Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(4),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2018 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2019(7),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som kommissionen antog den 21 juni 2018 (COM(2018)0600),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som rådet antog den 4 september 2018 och översände till Europaparlamentet den 13 september 2018 (11737/2018 – C8‑0410/2018),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2018 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019(8),

–  med beaktande av ändringsskrivelse nr 1/2019 (COM(2018)0709) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019,

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0313/2018).

Avsnitt III

Översikt

1.  Europaparlamentet betonar att parlamentets behandling av 2019 års budget till fullo återspeglar de politiska prioriteringar som antogs av en överväldigande majoritet i parlamentets ovannämnda resolutioner av den 15 mars 2018 om de allmänna riktlinjerna och av den 5 juli 2018 om mandatet för trepartsmötet. Parlamentet påminner om att det centrala i dessa prioriteringar är följande: hållbar tillväxt, innovation, konkurrenskraft, säkerhet, åtgärder för att ta itu med de grundläggande orsakerna till flykting- och migrationsströmmar, hantering av flykting- och migrationsströmmar, kampen mot klimatförändringar och övergången till hållbar energi, och ett särskilt fokus på ungdomar.

2.  Europaparlamentet framhåller att inför Förenade kungarikets utträde ur unionen behöver unionen de finansiella medel som krävs för att leva upp till medborgarnas förväntningar, för att unionen på ett effektivt sätt ska kunna ta itu med de många ovannämnda prioriteringar och utmaningar som den står inför och förbättra medborgarnas dagliga liv.

3.  Europaparlamentet påpekar att unionens medborgare förväntar sig att unionen verkligen anstränger sig för att säkerställa ekonomisk tillväxt och främja nya arbetstillfällen på ett likformigt sätt i alla sina regioner. Parlamentet påminner om att för att dessa förväntningar ska kunna infrias krävs det investeringar i forskning och innovation, digitalisering, utbildning, infrastruktur och små och medelstora företag samt främjande av sysselsättning, särskilt för ungdomarna i Europa. Parlamentet uttrycker sitt missnöje med att rådet återigen föreslår nedskärningar i just de program som syftar till att göra unionens ekonomi mer konkurrenskraftig och innovativ. Parlamentet betonar dessutom att många av dessa program, t.ex. Horisont 2020, är kraftigt övertecknade, vilket är ett dåligt utnyttjande av resurser och innebär att många utmärkta projekt inte får något stöd. Parlamentet framhåller även att program såsom Erasmus+, Horisont 2020 och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) ger en tydlig bild av fördelarna med samarbete inom unionen och bidrar till att skapa en känsla av europeisk tillhörighet. Parlamentet beslutar därför att avsevärt stärka Erasmus+ och att stärka program som bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen, bland annat Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Cosme.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att fullgöra de utfästelser som parlamentet gjorde under förhandlingarna om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), nämligen att begränsa effekten av Efsi-relaterade nedskärningar av Horisont 2020 och FSE inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet föreslår därför att man kompenserar för dessa nedskärningar genom att återställa den ursprungliga årliga profilen för dessa två program för att göra det möjligt för dem att till fullo uppnå de mål som man enades om i samband med antagandet av den relevanta lagstiftningen.

5.  Europaparlamentet framhåller att ungdomsarbetslösheten fortfarande är oacceptabelt hög i vissa medlemsstater, särskilt i ekonomiskt eftersatta regioner, och att situationen för unga som varken arbetar eller studerar och långtidsarbetslösa är särskilt oroande. Parlamentet betonar att unga är den grupp som löper störst risk att drabbas av fattigdom och social och ekonomisk utestängning. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet över den nivå som kommissionen föreslagit. Parlamentet betonar att en sådan förstärkning inte på något sätt ska ses som en tidigareläggning av anslagen för ungdomssysselsättningsinitiativet som godkändes i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen och kräver att medlemsstaterna ökar anslagsutnyttjandet och skapar mer kvalitativ sysselsättning för ungdomar.

6.  Europaparlamentet påminner om behovet av en kraftfull kamp mot fattigdom.

7.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken spelar en primär roll för utvecklingen och tillväxten i unionen och för konvergensen i medlemsstaterna och regionerna. Parlamentet betonar sitt åtagande att säkerställa tillräckliga anslag för de program som representerar ett av unionens centrala politikområden.

8.  Europaparlamentet betonar att fonderna inom ramen för sammanhållningspolitiken varken direkt eller indirekt bör stödja omlokalisering enligt definitionen i artikel 2.61a i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter att säkerställa att bidrag från fonderna inte beviljas stödmottagare som har genomfört en omlokalisering inom fem år före ansökan om bidrag, och att se till att bidragen betalas tillbaka till fullo av stödmottagare som genomför en omlokalisering inom fem år efter det att de mottagit bidraget.

9.  Europaparlamentet beklagar att enligt de nuvarande beräkningarna skulle endast 19,3 % av unionens budget för perioden 2014–2020 användas till klimatrelaterade åtgärder och att målet på 20 % – ett mål som föregick klimatavtalet i Paris – därmed inte skulle nås. Parlamentet inser att detta till stor del beror på förseningar i sammanhållningspolitiken och programmen för landsbygdsutveckling. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna, som förvaltar dem, att påskynda genomförandet och att fokusera på klimatrelaterade utgifter för att kompensera för de lägre anslagen under de första åren av den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en handlingsplan inom de program som har en enorm potential för att bidra till att uppnå det klimatrelaterade utgiftsmålet. Parlamentet vill också se en kraftfull, årlig konsolidering för att göra framsteg i riktning mot klimatintegrationsmålet, med konkreta och enhetliga skyddsåtgärder som garanterar att klimatsäkra budgetbeslut är i linje med unionens åtaganden enligt Parisavtalet, och med omfattande rapportering för att inleda initiativ om målen inte uppfylls.

10.  Europaparlamentet understryker att rubrik 3 till stor del har tagits i anspråk under de senaste åren för att hantera migrations- och flyktingutmaningen och att sådana åtgärder bör fortsätta och förstärkas så länge som det behövs. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt kontrollera om anslagen under rubrik 3 är tillräckliga och att till fullo använda alla tillgängliga instrument för att i tid reagera på oförutsedda händelser på migrationsområdet som skulle kunna kräva ytterligare finansiering och att fästa särskild uppmärksamhet vid de öregioner som omfattas av artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet beslutar att öka anslagen till asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) för att till fullo täcka unionens behov på migrationsområdet, särskilt för att ge stöd till medlemsstaterna för att förbättra mottagningsförhållandena, åtgärder och praxis när det gäller integrationen av asylsökande och migranter och öka solidariteten och ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna samt en rättvis och effektiv återvändandepolitik. Parlamentet noterar på nytt att taket i rubrik 3 är otillräckligt för att tillhandahålla tillräckliga medel för dessa prioriteringars inre dimension samt för andra prioriterade program, t.ex. på områdena hälsa, livsmedelssäkerhet, säkerhet, rättvisa, medborgarskap och kultur. Parlamentet anser att de lokala myndigheternas beredvillighet att ge stöd till unionens vidarebosättningsprogram bör stödjas ytterligare genom den del av Amif som omfattas av direkt förvaltning.

