Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2024(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0247/2018

Ingivna texter :

A8-0247/2018

Debatter :

PV 04/07/2018 - 19
CRE 04/07/2018 - 19

Omröstningar :

PV 05/07/2018 - 6.11
CRE 05/07/2018 - 6.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0311

Antagna texter
PDF 171kWORD 55k
Torsdagen den 5 juli 2018 - Strasbourg
Budgeten för 2019 – mandat för trepartsmötet
P8_TA(2018)0311A8-0247/2018
Resolution
 Bilaga

Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2018 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019 (2018/2024(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som kommissionen antog den 23 maj 2018 (COM(2018)0600),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2) och dess senare ändring genom rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2018 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten 2019, avsnitt III – kommissionen(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 februari 2018 om budgetriktlinjerna för 2019 (06315/2018),

–  med beaktande av artikel 86a i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0247/2018).

Förslag till budget för 2019 – stärka solidariteten och bana väg för en hållbar framtid

1.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 15 mars 2018 fastställde följande prioriteringar för 2019 års EU-budget: hållbar tillväxt, innovation, konkurrenskraft, säkerhet, kampen mot klimatförändringar, övergången till förnybar energi och migration, och efterlyste också ett särskilt fokus på ungdomar.

2.  Europaparlamentet understryker att unionen måste gå i bräschen när det gäller att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling genom att integrera dessa mål i all unionspolitik.

3.  Europaparlamentet påminner om att 2019 års EU-budget kommer att vara den sista under innevarande valperiod och att den kommer att förhandlas fram parallellt med förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram och reformen av EU:s egna medel. Parlamentet påminner också om att Förenade kungariket har förbundit sig att bidra till och delta i genomförandet av unionens årliga budgetar för 2019 och 2020 som om landet hade varit kvar i unionen efter mars 2019.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag och anser att det i stora drag motsvarar parlamentets egna prioriteringar. Parlamentet har för avsikt att ytterligare stärka centrala program och säkra en lämplig finansieringsnivå som motsvarar dessa program. Parlamentet noterar ökningen på 3,1 % av åtagandebemyndigandena och den lägre andelen av BNI jämfört med 2018 både för åtagandebemyndiganden (1 % jämfört med 1,02 %) och betalningsbemyndiganden (0,9 % jämfört med 0,92 %).

5.  Europaparlamentet välkomnar de föreslagna ökningarna för Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), Erasmus+ och program som bidrar till att öka säkerheten för EU:s medborgare. Parlamentet påpekar dock att det är nödvändigt att utöka stödet för små och medelstora företag, som är av central betydelse för att möjliggöra ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning, och att avsätta lämpliga resurser för digitaliseringen av EU:s industri och främjandet av digital kompetens och digitalt entreprenörskap, samt att öka stödet för programmen som stöder ungdomar, särskilt ErasmusPro. Parlamentet påminner om sin övertygelse om att budgeten för Erasmus+ för 2019 minst måste fördubblas.

6.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av DiscoverEU, utdelningen av 15 000 interrailkort till 18-åriga européer under 2018 liksom kommissionens förslag om 700 miljoner EUR för den fleråriga budgetramen 2021–2027, vilket överensstämmer väl med EU:s ambitioner att främja rörlighet i utbildningssyfte, ett aktivt medborgarskap, social integration och solidaritet bland alla ungdomar. Parlamentet beklagar att kommissionen inte föreslagit några anslag för 2019 och 2020. Parlamentet är fast beslutet att fortsätta den förberedande åtgärden under 2019 och 2020.

7.  Europaparlamentet tar del av kommissionens förhandsbedömning av fortsättningen på den förberedande åtgärden om ett barngarantisystem. Parlamentet understryker den hänvisning som görs i denna till ett eventuellt mer omfattande genomförande inom ramen för Europeiska socialfonden. Parlamentet föreslår att möjligheten att införa en tredje genomförandefas utnyttjas för att förbereda inför detta mer omfattande genomförandet inom ramen för ESF +.

8.  Europaparlamentet beklagar att ökningen för EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), i jämförelse med 2018 års budget, endast är 2,3 % (362,2 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden) och att de föreslagna betalningsbemyndigandena minskats med 0,6 %. Parlamentet påminner om att detta är ett framgångsrikt program som har betydligt fler sökande än mottagare av finansiering. Parlamentet betonar att små och medelstora företag är en viktig drivkraft för EU:s sysselsättning, ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft, utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och har kapacitet att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet yrkar på att detta är en av de viktigaste prioriteterna och därför måste återspeglas genom tillräcklig finansiering till program för små och medelstora företag och en ytterligare ökning av anslagen för Cosme med tanke på framgången med detta program.

9.  Europaparlamentet stöder den roll som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) spelar för att minska investeringsgapet i EU. Parlamentet efterlyser, inom ramen för en optimal regional och sektoriell balans, en förstärkning av den sociala dimensionen av Efsi, inbegripet innovation inom hälso- och sjukvård och medicin, sociala infrastrukturer, miljöskydd, hållbara transporter, förnybar energi och energilagringsinfrastrukturer. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att nya initiativ inom ramen för den fleråriga budgetramen ska finansieras genom nya anslag och inte gå ut över nuvarande program. Parlamentet bekräftar också sitt åtagande att stärka Horisont 2020 och FSE för att i så stor utsträckning som möjligt återställa de nedskärningar som gjorts i dessa program i 2019 års budget för att finansiera förlängningen av Efsi.

