatt eller etablerad i en medlemsstat i unionen förutsatt att produkten endast ska användas
1.  Detta tillstånd medger överföring av programvara och teknik som förtecknas i del 1 av ett företag som är en exportör som är bosatt eller etablerad i en medlemsstat till ett systerbolag, dotterbolag eller moderbolag, under förutsättning att dessa enheter ägs eller kontrolleras av samma moderbolag eller är etablerade i en medlemsstat, och under förutsättning att varan ska användas för samarbete mellan företag, inklusive kommersiell produktutveckling, forskning, gemensamma tjänster, tillverkning och användning och, när det gäller anställda och orderbehandlare, i enlighet med det avtal genom vilket anställningsförhållandet inrättats.
1.   av exportören eller av en enhet som ägs eller kontrolleras av exportören,
Ändringsförslag 95
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt H – del 3 – punkt 1 – led 2
2.  av anställda hos exportören eller hos en enhet som ägs eller kontrolleras av exportören
utgår
Ändringsförslag 96
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt H – del 3 – punkt 1 – stycke 2
i dess eller deras egen verksamhet för kommersiell produktutveckling och, när det gäller anställda, i enlighet med det avtal genom vilket anställningsförhållandet inrättas.
utgår
Ändringsförslag 97
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt I – del 3 – punkt 3 – stycke 1
Varje exportör som avser att använda detta tillstånd ska registrera sig före den första användningen av detta tillstånd hos den behöriga myndigheten i den medlemsstat där han är bosatt eller etablerad. Registreringen ska vara automatisk och erkännas av den behöriga myndigheten till exportören inom tio arbetsdagar från mottagandet.
En medlemsstat kan kräva att en exportör som är etablerad i den medlemsstaten registrerar sig före den första användningen av detta tillstånd. Registreringen ska vara automatisk och erkännas av de behöriga myndigheterna till exportören utan dröjsmål, och under alla omständigheter inom tio arbetsdagar från mottagandet.
Ändringsförslag 98
Förslag till förordning
Bilaga II – avsnitt J – del 3 – punkt 5 – led 4
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
4.  Slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen, (A8-0390/2017).


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Eva Lindström
PDF 228kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 17 januari 2018 om utnämning av Eva Lindström till ledamot av revisionsrätten (C8-0401/2017 – 2017/0819(NLE))
P8_TA(2018)0007A8-0003/2018

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8‑0401/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0003/2018), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 11 januari 2018 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Eva Lindström till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Tony James Murphy
PDF 230kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 17 januari 2018 om utnämning av Tony James Murphy till ledamot av revisionsrätten (C8-0402/2017 – 2017/0820(NLE))
P8_TA(2018)0008A8-0002/2018

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8‑0402/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet(A8-0002/2018) och av följande skäl:,

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 11 januari 2018 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Tony James Murphy till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmärksamma, och om möjligt låta sig inspireras av, den modell för öppet uttagningsförfarande som Irland har använt sig av när de utnämner sina kandidater.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ***I
PDF 1045kWORD 139k
Europaparlamentets ändringar antagna den 17 januari 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) (COM(2016)0767 – C8-0500/2016 – 2016/0382(COD))(1)
P8_TA(2018)0009A8-0392/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik. En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, viktiga komponenter i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, samt unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030, bl.a. det bindande målet att till 2030 minska utsläppen i unionen med minst 40 % under 1990 års nivåer. Det spelar också en viktig roll för att trygga energiförsörjningen, stimulera teknisk utveckling och innovation och ge möjligheter till sysselsättning och regional utveckling, särskilt i landsbygdsområden och isolerade områden eller regioner med låg befolkningstäthet.
(2)  Att främja förnybara energiformer är ett av målen för unionens energipolitik enligt artikel 194.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget). En ökad användning av energi från förnybara energikällor är, tillsammans med energisparande och förbättrad energieffektivitet, det viktigaste i det åtgärdspaket som krävs för att minska växthusgasutsläppen och uppfylla unionens åtagande inom ramen för Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar efter den 21:a konferensen för parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP 21) (nedan kallat Parisavtalet), samt tillgodose behovet av att uppnå inhemska netto‑nollutsläpp senast 2050. Det spelar också en grundläggande roll för att trygga energiförsörjningen och rimliga priser för hållbar energi, stimulera teknisk utveckling och innovation, såväl som tekniskt och industriellt ledarskap samt skapa miljömässiga och sociala vinster, hälsovinster och ge stora möjligheter till sysselsättning och regional utveckling, särskilt i landsbygdsområden och isolerade områden eller i regioner med låg befolkningstäthet och i territorier som är på väg att delvis avindustrialiseras.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 2a (nytt)
(2a)  Parisavtalet höjde avsevärt den globala ambitionsnivån i fråga om begränsning av klimatförändringar, i och med att de som undertecknat avtalet förband sig till att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen betydligt under 2 °C över förindustriell nivå och att fullfölja ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå. Unionen måste ställa sig in på åtskilligt större och snabbare utsläppsminskningar än vad som tidigare planerats för att vi senast 2050 ska ha gått över till ett energisystem med hög energieffektivitet och förnybar energi som grundval. Samtidigt går dessa minskningar att göra till lägre kostnad än vad som tidigare uppskattats, i och med att tekniken för förnybar energi såsom vindkraft och solkraft utvecklas och tas i bruk så snabbt.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Fler tekniska förbättringar, fler incitament för användning och utbyggnad av allmänna transportmedel, utnyttjande av energieffektiv teknik och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och kylsektorn samt inom transportsektorn är, tillsammans med energieffektivitetsåtgärder mycket effektiva sätt att minska utsläppen av växthusgaser i unionen och unionens beroende av importerad gas och olja.
(3)  Framför allt minskad energianvändning, fler tekniska förbättringar, kollektivtrafikutbyggnad, utnyttjande av energieffektiv teknik och främjande av användningen av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och kylsektorn samt inom transportsektorn är, tillsammans med energieffektivitetsåtgärder, mycket effektiva sätt att minska utsläppen av växthusgaser i unionen och unionens energiberoende.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Genom direktiv 2009/28/EG inrättades ett regelverk för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor som anger bindande nationella mål för andelen energi från förnybara energikällor i energikonsumtionen och transportsektorn som ska nås senast 2020. Genom ett meddelande från kommissionen av den 22 januari 201412 fastställdes en ram för unionens framtida energi- och klimatpolitik och främjades en samsyn om hur denna politik ska utvecklas efter 2020. Kommissionen föreslog att unionsmålet för 2030 vad gäller andelen förnybar energi som används i unionen bör vara minst 27 %.
(4)  Genom direktiv 2009/28/EG inrättades ett regelverk för främjande av användningen av energi från förnybara energikällor som anger bindande nationella mål för andelen energi från förnybara energikällor i energikonsumtionen och transportsektorn som ska nås senast 2020.
__________________
12 En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 (COM(2014) 15 final).
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Vid Europeiska rådets möte i oktober 2014 godkändes detta mål, vilket innebär att medlemsstaterna får fastställa egna, mer ambitiösa nationella mål.
utgår
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Europaparlamentet har i sina resolutioner om ”En klimat- och energipolitisk ram för perioden 2020–2030 ” och ”Lägesrapport om förnybar energi” förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat.
(6)  Europaparlamentet har i sin resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 förespråkat ett bindande unionsmål för 2030 om att minst 30 % av den sammanlagda slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor och framhållit att detta mål bör nås med hjälp av nationella mål som tar hänsyn till den individuella situationen och potentialen i varje medlemsstat. I sin resolution av den 23 juni 2016 om lägesrapporten om förnybar energi gick Europaparlamentet längre då det med hänsyn till sin tidigare ståndpunkt angående ett unionsmål på minst 30 % betonade att det, mot bakgrund av Parisavtalet och av att tekniken för förnybar energi på sistone blivit avsevärt billigare, var önskvärt med åtskilligt högre ambitioner.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Ambitionerna som anges i Parisavtalet och den tekniska utvecklingen, inbegripet kostnadsminskningar för investeringar i förnybar energi, bör därför tas i beaktande.
Ändring 324
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Det är därför lämpligt att fastställa ett bindande unionsmål på en andel förnybar energi på minst 27 %. Medlemsstaterna bör fastställa sina bidrag till uppnåendet av detta mål som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner genom den styrningsprocessen som föreskrivs i förordning [styrning].
(7)  Det är därför lämpligt att fastställa ett bindande unionsmål på en andel förnybar energi på minst 35 %, avsett att kompletteras med nationella mål. Medlemsstaterna bör endast i undantagsfall få avvika från den nivå som föreskrivits för deras mål, varvid avvikelsen får uppgå till högst 10 % under vederbörligen motiverade omständigheter, som kan mätas och verifieras och bygger på objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Medlemsstaternas mål för förnybar energi bör fastställas med beaktande av skyldigheterna som anges i Parisavtalet, den enorma återstående potentialen för förnybar energi samt de investeringar som är nödvändiga för att energiomställningen ska bli verklighet.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 7b (nytt)
(7b)  Vid omvandlingen av unionsmålet om 35 % i form av enskilda mål för varje medlemsstat bör vederbörlig hänsyn tas till att fördelningen blir rättvis och lämplig, med beaktande av medlemsstaternas BNP, samt deras olika utgångslägen och potential, inbegripet den andel energi från förnybara energikällor som är avsedd att uppnås senast 2020.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Fastställandet av ett bindande unionsmål rörande förnybar energi för 2030 skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare. Ett mål som fastställs på unionsnivå skulle ge ökad flexibilitet för medlemsstaterna att uppnå sina mål om minskade växthusgasutsläpp så kostnadseffektivt som möjligt i enlighet med sina specifika förhållanden, sin energimix och sin kapacitet att producera förnybar energi.
(8)  Fastställandet av ett bindande unionsmål rörande förnybar energi för 2030 skulle fortsätta att främja utvecklingen av teknik som producerar förnybar energi och skapar säkerhet för investerare.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Medlemsstaterna bör överväga i vilken utsträckning användningen av olika typer av energikällor går att förena med målet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C över förindustriell nivå samt med målet om en fossilfri och samtidigt koldioxidsnål ekonomi. Kommissionen bör, på grundval av återbetalningsperioden och resultaten jämfört med fossila bränslen, bedöma vilket respektive bidrag till de målen som olika typer av förnybara energikällor ger samt övervägs ett förslag till längsta tillåtna återbetalningsperiod som ett hållbarhetskriterium, i synnerhet för biomassa som innehåller lignocellulosa.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Medlemsstaterna bör vidta ytterligare åtgärder om andelen förnybar energi på unionsnivå inte uppfyller unionens utveckling i riktning mot målet om en andel förnybar energi på minst 27 %. Enligt förordning [styrning] kan kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att målet uppnås, om den konstaterar en klyfta i ambitionsnivån i samband med bedömningen av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. Om kommissionen konstaterar en skillnad mellan ambition och resultat i samband med bedömningen av lägesrapporterna om de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, bör medlemsstaterna tillämpa de åtgärder som föreskrivs i förordning [styrning], vilka ger dem tillräcklig valfrihet.
utgår
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion. I detta syfte beviljar ett ökande antal medlemsstater stöd i en form där stödet ges utöver marknadsintäkterna.
(15)  Stödsystem för el som produceras från förnybara energikällor har visat sig vara ett effektivt sätt att främja utbyggnaden av förnybar energi. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion. Om och när medlemsstaterna beslutar att införa stödsystem bör sådant stöd ges i en form som är så lite snedvridande som möjligt med tanke på elmarknadernas funktion, och samtidigt tar hänsyn till att olika former av teknik har olika egenskaper samt att små och stora producenter har olika möjligheter att svara på marknadssignaler.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  Elproduktion från förnybara energikällor bör byggas ut till lägsta möjliga kostnad för konsumenter och skattebetalare. När medlemsstaterna utformar stödsystem och beviljar stöd bör de sträva efter att minimera de totala systemkostnaderna för utbyggnad, med full hänsyn tagen till behovet av nät- och systemutbyggnad, den energimix som blir följden samt teknikens potential på lång sikt.
(16)  Elproduktion från förnybara energikällor, jämte energilagring, bör byggas ut för att minimera de långsiktiga kostnaderna för energiomställningen för konsumenter och skattebetalare. När medlemsstaterna utformar stödsystem och beviljar stöd bör de sträva efter att minimera de totala systemkostnaderna för utbyggnad, med full hänsyn tagen till behovet av nät- och systemutbyggnad, den energimix som blir följden samt teknikens potential på lång sikt. Medlemsstaterna bör också bevilja stöd till anläggningar med hjälp av anbudsförfaranden, vilka får vara antingen teknikspecifika eller teknikneutrala.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)  I sina slutsatser från 24 oktober 2014 om den klimat- och energipolitiska ramen fram till 2030 framhöll Europeiska rådet vikten av en mer sammanlänkad inre energimarknad och behovet av tillräckligt stöd för att integrera allt högre nivåer av energi från intermittenta förnybara energikällor och på det sättet göra det möjligt för unionen att förverkliga sina ambitioner att gå i täten för energiomställningen. Det är därför viktigt att snarast öka sammanlänkningsgraden och närma sig de mål som Europeiska rådet enats om i syfte att maximera energiunionens fulla potential.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 16b (nytt)
(16b)  Vid utarbetandet av stödsystem för förnybar energi bör medlemsstaterna ta hänsyn till principerna om den cirkulära ekonomin och avfallshierarkin fastställd i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG1a. Förebyggande och återvinning av avfall bör vara det alternativ som prioriteras. Medlemsstaterna bör undvika att ta fram stödsystem som står i motsättning till målen om avfallsbehandling och som skulle leda till att återvinnbart avfall inte används effektivt. Medlemsstaterna bör också säkerställa att de åtgärder som införs inom ramen för detta direktiv inte står i motsättning till målen för direktiv 2008/98/EG.
_________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 16c (nytt)
(16c)  När det gäller användning av biotiska energikällor bör medlemsstaterna införa garantier för att skydda den biologiska mångfalden och motverka utarmning eller förlust av ekosystem samt förhindra alla avvikelser från befintliga användningsområden som indirekt eller direkt skulle ha en negativ inverkan på den biologiska mångfalden, jordmånen eller den övergripande växthusgasbalansen.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 16d (nytt)
(16d)  Medlemsstaterna bör främja och i första hand välja inhemska förnybara energikällor, och undvika snedvridning som leder till att alltför mycket resurser importeras från tredjeländer. Man bör i detta sammanhang ta i beaktande och främja ett livscykelperspektiv.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 16e (nytt)
(16e)  Lokalsamhällen som satsar på förnybar energi bör, tillsammans med städer och lokala myndigheter, ha rätt att delta i tillgängliga stödsystem på samma villkor som andra stora deltagare. Medlemsstaterna bör för detta ändamål få vidta åtgärder, såsom att ge information samt tekniskt och ekonomiskt stöd, via gemensamma administrativa kontaktpunkterna, samt minska de administrativa kraven, inbegripa anbudskriterier som är inriktade på lokalsamhällen, skapa anpassade budgivningsperioder för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi eller tillåta att de får ersättning i form av direktstöd.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 16f (nytt)
(16f)  Vid planeringen av den infrastruktur som behövs för elproduktion från förnybara energikällor bör vederbörlig hänsyn tas till politiska åtgärder som avser deltagande från de personers sida som påverkas av projekten, inbegripet eventuella ursprungsbefolkningar, liksom till deras markrättigheter.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 16g (nytt)
(16g)  Konsumenterna bör få utförlig information, bland annat om energieffektivitetsvinster för värme-/kylsystem och lägre driftskostnader för elfordon, så att de kan göra individuella val i fråga om förnybara energikällor och undvika teknologisk inlåsning.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 16h (nytt)
(16h)   När stöd ges till utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor bör hänsyn tas till de negativa effekterna för andra marknadsaktörer. Stödsystemen bör därför minska risken för marknadssnedvridning och snedvridning av konkurrensen.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 17a (nytt)
(17a)  Medlemsstaterna bör visserligen åläggas att successivt och delvis låta projekt i andra medlemsstater få stöd, upp till en nivå som återspeglar de fysiska flödena mellan medlemsstaterna, men det bör förbli frivilligt att öppna stödsystemen med mer än denna obligatoriska andel. Medlemsstaterna har olika potential när det gäller energi från förnybara energikällor och använder på nationell nivå olika system för att stödja sådan energi. Flertalet medlemsstater har stödsystem som bidrar endast till sådan energi från förnybara energikällor som produceras på deras eget territorium. För att de nationella stödsystemen ska fungera korrekt är det synnerligen viktigt att medlemsstaterna kan kontrollera effekten av och kostnaderna för sina nationella stödsystem i förhållande till sin olika respektive potential. Ett viktigt sätt att uppnå målet för detta direktiv är att garantera korrekt fungerande nationella stödsystem i enlighet med direktiven 2001/77/EG och 2009/28/EG, för att upprätthålla investerarnas förtroende och låta medlemsstaterna utforma effektiva nationella åtgärder för att uppnå målen. Syftet med detta direktiv är att underlätta gränsöverskridande stöd till energi från förnybara energikällor utan att oproportionerligt påverka nationella stödsystem. Utöver att stödsystemen obligatoriskt öppnas till viss del införs här därför också frivilliga mekanismer för samarbete mellan medlemsstaterna, så att de kan enas om hur mycket en medlemsstat ska stödja energiproduktionen i en annan medlemsstat och i vilken omfattning produktionen av energi från förnybara energikällor bör inberäknas i det nationella övergripande målet för den ena eller den andra medlemsstaten. För att säkerställa effektiviteten i de båda åtgärderna för måluppnående, dvs. nationella stödsystem och samarbetsmekanismer, måste medlemsstaterna kunna fastställa huruvida och i vilken utsträckning deras nationella stödsystem ska gälla också för annan energi från förnybara energikällor som produceras i andra medlemsstater än för den obligatoriska minimiandelen av sådan energi, och kunna enas om detta genom att tillämpa de samarbetsmekanismer som föreskrivs i detta direktiv.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  Bortsett från ändringar av stödsystem som görs för att anpassa dem till reglerna om statligt stöd bör politiken för stöd till förnybar energi vara stabil och undvika ständiga ändringar. Dessa ändringar har en direkt inverkan på kapitalfinansieringskostnaderna, kostnaderna för projektutveckling och därmed på de totala kostnaderna för utbyggnad av förnybar energi i unionen. Medlemsstaterna bör förhindra att en ändring av stöd som beviljas för projekt för förnybar energi har en negativ inverkan på projektens lönsamhet. I detta sammanhang bör medlemsstaterna främja en kostnadseffektiv stödpolitik och säkerställa stödpolitikens finansiella hållbarhet.
(18)  Om inte annat följer av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget bör politiken för stöd till förnybar energi vara förutsägbar och stabil och undvika ständiga eller retroaktiva ändringar. En oförutsägbar och instabil politik har en direkt inverkan på kapitalfinansieringskostnaderna, kostnaderna för projektutveckling och därmed på de totala kostnaderna för utbyggnad av förnybar energi i unionen. Medlemsstaterna bör meddela alla ändringar av stödet i god tid och samråda med intressenter på ett lämpligt sätt. Medlemsstaterna bör i vilket fall som helst förhindra att en ändring av stöd som beviljas för projekt för förnybar energi har en negativ inverkan på projektens lönsamhet. I detta sammanhang bör medlemsstaterna främja en kostnadseffektiv stödpolitik och säkerställa stödpolitikens finansiella hållbarhet.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 19
(19)  Medlemsstaternas skyldigheter att utarbeta utkast till handlingsplaner och lägesrapporter för förnybar energi samt kommissionens skyldighet att avlägga rapport om medlemsstaternas framsteg är nödvändiga för att öka öppenheten, skapa klarhet för investerare och konsumenter och möjliggöra en effektiv kontroll. Förordning [styrning] integrerar dessa skyldigheter i energiunionens styrningssystem, där planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter på energi- och klimatområdet förenklas. Öppenhetsplattformen för förnybar energi är också integrerad i den övergripande e-plattform som fastställs i förordning [styrning].
(19)  Medlemsstaternas skyldigheter att utarbeta utkast till handlingsplaner och lägesrapporter för förnybar energi samt kommissionens skyldighet att avlägga rapport om medlemsstaternas framsteg är nödvändiga för att öka öppenheten, skapa klarhet för investerare och konsumenter och möjliggöra en effektiv kontroll. För att säkerställa att medborgarna står i centrum för energiomställningen bör medlemsstaterna, inom ramen för sina handlingsplaner för förnybar energi, utarbeta långsiktiga strategier för att göra det lättare för städer, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och egenförbrukare att producera förnybar energi. Europaparlamentets och rådets förordning [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)] integrerar dessa skyldigheter i energiunionens styrningssystem, där långsiktiga strategier och planerings-, rapporterings- och övervakningsskyldigheter på energi- och klimatområdet förenklas. Öppenhetsplattformen för förnybar energi är också integrerad i den övergripande e-plattform som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 20a (nytt)
(20a)  Förnybar havsenergi ger unionen en unik möjlighet att minska sitt beroende av fossila bränslen, att bidra till uppnåendet av sina mål för minskade koldioxidutsläpp, och att skapa en ny näringsgren som ger arbetstillfällen på en stor del av sitt territorium, inklusive i de yttersta randområdena. Unionen måste därför sträva efter att skapa regler och ekonomiska villkor som gynnar utbyggnaden av sådan energi.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 24a (nytt)
(24a)  I kommissionens meddelande av den 20 juli 2016 med titeln En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet betonas att avancerade biobränslen (som i meddelandets svenska version kallas ”avancerade biodrivmedel”) på medellång sikt kommer att vara särskilt viktiga för luftfarten. Den kommersiella luftfarten är fullständigt beroende av flytande bränslen, eftersom det inte finns några säkra eller certifierade alternativ för civilflyget.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 25
(25)  För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG17, unionens hållbarhetskriterier och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen i sin regelbundna utvärdering av bilagan överväga införandet av ytterligare råvaror som inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter.
(25)  För att säkerställa att bilaga IX beaktar principerna vad gäller den cirkulära ekonomin, den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG1717, unionens hållbarhetskriterier, en livscykelbedömning av utsläpp och behovet av att säkerställa att bilagan inte skapar ytterligare efterfrågan på mark och samtidigt främja användningen av avfall och restprodukter, bör kommissionen regelbundet utvärdera bilagan och, i sina eventuella förslag till ändringar av den, överväga införandet av ytterligare råvaror som inte allvarligt snedvrider marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter.
__________________
__________________
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 25a (nytt)
(25a)  I Europaparlamentets resolution av den 4 april 2017 om palmolja och avverkning av regnskogar uppmanades kommissionen att vidta åtgärder för att vegetabiliska oljor som driver på avskogningen, däribland palmolja, ska fasas ut som beståndsdel i biobränslen, helst till 2020.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 28
(28)  Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas andelar förnybar energi. För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem.
(28)  Importerad el som producerats från förnybara energikällor utanför unionen bör kunna räknas in i medlemsstaternas andelar förnybar energi. För att kunna garantera en adekvat effekt av skiftet från konventionell energi till energi från förnybara energikällor i unionen och i tredjeländer, är det lämpligt att se till att sådan import kan spåras och redovisas på ett tillförlitligt sätt och att den fullständigt överensstämmer med internationell rätt. Avtal med tredjeländer om hur denna handel med el från förnybara energikällor ska organiseras kommer att övervägas. Om ett beslut som fattas enligt fördraget om energigemenskapen18 innebär att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv är bindande för parterna i det fördraget, bör de bestämmelser om samarbete mellan medlemsstaterna som föreskrivs i detta direktiv vara tillämpliga på dem.
__________________
__________________
18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18.
18 EUT L 198, 20.7.2006, s. 18.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Skäl 28a (nytt)
(28a)  När medlemsstaterna tillsammans med ett eller flera tredjeländer genomför gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara energikällor, är det lämpligt att dessa gemensamma projekt endast gäller nybyggda anläggningar eller anläggningar med nyligen ökad kapacitet. Detta kommer att hjälpa till att garantera att andelen energi från förnybara energikällor i tredjelandets totala energianvändning inte minskas på grund av importen av energi från förnybara energikällor till gemenskapen. Vidare bör de berörda medlemsstaterna underlätta det berörda tredjelandets inhemska användning av elproduktionen från de anläggningar som omfattas av det gemensamma projektet. Det berörda tredjelandet bör även uppmuntras av kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en strategi för energi från förnybara energikällor med ambitiösa mål.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Skäl 28b (nytt)
(28b)   Genom detta direktiv inrättas en unionsram för främjande av energi från förnybara energikällor och det bidrar också till att unionen och medlemsstaterna eventuellt kan bli till nytta för att främja utvecklingen av sektorn för förnybar energi i tredjeländer. Unionen och medlemsstaterna bör främja forskning, utveckling och investeringar i produktion av förnybar energi i utvecklingsländerna och i andra partnerländer och därigenom stärka deras miljömässiga och ekonomiska hållbarhet och deras kapacitet att exportera förnybar energi. Import av förnybar energi från partnerländer kan dessutom hjälpa unionen och medlemsstaterna att uppfylla sina ambitiösa mål för minskning av koldioxidutsläppen.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Skäl 28c (nytt)
(28c)   Utvecklingsländer har alltmer antagit strategier för förnybar energi på nationell nivå som ett led i sin strävan att producera energi från förnybara källor för att tillgodose den ökande efterfrågan på energi. Över 173 länder, däribland 117 utvecklingsländer eller tillväxtekonomier, hade fastställt mål för förnybar energi i slutet av 2015.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Skäl 28d (nytt)
(28d)   Energianvändning i utvecklingsländerna har nära koppling till en rad sociala frågor: fattigdomsminskning, utbildning, hälsa, befolkningsökning, sysselsättning, företagsverksamhet, kommunikation, urbanisering och bristande möjligheter för kvinnor. Förnybar energi kan i hög grad möjliggöra hantering av utvecklings- och miljöutmaningar på en och samma gång. Under de senaste åren har det skett en betydande utveckling av alternativ energiteknik, både när det gäller prestanda och lägre kostnader. Dessutom ligger många utvecklingsländer särskilt bra till för att utveckla en ny generation energiteknik. Förnybar energi är inte bara bra för utvecklingen och miljön, utan kan även bidra till ökad säkerhet och ekonomisk stabilitet. Ökad användning av förnybara energikällor skulle minska beroendet av dyra importerade fossila bränslen och hjälpa många länder att förbättra sin betalningsbalans.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Skäl 31a (nytt)
(31a)  Produktionen av geotermisk energi kan, beroende på produktionsområdets geologiska egenskaper, leda till utsläpp av växthusgaser och andra ämnen från vätskeflöden och andra geologiska formationer under jord. Investeringar bör inriktas endast på sådan produktion av geotermisk energi som har låg miljöpåverkan och minskar växthusgasutsläppen, jämfört med konventionella källor. Därför bör kommissionen senast i december 2018 bedöma om det behövs ett lagstiftningsförslag för att reglera utsläppen av alla hälso- och miljöskadliga ämnen från geotermiska anläggningar, inklusive koldioxid, både under prospekterings- och driftsfasen.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Skäl 33
(33)  På nationell och regional nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang, samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor.
(33)  På nationell, regional och lokal nivå har bestämmelser och skyldigheter beträffande minimikrav för användning av energi från förnybara energikällor i nya och renoverade byggnader lett till en betydligt ökad användning av denna typ av energi. Dessa åtgärder bör också framhållas som föredömen i ett vidare unionssammanhang, samtidigt som man genom ändrade byggregler och byggnormer främjar energieffektivare anordningar för energi från förnybara energikällor, i förening med åtgärder för energibesparing och energieffektivitet.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Skäl 35
(35)  För att säkerställa att nationella åtgärder för utveckling av förnybar värme och kyla baseras på en övergripande kartläggning och analys av den nationella potentialen för förnybar energi och spillenergi och sörjer för ökad integrering av förnybara energikällor och källor till spillvärme och spillkyla bör medlemsstaterna åläggas att göra en bedömning av sin nationella potential till förnybara energikällor och användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning, framför allt för att underlätta integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar och främja effektiv och konkurrenskraftig fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i artikel 2.41 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU21. För att säkerställa överensstämmelse med kraven på energieffektivitet för värme och kyla och minska den administrativa bördan bör denna utvärdering ingå i de övergripande bedömningar som genomförs och anmäls i enlighet med artikel 14 i det direktivet.
(35)  För att säkerställa att nationella åtgärder för utveckling av förnybar värme och kyla baseras på en övergripande kartläggning och analys av den nationella potentialen för förnybar energi och spillenergi och sörjer för ökad integrering av förnybara energikällor, i synnerhet genom stöd till innovativ teknik som värmepumpar, geotermisk värme och solvärme, och källor till spillvärme och spillkyla bör medlemsstaterna åläggas att göra en bedömning av sin nationella potential till förnybara energikällor och användning av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning, framför allt för att underlätta integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar och främja effektiv och konkurrenskraftig fjärrvärme och fjärrkyla enligt definitionen i artikel 2.41 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU21. För att säkerställa överensstämmelse med kraven på energieffektivitet för värme och kyla och minska den administrativa bördan bör denna utvärdering ingå i de övergripande bedömningar som genomförs och anmäls i enlighet med artikel 14 i det direktivet.
__________________
__________________
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
Ändring 40
Förslag till direktiv
Skäl 36
(36)  Bristen på transparenta regler och samordning mellan olika organ för godkännande har visat sig hindra utvecklingen av energi från förnybara energikällor. Inrättandet av en gemensam administrativ kontaktpunkt som integrerar eller samordnar alla tillståndsförfaranden bör minska komplexiteten och öka effektiviteten och transparensen. Administrativa godkännandeförfaranden bör följa transparenta tidsplaner för anläggningar som utnyttjar energi från förnybara energikällor. Bestämmelser och riktlinjer som gäller planering bör utformas med tanke på sådan kostnadseffektiv och miljövänlig utrustning för värme, kyla och el som utnyttjar förnybara energikällor. Det här direktivet, särskilt bestämmelserna om tillståndsförfarandets varaktighet och hur det ska organiseras, bör gälla utan att det påverkar internationell rätt och unionsrätten. Detta gäller bl.a. bestämmelser om miljöskydd och människors hälsa.
(36)  Bristen på transparenta regler och samordning mellan olika organ för godkännande har visat sig hindra utvecklingen av energi från förnybara energikällor. Inrättandet av en gemensam administrativ kontaktpunkt som integrerar eller samordnar alla tillståndsförfaranden bör minska komplexiteten och öka effektiviteten och transparensen, inbegripet för egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. Administrativa godkännandeförfaranden bör följa transparenta tidsplaner för anläggningar som utnyttjar energi från förnybara energikällor. Bestämmelser och riktlinjer som gäller planering bör utformas med tanke på sådan kostnadseffektiv och miljövänlig utrustning för värme, kyla och el som utnyttjar förnybara energikällor. Det här direktivet, särskilt bestämmelserna om tillståndsförfarandets varaktighet och hur det ska organiseras, bör gälla utan att det påverkar internationell rätt och unionsrätten. Detta gäller bl.a. bestämmelser om miljöskydd och människors hälsa.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Skäl 43
(43)  Vid tillämpning av detta direktiv är ursprungsgarantiernas enda funktion att visa för slutkunden att en viss andel eller mängd energi har producerats från förnybara energikällor. En ursprungsgaranti kan, oberoende av vilken energi det gäller, överföras från en innehavare till en annan. I syfte att garantera att en enhet förnybar energi endast kan överlämnas en gång till en kund bör emellertid dubbelt räknande och dubbelt överlämnande av ursprungsgarantier undvikas. Energi från förnybara energikällor vars åtföljande ursprungsgaranti sålts separat av producenten bör inte överlämnas eller säljas till slutkunden som energi från förnybara energikällor.
(43)  Vid tillämpning av detta direktiv är ursprungsgarantiernas enda funktion att visa för slutkunden att en viss andel eller mängd energi har producerats från förnybara energikällor. En ursprungsgaranti kan, oberoende av vilken energi det gäller, överföras från en innehavare till en annan. I syfte att garantera att en enhet förnybar energi endast kan överlämnas en gång till en kund bör emellertid dubbelt räknande och dubbelt överlämnande av ursprungsgarantier undvikas. Energi från förnybara energikällor vars åtföljande ursprungsgaranti sålts separat av producenten bör inte överlämnas eller säljas till slutkunden som energi från förnybara energikällor. Det är viktigt att skilja mellan å ena sidan miljöcertifikat som används för stödsystem, å andra sidan ursprungsgarantier.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Skäl 45
(45)  Det är viktigt att tillhandahålla information om hur den el som fått stöd fördelas till slutkunderna. För att förbättra kvaliteten på denna information till konsumenterna bör medlemsstaterna säkerställa att ursprungsgarantier utfärdas för alla enheter förnybar energi som produceras. I syfte att undvika dubbel kompensation bör dessutom producenter av förnybar energi som redan erhåller ekonomiskt stöd inte beviljas ursprungsgarantier. Dessa ursprungsgarantier bör dock användas för offentliggörande, så att slutkonsumenterna kan få tydliga, tillförlitliga och tillräckliga bevis för att de relevanta energienheterna är producerade från förnybara energikällor. Dessutom bör ursprungsgarantierna, när det gäller el för vilken stöd beviljats, auktioneras ut på marknaden och intäkterna bör användas till att minska de offentliga subventionerna av förnybar energi.
(45)  Det är viktigt att tillhandahålla information om hur den el som fått stöd fördelas till slutkunderna. För att förbättra kvaliteten på denna information till konsumenterna bör medlemsstaterna säkerställa att ursprungsgarantier utfärdas för alla enheter förnybar energi som produceras.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Skäl 49
(49)  Möjligheterna att skapa ekonomisk tillväxt genom innovation och en hållbar konkurrenskraftig energipolitik har konstaterats. Produktionen av energi från förnybara energikällor är ofta beroende av lokala eller regionala små och medelstora företag. Investeringar i regional och lokal produktion av energi från förnybara energikällor skapar betydande möjligheter till tillväxt och sysselsättning i medlemsstaterna och deras regioner. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför stödja nationella och regionala utvecklingsåtgärder i dessa områden, uppmuntra utbyte av bästa metoder för produktion av energi från förnybara energikällor mellan lokala och regionala utvecklingsinitiativ och främja användningen av sammanhållningspolitiskt stöd på detta område.
(49)  Möjligheterna att skapa ekonomisk tillväxt genom innovation och en hållbar konkurrenskraftig energipolitik har konstaterats. Produktionen av energi från förnybara energikällor är ofta beroende av lokala eller regionala små och medelstora företag. Investeringar i regional och lokal produktion av energi från förnybara energikällor skapar betydande möjligheter till utveckling av det lokala näringslivet, hållbar tillväxt och kvalificerad sysselsättning i medlemsstaterna och deras regioner. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför främja och stödja nationella och regionala utvecklingsåtgärder i dessa områden, uppmuntra utbyte av bästa metoder för produktion av energi från förnybara energikällor mellan lokala och regionala utvecklingsinitiativ och i större utsträckning erbjuda tekniskt stöd och utbildningsprogram för att förbättra den tillsynsmässiga, tekniska och ekonomiska sakkunskapen på fältet och öka kunskaperna om tillgängliga finansieringsmöjligheter, inbegripet en mer riktad användning av unionsmedel, såsom användningen av sammanhållningspolitiskt stöd på detta område.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Skäl 49a (nytt)
(49a)  Lokala och regionala myndigheter fastställer ofta mål för förnybar energi som är mer ambitiösa än de nationella målen. Regionala och lokala åtaganden om att stimulera utvecklingen av förnybar energi och energieffektivitet får i dag stöd genom nätverk såsom initiativen borgmästaravtalet, smarta städer eller smarta samhällen och genom att handlingsplaner för hållbar energi tas fram. Sådana nätverk är oumbärliga och bör utvidgas eftersom de ökar medvetenheten och underlättar utbyte av bästa praxis och tillgängligt finansiellt stöd. I det sammanhanget bör kommissionen även stödja intresserade regioner och lokala myndigheter, som är föregångare på detta område, med att arbeta över gränserna genom att ge stöd till inrättandet av samarbetsmekanismer, såsom europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som gör det möjligt för offentliga myndigheter i olika medlemsstater att samarbeta och tillhandahålla gemensamma tjänster och projekt, utan att det först krävs att ett internationellt avtal undertecknas och ratificeras av de nationella parlamenten.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Skäl 49b (nytt)
(49b)  Lokala myndigheter och städer går i bräschen för att föra energiomställningen framåt och bygga ut systemet med förnybar energi. Eftersom de lokala självstyrelseorganen är den styresnivå som står närmast medborgarna är de avgörande för utverkandet av allmänhetens stöd för unionens energi- och klimatmål samtidigt som de bygger ut mer decentraliserade och integrerade energisystem. Det är viktigt att säkerställa bättre tillgång till finansiering för städer, småstäder och regioner för att främja investeringar i lokal förnybar energi.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Skäl 49c (nytt)
(49c)  Andra innovativa åtgärder för att attrahera fler investeringar i nya tekniker bör också övervägas, såsom energiprestandakontrakt och standardiseringsprocesser i offentlig finansiering.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Skäl 50
(50)  Vid främjandet av utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor är det nödvändigt att ta i betraktande dess positiva inverkan på regionala och lokala utvecklingsmöjligheter, exportmöjligheter, social sammanhållning och sysselsättning, inte minst när det gäller små och medelstora företag och oberoende energiproducenter.
(50)  Vid främjandet av utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor är det nödvändigt att ta i betraktande dess positiva inverkan på regionala och lokala utvecklingsmöjligheter, exportmöjligheter, social sammanhållning och sysselsättning, inte minst när det gäller små och medelstora företag och oberoende energiproducenter, såsom egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Skäl 51
(51)  De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat utbud och beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen. Det är därför nödvändigt att främja användningen av förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd.
(51)  De yttersta randområdenas särställning erkänns i artikel 349 i EUF-fördraget. Energisektorn i de yttersta randområdena kännetecknas ofta av isolering, begränsat och dyrare utbud samt beroende av fossila bränslen, samtidigt som dessa regioner har betydande lokala förnybara energikällor, i synnerhet biomassa och havsenergi. De yttersta randområdena skulle därför kunna tjäna som exempel på tillämpningen av innovativ energiteknik för unionen och bli områden med 100 % förnybar energi. Det är därför nödvändigt att anpassa strategin för förnybar energi i syfte att uppnå en högre grad av energiautonomi för dessa regioner, öka försörjningstryggheten och erkänna deras specifika situation när det gäller potentialen för förnybar energi och behovet av offentligt stöd. De yttersta randområdena bör dessutom kunna utnyttja sina resurser till fullo, med beaktande av strikta hållbarhetskriterier och i överensstämmelse med lokala villkor och behov, för att produktionen av förnybar energi ska öka och områdena bli mera självförsörjande med energi.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Skäl 52
(52)  Det är lämpligt att möjliggöra utvecklingen av decentraliserad teknik för energi från förnybara energikällor på icke-diskriminerande villkor och utan att hindra finansieringen av investeringar i infrastruktur. Utvecklingen mot en decentraliserad energiproduktion har många fördelar såsom utnyttjandet av lokala energikällor, förbättrad lokal trygg energiförsörjning, kortare transportsträckor och minskade förluster vid energitransmission. Sådan decentralisering främjar också samhällsutvecklingen och sammanhållningen genom att erbjuda inkomstkällor och skapa lokala arbetstillfällen.
(52)  Det är lämpligt att möjliggöra utvecklingen av decentraliserad teknik för energi från förnybara energikällor samt lagring av denna energi på icke-diskriminerande villkor och utan att hindra finansieringen av investeringar i infrastruktur. Utvecklingen mot en decentraliserad energiproduktion har många fördelar såsom utnyttjandet av lokala energikällor, förbättrad lokal trygg energiförsörjning, kortare transportsträckor och minskade förluster vid energitransmission. Sådan decentralisering främjar också samhällsutvecklingen och sammanhållningen genom att erbjuda inkomstkällor och skapa lokala arbetstillfällen.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Skäl 53
(53)  Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas i vissa fall så att människor som bor i lägenhet t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i småhus.
(53)  Med den ökande betydelsen av egenförbrukning av förnybar el behövs det en definition av egenförbrukare av förnybar energi och ett regelverk som ger egenförbrukare rätt att producera, lagra, använda och sälja el utan att drabbas av en orimlig börda. Taxor och ersättning för egenförbrukning bör stimulera utveckling av smartare teknik för integration av förnybar energi och motivera egenförbrukare av förnybar energi att fatta investeringsbeslut som gynnar både konsumenten och nätet. För att det ska gå att uppnå en sådan balans måste man säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har rätt till ersättning för den egenproducerade el från förnybar energi som de matar in i nätet; en ersättning som återspeglar marknadsvärdet på den inmatade elen såväl som långsiktiga värden för nätet, miljön och samhället. Detta måste avse både de långsiktiga kostnaderna och vinsterna med egenförbrukning, med beaktande av att man på så vis undviker kostnader för nätet, samhället och miljön, i synnerhet om egenförbrukningen förenas med andra distribuerade energiresurser såsom energieffektivitet, energilagring, efterfrågeflexibilitet och lokala nät. Ersättningen bör fastställas på grundval av den kostnads-nyttoanalys av distribuerade energiresurser som anges i artikel 59 i [Europaparlamentets och rådets direktiv [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0380(COD)].
Ändring 51
Förslag till direktiv
Skäl 53a (nytt)
(53a)  Kollektiv egenförbrukning bör tillåtas i vissa fall så att lägenhetsinvånare t.ex. kan dra nytta av konsumentinflytande i samma utsträckning som hushåll i enfamiljsbostäder. Genom att möjliggöra kollektiv egenförbrukning låter man också lokalsamhällen som satsar på förnybar energi främja energieffektiviteten på hushållsnivå och bidra till att bekämpa energifattigdom genom minskad energianvändning och lägre distributionstaxor. Medlemsstaterna bör utnyttja denna möjlighet genom att, bland annat, utvärdera möjligheten att låta sådana hushåll delta som annars kanske inte skulle kunna delta, t.ex. utsatta konsumenter och hyresgäster.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Skäl 53b (nytt)
(53b)  Medlemsstaterna måste säkerställa att reglerna för konsumtion följs och att det införs eller skärps åtgärder för bekämpning av försäljning utan samtycke, ohederliga försäljningsmetoder och felaktiga argument avseende installation av utrustning för förnybar energi som i första hand drabbar de mest utsatta i samhället (såsom äldre personer och personer som bor i landsbygdsområden).
Ändring 53
Förslag till direktiv
Skäl 54
(54)  Lokalt medborgardeltagande i projekt för förnybar energi via lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har gett ett betydande mervärde när det gäller lokal acceptans av förnybar energi och tillgång till kompletterande privat kapital. Detta lokala deltagande kommer att bli desto viktigare i ett läge med ökande kapacitet för förnybar energi i framtiden.
(54)  Lokalt medborgardeltagande och de lokala myndigheternas deltagande i projekt för förnybar energi via lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har gett ett betydande mervärde när det gäller lokal acceptans av förnybar energi och tillgång till kompletterande privat kapital, vilket leder till lokala investeringar, ökad valfrihet för konsumenter och ökat deltagande i energiomställningen från de hushålls sida som annars kanske inte kan delta, främjande av energieffektivitet på hushållsnivå samt bättre bekämpning av energifattigdom genom minskad energiförbrukning och lägre distributionstaxor. Detta lokala deltagande kommer att bli desto viktigare i ett läge med ökande kapacitet för förnybar energi i framtiden.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Skäl 55a (nytt)
(55a)  Det är viktigt att medlemsstaterna säkerställer att nätkostnader och nätavgifter rättvist och utan snedvridning påförs alla användare av elsystemet. Alla nättariffer bör återspegla kostnaderna.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Skäl 57
(57)  Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder inom värme- och kylsektorn för att nå sina mål för 2020 när det gäller förnybar energi. Eftersom det saknas bindande nationella mål för perioden efter 2020 kan det hända att de övriga nationella incitamenten inte är tillräckliga för att nå de långsiktiga målen för minskade koldioxidutsläpp för 2030 och 2050. För att man ska ligga i linje med dessa mål, stärka säkerheten för investerare och främja utvecklingen av en unionsmarknad för förnybar värme och kyla samtidigt som principen om energieffektivitet först respekteras, bör medlemsstaternas insatser uppmuntras när det gäller leverans av förnybar värme och kyla för att bidra till en gradvis ökning av andelen förnybar energi. Med tanke på fragmenteringen på vissa marknader för värme och kyla är det av yttersta vikt att säkerställa flexibilitet i utformningen av en sådan insats. Det är också viktigt att se till att en eventuell användning av förnybar värme och kyla inte har negativa bieffekter för miljön.
(57)  Flera medlemsstater har vidtagit åtgärder inom värme- och kylsektorn för att nå sina mål för 2020 när det gäller förnybar energi. För att man ska ligga i linje med dessa mål, stärka säkerheten för investerare och främja utvecklingen av en unionsmarknad för förnybar värme och kyla samtidigt som principen om energieffektivitet först respekteras, bör medlemsstaternas insatser uppmuntras när det gäller leverans av förnybar värme och kyla för att bidra till en gradvis ökning av andelen förnybar energi. Med tanke på fragmenteringen på vissa marknader för värme och kyla är det av yttersta vikt att säkerställa flexibilitet i utformningen av en sådan insats. Det är också viktigt att se till att en eventuell användning av förnybar värme och kyla inte har negativa bieffekter för miljön och för människors hälsa.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Skäl 59a (nytt)
(59a)  Hushållskonsumenter och lokalsamhällen som bedriver handel genom flexibilitet, egenförbrukning eller försäljning av egenproducerad el bör få ha kvar sina rättigheter som konsumenter, inbegripet rätten att teckna avtal med valfri leverantör och att byta leverantör.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Skäl 60
(60)  De potentiella synergieffekterna mellan insatser för att öka utnyttjandet av förnybar värme och kyla och de befintliga systemen enligt direktiven 2010/31/EU och 2012/27/EU bör betonas. Medlemsstaterna bör i möjligaste mån ha möjlighet att använda befintliga administrativa strukturer för att genomföra sådana insatser för att minska den administrativa bördan.
(60)  Användningen av effektiva värme- och kylsystem som baseras på förnybar energi bör gå hand i hand med en omfattande renovering av byggnader för att på så vis minska konsumenternas energiefterfrågan och energikostnader, och bidra till att minska energifattigdomen samt skapa kvalificerade lokala arbetstillfällen. Därför bör de potentiella synergieffekterna mellan insatser för att öka utnyttjandet av förnybar värme och kyla och de befintliga systemen enligt direktiven 2010/31/EU och 2012/27/EU betonas. Medlemsstaterna bör i möjligaste mån ha möjlighet att använda befintliga administrativa strukturer för att genomföra sådana insatser för att minska den administrativa bördan.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Skäl 61a (nytt)
(61a)  Det är viktigt att man på området intelligenta transporter satsar mer på utvecklingen och utbyggnaden av elektromobilitet i vägtrafiken, liksom att man påskyndar införandet av avancerad teknik för innovativ järnvägstrafik, genom att prioritera initiativet Shift2Rail, som gynnar ren kollektivtrafik.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Skäl 62
(62)  I den europeiska strategin för en utsläppssnål rörlighet från juli 2016 framhölls att livsmedelsbaserade biobränslen har en mycket begränsad roll när det gäller att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och att de bör fasas ut gradvis och ersättas med avancerade biobränslen. För att förbereda övergången till avancerade biobränslen och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen, producerade från livsmedels- och fodergrödor, som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av det unionsmål som anges i detta direktiv.
(62)  Om betesmark eller jordbruksmark som tidigare var avsedd för produktion av livsmedel och foder läggs om till produktion av biobränsle, måste man även i fortsättningen tillgodose efterfrågan på annat än bränsle, antingen genom att man intensifierar den nuvarande produktionen eller genom att man börjar använda icke-jordbruksmark på annat håll för produktionsändamål. Det sistnämnda fallet utgör indirekt ändring av markanvändning, och vid omställning av mark med stora kollager kan detta leda till betydande utsläpp av växthusgaser. I den europeiska strategin för en utsläppssnål rörlighet från juli 2016 framhölls att livsmedelsbaserade biobränslen har en mycket begränsad roll när det gäller att minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och att de bör fasas ut gradvis och ersättas med avancerade biobränslen. För att förbereda övergången till avancerade biobränslen och minimera de totala indirekta effekterna av förändrad markanvändning är det lämpligt att begränsa mängden biodrivmedel och flytande biobränslen, producerade från livsmedels- och fodergrödor, som kan tillgodoräknas när det gäller uppfyllandet av det unionsmål som anges i detta direktiv, varvid man bör ge en särställning åt sådana grödobaserade biobränslen som har hög växthusgaseffektivitet och innebär låga risker för indirekt ändring av markanvändning. Ibruktagandet av avancerade biobränslen och elektromobilitet bör påskyndas.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Skäl 63a (nytt)
(63a)  Unionen och medlemsstaterna bör sikta på att öka andelen förnybara energikällor i energimixen, minska den totala energianvändningen inom transportväsendet och öka energieffektiviteten inom alla transportsektorer. Åtgärder för detta skulle kunna främjas både inom transportplanering och produktion av mer energieffektiva bilar.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Skäl 63b (nytt)
(63b)  Bränsleeffektivitetsnormer för vägtransport skulle vara ett effektivt sätt att främja användningen av förnybara alternativ inom transportsektorn, ytterligare minska växthusgasutsläppen och på lång sikt nå fram till att fossila bränslen frångås inom transportsektorn. Bränsleeffektivitetsnormerna bör vidareutvecklas, i takt med teknikens och klimat- och energimålens utveckling.
