Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer från 2017 om användning av medicinskt viktiga antimikrobiella medel i livsmedelsproducerande djur,

–  med beaktande av rapporten från det europeiska veterinärförbundet (FVE) av den 29 februari 2016, som innehåller svar på frågor från Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) om användning av antimikrobiella medel i livsmedelsproducerande djur(1),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2016 om det fortsatta arbetet inom ramen för en One health-modell för att bekämpa antimikrobiell resistens,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2016 om att stärka balansen i läkemedelssystemen i EU och dess medlemsstater,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 juni 2011 om immunisering av barn: framgångar och utmaningar när det gäller immunisering av barn i Europa samt hur man ska gå vidare, som antagits av EU-medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsministrar,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 6 december 2014 om vaccinering som ett ändamålsenligt verktyg inom folkhälsan,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2015 om säkrare hälso- och sjukvård i Europa: förbättrad patientsäkerhet och bekämpning av antimikrobiell resistens(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om den mikrobiella utmaningen – allt större hot från antimikrobiell resistens(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 juni 2017 om en europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens (COM(2017)0339),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2015 om en ny strategi för djurs välbefinnande för 2016–2020(5),

–  med beaktande av WHO:s globala handlingsplan för vaccin, som godkändes av Världshälsoförsamlingens 194 medlemsstater i maj 2012,

–  med beaktande av WHO:s europeiska handlingsplan för vaccin 2015–2020,

–  med beaktande av den artikel med titeln The Role of the European Food Safety Authority (EFSA) in the Fight against Antimicrobial Resistance (AMR) som publicerades i tidskriften Food Protection Trends 2018,

–  med beaktande av kommissionens färdplan för en strategi om läkemedel i miljön och det aktuella utkastet till strategin(6),

–  med beaktande av FN:s politiska deklaration från generalförsamlingens högnivåmöte om antimikrobiell resistens av den 21 september 2016,

–  med beaktande av Världsbankens rapport från mars 2017 om läkemedelsresistenta infektioners hot mot vår ekonomiska framtid,

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om veterinärmedicinska läkemedel (COM(2014)0558),

–  med beaktande av rapporten från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) från september 2015 med titeln Antimicrobial Resistance in G7 Countries and Beyond: Economic Issues, Policies and Options for Action: Economic Issues, Policies and Options for Action,

–  med beaktande av EMA:s och Efsas gemensamma vetenskapliga yttrande om åtgärder för minskning av behovet av att använda antimikrobiella substanser inom djurhållning i Europeiska unionen och resulterande inverkan på livsmedelssäkerheten (Ronafa-yttrandet),

–  med beaktande av den 70:e resolutionen från Världshälsoförsamlingen av den 29 maj 2017 om förbättring av förebyggande, ställande av diagnos och klinisk hantering av blodförgiftning,

–  med beaktande av den första gemensamma rapporten från Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Efsa och EMA (Jiacra I) från 2015 och den andra gemensamma rapporten (Jiacra II) från 2017 om en integrerad analys av användningen av antimikrobiella medel och förekomsten av antimikrobiell resistens hos bakterier från människor och livsmedelsproducerande djur,

–  med beaktande av sin resolution av den 2 mars 2017 om EU:s alternativ för att förbättra tillgången till läkemedel(7),

–  med beaktande av ECDC:s rapport från 2016 om övervakning av antimikrobiell resistens i Europa,

–  med beaktande av EU:s sammanfattande rapport om antimikrobiell resistens hos zoonosbakterier och indikatorbakterier från människor, djur och livsmedel år 2016(8), som utarbetades av ECDC och Efsa,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0257/2018), och av följande skäl:

A.  Överdriven och felaktig användning av antibiotika, särskilt i djuruppfödningsprocessen (antibiotika som används i förebyggande syfte och som tillväxtbefrämjande medel) och bristfällig praxis för infektionsbekämpning inom både human- och veterinärmedicin har gradvis gjort antimikrobiell resistens till ett massivt hot mot människors och djurs hälsa.

B.  Det uppskattas att minst 20 % av alla vårdrelaterade infektioner kan förebyggas genom varaktiga och mångfasetterade program för förebyggande och kontroll av infektioner.(9)

C.  Återhållsam användning av antibiotika och förebyggande och kontroll av infektioner inom alla hälso- och sjukvårdssektorer, inbegripet djurhälsa, är grundbultar för att effektivt förhindra att antibiotikaresistenta bakterier utvecklas och överförs.

D.  50 % av antibiotikaförskrivningarna för människor är ineffektiva och 25 % av människors intag förskrivs inte på ett korrekt sätt. 30 % av de sjukhusintagna använder antibiotika och multiresistenta bakterier utgör en särskild risk på sjukhus och vårdhem samt bland patienter som för sin vård kräver utrustning såsom respiratorer och blodkatetrar.

E.  Antibiotika fortsätter att användas inom djurhållningen för att förebygga sjukdomar och för att kompensera för dålig hygien snarare än att förskrivas vid behov, vilket bidrar till framväxten av bakterier som är resistenta mot antimikrobiella medel i djur som sedan kan överföras till människor.

F.  Sambandet mellan antibiotikaresistens som upptäcks hos livsmedelsproducerande djur (t.ex. slaktkycklingar) och det faktum att en stor andel bakterieinfektioner hos människor härrör från hantering, bearbetning och konsumtion av köttet från dessa djur har också bekräftats av EU:s byråer(10).

G.  Missbruket av antibiotika urholkar deras verkan och leder till spridning av högresistenta mikrober som är särskilt resistenta mot sista linjens antibiotika. Enligt uppgifter från OECD kan antimikrobiell resistens vara orsak till uppskattningsvis 700 000 dödsfall per år världen över. Av dessa dödsfall inträffar 25 000 i EU och övriga utanför EU, varför samarbete inom utvecklingspolitiken och samordning och övervakning av antimikrobiell resistens på internationell nivå är av avgörande betydelse.

H.  Om inga åtgärder vidtas skulle antimikrobiell resistens kunna orsaka upp till 10 miljoner dödsfall årligen 2050. Av dessa uppskattade dödsfall skulle 9 miljoner inträffa utanför EU, i utvecklingsländer, särskilt i Asien och Afrika. Infektioner och resistenta bakterier sprids lätt, varför behovet av globala åtgärder är akut.

I.  Vaccinationer och snabbdiagnosverktyg har potential att begränsa missbruket av antibiotika. Snabbdiagnosverktyg gör det möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal att snabbt upptäcka en bakterie- eller virusinfektion och därigenom minska missbruket av antibiotika och risken för att resistens utvecklas(11).

J.  Den fortsatta spridningen av högresistenta bakterier skulle kunna göra det omöjligt att i framtiden sörja för god hälso- och sjukvård med avseende på invasiva operationer eller vedertagna behandlingar för vissa patientgrupper som behöver strålbehandling, kemoterapi eller transplantationer.

K.  Bakterier utvecklas ständigt, miljöerna för forskning och utveckling (FoU) och regelsystemen är komplexa, vissa specifika infektioner är sällsynta och den förväntade avkastningen från nya antimikrobiella medel är fortfarande begränsad.

L.  Vårdrelaterade infektioner beror på bristande förebyggande åtgärder som leder till antibiotikaresistenta bakterier och bristfällig hygien, särskilt på sjukhus. ECDC beräknar att ungefär fyra miljoner patienter får en vårdrelaterad infektion varje år i EU och att ungefär 37 000 dödsfall per år är en direkt följd av dessa infektioner. Antalet dödsfall kan vara ännu högre. Den tidigare siffran 25 000 dödsfall i EU per år har visat sig vara en allvarlig underskattning.

M.  Den bristande tillgången till effektiva antibiotika i utvecklingsländerna orsakar fortfarande fler dödsfall än antimikrobiell resistens. Åtgärder mot antimikrobiell resistens som inriktas alltför mycket på att begränsa åtkomsten till antibiotika skulle kunna förvärra den redan allvarliga krisen med bristande tillgång till läkemedel, som för närvarande orsakar över en miljon dödsfall per år hos barn under fem år. Syftet med åtgärder för att ta itu med antimikrobiell resistens måste vara att säkerställa hållbar tillgång till läkemedel för alla, vilket innebär tillgång för de som har ett behov men inget överflöd för någon.

N.  I flera medlemsstater sker en snabb ökning av nivåerna av multiresistenta svampar vilket orsakar kraftigt förlängda inläggningar på sjukhus och ökad dödlighet för smittade patienter. Det amerikanska centrumet för kontroll och förebyggande av sjukdomar har ökat medvetenheten om problemet. Detta specifika problem är på ett anmärkningsvärt sätt frånvarande i den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens.

O.  Aktiva screeningprogram med snabbdiagnosverktyg har visat sig bidra väsentligt till hanteringen av vårdrelaterade infektioner och till att minska deras spridning inom sjukhus och mellan patienter(12).

P.  Användningen av föreningar av antibiotika i icke-kliniska konsumentprodukter har visat sig öka risken för att skapa läkemedelsresistenta bakteriestammar(13).

Q.  God handhygien i form av effektiv handtvättning och torkning kan bidra till att förhindra antimikrobiell resistens och överföringen av infektionssjukdomar.