10.  Europaparlamentet noterar åtagandet om att förnya EU:s försvarsagenda, närmare bestämt genom avtalet om ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som ett första steg inom ramen för den europeiska försvarsfonden. Parlamentet anser att detta gemensamma åtagande kommer att bidra till att uppnå stordriftsfördelar och ökad samordning mellan medlemsstaterna och företagen, vilket kommer att göra det möjligt för EU att behålla sin strategiska självständighet och bli en verklig global aktör.

11.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har föreslagit en ökning av anslagen för ungdomssysselsättningsinitiativet med 233 miljoner EUR, i linje med budgetplaneringen. Parlamentet bekräftar än en gång att parlamentet inte gick med på någon tidigareläggning av tilläggsfinansieringen 2018–2020 till följd av halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet vidhåller att den budgetansvariga myndigheten har kvar alla sina befogenheter när det gäller beslut om finansieringsnivån för samtliga program, även för dem som har varit föremål för halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker vikten av ett lojalt samarbete mellan institutionerna, och uppmanar alla berörda parter att upprätthålla förtroendet under hela budgetförfarandet 2019.

12.  Europaparlamentet förblir engagerat i kampen mot arbetslösheten och framför allt mot ungdomsarbetslösheten. Parlamentet anser i detta sammanhang att ungdomssysselsättningsinitiativet bör stärkas ytterligare, för att återspegla behovet av att öka EU:s finansiering för att genomföra pelaren för sociala rättigheter, trots att det är så komplicerat att omfördela anslagen till sysselsättningsinitiativet för unga och ESF-program i händelse av ändringar av anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet inser att ungdomsarbetslösheten inte har hanterats på ett tillfredsställande sätt inom hela EU, med en ungdomsarbetslöshet som fortfarande är högre än under 2007. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna inte ersätter egna strategier och finansiering för att bekämpa ungdomsarbetslösheten med sysselsättningsinitiativet för unga, utan snarare använder detta som ett komplement. Parlamentet understryker att både yrkesutbildning och lärlingsutbildning är effektiva metoder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet understryker att rörlighet via ErasmusPro kraftigt stimulerar benchmarking för att genomföra bästa praxis.

13.  Europaparlamentet betonar att programmen inom sammanhållningspolitiken kommer att nå marschfart under 2019 och betonar parlamentets åtagande att säkerställa tillräckliga anslag för dessa program. Parlamentet välkomnar att nästan alla förvaltningsmyndigheter för programmen för perioden 2014–2020 nu har utsetts. Parlamentet påpekar att de oacceptabla förseningarna i genomförandet av de operativa programmen till stor del har berott på den sena utnämningen av dessa myndigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att genomförandet av programmen påskyndas så att förseningarna kan rättas till och att begära stöd från kommissionen i detta avseende.

14.  Europaparlamentet noterar rapporterna om hur regional- och sammanhållningspolitiken fungerar i unionen och de ekonomiska utmaningarna för eftersatta regioner, vilka regelbundet pekar på brister i fråga om effektivitet och resultat.

15.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens förslag skulle göra det möjligt att uppnå målet att 20 % av budgeten avsätts för klimatrelaterade utgifter under 2019. Parlamentet beklagar dock att kommissionen inte har följt upp parlamentets begäran om att kompensera för de lägre anslagen under de första åren av den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att detta förslag är otillräckligt, eftersom totalt endast 19,3 % av EU-budgeten för 2014–2020 skulle avsättas för klimatrelaterade åtgärder, vilket skulle hindra EU från att nå sitt mål att avsätta minst 20 % av budgeten till integrering av klimatfrågor under perioden 2014–2020, framför allt om unionen återigen endast anslår 20 % av budgeten för klimatskydd under 2020. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har kunnat lägga fram budgetförslag som överensstämmer med de åtaganden och mål som unionen fastställde på detta område i Europeiska rådets slutsatser av den 7–8 februari 2013. Parlamentet anser att mer bör göras genom utarbetandet av en handlingsplan inom ramen för program med mycket stor potential, t.ex. Horisont 2020, FSE, Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) eller Life+, eftersom alla dessa program möjliggör investeringar i energieffektivitet och förnybar energi. Parlamentet påminner om revisionsrättens motiverade kritik mot kommissionens metod, och efterlyser snabba förbättringar i detta avseende.

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att förbättra metoden för spårning av utgifter med koppling till biologisk mångfald. Parlamentet motsätter sig emellertid den föreslagna minskningen av det totala bidraget till skydd av biologisk mångfald till 8,2 %, vilket står i kontrast till målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster fram till 2020.

17.  Europaparlamentet anser att åtgärder för att trygga unionsmedborgarnas säkerhet och hantera utmaningarna i samband med migration och flyktingar fortfarande är två viktiga prioriteringar för unionen under 2019. Parlamentet anser att det är avgörande att upprätthålla utgifterna inom dessa områden på en nivå som är tillräcklig för att tillgodose de behov som skapas av migrations- och flyktingkrisen på den afrikanska kontinenten, särskilt i Sahel, samt i länderna i Levanten och Medelhavsområdet. Parlamentet anser att den nödvändiga solidariteten mellan medlemsstaterna för att hantera migrationsströmmarna, i synnerhet så snart den reviderade Dublinförordningen har antagits, måste återspeglas i EU:s budget. Parlamentet noterar att budgetförslaget för 2019 beaktar budgetkonsekvenserna av kommissionens förslag.