Ändring 286
Förslag till direktiv
Skäl 63c (nytt)
(63c)  Avancerade biobränslen förväntas få en viktig roll för att minska luftfartens växthusgasutsläpp, och därför måste inblandningsskyldigheten för sådana bränslen också uppfyllas just för bränsle som levereras till luftfarten. Strategier bör tas fram på unions- och medlemsstatsnivå för att uppmuntra till verksamhetsåtgärder som resulterar i lägre bränsleförbrukning inom sjöfarten och satsningar på forskning och utveckling som leder till fler vind- och soldrivna sjötransporter.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Skäl 65a (nytt)
(65a)  För att andelen förnybar el inom transportsektorn ska kunna redovisas mer exakt bör en lämplig metod utarbetas samt olika tekniska och teknologiska lösningar för detta ändamål undersökas.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Skäl 66
(66)  Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör en utvärdering äga rum efter antagandet av direktivet för att bedöma möjligheten att utsträcka bilagan till nya råvaror.
(66)  Råvaror som har låg påverkan på indirekta ändringar av markanvändningen för biobränslen bör främjas för att de bidrar till en utfasning av fossila bränslen i ekonomin. Särskilt råvaror för avancerade biobränslen, för vilka tekniken är mer innovativ och mindre utvecklad och därför kräver en högre stödnivå, bör tas med i en bilaga till detta direktiv. För att säkerställa att denna bilaga håller jämna steg med den senaste tekniska utvecklingen samtidigt som man undviker oavsiktliga negativa effekter bör bilagan regelbundet utvärderas.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Skäl 68
(68)  För att fullt ut utnyttja biomassans potential att minska koldioxidutsläppen i ekonomin genom att använda den i material och för energiändamål, bör unionen och medlemsstaterna på ett hållbart sätt främja befintliga skogs- och jordbruksresurser i större utsträckning samt utveckla nya system för skogsbruks- och jordbruksproduktion.
(68)  För att fullt ut utnyttja biomassans potential att minska koldioxidutsläppen i ekonomin genom att använda den i material och för energiändamål, bör unionen och medlemsstaterna på ett hållbart sätt främja energianvändning endast i form av att befintliga skogs- och jordbruksresurser i större utsträckning tas i anspråk, samt utveckla nya system för skogsbruks- och jordbruksproduktion, förutsatt att kriterierna för hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp följs.
Ändring 287
Förslag till direktiv
Skäl 68a (nytt)
(68a)  Synergin mellan den cirkulära ekonomin, bioekonomin och främjandet av förnybar energi bör betonas ytterligare för att säkerställa att råvaruanvändningen blir den värdefullaste och miljöutfallet det bästa. De politiska åtgärder som unionen och medlemsstaterna vidtar för att främja produktion av förnybar energi bör alltid respektera principen om resurseffektivitet och optimal användning av biomassa.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Skäl 69
(69)  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör alltid produceras på ett hållbart sätt. De biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används för att uppnå det unionsmål som fastställs i detta direktiv och de som omfattas av stödsystem bör därför uppfylla hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp.
(69)  Förnybar energi bör alltid produceras på ett hållbart sätt. De biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används för att uppnå de mål som fastställs i detta direktiv och de former av förnybar energi som omfattas av stödsystem bör därför uppfylla hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Skäl 71
(71)  Produktionen av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen och de stimulansåtgärder för användning av dessa produkter som föreskrivs i detta direktiv bör inte få leda till att landområden med biologisk mångfald förstörs. Sådana ändliga resurser, som i olika internationella fördrag anses vara viktiga för hela mänskligheten, bör bevaras. Därför är det nödvändigt att fastställa hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp varigenom biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bara kan bli föremål för stimulansåtgärder om det garanteras att jordbruksråvaran inte producerats i områden med biologisk mångfald eller, när det gäller områden som utsetts till naturskyddsområden eller till skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter, den relevanta behöriga myndigheten påvisar att produktionen av jordbruksråvaran inte inverkar negativt på dessa syften. Skogar bör betraktas som biologiskt rika enligt hållbarhetskriterierna, när de är naturskogar enligt den definition som FN:s organisation för livsmedel och jordbruk (FAO) använder i sin globala bedömning av skogsresurserna eller om de omfattas av nationell naturskyddslagstiftning. Områden där uttag av icke träbaserade skogsprodukter förekommer bör betraktas som biologiskt rika skogar, förutsatt att den mänskliga inverkan är liten. Andra typer av skog enligt de definitioner som används av FAO, t.ex. modifierad naturlig skog, halvnaturlig skog och planterad skog bör inte betraktas som naturskog. Med tanke på vissa typer av gräsmark med stor biologisk mångfald, såväl tempererade som tropiska, bland annat savanner med stor biologisk mångfald, stäpper, områden med buskvegetation och prärier, bör biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs av jordbruks råvaror från sådan mark inte kunna bli föremål för stimulansåtgärder enligt detta direktiv. Kommissionen bör, i enlighet med senaste vetenskapliga rön och tillämpliga internationella normer, ta fram kriterier för att fastställa vilka områden som utgör sådan gräsmark med stor biologisk mångfald.
(71)  Produktionen av jordbruksråvaror för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen och de stimulansåtgärder för användning av dessa produkter som föreskrivs i detta direktiv bör inte få leda till eller uppmuntra till att den biologiska mångfalden påverkas negativt, vare sig inom eller utanför unionen. Sådana ändliga resurser, som i olika internationella fördrag anses vara viktiga för hela mänskligheten, bör bevaras. Därför är det nödvändigt att fastställa hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp varigenom biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bara kan bli föremål för stimulansåtgärder om det garanteras att jordbruksråvaran inte producerats i områden med biologisk mångfald eller, när det gäller områden som utsetts till naturskyddsområden eller till skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter, den relevanta behöriga myndigheten påvisar att produktionen av jordbruksråvaran inte inverkar negativt på dessa syften. Skogar bör betraktas som biologiskt rika enligt hållbarhetskriterierna, när de är naturskogar enligt den definition som FN:s organisation för livsmedel och jordbruk (FAO) använder i sin globala bedömning av skogsresurserna eller om de omfattas av nationell naturskyddslagstiftning. Områden där uttag av icke träbaserade skogsprodukter förekommer bör betraktas som biologiskt rika skogar, förutsatt att den mänskliga inverkan är liten. Andra typer av skog enligt de definitioner som används av FAO, t.ex. modifierad naturlig skog, halvnaturlig skog och planterad skog bör inte betraktas som naturskog. Den biologiska mångfalden samt dessa skogars kvalitet, hälsa, hållbarhet och livskraft bör dock garanteras. Med tanke på vissa typer av gräsmark med stor biologisk mångfald, såväl tempererade som tropiska, bland annat savanner med stor biologisk mångfald, stäpper, områden med buskvegetation och prärier, bör biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs av jordbruks råvaror från sådan mark inte kunna bli föremål för stimulansåtgärder enligt detta direktiv. Kommissionen bör, i enlighet med senaste vetenskapliga rön och tillämpliga internationella normer, ta fram kriterier för att fastställa vilka områden som utgör sådan gräsmark med stor biologisk mångfald.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Skäl 72a (nytt)
(72a)  Unionens hållbarhetskriterier för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör säkerställa att omställningen till en koldioxidsnål ekonomi stöder målen i kommissionens meddelande av den 2 december 2015, med titeln Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin, och strikt vägleds av unionens avfallshierarki, som fastställts i direktiv 2008/98/EG.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Skäl 73
(73)  Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör inte framställas på torvmark, eftersom odlingen av råvara på torvmark skulle leda till betydande kollagerförluster om marken dikas ytterligare för detta ändamål, och det är svårt att kontrollera att en sådan dränering inte sker.
(73)  Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör inte framställas på odränerad torvmark eller våtmark, där detta skulle innefatta dränering av marken, eftersom odlingen av råvara på torvmark eller våtmark skulle leda till betydande kollagerförluster om marken dikas ytterligare för detta ändamål.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Skäl 74a (nytt)
(74a)  Råmaterial framställda av jordbruksgrödor för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen bör framställas med hjälp av metoder som är förenliga med skyddet av jordbeskaffenheten och det organiska kolet i marken.
Ändring 71
Förslag till direktiv
Skäl 75
(75)  Det är lämpligt att införa unionsomfattande hållbarhetskriterier och kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser för biobränslen som används för elproduktion, uppvärmning och kylning i syfte att fortsätta att säkerställa stora minskningar av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslealternativ, undvika oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt och främja den inre marknaden.
(75)  Det är lämpligt att införa unionsomfattande hållbarhetskriterier och kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser för biobränslen som används för elproduktion, uppvärmning och kylning i syfte att fortsätta att säkerställa stora minskningar av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslealternativ, undvika oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt och främja den inre marknaden. Utan att det påverkar den oinskränkta aktningen för primära resurser med högt miljövärde, bör man kunna använda de yttersta randområdenas resurspotential för att öka produktionen av förnybar energi och områdenas energisjälvförsörjning.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Skäl 76
(76)  För att säkerställa att skörden, trots den ökade efterfrågan på biomassa från skogsbruk, sker på ett hållbart sätt i skogar där föryngring säkerställs, att särskild uppmärksamhet ägnas områden som uttryckligen har utsetts till områden för skydd av biologisk mångfald, landskap och specifika naturelement, att den biologiska mångfaldens resurser bevaras och att kollager spåras, bör träråvaror komma endast från skogar som skördas i enlighet med de principer för hållbart skogsbruk som tagits fram inom ramen för internationella skogsprocesser, t.ex. ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (Forest Europe) och genomförs genom nationell lagstiftning eller bästa förvaltningspraxis på skogsbruksföretagsnivå. Aktörer bör vidta lämpliga åtgärder för att minimera riskerna med att använda icke hållbar skogsbiomassa för produktion av bioenergi. I detta syfte bör berörda aktörer införa en riskbaserad metod. I detta sammanhang är det lämpligt att kommissionen utvecklar en operativ vägledning för kontroll av efterlevnaden av den riskbaserade metoden, efter samråd med kommittén för styrning av energiunionen och ständiga kommittén för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG24.
(76)  För att säkerställa att skörden, trots den ökade efterfrågan på biomassa från skogsbruk, sker på ett hållbart sätt i skogar där föryngring säkerställs, att särskild uppmärksamhet ägnas områden som uttryckligen har utsetts till områden för skydd av biologisk mångfald, landskap och specifika naturelement, att den biologiska mångfaldens resurser bevaras och att kollager spåras, bör träråvaror komma endast från skogar som skördas i enlighet med de principer för hållbart skogsbruk som tagits fram inom ramen för internationella skogsprocesser, t.ex. ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa (Forest Europe) och genomförs genom nationell lagstiftning eller bästa förvaltningspraxis på försörjningsbasnivå. Aktörerna bör säkerställa att det vidtas åtgärder för att negativa miljökonsekvenser av skörden undviks eller begränsas. I detta syfte bör berörda aktörer införa en riskbaserad metod. I detta sammanhang är det lämpligt att kommissionen utvecklar arrangemang för genomförandet av kraven, utgående från bästa praxis i medlemsstaterna, såväl som en operativ vägledning för kontroll av efterlevnaden av den riskbaserade metoden, efter samråd med kommittén för styrning av energiunionen och ständiga kommittén för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG24.
Ändring 74
Förslag till direktiv
Skäl 76a (nytt)
(76a)  Om något enda hållbarhetskriterium för biomassa från skogsbruk inte uppfylls i en medlemsstats nationella lagstiftning eller praxis, bör mer information om det kriteriet tillhandahållas på försörjningsbasnivå, utan att det krävs ytterligare information om de kriterier som redan uppfylls på medlemsstatsnivå.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Skäl 76b (nytt)
(76b)  En ”riskbaserad metod” bör utföras, med början på nationell nivå. Om kraven i något enda kriterium inte föreskrivs i nationell lagstiftning eller övervakning, bör information om detta ges på försörjningsbasnivå för att minska risken för produktion av ohållbar skogsbiomassa.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Skäl 76c (nytt)
(76c)  Uttaget för energiändamål har ökat och förväntas fortsätta öka, vilket leder till att mer av dessa råvaror importeras från tredjeländer och produceras inom unionen. Aktörerna bör säkerställa att hållbarhetskriterierna följs vid skörden.
Ändring 77
Förslag till direktiv
Skäl 78
(78)  Biobränslen bör omvandlas till el och värme på ett effektivt sätt för att maximera försörjningstryggheten och minskningen av växthusgasutsläppen samt för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och minimera trycket på de begränsade biomassaresurserna. Av denna anledning bör offentligt stöd till anläggningar med en bränslekapacitet på minst 20 MW vid behov endast ges för högeffektiva kraftvärmeanläggningar enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU. Nuvarande stödsystem för biomassabaserad el bör dock tillåtas tills de löper ut för alla anläggningar för biomassa. Dessutom bör el som produceras med biomassa i nya anläggningar med en bränslekapacitet på 20 MW eller mer endast räknas när det gäller mål för förnybar energi och skyldigheter i fråga om högeffektiva kraftvärmeanläggningar. Enligt reglerna för statligt stöd bör medlemsstaterna dock tillåtas att bevilja offentligt stöd för produktion av förnybar energi till anläggningar, och räkna den el de producerar mot de mål och skyldigheter som gäller förnybar energi, för att undvika ett ökat beroende av fossila bränslen med högre klimat- och miljöpåverkan där medlemsstaterna, efter att ha uttömt alla tekniska och ekonomiska möjligheter att installera högeffektiva kraftvärmeverk som drivs med biomassa, skulle möta ett betydande hot mot en trygg elförsörjning.
(78)  Biobränslen bör omvandlas till el och värme på ett effektivt sätt för att maximera försörjningstryggheten och minskningen av växthusgasutsläppen samt för att begränsa utsläppen av luftföroreningar och minimera trycket på de begränsade biomassaresurserna. Av denna anledning bör offentligt stöd till anläggningar med en bränslekapacitet på minst 20 MW vid behov endast ges för högeffektiva kraftvärmeanläggningar enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU. Nuvarande stödsystem för biomassabaserad el bör dock tillåtas tills de löper ut för alla anläggningar för biomassa. Dessutom bör el som produceras med biomassa i nya anläggningar med en bränslekapacitet på 20 MW eller mer endast räknas när det gäller mål för förnybar energi och skyldigheter i fråga om högeffektiva kraftvärmeanläggningar. Enligt reglerna för statligt stöd bör medlemsstaterna dock tillåtas att bevilja offentligt stöd för produktion av förnybar energi till anläggningar, och räkna den el de producerar mot de mål och skyldigheter som gäller förnybar energi, för att undvika ett ökat beroende av fossila bränslen med högre klimat- och miljöpåverkan där medlemsstaterna, efter att ha uttömt alla tekniska och ekonomiska möjligheter att installera högeffektiva kraftvärmeverk som drivs med biomassa, skulle möta ett betydande hot mot en trygg elförsörjning. I synnerhet behövs det ett starkare stöd till anläggningar för produktion av förnybar energi från biomassa i de yttersta randområdena som är starkt beroende av energiimport, förutsatt att de uppfyller hållbarhetskriterier för produktion av sådan förnybar energi, vilka är anpassade till dessa regioners särdrag.
Ändring 78
Förslag till direktiv
Skäl 80
(80)  På grundval av erfarenheterna från det praktiska genomförandet av unionens hållbarhetskriterier är det lämpligt att stärka den roll som spelas av frivilliga internationella och nationella certifieringssystem för kontroll av överensstämmelse med hållbarhetskriterierna på ett harmoniserat sätt.
(80)  På grundval av erfarenheterna från det praktiska genomförandet av unionens hållbarhetskriterier är det lämpligt att beakta den roll som spelas av frivilliga internationella och nationella certifieringssystem för kontroll av överensstämmelse med hållbarhetskriterierna på ett harmoniserat sätt.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Skäl 82
(82)  Frivilliga certifieringssystem spelar en allt större roll för att tillhandahålla bevis på efterlevnad av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp när det gäller biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Därför bör kommissionen kräva att frivilliga certifieringssystem, även de som redan har erkänts av kommissionen, regelbundet rapporterar om sin verksamhet. Sådana rapporter bör offentliggöras i syfte att öka insynen och förbättra kommissionens övervakning. Vidare skulle en sådan rapportering tillhandahålla den information som kommissionen behöver för att kunna rapportera om hur de frivilliga certifieringssystemen fungerar i syfte att kunna peka på bästa praxis och vid behov lägga fram ett förslag om hur denna bästa praxis bör främjas ytterligare.
(82)  Frivilliga certifieringssystem kan spela en viktig roll för att tillhandahålla bevis på efterlevnad av minimikriterier för hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp när det gäller biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Därför bör kommissionen kräva att frivilliga certifieringssystem, även de som redan har erkänts av kommissionen, regelbundet rapporterar om sin verksamhet. Sådana rapporter bör offentliggöras i syfte att öka insynen och förbättra kommissionens övervakning. Vidare skulle en sådan rapportering tillhandahålla den information som kommissionen behöver för att kunna rapportera om hur de frivilliga certifieringssystemen fungerar i syfte att kunna peka på bästa praxis och vid behov lägga fram ett förslag om hur denna bästa praxis bör främjas ytterligare.
Ändring 80
Förslag till direktiv
Skäl 84
(84)  För att undvika en orimligt stor administrativ börda bör en förteckning över normalvärden för vanliga produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen fastställas och denna förteckning bör uppdateras och utvidgas, när nya pålitliga uppgifter finns att tillgå. Ekonomiska aktörer bör alltid vara berättigade att tillgodoräkna sig de värden avseende minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som anges i förteckningen. När normalvärdet för minskade växthusgasutsläpp från en produktionskedja är lägre än det fastställda minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp, bör producenter som önskar visa att de uppfyller minimivärdet ha skyldighet att visa att de faktiska utsläppen från produktionsprocessen är lägre än de som användes då normalvärdena räknades fram.
(84)  För att undvika en orimligt stor administrativ börda bör en förteckning över normalvärden för vanliga produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen fastställas och denna förteckning bör uppdateras och utvidgas, när nya pålitliga uppgifter finns att tillgå. Ekonomiska aktörer bör alltid vara berättigade att tillgodoräkna sig de värden avseende minskade direkta växthusgasutsläpp för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som anges i förteckningen. När normalvärdet för minskade direkta växthusgasutsläpp från en produktionskedja är lägre än det fastställda minimivärdet för minskade växthusgasutsläpp, bör producenter som önskar visa att de uppfyller minimivärdet ha skyldighet att visa att de faktiska utsläppen från produktionsprocessen är lägre än de som användes då normalvärdena räknades fram.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Skäl 85
(85)  Det är nödvändigt att fastställa tydliga regler för hur man ska beräkna minskningen av växthusgasutsläpp från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen samt deras fossila motsvarigheter.
(85)  Det är nödvändigt att fastställa tydliga regler som baseras på objektiva och icke-diskriminerande kriterier för hur man ska beräkna minskningen av växthusgasutsläpp från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen samt deras fossila motsvarigheter.
Ändring 72
Förslag till direktiv
Skäl 99
(99)   För att ändra eller komplettera icke väsentliga delar av bestämmelserna i detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktion delegeras till kommissionen när det gäller förteckningen över råvaror för produktionen av avancerade biobränslen, som lämnar endast ett begränsat bidrag till bränsleleverantörernas skyldigheter på transportområdet; anpassningen av energiinnehållet i drivmedel till vetenskapliga och tekniska framsteg; metoden för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process; genomförandet av avtal om ömsesidigt erkännande av ursprungsgarantier; fastställande av regler för övervakning av hur systemet med ursprungsgarantier fungerar; och reglerna för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen liksom deras fossila motsvarigheter. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.
(99)  För att ändra eller komplettera icke väsentliga delar av bestämmelserna i detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktion delegeras till kommissionen när det gäller förteckningen över råvaror för produktionen av avancerade biobränslen, som lämnar endast ett begränsat bidrag till bränsleleverantörernas skyldigheter på transportområdet; anpassningen av energiinnehållet i drivmedel till vetenskapliga och tekniska framsteg; metoden för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process; genomförandet av avtal om ömsesidigt erkännande av ursprungsgarantier; fastställande av regler för övervakning av hur systemet med ursprungsgarantier fungerar; reglerna för beräkning av växthusgaspåverkan av biodrivmedel, flytande biobränslen liksom deras fossila motsvarigheter; fastställande av en längsta tillåtna återbetalningsperiod som ett hållbarhetskriterium, i synnerhet för biomassa som innehåller lignocellulosa samt för att säkerställa fullständig insyn i alla sektorer av energiproduktionen, bör kommissionen senast den 31 december 2018 med hjälp av delegerade akter fastställa produktionskriterier för fossila bränslen och fossil energi. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelsen av delegerade akter.
Ändring 288
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led a
a)  energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och, geotermisk energi, omgivningsvärme, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.
a)  energi från förnybara energikällor: energi från förnybara, icke-fossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, (termisk solenergi och fotovoltaisk solenergi) och geotermisk energi, omgivningsenergi, tidvattenenergi, vågenergi och annan havsenergi, vattenkraft, biomassa, biometan, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas.
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led b
b)  omgivningsvärme: värmeenergi vid en lämplig temperaturnivå som utvinns eller hämtas med hjälp av värmepumpar som behöver el eller annan hjälpenergi för att fungera och som kan lagras i omgivningsluften, under den fasta jordytan eller i ytvatten. De rapporterade värdena ska fastställas på grundval av samma metod som används för rapportering av värmeenergi som utvinns eller hämtas med värmepumpar.
b)  omgivningsenergi: termisk energi vid en lämplig temperaturnivå som kan lagras i omgivningsluften, dock inte i frånluft, i ytvatten eller i avloppsvatten. De rapporterade värdena ska fastställas på grundval av samma metod som används för rapportering av värmeenergi som utvinns eller hämtas med värmepumpar.
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led ba (nytt)
ba)  geotermisk energi: energi lagrad i form av värme under den fasta jordytan.
Ändring 289
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led c
c)  biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, liksom den biologiskt nedbrytbara delen av avfall, inbegripet industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung .
c)  biomassa: den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter av biologiskt ursprung från jordbruk, inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri inklusive fiske och vattenbruk, men med undantag för torv och material som är inneslutet i geologiska formationer och/eller fossiliserat, liksom också den biologiskt nedbrytbara delen av avfall, inbegripet industriavfall, affärsavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, samt bakterier.
Ändring 88
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led d
d)  slutlig energianvändning (brutto): energiprodukter som för energiändamål levereras till industrin, transportsektorn, hushållen, servicesektorn, inbegripet offentliga tjänster, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen, inbegripet användningen av el och värme inom energisektorn i samband med el- och värmeproduktion samt inbegripet förluster av el och värme vid distribution och transmission.
d)  slutlig energianvändning (brutto): energiprodukter som för energiändamål levereras till industrin, transportsektorn, hushållen, servicesektorn, inbegripet offentliga tjänster, jordbruket, skogsbruket och fiskerinäringen, inbegripet användningen av el och värme inom energisektorn i samband med el-, värme- och drivmedelsproduktion samt inbegripet förluster av el och värme vid distribution och överföring.
Ändring 89
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led e
e)  fjärrvärme eller fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från en central produktionskälla, via ett nät, till ett flertal byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer.
e)  fjärrvärme eller fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från en central produktionskälla eller decentraliserade produktionskällor, via ett nät, till ett flertal byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer.
Ändring 90
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led f
f)  flytande biobränslen: vätskeformiga bränslen för andra energiändamål än för transportändamål, inbegripet el, uppvärmning och kylning, som framställs av biomassa.
f)  flytande biobränslen: vätskeformiga bränslen för andra energiändamål än för transportändamål, inbegripet el, uppvärmning och kylning, som framställs av biomassa eller genom biomassa.
Ändring 290
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led g
g)  biodrivmedel: vätskeformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
g)  biodrivmedel: vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
Ändring 91
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led i
i)  stödsystem: varje instrument, system eller mekanism som en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater tillämpar och som främjar användning av energi från förnybara energikällor genom att minska kostnaden för denna energi, öka försäljningspriset eller öka försäljningsvolymen av sådan köpt energi, genom införande av kvoter för energi från förnybara energikällor. Detta omfattar, men är inte begränsat till, investeringsstöd, skattebefrielser eller skattelättnader, skatteåterbetalningar, stödsystem med kvoter för energi från förnybara energikällor, inklusive system med gröna certifikat, samt system med direkt prisstöd, däribland inmatningspriser och stödutbetalningar.
i)  stödsystem: varje instrument, system eller mekanism som en medlemsstat eller en grupp av medlemsstater tillämpar och som främjar användning av energi från förnybara energikällor genom att minska kostnaden för denna energi, öka försäljningspriset eller öka försäljningsvolymen av sådan köpt energi, genom införande av kvoter för energi från förnybara energikällor. Detta omfattar, men är inte begränsat till, forskningsstöd och investeringsstöd, skattebefrielser eller skattelättnader, skatteåterbetalningar, stödsystem med kvoter för energi från förnybara energikällor, inklusive system med gröna certifikat, samt system med direkt prisstöd, däribland inmatningspriser och stödutbetalningar.
Ändring 93
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led q
q)  cellulosa från icke-livsmedel: material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m.), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall.
q)  cellulosa från icke-livsmedel: material som främst består av cellulosa och hemicellulosa och har ett lägre lignininnehåll än material som innehåller både cellulosa och lignin. Det inbegriper rester från livsmedels- och fodergrödor (till exempel halm, stjälkar, agnar och skal), gräsartade energigrödor med lågt stärkelseinnehåll (till exempel rajgräs, jungfruhirs, miskantus, italienskt rör och täckgrödor före och efter huvudgrödor m.m., samt vallväxter såsom gräs, klöver och alfalfa), industriella restprodukter (inbegripet från livsmedels- och fodergrödor efter att vegetabiliska oljor, socker, stärkelse och protein har utvunnits) samt material från biologiskt avfall.
Ändring 291
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led s
s)  förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung: flytande eller gasformiga bränslen av annat slag än biodrivmedel, vilkas energiinnehåll hämtas från andra förnybara energikällor än biomassa och som används inom transporter.
s)  förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung: flytande eller gasformiga bränslen som används inom transporter och som är av annat slag än biodrivmedel, samt vilkas energiinnehåll hämtas från andra förnybara energikällor än biomassa och där eventuell råvara i form av kol uppfångas från omgivningsluften.
Ändring 95
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led z
z)  uppgradering: uppgradering av kraftverk som producerar förnybar energi, vilket bl.a. innebär att anläggningar eller driftsystem och driftsutrustning helt eller delvis byts ut, i syfte att ersätta kapacitet eller öka effektiviteten.
z)  uppgradering: uppgradering av kraftverk som producerar förnybar energi, vilket bl.a. innebär att anläggningar eller driftsystem och driftsutrustning helt eller delvis byts ut, i syfte att öka eller ersätta kapacitet eller öka effektiviteten.
Ändring 96
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led y
y)  spillvärme eller spillkyla: värme eller kyla som genereras som biprodukt i industrianläggningar eller anläggningar för kraftproduktion och som skulle förflyktigas oanvända i luft eller vatten utan tillgång till ett fjärrvärme- eller kylsystem.
y)  spillvärme eller spillkyla: värme eller kyla som genereras som oundviklig biprodukt, antingen i industrianläggningar eller anläggningar för kraftproduktion (efter att högeffektiv kraftvärme producerats eller om det inte går att använda kraftvärme), eller inom tjänstesektorn, och som skulle förflyktigas oanvända i luft eller vatten utan tillgång till ett fjärrvärme- eller kylsystem.
Ändring 97
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led aa
aa)  egenförbrukare av förnybar energi: en aktiv kund enligt definitionen i direktiv [MDI-direktivet] som konsumerar och får lagra och sälja förnybar el som produceras inom denna aktiva kunds fastighet, t.ex. ett flerfamiljshus, en kommersiell plats, en plats för gemensamma tjänster eller ett slutet distributionssystem; för sådana egenförbrukare av förnybar energi som inte är hushåll dock med förbehåll för att dessa verksamheter inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet.
aa)  egenförbrukare av förnybar energi: en aktiv kund eller en grupp av kunder som agerar gemensamt enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0380(COD)] som konsumerar och får lagra och sälja förnybar el som produceras inom eller i närheten av deras fastighet, t.ex. ett flerfamiljshus, ett bostadsområde, en industrianläggning en kommersiell plats, en plats för gemensamma tjänster eller inom samma slutna distributionssystem, även genom aggregatorer; för sådana egenförbrukare av förnybar energi som inte är hushåll dock med förbehåll för att dessa verksamheter inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet.
Ändring 98
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led aaa (nytt)
aaa)  lokalsamhälle som satsar på förnybar energi: ett lokalt energisamhälle enligt definitionen i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv ... [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0380(COD)], som uppfyller kraven i artikel 22.1 i detta direktiv.
Ändring 99
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led bb
bb)  egenförbrukning av förnybar energi: egenförbrukares produktion och förbrukning och, när detta är tillämpligt, lagring av förnybar el.
bb)  egenförbrukning av förnybar energi: egenförbrukares produktion och förbrukning och, när detta är tillämpligt, lagring av förnybar energi.
Ändring 100
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led cc
cc)  energiköpsavtal: ett avtal enligt vilket en juridisk person avtalar om att köpa förnybar energi direkt från en energiproducent.
cc)  avtal om köp av förnybar energi: ett avtal enligt vilket en juridisk eller fysisk person avtalar om att köpa förnybar energi direkt från en energiproducent.
Ändring 305
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led ee
ee)  avancerade biobränslen: biobränslen som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX.
ee)  avancerade biobränslen: biobränslen som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX och från biomassaavfall och restbiomassa som inte kommer från livsmedels- eller fodergrödor, om sådan biomassa uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 26.
Ändring 103
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led ff
ff)  avfallsbaserade fossila bränslen: flytande och gasformiga bränslen som produceras från avfallsflöden av icke-förnybart ursprung, inklusive gaser från avfallshantering och avgaser.
utgår
Ändring 104
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led ffa (nytt)
ffa)  återvunna kolbaserade bränslen: flytande och gasformiga bränslen som produceras från oundvikliga avfallsflöden av icke-förnybart ursprung, inklusive gaser från avfallshantering och avgaser, och som leder till avsevärt minskade växthusgasutsläpp under hela sin livscykel. Om de produceras från avfallsflöden från fast avfall ska endast sådant avfall som inte går att återanvända eller som inte kan återvinnas mekaniskt användas, och avfallshierarkin ska följas fullt ut som fastställts i direktiv 2008/98/EG. Om de produceras från gasformiga processutsläpp måste dessa utsläpp vara en oundviklig och oavsiktlig konsekvens av tillverkningsprocessen. Andelen gasformigt avfall som används vid produktionen av dessa återvunna kolbaserade bränslen får inte tillgodoräknas inom ramen för andra utsläppsminskningssystem, såsom EU:s utsläppshandelssystem.
Ändring 105
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led jj
jj)  skördetillstånd: en officiell handling som ger rätt att skörda skogsbiomassan.
jj)  skördetillstånd: ett rättsligt tillstånd eller en liknande rätt i nationell och/eller regional lagstiftning att skörda skogsbiomassan.
Ändring 106
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led mm
mm)  skogsbruksföretag: ett eller flera skogsskiften och annan trädbevuxen mark som utgör en enda enhet ur skötsel- eller användningssynpunkt.
mm)  försörjningsbas: den geografiska region där råvaran i form av biomassa har sitt ursprung.
Ändring 107
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2 – led nn
nn)  bioavfall: biologiskt nedbrytbart trädgårds- och parkavfall, livsmedels- och köksavfall från hushåll, restauranger, catering och detaljhandelslokaler och jämförbart avfall från livsmedelsindustrin.
nn)  bioavfall: biologiskt avfall enligt definitionen i artikel 3.4 i direktiv 2008/98/EG.
Ändring 108
Förslag till direktiv
Artikel 3 – rubriken
Unionens bindande övergripande mål för 2030
Unionens bindande övergripande mål och nationella mål för 2030
Ändring 109
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 27 %.
1.  Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att andelen energi från förnybara energikällor i unionens slutliga energianvändning (brutto) år 2030 är minst 35 %.
Ändring 306
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1a (ny)
1a.   Varje medlemsstat ska se till att andelen energi från förnybara källor inom alla transportslag år 2030 uppgår till minst 12 % av den slutliga energianvändningen inom landets transportsektor. För att uppnå målet om 12 % energi från förnybara källor i den slutliga energianvändningen ska medlemsstaterna med verkan från och med den 1 januari 2021 ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från förnybara källor enligt artikel 25.
För att kunna räknas in i detta mål ska de minskade växthusgasutsläppen till följd av användning av biodrivmedel och biogas uppfylla kriterierna i artikel 26.7 vid en jämförelse med fossila bränslen i enlighet med metoden i artikel 28.1.
Om bidraget från biodrivmedel som produceras från livsmedels- och fodergrödor i en medlemsstat understiger 2 % och därför inte räcker för att täcka skillnaden mellan bränsleleverantörernas skyldighet och målet om 12 % för transporter, får den medlemsstaten anpassa sitt gränsvärde enligt artikel 7.1 med högst 2 %.
Ändring 111
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2
2.  Medlemsstaternas respektive bidrag till detta övergripande mål för 2030 ska fastställas och meddelas kommissionen inom ramen för deras integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artiklarna 3–5 och 9–11 i förordning [styrning].
2.  Medlemsstaterna ska fastställa mål för att uppnå detta övergripande mål för 2030 inom ramen för sina integrerade nationella energi- och klimatplaner i enlighet med artiklarna 3–5 och 9–13 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen 2016/0375(COD)]. Om kommissionen vid utvärderingen av de slutliga integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen 2016/0375(COD)] konstaterar att medlemsstaternas mål är otillräckliga för att unionens bindande övergripande mål ska uppnås, ska medlemsstater som har ett lägre mål än vad som föranleds av tillämpningen av formeln i bilaga Ia höja sitt mål i motsvarande mån.
Om en medlemsstat på grund av vederbörligen motiverade exceptionella omständigheter inte är på väg att uppnå sitt mål får medlemsstaten avvika från målet med högst 10 % och underrätta kommissionen om detta senast 2025. Om detta skulle äventyra uppnåendet av unionens bindande övergripande mål ska kommissionen och medlemsstaterna vidta korrigerande åtgärder av det slag som avses i artikel 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen 2016/0375(COD)] för att verkningsfullt avhjälpa bristen.
Ändring 321
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 2a (ny)
2a.   Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella strategier, också stödsystemen, utformas i överensstämmelse med avfallshierarkin, enligt vad som anges i artikel 4 i direktiv 2008/98/EG, och att det inte uppstår några större snedvridningar av marknaderna för (bi)produkter, avfall och restprodukter. Av omsorg om detta ska medlemsstaterna regelbundet se över sina nationella strategier och motivera alla avvikelser i de rapporter som krävs enligt artikel 18 c i Europaparlamentets och rådets förordning [om styrningen av energiunionen 2016/0375(COD)].
Ändring 113
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 4
4.  Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi.
4.  Kommissionen ska stödja medlemsstaternas höga ambitionsnivå genom en ram som skapar gynnsamma förutsättningar för ökad användning av unionsmedel, i synnerhet finansieringsinstrument, särskilt för att minska kostnaden för kapital för projekt för förnybar energi och stödja sådana projekt med en gränsöverskridande dimension.
Ändring 114
Förslag till direktiv
Artikel 4 – rubriken
Ekonomiskt stöd till el från förnybara energikällor
Stöd till energi från förnybara energikällor
Ändring 322/rev
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1
1.  Inom ramen för reglerna om statligt stöd får medlemsstaterna tillämpa stödsystem för att nå det unionsmål som anges i artikel 3.1. Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara utformade så att man undviker onödig snedvridning av elmarknaden och säkerställer att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella nätbegränsningar.
1.  Medlemsstaterna får, i enlighet med artikel 195 i EUF-fördraget och om inte annat följer av artiklarna 107 och 108 i det fördraget, tillämpa stödsystem för att nå eller överträffa det unionsmål och de nationella mål som anges i artikel 3. För att råvarumarknaderna inte ska snedvridas i onödan bör stödsystemen för förnybar energi från biomassa utformas så, att de inte uppmuntrar till olämplig användning av biomassa primärt för energiproduktion, om det går att använda den för industrins behov eller som material och detta skapar ökat mervärde, varvid man vid utformningen också skulle kunna prioritera användningen av avfall och restprodukter. Medlemsstaterna bör beakta vilket utbud av hållbar biomassa som finns att tillgå.
Stödsystem för el från förnybara energikällor ska vara marknadsbaserade så att elmarknaden inte snedvrids, och de ska säkerställa att producenter tar hänsyn till tillgång och efterfrågan på el samt eventuella kostnader för systemintegration eller nätbegränsningar.
Ändring 116
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna kan tillämpa teknikneutrala eller teknikspecifika stödsystem. Teknikspecifika stödsystem kan användas särskilt av en eller flera av nedannämnda orsaker:
a)  Den långsiktiga potentialen hos en viss teknik.
b)  Behovet av teknisk eller regional diversifiering av energimixen.
c)  Effektiv systemplanering och nätanslutning.
d)  Nätbegränsningar och nätstabilitet.
e)  Miljöbetingade begränsningar.
Ändring 117
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 2
2.  Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det integrerar el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter.
2.  Stöd till el från förnybara energikällor ska utformas så att det maximerar integrationen av el från förnybara energikällor på elmarknaden och säkerställer att producenter av förnybar energi svarar på marknadens prissignaler och maximerar sina marknadsintäkter, samtidigt som förnybara energikällor får ersättning för marknadssnedvridningar.
Medlemsstaterna får föreskriva undantag för småskaliga anläggningar på mindre än 500 kW och för demonstrationsprojekt. För el från vindkraft ska tröskelvärdet dock vara 3 MW installerad elproduktionskapacitet eller 3 produktionsenheter.
Utan hinder av de ovannämnda tröskelvärdena i andra stycket får medlemsstaterna, med hjälp av andra mekanismer och förfaranden, stödja lokalsamhällen som satsar på förnybar energi.
Ändring 118
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Om stödet ges genom ett anbudsförfarande ska kraven i punkt 3a gälla om inte stödet är avsett för småskaliga anläggningar på mindre än 1 MW, och inte heller för vindkraftsprojekt med högst 6 produktionsenheter eller 6 MW eller för demonstrationsprojekt.
Ändring 119
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3a (ny)
3a.  Om stöd till förnybar energi beviljas genom anbudsförfaranden ska medlemsstaterna, för att säkerställa en hög förverkligandegrad för projekten:
a)  fastställa och offentliggöra icke-diskriminerande och öppna kriterier för förhandsurval och bestämmelser om projektets leveransperiod,
b)  samråda med berörda parter för att se över förslaget till kravspecifikationer,
c)  offentliggöra information om tidigare anbudsförfaranden, inbegripet projektens förverkligandegrad.
Ändring 120
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3b (ny)
3b.  Medlemsstaterna ska offentliggöra en långsiktig plan för de förväntade anslagen till stöd, varvid planen ska omfatta åtminstone de fem följande åren och innehålla en vägledande tidsplan, vid behov även med uppgifter om hur ofta anbudsförfaranden kommer att genomföras, samt om kapaciteten, budgeten eller det högsta stödbelopp som förväntas anslås per enhet samt stödberättigad teknik.
Ändring 121
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3c (ny)
3c.  Medlemsstaterna ska beakta särdragen hos lokalsamhällen som satsar på förnybar energi samt hos egenförbrukare när de utformar stödsystem, för att de ovannämnda ska kunna konkurrera på lika villkor.
Ändring 122
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3d (ny)
3d.  För att öka produktionen av energi från förnybara källor i de yttersta randområdena och på små öar får medlemsstaterna anpassa det ekonomiska stödet till projekt i dessa regioner för att beakta produktionskostnaderna till följd av deras särdrag i form av isolering och beroende av omvärlden.
Ändring 123
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska utvärdera effektiviteten i sitt stöd till el från förnybara energikällor åtminstone vart fjärde år. Beslut om fortsättning eller förlängning av stöd och utformningen av nytt stöd ska grunda sig på resultaten av utvärderingarna.
4.  Medlemsstaterna ska utvärdera effektiviteten i sitt stöd till el från förnybara energikällor och de fördelningsmässiga konsekvenserna för olika konsumentgrupper, liksom också för den industriella konkurrenskraften, åtminstone vart fjärde år.
Vid utvärderingen ska hänsyn tas till vilka konsekvenser som eventuella ändringar av stödsystemen skulle kunna få för investeringar. Medlemsstaterna ska ta med denna utvärdering i sina nationella energi- och klimatplaner och uppdateringarna av dessa planer i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Långtidsplaneringen av besluten om stöd och utformningen av nytt stöd ska grunda sig på resultaten av utvärderingarna, med beaktande av hur effektiva besluten på det hela taget är för uppnåendet av målen för förnybar energi och andra mål såsom rimliga prisnivåer och energisamhällens utveckling, samt av de fördelningsmässiga konsekvenserna för olika konsumentgrupper, liksom också för den industriella konkurrenskraften.
Ändring 124
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4a (ny)
4a.  Senast den ... [2021] och vart tredje år därefter ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om resultatet av stöd som ges genom anbudsförfaranden i Europeiska unionen, och framför allt se efter om förfarandena kan föra med sig
a)  minskade kostnader,
b)  bättre teknik,
c)  hög förverkligandegrad,
d)  deltagande på icke-diskriminerande villkor från små aktörers och lokala myndigheters sida.
Ändring 125
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4b (ny)
4b.  Senast den ... [sex månader efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] ska kommissionen se över riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi 2014-2020 (2014/C 200/01) för att de allmänna principerna i artikel 4 i detta direktiv fullständigt ska tas med i dessa riktlinjer.
Ändring 126
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4c (ny)
4c.  Medlemsstaterna, ska, genom undantag från punkt 1 i denna artikel, säkerställa att det inte inrättas något stödsystem för energi från förnybara energikällor för kommunalt avfall som inte uppfyller kraven om separat insamling i direktiv 2008/98/EG.
Ändring 127
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel.
1.  Medlemsstaterna ska öppna stödet till el från förnybara energikällor för producenter i andra medlemsstater i enlighet med de villkor som anges i denna artikel. Medlemsstaterna får begränsa sitt stöd till att omfatta endast anläggningar i sådana medlemsstater med vilka de har en direkt anslutning genom sammanlänkningar.
Ändring 128
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 10 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2021 och 2025, och minst 15 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2026 och 2030, är öppet för anläggningar som är belägna i andra medlemsstater.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 8 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2021 och 2025, och minst 13 % av stödet till ny kapacitet varje år mellan 2026 och 2030, är öppet för anläggningar som är belägna i andra medlemsstater. Medlemsstaterna ska, i enlighet med artiklarna 7–13 i detta direktiv, själva få besluta i vilken mån de ska gå längre än dessa miniminivåer i sitt stöd till energi från förnybara energikällor som produceras i en annan medlemsstat.
Ändring 129
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna får begära att kommissionen undantar dem från de skyldigheter som fastställs i denna artikel, inbegripet beslutet att inte tillåta att anläggningar belägna på deras territorier deltar i stödsystem som anordnas i andra medlemsstater, av en eller flera av följande orsaker:
a)  Otillräcklig sammanlänkningskapacitet.
b)  Otillräckliga naturresurser.
c)  Skadeverkningar på energitryggheten eller på energimarknadens korrekta funktion i den medlemsstat som anhåller om undantaget.
Alla sådana undantag ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och göras till föremål för översyn senast den 31 december 2025.
Ändring 130
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 3
3.  Stödsystem får öppnas för gränsöverskridande deltagande bland annat genom öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem och gemensamma stödsystem. Tilldelningen av förnybar el som omfattas av stöd enligt öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden eller öppna certifikatsystem till medlemsstaternas respektive bidrag ska vara underkastad ett samarbetsavtal som fastställer bestämmelser för gränsöverskridande utbetalning av medel enligt principen om att energi bör räknas till godo för den medlemsstat som finansierar anläggningen.
3.  Stödsystem får öppnas för gränsöverskridande deltagande bland annat genom öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem och gemensamma stödsystem. Tilldelningen av förnybar el som omfattas av stöd enligt öppna anbudsförfaranden, gemensamma anbudsförfaranden, öppna certifikatsystem till medlemsstaternas respektive bidrag ska vara underkastad ett samarbetsavtal som fastställer bestämmelser för gränsöverskridande system, inbegripet villkor för deltagande och utbetalning av medel med beaktande av olika skatter och avgifter, enligt principen om att energi bör räknas till godo för den medlemsstat som finansierar anläggningen. Samarbetsavtalet ska syfta till att harmonisera de administrativa ramvillkoren i samarbetsländerna för att säkerställa lika villkor.
Ändring 131
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 4
4.  Kommissionen ska senast 2025 utvärdera nyttan av bestämmelserna i denna artikel för ett kostnadseffektivt införande av förnybar el i unionen. På grundval av denna utvärdering får kommissionen föreslå en höjning av de procentsatser som anges i punkt 2.
4.  Kommissionen ska bistå medlemsstaterna under hela förhandlingsprocessen och inrättandet av samarbetsavtalen genom att tillhandahålla information och analyser, inbegripet kvantitativa och kvalitativa data om samarbetets direkta och indirekta kostnader och fördelar, såväl som vägledning och teknisk sakkunskap under hela processen. För detta ändamål ska den uppmuntra till utbyte av bästa praxis och ta fram mallar för samarbetsavtal som underlättar förfarandet.
Kommissionen ska senast 2025 utvärdera nyttan av bestämmelserna i denna artikel för ett kostnadseffektivt införande av förnybar el i unionen. På grundval av denna utvärdering får kommissionen föreslå en ändring av de procentsatser som anges i punkt 2.
Ändring 132
Förslag till direktiv
Artikel 6 – stycke 1
Utan att det påverkar anpassningar som är nödvändiga för att följa reglerna om statligt stöd ska medlemsstaterna säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet och ekonomin i understödda projekt.
Medlemsstaterna ska säkerställa att nivån på, och villkoren för, det stöd som beviljas för nya eller befintliga projekt som avser förnybar energi inte ändras på ett sätt som inverkar negativt på de rättigheter som ges inom ramen för stödet, och inte heller ekonomin i understödda projekt.
Om andra regleringsinstrument ändras, och dessa ändringar påverkar understödda projekt som avser förnybar energi, ska medlemsstaterna säkerställa att ändringarna inte påverkar de understödda projektens ekonomi negativt.
Ändring 133
Förslag till direktiv
Artikel 6 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla eventuella ändringar av stödsystem sker på grundval av långsiktig planering i enlighet med artikel 4.4, tillkännages offentligt minst nio månader innan dess ikraftträdande och görs till föremål för ett insynsvänligt och inkluderande offentligt samråd. Alla större ändringar av ett befintligt stödsystem ska inbegripa en lämplig övergångsperiod innan det nya stödsystemet träder i kraft.
Om ändringar i lagstiftningen eller driften av nätet blir till avsevärd eller diskriminerande skada för ekonomin i understödda projekt ska medlemsstaterna säkerställa att dessa projekt får ersättning.
Ändring 307
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 1 – stycke 4
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, vara högst 7 % av den slutliga energianvändningen inom väg- och järnvägstransporter i den medlemsstaten. Detta gränsvärde ska sänkas till 3,8 % år 2030 i enlighet med den plan som anges i del A i bilaga X. Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och får göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning.
Vid beräkningen av en medlemsstats slutliga energianvändning (brutto) från förnybara energikällor ska bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen samt från biomassabränslen som konsumeras av transportsektorn, om dessa bränslen framställs ur livsmedels- eller fodergrödor, inte överstiga bidraget från dessa till den slutliga bruttoenergianvändningen 2017 i den medlemsstaten och högst uppgå till 7 % av den slutliga bruttoanvändningen inom väg- och järnvägstransporter.
Bidraget från biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras från palmolja ska vara 0 % från och med 2021. Medlemsstaterna får fastställa ett lägre gränsvärde och får göra åtskillnad mellan olika typer av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställs ur livsmedels- och fodergrödor, t.ex. genom att fastställa ett lägre gränsvärde för bidraget från sådana biodrivmedel producerade från oljegrödor som baseras på livsmedels- och fodergrödor, med hänsyn tagen till indirekt förändrad markanvändning och andra oavsiktliga konsekvenser från hållbarhetssynpunkt.
Ändring 136
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 2 – stycke 1
2.  Vid tillämpning av punkt 1 a ska den slutliga elanvändningen (brutto) från förnybara energikällor beräknas som mängden el producerad i en medlemsstat från förnybara energikällor, inbegripet produktionen av el från egenförbrukare av förnybar energi och energisamhällen, dock med undantag av elproduktion från pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten.
Vid tillämpning av punkt 1 a ska den slutliga elanvändningen (brutto) från förnybara energikällor beräknas som mängden el producerad i en medlemsstat från förnybara energikällor, inbegripet produktionen av el från egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, dock med undantag av elproduktion från pumpkraftverk som använder tidigare uppumpat vatten.
Ändring 137
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3 – stycke 3
Omgivningsvärmens energi som utvinns från värmepumpar ska beaktas vid tillämpning av punkt 1 b, under förutsättning att den slutliga nyttiggjorda mängden energi betydligt överskrider den mängd insatt primärenergi som krävs för att driva värmepumpen. Mängden värme som ska anses utgöra energi från förnybara energikällor enligt detta direktiv ska beräknas i enlighet med den metod som anges i bilaga VII.
Omgivningsenergi och geotermisk energi som överförs med hjälp av värmepumpar för att producera värme och kyla ska beaktas vid tillämpning av punkt 1 b, under förutsättning att den slutliga nyttiggjorda mängden energi betydligt överskrider den mängd insatt primärenergi som krävs för att driva värmepumpen. Mängden värme som ska anses utgöra energi från förnybara energikällor enligt detta direktiv ska beräknas i enlighet med den metod som anges i bilaga VII.
Ändring 138
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3 – stycke 4a (nytt)
Kommissionen har befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa metoder för beräkning av hur mycket förnybar energi som används för uppvärmning och kylning samt för fjärrvärme och fjärrkyla, samt för att se över bilaga VII om beräkningen av energi från värmepumpar.