11.  Europaparlamentet insisterar på att mot bakgrund av den senaste tidens oro för säkerheten runt om i unionen bör finansiering under rubrik 3 särskilt gå till åtgärder som leder till att öka säkerheten för unionens medborgare. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen till Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), Europeiska unionens byrå för rättsligt samarbete (Eurojust) och till den nya europeiska åklagarmyndigheten, som på grund av ökad arbetsbelastning och ytterligare uppgifter har haft brist på personal och finansiering de senaste åren.

12.  Europaparlamentet upprepar att en del av lösningen på migrations- och flyktingutmaningen samt unionsmedborgarnas säkerhetsrelaterade oro består i att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration och att anslå tillräckliga finansiella medel till interna och externa instrument som syftar till att lösa problem som rör fattigdom, brist på sysselsättning, utbildning och ekonomiska möjligheter, instabilitet, konflikter och klimatförändringar i det europeiska grannskapet och Afrika. Parlamentet anser att unionen på bästa möjliga sätt bör utnyttja de finansiella medlen under rubrik 4, som har visat sig vara otillräckliga för att bemöta alla yttre utmaningar.

13.  Europaparlamentet konstaterar de utmaningar som det stora inflödet av migranter och asylsökande till vissa medlemsstater innebär. Parlamentet beklagar att alla ansträngningar för att skapa ett rättvist och humant system för hantering av migranter på unionsnivå hittills har misslyckats.

14.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet inte varit vederbörligen involverat i diskussionerna om en förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att nya initiativ inte får finansieras på bekostnad av unionens befintliga externa projekt. Parlamentet vidhåller, samtidigt som det påminner om sitt stöd för en förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet, att unionens budget – med tanke på den ansträngda situationen under rubrik 4 när det gäller att hantera externa utmaningar, bland annat migration – bör bidra till finansieringen av den andra delen i samma proportion som för den första, dvs. 1 miljard EUR, medan medlemsstaterna bör bidra med 2 miljarder EUR till dess finansiering.

15.  Europaparlamentet påminner om att Turkiet är ett grannland, även när det gäller regional stabilitet, och betonar att Turkiet måste respektera internationell rätt i regionen och återgå till en reformväg som garanterar medborgarnas välfärd och fullständig respekt för alla deras rättigheter.

16.  Europaparlamentet återställer alla nedskärningar som rådet föreslår i budgetförslaget för 2019 under samtliga rubriker, med begränsade undantag under rubrik 4 och underrubrik 1b. Parlamentet vägrar acceptera de föreslagna nedskärningarna av program som ger störst europeiskt mervärde, till exempel Horisont 2020 och FSE, som är två program som redan drabbats av omfördelningar till Efsi, eller majoriteten av nedskärningarna av den yttre politiken. Parlamentet betonar att logiken bakom rådets nedskärningar inte motiveras av de verkliga genomförandesiffrorna och innebär att man bortser från det varierande genomförandemönstret för vissa program.

17.  Europaparlamentet konstaterar att för att kunna finansiera alla akuta behov på ett tillfredsställande sätt och med tanke på de mycket små eller obefintliga marginalerna under vissa rubriker 2019, kommer alla tillgängliga medel avseende flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen att behöva användas. Parlamentet förväntar sig att rådet kommer att ställa sig bakom denna strategi och att det kommer att bli enkelt att komma överens i förlikningen, så att unionen kan vara situationen vuxen och på ett ändamålsenligt sätt möta de utmaningar som väntar, särskilt med tanke på att årets förlikning kommer att vara den sista före valet till Europaparlamentet i maj 2019.

18.  Europaparlamentet fastställer den övergripande anslagsnivån för 2019 till 166 340 415 936 EUR i åtagandebemyndiganden och 149 349 039 470 EUR i betalningsbemyndiganden, vilket innebär en ökning med 721 061 034 EUR i åtagandebemyndiganden jämfört med 2019 års budgetförslag.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

19.  Europaparlamentet motsätter sig rådets omotiverade nedskärningar på 794 miljoner EUR i underrubrik 1a, som står för lite mer än hälften av rådets övergripande nedskärningar av åtagandebemyndigandena i rubrikerna i den fleråriga budgetramen. Parlamentet noterar att sådana nedskärningar strider mot rådets uttalade politiska prioriteringar. Parlamentet är dessutom bekymrat över att de kan hindra genomförandet av program som spelar en avgörande roll när det gäller att skapa arbetstillfällen och tillväxt, vilket skulle kunna inverka negativt på ekonomin.

20.  Europaparlamentet framhåller i samband med detta program såsom Horisont 2020 och FSE samt flaggskeppsprogrammen på rymdområdet, såsom Copernicus, som ger ett mycket stort europeiskt mervärde. Parlamentet beklagar de betydande nedskärningar som rådet gjort i den gemensamma strategiska ramen för forskning och innovation, vilket får en oerhört negativ inverkan på Horisont 2020, och beklagar särskilt nedskärningarna i relevanta budgetposter såsom Förstärkning av forskningen om framtida och ny teknik och Förstärkning av europeisk forskningsinfrastruktur. Parlamentet noterar också att många av dessa program utgör ett viktigt bidrag till kampen mot klimatförändringar och anser att detta bidrag bör stärkas. Parlamentet beslutar därför att återställa alla rådets nedskärningar och att dessutom till fullo återinföra den ursprungliga profilen för de Horisont 2020- och FSE-budgetposter som minskades till förmån för inbetalningar till Efsis garantifond.

21.  Europaparlamentet påminner om att Erasmus+ fortfarande är ett ytterst uppskattat och enormt populärt program som främjar rörlighet för unga i utbildningssyfte och yrkesinriktad utbildning, vilket framgår av mängden mottagna ansökningar som med råge överskrider den tillgängliga finansieringen, och noterar också att programmet bidrar till att främja en stark känsla av europeisk identitet och ett incitament för unga att delta i den europeiska demokratin. Parlamentet beklagar djupt att budgetförslaget för 2019 för Erasmus+ ligger långt under det belopp som parlamentet förväntade sig, och att det är lägre än de planerade beloppen i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att stärka utbildnings- och ungdomsdelarna av Erasmus+, som en naturlig följd av förstärkningen av ungdomssysselsättningsinitiativet under underrubrik 1b.