18.  Europaparlamentet betonar att flera viktiga lagstiftningsinitiativ som är under förhandling eller nyligen har börjat genomföras, såsom revideringen av Dublinförordningen, inrättandet av in- och utresesystemet och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd, uppgraderingen av Schengens informationssystem och initiativet om interoperabilitet mellan EU:s informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering förväntas få betydande budgetkonsekvenser för 2019 års budget, och understryker betydelsen av tillräckliga medel för att svara mot unionens ambitioner på dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en öppen och proaktiv dialog med budgetmyndigheten om dessa initiativ så att den vid behov kan anpassa anslagen, och utan att under det årliga budgetförfarandet föregripa resultatet av pågående lagstiftningsförfaranden.

19.  Europaparlamentet beklagar kommissionens förslag till finansiering av den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet och den överenskommelse i detta avseende som nåddes mellan medlemsstaterna i rådet den 29 juni 2018. Parlamentet stöder en förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet men vidhåller, såsom föreslagits av kommissionen den 14 mars 2018, att EU-budgeten bör bidra till dess finansiering med 1 miljard EUR, och att medlemsstaterna bör bidra med 2 miljarder EUR genom bilaterala bidrag, i syfte att lämna tillräckliga marginaler under den fleråriga budgetramens särskilda instrument för oförutsedda händelser under de sista två åren av den nuvarande fleråriga budgetramen liksom för finansieringen av andra prioriteringar. Parlamentet vidhåller också att eftersom faciliteten för flyktingar i Turkiet har varit ett nytt initiativ inom den nuvarande fleråriga budgetramen bör den finansieras genom nya anslag. Parlamentet beklagar att trots Europaparlamentets tydliga begäran om att få delta fullt ut i beslutsprocessen avseende förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet, bland annat för att undvika en upprepning av förfarandet för dess inrättande, har inga förhandlingar om finansieringen av den andra delen av faciliteten hittills ägt rum mellan parlamentet och rådet. Parlamentet informerar medlemsstaterna om att parlamentet har all rätt att utöva sin roll som en av EU-budgetmyndighetens två grenar och att parlamentet kommer att göra detta, vilket man redan meddelat vid tidigare tillfällen.

20.  Europaparlamentet noterar att budgetförslaget för 2019 lämnar mycket begränsade marginaler eller inga marginaler alls under taken i den fleråriga budgetramen för rubrikerna 1a, 1b, 3 och 4, som en följd av den begränsade flexibiliteten i den nuvarande fleråriga budgetramen för att möta nya utmaningar och nya initiativ. Parlamentet uttrycker sin avsikt att ytterligare utnyttja flexibilitetsbestämmelserna i den reviderade fleråriga budgetramen som en del av ändringsförfarandet.

21.  Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över den möjliga eftersläpningen av obetalda räkningar i slutet av den nuvarande perioden för den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar den måttliga ökningen av betalningsbemyndigandena med 2,7 % jämfört med 2018 års budget, främst på grund av asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), fonden för inre säkerhet (ISF) och faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet noterar den föreslagna marginalen på 19,3 miljarder EUR under betalningstaket. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbli uppmärksam på utvecklingen av betalningarna så att budgetmyndigheten i god tid kan vidta nödvändiga åtgärder för att undvika en onormal eftersläpning. Parlamentet är övertygat om att EU:s trovärdighet också är kopplad till dess förmåga att säkerställa en lämplig nivå på betalningsbemyndigandena i EU-budgeten så att unionens åtaganden kan fullgöras.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

22.  Europaparlamentet noterar att jämfört med 2018 motsvarar kommissionens förslag för 2019 en ökning av åtagandena under underrubrik 1a med +3,9 % till 22 860 miljoner EUR. Parlamentet noterar att Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa, stora infrastrukturprojekt och Erasmus+ står för en betydande andel av denna ökning, eftersom deras åtagandebemyndiganden har ökat med 8,5 %, 36,4 %, 7,8 % respektive 10,4 %. Parlamentet understryker dock att dessa ökningar till största delen är i linje med budgetplaneringen och därför inte utgör någon ytterligare förstärkning.

23.  Europaparlamentet påminner om att program för forskning och innovation, såsom Horisont 2020, är viktiga för att skapa sysselsättning och konkurrenskraft i Europa. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att ta hänsyn till detta i sina prioriteringar. Parlamentet efterlyser en lämplig finansieringsnivå för program för forskning och innovation. Parlamentet betonar att särskilt medlemsstater med ekonomiska och finansiella svårigheter bör få stöd på detta område.

24.  Europaparlamentet påminner om att nya initiativ under de senaste åren såsom Efsi (I och II), Wifi4EU och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet har inrättats på bekostnad av flera program under underrubrik 1a som påverkades kraftigt av omfördelningar, nämligen Horisont 2020, FSE, Galileo, Iter, Copernicus och Egnos.