Ändring 139
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 4 – led ba (nytt)
ba)  För uppnåendet av målet i artikel 3.1a ska bidraget från drivmedel till luftfarts- och sjöfartssektorn anses vara 2 respektive 1,2 gånger så stort som sitt energiinnehåll och bidraget av el från förnybara energikällor till vägfordon anses vara 2,5 gånger så stort som sitt energiinnehåll.
Ändring 140 och 308
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 5 – stycke 2
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX, för att lägga till råvaror men inte avföra dem. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX. Varje delegerad akt ska grundas på en analys av den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen, med vederbörlig hänsyn tagen till principerna i fråga om den cirkulära ekonomin och den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, i enlighet med unionens hållbarhetskriterier, och med stöd för slutsatsen att råvarorna i fråga inte skapar någon ytterligare efterfrågan på mark och främjar användningen av avfall och restprodukter, samtidigt som man undviker en betydande snedvridande effekt på marknaderna för (bi)produkter, avfall eller restprodukter, vilket medför en avsevärd minskning av utsläppen av växthusgaser jämfört med fossila bränslen baserat på en livscykelanalys av utsläppen och inte medför någon risk för negativa effekter på miljön och den biologiska mångfalden.
Ändring 309
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3
Vartannat år ska kommissionen göra en utvärdering av förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX för att lägga till råvaror i linje med de principer som anges i denna punkt. Den första utvärderingen ska genomföras senast 6 månader efter [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, delarna A och B för att lägga till råvaror, men inte för att avföra dem.
Vartannat år ska kommissionen göra en utvärdering av förteckningen över råvaror i delarna A och B i bilaga IX för att lägga till råvaror i linje med de principer som anges i denna punkt. Den första utvärderingen ska genomföras senast sex månader efter [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv]. Vid behov ska kommissionen anta delegerade akter i syfte att ändra förteckningen över råvaror i bilaga IX, delarna A och B för att lägga till råvaror. Kommissionen ska göra en särskild utvärdering 2025 för att stryka råvaror från bilaga IX, och en eventuell delegerad akt till följd av detta ska antas inom ett år efter den utvärderingen.
Ändring 310
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 5 – stycke 3a (nytt)
Råvaror ska strykas från bilaga IX endast efter ett offentligt samråd och i enlighet med principerna om det ekonomiska stödets stabilitet enligt artikel 6. När råvaror stryks ska, utan att det påverkar artikel 26, befintliga anläggningar som producerar biodrivmedel från sådana råvaror få betrakta sådan energi som förnybar och räkna med den i bränsleleverantörernas skyldighet enligt artikel 25 upp till, men inte över, sina historiska produktionsnivåer.
Ändring 143
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 5a (ny)
5a.  När medlemsstaterna fastställer sin politik för att främja produktion av bränslen från råvaror som ingår i förteckningen i bilaga IX till detta direktiv, ska de ta vederbörlig hänsyn till den avfallshierarki som fastställs i direktiv 2008/98/EG, inklusive dess bestämmelser om ett livscykelstänkande vad avser den allmänna påverkan av generering och hantering av olika avfallsflöden.
Ändring 144
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 5a (ny)
5a.  Kommissionen ska underlätta inrättandet av gemensamma projekt mellan medlemsstater, särskilt genom riktat tekniskt stöd och projektutvecklingsstöd.
Ändring 145
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 1
1.  En eller flera medlemsstater får samarbeta med ett eller flera tredjeländer om alla typer av gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara energikällor. Detta samarbete får inbegripa privata aktörer.
1.  En eller flera medlemsstater får samarbeta med ett eller flera tredjeländer om alla typer av gemensamma projekt som rör elproduktion från förnybara energikällor. Detta samarbete får inbegripa privata aktörer, och det ska ske i full överensstämmelse med internationell rätt.
Ändring 146
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca)  Elen har producerats i enlighet med internationell rätt, med särskilt fokus på människorättslagstiftning.
Ändring 147
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 3 – led e
e)  Ansökan gäller ett gemensamt projekt som uppfyller kriterierna i punkt 2 b och c och som kommer att använda gränsöverföringsförbindelsen, efter att den tagits i drift, och en mängd el som inte överstiger den mängd som kommer att exporteras till unionen efter det att gränsöverföringsförbindelsen tagits i drift.
e)  Ansökan gäller ett gemensamt projekt som uppfyller kriterierna i punkt 2 b, c och ca och som kommer att använda gränsöverföringsförbindelsen, efter att den tagits i drift, och en mängd el som inte överstiger den mängd som kommer att exporteras till unionen efter det att gränsöverföringsförbindelsen tagits i drift.
Ändring 148
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 5 – led d
d)  innehålla en skriftlig bekräftelse beträffande b och c från det tredjeland inom vars territorium anläggningen ska tas i drift och andelen eller mängden el som produceras av den anläggning som kommer att användas inom det tredje landet.
d)  innehålla en skriftlig bekräftelse beträffande punkt 2 b, c och ca ifrån det tredjeland inom vars territorium anläggningen ska tas i drift och andelen eller mängden el som produceras av den anläggning som kommer att användas inom det tredje landet.
Ändring 149
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska underlätta inrättandet av gemensamma stödsystem mellan medlemsstater, särskilt genom förmedling av riktlinjer och bästa praxis.
Ändring 150
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 1 – stycke 1
1.  Medlemsstaterna ska se till att de nationella reglerna för godkännande, certifiering och licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande nätinfrastruktur för transmission och distribution, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel eller andra energiprodukter, är proportionella och nödvändiga.
Medlemsstaterna ska se till att de nationella regler för godkännande, certifiering och licensiering som gäller för anläggningar med tillhörande överförings- och distributionsnät, som producerar el, värme eller kyla från förnybara energikällor och för omvandlingen av biomassa till biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen eller andra energiprodukter, samt till förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, är proportionella och nödvändiga, och följer principen om ”energieffektivitet först”.
Ändring 151
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 1 – stycke 2 – led a
a)  att administrativa förfaranden förenklas så långt det är möjligt och genomförs på lämplig administrativ nivå,
a)  att administrativa förfaranden förenklas så långt det är möjligt och genomförs på lämplig administrativ nivå och att förutsägbara tidsramar för utfärdandet av de tillstånd och licenser som krävs fastställs,
Ändring 152
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 1 – stycke 2 – led d
d)  att förenklade och mindre arbetskrävande godkännandeförfaranden, också i form av enkel anmälan om detta är tillåtet enligt gällande regelverk, fastställs för decentraliserade enheter för produktion av energi från förnybara energikällor.
d)  att förenklade och mindre arbetskrävande godkännandeförfaranden, också i form av enkel anmälan, fastställs för mindre projekt och för decentraliserade enheter för produktion och lagring av energi från förnybara energikällor samt för egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi.
Ändring 153
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att investerare har tillräcklig förutsägbarhet när det gäller det planerade stödet för energi från förnybara källor. I detta syfte ska medlemsstaterna utarbeta och offentliggöra en långsiktig plan med avseende på förväntade anslag för stöd som omfattar åtminstone de tre följande åren och för varje system ange en preliminär tidsplan, kapacitet, budget som förväntas avsättas samt ett samråd med berörda parter om stödets utformning.
utgår
Ändring 154
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå tar med bestämmelser för integrering och utbyggnad av förnybar energi och användningen av värme och kyla från oundvikligt avfall vid planering, utformning, byggande och renovering av stadsinfrastruktur, industri- eller bostadsområden och energiinfrastruktur, inbegripet nät för el, fjärrvärme och fjärrkyla, naturgas och alternativa bränslen.
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå tar med bestämmelser, dels för integrering och utbyggnad av förnybar energi, där det också ingår tidiga bedömningar av samhällsplanering, behov och lämplighet med beaktande av principen om ”energieffektivitet först” samt av utbud och efterfrågan, tillsammans med särskilda bestämmelser för egenförbrukning av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, dels för användningen av värme och kyla från oundvikligt avfall vid planering, utformning, byggande och renovering av stadsinfrastruktur, industri-, affärs- eller bostadsområden och energiinfrastruktur, inbegripet nät för el, fjärrvärme och fjärrkyla, naturgas och alternativa bränslen. Medlemsstaterna ska särskilt uppmuntra lokala och regionala administrativa organ att ta med uppvärmning och kylning från förnybara energikällor i planeringen av stadsinfrastrukturen, när så är lämpligt.
Ändring 155
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 5 – stycke 2
Vid fastställandet av sådana regler eller i sina stödsystem får medlemsstaterna beakta nationella åtgärder till förmån för avsevärt ökad energieffektivitet och med anknytning till kraftvärme och till passiva byggnader eller byggnader med lågt eller inget behov av energitillförsel.
Vid fastställandet av sådana regler eller i sina stödsystem får medlemsstaterna beakta nationella åtgärder till förmån för avsevärt ökad egenförbrukning av förnybar energi, lokal energilagring, energieffektivitet och med anknytning till kraftvärme och till passiva byggnader eller byggnader med lågt eller inget behov av energitillförsel.
Ändring 156
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 5 – stycke 3
I sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska medlemsstaterna kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar, på ett sätt som beaktar resultaten av den kostnadsoptimeringsberäkning som utförts i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2010/31/EU. Medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås, bland annat med hjälp av en avsevärd andel förnybara energikällor.
I sina byggregler och byggnormer eller på andra sätt som har motsvarande verkan ska medlemsstaterna kräva att miniminivåer av energi från förnybara energikällor eller av anläggningar som producerar förnybar energi används i nya byggnader och i befintliga byggnader som genomgår betydande renoveringar , på ett sätt som beaktar resultaten av den kostnadsoptimeringsberäkning som utförts i enlighet med artikel 5.2 i direktiv 2010/31/EU. Medlemsstaterna ska tillåta att dessa miniminivåer uppnås bland annat med hjälp av fjärrvärme och fjärrkyla som producerats med en avsevärd andel förnybara energikällor, även sådana som produceras genom personlig eller kollektiv egenförbrukning av förnybar energi enlighet med artikel 21, eller genom kraftvärme som baseras på förnybar energi, samt genom spillvärme och spillkyla.
Ändring 157
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska säkerställa att nya offentliga byggnader, och befintliga sådana som genomgår betydande renoveringar, på nationell, regional och lokal nivå uppfyller en exemplarisk roll när det gäller detta direktiv från och med den 1 januari 2012. Medlemsstaterna får tillåta att denna skyldighet uppfylls bland annat genom att föreskriva att taken på offentliga eller blandade privata-offentliga byggnader används av tredje part för anläggningar som producerar energi från förnybara energikällor.
6.  Medlemsstaterna ska säkerställa att nya offentliga byggnader, och befintliga sådana som genomgår betydande renoveringar, på nationell, regional och lokal nivå uppfyller en exemplarisk roll när det gäller detta direktiv från och med den 1 januari 2012. Medlemsstaterna får tillåta att denna skyldighet uppfylls bland annat genom att normerna för nära-nollenergibyggnader följs, enligt kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv [om byggnaders energiprestanda, 2016/0381(COD)], eller genom att föreskriva att taken på offentliga eller blandade privata-offentliga byggnader används av tredje part för anläggningar som producerar energi från förnybara energikällor.
Ändring 158
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 7
7.  Medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor och system som ger betydande sänkningar av energianvändningen. För att öka användningen av sådana system och sådan utrustning ska medlemsstaterna använda energi- eller miljömärkning eller andra lämpliga certifikat eller standarder utvecklade nationellt eller på unionsnivå, där sådana finns.
7.  Medlemsstaterna ska i sina byggregler och byggnormer främja användningen av värme- och kylsystem som drivs med energi från förnybara energikällor och system som ger betydande sänkningar av energianvändningen. Medlemsstaterna ska därför använda energi- eller miljömärkning eller andra lämpliga certifikat eller standarder utvecklade nationellt eller på unionsnivå, där sådana finns, och säkerställa att lämplig information och rådgivning ges om förnybara, mycket energieffektiva alternativ såväl som om vilka eventuella finansieringsinstrument och stimulansåtgärder som finns tillgängliga vid systembyte, för att främja ett ökat utbyte av gamla värmesystem, jämte framsteg med omställningen till lösningar som baseras på förnybar energi, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv ... [om byggnaders energiprestanda, 2016/0381(COD)].
Ändring 159
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 8
8.  Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor och användningen av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen.
8.  Medlemsstaterna ska göra en bedömning av sin potential vad gäller förnybara energikällor och användningen av spillvärme och spillkyla för uppvärmning och kylning. Vid bedömningen ska man särskilt överväga, dels en rumsanalys av områden där införandet lämpligen kan ske med låg ekologisk risk, dels potentialen för småskaliga hushållsprojekt. Denna bedömning ska ingå i den andra övergripande bedömning som krävs enligt artikel 14.1 i direktiv 2012/27/EU, för första gången den 31 december 2020 och därefter i uppdateringarna av den övergripande bedömningen.
Ändring 160
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 8a (ny)
8a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter på nationell, regional och lokal nivå i sina rörlighets- och transportplaner tar med bestämmelser om integration och ibruktagande av transportslag som använder förnybar energi.
Ändring 161
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 9
9.  Medlemsstaterna ska undanröja administrativa hinder för företagens långfristiga energiköpsavtal i syfte att finansiera förnybar energi och underlätta spridningen av den.
9.  Medlemsstaterna ska göra en bedömning av vilka lagstiftningshinder och administrativa hinder och vilken potential som finns inom deras territorier för företagens långfristiga avtal om köp av förnybar energi i syfte att finansiera förnybar energi och underlätta spridningen av den, varvid de ska säkerställa att dessa avtal inte belastas av oskäliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsbaserade. Om ett sådant avtal om köp av förnybar energi ingås ska motsvarande antal ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras på företagskundens vägnar. Denna stödjande ram ska utgöra en del av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Ändring 162
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 2
2.  Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och fatta ett rättsligt bindande beslut i slutet av processen.
2.  Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska vägleda sökanden genom ansökningsprocessen på ett transparent sätt, förse sökanden med all nödvändig information, samordna och vid behov involvera andra myndigheter och fatta ett rättsligt bindande beslut i slutet av processen. De sökande bör kunna lämna in alla relevanta handlingar i digital form.
Ändring 163
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 3
3.  Den gemensamma administrativa kontaktpunkten ska, i samarbete med systemansvariga för överförings- och distributionssystem, offentliggöra en handbok om förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt och projekt som avser egenförbrukare.
3.  För att göra det lättare att få tag på den relevanta informationen ska den gemensamma administrativa kontaktpunkten, i samarbete med systemansvariga för överförings- och distributionssystem, inrätta en gemensam informationsplattform på internet med förklaring av förfaranden för projektutvecklare på området förnybar energi, även för småskaliga projekt, projekt som avser egenförbrukare av förnybar energi samt projekt som avser lokalsamhällen som satsar på förnybar energi. Om medlemsstaten bestämmer sig för att ha flera gemensamma administrativa kontaktpunkter ska informationsplattformen dirigera den sökande till den kontaktpunkt som är relevant för dennes ansökan.
Ändring 164
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 4
4.  Det tillståndsförfarande som avses i punkt 1 får inte överskrida en period på tre år, utom i de fall som anges i artiklarna 16.5 och 17.
4.  Det tillståndsförfarande som avses i punkt 1 får inte överskrida en period på tre år, utom i de fall som anges i artiklarna 16.4a, 16.5 och 17.
Ändring 165
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 4a (ny)
4a.  För anläggningar med en elproduktionskapacitet på mellan 50 kW och 1 MW får tillståndsförfarandet inte överskrida en period på ett år. I vederbörligen motiverade undantagsfall kan denna tidsgräns förlängas med ytterligare tre månader.
De tidsperioder som avses i punkterna 4 och 4a ska gälla utan hinder av överklaganden till domstol och andra rättsmedel och får förlängas med högst den tid som förfarandena med överklaganden och andra rättsmedel varar.
Medlemsstaterna ska säkerställa att de sökande kan anlita en mekanism för tvistlösning utanför domstol eller enkla och lättillgängliga rättsliga förfaranden för lösning av tvister om tillståndsförfaranden och utfärdande av tillstånd att bygga och driva anläggningar för produktion av förnybar energi.
Ändring 166
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten.
5.  Medlemsstaterna ska underlätta uppgraderingen av befintliga anläggningar för förnybar energi bl.a. genom att säkerställa ett förenklat och snabbt tillståndsförfarande, som inte får överstiga ett år från och med den dag då begäran om uppgradering lämnas in till den gemensamma administrativa kontaktpunkten. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.4 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0379(COD)] ska medlemsstaterna säkerställa att uppgraderade projekt behåller rätten till nättillträde och nätanslutning, åtminstone i de fall där kapaciteten är oförändrad.
Ändring 354
Förslag till direktiv
Artikel 16 – punkt 5a (ny)
5a.   Medlemsstaterna ska genom sina tillståndsförfaranden eller koncessionsförfaranden säkerställa att 90 % av tankställena längs vägarna i det stomnät som inrättats genom förordning (EU) nr 1315/2013 senast den 31 december 2022 är utrustade med allmänt tillgängliga snabbladdningsstationer för elfordon. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att utvidga omfattningen av denna punkt till att gälla bränslen som omfattas av artikel 25.
Ändring 167
Förslag till direktiv
Artikel 17 – punkt 1
1.  Demonstrationsprojekt och anläggningar med en elproduktionskapacitet på mindre än 50 kW ska tillåtas att ansluta sig till nätet efter en anmälan till den systemansvarige för distributionssystemet.
1.  Demonstrationsprojekt och anläggningar med en elproduktionskapacitet på mindre än 50 kW ska tillåtas att ansluta sig till nätet efter en anmälan till den systemansvarige för distributionssystemet.
Genom undantag från första stycket får den systemansvarige för distributionssystemet i motiverade fall besluta att en enkel anmälan inte ska tillåtas för projekt och anläggningar med en kapacitet på mellan 10,8 kW och 50kW, eller föreslå en alternativ lösning. Detta ska i så fall göras inom två veckor efter anmälan och den sökande får då begära anslutning med stöd av standardförfarandena. Om den systemansvarige för distributionssystemet inte inom ovan utsatt tid avslår ansökan får anläggningen anslutas.
Ändring 168
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information om stödåtgärder finns tillgänglig för alla relevanta aktörer, såsom konsumenter, byggare installatörer, arkitekter och leverantörer av värme-, kyl- och elutrustning och -system och fordon som kan drivas med energi från förnybara energikällor.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information om stödåtgärder finns tillgänglig för alla relevanta aktörer, såsom konsumenter, i synnerhet utsatta låginkomstkonsumenter, egenförbrukare av förnybar energi och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, byggare, installatörer, arkitekter och leverantörer av värme-, kyl- och elutrustning och -system och fordon som kan drivas med energi från förnybara energikällor.
Ändring 169
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det ges information om hur intelligenta transportsystem och uppkopplade fordon bidrar till trafiksäkerheten, minskningen av trafikstockningar och bränsleeffektiviteten.
Ändring 170
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska, med deltagande av lokala och regionala myndigheter, utveckla lämpliga program för information, ökad medvetenhet, vägledning eller utbildning för att informera medborgarna om fördelarna med att utveckla och använda energi från förnybara energikällor samt de praktiska detaljerna kring detta.
6.  Medlemsstaterna ska, med deltagande av lokala och regionala myndigheter, utveckla lämpliga program för information, ökad medvetenhet, vägledning eller utbildning för att informera medborgarna om hur de kan utöva sina rättigheter som aktiva kunder, samt om fördelarna med att utveckla och använda energi från förnybara energikällor samt de praktiska detaljerna kring detta , även med därtill hörande tekniska och ekonomiska aspekter, inklusive då användningen sker genom egenförbrukning eller inom ramen för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, liksom om fördelarna med samarbetsmekanismer mellan medlemsstaterna och olika former av gränsöverskridande samarbete.
Ändring 171
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 2 – stycke 3
Medlemsstaterna ska säkerställa att inga ursprungsgarantier utfärdas till en producent som erhåller ekonomiskt stöd från ett stödsystem för samma energiproduktion från förnybara energikällor. Medlemsstaterna ska utfärda sådana ursprungsgarantier och föra över dem till marknaden genom att auktionera ut dem. Intäkterna från utauktioneringen ska användas till att kompensera för kostnaderna för stödet till förnybar energi.
När det gäller nya energianläggningar som det fattats beslut om efter den ... [dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska medlemsstaterna säkerställa att inga ursprungsgarantier utfärdas till en producent som erhåller ekonomiskt stöd från ett stödsystem för samma energiproduktion från förnybara energikällor, ifall detta skulle leda till dubbla ersättningar.
Det ska presumeras att inga dubbla ersättningar föreligger då
a)  det ekonomiska stödet beviljas genom ett anbudsförfarande, eller ett miljöcertifieringssystem med omsättningsbara certifikat,
b)  marknadsvärdet på ursprungsgarantierna ur administrativ synvinkel räknas in i nivån av ekonomiskt stöd, eller
c)  ursprungsgarantierna inte utfärdas direkt till producenten, utan till en leverantör eller konsument som köper den förnybara energin antingen i ett konkurrensutsatt förfarande eller med stöd av ett långsiktigt avtal om företags köp av förnybar energi.
I andra fall än de som beskrivits i fjärde stycket ska medlemsstaterna utfärda ursprungsgarantierna av statistiska skäl och omedelbart annullera dem.
Ändring 172
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 7 – stycke 1 – led aa (nytt)
aa)  huruvida den energikälla som energin producerades från uppfyller de hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp som avses i artikel 26.
Ändring 173
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 7 – stycke 1 – led b –led ii
ii)  gas, eller
ii)  gas, inklusive vätgas, eller
Ändring 174
Förslag till direktiv
Artikel 19 – punkt 8
8.  När en elleverantör ska styrka hur stor andel eller mängd energi från förnybara energikällor som ingår i dennes energimix vid tillämpningen av artikel 3 i direktiv 2009/72/EG ska leverantören göra detta genom ursprungsgarantier. På samma sätt ska ursprungsgarantier som skapas enligt artikel 14.10 i direktiv 2012/27/EU användas som underlag för eventuella krav på att påvisa mängden el som produceras från högeffektiv kraftvärme. Medlemsstaterna ska säkerställa att överföringsförluster beaktas fullt ut när ursprungsgarantier används för att påvisa användningen av förnybar energi eller el från högeffektiv kraftvärme.
8.  När en elleverantör ska styrka hur stor andel eller mängd energi från förnybara energikällor som ingår i dennes energimix vid tillämpningen av artikel 3 i direktiv 2009/72/EG ska leverantören göra detta genom ursprungsgarantier. På samma sätt ska ursprungsgarantier som skapas enligt artikel 14.10 i direktiv 2012/27/EU användas som underlag för eventuella krav på att påvisa mängden el som produceras från högeffektiv kraftvärme. Enligt punkt 2 ska det för el som produceras från högeffektiv kraftvärme med hjälp av förnybara energikällor utfärdas en enda ursprungsgaranti där bägge dessa egenskaper hos elproduktionen anges. Medlemsstaterna ska säkerställa att överföringsförluster beaktas fullt ut när ursprungsgarantier används för att påvisa användningen av förnybar energi eller el från högeffektiv kraftvärme.
Ändring 175
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 1
1.  I relevanta fall ska medlemsstaterna göra en bedömning av behovet av en utbyggnad av nuvarande infrastrukturer inom gasnäten för att underlätta integreringen av gas från förnybara energikällor.
1.  I relevanta fall ska medlemsstaterna göra en bedömning av behovet av en utbyggnad av nuvarande infrastrukturer inom gasnäten för att underlätta integreringen av gas från förnybara energikällor. Systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska ha ansvaret för att garantera en störningsfri drift av gasnätets infrastruktur, inbegripet underhåll och regelbunden rengöring av detta.
Ändring 176
Förslag till direktiv
Artikel 20 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till förordning [styrning] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för biomassa, solenergi och geotermisk energi.
3.  Medlemsstaterna ska i relevanta fall och i enlighet med sin bedömning som ingår i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)] om nödvändigheten av att bygga ny infrastruktur för fjärrvärme och fjärrkyla som produceras från förnybara energikällor för att uppnå det unionsmål som avses i artikel 3.1 i detta direktiv, vidta åtgärder för att utveckla en fjärrvärmeinfrastruktur som lämpar sig för utvecklingen av produktion av värme och kyla i stora anläggningar för hållbar biomassa, omgivningsvärme från stora värmepumpar, solenergi och geotermisk energi samt överskottsvärme från industrier och andra källor.
Ändring 177
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi, enskilt eller genom aggregatorer,
Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunder har rätt att bli egenförbrukare av förnybar energi. Med tanke på detta ska de säkerställa att sådana egenförbrukare, enskilt eller genom aggregatorer,
Ändring 178
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led a
a)  är berättigade att utnyttja och, bl.a. genom energiköpsavtal, sälja sin överskottsproduktion av förnybar el utan att omfattas av oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade,
a)  är berättigade att utnyttja och, bl.a. genom energiköpsavtal och arrangemang för person-till-person-handel, sälja sin överskottsproduktion av förnybar el utan att omfattas av diskriminerande eller oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade,
Ändring 179
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led aa (nytt)
aa)  inom egna fastigheter avgifts- och skattefritt får förbruka sin egenproducerade förnybara el,
Ändring 180
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led ab (nytt)
ab)  får installera och driva ellagringssystem kombinerade med anläggningar som genererar förnybar el för egenförbrukning, utan att beläggas med några avgifter, inbegripet skatt och dubbla nätavgifter för lagrad el, som kvarblir inom deras fastigheter,
Ändring 181
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led c
c)  inte betraktas som energileverantörer enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning avseende förnybar el som de matar in i nätet som inte överstiger 10 MWh för hushåll och 500 MWh för juridiska personer årligen, och
c)  inte betraktas som energileverantörer enligt unionslagstiftning eller nationell lagstiftning avseende förnybar el som de matar in i nätet som inte överstiger 10 MWh för hushåll och 500 MWh för juridiska personer, utan att det påverkar de förfaranden som inrättats för att systemansvariga för distributionssystem ska övervaka och godkänna nätanslutning av deras produktionskapacitet, i enlighet med artiklarna 15–18.
Ändring 182
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 1 – led d
d)  får ersättning för egenproducerad förnybar el som de matar in i nätet som motsvarar marknadsvärdet på den el som matas in.
d)  får ersättning för egenproducerad förnybar el som de matar in i nätet som motsvarar minst marknadspriset, varvid hänsyn kan tas till värdet på lång sikt för nätet, miljön och samhället, i linje med kostnads-nyttoanalysen för distribuerade energiresurser enligt [artikel 59] i Europaparlamentets och rådets direktiv ... [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning), 2016/0380(COD)].
Ändring 183
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Medlemsstaterna ska säkerställa att fördelningen av kostnaderna för nätstyrning och nätutveckling blir rättvis och proportionerlig och återspeglar nyttan med egenproduktion för hela systemet, medräknat värdet på lång sikt för nätet, miljön och samhället.
Ändring 184
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi som bor i ett och samma flerfamiljshus, eller är belägna på samma kommersiella plats eller plats för gemensamma tjänster eller i samma slutna distributionssystem, gemensamt får bedriva egenförbrukning som om de vore enskilda egenförbrukare av förnybar energi. I detta fall ska det tröskelvärde som anges i punkt 1 c tillämpas på varje berörd egenförbrukare av förnybar energi.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att egenförbrukare av förnybar energi som bor i ett och samma flerfamiljshus, bostadsområde, eller är belägna på samma kommersiella plats, industriplats eller plats för gemensamma tjänster eller i samma slutna distributionssystem, gemensamt får bedriva egenförbrukning som om de vore enskilda egenförbrukare av förnybar energi. I detta fall ska det tröskelvärde som anges i punkt 1 c tillämpas på varje berörd egenförbrukare av förnybar energi.
Ändring 185
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska göra en bedömning av de befintliga hindren för och utvecklingspotentialen hos egenförbrukning på sina territorier, i syfte att upprätta en ram för att främja och underlätta utvecklingen av egenförbrukning av förnybar energi.
I den stödjande ramen ska bland annat ingå:
a)  särskilda åtgärder för att möjliggöra egenförbrukning för alla konsumenter, också de som bor i låginkomsthushåll eller utsatta hushåll, eller de som bor i subventionerade bostäder eller hyresbostäder,
b)  verktyg för att underlätta tillgången till finansiering,
c)  incitament för fastighetsägare att skapa möjligheter till egenförbrukning för hyresgäster,
d)  avveckling av alla oberättigade hinder i lagar och andra författningar för egenförbrukning av förnybar energi, även för hyresgäster.
Denna stödjande ram ska utgöra en del av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Ändring 186
Förslag till direktiv
Artikel 21 – punkt 3
3.  Egenförbrukarens anläggning får förvaltas av en tredje part i fråga om installering, drift, inbegripet mätning, samt underhåll.
3.  Om en egenförbrukare av förnybar energi samtycker till detta får egenförbrukarens anläggning ägas av en tredje part, eller också får en tredje part sköta installering, drift, inbegripet mätning, samt underhåll av den. Ifrågavarande tredje part ska inte själv anses vara en egenförbrukare av förnybar energi.
Ändring 187
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke -1 (nytt)
Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunder, särskilt hushållskunder, får delta i ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi utan att vare sig gå miste om sina rättigheter som slutkunder eller påföras oskäliga villkor eller förfaranden som skulle leda till att de inte kan eller vill delta i ett sådant samhälle, för privata företag dock med förbehåll för att deltagandet inte är deras primära kommersiella eller professionella verksamhet.
Ändring 188
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har rätt att producera, konsumera, lagra och sälja förnybar energi, bl.a. genom energiköpsavtal, utan oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade.
Medlemsstaterna ska säkerställa att lokalsamhällen som satsar på förnybar energi har rätt att producera, konsumera, lagra och sälja förnybar energi, bl.a. genom energiköpsavtal, utan diskriminerande eller oproportionerliga förfaranden och avgifter som inte är kostnadsrelaterade.
Ändring 189
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – inledningen
I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett litet eller medelstort företag eller en organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar inom produktion, distribution, lagring och leverans av energi från förnybara källor, som uppfyller minst fyra av följande kriterier:
I detta direktiv avses med ett lokalsamhälle som satsar på förnybar energi ett litet eller medelstort företag eller en organisation som drivs utan vinstsyfte, vars aktieägare eller medlemmar samarbetar inom produktion, distribution, lagring eller leverans av energi från förnybara källor.
Behandling som lokalsamhälle som satsar på förnybar energi förutsätter att minst 51 % av platserna i styrelsen eller ledningen för enheten är förbehållna lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller enskilda medborgare.
Ett lokalsamhälle av detta slag ska dessutom uppfylla minst tre av följande kriterier:
Ändring 190
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led a
a)  Aktieägarna eller medlemmarna är fysiska personer, lokala myndigheter inklusive kommuner eller små och medelstora företag som är verksamma på området förnybar energi.
a)  Aktieägarna eller medlemmarna är fysiska personer, lokala myndigheter, inbegripet kommuner, eller små och medelstora företag.
Ändring 191
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led b
b)  Minst 51 % av aktieägarna eller medlemmarna med rösträtt i enheten är fysiska personer.
b)  Minst 51 % av aktieägarna eller medlemmarna med rösträtt i enheten är fysiska personer eller offentliga organ.
Ändring 192
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led c
c)  Minst 51 % av aktierna eller vinstandelarna i enheten ägs av lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller privatpersoner som har ett direkt intresse i lokalsamhällets verksamhet och dess effekter.
c)  Minst 51 % av aktierna eller vinstandelarna i enheten ägs av lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller enskilda medborgare.
Ändring 193
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2 – led d
d)  Minst 51 % av platserna i styrelsen eller ledningen för enheten är förbehållna lokala medlemmar, dvs. företrädare för lokala offentliga och lokala privata socioekonomiska intressegrupper eller privatpersoner som har ett direkt intresse i lokalsamhällets verksamhet och dess effekter.
utgår
Ändring 194
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Medlemsstaterna ska övervaka tillämpningen av dessa kriterier och vidta åtgärder för att varken missbruk eller negativ påverkan av konkurrensen ska förekomma.
Ändring 195
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 2
2.  Utan att det påverkar reglerna för statligt stöd ska medlemsstaterna beakta särdragen i de lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när de utformar stödsystem.
2.  Medlemsstaterna ska beakta särdragen i de lokalsamhällen som satsar på förnybar energi när de utformar stödsystem, samtidigt som de säkerställer lika villkor för alla producenter av el från förnybara energikällor.
Ändring 196
Förslag till direktiv
Artikel 22 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska genomföra en bedömning av de befintliga hindren för och utvecklingspotentialen hos lokalsamhällen som satsar på förnybar energi på sina territorier i syfte att införa en stödjande ram för att främja och underlätta för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi att delta i produktion, användning, lagring och försäljning av förnybar energi.
Denna stödjande ram ska omfatta
a)  mål och särskilda åtgärder för att hjälpa offentliga myndigheter att möjliggöra utveckling av lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och att delta direkt,
b)  särskilda åtgärder för att säkerställa att alla konsumenter kan delta i lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, också de som bor i låginkomsthushåll eller utsatta hushåll, eller i subventionerade bostäder eller hyresbostäder,
c)  verktyg för att underlätta tillgången till finansiering och information,
d)  rättsligt och kapacitetsuppbyggande stöd till offentliga myndigheters arbete med att inrätta lokalsamhällen som satsar på förnybar energi,
e)  undanröjande av oberättigade rättsliga och administrativa hinder för lokalsamhällen som satsar på förnybar energi,
(f)  regler för att säkerställa att konsumenter som deltar i lokalsamhällen som satsar på förnybar energi behandlas lika och utan diskriminering, samt får ett likvärdigt konsumentskydd som de som är anslutna till distributionsnäten.
Denna stödjande ram ska ingå i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)].
Ändring 197
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 1
1.  I syfte att främja användningen av förnybar energi inom värme- och kylsektorn ska varje medlemsstat sträva efter att öka andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning med minst 1 (en) procentenhet per år, uttryckt i nationell andel av den slutliga energianvändningen och beräknat enligt den metod som anges i artikel 7.
1.  I syfte att främja användningen av förnybar energi inom värme- och kylsektorn ska varje medlemsstat sträva efter att öka andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning med minst 2 procentenheter per år, uttryckt i nationell andel av den slutliga energianvändningen och beräknat enligt den metod som anges i artikel 7. En medlemsstat som inte klarar av att uppnå denna procentuella andel ska offentligt tillkännage detta och ge kommissionen en motivering till att det gått så här. Medlemsstaterna ska prioritera bästa tillgängliga teknik.
Ändring 198
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 1a (ny)
1a.  Vid tillämpningen av punkt 1 gäller för medlemsstaterna, när de beräknar andelen förnybar energi som levereras för uppvärmning och kylning samt sina årligen erforderliga ökningar av denna andel, att de
a)  under varje enskilt år får beräkna den uppnådda ökningen som om den i stället, antingen delvis eller i sin helhet, uppnåtts under vilket eller vilka som helst av de två föregående eller två efterföljande åren inom perioden mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2030,
b)  får ta med spillvärme och spillkyla i beräkningen av den årliga ökning som avses i punkt 1, dock högst så, att det motsvarar 50 % av denna årliga ökning,
c)  ska minska ökningen till 1 procentandel per år när de fått en andel på mellan 50 % och 80 % förnybar energi samt spillvärme och spillkyla inom sektorn för uppvärmning och kylning,
d)  får fastställa en egen nivå för den årliga ökningen, och dessutom bestämma om huruvida de ska tillämpa den övre gränsen för spillvärme och spillkyla enligt led b från och med det år då deras andel för förnybar energi samt spillvärme och spillkyla inom sektorn för uppvärmning och kylning överskrider 80 %.
Ändring 199
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna får ange och offentliggöra, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, en förteckning över åtgärder och genomförande enheter, exempelvis bränsleleverantörer, som ska bidra till den ökning som anges i punkt 1.
2.  Medlemsstaterna ska ange och offentliggöra, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, en förteckning över åtgärder och genomförande enheter, exempelvis bränsleleverantörer, som ska bidra till den ökning som anges i punkt 1.
Ändring 200
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3 – inledningen
3.  Den ökning som anges i punkt 1 får genomföras genom ett eller flera av följande alternativ:
3.  Den ökning som anges i punkt 1 får genomföras bland annat genom ett eller flera av följande alternativ:
Ändring 201
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3 – led a
a)  Fysisk inblandning av förnybar energi i den energi och det bränsle som levereras för uppvärmning och kylning.
a)  Fysisk inblandning av förnybar energi eller spillvärme och spillkyla i den energi och det bränsle som levereras för uppvärmning och kylning.
Ändring 202
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3 – led b
b)  Direkta åtgärder, såsom installering av högeffektiva system för förnybar värme och kyla i byggnader eller användning av förnybar energi för industriella uppvärmnings- och kylningsprocesser.
b)  Direkta åtgärder, såsom installering av högeffektiva system för förnybar värme och kyla i byggnader eller användning av förnybar energi eller spillvärme och spillkyla för industriella uppvärmnings- och kylningsprocesser.
Ändring 203
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3 – led ca (nytt)
ca)  Andra politiska åtgärder med en likvärdig effekt i syfte att uppnå den årliga ökningen i punkt 1 eller 1a.
Ändring 204
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 3a (ny)
3a.  Vid genomförandet av de åtgärder som avses i punkterna a–d ovan ska medlemsstaterna kräva att åtgärderna får en sådan utformning att det säkerställs att alla konsumenter kan ta del av dem, särskilt konsumenter i låginkomsthushåll eller utsatta hushåll, som i annat fall kanske inte skulle ha tillräckligt med startkapital för att kunna dra nytta av dem.
Ändring 205
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 5 – led ba (nytt)
ba)  mängden spillvärme eller spillkyla som levererats för uppvärmning och kylning,
Ändring 206
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 5 – led c
c)  andelen förnybar energi av den totala mängd energi som levererats för uppvärmning och kylning, och
c)  andelen förnybar energi och/eller spillvärme eller spillkyla av den totala mängd energi som levererats för uppvärmning och kylning, och
Ändring 207
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer av fjärrvärme och fjärrkyla tillhandahåller information till slutkonsumenter om sina energiprestanda och andelen förnybar energi i sina system. Denna information ska överensstämma med de standarder som används enligt direktiv 2010/31/EU.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer av fjärrvärme och fjärrkyla tillhandahåller information till slutkonsumenter om sina energiprestanda och andelen förnybar energi i sina system. Denna information ska tillhandahållas på årsbasis eller på begäran och överensstämma med de standarder som används enligt direktiv 2010/31/EU.
Ändring 208
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska fastställa de åtgärder som är nödvändiga för att tillåta att kunder till sådana system för fjärrvärme eller fjärrkyla som inte är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU kopplar bort sig från systemet för att själva producera värme eller kyla från förnybara energikällor, eller byter till en annan leverantör av värme eller kyla vilken har tillgång till det system som avses i punkt 4.
2.  Medlemsstaterna ska fastställa de åtgärder som är nödvändiga för att tillåta att kunder till sådana system för fjärrvärme eller fjärrkyla som inte är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU, eller som, enligt sina investeringsplaner, inte kommer att bli ett sådant system inom de närmaste fem åren, kopplar bort sig från systemet för att själva producera värme eller kyla från förnybara energikällor.
Ändring 209
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna får begränsa rätten att koppla sig bort från eller byta leverantör till kunder som kan visa att den planerade alternativa lösningen för uppvärmning eller kylning leder till betydligt bättre energiprestanda. Resultatutvärderingen av den alternativa leveranslösningen kan baseras på energicertifikat enligt definitionen i direktiv 2010/31/EU.
3.  Medlemsstaterna får begränsa rätten att koppla sig bort från en leverantör till kunder som kan visa att den planerade alternativa lösningen för uppvärmning eller kylning leder till betydligt bättre energiprestanda. Resultatutvärderingen av den alternativa leveranslösningen kan baseras på energicertifikat enligt definitionen i direktiv 2010/31/EU.
Ändring 210
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska fastställa nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett icke-diskriminerande tillträde till fjärrvärme- och fjärrkylsystem för värme eller kyla som producerats med förnybara energikällor och för spillvärme eller spillkyla. Detta icke-diskriminerande tillträde ska möjliggöra direkt leverans av värme eller kyla från sådana källor till kunder som är anslutna till detta fjärrvärme- eller fjärrkylsystem av andra leverantörer än den systemansvarige för fjärrvärme- och fjärrkylsystemet.
4.  Medlemsstaterna ska fastställa nödvändiga åtgärder för att säkerställa ett icke-diskriminerande tillträde till fjärrvärme- och fjärrkylsystem för värme eller kyla som producerats med förnybara energikällor och för spillvärme eller spillkyla, baserat på icke-diskriminerande kriterier som fastställs av den behöriga myndigheter i medlemsstaten. I dessa kriterier ska det tas hänsyn till vilka ekonomiska och tekniska möjligheter till genomförande det finns för de systemansvariga för fjärrvärme- och fjärrkylsystemet, och för dess anslutna kunder.
Ändring 211
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 5
5.  En systemansvarig för ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem får vägra tillgång till leverantörer om systemet saknar nödvändig kapacitet på grund av andra leveranser av spillvärme eller spillkyla, av värme eller kyla från förnybara energikällor eller av värme eller kyla som produceras genom högeffektiv kraftvärme. Medlemsstaterna ska säkerställa att den systemansvarige för fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet, om ett sådant avslag äger rum, tillhandahåller relevant information till den behöriga myndigheten enligt punkt 9 om åtgärder som skulle vara nödvändiga för att förstärka systemet.
5.  En systemansvarig för ett fjärrvärme- eller fjärrkylsystem får vägra leverantörer tillträde om ett eller flera av följande villkor uppfylls:
a)   Systemet saknar nödvändig kapacitet på grund av andra leveranser av spillvärme eller spillkyla, av värme eller kyla från förnybara energikällor eller av värme eller kyla som produceras genom högeffektiv kraftvärme, eller tillträdet skulle bli ett hot mot fjärrvärmesystemets säkerhet.
b)   Systemet utgör ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla”, i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU.
c)   Tillträdet skulle leda till överhövan stora prishöjningar på värme eller kyla till slutkunderna, jämfört med vad det kostar för dem att använda den huvudsakliga lokala värmeförsörjningen, med vilken den förnybara energikällan eller spillvärmen eller spillkylan skulle konkurrera.
Medlemsstaterna ska säkerställa att den systemansvarige för fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet, om ett sådant avslag äger rum, tillhandahåller relevant information till den behöriga myndigheten enligt punkt 9 om åtgärder som skulle vara nödvändiga för att förstärka systemet, inbegripet åtgärdernas ekonomiska konsekvenser.
Ändring 212
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 6
6.  Nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystem kan på begäran undantas från tillämpningen av punkt 4 under en bestämd tidsperiod. Den behöriga myndigheten ska besluta om sådana ansökningar om undantag från fall till fall. Undantag ska beviljas endast om det nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU och om det utnyttjar potentialen för användning av förnybara energikällor och spillvärme eller spillkyla som fastställts genom den övergripande bedömning som gjorts enligt artikel 14 i direktiv 2012/27/EU.
6.  Nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystem kan på begäran undantas från tillämpningen av punkt 4 under en bestämd tidsperiod. Den behöriga myndigheten ska besluta om sådana ansökningar om undantag från fall till fall. Undantag ska beviljas endast om det nya fjärrvärme- eller fjärrkylsystemet är ett ”effektivt system för fjärrvärme och fjärrkyla” i den mening som avses i artikel 2.41 i direktiv 2012/27/EU och om det utnyttjar potentialen för användning av förnybara energikällor, högeffektiv kraftvärme i den mening som avses i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU, och spillvärme eller spillkyla som fastställts genom den övergripande bedömning som gjorts enligt artikel 14 i direktiv 2012/27/EU.
Ändring 213
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 7
7.  Rätten att koppla bort sig eller byta leverantör kan utövas av enskilda kunder, av gemensamma företag som bildats av kunder eller av aktörer som agerar på uppdrag av kunder. I flerfamiljshus måste en sådan bortkoppling omfatta alla lägenheter i hela byggnaden.
7.  Rätten att koppla bort sig kan utövas av enskilda kunder, av gemensamma företag som bildats av kunder eller av aktörer som agerar på uppdrag av kunder. I flerfamiljshus måste en sådan bortkoppling omfatta alla lägenheter i hela byggnaden.
Ändring 214
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 8
8.  Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga för eldistributionssystem minst två gånger per år, i samarbete med systemansvariga för fjärrvärme- eller fjärrkylsystem inom deras respektive område, utvärderar fjärrvärme- eller fjärrkylsystemens potential att tillhandahålla balanseringstjänster och andra systemtjänster, inklusive efterfrågeflexibilitet och lagring av överskottsel producerad från förnybara energikällor och om användningen av den fastställda potentialen skulle bli mer resurs- och kostnadseffektiv än alternativa lösningar.
8.  Medlemsstaterna ska kräva att ansvariga för eldistributionssystem minst vart fjärde år, i samarbete med systemansvariga för fjärrvärme- eller fjärrkylsystem inom sitt respektive område, utvärderar fjärrvärme- eller fjärrkylsystemens potential att tillhandahålla balanseringstjänster och andra systemtjänster, inklusive efterfrågeflexibilitet och lagring av överskottsel producerad från förnybara energikällor och om användningen av den fastställda potentialen skulle bli mer resurs- och kostnadseffektiv än alternativa lösningar.
Ändring 215
Förslag till direktiv
Artikel 24 – punkt 9
9.  Medlemsstaterna ska utse en eller flera oberoende myndigheter för att säkerställa att konsumenternas rättigheter och reglerna för drift av fjärrvärme- och fjärrkylsystem enligt denna artikel är klart definierade och efterlevs.
9.  Medlemsstaterna ska utse en eller flera behöriga myndigheter för att säkerställa att konsumenternas rättigheter och reglerna för drift av fjärrvärme- och fjärrkylsystem enligt denna artikel är klart definierade och efterlevs.
Ändring 216
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 1
Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska medlemsstaterna ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, från avfallsbaserade fossila bränslen och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår.
I syfte att uppnå det mål som avses i artikel 3 om att 12 % av den slutliga energianvändningen ska komma från förnybara energikällor ska medlemsstaterna, med verkan från och med den 1 januari 2021, ålägga bränsleleverantörer att inkludera en minimiandel energi från avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, från återvunna kolbaserade bränslen och från förnybar el i den totala mängden drivmedel som de levererar för konsumtion eller användning på marknaden under loppet av ett kalenderår.
Ändring 217
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 2
Minimiandelen ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till 6,8 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 3,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X.
Minimiandelen ska vara minst lika med 1,5 % år 2021 och öka till minst 10 % år 2030 enligt den plan som anges i del B i bilaga X. Inom denna totala andel ska bidraget från avancerade biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i del A i bilaga IX vara minst 0,5 % av de drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden från och med den 1 januari 2021 och öka till minst 3,6 % senast 2030 i enlighet med den plan som anges i del C i bilaga X.
Bränsleleverantörer som enbart tillhandahåller bränslen i form av el och förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung behöver inte uppfylla kravet på en minsta andel avancerade biobränslen, andra biobränslen och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX.
Ändring 218
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led a
a)  Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel för väg- och järnvägstransporter som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen och el beaktas.
a)  Vid beräkningen av nämnaren, dvs. energiinnehållet i drivmedel för väg- och järnvägstransporter som levereras för konsumtion eller användning på marknaden, ska bensin, diesel, naturgas, biobränslen, biogas, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och el beaktas.
Ändring 219
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 1
b)  Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, avfallsbaserade fossila bränslen som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas.
b)  Vid beräkningen av täljaren ska energiinnehållet i avancerade biobränslen och andra biodrivmedel och biogas som produceras från råvaror som förtecknas i bilaga IX, förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen som levereras till alla transportsektorer och förnybar el som levereras till vägfordon beaktas.
Ändring 220
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1 – stycke 4 – led b – stycke 2
Vid beräkningen av täljaren ska bidraget från biobränslen och biogas som produceras från råvaror som ingår i del B i bilaga IX begränsas till 1,7 % av energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden och bidraget från bränslen som tillhandahålls inom luftfarts- och sjöfartssektorn anses vara 1,2 gånger så stort som deras energiinnehåll.
Vid beräkningen av täljaren ska bidraget från biobränslen och biogas som produceras från råvaror som ingår i del B i bilaga IX begränsas till 1,7 % av energiinnehållet i drivmedel som levereras för konsumtion eller användning på marknaden.
Medlemsstaterna kan ändra det gränsvärde som fastställts för råvaror som ingår i del B i bilaga IX, om detta är på sin plats med beaktande av tillgången på råvaror. Eventuella ändringar ska underställas kommissionens godkännande.
Bidraget från drivmedel till luftfarts- och sjöfartssektorn ska anses vara 2 gånger respektive 1,2 gånger så stort som deras energiinnehåll, och bidraget från förnybar el till vägfordon ska anses vara 2,5 gånger så stort som dess energiinnehåll.
Ändring 221
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 1a (ny)
1a.  För att uppfylla skyldigheterna i denna artikel får medlemsstaterna utforma sina nationella strategier som en skyldighet att minska mängden växthusgasutsläpp, och de får även tillämpa dessa strategier på avfallsbaserade fossila bränslen, förutsatt att detta inte strider mot målen för den cirkulära ekonomin och att andelen energi från förnybara källor enligt punkt 1 uppnås.
Ändring 223
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1
3.  För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras.
3.  För att fastställa andelen förnybar el enligt punkt 1 ska andelen el från förnybara energikällor i den medlemsstat där elen levereras, uppmätt två år före året i fråga, användas, såvida det finns tillräckliga bevis för att den förnybara elen innebär additionalitet. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa metoder, bland dem också metoder för hur medlemsstaterna ska fastställa sitt referensscenario, för att bevisa att additionalitet föreligger.
