Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 27 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–   med beaktande av artikel 15 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 22 och 25,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om att främja de europeiska kulturella och kreativa sektorerna som källor till ekonomisk tillväxt och sysselsättning(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2007 om konstnärers sociala ställning(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om de kulturella aspekterna av EU:s yttre åtgärder(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2004 om skolundervisningens roll för fler medborgares tillgång till kultur(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden”(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om en integrerad kulturarvsstrategi för Europa(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 april 2008 om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld(11),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 1 juni 2017 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller mervärdesskattesatser som tillämpas på böcker, tidningar och tidskrifter(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om meddelandet Europeana – nästa steg(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering när det gäller personer med funktionsnedsättning, samt om EU:s handikappstrategi för 2010–2020(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 november 2017 om genomförandet av EU:s handikappstrategi(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 mars 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG(16),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt artikel 30 om deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott,

–  med beaktande av mål 11 i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som undertecknades i september 2015 och syftar till att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara,

–  med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

–  med beaktande av Europarådets ramkonvention av den 27 oktober 2005 om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG(17),

–  med beaktande av rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda(18),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 23 december 2014 om en arbetsplan för kultur (2015–2018)(19),

–  med beaktande av EU:s arbetsplan för kultur 2015–2018,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 och 19 maj 2015 om de kulturella och kreativa sektorernas samverkan med andra sektorer för att stimulera innovation, ekonomisk hållbarhet och social delaktighet(20),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 31 maj 2016 om Europeanas roll för digital tillgång till, synlighet för och användning av det europeiska kulturarvet(21),

–  med beaktande av rådets resolution av den 6 maj 2003 om tillgång till kulturell infrastruktur och kulturell verksamhet för personer med funktionshinder(22),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 8 juni 2016 till Europaparlamentet och rådet Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (JOIN(2016)0029),

–  med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av den europeiska kulturagendan (COM(2010)0390),

–  med beaktande av kommissions grönbok av den 27 april 2010 Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn (COM(2010)0183),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kulturarv (2018) (COM(2016)0543),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 september 2012 Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU (COM(2012)0537),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 december 2012 om innehåll i den digitala inre marknaden (COM(2012)0789),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juli 2014 En integrerad kulturarvsstrategi för Europa (COM(2014)0477),

–  med beaktande av rapporten från 2012 från arbetsgruppen med experter från medlemsstaterna om tillgång till kultur,

–  med beaktande av resultaten av Eurobarometer nr 399 Tillgång till kultur och delaktighet och av Eurobarometer 466 Kulturarv,

–  med beaktande av resultaten från statistiska undersökningar från Eurostat (Statistiska uppgifter på kulturområdet) för 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0169/2018), och av följande skäl:

A.  I artikel 27 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna fastslås det att ”var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner”. Tillgång till kultur och möjlighet att uttrycka sig kreativt är viktigt för ett demokratiskt samhälle grundat på yttrandefrihet och jämställdhet.

B.  Farokonventionen erkänner rätten till kulturarv och efterlyser innovativa sätt att förvalta kulturarvet så att offentliga myndigheter kan samarbeta med andra aktörer, inklusive föreningar och privatpersoner.

C.  Artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna uppmanar till respekt för den kulturella mångfalden och artikel 25 erkänner rätten för äldre att delta i kulturlivet.

D.  Kultur har en stark inverkan på främjandet, förståelsen och utvecklingen av solidariteten mellan europeiska och transeuropeiska samhällen.

E.  I de flesta av EU-medlemsstaternas konstitutioner hänvisas det, på ett direkt eller indirekt sätt, till kultur och frågan om tillgång till denna.

F.  EU kan fungera som komplement till och främja kulturpolitiken, men myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, enligt artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), är fortfarande de viktigaste organen med ansvar för kulturpolitik i EU i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

G.  Alla former av hinder som försvårar tillgång till och full delaktighet i kulturella processer och kulturella ekosystem för personer och samhällsgrupper hämmar utvecklingen av verkligt demokratiska och inkluderande samhällen.

H.  Kultur ger EU-medborgarna större möjligheter att utveckla sin personliga, sociala, kreativa och interkulturella kompetens.

I.  Enligt FN:s uppskattningar bor hälften av världens befolkning, dvs. 3,5 miljarder människor, för närvarande i städer. 2030 kommer nästan 60 % av världens befolkning att bo i stadsområden. Därför är det nödvändigt att fastställa effektiva strategier för att lösa de frågor som kvarstår och att säkerställa tillräckligt med tid för att genomföra ändringar i syfte att skapa verkligt inkluderande stadsområden.