25.  Europaparlamentet betonar att Erasmus+ fortfarande är det viktigaste programmet för att främja ungdomars rörlighet på alla nivåer av allmän och yrkesinriktad utbildning och för att uppmuntra unga människor att delta i den europeiska demokratin. Parlamentet påminner om att administrativa insatser måste göras för att öka tillgången till Erasmus+ och att antalet stödberättigade ansökningar klart överstiger den nuvarande budgeten. Parlamentet anser därför att anslaget för Erasmus+ måste kunna tillgodose de stödberättigade ansökningarna till detta program, särskilt de som avser livslångt lärande.

26.  Europaparlamentet noterar med oro diskussionerna om finansieringen av Europeiska solidaritetskåren, vilka bekräftar parlamentets oro över att nya initiativ kan genomföras på bekostnad av befintliga välfungerande program. Parlamentet noterar också med oro det prejudikat som skapades genom resultatet av trepartsförfarandet, vilket inte ger någon klarhet om finansieringskällorna för initiativet och därmed överlåter ytterligare förtydliganden till det årliga budgetförfarandet. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ska genomföra överenskommelsen på ett sätt som till fullo återspeglar diskussionerna i trepartsmötet och andan i överenskommelsen.

27.  Europaparlamentet välkomnar att överenskommelsen om finansieringen av det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet innebär mycket lägre nedskärningar i programmen under underrubrik 1a än vad kommissionen ursprungligen föreslog. Parlamentet är dock oroat över att rådet verkar lägga större vikt vid att upprätthålla marginaler än att anslå tillräckliga medel till vad den anser vara viktiga prioriteringar.

28.  Europaparlamentet välkomnar det anslag på 500 miljoner EUR som avsatts till det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet för åren 2019 och 2020. Parlamentet noterar att enligt Europaparlamentets utredningstjänst kostar bristen på samarbete mellan nationella industrier på detta område 10 miljarder EUR för EU varje år. Parlamentet anser att försvaret är ett tydligt exempel på hur ökad effektivitet kan uppnås genom att vissa befogenheter som för närvarande utförs av medlemsstaterna och motsvarande anslag överförs till EU. Parlamentet betonar att detta skulle visa på det europeiska mervärdet och göra det möjligt att begränsa den totala bördan på de offentliga utgifterna i EU.

29.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att inrätta det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem, vilket kommer att främja högpresterande datorsystem och datainfrastrukturer och stödja utvecklingen av teknik och tillämpningen av denna inom en rad olika områden, till förmån för forskare, näringslivet och den offentliga sektorn.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

30.  Europaparlamentet noterar att de totala åtagandebemyndigandena för underrubrik 1b uppgår till 57 113,4 miljoner EUR, vilket är en ökning med 2,8 % jämfört med budgeten för 2018. Parlamentet noterar vidare att det föreslagna beloppet på 47 050,8 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden är 1,1 % högre än 2018.

31.  Europaparlamentet välkomnar att genomförandet av programmen för 2014–2020 håller på att nå marschfart, och upprepar att all onormal eftersläpning av obetalda räkningar måste undvikas i framtiden. Parlamentet välkomnar också att det stora flertalet av de nationella förvaltningsmyndigheterna nu har utsetts. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lösa kvarstående problem så att genomförandet kan ske på ett smidigt sätt.

32.  Europaparlamentet påminner om att som ett resultat av medlemsstaternas reviderade prognoser minskades betalningsbemyndigandena i ändringsbudget 6/2017 under underrubrik 1b med 5,9 miljarder EUR. Parlamentet hoppas innerligt att både de nationella myndigheterna och kommissionen har förbättrat sina uppskattningar av betalningsbehoven i 2019 års budget och att den föreslagna nivån på betalningsbemyndigandena kommer att genomföras fullt ut.

33.  Europaparlamentet understryker att i tider av snabb teknisk utveckling, även inom områden såsom artificiell intelligens, kan klyftan mellan regioner med snabb utveckling och regioner som släpar efter öka om strukturfonderna inte förbättras genom krav på effektivitet.

34.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att finansiera fortsättningen på ungdomssysselsättningsinitiativet och noterar det föreslagna utnyttjandet av 233,3 miljoner EUR från den samlade marginalen för åtaganden. Parlamentet påminner om att varje ökning av det anslag som tilldelats ungdomssysselsättningsinitiativet bör matchas med motsvarande belopp från Europeiska socialfonden (ESF). Parlamentet påminner om kommissionens åtagande i samband med förlikningen om 2018 års budget att snabbt lägga fram översynen av förordningen om gemensamma bestämmelser så att den beaktar 2018 års ökning för ungdomssysselsättningsinitiativet. Parlamentet understryker att kommissionen inte har levt upp till sitt åtagande och kräver att den i detalj förklarar skälen till förseningen i framläggandet av översynen av denna förordning.