Ändring 224
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Genom undantag från första stycket ska el som fås genom direkt anslutning till en anläggning som producerar förnybar el och som levereras till vägfordon helt och hållet räknas som förnybar el vid beräkningen av andelen el för de ändamål som anges i punkt 1. Likaså ska el som fås genom långfristiga avtal om köp av förnybar el helt och hållet räknas som förnybar el. I vilket fall som helst ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras.
Ändring 225
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 3 – led a – stycke 1
När el används för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, antingen direkt eller för produktion av mellanprodukter, kan antingen den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i unionen eller andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. I båda fallen ska en motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 annulleras.
När el används för produktion av förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung, antingen direkt eller för produktion av mellanprodukter, kan den genomsnittliga andelen el från förnybara energikällor i produktionslandet, uppmätt två år före året i fråga, användas för att fastställa andelen förnybar energi. En motsvarande mängd ursprungsgarantier som utfärdats i enlighet med artikel 19 ska annulleras.
Ändring 226
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 4 – stycke 1
Medlemsstaterna ska inrätta en databas som gör det möjligt att spåra drivmedel som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b och kräva att de berörda ekonomiska aktörerna för in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden.
Kommissionen ska inrätta en unionsdatabas som gör det möjligt att spåra drivmedel, inklusive el, som är berättigade att räknas med i den täljare som anges i punkt 1 b. Medlemsstaterna ska kräva att de berörda ekonomiska aktörerna för in uppgifter om de transaktioner som gjorts och om hållbarhetsegenskaperna hos de berättigade drivmedlen, inklusive deras växthusgasutsläpp under hela livscykeln, från produktionsplatsen till den drivmedelsleverantör som släpper ut drivmedlet på marknaden.
Ändring 227
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 4 – stycke 3
De nationella databaserna ska kopplas samman så att drivmedelstransaktioner mellan medlemsstater kan spåras. För att säkerställa kompatibilitet mellan nationella databaser ska kommissionen fastställa tekniska specifikationer för deras innehåll och användning genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.
Kommissionen ska fastställa tekniska specifikationer för deras innehåll och användning genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.
Ändring 228
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska rapportera om den samlade informationen från de nationella databaserna, inklusive växthusgasutsläpp under hela livscykeln i enlighet med bilaga VII i förordning [styrning].
5.  Medlemsstaterna ska rapportera om den samlade informationen, inklusive växthusgasutsläpp under hela livscykeln i enlighet med bilaga VII i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)]. Kommissionen ska varje år offentliggöra den samlade informationen från databasen.
Ändring 229
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 6
6.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och avfallsbaserade fossila bränslen och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel.
6.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 för att komplettera detta direktiv genom att närmare specificera den metod som avses i punkt 3 b i denna artikel för att fastställa andelen biodrivmedel som är resultatet av biomassa som bearbetas med fossila bränslen i en gemensam process, ange metoden för att utvärdera minskningen av växthusgasutsläpp från förnybara flytande och gasformiga drivmedel av icke-biologiskt ursprung och koldioxidsnåla fossila bränslen som genereras från gasformiga utsläpp som uppkommer som en oundviklig och oavsiktlig konsekvens av tillverkning eller produktion av produkter avsedda för kommersiell användning och/eller försäljning, och fastställa miniminivåer för den minskning av växthusgasutsläpp som krävs för dessa drivmedel för de ändamål som avses i punkt 1 i denna artikel.
Ändring 230
Förslag till direktiv
Artikel 25 – punkt 7
7.  Kommissionen ska senast den 31 december 2025, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med förordning [styrning], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt främjar innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i punkt 1.
7.  Kommissionen ska senast den 31 december 2025, inom ramen för en bedömning vartannat år av framstegen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)], bedöma huruvida skyldigheten i punkt 1 faktiskt säkerställer innovation och minskade växthusgasutsläpp inom transportsektorn, och huruvida de tillämpliga kraven på en minskning av växthusgasutsläppen för biodrivmedel och biogas är lämpliga. Vid bedömningen ska det även kontrolleras om bestämmelserna i denna artikel gör det möjligt att effektivt undvika dubbel redovisning av förnybar energi. Kommissionen ska, om så är lämpligt, lägga fram ett förslag om ändring av den skyldighet som föreskrivs i punkt 1. De ändrade skyldigheterna ska åtminstone kvarstå på nivåer som motsvarar den kapacitet för avancerade biobränslen som redan installerats eller som är under uppbyggnad under 2025.
Ändring 231
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – inledningen
1.  Energi från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen ska beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt endast om de uppfyller hållbarhetskriterierna i punkterna 2–6 och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt punkt 7:
1.  Oavsett om råvarorna odlats inom eller utanför unionens territorium ska energi från biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt endast om de uppfyller hållbarhetskriterierna i punkterna 2–6 och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt punkt 7:
Ändring 232
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – stycke 1 – led c
c)  Möjlighet att få finansiellt stöd för användning av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen .
c)  Möjlighet att få finansiellt stöd, också i form av skatteincitament, för användning av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.
Ändring 323
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – stycke 2
Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställts av avfall och restprodukter, utom restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk, behöver emellertid endast uppfylla kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i punkt 7 för att beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt. Denna bestämmelse ska också tillämpas på avfall och restprodukter som först bearbetas till en produkt innan den bearbetas ytterligare till biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.
Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som framställts av avfall och restprodukter, utom restprodukter från jordbruk, vattenbruk, fiske och skogsbruk, behöver endast uppfylla kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i punkt 7 för att beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt. Vid produktionen av dessa från avfall och restprodukter som omfattas av direktiv 2008/98/EG ska dock principen om avfallshierarki följas, enligt vad som fastställs i direktiv 2008/98/EG. Denna bestämmelse ska också tillämpas på avfall och restprodukter som först bearbetas till en produkt innan den bearbetas ytterligare till biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.
Ändring 234
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från avfall och restprodukter från jordbruksmark ska beaktas för de syften som avses i leden a, b och c i denna punkt endast om de produktionsansvariga vidtagit åtgärder för att minimera påverkan på jordbeskaffenheten och markens kolinnehåll. Information om dessa åtgärder ska rapporteras i enlighet med artikel 27.3.
Ändring 235
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 1 – stycke 3
Biobränslen ska behöva uppfylla de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som föreskrivs i punkterna 2–7 endast om de används i anläggningar som producerar el, värme eller kyla eller bränslen med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW när det gäller fasta biomassabränslen och med en elkapacitet som uppgår till eller överskrider 0,5 MW i fråga om gasformiga biomassabränslen. Medlemsstaterna får tillämpa hållbarhetskriteriet och kriteriet för minskade växthusgasutsläpp på anläggningar med lägre bränslekapacitet.
Biobränslen ska behöva uppfylla de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade växthusgasutsläpp som föreskrivs i punkterna 2–7 endast om de används i anläggningar som producerar el, värme eller kyla eller bränslen med en sammanlagd installerad tillförd effekt som uppgår till eller överskrider 20 MW när det gäller fasta biomassabränslen och med en sammanlagd installerad tillförd effekt som uppgår till eller överskrider 2 MW i fråga om gasformiga biomassabränslen. Medlemsstaterna får tillämpa hållbarhetskriteriet och kriteriet för minskade växthusgasutsläpp på anläggningar med lägre bränslekapacitet.
Ändring 236
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 2 – led aa (nytt)
aa)  Skogar och annan skogbevuxen mark med stor biologisk mångfald som är rik på arter och inte skadad eller som den relevanta behöriga myndigheten har konstaterat ha stor biologisk mångfald, om det inte finns belägg för att råvaruproduktionen varit oskadlig ur naturskyddssynvinkel.
Ändring 237
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 2 – led c – inledningen
c)  Gräsmark med stor biologisk mångfald, omfattande mer än en hektar, som är
c)  Gräsmark med stor biologisk mångfald, inklusive skogsängar och betesmarker, som är
Ändring 238
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 2 – led c – led ii
ii)  icke naturlig, dvs. gräsmark som skulle upphöra att vara gräsmark i avsaknad av mänsklig verksamhet och som är rik på arter och inte skadad och som den relevanta behöriga myndigheten har konstaterat ha stor biologisk mångfald, om det inte finns belägg för att skörd av råvaran är nödvändig för att bevara markens status som gräsmark med stor biologisk mångfald.
ii)  icke naturlig, dvs. gräsmark som skulle upphöra att vara gräsmark i avsaknad av mänsklig verksamhet och som är rik på arter och inte skadad eller som den relevanta behöriga myndigheten har konstaterat ha stor biologisk mångfald, om det inte finns belägg för att skörd av råvaran är nödvändig för att bevara markens status som gräsmark med stor biologisk mångfald .
Ändring 239
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 4
4.  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från agrobiomassa som beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c ska inte framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008.
4.  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från agrobiomassa som beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c ska inte framställas från råvaror som erhålls från mark som var torvmark i januari 2008, om det inte finns verifierbara belägg för att odling och skörd av dessa råvaror inte medför dränering av tidigare odikad mark.
Ändring 240
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 5
5.  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa, beaktade för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, ska uppfylla följande krav för att minimera risken för användning av ohållbar skogsbiomassa i produktionen.
5.  Biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa, beaktade för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, ska uppfylla följande krav för att minimera risken för användning av ohållbar skogsbiomassa i produktionen.
a)  Det land där skogsbiomassan skördades har en nationell och/eller regional lagstiftning som är tillämplig inom skördeområdet samt övervaknings- och kontrollsystem som säkerställer att
a)  Det land där skogsbiomassan skördades har en nationell och/eller regional lagstiftning som är tillämplig inom skördeområdet samt övervaknings- och kontrollsystem som säkerställer att
i)  skörden sker i enlighet med villkoren i skördetillståndet inom ett lagligen kungjort område,
i)  skörden sker i enlighet med villkoren i antingen skördetillståndet eller ett motsvarande bevis på den lagliga rätten att skörda inom ett på nationell eller regional nivå lagligen kungjort område,
ii)  skogsföryngring sker på skördade arealer,
ii)  skogsföryngring sker på skördade arealer,
iii)  arealer med högt bevarandevärde, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas,
iii)  arealer, som med stöd av internationell eller nationell rätt eller av relevant behörig myndighet utsetts för att gynna bevarandet av biologisk mångfald eller för naturvårdsändamål, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas
iv)  konsekvenserna av skogsskörd på jordbeskaffenhet och biologisk mångfald minimeras,
iv)  det vid skörden tas hänsyn till att jordbeskaffenhet och biologisk mångfald ska bevaras, så att skadeverkningarna minimeras, och
v)  skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt.
v)  skörden vidmakthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt, på nationell eller regional nivå.
b)  När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i leden punkt 1 a, b och c om förvaltningssystem finns på skogsbruksföretagsnivå för att säkerställa att
b)  När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c om ytterligare uppgifter om laglighet och skogsskötselpraxis tillhandahålls på försörjningsbasnivå för att säkerställa att
i)  skogsbiomassan har skördats i enlighet med ett lagligt tillstånd,
i)  skörden sker i enlighet med villkoren för utfärdande av skördetillstånd eller motsvarande nationellt eller regionalt bevis på den lagliga rätten att skörda,
ii)  skogsföryngring sker på skördade arealer,
ii)  skogsföryngring sker på skördade arealer,
iii)  arealer med högt bevarandevärde, inbegripet torvmarker och våtmarker, kartläggs och skyddas,
iii)  arealer, som med stöd av internationell eller nationell rätt eller av relevant behörig myndighet utsetts för att gynna bevarandet av biologisk mångfald eller för naturvårdsändamål, inbegripet våtmarker och torvmarker, skyddas
iv)  konsekvenserna av skogsskörd på jordbeskaffenhet och biologisk mångfald minimeras,
iv)   det vid skörden tas hänsyn till bevarandet av jordbeskaffenhet och biologisk mångfald, också i kringliggande områden, om dessa påverkas av skörden,
v)  skörden överskrider inte skogens produktionskapacitet på lång sikt.
v)  skörden vidmakthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt, på nationell eller regional nivå, och
vi)  lagstiftning om eller åtgärder för miljö- och naturskydd föreligger, och överensstämmer med unionens relevanta normer för miljö och natur.
Ändring 241
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 1 – led ii
ii)  Har lagt fram ett nationellt fastställt bidrag (NDC) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar utsläpp från och upptag inom jordbruk, skogsbruk och markanvändning som säkerställer antingen att förändringar i kollager i samband med skörd av biomassa tillgodoräknas landets åtagande att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med det nationellt fastställda bidraget, eller att det finns nationell eller regional lagstiftning i enlighet med artikel 5 i Parisavtalet som är tillämplig när det gäller utvinning för att bevara och stärka kollager och kolsänkor.
ii)  Har lagt fram ett nationellt fastställt bidrag (NDC) för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som omfattar utsläpp från och upptag inom jordbruk, skogsbruk och markanvändning som säkerställer antingen att förändringar i kollager i samband med skörd av biomassa tillgodoräknas landets åtagande att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med det nationellt fastställda bidraget, eller att det finns nationell eller regional lagstiftning i enlighet med artikel 5 i Parisavtalet som är tillämplig när det gäller utvinning för att bevara och stärka kollager och kolsänkor, och att utsläppen från marksektorer inte överstiger upptaget.
Ändring 242
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 2
När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, om förvaltningssystem finns på skogsbruksföretagsnivå för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls.
När bevis som avses i första stycket inte finns tillgängliga ska biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som produceras från skogsbiomassa beaktas för de syften som avses i punkt 1 a, b och c, om förvaltningssystem finns på försörjningsbasnivå för att säkerställa att kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller ökar.
Ändring 243
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 3
Kommissionen får, genom genomförandeakter som antagits i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, fastställa bevisning som visar att de krav som anges i punkterna 5 och 6 efterlevs.
Kommissionen ska senast den 1 januari 2021, genom genomförandeakter som antagits i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, fastställa bevisning som visar att de krav som anges i punkterna 5 och 6 efterlevs.
Ändring 244
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 6 – stycke 4
Kommissionen ska senast den 31 december 2023 utvärdera huruvida de kriterier som anges i punkterna 5 och 6 på ett effektivt sätt minimerar risken för användning av ohållbar skogsbiomassa och uppfyller de krav som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, på grundval av tillgängliga uppgifter. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om ändring av de krav som föreskrivs i punkterna 5 och 6.
Kommissionen ska senast den 31 december 2023, i nära samarbete med medlemsstaterna, utvärdera huruvida de kriterier som anges i punkterna 5 och 6 på ett effektivt sätt minimerar risken för användning av ohållbar skogsbiomassa och uppfyller de krav som gäller markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, på grundval av tillgängliga uppgifter. Kommissionen ska vid behov lägga fram ett förslag om ändring av de krav som föreskrivs i punkterna 5 och 6 för perioden efter 2030.
Ändring 245
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – led a
a)  minst 50 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar som var i drift den 5 oktober 2015 eller tidigare,
a)  minst 50 % för biodrivmedel, drivmedel från biometan, och flytande biobränslen som produceras i anläggningar som var i drift den 5 oktober 2015 eller tidigare,
Ändring 246
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – led b
b)  minst 60 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleddes efter den 5 oktober 2015,
b)  minst 60 % för biodrivmedel, drivmedel från biometan och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleddes efter den 5 oktober 2015,
Ändring 247
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – led c
c)  minst 70 % för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021,
c)  minst 65 % för biodrivmedel, drivmedel från biometan och flytande biobränslen som produceras i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021,
Ändring 248
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – led d
d)  minst 80 % för produktion av el, värme och kyla från biomassabränslen som används i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021 och 85 % för anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2026.
d)  minst 70 % för produktion av el, värme och kyla från biomassabränslen som används i anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2021 och 80 % för anläggningar där driften inleds efter den 1 januari 2026.
Ändring 249
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 7 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna får fastställa större minskningar av växthusgasutsläppen än de som föreskrivs i denna punkt.
Ändring 297 och 356
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 8 – stycke 1
El från biomassabränslen som produceras i anläggningar med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c endast om elen framställs genom tillämpning av högeffektiv kraftvärmeteknik enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU. Vid tillämpning av punkt 1 a och b ska denna bestämmelse endast gälla för anläggningar som tas i drift efter [3 år från dagen för antagandet av detta direktiv]. Vid tillämpningen av punkt 1 c ska denna bestämmelse inte påverka offentligt stöd enligt stödsystem som godkänns senast [3 år efter dagen för antagandet av detta direktiv].
El från biomassabränslen som produceras i anläggningar med en bränslekapacitet som uppgår till eller överskrider 20 MW ska beaktas för de syften som anges i punkt 1 a, b och c i den här artikeln endast om elen framställs genom tillämpning av högeffektiv kraftvärmeteknik enligt definitionen i artikel 2.34 i direktiv 2012/27/EU, eller i anläggningar som bara producerar el, uppnår en eleffektivitet netto på minst 40 % och inte använder fossila bränslen. Vid tillämpning av punkt 1 a och b i den här artikeln ska denna bestämmelse endast gälla för anläggningar som tas i drift efter [3 år från dagen för antagandet av detta direktiv]. Vid tillämpningen av punkt 1 c i den här artikeln ska denna bestämmelse inte påverka offentligt stöd enligt stödsystem som godkänns senast [1 år efter dagen för antagandet av detta direktiv].
Ändring 251
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 8 – stycke 2a (nytt)
Första stycket ska inte tillämpas på el från anläggningar som inte är ålagda att tillämpa högeffektiv kraftvärmeteknik enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU1a, förutsatt att dessa anläggningar under normala driftsförhållanden inte använder annat än biomassabränslen som producerats av restprodukter.
____________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
Ändring 252
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 8a (ny)
8a.  Senast den ... [2 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft] och vartannat år därefter ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om påverkan av och nyttan med de biodrivmedel som konsumeras i unionen, inklusive på produktionen av livsmedel, foder och andra material, och på den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten både i unionen och i tredjeländer.
Ändring 253
Förslag till direktiv
Artikel 26 – punkt 8b (ny)
8b.  Genom undantag från punkterna 1–8a i denna artikel och med hänsyn tagen till de yttersta randområdenas särdrag, enligt vad som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget, ska artikel 26 i detta direktiv inte tillämpas på sistnämnda områden. Senast den ... [sex månader efter dagen för ikraftträdandet för detta direktiv] ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram ett lagstiftningsförslag med kriterier för de yttersta randområdena om hållbarhet i anslutning till växthusgaser och minskad användning av dem. I kriterierna ska det tas hänsyn till särskilda lokala egenskaper. Framför allt bör de yttersta randområdena till fullo kunna använda sina resurser, i överensstämmelse med de strikta hållbarhetskriterierna, för att öka sin produktion av förnybar energi och bli mera energisjälvförsörjande.
Ändring 255
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 1 – led a
a)  medger att partier med råvaror eller biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen med olika hållbarhetsegenskaper och egenskaper vad gäller utsläpp av växthusgaser kan blandas t.ex. i en behållare eller i en bearbetnings- eller logistikanläggning eller en infrastruktur eller plats för överföring och distribution,
a)  medger att partier med råvaror eller biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen med olika hållbarhetsegenskaper och egenskaper vad gäller utsläpp av växthusgaser kan blandas t.ex. i en behållare eller i en bearbetnings- eller logistikanläggning eller en infrastruktur eller plats för överföring och distribution, förutsatt att varje parti i sig uppfyller kraven i artikel 26 och att det finns lämpliga system för övervakning och mätning av enskilda partiers överensstämmelse,
Ändring 256
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 1a (ny)
1a.  För att underlätta gränsöverskridande handel och konsumentupplysning ska ursprungsgarantier för förnybar energi som inmatas i nätet innehålla information om hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp enligt vad som fastställs i artikel 26.2–26.7 och kunna överföras separat.
Ändring 257
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 2 – led a
a)  När bearbetningen av ett råvaruparti endast ger en produkt som är avsedd för framställning av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen, ska partiets storlek och de berörda kvantiteterna av hållbarhetsegenskaper och egenskaper som gäller minskade utsläpp av växthusgaser anpassas genom tillämpning av en omräkningsfaktor som anger förhållandet mellan massan av den produkt som är avsedd för framställning av biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen och massan av den råvara som kommer in i processen.
a)  När bearbetningen av ett råvaruparti endast ger en produkt som är avsedd för framställning av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen, ska partiets storlek och de berörda kvantiteterna av hållbarhetsegenskaper och egenskaper som gäller minskade utsläpp av växthusgaser anpassas genom tillämpning av en omräkningsfaktor som anger förhållandet mellan massan av den produkt som är avsedd för framställning av biobränslen, flytande biobränslen eller biomassabränslen och massan av den råvara som kommer in i processen, förutsatt att varje parti som ingår i blandningen uppfyller kraven i artikel 26.
Ändring 258
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller tillförlitlig information vad gäller efterlevnaden av de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser som föreskrivs i artikel 26.2–26.7 och att de på begäran gör de uppgifter som låg till grund för informationen tillgängliga för medlemsstaten. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ser till att informationen genomgår en tillfredsställande oberoende granskning och att de tillhandahåller bevis på att detta har gjorts. Granskningen ska kontrollera att de system som de ekonomiska aktörerna använder är korrekta, tillförlitliga och skyddade mot bedrägerier. Granskningen ska också innehålla en utvärdering av provtagningens frekvens och den metod som använts för den samt av uppgifternas tillförlitlighet.
3.  Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller tillförlitlig information vad gäller efterlevnaden av de hållbarhetskriterier och de kriterier för minskade utsläpp av växthusgaser som föreskrivs i artikel 26.2–26.7 och att de på begäran gör de uppgifter som låg till grund för informationen tillgängliga för medlemsstaten. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna ser till att informationen genomgår en tillfredsställande oberoende granskning och att de tillhandahåller bevis på att detta har gjorts. Granskningen ska kontrollera att de system som de ekonomiska aktörerna använder är korrekta, tillförlitliga och skyddade mot bedrägerier, samt att råvarorna inte avsiktligen ändrats eller tagits ur bruk så att partiet eller en del av det skulle kunna bli avfall eller restprodukt i enlighet med artikel 26.2–26.7. Granskningen ska också innehålla en utvärdering av provtagningens frekvens och den metod som använts för den samt av uppgifternas tillförlitlighet.
Ändring 259
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 3 – stycke 2
De skyldigheter som anges i denna punkt ska gälla oavsett om biodrivmedlen, de flytande biobränslena och biomassabränslena produceras inom unionen eller importeras.
De skyldigheter som anges i denna punkt ska gälla oavsett om biodrivmedlen, de flytande biobränslena och biomassabränslena produceras inom unionen eller importeras. Information om det geografiska ursprunget till biodrivmedlen, de flytande biobränslena och biomassabränslena ska göras tillgänglig för konsumenter.
Ändring 260
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 4
4.  Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för de syften som anges i artikel 26.7, , och/eller visar att leveranserna av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 26.2, 26.3, 26.4, 26.5 och 26.6 och/eller att inga material avsiktligt har manipulerats eller kasserats så att leveranserna eller delar av dem skulle omfattas av bilaga IX. När aktörer visar att kraven i artikel 26.5 och 26.6 vad gäller skogsbiomassa är uppfyllda får de besluta att direkt lägga fram de bevis som krävs på skogsbruksföretagsnivå. Kommissionen får också erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänns genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, vid tillämpning av artikel 26.3 b ii.
4.  Kommissionen får besluta att frivilliga nationella eller internationella system med normer för produktion av biomassaprodukter innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för de syften som anges i artikel 26.7, , och/eller visar att leveranserna av biodrivmedel, flytande biobränslen eller biomassabränslen uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 26.2, 26.3, 26.4, 26.5 och 26.6 och/eller att inga material avsiktligt har manipulerats eller kasserats så att leveranserna eller delar av dem skulle omfattas av bilaga IX. När aktörer visar att kraven i artikel 26.5 och 26.6 vad gäller skogsbiomassa är uppfyllda får de besluta att direkt lägga fram de bevis som krävs på försörjningsbasnivå. Kommissionen får också erkänna skyddsområden för sällsynta, hotade eller utrotningshotade ekosystem eller arter som erkänns genom internationella avtal eller ingår i förteckningar som utarbetats av mellanstatliga organisationer eller av Internationella naturskyddsunionen, vid tillämpning av artikel 26.3 b ii.
Ändring 261
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 5 – stycke 3
För att säkerställa att efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp kontrolleras på ett effektivt och harmoniserat sätt och framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen ange detaljerade genomförandebestämmelser, inbegripet lämpliga normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. När kommissionen specificerar dessa standarder ska den särskilt uppmärksamma behovet av att minimera den administrativa bördan. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer inom föreskriven tid.
För att säkerställa att efterlevnaden av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp kontrolleras på ett effektivt och harmoniserat sätt och framför allt förhindra bedrägerier får kommissionen ange detaljerade genomförandebestämmelser, inbegripet lämpliga normer för tillförlitlighet, öppenhet och oberoende granskning och kräva att samtliga frivilliga system ska tillämpa dessa normer. När kommissionen specificerar dessa standarder ska den särskilt uppmärksamma behovet av att minimera den administrativa bördan. Detta ska ske genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.3. Man ska i dessa akter ange en tidsram inom vilken frivilliga system måste tillämpa dessa normer. Kommissionen får upphäva beslut om godkännande av frivilliga system om dessa system inte tillämpar dessa normer inom föreskriven tid. Om en medlemsstat tar upp ett problem med driften av ett frivilligt system ska kommissionen undersöka saken och vidta lämpliga åtgärder.
Ändring 262
Förslag till direktiv
Artikel 27 – punkt 7a (ny)
7a.  Kommissionen får när som helst pröva tillförlitligheten i uppgifter om att hållbarhetskriterierna uppfyllts eller växthusgasutsläpp undvikits, vilka insänts av ekonomiska aktörer som är verksamma på unionens marknad, antingen självmant eller på begäran av en medlemsstat.
Ändring 263
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Råvaror vars produktion har lett till direkt ändring av markanvändning, dvs. en övergång från en av följande markkategorier som används av IPCC, alltså skogsmark, gräsmark, våtmarker, bebyggda områden eller annan mark till åkermark eller jordbruksmark för fleråriga grödor samt när ett värde för utsläpp från direkt ändring av markanvändning (el) beräknas i enlighet med punkt 7 i del C i bilaga V, ska anses ge upphov till nollutsläpp på grund av indirekt ändring av markanvändning.
Ändring 264
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna får till kommissionen överlämna rapporter med information om typiska värden för växthusgasutsläppen från odling av jordbruksråvaror för de områden på deras territorier som klassificeras som nivå 2 enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) eller som en mer disaggregerad Nuts-nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003. Rapporterna ska åtföljas av en beskrivning av den metod och de uppgiftskällor som använts för att beräkna utsläppsnivån. Metoden ska beakta markegenskaperna, klimatet och förväntad skördenivå.
2.  Medlemsstaterna får till kommissionen överlämna rapporter med information om typiska värden för växthusgasutsläppen från odling av jord- och skogsbruksråvaror för de områden på deras territorier som klassificeras som nivå 2 enligt den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) eller som en mer disaggregerad Nuts-nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200332. Rapporterna ska åtföljas av en beskrivning av den metod och de uppgiftskällor som använts för att beräkna utsläppsnivån. Metoden ska beakta markegenskaperna, klimatet och förväntad skördenivå.
Ändring 265
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 4
4.  Kommissionen får, genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, besluta att de rapporter som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för beräkningen av växthusgasutsläppen i samband med odling av råvaror för agrobiomassa som produceras i de områden som ingår i sådana rapporter , vid tillämpning av artikel 26.7. Därför kan dessa uppgifter användas i stället för de disaggregerade normalvärden för odling som anges i del D eller E i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del C i bilaga VI för biomassabränslen.
4.  Kommissionen får, genom en genomförandeakt som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.2, besluta att de rapporter som avses i punkterna 2 och 3 i den här artikeln innehåller de tillförlitliga uppgifter som krävs för beräkningen av växthusgasutsläppen i samband med odling av råvaror för agrobiomassa och skogsbiomassa som produceras i de områden som ingår i sådana rapporter , vid tillämpning av artikel 26.7. Därför kan dessa uppgifter användas i stället för de disaggregerade normalvärden för odling som anges i del D eller E i bilaga V för biodrivmedel och flytande biobränslen och i del C i bilaga VI för biomassabränslen.
Ändring 266
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 5 – stycke 1
5.  Kommissionen ska kontinuerligt granska bilaga V och bilaga VI i syfte att, när så är motiverat, lägga till eller ändra värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga V, del C och bilaga VI, del B.
Kommissionen ska kontinuerligt granska bilaga V och bilaga VI i syfte att, när så är motiverat, lägga till eller ändra värden för produktionskedjor för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen, utgående från den senaste tekniska utvecklingen och de senaste vetenskapliga rönen. Granskningen ska också omfatta ändringen av den metod som fastställs i bilaga V, del C och bilaga VI, del B.
Ändring 267
Förslag till direktiv
Artikel 30 – punkt 1
1.  Kommissionen ska övervaka ursprunget för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används i unionen samt de konsekvenser som produktionen får på markanvändningen i unionen och i de viktigaste tredjeländer som tillhandahåller produkterna, inklusive konsekvenser som beror på förflyttning. Övervakningen ska grunda sig på medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner och motsvarande lägesrapporter som krävs i artiklarna 3, 15 och 18 i förordning [styrning], och på rapporter från relevanta tredjeländer och mellanstatliga organisationer samt på vetenskapliga studier och annan information av värde. Kommissionen ska också övervaka de förändringar av råvarupriser som är kopplade till användningen av biomassa för energiändamål och dithörande positiva och negativa effekter på livsmedelstryggheten.
1.  Kommissionen ska övervaka ursprunget för biodrivmedel och flytande biobränslen, och biomassabränslen som används i unionen samt de konsekvenser som produktionen av förnybar energi från dessa och andra källor får på markanvändningen i unionen och i de viktigaste tredjeländer som tillhandahåller produkterna, inklusive konsekvenser som beror på förflyttning. Övervakningen ska grunda sig på medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner och motsvarande lägesrapporter som krävs i artiklarna 3, 15 och 18 i Europaparlamentets och rådets förordning ... [om styrningen av energiunionen, 2016/0375(COD)], och på rapporter från relevanta tredjeländer och mellanstatliga organisationer samt på vetenskapliga studier, satellitbaserade data och annan information av värde. Kommissionen ska också övervaka de förändringar av råvarupriser som är kopplade till användningen av biomassa för energiändamål och dithörande positiva och negativa effekter på livsmedelstryggheten och på konkurrerande materialanvändningar.
Ändring 268
Förslag till direktiv
Artikel 32 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.3, 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2021.
Ändring 269
Förslag till direktiv
Artikel 32 – punkt 3 – stycke 1
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.3, 7.5, 7.6, 19.11, 19.14, 25.6 och 28.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 270
Förslag till direktiv
Bilaga Ia (ny)
Bilaga Ia
1.   Medlemsstaternas mål för 2030 ska vara summan av följande inslag, som vart och ett uttrycks i procentandelar:
a)   Medlemsstaternas nationella bindande mål för 2020 enligt bilaga I.
b)   Ett schablonbidrag (”CFlat”).
c)   Ett bidrag baserat på BNP per capita (”CGDP”).
d)   Ett bidrag baserat på potentialen (”CPotential”).
e)   Ett bidrag av vilket medlemsstatens sammanlänkningsnivå framgår (”CInterco”).
2.   CFlat ska vara lika stort för varje medlemsstat. Samtliga medlemsstaters CFlat ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 respektive 2020.
3.   CGDP ska tilldelas varje medlemsstat utgående från ett index för BNP per capita jämfört med medelvärdet för unionen, varvid indexet för varje enskild medlemsstat ska uppgå till högst 150 % av medelvärdet för unionen. Samtliga medlemsstaters CGDP ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 respektive 2020.
4.   CPotential ska tilldelas mellan medlemsstaterna utgående från skillnaden mellan dels en medlemsstats andel för förnybar energi 2030 enligt scenariet PRIMES EUCO3535, dels dess nationella bindande mål för 2020. Samtliga medlemsstaters CPotential ska tillsammans bidra med 30 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 respektive 2020.
5.   CIntercoska tilldelas varje medlemsstat utgående från ett index för elsammanlänkningar jämfört med medelvärdet för EU, varvid indexet för varje enskild medlemsstat ska uppgå till högst 150 % av medelvärdet för EU. Samtliga medlemsstaters CInterco ska tillsammans bidra med 10 % av skillnaden mellan unionens mål för 2030 respektive 2020.
Ändring 271
Förslag till direktiv
Bilaga V – del C – punkt 3 – led a – formel
UTSLÄPPSMINSKNING = (E F(t) – E B /E F(t))
UTSLÄPPSMINSKNING = (E F(t) – E B) /E F(t)
Ändring 272
Förslag till direktiv
Bilaga V – del C – punkt 15
15.  Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccrska vara direkt relaterade till produktionen av det biodrivmedel eller flytande biobränsle som de tillskrivs och ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används i energi- eller transportsektorn.
15.  Minskade utsläpp genom avskiljning och ersättning av koldioxid, eccr, ska begränsas till utsläpp som undviks genom avskiljning av koldioxid vars kol kommer från biomassa och som används för att ersätta koldioxid av fossilt ursprung i kommersiella produkter och tjänster.
Ändring 319
Förslag till direktiv
Bilaga VI – del B – punkt 3 – led a – formel 1
UTSLÄPPSMINSKNING = (E­F(t) – EB(t)/ E­F(t))
UTSLÄPPSMINSKNING = (E­F(t) – EB(t))/ E­F (t)
Ändring 273
Förslag till direktiv
Bilaga VII – led 1 – stycke 2 – strecksats 1
–  Qanvändbar = uppskattad totalmängd användbar värme som avges från värmepumpar som uppfyller de kriterier som anges i artikel 7.4 , tillämpat enligt följande: Endast värmepumpar för vilka SPF > 1,15 * 1/η ska beaktas,
–  Qanvändbar = uppskattad totalmängd användbar värme som avges från värmepumpar för produktion av värme och kyla som uppfyller de kriterier som anges i artikel 7.4 , tillämpat enligt följande: Endast värmepumpar för vilka SPF > 1,15 * 1/η ska beaktas,
Ändring 274
Förslag till direktiv
Bilaga IX – del A – led b
b)  Biomassafraktioner av blandat kommunalt avfall, men inte sådant källsorterat hushållsavfall som omfattas av återvinningsmålen enligt artikel 11.2 a i direktiv 2008/98/EG.
utgår
Ändring 284 och 311
Förslag till direktiv
Bilaga IX – del B – led c
c)  Melass som produceras som en biprodukt från raffinering av sockerrör eller sockerbetor, under förutsättning att bästa industristandarder för utvinning av socker har respekterats.
utgår
Ändring 312
Förslag till direktiv
Bilaga X – del A
Del A: [...]
utgår

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0392/2017).


Energieffektivitet ***I
PDF 754kWORD 86k
Europaparlamentets ändringar antagna den 17 januari 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (COM(2016)0761 – C8-0498/2016 – 2016/0376(COD))(1)
P8_TA(2018)0010A8-0391/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 1
1)  Dämpad efterfrågan på energi är en av de fem dimensionerna i strategin för energiunionen som antogs den 25 februari 2015. Att förbättra energieffektiviteten kommer att gynna miljön, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra försörjningstryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad sysselsättning och ekonomisk verksamhet i hela ekonomin. Detta är i linje med unionens åtaganden inom ramen för energiunionen och med den globala klimatagenda som upprättats genom Parisavtalet från december 2015 mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar.
(1)  Dämpad efterfrågan på energi är en av de fem dimensionerna i strategin för energiunionen som antogs den 25 februari 2015. Att förbättra energieffektiviteten i hela energikedjan, inbegripet produktionen, överföringen, distributionen och slutanvändningen av energi kommer att gynna miljön, förbättra luftkvaliteten och folkhälsan, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra försörjningstryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad konkurrenskraft, sysselsättning och ekonomisk verksamhet i hela ekonomin och därmed förbättra medborgarnas livskvalitet. Detta är i linje med unionens åtaganden inom ramen för energiunionen och med den globala klimatagenda som upprättats genom konferensen för parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP21), som hölls i Paris i december 2015 (nedan kallat Parisavtalet), med åtagande att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen långt under 2°C i förhållande till de förindustriella nivåerna och att fortsätta ansträngningarna att begränsa temperaturökningen till 1,5°C.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 2
2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU9 är ett steg i riktning mot energiunionen, enligt vilken energieffektivitet bör behandlas som en energikälla i sig. Principen ”energieffektivitet först” bör beaktas när nya regler fastställs för försörjningssidan och andra politikområden. Kommissionen bör säkerställa att energieffektivitet och efterfrågeflexibilitet kan konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten. Energieffektivitet behöver övervägas inför varje beslut om planering och finansiering som är relevant för energisystem. Förbättringar av energieffektiviteten behöver förverkligas så fort detta är mer kostnadseffektivt än motsvarande lösningar på försörjningssidan. Detta bör bidra till möjligheten att utnyttja de många fördelarna med energieffektivitet för samhället i Europa, särskilt för dess medborgare och företag.
(2)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU9 är ett steg i riktning mot energiunionen, enligt vilken energieffektivitet bör behandlas som en energikälla i sig. Principen ”energieffektivitet först” bör beaktas när nya regler fastställs för försörjningssidan och andra politikområden. Kommissionen bör prioritera energieffektivitet och efterfrågeflexibilitet framför ökad produktionskapacitet. Energieffektivitet behöver övervägas inför varje beslut om planering och finansiering för energisystem. Investeringar som förbättrar energieffektiviteten vid slutanvändning av energi behöver förverkligas så fort detta är mer kostnadseffektivt än motsvarande lösningar på försörjningssidan. Detta bör bidra till möjligheten att utnyttja de många fördelarna med ökad energieffektivitet inom alla led av energikedjan, och därmed öka välståndet i samhället i Europa. För att utnyttja den fulla potentialen hos dessa fördelar, och för att framgångsrikt kunna genomföra de planerade åtgärderna, bör kommissionen och medlemsstaterna samarbeta med lokala och regionala myndigheter, städer, företag och medborgare i hela Europa för att ökningen av energieffektiviteten som ett resultat av tekniska, beteendemässiga och ekonomiska förändringar ska gå hand i hand med ökad ekonomisk tillväxt.
__________________
__________________
9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 2a (nytt)
(2a)  I samband med alla former av primärenergi (icke-förnybar och förnybar) bör man beakta de ytterligare energiinsatser som behövs både för att utvinna energin, och för att anlägga, driva och avveckla kraftverk, samt för att bemästra åtföljande miljöhot.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 2b (nytt)
(2b)  Medlemsstaternas åtgärder bör stödjas med välplanerade och effektiva finansieringsinstrument från unionens sida, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar och Europeiska investeringsbanken, som bör stödja energieffektivitetsinvesteringar i alla led i energikedjan och använda en heltäckande lönsamhetsanalys med hjälp av en modell för differentierat diskonto. Ekonomiskt stöd bör fokusera på kostnadseffektiva metoder för att öka energieffektiviteten, vilket skulle leda till lägre energiförbrukning. För att uppnå ambitiösa energieffektivitetsmål är det nödvändigt att undanröja hinder, såsom i Eurostats klargörande nyligen om hur man registrerar energiprestandakontrakt i nationalräkenskaper för att göra det lättare att investera i energieffektivitetsåtgärder.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 3
3)  Europeiska rådet fastställde i oktober 2014 ett energieffektivitetsmål på 27 % för 2030, med en översyn senast 2020 ”med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %”. I december 2015 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att även utvärdera genomförbarheten av ett energieffektivitetsmål på 40 % för samma tidsperiod. Det är därför lämpligt att se över och ändra direktivet för att anpassa det till perspektivet mot 2030.
(3)  Europeiska rådet stödde i oktober 2014 ett energieffektivitetsmål på 27 % för 2030, med en översyn senast 2020 ”med siktet inställt på en unionsnivå på 30 %”. I december 2015 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att även utvärdera genomförbarheten av ett energieffektivitetsmål på 40 % för samma tidsperiod. Det är därför lämpligt att se över och ändra direktivet för att anpassa det till perspektivet mot 2030.
Ändring 102
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Det finns inga bindande mål på nationell nivå med perspektiv mot 2030. Det bör tydligt anges, i form av ett bindande mål på 30 %, att unionen måste uppnå sina energieffektivitetsmål på EU-nivå, uttryckta i primär- och slutlig energianvändning, år 2020 och 2030. Detta klargörande på EU-nivå bör inte begränsa medlemsstaterna eftersom deras frihet behålls så att de kan fastställa sina nationella bidrag baserade på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna bör fastställa sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag med hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 321 Mtoe primärenergi och högst 987 Mtoe slutlig energi. Detta betyder att användningen av primärenergi i unionen bör minska med 23 % och att användningen av slutlig energi i unionen bör minska med 17 %, båda i jämförelse med nivåerna för 2005. En regelbunden utvärdering av framstegen i riktning mot att uppnå unionsmålet för 2030 är nödvändig, och ingår i lagstiftningsförslaget om styrningen av energiunionen.
(4)  Det finns inga bindande mål på nationell nivå med perspektiv mot 2030. Det bör tydligt anges, i form av ett vägledande mål på 30 %, att unionen måste uppnå sina energieffektivitetsmål på EU-nivå, uttryckta i primär- och slutlig energianvändning, år 2020 och 2030. Detta klargörande på EU-nivå bör inte begränsa medlemsstaterna eftersom deras frihet behålls så att de kan fastställa sina nationella bidrag baserade på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna bör fastställa sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag med hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst 1 321 Mtoe primärenergi och högst 987 Mtoe slutlig energi. Detta betyder att användningen av primärenergi i unionen bör minska med 23 % och att användningen av slutlig energi i unionen bör minska med 17 %, båda i jämförelse med nivåerna för 2005. En regelbunden utvärdering av framstegen i riktning mot att uppnå unionsmålet för 2030 är nödvändig, och ingår i lagstiftningsförslaget om styrningen av energiunionen.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)  När de nationella energieffektivitetsmålen fastställs måste principen om jämlikhet mellan medlemsstaterna följas. Energi är en basförnödenhet för människor, och därför finns ofrånkomliga miniminivåer för energiförbrukningen. Tillräcklig hänsyn måste tas till detta när de nationella målen fastställs. Allmänt sett bör länder med lägre energiförbrukning per capita än medelvärdet inom EU ges en större flexibilitet när de fastställer sina mål.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 4b (nytt)
(4b)  Effektiviteten i energisystemens funktion påverkas vid varje givet tillfälle av om det går att obehindrat och flexibelt mata in i näten energi från olika samverkande energikällor med olika lång uppkörningstid. Med hjälp av bättre energieffektivitet går det bättre att använda förnybara energikällor såsom vindkraft, jämsides med gasturbiner, så att man inte överbelastar de nät som används av traditionella storproducenter av energi, som har anläggningar med långa uppkörningstider.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 4c (nytt)
(4c)  Kommissionen och medlemsstaterna behöver säkerställa att minskningen av energiförbrukningen är resultatet av en ökad energieffektivitet och inte av makroekonomiska omständigheter.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 4d (nytt)
(4d)  Medlemsstaterna bör identifiera kostnadseffektiv energieffektivitetspotential genom en separat bottom-up-beräkning för var och en av sektorerna, eftersom dessa är beroende av sin energimix, ekonomiska struktur och takt i fråga om ekonomisk utveckling.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 5
5)  Medlemsstaternas skyldighet att upprätta långsiktiga strategier för att få till stånd investeringar i renovering av det nationella byggnadsbeståndet och anmäla dem till kommissionen bör tas bort från direktiv 2012/27/EU och läggas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU10 där det passar ihop med långsiktiga planer för nära-nollenergibyggnader och minskning av koldioxidutsläpp från byggnader.
(5)  Medlemsstaternas skyldighet att upprätta långsiktiga strategier för att främja renovering av det nationella byggnadsbeståndet och anmäla dem till kommissionen bör tas bort från direktiv 2012/27/EU och läggas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU10 där det passar ihop med långsiktiga planer för nära-nollenergibyggnader och minskning av koldioxidutsläpp från byggnader.
__________________
__________________
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 6
6)  Med tanke på ramen för klimat- och energipolitiken för 2030 bör energisparplikten förlängas bortom 2020. En förlängning av åtagandeperioden bortom 2020 skulle skapa ökad stabilitet för investerare och därmed uppmuntra till långsiktiga investeringar och långsiktiga energieffektivitetsåtgärder, såsom renovering av byggnader.
(6)  Med tanke på ramen för klimat- och energipolitiken för 2030 bör energisparplikten förlängas bortom 2020. En förlängning av åtagandeperioden bortom 2020 skulle skapa ökad stabilitet för investerare och därmed uppmuntra till långsiktiga investeringar och långsiktiga energieffektivitetsåtgärder, såsom genomgripande renovering av byggnader med det långsiktiga målet att uppnå ett bestånd av nära-nollenergibyggnader. Energisparplikten har varit av central betydelse när det gäller att skapa lokal tillväxt och lokala arbetstillfällen, och denna bör behållas i syfte att säkerställa att EU kan uppnå sina energi- och klimatmål genom att skapa ytterligare möjligheter och minska beroendet av energiförbrukning för tillväxt. Samarbete med den privata sektorn är viktigt för att bedöma under vilka förhållanden som privata investeringar för energieffektivitetsprojekt kan frigöras, och för att utveckla nya intäktsmodeller för innovation på energieffektivitetsområdet.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Energieffektivitetsförbättringar har också en positiv effekt på luftkvaliteten, eftersom mer energieffektiva byggnader minskar behovet av bränsle för uppvärmning, särskilt också fast bränsle för uppvärmning. Energieffektivitetsåtgärderna bidrar därför till att förbättra luftkvaliteten inomhus och utomhus och hjälper till att på ett kostnadseffektivt sätt uppnå målen i EU:s luftkvalitetpolitik, särskilt såsom den fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/22841a. Ett minskat energibehov i byggnader bör betraktas som en del av luftkvalitetspolitiken i allmänhet, särskilt i medlemsstater där det är svårt att uppnå unionens utsläppsgränser för luftföroreningar och energieffektivitet kan bidra till att uppnå dessa mål.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1.)
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 7
7)  Medlemsstaterna är skyldiga att uppnå ett kumulativt krav på energibesparingar vid slutanvändning för hela pliktperioden som motsvarar de ”nya” besparingarna på 1,5 % av den årliga energiförsäljningen. Detta krav kan uppfyllas genom att nya politiska åtgärder som antas under den nya pliktperioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2030 eller av nya enskilda åtgärder till följd av politiska åtgärder som antagits före eller under den föregående perioden, men för vilka de enskilda åtgärder som leder till energibesparingar faktiskt införs under den nya perioden.
(7)  Medlemsstaterna är skyldiga att uppnå ett kumulativt krav på energibesparingar vid slutanvändning för hela pliktperioden som motsvarar de ”nya” besparingarna på minst 1,5 %. Detta krav kan uppfyllas genom energibesparingar som följer av politiska åtgärder, förutsatt att det kan visas att dessa åtgärder leder till enskilda åtgärder som ger verifierbara energibesparingar efter 2020. Besparingar som görs under respektive period bör kumulativt bygga vidare på de besparingar som uppnåtts under tidigare period(er).
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 9
9)  Nya besparingar bör gå utöver den vanliga verksamheten så att besparingar som skulle ha inträffat under alla omständigheter inte kan åberopas. För att beräkna effekten av de införda åtgärderna får endast nettobesparingar räknas, uppmätta som förändringar av energianvändningen som är direkt hänförliga till energieffektivitetsåtgärden i fråga. För att beräkna nettobesparingar bör medlemsstaterna upprätta ett referensscenario för hur situationen skulle utvecklas utan de politiska åtgärderna i fråga. De politiska åtgärderna bör utvärderas mot detta fastställda referensscenario. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till att andra politiska åtgärder kan vidtas inom samma tidsram och att även dessa kan ha en inverkan på energibesparingar, så att inte alla förändringar som observerats sedan införandet av den politiska åtgärd som ska utvärderas kan hänföras endast till denna åtgärd. För att säkerställa att kravet på väsentlighet uppfylls bör åtgärderna från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter faktiskt bidra till att de åberopade besparingarna uppnås.
(9)  Nya energibesparingar bör gå utöver den vanliga verksamheten så att besparingar som skulle ha inträffat under alla omständigheter inte kan åberopas. För att beräkna effekten av de införda åtgärderna får endast nettobesparingar räknas, uppmätta som förändringar av energianvändningen som är direkt hänförliga till energieffektivitetsåtgärden i fråga. För att beräkna nettobesparingar bör medlemsstaterna upprätta ett referensscenario för hur situationen skulle utvecklas utan de politiska åtgärderna i fråga. De politiska åtgärderna bör utvärderas mot detta fastställda referensscenario. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till att andra politiska åtgärder kan vidtas inom samma tidsram och att även dessa kan ha en inverkan på energibesparingar, så att inte alla förändringar som observerats sedan införandet av den politiska åtgärd som ska utvärderas kan hänföras endast till denna åtgärd. För att säkerställa att kravet på väsentlighet uppfylls bör åtgärderna från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter faktiskt bidra till att de åberopade besparingarna uppnås.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 9a (nytt)
(9a)  Det är viktigt att alla steg i energikedjan inkluderas vid beräkning av besparingar, i syfte att öka potentialen för energibesparingar vid överföring och distribution av el.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 10
10)  Energibesparingar till följd av tillämpningen av unionslagstiftning får inte åberopas såvida inte åtgärden i fråga går utöver det minimum som krävs enligt unionslagstiftningen i fråga, oavsett om detta sker genom fastställande av mer ambitiösa energieffektivitetskrav på nationell nivå eller genom åtgärdens inverkan. Samtidigt som det konstateras att renovering av byggnader är en väsentlig och långsiktig faktor för ökade energibesparingar är det nödvändigt att klargöra att alla besparingar till följd av åtgärder för att främja renovering av befintliga byggnader får åberopas om de utgör ett tillskott till utveckling som skulle ha skett i frånvaro av denna åtgärd, och om medlemsstaten visar att den förpliktade, deltagande eller bemyndigade parten faktiskt har bidragit till att de åberopade besparingarna uppnåtts genom åtgärden i fråga.