22.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen efter offentliggörandet den 3 februari 2014 av sin första rapport om EU:s insatser mot korruption beslutade att inte fortsätta utarbetandet av årsrapporter utan i stället integrera insatserna mot korruption i den ekonomiska planeringsterminen. Parlamentet noterar att de landsspecifika rapporterna inom ramen för den ekonomiska planeringsterminen inte innehåller en tydlig beskrivning av nuläget och att de inte heller innehåller rekommendationer om åtgärder mot korruption för alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar ännu en gång kommissionen att förelägga parlamentet en andra EU-rapport om insatserna mot korruption och att i detta sammanhang inte utvärdera insatserna mot korruption enbart i fråga om ekonomiska förluster, utan att också analysera korruptionens skadliga effekter på unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter.

23.  Europaparlamentet påminner om vikten av att främja omfattande synergier mellan FSE:s transportdel och FSE:s digitala del i syfte att maximera den finansiella hävstången för projekt som syftar till att stimulera digitaliseringen av TEN-T-korridorerna.

24.  Europaparlamentet framhåller på nytt att små och medelstora företag är en viktig del av unionens ekonomi och spelar en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen i hela unionen. Parlamentet anser att det finns ett behov av att skapa ett gynnsamt företagsklimat för små och medelstora företag samt främja kluster och nätverk för små och medelstora företag och även stödja kooperativa företag med sociala, solidariska och etiska metoder. Parlamentet noterar dock med djup oro rådets nedskärningar i instrumentet för små och medelstora företag, vilket sänder ett motsägelsefullt budskap till företag i unionen. Parlamentet anser att unionens budget och dess stöd till tillgång till finansiering för nystartade företag och mikroföretag kan vara ett viktigt verktyg för att göra små och medelstora företag mer konkurrenskraftiga och mer innovativa och för att främja företagarandan i unionen. Parlamentet påminner i detta avseende om Cosme och Horisont 2020.

25.  Europaparlamentet beslutar därför att ytterligare öka anslagen över nivån i budgetförslaget för 2019 och över nivån före inrättandet av Efsi, för de program som är avgörande för att stimulera tillväxt och sysselsättning och hantera klimatförändringar och som återspeglar allmänt överenskomna unionsprioriteringar, dvs. Erasmus+, Horisont 2020 (bland annat Marie Curie-programmet, Ledarskap i rymden, Europeiska forskningsrådet, instrumentet för små och medelstora företag), Cosme, FSE och EaSI.

26.  Europaparlamentet ökar därför nivån för åtagandebemyndigandena för underrubrik 1a över nivån i budgetförslaget för 2019 med 566 773 112 EUR (utan ett återställande av nivån före Efsi, kompensation för förslaget om europeiska arbetsmyndigheten, pilotprojekt och förberedande åtgärder), som ska finansieras inom den tillgängliga marginalen och genom ett ytterligare utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden.

27.  Europaparlamentet välkomnar åtagandet att förnya unionens försvarsagenda, närmare bestämt genom avtalet om ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram. Parlamentet uttrycker sin avsikt att ägna särskild uppmärksamhet åt kommissionens genomförande av de avtal som ingåtts med avseende på det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den europeiska solidaritetskåren, vilket bör redovisas i den ändringsskrivelse som kommissionen ska utfärda i den 16 oktober 2018.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

28.  Europaparlamentet välkomnar den minskande ungdomsarbetslösheten på unionsnivå som nu uppgår till 14,8 % (den 1 oktober 2018), men beklagar att nivån fortfarande är oacceptabelt hög i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar att för att ta itu med denna fråga är det viktigt att säkerställa en lämplig finansiering av ungdomsgarantisystemen genom ungdomssysselsättningsinitiativet och Europeiska socialfonden (ESF). Parlamentet välkomnar överenskommelsen om behovet av att tillhandahålla nya medel för ungdomssysselsättningsinitiativet och att ta med motsvarande anslag i budgetförslaget för 2019. Parlamentet anser emellertid att mot bakgrund av de utmaningar och risker som ungdomsarbetslösheten innebär bör ungdomssysselsättningsinitiativet få ökade anslag och beslutar därför att initiativet får 580 miljoner EUR i åtaganden 2019. Parlamentet anser att denna ökning är utöver det belopp för ungdomssysselsättningsinitiativet som för närvarande planerats för perioden 2014–2020.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen påskyndas för att komma till rätta med förseningarna. Parlamentet noterar att även om rådet inte har ifrågasatt nivån på de betalningsbemyndiganden som föreslagits av kommissionen kommer parlamentet att noggrant granska kommissionens uppdaterade prognoser för att anpassa betalningsbemyndigandena till de faktiska behoven så att man undviker att det på nytt byggs upp en eftersläpning i betalningarna i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen.

30.  Europaparlamentet betonar att katastrofer tyvärr oftast drabbar dem med små möjligheter att skydda sig själva. Parlamentet noterar att insatser bör sättas in så snart som möjligt i samband med naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor för att minimera skador och rädda människor och egendom. Parlamentet framhåller behovet av ytterligare ökningar av medel, särskilt i de budgetposter som är kopplade till katastrofförebyggande och katastrofberedskap inom unionen, med beaktande av framför allt bränderna i Grekland, Spanien och Portugal (med tragiska dödsoffer som följd), som påverkar människor på ett dramatiskt och betydande sätt.

31.  I enlighet med överenskommelsen om översynen av stödprogrammet för strukturreformer ställer sig Europaparlamentet bakom överföringen av 40 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 17,2 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden från underrubrik 1b till rubrik 2.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

32.  Europaparlamentet påminner om att kommissionens förslag om att öka anslagen för att finansiera behoven inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) till stor del beror på att de tillgängliga inkomsterna för särskilda ändamål förväntas vara betydligt lägre under 2019.

33.  Europaparlamentet noterar rådets nedskärningar med 310 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden (-0,52 % jämfört med budgetförslaget 2019) och -328,13 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden (-0,57 % jämfört med budgetförslaget 2019), men anser att kommissionens ändringsskrivelse bör utgöra grunden för varje tillförlitlig översyn av EGFJ-anslag och återinför nivåerna i budgetförslaget för 2019 i enlighet med detta, i avvaktan på en prövning av denna ändringsskrivelse vid förlikningen.

34.  Europaparlamentet beslutar att öka anslagen till krisstöd, särskilt för fläskkött med avseende på den afrikanska svinpesten, för att minska de negativa konsekvenserna för jordbrukare och arbetstagare i de regioner som drabbats hårdast av sjukdomen. Parlamentet beslutar att uttrycka sitt starka stöd för jordbrukssektorn i unionen genom att öka anslagen till frukt och grönsaker, för att ta itu med effekterna av krisen inom sektorn och effekterna av det ryska embargot samt för åtgärder för att hantera effekterna av Xylella fastidiosa och volatiliteten i priset på olivolja.

35.  Europaparlamentet påpekar den väsentliga roll som unionens decentraliserade byråer spelar i fråga om miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för att bistå unionen och medlemsstaterna att fatta välgrundade, vetenskapligt baserade beslut om att skydda och förbättra miljön och folkhälsan och samtidigt stärka samarbetet mellan medlemsstaterna för att bemöta unionsmedborgarnas farhågor.

36.  Europaparlamentet beslutar att föreslå en ökning på 20 miljoner EUR över nivån för 2019 års budgetförslag för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) för att främja innovation inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och säkerställa lönsamheten och hållbarheten för dessa utkomstmöjligheter i framtiden.

37.  Europaparlamentet beslutar i enlighet med Europa 2020-målen och unionens internationella åtaganden för att bekämpa klimatförändringarna, att föreslå en ökning på 15,6 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget för 2019 för klimatrelaterade åtgärder. Parlamentet påminner dessutom om unionens åtagande att stoppa och vända nedgången för den biologiska mångfalden och understryker att denna ökning också bidrar till skyddet av den biologiska mångfalden.

38.  Mot bakgrund av det framgångsrika slutförandet av förhandlingarna om översynen av stödprogrammet för strukturreformer beslutar Europaparlamentet att frigöra den reserv som införts av rådet för de belopp som överförts från underrubrik 1b.

39.  Europaparlamentet pekar på följderna av den extrema torka som drabbat medlemsstaterna under de senaste månaderna och som orsakar betydande förluster för jordbruket och äventyrar ett stort antal företag, och betonar i detta sammanhang behovet av att garantera stödåtgärder i syfte att bistå de värst drabbade jordbrukarna.

40.  Europaparlamentet beslutar att maximera användningen av anslagen för Poseiprogrammen i enlighet med den relevanta förordningen(9), och understryker hur viktiga dessa program är för jordbruksproducenternas motståndskraft, samt uppmärksammar den bräckliga ekonomiska situationen i de yttersta randområdena.

41.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena med 154,1 miljoner EUR, exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder, vilket innebär att det finns en marginal på 190,8 miljoner EUR under taket för åtagandena i rubrik 2.

42.  Europaparlamentet understryker att den fortsatta obalansen i livsmedelsförsörjningskedjan, där primärproducenternas ställning är betydligt svagare än andra aktörers ställning, bör leda till att kommissionen vidtar åtgärder för att förbättra transparensen i fråga om livsmedelsförsörjningskedjans priser och marginaler, för att garantera rättvisa producentpriser och därmed bättre inkomster för små och medelstora jordbrukare.

43.  Europaparlamentet framhåller de faktorer som hotar många skogsekosystem, till exempel spridningen av invasiva främmande arter, skadedjur (såsom tallvedsnematod och andra) och skogsbränder. Parlamentet anser att tillräckliga ekonomiska resurser bör tillhandahållas genom EU:s stödprogram och stödåtgärder för att utvärdera skogarnas ekologiska hälsa och växtskyddssituation samt deras återställande, bland annat återbeskogning. Parlamentet noterar att frågan om sådana resurser är särskilt viktig och brådskande i vissa medlemsstater, framför allt i Portugal, Grekland och Spanien efter upprepade bränder inom hela dessa territorier.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

44.  Europaparlamentet upprepar sin långvariga övertygelse om att taket för rubrik 3 har visat sig vara helt otillräckligt för att i tillräcklig utsträckning finansiera den interna dimensionen av de väsentliga utmaningarna i samband med dels den inre säkerheten och medborgarnas säkerhet och dels flyktingar och migranter.

45.  Europaparlamentet förväntar sig att trycket på dessa medlemsstaters migrations- och asylsystem, samt på deras gränser, kommer att förbli högt under 2019, liksom under kommande år, och anser därför att det behövs ytterligare finansiering på flykting- och migrationsområdet, även med tanke på framtida oförutsedda behov inom detta område. Parlamentet ökar därför anslagen till Amif när det gäller stöd till laglig migration till unionen och främjande av en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare samt förbättringar av rättvisa och effektiva återvändandestrategier, särskilt för att hjälpa medlemsstaterna att förbättra integrationsåtgärderna för flyktingar och migranter, och särskilt för barn och ensamkommande minderåriga.

46.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av åtagandebemyndigandena för Amif för att finansiera den nya Dublin II-lagstiftningen (förutsatt att den antas i slutet av 2018) och avvisar rådets beslut att överföra motsvarande anslag till en reserv.

47.  Europaparlamentet understryker att åtgärder för att ta itu med den inre säkerheten måste fortsätta att vara en av unionens viktigaste prioriteringar, och betonar den roll som fonden för inre säkerhet spelar som ett centralt finansieringsinstrument för att stödja medlemsstaterna på säkerhetsområdet, bland annat i kampen mot terrorism och radikalisering, allvarlig och organiserad brottslighet och cyberbrottslighet. Parlamentet beslutar därför att öka budgetanslagen för fonden för inre säkerhet, stärka stödet till gränsförvaltningen och ge stöd till offer för terroristhandlingar.

48.  Europaparlamentet påpekar den avgörande roll som unionens organ på området för rättsliga och inrikes frågor spelar när det gäller att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna för att ta itu med unionsmedborgarnas problem. Parlamentet beslutar att öka budgetanslagen och personalstyrkan för Europol, Cepol, eu-LISA, Eurojust och Europeiska åklagarmyndigheten.

49.  Europaparlamentet insisterar i samband med detta på att Europeiska åklagarmyndigheten ges tillräcklig finansiering och personal. Parlamentet noterar att i förslaget till budget för 2019 uppgår unionens bidrag till totalt 4 911 000 EUR. Parlamentet påpekar att detta anslag är avsett att täcka Europeiska åklagarmyndighetens utgifter för personal, infrastruktur, övriga administrativa utgifter samt operativa utgifter. Parlamentet noterar att det har anslagits medel endast för 35 tjänster, vilket innebär att när de 23 tjänsterna för europeiska åklagare har dragits bort återstår endast 12 tjänster för administrativa uppgifter. Parlamentet anser att detta inte är realistiskt, särskilt med tanke på att ytterligare två medlemsstater nyligen har beslutat att ansluta sig till europeiska åklagarmyndigheten. Parlamentet beslutar därför att tidigarelägga den ökning av antalet anställda som planeras till 2020, och att anpassa lönegraderna för chefsåklagaren och de europeiska åklagarna till Olafs och Europols ledningsnivå.

50.  Europaparlamentet beklagar rådets godtyckliga nedskärningar på mer än 35 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden till ett antal program på områdena kultur, medborgarskap, rättvisa och folkhälsa, trots dessa programs utmärkta genomförandegrad och trots den redan otillräckliga finansieringen som innebär att många högkvalitativa projekt inte får någon finansiering. Parlamentet återinför alla budgetposter till åtminstone nivån i budgetförslaget och föreslår ytterligare ökningar av relevanta budgetposter.

51.  Europaparlamentet betonar Kreativa Europas värde när det gäller att stödja unionens audiovisuella och kulturella sektorer och insisterar på att finansieringsnivåerna bör motsvara programmets ambitioner. Parlamentet efterlyser en ökning av åtagandebemyndigandena till delprogrammen Media och Kultur, bland annat för att komma till rätta med den låga andelen framgångsrika ansökningar. Parlamentet ökar också anslagen till multimedieåtgärder och till att stärka små och medelstora företags finansiella kapacitet i de europeiska kulturella och kreativa sektorerna.

52.  Europaparlamentet påminner om sitt stöd för program på områdena rättigheter, jämlikhet, medborgarskap och rättvisa. Parlamentet beslutar att öka åtagandebemyndigandena för instrument som avser icke-diskriminering och jämlikhet i allmänhet, särskilt Daphne-programmet, och att bekämpa könsrelaterat våld och upprätthålla kvinnors rättigheter och hbtqi+-personers rättigheter.

53.  Europaparlamentet påminner om att kultur- och utbildningsrelaterade projekt får stöd genom en rad unionsprogram och unionsinstrument, bland annat ESI-fonderna, Efsi och Horisont 2020. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att förbättra programöverskridande synergier för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av medlen. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att fullt ut utnyttja de potentiella synergierna mellan olika EU-program – t.ex. Horisont 2020, FSE, Erasmus+, EaSI, Kreativa Europa och Cosme, Efsi och ESI-fonderna – för att stödja fler projekt inom de kulturella och kreativa sektorerna.

54.  Europaparlamentet förstärker rubrik 3 med 127,75 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, med avseende på budgetförslaget, exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder, och föreslår att dessa ökningar finansieras genom ett ytterligare utnyttjande av särskilda instrument.

Rubrik 4 – Europa i världen

55.  Europaparlamentet betonar att de komplicerade geopolitiska utmaningar som unionen står inför omedelbart kräver en starkare närvaro av unionen i omvärlden. Parlamentet betonar återigen att unionens yttre åtgärder endast kan vara trovärdiga om de backas upp av tillräckliga ekonomiska resurser. Parlamentet påminner om att finansieringsbehoven är mycket större än den nuvarande storleken på rubrik 4 och efterlyser ett lämpligt manöverutrymme i händelse av oförutsedda externa kriser.

56.  Europaparlamentet påminner om att genomförandet av målen för hållbar utveckling måste omfatta både unionens inre och yttre politik, och att särskilt fokus bör läggas på att tillhandahålla tillräckligt med livsmedel av god kvalitet, rent vatten och att bygga ytterligare bortskaffningsanläggningar för avloppsvatten för att uppnå hållbarhetsmål 2 och 6. Parlamentet uppmärksammar vidare omfattningen och konsekvenserna av energifattigdom i utvecklingsländerna och begär ytterligare åtgärder för att minska energifattigdomen i enlighet med hållbarhetsmål 7, särskilt i avlägset belägna landsbygdsområden i regioner som ligger utanför nätet.

57.  I detta avseende bekräftar Europaparlamentet på nytt, i linje med sin ståndpunkt i ovannämnda resolution av den 5 juli 2018, att den nuvarande andelen av stödet till faciliteten för flyktingar i Turkiet från unionens budget (1 miljard EUR) och medlemsstaterna (2 miljarder EUR) bör bibehållas för finansieringen av den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet beslutar därför att minska bidragen från unionens budget från 1,45 miljarder EUR till 450 miljoner EUR. Parlamentet anser att skillnaden i stället bör finansieras av medlemsstaternas bilaterala bidrag.

58.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att främja fred, säkerhet och rättvisa i utvecklingsländerna om unionen ska kunna ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration och de humanitära utmaningarna i samband med migrationen i det södra grannskapet, såsom Libyen. Parlamentet understryker vikten av att stödja goda styrelseformer, demokrati, rättsstatsprincipen och ett dynamiskt civilt samhälle för att effektivt bekämpa fattigdom på lång sikt och ta itu med de utmaningar som klimatförändringarna i utvecklingsländerna innebär. Parlamentet beslutar därför att öka resurserna till finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och södra delen av det europeiska grannskapsinstrumentet inom de olika delområdena, för att även återspegla de avsevärda påfrestningar som det europeiska grannskapsinstrumentet kommer att fortsätta att utsättas för under 2019.

59.  Europaparlamentet påminner om att unionen har åtagit sig att på ett övergripande sätt skydda och främja barns, flickors och kvinnors rättigheter samt rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar och särskilda behov i sin yttre politik. Parlamentet betonar vikten av att genomföra EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter i Europeiska unionen, Europeiska unionens handlingsplan för jämställdhet och den europeiska politiken för personer med funktionsnedsättningar i de yttre förbindelserna. I denna anda anser parlamentet att det är lämpligt att avsätta 10 % av de tillgängliga resurserna för humanitärt bistånd till utbildning i krisområden.

60.  Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av tillräcklig finansiering för västra Balkan i syfte att konsolidera vägen mot anslutning. Parlamentet förstår inte rådets förslag att minska anslagen till politiska reformer, eftersom sådana reformer utgör grunden för en eventuell demokratisk omvandling. Parlamentet betonar behovet av lämpligt ekonomiskt stöd för handlingsplanen för västra Balkan 2018–2020 och beslutar följaktligen att öka anslagen till instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) för regionen.

61.  Europaparlamentet framhåller att situationen i länderna i det östra grannskapet också utgör en betydande utmaning för unionen. Parlamentet är övertygat om vikten av att tillhandahålla ytterligare finansiering för att stödja våra grannars reformsträvanden, bidra till att öka motståndskraften och främja freden och förbättra det dagliga livet för medborgarna i dessa länder.

62.  Europaparlamentet vill se ett ökat stöd från unionen till UNRWA, i linje med parlamentets resolution av den 8 februari 2018(10), med hänsyn till den förvärrade situationen på plats och Förenta staternas beslut att dra tillbaka sitt årliga bidrag till UNRWA. Parlamentet preciserar att den föreslagna ökningen uteslutande är avsedd för UNRWA i syfte att kompensera för denna förlust.

63.  Europaparlamentet är övertygat om potentialen i direkta personkontakter och ungdomars rörlighet, också som en av de centrala strategierna för att öka effekten av unionens yttre åtgärder och deras synlighet bland allmänheten i våra partnerländer. Parlamentet beslutar därför att öka bidragen från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, det europeiska grannskapsinstrumentet, IPA II och partnerskapsinstrumentet till Erasmus+.

64.  Europaparlamentet stöder, i linje med principen om villkorlighet, en minskning av det belopp som anslagits till Turkiet under alla budgetposter, med hänsyn till den fortsatta tillbakagången vad gäller rättsstatsprincipen, demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet anser samtidigt att det är nödvändigt att ytterligare stärka det direkta stödet till det civila samhället samt direkta personkontakter.

65.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen för att på ett avgörande sätt bidra till en fortsättning och intensifiering av uppdraget för kommittén för saknade personer i Cypern samt välbefinnandet för maroniter som vill återvända och för alla personer som lever i enklaver, i enlighet med det tredje Wienavtalet, och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

66.  Europaparlamentet konstaterar den blygsamma ökning av budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) som kommissionen föreslagit, men noterar att Gusp-budgeten fortfarande är under stor press och att utvidgningen av ett antal uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) riskerar att förvärra detta problem under 2019. Parlamentet återställer den minskning som föreslagits av rådet för andra krishanteringsåtgärder och insatser, vilket skulle leda till mindre flexibilitet vid hanteringen av oväntade kriser.

67.  Europaparlamentet beslutar som en följd av detta att återställa nästan alla rådets nedskärningar, att förstärka rubrik 4 med 425,4 miljoner EUR över budgetförslaget för 2019 (med undantag för pilotprojekt och förberedande åtgärder), samtidigt som budgetposten för faciliteten för flyktingar i Turkiet och andra Turkietrelaterade budgetposter minskas och rådets nedskärningar med en total effekt på -1,24 miljarder EUR inte återställs, vilket resulterar i en nettoskillnad på -819,1 miljoner EUR under budgetförslaget för 2019 för rubrik 4.

Rubrik 5 – Administration: Övriga rubriker – utgifter för administration och forskningsstöd

68.  Europaparlamentet anser att rådets nedskärningar är omotiverade och inte avspeglar de verkliga behoven. Parlamentet återinför därför beloppen i budgetförslaget för 2019 för alla kommissionens administrativa utgifter, inklusive utgifter för administrativt stöd och forskningsstöd i rubrikerna 1–4.

Decentraliserade byråer

69.  Europaparlamentet stöder i stort sett kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov. Parlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar som föreslagits av rådet skulle äventyra byråernas goda funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats. Parlamentet noterar med särskild irritation att Cepols anslag på ett godtyckligt sätt skärs ned med 10 000 EUR, och uppmanar rådet att utförligt förklara för parlamentet varför man anser att sådana nedskärningar är nödvändiga och rimliga.

70.  Europaparlamentet noterar att avgiftsfinansieringen av byråerna minskar bördan för unionens budget med 1 miljard EUR per år. Parlamentet understryker att offentliga uppgifter, t.ex. på området för hälsa, miljö eller säkerhet och rättvisa, alltid bör omfattas av unionens budget. Parlamentet anser dock att kommissionen bör fortsätta att ta itu med risken för intressekonflikter som kan uppstå i de avgiftsfinansierade byråerna och vidta lämpliga åtgärder för att undvika sådana konflikter.

71.  Europaparlamentet påminner om vikten för unionen av att fokusera på konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet anser i detta sammanhang att det behövs ytterligare anslag och personal till Europeiska byrån för GNSS (GSA) och byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer). Parlamentet noterar inrättandet av den europeiska arbetsförmedlingen och understryker behovet av att mobilisera nya resurser för denna. Parlamentet återinför de stora nedskärningar som rådet har gjort av anslagen till de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna), samtidigt som delar av deras anslag placeras i reserven i väntan på framsteg när det gäller översynen av ESA-myndigheterna.

72.  Mot bakgrund av de utmaningar som unionen fortfarande står inför vad gäller säkerhet, och med tanke på behovet av en samordnad europeisk insats, beslutar Europaparlamentet att öka anslagen till Europol, eu-LISA, Cepol, Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa).

73.  Europaparlamentet förväntar sig att trycket på vissa medlemsstaters migrations- och asylsystem och gränser kommer att ligga kvar på en hög nivå under 2019 och eventuellt öka. Parlamentet betonar att de framtida behoven för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), när det gäller operativa resurser och personal, måste övervakas noga och eventuellt uppdateras för 2019 års budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt ge en överblick över budgetbehoven för 2019 års budget för de föreslagna reformerna av dessa byråer.

74.  Europaparlamentet framhåller behovet av tillräckliga finansiella anslag till byråer som kommer att hantera nya ytterligare uppgifter.

75.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att målet att minska antalet anställda med 5 % framgångsrikt har uppnåtts. Parlamentet uttrycker sin avsikt att lägga till ett gemensamt uttalande från alla institutioner som bekräftar slutförandet av denna engångsåtgärd. Parlamentet anser att de nya tjänster som parlamentet antagit i sin ståndpunkt behövs för att fullgöra ytterligare uppgifter till följd av ny politisk utveckling och ny lagstiftning.

76.  Europaparlamentet påminner om att den interinstitutionella arbetsgruppen om de decentraliserade byråernas resurser 2 slutförde sitt arbete genom att anta rekommendationer om de lärdomar som dragits av strategin för att uppnå personalminskningsmålet på 5 %, behandlingen av nya uppgifter, utvärderingar av byråer, byråers delning av kostnader, utvärderingen av byråer med flera placeringar och modellen för avgiftsfinansiering av byråer. Parlamentet välkomnar att institutionerna har ratificerat dessa rekommendationer. Parlamentet uttrycker sin avsikt att fortsätta att granska kommissionens arbete med dessa rekommendationer i framtiden.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

77.  Europaparlamentet påminner om hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att förvandlas till unionens ordinarie verksamhet och program. Efter att ha gjort en noggrann analys av alla inlämnade förslag och med beaktande av kommissionens bedömning av deras efterlevnad av lagstadgade krav och genomförbarhet, beslutar parlamentet att anta ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som återspeglar parlamentets politiska prioriteringar.

78.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av DiscoverEU, utdelningen av 15 000 Interrailkort till 18-åriga européer under 2018 liksom kommissionens förslag om 700 miljoner EUR till den fleråriga budgetramen 2021–2027, vilket stämmer väl överens med unionens ambitioner att främja rörlighet i utbildningssyfte, ett aktivt medborgarskap, social delaktighet och solidaritet för alla ungdomar. Parlamentet beslutar att fortsätta den relevanta förberedande åtgärden under 2019 och är fast beslutet att fortsätta den även under 2020.

Särskilda instrument

79.  Europaparlamentet påminner om nyttan med särskilda instrument för att ge flexibilitet utöver de ytterst snäva taken i den nuvarande fleråriga budgetramen, och välkomnar de förbättringar som halvtidsrevideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen har inneburit. Parlamentet efterlyser en omfattande användning av flexibilitetsmekanismen och den samlade marginalen för åtaganden i budgeten för 2019 för att finansiera det stora antal nya utmaningar och nya ansvarsområden som unionens budget står inför. Parlamentet påminner också om betydelsen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för katastrofbistånd och Europeiska unionens solidaritetsfond.

Betalningar

80.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att underutnyttjandet av betalningsbemyndigandena, trots den senaste tidens återhämtning, har varit historiskt lågt under de tre senaste åren, särskilt i underrubrik 1b. Parlamentet beklagar att sådana förseningar hindrar unionens prioriteringar och projekt från att bidra med sin fulla potential till medborgarna i rätt tid. Parlamentet påpekar att budgetförslaget för 2019 som en följd av detta ger en aldrig tidigare skådad marginal på 19,3 miljarder EUR under betalningstaket. Parlamentet förstärker betalningsbemyndigandena för de poster där det görs ändringar av åtagandebemyndigandena.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

81.  Europaparlamentet bibehåller i enlighet med sin ovannämnda resolution om beräkning av inkomster och utgifter som antogs av kammaren den 19 april 2018 den totala nivån på sin budget för 2019 på 1 999 144 000 EUR. Parlamentet införlivar budgetneutrala tekniska justeringar för att återspegla aktuell information som inte var tillgänglig tidigare i år.

82.  Europaparlamentet noterar att nivån på budgetberäkningen för 2019 motsvarar 18,53 %, vilket är lägre än vad som uppnåddes 2018 (18,85 %) och den lägsta andelen av rubrik 5 på mer än 15 år.

83.  Europaparlamentet noterar att på grund av valet till Europaparlamentet 2019 kommer utgifterna att bli högre inom vissa områden, särskilt när det gäller ledamöter som inte återväljs och deras assistenter, samtidigt som besparingar, visserligen i mindre utsträckning, kommer att göras inom andra områden till följd av minskad parlamentarisk verksamhet under valåret.

84.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att 2019 års budget kommer att omfatta ytterligare delbetalningar av betydande investeringar som inleddes 2016 i syfte att avsevärt förbättra parlamentets säkerhet. Parlamentet påpekar att dessa projekt omfattar olika områden och främst avser byggnader, såsom en uppgradering av säkerheten vid ingångarna, utrustning och personal, såsom iPACS-projektet, men även förbättringar av cybersäkerheten och kommunikationssäkerheten.

85.  Europaparlamentet noterar presidiets beslut att beakta två alternativ för PHS-byggnaden, nämligen renovering och ny utformning. Parlamentet uppmanar med eftertryck generalsekreteraren och presidiet att förse budgetmyndigheten med en detaljerad budget för vart och ett av dessa alternativ utöver de tekniska specifikationerna.

86.  Europaparlamentet minskar antalet tjänster i tjänsteförteckningen för 2019 för sitt generalsekretariat med 59 tjänster (målet att minska personalstyrkan med 1 %), i linje med den överenskommelse som nåddes med rådet den 14 november 2015 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, i vilken man enades om att parlamentets årliga personalminskningsåtgärder skulle fortsätta till och med 2019.

87.  Europaparlamentet påpekar att parlamentet i sin resolution av den 18 april 2018 om kommissionens integritetspolicy uttryckte sin oro över utnämningsförfarandena för kommissionens högre tjänstemän, och uppmanar på nytt kommissionen att före utgången av 2018 se över sitt administrativa förfarande för utnämning av högre tjänstemän för att fullt ut säkerställa att de bästa kandidaterna väljs ut med största möjliga transparens och respekt för lika möjligheter.

88.  Europaparlamentet noterar tribunalens beslut av den 25 september 2018 som bekräftar parlamentets vägran att bevilja tillgång till handlingar som rör ledamöternas traktamenten, resekostnader och ersättningen för assistentstöd till ledamöterna (dom i målen T-639/15 – T‑666/15 Maria Psara m.fl. mot parlamentet och T-94/16 Gavin Sheridan mot parlamentet). Parlamentet påminner presidiet om att plenarsammanträdet har begärt större transparens, och att det finns ett brådskande behov av att granska ersättningen för allmänna utgifter. Parlamentet välkomnade i detta sammanhang inrättandet av en tillfällig arbetsgrupp för att fastställa och offentliggöra bestämmelserna för användningen av ersättningen för allmänna utgifter. Parlamentet beklagar dock att presidiet på basis av rapporten från arbetsgruppen endast kunde nå enighet om en icke uttömmande förteckning över ersättningsberättigade utgifter och om behovet av att varje parlamentsledamot har ett separat bankkonto för medel som mottas inom ramen för ersättningen för allmänna utgifter. Parlamentet upprepar sin uppmaning till presidiet att göra följande ytterligare ändringar när det gäller ersättningen för allmänna utgifter:

89.  Europaparlamentet påminner om artikel 62 i presidiets beslut av den 19 maj och den 9 juli 2008 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets ledamotsstadga, där det anges att ”de belopp som betalats ut”, inklusive ersättningen för allmänna utgifter, ”är helt avsatta för finansiering av sådan verksamhet som har samband med ledamöternas utövande av sitt mandat och får inte täcka personliga utgifter eller finansiera bidrag eller gåvor av politiskt slag” och att ”ledamöterna ska till parlamentet återbetala belopp som inte använts”. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren och Europaparlamentets presidium att se till att dessa bestämmelser genomförs och efterlevs fullt ut.

90.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet den 23 oktober 1997 i sin resolution om den allmänna budgeten för 1998 uppmanade sitt presidium att begära att revisionsrätten skulle utreda parlamentets frivilliga pensionssystem, vilket ledde till att revisionsrätten utfärdade sitt yttrande nr 5/99 av den 16 juni 1999 om det frivilliga tilläggspensionssystemet och pensionsfonden för Europaparlamentets ledamöter. Parlamentet uppmanar nu presidiet att omgående begära att revisionsrätten lägger fram ytterligare ett sådant yttrande om pensionssystemet och pensionsfonden under 2019.

91.  Europaparlamentet påminner om att dess generalsekreterare i en not till presidiet av den 8 mars 2018 medgav att den pensionsfond som är kopplad till medlemmarnas frivilliga pensionssystem kommer att uttömma sitt kapital långt innan pensionsåtagandena upphör och eventuellt redan 2024. Parlamentet uppmanar därför generalsekreteraren och presidiet att snarast och med full respekt för ledamotsstadgan upprätta en tydlig plan för pensionsfonden som innebär att parlamentet tar på sig förpliktelserna och ansvaret för sina ledamöters frivilliga pensionssystem omedelbart efter valet 2019.

92.  Europaparlamentet begär ytterligare EU-stöd till WTO:s parlamentariska dimension, särskilt genom ökat ekonomiskt stöd och personalstöd till det ansvariga sekretariatet.

93.  Europaparlamentet uppmanar till en uppgradering av det europeiska vetenskapliga mediecentrum som antogs i budgeten för 2018 och samarbete med tv-stationer, sociala medier och ytterligare partner för att skapa utbildningsmöjligheter för unga journalister, särskilt med avseende på ny vetenskaplig och teknisk utveckling och faktabaserade, expertgranskade nyheter.

94.  Europaparlamentet begär, i syfte att genomföra rekommendationerna i parlamentets resolution av den 26 oktober 2017 om bekämpning av sexuella trakasserier och sexuella övergrepp i unionen, ytterligare stöd för att täcka kostnaderna för den externa expertis som behövs för att utvidga den externa revision som har genomförts av den rådgivande kommittén som hanterar klagomål om trakasserier gällande ledamöter till att även omfatta den rådgivande kommittén för parlamentets personal för förebyggande av trakasserier. Parlamentet begär också för samma ändamål mer stöd för att täcka kostnaderna för ytterligare personal med kompetens att hantera trakasserier inom parlamentet, så att personal med medicinsk, psykologisk och juridisk bakgrund samt personalförvaltningsbakgrund, och med särskild sakkunskap på detta område kan samlas i en särskild tjänst.

95.  Europaparlamentet påminner om revisionsrättens analys från 2014 i vilken man uppskattade kostnaderna för att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser till 114 miljoner EUR per år. Dessutom noterar parlamentet konstaterandet i sitt betänkande från den 20 november 2013 om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner(11) att 78 % av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska spridning. Parlamentet betonar att man i betänkandet också uppskattar miljökonsekvenserna av den geografiska spridningen till mellan 11 000 och 19 000 ton koldioxidutsläpp. Parlamentet påpekar på nytt allmänhetens negativa inställning på grund av denna geografiska spridning, och efterlyser därför en handlingsplan för ett enda säte och en minskning av berörda budgetposter.

96.  Europaparlamentet uppmanar bestämt generalsekreteraren att fastställa detaljerade ramar för hur parlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén skulle kunna dela fler administrativa funktioner och tjänster.

Avsnitt IV – Domstolen

97.  Europaparlamentet återinför anslagen i budgetförslaget för 2019 för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar som är avgörande för att domstolen ska kunna fungera, och återinför beloppen från budgetberäkningen för två budgetposter i syfte att förbättra domstolens förmåga att hantera en allt större efterfrågan på översättningar.

98.  Europaparlamentet återinför de 16 tjänster med tillhörande anslag som kommissionen strukit i budgetförslaget för 2019 för att förhindra en flaskhals som kan vara till skada för domstolarnas produktivitet i förbindelse med domstolens nya verksamheter och den kontinuerliga ökningen av arbetsbördan. Parlamentet anser att inrättandet av 16 nya fasta tjänster för stödtjänster, som ursprungligen föreslagits av revisionsrätten och förkastats av kommissionen, bör beviljas.

Avsnitt V – Revisionsrätten

99.  Europaparlamentet återinför anslagen i 2019 års budgetförslag för alla budgetposter som rådet har skurit ned för att revisionsrätten ska kunna genomföra sitt arbetsprogram och lägga fram de planerade granskningsrapporterna.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

100.  Europaparlamentet återinför anslagen i 2019 års budgetförslag för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

101.  Europaparlamentet ökar anslagen för ett antal budgetposter över nivån i 2019 års budgetförslag i linje med Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs egna beräkningar.

Avsnitt VII – Regionkommittén

102.  Europaparlamentet återinför anslagen i 2019 års budgetförslag för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

103.  Europaparlamentet ökar anslagen för ett antal budgetposter över nivån i 2019 års budgetförslag i linje med Regionkommitténs egna beräkningar.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

104.  Europaparlamentet bibehåller den totala nivån på ombudsmannens budget för 2019 enligt kommissionens förslag i 2019 års budgetförslag.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

105.  Europaparlamentet beslutar att inte återställa budgetförslaget för 2019 för den budgetpost där rådet gjort nedskärningar på grund av en kraftig ökning av den totala budgeten jämfört med förra året.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

106.  Europaparlamentet återinför anslagen i 2019 års budgetförslag för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

107.  Europaparlamentet ökar anslagen för ett antal budgetposter över nivån i 2019 års budgetförslag i linje med utrikestjänstens egna beräkningar.

108.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den strategiska kommunikationskapaciteten och stärker det för att genomföra en starkare samordnad EU-insats för att hantera problemet med desinformation.

109.  Europaparlamentet återinför de 28 tjänster och anslagen för dessa som strukits av rådet och lägger till ytterligare 5 tjänster, som utgör en måttlig ökning av personalen som kan motiveras av utrikestjänstens betydande nya ansvarsområden, särskilt de som är kopplade till Förenade kungarikets utträde ur unionen, dvs. inrättandet av en ny EU-delegation i London och en ny enhet vid huvudkontoret, samt antagandet av ett antal initiativ på säkerhets- och försvarsområdet de senaste månaderna.

o
o   o

110.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105. (2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (3) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1. (4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (6) Antagna texter, P8_TA(2018)0089. (7) Antagna texter, P8_TA(2018)0182. (8) Antagna texter, P8_TA(2018)0311. (9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 (EUT L 78, 20.3.2013, s. 23). (10) Antagna texter, P8_TA(2018)0042. (11) EUT C 436, 24.11.2016, s. 2.