J.  I Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande(23) ingår kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer bland de grundläggande kompetenser som behövs för självförverkligande och personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social delaktighet och sysselsättning.

K.  I kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 med titeln En europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (COM(2007)0242) understryks behovet av att underlätta tillgången till kultur och kulturella verk, samt att främja kulturell mångfald.

L.  Framtiden för kulturell innovation i EU är beroende av investeringar i kreativa resurser, kunskap och talang.

M.  I arbetsplanen för kultur (2015–2018) antagen av rådet i december 2014 prioriteras en tillgänglig kultur för alla och främjande av kulturell mångfald.

N.  Ett av målen för EU och dess medlemsstater bör vara att minska de sociala och ekonomiska ojämlikheterna i syfte att främja ett inkluderande samhälle där alla kan delta. En stark, dynamisk och diversifierad kulturell sektor är grundläggande för ett inkluderande samhälle.

O.  Deltagande i kulturella aktiviteter är ett sätt att skapa en känsla av att tillhöra ett samhälle. Byggandet av en social identitet är nära kopplad till kulturell delaktighet. Att delta i kulturella verksamheter kan bidra till ökad självkänsla och bättre livskvalitet, särskilt för personer som upplever någon form av marginalisering på grund av arbetslöshet, sjukdom eller av andra skäl.

P.  En kulturell sektor är inkluderande när den ger alla människor samma möjligheter att delta och utveckla sina kreativa färdigheter, oavsett social, kulturell eller religiös bakgrund och oberoende av varje form av funktionsnedsättning.

Q.  I många regioner besöks ofta offentliga bibliotek och kulturella institutioner av allmänheten och är ofta de enda kontaktpunkterna för information och kultur, i synnerhet på landsbygden eller i avlägsna regioner.

R.  Ny digital teknik kan påverka förvaltningen av kultursektorn, dialog, publikskapande och spridning av kulturella aktiviteter.

S.  Ny digital teknik och nätplattformar erbjuder viktiga möjligheter att öka deltagandet och det kulturella skapandet.

T.  Personer från tredjeländer är underrepresenterade i EU:s olika kulturella områden. Detta påverkar även personer med funktionsnedsättning.

U.  I rapporten om tillgång till kultur(24) från EU:s arbetsgrupp med experter från medlemsstaterna definieras tillgång i termer av att göra det möjligt för nya målgrupper att dra nytta av det tillgängliga kulturella utbudet. Detta innebär att nå ut till nya målgrupper och medborgare och föra dem närmare kulturarvet och andra kulturella resurser.

V.  Den digitala tekniken har förändrat de sätt på vilka människor får tillgång till kulturellt innehåll, skapar det och sprider det.

W.  Plattformen Europeana, som lanserades 2008, har blivit ett gemensamt europeiskt kulturprojekt som underlättar digital tillgång till Europas kulturarv.

X.  Ett av de specifika målen med programmet Kreativa Europa är att få en ny och bredare publik samt förbättra tillgången till kulturella verk och till kreativt arbete inom och utanför EU, med särskilt fokus på barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och underrepresenterade grupper.

Y.  Initiativ genomförs på unionsnivå och i medlemsstaterna för att säkerställa bättre tillgång till kulturell infrastruktur och till kulturverksamhet för personer med funktionsnedsättning.

Z.  Olikheterna i skatteförfaranden och skattesystem inom EU skapar problem för rörligheten för konstnärer och yrkesverksamma inom kultursektorn i allmänhet genom att skapa onödig byråkrati som ofta är oproportionerlig i förhållande till de verkliga och blygsamma inkomster de har från sin verksamhet.

AA.  Framtagandet av tillförlitlig, jämförbar och aktuell kulturstatistik, som ligger till grund för skapandet av en sund kulturpolitik, är en av de sektorsövergripande prioriteringarna i arbetsplanen för kultur 2015–2018, där man betonar den ekonomiska potentialen i de kulturella och kreativa sektorerna och deras inverkan på den sociala välfärden.

AB.  Tillgång till kvalitativ forskning och jämförande dataresurser som gör det möjligt att effektivt övervaka och analysera de kulturella, ekonomiska och sociala effekterna av kulturpolitiken,

AC.  Kulturen bidrar till ett samhälle grundat på kunskap, till utbyte av erfarenheter och världshistoria.

