Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2273(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0197/2018

Ingivna texter :

A8-0197/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/06/2018 - 7.13
CRE 14/06/2018 - 7.13

Antagna texter :

P8_TA(2018)0268

Antagna texter
PDF 171kWORD 59k
Torsdagen den 14 juni 2018 - Strasbourg
Kontrollen av EU-rättens tillämpning 2016
P8_TA(2018)0268A8-0197/2018

Europaparlamentets resolution av den 14 juni 2018 om kontrollen av EU-rättens tillämpning 2016 (2017/2273(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 1, 2 och 3,

–  med beaktande av kommissionens 33:e årsrapport om kontrollen av unionsrättens tillämpning (2015) (COM(2016)0463),

–  med beaktande av kommissionens 34:e årsrapport om kontrollen av unionsrättens tillämpning (2016) (COM(2017)0370),

–  med beaktande av kommissionens rapport Utvärderingsrapport för projektet ”EU pilot” (COM(2010)0070),

–  med beaktande av kommissionens rapport Andra utvärderingsrapporten för EU Pilot-projektet (COM(2011)0930),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2016 om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 december 2016 EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning (C(2016)8600),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2002 om klagandens ställning i ärenden om överträdelser av gemenskapsrätten (COM(2002)0141),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 april 2012 Uppdatering av klagandens ställning i ärenden om unionsrättens tillämpning (COM(2012)0154),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 maj 2015 Bättre lagstiftning för bättre resultatEn EU-agenda (COM(2015)0215),

–  med beaktande av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(2),

–  med beaktande av rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på privaträttens område(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om 30:e och 31:a årsrapporterna om kontrollen av EU-rättens tillämpning (2012–2013)(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2016 om en öppen, effektiv och oberoende EU-förvaltning(7) och sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om Europeiska unionens förvaltningsprocesslag(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelanden av den 27 maj 2016 Förverkliga fördelarna med EU:s miljöpolitik genom en regelbunden granskning av dess genomförande (COM(2016)0316), och av den 3 februari 2017 Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017)0063),

–  med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 52 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för konstitutionella frågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och utskottet för framställningar (A8-0197/2018), och av följande skäl:

A.  I artikel 17 i EUF-fördraget fastställs kommissionens grundläggande roll som ”fördragens väktare”.

B.  I artikel 2 i EU-fördraget föreskrivs att ”unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”. Ett korrekt genomförande av unionslagstiftningen är därför av största vikt för att uppnå de politiska mål för EU som fastställs i fördragen och i sekundärrätten. I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs också att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.

C.  Enligt artikel 2 i EU-fördraget och artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna är jämställdhet mellan kvinnor och män ett av de grundläggande värden som Europeiska unionen bygger på, och i all sin verksamhet ska unionen syfta till att undanröja alla former av bristande jämställdhet och främja lika möjligheter och likabehandling.

D.  I artikel 3 i EU-fördraget föreskrivs att unionens mål bland annat är att främja fred, sina värden och folkens välfärd och att verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas och på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö, och att unionen ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.

E.  I enlighet med fast rättspraxis från Europeiska unionens domstol är medlemsstaterna skyldiga att förse kommissionen med tydlig och detaljerad information om hur de införlivar EU-direktiv i sin nationella lagstiftning. Enligt den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen(9) och den gemensamma politiska förklaringen av den 27 oktober 2011 från Europaparlamentet, rådet och kommissionen(10) kan medlemsstaterna, när de underrättar kommissionen om nationella införlivandeåtgärder, även behöva tillhandahålla dokument som förklarar hur de har införlivat direktiven i nationell rätt.

F.  Enligt artikel 4.3 i EU-fördraget och artiklarna 288 tredje stycket och 291.1 i EUF-fördraget är det medlemsstaterna som har det huvudsakliga ansvaret för att införliva, tillämpa och genomföra unionsrätten på ett korrekt sätt och inom angiven tid och att tillhandahålla tillräckliga rättsmedel för att säkerställa ett effektivt rättsligt skydd på de områden som omfattas av unionsrätten.

G.  En korrekt tillämpning av EU-rätten garanterar alla EU-medborgare fördelarna med unionens politik och företagen lika konkurrensvillkor.

H.  Efter antagandet i december 2016 av meddelandet EU:s lagstiftning: Bättre resultat genom bättre tillämpning har kommissionen beslutat att koncentrera sig på fall där medlemsstater inte anmäler åtgärder för införlivande eller åtgärderna på ett felaktigt sätt införlivar direktiv, inte följer en dom från EU-domstolen (enligt artikel 260.2 i EUF-fördraget), allvarligt skadar EU:s ekonomiska intressen eller inkräktar på EU:s exklusiva befogenheter.

I.  Enligt artikel 6.1 i EU-fördraget har stadgan samma rättsliga värde som fördragen och riktar sig till EU:s institutioner, organ och byråer samt till medlemsstaterna när dessa tillämpar unionsrätten (artikel 51.1 i stadgan).

J.  EU Pilot-förfaranden ska möjliggöra närmare och mer konsekvent samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna, så att överträdelser av unionsrätten om möjligt kan lösas på ett tidigt stadium genom bilateral dialog utan att man behöver ta till formella överträdelseförfaranden.

K.  För att bemöta det nuvarande demokratiska underskottet och med hänsyn till Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, är det nödvändigt att införa ett nytt system med ett enda sammanhållet ramverk som bygger på befintliga instrument och mekanismer och som bör tillämpas på ett enhetligt sätt på alla EU:s institutioner och alla medlemsstater.

L.  Enligt den nya politik som antagits av kommissionen för att säkerställa respekten för EU-rätten är syftet med EU Pilot dock inte att förlänga överträdelseförfarandet, som i sig är ett sätt att inleda en dialog med en medlemsstat för att lösa problem.

M.  För att säkerställa ett mer strategiskt och effektivt sätt att kontrollera regelefterlevnad och hantera överträdelser har kommissionen, så som anges i dess meddelande Bättre resultat genom bättre tillämpning, beslutat att inleda överträdelseförfaranden utan att tillämpa EU Pilot-mekanismen, såvida det inte anses lämpligt att använda den i ett visst fall.

