Europaparlamentets ändringar antagna den 23 oktober 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning) (COM(2017)0753 – C8-0019/2018 – 2017/0332(COD))(1)
(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)
Kommissionens förslag
Ändring
Ändringar 161, 187, 206 och 213 Förslag till direktiv Skäl 2
(2) I direktiv 98/83/EG anges den rättsliga ramen för att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. Det här direktivet bör ha samma syfte. Det är därför nödvändigt att på unionsnivå fastställa de minimikrav som allt dricksvatten måste uppfylla. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dricksvatten är fritt från alla mikroorganismer, parasiter och ämnen som i vissa fall utgör en potentiell fara för människors hälsa, och att det uppfyller minimikraven.
(2) I direktiv 98/83/EG anges den rättsliga ramen för att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. Det här direktivet bör ha samma syfte och bör tillhandahålla allmän tillgång till sådant vatten för alla i unionen. Det är därför nödvändigt att på unionsnivå fastställa de minimikrav som allt dricksvatten måste uppfylla. Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dricksvatten är fritt från alla mikroorganismer, parasiter och ämnen som i vissa fall utgör en potentiell fara för människors hälsa, och att det uppfyller minimikraven.
Ändring 2 Förslag till direktiv Skäl 2a (nytt)
(2a) I linje med kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 2 december 2015 med titeln Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin bör detta direktiv sträva efter att främja vattenresurseffektivitet och hållbarhet och därigenom uppnå målen för den cirkulära ekonomin.
Ändring 3 Förslag till direktiv Skäl 2b (nytt)
(2b) Den mänskliga rättigheten till vatten och sanitet erkändes som en mänsklig rättighet av FN:s generalförsamling den 28 juli 2010, och sålunda bör tillgången till rent dricksvatten inte begränsas på grund av att kostnaden är oöverkomlig för slutanvändaren.
Ändring 4 Förslag till direktiv Skäl 2c (nytt)
(2c) Det är nödvändigt med samstämmighet mellan Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG1a och detta direktiv.
_________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
Ändring 5 Förslag till direktiv Skäl 2d (nytt)
(2d) De krav som fastställs i detta direktiv bör återspegla den nationella situationen och vattenleverantörernas villkor i medlemsstaterna.
Ändring 6 Förslag till direktiv Skäl 3
(3) Det är nödvändigt att undanta naturligt mineralvatten och vatten som är läkemedel från detta direktivs tillämpningsområde, eftersom dessa typer av vatten omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG68 respektive Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG69. Direktiv 2009/54/EG behandlar dock både naturligt mineralvatten och källvatten, och det är bara den första kategorin som bör undantas från det här direktivets tillämpningsområde. Enligt artikel 9.4 tredje stycket i direktiv 2009/54/EG ska källvatten uppfylla bestämmelserna i det här direktivet. I fråga om dricksvatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning eller som används vid framställning, beredning eller behandling av livsmedel bör vattnet uppfylla bestämmelserna i detta direktiv fram till den punkt där värdena ska iakttas (dvs. kranen) och bör därefter betraktas som livsmedel i enlighet med artikel 2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/200270.
(3) Det är nödvändigt att undanta naturligt mineralvatten och vatten som är läkemedel från detta direktivs tillämpningsområde, eftersom dessa typer av vatten omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG68 respektive Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG69. Direktiv 2009/54/EG behandlar dock både naturligt mineralvatten och källvatten, och det är bara den första kategorin som bör undantas från det här direktivets tillämpningsområde. Enligt artikel 9.4 tredje stycket i direktiv 2009/54/EG ska källvatten uppfylla bestämmelserna i det här direktivet. Denna skyldighet bör dock inte omfatta de mikrobiologiska parametrar som anges i del A i bilaga I till detta direktiv. I fråga om dricksvatten från offentlig vattenförsörjning eller privata brunnar som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning eller som används vid kommersiell framställning, beredning eller behandling av livsmedel bör vattnet principiellt fortfarande uppfylla bestämmelserna i detta direktiv fram till den punkt där värdena ska iakttas och bör därefter betraktas som livsmedel i enlighet med artikel 2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/200270. När tillämpliga livsmedelssäkerhetskrav har uppfyllts bör behöriga myndigheter i medlemsstaterna ha befogenhet att tillåta återanvändning av vatten inom livsmedelsberedningsindustrin.
_________________
_________________
68 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG av den 18 juni 2009 om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (Omarbetning) (EUT L 164, 26.6.2009, s. 45).
68 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG av den 18 juni 2009 om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (Omarbetning) (EUT L 164, 26.6.2009, s. 45).
69 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
69 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
70 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
70 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
Ändring 7 Förslag till direktiv Skäl 4
(4) Efter slutförandet av det europeiska medborgarinitiativet om rätten till vatten (Right2Water)71 inleddes ett unionsomfattande offentligt samråd, och en utvärdering gjordes av lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) avseende direktiv 98/83/EG72. Av utvärderingen framgick att vissa bestämmelser i direktiv 98/83/EG behövde uppdateras. Fyra områden med utrymme för förbättring identifierades, närmare bestämt förteckningen över kvalitetsbaserade parametervärden, den begränsade användningen av en riskbaserad metod, de oprecisa bestämmelserna om konsumentinformation, och skillnaderna mellan godkännandesystem för material i kontakt med dricksvatten. I det europeiska medborgarinitiativet om rätten till vatten identifierades dessutom som ett särskilt problem att en del av befolkningen, i synnerhet marginaliserade grupper, inte har tillgång till dricksvatten, trots att detta är ett åtagande enligt mål 6 för hållbar utveckling i FN:s agenda 2030. Ett sista problem som identifierades är den allmänna bristen på kunskap om vattenläckage som orsakas av underinvestering i underhåll och förnyelse av vatteninfrastrukturen, vilket också påpekats i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om vatteninfrastruktur73.
(4) Efter slutförandet av det europeiska medborgarinitiativet om rätten till vatten (Right2Water)71, där unionen uppmanades att öka sina insatser att åstadkomma allmän tillgång till vatten, inleddes ett unionsomfattande offentligt samråd, och en utvärdering gjordes av lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) avseende direktiv 98/83/EG72. Av utvärderingen framgick att vissa bestämmelser i direktiv 98/83/EG behövde uppdateras. Fyra områden med utrymme för förbättring identifierades, närmare bestämt förteckningen över kvalitetsbaserade parametervärden, den begränsade användningen av en riskbaserad metod, de oprecisa bestämmelserna om konsumentinformation, och skillnaderna mellan godkännandesystem för material i kontakt med dricksvatten, samt de följder detta innebär för människors hälsa. I det europeiska medborgarinitiativet om rätten till vatten identifierades dessutom som ett särskilt problem att en del av befolkningen, bland utsatta och marginaliserade grupper, har begränsad eller obefintlig tillgång till dricksvatten till ett överkomligt pris, trots att detta är ett åtagande enligt mål 6 för hållbar utveckling i FN:s agenda 2030. I detta sammanhang erkände Europaparlamentet rätten till tillgång till dricksvatten för alla i EU. Ett sista problem som identifierades är den allmänna bristen på kunskap om vattenläckage som orsakas av underinvestering i underhåll och förnyelse av vatteninfrastrukturen, vilket också påpekats i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om vatteninfrastruktur73, samt av en ibland bristfällig kunskap om vattensystemen.
_________________
_________________
71 COM(2014)0177
71 COM(2014)0177
72 SWD(2016)0428
72 SWD(2016)0428
73 Särskild rapport från Europeiska revisionsrätten, SR 12/2017: Implementing the Drinking Water Directive: water quality and access to it improved in Bulgaria, Hungary and Romania, but investment needs remains substantial.
73 Särskild rapport från Europeiska revisionsrätten, SR 12/2017: Implementing the Drinking Water Directive: water quality and access to it improved in Bulgaria, Hungary and Romania, but investment needs remains substantial.
Ändring 8 Förslag till direktiv Skäl 4a (nytt)
(4a) För att uppnå de ambitiösa målen som uppställts i FN:s mål 6 för hållbar utveckling bör medlemsstaterna vara skyldiga att genomföra handlingsplaner för att säkerställa allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla senast 2030.
Ändring 9 Förslag till direktiv Skäl 4b (nytt)
(4b) Europaparlamentet antog en resolution den 8 september 2015 om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water.
Ändring 11 Förslag till direktiv Skäl 5a (nytt)
(5a) Dricksvatten spelar en avgörande roll i EU:s pågående insatser för att stärka skyddet av människors hälsa och miljön mot hormonstörande kemikalier.Regleringen av hormonstörande ämnen i detta direktiv utgör ett lovande steg i linje med den uppdaterade EU-strategin för hormonstörande ämnen, som kommissionen är skyldig att lägga fram utan ytterligare dröjsmål.
Ändring 13 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt)
(6a) När den vetenskapliga kunskapen inte är tillräcklig för att fastställa huruvida ett ämne som förekommer i dricksvatten utgör en risk för människors hälsa eller ej, eller för att fastställa det tillåtna värdet för detta ämne, bör det enligt försiktighetsprincipen bli föremål för bevakning i avvaktan på tydligare vetenskapliga belägg. Medlemsstaterna bör därför kontrollera sådana nya parametrar separat.
Ändring 14 Förslag till direktiv Skäl 6b (nytt)
(6b) Indikatorparametrarna har ingen direkt inverkan på folkhälsan, men de fungerar som viktiga indikatorer för hur installationer för produktion och distribution av vatten fungerar och för vattenkvaliteten.Dessa parametrar kan lyfta fram brister i vattenberedningen och spelar också en viktig roll när det gäller att öka och upprätthålla konsumenternas förtroende för vattenkvaliteten. De bör därför kontrolleras av medlemsstaterna.
Ändring 15 Förslag till direktiv Skäl 7
(7) Om det är nödvändigt för att skydda människors hälsa inom medlemsstaternas territorier bör medlemsstaterna åläggas att fastställa värden för ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I .
(7) Om det är nödvändigt för att tillämpa försiktighetsprincipen fullt ut och skydda människors hälsa inom medlemsstaternas territorier bör medlemsstaterna åläggas att fastställa värden för ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I.
Ändring 16 Förslag till direktiv Skäl 8
(8) Förebyggande säkerhetsplanering och riskbaserade inslag beaktades endast i begränsad utsträckning i direktiv 98/83/EG. De första inslagen i en riskbaserad strategi infördes redan 2015 genom direktiv (EU) 2015/1787 som ändrade direktiv 98/83/EG, för att tillåta medlemsstaterna att göra undantag från de kontrollprogram de har inrättat, förutsatt att de utför trovärdiga riskbedömningar, vilka kan grundas på WHO:s riktlinjer för dricksvattenkvalitet76. Dessa riktlinjer, som inför metoden med så kallade vattensäkerhetsplaner, är tillsammans med standarden EN 15975-2 om säkerhet i dricksvattenförsörjningen internationellt erkända principer som ligger till grund för produktion och distribution av dricksvatten samt kontroll och analys av parametrar för dricksvatten. De bör bibehållas i detta direktiv. För att säkerställa att dessa principer inte begränsas till kontrollaspekter, för att satsa tid och resurser på risker och kostnadseffektiva åtgärder och för att undvika att man gör analyser och lägger ner arbete på irrelevanta frågor, är det lämpligt att införa en komplett riskbaserad metod för hela leveranskedjan, från uttagsområdet till distributionen ända fram till kranen. Denna metod bör bestå av tre komponenter: För det första en av medlemsstaten utförd bedömning av de faror som är förknippade med uttagsområdet (nedan kallad farobedömning), i enlighet med WHO:s riktlinjer och handledning för vattensäkerhetsplaner77. För det andra en möjlighet för vattenleverantören att anpassa kontrollen till de huvudsakliga riskerna (nedan kallad försörjningsriskbedömning). För det tredje en av medlemsstaten utförd bedömning av de eventuella risker som härrör från fastighetsinstallationerna (t.ex. Legionella eller bly) (nedan kallad riskbedömning av fastighetsinstallationer). Dessa bedömningar bör ses över regelbundet, bland annat för att beakta hot från klimatrelaterade extrema väderhändelser, kända förändringar av mänsklig verksamhet i uttagsområdet eller källorienterade incidenter. Den riskbaserade metoden säkerställer ett kontinuerligt utbyte av information mellan behöriga myndigheter och vattenleverantörer.
(8) Förebyggande säkerhetsplanering och riskbaserade inslag beaktades endast i begränsad utsträckning i direktiv 98/83/EG. De första inslagen i en riskbaserad strategi infördes redan 2015 genom direktiv (EU) 2015/1787 som ändrade direktiv 98/83/EG, för att tillåta medlemsstaterna att göra undantag från de kontrollprogram de har inrättat, förutsatt att de utför trovärdiga riskbedömningar, vilka kan grundas på WHO:s riktlinjer för dricksvattenkvalitet76. Dessa riktlinjer, som inför metoden med så kallade vattensäkerhetsplaner, är tillsammans med standarden EN 15975-2 om säkerhet i dricksvattenförsörjningen internationellt erkända principer som ligger till grund för produktion och distribution av dricksvatten samt kontroll och analys av parametrar för dricksvatten. De bör bibehållas i detta direktiv. För att säkerställa att dessa principer inte begränsas till kontrollaspekter, för att satsa tid och resurser på risker och kostnadseffektiva åtgärder och för att undvika att man gör analyser och lägger ner arbete på irrelevanta frågor, är det lämpligt att införa en komplett riskbaserad metod för hela leveranskedjan, från uttagsområdet till distributionen ända fram till kranen. Denna metod bör utgå ifrån den kunskap som inhämtats och de åtgärder som genomförts inom ramen för direktiv 2000/60/EG och bör i större utsträckning ta hänsyn till hur klimatförändringarna påverkar vattenresurserna.En riskbaserad metod bör bestå av tre komponenter: För det första en av medlemsstaten utförd bedömning av de faror som är förknippade med uttagsområdet (nedan kallad farobedömning), i enlighet med WHO:s riktlinjer och handledning för vattensäkerhetsplaner77. För det andra en möjlighet för vattenleverantören att anpassa kontrollen till de huvudsakliga riskerna (nedan kallad försörjningsriskbedömning). För det tredje en av medlemsstaten utförd bedömning av de eventuella risker som härrör från fastighetsinstallationerna (t.ex. Legionella eller bly), med särskild inriktning på prioriterade lokaler (nedan kallad riskbedömning av fastighetsinstallationer). Dessa bedömningar bör ses över regelbundet, bland annat för att beakta hot från klimatrelaterade extrema väderhändelser, kända förändringar av mänsklig verksamhet i uttagsområdet eller källorienterade incidenter. Den riskbaserade metoden säkerställer ett kontinuerligt utbyte av information mellan behöriga myndigheter, vattenleverantörer och andra berörda aktörer, bland annat de som är ansvariga för föroreningskällan eller föroreningsrisken.Som ett undantag bör genomförandet av den riskbaserade metoden anpassas till de särskilda restriktioner som gäller för fartyg som avsaltar vatten och transporterar passagerare.Fartyg under europeisk flagg uppfyller det internationella regelverket när de trafikerar internationellt vatten.Dessutom finns det särskilda krav på transport och produktion av dricksvatten ombord, vilket innebär att bestämmelserna i detta direktiv bör anpassas.