AD.  Omkring 8,4 miljoner människor är anställda inom EU:s kulturella sektor (motsvarande 3,7 % av den totala arbetskraften)(25) och deras potential för den ekonomiska tillväxten är fortfarande bara delvis förverkligad.

AE.  De som genom sin kulturella produktion strävar efter att uttrycka sin identitet, bredda och på ett hållbart sätt utveckla tillgången till kultur står inför svårigheter och utmaningar.

Tillgång till kultur och deltagande

1.  Europaparlamentet betonar att det betraktar tillgång till kultur som en grundläggande rättighet för alla medborgare i enlighet med artikel 27 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, i vilken delaktighet i kulturlivet fastställs vara en av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner också om att denna rättighet är inskriven i Farokonventionen, som erkänner rätten att delta i det kulturella livet och främjar kulturarvets roll i byggandet av fredliga och demokratiska samhällen. Parlamentet uppmanar därför de undertecknande medlemsstaterna att påskynda ratificeringsprocessen och andra stater, som inte undertecknat konventionen, att utnyttja det unika tillfälle som Europaåret för kulturarv innebär.

2.  Europaparlamentet understryker vikten av en heltäckande tillämpning av begreppet tillgänglighet och dess värde som ett verktyg för att säkerställa att varje person som nyttjar kultur och kulturella platser och initiativ beaktas i vidaste och fullaste bemärkelse, och att, till följd av detta, hänsyn tas till de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning för att se till att de åtnjuter lika möjligheter, verklig social delaktighet och ett aktivt deltagande i samhället.

3.  Europaparlamentet framhåller den obestridliga vikten av en aktiv och tillgänglig kultursektor för utvecklingen av ett inkluderande samhälle och en stärkt gemensam kärna av allmängiltiga värderingar och ett aktivt europeiskt medborgarskap, som är grundläggande för att ge medborgarna möjlighet till ett givande och meningsfullt deltagande i det offentliga livet och samtidigt främja Europas kulturarv och utveckla Europas kulturella och språkliga mångfald. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna, och unionen inom dess ansvarsområde, att utveckla och genomföra nödvändiga särskilda åtgärder för att garantera tillgång till och deltagande i kulturlivet.

4.  Europaparlamentet uppmuntrar deltagande och mångfald som en integrerad del av planering, organisatorisk utveckling och rekrytering i den kulturella sektorn på europeisk, nationell och regional nivå. Parlamentet uppmuntrar även medlemsstaterna att genomföra systematisk kontroll av de åtgärder som är inriktade på detta mål.

5.  Europaparlamentet erinrar om vikten av EU:s roll för att främja och underlätta en bättre samordning av kulturpolitik på alla nivåer. Parlamentet konstaterar att aktörer från hela EU endast på detta sätt kommer att kunna utarbeta en omfattande och effektiv politik som främjar tillgång till och deltagande i kultur, samt positionera kulturen som en viktig del av det europeiska integrationsprojektet.

6.  Europaparlamentet betraktar tillgång till och deltagande i kultur som en övergripande fråga, och betonar därför vikten av samordning av kulturpolitiken med andra politikområden, såsom utbildnings-, social-, regional-, utrikes-, digitalisering- och mediepolitik.

7.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utveckla en kulturell åtgärdsstrategi inriktad på barn och ungdomar.

8.  Europaparlamentet betraktar främjandet och uppnåendet av en inkluderande och meningsfull tillgång till kultur som en av prioriteringarna på den politiska dagordningen samt uppmanar till att integrera andra politikområden med tillgänglighets- och delaktighetsaspekterna i kulturen, vilket inte bara kommer att bidra positivt till andra områden, utan också påverka det synergistiska sektorsövergripande samarbetet i enlighet med andan i artikel 167 i EUF-fördraget.

9.  Europaparlamentet påpekar att kompendiet över nationell kulturpolitik, som utformas och förvaltas av Europarådet och en expertplattform, har varit ett mycket användbart verktyg för kulturpolitiken i och utanför Europa. Parlamentet beklagar dock att det sedan 2011 har gjorts få framsteg när det gäller datainsamling och i synnerhet dataanalys, och rekommenderar därför att rådet går vidare med en översyn av det nuvarande innehållet, inbegripet lokala och regionala nivåer av kulturpolitiken.

10.  Europaparlamentet understryker att begreppen tillgång till kultur och deltagande i kultur är nära sammanbundna. Parlamentet noterar att strategier för att stärka tillgång till och delaktighet i kultur bör genomföras genom att identifiera underrepresenterade grupper, utveckla och genomföra initiativ och program som syftar till att öka deras deltagande samt eliminera befintliga hinder.