N.  2016 mottog kommissionen 3 783 nya klagomål om eventuella överträdelser av unionsrätten, och de medlemsstater som var föremål för flest klagomål var Italien (753), Spanien (424) och Frankrike (325).

O.  Enligt artikel 258 första och andra styckena i EUF-fördraget ska kommissionen avge ett motiverat yttrande till en medlemsstat om kommissionen anser att den medlemsstaten har underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen. Kommissionen får föra ärendet vidare till domstolen om den berörda medlemsstaten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som kommissionen angett.

P.  Under 2016 inledde kommissionen 847 nya överträdelseförfaranden på grund av sent införlivande av direktiv.

Q.  År 2016 pågick fortfarande 95 överträdelseförfaranden, där domstolen har fastställt de berörda medlemsstaternas bristande efterlevnad.

R.  I sin resolution av den 25 oktober 2016 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter uppmanade parlamentet kommissionen att senast i september 2017 och på grundval av artikel 295 i EUF-fördraget lägga fram ett förslag om ingående av en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (EU:s pakt för DRG) i form av ett interinstitutionellt avtal som fastställer arrangemang för att underlätta samarbetet mellan unionens institutioner och medlemsstaterna inom ramen för artikel 7 i EU-fördraget.

S.  Enligt ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och kommissionen ska parlamentet informeras om alla överträdelseförfaranden som baseras på formella underrättelser, men detta omfattar inte det informella EU Pilot-förfarande som genomförs innan formella överträdelseförfaranden inleds.

T.  I artikel 41 i stadgan anges att rätten till god förvaltning innebär att var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av institutionerna, och i artikel 298 i EUF-fördraget anges att unionens institutioner, organ och byråer ska stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration när de fullgör sina uppgifter.

U.  I sitt meddelande av den 3 februari 2017 Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik, hävdar kommissionen att den har haft en strukturerad och heltäckande dialog med medlemsstaterna om genomförandet av EU:s miljölagstiftning, och kommissionen erbjuder sig – utan att det påverkar dess befogenheter enligt EU-fördragen att kontrollera efterlevnaden – att underlätta medlemsstaternas ansträngningar genom en ny särskild ram.

V.  Artikel 157 i EUF-fördraget medger och artikel 19 i EUF-fördraget möjliggör lagstiftning för att bekämpa alla former av diskriminering, inklusive på grund av kön.

W.  Genom förklaring nr 19 till slutakten från den regeringskonferens som antog Lissabonfördraget har EU och medlemsstaterna förbundit sig ”att bekämpa alla slag av våld i hemmet (…), att förhindra och bestraffa dessa brottsliga handlingar samt att stödja och skydda brottsoffren”.

X.  EU har antagit lagstiftning mot människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn, med artiklarna 79 och 83 i EUF-fördraget som grund. Genom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap finansieras bland annat åtgärder som bidrar till att utrota våld mot kvinnor.

Y.  Ett antal av EU:s direktiv, i synnerhet de som fokuseras på jämställdhet tillämpas inte korrekt i ett antal medlemsstater vilket gör att personer av olika kön inte skyddas mot diskriminering i fråga om tillgång till sysselsättning och tillgång till varor och tjänster.

Z.  Könsbaserad diskriminering sammanfaller med andra typer av diskriminering, inklusive diskriminering på grund av ras och etnicitet, religion, funktionsnedsättning, hälsa, könsidentitet, sexuell läggning, ålder och/eller socioekonomiska villkor.

AA.  Av kvinnorna i EU har 33 procent utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld och 55 procent för sexuella trakasserier – 32 procent av dem på arbetsplatsen. Kvinnor är särskilt utsatta för sexuellt och fysiskt våld samt våld via nätet, nätmobbning och stalkning. Mer än hälften av alla kvinnliga mordoffer mördas av en partner eller släkting. Våld mot kvinnor är en av de mest utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i världen, oavsett offrens ålder, nationalitet, religion, utbildning eller ekonomiska och sociala ställning, och utgör ett stort hinder mot jämställdhet. Fenomenet kvinnomord minskar inte i medlemsstaterna.

AB.  Enligt EU:s hbt-undersökning upplevde lesbiska, bisexuella och transsexuella kvinnor en mycket stor risk för diskriminering på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. 23 procent av de lesbiska och 35 procent av transpersonerna har blivit fysiskt/sexuellt attackerade eller hotade med våld i hemmet eller på annan plats (på gatan, allmänna transportmedel, arbetsplatsen etc.) minst en gång de senaste fem åren.

AC.  Tillämpningen och verkställandet av EU:s jämställdhetslagstiftning i medlemsstaterna har visat sig medföra vissa specifika problem i samband med införlivandet och tillämpningen av de relevanta direktiven, t.ex. betydande brister i lagstiftningen och nationella domstolars inkonsekventa tillämpning av den.

AD.  Institutioner och mekanismer för jämställdhet är ofta marginaliserade i nationella förvaltningsstrukturer, eftersom de är uppdelade mellan olika politikområden och förhindras av komplicerade mandat och saknar kunnig personal, utbildning och uppgifter samt tillräckliga resurser och inte får tillräckligt stöd från de politiska ledarna.

AE.  Enligt den jämförande analys av antidiskrimineringslagstiftning i Europa som offentliggjordes 2017 av det europeiska nätverket av juridiska experter på jämställdhet och icke-diskriminering kvarstår – i de allra flesta länder – en allvarlig oro rörande uppfattning och medvetenhet, eftersom enskilda ofta inte är informerade om sin rätt till skydd mot diskriminering och om skyddsmekanismer. Enligt denna analys, och i fråga om verkställandet av EU:s antidiskrimineringsdirektiv, har ytterligare orosmoln uppstått, såsom avsaknaden av (eller alltför begränsad) rättslig status för organisationer och sammanslutningar för att delta i förfaranden för eller till stöd för offer för diskriminering och restriktiv tillämpning av omvänd bevisbörda samt ett antal hinder för effektiv tillgång till rättslig prövning, och dessa hindrar medborgarna att i praktiken fullt ut åtnjuta och skydda sina rättigheter som följer av bestämmelserna i antidiskrimineringslagstiftningen.

AF.  2017 års jämställdhetsindex från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) visar endast på marginella förbättringar, vilket tydliggör att EU fortfarande har långt kvar till dess att jämställdhet uppnåtts, och det övergripande poängtalet är nu 66,2 poäng av 100, bara fyra poäng högre än för tio år sedan.

AG.  I fråga om beslutsfattande har ovannämnda uppgifter om jämställdhet visat på en förbättring med nästan tio poäng under det senaste årtiondet, och poängtalet är nu 48,5 poäng, men detta område har fortfarande det lägsta poängtalet av alla. Denna negativa siffra återspeglar framför allt den ojämna representationen av kvinnor och män inom politiken och pekar på ett demokratiskt underskott i EU:s förvaltning.

AH.  Eurofounds rapport om sysselsättningsklyftan mellan könen uppskattar att denna klyfta kostar EU runt 370 miljarder euro per år, vilket motsvarar 2,8 procent av EU:s BNP.

AI.  Enligt Eurofounds undersökning om arbetsvillkor visar den sammansatta indikatorn för avlönad och oavlönad arbetstid att kvinnors arbetstid är längre när avlönade och oavlönade arbetstimmar räknas samman.

AJ.  Trots EU:s engagemang för jämställdhet i beslutsfattande, finns det allvarliga brister i EU-byråernas styrelser när det gäller balansen mellan könen, som visar på bestående mönster av könssegregering.

AK.  Feminiseringen av fattigdom är ett faktum inom EU, och korrekt och fullständig tillämpning samt verkställande av EU:s jämställdhetslagstiftning bör gå hand i hand med politik som tar itu med den väldigt höga arbetslösheten, fattigdomen och sociala utestängningen bland kvinnor. Avsaknaden av jämställdhetspolitik och bristande genomförande av jämställdhetslagstiftning försätter kvinnor ytterligare i fara och ökar risken för fattigdom och social marginalisering genom att de stängs ute från arbetsmarknaden.

AL.  Korrekt genomförande av den befintliga lagstiftningen är grundläggande för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Även om det omarbetade direktivet 2006/54/EG tydligt förbjuder såväl direkt som indirekt diskriminering, och trots att kvinnor i genomsnitt har en hög utbildningsnivå, var det könsmässiga lönegapet fortfarande 16,3 procent år 2015.

AM.  Principen om jämställdhet måste utgöra en väsentlig del av kontrollen av den befintliga unionsrättens tillämpning.

AN.  Insamlingen av uppgifter, som om möjligen är könsuppdelad, är mycket viktig för att utvärdera de framsteg som hittills gjorts avseende tillämpningen av EU-lagstiftningen.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut(11) att reagera snabbt på överträdelser och stöder kommissionens insatser för att lösa problem med genomförandet informellt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra mekanismen för problemlösning inom ramen för EU Pilot.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över ökningen av det totala antalet överträdelseförfaranden 2016, som innebar att det största antalet sådana fall under de senaste fem åren uppnåddes.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årsrapport från 2016 om kontrollen av unionsrättens tillämpning och konstaterar att de fyra områden där flest överträdelseförfaranden till följd av försenat införlivande inleddes mot medlemsstaterna 2016 enligt denna rapport var miljö, rättsliga frågor och konsumentfrågor, beskattning och den inre marknaden.

4.  Europaparlamentet påminner om att rätten att inge framställningar till parlamentet är en av hörnstenarna i unionsmedborgarskapet, i enlighet med artiklarna 20 och 227 i EUF-fördraget och artikel 44 i stadgan, och denna rätt rankas som näst viktigast för medborgarna enligt färska undersökningar. Parlamentet understryker betydelsen av framställningar som ett medel för medborgarna och unionsinvånarna att känna sig delaktiga i unionens verksamhet, och att uttrycka sina åsikter om fall där unionsrätten tillämpas felaktigt eller överträds eller där det finns eventuella luckor, och parlamentet uppmärksammar samtidigt dessa brister i förhoppning om att finna en snabb och effektiv lösning på de problem som tas upp. Parlamentet håller med kommissionen om att arbetet för att säkerställa ett effektivt genomförande av befintlig unionslagstiftning måste ges samma betydelse som arbetet med att utforma ny lagstiftning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förbättra sin hantering av framställningar genom att i tid besvara dem, och lämna utförliga svar.

5.  Europaparlamentet uppmärksammar studien som beställts av parlamentets utskott för framställningar från utredningsavdelning C om kontroll av unionsrättens tillämpning: verktyg och utmaningar, och välkomnar de konkreta rekommendationer om åtgärder som riktas till parlamentet. Parlamentet framhåller i detta avseende den nyligen offentliggjorda studien från utredningsavdelning C om faktisk tillgång till rättslig prövning, till följd av återkommande klagomål rörande behandlingen av flera framställningar. Parlamentet stöder kommissionens förslag att främja juridisk utbildning i ämnet EU-rätt för de olika medlemsstaterna, för att säkerställa enhetliga domar och därmed lika möjligheter i hela unionen.

6.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens rapport för 2016 är mer insynsvänlig och ger fler statistiska uppgifter jämfört med tidigare rapporter. Parlamentet beklagar dock att rapporten inte ger någon exakt information om hur många framställningar som lett till inledande av ett EU Pilot-förfarande eller ett överträdelseförfarande, och uppmanar kommissionen att lämna särskild information om detta. Tyvärr får varken parlamentet eller framställarna medverka i dessa förfaranden. Kommissionen uppmanas på nytt att ge parlamentet information om alla EU Pilot-ärenden och överträdelseförfaranden som inletts, i syfte att förbättra öppenheten, krympa tidsramen för tvistlösning via framställningsutskottet, bygga upp medborgarnas förtroende för EU-projektet och slutligen ge EU Pilot-mekanismen ökad legitimitet, särskilt när det gäller överträdelseförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt meddela sina beslut rörande överträdelseförfaranden och vilka olika åtgärder den vidtar, och att offentliggöra dagordningen och de viktigaste resultaten från paketmöten. Parlamentet är medvetet om domstolens domslut i mål C-39/05 P, C-52/05 P och C-562/14 P från maj 2017, där det kungjordes att handlingar inom EU Pilot-förfarandet inte bör offentliggöras om det föreligger en risk för att detta utlämnande av information skulle påverka överträdelseförfarandets karaktär, förändra dess förlopp eller underminera målen för förfarandet, men uppmanar kommissionen att offentliggöra handlingar som utbytts med medlemsstaterna när denna risk inte längre föreligger, främst när EU Pilot-förfarandena har avslutats. Parlamentet stöder i detta hänseende Europeiska ombudsmannens förslag om tidsramar för och insyn i det inledande skedet av överträdelseförfaranden inom ramen för EU Pilot. Parlamentet betonar vikten av att hålla alla berörda parter informerade och att öka insynen i EU Pilotförfaranden. Parlamentet beklagar att kommissionen brustit när det gäller att möta de farhågor som ledamöter tagit upp i EU Pilot-förfaranden, och uppmanar kommissionen att informera utskottet för framställningar om alla nya viktiga steg i sina utredningar och ha en kontinuerlig dialog med medlemsstaterna när det gäller oavslutade framställningar. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att i sin årsrapport inkludera statistik över genomförandet av såväl EU-förordningar som EU-direktiv.