R.  Användning av medicintekniska produkter kan förhindra postoperativa infektioner och kan därför förhindra och kontrollera utvecklingen av antimikrobiell resistens(14).

S.  Det finns framgångsrika exempel på program som har förbättrat den globala tillgången till läkemedel för hiv, tuberkulos och malaria.

T.  Vårdrelaterade infektioner utgör ett avsevärt hot mot bevarandet och säkerställandet av grundläggande hälso- och sjukvård över hela världen.

U.  Om den nuvarande trenden håller i sig skulle antimikrobiell resistens kunna orsaka fler dödsfall än cancer år 2050(15).

V.  ECDC och Efsa har återigen konstaterat att antimikrobiell resistens är ett av de största hoten mot folkhälsan(16).

W.  Bland dödsfallen till följd av antimikrobiell resistens är läkemedelsresistent tuberkulos den ledande orsaken.

X.  I sin rapport från mars 2017 varnade Världsbanken för att läkemedelsresistenta infektioner år 2050 skulle kunna orsaka lika stora globala ekonomiska skador som finanskrisen 2008.

Y.  Antimikrobiell resistens måste ses och förstås såväl som ett hot mot människors, djurs och planetens hälsa som ett direkt hot mot att uppnå flera av målen för hållbar utveckling som anges i Agenda 2030 för hållbar utveckling, inbegripet, men inte begränsat till, målen för hållbar utveckling nummer 1, 2, 3 och 6.

Z.  Målen för One Health-modellen är att bevara effektiviteten i behandlingar av infektioner hos såväl människor som djur, minska uppkomst och spridning av antimikrobiell resistens samt öka utvecklingen och tillgängliggörandet av nya effektiva antimikrobiella medel i EU och i resten av världen.

AA.  I rådets slutsatser om det fortsatta arbetet inom ramen för en One health-modell för att bekämpa antimikrobiell resistens(17) uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att harmonisera strategiska forskningsdagordningar för EU:s befintliga forsknings- och utvecklingsinitiativ om nya antibiotika, alternativ och diagnosmetoder inom ramen för ett One Health-nätverk om antimikrobiell resistens.

AB.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänner medborgarnas grundläggande rätt till hälso- och sjukvård. Rätten till hälso- och sjukvård är den ekonomiska, sociala och kulturella rätt till en allmän minimistandard av hälso- och sjukvård som var och en har rätt till.

AC.  En central pelare i alla EU-omfattande strategier för antimikrobiell resistens måste vara att säkerställa fortsatt utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal om den senaste utvecklingen inom forskningen och om bästa praxis för att förebygga och stoppa spridningen av antimikrobiell resistens.

AD.  Världshälsoförsamlingen uppskattar att blodförgiftning – ett syndromsvar på infektionssjukdomar – orsakar uppskattningsvis sex miljoner dödsfall världen över varje år, av vilka de flesta är möjliga att förhindra.

AE.  I enlighet med deras gemensamma mandat arbetar ECDC, Efsa och EMA för närvarande för att tillhandahålla resultatindikatorer för antimikrobiell resistens och förbrukning av antimikrobiella medel i livsmedelsproducerande djur och människor.

AF.  Naturen förser oss med en mängd kraftfulla antibiotika, vilket skulle kunna utnyttjas i långt större utsträckning än vad som nu görs.

AG.  De senaste uppgifterna från EMA visar att åtgärderna för att minska användningen av antimikrobiella medel inom veterinärmedicinen har varit inkonsekventa i EU(18). Vissa medlemsstater har på kort tid åstadkommit en väsentligt minskad användning av antimikrobiella veterinärmedicinska medel tack vare en ambitiös nationell politik, vilket belysts genom en serie informationsuppdrag som utförts av kommissionens direktorat för hälsa och livsmedel: revision och analys(19).

AH.  Antimikrobiell resistens utgör ett gränsöverskridande hälsohot, men situationen varierar betydligt från en medlemsstat till en annan. Kommissionen har följaktligen en skyldighet att identifiera och vidta åtgärder på områden som har ett stort europeiskt mervärde, samtidigt som man respekterar de befogenheter som tillhör medlemsstaterna, vilka ansvarar för att fastställa sina egna hälso- och sjukvårdspolicyer.

AI.  Effektiva insatser mot antimikrobiell resistens måste vara en del av ett bredare internationellt initiativ där så många internationella institutioner, organ och experter som möjligt är engagerade, inte minst den privata sektorn.

AJ.  Huvudorsakerna till antimikrobiell resistens är bland annat olämplig användning och missbruk av antimikrobiella medel, svagheter inom system för kvalitetssäkring av läkemedel, användning av antimikrobiella medel i boskap för att gynna tillväxt eller förhindra sjukdomar, brister i förebyggande och kontroll av infektioner samt svagheter inom övervakningssystem.

AK.  Patienter bör ha tillgång till hälso- och sjukvård och behandlingsalternativ enligt sina egna val och preferenser, inbegripet kompletterande och alternativa behandlingar och läkemedel.

AL.  Man uppskattar att kostnaden för att vidta globala åtgärder mot antimikrobiell resistens är uppemot 40 miljarder US-dollar under en tioårsperiod.

AM.  Utmaningarna i samband med antimikrobiell resistens kommer att öka under de kommande åren och effektiva åtgärder är beroende av fortsatta gränsöverskridande investeringar i offentlig och privat forskning och innovation så att bättre verktyg, produkter och enheter, nya behandlingar och alternativa metoder kan utvecklas enligt One Health-modellen.

AN.  Under femte till sjunde ramprogrammen (FP5–FP7) har mer än en miljard euro investerats i forskning om antimikrobiell resistens, och inom ramen för Horisont 2020 har en sammanlagd budget på över 650 miljoner euro avsatts hittills. Kommissionen har åtagit sig att investera mer än 200 miljoner euro i antimikrobiell resistens under de sista tre åren av Horisont 2020.

AO.  Olika finansieringsinstrument inom Horisont 2020 kommer att lägga fram forskningsresultat om antimikrobiell resistens, särskilt följande:

AP.  Mer än 20 nya klasser av antibiotika utvecklades fram till 1960-talet, men endast en ny klass antibiotika har utvecklats sedan dess, trots spridningen och utvecklingen av nya resistenta bakterier. Dessutom finns det tydliga belägg för resistens mot nya medel inom befintliga klasser av antibiotika.

AQ.  De nya antimikrobiella medlen har positiva spridningseffekter på folkhälsan och forskningen.

AR.  Användning av antibiotika i avelstekniskt hänseende, till exempel i tillväxtbefrämjande syfte, innebär att dessa hälsoprodukter missbrukas, vilket påpekats av alla internationella hälsoorganisationer, vilka rekommenderar ett förbud för att bekämpa antimikrobiell resistens. Användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte i livsmedelsproducerande djur har varit förbjuden i EU sedan 2006.

AS.  Många sjukdomar som orsakas av mikrober kan bekämpas effektivt inte med hjälp av antibiotika, vilket banar väg för läkemedelsresistens, utan med hjälp av tidig diagnos kombinerat med behandling med nya och befintliga läkemedel samt andra metoder och behandlingar som är godkända i EU, och därmed rädda livet på miljontals människor och djur i hela EU.

AT.  Klyftan ökar mellan den tilltagande antimikrobiella resistensen och utvecklingen av nya antimikrobiella medel. År 2050 kan läkemedelsresistenta sjukdomar orsaka tio miljoner dödsfall per år i hela världen. Enligt uppskattningar dör minst 25 000 personer varje år i EU av infektioner som orsakas av resistenta bakterier, med en årlig kostnad på 1,5 miljarder euro, samtidigt som endast en ny klass antibiotika har utvecklats under de senaste 40 åren.

AU.  För att bevara effektiviteten i antibiotika som enbart är avsedda för människor och begränsa riskerna för uppkomst av antimikrobiell resistens mot dessa viktiga antibiotika, måste man förbjuda användning av vissa antibiotikafamiljer som veterinärläkemedel. Kommissionen bör fastställa vilka antibiotika eller grupper av antibiotika som enbart ska få användas vid behandling av vissa infektioner hos människor.

AV.  Den politiska förklaring som antogs av statscheferna vid FN:s generalförsamling i New York i september 2016 och den globala handlingsplanen i maj 2015 var en signal om att världssamfundet ställt sig bakom en bred samordnad och sektorsövergripande strategi för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till antimikrobiell resistens.

AW.  Den siffra som ofta upprepas, dvs. 25 000 dödsfall med koppling till antimikrobiell resistens i EU per år och relaterade kostnader på över 1,5 miljarder euro, härstammar från 2007 och det behövs fortlöpande uppdaterad information om den verkliga bördan av antimikrobiell resistens. Det bör understrykas att problemets omfattning är ett bevis på det uppenbara behovet av en europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens.

EU som ett område för bästa praxis

1.  Europaparlamentet anser att för att man ska kunna vidta tillräckliga åtgärder för att bekämpa antimikrobiell resistens måste One Health-principen spela en central roll och återspegla det faktum att människors och djurs hälsa och miljön är kopplade till varandra och att sjukdomar överförs från människor till djur och tvärtom. Parlamentet betonar därför att sjukdomar måste bekämpas både hos människor och djur, samtidigt som man tar särskild hänsyn till livsmedelskedjan och miljön, som kan vara ytterligare en källa till resistenta mikroorganismer. Parlamentet understryker kommissionens viktiga roll i samordningen och övervakningen av nationella handlingsplaner som genomförs av medlemsstaterna och vikten av samarbete mellan administrationer.

2.  Europaparlamentet betonar behovet av en tidsram för den europeiska One Health-handlingsplanen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera mätbara och bindande mål för antimikrobiell resistens med ambitiösa riktmärken, både i den europeiska One Health-handlingsplanen och i nationella handlingsplaner, för att möjliggöra benchmarking.

3.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt med en korrekt och återhållsam användning av antimikrobiella medel för att begränsa uppkomsten av antimikrobiell resistens inom hälso- och sjukvård, djurhållning och vattenbruk. Parlamentet betonar att det finns betydande skillnader i hur medlemsstaterna hanterar och motarbetar antimikrobiell resistens, vilket innebär att samordningen av nationella planer med specifika mål är avgörande. Parlamentet betonar att kommissionen spelar en nyckelroll i samordningen och övervakningen av nationella strategier. Parlamentet understryker vikten av ett sektorsövergripande (särskilt inom ramen för EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation (FP9)) genomförande av One Health-modellen med hjälp av många olika medel, vilket ännu inte i tillräcklig utsträckning är fallet i kommissionens handlingsplan. Parlamentet begär att förebyggande användning av antibiotika som veterinärläkemedel ska regleras strikt, i enlighet med bestämmelserna i den kommande förordningen om veterinärmedicinska läkemedel.

4.  Europaparlamentet rekommenderar att det nyligen inrättade One Health-nätverket och EU:s gemensamma åtgärder om antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner (EU-Jamrai) också bör omfatta andra viktiga berörda intressenter utöver medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och offentliggöra en halvtidsöversyn och en efterhandsutvärdering av One Health-handlingsplanen och att involvera alla relevanta intressenter i utvärderingsförfarandet.

6.  Europaparlamentet betonar att gemensamma åtgärder för hela EU mot det växande hotet mot människors och djurs hälsa och miljön från antibiotikaresistenta bakterier endast kan bli framgångsrika om de baseras på standardiserade uppgifter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla och föreslå lämpliga förfaranden och indikatorer för att mäta och jämföra framstegen i kampen mot antimikrobiell resistens och att säkerställa att de standardiserade uppgifterna lämnas in och utvärderas.

7.  Europaparlamentet noterar att de nyligen antagna EU-indikatorerna som hjälper medlemsstaterna att övervaka sina framsteg i kampen mot antimikrobiell resistens endast fokuserar på förbrukning av antibiotika och inte speglar användningens lämplighet. Parlamentet uppmanar ECDC att ändra EU-indikationerna på ett sätt som tar hänsyn till detta.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in uppgifter om och rapportera den mängd antibiotika som tillverkarna producerar.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att harmonisera kontroll, övervakning och rapportering av mönster för antimikrobiell resistens och patogener och att lämna in dessa uppgifter till det globala systemet för övervakning av antimikrobiell resistens (GLASS). Parlamentet understryker vidare att systematisk insamling av alla relevanta och jämförbara uppgifter om försäljningsvolymen är av yttersta vikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med EMA, Efsa och ECDC utarbeta en prioriteringslista över patogener för EU, med beaktande av WHO:s globala prioriteringslista över patogener, för såväl människor som djur, och att därigenom tydligt fastställa framtida FoU-prioriteringar. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att uppmuntra och stödja medlemsstaterna när det gäller att inrätta och övervaka nationella mål för övervakning och minskning av antimikrobiell resistens/vårdrelaterade infektioner.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma standardiserade undersökningar för insamling av uppgifter om vårdrelaterade infektioner samt att undersöka hot mot stora människo- och djurpopulationer under epidemier och pandemier.

11.  Europaparlamentet understryker att bättre utbyte av lokal, regional och nationell information och dito uppgifter om framväxande problem hos människors och djurs hälsa, tillsammans med användning av system för tidig varning, kan bistå medlemsstaterna vid antagandet av lämpliga inneslutningsåtgärder i syfte att begränsa spridningen av resistenta organismer.

12.  Europaparlamentet efterlyser en utökning av alla relevanta EU-byråers roll och finansiering i kampen mot antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner. Parlamentet anser att ett tätt samarbete mellan EU-byråer och EU-finansierade projekt är av yttersta vikt.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram regelbundna och korrekta rapporter om antalet konstaterade fall av antimikrobiell resistens hos människor, liksom en korrekt och aktuell statistik över dödsfall till följd av antimikrobiell resistens.

14.  Europaparlamentet betonar att övervakning av djuruppfödningen för jordbrukets och livsmedelsindustrins behov, förebyggande av infektioner, hälsoutbildning, biosäkerhetsåtgärder, aktiva screeningprogram och bekämpningsrutiner är av största vikt för att bekämpa smittsamma mikroorganismer, eftersom det minskar behovet av antimikrobiella medel och följaktligen minskar mikroorganismernas möjligheter att utveckla och sprida resistens. Parlamentet betonar behovet av obligatorisk rapportering till folkhälsomyndigheterna av alla patienter som befunnits vara smittade med eller vara bärare av högresistenta bakterier. Parlamentet betonar behovet av riktlinjer för isolering av bärare som lagts in på sjukhus och inrättande av en tvärvetenskaplig arbetsgrupp som ska rapportera direkt till de nationella hälsoministerierna.

15.  Europaparlamentet betonar behovet av ett EU-system för insamling av uppgifter om korrekt användning av all antibiotika. Parlamentet efterlyser utveckling av protokoll för förskrivning och användning av antibiotika på EU-nivå, som erkänner bland annat veterinärernas och primärvårdsläkarnas ansvar på detta område. Parlamentet efterfrågar också obligatorisk insamling, på nationell nivå, av uppgifter om all förskrivning av antibiotika och registrering av dessa i en databas som kontrolleras och samordnas av experter på infektioner för att sprida kunskap om bästa antibiotikaanvändning.

16.  Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att kommissionen inte i god tid lade fram en strategi mot förorening av vatten genom läkemedel såsom krävs i vattendirektivet(20). Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att utan dröjsmål utarbeta en EU-strategi för bekämpning av läkemedelsrester i vatten och miljö, med tillräcklig tonvikt på övervakning, datainsamling och förbättrad analys av följderna av antimikrobiell resistens för vattentäkter och vattenekosystem. Parlamentet påpekar nyttan av en integrerad kedjestrategi mot läkemedelsrester och antimikrobiell resistens i miljön(21),

17.  Europaparlamentet betonar att förorening av vatten och mark genom antibiotikarester från human- och veterinärmedicinen är ett växande problem och att miljön själv är en potentiell källa till nya resistenta mikroorganismer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ägna miljöaspekten betydligt större uppmärksamhet inom ramen för One Health-modellen.

18.  Europaparlamentet erinrar om att den siffra som ofta upprepas, dvs. 25 000 dödsfall med koppling till antimikrobiell resistens i EU per år och relaterade kostnader på över 1,5 miljarder euro, härstammar från 2007 och att det krävs fortlöpande uppdaterad information om den verkliga bördan av antimikrobiell resistens.

19.  Europaparlamentet påminner om att hälsa är en produktivitets- och konkurrenskraftsfaktor samt en av de frågor som är viktigast för medborgarna.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sin finansiering av EUCAST som hanterar de tekniska aspekterna av fenotypisk in vitro-resistensbestämning och fungerar som EMA:s och ECDC:s brytpunktskommitté.

21.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att anslå ytterligare finansiering till forskning om icke-terapeutiska foderalternativ för tillämpning inom djurhållning i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

22.  Europaparlamentet stöder, som ett minimum, rådets svar på Codex Alimentarius utkast till uppförandekod för att minimera och begränsa antimikrobiell resistens och dess principer nr 18 och 19 om ansvarig och återhållsam användning av antimikrobiella medel.

23.  Europaparlamentet efterfrågar ett fokus på efterlevnad av riktlinjer för infektionsbekämpning, integrering av mål för en minskning av infektionstakten samt stöd till god praxis för att åtgärda patientsäkerheten i sjukhusmiljön.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, ECDC och medlemsstaterna att uppmuntra till användning av engångshanddukar på hygienkänsliga platser, till exempel vårdinrättningar, anläggningar för livsmedelsberedning och plantskolor.