_________________
_________________
76 Guidelines for drinking water quality, fourth edition, Världshälsoorganisationen, 2011 http://www.who.int/water_sanitation_health/publications/2011/dwq_guidelines/en/index.html
76 Guidelines for drinking water quality, fourth edition, Världshälsoorganisationen, 2011 http://www.who.int/water_sanitation_health/publications/2011/dwq_guidelines/en/index.html
Water Safety Plan Manual: step-by-step risk management for drinking water suppliers, Världshälsoorganisationen, 2009, http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/75141/1/9789241562638_eng.pdf
Water Safety Plan Manual: step-by-step risk management for drinking water suppliers, Världshälsoorganisationen, 2009, http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/75141/1/9789241562638_eng.pdf
Ändring 17 Förslag till direktiv Skäl 8a (nytt)
(8a) Ineffektiv användning av vattenresurser, i synnerhet läckage i infrastrukturen för vattenförsörjning, leder till överutnyttjande av knappa dricksvattenresurser.Detta hindrar i hög grad medlemsstaterna att nå de mål som fastställts i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 18 Förslag till direktiv Skäl 9
(9) Farobedömningen bör vara inriktad på att minska den reningsnivå som krävs för produktionen av dricksvatten, till exempel genom att minska orsakerna till förorening av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten. I detta syfte bör medlemsstaterna identifiera faror och tänkbara föroreningskällor som hänger samman med dessa vattenförekomster och kontrollera föroreningar som de anser vara relevanta, exempelvis på grund av de identifierade farorna (t.ex. mikroplaster, nitrater, pesticider eller läkemedel som identifierats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG78), på grund av deras naturliga förekomst i uttagsområdet (t.ex. arsenik) eller på grund av information från leverantörer (t.ex. ökning med avseende på en särskild parameter för råvatten). Dessa parametrar bör användas som markörer som utlöser åtgärder från behöriga myndigheter för att minska påverkan på vattenförekomster, såsom förebyggande eller mildrande åtgärder (inklusive forskning för att förstå hälsoeffekter när så behövs), för att skydda dessa vattenförekomster och åtgärda föroreningskällan, i samarbete med vattenleverantörerna och berörda aktörer.
(9) Farobedömningen bör i förhållande till riskbedömning anta ett helhetsperspektiv, som bygger på det uttryckliga målet att minska den reningsnivå som krävs för produktionen av dricksvatten, till exempel genom att minska orsakerna till eller risken för förorening av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten. I detta syfte bör medlemsstaterna identifiera faror och tänkbara föroreningskällor som hänger samman med dessa vattenförekomster och kontrollera föroreningar som de anser vara relevanta, exempelvis på grund av de identifierade farorna (t.ex. mikroplaster, nitrater, pesticider eller läkemedel som identifierats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG78), på grund av deras naturliga förekomst i uttagsområdet (t.ex. arsenik) eller på grund av information från leverantörer (t.ex. ökning med avseende på en särskild parameter för råvatten). I enlighet med direktiv 2000/60/EG bör dessa parametrar användas som markörer som utlöser åtgärder från behöriga myndigheter för att minska påverkan på vattenförekomster, såsom förebyggande eller mildrande åtgärder (inklusive forskning för att förstå hälsoeffekter när så behövs), för att skydda dessa vattenförekomster och åtgärda föroreningskällan eller föroreningsrisken, i samarbete med alla berörda aktörer, däribland de som är ansvariga för föroreningskällor eller potentiella föroreningskällor.När en medlemsstat genom farobedömningen konstaterar att en parameter inte förekommer i ett visst uttagsområde (till exempel för att ämnet aldrig förekommer i grundvatten eller ytvatten), bör medlemsstaten informera de relevanta vattenleverantörerna. Medlemsstaten bör då få tillåta dem att minska kontrollfrekvensen för parametern i fråga, eller avlägsna parametern från förteckningen över parametrar som ska kontrolleras, utan att genomföra en försörjningsriskbedömning.
_________________
_________________
78 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
78 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
Ändring 19 Förslag till direktiv Skäl 11
(11) De parametervärden som används för att bedöma dricksvattnets kvalitet måste iakttas på den punkt där dricksvattnet görs tillgängligt för konsumenten. Kvaliteten på dricksvattnet kan påverkas av fastighetsinstallationerna. WHO noterar att Legionella är den vattenburna patogen som orsakar störst hälsoproblem i unionen. Den sprids via varmvattensystem genom inandning, exempelvis vid duschning. Den är därför tydligt kopplad till fastighetsinstallationerna. Eftersom införandet av en ensidig skyldighet att kontrollera alla privata och offentliga lokaler med avseende på denna patogen skulle leda till orimligt höga kostnader, är en riskbedömning av fastighetsinstallationer ett lämpligare sätt att hantera frågan. Dessutom bör potentiella risker som härrör från produkter och material i kontakt med dricksvatten beaktas vid riskbedömningen av fastighetsinstallationer. Riskbedömningen av fastighetsinstallationer bör därför bland annat vara inriktad på kontroll av prioriterade lokaler, bedömning av de risker som härrör från fastighetsinstallationerna och relaterade produkter och material, och kontroll av byggprodukter i kontakt med dricksvatten på grundval av deras prestandadeklaration i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/201179. Den information som avses i artiklarna 31 och 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/200680 ska också tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen. På grundval av denna bedömning bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa, bland annat, att lämpliga kontroll- och förvaltningsåtgärder (t.ex. i händelse av sjukdomsutbrott) vidtas i enlighet med WHO:s riktlinjer81, och att migrering av ämnen från byggprodukter inte utgör någon fara för människors hälsa. Om åtgärderna skulle innebära begränsningar för den fria rörligheten för produkter och material i unionen måste dessa begränsningar, utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 305/2011, vara väl motiverade och proportionella och inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna.
(11) De parametervärden som används för att bedöma dricksvattnets kvalitet måste iakttas på den punkt där dricksvattnet görs tillgängligt för konsumenten. Kvaliteten på dricksvattnet kan påverkas av fastighetsinstallationerna. WHO noterar att Legionella är den vattenburna patogen som orsakar störst hälsoproblem i unionen, särskilt Legionella pneumophila som ligger bakom de flesta fallen av legionärssjuka i EU. Den sprids via varmvattensystem genom inandning, exempelvis vid duschning. Den är därför tydligt kopplad till fastighetsinstallationerna. Eftersom införandet av en ensidig skyldighet att kontrollera alla privata och offentliga lokaler med avseende på denna patogen skulle leda till orimligt höga kostnader och strida mot subsidiaritetsprincipen, är en riskbedömning av fastighetsinstallationer ett lämpligare sätt att hantera frågan, med särskild inriktning på prioriterade lokaler. Dessutom bör potentiella risker som härrör från produkter och material i kontakt med dricksvatten beaktas vid riskbedömningen av fastighetsinstallationer. Riskbedömningen av fastighetsinstallationer bör därför bland annat vara inriktad på kontroll av prioriterade lokaler, bedömning av de risker som härrör från fastighetsinstallationerna och relaterade produkter och material i kontakt med dricksvatten. Den information som avses i artiklarna 31 och 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/200680 ska också tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen. På grundval av denna bedömning bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa, bland annat, att lämpliga kontroll- och förvaltningsåtgärder (t.ex. i händelse av sjukdomsutbrott) vidtas i enlighet med WHO:s riktlinjer81, och att migrering av ämnen och materialikontakt med dricksvatten inte utgör någon fara för människors hälsa.
_________________
_________________
79 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).
80 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).
80 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).
81 Legionella and the prevention of legionellosis, Världshälsoorganisationen, 2007, http://www.who.int/water_sanitation_health/emerging/legionella.pdf
81 Legionella and the prevention of legionellosis, Världshälsoorganisationen, 2007, http://www.who.int/water_sanitation_health/emerging/legionella.pdf
Ändring 20 Förslag till direktiv Skäl 12
(12) Bestämmelserna i direktiv 98/83/EG om kvalitetssäkring av beredning, utrustning och material har inte varit tillräckliga för att komma till rätta med hinder på den inre marknaden när det gäller fri rörlighet för byggprodukter i kontakt med dricksvatten. Produktgodkännande sker fortfarande på nationell nivå, med olika krav i olika medlemsstater. Detta gör det svårt och kostsamt för tillverkarna att marknadsföra sina produkter i hela unionen. Avlägsnande av tekniska hinder kan endast uppnås genom att harmoniserade tekniska specifikationer fastställs för byggprodukter i kontakt med dricksvatten i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011. Förordningen gör det möjligt att ta fram EU-standarder som harmoniserar bedömningsmetoderna för byggprodukter i kontakt med dricksvatten och att fastställa tröskelvärden och klasser i förhållande till prestandanivån för en väsentlig egenskap. I detta syfte har en begäran om standardisering som uttryckligen kräver standardiseringsarbete avseende hygien och säkerhet för produkter och material i kontakt med dricksvatten i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011 tagits med i 2017 års arbetsprogram för standardisering82, och en standard ska utfärdas senast 2018. Offentliggörandet av den harmoniserade standarden i Europeiska unionens officiella tidning kommer att säkerställa ett rationellt beslutsfattande för utsläppande eller tillhandahållande på marknaden av säkra byggprodukter i kontakt med dricksvatten. Följaktligen bör bestämmelserna om utrustning och material i kontakt med dricksvatten strykas, delvis ersättas med bestämmelser avseende riskbedömningen av fastighetsinstallationer och kompletteras med relevanta harmoniserade standarder i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011.
(12) Bestämmelserna i direktiv 98/83/EG om kvalitetssäkring av beredning, utrustning och material har inte varit tillräckliga för att komma till rätta med hinder på den inre marknaden när det gäller fri rörlighet för byggprodukter i kontakt med dricksvatten eller tillräckligt skydd med tanke på människors hälsa. Produktgodkännande sker fortfarande på nationell nivå, med olika krav i olika medlemsstater. Detta gör det svårt och kostsamt för tillverkarna att marknadsföra sina produkter i hela unionen. Denna situation beror på att det inte finns några miniminormer på europeisk nivå vad gäller hygien för alla produkter och material i kontakt med dricksvatten, vilket är en förutsättning för att fullständigt och effektivt säkerställa ett ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna.Avlägsnande av tekniska hinder och iakttagande för alla produkter och material i kontakt med dricksvatten på EU-nivå kan därför endast effektivt uppnås genom att minimikrav på kvalitet fastställs på EU-nivå.Följaktligen bör dessa bestämmelser stärkas genom en harmonisering av sådana produkter och material.Detta arbete bör bygga vidare på de erfarenheter och framsteg som flera medlemsstater har gjort genom att under flera år ha arbetat tillsammans för en regleringskonvergens.
_________________
82 SWD(2016)0185l
Ändring 21 Förslag till direktiv Skäl 13
(13) Medlemsstaterna bör säkerställa att kontrollprogram upprättas för att kontrollera att dricksvattnet uppfyller direktivets krav. Större delen av den kontroll som görs i enlighet med detta direktiv utförs av vattenleverantörer, och dessa bör få en viss flexibilitet vad gäller de parametrar de kontrollerar för försörjningsriskbedömningen. Om en parameter inte påvisas bör vattenleverantörerna kunna minska kontrollfrekvensen eller helt sluta kontrollera parametern. Försörjningsriskbedömningen bör tillämpas på de flesta parametrar. Ett antal viktiga parametrar bör dock alltid kontrolleras med en viss minimifrekvens. Detta direktiv innehåller huvudsakligen bestämmelser om kontrollfrekvens för att kontrollera att kraven är uppfyllda och endast begränsade bestämmelser om operativ övervakning. Vattenleverantörerna bör själva få avgöra om ytterligare operativ övervakning behövs för att säkerställa att vattenberedningen fungerar korrekt. För vägledning om detta kan vattenleverantörerna använda sig av WHO:s riktlinjer och handledning för vattensäkerhetsplaner.
(13) Medlemsstaterna bör säkerställa att kontrollprogram upprättas för att kontrollera att dricksvattnet uppfyller direktivets krav. Större delen av den kontroll som görs i enlighet med detta direktiv utförs av vattenleverantörer, men medlemsstaterna bör när så krävs klargöra hos vilka behöriga myndigheter de skyldigheter ligger som följer av införlivandet av detta direktiv.Vattenleverantörerna bör få en viss flexibilitet vad gäller de parametrar de kontrollerar för försörjningsriskbedömningen. Om en parameter inte påvisas bör vattenleverantörerna kunna minska kontrollfrekvensen eller helt sluta kontrollera parametern. Försörjningsriskbedömningen bör tillämpas på de flesta parametrar. Ett antal viktiga parametrar bör dock alltid kontrolleras med en viss minimifrekvens. Detta direktiv innehåller huvudsakligen bestämmelser om kontrollfrekvens för att kontrollera att kraven är uppfyllda och endast begränsade bestämmelser om operativ övervakning. Vattenleverantörerna bör själva få avgöra om ytterligare operativ övervakning behövs för att säkerställa att vattenberedningen fungerar korrekt. För vägledning om detta kan vattenleverantörerna använda sig av WHO:s riktlinjer och handledning för vattensäkerhetsplaner.
Ändring 188 Förslag till direktiv Skäl 14
(14) Den riskbaserade metoden bör efter hand tillämpas av alla vattenleverantörer, även små leverantörer eftersom utvärderingen av direktiv 98/83/EG visade på brister i genomförandet hos dessa leverantörer, ibland på grund av kostnaden för onödigt kontrollarbete. När den riskbaserade metoden tillämpas bör säkerhetsaspekter beaktas.
(14) Den riskbaserade metoden bör tillämpas av alla vattenleverantörer, även mycket små samt små och medelstora leverantörer, eftersom utvärderingen av direktiv 98/83/EG visade på brister i genomförandet hos dessa leverantörer, ibland på grund av kostnaden för onödigt kontrollarbete, samtidigt som det bör finnas möjlighet till undantag för mycket små leverantörer. När den riskbaserade metoden tillämpas bör säkerhetsaspekter beaktas, liksom frågor avseende principen om att förorenaren betalar. Den behöriga myndigheten bör stödja kontrollarbetet för mindre vattenleverantörer genom att tillhandahålla expertstöd.
Ändring 24 Förslag till direktiv Skäl 14a (nytt)
(14a) För att åstadkomma det starkaste skyddet för folkhälsan bör medlemsstaterna säkerställa en tydlig och balanserad ansvarsfördelning för tillämpningen av den riskbaserade metoden, i linje med deras nationella institutionella och rättsliga ram.
Ändring 25 Förslag till direktiv Skäl 15
(15) Om direktivets normer inte iakttas bör den berörda medlemsstaten omedelbart utreda orsaken till detta och säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas så snart som möjligt för att återställa vattnets kvalitet. Om vattenförsörjningen utgör en potentiell fara för människors hälsa bör tillhandahållande av sådant vatten förbjudas eller dess användning begränsas. Det är dessutom viktigt att klargöra att om minimikraven för värden för mikrobiologiska och kemiska parametrar inte uppfylls, bör medlemsstaterna automatiskt betrakta detta som en potentiell fara för människors hälsa. Om avhjälpande åtgärder är nödvändiga för att återställa dricksvattnets kvalitet bör, i enlighet med artikel 191.2 i fördraget, åtgärder som avhjälper problemet vid källan prioriteras.
(15) Om direktivets normer inte iakttas bör den berörda medlemsstaten omedelbart utreda orsaken till detta och säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas så snart som möjligt för att återställa vattnets kvalitet. Om vattenförsörjningen utgör en potentiell fara för människors hälsa bör tillhandahållande av sådant vatten förbjudas eller dess användning begränsas, ochlämplig information bör ges till medborgare som skulle kunna drabbas. Om minimikraven för värden för mikrobiologiska och kemiska parametrar inte uppfylls, bör medlemsstaterna dessutom fastställa om överskridandet av värdena utgör en potentiell risk för människors hälsa. Medlemsstaterna bör i detta syfte särskilt ta hänsyn till hur mycket minimikraven överskridits och vilken parametertyp det rör sig om. Om avhjälpande åtgärder är nödvändiga för att återställa dricksvattnets kvalitet bör, i enlighet med artikel 191.2 i fördraget, åtgärder som avhjälper problemet vid källan prioriteras.
Ändring 26 Förslag till direktiv Skäl 15a (nytt)
(15a) Det är viktigt att förhindra förorenat vatten från att utgöra en potentiell fara för människors hälsa. Tillhandahållande av sådant vatten bör därför förbjudas eller dess användning begränsas.
Ändring 27 Förslag till direktiv Skäl 16
(16) Medlemsstaterna bör inte längre tillåtas att bevilja undantag från detta direktiv. Ursprungligen användes undantag för att medlemsstaterna skulle få upp till nio år på sig att åtgärda bristande iakttagande av ett parametervärde. Detta förfarande har visat sig vara betungande för både medlemsstaterna och kommissionen. Dessutom har det i vissa fall lett till att avhjälpande åtgärder försenats, eftersom möjligheten till undantag betraktats som en övergångsperiod. Bestämmelsen om undantag bör därför utgå. När gränsvärdena överskrids bör, av hälsoskyddsskäl, bestämmelserna om avhjälpande åtgärder tillämpas omedelbart utan möjlighet till undantag från parametervärdet. Undantag som beviljats av medlemsstater i enlighet med artikel 9 i direktiv 98/83/EG och som fortfarande gäller den dag då detta direktiv träder i kraft bör dock fortsätta att gälla fram till dess att undantaget löper ut, men de bör inte förnyas.
(16) Medlemsstaterna bör tillåtas att bevilja undantag från detta direktiv. Ursprungligen användes undantag för att medlemsstaterna skulle få upp till nio år på sig att åtgärda bristande iakttagande av ett parametervärde. Detta förfarande har visat sig vara användbart för medlemsstaterna med tanke på direktivets ambitionsnivå.Det bör dock noteras att förfarandet i vissa fall lett till att avhjälpande åtgärder försenats, eftersom möjligheten till undantag ibland betraktats som en övergångsperiod. Ändå behövs det fortfarande ett undantagsförfarande som är anpassat till denna verklighet med tanke på de skärpta kvalitetsparametrarna enligt detta direktiv å ena sidan, och det faktum att alltfler nya föroreningar har påträffats som kräver stärkta bedömnings-, kontroll- och förvaltningsåtgärder å andra sidan. Detta förutsatt att undantagen inte utgör en potentiell risk för människors hälsa och förutsatt att dricksvattenförsörjningen inom det berörda området inte på annat sätt kan upprätthållas genom andra rimliga medel. Bestämmelsen om undantag i direktiv 98/83/EG bör därför ändras för att säkerställa en snabbare och mer effektiv efterlevnad av kraven i detta direktiv från medlemsstaternas sida. Undantag som beviljats av medlemsstater i enlighet med artikel 9 i direktiv 98/83/EG och som fortfarande gäller den dag då detta direktiv träder i kraft bör fortsätta att gälla enligt villkoren som fastställts i de bestämmelser som var tillämpliga vid undantagsförfarandets början.
Ändring 28 Förslag till direktiv Skäl 17
(17) Kommissionen har i sitt svar på det europeiska medborgarinitiativet Right2Water 201483 uppmanat medlemsstaterna att säkerställa tillgång till en viss minimimängd vatten för alla medborgare, i enlighet med WHO:s rekommendationer. Den har också förbundit sig att fortsätta att ”förbättra tillgången till säkert dricksvatten [...] för hela befolkningen genom miljöpolitiken”84. Detta är helt i linje med FN:s mål 6 för hållbar utveckling och det tillhörande delmålet att ”uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla”. Begreppet rättvis tillgång omfattar en lång rad olika aspekter, t.ex. tillgänglighet (som påverkas av bl.a. geografiska förhållanden, brist på infrastruktur eller den särskilda situationen för vissa delar av befolkningen), kvalitet, godtagbarhet eller överkomligt pris. Vad gäller överkomliga priser på vatten är det viktigt att erinra om att medlemsstaterna, när de sätter priser på vatten i enlighet med principen om kostnadstäckning i direktiv 2000/60/EG, kan ta hänsyn till variationen i befolkningens ekonomiska och sociala förhållanden och därför kan besluta om sociala taxor eller vidta åtgärder för att skydda befolkningsgrupper med sämre socioekonomiska förutsättningar. Detta direktiv behandlar särskilt de aspekter av tillgången till vatten som rör kvalitet och tillgänglighet. För att ta itu med dessa aspekter, som en del av svaret på det europeiska medborgarinitiativet, och för att bidra till genomförandet av princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter85 där det anges att var och en ”har rätt till väsentliga tjänster av god kvalitet, inklusive vatten”, bör medlemsstaterna åläggas att behandla frågan om tillgång till vatten på nationell nivå och samtidigt få viss handlingsfrihet när det gäller exakt vilken typ av åtgärder som ska genomföras. Detta kan göras genom åtgärder som bland annat syftar till att förbättra tillgången till dricksvatten för alla, till exempel med fritt tillgängliga dricksvattenfontäner i städerna, och att främja dess användning genom att uppmuntra fri tillgång till dricksvatten i offentliga byggnader och restauranger.
(17) Kommissionen har i sitt svar på det europeiska medborgarinitiativet Right2Water 201483 uppmanat medlemsstaterna att säkerställa tillgång till en viss minimimängd vatten för alla medborgare, i enlighet med WHO:s rekommendationer. Den har också förbundit sig att fortsätta att ”förbättra tillgången till säkert dricksvatten [...] för hela befolkningen genom miljöpolitiken”84. Detta är helt i linje med artikel 1 och 2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.Detta är också helt i linje med FN:s mål 6 för hållbar utveckling och det tillhörande delmålet att ”uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla”. Begreppet rättvis tillgång omfattar en lång rad olika aspekter, t.ex. tillgänglighet (som påverkas av bl.a. geografiska förhållanden, brist på infrastruktur eller den särskilda situationen för vissa delar av befolkningen), kvalitet, godtagbarhet eller överkomligt pris. Vad gäller överkomliga priser på vatten är det viktigt att erinra om att, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.4 i direktiv 2000/60/EG, medlemsstaterna, när de sätter priser på vatten i enlighet med principen om kostnadstäckning i det direktivet, kan ta hänsyn till variationen i befolkningens ekonomiska och sociala förhållanden och därför kan besluta om sociala taxor eller vidta åtgärder för att skydda befolkningsgrupper med sämre socioekonomiska förutsättningar. Detta direktiv behandlar särskilt de aspekter av tillgången till vatten som rör kvalitet och tillgänglighet. För att ta itu med dessa aspekter, som en del av svaret på det europeiska medborgarinitiativet, och för att bidra till genomförandet av princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter85 där det anges att var och en ”har rätt till väsentliga tjänster av god kvalitet, inklusive vatten”, bör medlemsstaterna åläggas att behandla frågan om ekonomiskt överkomlig tillgång till vatten på nationell nivå och samtidigt få visst utrymme för handlingsfrihet när det gäller exakt vilken typ av åtgärder som ska genomföras. Detta kan göras genom åtgärder som bland annat syftar till att förbättra tillgången till dricksvatten för alla, till exempel genom att inte utan giltiga hälsorelaterade skäl skärpa kvalitetskraven för vatten vilket skulle leda till ett högre vattenpris för allmänheten, genom att upprätta fritt tillgängliga dricksvattenfontäner i städerna, och att främja dess användning genom att uppmuntra fri tillgång till dricksvatten i offentliga byggnader, restauranger, köp-ochrekreationscentrum, liksom transitområden med stor genomströmning såsom järnvägsstationer och flygplatser.Medlemsstaterna bör vara fria att bestämma den rätta blandningen av sådana instrument med hänsyn till sina specifika nationella förhållanden.
_________________
_________________
83 COM(2014)0177
83 COM(2014)0177
84 COM(2014)0177, s. 12.
84 COM(2014)0177, s. 12.
85 Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/C 428/09) av den 17 november 2017 (EUT C 428, 13.12.2017, s. 10).
85 Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/C 428/09) av den 17 november 2017 (EUT C 428, 13.12.2017, s. 10).
Ändring 29 Förslag till direktiv Skäl 18
(18) Europaparlamentet konstaterade i sin resolution om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water86 ”att medlemsstaterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt behoven bland utsatta grupper i samhället”87. Den särskilda situationen för minoritetsgrupper, såsom romer, sinter, resandefolket, kalé och gens du voyage, oavsett om de är bofasta eller inte – särskilt med avseende på deras bristande tillgång till dricksvatten – bekräftades också i kommissionens rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer88 och rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna89. Mot denna allmänna bakgrund är det lämpligt att medlemsstaterna särskilt uppmärksammar utsatta och marginaliserade grupper genom att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa grupper har tillgång till vatten. Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att definiera dessa grupper bör de åtminstone omfatta flyktingar, nomadiska grupper, hemlösa och minoritetsgrupper, såsom romer, sinter, resandefolket, kalé och gens du voyage, oavsett om de är bofasta eller inte. Vilka åtgärder som är lämpliga för att säkerställa tillgången överlåts åt medlemsstaterna att bedöma, men de kan exempelvis innebära att erbjuda alternativa försörjningssystem (enskild beredningsutrustning), att tillhandahålla vatten via tankar (lastbilar och cisterner) och att säkerställa nödvändig infrastruktur för läger.
(18) Europaparlamentet konstaterade i sin resolution om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water86 ”att medlemsstaterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt behoven bland utsatta grupper i samhället”87. Den särskilda situationen för minoritetsgrupper, såsom romer och resandefolket, oavsett om de är bofasta eller inte – särskilt med avseende på deras bristande tillgång till dricksvatten – bekräftades också i kommissionens rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer88 och rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna89. Mot denna allmänna bakgrund är det lämpligt att medlemsstaterna särskilt uppmärksammar utsatta och marginaliserade grupper genom att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa grupper har tillgång till vatten. Med beaktande av principen om kostnadstäckning som fastställs i direktiv 2000/60/EG, bör medlemsstaterna förbättra tillgången till vatten för utsatta och marginaliserade grupper utan att göra avkall på en god vattenförsörjning för alla till ett överkomligt pris. Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att definiera dessa grupper bör de åtminstone omfatta flyktingar, nomadiska grupper, hemlösa och minoritetsgrupper, såsom romer och resandefolket, oavsett om de är bofasta eller inte. Vilka åtgärder som är lämpliga för att säkerställa tillgången överlåts åt medlemsstaterna att bedöma, men de kan exempelvis innebära att erbjuda alternativa försörjningssystem (enskild beredningsutrustning), att tillhandahålla vatten via tankar (lastbilar och cisterner) och att säkerställa nödvändig infrastruktur för läger. När ansvar för dessa skyldigheter läggs på lokala myndigheter bör medlemsstaterna se till att de har tillräckligt med ekonomiska resurser samt teknisk och materiell kapacitet, och bör stödja dem på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis genom att tillhandahålla expertstöd.Vattenförsörjningen för utsatta och marginaliserade grupper bör i synnerhet inte leda till oproportionerliga kostnader för lokala myndigheter.
89 Rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (EUT C 378, 24.12.2013, s. 1).
89 Rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (EUT C 378, 24.12.2013, s. 1).
Ändring 30 Förslag till direktiv Skäl 19
(19) I det sjunde miljöhandlingsprogrammet till 2020, Att leva gott inom planetens gränser90, krävs att allmänheten har tillgång till tydlig information på nationell nivå. I direktiv 98/83/EG föreskrivs bara passiv tillgång till uppgifter, vilket innebär att medlemsstaterna endast måste säkerställa att information finns tillgänglig. Dessa bestämmelser bör därför ersättas för att säkerställa att aktuell information är lätt tillgänglig, exempelvis på en webbplats vars länk bör spridas aktivt. Den uppdaterade informationen bör inte bara omfatta resultat från kontrollprogrammen, utan också ytterligare information som allmänheten kan ha nytta av, t.ex. om olika indikatorer (järn, hårdhet, mineraler osv.), som ofta påverkar konsumenternas uppfattning om kranvatten. Därför bör de indikatorparametrar i direktiv 98/83/EG som inte tillhandahåller hälsorelaterad information ersättas med nätbaserad information om dessa parametrar. För mycket stora vattenleverantörer bör ytterligare information om bland annat energieffektivitet, förvaltning, styrning, kostnadsstruktur och beredningsmetoder också finnas tillgänglig på nätet. Det antas att bättre konsumentkunskap och ökad öppenhet kommer att bidra till att stärka allmänhetens förtroende för det vatten som levereras. Detta väntas i sin tur leda till ökad användning av kranvatten och därigenom bidra till mindre plastavfall och växthusgasutsläpp, och även ge positiva effekter för begränsning av klimatförändring och för miljön som helhet.
(19) I det sjunde miljöhandlingsprogrammet till 2020, Att leva gott inom planetens gränser90, krävs att allmänheten har tillgång till tydlig information på nationell nivå. I direktiv 98/83/EG föreskrivs bara passiv tillgång till uppgifter, vilket innebär att medlemsstaterna endast måste säkerställa att information finns tillgänglig. Dessa bestämmelser bör därför ersättas för att säkerställa att aktuell, begriplig och relevant information för konsumenterna är lätt tillgänglig, exempelvis i en broschyr, eller på en webbplats eller en smart app. Den uppdaterade informationen bör inte bara omfatta resultat från kontrollprogrammen, utan också ytterligare information som allmänheten kan ha nytta av, t.ex. resultaten av åtgärder som vidtagits för att övervaka vattenleverantörerna när det gäller parametrar för vattenkvalitet och information om indikatorparametrar i del Ba i bilaga I. För mycket stora vattenleverantörer bör ytterligare information om bland annat energieffektivitet, förvaltning, styrning, avgiftsstruktur och beredningsmetoder också finnas tillgänglig på nätet. Syftet med bättre konsumentkunskap om relevant information och ökad öppenhet bör vara att stärka allmänhetens förtroende för det vatten som levereras, samt för vattentjänster. Detta bör i sin tur leda till ökad användning av kranvatten som dricksvatten, vilket skulle kunna bidra till mindre plastanvändning, plastavfall och växthusgasutsläpp, och även ge positiva effekter för begränsning av klimatförändring och för miljön som helhet.
_________________
_________________
90 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).
90 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).
Ändring 31 Förslag till direktiv Skäl 20
(20) Av samma skäl, och för att göra konsumenterna mer medvetna om konsekvenserna av vattenförbrukning, bör de också få information (t.ex. på fakturan eller via smarta appar) om den förbrukade volymen, kostnadsstrukturen för den avgift som tas ut av vattenleverantören, inbegripet rörliga och fasta kostnader, samt om priset per liter dricksvatten för att möjliggöra en jämförelse med priset på buteljerat vatten.
(20) Av samma skäl, och för att göra konsumenterna mer medvetna om konsekvenserna av vattenförbrukning, bör de också få information på ett lättillgängligt sätt (t.ex. på fakturan eller via smarta appar) om den förbrukade volymen per år, hur den förändras över tid och en jämförelse med den genomsnittliga förbrukningen för ett hushåll om vattenleveratören har tillgång till sådan information, strukturen för den avgift som tas ut av vattenleverantören, inbegripet hur de rörliga och fasta delarna av denna är fördelade, samt om priset per liter dricksvatten för att möjliggöra en jämförelse med priset på buteljerat vatten.
Ändring 32 Förslag till direktiv Skäl 21
(21) De principer som ska beaktas vid fastställandet av vattenavgifterna, nämligen kostnadstäckning för vattentjänster och principen att förorenaren betalar, fastställs i direktiv 2000/60/EG. Den ekonomiska hållbarheten i tillhandahållandet av vattentjänster är inte alltid säkerställd, vilket ibland leder till underinvestering i underhållet av vatteninfrastrukturen. Med bättre kontrollmetoder har läckagenivåerna – som främst beror på sådan underinvestering – blivit alltmer uppenbara, och minskning av vattenförlusterna bör uppmuntras på unionsnivå för att förbättra vatteninfrastrukturens effektivitet. I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör denna fråga lösas genom ökad öppenhet och konsumentinformation om läckagenivåer och energieffektivitet.
(21) De grundläggande principer som ska beaktas vid fastställandet av vattenavgifterna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.4 i direktiv 2000/60/EG, nämligen kostnadstäckning för vattentjänster och principen att förorenaren betalar, fastställs i det direktivet. Den ekonomiska hållbarheten i tillhandahållandet av vattentjänster är inte alltid säkerställd, vilket ibland leder till underinvestering i underhållet av vatteninfrastrukturen. Med bättre kontrollmetoder har läckagenivåerna – som främst beror på sådan underinvestering – blivit alltmer uppenbara, och minskning av vattenförlusterna bör uppmuntras på unionsnivå för att förbättra vatteninfrastrukturens effektivitet. I enlighet med subsidiaritetsprincipen, för att öka medvetenheten om denna fråga, bör informationen som rör den förmedlas vidare till konsumenterna på ett mer öppet sätt.
Ändring 34 Förslag till direktiv Skäl 25
(25) I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning ska kommissionen göra en utvärdering av detta direktiv inom en viss tidsperiod från och med den dag som fastställts för dess införlivande. Utvärderingen bör bygga på de erfarenheter som gjorts och de data som samlats in i samband med genomförandet av direktivet, på relevanta vetenskapliga, analytiska och epidemiologiska data samt på tillgängliga rekommendationer från WHO.
(25) I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning ska kommissionen göra en utvärdering av detta direktiv inom en viss tidsperiod från och med den dag som fastställts för dess införlivande. Utvärderingen bör bygga på de erfarenheter som gjorts och de data som samlats in i samband med genomförandet av direktivet, på tillgängliga rekommendationer från WHO samt på relevanta vetenskapliga, analytiska och epidemiologiska data.
Ändring 35 Förslag till direktiv Skäl 28
(28) I syfte att anpassa detta direktiv till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, eller för att ange kontrollkrav för farobedömningen och riskbedömningen av fastighetsinstallationer, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I–IV till detta direktiv. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. Dessutom har den befogenhet som fastställs i del C anmärkning 10 i bilaga I till direktiv 98/83/EG, dvs. att fastställa kontrollfrekvenser och kontrollmetoder för radioaktiva ämnen, blivit inaktuell till följd av antagandet av rådets direktiv 2013/51/Euratom96 och bör därför utgå. Den befogenhet som fastställs i del A andra stycket i bilaga III till direktiv 98/83/EG avseende ändringar av direktivet behövs inte längre och bör utgå.
(28) I syfte att anpassa detta direktiv till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, eller för att ange kontrollkrav för farobedömningen och riskbedömningen av fastighetsinstallationer, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I–IV till detta direktiv, och vidta de åtgärder som krävs enligt de ändringar som anges i artikel 10a. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. Dessutom har den befogenhet som fastställs i del C anmärkning 10 i bilaga I till direktiv 98/83/EG, dvs. att fastställa kontrollfrekvenser och kontrollmetoder för radioaktiva ämnen, blivit inaktuell till följd av antagandet av rådets direktiv 2013/51/Euratom96 och bör därför utgå. Den befogenhet som fastställs i del A andra stycket i bilaga III till direktiv 98/83/EG avseende ändringar av direktivet behövs inte längre och bör utgå.
_________________
_________________
96 Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten (EUT L 296, 7.11.2013, s. 12).
96 Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten (EUT L 296, 7.11.2013, s. 12).
Ändring 36 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 1
1. Detta direktiv gäller kvaliteten på dricksvatten.
1. Detta direktiv gäller kvaliteten på dricksvatten för alla i EU.
Ändring ar 163, 189; 207 och 215 Förslag till direktiv Artikel 1 – punkt 2
2. Syftet med detta direktiv är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent.
2. Syftet med detta direktiv är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent, och att tillhandahålla allmän tillgång till dricksvatten.
Ändring 38 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 1
1. dricksvatten: allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, för matlagning, för beredning eller produktion av livsmedel, eller för andra hushållsändamål i både offentliga och privata lokaler, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom ett distributionsnät, från tankbil/tankbåt, eller, för källvatten, i flaskor.
1. dricksvatten: allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, för matlagning, för beredning eller produktion av livsmedel, eller för andra livsmedels- eller hushållsändamål i både offentliga och privata lokaler, inbegripet livsmedelsföretag, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom ett distributionsnät, från tankbil/tankbåt, eller i flaskor eller behållare.
Ändring 39 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 2
2. fastighetsinstallation: de ledningar, installationer och anordningar som är installerade mellan de kranar som normalt används för dricksvatten i både offentliga och privata lokaler och distributionsnätet men bara om dessa enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen inte är vattenleverantörens ansvar, i dennes egenskap av vattenleverantör.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 40 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 3
3. vattenleverantör: en enhet som tillhandahåller minst 10 m3 dricksvatten per dag i genomsnitt.
3. vattenleverantör: en juridisk enhet som tillhandahåller minst 10 m3 dricksvatten per dag i genomsnitt.
Ändring 41 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 3a (nytt)
3a. mycket liten vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller mindre än 50 m3 per dag eller försörjer mindre än 250 personer.
Ändring 42 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 4
4. liten vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller mindre än 500 m3 per dag eller försörjer mindre än 5 000 personer.
4. liten vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller mindre än 500 m3 per dag eller försörjer mindre än 2 500 personer.
Ändring 43 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 4a (nytt)
4a. medelstor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 500 m3 per dag eller försörjer minst 2 500 personer.
Ändring 44 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 5
5. stor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 500 m3 per dag eller försörjer minst 5 000 personer.
5. stor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 5 000 m3 per dag eller försörjer minst 25 000 personer.
Ändring 45 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 6
6. mycket stor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 5 000 m3 per dag eller försörjer minst 50 000 personer.
6. mycket stor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 20 000 m3 per dag eller försörjer minst 100 000 personer.
Ändring 46 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 7
7. prioriterade lokaler: stora lokaler med många användare som kan exponeras för vattenrelaterade risker, såsom sjukhus, vårdinrättningar, byggnader med inkvarteringsmöjlighet, kriminalvårdsanstalter och campingplatser, som identifieras av medlemsstaterna.
7. prioriterade lokaler: stora lokaler där många människor, särskilt sårbara samhällsgrupper, kan exponeras för vattenrelaterade risker, såsom sjukhus, vårdinrättningar, äldreboenden, skolor, universitet och andra utbildningsinrättningar, förskolor, idrotts- och fritidsanläggningar, byggnader med inkvarteringsmöjlighet, kriminalvårdsanstalter och campingplatser, som identifieras av medlemsstaterna.
Ändring 47 Förslag till direktiv Artikel 2 – led 8a (nytt)
8a. livsmedelsföretag: ett livsmedelsföretag enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 178/2002.
Ändring 48 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1a (ny)
1a. För vatten som används av livsmedelsföretag för att framställa, bearbeta, konservera eller saluföra varor eller ämnen avsedda för livsmedelsändamål ska endast artiklarna 4, 5, 6 och 11 i detta direktiv gälla. Ingen av artiklarna i detta direktiv ska dock gälla om en livsmedelsföretagare för de behöriga nationella myndigheterna kan visa att kvaliteten på det vatten som används i dennes verksamhet inte påverkar hygienen hos de produkter eller ämnen som härrör från verksamheten, och att sådana produkter eller ämnen uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/20041a.
________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).
Ändring 49 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1b (ny)
1b. En producent av dricksvatten som tappas på flaskor eller behållare ska inte anses vara en vattenleverantör.
Bestämmelserna i detta direktiv ska gälla för dricksvatten som tappas på flaskor eller i behållare i den mån de inte omfattas av skyldigheter enligt annan unionslagstiftning.
Ändring 50 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1c (ny)
1c. Fartyg som avsaltar vatten, transporterar passagerare och fungerar som vattenleverantörer ska endast omfattas av artiklarna 1–7 och 9–12 i detta direktiv och dess bilagor.
Ändring 51 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 – led c
c) Medlemsstaterna har vidtagit alla andra åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i artiklarna 5 till 12 i detta direktiv.
c) Medlemsstaterna har vidtagit alla andra åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i
i) artiklarna 4 till 12 i detta direktiv, för dricksvatten till slutkonsumenter som tillhandahålls genom distributionsnät eller tankbil/tankbåt,
ii) artiklarna 4, 5, 6 och 11.4 i detta direktiv, för dricksvatten som tappas på flaskor eller i behållare inom livsmedelsindustrin,
iii) artiklarna 4, 5, 6 och 11 i detta direktiv, för dricksvatten som produceras och används i livsmedelsindustrin för produktion, bearbetning och distribution av livsmedel.
Ändring 52 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de åtgärder som vidtas för att genomföra bestämmelserna i detta direktiv inte under några omständigheter, vare sig direkt eller indirekt, medför försämring av den nuvarande dricksvattenkvaliteten eller medför ökad förorening av vatten som används för framställning av dricksvatten.
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de åtgärder som vidtas för att genomföra bestämmelserna i detta direktiv fullständigt följer försiktighetsprincipen och att de inte under några omständigheter, vare sig direkt eller indirekt, medför försämring av den nuvarande dricksvattenkvaliteten eller medför ökad förorening av vatten som används för framställning av dricksvatten.
Ändring 53 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2a (ny)
2a. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att de behöriga myndigheterna gör en bedömning av vattenläckagenivåerna på deras territorier samt av om det är möjligt att minska vattenläckaget inom dricksvattensektorn.Vid denna bedömning ska hänsyn tas till relevanta folkhälsorelaterade, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2022 anta nationella mål för att minska vattenleverantörernas läckagenivåer på sina territorier senast den 31 december 2030.Medlemsstaterna får tillhandahålla meningsfulla incitament för att säkerställa att vattenleverantörerna på deras territorium uppnår de nationella målen.
Ändring 54 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2b (ny)
2b. Om en behörig myndighet som ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten överlämnar förvaltningen av hela eller delar av vattenproduktionen eller vattenförsörjningen till en vattenleverantör ska avtalet mellan den behöriga myndigheten och vattenleverantören närmare ange varje parts ansvar enligt detta direktiv.
Ändring 55 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska för parametrarna i bilaga I fastställa värden som ska gälla för dricksvatten, och dessa får inte vara mindre stränga än de värden som anges i bilagan.
1. Medlemsstaterna ska för parametrarna i bilaga I fastställa värden som ska gälla för dricksvatten.
Ändring 56 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 1a (ny)
1a. De värden som fastställs i enlighet med punkt 1 ska inte vara mindre stränga än de som anges i delarna A, B och Ba i bilaga I.Vad gäller parametrarna i del Ba i bilaga I ska värdena endast fastställas för kontrolländamål och för att säkerställa att skyldigheterna i artikel 12 har fullgjorts.
Ändring 57 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de beredningsmedel, material och desinfektionsförfaranden som används för desinfektion av vattenförsörjningssystem inte inverkar negativt på dricksvattenkvaliteten.All förorening av dricksvatten som beror på användning av sådana medel, material och förfaranden ska minimeras, utan att man för den sakens skull äventyrar desinfektionens effektivitet.
Ändring 58 Förslag till direktiv Artikel 6 – inledningen
De parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5 för de parametrar som anges i delarna A och B i bilaga I ska iakttas
De parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5 för de parametrar som anges i delarna A, B ochC i bilaga I ska iakttas
Ändring 59 Förslag till direktiv Artikel 6 – led c
(c) för källvatten , vid den punkt där det tappas på flaska.
(c) för dricksvatten som tappas på flaskor eller i behållare, vid den punkt där det tappas på flaska eller i behållare,
Ändring 60 Förslag till direktiv Artikel 6 – led ca (nytt)
(ca) för vatten som används i livsmedelsföretag där vatten tillhandahålls av en vattenleverantör, vid leveranspunkten hos livsmedelsföretaget.
1a. För vatten som omfattas av punkt 1 a ska medlemsstaterna anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt denna artikel om det kan visas att det bristande iakttagandet av parametrarna i artikel 5 beror på fastighetsinstallationerna eller underhållet av dessa, utom i prioriterade lokaler.
Ändring 62 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – led a
(a) En farobedömning av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten, i enlighet med artikel 8.
(a) En farobedömning av vattenförekomster eller delar av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten, utförd av medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.
Ändring 63 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1 – led b
(b) En försörjningsriskbedömning utförd av vattenleverantörer i syfte att kontrollera kvaliteten på det vatten som de levererar, i enlighet med artikel 9 och del C i bilaga II.
(b) En försörjningsriskbedömning utförd av vattenleverantörer i varje vattenförsörjningssystem i syfte att skydda och kontrollera kvaliteten på det vatten som de levererar, i enlighet med artikel 9 och del C i bilaga II.
Ändring 64 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1a (ny)
1a. Medlemsstaterna får utan att äventyra målet för detta direktiv när det gäller dricksvattenkvaliteten och konsumenternas hälsa, anpassa genomförandet av den riskbaserade metoden när det finns särskilda begränsningar till följd av geografiska förhållanden såsom vattenförsörjningsområdets avlägsna läge eller tillgänglighet.
Ändring 65 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 1b (ny)
1b. Medlemsstaterna ska säkerställa en tydlig och lämplig ansvarsfördelning mellan de berörda aktörerna, såsom de definieras av medlemsstaterna, för tillämpningen av den riskbaserade metoden när det gäller de vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och fastighetsinstallationerna. Ansvarsfördelningen ska anpassas efter medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar.
Ändring 66 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 2
2. Farobedömningarna ska utföras senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över vart tredje år och uppdateras vid behov.
2. Farobedömningarna ska utföras senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över vart tredje år med beaktande av det krav på att medlemsstaterna ska identifiera vattenförekomster som föreskrivs i artikel 7 i direktiv 2000/60/EG, och uppdateras vid behov.
Ändring 67 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3
3. Försörjningsriskbedömningarna ska göras av mycket stora vattenleverantörer och stora vattenleverantörer senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv] och av små vattenleverantörer senast [6 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över regelbundet och minst vart sjätte år och uppdateras vid behov.
3. Försörjningsriskbedömningarna ska göras av vattenleverantörer senast [6 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över regelbundet och minst vart sjätte år och uppdateras vid behov.
Ändring 68 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 3a (ny)
3a. Enligt artiklarna 8 och 9 i detta direktiv ska medlemsstaterna vidta nödvändiga avhjälpande åtgärder inom ramen för de åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som fastställs i artikel 11 respektive artikel 13 i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 69 Förslag till direktiv Artikel 7 – punkt 4
4. Riskbedömningarna av fastighetsinstallationer ska utföras senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över vart tredje år och uppdateras vid behov.
4. Riskbedömningarna av fastighetsinstallationer i de lokaler som avses i artikel 10.1 ska utföras senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över vart tredje år och uppdateras vid behov.
Ändring 70 Förslag till direktiv Artikel 8 – rubriken
Farobedömning av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten
Bedömning, kontroll och hantering av faror som rör vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten
Ändring 71 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – inledningen
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6 och 7 i direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna säkerställa att en farobedömning utförs för vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten i volymer över 10 m3 per dag i genomsnitt. Farobedömningen ska omfatta följande delar:
1. Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/60/EG, särskilt artiklarna 4–8, ska medlemsstaterna i samarbete med de behöriga myndigheter som ansvarar för vatten säkerställa att en farobedömning utförs för vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten i volymer över 10m3 per dag i genomsnitt. Farobedömningen ska omfatta följande delar:
Ändring 72 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – led a
(a) Identifiering av och georeferenser för alla uttagspunkter i de vattenförekomster som omfattas av farobedömningen.
(a) Identifiering av och georeferenser för alla uttagspunkter i de vattenförekomster eller delar av vattenförekomster som omfattas av farobedömningen. Eftersom de uppgifter som avses i detta led kan vara känsliga, särskilt när det gäller skydd av folkhälsan, ska medlemsstaterna se till att sådana uppgifter skyddas och endast meddelas berörda myndigheter.
Ändring 73 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – led b
(b) Kartläggning av säkerhetszoner, när sådana zoner har fastställts i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG, och de skyddade områden som avses i artikel 6 i det direktivet.
(b) Kartläggning av säkerhetszoner, när sådana zoner har fastställts i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 216 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – led c
(c) Identifiering av faror och möjliga föroreningskällor som påverkar de vattenförekomster som omfattas av farobedömningen. Medlemsstaterna får för detta ändamål använda den översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet som utförts i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och information om betydande påverkan som samlats in i enlighet med punkt 1.4 i bilaga II till det direktivet.
(c) Identifiering av faror och möjliga föroreningskällor som påverkar de vattenförekomster som omfattas av farobedömningen. Sådan forskning och identifiering av föroreningskällor ska uppdateras regelbundet för att upptäcka nya ämnen som påverkar mikroplatser, i synnerhet PFAS. Medlemsstaterna får för detta ändamål använda den översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet som utförts i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och information om betydande påverkan som samlats in i enlighet med punkt 1.4 i bilaga II till det direktivet.
Ändring 75 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – led d – inledningen
(d) Regelbunden kontroll, i de vattenförekomster som omfattas av farobedömningen, av relevanta föroreningar från följande förteckningar:
(d) Regelbunden kontroll, i de vattenförekomster eller delar av vattenförekomster som omfattas av farobedömningen, av föroreningar som är relevanta för vattenförsörjningen från följande förteckningar:
Ändring 76 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – led d – led iv
iv) Andra relevanta föroreningar, exempelvis mikroplaster, eller avrinningsområdesspecifika förorenande ämnen som medlemsstaterna fastställt på grundval av den översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet som utförts i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och den information om betydande påverkan som samlats in i enlighet med punkt 1.4 i bilaga II till det direktivet.
iv) Parametrar endast för kontrolländamål i del Ca i bilaga I, eller andra relevanta föroreningar, exempelvis mikroplaster, förutsatt att det finns en metod för att mäta mikroplaster enligt artikel 11.5b, eller avrinningsområdesspecifika förorenande ämnen som medlemsstaterna fastställt på grundval av den översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet som utförts i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och den information om betydande påverkan som samlats in i enlighet med punkt 1.4 i bilaga II till det direktivet.
Ändring 77 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Mycket små vattenleverantörer får undantas kraven i leden a, b och c i denna punkt, förutsatt att den behöriga myndigheten har tidigare och uppdaterad dokumenterad kännedom om de relevanta parametrar som avses i dessa led.Detta undantag ska ses över av den behöriga myndigheten minst vart tredje år och uppdateras vid behov.
Ändring 217 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 3 - stycke 3
För den regelbundna kontrollen får medlemsstaterna använda den övervakning som utförs i enlighet med annan unionslagstiftning.
För den regelbundna kontrollen, och för att upptäcka nya skadliga ämnen genom nya undersökningar, får medlemsstaterna använda den övervakning som utförs och den undersökningskapacitet som tillhandahålls i enlighet med annan unionslagstiftning.
Ändring 78 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 3
3. Medlemsstaterna ska informera de vattenleverantörer som använder vattenförekomster som omfattas av farobedömningen om resultaten av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d och får på grundval av dessa kontrollresultat
utgår
(a) ålägga vattenleverantörer att genomföra ytterligare kontroller eller beredning avseende vissa parametrar,
(b) tillåta vattenleverantörer att minska kontrollfrekvensen för vissa parametrar, utan att behöva göra en försörjningsriskbedömning, förutsatt att dessa inte är centrala parametrar i den mening som avses i del B punkt 1 i bilaga II, och förutsatt att ingen faktor rimligtvis kan förväntas orsaka försämring av vattenkvaliteten.
Ändring 79 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 4
4. I de fall en vattenleverantör tillåts att minska kontrollfrekvensen i enlighet med punkt 2 b ska medlemsstaterna fortsätta att regelbundet kontrollera dessa parametrar i den vattenförekomst som omfattas av farobedömningen.
utgår
Ändring 80 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 5 – inledningen
På grundval av den information som samlas in i enlighet med punkterna 1 och 2 i det här direktivet och i enlighet med direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna vidta följande åtgärder i samarbete med vattenleverantörerna och andra berörda aktörer, eller säkerställa att sådana åtgärder vidtas av vattenleverantörerna:
På grundval av den information som samlas in i enlighet med punkterna 1 och 2 i det här direktivet och i enlighet med direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna vidta följande åtgärder i samarbete med vattenleverantörerna och andra berörda aktörer:
Ändring 178 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 5 – led a
(a) Förebyggande åtgärder för att minska den beredningsnivå som krävs och för att skydda vattenkvaliteten, däribland sådana åtgärder som avses i artikel 11.3 d i direktiv 2000/60/EG.
utgår
Ändring 82 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 5 – led aa (nytt)
(aa) Säkerställande av att förorenarna i samarbete med vattenleverantörer och andra berörda aktörer vidtar förebyggande åtgärder för att undvika beredning eller minska den beredningsnivå som krävs och för att skydda vattenkvaliteten, däribland sådana åtgärder som avses i artikel 11.3 d i direktiv 2000/60/EG samt ytterligare åtgärder som anses vara nödvändiga på grundval av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d i denna artikel.
Ändring 83 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 5 – led b
(b) Mildrande åtgärder som anses vara nödvändiga på grundval av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d, i syfte att identifiera och åtgärda föroreningskällan.
(b) Mildrande åtgärder som anses vara nödvändiga på grundval av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d, i syfte att identifiera och åtgärda föroreningskällan och undvika ytterligare beredning, när de förebyggande åtgärderna inte anses tillräckligt genomförbara eller ändamålsenliga för att i tid ta itu med föroreningskällan.
Ändring 84 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 5 – led ba (nytt)
(ba) Krav på att vattenleverantörer genomför ytterligare kontroller av vissa parametrar vid uttagspunkten eller beredning, när de åtgärder som fastställs i leden aa och b inte har bedömts tillräckliga för att ge lämpligt skydd för människors hälsa.
Ändring 85 Förslag till direktiv Artikel 8 – punkt 5a (ny)
5a. Medlemsstaterna ska informera de vattenleverantörer som använder vattenförekomster eller delar av vattenförekomster som omfattas av farobedömningen om resultaten av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d, och får på grundval av dessa kontrollresultat och den information som samlas in i enlighet med punkterna 1 och 2 och i enlighet med direktiv 2000/60/EG
(a) tillåta vattenleverantörer att minska kontrollfrekvensen för vissa parametrar eller antalet kontrollerade parametrar, utan att de behöver göra en försörjningsriskbedömning, förutsatt att de berörda parametrarna inte är centrala parametrar i den mening som avses i punkt 1 i del B i bilaga II, och förutsatt att ingen faktor rimligtvis kan förväntas orsaka försämring av vattenkvaliteten.
(b) fortsätta att regelbundet kontrollera dessa parametrar i den vattenförekomst som omfattas av farobedömningen, när en vattenleverantör tillåts att minska kontrollfrekvensen i enlighet med led a.
Ändring 86 Förslag till direktiv Artikel 9 – rubriken
Försörjningsriskbedömning
Bedömning, kontroll och hantering av försörjningsrisker
Ändring 87 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att vattenleverantörerna utför en försörjningsriskbedömning som gör det möjligt att anpassa kontrollfrekvensen för varje parameter i delarna A och B i bilaga I som inte är en central parameter enligt del B i bilaga II, beroende på dess förekomst i råvattnet.
Medlemsstaterna ska säkerställa att vattenleverantörerna utför en försörjningsriskbedömning i enlighet med del C i bilaga II, som gör det möjligt att anpassa kontrollfrekvensen för varje parameter i delarna A, B ochBa i bilaga I som inte är en central parameter enligt del B i bilaga II, beroende på dess förekomst i råvattnet.
Ändring 88 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 2
För dessa parametrar ska medlemsstaterna säkerställa att vattenleverantörerna kan avvika från den provtagningsfrekvens som anges i del B i bilaga II, i enlighet med de specifikationer som anges i del C i bilaga II.
För dessa parametrar ska medlemsstaterna säkerställa att vattenleverantörerna kan avvika från den provtagningsfrekvens som anges i del B i bilaga II, i enlighet med de specifikationer som anges i del C i bilaga II, beroende på deras förekomst i råvattnet och hur vattnet bereds.
Ändring 89 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 3
För detta ändamål ska vattenleverantörerna vara skyldiga att beakta resultaten av den farobedömning som utförts i enlighet med artikel 8 i detta direktiv och den kontroll som utförts i enlighet med artiklarna 7.1 och 8 i direktiv 2000/60/EG.
För detta ändamål ska vattenleverantörerna beakta resultaten av den farobedömning som utförts i enlighet med artikel 8 i detta direktiv och den kontroll som utförts i enlighet med artiklarna 7.1 och 8 i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 90 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1a (ny)
1a. Medlemsstaterna får bevilja undantag från punkt 1 för mycket små vattenleverantörer, förutsatt att den behöriga myndigheten har tidigare och uppdaterad dokumenterad kännedom om relevanta parametrar och anser att det inte föreligger någon risk för människors hälsa till följd av sådana undantag, och utan att det påverkar myndighetens skyldigheter enligt artikel 4.
Undantaget ska granskas av den behöriga myndigheten vart tredje år eller när en ny föroreningsfara upptäcks i avrinningsområdet, och uppdateras vid behov.
Ändring 91 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 2
2. Försörjningsriskbedömningarna ska godkännas avde behöriga myndigheterna.
2. Ansvaret för försörjningsriskbedömningarna ska ligga hos vattenleverantörerna, som ska se till att de följer detta direktiv. Vattenleverantörerna får i detta syfte begära stöd från de behöriga myndigheterna.
Medlemsstaterna får kräva att de behöriga myndigheterna godkänner eller kontrollerar vattenleverantörernas försörjningsriskbedömningar.
Ändring 92 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 2a (ny)
2a. På grundval av resultatet av den riskbedömning som utförts i enlighet med punkt 1, ska medlemsstaterna säkerställa att vattenleverantörerna utarbetar en vattensäkerhetsplan som är anpassad till de identifierade riskerna och står i proportion till vattenleverantörens storlek. Denna vattensäkerhetsplan kan exempelvis omfatta användningen av material i kontakt med vatten, produkter för vattenberedning, eventuella risker som beror på läckande ledningar eller åtgärder för att anpassa sig till nuvarande eller framtida utmaningar, såsom klimatförändringar, och ska fastställas ytterligare av medlemsstaterna.
Ändring 93 Förslag till direktiv Artikel 10 – rubriken
Riskbedömning av fastighetsinstallationer
Bedömning, kontroll och hantering av risker som rör fastighetsinstallationer
Ändring 94 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – inledningen
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det utförs en riskbedömning av fastighetsinstallationer, som omfattar följande delar:
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att det utförs en riskbedömning av fastighetsinstallationer i prioriterade lokaler, som omfattar följande delar:
Ändring 95 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – led a
(a) En bedömning av de potentiella risker som är förknippade med fastighetsinstallationerna och relaterade produkter och material, och av om de kan påverka vattenkvaliteten vid den punkt där vattnet tappas ur de kranar som normalt används för dricksvatten, särskilt där vatten tillhandahålls allmänheten i prioriterade lokaler.
(a) En bedömning av de potentiella risker som är förknippade med fastighetsinstallationerna och relaterade produkter och material, och av om de kan påverka vattenkvaliteten vid den punkt där vattnet tappas ur de kranar som normalt används för dricksvatten.
Ändring 96 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – led b – stycke 1
(b) Regelbunden kontroll av de parametrar som anges i del C i bilaga I, i de lokaler där den potentiella faran för människors hälsa anses vara störst. Relevanta parametrar och lokaler för kontroll ska väljas på grundval av den bedömning som utförts i enlighet med led a.
(b) Regelbunden kontroll av de parametrar som anges i del C i bilaga I, i de prioriterade lokaler där särskilda risker för vattenkvaliteten har identifierats under den bedömning som utförts i enlighet med led a.
Ändring 97 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – led b – stycke 2
Vad gäller den regelbundna kontroll som avses i första stycket får medlemsstaterna upprätta en kontrollstrategi med inriktning på prioriterade lokaler.
Vad gäller regelbundna kontroller ska medlemsstaterna säkerställa åtkomst till installationerna i prioriterade lokaler för provtagning och får upprätta en kontrollstrategi, särskilt för bakterien Legionella pneumophila.
Ändring 98 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – led c
(c) En kontroll av om prestanda hos byggprodukter i kontakt med dricksvatten är tillräckliga i förhållande till de väsentliga egenskaper som rör det grundläggande krav för byggnadsverk som anges i punkt 3 e i bilaga I till förordning (EU) nr 305/2011.
(c) En kontroll av om prestanda hos produkter och material i kontakt med dricksvatten är tillräckliga i förhållande till skyddet av människors hälsa.
Ändring 99 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca) En kontroll av om de material som används är lämpliga för kontakt med dricksvatten och om kraven som anges i artikel 11 är uppfyllda.
Ändring 100 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 2
2. Om en medlemsstat, på grundval av den bedömning som utförts i enlighet med punkt 1 a, anser att det föreligger en risk för människors hälsa som beror på fastighetsinstallationerna eller relaterade produkter och material, eller om kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 b visar att de parametervärden som anges i del C i bilaga I inte är uppfyllda ska medlemsstaterna
2. Om en medlemsstat, på grundval av den bedömning som utförts i enlighet med punkt 1 a, anser att det föreligger en risk för människors hälsa som beror på fastighetsinstallationerna i prioriterade lokaler eller relaterade produkter och material, eller om kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 b visar att de parametervärden som anges i del C i bilaga I inte är uppfyllda ska medlemsstaterna säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas för att undanröja eller minska risken för bristande iakttagande av parametervärdena som fastställs i del C i bilaga I.
(a) vidta lämpliga åtgärder för att eliminera eller minska risken för att de parametervärden som anges i del C i bilaga I inte iakttas,
(b) vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att migrering av ämnen eller kemikalier från byggprodukter som används vid beredning eller distribution av dricksvatten inte, direkt eller indirekt, utgör en fara för människors hälsa,
c) vidta andra åtgärder, exempelvis lämpliga beredningstekniker, i samarbete med vattenleverantörerna, för att ändra vattnets beskaffenhet eller egenskaper innan det tillhandahålls i syfte att eliminera eller minska risken för att parametervärdena inte iakttas efter tillhandahållandet,
(d) på vederbörligt sätt informera och ge råd till konsumenterna om villkoren för konsumtion och användning av vatten och om möjliga åtgärder för att undvika att risken återuppstår,
(e) anordna utbildning för VVS-montörer och andra yrkeskategorier som arbetar med fastighetsinstallationer och installation av byggprodukter,
(f) för Legionella, säkerställa att ändamålsenliga kontroll- och förvaltningsåtgärder vidtas för att förhindra och åtgärda eventuella sjukdomsutbrott.
Ändring 101 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 2a (ny)
2a. För att minska de risker som är förknippade med fastighetsinstallationer i hela distributionsnätet ska medlemsstaterna
(a) uppmuntra ägare till offentliga och privata lokaler att genomföra en riskbedömning av fastighetsinstallationen,
(b) informera konsumenterna och ägarna till offentliga och privata lokaler om åtgärder för att undanröja eller minska risken för att kvalitetskraven på dricksvatten inte iakttas på grund av fastighetsinstallationen,
c) på vederbörligt sätt informera och ge råd till konsumenterna om villkoren för konsumtion och användning av vatten och om möjliga åtgärder för att undvika att risken återuppstår,
(d) främja utbildning för VVS-montörer och andra yrkeskategorier som arbetar med fastighetsinstallationer och installationer av byggprodukter och byggmaterial i kontakt med vatten, och
(e) för Legionellabakterier, särskilt för bakterien Legionella pneumophila, säkerställa att ändamålsenliga och proportionella kontroll- och förvaltningsåtgärder vidtas för att förhindra och åtgärda eventuella sjukdomsutbrott.
Ändring 102 Förslag till direktiv Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Minimikrav för hygien för produkter, ämnen och material i kontakt med dricksvatten
1. Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att ämnen och material som används för framställning av alla nya produkter i kontakt med dricksvatten, som släpps ut på marknaden och som används vid uttag, beredning eller distribution, eller de föroreningar som är förknippade med sådana ämnen
(a) varken direkt eller indirekt minskar det skydd av människors hälsa som föreskrivs i detta direktiv,
(b) inte påverkar dricksvattnets lukt eller smak,
(c) inte förekommer i dricksvatten i koncentrationer som ligger över den nivå som krävs för att uppnå det syfte för vilket de används,och
(d) inte främjar mikrobiologisk tillväxt.
2. I syfte att säkerställa en harmoniserad tillämpning av punkt 1 senast den ... [tre år efter den dag då detta direktiv träder i kraft], ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa minimikrav för hygien och en förteckning över de ämnen som används för tillverkning av material i kontakt med dricksvatten och som är godkända i EU, däribland särskilda migreringsgränsvärden och specialvillkor för användning, när så är tillämpligt.Kommissionen ska regelbundet se över och uppdatera denna förteckning i linje med den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
3. För att hjälpa kommissionen anta och ändra de delegerade akterna enligt punkt 2 ska en ständig kommitté inrättas som består av företrädare utsedda av medlemsstaterna som kan begära hjälp från sakkunniga eller rådgivare.
4. Material i kontakt med dricksvatten som omfattas av annan unionslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/20111a, ska uppfylla kraven i punkterna 1 och 2 i denna artikel.
______________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).
Ändring 103 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att regelbundna kontroller av dricksvattnets kvalitet utförs i syfte att kontrollera att det vatten som är tillgängligt för konsumenterna uppfyller kraven i detta direktiv, särskilt de parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5. Prov ska tas på ett sådant sätt att de blir representativa för kvaliteten på det vatten som förbrukas under året. Dessutom ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att, i fall då desinfektion ingår i beredningen eller distributionen av dricksvatten, säkerställa kontroll av att desinfektionen är effektiv, och att eventuella föroreningar som härrör från biprodukter från desinfektionen hålls på så låg nivå som möjligt utan att för den skull äventyra desinfektionen.
1. Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att regelbundna kontroller av dricksvattnets kvalitet utförs i syfte att kontrollera att det uppfyller kraven i detta direktiv, särskilt de parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5. Prov ska tas på ett sådant sätt att de blir representativa för kvaliteten på det vatten som förbrukas under året. Dessutom ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att, i fall då desinfektion ingår i beredningen eller distributionen av dricksvatten, säkerställa kontroll av att desinfektionen är effektiv, och att eventuella föroreningar som härrör från biprodukter från desinfektionen hålls på så låg nivå som möjligt utan att för den skull äventyra desinfektionen.
Ändring 104 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 5a (ny)
5a. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen resultaten av den kontroll som utförts i enlighet med kontrollen av de parametrar som anges i del Ca i bilaga I senast den ... [tre år från och med den dag då detta direktiv träder i kraft], och därefter en gång om året.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att ändra detta direktiv genom att uppdatera förteckningen över ämnen som är föremål för övervakning och som anges i del Ca i bilaga Ia. Kommissionen får besluta att lägga till ämnen som riskerar att förekomma i dricksvatten och som utgör en potentiell risk för människors hälsa, men om vilka det inte finns några vetenskapliga rön som styrker att det föreligger en reell risk för människors hälsa. I detta syfte ska kommissionen bland annat grunda sig på den vetenskapliga forskning som bedrivs inom WHO. Ett nytt ämne som läggs till måste vederbörligen motiveras i enlighet med artikel 1 i detta direktiv.
Ändring 105 Förslag till direktiv Artikel 5 – punkt 5b (ny)
5b. Senast den … [ett år efter den dag då detta direktiv träder i kraft] ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att komplettera detta direktiv genom att anta en mätmetod för de mikroplaster i förteckningen som är föremål för övervakning och som anges i del Ca i bilaga I.
Ändring 106 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga fall av bristande iakttagande av enligt artikel 5 fastställda parametervärden omedelbart utreds för att fastställa orsaken.
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga fall av bristande iakttagande av enligt artikel 5 fastställda parametervärden vid den punkt där värdena ska iakttas i enlighet med artikel 6 omedelbart utreds för att fastställa orsaken.
Ändring 107 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 2 – stycke 2
I fall av bristande iakttagande av de parametervärden som fastställs i del C i bilaga I ska avhjälpande åtgärder inbegripa de åtgärder som anges i artikel 10.2 a–f.
I fall av bristande iakttagande av de parametervärden som fastställs i del C i bilaga I ska avhjälpande åtgärder inbegripa de åtgärder som anges i artikel 10.2a.
Ändring 108 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 3 – stycke 2
Medlemsstaterna ska automatiskt betrakta varje bristande iakttagande av de minimikrav för parametervärden som anges i delarna A och B i bilaga I som en potentiell fara för människors hälsa.
Medlemsstaterna ska betrakta bristande iakttagande av de minimikrav för parametervärden som anges i delarna A och B i bilaga I som en potentiell fara för människors hälsa, förutom om de behöriga myndigheterna anser att det faktum att parametervärdet inte iakttas är av ringa betydelse.
Ändring 109 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 4 – inledningen
4. I de fall som beskrivs i punkterna 2 och 3 ska medlemsstaterna så snart som möjligt vidta alla följande åtgärder:
4. I de fall som beskrivs i punkterna 2 och 3, då bristande iakttagande av parametervärdena anses utgöra en potentiell fara för människors hälsa, ska medlemsstaterna så snart som möjligt vidta alla följande åtgärder:
Ändring 110 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
Åtgärderna som avses i leden a, b och c ska vidtas i samarbete med den berörda vattenleverantören.
Ändring 111 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 5
5. De behöriga myndigheterna eller andra relevanta organ ska besluta vilka åtgärder enligt punkt 3 som ska vidtas under beaktande av de risker för människors hälsa som skulle bli följden om dricksvattenförsörjningen avbryts eller användningen av dricksvatten begränsas.
5. När bristande iakttagande konstateras vid den punkt där värdena ska iakttas ska de behöriga myndigheterna eller andra relevanta organ besluta vilka åtgärder enligt punkt 3 som ska vidtas under beaktande av de risker för människors hälsa som skulle bli följden om dricksvattenförsörjningen avbryts eller användningen av dricksvatten begränsas.
Ändring 112 Förslag till direktiv Artikel 12a (ny)
Artikel 12a
Undantag
1. Medlemsstaterna får föreskriva undantag från de parametervärden som fastställs i del B i bilaga I eller som fastställs i enlighet med artikel 5.2, upp till ett högsta värde som de själva bestämmer, förutsatt att sådana undantag inte utgör en potentiell fara för människors hälsa och förutsatt att dricksvattenförsörjningen inom det berörda området inte på annat sätt kan upprätthållas genom andra rimliga medel. Sådana undantag ska begränsas till följande fall:
(a) Ett nytt vattenförsörjningsområde.
(b) En ny föroreningskälla som påvisats i ett vattenförsörjningsområde eller parametrar som nyligen eftersökts eller påvisats.
Undantagen ska begränsas till en så kort tid som möjligt och uppgå till högst tre år, och vid utgången av denna period ska medlemsstaterna genomföra en översyn för att konstatera om tillräckliga framsteg har gjorts.
Vid särskilda omständigheter får en medlemsstat bevilja ett andra undantag i enlighet med första stycket a och b. Om en medlemsstat avser att bevilja ett andra undantag ska den till kommissionen översända resultatet av översynen, åtföljt av skälen för sitt beslut rörande det andra undantaget. Det andra undantaget ska uppgå till högst tre år.
2. Eventuella undantag som beviljats i enlighet med punkt 1 ska innehålla följande information:
(a) Skälen till undantaget.
(b) Den berörda parametern, tidigare relevanta kontrollresultat och det högsta tillåtna värdet enligt undantaget.
(c) Det geografiska området, den mängd vatten som tillhandahålls varje dag, den berörda befolkningen och om något relevant livsmedelsproducerande företag påverkas.
(d) En lämplig kontrollplan, med tätare kontroller när så är nödvändigt.
(e) En sammanfattning av planen för nödvändiga åtgärder för att avhjälpa brister, inbegripet en tidsplan för arbetet och en uppskattning av kostnaderna samt bestämmelser om hur översyn ska ske .
(f) Hur lång tid undantaget måste gälla.
3. Om de behöriga myndigheterna anser att det faktum att parametervärdet inte iakttas är av ringa betydelse och att åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 12.2 kan avhjälpa problemet inom högst 30 dagar, behöver den information som anges i punkt 2 i denna artikel inte anges i undantaget.
I sådana fall ska de behöriga myndigheterna eller andra berörda organ fastställa endast det högsta tillåtna värdet för den berörda parametern och den tid som medges för att rätta till problemet.
4. Punkt 3 får inte längre utnyttjas om ett och samma parametervärde för en viss vattentäkt inte har iakttagits under sammanlagt mer än 30 dagar under de föregående tolv månaderna.
5. De medlemsstater som har utnyttjat undantagen enligt denna artikel ska säkerställa att den befolkning som påverkas av ett sådant undantag omedelbart och på lämpligt sätt informeras om undantaget och de villkor som gäller för det. Medlemsstaterna ska dessutom vid behov säkerställa att råd ges till de specifika befolkningsgrupper för vilka undantaget kan komma att innebära en särskild risk.
De skyldigheter som avses i första stycket ska inte gälla de fall som beskrivs i punkt 3, om inte de behöriga myndigheterna beslutar något annat.
6. Med undantag för de undantag som beviljas i enlighet med punkt 3 ska medlemsstaterna inom två månader informera kommissionen om sådana undantag som avser en enskild vattentäkt som tillhandahåller mer än 1 000 m3 per dag i genomsnitt eller försörjer minst 5 000 personer, och samtidigt bifoga de uppgifter som anges i punkt 2.
7. Denna artikel gäller inte för dricksvatten som säljs i flaskor eller behållare.
Ändringar 113, 165, 191, 208, 166, 192, 169, 195, 170, 196, 197 och 220 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 1
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att förbättra allas tillgång till dricksvatten och främja dess användning inom det egna territoriet. Detta ska omfatta samtliga följande åtgärder:
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i direktiv 2000/60/EG och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska medlemsstaterna, samtidigt som de tar hänsyn till de lokala och regionala perspektiven och omständigheterna för vattendistribution, vidta alla nödvändiga åtgärder för att förbättra allmän tillgång till dricksvatten för alla och främja dess användning inom det egna territoriet.
(a) Identifiera människor som inte har tillgång till dricksvatten och orsaken till detta (t.ex. att de tillhör en utsatt och marginaliserad grupp), bedöma möjligheterna att förbättra tillgången för dessa människor och att informera dem om möjligheterna att anslutas till distributionsnätet eller om alternativa sätt att få tillgång till dricksvatten.
(a) Identifiera människor som inte har tillgång eller endast begränsad tillgång till dricksvatten, däribland utsatta och marginaliserade grupper, och orsaken till detta, bedöma möjligheterna och vidta åtgärder för att förbättra tillgången för dessa människor och att informera dem om möjligheterna att anslutas till distributionsnätet eller om alternativa sätt att få tillgång till dricksvatten. (aa) Säkerställa allas tillgång till dricksvatten.
(b) Upprätta och underhålla utomhus- och inomhusutrustning för fri tillgång till dricksvatten på offentliga platser.
(b) Upprätta och underhålla utomhus- och inomhusutrustning, däribland påfyllningspunkter, för fri tillgång till dricksvatten på offentliga platser, särskilt i områden med stor genomströmning. Detta ska göras när det är tekniskt möjligt, på ett sätt som står i proportion till behovet av sådana åtgärder och med hänsyn till särskilda lokala förhållanden, såsom klimat och geografi.
(c) Främja dricksvatten genom att
c) Främja dricksvatten genom att
(i) inleda kampanjer för att informera allmänheten om dricksvattnets kvalitet,
i) inleda kampanjer för att informera allmänheten om kranvattnets höga kvalitet och höja medvetenheten om var närmaste påfyllningspunkt finns,
ia) inleda kampanjer för att uppmuntra allmänheten att ha med sig återanvändbara vattenflaskor, och inleda initiativ för att höja medvetenheten bland allmänheten om var påfyllningspunkterna finns,
ii) uppmuntra tillhandahållande av dricksvatten inom förvaltningar och i offentliga byggnader,
ii) säkerställa fritt tillhandahållande av dricksvatten inom förvaltningar och i offentliga byggnader samt motverka användning av vatten i plastflaskor eller plastbehållare för engångsbruk inom sådana förvaltningar och byggnader,
iii) främja fritt tillhandahållande av dricksvatten i restauranger, personalmatsalar och cateringtjänster.
iii) främja tillhandahållande av dricksvatten, gratis eller till en låg serviceavgift, för kunder i restauranger, personalmatsalar och cateringtjänster.
Ändring 114 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1
På grundval av den information som samlas in enligt punkt 1 a ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa tillgång till dricksvatten för utsatta och marginaliserade grupper.
På grundval av den information som samlas in enligt punkt 1 a ska medlemsstaterna vidta åtgärder som de anser nödvändiga och lämpliga för att säkerställa tillgång till dricksvatten för utsatta och marginaliserade grupper.
Ändringar 173, 199 och 209 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 2a (ny)
2a. När skyldigheterna enligt denna artikel åligger lokala myndigheter enligt nationell lagstiftning ska medlemsstaterna se till att dessa myndigheter har tillräckliga medel och resurser för att säkerställa tillgång till dricksvatten och att alla åtgärder i det avseendet står i proportion till det berörda distributionsnätets kapacitet och storlek.
Ändringar 174, 200 och 210 Förslag till direktiv Artikel 13 – punkt 2b (ny)
2b. Med beaktande av de uppgifter som samlats in enligt bestämmelserna i artikel 15.1 a ska kommissionen samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska investeringsbanken för att stödja kommuner i unionen som saknar det nödvändiga kapitalet så att de kan få tillgång till tekniskt stöd, finansiering från unionen och långsiktiga lån med en förmånlig räntesats, i synnerhet i syfte att underhålla och förnya vatteninfrastruktur för att säkerställa tillhandahållande av vatten av hög kvalitet och bygga ut vatten- och sanitetstjänster för utsatta och marginaliserade befolkningsgrupper.
Ändring 116 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 1
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillräcklig och aktuell information om kvaliteten på dricksvatten finns tillgänglig på nätet för alla försörjda personer, i enlighet med bilaga IV.
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillräcklig, aktuell ochlättåtkomlig information om kvaliteten på dricksvatten finns tillgänglig på nätet eller på andra användarvänliga sätt, för alla försörjda personer, i enlighet med bilaga IV, samtidigt som gällande dataskyddsregler följs.
Ändring 117 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – inledningen
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla försörjda personer regelbundet och minst en gång om året, och i lämpligaste form (t.ex. på fakturan eller via smarta appar) utan att behöva begära det, får följande information:
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla försörjda personer regelbundet och minst en gång om året, och i lämpligaste och mest lättåtkomliga form (t.ex. på fakturan eller via smarta appar) enligt vad som fastställts av behöriga myndigheter, får följande information:
Ändring 118 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led a
(a) Information om kostnadsstrukturen för den avgift som tas ut per kubikmeter dricksvatten, inbegripet fasta och rörliga kostnader, med uppgift om kostnaderna för åtminstone följande delar:
(a) I fall där kostnader täcks genom ett avgiftssystem, information om den avgift som tas ut per kubikmeter dricksvatten, inbegripet fördelningen av fasta och rörliga kostnader.
Ändring 119 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led a – led i
i) Åtgärder som vidtagits av vattenleverantörer för farobedömningen enligt artikel 8.5.
utgår
Ändring 120 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led a – led ii
ii) Beredning och distribution av dricksvatten.
utgår
Ändring 121 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led a – led iii
iii) Uppsamling och rening av avloppsvatten.
utgår
Ändring 122 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led a – led iv
iv) Åtgärder som vidtagits enligt artikel 13, om sådana åtgärder har vidtagits av vattenleverantörer.
utgår
Ändring 123 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa) Information om kvaliteten på dricksvatten, inbegripet indikatorparametrar.
Ändring 124 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led b
(b) Priset på tillhandahållet dricksvatten per liter och kubikmeter.
(b) I fall där kostnader täcks genom ett avgiftssystem, priset på tillhandahållet dricksvatten per kubikmeter, och det fakturerade priset per liter; i fall där kostnader inte täcks genom ett avgiftssystem, den totala årliga kostnad som bärs av vattensystemet för att säkerställa efterlevnaden av detta direktiv, tillsammans med relevant bakgrundsinformation om hur vattnet tillhandahålls till området.
Ändring 125 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba) Beredning och distribution av dricksvatten.
Ändring 126 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led c
(c) Den volym som förbrukats av hushållet, minst en gång per år eller faktureringsperiod, samt årsförbrukningens utvecklingstrend.
(c) Den volym som förbrukats av hushållet, minst en gång per år eller faktureringsperiod, samt utvecklingstrenden för hushållets årsförbrukning, om så är tekniskt möjligt och endast om vattenleveratören har tillgång till dessa uppgifter.
Ändring 127 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – led d
(d) Hushållets årliga vattenförbrukning jämfört med genomsnittlig förbrukning för hushåll i samma kategori.
(d) Hushållets årliga vattenförbrukning jämfört med genomsnittlig förbrukning för hushåll, när detta är tillämpligt i enlighet med led c.
Ändring 128 Förslag till direktiv Artikel 14 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer format och presentationssätt för den information som ska lämnas enligt första stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 20.2.
När det gäller tillhandahållande av information enligt första stycket ska medlemsstaterna fastställa en tydlig ansvarsfördelning mellan vattenleverantörer, berörda parter och behöriga lokala myndigheter. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 som kompletterar detta direktiv genom att fastställa format och presentationssätt för den information som ska lämnas enligt första stycket.
Ändring 129 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 1 – led d
(d) Upprätta och årligen uppdatera en datamängd som innehåller information om dricksvattenincidenter som har orsakat potentiell fara för människors hälsa, oberoende av om parametervärdena iakttagits, som varat i mer än 10 dagar i rad och som drabbat minst 1 000 personer, inbegripet orsakerna till dessa incidenter och avhjälpande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 12.
(d) Upprätta och årligen uppdatera en datamängd som innehåller information om dricksvattenincidenter som har orsakat potentiell risk för människors hälsa, oberoende av om parametervärdena iakttagits, som varat i mer än 10 dagar i rad och som drabbat minst 1 000 personer, inbegripet orsakerna till dessa incidenter och avhjälpande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 12.
Ändring 130 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 4 – stycke 1
4. Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer format och presentationssätt för den information som ska lämnas i enlighet med punkterna 1 och 3, inbegripet detaljerade krav avseende indikatorer, de unionsomfattande översiktskartor och de översiktsrapporter för medlemsstaterna som avses i punkt 3.
4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 som kompletterar detta direktiv genom att fastställa format och presentationssätt för den information som ska lämnas i enlighet med punkterna 1 och 3, inbegripet detaljerade krav avseende indikatorer, de unionsomfattande översiktskartor och de översiktsrapporter för medlemsstaterna som avses i punkt 3.
Ändring 131 Förslag till direktiv Artikel 15 – punkt 4 – stycke 2
De genomförandeakter som avses i första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 20.2.
utgår
Ändring 132 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – led b
(b) Bestämmelserna om tillgång till vatten enligt artikel 13.
(b) Bestämmelserna om tillgång till vatten enligt artikel 13 och den andel av befolkningen som inte har tillgång till vatten.
Ändring 133 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2 – led c
(c) Bestämmelserna om den information som ska lämnas till allmänheten enligt artikel 14 och bilaga IV.
(c) Bestämmelserna om den information som ska lämnas till allmänheten enligt artikel 14 och bilaga IV, inklusive en användarvänlig översikt på unionsnivå av den information som anges i punkt 7 i bilaga IV.
Ändring 134 Förslag till direktiv Artikel 17 – punkt 2a (ny)
2a. Kommissionen ska senast den ... [fem år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv] och därefter när så är lämpligt för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om potentiella hot mot dricksvattenkällor på grund av mikroplaster, läkemedel och, i förekommande fall, andra nya föroreningar samt därmed förknippade potentiella hälsorisker.Kommissionen ges befogenhet att vid behov anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa högsta tillåtna halter av mikroplaster, läkemedel och andra nya föroreningar i dricksvattnet.
Ändring 135 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 2a (ny)
2a. Senast den ... [fem år efter den dag då detta direktiv träder i kraft] ska kommissionen se över huruvida artikel 10a har lett till en tillräcklig grad av harmonisering av hygieniska krav på material och produkter i kontakt med dricksvatten och vid behov vidta ytterligare lämpliga åtgärder.
Ändring 136 Förslag till direktiv Artikel 23 – punkt 2
2. Undantag som beviljats av medlemsstater i enlighet med artikel 9 i direktiv 98/83/EG och som fortfarande är tillämpliga den [sista dagen för införlivandet av detta direktiv] ska fortsätta att gälla till slutet av sin löptid. De får inte förlängas ytterligare.
2. Undantag som beviljats av medlemsstater i enlighet med artikel 9 i direktiv 98/83/EG och som fortfarande är tillämpliga den [sista dagen för införlivandet av detta direktiv] ska fortsätta att gälla till slutet av sin löptid.
Ändring 179 Förslag till direktiv Bilaga I – del A – tabellen
Kommissionens förslag
Parameter
Parametervärde
Enhet
Clostridium perfringens sporer
0
Antal/100 ml
Koliforma bakterier
0
Antal/100 ml
Enterokocker
0
Antal/100 ml
Escherichia coli (E. coli)
0
Antal/100 ml
Antal heterotrofa bakterier (HPC) vid 22 °C
Ingen onormal förändring
Somatiska kolifager
0
Antal/100 ml
Turbiditet
< 1
NTU
Ändring
Parameter
Parametervärde
Parameter
Clostridium perfringens sporer
0
Antal/100 ml
Enterokocker
0
Antal/100 ml
Escherichia coli (E. coli)
0
Antal/100 ml
Somatiska kolifager
0
Antal/100 ml
Anmärkningar
Parametrarna i denna del ska inte gälla för käll- och mineralvatten i enlighet med direktiv 2009/54/EG.
Ändringar 138 och 180 Förslag till direktiv Bilaga I – del B – tabellen
Kommissionens förslag
Kemiska parametrar
Parameter
Parametervärde
Enhet
Anmärkningar
Akrylamid
0,10
μg/l
Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.
Antimon
5,0
μg/l
Arsenik
10
μg/l
Bensen
1,0
μg/l
Bens(a)pyren
0 010
μg/l
Beta-östradiol (50-28-2)
0 001
μg/l
Bisfenol A
0,01
μg/l
Bor
1,0
mg/l
Bromat
10
μg/l
Kadmium
5,0
μg/l
Klorat
0,25
mg/l
Klorit
0,25
mg/l
Krom
25
μg/l
Värdet ska klaras senast [10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft]. Parametervärdet för krom till och med den dagen är 50 μg/l.
Koppar
2,0
mg/l
Cyanid
50
μg/l
1,2-dikloretan
3,0
μg/l
Epiklorhydrin
0,10
μg/l
Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.
Fluorid
1,5
mg/l
Halogenerade ättiksyror (HAA)
80
μg/l
Summan av följande nio representativa ämnen: monoklor-, diklor- och triklorättiksyra, mono- och dibromättiksyra, bromklorättik-syra, bromdiklorättik-syra, dibromklorättik-syra och tribromättiksyra.
Bly
5
μg/l
Värdet ska klaras senast [10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft]. Parametervärdet för bly till och med den dagen är 10 μg/l.
Kvicksilver
1,0
μg/l
Mikrocystin-LR
10
μg/l
Nickel
20
μg/l
Nitrat
50
mg/l
Medlemsstaterna ska säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) iakttas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenbered-ningen. Nonylfenol
Nitrit
0,50
mg/l
Medlemsstaterna ska säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) iakttas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenbered-ningen. Nonylfenol
Nonylfenol
0,3
μg/l
Pesticider
0,10
μg/l
”Pesticider” avser
organiska insekticider,
organiska herbicider,
organiska fungicider,
organiska nematocider,
organiska akaricider,
organiska algicider,
organiska rodenticider,
organiska slembekämpningsmedel,
och deras relevanta metaboliter enligt definitionen i artikel 3.32 i förordning (EG) nr 1107/20091.
Detta parametervärde gäller för varje enskild pesticid.
När det gäller aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid ska parametervärdet 0,030 μg/l tillämpas.
Pesticider – totalt
0,50
μg/l
”Pesticider – totalt” avser summan av alla enskilda pesticider som påvisas och kvantifieras vid kontroll-förfarandet.
PFAS
0,10
μg/l
”PFAS” avser varje enskilt per- och polyfluoralkylerat ämne (kemisk formel: CnF2n+1−R).
PFAS – totalt
0,50
μg/l
”PFAS – totalt” avser summan av per- och polyfluoralkylerade ämnen (kemisk formel: CnF2n+1−R).
Polycykliska aromatiska kolväten
0,10
μg/l
Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar; benso(b)
fluoranten, benso(k)
fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren.
Selen
10
μg/l
Tetrakloreten och trikloreten
10
μg/l
Summan av koncentrationerna av specificerade parametrar
Trihalometaner – totalt
100
μg/l
I de fall då det är möjligt och utan att desinfektionen äventyras bör medlemsstaterna sträva efter ett lägre värde.
Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar; kloroform, bromoform, dibromklormetan och bromdiklormetan.
Uran
30
μg/l
Vinylklorid
0,50
μg/l
Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.
__________________
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
Ändring
Kemiska parametrar
Parameter
Parametervärde
Enhet
Anmärkningar
Akrylamid
0,10
μg/l
Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.
Antimon
5,0
μg/l
Arsenik
10
μg/l
Bensen
1,0
μg/l
Bens(a)pyren
0 010
μg/l
Beta-östradiol (50-28-2)
0 001
μg/l
Bisfenol A
0,1
μg/l
Bor
1,5
mg/l
Bromat
10
μg/l
Kadmium
5,0
μg/l
Klorat
0,25
mg/l
Klorit
0,25
mg/l
Krom
25
μg/l
Värdet ska klaras senast [10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft]. Parametervärdet för krom till och med den dagen är 50 μg/l.
Koppar
2,0
mg/l
Cyanid
50
μg/l
1,2-dikloretan
3,0
μg/l
Epiklorhydrin
0,10
μg/l
Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.
Fluorid
1,5
mg/l
Halogenerade ättiksyror (HAA)
80
μg/l
Summan av följande nio representativa ämnen: monoklor-, diklor- och triklorättiksyra, mono- och dibromättiksyra, bromklor-ättiksyra, bromdiklorättik-syra, dibromklor-ättiksyra och tribromättiksyra.
Bly
5
μg/l
Värdet ska klaras senast [10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft]. Parametervärdet för bly till och med den dagen är 10 μg/l.
Kvicksilver
1,0
μg/l
Mikrocystin-LR
10
μg/l
Nickel
20
μg/l
Nitrat
50
mg/l
Medlemsstaterna ska säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) iakttas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenbered-ningen. Nonylfenol
Nitrit
0,50
mg/l
Medlemsstaterna ska säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) iakttas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenbered-ningen. Nonylfenol
Nonylfenol
0,3
μg/l
Pesticider
0,10
μg/l
”Pesticider” avser
organiska insekticider,
organiska herbicider,
organiska fungicider,
organiska nematocider,
organiska akaricider,
organiska algicider,
organiska rodenticider,
organiska slembekämpningsmedel,
och deras relevanta metaboliter enligt definitionen i artikel 3.32 i förordning (EG) nr 1107/20091.
Detta parametervärde gäller för varje enskild pesticid.
När det gäller aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid ska parametervärdet 0,030 μg/l tillämpas.
Pesticider – totalt
0,50
μg/l
”Pesticider – totalt” avser summan av alla enskilda pesticider som påvisas och kvantifieras vid kontroll-förfarandet.
PFAS
0,10
μg/l
”PFAS” avser varje enskilt per- och polyfluoralkylerat ämne (kemisk formel: CnF2n+1−R).
Formeln ska även införa en differentiering mellan ”långkedjiga” och ”kortkedjiga” PFAS. Detta direktiv ska endast tillämpas på ”långkedjiga” PFAS.
Detta parametervärde för enskilda PFAS-ämnen ska gälla endast för de PFAS-ämnen som sannolikt kan förekomma och som är farliga för människors hälsa enligt den farobedömning som avses i artikel 8 i detta direktiv.
PFAS – totalt
0,50
μg/l
”PFAS – totalt” avser summan av per- och polyfluoralkylerade ämnen (kemisk formel: CnF2n+1−R).
Detta parametervärde för PFAS totalt ska gälla endast för de PFAS-ämnen som sannolikt kan förekomma och som är farliga för människors hälsa enligt den farobedömning som avses i artikel 8 i detta direktiv.
Polycykliska aromatiska kolväten
0,10
μg/l
Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar; benso(b)
fluoranten, benso(k)
fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren.
Selen
10
μg/l
Tetrakloreten och trikloreten
10
μg/l
Summan av koncentrationerna av specificerade parametrar
Trihalometaner – totalt
100
μg/l
I de fall då det är möjligt och utan att desinfektionen äventyras bör medlemsstaterna sträva efter ett lägre värde.
Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar; kloroform, bromoform, dibromklormetan och bromdiklormetan.
Uran
30
μg/l
Vinylklorid
0,50
μg/l
Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.
__________________
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
Ändring 139 Förslag till direktiv Bilaga I – del Ba (ny)
Kommissionens förslag
Ändring
Indikatorparametrar
Parameter
Parametervärde
Enhet
Anmärkningar
Aluminium
200
μg/l
Ammonium
0,50
mg/l
Klorid
250
mg/l
Anmärkning 1
Färg
Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring
Konduktivitet
2 500
μS cm-1 vid 20°C
Anmärkning 1
Vätejonkoncentration
≥ 6,5 och ≤ 9,5
pH-enheter
Anmärkningar 1 och 3
Järn
200
μg/l
Mangan
50
μg/l
Lukt
Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring
Sulfater
250
mg/l
Anmärkning 1
Natrium
200
mg/l
Smak
Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring
Antal heterotrofa bakterier vid 22 °C
Ingen onormal förändring
Koliforma bakterier
0
Antal/100 ml
Totalt organiskt kol (TOC)
Ingen onormal förändring
Turbiditet
Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring
Anm. 1:
Vattnet bör inte vara aggressivt.
Anm. 2:
Denna parameter behöver endast mätas om vattnet härrör från eller påverkas av ytvatten. Om detta parametervärde inte iakttas ska den berörda medlemsstaten undersöka vattensystemet för att se till att det inte finns någon potentiell fara för människors hälsa på grund av förekomsten av patogena mikroorganismer, t.ex. cryptosporidium.
Anm. 3:
För icke kolsyrat vatten som tappas på flaskor eller i behållare får minimivärdet sänkas till 4,5 pH-enheter.
För vatten som tappas på flaskor eller i behållare och som är naturligt rikt på eller som på konstgjord väg berikats med koldioxid får minimivärdet vara lägre.
Ändring 140 Förslag till direktiv Bilaga I – del C
Kommissionens förslag
Relevanta parametrar för riskbedömningen av fastighetsinstallationer
Parameter
Parametervärde
Enhet
Anmärkningar
Legionella
< 1 000
Antal/l
Om parametervärdet < 1 000/l inte klaras för Legionella ska en ny provtagning med avseende på Legionella pneumophila göras. Om Legionella pneumophila inte förekommer är parametervärdet för Legionella < 10 000/l.
Bly
5
μg/l
Värdet ska klaras senast den ... [tio år efter den dag då detta direktiv träder i kraft]. Parametervärdet för bly till och med den dagen är 10 μg/l.
Ändring
Relevanta parametrar för riskbedömningen av fastighetsinstallationer
Parameter
Parametervärde
Enhet
Anmärkningar
Legionella pneumophila
< 1 000
Antal/l
Legionella
< 10 000
Antal/l
Om Legionella pneumophila vars parametervärde är < 1 000/l inte förekommer ska parametervärdet för Legionella vara < 10 000/l.
Bly
5
μg/l
Värdet ska klaras senast den ... [tio år efter den dag då detta direktiv träder i kraft]. Parametervärdet för bly till och med den dagen ska vara 10 μg/l.
Ändring 141 Förslag till direktiv Bilaga I – del Ca (ny)
Kommissionens förslag
Ändring
Nya parametrar som kontrolleras
Mikroplaster
Kontrollerna ska genomföras i enlighet med den metod för mätning av mikroplaster som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 11 5b.
Ändring 142 Förslag till direktiv Bilaga II – del B – punkt 1 – stycke 1
Escherichia coli (E. coli), Clostridium perfringens-sporer och somatiska kolifager betraktas som ”centrala parametrar” och kan inte bli föremål för en försörjningsriskbedömning i enlighet med del C i denna bilaga. De ska alltid kontrolleras med de frekvenser som anges i tabell 1 i punkt 2.
Escherichia coli (E. coli) och enterokocker betraktas som ”centrala parametrar” och kan inte bli föremål för en försörjningsriskbedömning i enlighet med del C i denna bilaga. De ska alltid kontrolleras med de frekvenser som anges i tabell 1 i punkt 2.
Ändring 186 Förslag till direktiv Bilaga II – del B – punkt 2
Kommissionens förslag
Provtagningsfrekvens
Alla parametrar som fastställs i enlighet med artikel 5 ska kontrolleras med minst de frekvenser som anges i följande tabell, såvida inte en annan provtagningsfrekvens fastställs på grundval av en försörjningsriskbedömning som gjorts i enlighet med artikel 9 och del C i denna bilaga:
Tabell 1
Minimifrekvens för provtagning och analys för kontroll av parametervärden
Distribuerad eller producerad vattenvolym (m3) per dag inom ett vattenförsörjningsområde
Minsta antal prov per
år
≤ 100
> 100 ≤ 1 000
> 1 000 ≤ 10 000
>10 000 ≤ 100 000
>100 000
10a
10a
50b
365
365
a: alla prov ska tas vid tidpunkter då risken för att enteropatogener inte elimineras i vattenberedningen är hög.
b: minst 10 prov ska tas vid tidpunkter då risken för att enteropatogener inte elimineras i vattenberedningen är hög.
Anm. 1: Ett vattenförsörjningsområde är ett geografiskt avgränsat område inom vilket dricksvatten kommer från en eller flera vattentäkter, och inom vilket vattenkvaliteten kan anses vara i stort sett enhetlig.
Anm. 2: Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. En medlemsstat får använda antalet invånare i ett vattenförsörjningsområde i stället för vattenvolymen för att fastställa lägsta frekvens, varvid antas att vattenförbrukningen är 200 l per dag och person.
Anm. 3: Medlemsstater som har beslutat att undanta enskilda vattentäkter enligt artikel 3.2 b ska tillämpa dessa frekvenser enbart på vattenförsörjningsområden som distribuerar mellan 10 och 100 m3 per dag.
Ändring
Provtagningsfrekvens
Alla parametrar som fastställs i enlighet med artikel 5 ska kontrolleras med minst de frekvenser som anges i följande tabell, såvida inte en annan provtagningsfrekvens fastställs på grundval av en försörjningsriskbedömning som gjorts i enlighet med artikel 9 och del C i denna bilaga:
Tabell 1
Minimifrekvens för provtagning och analys för kontroll av parametervärden
Distribuerad eller producerad vattenvolym per dag inom ett vattenförsörjningsområde
(se anmärkningarna 1 och 2) m3
Grupp A-parameter (mikrobiologisk parameter) –
antal prov per år
(se anmärkning 3)
Grupp B-parameter (kemisk parameter) –
antal prov per år
≤ 100
> 0
(se anmärkning 4)
> 0
(se anmärkning 4)
> 100
≤ 1000
4
1
> 1000
≤ 10000
4
+3
Per 1 000 m³/d och del därav beräknat på den totala volymen
1
+1
Per 1 000 m³/d och del därav beräknat på den totala volymen
> 10000
≤ 100000
3
+ 1
per 10 000 m³/dag och
del därav beräknat på den totala volymen
> 100000
12
+ 1
per 25 000 m³/dag och del därav beräknat på den totala volymen
Anm. 1: Ett vattenförsörjningsområde är ett geografiskt avgränsat område inom vilket dricksvatten kommer från en eller flera vattentäkter, och inom vilket vattenkvaliteten kan anses vara i stort sett enhetlig.
Anm. 2: Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. En medlemsstat får använda antalet invånare i ett vattenförsörjningsområde i stället för vattenvolymen för att fastställa lägsta frekvens, varvid antas att vattenförbrukningen är 200 l per dag och person.
Anm. 3: Den angivna frekvensen beräknas enligt följande: t.ex. 4 300 m³/dag = 16 prov (4 på de första 1 000 m³/dag + 12 på de resterande 3 300 m³/dag).
Anm. 4: Medlemsstater som har beslutat att undanta enskilda vattentäkter enligt artikel 3.2 b i detta direktiv ska tillämpa dessa frekvenser enbart på vattenförsörjningsområden som distribuerar mellan 10 och 100 m3 per dag.
Ändring 144 Förslag till direktiv Bilaga II – del 2 – punkt 2a (ny)
2a. Prover av Legionella i fastighetsinstallationer ska tas där det finns risk för spridning av och/eller exponering för Legionella pneumophila. Medlemsstaterna ska fastställa riktlinjer för provtagningsmetoder för Legionella.
Ändring 145 Förslag till direktiv Bilaga IIa (ny)
Minimikrav på hygien för ämnen och material vid framställning av nya produkter som kommer i kontakt med dricksvatten:
a) En förteckning över ämnen som har godkänts för användning vid framställning av material, inbegripet men inte uteslutande organiska material, elastomerer, silikoner, metaller, cement, jonbytarmassor, kompositmaterial och därav framställda produkter.
b) Särskilda krav för användning av ämnen i material och produkter framställda därav.
c) Särskilda begräsningar för migrering av vissa ämnen till dricksvatten.
d) Hygienregler gällande andra egenskaper som krävs för att uppfylla villkoren.
e) Grundläggande bestämmelser för att kontrollera att leden a–d uppfylls.
f) Bestämmelser om de analysmetoder som används vid provtagning för att kontrollera att leden a–d uppfylls.
Ändringar 177 och 224 Förslag till direktiv Bilaga III – del B - tabell 1 – rad 28
Kommissionens förslag
PFAS
50
Ändring
PFAS
20
Ändring 146 Förslag till direktiv Bilaga IV – rubriken
INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN SOM SKA TILLHANDAHÅLLAS PÅ NÄTET
INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN
Ändring 147 Förslag till direktiv Bilaga IV – inledningen
Följande information ska finnas tillgänglig för konsumenter på nätet på ett användarvänligt och lämpligt sätt:
Följande information ska finnas tillgänglig för konsumenter på nätet eller på andra användarvänliga och lämpliga sätt:
Ändring 148 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 1
(1) Identifiering av den relevanta vattenleverantören.
(1) Identifiering av den relevanta vattenleverantören, det område och de antal personer som berörs av leveransen samt metoden för vattenproduktion.
Ändring 149 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 2 – inledningen
(2) De senaste kontrollresultaten för parametrar förtecknade i delarna A och B i bilaga I, inklusive provtagningsfrekvens och provtagningspunkternas läge, avseende det område som är av intresse för den försörjda personen, tillsammans med de parametervärden som fastställts i enlighet med artikel 5. Kontrollresultaten får inte vara äldre än
(2) En översyn av de senaste kontrollresultaten per vattenleverantör, för parametrar förtecknade i delarna A, B ochBa i bilaga I, inklusive provtagningsfrekvens, avseende det område som är av intresse för den försörjda personen, tillsammans med de parametervärden som fastställts i enlighet med artikel 5. Kontrollresultaten får inte vara äldre än
Ändring 202 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 2 - led b
(b) sex månader för stora vattenleverantörer,
(b) sex månader för medelstora och stora vattenleverantörer,
Ändring 203 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 2 - led c
(c) ett år för små vattenleverantörer.
(c) ett år för mycket små och små vattenleverantörer.
Ändring 150 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 3
(3) Vid överskridande av de parametervärden som fastställts i enlighet med artikel 5, information om den potentiella faran för människors hälsa och åtföljande råd avseende hälsa och förbrukning eller en länk som ger tillgång till sådan information.
(3) Vid potentiell fara för människors hälsa som fastställts av behöriga myndigheter efter ett överskridande av de parametervärden som fastställts i enlighet med artikel 5, information om den potentiella faran för människors hälsa och åtföljande råd avseende hälsa och förbrukning eller en länk som ger tillgång till sådan information.
Ändring 151 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 4
(4) En sammanfattning av den relevanta försörjningsriskbedömningen.
utgår
Ändring 152 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 5
(5) Information om följande indikatorparametrar och deras parametervärden:
(5) Information om de indikatorparametrar som förtecknas i del Ba i bilaga I och deras parametervärden.
(a) Färg.
(b) pH (vätejonkoncentration).
c) Konduktivitet.
(d) Järn.
(e) Mangan.
(f) Lukt.
(g) Smak.
(h) Hårdhet.
i) Mineraler, anjoner/katjoner, lösta i vatten:
— Borat BO3-
— Karbonat CO32-
— Klorid Cl-
— Fluorid F-
— Vätekarbonat HCO3-
— Nitrat NO3-
— Nitrit NO2-
— Fosfat PO43-
— Silikat SiO2
— Sulfat SO42-
— Sulfid S2-
— Aluminium Al
— Ammonium NH4+
— Kalcium Ca
— Magnesium Mg
— Kalium K
— Natrium Na
Dessa parametervärden och andra icke-joniserade föreningar och spårelement får visas med ett referensvärde och/eller en förklaring.
Ändring 153 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 6
(6) Rådgivning till konsumenter, inbegripet om hur man kan minska vattenförbrukningen.
(6) Rådgivning till konsumenter, inbegripet om hur man kan minska vattenförbrukningen när så är lämpligt och använda vatten på ett ansvarsfullt sätt utifrån lokala förutsättningar.
Ändring 154 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 7
(7) För mycket stora vattenleverantörer, årlig information om
(7) För stora och mycket stora vattenleverantörer, årlig information om
Ändring 155 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 7 – led a
(a) Vattensystemets övergripande effektivitetsprestanda, inklusive läckagenivåer och energiförbrukning per kubikmeter levererat vatten.
(a) Vattensystemets övergripande effektivitetsprestanda, inklusive läckagenivåer såsom de fastställts av medlemsstaterna.
Ändring 156 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 7 – led b
(b) Information om vattenleverantörens förvaltning och styrning, inklusive styrelsens sammansättning.
(b) Information om vattenleverantörens förvaltningsmodell och ägarstruktur.
Ändring 157 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 7 – led d
(d) Information om kostnadsstrukturen för den avgift som tas ut av konsumenterna per kubikmeter vatten, inklusive fasta och rörliga kostnader, med uppgift om kostnader för åtminstone energianvändning per kubikmeter levererat vatten, åtgärder som vidtagits av vattenleverantörer för farobedömningen i enlighet med artikel 8.4, beredning och distribution av dricksvatten samt uppsamling och rening av avloppsvatten, och om kostnader för åtgärder i enlighet med artikel 13 i de fall sådana åtgärder har vidtagits av vattenleverantörerna.
(d) I fall där kostnader täcks genom ett avgiftssystem, information om strukturen för den avgift per kubikmeter vatten, inklusive fasta och rörliga kostnader samt kostnader för åtgärder som vidtagits av vattenleverantörer för farobedömningen i enlighet med artikel 8.4, beredning och distribution av dricksvatten samt om kostnader för åtgärder i enlighet med artikel 13 i de fall sådana åtgärder har vidtagits av vattenleverantörerna.
Ändring 158 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 7 – led e
(e) Det investeringsbelopp som leverantören anser vara nödvändigt för att säkerställa finansiell hållbarhet för tillhandahållandet av vattentjänster (inbegripet underhåll av infrastruktur) och det investeringsbelopp som faktiskt tas emot eller hålls inne.
(e) Beloppet av de genomförda, pågående och planerade investeringarna samt finansieringsplanen.
Ändring 159 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 7 – led g
(g) Sammanfattning och statistik avseende konsumentklagomål, och avseende huruvida tillräckliga åtgärder för att lösa problem vidtas i rätt tid.
(g) Sammanfattning och statistik avseende konsumentklagomål, och hur de har lösts.
Ändring 160 Förslag till direktiv Bilaga IV – led 8
(8) Tillgång till tidigare data för information enligt punkterna 2 och 3, upp till 10 år bakåt i tiden, på begäran.
(8) Tillgång på begäran till tidigare data för information enligt punkterna 2 och 3, upp till 10 år bakåt i tiden, och inte före dagen för införlivande av detta direktiv.
Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0288/2018)