(10)  Energibesparingar till följd av tillämpningen av unionslagstiftning får inte åberopas såvida inte åtgärden i fråga går utöver det minimum som krävs enligt unionslagstiftningen i fråga, oavsett om detta sker genom fastställande av mer ambitiösa energieffektivitetskrav på nationell nivå eller genom åtgärdens inverkan. I byggnader finns en betydande potential för ytterligare ökad energieffektivitet, och renovering av byggnader är en väsentlig och långsiktig faktor med stordriftsfördelar för ökade energibesparingar. Det är därför nödvändigt att klargöra att alla besparingar till följd av åtgärder för att främja renovering av befintliga byggnader får åberopas om de utgör ett tillskott till utveckling som skulle ha skett i frånvaro av denna åtgärd, och om medlemsstaten visar att den förpliktade, deltagande eller bemyndigade parten faktiskt har bidragit till att de åberopade besparingarna uppnåtts genom åtgärden i fråga.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 10a (nytt)
(10a)  Effektiv vattenförvaltning kan utgöra ett betydande bidrag till energibesparingar. Vatten- och avloppssektorn står för 3,5 % av elanvändningen i unionen1a. Dessutom förväntas efterfrågan på vatten att öka med 25 % fram till 2040, främst i stadsområden. Samtidigt står vattenläckor för 24 % av den totala vattenförbrukningen i EU, vilket leder till energi- och vattenförluster. Alla åtgärder som syftar till effektivare vattenförvaltning och minskad vattenanvändning kan därför bidra väsentligt till unionens energieffektivitetsmål1b.
__________________
1a World Energy Outlook 2016, Internationella energiorganet, 2016.
1b World Energy Outlook 2016, Internationella energiorganet, 2016.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 10b (nytt)
(10b)  Denna granskning innefattar bestämmelser om att behandla energieffektivitet som en prioritering i samband med infrastrukturen och erkänna att den motsvarar den definition av begreppet infrastruktur som används av IMF och andra ekonomiska institutioner, och gör den till en utslagsgivande faktor för framtida beslut om investeringar i Europas energiinfrastruktur och ett prioriterat övervägande i samband med dem1a.
__________________
1a Ordalydelse hämtad från Europaparlamentets betänkande av den 2 juni 2016 om genomföranderapporten om energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU) (2015/2232(INI))
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 10c (nytt)
(10c)  Energisektorn är den största vattenkonsumenten i unionen, och står för 44 % av vattenanvändningen1a. Användning av smarta tekniker och processer för effektiv vattenförvaltning bär på en potential till betydande energibesparingar, samtidigt som företagens konkurrenskraft stärks.
__________________
1a Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Agriculture and sustainable water management in the EU, 28 april 2017.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 10d (nytt)
(10d)  Vatten- och avloppssektorn kan också bidra till produktionen av förnybar energi och minskade leveranser av fossil energi. Exempelvis går det att producera energi på plats genom att återvinna energi ur slam från behandling av avloppsvatten.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 12
12)  Förbättringar av energieffektiviteten i byggnader bör särskilt gynna konsumenter som drabbats av energifattigdom. Medlemsstaterna kan redan kräva att de förpliktade parterna inkluderar sociala mål i energibesparande åtgärder i samband med energifattigdom, och denna möjlighet bör nu utvidgas till alternativa åtgärder och omvandlas till en skyldighet, samtidigt som medlemsstaterna får full flexibilitet vad gäller storlek, omfattning och innehåll för sådana åtgärder. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör unionens politik för energieffektivitet vara inkluderande och därför också säkerställa tillgängligheten till energieffektivitetsåtgärder för energifattiga konsumenter.
(12)  Förbättringar av energieffektiviteten i byggnader bör gynna alla konsumenter och särskilt låginkomsthushåll, inbegripet de som drabbats av energifattigdom. Varje medlemsstat får definiera energifattigdom och låginkomsthushåll, i enlighet med de nationella omständigheterna i den medlemsstaten. Medlemsstaterna kan redan kräva att de förpliktade parterna inkluderar sociala mål i energibesparande åtgärder i samband med energifattigdom. Denna möjlighet bör nu utvidgas till alternativa åtgärder och omvandlas till en skyldighet, samtidigt som medlemsstaterna får full flexibilitet vad gäller storlek, omfattning och innehåll för sådana åtgärder. I enlighet med artikel 9 i fördraget bör unionens politik för energieffektivitet vara inkluderande och därför säkerställa tillgängligheten till energieffektivitetsåtgärder för energifattiga konsumenter med låga inkomster
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 12a (nytt)
(12a)  Att reagera på behoven av elenergi dagtid och nattetid är ett viktigt sätt att göra primärenergianvändningen effektivare, eftersom det ger elanvändarna avsevärt bättre energisparmöjligheter, genom att de kan fatta beslut på grundval av uppgifter om hur det går att optimera energianvändningen under de perioder då det råder efterfrågan på energi, inklusive under toppbelastningsperioder, så att överföringsnäten och produktionsresurserna kan komma bättre till bruk.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 12b (nytt)
(12b)  Låga energifakturor bör uppnås genom att konsumenterna får hjälp att minska sin energianvändning genom att minska byggnaders energibehov, effektivisera apparater och göra energisnåla transportmedel tillgängliga och integrerade med kollektivtrafik och cykling. Förbättringar av klimatskalet samt minskat energibehov och minskad energianvändning är grundläggande för att förbättra hälsovillkoren för låginkomsttagare.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 12c (nytt)
(12c)  Det är mycket viktigt att öka medvetenheten och att ge alla EU-medborgare korrekt information om fördelarna med ökad energieffektivitet och eventuellt genomförande av sådana åtgärder. Ökad energieffektivitet är också av stor vikt för EU:s geopolitiska ställning och säkerhet, eftersom det kan minska EU:s beroende av bränsleimport från tredjeländer.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 12d (nytt)
(12d)  Omkring 50 miljoner hushåll i EU påverkas av energifattigdom och därför måste energieffektivitetsåtgärder vara centrala i alla kostnadseffektiva strategier för att komma till rätta med energifattigdom och konsumenternas sårbarhet, och de utgör ett komplement till socialpolitiken på medlemsstatsnivå. För att säkerställa att energieffektivitetsåtgärder på ett hållbart sätt minskar energifattigdom för hyresgäster bör åtgärdernas kostnadseffektivitet samt överkomligheten för ägarna och hyresgästerna beaktas och tillräckligt ekonomiskt stöd till sådana åtgärder garanteras på medlemsstatsnivå. Byggnadsbeståndet i EU måste långsiktigt omvandlas till nära-nollenergibyggnader, i enlighet med målen i Parisavtalet. Den nuvarande renoveringstakten av byggnader är otillräcklig och de byggnader som bebos av låginkomsttagare drabbade av energifattigdom är de som är svårast att nå. De åtgärder som fastställs i denna förordning rörande energisparplikt, pliktsystem för energieffektivitet och andra politiska åtgärder är därför särskilt viktiga.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 12e (nytt)
(12e)  Konsumenterna bör ha full insyn i kostnaderna och fördelarna med alla energieffektivitetsåtgärder som vidtas, inbegripet återbetalningsperioder.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 13
13)  Energi som produceras från förnybar energi på eller i byggnader minskar den levererade fossila energin. En minskning av energianvändningen och användning av energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn utgör viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och utsläppen av växthusgaser, särskilt med tanke på ambitiösa klimat- och energimål för 2030 samt det övergripande åtagande som gjordes vid konferensen mellan parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris i december 2015. Medlemsstaterna bör därför kunna beakta att en viss mängd förnybar energi som produceras på eller i byggnader för egen användning uppfyller deras krav om energibesparingar. För detta ändamål bör medlemsstaterna tillåtas använda beräkningsmetoder som inrättats i enlighet med direktiv 2010/31/EU.
(13)  Energi som produceras från förnybar energi på eller i byggnader minskar den levererade fossila energin. En minskning av energianvändningen och användning av energi från förnybara energikällor i byggnadssektorn utgör viktiga åtgärder för att minska unionens energiberoende och utsläppen av växthusgaser, särskilt med tanke på ambitiösa klimat- och energimål för 2030 samt det övergripande åtagande som gjordes i Parisavtalet.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Energibalansen för olika företag och näringsgrenar kan förbättras med hjälp av principerna för en cirkulär ekonomi, så att man använder industriavfall som råvaror, förutsatt att avfallet har en energipotential som är större än hos andra primärråvaror som skulle kunna komma i fråga som alternativ.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 13b (nytt)
(13b)  När medlemsstaterna använder nya företagsmodeller och ny teknik, bör de sträva efter att främja och underlätta energieffektivitetsåtgärder, inklusive genom innovativa energitjänster för stora och små kunder.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 13c (nytt)
(13c)  Medlemsstaterna bör visa stor flexibilitet i utformningen och tillämpningen av alternativa metoder för att fastställa sina nationella prioriteringar i fråga om energieffektivitet, och inkludera både energieffektiva produkter och energieffektiva tekniska produktionsprocesser. Åtgärder som fokuserar på mål kopplade till en effektiv användning av naturresurser och till nödvändigheten av att införa en cirkulär ekonomi kräver stöd.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 14
14)  Som en del av de åtgärder som fastställs i kommissionens meddelande ”En ny giv för energikonsumenterna”, inom ramen för energiunionen och strategin för uppvärmning och kylning, bör konsumenternas rätt till tydlig och aktuell information om sin energianvändning stärkas. Artiklarna 9–11 och bilaga VII i direktiv 2012/27/EU bör ändras för att möjliggöra tätare och bättre återkoppling om energianvändning. Det bör också klargöras att rättigheter avseende fakturering och faktureringsinformation gäller för konsumenter av uppvärmning, kylning eller varmvatten från en central källa, även om de inte har några direkta individuella avtal med en energileverantör. I enlighet med dessa bestämmelser bör därför begreppet ”slutanvändare” omfatta de slutkunder som köper uppvärmning, kylning eller varmvatten för egen användning samt de boende i de enskilda enheterna i flerfamiljshus eller byggnader med flera användningsområden, där sådana enheter försörjs från en central källa. Termen ”individuell mätning” bör avse mätning av förbrukningen i enskilda enheter i sådana byggnader. Senast den 1 januari 2020 bör nyligen installerade värmemätare och värmekostnadsfördelare kunna fjärravläsas för att säkerställa kostnadseffektivt och regelbundet tillhandahållande av förbrukningsinformation. Den nya artikel 9a avses gälla endast uppvärmning, kylning och varmvatten som tillhandahålls från en central källa.
(14)  Som en del av de åtgärder som fastställs i kommissionens meddelande ”En ny giv för energikonsumenterna”, inom ramen för energiunionen och strategin för uppvärmning och kylning, bör konsumenternas rätt till noggrann, tillförlitlig, tydlig och aktuell information om sin energianvändning stärkas. Individuella mätare bör fortsätta att krävas där det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt och står i proportion till möjliga energibesparingar. Artiklarna 9–11 och bilaga VII i direktiv 2012/27/EU bör ändras för att möjliggöra tätare och bättre återkoppling om energianvändning, med beaktande av mätanordningarnas tillgänglighet och kapacitet, i syfte att optimera energianvändningen. Medlemsstaterna bör också beakta att ett framgångsrikt genomförande av ny teknik för att mäta energiförbrukningen förutsätter ökade investeringar i utbildning och kunskaper för både användare och energileverantörer. Det bör också klargöras att rättigheter avseende fakturering och fakturerings- eller förbrukningsinformation gäller för konsumenter av uppvärmning, kylning eller varmvatten från en central källa, även om de inte har några direkta individuella avtal med en energileverantör. I enlighet med dessa bestämmelser bör därför begreppet ”slutanvändare”, utöver de slutkunder som köper uppvärmning, kylning eller varmvatten för egen slutanvändning, också omfatta de boende i de enskilda enheterna i flerfamiljshus eller byggnader med flera användningsområden, där sådana enheter försörjs från en central källa och där de boende inte har några direkta eller individuella avtal med energileverantören. Termen ”individuell mätning” bör avse mätning av förbrukningen i enskilda enheter i sådana byggnader. Senast den 1 januari 2020 bör nyligen installerade värmemätare och värmekostnadsfördelare kunna fjärravläsas för att säkerställa kostnadseffektivt och regelbundet tillhandahållande av förbrukningsinformation. Den nya artikel 9a avses gälla endast uppvärmning, kylning och varmvatten som tillhandahålls från en central källa.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Skäl 14a (nytt)
(14a)  Faktureringsinformation och årliga sammanställningar är viktiga informationskällor för kunderna. Upplysningar om förbrukning och kostnader kan också ge annan information som hjälper konsumenterna att jämföra sitt befintliga avtal med andra erbjudanden och att inleda klagomåls- och tvistlösningsförfaranden. Med tanke på att tvister gällande fakturor är en mycket vanlig orsak till klagomål från kunder och även är en faktor som bidrar till ihållande nivåer av lågt förtroende för och engagemang i energisektorn från konsumenternas sida, är det nödvändigt att göra fakturorna enklare, tydligare och mer lättförståeliga, samtidigt som olika instrument, såsom faktureringsinformation, informationsverktyg och årliga sammanställningar, ger alla de upplysningar som konsumenterna behöver för att kunna utöva kontroll över sin energiförbrukning, jämföra erbjudanden och byta leverantör.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Skäl 14b (nytt)
(14b)  Små och medelstora företag som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde avser företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner EUR eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner EUR per år, i enlighet med artikel 2.1 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
_______________
1a Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).
Ändring 36
Förslag till direktiv
Skäl 15b (nytt)
(15b)  Ökad energieffektivitet är ett direkt resultat av följande faser vid produktion och omvandling av energi: effektiv omvandling av primärenergi till slutlig energi, effektiv överföring till konsumenterna av denna energi i form av el, värme eller bränsle och besparingar i slutanvändarledet. Energibesparingar i konsumentledet bör inte betraktas som enda orsak till att energieffektivitet eftersträvas, eftersom dessa besparingar också kan bero på oförmånliga energipriser.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Skäl 16
16)  Som återspegling av den tekniska utvecklingen och den allt större andelen förnybara energikällor inom elproduktionssektorn bör standardkoefficienten för besparingar i kWh el ses över för att återspegla ändringar i primärenergifaktorn (PEF) för elektricitet. Beräkningarna av PEF för el är baserade på årsmedelvärden. Redovisningsmetoden för fysiskt energiinnehåll (Physical energy content accounting method) används för kärnkraftsgenererad el och värme och metoden för teknisk omvandlingsverkningsgrad (Technical conversion efficiency method) används för produktion av el och värme från fossila bränslen och biomassa. För förnybar energi från icke-brännbara källor är metoden den direkta motsvarigheten som är baserad på tillvägagångssättet för total primärenergi (Total primary energy approach). För beräkning av primärenergins andel för el i kraftvärme tillämpas den metod som anges i bilaga II till direktiv 2012/27/EU. En genomsnittlig marknadsställning används snarare än en marginell. Omvandlingsverkningsgraden antas vara 100 % för icke-brännbara förnybara energikällor, 10 % för jordvärmekraftstationer och 33 % för kärnkraftverk. Total verkningsgrad för kraftvärme beräknas på grundval av de senaste statistiska uppgifterna från Eurostat. Vad beträffar systemgränser är metoden för produkters miljöavtryck (PEF) 1 för alla energikällor. Beräkningarna är baserade på den senaste versionen av Primes referensscenario. PEF-värdet är baserat på en prognos för 2020. Analysen omfattar EU:s medlemsstater och Norge. Uppgifterna för Norge är baserade på uppgifter från Entso-E.
(16)  Uteslutande med tanke på målen i detta direktiv och som återspegling av den tekniska utvecklingen och den allt större andelen förnybara energikällor inom elproduktionssektorn bör standardkoefficienten för besparingar i kWh el analyseras noga och eventuellt ses över för att återspegla ändringar i primärenergifaktorn (PEF) för elektricitet, och avspegla energimixen i respektive medlemsstat med hjälp av en jämförbar och överskådlig metod.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)  I sina slutsatser av den 10 juni 2011 om energieffektivitetsplanen betonade rådet att 40 % av primärenergin i EU används i byggnader, vilket innebär 50 % av den slutliga energianvändningen, samt att medlemsstaterna, för att möjliggöra ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning inom sektorer med krav på särskilda yrkeskvalifikationer, nämligen i byggsektorn och byggvarusektorn, liksom också inom områden som arkitektur och stadsplanering och konsulttjänster för värme och kyla, bör inrätta en långsiktig strategi för perioden efter 2020 som hänför sig till dessa områden.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Skäl 16b (nytt)
(16b)  Primärenergifaktorn (PEF) bör användas som ett verktyg för att minska förbrukningen och beroendet av fossila bränslen samt för att öka energieffektiviteten och ytterligare öka användningen av förnybara energikällor. I detta avseende bör standardkoefficienten för besparingar i kWh el anpassas när den tekniska, ekonomiska eller sociala utvecklingen för med sig ett behov av en lägre standardkoefficient. Kommissionen bör analysera situationen och vid behov lägga fram ett lagförslag om ändring av standardkoefficienten för PEF senast 2024.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Skäl 17
17)  För att säkerställa att bilagorna till direktivet och de harmoniserade referensvärden för effektivitet som avses i artikel 14.10 kan uppdateras är det nödvändigt att förlänga den delegering av befogenhet som beviljas kommissionen.
utgår
Ändring 41
Förslag till direktiv
Skäl 18
18)  Ett krav på en allmän översyn av detta direktiv och en rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 bör införas, för att möjliggöra en utvärdering av effektiviteten hos direktiv 2012/27/EU.
(18)  Ett krav på en allmän översyn av detta direktiv och en rapport till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 bör införas, för att möjliggöra en utvärdering av effektiviteten hos direktiv 2012/27/EU. Datumet ligger efter UNFCCC:s övergripande inventering 2023 för att möjliggöra nödvändiga anpassningar till den processen, med beaktande även av den ekonomiska utvecklingen och innovationsutvecklingen.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Skäl 19a (nytt)
(19a)  Medlemsstater med lägre BNP per capita än unionens genomsnitt bör kunna öka sin användning av primärenergi, förutsatt att de vid omvandlingen av den till slutlig energi och vid överföringen och distributionen av den, liksom vid användningen av den på konsumentmarknaden, beaktar att energieffektiviteten markant bör öka vid varje fas inom den tekniska processen i samband med flöden av primärenergi.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Skäl 19b (nytt)
(19b)  Lokala och regionala myndigheter bör tilldelas en huvudroll vid utveckling och utformning, utförande och utvärdering av de åtgärder som fastställs i detta direktiv, för att de ska kunna ta tillräcklig hänsyn till särskilda klimatiska, kulturella och sociala omständigheter.
Ändring 110/rev och 100
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 1 – punkt 1
1.  I detta direktiv fastställs en gemensam ram för åtgärder för främjande av energieffektivitet inom unionen, för att säkerställa att unionens överordnade energieffektivitetsmål på 20 % för 2020 och bindande energieffektivitetsmål på 30 % för 2030 uppnås, och det banar väg för ytterligare förbättringar av energieffektiviteten bortom dessa datum. Genom direktivet införs bestämmelser som dels är avsedda att avlägsna hinder på energimarknaden och avhjälpa marknadsmisslyckanden som hindrar effektiviteten i försörjningen och användningen av energi, dels lägger grunden för fastställandet av vägledande nationella energieffektivitetsmål och energieffektivitetsbidrag för 2020 och 2030.
1.  I detta direktiv fastställs en gemensam ram för åtgärder för främjande av energieffektivitet inom unionen, med genomförande av principen om ”energieffektivitet först” i hela energikedjan, inbegripet produktion, överföring, distribution och slutanvändning av energi, för att säkerställa att unionens överordnade energieffektivitetsmål på 20 % för 2020 och bindande energieffektivitetsmål på minst 35 % för 2030 uppnås, och det banar väg för ytterligare förbättringar av energieffektiviteten bortom 2030, i linje med EU:s långsiktiga energi- och klimatmål för 2050 och Parisavtalet. Genom direktivet införs bestämmelser som dels är avsedda att avlägsna hinder på energimarknaden och avhjälpa marknadsmisslyckanden som hindrar effektiviteten i försörjningen och användningen av energi, dels lägger grunden för fastställandet av vägledande nationella energieffektivitetsmål för 2020 och 2030.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 1 – punkt 1a (ny)
1a.  Direktivet bidrar till genomförandet av principen om ”energieffektivitet först” och säkerställer att energieffektivitet och efterfrågeflexibilitet kan konkurrera på lika villkor med produktionskapaciteten. Energieffektivitet ska övervägas inför varje beslut om planering och finansiering som är relevant för energisystem.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 1 – punkt 1b (ny)
1b.  För att mobilisera privat finansiering av energieffektivitetsåtgärder och energirenoveringar ska kommissionen inleda en dialog med både offentliga och privata finansinstitut för att kartlägga potentiella policymekanismer. Med tanke på den stora potentialen för ökad energieffektivitet i byggnadssektorn, ska investeringar i denna sektor särskilt beaktas, med huvudsaklig inriktning på bostadshus med låginkomsthushåll som befinner sig i riskzonen för energifattigdom. Kommissionen ska dessutom, för att göra investeringar i energieffektivitetsprojekt mer finansiellt intressanta och genomförbara för investerare, överväga alternativ för hur mindre projekt knyts samman till större. Kommissionen ska ge medlemsstaterna vägledning i hur man öppnar upp för privata investeringar senast den 1 januari 2019.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 3 – punkterna 1, 2 och 3
Artikel 3
Artikel 3
Energieffektivitetsmål
Energieffektivitetsmål
1.  Varje medlemsstat ska ange ett vägledande nationellt energieffektivitetsmål för 2020, grundat på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna ska anmäla dessa mål till kommissionen i enlighet med artikel 24.1 och del 1 i bilaga XIV. När de gör detta ska de också uttrycka dessa mål som en absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och förklara hur och utifrån vilka data detta har beräknats.
1.  Varje medlemsstat ska ange ett vägledande nationellt energieffektivitetsmål för 2020, grundat på antingen primär- eller slutlig energianvändning, primär- eller slutlig energibesparing eller energiintensitet. Medlemsstaterna ska anmäla dessa mål till kommissionen i enlighet med artikel 24.1 och del 1 i bilaga XIV. När de gör detta ska de också uttrycka dessa mål som en absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och förklara hur och utifrån vilka data detta har beräknats.
När medlemsstaterna fastställer dessa mål ska de beakta
När medlemsstaterna fastställer dessa mål ska de beakta
a)  att unionens energianvändning 2020 får vara högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi,
a)  att unionens energianvändning 2020 får vara högst 1 483 Mtoe primärenergi eller högst 1 086 Mtoe slutlig energi,
b)  de åtgärder som anges i detta direktiv,
b)  de åtgärder som anges i detta direktiv,
c)  de åtgärder som antagits för att nå de nationella energibesparingsmål som antagits i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2006/32/EG beaktas, och
c)  de åtgärder som antagits för att nå de nationella energibesparingsmål som antagits i enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2006/32/EG beaktas, och
d)  andra åtgärder för att främja energieffektiviteten inom medlemsstaterna och på unionsnivå.
d)  andra åtgärder för att främja energieffektiviteten inom medlemsstaterna och på unionsnivå.
När medlemsstaterna fastställer dessa mål får de också beakta nationella omständigheter som påverkar användningen av primärenergi, såsom
När medlemsstaterna fastställer dessa mål får de också beakta nationella omständigheter som påverkar användningen av primärenergi, såsom
a)  återstående potential för kostnadseffektiva energibesparingar,
a)  återstående potential för kostnadseffektiva energibesparingar,
b)  bruttonationalproduktens utveckling och prognos,
b)  bruttonationalproduktens utveckling och prognos,
c)  förändringar i importen och exporten av energi,
c)  förändringar i importen och exporten av energi,
d)  utveckling av alla förnybara energikällor, kärnenergi, avskiljning och lagring av koldioxid, och
d)  utveckling av alla förnybara energikällor, kärnenergi, avskiljning och lagring av koldioxid, och
e)  s.k. tidiga åtgärder.
e)  s.k. tidiga åtgärder.
2.  Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen bedöma vilka framsteg som gjorts och sannolikheten för att unionen 2020 ska kunna uppnå en primärenergianvändning på högst [1 483] Mtoe och en slutlig energianvändning på högst [1 086] Mtoe.
2.  Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen bedöma vilka framsteg som gjorts och sannolikheten för att unionen 2020 ska kunna uppnå en primärenergianvändning på högst [1 483] Mtoe och/eller en slutlig energianvändning på högst [1 086] Mtoe.
3.  Vid den bedömning som avses i punkt 2 ska kommissionen
3.  Vid den bedömning som avses i punkt 2 ska kommissionen
a)  summera medlemsstaternas inrapporterade nationella vägledande energieffektivitetsmål,
a)  summera medlemsstaternas inrapporterade nationella vägledande energieffektivitetsmål,
b)  bedöma om summan av de målen kan anses utgöra en tillförlitlig fingervisning om huruvida unionen som helhet är på rätt väg, med hänsyn tagen till utvärderingen av den första årliga rapporten i enlighet med artikel 24.1 och till utvärderingen av de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet i enlighet med artikel 24.2,
b)  bedöma om summan av de målen kan anses utgöra en tillförlitlig fingervisning om huruvida unionen som helhet är på rätt väg, med hänsyn tagen till utvärderingen av den första årliga rapporten i enlighet med artikel 24.1 och till utvärderingen av de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet i enlighet med artikel 24.2,
c)  ta hänsyn till en kompletterande analys, på grundval av
c)  ta hänsyn till en kompletterande analys, på grundval av
i)  en bedömning av de framsteg som gjorts i fråga om energianvändning och energianvändning i förhållande till ekonomisk verksamhet på unionsnivå, däribland framsteg i fråga om effektiv energiförsörjning i medlemsstater som baserat sina nationella vägledande mål på slutlig energianvändning eller slutliga energibesparingar, bland annat framsteg som beror på att dessa medlemsstater följt kapitel III i detta direktiv,
i)  en bedömning av de framsteg som gjorts i fråga om energianvändning och energianvändning i förhållande till ekonomisk verksamhet på unionsnivå, däribland framsteg i fråga om effektiv energiförsörjning i medlemsstater som baserat sina nationella vägledande mål på slutlig energianvändning eller slutliga energibesparingar, bland annat framsteg som beror på att dessa medlemsstater följt kapitel III i detta direktiv,
ii)  resultat av modelleringsverksamhet avseende framtida energianvändningstendenser på unionsnivå,
ii)  resultat av modelleringsverksamhet avseende framtida energianvändningstendenser på unionsnivå,
d)  jämföra resultaten enligt leden a–c med den energianvändning som skulle behövas för att uppnå en energianvändning 2020 på högst 1 483 Mtoe primärenergianvändning och/eller högst 1 086 Mtoe slutlig energianvändning.
d)  jämföra resultaten enligt leden a–c med den energianvändning som skulle behövas för att uppnå en energianvändning 2020 på högst 1 483 Mtoe primärenergianvändning och/eller högst 1 086 Mtoe slutlig energianvändning.
Ändring 101
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 3 – punkt 4
4.  Varje medlemsstat ska fastställa vägledande nationella energieffektivitetsbidrag i riktning mot unionens mål för 2030 som avses i artikel 1.1, i enlighet med artiklarna [4] och [6] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union]. Medlemsstaterna ska, när de fastställer sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag, ta hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst [1 321] Mtoe primärenergi och högst [987] Mtoe slutlig energi. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bidrag till kommissionen som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, i enlighet med det förfarande som fastställs i artiklarna [3] och [7]–[11] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].”.
4.  Varje medlemsstat ska fastställa vägledande nationella energieffektivitetsmål i riktning mot unionens mål för 2030 som avses i artikel 1.1 och i enlighet med artiklarna [4] och [6] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union]. Medlemsstaterna ska, när de fastställer sina nationella vägledande energieffektivitetsbidrag, ta hänsyn till att unionens energianvändning 2030 får vara högst [1 321] Mtoe primärenergi och högst [987] Mtoe slutlig energi. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bidrag till kommissionen som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner, i enlighet med det förfarande som fastställs i artiklarna [3] och [7]–[11] i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].”.
Ändring 54, 105 och 107
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Energisparplikt
Energisparplikt
1.  Medlemsstaterna ska uppnå en ackumulerad energibesparing vid slutanvändning som minst motsvarar följande:
1.  Medlemsstaterna ska uppnå en ackumulerad energibesparing vid slutanvändning som minst motsvarar följande:
a)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2013.
a)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2013.
b)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2030 på 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2019.
b)  Nya besparingar varje år från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2030 på minst 1,5 % i volym av den årliga energiförsäljningen till slutkunder, som genomsnitt för den senaste treårsperioden före den 1 januari 2019.
Medlemsstaterna ska fortsätta att uppnå nya årliga besparingar på 1,5 % för tio år i taget efter 2030 om översyner av kommissionen senast 2027 och därefter vart tionde år visar att detta är nödvändigt för att uppnå unionens långsiktiga energi- och klimatmål för 2050.
Medlemsstaterna ska fortsätta att uppnå nya årliga besparingar på 1,5 % för tio år i taget efter 2030 om översyner av kommissionen senast 2027 och därefter vart tionde år visar att detta är nödvändigt för att uppnå unionens långsiktiga energi- och klimatmål för 2050.
Besparingar som görs under respektive period ska kumulativt bygga vidare på de besparingar som uppnåtts under tidigare period(er). Om tidigare politiska åtgärder, program och/eller enskilda åtgärder inte längre ger besparingar ska förlusterna från besparingarna beaktas vid beräkningen av de totala energibesparingar som ska uppnås vid slutet av varje period, och dessa förluster ska ersättas med nya besparingar.
Vid tillämpning av led b, och utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3, får medlemsstaterna bara räkna de energibesparingar som följer av de nya politiska åtgärder som införs efter den 31 december 2020 eller politiska åtgärder som införs under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020, förutsatt att det kan visas att dessa åtgärder leder till enskilda åtgärder som vidtas efter den 31 december 2020 och som leder till besparingar.
Besparingar som krävs för den period som avses i led b ska vara kumulativa och utöver de besparingar som krävs för den period som avses i led a. I detta syfte, och utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 2 och 3, får medlemsstaterna räkna de energibesparingar som följer av de nya politiska åtgärder som införs efter den 31 december 2020 eller tidigare politiska åtgärder, förutsatt att det kan visas att dessa åtgärder leder till nya enskilda åtgärder som vidtas efter den 31 december 2020 och som leder till besparingar. Medlemsstaterna får också beräkna besparingar som följer av enskilda åtgärder som vidtas under perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020, förutsatt att de fortsätter att leda till verifierbara energibesparingar efter 2020.
Den energivolym som säljs och som används i transporter får helt eller delvis undantas från dessa beräkningar.
För den period som avses i led a får endast den energivolym som säljs och som används i transporter helt eller delvis undantas från dessa beräkningar. Den energi som säljs och används i transporter ska tas med helt i beräkningarna för den period som avses i led b och därefter.
Medlemsstaterna ska bestämma hur den beräknade mängden nya besparingar ska fördelas över varje period som avses i leden a och b, förutsatt att de totala kumulativa besparingar som krävs har uppnåtts i slutet av varje period.
Medlemsstaterna ska bestämma hur den beräknade mängden nya besparingar ska fördelas över varje period som avses i leden a och b, förutsatt att de totala kumulativa besparingar som krävs har uppnåtts i slutet av varje period.
2.  Med förbehåll för punkt 3 får varje medlemsstat
2.  Med förbehåll för punkt 3 får varje medlemsstat
a)  genomföra den beräkning som krävs enligt led a i punkt 1 med användning av värdena 1 % för 2014 och 2015, 1,25 % för 2016 och 2017, och 1,5 % för 2018, 2019 och 2020,
a)  genomföra den beräkning som krävs enligt led a i punkt 1 med användning av värdena 1 % för 2014 och 2015, 1,25 % för 2016 och 2017, och 1,5 % för 2018, 2019 och 2020,
b)  vid beräkningen helt eller delvis undanta den energi som säljs och används vid sådana industriella verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG,
b)  vid beräkningen helt eller delvis undanta den energi som säljs och används vid sådana industriella verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG,
c)  låta energibesparingar som uppnås i energiomvandlings-, distributions- och överföringssektorerna, inklusive infrastruktur för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, till följd av genomförandet av de krav som anges i artiklarna 14.4, 14.5 b, 15.1–15.6 och 15.9 räknas som sådana energibesparingar som krävs enligt punkt 1,
c)  låta energibesparingar som uppnås i energiomvandlings-, distributions- och överföringssektorerna, inklusive infrastruktur för effektiv fjärrvärme och fjärrkyla, till följd av genomförandet av de krav som anges i artiklarna 14.4, 14.5 b, 15.1–15.6 och 15.9 räknas som sådana energibesparingar som krävs enligt punkt 1 a och b, och
d)  räkna energibesparingar till följd av nya enskilda åtgärder som genomförts sedan den 31 december 2008, som fortsätter att ha verkan 2020 och senare, och som kan mätas och verifieras, som sådana energibesparingar som avses i punkt 1, och
d)  räkna energibesparingar till följd av nya enskilda åtgärder som genomförts sedan den 31 december 2008, som fortsätter att ha verkan 2020 och senare, och som kan mätas och verifieras, som sådana energibesparingar som avses i punkt 1 a
e)  undanta från beräkningen för det energibesparingskrav som avses i punkt 1 den verifierbara mängd energi som produceras på eller i byggnader för eget bruk till följd av politiska åtgärder för att främja nyinstallation av förnybar energiteknik.
3.  Samtliga de alternativ som valts enligt punkt 2 får sammanlagt uppgå till högst 25 % av den mängd energibesparingar som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska tillämpa och beräkna effekten av de alternativ som valts för de perioder som avses i punkt 1 a och b separat:
3.  Samtliga de alternativ som valts enligt punkt 2 får sammanlagt uppgå till högst 25 % av den mängd energibesparingar som avses i punkt 1. Medlemsstaterna ska tillämpa och beräkna effekten av de alternativ som valts för de perioder som avses i punkt 1 a och b separat:
a)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 a får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 a, b, c, och d.
a)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 a får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 a, b, c, och d.
b)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 b får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 b, c, d och e, om enskilda åtgärder i den mening som avses i led d fortsätter att ha en verifierbar och mätbar inverkan efter den 31 december 2020.
b)  Vid beräkningen av den mängd energibesparingar som krävs för den period som avses i punkt 1 b får medlemsstaterna använda sig av punkt 2 b, c, d och e, om enskilda åtgärder i den mening som avses i led d fortsätter att ha en verifierbar och mätbar inverkan efter den 31 december 2020.
4.  Energibesparingar som uppnåtts efter den 31 december 2020 får inte räknas med vid beräkningen av de kumulativa besparingar som krävs för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.
4.  Energibesparingar som uppnåtts efter den 31 december 2020 får inte räknas med vid beräkningen av de kumulativa besparingar som krävs för perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2020.
5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de besparingar som följer av politiska åtgärder som avses i artiklarna 7a, 7b och 20.6 beräknas i enlighet med bilaga V.
5.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de besparingar som följer av politiska åtgärder som avses i artiklarna 7a, 7b och 20.6 beräknas i enlighet med bilaga V.
6.  Medlemsstaterna ska uppnå de erforderliga energibesparingarna enligt punkt 1, antingen genom att inrätta ett kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a eller genom att anta alternativa åtgärder som avses i artikel 7b. Medlemsstaterna får kombinera ett kvotpliktsystem för energieffektivitet med alternativa politiska åtgärder.
6.  Medlemsstaterna ska uppnå de erforderliga energibesparingarna enligt punkt 1, antingen genom att inrätta ett kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a eller genom att anta alternativa åtgärder som avses i artikel 7b. Medlemsstaterna får kombinera ett kvotpliktsystem för energieffektivitet med alternativa politiska åtgärder.
7.  Medlemsstaterna ska visa att energibesparingar inte räknas dubbelt i de fall där inverkan av politiska åtgärder eller enskilda åtgärder överlappar varandra.”.
7.  Medlemsstaterna ska visa att energibesparingar inte räknas dubbelt i de fall där inverkan av politiska åtgärder eller enskilda åtgärder överlappar varandra.”.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 1
1.  Om medlemsstater beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå den mängd besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom ett kvotpliktsystem för energieffektivitet ska de säkerställa att förpliktade parter som avses i punkt 2 och som bedriver verksamhet inom varje medlemsstats territorium, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2, uppnår det mål med en ackumulerad energibesparing i slutanvändningsledet som fastställs i artikel 7.1.
1.  Om medlemsstater beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå den mängd besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom ett kvotpliktsystem för energieffektivitet, eller tillåter förpliktade parter att årligen bidra till en nationell energieffektivitetsfond i enlighet med artikel 20.6, ska de säkerställa att förpliktade parter som avses i punkt 2 och som bedriver verksamhet inom varje medlemsstats territorium, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.2, uppnår det mål med en ackumulerad energibesparing i slutanvändningsledet som fastställs i artikel 7.1.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier utse förpliktade parter bland energidistributörer och/eller företag som säljer energi i detaljistledet och bedriver verksamhet inom medlemsstatens territorium, och får inbegripa drivmedelsdistributörer eller drivmedelsåterförsäljare som bedriver verksamhet inom medlemsstatens territorium. Mängden energibesparingar som behövs för att fullgöra skyldigheten ska uppnås av de förpliktade parterna bland slutkunderna, utsedda av medlemsstaten, oberoende av den beräkning som görs enligt artikel 7.1, eller, om medlemsstaterna så beslutar, med hjälp av certifierade besparingar som härrör från andra parter, i enlighet med vad som anges i punkt 5 b.
2.  Medlemsstaterna ska på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier utse förpliktade parter bland energidistributörer, företag som säljer energi i detaljistledet och drivmedelsdistributörer eller drivmedelsåterförsäljare som bedriver verksamhet inom deras territorium. Mängden energibesparingar som behövs för att fullgöra skyldigheten ska uppnås av de förpliktade parterna bland slutkunderna, utsedda av medlemsstaten, oberoende av den beräkning som görs enligt artikel 7.1, eller, om medlemsstaterna så beslutar, med hjälp av certifierade besparingar som härrör från andra parter, i enlighet med vad som anges i punkt 5 b.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 2a (ny)
2a.  Om företag som säljer energi i detaljistledet utses som kvotpliktiga parter enligt punkt 2 ska medlemsstaterna säkerställa att företag som säljer energi i detaljistledet inte skapar några hinder för konsumenter som vill byta leverantör när de fullgör sina skyldigheter.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 5 – led b
b)  De får tillåta förpliktade parter att gentemot sin skyldighet medräkna certifierade energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter, inklusive i de fall där förpliktade parter genom andra statligt godkända organ eller genom offentliga myndigheter främjar åtgärder som eventuellt inbegriper formella partnerskap och eventuellt kombineras med andra finansieringskällor. Om medlemsstaterna medger detta, ska de säkerställa att det finns en godkännandeprocess som är tydlig, transparent och öppen för alla marknadsaktörer och som syftar till att minimera certifieringskostnaderna.
b)  De får tillåta förpliktade parter att gentemot sin skyldighet medräkna certifierade energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter, inklusive i de fall där förpliktade parter genom andra statligt godkända organ eller genom offentliga myndigheter främjar åtgärder som eventuellt inbegriper formella partnerskap och eventuellt kombineras med andra finansieringskällor. Om medlemsstaterna medger detta, ska de säkerställa att det finns en ackrediterad godkännandeprocess som är tydlig, transparent, deltagandebaserad och öppen för alla marknadsaktörer och som syftar till att minimera certifieringskostnaderna;
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 5 – led ca (nytt)
ca)  De får tillåta att ytterligare besparingar som uppnås genom mer hållbara teknologiska alternativ i fjärrvärme- och fjärrkylsystem i stadsmiljöer (som även bidrar till att minska förorenande ämnen och partiklar) får räknas till den mängd energibesparingar som krävs enligt punkt 1.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 5 – led cb (nytt)
cb)  De får främja åtgärder som tar itu med energibesparingspotentialen i uppvärmning och kylning, och eventuellt även belöna åtgärder som begränsar föroreningar.
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 5 – led cc (nytt)
cc)  De får inrätta instrument som certifierar energibesparingar som härrör från energibesiktningar eller motsvarande energiledningssystem som avses i artikel 8 för att räkna dessa besparingar som sådana energibesparingar som krävs enligt punkt 1.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 5 – led cd (nytt)
cd)  De får tillåta kvotpliktiga parter att räkna slutliga energibesparingar genom effektiv infrastruktur för värme och kyla.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 5 – led cf (nytt)
cf)  De ska bedöma och vidta åtgärder för att minimera effekten av direkta och indirekta kostnader från sådana system på energiintensiva industrier som är utsatta för internationell konkurrens.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7a – punkt 6a (ny)
6a.  Som en del av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner ska medlemsstaterna informera kommissionen om sina planerade politiska åtgärder enligt artikel 7.2 c. Effekten av dessa åtgärder ska beräknas och inkluderas i dessa planer. Medlemsstaternas beräkningar ska baseras på objektiva, icke-diskriminerande kriterier som ska tas fram i samråd med kommissionen senast den 1 januari 2019.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7b – punkt 1
1.  Medlemsstater som beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå de besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom alternativa politiska åtgärder ska säkerställa att de energibesparingar som krävs enligt artikel 7.1 uppnås bland slutkunderna.
1.  Medlemsstater som beslutar sig för att uppfylla sina skyldigheter när det gäller att uppnå de besparingar som krävs enligt artikel 7.1 genom alternativa politiska åtgärder ska säkerställa att de energibesparingar som krävs enligt artikel 7.1 uppnås helt bland slutkunderna.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7b – punkt 1a (ny)
1a.  Vidare ska alla möjligheter att öka energieffektiviteten, inklusive genom användningen av mer högpresterande drivmedel inom transportsektorn, kvalificera sig som kumulativa ackumulerade energibesparingar i slutanvändningsledet enligt artikel 7.1.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7b – punkt 2
2.  Vid utformningen av andra politiska åtgärder för att uppnå energibesparingar ska medlemsstaterna ta hänsyn till effekten på hushåll som påverkas av energifattigdom.
2.  Vid utformningen av andra politiska åtgärder för att uppnå energibesparingar ska medlemsstaterna ta hänsyn till effekten på låginkomsthushåll, inbegripet de som påverkas av energifattigdom, och se till att de åtgärder som ska genomföras prioriteras i låginkomsthushåll och i subventionerat boende.
Medlemsstaterna ska beräkna mängden besparingar som uppnås i de hushållen jämfört med den totala mängden besparingar som uppnås i alla hushåll enligt denna artikel.
Besparingarna ska offentliggöras och tas med i de integrerade nationella energi- och klimatpolitiska lägesrapporterna i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union].
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4a (nytt)
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 7c (ny)
4a)  Följande artikel ska införas:
”Artikel 7c
Tillhandahållande av energieffektivitetstjänster
Kommissionen ska i nära samarbete med medlemsstaterna säkerställa att tillhandahållandet av tjänster på energieffektivitetsmarknaden sker inom en ram av fri konkurrens och insyn så att slutanvändaren får garanti för fördelarna i form av lägre kostnad för och högre kvalitet hos tjänster som avser energieffektivitetsåtgärder. I detta syfte ska medlemsstaterna garantera sina olika ekonomiska aktörer, och särskilt små och medelstora företag, en icke diskriminerande tillgång till marknaden för energieffektivitetstjänster och främja ett deltagande på lika villkor i förhållande till vertikalt integrerade aktörer och undanröja de konkurrensfördelar som skapats till förmån för aktörer som arbetar med distribution eller försäljning av energi. I detta syfte ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder som behövs för att integrerade aktörer ska tillhandahålla samma villkor och samma verktyg åt tredje parter som de själva använder för att tillhandahålla energieffektivitetstjänster.”
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led b
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändare av naturgas, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutanvändarens faktiska energianvändning och ger information om faktisk användningstid.
Medlemsstaterna ska säkerställa att slutanvändare av naturgas, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare och värmereglage till ett i fråga om vald teknik och funktion konkurrenskraftigt pris som korrekt visar slutanvändarens faktiska energianvändning och ger information om faktisk användningstid samt i tillämpliga fall erbjuder andra funktioner i enlighet med bestämmelserna om elmätning i artiklarna 19 till 22 i direktiv (EU) .../... [om gemensamma regler för den inre marknaden för el (omarbetning)].
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led c – led iia (nytt)
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Systemet med smarta mätare ska ge slutkunder tillgång till uppgifter om deras energianvändning och tidsserier för marknadens avräkningsperioder.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5 – led d
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 9 – punkt 3
d)  Punkt 3 ska utgå.
d)  Punkt 3 ska ersättas med följande:
‘3. Beträffande dataformat och funktioner ska bestämmelserna anpassas efter artiklarna 18 till 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG1a i den mån det är lämpligt. Användares uppgifter ska hanteras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/6791b. Ingen avgift ska tas ut av slutkunder för att ge dem tillgång till uppgifter i ett format som passar dem.
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55).
1b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 74
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 9a
Artikel 9a
Artikel 9a
Kollektiv mätning, individuell mätning och kostnadsfördelning för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk
Kollektiv mätning, individuell mätning och kostnadsfördelning för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunderna för fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk tillhandahålls individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutkundens faktiska energianvändning.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att slutkunderna för fjärrvärme, fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk tillhandahålls individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutkundens faktiska energianvändning.
När en byggnad försörjs med värme och kyla eller varmvatten från en central källa som försörjer flera byggnader, eller från ett nät för fjärrvärme och fjärrkyla, ska en värme- eller varmvattenmätare alltid installeras vid värmeväxlaren eller leveranspunkten.
När en byggnad försörjs med värme, kyla eller varmvatten från en central källa som försörjer flera byggnader, eller från ett nät för fjärrvärme eller fjärrkyla, ska en mätare installeras vid värmeväxlaren eller leveranspunkten.
2.  I flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som har en central värme-/kylkälla, eller som försörjs från fjärrvärme- och fjärrkylsystem, ska individuella mätare installeras för att mäta användningen av värme eller kyla eller varmvatten i varje byggnadsenhet.
2.  I flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som har en central värme-/kylkälla, eller som försörjs från fjärrvärme- och fjärrkylsystem, ska individuella mätare installeras för att mäta användningen av värme eller kyla eller varmvatten i varje byggnadsenhet, där det är tekniskt möjligt och kostnadseffektivt i proportion till möjliga energibesparingar.
När användning av individuella mätare inte är tekniskt genomförbart eller kostnadseffektivt för att mäta värme eller kyla i varje byggnadsenhet, ska individuella värmekostnadsfördelare användas för att mäta energianvändningen i varje radiator, om inte medlemsstaten i fråga visar att det inte skulle vara kostnadseffektivt att installera sådana värmekostnadsfördelare. I dessa fall får alternativa kostnadseffektiva metoder för mätning av användningen övervägas. Villkoren för avsaknad av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet ska tydligt anges och offentliggöras av varje medlemsstat.
När användning av individuella mätare inte är tekniskt genomförbart eller kostnadseffektivt för att mäta värme eller kyla i varje byggnadsenhet, ska individuella värmekostnadsfördelare användas för att mäta energianvändningen i varje radiator, om inte medlemsstaten i fråga visar att det inte skulle vara kostnadseffektivt att installera sådana värmekostnadsfördelare. I dessa fall får alternativa kostnadseffektiva metoder för mätning av användningen övervägas. Efter samråd med kommissionen ska de allmänna kriterierna, metoderna och/eller förfarandena för att fastställa avsaknad av teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet tydligt anges och offentliggöras av varje medlemsstat.
I nya byggnader som avses i första stycket, eller när en sådan byggnad genomgår omfattande renovering, såsom fastställs i direktiv 2010/31/EU, ska individuella mätare alltid tillhandahållas.
I nya flerfamiljshus och i bostadsdelen av nya byggnader med flera användningsområden ska, om dessa har en central värmekälla för varmvatten eller försörjs från fjärrvärmesystem, trots vad som sägs i andra och tredje stycket, individuella mätare installeras för varmvatten.
3.  För flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla, eller där gemensamma värme- eller kylsystem för sådana hus dominerar, ska medlemsstaterna införa transparenta regler för fördelningen av kostnaden för uppvärmning, kylning och varmvattenanvändning i sådana byggnader, för att säkerställa öppenhet och insyn samt korrekt redovisning av individuell användning, inklusive
3.  För flerfamiljshus och byggnader med flera användningsområden som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla, eller där gemensamma värme- eller kylsystem för sådana hus dominerar, ska medlemsstaterna införa transparenta regler för fördelningen av kostnaden för uppvärmning, kylning och varmvattenanvändning i sådana byggnader, för att säkerställa öppenhet och insyn samt korrekt redovisning av individuell användning, inklusive
a)  varmvatten för hushållsbruk,
a)  varmvatten för hushållsbruk,
b)  värme från byggnadsinstallationer och för uppvärmning av gemensamma ytor (trappuppgångar och korridorer med radiatorer),
b)  värme från byggnadsinstallationer och för uppvärmning av gemensamma ytor (trappuppgångar och korridorer med radiatorer),
c)  uppvärmning eller kylning av lägenheter.
c)  uppvärmning eller kylning av lägenheter.
4.  Installerade mätare och värmekostnadsfördelare ska från och med den 1 januari 2020 i enlighet med denna artikel utgöras av anordningar som kan fjärravläsas.
4.  Nyinstallerade mätare och värmekostnadsfördelare ska från och med den 1 januari 2020 i enlighet med denna artikel utgöras av anordningar som kan fjärravläsas. Villkoren för teknisk genomförbarhet och kostnadseffektivitet i punkt 2 första och andra stycket ska fortsätta att gälla.