25.  Europaparlamentet påminner om att resistenta bakterier kan överföras från djur till människor bland annat via livsmedel och att läkemedelsresistenta bakterier kan cirkulera i populationer av människor och djur via vatten och miljön. Parlamentet noterar att det finns en risk för infektion med resistenta organismer via kontaminerade grödor som behandlats med antimikrobiella medel eller med gödselmedel samt via utsläpp från jordbruket till grundvattnet. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att spridningen av sådana bakterier påverkas av handel, resor och både mänsklig migration och djurmigration.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta meddelanden avseende folkhälsan för att öka allmänhetens medvetenhet och på så sätt främja ett förändrat beteende i förhållande till en ansvarsfull användning och hantering av antibiotika, i synnerhet förebyggande användning. Parlamentet understryker betydelsen av att främja ”hälsokompetens” eftersom det är mycket viktigt att patienterna förstår hälso- och sjukvårdsinformation och kan följa behandlingsanvisningar på rätt sätt. Parlamentet betonar att förebyggande åtgärder, däribland god hygien, bör utökas för att minska efterfrågan på antibiotika för människor. Parlamentet betonar att medvetenheten om farorna med självmedicinering och överdriven förskrivning bör vara en central del i en förebyggande strategi.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta meddelanden avseende folkhälsan för att öka allmänhetens medvetenhet om kopplingen mellan infektioner och kroppshygien. Parlamentet betonar att ett effektivt sätt att minska användningen av antimikrobiella medel är att förhindra att infektioner sprids över huvud taget. Parlamentet förespråkar i detta sammanhang främjande av initiativ för egenvård.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategier för att hjälpa patienter att hålla sig till och fullfölja behandling med antibiotika och annan lämplig behandling som förskrivs av hälso- och sjukvårdspersonal.

29.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att föreslå riktlinjer, i enlighet med One Health-modellen, med bästa praxis för framtagandet av harmoniserade kvalitetsstandarder för tillämpning inom EU-omfattande insatser, i syfte att främja tvärvetenskaplig utbildning, infektionsförebyggande och utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten, garantera att hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer agerar korrekt vid förskrivning, dosering, användning och avfallshantering av antimikrobiella medel och material som kontaminerats av antimikrobiella medel(22) samt att säkerställa inrättande och användning av tvärvetenskapliga arbetsgrupper för antibiotikaförvaltning i sjukhusmiljöer.

30.  Europaparlamentet understryker att en tredjedel av förskrivningarna görs inom primärvården och att denna sektor därför bör betraktas som en prioritering i samband med användningsprotokollen. Parlamentet betonar behovet av att specialister på infektionssjukdomar deltar i utarbetandet av dessa protokoll och i kontrollen och uppföljningen av dessa. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjer för användning av dessa protokoll på området människors hälsa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över alla befintliga protokoll, i synnerhet för profylaktisk användning vid kirurgi. Parlamentet välkomnar aktuella projekt på nationell nivå, exempelvis Pirasoa-programmet, som exempel på god praxis i fråga om rationell användning inom primärvården och på sjukhus. Parlamentet efterlyser utveckling av mekanismer för utbyte av bästa praxis och protokoll.

31.  Europaparlamentet är medvetet om att hälso- och sjukvårdspersonal ofta måste fatta snabba beslut om antibiotikabehandling vid indikation. Parlamentet noterar att snabbdiagnostester kan bidra till att underbygga effektivt och precist beslutsfattande.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förhindra infektionsspridning via resistenta bakterier genom att införa aktiva screeningprogram med teknik för snabba diagnoser i syfte att snabbt identifiera patienter som smittats av multiresistenta bakterier och att vidta lämpliga åtgärder för infektionsbekämpning (t.ex. isolering av patienter, gruppering av patienter med samma infektion samt förstärkta hygienåtgärder).

33.  Europaparlamentet är medvetet om att kostnaden för snabbdiagnosverktyg kan vara högre än för antibiotika. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå incitament för sektorn att utveckla effektiva, billiga och ändamålsenliga provtagningsmetoder och att använda snabbdiagnosverktyg. Parlamentet betonar att snabbdiagnosverktyg endast finns tillgängliga i hela landet i 40 % av OECD-länderna. Parlamentet uppmanar hälso- och sjukförsäkringsbolagen att stå för de extra kostnader som uppstår vid användning av snabbdiagnosverktyg, med tanke på de långsiktiga fördelarna med att förhindra onödig användning av antimikrobiella medel.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att begränsa försäljningen av antibiotika genom den hälso- och sjukvårdspersonal för djur och människor som förskriver dem och att avskaffa alla incitament – ekonomiska eller annat – för förskrivning av antibiotika, samtidigt som man fortsätter att garantera en tillräckligt snabb tillgång till akutveterinärmedicin. Parlamentet betonar att många antimikrobiella medel används för både människor och djur och att vissa av dessa antimikrobiella medel är nödvändiga för att förebygga eller behandla livshotande infektioner hos människor, och att deras användning på djur därför bör förbjudas. Parlamentet understryker att dessa antimikrobiella medel endast bör användas för behandling av människor, i syfte att bevara deras effektivitet i fråga om att behandla infektioner hos människor så länge som möjligt. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör tillåtas införa eller behålla striktare åtgärder avseende begränsning av antibiotikaförsäljning.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder mot olaglig försäljning av antimikrobiella produkter eller försäljning av sådana utan recept från en läkare eller veterinär i EU.

36.  Europaparlamentet understryker vikten av vaccin och diagnosverktyg när det gäller att bekämpa antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner. Parlamentet rekommenderar att mål för livslång vaccinering och infektionsbekämpning hos befolkningen, särskilt inom högriskgrupper, ska ingå som ett centralt inslag i de nationella handlingsplanerna mot antimikrobiell resistens. Parlamentet betonar också vikten av tillgänglig information och ökad medvetenhet hos allmänheten för att öka vaccinationsgraden inom hälso- och sjukvården för djur och människor och därigenom bekämpa sjukdomar och antimikrobiell resistens på ett kostnadseffektivt sätt.

37.  Europaparlamentet betonar att det i den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens konstateras att immunisering genom vaccination är ett kostnadseffektivt hälsoingripande i kampen mot antimikrobiell resistens(23) och att kommissionen i handlingsplanen tillkännager incitament för att främja användningen av diagnostik, antimikrobiella alternativ och vacciner(24), men att de relativt sett högre kostnaderna för diagnostik, antimikrobiella alternativ och vaccination jämfört med vanligt förekommande antibiotika utgör ett hinder för en sådan höjning av vaccinationsgraden som efterlyses i handlingsplanen(25). Parlamentet betonar att olika medlemsstater redan nu betraktar vaccination som en viktig policyåtgärd både för att förebygga utbrott av gränsöverskridande djursjukdomar och för att begränsa ytterligare smittrisker för EU:s jordbruksmarknad och därför har infört sådan.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka insatserna för att förebygga och kontrollera infektioner som kan leda till blodförgiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens inkludera målinriktade insatser för bättre förebyggande, tidig upptäckt och diagnos samt klinisk behandling av blodförgiftning.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man bäst kan utnyttja potentialen hos de europeiska referensnätverken för sällsynta sjukdomar och att bedöma deras möjliga roll inom forskningen om antimikrobiell resistens.

40.  Europaparlamentet understryker att miljöföroreningar på grund av antibiotikarester från människor och djur, särskilt från djuruppfödning, sjukhus och hushåll, är ett växande problem som kräver samordnade politiska åtgärder för att undvika spridning av antimikrobiell resistens bland ekosystem, djur och människor. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare forskning om överföringsdynamik och dessa föroreningars förhållandemässiga inverkan på antimikrobiell resistens. Parlamentet efterlyser följaktligen utveckling av synergier mellan One Health-modellen och befintliga miljörelaterade övervakningsdata, särskilt i form av övervakning av bevakningslistor inom ramen för vattendirektivet, för att öka kunskaperna om förekomst och spridning av antimikrobiella medel i miljön.

41.  Europaparlamentet noterar att bakterier som exponeras för herbicider reagerar annorlunda på kliniskt relevanta antibiotika. Parlamentet noterar frekvensen av förändrad antibiotikaresistens som orsakas av användning av godkända herbicider och antibiotika och att effekterna av denna förändring inte är föremål för tillsyn.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med läkemedelsutsläpp, inbegripet antimikrobiella medel, i miljön via avloppsvatten och avloppsvattenreningsverk, vilket är en viktig faktor för uppkomsten av antimikrobiell resistens.

43.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av miljöriskbedömningar som en del av förfarandet för godkännande för försäljning av antimikrobiella medel liksom för äldre produkter som redan har släppts ut på marknaden. Parlamentet efterlyser en strikt efterlevnad av EU:s goda tillverkningssed och reglerna för grön upphandling vid tillverkning och distribution av läkemedel och antibiotikautsläpp i miljön.

44.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med problemet med snabbt ökande nivåer av multiresistenta svampar genom att se över användningen av svampbekämpningsmedel inom jordbruket och industrin.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fasa ut användningen av antimikrobiella föreningar eller kemikalier i icke-kliniska miljöer, såsom i rengöringsprodukter för hushåll och andra konsumentvaror.

46.  Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av ingående forskning om de effekter som förekomsten av antimikrobiella ämnen i livsmedelsgrödor och animaliskt foder har på utvecklingen av antimikrobiell resistens, samt om den mikrobiella miljön i jorden.

47.  Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att en omsorgsfull förhandsbedömning av de samhälleliga kostnaderna av ett ”end of pipe”-synsätt är nödvändig.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över sina regler för god lantbrukspraxis och relevant bästa tillgängliga teknik inom ramen för direktivet om industriutsläpp(26), i avsikt att införa bestämmelser om hantering av gödsel som innehåller antibiotika/antimikrobiellt resistenta mikroorganismer.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stimulera utvecklingen av hållbara läkemedel med låg miljö- och vattenpåverkan och uppmuntra till ytterligare innovationer inom läkemedelssektorn på detta område.