7.  Europaparlamentet anser att det stora antalet överträdelseförfaranden visar att det fortfarande är en stor utmaning och en viktig prioritet att se till att EU:s lagstiftning tillämpas i rätt tid och på ett korrekt sätt i medlemsstaterna, med tanke på det nya, mer strategiska och effektiva sätt att kontrollera regelefterlevnad som antagits av kommissionen för 2016. Parlamentet anser att vissa av dessa överträdelser är resultatet av brist på resurser för den offentliga förvaltningen i vissa medlemsstater, ibland till följd av obetänksamma åtstramningsåtgärder.

8.  Europaparlamentet understryker att antalet klagomål inte har varit så högt sedan 2011, vilket innebär en ökning med 67,5 procent jämfört med förra året, med ett rekordantal på 3 783 nya klagomål och en minskning av antalet lösta klagomål. Dessutom pågick 1 657 överträdelseförfaranden fortfarande i slutet av 2016, samtidigt som 986 nya överträdelseförfaranden inleddes samma år, varav 847 avser försenat införlivande. Parlamentet noterar med oro att 95 överträdelseförfaranden fortfarande pågår efter domslut från EU-domstolen, eftersom kommissionen ansåg att de berörda medlemsstaterna inte ännu hade uppfyllt domarna enligt artikel 258 i EUF-fördraget, och att de områden som berörs mest totalt sett är sysselsättning och rättsliga frågor och konsumentfrågor, följt av inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, skatter och tullar och miljö.

9.  Europaparlamentet välkomnar minskningen av antalet nya EU Pilot-ärenden 2016 (790 jämfört med 881 för 2014) och det faktum att denna siffra nådde sin lägsta nivå sedan 2011, trots att kommissionen inte genomför EU Pilot-förfaranden i händelse av försenat införlivande av direktiv. Parlamentet noterar dock att andelen lösta ärenden sjönk något jämfört med 2015 (från 75 till 72 procent). Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra sina prioriteringar när det gäller dess tillsynspolitik, där kommissionen förklarar att den kommer att inrikta sina åtgärder för kontroll av efterlevnaden på områden där den kan göra verklig skillnad, och om politiska prioriteringar för att följa sådana ärenden som avslöjar systembrister i en medlemsstats rättssystem.

10.  Europaparlamentet noterar att kommissionens åtagande att verkställa EU-rätten på ett mer strategiskt sätt nyligen har lett till att överträdelseförfaranden har avslutats av politiska skäl. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förklara övervägandena bakom sådana beslut i framtida övervakningsrapporter.

11.  Europaparlamentet understryker att de flesta EU Pilot-ärenden som ledde till formella överträdelseförfaranden främst rörde politikområdena miljö, inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, energi och skatter och tullar. Parlamentet konstaterar även att Ungern, Tyskland, Spanien och Polen hade flest EU pilot-ärenden som drevs genom överträdelseförfaranden.

12.  Europaparlamentet erkänner att det främsta ansvaret för korrekt genomförande och tillämpning av EU-rätten ligger hos medlemsstaterna, men påpekar att detta inte befriar EU-institutionerna från deras skyldighet att respektera EU: s primärrätt när de utformar sekundärrätten, i synnerhet i fråga om rättsstaten och grundläggande rättigheter med avseende på stadgan.

13.  Europaparlamentet påpekar att korrekt genomförande och tillämpning av unionsrätten är grundläggande för att förverkliga EU:s politik enligt den princip om jämställdhet mellan kvinnor och män som fastställs i fördragen och för att mana till och främja ömsesidig tillit mellan offentliga institutioner på såväl EU-nivå som nationell nivå samt mellan institutioner och medborgare, och parlamentet erinrar även om att tillit och rättssäkerhet båda utgör grunden till ett gott samarbete och en effektiv tillämpning av unionsrätten.

14.  Europaparlamentet är oroat över att det fortfarande finns omfattande brister vid genomförandet av EU:s miljölagstiftning och kontrollen av hur den efterlevs i vissa medlemsstater, särskilt när det gäller områdena avfallshantering, infrastruktur för avloppsvattenrening och efterlevnaden av gränsvärdena för luftkvaliteten.

15.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, EU-medborgarna och andra berörda aktörer spelar i övervakningen och rapporteringen av brister i medlemsstaternas införlivande och tillämpning av EU-lagstiftning. Parlamentet välkomnar därför medborgarnas ökade engagemang i genomförandet av EU:s lagstiftning, inbegripet den avgörande rollen för visselblåsare i den privata och den offentliga sektorn. Parlamentet påminner om att det måste vara EU-medborgarnas rättighet att vara de första att på ett tydligt, tillgängligt och insynsvänligt sätt i god tid få veta huruvida det har antagits nationella lagar som införlivar unionslagstiftningen, och i så fall vilka, samt vilka nationella myndigheter som ansvarar för att genomföra dem korrekt.

16.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen lägger stor vikt vid ett korrekt införlivande av EU-rätten i rätt tid i nationell lagstiftning och vid att det finns tydliga interna rättsliga ramar, och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att prioritera detta, så att överträdelser av EU-rätten undviks, samtidigt som allmänheten och företagen kan dra nytta av ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av den.