Mätare och kostnadsfördelare som redan har installerats men som inte kan fjärravläsas ska utrustas med denna förmåga eller ersättas med anordningar som kan fjärravläsas senast den 1 januari 2027, om inte medlemsstaten i fråga visar att detta inte är kostnadseffektivt.
Mätare och värmekostnadsfördelare som redan har installerats men som inte kan fjärravläsas ska utrustas med denna förmåga eller ersättas med anordningar som kan fjärravläsas senast den 1 januari 2027, om inte medlemsstaten i fråga visar att detta inte är kostnadseffektivt.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7 – led b
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 10 – punkt 1
1.  När slutanvändarna inte har smarta mätare som avses i direktiv 2009/73/EG ska medlemsstaterna, senast den 31 december 2014, säkerställa korrekt faktureringsinformation baserad på faktisk användning i enlighet med punkt 1.1 i bilaga VII, för gas, i de fall där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart.
1.  När slutanvändarna inte har smarta mätare som avses i direktiv 2009/73/EG ska medlemsstaterna, senast den 31 december 2014, säkerställa tillförlitlig, korrekt faktureringsinformation baserad på faktisk användning i enlighet med punkt 1.1 i bilaga VII, för gas, i de fall där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7 – led c
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 10 – punkt 2 – stycke 1
Mätare som installerats i enlighet med direktiv 2009/73/EG ska möjliggöra korrekt faktureringsinformation grundad på faktisk användning. Medlemsstaterna ska se till att slutanvändarna på ett enkelt sätt kan få tillgång till kompletterande information om historisk användning som möjliggör detaljerad kontroll.
Mätare som installerats i enlighet med direktiv 2009/73/EG ska ge korrekt faktureringsinformation grundad på faktisk användning. Medlemsstaterna ska se till att slutanvändarna på ett enkelt sätt kan få tillgång till kompletterande information om historisk användning som möjliggör detaljerad kontroll.
Ändring 77
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 8
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 10a
Artikel 10a
Artikel 10a
Fakturerings- och förbrukningsinformation för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk
Fakturerings- och förbrukningsinformation för uppvärmning och kylning och varmvatten för hushållsbruk
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att fakturerings- och förbrukningsinformation är korrekt och baserad på faktisk förbrukning, i enlighet med punkterna 1 och 2 i bilaga VIIa, för alla slutkonsumenter där mätare eller kostnadsfördelare finns installerade.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att fakturerings- och förbrukningsinformation, där mätare eller värmekostnadsfördelare finns installerade, är tillförlitlig, korrekt och baserad på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare, i enlighet med punkterna 1 och 2 i bilaga VIIa, för alla slutkonsumenter, nämligen för fysiska eller juridiska personer som köper uppvärmning, kylning eller varmvatten för egen slutanvändning, eller fysiska eller juridiska personer som är inhysta i eller använder en enskild byggnad eller en enhet i ett flerfamiljshus eller en byggnad med flera användningsområden som försörjs med uppvärmning, kylning eller varmvatten från en central källa, och som inte har några direkta eller individuella avtal med energileverantören.
Utom i fallet med individuell mätning av förbrukning i enlighet med artikel 9a.2 får denna skyldighet fullgöras med hjälp av ett system med regelbunden självavläsning av slutkunden som meddelar energileverantören avläsningarna från sin mätare. Fakturering ska inte baseras på uppskattad användning eller en schablonavgift, annat än i de fall där slutkunden inte har uppgett någon mätaravläsning för ett visst faktureringsintervall.
Utom i fallet med individuell mätning av förbrukning som baseras på värmekostnadsfördelare i enlighet med artikel 9a.2 får denna skyldighet, om en medlemsstat föreskriver det, fullgöras med hjälp av ett system med regelbunden självavläsning av slutkunden eller slutanvändaren som meddelar avläsningarna från sin mätare. Fakturering ska inte baseras på uppskattad användning eller en schablonavgift, annat än i de fall där slutkunden eller slutanvändaren inte har uppgett någon mätaravläsning för ett visst faktureringsintervall.
2.  Medlemsstater
2.  Medlemsstater
a)  ska kräva att, om information om slutanvändarens energifakturor och historiska användning finns tillgänglig, den görs tillgänglig för en av slutanvändaren utsedd leverantör av energitjänster,
a)  ska kräva att, om information om slutanvändarens energifakturor och historiska användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare finns tillgänglig, den på begäran av slutanvändaren görs tillgänglig för en av slutanvändaren utsedd leverantör av energitjänster,
b)  ska säkerställa att slutkunderna kan välja elektronisk faktureringsinformation och e-faktura och att de på begäran får en klar och tydlig förklaring till hur fakturan har upprättats, särskilt om fakturorna inte är grundade på faktisk förbrukning,
b)  ska medlemsstaterna se till att konsumenten kan välja elektronisk faktureringsinformation och e-faktura,
c)  ska säkerställa att lämplig information tillhandahålls tillsammans med fakturan, baserad på faktisk användning, för alla slutkonsumenter i enlighet med punkt 3 i bilaga VII,
c)  ska säkerställa att tydlig och lättbegriplig information tillhandahålls tillsammans med fakturan för alla slutkonsumenter i enlighet med punkt 3 i bilaga VIIa,
d)  får föreskriva att tillhandahållandet av faktureringsinformation, på slutkundens begäran, inte ska anses utgöra en betalningsbegäran. I sådana fall ska medlemsstaterna säkerställa att det erbjuds flexibla arrangemang för den faktiska betalningen.
d)  får föreskriva att tillhandahållandet av faktureringsinformation, på slutkundens begäran, inte ska anses utgöra en betalningsbegäran. I sådana fall ska medlemsstaterna säkerställa att det erbjuds flexibla arrangemang för den faktiska betalningen.
da)  ska främja it-säkerhet och säkerställa integritet och dataskydd för slutanvändarna i enlighet med relevant unionsrätt.
2a.  Medlemsstaterna ska besluta vem som ska vara ansvarig för att tillhandahålla den information som avses i punkterna 1 och 2 till de slutanvändare som inte har något direkt eller individuellt avtal med en energileverantör.
Ändring 78
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 11 – led -a (nytt)
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 15 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
-a)  I punkt 4 ska följande stycke läggas till:
”Kommissionen ska efter samråd med relevanta berörda aktörer ta fram en gemensam metod för att uppmuntra nätoperatörer att minska förluster, genomföra ett kostnads- och energieffektivt investeringsprogram för infrastruktur samt ta vederbörlig hänsyn till nätets energieffektivitet och flexibilitet. Kommissionen ska senast den ... [18 månader efter det här direktivets ikraftträdande] i enlighet med artikel 23 anta en delegerad akt som kompletterar detta direktiv genom att specificera metoden.”
Ändring 79
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 11 – led a – led ii
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 15 – punkt 5 – stycke 3
Systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem ska uppfylla de krav som fastställs i bilaga XII.
Systemansvariga för överföringssystem och systemansvariga för distributionssystem ska ta hänsyn till behovet av att säkerställa värmeförsörjningens kontinuitet vid anslutning, när de garanterar tillgång till nätet och vid utleverans från högeffektiv kraftvärme och ska uppfylla de krav som fastställs i bilaga XII.
Ändring 80
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 11a (nytt)
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 19a (ny)
11a)  Följande artikel ska införas:
”Artikel 19a
Europeiska bankers finansiering av energieffektivitet
Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) ska anpassa sina politiska mål med sikte på att erkänna energieffektivitet som en energikälla i sig och energieffektivitetsinvesteringar som en del av sin investeringsportfölj för infrastruktur.
EIB och EBRD ska, tillsammans med nationella investeringsbanker, utforma, generera och finansiera program och projekt som är skräddarsydda till effektivitetssektorn, bland annat till energifattiga hushåll.
Medlemsstaterna ska fullt ut nyttja de möjligheter och verktyg som föreslås i initiativet ”smart finansiering för smarta byggnader”.”
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 12a (ny)
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 23 – punkt 3a (ny)
12a.   I artikel 23 ska följande punkt införas:
”3a. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.”
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 12b (ny)3
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 24 – punkt 4a (ny)
12b.   I artikel 24 ska följande punkt införas:
”4a. I samband med rapporten om tillståndet i energiunionen ska kommissionen rapportera om koldioxidmarknadens funktion i enlighet med artikel 29.1 och 29.2c i förordning (EU) XX/20XX [Governance of the Energy Union], med beaktande av effekterna av genomförandet av detta direktiv.”
Ändring 84
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 13
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 24 – punkt 12
12.  Kommissionen ska utvärdera detta direktiv senast den 28 februari 2024, och därefter vart femte år, och ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av förslag till ytterligare åtgärder.
12.  Kommissionen ska utvärdera detta direktiv senast den 28 februari 2024, och därefter vart femte år, och ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av direktivets allmänna effektivitet samt behovet av att ytterligare anpassa EU:s energieffektivitetspolitik i enlighet med Parisavtalets mål, den ekonomiska utvecklingen och innovationsutvecklingen. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av förslag till ytterligare åtgärder.
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 13a (ny)
Direktiv 2012/27/EU
Artikel 24 – punkt 12a (ny)
13a.  I artikel 24 ska följande punkt införas:
”12a. Kommissionen ska senast den 31 december 2019 genomföra en separat fördjupad analys av energieffektivitetspotentialen i samband med
a)  omvandlingen av energi,
b)  överföringen och distributionen av energi,
c)  produktionen och efterföljande transport av energikällor, nämligen energi som förbrukas vid utvinning av fossila bränslen och vid transport till den plats där de används,
d)  energilagringen.
Kommissionen ska senast den 31 januari 2021, om så är lämpligt, baserat på resultaten från analysen, presentera ett lagstiftningsförslag på området för Europaparlamentet och rådet.”
Ändring 114
Förslag till direktiv
Bilaga – punkt 1 – led a
Direktiv 2012/27/EU
Bilaga IV - fotnot 3
a)  I bilaga IV ska fotnot 3 ersättas med följande: ”(3) Tillämpas när energibesparingarna beräknas i primärenergitermer med hjälp av en bottom-up-strategi som grundar sig på slutlig energianvändning. För besparingar i kWh el får medlemsstaterna använda en standardkoefficient på 2,0. Medlemsstaterna får tillämpa en annan koefficient om de kan motivera detta.”.
a)  I bilaga IV ska fotnot 3 ersättas med följande: ”(3) Tillämpas endast i samband med detta direktiv och när energibesparingarna beräknas i primärenergitermer med hjälp av en bottom-up-strategi som grundar sig på slutlig energianvändning. För besparingar i kWh el ska medlemsstaterna använda en koefficient som fastställs med en överblickbar metod som är jämförbar i alla medlemsstater, mot bakgrund av nationella omständigheter som påverkar primärenergianvändningen. Dessa omständigheter ska vara tillbörligt styrkta, mätbara och verifierbara och grundas på objektiva och icke-diskriminerande kriterier. För besparingar i kWh el får medlemsstaterna använda en standardkoefficient på 2,3 eller en annan koefficient om de kan motivera detta. När de gör det ska medlemsstaterna ta hänsyn till elmixen i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner som ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel [3] i förordning (EU) 20XX [Governance of the Energy Union]. Standardkoefficienten ska granskas vart femte år utifrån faktiska observerade uppgifter.”.
Ändring 87
Förslag till direktiv
Bilaga – punkt 1 – led b
Direktiv 2012/27/EU
Bilaga V – punkt 2 – led a
a)  Det måste kunna visas att besparingarna går längre än de som skulle ha genomförts i vilket fall som helst utan de förpliktade, deltagande eller bemyndigade parternas och/eller de genomförande myndigheternas verksamhet. För att fastställa vilka besparingar som kan åberopas som mer långtgående ska medlemsstaterna fastställa ett referensscenario som beskriver hur energianvändningen skulle utvecklas i avsaknad av den politiska åtgärden i fråga. Referensscenariot ska återspegla åtminstone följande faktorer: energianvändningstendenser, förändringar i användarbeteendet, teknisk utveckling och förändringar som beror på andra åtgärder som genomförts på nationell nivå och EU-nivå.
a)  Det måste kunna visas att besparingarna går längre än de som skulle ha genomförts i vilket fall som helst utan de förpliktade, deltagande eller bemyndigade parternas och/eller de genomförande myndigheternas verksamhet. För att fastställa vilka besparingar som kan åberopas som mer långtgående ska medlemsstaterna fastställa ett referensscenario som beskriver hur energianvändningen skulle utvecklas i avsaknad av den politiska åtgärden i fråga och de nya enskilda åtgärderna till följd av den. Referensscenariot ska återspegla åtminstone följande faktorer: energianvändningstendenser, förändringar i användarbeteendet, teknisk utveckling och förändringar som beror på andra åtgärder som genomförts på nationell nivå och unionsnivå.
Ändring 88
Förslag till direktiv
Bilaga – punkt 1 – led b
Direktiv 2012/27/EU
Bilaga V – punkt 2 – led b
b)  Besparingar till följd av genomförande av tvingande unionslagstiftning betraktas som besparingar som skulle ha inträffat under alla omständigheter, utan någon verksamhet från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter och/eller genomförande myndigheter, och får därmed inte åberopas enligt artikel 7.1, förutom besparingar som rör renovering av befintliga byggnader, förutsatt att det krav på väsentlighet som avses i punkt 3 h säkerställs.
b)  Besparingar till följd av genomförande av tvingande unionslagstiftning betraktas som besparingar som skulle ha inträffat under alla omständigheter, utan någon verksamhet från förpliktade, deltagande eller bemyndigade parter och/eller genomförande myndigheter, och får därmed inte åberopas enligt artikel 7.1, förutom besparingar som rör åtgärder för renovering av befintliga byggnader, förutsatt att det krav på väsentlighet som avses i punkt 3 h säkerställs.
Ändring 89
Förslag till direktiv
Bilaga – punkt 1 – led b
Direktiv 2012/27/EU
Bilaga V – punkt 2 – led h
h)  Beräkningen av energibesparingar ska ta hänsyn till åtgärdernas livslängd. Detta får göras genom att räkna de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Alternativt får medlemsstaterna anta en annan metod som uppskattas uppnå minst samma totala mängd besparingar. Om andra metoder används ska medlemsstaterna säkerställa att den totala mängd energibesparingar som beräknas genom att använda dessa andra metoder inte överstiger den mängd energibesparingar som skulle ha blivit resultatet av beräkningen om man räknar de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan för energieffektivitet i enlighet med styrningen av energiunionen i detalj beskriva vilka andra metoder de har använt och vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att detta bindande beräkningskrav uppfylls.
h)  Beräkningen av energibesparingar ska ta hänsyn till åtgärdernas livslängd och den takt med vilken besparingarna minskar över tid. Denna beräkning ska göras genom att räkna de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Alternativt får medlemsstaterna anta en annan metod som uppskattas uppnå minst samma totala mängd besparingar. Om andra metoder används ska medlemsstaterna säkerställa att den totala mängd energibesparingar som beräknas genom att använda dessa andra metoder inte överstiger den mängd energibesparingar som skulle ha blivit resultatet av beräkningen om man räknar de besparingar som varje enskild åtgärd kommer att uppnå mellan datumet för genomförande och den 31 december 2020 eller den 31 december 2030, beroende på vad som är lämpligt. Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan för energieffektivitet i enlighet med förordningen om styrningen av energiunionen i detalj beskriva vilka andra metoder de har använt och vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att detta bindande beräkningskrav uppfylls.
Ändring 90
Förslag till direktiv
Bilaga – punkt 1 – led b
Direktiv 2012/27/EU
Bilaga V – punkt 3 – led d
d)  Den mängd energibesparingar som krävs eller som ska uppnås genom den politiska åtgärden uttrycks som antingen slutlig energianvändning eller primärenergianvändning, med användning av de omvandlingsfaktorer som anges i bilaga IV.
d)  Den mängd energibesparingar som krävs eller som ska uppnås genom den politiska åtgärden uttrycks som slutlig energianvändning och primärenergianvändning, med användning av de omvandlingsfaktorer som anges i bilaga IV.
Ändring 91
Förslag till direktiv
Bilaga – punkt 1 – led b
Direktiv 2012/27/EU
Bilaga V – punkt 3 – stycke 2
För de politiska åtgärder som har vidtagits i enlighet med artikel 7.2 e får medlemsstaterna använda den beräkningsmetod som fastställts i enlighet med direktiv 2010/31/EU så länge som detta är i linje med kraven i artikel 7 i detta direktiv och i denna bilaga.
utgår
Ändring 92
Förslag till direktiv
Bilaga – punkt 2 – led b
Direktiv 2012/27/EU
Bilaga VIIa
Bilaga VIIa
Bilaga VIIa
Minimikrav för fakturerings- och förbrukningsinformation grundad på faktisk användning av uppvärmning, kylning och varmvatten
Minimikrav för fakturerings- och förbrukningsinformation för uppvärmning, kylning och varmvatten
1.  Fakturering som grundar sig på faktisk användning
1.  Fakturering som grundar sig på faktisk användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare
För att göra det möjligt för slutanvändarna att reglera sin egen energianvändning ska fakturering ske på grundval av faktisk användning minst en gång per år.
För att göra det möjligt för slutanvändarna att reglera sin egen energianvändning ska fakturering ske på grundval av faktisk användning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare minst en gång per år.
2.  Minsta frekvens för fakturerings- och förbrukningsinformation
2.  Minsta frekvens för fakturerings- och förbrukningsinformation
Från och med [ange här... ikraftträdandet] ska, i de fall där mätare eller kostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- eller förbrukningsinformation grundad på faktisk förbrukning göras tillgänglig åtminstone en gång per kvartal på begäran eller om slutkunderna har valt att få e-faktura, eller i annat fall två gånger per år.
Från och med [ange här… datum för införlivande] ska, i de fall där mätare eller värmekostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- eller förbrukningsinformation grundad på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare tillhandahållas slutanvändare åtminstone en gång per kvartal på begäran eller om slutkunderna har valt att få e-faktura, eller i annat fall två gånger per år.
Från och med den 1 januari 2022 ska, i de fall där mätare eller kostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- och förbrukningsinformation göras tillgänglig en gång per månad. Uppvärmning och kylning får undantas från detta krav utanför säsongerna för uppvärmning/kylning.
Från och med den 1 januari 2022 ska, i de fall där mätare eller värmekostnadsfördelare för fjärravläsning finns installerade, fakturerings- och förbrukningsinformation baserad på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare tillhandahållas alla slutanvändare en gång per månad. Informationen ska också göras tillgänglig kontinuerligt via internet och ska uppdateras så ofta som de använda mätanordningarna och systemen tillåter. Uppvärmning och kylning får undantas från detta krav utanför säsongerna för uppvärmning/kylning.
3.  Minimiinformation i fakturan baserad på faktisk användning
3.  Minimiinformation på fakturan
Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information görs tillgänglig för slutanvändarna i tydliga och begripliga termer i eller tillsammans med deras fakturor:
Medlemsstaterna ska säkerställa att följande information är korrekt och görs tillgänglig för slutanvändarna i tydliga och begripliga termer i eller tillsammans med deras fakturor när dessa är grundade på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare:
a)  Gällande faktiska priser och faktisk energianvändning.
a)  Gällande faktiska priser och faktisk energianvändning eller total värmekostnad och avläsningar av värmekostnadsfördelare.
b)  Information om den bränslemix som använts, även för slutanvändare som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla.
b)  Information om den bränslemix som använts och de därmed förknippade växthusgasutsläppen, även för slutanvändare som försörjs med fjärrvärme eller fjärrkyla och en förklaring av olika skatter, avgifter och taxor som tillämpats.
c)  Jämförelser av slutanvändarnas aktuella energianvändning med användningen för samma period föregående år, i grafisk form, klimatkorrigerade för uppvärmning och kylning.
c)  Jämförelser av slutanvändarnas aktuella energianvändning med användningen för samma period föregående år, i grafisk form, klimatkorrigerade för uppvärmning och kylning.
d)  Kontaktinformation (inklusive webbadresser) till organisationer för slutkunder, energimyndigheter eller liknande organ varifrån information kan hämtas om tillgängliga åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, jämförbara slutanvändarprofiler och objektiva tekniska specifikationer för utrustning som använder energi.
d)  Kontaktinformation (inklusive webbadresser) till organisationer för slutkunder, energimyndigheter eller liknande organ varifrån information kan hämtas om tillgängliga åtgärder för att förbättra energieffektiviteten, jämförbara slutanvändarprofiler och objektiva tekniska specifikationer för utrustning som använder energi.
da)  Information om relevanta förfaranden för klagomål, ombudsmanstjänster eller alternativa tvistlösningsmekanismer.
Därutöver ska medlemsstaterna säkerställa att jämförelser med en genomsnittlig, normaliserad slutanvändare eller jämförelseslutanvändare i samma användarkategori görs tillgängliga för slutanvändarna i tydliga och begripliga termer i, tillsammans med eller genom hänvisningar i deras fakturor.
db)  Jämförelser med en genomsnittlig, normaliserad slutanvändare eller en jämförelseanvändare i samma användarkategori.
Fakturor som inte är grundade på faktisk förbrukning eller avläsningar av värmekostnadsfördelare ska innehålla en tydlig och begriplig förklaring av hur beloppet i fakturan beräknats och minst den information som avses i led d och da.
Ändring 93
Förslag till direktiv
Bilaga I – punkt 2a (ny)
Direktiv 2012/27/EU
Bilaga IX – del 1 – stycke 4 – led g
2a.  I bilaga IX, del 1 fjärde stycket ska led g ersättas med följande:
g)  Ekonomisk analys: Inventering av effekterna
”g) Ekonomisk analys: Inventering av effekterna
De ekonomiska analyserna ska beakta alla relevanta ekonomiska effekter.
De ekonomiska analyserna ska beakta alla relevanta ekonomiska effekter.
Medlemsstaterna får i beslutsfattandet utvärdera och beakta kostnaderna och energibesparingarna från den ökade flexibiliteten i energiförsörjningen och från en mer optimal drift av elnäten, inbegripet kostnader som undvikits och besparingar från minskade infrastrukturinvesteringar, i de analyserade scenarierna.
Medlemsstaterna ska i beslutsfattandet utvärdera och beakta kostnaderna och energibesparingarna från den ökade flexibiliteten i energiförsörjningen och från en mer optimal drift av elnäten, inbegripet kostnader som undvikits och besparingar från minskade infrastrukturinvesteringar, i de analyserade scenarierna.
De kostnader och fördelar som beaktas ska omfatta åtminstone följande:
De kostnader och fördelar som beaktas ska omfatta åtminstone följande:
i)  Fördelar
i)  Fördelar
–  Produktionsvärdet för användaren (värme och el)
–  Produktionsvärdet för användaren (värme och el)
–  Externa fördelar såsom fördelar för miljö och hälsa, i den mån det är möjligt
–  Externa fördelar såsom fördelar för miljö, växthusgasutsläpp och hälsa och säkerhet
–  Arbetsmarknadseffekter, energitrygghet och konkurrenskraft
ii)  Fördelning av kostnaderna
ii)  Fördelning av kostnaderna
–  Kapitalkostnader för anläggningar och utrustning
–  Kapitalkostnader för anläggningar och utrustning
–  Kapitalkostnader för de tillhörande energinäten
–  Kapitalkostnader för de tillhörande energinäten
–  Rörliga och fasta driftskostnader
–  Rörliga och fasta driftskostnader
–  Energikostnader
–  Energikostnader
–  Kostnaderna för miljö och hälsa, i den mån det är möjligt
–  Kostnaderna för miljö, hälsa och säkerhet
–  Arbetsmarknadskostnader, energitrygghet och konkurrenskraft”
Ändring 94
Förslag till direktiv
Bilaga – punkt 2b (ny)
Direktiv 2012/27/EU
Bilaga XII – stycke 1 – led a
2b.  I bilaga XII första stycket ska led a ersättas med följande:
”a) fastställa och offentliggöra sina standardregler för fördelningen av kostnader för tekniska anpassningar, till exempel nätanslutningar och nätförstärkningar, förbättrad nätdrift och regler för icke-diskriminerande genomförande av nätkoder, som behövs för att integrera nya producenter som matar in el producerad från högeffektiv kraftvärme i det sammankopplade nätet,
”a) fastställa och offentliggöra sina standardregler för fördelningen av kostnader för tekniska anpassningar, till exempel nätanslutningar, nätförstärkningar och upprättande av nya nät, förbättrad nätdrift och regler för icke-diskriminerande genomförande av nätkoder, som behövs för att integrera nya producenter som matar in el producerad från högeffektiv kraftvärme i det sammankopplade nätet och andra decentraliserade energikällor,

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0391/2017).


Styrningen av energiunionen ***I
PDF 983kWORD 134k
Europaparlamentets ändringar antagna den 17 januari 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen och om ändring av direktiv 94/22/EG, direktiv 98/70/EG, direktiv 2009/31/EG, förordning (EG) nr 663/2009, förordning (EG) nr 715/2009, direktiv 2009/73/EG, rådets direktiv 2009/119/EG, direktiv 2010/31/EU, direktiv 2012/27/EU, direktiv 2013/30/EU och rådets direktiv (EU) 2015/652 och om upphävande av förordning (EU) nr 525/2013 (COM(2016)0759 – C8-0497/2016 – 2016/0375(COD))(1)
P8_TA(2018)0011A8-0402/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
1)  I denna förordning fastställs den nödvändiga rättsliga grunden för ett tillförlitligt och transparent styrningssystem som säkerställer uppnåendet av målen för energiunionen genom kompletterande, konsekventa och ambitiösa insatser från unionens och dess medlemsstaters sida samtidigt som det främjar unionens principer om bättre lagstiftning.
(1)  I denna förordning fastställs den nödvändiga rättsliga grunden för ett tillförlitligt, inkluderande, kostnadseffektivt, transparent och förutsägbart styrningssystem som säkerställer uppnåendet av målen för energiunionen för 2030 och på längre sikt, i överensstämmelse med Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar efter den 21:a konferensen för parterna i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Parisavtalet), genom kompletterande, konsekventa och ambitiösa insatser från unionens och dess medlemsstaters sida samtidigt som det begränsar den administrativa komplexiteten.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3
3)  Målet för en motståndskraftig energiunion med en ambitiös klimatpolitik som kärna är att ge unionens konsumenter – både hushåll och företag – säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris, vilket kräver en grundläggande omvandling av Europas energisystem. Detta mål kan endast uppnås genom samordnade åtgärder, som omfattar både lagstiftning och andra åtgärder på unionsnivå och på nationell nivå.
(3)  Målet för en motståndskraftig energiunion med en ambitiös klimatpolitik som kärna är att ge unionens konsumenter – både hushåll och företag – säker, hållbar och konkurrenskraftig energi till ett överkomligt pris, samt att främja forskning och innovation genom att locka till sig investeringar, vilket kräver en grundläggande omvandling av Europas energisystem. Detta mål kan endast uppnås genom samordnade åtgärder, som omfattar både lagstiftning och andra åtgärder på unionsnivå, makroregional, regional, nationell och lokal nivå.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)  En fullt fungerande och motståndskraftig energiunion skulle omvandla unionen till en ledande region för innovation, investeringar, tillväxt och social och ekonomisk utveckling, vilket i sin tur skulle utgöra ett gott exempel på kopplingen mellan dels höga klimatförändringsbegränsande ambitioner, dels åtgärder för att främja innovation, investeringar och tillväxt.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
4)  Kommissionens förslag har utarbetats parallellt med och antas tillsammans med en rad sektorsspecifika initiativ inom energipolitiken, särskilt i fråga om förnybar energi, energieffektivitet och marknadsutformning. Dessa initiativ utgör ett paket där temat är energieffektivitet i första rummet, unionens globala ledarskap inom förnybar energi och skäliga villkor för energikonsumenterna.
(4)  Kommissionens förslag har utarbetats parallellt med och antas tillsammans med en rad sektorsspecifika initiativ inom energipolitiken, särskilt i fråga om förnybar energi, energieffektivitet (också i fråga om byggnaders energiprestanda) och marknadsutformning. Dessa initiativ utgör ett paket där temat är energieffektivitet i första rummet, unionens globala ledarskap inom förnybar energi och skäliga villkor för energikonsumenterna, också i form av att energifattigdomen åtgärdas och rättvis konkurrens på den inre marknaden gynnas.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5
5)  Europeiska rådet enades den 24 oktober 2014 om unionens ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 baserad på fyra centrala mål: att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 %, att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % med siktet inställt på en nivå om 30 %, att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar samt ett elsammanlänkningsmål på 15 %. Det preciseras att målet för förnybar energi är bindande på unionsnivå och att det kommer att uppnås genom bidrag från medlemsstaterna, vilka styrs av behovet av att gemensamt uppnå unionsmålet.
(5)  Europeiska rådet föreslog den 24 oktober 2014 en ram för unionens klimat- och energipolitik fram till 2030 baserad på fyra centrala mål. att minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 %, att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % med siktet inställt på en nivå om 30 %, att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar samt ett elsammanlänkningsmål på 15 %. Det preciseras att målet för förnybar energi är bindande på unionsnivå och att det kommer att uppnås genom bidrag från medlemsstaterna, vilka styrs av behovet av att gemensamt uppnå unionsmålet. Av denna förordning framgår emellertid vilka mål man överenskommit om inom sektorslagstiftningen.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Den 24 oktober 2014 kom Europeiska rådet överens om att kommissionen, med stöd av medlemsstaterna, vidtar brådskande åtgärder för att garantera att ett minimimål på 10 % av de befintliga elsammanlänkningarna uppnås med det snaraste, och senast 2020 åtminstone för medlemsstater som ännu inte har uppnått en miniminivå av integrering av den inre energimarknaden.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Parisavtalet höjde avsevärt den globala ambitionsnivån i fråga om begränsning av klimatförändringar, i och med att de som undertecknat avtalet förband sig till att ”hålla ökningen i den globala medeltemperaturen betydligt under 2 °C över förindustriell nivå och att fullfölja ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå”. Unionen måste bereda sig på åtskilligt mer långtgående och snabbare utsläppsminskningar än vad som tidigare förutsagts. Samtidigt går dessa minskningar att göra till lägre kostnad än vad som tidigare uppskattats, i och med att tekniken för förnybar energi utvecklas och tas i bruk så snabbt.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 6b (nytt)
(6b)  Parisavtalet syftar till en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och upptag av växthusgaser i sänkor under andra hälften av detta sekel och i enlighet med detta bör unionen ta sikte på att, på basis av rättvisa, nå fram till nettonollutsläpp på det inhemska planet senast 2050, följt av att det inleds en period med negativa utsläpp.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 6c (nytt)
(6c)  För klimatsystemet är det de kumulativa sammanlagda antropogena utsläppen under tidens gång som har relevans för den totala halten av växthusgaser i atmosfären. Av omsorg om överensstämmelsen med Parisavtalets åtaganden måste det göras en analys av den globala koldioxidbudgeten, vilket svarar mot att man fullföljer ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå, och likaså måste det för unionen fastställas en skälig andel av den återstående globala koldioxidbudgeten. Långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier bör stämma överens med denna koldioxidbudget.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 6d (nytt)
(6d)  Unionen och medlemsstaterna bör hålla fortlöpande uppsikt över klimat- och energimålen och revidera dem uppåt efter situationens krav, för att återspegla, dels de översyner som längre fram görs inom processen med UNFCCC, dels vetenskapens senaste rön om hur snabbt klimatförändringarna fortskrider och vilka konsekvenser de får.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 6e (nytt)
(6e)  Även om EU förbundit sig till de avgjort mest ambitiösa minskningarna av växthusgasutsläpp fram till 2030 kan unionen inte bekämpa klimatförändringshotet på egen hand. Kommissionen och medlemsstaterna bör ta alla tillfällen i akt för att övertyga särskilt de länder som drar fördel av internationell handel med EU att ta på sig en skälig andel av det globala ansvaret och höja sin ambition till EU:s nivå.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 7
7)  Den 24 oktober 201414 konstaterade Europeiska rådet även att en tillförlitlig och transparent styrning, utan någon onödig administrativ börda, bör utvecklas för att säkerställa att unionen uppfyller sina energipolitiska mål, med nödvändig flexibilitet för medlemsstaterna och med full respekt för deras frihet att besluta om sin energimix. Europeiska rådet framhöll att detta styrningssystem bör bygga vidare på befintliga byggstenar, t.ex. nationella klimatprogram, nationella planer för förnybar energi och energieffektivitet samt behovet av att rationalisera och sammanföra separata planerings- och rapporteringskomponenter. Rådet enades också om att förstärka konsumenternas roll och rättigheter, insynen och förutsebarheten för investerare, bl.a. genom systematisk övervakning av nyckelindikatorer för ett tryggt, konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem till ett överkomligt pris och att underlätta samordning av nationella energipolitiska strategier och främja regionalt samarbete mellan medlemsstaterna.
(7)  Den 24 oktober 1414 konstaterade Europeiska rådet även att en tillförlitlig och transparent styrning, utan någon onödig administrativ börda och med tillräcklig flexibilitet för medlemsstaterna, bör utvecklas för att säkerställa att unionen uppfyller sina energipolitiska mål, och samtidigt med full respekt för medlemsstaternas frihet att besluta om sin energimix. Europeiska rådet framhöll att detta styrningssystem bör bygga vidare på befintliga byggstenar, t.ex. nationella klimatprogram, nationella planer för förnybar energi och energieffektivitet samt behovet av att rationalisera och sammanföra separata planerings- och rapporteringskomponenter. Rådet enades också om att förstärka konsumenternas roll och rättigheter, insynen och förutsebarheten för investerare, bl.a. genom systematisk övervakning av nyckelindikatorer för ett tryggt, konkurrenskraftigt, säkert och hållbart energisystem till ett överkomligt pris och att underlätta samordning av nationella klimat- och energipolitiska strategier och främja regionalt samarbete mellan medlemsstaterna.
__________________
__________________
14 Europeiska rådets slutsatser från den 23–24 oktober 2014 (EUCO 169/14).
14 Europeiska rådets slutsatser från den 23–24 oktober 2014 (EUCO 169/14).
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 10
10)  I slutsatserna från rådets möte av den 26 november 201516 erkändes att styrningen av energiunionen kommer att utgöra ett viktigt verktyg för ett effektivt och ändamålsenligt byggande av energiunionen och för uppnåendet av målen för denna. I slutsatserna framhölls att styrningssystemet bör baseras på principerna om integrerad strategisk planering och rapportering om genomförandet av klimat- och energipolitiska strategier och samordning mellan aktörer som ansvarar för klimat- och energipolitik, på unionsnivå eller på regional och nationell nivå. Det betonades också att styrningen bör säkerställa att de överenskomna energi- och klimatmålen för 2030 uppnås, och att styrningen ska omfatta övervakning av unionens gemensamma framsteg mot uppnåendet av de politiska mål som omfattar de fem dimensionerna av energiunionen.
(10)  I slutsatserna från rådets möte av den 26 november 201516 erkändes att styrningen av energiunionen kommer att utgöra ett viktigt verktyg för ett effektivt och ändamålsenligt byggande av energiunionen och för uppnåendet av målen för denna. I slutsatserna framhölls att styrningssystemet bör baseras på principerna om integrerad strategisk planering och rapportering om genomförandet av klimat- och energipolitiska strategier och samordning mellan aktörer som ansvarar för klimat- och energipolitik, på unionsnivå eller på regional och nationell nivå. Det betonades också att styrningen bör säkerställa att de överenskomna energi- och klimatmålen för 2030 uppnås, och att styrningen ska omfatta övervakning av medlemsstaternas och unionens gemensamma framsteg mot uppnåendet av de mål som omfattar de fem dimensionerna av energiunionen.
__________________
__________________
16 Europeiska rådets slutsatser från den 26 november 2015 (14632/15).
16 Europeiska rådets slutsatser från den 26 november 2015 (14632/15).
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 12
12)  Därför bör det viktigaste målet för styrningen av energiunionen vara att göra det möjligt att uppnå målen för energiunionen, särskilt målen i den klimat- och energipolitiska ramen för 2030. Därför är den här förordningen kopplad till sektorsspecifik lagstiftning om genomförande av de energi- och klimatpolitiska målen för 2030. Medlemsstaterna behöver handlingsutrymme för att kunna välja den politik som bäst passar deras nationella energimix och preferenser, men detta handlingsutrymme bör vara förenligt med ytterligare marknadsintegrering, ökad konkurrens, uppnående av unionens klimat- och energimål och en successiv övergång till en koldioxidsnål ekonomi.
(12)  Därför bör det viktigaste målet för styrningen av energiunionen vara att göra det möjligt att uppnå målen för energiunionen, särskilt målen i den klimat- och energipolitiska ramen för 2030 inom områdena minskade växthusgasutsläpp, förnybara energikällor och energieffektivitet. Därför är den här förordningen kopplad till sektorsspecifik lagstiftning om genomförande av de energi- och klimatpolitiska målen för 2030. Medlemsstaterna behöver handlingsutrymme för att kunna välja den politik som bäst passar deras nationella energimix och preferenser, men detta handlingsutrymme bör vara förenligt med ytterligare marknadsintegrering, ökad konkurrens, uppnående av unionens klimat- och energimål och en successiv övergång till en hållbar, koldioxidsnål ekonomi, grundad på ett högeffektivt energisystem som är baserat på förnybar energi. Det bör införas en obligatorisk mall för de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna för att säkerställa deras kvalitet och jämförbarhet.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 13
13)  Övergången till en koldioxidsnål ekonomi kräver förändringar i investeringsbeteendet och incitament över hela det politiska spektret. En minskning av växthusgasutsläppen kräver ökad effektivitet och innovation inom den europeiska ekonomin och framför allt bör en minskning av utsläppen också leda till förbättringar av luftkvaliteten.
(13)  Den socialt acceptabla övergången till en hållbar koldioxidsnål ekonomi kräver avsevärda förändringar i investeringsbeteendet, särskilt när det gäller offentliga och privata investeringar, och incitament över hela det politiska spektret samt regionala marknadsreformer. En minskning av växthusgasutsläppen kräver ökad effektivitet och innovation inom den europeiska ekonomin och framför allt bör en minskning av utsläppen också skapa hållbara arbetstillfällen och leda till förbättringar av luftkvaliteten.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Unionen och medlemsstaterna bör vidta konkreta åtgärder för att förbjuda energisubventioner, åtminstone till fossila bränslen, för att fullgöra de internationella åtaganden som ingåtts av G-7 och G-20, samt i Parisavtalet.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 14
14)  Eftersom växthusgaser och luftföroreningar till stor del härrör från gemensamma källor, kan en politik som är utformad för att minska utsläppen av växthusgaser få positiva bieffekter på luftkvaliteten som kan kompensera en del av eller alla kostnader på kort sikt för att begränsa växthusgasutsläppen. Eftersom data som rapporterats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG18 utgör ett viktigt underlag för sammanställningen av inventeringen av växthusgaser och de nationella planerna, bör vikten av insamling och rapportering av data som är enhetliga för både direktiv 2001/81/EG och inventeringen av växthusgaser erkännas.
(14)  Eftersom växthusgaser och luftföroreningar till stor del härrör från gemensamma källor, kan en politik som är utformad för att minska utsläppen av växthusgaser få positiva bieffekter på folkhälsan och luftkvaliteten, framför allt i stadsområden, som kan kompensera kostnaderna på kort sikt för att begränsa växthusgasutsläppen. Eftersom data som rapporterats enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG18 utgör ett viktigt underlag för sammanställningen av inventeringen av växthusgaser och de nationella planerna, bör vikten av insamling och rapportering av data som är enhetliga för både direktiv 2001/81/EG och inventeringen av växthusgaser erkännas.
__________________
__________________
18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).
18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (EGT L 309, 27.11.2001, s. 22).
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 16
16)  I linje med kommissionens starka engagemang för bättre lagstiftning bör styrningen av energiunionen leda till en betydande minskning av den administrativa bördan för medlemsstaterna, kommissionen och andra unionsinstitutioner och bör bidra till att säkra enhetlighet och ändamålsenlighet hos politik och åtgärder på unionsnivå och nationell nivå med beaktande av omvandlingen av energisystemet i riktning mot en koldioxidsnål ekonomi.
(16)  I linje med kommissionens starka engagemang för bättre lagstiftning och i överensstämmelse med en politik för forskning, innovation och investeringar bör styrningen av energiunionen leda till en betydande minskning av den administrativa komplexiteten för medlemsstaterna och relevanta berörda parter, samt förkommissionen och andra unionsinstitutioner och bör bidra till att säkra enhetlighet och ändamålsenlighet hos politik och åtgärder på unionsnivå, samt på makroregional, regional, nationell och lokal nivå med beaktande av omvandlingen av energisystemet i riktning mot en hållbar koldioxidsnål ekonomi.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 17
17)  Uppnåendet av energiunionens mål bör säkerställas genom en kombination av unionsinitiativ och samstämmiga nationella strategier som anges i integrerade nationella energi- och klimatplaner. Sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet fastställer planeringskrav som har varit användbara verktyg för att driva på en förändring på nationell nivå. Införandet av dem vid olika tidpunkter har lett till dubbelarbete och otillräcklig hänsyn till synergier och kopplingar mellan olika politikområden. Den nuvarande separata planeringen, rapporteringen och övervakningen på klimat- och energiområdena bör därför i möjligaste mån rationaliseras och integreras.
(17)  Uppnåendet av energiunionens mål och syften bör säkerställas genom en kombination av unionsinitiativ och samstämmiga nationella strategier som anges i integrerade nationella energi- och klimatplaner. Sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet fastställer planeringskrav som har varit användbara verktyg för att driva på en förändring på nationell nivå. Införandet av dem vid olika tidpunkter har lett till dubbelarbete och otillräcklig hänsyn till synergier och kopplingar mellan olika politikområden på bekostnad av kostnadseffektiviteten. Den nuvarande separata planeringen, rapporteringen och övervakningen på klimat- och energiområdena bör vid behov rationaliseras och integreras.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)  Det behövs en bedömning av samspelet mellan befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder för att minska koldioxidutsläppen, och medlemsstaterna bör ta fram en kvantitativ eller kvalitativ utvärdering.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)
(17b)  Medlemsstaterna bör säkerställa en politisk samstämmighet mellan sina nationella energi- och klimatplaner och långsiktiga strategier för att minska utsläppen i enlighet med FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 18
18)  De integrerade nationella energi- och klimatplanerna bör omfatta tioårsperioder och ge en översikt över det nuvarande energisystemet och det energipolitiska läget. De bör ange nationella mål för var och en av de fem centrala dimensionerna av energiunionen och motsvarande politiska strategier och åtgärder för att nå dessa mål och de bör ha en analytisk grund. I de nationella planerna för den första perioden från 2021 till 2030 bör ägnas särskild uppmärksamhet åt målen för 2030 i fråga om minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och elsammanlänkning. Medlemsstaterna bör sträva efter att säkerställa att de nationella planerna är förenliga med och bidrar till uppnåendet av målen för hållbar utveckling.
(18)  De integrerade nationella energi- och klimatplanerna bör omfatta tioårsperioder och ge en översikt över det nuvarande energisystemet och det energipolitiska läget. De bör ange nationella syften eller mål för var och en av de fem centrala dimensionerna av energiunionen och motsvarande politiska strategier och åtgärder för att nå dessa mål och de bör ha en analytisk grund. I de nationella planerna för den första perioden från 2021 till 2030 bör ägnas särskild uppmärksamhet åt målen för 2030 i fråga om minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och elsammanlänkning. Medlemsstaterna bör sträva efter att säkerställa att de nationella planerna är förenliga med och bidrar till uppnåendet av målen för hållbar utveckling.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 18a (nytt)
(18a)   Vid arbetet med sina nationella energi- och klimatplaner bör medlemsstaterna se efter hur många hushåll som är energifattiga, och då ta hänsyn till vilka hushållsenergitjänster som behövs för att garantera en grundläggande levnadsstandard i den relevanta nationella situationen, något som dessa hushåll kanske inte alltid klarar av själva, till följd av att de har låga inkomster, höga energikostnader och dålig energieffektivitet. Medlemsstaterna bör i stora drag ange vilka befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder de har mot energifattigdomen och, vid behov, ta med ett nationellt mål om att minska antalet energifattiga hushåll. Kommissionen bör anta gemensamma metoder för hur medlemsstaterna ska definiera energifattigdom och varje medlemsstat bör definiera vilka hushåll som är energifattiga, i enlighet med de nationella omständigheterna i den medlemsstaten.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 18b (nytt)
(18b)  Medlemsstaterna bör garantera att EU-medel från den fleråriga budgetramen för 2014–2020 finns med i deras integrerade nationella energi- och klimatplaner. De nationella anslagen ur den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 bör aktivt bidra till att energiunionens mål och syften uppnås, framför allt inom sektorerna för minskade växthusgasutsläpp, inklusive upptag i sänkor, förnybar energi och energieffektivitet. Av omsorg om detta bör programplaneringen på nationell och lokal nivå inför den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020 ske i förening med kommissionens bedömning av integrerade nationella energi- och klimatplaner, så att den kommer att präglas av en hög ambitionsnivå, framför allt mot bakgrund av de långsiktiga målen i Parisavtalet och målen för hållbar utveckling.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)  Medlemsstaterna bör inrätta en ständig plattform för energidialog på flera olika nivåer, som sammanför lokala myndigheter, civilsamhällesorganisationer, näringslivet, investerare och alla andra relevanta berörda parter för att dryfta de olika energi- och klimatpolitiska alternativen. Integrerade nationella energi- och klimatplaner, liksom också långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier, bör diskuteras på denna plattform.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 20
20)  Genomförandet av politiska strategier och åtgärder på energi- och klimatområdena har en inverkan på miljön. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges faktiska möjligheter att delta och rådfrågas om utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, i tillämpliga fall i överensstämmelse med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG24 och FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen). Medlemsstaterna bör också säkerställa att arbetsmarknadens parter medverkar i utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna.
(20)  Genomförandet av politiska strategier och åtgärder på energi- och klimatområdena har en inverkan på miljön. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges faktiska möjligheter att aktivt delta och rådfrågas om utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna, i tillämpliga fall i överensstämmelse med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG24 och FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor av den 25 juni 1998 (Århuskonventionen). Medlemsstaterna bör också säkerställa att arbetsmarknadens parter, jämte lokala myndigheter och alla relevanta parter, medverkar, alltifrån tidiga skeden inom planering och rapportering, samt i utarbetandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och långsiktiga strategierna.
__________________
__________________
24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).
24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 21
21)  Regionalt samarbete är avgörande för att säkerställa ett effektivt uppnående av målen för energiunionen. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att inkomma med synpunkter på andra medlemsstaternas planer innan de färdigställs för att undvika inkonsekvenser och eventuella negativa effekter på andra medlemsstater och säkerställa att gemensamma mål uppnås tillsammans. Regionalt samarbete när nationella planer utarbetas och färdigställs samt genomförs i ett senare skede bör vara väsentligt för att förbättra åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet och främja marknadsintegration och trygg energiförsörjning.
(21)   Makroregionalt och regionalt samarbete är nödvändigt för att medlemsstaterna gemensamt ska kunna genomföra vissa politiska strategier och åtgärder som bidrar till att gemensamma mål och syften uppnås på ett kostnadsoptimalt sätt. Kommissionen bör underlätta sådant samarbete mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör även ges möjlighet att inkomma med synpunkter på andra medlemsstaternas planer innan de färdigställs för att undvika inkonsekvenser och eventuella negativa effekter på andra medlemsstater och säkerställa att gemensamma mål uppnås tillsammans. Makroregionalt och regionalt samarbete när nationella planer utarbetas och färdigställs samt genomförs i ett senare skede bör vara väsentligt för att förbättra åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet och främja marknadsintegration och trygg energiförsörjning.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 22
22)  De nationella planerna bör vara stabila för att säkerställa transparens och förutsägbarhet i de nationella politiska strategierna och åtgärderna, i syfte att säkerställa investeringssäkerhet. Uppdateringar av nationella planer bör dock planeras in en gång under den tioårsperiod som omfattas för att ge medlemsstaterna möjlighet att anpassa sig till föränderliga omständigheter. Vad gäller de planer som omfattar perioden 2021–2030 bör medlemsstaterna vara i stånd att uppdatera sina planer senast den 1 januari 2024. Mål och bidrag bör endast ändras för att spegla en högre övergripande ambitionsnivå, särskilt vad gäller energi- och klimatmålen för 2030. Som en del av uppdateringarna bör medlemsstaterna bemöda sig om att mildra eventuella negativa miljöeffekter som framkommer i samband med den integrerade rapporteringen.
(22)  De nationella planerna bör vara stabila för att säkerställa transparens och förutsägbarhet i de nationella politiska strategierna och åtgärderna, i syfte att säkerställa investeringssäkerhet. Regelbunden framläggning av nationella planer över löpande tioårsperioder ger medlemsstaterna möjlighet att anpassa sig till föränderliga omständigheter och anpassa sina mål till dem. Målen bör endast ändras för att spegla en högre övergripande ambitionsnivå, särskilt vad gäller energi- och klimatmålen. Som en del av dessa planer bör medlemsstaterna bemöda sig om att mildra eventuella negativa miljöeffekter som framkommer i samband med den integrerade rapporteringen.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 23
23)   Stabila långsiktiga strategier för låga utsläpp är avgörande som bidrag till ekonomisk omvandling, sysselsättning, tillväxt och uppnåendet av övergripande mål för hållbar utveckling samt för att på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt uppnå det långsiktiga mål som fastställdes i Parisavtalet. Dessutom uppmanas parterna i Parisavtalet att senast 2020 meddela sina långsiktiga utvecklingsstrategier för låga utsläpp av växthusgaser.
(23)  Stabila långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier är avgörande som bidrag till ekonomisk omvandling, sysselsättning, tillväxt och uppnåendet av övergripande mål för hållbar utveckling samt för att på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt uppnå det långsiktiga mål som fastställdes i Parisavtalet. Dessutom uppmanas parterna i Parisavtalet att senast 2020 meddela sina långsiktiga utvecklingsstrategier för låga utsläpp av växthusgaser till mitten av århundradet.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
(23a)  Medlemsstaterna bör utveckla långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier för 2050 och tiden efteråt, där det anges vilka omställningar som måste göras inom olika sektorer med tanke på övergången till ett system med förnybar energi och uppnåendet av Parisavtalets mål. Strategierna bör överensstämma med unionens skäliga andel av den återstående globala koldioxidbudgeten och utvecklas med öppenhet och insyn samt under full medverkan av relevanta berörda parter. De integrerade nationella energi- och klimatplanerna bör bygga på de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna och överensstämma med dem.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 23b (nytt)
(23b)  Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) är högexponerad och mycket känslig för klimatförändringar. Samtidigt har sektorn en enorm potential att ge långsiktiga klimatvinster och bidra betydligt till uppnåendet av de långsiktiga klimatmålen för unionen och internationellt. Den kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, särskilt genom att minska utsläppen, bevara och förbättra sänkor och kollager och tillhandahålla biomaterial som kan ersätta fossil- eller koldioxidintensiva material. Effektiva åtgärder, i synnerhet för ökad koldioxidbindning, förutsätter hållbar resursförvaltning och långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler. Långsiktiga strategier är avgörande för att hållbara investeringar ska bli möjliga i det långa loppet.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 23c (nytt)
(23c)  När ytterligare sammanlänkningar byggs ut måste det göras en fullständig kostnads-nyttobedömning, där även de fullständiga tekniska, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenserna ingår, såsom det förutsätts i förordningen om transeuropeiska energinät, varvid man också måste beakta vilka positiva externa effekter sammanlänkningarna för med sig, såsom integrering av förnybar energi, trygg energiförsörjning och ökad konkurrens på den inre marknaden.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 24
24)  Liksom när det gäller planering anger sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet rapporteringskrav, varav många har varit användbara verktyg för att åstadkomma en förändring på nationell nivå, men dessa krav har införts vid olika tidpunkter, vilket har lett till överlappningar och bristande hänsyn till synergier och samspel mellan politikområden, som t.ex. minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och marknadsintegration. För att hitta rätt balans mellan behovet av att säkerställa en lämplig uppföljning av genomförandet av de nationella planerna och behovet av att minska den administrativa bördan bör medlemsstaterna upprätta tvååriga lägesrapporter om genomförandet av planerna och annan utveckling av energisystemet. Viss rapportering skulle dock fortfarande vara nödvändig på årsnivå, särskilt när det gäller rapporteringskrav på klimatområdet som följer av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och unionsförordningar.
(24)  Liksom när det gäller planering anger sektorsspecifik unionslagstiftning på energi- och klimatområdet rapporteringskrav, varav många har varit användbara verktyg för att åstadkomma en förändring på nationell nivå, som komplement till marknadsreformer, men dessa krav har införts vid olika tidpunkter, vilket har lett till överlappningar och kostnadsineffektivitet samt bristande hänsyn till synergier och samspel mellan politikområden, som t.ex. minskade utsläpp av växthusgaser, förnybar energi, energieffektivitet och marknadsintegration. För att hitta rätt balans mellan behovet av att säkerställa en lämplig uppföljning av genomförandet av de nationella planerna och behovet av att minska den administrativa komplexiteten bör medlemsstaterna upprätta tvååriga lägesrapporter om genomförandet av planerna och annan utveckling av energisystemet. Viss rapportering skulle dock fortfarande vara nödvändig på årsnivå, särskilt när det gäller rapporteringskrav på klimatområdet som följer av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och unionsförordningar.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 25
25)  Medlemsstaternas integrerade lägesrapporter bör återspegla beståndsdelarna i mallen för de nationella planerna. En mall för de integrerade lägesrapporterna bör anges i detalj i senare genomförandeakt(er) på grund av deras tekniska karaktär och det faktum att de första lägesrapporterna ska lämnas in år 2021. Lägesrapporterna bör genomföras för att säkerställa transparens gentemot unionen, andra medlemsstater och marknadsaktörer inklusive konsumenter. De bör vara uttömmande och omfatta de fem dimensionerna av energiunionen och, för den första perioden, samtidigt lägga tonvikten på områden som omfattas av målen i klimat- och energiramen för 2030.
(25)  Medlemsstaternas integrerade lägesrapporter bör återspegla beståndsdelarna i mallen för de nationella planerna. En mall för de integrerade lägesrapporterna bör anges i detalj i senare genomförandeakt(er) på grund av deras tekniska karaktär och det faktum att de första lägesrapporterna ska lämnas in år 2021. Lägesrapporterna bör genomföras för att säkerställa transparens gentemot unionen, andra medlemsstater, regionala och lokala myndigheter, marknadsaktörer inklusive konsumenter, alla andra relevanta berörda parter samt allmänheten. De bör vara uttömmande och omfatta de fem dimensionerna av energiunionen och, för den första perioden, samtidigt lägga tonvikten på områden som omfattas av målen i klimat- och energiramen för 2030.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 28
28)  Erfarenheterna från genomförandet av förordning (EU) nr 525/2013 har visat vikten av att information är transparent, tillförlitlig, konsekvent, fullständig och jämförbar. Utifrån dessa erfarenheter bör den här förordningen säkerställa att medlemsstaterna rapporterar om sina politiska strategier och åtgärder och prognoser som en nyckelkomponent i lägesrapporterna. Informationen i dessa rapporter bör vara väsentlig för att påvisa att åtaganden enligt förordning [ ] [ESR] genomförs snabbt. Drift och kontinuerlig förbättring av system på unions- och medlemsstatsnivå förenat med bättre riktlinjer för rapportering bör väsentligt bidra till en fortlöpande förstärkning av den information som är nödvändig för att registrera framsteg med dimensionen ”minskade koldioxidutsläpp”.
(28)  Erfarenheterna från genomförandet av förordning (EU) nr 525/2013 har visat vikten av att information är transparent, tillförlitlig, konsekvent, fullständig och jämförbar. Utifrån dessa erfarenheter bör den här förordningen säkerställa att medlemsstaterna använder trovärdiga och konsekventa uppgifter och antaganden om alla de fem dimensionerna och gör de uppgifter som använts för scenarier och modeller tillgängliga för allmänheten, samt att de rapporterar om sina politiska strategier och åtgärder och prognoser som en nyckelkomponent i lägesrapporterna. Informationen i dessa rapporter bör vara väsentlig för att påvisa att åtaganden enligt förordning [ ] [ESR] genomförs snabbt. Drift och kontinuerlig förbättring av system på unions- och medlemsstatsnivå förenat med bättre riktlinjer för rapportering bör väsentligt bidra till en fortlöpande förstärkning av den information som är nödvändig för att registrera framsteg med dimensionen ”minskade koldioxidutsläpp”.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 30
30)  För att begränsa den administrativa bördan för medlemsstaterna och kommissionen bör kommissionen inrätta en rapporteringsplattform på nätet för att underlätta kommunikation och främja samarbete. Detta bör säkerställa att rapporter lämnas in punktligt och öka transparensen kring den nationella rapporteringen. Plattformen för e-rapportering bör komplettera, bygga vidare på och dra nytta av befintliga rapporteringsprocesser, databaser och elektroniska hjälpmedel, t.ex. de som används av Europeiska miljöbyrån, Eurostat, Gemensamma forskningscentret, och lärdomarna från unionens miljölednings- och miljörevisionsordning.
(30)  Av omsorg om ett öppnare energi- och klimatpolitiskt beslutsfattande, och för att begränsa den administrativa komplexiteten för medlemsstaterna och kommissionen bör kommissionen inrätta en offentlig plattform på nätet för att underlätta dels allmänhetens tillgång till information, dels kommunikation mellan kommissionen och medlemsstaterna såväl som samarbete mellan medlemsstaterna. Detta bör säkerställa att rapporter lämnas in punktligt och öka transparensen kring den nationella rapporteringen. E-plattformen bör komplettera, bygga vidare på och dra nytta av befintliga rapporteringsprocesser, databaser och elektroniska hjälpmedel, t.ex. de som används av Europeiska miljöbyrån, Eurostat, Gemensamma forskningscentret, och lärdomarna från unionens miljölednings- och miljörevisionsordning.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 31
31)  Vad gäller uppgifter som ska lämnas till kommissionen genom nationell planering och rapportering, bör information från medlemsstaterna inte upprepa uppgifter och statistik som redan har gjorts tillgängliga via Eurostat inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200927, som har samma form som enligt planerings- och rapporteringskraven i denna förordning och som fortfarande finns tillgängliga från Eurostat med samma värden. Där så är tidsmässigt möjligt och relevant, bör rapporterade uppgifter och prognoser som lämnats i de nationella energi- och klimatplanerna bygga vidare på och stämma överens med Eurostats uppgifter och den metod som används för rapportering av unionsstatistik i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.
(31)  För att åtgärderna på EU-nivå inte ska bli försenade bör kommissionen använda Europeiska miljöbyråns årliga uppskattningar av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivitet för att bedöma framstegen i riktning mot målen för 2030. Vad gäller uppgifter som ska lämnas till kommissionen genom nationell planering och rapportering, bör information från medlemsstaterna inte upprepa uppgifter och statistik som redan har gjorts tillgängliga via Eurostat inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/200927, som har samma form som enligt planerings- och rapporteringskraven i denna förordning och som fortfarande finns tillgängliga från Eurostat med samma värden. Där så är tidsmässigt möjligt och relevant, bör rapporterade uppgifter och prognoser som lämnats i de nationella energi- och klimatplanerna bygga vidare på och stämma överens med Eurostats uppgifter och den metod som används för rapportering av unionsstatistik i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.
__________________
__________________
27 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
27 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 32
32)   Med tanke på ett gemensamt uppnående av målen för strategin för energiunionen kommer det att vara väsentligt för kommissionen att bedöma nationella planer och, baserat på lägesrapporter, hur de genomförs. För den första tioårsperioden gäller detta särskilt uppnåendet av unionens energi- och klimatmål för 2030 och nationella bidrag till dessa mål. En sådan utvärdering bör genomföras vartannat år, och på årsbasis endast vid behov, och bör konsolideras i kommissionens rapporter om tillståndet i energiunionen.
(32)   Med tanke på ett gemensamt uppnående av målen för strategin för de fem dimensionerna av energiunionen, i synnerhet att skapa en fullständigt funktionell och motståndskraftig energiunion, kommer det att bli väsentligt att kommissionen bedömer utkast till nationella planer och, med hjälp av lägesrapporter, hur anmälda nationella planer genomförs. Detta gäller under den första tioårsperioden särskilt unionens energi- och klimatmål för 2030. En sådan utvärdering bör genomföras vartannat år, och på årsbasis vid behov, och bör konsolideras i kommissionens rapporter om tillståndet i energiunionen.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 33
33)  Luftfarten inverkar på det globala klimatet till följd av sina koldioxidutsläpp (CO2), samt även till följd av andra utsläpp som t.ex. utsläpp av kväveoxider, och till följd av mekanismer såsom ökad bildning av cirrusmoln. Mot bakgrund av den snabbt ökande vetenskapliga förståelsen för denna inverkan föreskrivs redan en uppdaterad utvärdering av luftfartens icke koldioxidrelaterade (2) inverkan på det globala klimatet i förordning (EU) nr 525/2013. De modeller som används i detta hänseende bör anpassas till den vetenskapliga utvecklingen. Kommissionen kan utifrån sin bedömning av sådana effekter överväga relevanta åtgärdsalternativ för att hantera dem.
(33)  Luftfarten inverkar på det globala klimatet till följd av sina koldioxidutsläpp (CO2), samt även till följd av andra utsläpp som t.ex. utsläpp av kväveoxider, och till följd av mekanismer såsom ökad bildning av cirrusmoln. Mot bakgrund av den snabbt ökande vetenskapliga förståelsen för denna inverkan föreskrivs redan en uppdaterad utvärdering av luftfartens icke koldioxidrelaterade (2) inverkan på det globala klimatet i förordning (EU) nr 525/2013. De modeller som används i detta hänseende bör anpassas till den vetenskapliga utvecklingen. Kommissionen bör senast den 1 mars 2020, utifrån sin bedömning av sådana effekter, överväga relevanta åtgärdsalternativ för att hantera dem och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 33a (nytt)
(33a)  I enlighet med UNFCCC:s nuvarande riktlinjer för rapportering av växthusgaser baseras beräkningen och rapporteringen av metanutsläpp på faktorer för global uppvärmningspotential (GWF-faktorer) kopplade till ett tidsperspektiv på 100 år. Mot bakgrund av att metan har hög GWF-faktor och är relativt kortlivat i atmosfären, med åtföljande kraftiga klimatpåverkan på kort och medellång sikt, bör kommissionen undersöka vilka konsekvenser det skulle få för de politiska strategierna och åtgärderna om man antog ett tidsperspektiv på 20 år för metan. Utgående från sin undersökning bör kommissionen överväga relevanta politiska alternativ för snabba åtgärder mot metanutsläppen med hjälp av en unionsstrategi mot metan, varvid metanutsläpp i samband med energi och avfall bör prioriteras.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 34
34)   För att säkerställa samstämmighet mellan medlemsstaternas och unionens politiska strategier och målen för energiunionen bör en fortlöpande dialog föras mellan kommissionen och medlemsstaterna. Vid behov bör kommissionen lägga fram rekommendationer till medlemsstaterna, bl.a. om ambitionsnivån i utkasten till nationella planer, om det därpå följande genomförandet av politiska strategier och åtgärder i de anmälda nationella planerna och om andra nationella politiska strategier och åtgärder av betydelse för genomförandet av energiunionen. Medlemsstaterna bör ta största möjliga hänsyn till sådana rekommendationer och i senare lägesrapporter förklara hur de har genomförts.
(34)   För att säkerställa samstämmighet mellan medlemsstaternas och unionens politiska strategier och målen för energiunionen bör en fortlöpande dialog föras mellan kommissionen och medlemsstaterna, samt vid behov mellan medlemsstaterna själva. Kommissionen bör lägga fram rekommendationer till medlemsstaterna, bl.a. om ambitionsnivån i nationella planer, om det därpå följande genomförandet av politiska strategier och åtgärder i de anmälda nationella planerna och om andra nationella politiska strategier och åtgärder av betydelse för genomförandet av energiunionen. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till sådana rekommendationer och i senare lägesrapporter förklara hur de har genomförts.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 35
35)  Om ambitionsnivån i integrerade nationella energi- och klimatplaner eller uppdateringar av dessa är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, för den första perioden, särskilt vad gäller målen för förnybar energi och energieffektivitet för 2030, bör kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa ett gemensamt uppnående av dessa mål (och därmed minska en eventuell skillnad i ambitionsnivå). Om unionens framsteg inte är tillräckliga för att målen ska kunna nås bör kommissionen, utöver att utfärda rekommendationer, också vidta åtgärder på unionsnivå, eller bör medlemsstaterna vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att dessa mål nås (och därmed överbrygga en eventuell skillnad mellan ambition och resultat). Sådana åtgärder bör beakta ambitiösa tidiga bidrag från medlemsstaterna till målen för förnybara energikällor och energieffektivitet för 2030 i deras gemensamma insatser för att nå de uppställda målen. På området förnybar energi kan sådana åtgärder även omfatta ekonomiska bidrag från medlemsstaterna till en finansieringsplattform som förvaltas av kommissionen och som kan användas för att bidra till projekt för förnybar energi i hela unionen. Medlemsstaternas nationella mål för förnybar energi för 2020 bör tjäna som referensandelar förnybar energi från 2021 och framåt. På området energieffektivitet kan ytterligare åtgärder i synnerhet syfta till att förbättra energieffektiviteten hos produkter, byggnader och transporter.
(35)  Om ambitionsnivån och målen samt de politiska strategier och åtgärder som beskrivs i integrerade nationella energi- och klimatplaner eller uppdateringar av dessa är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, för den första perioden, särskilt vad gäller målen för förnybar energi och energieffektivitet för 2030, bör kommissionen vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa ett gemensamt uppnående av dessa mål, och medlemsstaterna bör justera uppåt sina nationella mål inom området förnybara källor till energi senast den 31 december 2020, (och därmed minska en eventuell skillnad i ambitionsnivå). Om unionens framsteg inte är tillräckliga för att målen ska kunna nås får kommissionen, utöver att utfärda rekommendationer, också vidta åtgärder på unionsnivå eller kräva ytterligare åtgärder från medlemsstaterna för att säkerställa att målen nås (och därmed överbrygga en eventuell skillnad mellan ambition och resultat). Sådana åtgärder bör beakta ambitiösa tidiga insatser från medlemsstaterna till målen för förnybara energikällor och energieffektivitet för 2030 i deras gemensamma insatser för att nå de uppställda målen. På området förnybar energi kan sådana åtgärder även omfatta frivilliga ekonomiska bidrag från medlemsstaterna till en finansieringsplattform som förvaltas av kommissionen och som kan användas för att bidra till projekt för förnybar energi i hela unionen, bland dem projekt av intresse för energiunionen. Medlemsstaternas nationella mål för förnybar energi för 2020 bör tjäna som referensandelar förnybar energi från 2021 och framåt, och bör få kvarstå under hela den perioden. På området energieffektivitet kan ytterligare åtgärder i synnerhet syfta till att förbättra energieffektiviteten hos produkter, byggnader och transporter.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 38
38)  Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa ett nära samarbete om alla frågor som rör genomförandet av energiunionen och denna förordning, i nära samarbete med Europaparlamentet. Vid behov bör kommissionen bistå medlemsstaterna vid genomförandet av denna förordning, särskilt med avseende på inrättandet av nationella planer och därmed förknippad kapacitetsuppbyggnad.
(38)  Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa ett nära samarbete om alla frågor som rör genomförandet av energiunionen och denna förordning, i nära samarbete med Europaparlamentet. Kommissionen bör bistå medlemsstaterna vid genomförandet av denna förordning, särskilt med avseende på inrättandet, genomförandet och övervakningen av integrerade nationella klimat- och energiplaner, den långsiktiga klimat- och energistrategin och därmed förknippad kapacitetsuppbyggnad, genom att uppbåda interna resurser från Europeiska miljöbyrån, gemensamma forskningscentrumet, intern kapacitet för modellbygge samt, vid behov, sakkunskap utifrån.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 41a (nytt)
(41a)  Denna förordning innefattar bestämmelser om prioritering av energieffektivitet i infrastruktursammanhang, varvid det erkänns att energieffektiviteten motsvarar den definition av begreppet infrastruktur som används av IMF och andra ekonomiska institutioner och blir en utslagsgivande faktor och ett prioriterat övervägande vid framtida beslut om investeringar i Europas energiinfrastruktur 1a.
__________________
1a Europaparlamentets betänkande av den 2 juni 2016 om genomföranderapporten om energieffektivitetsdirektivet (2012/27/EU) – (2015/2232(INI)).
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 43
43)  Kommissionen bör i sina uppgifter enligt denna förordning biträdas av en energiunionskommitté vid förberedelsen av genomförandeakter. Den bör där så är lämpligt ersätta kommittén för klimatförändringar och andra kommittéer, och åta sig deras uppdrag.
(43)  Kommissionen bör i sina uppgifter enligt denna förordning biträdas av en energi- och klimatkommitté vid förberedelsen av genomförandeakter. I frågor som berör genomförandet av klimatspecifika bestämmelser bör kommissionen biträdas av kommittén för klimatförändringar, som inrättats med stöd av förordning (EU) nr 525/2013.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 44a (nytt)
(44a)  För att förbereda en framtida översyn av denna förordning och med tanke på EU:s strategi för nätsäkerhet bör kommissionen, i nära samarbete med medlemsstaterna, bedöma huruvida det kan bli nödvändigt med ytterligare enhetliga planerings- och rapporteringskrav i fråga om medlemsstaternas arbete med att förbättra skyddet av kritisk infrastruktur i EU:s energisystem mot alla former av cyberhot, särskilt med tanke på det ökade antalet potentiellt kritiska cyberattacker under det senaste årtiondet, för att garantera trygg energiförsörjning under alla omständigheter. En sådan förbättrad samordning inom EU bör dock inte påverka medlemsstaternas nationella säkerhetsintressen genom att avslöja känslig information.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 1
Artikel 1
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
Syfte och tillämpningsområde
1.  Genom denna förordning inrättas en styrningsmekanism för att
1.  Genom denna förordning inrättas en styrningsmekanism för att
(-a)  genomföra långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier och åtgärder för att fullgöra unionens åtaganden enligt Parisavtalet när det gäller växthusgasutsläpp,
(a)  genomföra strategier och åtgärder som är utformade för att uppnå målen för energiunionen, och vad gäller den första tioårsperioden 2021–2030 särskilt EU:s energi- och klimatmål för 2030,
(a)  genomföra strategier och åtgärder som är utformade för att uppnå målen för energiunionen, och vad gäller den första tioårsperioden 2021–2030 särskilt unionens energi- och klimatmål för 2030,
(aa)  utforma strukturen för partnerskap och samarbete mellan medlemsstaterna på makroregional och regional nivå, så att energiunionens mål och syften uppnås och dess åligganden fullgörs,
(b)  säkerställa att de uppgifter som unionen och dess medlemsstater rapporterar till UNFCCC-sekretariatet och Parisavtalets sekretariat inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga.
(b)  säkerställa att de uppgifter som unionen och dess medlemsstater rapporterar till UNFCCC-sekretariatet och Parisavtalets sekretariat inkommer i tid, är transparenta, korrekta, konsistenta, jämförbara och fullständiga,
(ba)  bidra till ökad klarhet om rättsläget och ökad säkerhet för investerarna, samt till att möjligheterna till ekonomisk utveckling, stimulans till investeringar, sysselsättningsskapande och social sammanhållning får komma till sin fulla rätt,
(bc)  stödja en rättvis övergång för medborgare och regioner som skulle kunna påverkas negativt av övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
Styrningsmekanismen ska bygga på integrerade nationella energi- och klimatplaner som omfattar tioårsperioder som börjar löpa 2021–2030, motsvarande integrerade nationella energi- och klimatpolitiska lägesrapporter från medlemsstaterna och integrerade övervakningsarrangemang vidtagna av Europeiska kommissionen. Den ska fastställa en strukturerad, iterativ process mellan kommissionen och medlemsstaterna med tanke på färdigställandet av de nationella planerna och det senare genomförandet av dessa, även vad gäller regionalt samarbete, och motsvarande åtgärder från kommissionens sida.
Styrningsmekanismen ska bygga på integrerade nationella energi- och klimatplaner som omfattar tioårsperioder som börjar löpa 2021–2030, motsvarande integrerade nationella energi- och klimatpolitiska lägesrapporter från medlemsstaterna och integrerade övervakningsarrangemang vidtagna av Europeiska kommissionen. Den ska fastställa en strukturerad, transparent, iterativ process mellan kommissionen och medlemsstaterna som säkerställer fullständigt deltagande från allmänhetens och lokala myndigheters sida, med tanke på färdigställandet av de nationella planerna och det senare genomförandet av dessa, även vad gäller makroregionalt och regionalt samarbete, och motsvarande åtgärder från kommissionens sida.
2.  Denna förordning ska tillämpas på följande fem dimensioner av energiunionen:
2.  Denna förordning ska tillämpas på följande fem dimensioner av energiunionen:
(a)  Trygg energiförsörjning.
(a)  Trygg energiförsörjning.
(b)  Energimarknaden.
(b)  Den inre energimarknaden.
(c)  Energieffektivitet.
(c)  Energieffektivitet.
(d)  Minskade koldioxidutsläpp.
(d)  Minskade koldioxidutsläpp.
(e)  Forskning, innovation och konkurrenskraft.
(e)  Forskning, innovation och konkurrenskraft.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1
Vid tillämpningen av denna förordning ska definitionerna i [omarbetningen av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767], direktiv 2010/31/EU och direktiv 2012/27/EU gälla.
Vid tillämpningen av denna förordning gäller definitionerna i [omarbetningen av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767], [omarbetning av direktiv 2009/72/EG enligt förslaget i COM(2016)XXX], direktiv 2010/31/EU och direktiv 2012/27/EU,
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 2 – led 3
(3)  antagna politiska strategier och åtgärder: politiska strategier och åtgärder om vilka ett officiellt regeringsbeslut har fattats före dagen för inlämnande av den nationella planen eller en lägesrapport och det finns ett tydligt åtagande om att fortsätta med genomförandet.
(3)  antagna politiska strategier och åtgärder: politiska strategier och åtgärder om vilka ett officiellt beslut har fattats på statsförvaltningsnivå eller lägre förvaltningsnivå före dagen för inlämnande av den nationella planen eller en lägesrapport och det finns ett tydligt åtagande om att fortsätta med genomförandet.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 2 – led 9
(9)  unionens energi- och klimatmål för 2030: det unionsomfattande bindande målet om att fram till 2030 minska växthusgasutsläppen från hela EU-ekonomin med minst 40 % jämfört med 1990, det bindande målet på unionsnivå om att minst 27 % av den energi som används i unionen ska vara förnybar år 2030, målet på unionsnivå om att förbättra energieffektiviteten med minst 27 % fram till 2030, som ska ses över 2020 med siktet inställt på en EU-nivå på 30 %, och ett elsammanlänkningsmål på 15 % för 2030 eller eventuella senare mål för år 2030 i detta avseende som Europeiska rådet eller rådet och Europaparlamentet enas om.
utgår
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 2 – led 11a (nytt)
(11a)  tidiga åtgärder: tidiga framsteg som en medlemsstat gör från och med 2021 och framåt i riktning mot sitt mål för förnybar energi, i enlighet med vad som avses i artikel 3 i [omarbetning av direktivet om förnybar energi] och sitt mål om förbättrad energieffektivitet i enlighet med vad som avses i artiklarna 1.1 och 3.4 i direktiv 2012/27/EU.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 2 – led 17a (nytt)
(17a)  energieffektivitet först: prioritering inom all energiplanering och energipolitik, och alla investeringsbeslut, av åtgärder för att efterfrågan på och utbudet av energi ska bli effektiva, med hjälp av kostnadseffektiva energibesparingar i slutförbrukarledet, initiativ till efterfrågeflexibilitet samt effektivare omvandling, överföring och distribution av energi.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Integrerade nationella energi- och klimatplaner
Integrerade nationella energi- och klimatplaner
1.   Senast den 1 januari 2019 och därefter vart tionde år ska varje medlemsstat meddela kommissionen en integrerad nationell energi- och klimatplan. Planerna ska innehålla de uppgifter som anges i punkt 2 och bilaga I. Den första planen ska omfatta perioden 2021–2030. Följande planer ska omfatta de tio åren omedelbart efter utgången av den period som omfattas av den föregående planen.
1.   Senast den 1 januari 2019 och därefter vart tionde år ska varje medlemsstat meddela kommissionen en integrerad nationell energi- och klimatplan. Planerna ska innehålla de uppgifter som anges i punkt 2 och bilaga I. Den första planen ska omfatta perioden 2021–2030. Följande planer ska omfatta de tio åren omedelbart efter utgången av den period som omfattas av den föregående planen.
2.  De integrerade nationella energi- och klimatplanerna ska bestå av följande huvuddelar:
2.  De integrerade nationella energi- och klimatplanerna ska bestå av följande huvuddelar:
(a)  En översikt över det förfarande som använts för att upprätta den integrerade nationella energi- och klimatplanen, bestående av en sammanfattning, en beskrivning av samrådet med och medverkan av berörda aktörer och deras resultat, och regionalt samarbete med andra medlemsstater i samband med utarbetandet av planen.
(a)  En översikt över det förfarande som använts för att upprätta den integrerade nationella energi- och klimatplanen, bestående av:
(1)   en sammanfattning,
(2)   en beskrivning av samrådet med och medverkan av lokala myndigheter, civilsamhället, näringslivet, arbetsmarknadens parter samt medborgare, och resultaten därav, samt
(3)  en beskrivning av makroregionalt och regionalt samarbete med andra medlemsstater i samband med utarbetandet av planen.
(b)  En beskrivning av de nationella målen och bidragen för var och en av energiunionens fem dimensioner.
(b)  En beskrivning av de nationella målen och syftena för var och en av energiunionens fem dimensioner.
(c)  En beskrivning av de politiska strategier och åtgärder som planeras för att uppnå de motsvarande mål och bidrag som anges i led b.
(c)  En beskrivning av de politiska strategier, åtgärder och investeringsstrategier som planeras för att uppnå de motsvarande mål och syften som anges i led b.
(d)  En beskrivning av den aktuella situationen för de fem dimensionerna av energiunionen, inbegripet med beaktande av energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser samt prognoser vad gäller de mål som avses i led b med befintliga (redan genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder.
(d)  En beskrivning av den aktuella situationen för de fem dimensionerna av energiunionen, inbegripet med beaktande av energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser samt prognoser vad gäller de mål och syften som avses i led b med befintliga (redan genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder, jämte en beskrivning av vad det finns för hinder i lagar och andra författningar mot att målen och syftena förverkligas.
(e)  En bedömning av konsekvenserna av de planerade politiska strategierna och åtgärderna för att nå det mål som avses i led b.
(e)  En bedömning av konsekvenserna av enskilda eller aggregerade planerade politiska strategier och åtgärder för att nå de mål som avses i artiklarna 1, 4, 13a och 14, samt miljömålen, också i fråga om luftkvalitet och naturskydd, hälsa, samt makroekonomiska och sociala konsekvenser.
(ea)   En bedömning av konsekvenserna av de planerade politiska strategierna och åtgärderna med anknytning till energiunionens fem dimensioner.
(eb)  En bedömning av klimatets potentiella inverkan i medlemsstaten, både direkt och indirekt, samt av klimattålighetsstrategier för hantering av klimatets inverkan, såsom nationella anpassningsplaner.
(ec)  Efter att det tagits fram en investeringsstrategi: en uppskattning av vilka offentliga och privata investeringar som behövs för genomförandet av de planerade politiska strategierna och åtgärderna.
(f)  En bilaga, upprättad i enlighet med de krav och den struktur som fastställs i bilaga II till denna förordning, som anger medlemsstatens metoder och politiska åtgärder för att nå energibesparingsmålet i enlighet med artikel 7 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761] och bilaga V till denna.
(f)  En bilaga, upprättad i enlighet med de krav och den struktur som fastställs i bilaga II till denna förordning, som anger medlemsstatens metoder och politiska åtgärder för att nå energibesparingsmålet i enlighet med artikel 7 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761] och bilaga V till denna.
3.  Vid utarbetandet av de nationella planer som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna beakta kopplingarna mellan de fem dimensionerna av energiunionen och de ska använda enhetliga uppgifter och antaganden som omfattar de fem dimensionerna, i förekommande fall.
3.  Vid utarbetandet av de nationella planer som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna
(a)  begränsa den administrativa komplexiteten och kostnaderna för alla relevanta berörda parter
(b)   beakta kopplingarna mellan de fem dimensionerna av energiunionen, framför allt principen om energieffektivitet först,
(c)   använda trovärdiga och enhetliga uppgifter och antaganden som omfattar de fem dimensionerna, i förekommande fall, och göra de uppgifter som använts vid sammanställandet av modeller tillgängliga för allmänheten,
(d)  säkerställa överensstämmelsen med målen i artikel 1 och med de nationella långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier som föreskrivs i artikel 14,
(e)  se efter hur många hushåll som är energifattiga, och då ta hänsyn till vilka hushållsenergitjänster som behövs för att garantera en grundläggande levnadsstandard i den relevanta nationella situationen, och i stora drag ange vilka befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder de har mot energifattigdomen, bland annat i form av socialpolitiska åtgärder och andra relevanta nationella program,
varvid en medlemsstat med avsevärt många energifattiga hushåll, enligt en bedömning med stöd av verifierbara uppgifter, där man använt indikatorer för geografisk fördelning, bör ta med i sin plan ett nationellt vägledande mål om energifattigdomsminskning,
(f)  ta med bestämmelser för att förebygga, lindra eller, om projektet är av allmänt intresse och inga alternativ är tillgängliga, kompensera eventuella negativa miljökonsekvenser som blir uppenbara i samband med den integrerade rapporteringen enligt artiklarna 15–22,
(g)  beakta de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
3a.  Medlemsstaterna ska, efter sina första integrerade nationella energi- och klimatplaner, säkerställa att var och en av deras följande planer som anmäls till kommissionen i enlighet med punkt 1 innefattar ändringar av deras nationella mål och syften enligt vad som avses i artikel 4, för att återspegla en ambitionsökning jämfört med deras tidigare integrerade nationella energi- och klimatplaner.
3b.  Medlemsstaterna ska göra de planer som lämnats in till kommissionen i enlighet med denna artikel tillgängliga för allmänheten.
4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra bilaga I i syfte att anpassa denna till ändringar av unionens klimat- och energipolitiska ram, utvecklingen på energimarknaden och nya krav på grund av UNFCCC och Parisavtalet.
4.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra bilaga I i syfte att anpassa denna till ändringar av unionens klimat- och energipolitiska ram, utvecklingen på energimarknaden och nya krav på grund av UNFCCC och Parisavtalet.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 4 – rubriken
Nationella mål och bidrag för var och en av energiunionens fem dimensioner
Mål och syften för var och en av energiunionens fem dimensioner
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 4 – inledningen
Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan ange följande huvudsakliga mål och bidrag, enligt vad som anges i avsnitt A.2 i bilaga I:
Medlemsstaterna ska i sin integrerade nationella energi- och klimatplan ange följande huvudsakliga mål och syften, enligt vad som anges i avsnitt A.2 i bilaga I:
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 1 – led iia (nytt)
iia.  Utvecklingsbanor som medlemsstaten ämnar följa och som förbättrar upptaget av koldioxid i sänkor, i enlighet med de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier som avses i artikel 14.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 1 – led iii
iii.  I tillämpliga fall, andra nationella syften och mål som stämmer överens med gällande långsiktiga strategier för låga utsläpp.
iii.  Andra nationella syften och mål som stämmer överens med Parisavtalet och de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 2 – led i
i.  För att uppnå unionens bindande mål på minst 27 % förnybar energi år 2030 enligt artikel 3 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767], ett bidrag till detta mål när det gäller medlemsstatens andel energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen brutto år 2030, med en linjär utveckling för detta bidrag från 2021 och framåt.
i.  För att uppnå unionens bindande mål på minst 35 % förnybar energi år 2030 enligt artikel 3 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767].
Ändring 291
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 2 – led ia (nytt)
ia.   Medlemsstatens nationella mål för energi från förnybara källor i den slutliga bruttoenergianvändningen år 2030, fastställt i enlighet med artikel 3 och bilaga Ia till direktiv (EU) .../... [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767], med en progressiv utveckling som säkerställer en regelbunden utbyggnad av förnybar energi från 2021 och framåt enligt vad som fastställs i bilaga Ia till denna förordning.
Ändring 292
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 2 – led ib (nytt)
ib.   Den utveckling som avses i led ia ska
(i)  utgå från andelen energi från förnybara källor år 2020, enligt vad som fastställs i tredje spalten i tabellen i del A i bilaga I till direktiv (EU) .../... [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767]; om en medlemsstat överskrider sitt bindande nationella mål för 2020 får dess utveckling utgå från den nivå som uppnåtts 2020,
(ii)  bestå av minst tre referenspunkter beräknade som ett medelvärde av de två eller tre föregående åren enligt vad som fastställs i bilaga Ia,
(iii)  uppnå åtminstone det nationella målet för 2030.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 2 – led ic (nytt)
ic.  Medlemsstatens utveckling, enligt vad som avses i leden ia och ib, ska sammanlagt motsvara unionens bindande linjära utveckling, och uppnå unionens bindande mål om minst 35 % energi från förnybara källor inom den slutliga bruttoenergianvändningen 2030.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 2 – led id (nytt)
id.  Medlemsstatens utveckling vad gäller den sammanlagda andelen av förnybar energi i den slutliga energianvändningen från och med 2031, ska stå i konsekvens med de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna.
Ändring 69 och 287
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 2 – led ii
ii.  Sektorsspecifik utveckling för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 för uppvärmning och kylning, elektricitet och transport.
ii.  Medlemsstatens vägledande sektorsspecifika utveckling för andelen förnybar energi i den slutliga energianvändningen från 2021 till 2030 för uppvärmning och kylning, elektricitet och transport.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 2 – led iii
iii.  Utveckling per förnybar energiteknik som medlemsstaten planerar att använda för att uppnå den övergripande och sektorsspecifika utvecklingen för förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den totala förväntade slutliga bruttoenergianvändningen per sektor uttryckt i Mtoe och total planerad installerad kapacitet per teknik och sektor uttryckt i MW.
iii.  Vägledande utveckling per förnybar energiteknik som medlemsstaten planerar att använda för att uppnå den övergripande och sektorsspecifika utvecklingen för förnybar energi under perioden 2021–2030, inklusive den totala förväntade slutliga bruttoenergianvändningen per sektor uttryckt i Mtoe, total planerad installerad kapacitet per teknik och sektor, inklusive uppgradering, uttryckt i MW.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a – led 1 – led iiia (nytt)
iiia.  Medlemsstatens andel av, liksom också mål och utveckling för, den förnybara energi som produceras av städer, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi och egenförbrukare under perioden 2021–2030, inklusive förväntad slutlig bruttoenergianvändning, uttryckt i Mtoe.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 4 – led b – led 1
(1)  Det vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för att uppnå unionens bindande energieffektivitetsmål på 30 % fram till 2030 som avses i artiklarna 1.1 och 3.4 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761], grundat på antingen primär eller slutlig energianvändning, primär eller slutlig energibesparing eller energiintensitet.
(1)  Det bindande nationella energieffektivitetsmål för att uppnå unionens bindande energieffektivitetsmål på 40 % fram till 2030 som avses i artiklarna 1.1 och 3.4 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761], grundat på antingen primär eller slutlig energianvändning, primär eller slutlig energibesparing eller energiintensitet, tillsammans med en linjär utveckling för detta mål från och med 2021.
Medlemsstaterna ska uttrycka sitt bidrag i termer av absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och 2030, med en linjär utveckling för detta bidrag från 2021 och framåt. De ska förklara sin bakomliggande metod och de omvandlingsfaktorer som används.
Medlemsstaterna ska uttrycka sitt sina energieffektivitetsmål i termer av absolut nivå av primärenergianvändning och slutlig energianvändning 2020 och 2030. De ska förklara sin bakomliggande metod och de omvandlingsfaktorer som används, i enlighet med bilagorna IV och V till ...[den version som ändrats genom förslag COM(2016)0761].
Den linjära utveckling som avses i första stycket ska bestå av tvååriga delmål, med början från och med 2022 och därefter vartannat år.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 4 – led b – led 2
(2)  Den sammanlagda mängden energibesparingar som ska uppnås under perioden 2021–2030 i enlighet med artikel 7 om energisparplikt i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761].
(2)  Den sammanlagda mängden ytterligare energibesparingar som ska uppnås under perioden 2021–2030 och längre fram i enlighet med artikel 7 om energisparplikt i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom förslag COM(2016)0761].
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 4 – led b – led 3
(3)  Målen för en långsiktig renovering av det nationella beståndet av bostadshus och kommersiella byggnader (både offentliga och privata).
(3)  Utgående från en analys av det befintliga byggnadsbeståndet, milstolpar för 2030 och 2040 inom de långsiktiga strategierna för en renovering av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostadshus (både offentliga och privata), med en mätning av framstegen i riktning mot målen för 2050 i enlighet med artikel 2a i direktiv 2010/31/EU, [ändrat genom förslag COM(2016)0765].
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 4 – led b – led 3a (nytt)
(3a)  De planerade politiska strategierna och åtgärderna för att omvandla det nationella byggnadsbeståndet till ett byggnadsbestånd med hög energieffektivitet och låga koldioxidutsläpp, samt vilka framsteg som gjorts med denna omvandling, inklusive en evidensbaserad skattning av vilka förväntade energibesparingar och fördelar i vidare bemärkelse som ska uppnås mellan 2020 och 2030.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 4 – led b – led 4
(4)  Den totala golvyta som ska renoveras eller motsvarande årliga energibesparingar som ska uppnås från 2020 till 2030 enligt artikel 5 om offentliga sektorns byggnaders roll som förebild i direktiv 2012/27/EU.
(4)  Den totala golvyta som ska renoveras och vilka motsvarande energibesparingar som ska uppnås med renoveringarna, eller motsvarande årliga energibesparingar som härrör från det alternativa tillvägagångssättet och ska uppnås från 2020 till 2030 enligt artikel 5 i direktiv 2012/27/EU [ändrat genom förslag COM(2016)0767].
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 4 – led b – led 4a (nytt)
(4a)  Den energisparpotential som kartlagts inom sektorn för uppvärmning och kylning, inklusive resultatet från den omfattande bedömningen av möjligheterna att använda högeffektiv kraftvärme och effektiv och innovativ fjärrvärme och fjärrkyla.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 4 – led b – led 5
(5)  Andra nationella energieffektivitetsmål, inbegripet långsiktiga mål eller strategier och sektorsspecifika mål på områden som transport, uppvärmning och kylning.
(5)  Andra nationella energieffektivitetsmål, inbegripet långsiktiga mål eller strategier och sektorsspecifika mål på områden som transport, tillverkningsindustri, vatten och avloppsvatten eller genom sektorsövergripande politik, liksom också effektivitet inom andra sektorer med stor potential för energieffektivitet genom hela flödeskedjan, från primärenergi till slutanvändare såsom datacentraler.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 4 – led c – led 1
(1)  Nationella mål för diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer.
(1)  Nationella vägledande mål för diversifieringen av energikällor och leveranser från tredjeländer, i syfte att öka motståndskraften hos makroregionala, regionala och nationella energisystem.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 4 – led c – led 2
(2)  nationella mål när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer,
(2)  nationella vägledande mål när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer, i syfte att öka motståndskraften hos makroregionala, nationella och regionala energisystem.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 4 – led c – led 4
(4)  Nationella mål vad gäller utbyggnad av inhemska energikällor (särskilt förnybar energi).
(4)  Nationella mål om ett flexiblare nationellt energisystem, framför allt genom insats av energieffektivitetsåtgärder, utbyggnad av inhemska och regionala förnybara energikällor, efterfrågeflexibilitet och energilagring.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 4 – led d – led 1
(1)  Den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten siktar på till 2030 med hänsyn till ett elsammanlänkningsmål på minst 15 % till 2030. Medlemsstaterna ska förklara de metoder som använts.
(1)  Den elsammanlänkningsnivå som medlemsstaten siktar på till 2030 med hänsyn till ett vägledande elsammanlänkningsmål på minst 15% till 2030, med beaktande av sammanlänkningsmålet på 10 % för 2020, samt av marknadsvillkoren och potentialen på det nationella och regionala planet, jämte alla aspekter av kostnads–nyttoanalyser, den nuvarande förverkligandegraden för projekt av gemensamt intresse, samt åtgärder för att öka den omsättningsbara kapaciteten hos befintliga sammanlänkningar. Medlemsstaterna ska förklara de metoder som använts, och därvid ta hänsyn till de metoder som föreslagits av kommissionen.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 4 – led d – led 2
(2)  Viktiga nationella mål för el- och gasöverföringsinfrastruktur som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen.
(2)  Viktiga nationella mål som hänför sig till infrastruktur för överföring och distribution av el och gas, samt moderniseringen av denna infrastruktur, och som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen. Alla planerade större infrastrukturprojekt ska preliminärbedömas med hänsyn till sin förenlighet med och sina bidrag till de fem dimensionerna av energiunionen, framför allt när det gäller försörjningstryggheten och konkurrensen.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 4 – led d – led 3
(3)  Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. marknadsintegration och marknadskoppling, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.
(3)  Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. ökad flexibilitet för systemen genom undanröjande av hinder mot fri prisbildning, samt genom marknadsintegration och marknadskoppling, smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och inskränkning, jämte prissignaler i realtid, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 4 – led d – led 3a (nytt)
(3a)  Nationella mål med anknytning till icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 4 – led d – led 3b (nytt)
(3b)  Nationella mål för att säkerställa att konsumenter deltar i energisystemet och drar nytta av egenproduktion och ny teknik, inbegripet smarta mätare.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 4 – led d – led 4
(4)  (4) Nationella mål när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet och flexibilitet i energisystemet med avseende på produktion av förnybar energi, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.
(4)  Nationella mål när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet, som också säkerställer att inga kapacitetsmekanismer används eller, om de används av försörjningstrygghetsskäl, begränsas i möjligaste mån, inklusive en tidsram för när målen ska vara uppfyllda.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 4 – led e – led 1
(1)  Nationella syften och mål för offentlig och privat finansiering av forskning och innovation som rör energiunionen, inbegripet en tidsram för när målen ska vara uppnådda. Sådana mål ska vara samstämmiga med dem som anges i strategin för energiunionen och SET-planen.
(1)  Nationella syften och mål för offentligt stöd till forskning och innovation som rör energiunionen, och uppgifter om vilken hävstångseffekt det förväntas få på privat forskning, inbegripet,, i tillämpliga fall, en tidsram för när målen ska vara uppnådda. Sådana mål ska vara samstämmiga med dem som anges i strategin för energiunionen och SET-planen.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 4 – led e – led 2
(2)  Nationella mål för 2050 för ibruktagande av koldioxidsnål teknik.
(2)  Nationella mål för 2050 med anknytning till främjandet av hållbar teknik.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 4 – led e – led 3
(3)  Nationella mål vad gäller konkurrenskraft.
utgår
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 5 – rubriken
Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sitt bidrag på området förnybar energi
Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sina mål på området förnybar energi
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  När medlemsstaterna fastställer sitt bidrag vad gäller deras andel energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen brutto år 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planerna i enlighet med artikel 4 a 2 i, ska medlemsstaterna beakta
1.  När medlemsstaterna fastställer sitt mål vad gäller deras andel energi från förnybara energikällor av den slutliga energianvändningen brutto år 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planerna i enlighet med artikel 4 a 2 i, ska medlemsstaterna beakta
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led d – led i
i)  rättvis fördelning av spridningen i Europeiska unionen,
i)  rättvis och kostnadseffektiv fördelning av spridningen i Europeiska unionen,
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – led da (nytt)
(da)  referensandelen energi från förnybara energikällor i dess slutliga bruttoenergianvändning enligt vad som fastställs i artikel 3.3 i direktiv (EU) .../... [omarbetning av direktiv 2009/28/EG],
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att deras sammanlagda bidrag uppgår till minst 27 % energi producerad från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen (brutto) på unionsnivå senast 2030.
2.  Medlemsstaterna ska gemensamt säkerställa att deras sammanlagda mål uppgår till en linjär utveckling som uppnår minst 35 % energi från förnybara energikällor i den slutliga energianvändningen (brutto) på unionsnivå senast 2030.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 6 – rubriken
Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sitt bidrag på området energieffektivitet
Medlemsstaternas förfarande för att fastställa sitt bindande mål på området energieffektivitet
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
1.  När medlemsstaterna fastställer sitt vägledande nationella bidrag på energieffektivitetsområdet för 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planer som avses i artikel 4 b 1, ska de säkerställa att
1.  När medlemsstaterna fastställer sitt bindande nationella mål på energieffektivitetsområdet för 2030 och det sista året av den period som omfattas av de kommande nationella planer som avses i artikel 4 b 1, ska de säkerställa att
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – stycke 1 – led a
(a)  unionens energianvändning år 2020 är högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi, och att unionens energianvändning 2030 är högst 1 321 Mtoe primärenergi och högst 987 Mtoe slutlig energi för den första tioårsperioden,
(a)  unionens energianvändning år 2020 är högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi, och att unionens energianvändning 2030 är högst 1 132 Mtoe primärenergi och högst 849 Mtoe slutlig energi för den första tioårsperioden,
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2 – inledningen
2.  När medlemsstaterna fastställer det bidrag som avses i punkt 1 får de ta hänsyn till omständigheter som påverkar primär och slutlig energianvändning, t.ex.
2.  När medlemsstaterna fastställer det mål som avses i punkt 1 får de ta hänsyn till omständigheter som påverkar primär och slutlig energianvändning, t.ex.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Nationella politiska strategier och åtgärder för var och en av energiunionens fem dimensioner
Nationella politiska strategier, åtgärder och investeringsstrategier för var och en av energiunionens fem dimensioner
Medlemsstaterna ska i enlighet med bilaga I beskriva i sin integrerade nationella energi- och klimatplan de viktigaste befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ska genomföras, särskilt de mål som anges i den nationella planen, inbegripet åtgärder för att säkerställa regionalt samarbete och lämplig finansiering på nationell och regional nivå.
Medlemsstaterna ska i enlighet med bilaga I beskriva i sin integrerade nationella energi- och klimatplan de viktigaste befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ska genomföras, särskilt de mål som anges i den nationella planen, inbegripet åtgärder för att säkerställa regionalt samarbete och lämplig finansiering på nationell, regional och lokal nivå, inklusive mobilisering av EU-program och EU-instrument.
Beskrivningen av de viktigaste befintliga och planerade politiska strategierna och åtgärderna för att uppnå målen i de nationella planerna ska åtföljas av en allmän översikt över vilka investeringar som krävs för att uppnå dessa mål.
Medlemsstaterna ska behandla energieffektivitet som en prioriterad infrastrukturåtgärd. De ska ta med energieffektivitetsprogram i sin infrastrukturplanering och prioritera investeringar i renovering av byggnader.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska, i enlighet med den struktur och det format som anges i bilaga I, redogöra för den nuvarande situationen för var och en av energiunionens fem dimensioner, inbegripet energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med inlämnandet av den nationella planen eller på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna. Medlemsstaterna ska också, för var och en av energiunionens fem dimensioner, ange och redogöra för prognoser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2040 (inklusive för år 2030) avseende det förväntade resultatet av befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder.
1.  Medlemsstaterna ska, i enlighet med den struktur och det format som anges i bilaga I, redogöra för den nuvarande situationen för var och en av energiunionens fem dimensioner, inbegripet energisystemet och utsläpp och upptag av växthusgaser i samband med inlämnandet av den nationella planen eller på grundval av de senaste tillgängliga uppgifterna. Medlemsstaterna ska också, för var och en av energiunionens fem dimensioner, ange och redogöra för prognoser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2030 (inklusive för år 2030) avseende det förväntade resultatet av befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder. Medlemsstaterna ska göra de antaganden, parametrar och metoder som använts för prognoser och scenarier tillgängliga för allmänheten.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led a
(a)  Effekterna på utvecklingen av energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2040 (inklusive för år 2030) inom ramen för de planerade politiska strategierna och åtgärderna, inklusive en jämförelse med de prognoser som bygger på befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1.