50.  Europaparlamentet betonar att inte alla medlemsstater har tillräckliga resurser för att utveckla och genomföra omfattande nationella strategier för antimikrobiell resistens. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ge medlemsstaterna tydlig information om tillgängliga EU-resurser för bekämpning av antimikrobiell resistens och att tillhandahålla mer öronmärkt finansiering för detta ändamål.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över och ändra de referensdokument för bästa tillgängliga teknik (Bref-dokument) enligt direktivet om industriutsläpp som är relevanta för utsläpp från tillverkningsanläggningar för antibiotika.

52.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att på ett ändamålsenligt sätt utnyttja den befintliga lagstiftningen på alla områden med koppling till antimikrobiell resistens, för att se till att hotet bemöts inom alla politikområden.

53.  Europaparlamentet betonar vikten av att tillämpa en livscykelbedömning, från tillverkning och förskrivning till hantering av läkemedelsavfall. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda frågan om avfallshantering av antibiotika, varvid alternativ till förbränning, exempelvis förgasning, bör undersökas.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att miljöhänsyn inkluderas i systemet för säkerhetsövervakning av läkemedel när det gäller läkemedel för människor och stärks när det gäller läkemedel för djur, särskilt i samband med antimikrobiell resistens.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa kvalitetsnormer (tröskelvärden) eller riskbedömningskrav för att säkerställa att gödsel, avloppsslam och bevattningsvatten innehåller säkra koncentrationer av relevanta antibiotika och antimikrobiellt resistenta mikroorganismer innan de får spridas på jordbruksmark.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna inleda en EU-omfattande informationskampanj för konsumenter och företag om vattenbruk i allmänhet och i synnerhet om skillnaderna mellan de stränga och omfattande normerna på EU-marknaden och de normer som gäller för produkter som importeras från tredjeländer, med särskild tonvikt på de problem som införseln i EU av särskilt resistenta mikroorganismer samt antimikrobiell resistens medför för livsmedelssäkerheten och folkhälsan.

57.  Europaparlamentet efterlyser en utfasning av rutinmässig profylaktisk och metafylaktisk användning av antimikrobiella medel på grupper av livsmedelsproducerande djur och begär att användning av sista linjens antibiotika ska förbjudas helt och hållet för livsmedelsproducerande djur. Parlamentet betonar att god djurhållning, hygien och jordbruksförvaltning samt goda investeringar på dessa områden bidrar till att förebygga infektioner och därigenom till att minska antibiotikaanvändningen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram en ny EU-strategi för djurskydd, i enlighet med vad som förespråkats av Europaparlamentet, med det långsiktiga syftet att skapa en djurskyddslag. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att utan dröjsmål genomföra de kvarstående punkterna från EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015.

58.  Europaparlamentet understryker att god förvaltning av jordbruksanläggningar, biosäkerhet och djurhållningssystem ligger till grund för livsmedelsproducerande djurs hälsa och välstånd, och tillämpat på rätt sätt minimerar detta mottagligheten för bakteriesjukdomar och behovet av antibiotikaanvändning för djur.

59.  Europaparlamentet anser att tillräcklig finansiering för jordbruksföretagens investeringar, till exempel i kvalitativa djurstallar, ventilation, rengöring, desinfektion, vaccinering och biosäkerhet, måste uppmuntras och inte undergrävas i den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet erkänner i detta sammanhang vikten av medvetenhet bland jordbrukarna om djurskydd, djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Parlamentet noterar vikten av att främja och tillämpa god praxis i alla steg av produktionen och bearbetningen av livsmedelsprodukter och vikten av säkert och näringsmässigt balanserat foder, särskilda foderstrategier, fodersammansättningar, foderberedningar och foderbearbetning.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att – även inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken – skapa flera synergier och, i överensstämmelse med konstaterandena i One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens, tillhandahålla effektiva ekonomiska incitament och stödåtgärder till djurhållare som kan uppvisa en signifikant minskning av sin antibiotikaanvändning och en hög vaccinationsgrad för sina djur eller kreatursbesättningar.

61.  Europaparlamentet betonar att god sanitet och hygien på jordbruksanläggningar är helt grundläggande. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för användning av antibiotika på djur och för hygienförhållanden på jordbruksanläggningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta specifika planer och att stärka kontrollen av sanitetsförhållanden.

62.  Europaparlamentet påminner om de förebyggande åtgärder som ska vidtas innan man tar till antimikrobiell behandling av hela grupper (metafylax) av livsmedelsproducerande djur:

63.  Europaparlamentet anser att krav på märkning med information om användningen av antibiotika skulle förbättra konsumenternas kunskap och hjälpa konsumenterna att göra mer informerade val. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa ett harmoniserat system för märkning som baseras på djurskyddsnormer och god djurhållningspraxis, vilket planerades redan 2009(28).

64.  Europaparlamentet hänvisar också till den senaste tidens vetenskapliga resultat (februari 2018) som visar att betalaktamas med utvidgat spektrum (Extended Spectrum Beta-Lactamase, ESBL) endast överförs till människor genom kreaturshållning och köttkonsumtion i begränsad utsträckning, och att ESBL framför allt överförs från människa till människa(29).

65.  Europaparlamentet betonar att intensiv djurhållning kan innebära att boskap och fjäderfän på ett olämpligt och rutinmässigt sätt ges antibiotika för att växa snabbare och att antibiotika också ofta används i profylaktiskt syfte för att förhindra att sjukdomar sprids i de trånga, begränsade och stressframkallande utrymmen som djuren hålls i och som hämmar deras immunsystem, samt för att kompensera de ohälsosamma förhållanden under vilka de föds upp.

66.  Europaparlamentet anser att vår kunskap om spridningen av antimikrobiell resistens från livsmedelsproducerande djur till människor redan är ganska god men att detta inte återspeglas tillräckligt väl i handlingsplanen. Parlamentet noterar att man i handlingsplanen endast efterlyser ytterligare forskning och mer kunskap om frågan, och att detta till och med kan senarelägga sådana åtgärder som verkligen behövs.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skilja mellan kreatur och husdjur, i synnerhet i samband med utvecklingen av mekanismer för att övervaka och bedöma användningen av antimikrobiella medel inom veterinärmedicinen samt vid utformningen av åtgärder för att hantera användningen av dessa.

68.  Europaparlamentet betonar att man i samarbete med veterinärer har utarbetat en heltäckande övervakning av antibiotika inom jordbruket, som innebär att användningen av antibiotika dokumenteras på ett omfattande sätt och att användningen av dem förbättras ytterligare. Parlamentet beklagar att det än så länge inte finns något jämförbart system inom humanmedicin.

69.  Europaparlamentet noterar att sambandet mellan antibiotikaresistens i livsmedelsproducerande djur (t.ex. slaktkycklingar) och en stor andel bakterieinfektioner hos människor, som härrör från hantering, bearbetning och konsumtion av köttet från dessa djur, också har bekräftats av EU:s byråer(30).

70.  Europaparlamentet betonar att forskningen visar att det finns ett samband mellan insatser som begränsar användningen av antibiotika hos livsmedelsproducerande djur och en minskad förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i dessa djur(31).

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på grundval av den senaste tidens forskning(32) visa omsorg och proportionalitet när åtgärder vidtas, och att omsorgsfullt bedöma och klassificera antibiotika och antimikrobiell resistens i all relevant lagstiftning, för att inte i onödan begränsa tillgången till medel för bekämpning av vissa protozoer, som bland annat coccidia, inom djurhållningen i EU och därigenom oavsiktligt orsaka en förhöjd risk för att människor smittas av farliga bakterier, till exempel salmonella, och mikrober via livsmedel.

72.  Europaparlamentet beklagar att EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens helt saknar fördelning av resurser och att den inte använder lagstiftningsinstrument på ett mer ambitiöst sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara mer ambitiös med en eventuell framtida handlingsplan som den tar fram och att vidta mer bestämda åtgärder för att genomföra den i sin helhet.

73.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens principiellt riktiga strategi alltför ofta inskränks till avsiktsförklaringar, och uppmanar kommissionen att konkretisera strategin.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna och övervaka nationella strategier för att göra det möjligt att utbyta bästa praxis mellan medlemsstaterna.

75.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utarbeta ambitiösa nationella strategier för att motverka antimikrobiell resistens i animalieproduktionssektorn och att inkludera kvantitativa minskningsmål för användningen av veterinärmedicinska antimikrobiella medel, samtidigt som de lokala förhållandena beaktas. Parlamentet betonar att alla sektorer som ingår i livsmedelskedjan bör involveras i genomförandet av strategierna.

76.  Europaparlamentet noterar att det i vissa medlemsstater finns juridiskt definierade, professionellt kvalificerade veterinärmedicinska rådgivare som har rätt att förskriva vissa veterinärläkemedel för de behöriga myndigheterna. Parlamentet betonar att nationella handlingsplaner för antimikrobiell resistens inte bör förbjuda dessa personer att vid behov förskriva och tillhandahålla vissa veterinärmedicinska läkemedel, med tanke på den oundgängliga roll dessa personer kan spela i isolerade landsbygdsområden.

77.  Europaparlamentet framhåller vikten av utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och av kommissionens samordning av sådant utbyte. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att antibiotikaanvändningen inom djurhållningen i Nederländerna har minskat med 64,4 % under perioden 2009–2016 och att den uttalade nationella ambitionen är en ytterligare minskning till 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också i andra delar av EU följa detta exempel på offentlig-privat samverkan mellan stat, industrier, forskare och veterinärer.

78.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att överväga att införa positiva (skattebefrielser för jordbrukare) och negativa (skatter på försäljning av antibiotika, såsom de som införts med gott resultat i Belgien och Danmark) skatteincitament för antibiotika som används inom djurhållning för icke-terapeutiska ändamål.

Stärka forskning, utveckling och innovation avseende antimikrobiell resistens

79.  Europaparlamentet påpekar att över 1,3 miljarder euro har investerats i forskning om antimikrobiell resistens, vilket medfört att EU är ledande på området, och att EU: s arbete bland annat har lett till att programmet New Drugs for Bad Bugs (ND4BB)(33) och det gemensamma programplaneringsinitiativet om antimikrobiell resistens (JPIAMR)(34) har lanserats. Parlamentet understryker behovet av effektivitet och samordning av forskningsverksamhet. Parlamentet välkomnar därför initiativ såsom ERA-NET för att skapa synergieffekter mellan JPIAMR och Horisont 2020. Parlamentet framhåller att över 20 nya antibiotikaklassar utvecklades fram till 1960-talet och noterar med oro att inga verkligt nya antimikrobiella klasser har införts de senaste åren.

80.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att överväga ett nytt regelverk för att stimulera utvecklingen av nya antimikrobiella medel för människor, vilket redan efterlysts av parlamentet den 10 mars 2016 i dess ändringsförslag till förslaget till en förordning om veterinärmedicinska läkemedel och i dess resolution av den 19 maj 2015. Parlamentet noterar att kommissionen i den europeiska One Health-handlingsplanen mot antimikrobiell resistens också åtar sig att ”analysera EU:s regleringsinstrument och incitament – särskilt lagstiftningen om särläkemedel och pediatriska läkemedel – för att använda dem för att ta fram nya antimikrobiella substanser”.

81.  Europaparlamentet ser med glädje på att Efsa och EMA nyligen såg över och diskuterade ett antal alternativ till användning av antimikrobiella medel i livsmedelsproducerande djur, varav några har konstaterats ge lovande resultat vad gäller förbättring av djurhälsoparametrarna vid experimentella undersökningar. Parlamentet rekommenderar därför att ta ett nytt krafttag för vetenskaplig forskning om alternativ och att utveckla ett EU-regelverk som skulle stimulera till utveckling av dessa och förtydliga förfarandet för deras godkännande.

82.  Europaparlamentet påminner om att den traditionella tillverkningen av antibiotika, som bygger på flera olika tekniker som förändrar den antibiotika som erhålls från naturen, har uttömts och att FoU-investeringar för att skapa en ny generation bör skilja sig från det traditionella antibiotikaparadigmet. Parlamentet välkomnar de nya metoder som redan har utvecklats, bland annat monoklonala antikroppar som minskar virulensen hos bakterier, inte genom att eliminera dem utan genom att göra dem verkningslösa.

83.  Europaparlamentet påpekar att vetenskap och forskning spelar en avgörande roll i utvecklingen av standarder i kampen mot antimikrobiell resistens.

84.  Europaparlamentet välkomnar nyligen genomförda forskningsprojekt om alternativa antibiotikaterapier såsom fagterapi, till exempel det EU-finansierade Phagoburn-projektet. Parlamentet noterar att inga fagterapier hittills har godkänts på EU-nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ram för fagterapi som ska bygga på den senaste vetenskapliga forskningen.

85.  Europaparlamentet noterar den senaste tidens forskning om utvecklingen av nästa generations probiotika för samtidig användning med antibiotikabehandling i kliniska miljöer, vilket bevisligen kan minska vårdrelaterade infektioner som orsakas av ytterst antibiotikaresistenta bakterier(35).

86.  Europaparlamentet noterar att FoU på området nya metoder för att behandla och förebygga infektioner är lika viktiga, och att dessa metoder kan omfatta användning av substanser för att stärka immunsvaret på bakterieinfektioner, såsom pre- och probiotika.

87.  Europaparlamentet uppmuntrar EMA att tillsammans med Efsa och ECDC se över all tillgänglig information om fördelarna och riskerna med äldre antimikrobiella substanser, inbegripet kombinationer av olika antibiotika, och att ta ställning till om den godkända användningen av dem behöver ändras. Parlamentet betonar att en tidig dialog mellan innovatörer och tillsynsmyndigheter bör uppmuntras för att vid behov anpassa regelverket för att prioritera och påskynda utvecklingen av antimikrobiella läkemedel och möjliggöra snabbare tillgång.

88.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett påskyndat förfarande genom vilket användning av antimikrobiella medel som har godkänts för industri- eller lantbruksändamål men som misstänks ha en allvarlig negativ inverkan på den antimikrobiella resistensen kan förbjudas tillfälligt, tills ytterligare studier av det antimikrobiella medlets inverkan har genomförts.

89.  Europaparlamentet erinrar om att dålig kvalitet på medicinska och veterinärmedicinska produkter med låga koncentrationer av aktiva ingredienser, och/eller långsiktig användning av dessa, främjar uppkomsten av resistenta mikrober. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att förbättra och utforma lagstiftning som säkerställer att läkemedlen är av kontrollerad kvalitet, säkra och effektiva och att användningen av dem följer strikta principer.

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka anslagen till tidig sektorsövergripande och tvärvetenskaplig FoI inom epidemiologi och immunologi för antimikrobiellt resistenta patogener och screening för vårdrelaterade infektioner, framför allt i fråga om överföringsvägarna mellan djur och människor och miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskning om handhygien och inverkan av olika handtvätts- och handstorkningsmetoder på överföring av potentiella patogener.

91.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att investera både i utveckling av antibiotikafria alternativ för djurhälsa, däribland tillväxtbefrämjande medel, och i utveckling av nya molekyler för framtagande av nya antibiotika. Parlamentet betonar att nya antibiotika inte får användas för att främja djurhälsan eller tillväxten, och att sektorer som mottar offentliga medel för utveckling av nya antibiotika måste upphöra att distribuera och/eller använda antibiotika för att främja djurhälsan eller tillväxten.

92.  Europaparlamentet välkomnar den senaste tidens gränsöverskridande forskningsprojekt om vägledning i fråga om antimikrobiella medel och infektionsförebyggande åtgärder, såsom det EU-finansierade Interreg-projektet i-4-1-Health. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka finansieringen till forskning om åtgärder för att förebygga vårdrelaterade infektioner.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge ytterligare stöd till FoU-åtgärder på området antimikrobiell resistens, däribland avseende de globala infektioner som omnämns i målen för hållbar utveckling, särskilt läkemedelsresistent tuberkulos, malaria, hiv och försummade tropiska sjukdomar, som en del av EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, bland annat genom att inrätta en särskild avdelning inom programmet inriktad på den globala kampen mot antimikrobiell resistens.

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa restriktioner för transport av levande djur från områden där det nuvarande övervakningssystemet har upptäckt bakteriestammar som är resistenta mot antimikrobiella medel.

95.  Europaparlamentet noterar att vissa växtskyddsprodukter också skulle kunna ha antimikrobiella egenskaper som kan påverka spridningen av antimikrobiell resistens. Parlamentet efterlyser ytterligare forskning om den eventuella kopplingen mellan exponering för kommersiella sammansättningar av bekämpningsmedel och herbicider och utveckling av antimikrobiell resistens. Parlamentet inser att herbicider rutinmässigt testas för toxicitet men inte för subletala effekter på mikrober, och betonar därför med beaktande av ovanstående betydelsen av att överväga att rutinmässigt utföra sådana tester.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en tidig och kontinuerlig dialog med alla berörda parter för att utveckla lämpliga incitament till FoU på området antimikrobiell resistens. Parlamentet erkänner att det inte finns någon universallösning. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att formellt inkludera civilsamhället i One Health-diskussionerna, exempelvis genom att inrätta och finansiera ett särskilt intressentnätverk.

97.  Europaparlamentet betonar det behövs olika samarbetsmodeller under ledning av den offentliga sektorn och med industrins deltagande. Parlamentet konstaterar att industrins kapacitet spelar en viktig roll vid FoU på området antimikrobiell resistens. Parlamentet betonar trots detta att ytterligare offentlig prioritering och samordning krävs inom FoU i denna viktiga fråga. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inrätta en offentlig plattform för offentligt finansierade FoU-projekt inom antimikrobiell resistens och för samordning av alla FoU-åtgärder.

98.  Europaparlamentet understryker därför att den nuvarande ramen för innovation inte på ett effektivt sätt uppmuntrar till FoU på området antimikrobiell resistens, och efterlyser en anpassning och harmonisering av reglerna för immateriell äganderätt på EU-nivå, framför allt för att bättre kunna anpassa varaktigheten för skyddet till den period som önskas för det innovativa läkemedlet i fråga.

99.  Europaparlamentet tror att det redan i många olika delar av EU bedrivs forskning i frågor som rör bekämpning av antimikrobiell resistens, utan att man hittills har fått någon ordentlig överblick över forskningsläget inom EU som helhet. Parlamentet föreslår därför att det inrättas en särskild plattform på EU-nivå, så att forskningsresurserna i framtiden kan användas mer ändamålsenligt.

100.  Europaparlamentet framhåller värdet av att utveckla koalitioner mellan den akademiska världen och företag för biofarmaceutiska läkemedel när det gäller att ta fram nya antibiotika, snabba diagnoser och nya behandlingar.

101.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från det gemensamma tekniska symposiet mellan Världshälsoorganisationen (WHO), Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (Wipo) och Världshandelsorganisationen (WTO) om antimikrobiell resistens och om hur man främjar innovation, tillgång till och lämplig användning av antibiotika(36), under vilket man diskuterade nya FoU-modeller som ska ge incitament till FoU samtidigt som lönsamheten för ett antibiotiskt medel frikopplas från sålda volymer.

102.  Europaparlamentet påminner om att förordningen om kliniska prövningar(37) kommer att bidra till att uppmuntra till forskning om nya antimikrobiella medel i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och EMA att genomföra förordningen om kliniska prövningar utan ytterligare dröjsmål.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja utvecklingen och spridningen av nya ekonomiska modeller, pilotprojekt och push- och pullincitament för att främja utvecklingen av nya former av terapier, diagnoser, antibiotika, medicintekniska produkter, vacciner och alternativ till att använda antimikrobiella medel. Parlamentet anser att dessa är meningsfulla när de är långsiktigt hållbara, behovsbaserade och evidensbaserade, inriktas på viktiga offentliga prioriteringar and stöder en lämplig medicinsk användning.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera hur effektiva de hygien- och sanitetsmetoder som för närvarande används på sjukhus och i vårdmiljöer är. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforska användning av probiotika och annan hållbar hygienteknik som effektiva sanitetsmetoder för att förebygga och minska antalet vårdrelaterade infektioner som beror på antimikrobiell resistens.

105.  Europaparlamentet efterlyser införande av teknik för kostnadseffektivitet som minskar effekterna av vårdrelaterade infektioner på sjukhus och hjälper till att hindra spridningen av multiresistenta mikroorganismer.

106.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja alternativa ersättningssystem för att underlätta spridningen av innovativ teknik i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen.

107.  Europaparlamentet noterar att den traditionella affärsmodellen för läkemedelsutveckling inte är lämplig för antibiotikautveckling, eftersom resistens kan utvecklas över tid och med tanke på att dessa läkemedel är avsedda att användas tillfälligt och som en sista utväg. Parlamentet påminner sektorn om dess sociala ansvar att bidra till att bekämpa antimikrobiell resistens genom att hitta sätt att förlänga livstiden för antibiotika och därigenom skapa en hållbar tillgång till effektiva antibiotika, och efterlyser incitament för denna forskning och ett tydligt regelverk.

108.  Europaparlamentet erinrar om att både parlamentet och rådet har begärt en översyn av nuvarande incitament (dvs. de som ingår i förordningen om särläkemedel(38)), på grund av missbruket av dem och de höga slutpriserna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att analysera de befintliga modellerna för FoU-incitament, inbegripet modellen för överförbar ensamrätt på marknaden, i syfte att utforma nya modeller och skapa ett tydligt regelverk.

109.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med forskare och industrin utveckla nya modeller för incitament som frikopplar betalning från förskrivningsvolymer och stimulerar investeringar under hela produktutvecklings- och produktionsperioden. Parlamentet framhåller att säkerställandet av överkomliga priser och tillgång till kvalitativa antibiotika måste vara det slutliga målet för FoU-incitament.

110.  Europaparlamentet konstaterar att farmaceuter har en viktig roll när det gäller att öka medvetenheten om lämplig användning av antimikrobiella medel och att förebygga antimikrobiell resistens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka deras ansvar genom att tillåta tillhandahållande av exakta mängder och utlämning av vissa vacciner och snabbdiagnostester via apotek.

111.  Europaparlamentet anser att överförbar ensamrätt på marknaden och marknadstillträdesersättning bör övervägas som former av hållbara incitament.

112.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå i täten globalt när det gäller att förespråka evidensbaserade modeller för bästa praxis på området tidig diagnos för att bekämpa antimikrobiell resistens.

Påverka den globala agendan

113.  Europaparlamentet understryker att vi, utan harmoniserade och omedelbara åtgärder på global nivå, är på väg mot en tid då antibiotika inte längre kommer att kunna användas och där vanliga infektioner återigen skulle kunna bli dödliga.

114.  Europaparlamentet påminner om att på grund av problemets komplexa natur, dess gränsöverskridande dimension, de allvarliga konsekvenserna för miljön och människors och djurs hälsa samt den stora ekonomiska bördan kräver antimikrobiell resistens omedelbara, samordnade insatser på EU-nivå, global nivå och sektorsövergripande nivå. Parlamentet efterfrågar därför ett tydligt åtagande, både från EU:s och medlemsstaternas sida, om att inrätta europeiska och internationella partnerskap och lansera en sektorsövergripande global strategi för bekämpning av antimikrobiell resistens som omfattar politikområden såsom internationell handel, utveckling och jordbruk.

115.  Europaparlamentet välkomnar WHO:s rangordning av de 20 mest antibiotikaresistenta patogenerna(39). Parlamentet vill omedelbart se FoU-projekt som handlar om denna prioritetslista över antibiotikaresistenta bakterier i syfte att få fram läkemedel mot dem. Parlamentet betonar dock att forskning om nya läkemedel inte är den enda åtgärd som behövs och att missbruk och överanvändning måste åtgärdas både vad gäller människor och djur.

116.  Europaparlamentet konstaterar att antimikrobiell resistens är ett gränsöverskridande problem och att produkter förs in i Europa från hela världen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att samarbeta med tredje parter för att minska användningen av antibiotika inom djurhållningen och de relaterade miljöföroreningarna. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att genomföra kollaborativa forskningsprogram med tredjeländer för att minska överanvändningen av antibiotika. Parlamentet uppmanar kommissionen att i frihandelsavtal förbjuda import av produkter från livsmedelsproducerande djur när djuren inte har fötts upp i enlighet med EU:s normer och att särskilt förbjuda användning av tillväxtbefrämjande antibiotika.

117.  Europaparlamentet noterar rapporten med titeln Tackling drug-resistant infections globally: final report and recommendations(40), där det uppskattas att globala åtgärder mot antimikrobiell resistens kommer att kosta 40 miljarder US-dollar under en tioårsperiod, vilket är mycket lite i jämförelse med kostnaderna om inga åtgärder vidtas och en mycket liten del av vad G20-länderna lägger ner på hälso- och sjukvård i dag (omkring 0,05 %). Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa en skatt på industrin för folkhälsa inom ramen för dess sociala ansvar.

118.  Europaparlamentet kräver att man i alla framtida handelsavtal med Förenade kungariket efter brexit måste ta upp och fastställa som ett villkor att alla framtida framsteg i EU:s åtgärder för bekämpning av antimikrobiell resistens måste följas upp av Förenade kungariket, i syfte att skydda konsumenterna och arbetstagarna både i EU och Förenade kungariket.

119.  Europaparlamentet välkomnar WHO:s globala handlingsplan mot antimikrobiell resistens, som enhälligt antogs vid den 68:e Världshälsoförsamlingen i maj 2015. Parlamentet betonar att de globala, EU-omfattande och nationella handlingsplanerna måste stämma överens med denna globala handlingsplan.

120.  Europaparlamentet välkomnar WHO:s nya riktlinjer om användning av medicinskt viktiga antimikrobiella medel i livsmedelsproducerande djur(41). Parlamentet betonar att i vissa länder sker cirka 50–70 % av förbrukningen av medicinskt viktig antibiotika i den animaliska sektorn, huvudsakligen för friska djur i tillväxtbefrämjande syfte. Parlamentet begär, inom ramen för One Health-modellen, att denna fråga ska finnas med i EU:s handelspolitik och i förhandlingar med internationella organisationer såsom WTO och associerade länder eller tredjeländer, för att formulera en global politik för att förbjuda användning av antibiotika på friska djur i tillväxtbefrämjande syfte.

121.  Europaparlamentet noterar att antimikrobiell resistens är ett stort bekymmer i samband med många fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar, bland annat hiv/aids, malaria och tuberkulos samt sjukdomar kopplade till epidemier och pandemier. Parlamentet understryker att ungefär 29 % av alla dödsfall som orsakas av antimikrobiell resistens beror på läkemedelsresistent tuberkulos. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omgående öka sitt stöd till forskning om och användning av hälsoverktyg som kan bekämpa fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar som påverkas av antimikrobiell resistens. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta partnerskap, baserade på samma modell som partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima) och partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning (EDCTP), för internationella FoU-projekt på hälsoområdet, som omfattar olika geografiska regioner och tar upp de mest relevanta hälsofrågorna, såsom antimikrobiell resistens, vacciner, cancer och tillgång till läkemedel.

122.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av EU-initiativ såsom ECDC-programmen för infektionssjukdomar, däribland aids, tuberkulos och malaria. Parlamentet påpekar att dessa initiativ är exempel på god praxis som visar EU:s reaktion och goda funktion när det gäller behovet av nya antibiotika, och att ECDC bör ha en nyckelroll i prioriteringen av FoU-behov, i samordningen av insatser, i deltagandet av alla aktörer, i främjandet av sektorsövergripande arbete och i kapacitetsuppbyggnad genom FoU-nätverk.

123.  Europaparlamentet betonar problemet med framväxt av multiresistenta bakterier som är resistenta mot flera antibiotika samtidigt och som med tiden kan bli superbakterier som är resistenta mot alla tillgängliga antibiotika, däribland sista linjens antibiotika. Parlamentet framhåller att det behövs en databas över dessa multiresistenta bakterier som inkluderar aids, tuberkulos, malaria, gonorré, Escherichia coli och andra läkemedelsresistenta bakterier.

124.  Europaparlamentet noterar att boskap som föds upp i livsmedelssyfte i Förenta staterna ges fem gånger så mycket antibiotika som jordbruksdjur i Förenade kungariket. Parlamentet understryker därför vikten av kontroller av köttimporten till EU.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förespråka EU:s standarder och åtgärder för att motverka antimikrobiell resistens och för lämplig användning av antibiotika i handelsavtal, och att arbeta inom WTO för att lyfta fram frågan om antimikrobiell resistens. Parlamentet noterar att användningen av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte i livsmedelsproducerande djur har varit förbjuden i EU sedan 2006 men att antibiotika fortfarande kan användas i djurfoder även för att främja tillväxten av djur i länder utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en klausul i alla frihandelsavtal om att livsmedel som importeras från tredjeländer inte får ha producerats med användning av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte, i avsikt att skapa lika villkor för EU:s djurhållning och vattenbruk och minska den antimikrobiella resistensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbjuda all import av livsmedel från tredjeländer när produkterna i fråga kommer från djur som behandlats med antibiotika eller grupper av antibiotika som inom EU är förbehållna behandling av vissa infektioner bland människor.

126.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfullare åtgärder för att motverka olaglig praxis inom tillverkning, handel, användning och avfallshantering av antimikrobiella medel. Parlamentet framhåller att aktörer som ingår i livscykelkedjan för antimikrobiella medel måste ta ansvar för sina handlingar.

127.  Europaparlamentet noterar den inverkan som universell och bred tillgång till befintliga antibiotika till ett överkomligt pris har. Parlamentet anser att målinriktad behandling med specifika antibiotika bör vara tillgänglig för alla, i syfte att hindra missbruk av olämpliga antibiotika och överanvändning av bredspektrumantibiotika. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfullare åtgärder mot försäljning av stora partier antimikrobiella medel till dumpningspriser, i synnerhet kritiska humanantibiotika.

128.  Europaparlamentet efterlyser omfattande kontroller av antibiotikaproducenter för att anpassa utfasningsperioderna efter verkligheten, i syfte att säkerställa att det inte finns antibiotika i livsmedelsprodukter.

129.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för fortsatt politisk medvetenhet och åtaganden på hög nivå om åtgärder mot antimikrobiell resistens, däribland i FN:s forum samt G7 och G20. Parlamentet framhåller möjligheten för EU:s vetenskapliga organ, såsom ECDC, att inta en global vägledande roll. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för samarbete mellan EU och internationella organisationer, bland annat WHO, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Världsorganisationen för djurhälsa (OIE). Parlamentet välkomnar Davos-förklaringen om att bekämpa antimikrobiell resistens som lanserades vid Världsekonomiskt forum i Davos i januari 2016, där läkemedelsindustrin, bioteknikindustrin och diagnostikbranschen efterlyser kollektiva åtgärder för att skapa en hållbar och förutsägbar marknad för antibiotika, vacciner och diagnostik som stöder bevarandet av nya och befintliga behandlingar.

130.  Europaparlamentet kräver att man främjar, förbättrar och övergår till en produktionsmodell som baseras på agroekologi.

o
o   o

131.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska kemikaliemyndigheten, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska miljöbyrån, Världshälsoorganisationen och Världsorganisationen för djurhälsa.

(1) Det europeiska veterinärförbundet (FVE), Antimicrobial use in food-producing animals: Replies to EFSA/EMA questions on the use of antimicrobials in food-producing animals in EU and possible measures to reduce antimicrobial use, 2016. (2) EUT C 353, 27.9.2016, s. 12. (3) EUT C 434, 23.12.2015, s. 49. (4) EUT L 293, 5.11.2013, s. 1. (5) EUT C 366, 27.10.2017, s. 149. (6) https://ec.europa.eu/info/consultations/public-consultation-pharmaceuticals-environment_sv#add-info (7) Antagna texter, P8_TA(2017)0061. (8) http://www.efsa.europa.eu/en/press/news/180227 (9) https://ecdc.europa.eu/sites/portal/files/media/en/publications/Publications/healthcare-associated-infections-antimicrobial-use-PPS.pdf (10) Efsa och ECDC, The European Union Summary report on antimicrobial resistance in zoonotic and indicator bacteria from human, animal and food in 2014, 2016. (11) Världshälsoorganisationen, Global guidelines on the prevention of surgical site infection, 2016. Tillgänglig på: http://www.who.int/gpsc/ssi-guidelines/en/. (12) Celsus Academie voor Betaalbare Zorg, Cost-effectiveness of policies to limit antimicrobial resistance in Dutch healthcare organisations, januari 2016. Tillgänglig på: https://goo.gl/wAeN3L. (13) http://ec.europa.eu/health/ph_risk/committees/04_scenihr/docs/scenihr_o_021.pdf (14) Världshälsoorganisationen, Global guidelines on the prevention of surgical site infection, 2016. Tillgänglig på: http://www.who.int/gpsc/ssi-guidelines/en/. (15) https://amr-review.org/sites/default/files/160525_Final%20paper_with%20cover.pdf (16) http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2018.5182/epdf (17) http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/06/17/epsco-conclusions-antimicrobial-resistance/ (18) http://www.ema.europa.eu/ema/index.jsp?curl=pages/news_and_events/news/2017/10/news_detail_002827.jsp&mid=WC0b01ac058004d5c1 (19) http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/audit_reports/index.cfm (20) Artikel 8 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område (EUT L 226, 24.8.2013, s. 1). (21) Så som den har utvecklats i Nederländerna av ministeriet för infrastruktur och offentliga arbeten, Riksinstitutet för folkhälsa och miljö (RIVM), vattensektorn och vattenförbunden. (22) Artikel 78 i den kommande förordningen om veterinärmedicinska läkemedel. (23) Europeiska kommissionen, En europeisk One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, juni 2017, s. 10. (24) Ibid., s. 12. (25) Ibid., s. 15. (26) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) (EUT L 334, 17.12.2010, s. 17). (27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008, (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549), med tillämpning av bestämmelserna i rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur (EGT L 221, 8.8.1998, s. 23). Rådets direktiv 91/630/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning (EGT L 340, 11.12.1991, s. 33). Rådets direktiv 91/629/EEG av den 19 november 1991 om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar (EGT L 340, 11.12.1991, s. 28). (28) https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/animals/docs/aw_other_aspects_labelling_ip-09-1610_en.pdf (29) Mevius, D. m.fl., ESBL-Attribution-Analysis (ESBLAT). Searching for the sources of antimicrobial resistance in humans, 2018. Tillgänglig på: http://www.1health4food.nl/esblat. (30) Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet: https://ecdc.europa.eu/sites/portal/files/media/en/publications/Publications/antimicrobial-resistance-zoonotic-bacteria-humans-animals-food-EU-summary-report-2014.pdf. (31) http://www.thelancet.com/pdfs/journals/lanplh/PIIS2542-5196(17)30141-9.pdf (32) Mevius, D. m.fl., ESBL-Attribution-Analysis (ESBLAT). Searching for the sources of antimicrobial resistance in humans, 2018. Tillgänglig på: http://www.1health4food.nl/esblat. (33) http://www.imi.europa.eu/content/nd4bb (34) http://www.jpiamr.eu (35) Pamer, E. G., ”Resurrecting the intestinal microbiota to combat antibiotic-resistant pathogens”, Science, Vol. 352(6285), 2016, s. 535–538. (36) http://www.wipo.int/publications/en/details.jsp?id=4197 (37) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 av den 16 april 2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel och om upphävande av direktiv 2001/20/EG (EUT L 158, 27.5.2014, s. 1). (38) Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 141/2000 av den 16 december 1999 om särläkemedel (EGT L 18, 22.1.2000, s. 1). (39) http://www.who.int/mediacentre/news/releases/2017/bacteria-antibiotics-needed/en/ (40) https://amr-review.org/sites/default/files/160518_Final%20paper_with%20cover.pdf (41) http://www.who.int/foodsafety/areas_work/antimicrobial-resistance/cia_guidelines/en/