11.  Europaparlamentet betonar behovet av att samla in information om funktionsnedsatta personers deltagande i kulturella aktiviteter.

12.  Europaparlamentet beklagar att ekonomiska hinder fortfarande hindrar medborgare, särskilt dem som tillhör de mest missgynnade grupperna, från att fullt ut åtnjuta sina grundläggande rättigheter att delta i kulturlivet och få tillgång till kultur, och att detta hindrar ett effektivt genomförande av denna grundläggande rättighet.

13.  Europaparlamentet påminner om vikten av att utveckla plattformar för utbyte av erfarenheter på regional, nationell och europeisk nivå.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa ett kulturutbud av hög kvalitet för alla medborgare som grund för att främja ett aktivt, demokratiskt och inkluderande medborgarskap.

Finansiella hinder

15.  Europaparlamentet betonar att stabil och kontinuerlig offentlig finansiering spelar en fundamental roll i att säkerställa ett dynamiskt kulturliv och förblir ett oumbärligt instrument för att stödja kulturella aktiviteter i EU så att de kan uppnå sin ekonomiska potential att bidra till hållbar tillväxt och social sammanhållning samt finansiera kulturell infrastruktur. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att inom sina respektive behörighetsområden avsätta en lämplig del av sina budgetar till offentligt kulturstöd och att stärka synergierna med Europeiska regionala utvecklingsfonden och andra kulturella stödfonder, inbegripet program för att främja forskning och innovation och de tillgängliga instrumenten för sammanhållningspolitiken.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att offentlig finansiering av kultur inte minskas, oberoende av eventuella framtida ekonomiska svårigheter som en medlemsstat kan ställas inför.

17.  Europaparlamentet beklagar att ekonomiska nedgångar ofta har lett till och fortfarande alltför ofta i första hand leder till nedskärningar i de offentliga utgifterna för kultur och har en negativ inverkan på budgetarna för kulturella aktiviteter.

18.  Europaparlamentet påminner om att investeringar i den kulturella och den kreativa sektorn är ett sätt att frigöra dess stora och fortfarande undervärderade potential att främja kulturell mångfald och social innovation och samtidigt generera hållbart ekonomiskt välstånd och arbetstillfällen av hög kvalitet, och att sådana investeringar också har en direkt inverkan på utvecklingen av nya färdigheter, digitalisering, entreprenörskap, innovation och nya affärsmodeller, stärker konkurrenskraften för de europeiska kulturella och kreativa sektorerna, tar tillvara möjligheter och får tillgång till nya internationella möjligheter, marknader och publikgrupper. Parlamentet anser därför att den privata sektorn spelar en viktig roll som komplement till offentliga investeringar och uppmanar medlemsstaterna att överväga att vidta lagstiftningsåtgärder för att införa ett skatteavdrag för inbetalningar av medel från privata enheter som stöder kulturen.

19.  Europaparlamentet påpekar att fragmentering, lågt mervärde och de många egenföretagande män och kvinnor i den kreativa sektorn, vilkas verksamheter i allmänhet betraktas som intressanta, inte får leda till att den kulturella och kreativa sektorn blir till en modell för lågavlönade arbeten eller arbeten med dåligt socialt skydd. Parlamentet föreslår därför att man utvecklar kraftfulla översynsförfaranden för gott arbete inom den kreativa sektorn.

20.  Europaparlamentet betonar att allmänhetens tillgång till kulturella varor och tjänster och stöd till kulturell produktion och kulturellt uttryck stärker den kreativa ekonomin och bidrar till ett lands utveckling.

21.  Europaparlamentet menar att den bristande finansieringen av kulturbranschen skulle kunna avhjälpas genom skatteincitament för privat sponsring.

22.  Europaparlamentet riktar uppmärksamhet på problemen med internationell inkomstbeskattning som konstnärer över hela Europa står inför, och rekommenderar därför en standardmodell som är till nytta för anställda och egenföretagare och förhindrar dubbelbeskattning.

23.  Europaparlamentet efterlyser investeringar i mikroföretag i syfte att stimulera kreativitet och innovation och därmed främja regional och lokal utveckling.

24.  Europaparlamentet understryker att det höga priset på kulturella varor och tjänster är ett av de hinder för att delta i kultur som betonas av de tillfrågade i Eurobarometer- och Eurostatundersökningar(26). Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang med eftertryck medlemsstaterna och regionerna att vidta åtgärder riktade mot särskilda målgrupper, särskilt studenter, stora familjer och äldre, i syfte att undanröja ekonomiska hinder för tillgången till kultur.

25.  Europaparlamentet betonar att höga försäkringskostnader för utställningsföremål och scenframträdanden är en annan orsak till höga biljettpriser till museer, teatrar och gallerier och ofta gör det omöjligt för mindre enheter att utveckla sina program efter sin publiks önskningar och ambitioner, vilket är en situation som resulterar i en allt större klyfta mellan små enheter som ligger nära sin publik och större internationellt erkända institutioner.

26.  Europaparlamentet betonar den roll som adekvat finanspolitik för de kulturella och kreativa sektorerna kan spela för att förbättra tillgången till kultur och deltagandet i kultur. Parlamentet konstaterar emellertid att indirekt stöd till kulturarvet genom att införa reducerade mervärdesskattesatser inte kan ersätta direkta subventioner. Parlamentet efterlyser bättre samordning av nationell kulturpolitik och mervärdesskattesatser som ett verktyg för att stimulera deltagande i kultur.

27.  Europaparlamentet påminner om vikten av att medlemsstaterna undersöker möjligheterna till en mer samordnad skattepolitik när det gäller inkomster, kulturarbetare och konstnärer som tillbringar korta perioder i olika länder och således kan blir föremål för olika regler och administrativa förfaranden för varje enskilt uppförande, workshop eller vistelse. Parlamentet föreslår att ett minimum av harmonisering för att stödja konstnärers och kulturarbetares rörlighet bör betraktas som en prioritering i syfte att främja mångfald inom skapande och kultur i och utanför EU, i stället för att bygga hinder i form av byråkrati som inte står i proportion till de faktiska intäkterna från kulturellt arbete.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och offentliga myndigheter att investera i decentraliseringen av kulturell verksamhet, antingen genom att bygga infrastruktur i perifera regioner eller genom olika tillfälliga kulturella evenemang. Parlamentet uppmuntrar även privata kulturinstitutioner att investera i geografisk decentralisering.

29.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att ändra mervärdesskattedirektivet, vilket skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa en enhetlig mervärdesskattesats på e-publikationer och på tryckta publikationer. Parlamentet anser att skillnaden mellan de mervärdesskattesatser som tillämpas på fysiska och elektroniska publikationer är otidsenliga och ohållbara i den digitala tidsåldern. Parlamentet uppmanar rådet att utan dröjsmål anta kommissionens förslag i denna fråga.

30.  Europaparlamentet betonar vikten av att förena privatliv och yrkesliv för tillgång till, utnyttjande av och deltagande i olika kulturella aktiviteter.

Utbildningsmässiga hinder och utmaningar

31.  Europaparlamentet betonar att utbildningsnivån är en av de viktigaste faktorerna med betydande inverkan på nivån av deltagande i kulturen. Parlamentet understryker att högre utbildningsnivåer leder till en högre nivå av deltagande i kulturevenemang(27). Parlamentet understryker att humaniora, språkinlärning i skolorna och kulturell utbildning utgör en integrerad del av den allmänna utbildningen, eftersom de bidrar till att minska sociala skillnader, och kräver därför samma finansiering som vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

32.  Europaparlamentet betonar att kunskap kan ses som resultatet av kulturella samspel som påverkar och speglar kulturellt präglade individer.

33.  Europaparlamentet uppmuntrar en interaktiv och inkluderande lokalt förankrad strategi för att utveckla kultur- och utbildningspolitik i syfte att öka kulturellt intresse och deltagande, främja Europas kulturarv och utveckla Europas kulturella och språkliga mångfald.

34.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på intresse är ett av de hinder för deltagande i kultur som oftast betonas av de tillfrågade i Eurostat- och Eurobarometerundersökningar(28). Parlamentet påpekar i detta sammanhang att främjandet av efterfrågan, som uppfattas som uppbyggnaden av intresse och förståelse av kulturen genom formell, icke-formell och informell utbildning, bör vara en prioriterad uppgift när det gäller att öka tillgången till och deltagandet i kultur.

35.  Europaparlamentet rekommenderar att det europeiska studentkortet införs generellt och att det som en ytterligare förmån ger fri tillgång till kulturinstitutioner i EU.

36.  Europaparlamentet påminner om skolans och familjernas avgörande roll som viktiga plattformar för unga människors kontakt med kultur samt för att forma kulturbehov och kulturkompetens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att införa en bredare kulturell och konstnärlig utbildning i skolornas läroplaner inom både den formella och informella utbildningen.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna, i nära samarbete med regionala och lokala myndigheter och med hjälp av finansiering och/eller subventioner, säkerställer musikundervisning i statliga skolor.

38.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att betrakta utbildning som en av de viktigaste kulturella aktiviteterna, eftersom främjande av efterfrågan framför allt innebär att ge människor de färdigheter och kunskaper som gör det möjligt för dem att uppskatta konst. Parlamentet påminner om att kultiverandet av ett intresse för kultur är verkningsfullare i ung ålder, och anser att kulturen därför bör ges större utrymme i skolornas läroplaner och mer mänskliga resurser och material göras tillgängliga för att uppnå detta mål. Parlamentet uppmanar till att skolor bör ges finansiering för besök på museer och andra kulturinstitutioner, eftersom detta på samma gång kommer att främja intresset för kultur och ungdomars deltagande samt innebära ytterligare resurser till kulturinstitutioner.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av offentliga utbildningssystem för att introducera barn till kulturvärldens mångfald och på så sätt bidra till att lära upp nya målgrupper och att sprida kultur. Parlamentet betonar också betydelsen av att olika kulturella institutioner utvecklar partnerskap med skolor på lokal, regional och nationell nivå.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att stödja kulturutbildningsprogram utanför skolan avsedda för alla, inte minst missgynnade barn och ungdomar, genom program som syftar till att introducera dem för olika konstnärliga uttryck och hjälpa dem att bli mer medvetna om det befintliga kulturarvet.

41.  Europaparlamentet betonar betydelsen av lokala kulturinstitutioner, bland annat kulturcentrum och bibliotek, som nyckelaktörer för att övervinna hinder för tillgång till och deltagande i kultur. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att aktivt stödja sådana kulturinstitutioner.

42.  Europaparlamentet efterlyser större uppskattning och förståelse för den sociala roll som offentliga bibliotek och kulturella institutioner i lokalsamhället, särskilt i landsbygdsområden eller avlägset belägna områden, inte bara genom ökad offentlig finansiering utan även genom att bilda partnerskap och förse dem med tillräckliga IKT- och personalresurser med tillgång till utbildning, vilket skulle göra dem till institutioner som kan förbättra människors liv och verka för lokal utveckling.

43.  Europaparlamentet framhåller att inrättandet av partnerskap är grundläggande när det gäller att attrahera potentiella målgrupper för konstnärlig verksamhet och att detta exempelvis skulle kunna uppnås genom samarbete med organisationer som företräder studerande, migranter eller funktionshindrade för att på ett lämpligt sätt tillgodose deras intressen och behov.

44.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att stödja initiativ på nationell, regional och lokal nivå som främjar kontakter, samarbete och utbyte av erfarenheter mellan traditionella konstformer, kulturinstitutioner och olika mångkulturella grupper eller minoritetsorganisationer samt mellan professionella och icke-professionella kultursektorer.

45.  Europaparlamentet rekommenderar utvecklingen av en sammanhängande strategi för stöd till de utbildningsprojekt som föreslås av kulturinstitutioner. Parlamentet understryker att dessa projekt fungerar som verktyg som stöder och höjer medvetenhet, kulturell kompetens och interkulturell kunskap, och därigenom tjänar som utgångspunkt för allmänhetens långsiktiga engagemang i kulturaktiviteter.

46.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta fritidsprogram för ungdomar på kulturinstitutioner.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta åtgärder för att säkerställa en mer utbredd tillgång till kulturella institutioner och utveckla en övergripande europeisk strategi för tillträde till offentliga platser, i synnerhet i fråga om kultur i stadsmiljöer, såsom museer, teatrar, biografer, bibliotek, konsertlokaler osv.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra inrättandet av stipendier eller praktikantbidrag för studerande med anknytning till statliga eller privata utbildningsnätverk på kulturinstitutioner eller kulturförvaltningsorgan.

Strukturella hinder

49.  Europaparlamentet uppmärksammar det ofta lägre kulturdeltagandet bland befolkningen på landsbygden, något som är strukturellt betingat(29), och lyfter i detta sammanhang fram den roll som små lokala kulturcentrum, transportinfrastruktur och stöd till kulturturism har i att underlätta tillgången till kulturinstitutioner.

50.  Europaparlamentet betonar att Europas kulturarv är unikt i världen för sin mångfald och rikedom, och understryker att kulturturism har stor potential när det gäller att bidra till en hållbar ekonomi samt till att främja social sammanhållning och integration. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att öka sina insatser och investeringar för att utveckla en hållbar och långsiktig politik för kulturturism.

51.  Europaparlamentet efterlyser ökade investeringar i den kulturella sektorn i syfte att stimulera lokala ekonomier och främja kulturturism. Parlamentet noterar att kulturturism, i samverkan med vetenskap, den primära sektorn och hantverksmässiga och industriella centrum tillsammans med rörlighet, är avgörande faktorer för att skapa ett mer närliggande och humanistiskt Europa.

52.  Europaparlamentet föreslår ökade investeringar i tillgången till kultur för yttersta randområden, bergsområden och avlägsna områden i syfte att skapa kulturella möjligheter på lokal nivå.

53.  Europaparlamentet noterar behovet av ytterligare åtgärder för att förbättra tillgången till en kulturell infrastruktur utan tekniska eller fysiska hinder och till kulturverksamhet och medier för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att inom sina respektive behörighetsområden fortsätta arbeta för att integrera personer med funktionsnedsättning genom kultur samt att verka för att undanröja befintliga hinder.

54.  Europaparlamentet erkänner behovet av delaktighetsbaserade metoder för att förvalta kulturarvet som bygger på en strategi som fokuserar på lokalsamhällena, i syfte att tillgodose efterfrågan och involvera större delar av allmänheten, med särskild hänsyn till ungdomar, personer med funktionshinder och underrepresenterade eller marginaliserade grupper.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kulturinstitutionerna som är beroende av dem att säkerställa ett kulturutbud som är tillgängligt för alla, med specifika åtgärder för vissa befolkningsgrupper, såsom barn och ungdomar, äldre, funktionshindrade och migranter.

56.  Europaparlamentet betonar vikten av ökade investeringar från medlemsstaternas sida vid genomförandet av den universella punktskriften (Braillesystemet) i ett brett spektrum av kulturell infrastruktur och teknik. Parlamentet efterlyser ökade investeringar i produktion av talböcker, taltidskrifter och taltidningar samt i användningen av teckenspråk i teaterproduktioner.

57.  Europaparlamentet framhåller behovet av att undanröja hinder för rörlighet för konstnärer och specialister inom kulturområdet, särskilt skattehinder. Parlamentet betonar effekten av dessa åtgärder på breddandet av det kulturella utbudet i Europa. Parlamentet lovordar programmet Kreativa Europa för att ha bidragit till kulturell rörlighet och de yrkesverksamma inom sektorn samt för att ha uppmuntrat spridningen av kulturella evenemang och projekt av hög kvalitet.

58.  Europaparlamentet påminner om att hindren för tillgång till kultur är mer synliga på lokal nivå, varför det bör göras större investeringar i olika kulturella projekt för rörlighet i syfte att möjliggöra utveckling och sammanhållning i lokalsamhällen.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betrakta rörlighet för europeiska konstnärer och artister från tredjeländer som en tillgång för att främja fred, utbytet av visioner och nedmonteringen av sociala och kulturella stereotyper.

60.  Europaparlamentet påminner om att språkliga hinder kan ha en negativ effekt på efterfrågan på kultur, och efterlyser därför ökad flerspråkighet i kulturella produktioner.

61.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att underlätta transport och tillgång till kulturella institutioner för personer med funktionsnedsättning och personer med nedsatt rörlighet.

Digitala hinder och utmaningar

62.  Europaparlamentet är övertygat om att digitala verktyg, när de används och genomförs på rätt sätt och åtföljs av en enhetlig nivå av digital kompetens, kan bidra till att övervinna hinder för tillgång till kultur orsakade av faktorer såsom ogynnsamt geografiskt läge, funktionsnedsättning, social bakgrund, språk, tidsbrist eller finansiella resurser. Parlamentet påpekar att digitala verktyg också kan vara ett sätt att komma till rätta med sociala eller psykiska hinder, utan att detta leder till att man avstår från att investera i geografisk decentralisering av kulturella aktiviteter. Parlamentet anser därför att digital utbildning mot denna bakgrund bör vara en del av lärandeprocessen från tidig ålder, i syfte att utveckla adekvata kunskaper och färdigheter.

63.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att utarbeta en sammanhållen digital strategi inriktad mot kulturell infrastruktur och kulturverksamhet i syfte att stärka deras kapacitet.