17.  Europaparlamentet påpekar dock att orealistiska tidsfrister för genomförande av lagstiftning kan göra det omöjligt för medlemsstaterna att hålla dessa, vilket antyder ett tyst godkännande av försenat genomförande. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU-institutionerna att enas om mer realistiska tidsplaner för genomförande av förordningar och direktiv, med beaktande av de nödvändiga perioderna för granskning och samråd. Parlamentet anser att kommissionen bör lägga fram rapporter, sammanfattningar och reviderad lagstiftning inom de tidsfrister som överenskommits av medlagstiftarna och i enlighet med de tillämpliga rättsliga bestämmelserna.

18.  Europaparlamentet understryker att det 2016 fanns 70 direktiv att införliva, en ökning från 56 direktiv 2015. Parlamentet uttrycker oro över att antalet nya ärenden på grund av försenat införlivande kraftigt ökat från 543 till 847. Parlamentet beklagar att det i slutet av 2016 fortfarande pågick 868 överträdelseärenden om sent införlivande, vilket innebär en ökning med 67,5 procent jämfört med de 518 pågående ärendena vid årsslutet 2015.

19.  Europaparlamentet ser med oro på att medlemsstaterna, liksom under 2015, inte alltid uppfyllde sitt åtagande att lägga fram förklarande dokument tillsammans med de nationella åtgärder som införlivar direktiven i deras rättsordning. Parlamentet anser att kommissionen i ett läge där en stor del av de förklarande dokument som lagts fram varit av ojämn kvalitet bör ge mer stöd till medlemsstaterna i utarbetandet av dessa förklarande dokument och jämförelsetabeller.

20.  Europaparlamentet understryker att om man inte säkerställer ett punktligt och korrekt införlivande av befintlig unionslagstiftning avseende principerna om kvinnors och mäns lika möjligheter och likabehandling i frågor som rör utbildning, anställning och yrkesutövning, lika lön för lika arbete och likabehandling av kvinnor och män vad gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, samt befintliga bestämmelser för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv och sätta stopp för alla former av våld mot kvinnor och flickor, så berövas i slutändan medborgare och företag de förmåner som de har rätt till enligt unionsrätten.

21.  Europaparlamentet betonar att EU är en union som bygger på rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna (artikel 2 i EU-fördraget). Parlamentet framhåller att medlemsstaterna vid genomförandet av EU-rätten fullt ut måste respektera de grundläggande värdena och rättigheterna i fördragen och stadgan. Parlamentet upprepar att det är ytterst viktigt att noga övervaka medlemsstaternas och EU-institutionernas handlingar och underlåtelser att handla.

22.  Europaparlamentet upprepar sin oro över antalet framställningar till parlamentet och klagomål till kommissionen angående problem som man trott hade lösts av kommissionen.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av att skydda integriteten i EU:s rättsordning, som omfattar primärrätt, sekundärrätt och icke-bindande lagstiftning. Parlamentet efterlyser därför ett snabbt vidtagande av de lagstiftnings- och icke-lagstiftningsinitiativ som krävs för att medborgarna ska få se den europeiska pelaren för sociala rättigheter förverkligad. Parlamentet uppmanar kommissionen att agera så öppet och samstämmigt som möjligt i sina insatser för att inrätta en ny ram för ett korrekt genomförande av EU-lagstiftningen, såsom granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att skapa sådana ramar med särskild inriktning mot en rättvis och balanserad utveckling, sysselsättning, sociala frågor och inkludering i samband med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

24.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen i sin resolution av den 25 oktober 2016 att lägga fram ett förslag om ingående av en unionspakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (EU:s pakt för DRG), för att på ett effektivt sätt slå samman sina relevanta årliga tematiska rapporter med resultatet av befintliga övervakningsmekanismer och verktyg för periodisk bedömning så att de alla kan presenteras i god tid. Parlamentet påminner om att kommissionen, i egenskap av fördragens väktare och med fullständig respekt för principerna om god och ändamålsenlig förvaltning i enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget och artiklarna 41 och 47 i stadgan, har en skyldighet att övervaka att och bedöma huruvida unionsrätten genomförs korrekt och medlemsstaternas och alla unionsinstitutioners och unionsorgans respekt för principerna och målen enligt fördragen samt uppfylla sitt åtagande att aktivt hjälpa medlemsstaterna att införliva och genomföra vissa direktiv och förordningar. Parlamentet rekommenderar därför att denna uppgift beaktas som en del av cykeln för DRG-politiken från 2018, och att kommissionen slår samman sina relevanta årliga tematiska rapporter med resultatet av befintliga övervakningsmekanismer och verktyg för periodisk bedömning, så att de kan presenteras i god tid.

25.  Europaparlamentet påminner om att det vid flera tillfällen har uppmanat kommissionen att mer proaktivt övervaka, leda och stödja genomförandet av miljölagstiftning och miljöpolitik.

26.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att aktivt hjälpa medlemsstaterna att införliva och genomföra lagstiftningen genom att utarbeta genomförandeplaner för vissa direktiv och förordningar.

27.  Europaparlamentet anser att parlamentet, med tanke på att det delar ansvaret för unionsrättens genomförande och efterlevnad i enlighet med det interinstitutionella avtalet, och utövar kontroll över kommissionen i enlighet med artikel 14 i EU-fördraget, automatiskt bör underrättas om alla EU Pilot-projekt och överträdelseförfaranden som inleds, och även ges adekvat tillgång till handlingar som rör båda dessa slags förfaranden, särskilt när de har sin grund i framställningar, samtidigt som man respekterar de sekretessbestämmelser som krävs för en god hantering av ärendena.

28.  Europaparlamentet skulle gärna se ett ökat deltagande från företrädare för medlemsstaterna när framställningsutskottet diskuterar framställningar.

29.  Europaparlamentet noterar att tillämpningen av unionsrätten i medlemsstaterna är otillfredsställande, vilket framgår av det stora antalet klagomål till kommissionen och det omfattande flödet av framställningar till Europaparlamentet. Parlamentet välkomnar att kommissionen i sitt meddelande från december 2016 förklarar att den har för avsikt att öka användningen av förebyggande verktyg, såsom paketmöten, genomförandeåtgärder, expertgrupper och specialiserade nätverk, inklusive Solvit-nätverket, och hjälpa medlemsstaterna att bygga upp sin kapacitet för att genomföra unionsrätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja bestämmelserna i artikel 197 i EUF-fördraget för att genomföra denna förnyade tillsynspolitik i fullt partnerskap med medlemsstaterna och EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin hantering av framställningar genom att ge snabba och ingående svar.

30.  Europaparlamentet noterar att 95 överträdelseförfaranden fortfarande pågår, trots att EU-domstolen har slagit fast att medlemsstaterna underlåtit att följa bestämmelserna, och endast tre av dessa ärenden har överlämnats av kommissionen till EU-domstolen med stöd av artikel 260 i EUF-fördraget. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att säkerställa ett fullständigt och snabbt verkställande av domstolens beslut, och om så är nödvändigt, fullständigt utnyttja bestämmelserna i artikel 279 i EUF-fördraget för att förhindra att unionsrätten och domstolens befogenheter undergrävs. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med denna situation och regelbundet rapportera om framstegen i detta avseende till Europaparlamentet.

31.  Europaparlamentet understryker att alla EU-institutioner är bundna av fördragen och stadgan(12).

32.  Europaparlamentet rekommenderar att alla interparlamentariska debatter om demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter ska inbegripa det civila samhället och medborgardeltagande, till exempel genom framställningar till parlamentet och det europeiska medborgarinitiativet.

33.  Europaparlamentet betonar att samförståndsavtal som ingås mellan EU-institutionerna och medlemsstater inte betraktas som unionsakter enligt artikel 288 i EUF-fördraget.

34.  Europaparlamentet betonar att effektivitet, insyn och ansvarsskyldighet är ytterst viktiga aspekter när EU-institutionerna utarbetar och genomför EU-lagstiftning. Parlamentet betonar särskilt principen om demokratisk ansvarsskyldighet – och den roll parlamentet spelar för att säkerställa detta – samt unionsmedborgarnas rätt till rättvisa och god förvaltning, som föreskrivs i artiklarna 41 och 47 i stadgan. Parlamentet påpekar att dessa rättigheter och principer innebär att medborgarna ska ges adekvat och enkel tillgång till förslag till rättsakter som berör dem. Parlamentet påminner om att dessa rättigheter och principer också bör vara av överordnad betydelse för medlemsstaterna när de föreslår utkast till akter för genomförande av unionsrätten.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, där så är möjligt och nödvändigt, stärka de av EU:s ekonomiska resurser, såsom Europeiska socialfonden, som avsätts för ”att förbättra den institutionella kapaciteten hos myndigheter och berörda parter och bidra till effektiv offentlig förvaltning” i syfte att främja social välfärd och ekonomisk utveckling och för att ge gynnande lagstiftning större genomslagskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut använda sig av artikel 197 i EUF-fördraget för att bidra till att stärka medlemsstaternas kapacitet att genomföra och verkställa EU-rätten.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma instrument för att hjälpa medlemsstaterna att erkänna problem med införlivandet, ta itu med dem på ett tidigt stadium i överträdelseförfarandena och hitta gemensamma lösningar.

37.  Europaparlamentet påminner om att den lagstiftning som ger upphov till de mest flagranta överträdelseförfarandena är resultatet av direktiv. Parlamentet påminner om att förordningar är direkt bindande och tillämpliga i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i så stor utsträckning som möjligt använda sig av förordningar när den avser att lägga fram lagstiftningsförslag. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle minska risken för överreglering.

38.  Europaparlamentet påminner om att förhandsavgöranden bidrar till att klargöra hur EU-rätten ska tillämpas. Parlamentet anser att användningen av detta förfarande möjliggör en enhetlig tolkning och ett enhetligt genomförande av EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bättre följa upp att de nationella domstolarna uppfyller sin skyldighet att begära ett förhandsavgörande från domstolen, så som anges i artikel 267 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmuntrar därför de nationella domstolarna att i händelse av tvivel hänskjuta frågor till EU-domstolen och på så sätt förebygga överträdelseförfaranden.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt sin kontroll över genomförandet av rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion(13) och att inleda överträdelseförfaranden när så behövs, med särskild vaksamhet gentemot felaktig eller bristfällig tillämpning.

40.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortsatta ansträngningar för att kontrollera efterlevnaden av EU:s miljöregler i syfte att säkerställa lika villkor för alla medlemsstater och ekonomiska aktörer och för att åtgärda brister i genomförandet och verkställandet av EU:s miljölagstiftning, bland annat att inleda överträdelseförfaranden om det är nödvändigt. Parlamentet understryker dock de kända begränsningarna när det gäller genomslagskraften för EU:s miljöregler, i synnerhet miljöansvarsdirektivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta parlamentets resolution av den 26 oktober 2017(14) om tillämpningen av miljöansvarsdirektivet. Parlamentet påpekar att medborgarnas rätt till en hälsosam miljö i vissa medlemsstater äventyras av brister i genomförandet och tillämpningen av EU:s miljölagstiftning, framför allt när det gäller förebyggande av skador på luft och vatten, avfallshantering och infrastruktur för rening av avloppsvatten. Parlamentet påminner om att ett fullständigt genomförande av EU:s miljölagstiftning skulle kunna innebära besparingar för EU:s ekonomi på 50 miljarder euro varje år, framför allt i form av lägre sjukvårdskostnader och direkta kostnader för miljön.