(a)  Effekterna på utvecklingen av energisystem och utsläpp och upptag av växthusgaser för den första tioårsperioden åtminstone fram till 2040 (inklusive för år 2030) inom ramen för de planerade politiska strategierna och åtgärderna, inklusive en jämförelse med de prognoser som bygger på befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1. Här bör också ingå en bedömning av synergier från sektorskoppling, digitalisering och förbättrad marknadsutformning samt fördelarna i form av bättre luftkvalitet och försörjningstrygghet.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led b
(b)  De makroekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av de planerade strategier och åtgärder som anges i artikel 7 och beskrivs närmare i bilaga I under den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030, jämfört med de prognoser som är baserade på befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1.
(b)  De makroekonomiska, hälsomässiga, miljömässiga, färdighetsrelaterade och sociala konsekvenserna av enskilda och aggregerade planerade strategier och åtgärder som anges i artikel 7 och beskrivs närmare i bilaga I under den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030, jämfört med de prognoser för befintliga (genomförda och antagna) politiska strategier och åtgärder som avses i punkt 1. Metoderna för bedömning av dessa konsekvenser ska offentliggöras och användningen av kostnads-nyttoanalyser ska uppmuntras.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led c
(c)  Samspelet mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder i olika dimensioner för den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030. Prognoser om försörjningstrygghet, infrastruktur och marknadsintegration ska kopplas till robusta scenarier för energieffektivitet.
(c)  Samspelet mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder inom en politisk dimension och mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder i olika dimensioner för den första tioårsperioden åtminstone fram till år 2030. I bedömningen ska ingå en kvantitativ eller kvalitativ utvärdering av allt dokumenterat samspel mellan dels nationella politiska strategier och åtgärder, dels unionens klimat- och energipolitiska åtgärder. Prognoser om försörjningstrygghet, infrastruktur och marknadsintegration ska kopplas till robusta scenarier för energieffektivitet.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  Hur befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder, antingen enskilt för sig eller tagna tillsammans, kommer att locka till sig privata investeringar, vid sidan om den offentliga finansiering som behövs för att de ska kunna genomföras.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 9
Artikel 9
Artikel 9
Utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner
Utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner
1.  Senast den 1 januari 2018 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna utarbeta och till kommissionen överlämna ett utkast till den integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3.1.
1.  Senast den 1 juni 2018 ska varje medlemsstat utarbeta och till kommissionen överlämna ett utkast till sin första integrerade nationella energi- och klimatplan, enligt vad som avses i artikel 3.1. Varje medlemsstat ska utarbeta och till kommissionen överlämna ett utkast till sin andra plan senast den 1 januari 2023, samt utkast till sina följande planer vart femte år därefter.
2.  Kommissionen får utfärda rekommendationer om utkasten till planer till medlemsstaterna i enlighet med artikel 28. Dessa rekommendationer ska särskilt ange
2.  Kommissionen ska bedöma utkasten till planer, och ska utfärda landsspecifika rekommendationer till medlemsstaterna i enlighet med artikel 28 senast tre månader före utgången av den frist för överlämnande av planen som avses i artikel 3.1 för att.
(a)  ambitionsnivån för mål och bidrag i syfte att tillsammans nå målen för energiunionen och särskilt unionsmålen för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet,
(a)  säkerställa medlemsstaternas gemensamma uppnående av målen för energiunionen och målen för energiunionens samtliga dimensioner,
(aa)  säkerställa medlemsstaternas uppnående av nationella mål,
(b)  politiska strategier och åtgärder som avser mål och andra politiska strategier och åtgärder av potentiell gränsöverskridande relevans på medlemsstats- och unionsnivå,
(b)  förbättra enskilda befintliga och planerade politiska strategier och åtgärder som ingår i nationella energi- och klimatplaner, också dem som har potentiell gränsöverskridande relevans,
(ba)  föreslå antagande av ytterligare politiska strategier och åtgärder i nationella energi- och klimatplaner,
(c)  samverkan och överensstämmelse mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ingår i den integrerade nationella energi- och klimatplanen inom en dimension och mellan olika dimensioner av energiunionen.
(c)  säkerställa överensstämmelse mellan befintliga (genomförda och antagna) och planerade politiska strategier och åtgärder som ingår i den integrerade nationella energi- och klimatplanen inom en dimension och mellan olika dimensioner av energiunionen.
(ca)  säkerställa att de investeringsrelaterade strategierna och instrumenten stämmer överens med medlemsstaternas politiska strategier och åtgärder för att uppfylla de motsvarande målen.
3.  Medlemsstaterna ska ta största möjliga hänsyn till alla eventuella rekommendationer från kommissionen när de slutför sin integrerade nationella energi- och klimatplan.
3.  Medlemsstaterna ska ta största möjliga hänsyn till alla eventuella rekommendationer från kommissionen när de slutför sin integrerade nationella energi- och klimatplan. Om den berörda medlemsstatens ståndpunkt avviker från kommissionens rekommendation ska medlemsstaten motivera sin ståndpunkt och offentliggöra motiveringen.
3a.  Medlemsstaterna ska göra de utkast till planer som avses i punkt 1 tillgängliga för allmänheten.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 10
Utan att det påverkar tillämpningen av andra krav i unionslagstiftningen ska medlemsstaterna säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges tillfälle att på ett effektivt sätt delta i utarbetandet av utkast till planer som avses i artikel 9 och bifoga en sammanfattning av allmänhetens synpunkter till det utkast till en integrerad nationell energi- och klimatplan som de lämnar in till kommissionen. I den mån bestämmelserna i direktiv 2001/42/EG är tillämpliga ska samråd som genomförs i enlighet med det direktivet också anses uppfylla skyldigheten att rådgöra med allmänheten i enlighet med denna förordning.
Utan att det påverkar tillämpningen av andra krav i unionslagstiftningen ska medlemsstaterna säkerställa att allmänheten på ett tidigt stadium ges tillfälle att på ett effektivt sätt delta i utarbetandet av de utkast till planer som avses i artikel 9 i denna förordning, samt av de långsiktiga strategier som avses i artikel 14, när alla alternativ står öppna och ett effektivt samråd med allmänheten kan äga rum.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna ska fastställa rimliga tidsramar, som är tillräckligt långa för att allmänheten ska hinna informeras om, förbereda sig på och på ett effektivt sätt delta i planeringsprocessens olika skeden. Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till deltagande på lika villkor och säkerställa att allmänheten informeras, antingen genom offentliga tillkännagivanden eller på annat lämpligt sätt, såsom elektroniska medier, när sådana finns att tillgå, om alla praktiska arrangemang kring deltagandet, och kan ta del av alla relevanta dokument.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1b (ny)
1b.  Medlemsstaterna ska, när de till kommissionen överlämnar sina utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner, samt sina slutliga planer av detta slag, jämte sina långsiktiga strategier, bifoga en sammanfattning av allmänhetens synpunkter samt om hur dessa tagits i beaktande.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1c (ny)
1c.  I den mån bestämmelserna i direktiv 2001/42/EG är tillämpliga ska samråd som genomförs i enlighet med det direktivet också anses uppfylla skyldigheten att samråda med allmänheten i enlighet med denna förordning.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1d (ny)
1d.  Medlemsstaterna ska begränsa den administrativa komplexiteten vid genomförandet av denna artikel.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Plattform för en klimat- och energidialog på flera olika nivåer
1.  Medlemsstaterna ska, i en anda av partnerskap, inrätta en ständig plattform för en klimat- och energidialog på flera olika nivåer för att stödja aktivt engagemang från lokala myndigheter, civilsamhällesorganisationer, näringslivet, investerare, övriga relevanta berörda parter och allmänheten för att hantera energiomställningen.
2.  Medlemsstaterna ska inför sina nationella plattformar för klimat- och energidialog framlägga vilka olika alternativ och scenarier de planerar i sin energi- och klimatpolitik på kort, medellång och lång sikt, tillsammans med en kostnads-nyttoanalys av varje alternativ. Plattformarna för klimat- och energidialog ska vara forum för diskussion om och framtagande av planer, strategier och rapporter i enlighet med artikel 10.
3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att plattformarna för klimat- och energidialog får tillräckligt med personalresurser och ekonomiska resurser och fungerar med öppenhet och insyn.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 11
Artikel 11
Artikel 11
Regionalt samarbete
Makroregionalt och regionalt samarbete
1.  Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra på regional nivå för att på ett effektivt sätt uppnå de mål och bidrag som anges i deras respektive integrerade nationella energi- och klimatplan.
1.  Medlemsstaterna ska samarbeta med varandra på makroregional och regional nivå och därvid ta största möjliga hänsyn till alla befintliga och potentiella samarbetsformer, för att på ett effektivt sätt uppnå de mål och syften som anges i deras respektive integrerade nationella energi- och klimatplan.
2.  Medlemsstaterna ska, i god tid innan de överlämnar sitt utkast till en integrerad nationell energi- och klimatplan till kommissionen enligt artikel 9.1, kartlägga möjligheter till regionalt samarbete och samråda med grannmedlemsstater och övriga medlemsstater som uttrycker intresse. Medlemsstaterna ska i sina utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner ange resultaten av sådana regionala samråd, i tillämpliga fall även hur synpunkter har beaktats.
2.  Medlemsstaterna ska, i god tid innan de överlämnar sitt utkast till en integrerad nationell energi- och klimatplan till kommissionen enligt artikel 9.1, kartlägga möjligheter till makroregionalt och regionalt samarbete, varvid hänsyn ska tas till sådana former av makroregionalt samarbete som redan finns, framför allt den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan, nätsammankopplingen i Central- och Sydösteuropa, den centralvästra regionala energimarknaden, initiativet för energinät i länderna kring Nordsjön, jämte Europa-Medelhavspartnerskapet, och samråda med grannmedlemsstater och övriga medlemsstater som uttrycker intresse, i enlighet med direktiv 2011/92/EU och Esbokonventionen. Medlemsstaterna ska i sina utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner ange resultaten av sådana regionala samråd, i tillämpliga fall även hur synpunkter har beaktats. Medlemsstater som bedriver makroregionalt samarbete ska komma överens om en styrningsstruktur som möjliggör möten på ministernivå minst en gång om året.
2a.  Kommissionen ska, på begäran av två eller flera medlemsstater, underlätta det gemensamma utarbetandet av deras integrerade nationella energi- och klimatplaner, bland annat genom att skapa en stödjande ram. Medlemsstater som bedriver makroregionalt eller regionalt samarbete ska i sina utkast till integrerade nationella energi- och klimatplaner ange resultaten av det och överlämna dem till kommissionen. Resultaten av sådant makroregionalt eller regionalt samarbete får ersätta motsvarande delar av den relevanta integrerade nationella energi- och klimatplanen.
2b.  För att gynna strategier för marknadsintegration och kostnadseffektivitet ska kommissionen se efter vilka möjligheter det finns till makroregionalt eller regionalt samarbete som omfattar en eller flera av energiunionens fem dimensioner och bedrivs i enlighet med denna artikel, med en långsiktsvision som bygger på rådande marknadsförhållanden. Utgående från dessa möjligheter får kommissionen utfärda rekommendationer till medlemsstaterna i enlighet med artikel 28, för att underlätta effektivt samarbete, samt effektiva partnerskap och samråd.
3.  Kommissionen ska underlätta samarbete och samråd mellan medlemsstaterna om de utkast till planer som lämnats in till den i enlighet med artikel 9, så att planerna kan färdigställas.
3.  Kommissionen ska underlätta samarbete och samråd mellan medlemsstaterna om de utkast till planer som lämnats in till den i enlighet med artikel 9, så att planerna kan färdigställas.
4.  Medlemsstaterna ska i enlighet med punkterna 2 och 3 beakta de synpunkter som mottagits från andra medlemsstater i sina slutliga integrerade nationella energi- och klimatplaner och förklara hur dessa synpunkter har beaktats.
4.  Medlemsstaterna ska i enlighet med punkterna 2 och 3 beakta de synpunkter som mottagits från andra medlemsstater i sina slutliga integrerade nationella energi- och klimatplaner och förklara hur dessa synpunkter har beaktats.
5.  För de ändamål som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna fortsätta att samarbeta på regional nivå när de genomför de politiska strategier och åtgärder som deras planer omfattar.
5.  För de ändamål som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna fortsätta att samarbeta på makroregional nivå när de genomför de politiska strategier och åtgärder som deras planer omfattar.
5a.  Medlemsstaterna ska även planera samarbetet med undertecknarna av fördraget om energigemenskapen samt med tredjeländer som är medlemmar av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 12 – inledningen
Kommissionen ska bedöma de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och uppdateringarna av dessa som anmälts i enlighet med artiklarna 3 och 13. Kommissionen ska särskilt göra en bedömning av om
Kommissionen ska bedöma de integrerade nationella energi- och klimatplanerna som anmälts i enlighet med artikel 3. Kommissionen ska särskilt göra en bedömning av om
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 12 – led a
(a)  målen och bidragen är tillräckliga för det gemensamma uppnåendet av energiunionens mål och för den första tioårsperioden, framför allt målen för unionens klimat- och energiram för 2030, och
(a)  målen är tillräckliga för det gemensamma uppnåendet av energiunionens mål och för den första tioårsperioden, framför allt målen för unionens klimat- och energiram för 2030, och
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 12 – led aa (nytt)
(aa)  de befintliga och föreskrivna politiska strategierna, åtgärderna och relaterade investeringsstrategierna är tillräckliga för uppnåendet av de nationella mål som avses i artikel 4,
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 13
Artikel 13
utgår
Uppdatering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna
1.  Senast den 1 januari 2023 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna förelägga kommissionen ett utkast till uppdatering av den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3 eller bekräfta för kommissionen att planen fortfarande är giltig.
2.  Senast den 1 januari 2024 och därefter vart tionde år ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla en uppdatering av den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplan som avses i artikel 3, om de inte har bekräftat att planen fortfarande är giltig i enlighet med punkt 1 i den här artikeln.
3.  Medlemsstaterna får endast ändra de mål och bidrag som anges i den uppdatering som avses i punkt 2 för att återspegla en ökad ambitionsnivå i förhållande till dem som fastställts i den senaste anmälda integrerade nationella energi- och klimatplanen.
4.  Medlemsstaterna ska bemöda sig om att i den uppdaterade planen lindra eventuella negativa miljökonsekvenser som blir uppenbara i samband med den integrerade rapporteringen enligt artiklarna 15–22.
5.  Medlemsstaterna ska beakta de senaste landsspecifika rekommendationer som utfärdats inom ramen för den europeiska planeringsterminen när de utarbetar den uppdatering som avses i punkt 2.
6.  De förfaranden som föreskrivs i artiklarna 9.2 och 11 ska tillämpas vid utarbetande och bedömning av de uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplanerna.
Ändring 121
Förslag till förordning
Kapitel 3 – rubriken
Långsiktiga strategier för låga utsläpp
Långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 13a (ny)
Artikel 13a
Överensstämmelse med det övergripande klimatmålet
Kommissionen ska senast den 1 juli 2018 rapportera om vilken återstående global koldioxidbudget som står i konsekvens med fullföljandet av ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till betydligt under 2 °C, framför allt till 1,5 °C över förindustriell nivå, och offentliggöra en analys av vad som är en skälig andel för unionen för 2050 och 2100.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 14
Artikel 14
Artikel 14
Långsiktiga strategier för låga utsläpp
Långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier
1.  Medlemsstaterna ska senast den 1 januari 2020 och därefter vart tionde år sammanställa och till kommissionen rapportera sina långsiktiga strategier för låga utsläpp med ett perspektiv på 50 år, i syfte att bidra till att
1.  Medlemsstaterna och kommissionen, på unionens vägnar, ska senast den 1 januari 2019 och därefter vart femte år anta sina långsiktiga klimat- och energipolitiska strategier med ett perspektiv på 30 år, i syfte att
(a)  uppfylla unionens och medlemsstaternas åtaganden enligt UNFCCC och Parisavtalet om att minska de antropogena utsläppen av växthusgaser och öka upptaget i sänkor,
(a)  uppfylla unionens och medlemsstaternas åtaganden enligt UNFCCC och Parisavtalet om att i tioårsetapper minska de antropogena utsläppen av växthusgaser och öka upptaget i sänkor,
(b)  uppfylla målet att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C i förhållande till de förindustriella nivåerna och att sträva efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna,
(b)  uppfylla målet att hålla ökningen av den globala genomsnittstemperaturen gott och väl under 2 °C i förhållande till de förindustriella nivåerna och att sträva efter att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över de förindustriella nivåerna, genom att begränsa unionens växthusgasutsläpp så att de understiger unionens skäliga andel av den återstående globala koldioxidbudgeten,
(c)  uppnå långsiktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser och förbättringar av upptag i sänkor inom alla sektorer i linje med unionens mål, i samband med nödvändiga minskningar enligt IPCC för industriländerna som grupp, för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen med 80–95 % fram till 2050 jämfört med 1990 års nivåer.
(c)  uppnå långsiktiga minskningar av utsläppen av växthusgaser och förbättringar av upptag i sänkor inom alla sektorer i linje med unionens mål, i samband med nödvändiga minskningar enligt IPCC, för att på ett kostnadseffektivt sätt minska unionens växthusgasutsläpp och förbättra upptagen i sänkor, såsom ett led i strävan att uppnå Parisavtalets temperaturmål och nå fram till att unionen senast 2050 har nettonollutsläpp av växthusgaser och kort därefter övergår till negativa utsläpp,
(ca)  för unionen senast 2050 uppnå ett högeffektivt energisystem som bygger på förnybar energi.
2.  De långsiktiga strategierna för låga utsläpp ska omfatta
2.  De långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna ska innehålla det som anges i bilaga IIa och omfatta
(a)  de totala minskningarna av växthusgasutsläppen och förbättringar av upptag i sänkor,
(a)  de totala minskningarna av växthusgasutsläppen och förbättringar av upptag i sänkor, med ett separat mål om förbättringar av upptag i sänkor som överensstämmer med fullföljandet av ansträngningar för att uppnå Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen,
(b)  utsläppsminskningar och förbättringar av upptag i enskilda sektorer, inbegripet elproduktion, industri, transporter, byggnadssektorn (bostadssektorn och tjänstesektorn), jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF),
(b)  av omsorg om minskade koldioxidutsläpp: minskningar av växthusgasutsläppen och förbättringar av upptag i enskilda sektorer, inbegripet bland annat elproduktion, industri, transporter, uppvärmning och kylning och byggnadssektorn (bostadssektorn och tjänstesektorn), jordbruk och markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF),
(c)  förväntade framsteg med övergången till en ekonomi med låga utsläpp av växthusgaser, inklusive växthusgasintensitet, bruttonationalproduktens koldioxidintensitet och strategier för relaterad forskning, utveckling och innovation,
(c)  förväntade framsteg med övergången till en ekonomi med låga utsläpp av växthusgaser, inklusive växthusgasintensitet, bruttonationalproduktens koldioxidintensitet och strategier för relaterad långsiktig investeringsverksamhet, forskning, utveckling och innovation,
(ca)  förväntade framsteg med energiomställningen, bland annat med energibesparingar, den sammanlagda andelen för förnybar energi och den kapacitet för förnybar energi man planerar att installera,
(cb)  det förväntade bidraget från en genomgripande minskning av koldioxidutsläppen till ekonomin i fråga om makroekonomisk och social utveckling, hälsorisker och hälsofördelar samt miljöskydd,
(d)  kopplingar till annan långsiktig planering på nationell nivå.
(d)  kopplingar till andra långsiktiga mål, annan långsiktig planering och andra politiska strategier och åtgärder och investeringar på nationell nivå.
2a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 för att ändra bilaga IIa i syfte att anpassa denna till ändringar av unionens energi- och klimatpolitiska ram, utvecklingen på energimarknaden och nya krav på grundval av UNFCCC och Parisavtalet.
3.  De långsiktiga strategier för låga utsläpp och de integrerade nationella energi- och klimatplaner som avses i artikel 3 bör överensstämma med varandra.
3.  De integrerade nationella energi- och klimatplaner som avses i artikel 3 ska överensstämma med de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna.
4.  Medlemsstaterna ska utan dröjsmål göra sina respektive långsiktiga strategier för låga utsläpp och alla uppdateringar av dessa tillgängliga för allmänheten.
4.  Medlemsstaterna och kommissionen ska utveckla sina strategier med öppenhet och insyn och säkerställa att allmänheten, arbetsmarknadens parter, näringslivet, investerare, det civila samhället och andra berörda parter på ett tidigt stadium får möjlighet till effektivt deltagande vid utarbetandet av de långsiktiga klimat- och energipolitiska strategierna, och offentliggöra dessa strategier, tillsammans med alla analyser och uppgifter som finns till stöd för dem, bland annat på den plattform på nätet som avses i artikel 24.
4a.  Kommissionen ska stödja medlemsstaternas arbete med att ta fram sina långsiktiga strategier genom att tillhandahålla information om läget för den bakomliggande vetenskapliga kunskap och den tekniska utveckling som har relevans för att målen i artikel 1 ska uppnås. Kommissionen ska också ge medlemsstaterna och andra berörda parter tillfälle att komma med ytterligare upplysningar och diskutera sina framtidsutsikter, samt ta fram bästa praxis och vägledning som medlemsstaterna kan använda sig av när de utvecklar och genomför sina strategier.
4b.  Kommissionen ska bedöma om de nationella långsiktiga strategierna är tillräckliga för det gemensamma uppnåendet av unionens mål enligt artikel 1. Kommissionen får utfärda rekommendationer till medlemsstaterna för underlättande av detta, och för att hjälpa medlemsstaterna i deras arbete med att utarbeta och genomföra sina långsiktiga strategier.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led a
(a)  Information om de framsteg som gjorts för att uppnå de mål och bidrag som anges i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, och för att genomföra de politiska strategier och åtgärder som krävs för att uppnå dem.
(a)  Information om de framsteg som gjorts för att uppnå de mål som anges i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, och för att finansiera och genomföra de politiska strategier och åtgärder som krävs för att uppnå dem.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  Resultaten av de offentliga samråd som genomförts i enlighet med artikel 10.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led ab (nytt)
(ab)  Information om vilka framsteg som gjorts med att stödja aktivt engagemang i enlighet med artikel 10a.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – led ac (nytt)
(ac)  Den information som avses och vilka framsteg som gjorts med att uppnå de mål och uppfylla de åtaganden som fastställs i de långsiktiga energi- och klimatpolitiska strategierna i artikel 14.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 5
5.  Om kommissionen har utfärdat rekommendationer enligt artikel 27.2 eller 27.3 ska den berörda medlemsstaten i den rapport som avses i punkt 1 i den här artikeln ta med information om de politiska strategier och åtgärder som antagits eller ska antas och genomföras för att ta hänsyn till dessa rekommendationer. Denna information ska innehålla en detaljerad tidsplan för genomförande.
5.  Om kommissionen har utfärdat rekommendationer enligt artikel 27.2 eller 27.3 ska den berörda medlemsstaten i den rapport som avses i punkt 1 i den här artikeln ta med information om de politiska strategier och åtgärder som antagits eller ska antas och genomföras för att ta hänsyn till dessa rekommendationer. Denna information ska innehålla en detaljerad tidsplan för genomförande. Om den berörda medlemsstaten avviker från en utfärdad rekommendation ska medlemsstaten tillhandahålla en väl underbyggd motivering, baserad på tillförlitliga data och objektiva kriterier, samt offentliggöra motiveringen.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 5a (ny)
5a.  Medlemsstaterna ska offentliggöra rapporterna till kommissionen enligt denna artikel.
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 18 – led a – led 4
(4)   Utvecklingen för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, och för tillgången på biomassa per råvara och ursprung (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor.
(4)   Utvecklingen för efterfrågan på bioenergi, uppdelat mellan efterfrågan på värme, el och transport, inklusive andelen biobränslen, andelen avancerade biobränslen, andelen biobränslen som framställts av grödor som producerats på jordbruksmark, och för tillgången på biomassa per råvara och ursprung (med åtskillnad mellan inhemsk produktion och import). Vad gäller skogsbiomassa, en bedömning av dess ursprung och inverkan på LULUCF-sänkor.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 18 – led a – led 4a (nytt)
(4a)  Mål och utvecklingsbanor för förnybar energi producerad av regioner, städer, energisamhällen och egenförbrukare.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 18 – led a – led 5
(5)   I tillämpliga fall, annan nationell utveckling och andra nationella mål, däribland långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen biobränslen, andelen avancerade biobränslen, andelen biobränslen som framställts av huvudgrödor som producerats på jordbruksmark, andelen el producerad från biomassa utan värmeutnyttjande, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användning av förnybar energi i byggnader, förnybar energi producerad av städer, lokalsamhällen och egenförbrukare).
(5)   I tillämpliga fall, annan nationell utveckling och andra nationella mål, däribland långsiktiga och sektorsspecifika (t.ex. andelen el producerad från biomassa utan värmeutnyttjande, andelen förnybar energi inom fjärrvärme, användning av förnybar energi i byggnader, energi som återvunnits från rötslam i samband med avloppsrening ).
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 18 – led b – led 1
(1)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå det nationella bidraget till det bindande mål för förnybar energi för 2030 på unionsnivå som anges i artikel 4 a.2 i, inbegripet sektors- och teknikspecifika åtgärder, med en särskild granskning av genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 23, 24 och 25 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767].
(1)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå de nationella målen i samband med uppnåendet av det bindande mål för förnybar energi för 2030 på unionsnivå som anges i artikel 4 a.2 i, inbegripet sektors- och teknikspecifika åtgärder, med en särskild granskning av genomförandet av de åtgärder som föreskrivs i artiklarna 23, 24 och 25 i [omarbetning av direktiv 2009/28/EG enligt förslaget i COM(2016)0767].
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 18 – led b – led 4a (nytt)
(4a)  Särskilda åtgärder för att bedöma vilken kapacitet som inte kan anpassas till efterfrågan och som kan begränsa användningen av förnybar energi, samt skapa insyn i denna kapacitet och minska behovet av den.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 19 – led a – led 1
(1)  Utvecklingen för den primära och den slutliga energianvändningen från 2020 till 2030 som nationellt energibesparingsbidrag för att uppnå målet för 2030 på unionsnivå, inbegripet underliggande metod.
(1)  Utvecklingen för den primära och den slutliga energianvändningen från 2020 till 2030 som nationella bindande energibesparingsmål för att uppnå målet för 2030 på unionsnivå, inbegripet underliggande metod.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 19 – led a – led 2
(2)  Mål för långsiktig renovering av det nationella beståndet av såväl offentliga som privata bostadshus och kommersiella byggnader.
(2)  Mål om långsiktig renovering av det nationella beståndet av bostadshus och andra byggnader än bostadshus, både offentliga och privata.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 19 – led b – led 1
(1)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier, åtgärder och program i syfte att uppnå det vägledande nationella energieffektivitetsbidrag för 2030 samt andra mål som anges i artikel 6, inklusive planerade åtgärder och instrument (även av ekonomisk karaktär) för att främja byggnaders energiprestanda, åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur samt andra åtgärder för att främja energieffektiviteten.
(1)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier, åtgärder och program i syfte att uppnå det bindande nationella energieffektivitetsmål för 2030 samt andra mål som anges i artikel 6, inklusive planerade åtgärder och instrument (även av ekonomisk karaktär) för att främja byggnaders energiprestanda, åtgärder för att utnyttja energieffektivitetspotentialen i gas- och elinfrastruktur samt andra åtgärder för att främja energieffektiviteten.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 19 – led b – led 3
(3)  Nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa åtgärder enligt artikel 7a och 7b i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761] i enlighet med bilaga II till denna förordning.
(3)  Nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa åtgärder enligt artiklarna 7a och 7b i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761] i enlighet med bilaga II till denna förordning, inklusive vilka energibesparingar som uppnåtts med hjälp av dessa system och/eller alternativa åtgärder som antagits vid tillämpningen av artiklarna 7a, 7b och 20.6 i direktiv 2012/27/EU [i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761] och påverkan på konsumenternas fakturor, varjämte krav med socialt syfte ska tas med.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 19 – led b – led 4
(4)  Långsiktig strategi för att renovera det nationella beståndet av offentliga och privata bostadshus och kommersiella byggnader, inbegripet politiska strategier och åtgärder som stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar och kostnadseffektiva etappvisa genomgripande renoveringar.
(4)  Långsiktig strategi för att renovera det nationella beståndet av offentliga och privata bostadshus och andra byggnader än bostadshus, inbegripet politiska strategier och åtgärder som vägleder investeringar, stimulerar till kostnadseffektiva genomgripande renoveringar och kostnadseffektiva etappvisa genomgripande renoveringar, varvid hänsyn särskilt ska tas till en evidensbaserad uppskattning av förväntade energibesparingar och fördelar i bredare bemärkelse, i enlighet med artikel 2a i direktiv (EU) .../... [direktivet om byggnaders energiprestanda, 2016/0381(COD)].
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 19 – led b – led 5a (nytt)
(5a)  Politiska strategier och åtgärder för tillvaratagande av den ekonomiska potentialen hos högeffektiv kraftvärme och effektiva värme- och kylsystem enligt artikel 14.2 om främjande av effektiv värme och kyla [direktiv 2012/27/EU i dess lydelse enligt förslag COM(2016)0761].
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 19 – led b – led 5b (nytt)
(5b)  I förekommande fall, framsteg med andra genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder som följer av de långsiktiga renoveringsstrategierna enligt artikel 2a i direktiv (EU) .../... [direktivet om byggnaders energiprestanda, 2016/0381(COD)], bland annat sådana som inriktas på de segment av det nationella byggnadsbeståndet som har sämst prestanda, samt på tillgång till information och finansiering.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 20 – led a
(a)  nationella mål för diversifiering av energikällor och leverantörsländer, lagring, efterfrågeflexibilitet,
(a)  nationella mål för förbättrad energieffektivitet, förnybara energikällor och diversifiering av försörjning, försörjningsvägar och leverantörsländer, lagring, efterfrågeflexibilitet,
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 20 – led b
(b)  nationella mål när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer,
(b)  nationella mål och åtgärder när det gäller att minska beroendet av energiimport från tredjeländer, av ett slag som inte hindrar att energiunionen genomförs med framgång,
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 20 – led ca (nytt)
(ca)  nationella mål när det gäller att öka flexibiliteten i det nationella energisystemet, framför allt genom insats av energieffektivitetsåtgärder, utbyggnad av inhemska förnybara energikällor, efterfrågeflexibilitet och energilagring,
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led a
(a)  Den nivå av elsammanlänkning som medlemsstaten siktar på att ha uppnått år 2030 i förhållande till målet på 15 % elsammanlänkning.
(a)  Den nivå av elsammanlänkning som medlemsstaten siktar på att ha uppnått år 2030 i förhållande till det vägledande målet på minst 15 % elsammanlänkning.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led b
(b)  Viktiga nationella mål för el- och gasöverföringsinfrastruktur som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen.
(b)  Viktiga nationella mål för infrastruktur för överföring och distribution av el och gas, och moderniseringen av denna infrastruktur som behövs för uppnåendet av mål inom de fem dimensionerna av energiunionen.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led d
(d)  Nationella mål som avser andra aspekter av den inre energimarknaden, t.ex. marknadsintegration och marknadskoppling, i tillämpliga fall.
(d)  Nationella mål och åtgärder som avser flexibilitet för systemen, särskilt genom undanröjande av hinder för fri prisbildning, marknadsintegration och marknadskoppling, smarta nät, aggregering, efterfrågeflexibilitet, lagring, distribuerad produktion, mekanismer för inmatning, omdirigering och inskränkning, och prissignaler i realtid.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led e
(e)  Nationella mål vad gäller energifattigdom, inbegripet antalet hushåll som lever i energifattigdom.
utgår
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led ea (nytt)
(ea)  Nationella mål och åtgärder som avser icke-diskriminerande deltagande för förnybar energi, efterfrågeflexibilitet och lagring, inklusive via aggregering, på alla energimarknader.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led eb (nytt)
(eb)  Nationella mål och åtgärder för att säkerställa att konsumenter deltar i energisystemet och drar nytta av egenproduktion och ny teknik, inbegripet smarta mätare.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led f
(f)  Nationella mål för att säkerställa elsystemens tillräcklighet, i tillämpliga fall.
(f)  Nationella mål när det gäller att säkerställa elsystemens tillräcklighet, som också säkerställer att inga kapacitetsmekanismer används eller, om de används av försörjningstrygghetsskäl, begränsas i möjligaste mån.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led fa (nytt)
(fa)  Nationella åtgärder för inrättande eller översyn av elområden för att åtgärda strukturell överbelastning, maximera ekonomisk effektivitet och gränsöverskridande handel, och säkerställa försörjningstrygghet.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – led g
(g)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå de mål som avses i leden a–f.
(g)  Genomförda, antagna och planerade politiska strategier och åtgärder för att uppnå de mål som avses i leden a–fa.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 21a (ny)
Artikel 21a
Integrerad rapportering om energieffektivitet
En medlemsstat ska i förekommande fall i den integrerade lägesrapporten om sin nationella energi- och klimatplan ta med kvantitativa uppgifter om antalet energifattiga hushåll, samt om vilka politiska strategier och åtgärder den har mot energifattigdomen, i enlighet med artikel 3.3 v.
När artikel 3.3 v andra stycket är tillämplig ska den berörda medlemsstaten i den integrerade lägesrapporten om sin nationella energi- och klimatplan ta med uppgifter om genomförandet av sitt nationella vägledande mål om att minska antalet energifattiga hushåll.
Kommissionen ska till observationsgruppen för energifattigdom delge de uppgifter som medlemsstaterna rapporterat vid tillämpningen av denna artikel.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 22 – led b
(b)  Nationella mål för totala (offentliga och privata) utgifter för forskning och innovation avseende ren energiteknik samt för teknikkostnader och prestandautveckling.
(b)  Nationella mål för totala (offentliga och, i förekommande fall, privata) utgifter för forskning och innovation avseende ren energiteknik samt för teknikkostnader och prestandautveckling.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 22 – led d
(d)  Nationella mål för utfasning av energisubventioner.
(d)  Nationella mål för utfasning av energisubventioner, särskilt till fossila bränslen.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 22 – led g
(g)  Finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på detta område på nationell nivå, i tillämpliga fall.
(g)  Finansieringsåtgärder, inklusive unionsstöd och användningen av unionsmedel, på detta område på nationell nivå, i tillämpliga fall. För alla ekonomiska bidrag från kommissionen till finansieringsinstrument till vilka medlemsstaterna gemensamt anslår nationella resurser ska det redogöras offentligt hur de använts.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1 – led a
(a)  Sina approximativa växthusgasinventeringar för år X-1.
utgår
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1 – led ca (nytt)
(ca)  Sin approximativa slutliga bruttoenergianvändning från förnybara energikällor och sin approximativa bruttoenergianvändning, primärenergianvändning och slutliga energianvändning för år X-1.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 2
Vid tillämpningen av led a ska kommissionen, baserat på medlemsstaternas approximativa växthusgasinventeringar eller, om en medlemsstat inte har överlämnat sina approximativa inventeringar senast den dagen, baserat på sina egna uppskattningar, årligen sammanställa en approximativ växthusgasinventering för unionen. Kommissionen ska senast den 30 september varje år göra denna information tillgänglig för allmänheten.
För ovannämnda ändamål ska kommissionen, baserat på medlemsstaternas approximativa växthusgasinventeringar eller, om en medlemsstat inte har överlämnat sina approximativa inventeringar senast den dagen, baserat på sina egna uppskattningar, årligen sammanställa en approximativ växthusgasinventering för unionen. Kommissionen ska senast den 30 september varje år göra denna information tillgänglig för allmänheten.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1a (ny)
1a.  Senast den 31 juli 2021 och varje år därefter (år X) ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in sina approximativa växthusgasinventeringar för år X-1.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 24
Artikel 24
Artikel 24
Plattform för e-rapportering
Plattform på nätet
1.  Kommissionen ska inrätta en rapporteringsplattform på nätet för att underlätta kommunikationen mellan kommissionen och medlemsstaterna och främja samarbete mellan medlemsstaterna.
1.  För att säkerställa kostnadseffektivitet ska kommissionen inrätta en offentlig plattform på nätet för att underlätta kommunikationen mellan kommissionen och medlemsstaterna, främja samarbete mellan medlemsstaterna och göra det lättare för allmänheten att få tag på information.
2.  Medlemsstaterna ska använda plattformen på nätet för att tillhandahålla kommissionen de rapporter som avses i detta kapitel när plattformen tas i drift.
2.  Medlemsstaterna ska använda plattformen på nätet för att tillhandahålla kommissionen de rapporter som avses i detta kapitel när plattformen tas i drift. Medlemsstaterna ska göra dessa rapporter tillgängliga för allmänheten.
2a.  Kommissionen ska använda plattformen på nätet för att göra det lättare för allmänheten att få tag på, dels utkasten till integrerade nationella energi- och klimatplaner samt de slutliga planerna av detta slag, dels de nationella långsiktiga energi- och klimatpolitiska strategier som avses i artiklarna 3, 9 och 14.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – inledningen
1.  Senast den 31 oktober 2021 och vartannat år därefter ska kommissionen, särskilt på grundval av de integrerade lägesrapporterna om de nationella energi- och klimatplanerna, av annan information som rapporterats enligt denna förordning och av europeisk statistik om sådan finns, utvärdera följande:
1.  Senast den 31 oktober 2021 och vartannat år därefter ska kommissionen, särskilt på grundval av de integrerade lägesrapporterna om de nationella energi- och klimatplanerna, av annan information som rapporterats enligt denna förordning, av uppgifter från Europeiska miljöbyrån, av indikatorerna och av europeisk statistik om sådan finns, utvärdera följande:
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led a
(a)  Framstegen på EU-nivå för att uppnå målen för energiunionen, inbegripet för den första tioårsperioden unionens energi- och klimatmål för 2030, särskilt i syfte att undvika eventuella brister i förhållande till unionens mål för 2030 för förnybar energi och energieffektivitet.
(a)  Framstegen på EU-nivå för att uppnå målen för energiunionen, inbegripet för den första tioårsperioden unionens energi- och klimatmål för 2030, särskilt i syfte att undvika eventuella brister i förhållande till unionens mål för 2030 för förnybar energi och energieffektivitet, och vid behov med beaktande av EU:s reviderade klimat- och energiåtgärder, såsom anges i artikel 38.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led aa (nytt)
(aa)  Framstegen på EU-nivå för att diversifiera sina energikällor och energileverantörer, vilket bidrar till en fullt fungerande och motståndskraftig energiunion som baseras på försörjningstrygghet, solidaritet och tillit.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led b
(b)  De framsteg som varje medlemsstat har gjort när det gäller att uppfylla sina mål och genomföra de politiska strategier och åtgärder som anges i dess integrerade nationella energi- och klimatplan.
(b)  De framsteg som varje medlemsstat har gjort med att uppnå sina mål och syften och genomföra de politiska strategier och åtgärder som anges i dess integrerade nationella energi- och klimatplan.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Den totala inverkan av de integrerade nationella planernas politiska strategier och åtgärder på unionens klimat- och energipolitiska åtgärders funktion, med tanke på en översyn av unionens nationellt fastställda bidrag och en ambitionshöjning i enlighet med åtagandena i Parisavtalet.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led cb (nytt)
(cb)  Den totala inverkan av de integrerade nationella planernas politiska strategier och åtgärder på EU:s utsläppshandelssystems funktion.
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1 – led cc (nytt)
(cc)  Riktigheten i medlemsstatens uppskattningar av hur överlappande nationella politiska strategier och åtgärder påverkar balansen mellan tillgång och efterfrågan inom EU:s utsläppshandelssystem eller, om sådana uppskattningar saknas, en egen bedömning av denna påverkan.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1a (ny)
1a.   Kommissionen ska i förväg tillkännage vilka indikatorer den avser att tillämpa på sådana bedömningar.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2
2.  På området förnybar energi, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma hur andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning brutto har utvecklats på grundval av en linjär utveckling som börjar från 20 % år 2020 och når minst 27 % år 2030 i den mening som avses i artikel 4 a.2 i.
2.  På området förnybar energi, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma hur andelen energi från förnybara energikällor av unionens slutliga energianvändning brutto har utvecklats på grundval av en bindande linjär utveckling som börjar från 20 % år 2020 och når minst 35 % år 2030 i den mening som avses i artikel 4 a.2 ic.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1
På energieffektivitetsområdet, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma framstegen mot att tillsammans nå målet, dvs. en högsta energianvändning på unionsnivå på 1 321 Mtoe när det gäller primärenergianvändning och 987 Mtoe när det gäller slutlig energianvändning år 2030 i den mening som avses i artikel 6.1 a.
På energieffektivitetsområdet, som en del av den bedömning som avses i punkt 1, ska kommissionen bedöma framstegen mot att tillsammans nå målet, dvs. en högsta energianvändning på unionsnivå på 1 132 Mtoe när det gäller primärenergianvändning och 849 Mtoe när det gäller slutlig energianvändning år 2030 i den mening som avses i artikel 6.1 a.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3 – stycke 2 – led a
(a)  Beakta om unionens milstolpe på högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi 2020 uppnås.
(a)  Bedöma huruvida enskilda medlemsstater är på väg att uppnå sitt nationella bindande mål och om unionens mål på högst 1 483 Mtoe primärenergi och högst 1 086 Mtoe slutlig energi 2020 uppnås.
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 5
5.  Senast den 31 oktober 2019 och vart fjärde år därefter ska kommissionen utvärdera genomförandet av direktiv 2009/31/EG.
utgår
Ändring 175 och 307
Förslag till förordning
Artikel 26
Artikel 26
Artikel 26
Uppföljning i händelse av bristande samstämmighet med övergripande mål för energiunionen enligt förordningen om ansvarsfördelning
Uppföljning i händelse av bristande samstämmighet med övergripande mål för energiunionen enligt förordningen om ansvarsfördelning
1.  På grundval av sin bedömning enligt artikel 25 ska kommissionen utfärda rekommendationer till en medlemsstat enligt artikel 28, om den politiska utvecklingen i den medlemsstaten visar bristande samstämmighet med de övergripande målen för energiunionen.
1.  På grundval av sin bedömning enligt artikel 25 ska kommissionen utfärda rekommendationer till en medlemsstat enligt artikel 28, om den politiska utvecklingen i den medlemsstaten visar bristande samstämmighet med de övergripande målen för energiunionen och unionens långsiktiga mål för minskade växthusgasutsläpp.
1a.  En medlemsstat som ämnar använda flexibilitetsmöjligheten i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) .../... [ansvarsfördelning] ska i planen enligt artikel 3 i denna förordning låta ingå vilken nivå som är avsedd att användas, jämte vilka politiska strategier och åtgärder den planerar använda för att överskrida kraven i artikel 4 i förordning (EU) .../... [LULUCF] för perioden mellan 2021 och 2030 till den nivå som krävs.
2.  Kommissionen får avge yttranden om de handlingsplaner som lämnas in av medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.1 i förordning [ ] [ESR].
2.  Kommissionen får avge yttranden om de handlingsplaner som lämnas in av medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 7 och 8.1 i förordning [ ] [ESR].
2a.  Kommissionen får tillfälligt upphäva en medlemsstats möjlighet att överföra årliga utsläppstilldelningar till andra medlemsstater.
2b.  Mot bakgrund av att metan har stor global uppvärmningspotential och relativt kort livslängd i atmosfären ska kommissionen undersöka vilka konsekvenser det skulle få för de politiska strategierna och åtgärderna om man antog ett 20-årigt tidsperspektiv för metan. Kommissionen ska överväga politiska alternativ för snabba åtgärder mot metanutsläpp och lägga fram en metanstrategi för unionen, varvid hänsyn i tillämpliga delar ska tas till målen för den cirkulära ekonomin och metanutsläpp med anknytning till energi och avfall prioriteras.
2c.   Kommissionen ska under 2027 rapportera för perioden 2021–2025, och under 2032 för perioden 2026–2030, om unionens totala utsläpp och upptag av växthusgaser för varje markbokföringskategori som avses i artikel 2 i förordning (EU) .../... [LULUCF], beräknat som det totala rapporterade utsläppet och upptaget för den perioden minus det värde som erhålls genom att unionens genomsnittliga årliga rapporterade utsläpp och upptag under perioden 2000–2009 multipliceras med fem. På grundval av slutsatserna i rapporten ska kommissionen vid behov lägga fram förslag för att slå vakt om unionens övergripande mål om minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet.
Ändring 309
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt -1 (ny)
-1.   Om kommissionen på grundval av bedömningen av utkastet till integrerade nationella energi- och klimatplaner enligt artikel 9 konstaterar att medlemsstaternas mål är otillräckliga för ett kollektivt uppnående av unionens bindande övergripande mål för förnybara energikällor och energieffektivitet fram till 2030, får den begära att medlemsstater vars mål den anser vara otillräckliga höjer sin ambitionsnivå för att säkerställa den relevanta kollektiva ambitionsnivån.
Ändring 310
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt -1a (ny)
-1a.   På området förnybar energi ska kommissionen använda de omständigheter som anges i artikel 5.1 som objektiva kriterier för sin bedömning enligt artikel 12. Medlemsstater med ett mål som ligger under det som framkommer vid tillämpning av formeln i bilaga Ia ska höja sitt mål i enlighet härmed.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1
1.  Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna och uppdateringarna av dessa i enlighet med artikel 12 drar slutsatsen att målen och bidragen i de nationella planerna och deras uppdateringar är otillräckliga för ett gemensamt uppnående av målen för energiunionen och, i synnerhet, för den första tioårsperioden, för unionens mål inför 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet, ska den vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att dessa mål uppnås gemensamt. När det gäller förnybar energi ska sådana åtgärder beakta medlemsstaternas ambitionsnivå för de bidrag till unionens mål för 2030 som de anger i sina nationella planer och uppdateringarna av dessa.
1.  Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna i enlighet med artikel 12 drar slutsatsen att målen i de nationella planerna är otillräckliga, ska den vidta åtgärder på unionsnivå för att säkerställa att dessa mål uppnås.
När det gäller förnybar energi ska, utan att det påverkar andra åtgärder, medlemsstaternas nationella mål för 2030 ses över senast den 31 december 2020, i enlighet med artikel 3.2 i och bilaga Ia till direktiv (EU) .../... [direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, omarbetning].
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2
2.  Om kommissionen på grundval av sin bedömning i enlighet med artikel 25.1 b drar slutsatsen att en medlemsstat gör otillräckliga framsteg när det gäller att uppfylla målen och bidragen eller att genomföra de politiska strategier och åtgärder som den anger i sin integrerade nationella energi- och klimatplan, ska den utfärda rekommendationer till den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 28. När kommissionen utfärdar sådana rekommendationer ska den ta hänsyn till ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida för att bidra till unionens mål för förnybar energi för 2030.
2.  Om kommissionen på grundval av sin bedömning i enlighet med artikel 25.1 b drar slutsatsen att en medlemsstat gör otillräckliga framsteg när det gäller att fullgöra sina utvecklingsbanor och uppfylla sina mål eller att genomföra de politiska strategier och åtgärder som den anger i sin integrerade nationella energi- och klimatplan, ska den utfärda rekommendationer till den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 28.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3
3.  Om kommissionen på grundval av sin samlade bedömning enligt artikel 25.1 a av medlemsstaternas integrerade lägesrapporter om deras nationella energi- och klimatplaner och med stöd av andra informationskällor, i förekommande fall, drar slutsatsen att unionen riskerar att inte uppnå målen för energiunionen och, i synnerhet för den första tioårsperioden, målen i unionens klimat- och energipolitiska ram för 2030, får den utfärda rekommendationer till alla medlemsstater i enlighet med artikel 28 för att minska denna risk. Kommissionen ska vid behov vidta åtgärder på unionsnivå utöver dessa rekommendationer för att i synnerhet säkerställa att unionens mål för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet uppnås. Vad gäller förnybar energi ska sådana åtgärder beakta ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida för att bidra till unionens mål för 2030.
3.  Om kommissionen på grundval av sin bedömning av medlemsstaternas integrerade lägesrapporter om deras nationella energi- och klimatplaner eller med stöd av andra informationskällor, i förekommande fall, i enlighet med artikel 25, drar slutsatsen att unionen riskerar att inte uppnå målen för energiunionen och, i synnerhet för den första tioårsperioden, målen i unionens klimat- och energipolitiska ram för 2030, ska den utfärda rekommendationer till alla medlemsstater i enlighet med artikel 28 för att minska denna risk. När kommissionen utfärdar sådana rekommendationer ska den ta hänsyn till medlemsstatens ambitionsnivå jämfört med unionens mål för 2030. Kommissionen ska vid behov vidta åtgärder på unionsnivå utöver dessa rekommendationer för att i synnerhet säkerställa att unionens mål för 2030 vad gäller förnybar energi och energieffektivitet uppnås. Sådana åtgärder ska beakta ambitiösa tidiga åtgärder från medlemsstaternas sida, särskilt sådana som vidtagits från och med 2021 och framöver för att bidra till unionens mål för 2030, varjämte de också ska beakta hur medlemsstaterna uppnått sina nationella mål och följt sina nationella utvecklingsbanor, jämte eventuella bidrag till den finansiella plattformen i enlighet med punkt 4 c.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Vad gäller energieffektivitet kan sådana kompletterande åtgärder i synnerhet förbättra energieffektiviteten hos
(a)  produkter, i enlighet med direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU,
(b)  byggnader enligt direktiven 2010/31/EU och 2012/27/EU,
(c)  transporter.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3a (ny)
3a.  Om kommissionen, utifrån sin bedömning enligt artikel 25.1 a, konstater