35.  I syfte att underlätta en ambitiös ökning av anslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet under 2019, utan att äventyra andra pågående program inom ramen för ESF i medlemsstaterna, förbinder sig Europaparlamentet att snabbt anta de nödvändiga ändringarna av lagstiftningen om ungdomssysselsättningsinitiativet och ESF, eventuellt genom att befria medlemsstaterna från skyldigheten att matcha de ESF-anslag som är avsatta för sysselsättning av ungdomar, på det strikta villkoret att de föreslagna ändringarna inte gör det möjligt för medlemsstaterna att avstå från sina redan ingångna ekonomiska åtaganden på detta område och inte leder till en generell minskning av de anslag i EU-budgeten som är avsatta för bekämpning av ungdomsarbetslöshet.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

36.  Europaparlamentet noterar att 59 991,1 miljoner EUR har föreslagits i åtaganden (+ 1,2 % jämfört med 2018) och 57 790,4 miljoner EUR i betalningar (3 %) för rubrik 2. Parlamentet noterar att EGFJ:s utgifter för 2019 förväntas uppgå till 44 162,5 miljoner EUR, vilket är lägre än i 2018 års budget (-547,9 miljoner EUR).

37.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har lämnat en marginal på 344,9 miljoner EUR under taket för rubrik 2. Parlamentet påpekar att ökad volatilitet på jordbruksmarknaderna, vilket konstaterats i samband med det ryska förbudet, kan motivera att denna marginal utnyttjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den återstående marginalen under taken är tillräcklig för att hantera eventuella kriser.

38.  Europaparlamentet noterar att vissa åtgärder i samband med det ryska förbudet och som ingår i 2018 års budget inte kommer att förlängas (t.ex. för frukt och grönsaker där marknadssituationen fortfarande är svår), men att det fortfarande finns marknadsproblem inom mejerisektorn. Parlamentet inväntar kommissionens ändringsskrivelse, som förväntas läggas fram i oktober och som bör baseras på uppdaterad information om finansieringen av EGFJ för att fastställa de verkliga behoven i jordbrukssektorn. Parlamentet understryker att de fall som kräver marknadsinterventioner inom ramen för EGFJ är begränsade och endast utgör en relativt liten del av EGFJ (cirka 5,9 %).

39.  Europaparlamentet betonar att en del av lösningen för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten består i att ge adekvat stöd åt ungdomar i landsbygdsområden. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har föreslagit någon förstärkning av budgetposten för unga jordbrukare.

40.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av EHFF går allt snabbare och bör nå marschfart 2019, efter en långsam start i början av programperioden. Parlamentet välkomnar ökningen av åtagandena för programmet Life+ (+ 6 %) i enlighet med budgetplaneringen. Parlamentet noterar att Europeiska miljöbyrån (EEA) kommer att axla ett större ansvar under perioden 2019–2020 för miljöövervakning och miljörapportering samt för kontroll av koldioxidutsläpp från tunga fordon.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

41.  Europaparlamentet noterar att totalt 3 728,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden föreslås för rubrik 3, vilket innebär en ökning med 6,7 % jämfört med 2018, och att det sammanlagda beloppet för betalningsbemyndiganden uppgår till 3 486,4 miljoner EUR, dvs. en ökning med 17 % jämfört med förra årets förslag. Parlamentet understryker dock att dessa ökningar sker efter flera års minskande finansiering och att den totala finansieringen för olika viktiga områden såsom migration, gränsförvaltning och inre säkerhet fortfarande endast utgör 2,3 % av de totalt föreslagna EU-utgifterna för 2019. Parlamentet ifrågasätter det föreslagna beloppet på 281,2 miljoner EUR i åtaganden för att stödja den lagliga migrationen till unionen och främja en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare samt utveckla rättvisa och effektiva återvändandestrategier, vilket innebär en minskning med 14,4 % jämfört med 2018. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ytterligare förklaringar till skälen för denna minskning.

42.  Europaparlamentet noterar att för fjärde året i rad är alla marginaler under taket för rubrik 3 uttömda, vilket visar att EU-budgeten i dagsläget inte är fullt rustad att hantera vidden och djupet av de nuvarande migrations- och säkerhetsrelaterade utmaningar som unionen står inför. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang förslaget att flexibilitetsmekanismen ska utnyttjas till ett belopp på 927,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

43.  Europaparlamentet förväntar sig att trycket på vissa medlemsstaters migrations- och asylsystem, samt på deras gränser, kommer att förbli högt under 2019, och uppmanar unionen att förbli vaksam när det gäller alla framtida oförutsedda behov inom dessa områden. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en förstärkning av kontrollmedlen vid de yttre gränserna, och begär i detta sammanhang en lämplig finansiering och bemanning av de EU-organ som arbetar med dessa frågor, och bekräftar att hantering av de bakomliggande orsakerna till migrationen och flyktingkrisen är en långsiktigt hållbar lösning tillsammans med en stabilisering av EU:s grannskap, och att investeringar i migranternas och flyktingarnas ursprungsländer är av största betydelse för att uppnå detta mål.

44.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets begäran av den 28 juni 2018 om att ytterligare stärka Frontex genom ökade resurser och ett utökat mandat. Parlamentet begär ytterligare information om hur många anställda som kommer att sändas av medlemsstaterna och hur många anställda som kommer att behövas direkt av byrån själv. Parlamentet uppmanar kommissionen att anpassa sitt budgetförslag i enlighet med detta i höstens ändringsskrivelse. Parlamentet välkomnar också de ytterligare 45,6 miljoner EUR som tilldelats för att stödja Grekland och Spanien i deras hantering av strömmen av migranter som anlänt på deras territorier. Parlamentet understryker att en effektiv gränskontroll måste åtföljas av ett korrekt omhändertagande av de migranter som anländer.

45.  Europaparlamentet noterar att instrumentet för att tillhandahålla akut humanitärt bistånd inom unionen kommer att löpa ut i mars 2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av de fortsatta humanitära behoven hos flyktingar och asylsökande i vissa medlemsstater bedöma om detta instrument bör återaktiveras och dess anslag fyllas på. Parlamentet framhåller behovet av större solidaritet med de länder där nyanlända och asylsökande är koncentrerade. Parlamentet understryker samtidigt vikten av fortsatt tillgång till finansiering genom mekanismerna för katastrofbistånd inom ramen för asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), särskilt för det fortsatta stödet till Grekland. Parlamentet anser att ekonomiskt stöd även bör ges till Italien. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ange skälen till att den inte föreslagit detta. Parlamentet påminner om att Italien är den enda medlemsstat där en majoritet av befolkningen anser att de inte har gynnats av medlemskapet i Europeiska unionen. Parlamentet beklagar den stora minskningen av åtagandebemyndigandena för den andra delen av Amif ”Stödja den lagliga migrationen till EU, främja en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare samt förbättra effektiva och rättvisa återvändandestrategier”.

46.  Europaparlamentet anser att när det gäller en rad säkerhetsproblem, bland annat olika former av radikalisering, it-brottslighet, våld och terrorism, som överstiger enskilda medlemsstaters kapacitet att reagera, bör EU-budgeten uppmuntra samarbete i säkerhetsfrågor med hjälp av befintliga EU-byråer. I detta sammanhang undrar parlamentet hur det mycket allvarliga säkerhetsläget är förenligt med den föreslagna avsevärda minskningen av åtagandebemyndigandena (-26,6 %) för fonden för inre säkerhet. Parlamentet betonar att utgifter på detta område är effektiva endast om hindren för inomeuropeiskt samarbete och målinriktat informationsutbyte undanröjs, samtidigt som man fullt ut tillämpar alla relevanta bestämmelser om uppgiftsskydd i linje med EU:s lagstiftning. Parlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte har lagt fram något förslag som syftar till att uttrycka solidaritet i ekonomiskt hänseende på EU-nivå med offer för terroristhandlingar och deras familjer, och uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att ett sådant stöd snabbt införs.

47.  Europaparlamentet noterar den föreslagna översynen av den rättsliga grunden för unionens civilskyddsmekanism, som när den väl antagits förväntas få stor inverkan på budgeten under de sista två åren av den nuvarande fleråriga budgetramen, då enbart rubrik 3 kommer att stå för 256,9 miljoner EUR. Parlamentet vidhåller att det är logiskt att denna betydande förbättring av ett av unionens centrala politikområden finansieras genom nya och extra medel. Parlamentet varnar för att använda omfördelningar, som klart är till nackdel för andra värdefulla, välfungerande strategier och program.

48.  Europaparlamentet bekräftar parlamentets starka stöd för unionens program på områdena kultur, rättvisa, grundläggande rättigheter och medborgarskap. Parlamentet välkomnar den föreslagna ökningen för programmet Kreativa Europa. Dessutom insisterar parlamentet på att tillräckliga medel anslås till programmet Ett Europa för medborgarna och de europeiska medborgarinitiativen, särskilt inför valet till Europaparlamentet.

49.  Europaparlamentet påminner om sitt stöd för program på områdena rättigheter, jämlikhet, medborgarskap och rättvisa. Parlamentet understryker att EU måste hålla fast vid sitt åtagande att stärka kvinnors och hbti-personers rättigheter.

50.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av åtagandebemyndigandena för programmet Livsmedel och foder, som bör göra det möjligt för unionen att effektivt hantera utbrott av allvarliga djur- och växtsjukdomar, inklusive den senaste epidemin av aviär influensa som drabbat flera medlemsstater under de senaste åren.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ställa tillräckligt med budgetmedel till förfogande för att höja profilen för valet till Europaparlamentet 2019 och effektivera mediebevakningen av valet, i synnerhet för att främja kunskap om ”toppkandidater”, dvs. kandidater för befattningen som kommissionens ordförande.

Rubrik 4 – Europa i världen

52.  Europaparlamentet noterar den totala minskningen av de föreslagna anslagen till rubrik 4, som uppgår till 11 384,2 miljoner EUR (+ 13,1 % jämfört med 2018 års budget) i åtagandebemyndiganden. Parlamentet noterar att denna ökning i första hand är kopplad till finansieringen av den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet, för vilken kommissionen föreslår ett utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden (1 116,2 miljoner EUR). Parlamentet noterar att detta förslag skulle innebära att det inte finns någon marginal under taket för rubrik 4.

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge högre bidrag till förvaltningsfonden för Afrika, ”Madad-fonden” och Europeiska fonden för hållbar utveckling, för att stödja stabilisering i krisdrabbade regioner, tillhandahålla stöd till flyktingar och främja social och ekonomisk utveckling på den afrikanska kontinenten och i angränsande europeiska länder.

54.  Europaparlamentet är fortfarande övertygat om att de utmaningar som EU:s yttre åtgärder ställs inför kräver en varaktig finansiering som överstiger den nuvarande storleken på rubrik 4. Parlamentet vidhåller att nya initiativ bör finansieras med nya anslag och att alla alternativ som ökar flexibiliteten bör utnyttjas fullt ut. Parlamentet motsätter sig dock den föreslagna finansieringen av förlängningen av faciliteten för flyktingar i Turkiet och den överenskommelse i detta avseende som nåddes i rådet den 29 juni 2018, eftersom de avsevärt skulle begränsa både möjligheterna att finansiera andra prioriterade områden inom rubrik 4 och EU-budgetens väsentliga roll att nå ut till människor i nöd och främja grundläggande värderingar.

55.  Europaparlamentet välkomnar ökningarna som avser migrationsrelaterade projekt kopplade till den centrala Medelhavsrutten, liksom den måttliga ökningen för östra delen av det europeiska grannskapsinstrumentet och omfördelningen av prioriteringarna inom instrumentet för utvecklingssamarbete för Mellanöstern. Parlamentet begär att det anslås tillräckliga finansiella medel till UNRWA för att garantera fortsatt stöd till palestinska flyktingar i regionen, mot bakgrund av det senaste amerikanska beslutet att dra tillbaka sitt bidrag till organisationen.

56.  Europaparlamentet välkomnar det ökade stödet till regionala insatser på västra Balkan. Parlamentet anser dock att stödet till politiska reformer bör ökas ytterligare. Parlamentet beklagar det ökade stödet för politiska reformer i Turkiet (IPA II) och ifrågasätter hur detta stöd stämmer överens med den budgetansvariga myndighetens beslut att minska anslagen till denna budgetpost för innevarande budgetår. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt i vilken man begärde att medel till de turkiska myndigheterna inom ramen för IPA II skulle göras avhängigt av förbättringar i fråga om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Parlamentet vill se att anslagen till denna budgetpost, om inga förbättringar görs på dessa områden och med tanke på det begränsade manöverutrymmet, främst riktas till aktörer inom det civila samhället för genomförandet av åtgärder till stöd för målen vad gäller rättsstatsprincipen, demokrati, mänskliga rättigheter och mediefrihet. Parlamentet stöder den nedåtgående trenden för politiska reformer när det gäller anslagen till Turkiet.

57.  Europaparlamentet understryker den märkbara minskningen av beloppet i 2019 års budget för garantifonden för åtgärder avseende tredje land som förvaltas av Europeiska investeringsbanken (EIB), och den avsevärda minskningen av det planerade beloppet för makroekonomiskt stöd, på grund av ett lägre belopp för de utestående EIB-lånen än vad man tidigare trott, samt en lägre utbetalning av makroekonomiska stödlån jämfört med den senaste budgetplaneringen.

58.  Europaparlamentet stöder till fullo de utfästelser som EU gjorde vid konferensen i Bryssel om Syrien, som bekräftar de tidigare utfästelser som gjorts. Parlamentet stöder förstärkningen av det europeiska grannskapsinstrumentet och det humanitära biståndet med 120 miljoner EUR var, för att uppfylla denna utfästelse under 2019.

59.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för tilldelningen av tillräckliga finansiella medel till EU:s strategiska kommunikation i syfte att motverka desinformationskampanjer och it-angrepp, samt främja en objektiv bild av unionen utanför dess gränser.

Rubrik 5 – Administration

60.  Europaparlamentet noterar att rubrik 5 ökar med 3,0 % jämfört med 2018 års budget och uppgår till 9 956,9 miljoner EUR (+ 291,4 miljoner EUR) i åtagandebemyndiganden. Parlamentet noterar att i likhet med föregående budgetförfarande beror ökningen främst på utvecklingen av pensionerna (+ 116,7 miljoner EUR), vilket motsvarar 20,2 % av utgifterna under rubrik 5. Parlamentet noterar att andelen administrativa utgifter i budgetförslaget är oförändrad på 6,0 % i åtagandebemyndiganden.

61.  Europaparlamentet erkänner de insatser som kommissionen har gjort för att ta hänsyn till alla möjligheter till besparingar och rationaliseringar när det gäller icke lönerelaterade utgifter för sin egen budget. Parlamentet noterar att utvecklingen av kommissionens utgifter (+ 2,0 %) främst beror på en automatisk anpassning av löneutgifter och avtalsenliga åtaganden. Parlamentet noterar vidare kommissionens interna omplaceringar av personal för att fullgöra sina nya prioriteringar.

62.  Europaparlamentet konstaterar att den faktiska marginalen uppgår till 575,2 miljoner EUR under taket efter kompensationen på 253,9 miljoner EUR för utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter under 2018. Parlamentet anser att marginalen är viktig i nominella termer, och menar att den återspeglar de ansträngningar som gjorts av kommissionen, särskilt frysningen av icke lönerelaterade utgifter. Parlamentet anser att en ytterligare ansträngning för att stabilisera eller minska kommissionens administrativa utgifter skulle kunna leda till att viktiga investeringar skjuts upp eller äventyra administrationens funktion.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

63.  Europaparlamentet betonar hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att förvandlas till ordinarie EU-verksamhet och EU-program. Parlamentet har för avsikt att gå vidare med att fastställa ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som återspeglar parlamentets prioriteringar och tar hänsyn till en korrekt och snabb förhandsbedömning av kommissionen. Parlamentet noterar att i det nuvarande förslaget är marginalen i vissa rubriker begränsad, eller till och med obefintlig, och har för avsikt att undersöka hur utrymme kan skapas för eventuella pilotprojekt och förberedande åtgärder utan att det leder till negativa effekter för andra politiska prioriteringar.

Byråer

64.  Europaparlamentet noterar den totala ökningen i budgetförslaget för 2019 av anslagen till de decentraliserade byråerna på + 10,8 % (utan hänsyn till inkomster avsatta för särskilda ändamål) och ökningen med 259 tjänster. Parlamentet välkomnar att de flesta byråers egna budgetar ökar samtidigt som EU:s bidrag minskar. Parlamentet noterar i detta sammanhang att parlamentet håller på att undersöka möjligheterna att ytterligare utöka avgiftsfinansieringen av decentraliserade byråer. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att byråer med ”nya arbetsuppgifter” (Esma, eu-LISA och Frontex) beviljats en avsevärd ökning av anslagen och av tjänsteförteckningen. Parlamentet efterlyser ytterligare ekonomiskt stöd till de byråer som hanterar migrations- och säkerhetsutmaningarna. Parlamentet anser att Europol och Eurojust bör stärkas ytterligare och att Easo bör ges tillräcklig finansiering för sin omvandling till Europeiska asylbyrån.

65.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att målet att minska personalstyrkan med 5 % har uppnåtts och understryker att mot bakgrund av revisionsrättens snabbgranskning uppnåddes inte nödvändigtvis de förväntade resultaten. Parlamentet anser att de decentraliserade byråerna måste bedömas från fall till fall. Parlamentet välkomnar att samtliga institutioner har godkänt rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen.

66.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av två nya EU-organ som ska betraktas som decentraliserade byråer, nämligen Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska arbetsmyndigheten. Parlamentet noterar att anslagen för Europeiska arbetsmyndigheten har placerats i reserven i väntan på slutförandet av lagstiftningsförfarandet. Parlamentet noterar att Europeiska åklagarmyndigheten har sitt säte i Luxemburg, och uppmanar myndigheten att överlämna all information om sin fastighetspolitik till budgetmyndighetens två grenar i enlighet med budgetförordningen. Parlamentet anser att nya byråer måste inrättas genom att man anslår nya resurser och nya tjänster, samtidigt som man undviker varje form av omfördelning, såvida det inte tydligt kan påvisas att vissa verksamheter helt överförts från kommissionen eller andra befintliga organ, såsom Eurojust, till de nya byråerna. Parlamentet noterar att Eurojust fortfarande har befogenhet att behandla Pif-ärenden i nära samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten, samtidigt som man till fullo säkerställer operativt stöd till medlemsstaterna i kampen mot organiserad brottslighet, terrorism, it-brottslighet och migrantsmuggling. Parlamentet påminner om bestämmelserna i den gemensamma ansatsen för nyinrättade decentraliserade byråer.

67.  Europaparlamentet förväntar sig att förhandlingarna om budgeten för 2019 kommer att grunda sig på principen att budgetmyndighetens båda grenar åtar sig att så snart som möjligt inleda förhandlingarna och att till fullo utnyttja tidsperioden för hela förlikningsperioden, samtidigt som man garanterar en representation på en nivå som säkerställer en verklig politisk dialog.

o
o   o

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT L 163, 24.6.2017, s. 1.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) Antagna texter, P8_TA(2018)0089.


BILAGA

GEMENSAMT UTTALANDE OM DATUM FÖR BUDGETFÖRFARANDET OCH VILLKOR FÖR ARBETET I FÖRLIKNINGSKOMMITTÉN 2018

A.  I enlighet med del A i bilagan till det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning har Europaparlamentet, rådet och kommissionen nått enighet om följande viktiga datum för budgetförfarandet 2019:

1.  Kommissionen kommer att sträva efter att lägga fram budgetberäkningen för 2019 i slutet av maj.

2.  Ett trepartsmöte hålls på förmiddagen den 12 juli, innan rådets ståndpunkt antas.

3.  Rådet kommer att sträva efter att anta sin ståndpunkt och översända den till Europaparlamentet senast i vecka 37 (tredje veckan i september) för att göra det lättare att i god tid nå en överenskommelse med Europaparlamentet.

4.  Europaparlamentets budgetutskott kommer att sträva efter att rösta om ändringarna av rådets ståndpunkt senast i slutet av vecka 41 (mitten av oktober).

5.  Ett trepartsmöte sammankallas på förmiddagen den 18 oktober innan Europaparlamentet inleder sin behandling.

6.  Europaparlamentet röstar i plenum om sin behandling under vecka 43 (plenarsessionen den 22–25 oktober).

7.  Förlikningsperioden inleds den 30 oktober. I överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 314.4 c i EUF-fördraget kommer tidsfristen för förlikning att löpa ut den 19 november 2018.

8.  Förlikningskommittén sammanträder på förmiddagen den 7 november i Europaparlamentets regi och den 16 november i rådets regi och får vid behov återuppta sina sammanträden. Förlikningskommitténs sammanträden förbereds vid ett eller flera trepartsmöten. Ett trepartsmöte planeras äga rum på förmiddagen den 7 november. Ytterligare trepartsmöten kan sammankallas under den 21 dagar långa förlikningsperioden, eventuellt även den 14 november (Strasbourg).

B.  Villkoren för arbetet i förlikningskommittén anges i del E i bilagan till det ovannämnda interinstitutionella avtalet.

Senaste uppdatering: 7 november 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy