Europaparlamentets resolution av den 3 maj 2018 om att skydda migrerande barn (2018/2666(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 april 2017 Att skydda migrerande barn (COM(2017)0211),
– med beaktande av rådets slutsatser av den 8 juni 2017 om skydd av migrerande barn,
– med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,
– med beaktande av den resolution som FN:s generalförsamling antog den 19 september 2016, ”New York-deklarationen om flyktingar och migranter”(1),
– med beaktande av punkt 44 i den allmänna kommentaren nr 21 (2017) från kommittén för barnets rättigheter om barn på gatan, av den 21 juni 2017(2),
– med beaktande av EU:s riktlinjer av den 6 mars 2017 för främjande och skydd av barnets rättigheter Inget barn ska lämnas utanför,
– med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om 25:e årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter(3),
– med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU(4),
– med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017 om förslaget till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet(5),
– med beaktande av domstolens dom av den 12 april 2018 i mål C-550/16, A och S mot Staatssecretaris van Veiligheid en Justitie(6),
– med beaktande av frågan till kommissionen om att skydda migrerande barn (O-000031/2018 – B8‑0016/2018),
– med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Enligt Unicef finns det uppskattningsvis 5,4 miljoner migrerande barn som bor i Europa(7). Enligt de senaste siffrorna från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) anlände 32 039 barn till Grekland, Italien, Spanien och Bulgarien under 2017. Av dessa var 46 procent ensamkommande barn eller barn som skilts från sina föräldrar, medan återstående 54 procent var tillsammans med sina föräldrar eller andra vårdnadshavare. Den 1 september 2016 rapporterades att 821 barn hölls i förvar i nio medlemsstater. En majoritet av medlemsstaterna varken lämnar eller samlar systematiskt in uppgifter om barn i förvar för migranter(8).
B. Ett år efter offentliggörandet av kommissionens meddelande av den 12 april 2017 om att skydda migrerande barn har medlemsstaterna fortfarande svårigheter med genomförandet av dessa rekommendationer.
C. Bristen på tillförlitlig information och utdragna förfaranden för familjeåterförening och utnämning av förmyndare samt rädsla för att hållas i förvar, skickas tillbaka eller överföras leder till att barn avviker, vilket gör att de löper risk att utsättas för människohandel, våld och utnyttjande.
D. Bristen på barnavårdsmyndigheter och verksamheter för barn på mottagningsplatser har en negativ inverkan på barnens psykiska hälsa.
E. I Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter fastslås att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn.
F. Enligt senaste tidens komparativa forskning(9) integrerar medlemsstaterna asylsökande barn i skolor med olika hastighet, och i vissa fall efter mer än tre månader från inlämnandet av asylansökan, vilket innebär särskilda problem för äldre barn.
G. Enligt 2016 års ”Asylum Information Database Report” är tillgången till asylförfaranden ofta problematisk och kan leda till ytterligare avsevärda förseningar(10).
H. Några medlemsstater står fortfarande inför utmaningar när det gäller åldersbedömningar och med att skydda barn som inte ansöker om asyl.
I. I en färsk rapport från Internationella organisationen för migration (IOM) om anländande av sexuellt utnyttjade migranter uppskattas att 80 procent av flickorna som anländer från Nigeria via den centrala Medelhavsrutten – vars antal har ökat från 1 454 år 2014 till 11 009 år 2016 – är potentiella offer för människohandel för sexuellt utnyttjande. Medlemsstaterna stöter på svårigheter med att identifiera och stödja flickor som fallit offer för människohandel och sexuellt utnyttjande.
J. Statslösa barn innebär allvarliga utmaningar när det gäller mänskliga rättigheter, vilket därmed försenar processen för fastställande av den rättsliga ställningen hos barn i Europeiska unionen, och gör att barn inte får tillgång till grundläggande tjänster och rättigheter.
1. Europaparlamentet understryker att alla barn, oavsett deras migrations- eller flyktingstatus, först och främst har rätt till alla de rättigheter som är inskrivna i FN:s konvention om barnets rättigheter.
2. Europaparlamentet är starkt övertygat om att kommissionen bör stödja medlemsstaterna i arbetet med att anta och ordentligt genomföra en övergripande rättighetsbaserad strategi i all politik som rör barn.
3. Europaparlamentet betonar vikten av att bygga upp en egen plan på grundval av varje barns behov och andra särskilda sårbarheter, med hänsyn tagen till att barnets livskvalitet och välbefinnande också kräver tidig integrering, ett system för samhällsstöd och möjligheten att utveckla sin fulla potential. Parlamentet anser att en sådan strategi också har visat sig vara effektiv när det gäller att förhindra att barn försvinner.
4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra principen om barnets bästa för alla beslut som rör barn, oberoende av deras status.
5. Europaparlamentet betonar att all nödvändig information om barns rättigheter och om förfaranden för och möjligheter till skydd bör vara tillgängliga för barn på ett barnvänligt och jämställdhetsmedvetet sätt och på ett språk som de förstår. Parlamentet uppmanar Europeiska stödkontoret för asylfrågor att bistå medlemsstaterna med att ta fram lämpligt mottagningsmaterial för att informera barn.
6. Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna skyndar på förfarandena för utnämning av förmyndare eller tillfälliga förmyndare för ensamkommande barn vid ankomsten.
7. Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna säkerställer att alla barn vid ankomsten får tillgång till tjänstemän med ansvar för barnskyddsfrågor, även på mottagningscentrumen och vid anläggningar som inhyser barn och vid gränsövergångar.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera att alla, och framför allt ensamkommande barn, har tillgång till värdiga bostäder och värdig hälso- och sjukvård, och att säkerställa fullständig tillgång till formell och inkluderande utbildning på samma villkor som barn från EU:s värdländer, däribland förberedande insatser såsom språkundervisning, för att garantera att barn integreras i värdsamhällena under hela den tid då de befinner sig på medlemsstatens territorium.
9. Europaparlamentet påminner om att ensamkommande barn bör förläggas separat från vuxna, för att undvika alla risker för våld och sexuella övergrepp.
10. Europaparlamentet efterlyser omplacering från Grekland och Italien av de återstående ensamkommande barn som enligt EU:s omplaceringsbeslut bör prioriteras. Parlamentet efterlyser ett inrättande av strukturer för att fortsätta att omplacera barn som anländer till medlemsstaterna, när barnets bästa så kräver.
11. Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som spelas av de lokala och regionala myndigheter som står i främsta ledet när det gäller att ta emot och integrera migrerande barn, trots sina begränsade resurser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bygga upp kapacitet och avsätta tillräckliga resurser för att ta emot migrerande barn, i synnerhet ensamkommande barn.
12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå tillräcklig och fortsatt finansiering och tillräckligt och fortsatt stöd till lokala och regionala myndigheter, och att säkerställa tillgång till EU-finansiering, såsom Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif).
13. Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna går vidare med alla oavslutade förfaranden för familjeåterförening utan ytterligare dröjsmål.
14. Europaparlamentet betonar att barn inte får hållas i förvar för immigrationsändamål och uppmanar medlemsstaterna att inhysa alla barn och barnfamiljer på ett icke frihetsberövande, samhällsbaserat sätt medan deras immigrationsstatus behandlas.
15. Europaparlamentet anser att kommissionen bör inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna i fall av långvarigt och systematiskt förvar av barn och deras familjer, för att säkerställa överensstämmelse med barns grundläggande rättigheter.
16. Europaparlamentet betonar behovet av att medlemsstaterna omedelbart investerar i psykologiskt och psykiatriskt stöd och i psykologisk och psykiatrisk rehabilitering för att hantera barnens psykiska hälsoproblem.
17. Europaparlamentet understryker vikten av att inrätta ett gediget system för identifiering och registrering på grundval av barnets bästa, för att säkerställa att barn införs och behålls i nationella skyddssystem, med ett tillvägagångssätt som är fokuserat på barnet under hela förfarandet, i full överensstämmelse med FN:s konvention om barnets rättigheter. Parlamentet betonar att medlemsstaterna inte får använda tvång i syfte att ta barns biometriska uppgifter.
18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis om förfaranden för åldersbedömning i syfte att fastställa höga standarder för processen med åldersbedömning i hela EU. Parlamentet betonar att läkarundersökningar av barn bör genomföras på ett icke-inkräktande sätt, med respekt för barnets värdighet.
19. Europaparlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar och sitt gränsöverskridande samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och myndigheter med ansvar för barnskyddsfrågor för att hitta och skydda försvunna barn, och samtidigt säkerställa att barnets bästa alltid kommer i främsta rummet.
20. Europaparlamentet beklagar det fortsatta och utbredda fenomenet med statslösa barn. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att barns statslöshet hanteras på ett tillfredsställande sätt i nationell lagstiftning, i full överensstämmelse med artikel 7 i FN:s konvention om barnets rättigheter.
21. Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts av kommissionen och medlemsstaterna med EU:s förmyndarnätverk och uppmanar medlemsstaterna att stödja det.
22. Europaparlamentet betonar att alla aktörer som arbetar med barn inte får förekomma i kriminalregister, framför allt när det gäller alla eventuella barnrelaterade brott eller överträdelser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla kontinuerlig och lämplig utbildning om ensamkommande barns rättigheter och behov, inbegripet om alla eventuella tillämpliga normer till skydd för barn.
23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar, inbegripet sitt gränsöverskridande samarbete, att identifiera barn som fallit offer för människohandel, övergrepp och alla former av utnyttjande och att säkerställa lika tillgång till stödverksamheter för alla barn som är brottsoffer. Parlamentet inser att det finns ett särskilt problem i fråga om utnyttjande av flickor för prostitutionsändamål.
24. Europaparlamentet betonar att skapande av nya säkra och lagliga vägar skulle göra det möjligt för unionen och medlemsstaterna att bättre ta itu med skyddsbehoven, särskilt för barn, och att slå undan benen för smugglarnas affärsmodell.
25. Europaparlamentet erkänner det humanitära bidraget från ett antal nationella och europeiska icke-statliga organisationer, även de som utför sök- och räddningsinsatser, när det gäller att åstadkomma barns bästa.
26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt intensifiera ansträngningarna för att tillsammans ta itu med olika former av organiserad brottslighet, bland annat handel med barn, bekämpa straffrihet och se till att förövarna av sådana brott, oavsett om de är EU-medborgare eller inte, snabbt kan lagföras.
27. Europaparlamentet anser att migrerande barn bör prioriteras i budgeten för perioden efter 2020, i linje med kommissionens meddelande från 2017 om skydd av migrerande barn, målen för hållbar utveckling och kommissionens verktygslåda för utnyttjande av EU-medel för att stödja integreringen av personer med migrantbakgrund.
28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte och sin gränsöverskridande samordning mellan olika myndigheter i medlemsstaterna för att fylla igen luckorna och säkerställa att systemen för skydd av barn är tillräckliga och inte halvfärdiga.
29. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.