64.  Europaparlamentet noterar problemet med digital uteslutning, och betonar behovet av att bekämpa denna. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att digitalisering kräver av kultur- och utbildningsinstitutionerna samt av målgrupperna själva att de förvärvar nya kompetenser, färdigheter och kunskaper. Parlamentet betonar särskilt behovet av att bygga ut den kapacitet som är kopplad till användningen av ny digital teknik i kulturinstitutioner samt att anpassa dem till de utmaningar som är kopplade till den tekniska utvecklingen.

65.  Europaparlamentet understryker att digitaliseringen och tillhandahållandet på internet av kulturellt material i Europa bör genomföras med full respekt för upphovspersoner och immateriella rättigheter. Parlamentet anser i detta avseende att immateriella rättigheter inte bör hämma det generella målet, för det allmännas bästa, att öka tillgången till och främja spridningen av kreativt innehåll, information och kunskap. Parlamentet insisterar vidare på det brådskande behovet av att reglera en säker digital miljö som möjliggör för konstnärer och upphovspersoner att få vederbörlig ersättning för sitt arbete och för att säkerställa en rimlig ersättning för tillgång över gränserna.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även i fortsättningen prioritera innovativa metoder för att utveckla publik och engagera målgrupper, inbegripet genom användning av ny teknik, inom ramen för EU-program, särskilt inom ramen för programmet Kreativa Europa och dess nästa generationer.

67.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta publikutveckling i beaktande i sina kulturella och digitala strategier och att stödja användningen av digital teknik i syfte att underlätta tillgången till kulturellt innehåll.

68.  Europaparlamentet erkänner bidraget från plattformen Europeana och från institutioner i medlemsstaterna när det gäller digitalisering och tillgång till kulturellt innehåll. Parlamentet uppmanar, inom ramen för det europeiska året för kulturarv, till fortsatt stöd och resurser till projektet och till främjande av allmänhetens tillgång till digitala kulturarvsresurser och kulturarvstjänster. Parlamentet kräver en verklig omstrukturering av webbplatsen för att den bättre ska överensstämma med avancerad teknik samt en ordentlig kommunikationsstrategi som motsvarar det rika innehåll som samlats in på webbplatsen.

69.  Europaparlamentet understryker behovet av att, när det gäller digitala mottagare, samla in och hantera kulturdata för att möjliggöra för kulturorganisationer att bättre förstå mottagarnas behov och för att utveckla en sammanhängande strategi för den digitala publiken.

70.  Europaparlamentet konstaterar att kulturellt innehåll spelar en ledande roll när det gäller allmänhetens acceptans av den nya tekniken och utvecklingen av européernas digitala färdigheter och mediekompetens.

o
o   o

71.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 142. (2) EUT C 93, 9.3.2016, s. 95. (3) Antagna texter, P8_TA(2016)0486. (4) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 25. (5) EUT C 125 E, 22.5.2008, s. 223. (6) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 135. (7) EUT C 98 E, 23.4.2004, s. 179. (8) EUT C 11, 12.1.2018, s. 55. (9) EUT C 316, 22.9.2017, s. 88. (10) EUT C 11, 12.1.2018, s. 16. (11) EUT C 247 E, 15.10.2009, s. 32. (12) Antagna texter, P8_TA(2017)0233. (13) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 16. (14) EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 9. (15) Antagna texter, P8_TA(2017)0474. (16) Antagna texter, P8_TA(2017)0062. (17) EUT L 347, 20.12.2013, s. 221. (18) EUT C 287, 29.11.2007, s. 1. (19) EUT C 463, 23.12.2014, s. 4. (20) EUT C 172, 27.5.2015, s. 13. (21) EUT C 212, 14.6.2016, s. 9. (22) EUT C 134, 7.6.2003, s. 7. (23) EUT L 394, 30.12.2006, s. 10. (24) Rapporten Policies and good practices in the public arts and cultural institutions to promote better access to and wider participation in culture, oktober 2012. (25) Eurostat, Culture statistics - cultural employment (2017), http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Culture_statistics_-_cultural_employment (26) Eurobarometer nr 399. (27) Eurostats kulturstatistik, 2016 års upplaga, s. 116–136. Uppgifter från Eurostat från 2015 – EU:s undersökning om inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC). (28) Eurobarometer nr 399, Eurostat (uppgifter från EU:s undersökning om inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) från 2015). (29) Eurostat (uppgifter från EU:s undersökning om inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) från 2015).