41.  Europaparlamentet betonar att EU:s regelverk även omfattar internationella avtal som EU har ingått. Parlamentet konstaterar med stor oro att EU:s miljöregler kanske inte står i överensstämmelse med Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen)(15) genom att de inte ger tillräcklig tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer och allmänheten. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till slutsatserna och rekommendationerna från kommittén för kontroll av efterlevnaden av Århuskonventionen(16) och rådets ståndpunkt av den 17 juli 2017(17) och undersöka hur Århuskonventionen kan följas på ett sätt som är förenligt med de grundläggande principerna i unionens rättsordning och dess system för domstolsprövning.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt genomförandet av åtgärder som antas på området för asyl och migration, för att se till att de överensstämmer med principerna i stadgan, arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att övervinna eventuella svårigheter med genomförandet och att vid behov inleda nödvändiga överträdelseförfaranden. Parlamentet noterar med oro att vissa medlemsstater ignorerar sina skyldigheter vad gäller asyl och migration, särskilt när det gäller omfördelning av asylsökande. Parlamentet understryker att bristen på solidaritet mellan några medlemsstater när det gäller asyl och migration måste åtgärdas, så att alla medlemsstater uppfyller sina skyldigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med den ökande handeln med människor för arbetskraftsexploatering och sexuellt utnyttjande.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bemöta migrationssituationen och säkerhetsläget på ett verkningsfullt sätt och att driva igenom den europeiska migrationsagendan och de relaterade genomförandepaketen effektivt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra återvändandedirektivet (2008/115/EG)(18) på ett korrekt sätt och att regelbundet rapportera om genomförandet av den europeiska migrationsagendan.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera om arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej avtalats är förenliga med EU:s arbetsmarknadslagstiftning, inbegripet direktivet om deltidsarbetande, eftersom många framställningar som handlar om osäkra anställningar har mottagits under 2016.

45.  Europaparlamentet välkomnar att dess roll för att uppmärksamma kommissionen på brister i verkställandet av EU-rätten i medlemsstaterna genom parlamentsfrågor och framställningar erkänns i betänkandet. Parlamentet framhåller att om de nationella parlamenten närmare granskar sina respektive regeringar när dessa deltar i lagstiftningsprocessen kommer detta att främja en mer effektiv tillämpning av unionsrätten, i enlighet med fördragen.

46.  Europaparlamentet är oroat över att det, med tanke på de inkonsekventa översättningarna av många direktiv till EU:s officiella språk, är sannolikt att olika språkversioner leder till olika tolkningar av de respektive texterna, vilket i sin tur leder till att de införlivas på olika sätt i medlemsstaterna. Parlamentet beklagar att sådana skillnader i införlivandet och den rättsliga tolkningen av direktiv kanske inte upptäcks systematiskt, utan först när de klargörs genom domslut från EU-domstolen.

47.  Europaparlamentet påminner om att de nationella parlamenten har en viktig roll att spela, både under den förberedande granskningen av förslag till unionsrättsakter, och i granskningen av att medlemsstaterna genomför antagna unionsrättsakter på ett korrekt sätt. Parlamentet uppmanar de nationella parlamenten att fullgöra denna funktion på ett proaktivt sätt.

48.  Europaparlamentet anser att tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna alltid bör beaktas, i överensstämmelse med kommissionens strävanden efter en bättre och mer ändamålsenlig unionslagstiftning.

49.  Europaparlamentet upprepar återigen att det inom de relevanta generaldirektoraten (GD IPOL, GD EXPO och GD ERRS) bör inrättas ett fristående system för efterhandsbedömningar av de viktigaste unionsrättsakter som parlamentet antar enligt medbeslutandeförfarandet i det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt sin kontroll över genomförandet av EU-lagstiftning om fastställande av regler mot korruptionsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, och att vidta lämpliga åtgärder för att hantera sådana fenomen.

51.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna och EU:s institutioner att en av EU:s prioriteringar är att säkerställa punktlig och korrekt tillämpning av lagstiftningen i medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla principerna om tilldelning, subsidiaritet och proportionalitet, i enlighet med artikel 5 i EU-fördraget, samt principen om likhet inför lagen, i syfte att bättre kontrollera unionsrättens tillämpning. Parlamentet erinrar om vikten av att öka medvetenheten om de bestämmelser i de befintliga direktiven som hanterar olika aspekter av principen om jämställdhet och som omsätter denna princip i praktiken.

52.  Europaparlamentet uppmuntrar EU-institutionerna att alltid uppfylla sin skyldighet att respektera EU:s primärrätt när de fastställer bestämmelser i sekundärrätten, EU-rätten och icke-bindande lagstiftning, utvecklar politik och undertecknar avtal eller fördrag med institutioner utanför EU, att uppfylla sin skyldighet att med alla tillgängliga medel bistå medlemsstaterna i deras arbete för att införliva EU:s lagstiftning på alla områden och respektera unionens värden och principer, särskilt med tanke på den senaste tidens utveckling i medlemsstaterna.

53.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens synsätt att klagomål från enskilda personer spelar en viktig roll för att upptäcka mer allmänna problem med bristande efterlevnad och tillämpning av EU-rätten som påverkar allmänhetens och företagens intressen.

54.  Europaparlamentet betonar att avsaknaden av en samstämd och heltäckande uppsättning kodifierade bestämmelser för god förvaltning i hela unionen gör det svårt för allmänheten och företagen att enkelt och fullständigt förstå sina rättigheter enligt unionsrätten. Parlamentet betonar därför att en kodifiering av bestämmelserna om god förvaltningssed i form av en förordning som anger de olika aspekterna av det administrativa förfarandet – inklusive underrättelser, bindande tidsfrister, rätten att bli hörd och rätten för var och en att ta del av sin akt – innebär att medborgarnas rättigheter och öppenheten stärks. Parlamentet anser att denna förordning skulle ge större tillgänglighet, tydlighet och konsekvens i tolkningen av befintliga bestämmelser, till nytta för allmänheten och företagen och för förvaltningen och dess personal.

55.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sina resolutioner av den 15 januari 2013 och den 9 juni 2016 efterlyste en förordning om en öppen, effektiv och oberoende EU-förvaltning grundad på artikel 298 i EUF-fördraget, men att denna begäran inte har följts upp med något förslag från kommissionen. Parlamentet uppmanar därför återigen kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en europeisk förvaltningsprocesslag, med beaktande av de steg som parlamentet hittills tagit i denna fråga.

56.  Europaparlamentet understryker att otillräcklig integrering av miljöhänsyn i andra politikområden är en av de bakomliggande orsakerna till undermåligt genomförande av miljölagstiftningen och miljöpolitiken.

57.  Europaparlamentet understryker behovet att upprätthålla en hög nivå i fråga om miljöskydd samt folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

58.  Europaparlamentet betonar att en effektiv kontroll av efterlevnaden av EU-bestämmelserna på områdena hälsa, livsmedelssäkerhet och miljö är viktigt för EU-medborgarna, eftersom det påverkar deras vardag och tjänar allmänintresset.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka överträdelser på miljöområdet med en gränsöverskridande dimension, särskilt när det gäller lagstiftningen om ren luft, inbegripet korrekt införlivande och tillämpning av EU-rätten i de framtida medlemsstaterna. Vidare uppmanas kommissionen att på ett lämpligt och tydligt sätt och i tid meddela klagandena om vilka argument de berörda medlemsstaterna anfört som svar på klagomålet.

60.  Europaparlamentet konstaterar att antalet överträdelseförfaranden på miljöområdet minskade under 2016 jämfört med 2015, men är oroat över att antalet förfaranden på området hälsa och livsmedelssäkerhet däremot ökade. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt detta.

61.  Europaparlamentet poängterar att jämställdhet mellan kvinnor och män är en av EU:s grundläggande principer som måste integreras i all politik.

62.  Europaparlamentet understryker den grundläggande roll som rättsstatsprincipen har när det gäller att ge legitimitet hos alla former av demokratisk samhällsstyrning. Parlamentet betonar att detta är en hörnsten i unionens rättsordning och att den som sådan är förenlig med idén om en union som bygger på rättsstatsprincipen.

63.  Europaparlamentet erinrar om att principen om jämställdhet – vad gäller lika lön för lika arbete – skrevs in i EU-fördragen år 1957 (se artikel 157 i EUF-fördraget) och betonar att artikel 153 i EUF-fördraget låter EU agera inom det bredare området för lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet.

64.  Europaparlamentet noterar med uppskattning att EU-domstolens breda tolkning av begreppet lika lön för lika arbete, såsom det formuleras i dess domslut och omfattande rättspraxis avseende den berörda artikeln, verkligen har ökat möjligheterna att bekämpa såväl direkt som indirekt lönediskriminering baserad på kön och minska det könsmässiga lönegapet, men betonar att det fortfarande återstår mycket att göra för att undanröja det kvarstående könsmässiga lönegapet i EU.

65.  Europaparlamentet beklagar djupt att införandet av rättsliga principer som förbjuder löneskillnader mellan kvinnor och män har visat sig inte vara tillräckliga i sig för att utrota det kvarstående könsmässiga lönegapet. Parlamentet betonar att det omarbetade direktiv 2006/54/EG kräver att medlemsstaterna ser till att samtliga bestämmelser i kollektivavtal, löneskalor, löneavtal och enskilda anställningskontrakt som strider mot principen om lika lön kan förklaras ogiltiga eller kan ändras.

66.  Europaparlamentet betonar att både medlemsstaterna och kommissionen bör ägna uppmärksamhet åt genomförandet av EU-rätten, i synnerhet bestämmelserna om lika lön för lika arbete. Parlamentet upprepar vikten av att integrera jämställdhetsprincipen i en rad EU-direktiv, och anser att alternativa instrument är värdefulla verktyg för ett korrekt genomförande av EU-rätten. Parlamentet erinrar om vikten av att öka medvetenheten om de bestämmelser i de befintliga direktiven som handlar om olika aspekter av jämställdhetsprincipen och omsätter denna i praktiken. Parlamentet understryker att förhandlingar om kollektivavtal kan möjliggöra en bredare tillämpning av EU:s lagstiftning om lika lön för lika arbete mellan kvinnor och män, föräldraledighet, arbetsvillkor och arbetstid, inklusive en gemensam vilodag per vecka, för att åstadkomma balans mellan arbetsliv och privatliv för kvinnor och män och förbättra deras situation på arbetsmarknaden.

67.  Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 15 januari 2013 i vilken parlamentet efterlyste ett antagande av en EU-förordning om en europeisk förvaltningsprocesslag i enlighet med artikel 298 i EUF-fördraget. Parlamentet noterar med besvikelse att kommissionen har underlåtit att följa upp parlamentets begäran om att lägga fram ett förslag till lagstiftningsakt om en förvaltningsprocesslag.

68.  Europaparlamentet erkänner vikten av att samla in uppgifter, som om möjligen är könsuppdelade, för att utvärdera de framsteg som gjorts för att stärka kvinnors rättigheter.

69.  Europaparlamentet beklagar kommissionens bristfälliga strategi när det gäller djurskydd, där kommissionen bortser från de allvarliga brister som har uppmärksammats av flera medborgare som utövat sin rätt att göra framställningar. Parlamentet upprepar sin begäran om en ny strategi på EU-nivå för att fylla alla befintliga luckor och säkerställa ett fullständigt och effektivt skydd av djurs välbefinnande genom tydlig och uttömmande lagstiftning som helt uppfyller kraven i artikel 13 i EUF-fördraget.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant granska framställningar som gäller skillnaderna i kvalitet hos livsmedelsprodukter av samma varumärke i olika medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta stopp för otillbörliga affärsmetoder och säkerställa att alla konsumenter behandlas lika.

71.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0385.
(2) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.
(3) EGT L 174, 27.6.2001, s. 25.
(4) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(5) EUT C 316, 22.9.2017, s. 246.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0409.
(7) EUT C 86, 6.3.2018, s. 126.
(8) EUT C 440, 30.12.2015, s. 17.
(9) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
(10) EUT C 369, 17.12.2011, s. 15.
(11) EUT C 18, 19.1.2017, s. 10.
(12) Dom av den 20 september 2016 av Europeiska unionens domstol i de förenade målen C-8/15 P till C-10/15 P, Ledra Advertising Ltd (C-8/15 P), Andreas Eleftheriou (C-9/15 P), Eleni Eleftheriou (C-9/15 P), Lilia Papachristofi (C-9/15 P), Christos Theophilou (C-10/15 P), Eleni Theophilou (C-10/15 P) mot Europeiskakommissionen och Europeiska centralbanken (ECLI:EU:C:2016:701).
(13) EUT L 193, 19.7.2016, s. 1.
(14) Antagna texter, P8_TA(2017)0414.
(15) EUT L 124, 17.5.2005, s. 4.
(16) ACCC/C/2008/32 (EU), del II, antagen den 17 mars 2017.
(17) EUT L 186, 19.7.2017, s. 15.
(18) EUT L 348, 24.12.2008, s. 98.

Senaste uppdatering: 8 januari 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy