Europaparlamentets ändringar antagna den 25 oktober 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om import av kulturföremål (COM(2017)0375 – C8-0227/2017 – 2017/0158(COD))(1)
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Kommissionens förslag
Ändring
Ändring 1 Förslag till förordning Skäl 1
(1) Mot bakgrund av rådets slutsatser av den 12 februari 2016 om kampen mot finansiering av terrorism, kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om en åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism24 och direktivet om bekämpande av terrorism25 bör det införas gemensamma regler om handel med tredjeländer i syfte att säkerställa ett verkningsfullt skydd mot förlust av kulturföremål, bevarandet av mänsklighetens kulturarv och förhindra finansiering av terrorism genom försäljning av plundrat kulturarv till köpare i unionen.
(1) Mot bakgrund av rådets slutsatser av den 12 februari 2016 om kampen mot finansiering av terrorism, kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om en åtgärdsplan för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism24 och direktivet om bekämpande av terrorism25 bör det införas gemensamma regler om handel med tredjeländer i syfte att säkerställa ett verkningsfullt skydd mot olaglig handel med, förlust av eller förstörelse av kulturföremål, bevarandet av mänsklighetens kulturarv och förhindra finansiering av terrorism och penningtvätt genom försäljning av plundrat kulturarv till köpare i unionen.
25 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6)
25 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6)
Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt)
(1a) Med tanke på unionens engagemang för rättvisa processer och ersättning till brottsoffer samt Unescos (FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur) stadga och konventioner om skydd av kulturarvet måste det säkras att föremål som köpts, grävts ut eller på annat sätt erhållits på olaglig väg ska återställas. När det gäller exploatering av folk och territorier som vanligen leder till olaglig handel med kulturföremål, i synnerhet när denna olagliga handel har sitt ursprung i ett sammanhang av väpnad konflikt, bör denna förordning beakta människors och territoriers regionala och lokala särdrag snarare än kulturproduktionens marknadsvärde.
Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 2
(2) Kulturarvet är en av grundstenarna för civilisationen och det berikar kulturlivet för alla folk och människor och bör därför skyddas från olagligt förvärv och plundring. Unionen bör därför förbjuda införsel till unionens tullområde av kulturföremål som exporterats olagligen från tredjeländer.
(2) Kulturföremål har ofta stor kulturell, konstnärlig, historisk och vetenskaplig betydelse. Kulturarvet är en av grundstenarna för civilisationen, som bland annat kan ha ett symbolvärde för mänskligheten och utgöra en del av mänsklighetens kulturella minne. Det berikar kulturlivet för alla folk och förenar oss i mänsklighetens gemensamma minnen och utvecklingen av civilisationen. Kulturarvet bör därför skyddas från olagligt förvärv och plundring. Plundring av arkeologiska platser är inget nytt fenomen, men sker nu i industriell skala. Så länge det går att bedriva lukrativ handel med olagligt utgrävda kulturföremål och därigenom göra vinster utan påtagliga risker, kommer denna utgrävning och plundring att fortsätta i framtiden. Kulturarvets ekonomiska och konstnärliga värde skapar stark efterfrågan på den internationella marknaden, men bristen på kraftfulla internationella lagstiftningsåtgärder och ineffektiv tillämpning av dessa leder till att kulturföremålen överförs till den underjordiska ekonomin. Plundring av arkeologiska platser och handel med olagligt utgrävt kulturarv är ett allvarligt brott som orsakar stort lidande för dem som drabbas direkt eller indirekt. Otillåten handel med kulturföremål bidrar i många fall till påtvingad kulturell likriktning eller fördrivning, medan plundring av kulturföremål bland annat leder till upplösning av kulturer. Unionen bör därför förbjuda import till unionens tullområde av kulturföremål som exporterats olagligen från tredjeländer, med särskild tonvikt på kulturföremål från tredjeländer som påverkas av väpnade konflikter, i synnerhet när föremålen har exporterats av terroristorganisationer eller andra kriminella organisationer.
Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt)
(2a) Tredjeländernas behöriga myndigheter har inte alltid tillräcklig kapacitet för att bekämpa smuggling av och olaglig handel med kulturföremål. Dessa myndigheter kan också vara utsatta för korruption eller andra former av administrativa missförhållanden. När kulturföremål tas ur sitt sammanhang berövas befolkningen sina sedvänjor, föremål eller platser för hågkomst och religionsutövning. Föremålens historiska kontext och vetenskapliga värde går förlorade om föremål som hör ihop med varandra säljs separat. Med tanke på kulturföremålens oersättlighet och allmänintresset borde det enbart vara möjligt att äga sådana föremål på vissa villkor. Importförfarandet måste omfatta en försäkran om lämplig lagring efter införseln, dokumentation, beviljande av tillgång för akademiska institutioner och offentliga museer samt samarbete när det gäller berättigade anspråk på återställande.
Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 3
(3) Med tanke på de olika regler som tillämpas i medlemsstaterna när det gäller införsel av kulturföremål till unionens tullområde bör åtgärder vidtas i synnerhet för att säkerställa att importen av kulturföremål omfattas av enhetliga kontroller i samband med införseln.
(3) Med tanke på de olika regler som tillämpas i medlemsstaterna när det gäller import av kulturföremål till unionens tullområde bör åtgärder vidtas i synnerhet för att säkerställa att viss import av kulturföremål omfattas av enhetliga kontroller i samband med införseln till unionens tullområde, på grundval av befintliga processer, förfaranden och administrativa verktyg som syftar till att uppnå ett enhetligt genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/20131a.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).
Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 4
(4) De gemensamma reglerna bör omfatta tullbehandlingen av icke-unionsvaror i form av kulturföremål som förs in till unionens tullområde, dvs. både varornas övergång till fri omsättning och deras hänförande till ett särskilt tullförfarande med undantag av transitering.
(4) De gemensamma reglerna bör omfatta införsel och import av icke-unionsvaror i form av kulturföremål till unionens tullområde.
Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 5
(5) Med hänsyn till den kända potentialen hos frizoner (så kallade frihamnar) när det gäller lagring av kulturföremål, bör de kontrollåtgärder som ska införas ha ett så brett tillämpningsområde som möjligt med avseende på de tullförfaranden som berörs. Kontrollåtgärderna bör därför endast gälla varor som övergått till fri omsättning samt varor som hänförts till ett särskilt tullförfarande. Ett så brett tillämpningsområde bör dock inte gå emot principen om fri transitering av varor eller gå utöver syftet att förhindra att olagligt exporterade kultföremål förs in till unionens tullområde. Därför bör kontrollåtgärderna omfatta de särskilda tullförfaranden som varor som förs in i unionens tullområde kan hänföras till, men inte transitering.
(5) De kontrollåtgärder som ska införas för frizoner (så kallade frihamnar) bör ha ett så brett tillämpningsområde som möjligt med avseende på de tullförfaranden som berörs, i syfte att förhindra kringgående av denna förordning genom utnyttjande av frizoner, som utgör eventuella bakgrundsområden för fortsatt spridning av handel med olagliga produkter i EU. Kontrollåtgärderna bör därför endast gälla varor som övergått till fri omsättning samt varor som hänförts till ett särskilt tullförfarande. Ett så brett tillämpningsområde bör dock inte gå utöver syftet att förhindra att olagligt exporterade kulturföremål förs in till unionens tullområde, utom när behöriga myndigheter har rimliga skäl att anta att kulturföremål exporterats från ursprungslandet eller tredjelandet i strid med dess lagar och andra författningar.
Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 6
(6) Definitioner som grundar sig på definitionerna i Unescos konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom, undertecknad i Paris den 14 november 1970, och Unidroits konvention om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt, undertecknad den 24 juni 1995, i vilka ett betydande antal medlemsstater är parter, bör användas i förordningen, med tanke på att många tredjeländer och de flesta medlemsstater är bekanta med reglerna i dessa konventioner.
(6) Definitioner som grundar sig på definitionerna i Unescos konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom, undertecknad i Paris den 14 november 1970 (1970 års Unesco-konvention), och Unidroits konvention om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt, undertecknad den 24 juni 1995, i vilka ett betydande antal medlemsstater är parter, bör användas i förordningen, med tanke på att många tredjeländer och de flesta medlemsstater är bekanta med reglerna i dessa konventioner.
Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 7
(7) Exportens laglighet bör granskas på grundval av lagar och andra författningar i det land där kulturföremålen upptäckts eller skapats (”ursprungsland”). I syfte att undvika kringgående av regler bör, när kulturföremål förs in i unionen från ett annat tredjeland än ursprungslandet, den person som önskar införa kulturföremålen till unionens tullområde visa att de exporterats därifrån lagligen, när det berörda tredjelandet är undertecknande part i Unescos konvention från 1970 och därmed ett land som åtagit sig att bekämpa olaglig handel med kulturföremål. I andra fall bör personen bevisa laglig export från ursprungslandet.
(7) Exportens laglighet bör granskas på grundval av lagar och andra författningar i det land där kulturföremålen upptäckts eller skapats, eller bortförts, utgrävts eller stulits på land eller under vatten i ett sådant land eller i det land som har så nära anknytning till kulturföremålen att det betraktar dem som nationell kulturegendom och reglerar exporten av dem från sitt territorium i samband med att de lagligen förs ut ur det land där de skapades eller upptäcktes(nedan kallat ursprungsland). När kulturföremål förs in i unionen från ett annat tredjeland än ursprungslandet, bör den person som önskar införa kulturföremålen till unionens tullområde, i syfte att undvika kringgående av regler, visa att de exporterats lagligen från ursprungslandet.I undantagsfall, där kulturföremålens ursprungsland antingen inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och denna omständighet anses vara väldokumenterad och styrkt av den behöriga myndigheten, eller där kulturföremålen har exporterats från ursprungslandet före 1970, och har kvarhållits i ett tredjeland för andra ändamål än tillfällig användning, transitering, export eller avsändning innan föremålen förs in i unionens tullområde, men innehavaren inte kan tillhandahålla de handlingar som krävs, eftersom sådana handlingar inte användes när kulturföremålen exporterades från ursprungslandet, ska ansökan åtföljas av lämpliga handlingar och uppgifter som styrker att kulturföremålen i fråga har exporterats från tredjeland i enlighet med dess lagar och andra författningar eller som bevisar att sådana lagar och andra författningar saknas.
Ändringar 10 och 11 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt)
(7a) Skyddet mot olaglig import, export och överföring av egna kulturföremål från de medlemsstater som är parter i 1970 års Unescokonvention stöds av åtgärderna i artikel 5 i den konventionen, som kräver att minst en nationell tjänst för skydd av kulturarvet inrättas, med ett tillräckligt antal kvalificerade anställda. Det nödvändiga aktiva samarbetet avseende säkerhet och bekämpning av olaglig import av kulturföremål, särskilt i krisområden, med de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som är parter i konventionen, underlättas också genom denna. De stater som är parter i konventionen bör uppfylla sina åtaganden inom ramen för den, och de medlemsstater som ännu inte har ratificerat konventionen bör göra det utan dröjsmål.
Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 8
(8) För att inte störa handen med varor över den yttre gränsen på ett oproportionellt sätt bör denna förordning endast gälla varor över en viss åldersgräns. Därför förefaller det lämpligt att fastställa en åldersgräns på minst 250 år för alla kategorier av kulturföremål. Denna minimigräns kommer att säkerställa att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning inriktas på sådana kulturföremål som mest sannolikt är målet för plundrare i konfliktområden, utan att utesluta andra varor som det är nödvändigt att kontrollera för att säkerställa skyddet av kulturarvet.
(8) För att inte störa handeln med varor över unionens yttre gränser på ett oproportionellt sätt bör denna förordning endast gälla varor över en viss åldersgräns och ett visst gränsvärde. Därför förefaller det lämpligt att fastställa en lägsta åldersgräns för de flesta kategorier av kulturföremål, i enlighet med förordning (EG) nr 116/2009 och bestämmelserna i Unescos konvention från 1970 och Unidroits konvention från 1995, samt ett ekonomiskt gränsvärde för vissa kategorier av kulturföremål som anges i bilaga I. Vissa kategorier av kulturföremål bör inte omfattas av ett ekonomiskt gränsvärde eftersom de behöver starkare skydd på grund av att de löper större risk för plundring, förlust eller förstörelse. Denna minimigräns kommer att säkerställa att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning inriktas på sådana kulturföremål som mest sannolikt är målet för plundrare i konfliktområden, utan att utesluta andra varor som det är nödvändigt att kontrollera för att säkerställa skyddet av kulturarvet.
Ändring 13 Förslag till förordning Skäl 10
(10) Eftersom vissa kategorier av kulturföremål, nämligen arkeologiska föremål, delar av monument, sällsynta handskrifter och inkunabler är särskilt sårbara för plundring och förstörelse förefaller det nödvändigt att föreskriva ett system med ökad granskning innan de får föras in till unionens tullområde. Ett sådant system bör innebära att en licens utfärdad av den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten uppvisas innan varorna får övergå till fri omsättning eller hänföras till ett särskilt tullförfarande annat än transitering. Personer som önskar erhålla en sådan licens bör kunna bevisa laglig export från ursprungslandet med lämpliga styrkande handlingar och bevis, i synnerhet exportintyg eller licenser som utfärdats av det exporterande tredjelandet, ägarbevis, fakturor och kvitton, försäljningsavtal, försäkringshandlingar, transportdokument och expertutlåtanden. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bör besluta om att utfärda en licens utan onödigt dröjsmål, på grundval av fullständiga och korrekta ansökningar.
(10) Eftersom vissa kategorier av kulturföremål, nämligen arkeologiska föremål och delar av monument, är särskilt sårbara för plundring och förstörelse förefaller det nödvändigt att föreskriva ett system med ökad granskning innan de får föras in till unionens tullområde. Ett sådant system bör innebära att en licens utfärdad av den behöriga myndigheten i den första medlemsstat som importen avser måste uppvisas före importen till unionens tullområde. Personer som önskar erhålla en sådan licens bör kunna bevisa att kulturföremålen har exporterats från ursprungslandet, eller i undantagsfall från tredjelandet, i enlighet med det landets eller tredjelandets lagar och andra författningar, eller bevisa att sådana lagar och andra författningar saknas. Med vederbörlig hänsyn till risken och tillämpning av principerna om tillbörlig aktsamhet, bör man kunna bevisa laglig export från ursprungslandet, eller i undantagsfall från tredjelandet, med lämpliga styrkande handlingar och bevis (exportintyg eller exportlicenser som utfärdats av ursprungslandet, det standardiserade objekt-id som är internationell standard för beskrivning av kulturföremål, ägarbevis, fakturor och kvitton, försäljningsavtal, försäkringshandlingar, transportdokument) som styrker att kulturföremålen i fråga har exporterats från ursprungslandet i enlighet med dess lagar och andra författningar. Om det saknas styrkande handlingar bör ansökan innehålla en expertbedömning om den behöriga myndigheten anser det nödvändigt. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bör besluta huruvida en licens ska utfärdas utan onödigt dröjsmål och inom de tidsramar som anges, på grundval av fullständiga och korrekta ansökningar.
Ändring 14 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
(10a) Med hänsyn till föremålens särskilda karaktär är rollen för tullmyndigheternas kulturexperter ytterst viktig, eftersom de vid behov bör kunna kräva ytterligare uppgifter från deklaranten och analysera kulturföremålen genom en fysisk undersökning.
Ändring 15 Förslag till förordning Skäl 11
(11) För andra kategorier av kulturföremål bör de personer som önskar föra in dem till unionens tullområde genom en försäkran intyga och ta på sig ansvaret för att varorna har införts lagligen från tredjelandet och bör tillhandahålla tillräcklig information för att föremålen ska kunna identifieras av tullen. För att underlätta förfarandet och av skäl som rör rättslig förutsägbarhet bör uppgifterna om kulturföremålet lämnas med användning av ett standardiserat dokument. Det standardiserade objekt-ID som rekommenderas av Unesco bör användas för att beskriva kulturföremålet. Tullen bör registrera införseln av kulturföremålen, behålla originalen och lämna en kopia av de relevanta handlingarna till deklaranten, i syfte att garantera spårbarhet efter det att varorna har kommit in på den inre marknaden.
(11) För andra kategorier av kulturföremål bör de personer som önskar föra in dem till unionens tullområde genom en elektronisk försäkran intyga och ta på sig ansvaret för att varorna har införts lagligen från ursprungslandet eller, i undantagsfall, från tredjelandet, och bör tillhandahålla tillräcklig information för att föremålen ska kunna identifieras av tullen. För att underlätta förfarandet och av skäl som rör rättslig förutsägbarhet bör uppgifterna om kulturföremålet lämnas med användning av ett elektroniskt standardiserat dokument. En standardiserad handling med det standardiserade objekt-ID som rekommenderas av Unesco bör användas för att beskriva kulturföremålet. Den elektroniska förklaringen bör även omfatta exportintyg eller licenser som utfärdats av ursprungslandet eller, i undantagsfall, härrör från tredjelandet, vilka bevisar att kulturföremålen i fråga exporterades från det landet i enlighet med ursprungslandets eller tredjelandets lagar och andra författningar, eller bevisar att sådana lagar och andra författningar saknas. Om ursprungslandets eller tredjelandets lagstiftning inte föreskriver utfärdande av exportlicenser eller intyg, ska importörsförklaringen även innehålla lämpliga styrkande handlingar och bevis, såsom ägarbevis, fakturor och kvitton, försäljningsavtal, försäkringshandlingar och transportdokument.Kulturföremålen bör registreras elektroniskt och deklaranten bör få en kopia av de relevanta handlingarna, i syfte att garantera spårbarhet efter det att föremålen har kommit in på den inre marknaden. De uppgifter som tillhandahålls de behöriga myndigheterna i form av elektroniska förklaringar bör göra det möjligt för dem att vidta ytterligare åtgärder om de på grundval av en riskanalys anser att föremålen kan bli föremål för olaglig import.
Ändring 16 Förslag till förordning Skäl 12
(12) Tillfällig införsel av kulturföremål för utbildningsändamål, vetenskaplig eller akademisk forskning bör inte omfattas av uppvisande av licens eller försäkran.
(12) Tillfällig införsel av kulturföremål för utbildningsändamål, vetenskaplig verksamhet, scenkonst, konservering, restaurering, digitalisering, akademisk forskning samt för samarbete mellan museer eller andra icke-vinstdrivande institutioner för att anordna kulturutställningar bör inte omfattas av kravet på uppvisande av en importlicens eller importörsförklaring. Kulturföremål som ska visas vid handelsmässor och internationella konstmässor bör inte omfattas av kravet på uppvisande av en importlicens eller importörsförklaring. Om kulturföremålen emellertid skulle förvärvas och bli kvar inom unionens territorium bör de omfattas av kravet på uppvisande av en importlicens eller importörsförklaring, beroende på kategorin av kulturföremål.
Ändring 17 Förslag till förordning Skäl 13
(13) Lagring av kulturföremål från länder som påverkas av väpnad konflikt eller drabbats av en naturkatastrof bör också tillåtas utan krav på uppvisande av en licens eller en förklaring, i syfte att säkerställa att de förvaras i säkerhet och bevaras.
(13) Lagring av kulturföremål från länder som påverkas av väpnad konflikt eller drabbats av en naturkatastrof och som avser att när så är möjligt återlämna dessa föremål till det ursprungsland eller tredjeland som föremålen lagligen exporterades från, bör också tillåtas utan krav på uppvisande av en importlicens eller en importörsförklaring, i syfte att säkerställa att de förvaras i säkerhet och bevaras.
Ändring 18 Förslag till förordning Skäl 14
(14) För att beakta erfarenheterna av tillämpningen av denna förordning och ändrade geopolitiska och andra förhållanden som utsätter kulturföremål för en risk, utan att därför hindra handeln med tredjeländer på ett oproportionellt sätt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av minimiåldersgränsen för de olika kategorierna av kulturföremål. Denna delegering bör också göra det möjligt för kommissionen att uppdatera bilagan i enlighet med ändringar i den kombinerade nomenklaturen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201627. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(14) För att beakta erfarenheterna av tillämpningen av denna förordning och ändrade geopolitiska och andra förhållanden som utsätter kulturföremål för en risk, utan att därför hindra handeln med tredjeländer på ett oproportionellt sätt, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av minimiåldersgränsen och kriterierna för det ekonomiska gränsvärdet för de olika kategorierna av kulturföremål. Denna delegering bör också göra det möjligt för kommissionen att uppdatera bilaga I i enlighet med ändringar i Kombinerade nomenklaturen och att fastställa en andra bilaga (bilaga II) med en förteckning över länder och KN-nummer utgående från de röda listor över kulturföremål som är utsatta för risk som utarbetas och ändras av Internationella museirådet (ICOM). Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201627. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
__________________
__________________
27 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
27 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Ändring 19 Förslag till förordning Skäl 15
(15) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att anta särskilda villkor för tillfällig införsel till och lagring av kulturföremål i unionens tullområde, förlagor till ansökningar och formulär till importlicenser, och till importörsförklaringar och åtföljande handlingar, samt ytterligare förfaranderegler för hur de ska lämnas in och handläggas. Kommissionen bör också tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att organisera inrättandet av en elektronisk databas för lagring och utbyte av information mellan medlemsstater. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201128.
(15) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att anta särskilda villkor för tillfällig införsel till och lagring av kulturföremål i unionens tullområde, varvid lämpliga lagringsförhållanden bör garanteras med vederbörlig hänsyn till kulturföremålens särskilda egenskaper. Dessa åtgärder bör även tillämpas på de elektroniska standardiserade förlagorna till elektroniska ansökningar om och formulär för importlicenser och en förteckning över skälen till att en sådan ansökan kan avslås, samt till importörsförklaringar och åtföljande handlingar, liksom på ytterligare förfaranderegler för hur de elektroniskt ska lämnas in och handläggas. Kommissionen bör också tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på att organisera inrättandet av en elektronisk databas för lagring och utbyte av information mellan medlemsstater inom ramen för förordning (EU) nr 952/2013. Ett sådant inrättande kan utgöra en del av det arbetsprogram som avses i artikel 280 i den förordningen. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201128.
__________________
__________________
28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 20 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt)
(15a) För genomförandet av denna förordning är de tillämpliga bestämmelserna för tullens kontroller de som föreskrivs i förordning (EU) nr 952/2013.
Ändring 21 Förslag till förordning Skäl 16
(16) Relevant information om handelsflöden för kulturföremål bör samlas in och ligga till grund för ett effektivt genomförande av förordningen och för en framtida utvärdering av den. Handelsflöden för kulturföremål kan inte övervakas effektivt endast utifrån deras värde eller vikt eftersom dessa två mått kan fluktuera. Det är nödvändigt att samla in information om antalet deklarerade föremål. Eftersom ingen kompletterande måttenhet anges för kulturföremål i kombinerade nomenklaturen är det nödvändigt att kräva att antalet föremål deklareras.
(16) Relevant information om handelsflöden för kulturföremål bör samlas in i elektronisk form och delas av medlemsstaterna och kommissionen som grund för ett effektivt genomförande av förordningen och för en framtida utvärdering av den. För att främja insyn och offentlig granskning bör så mycket information som möjligt offentliggöras. Handelsflöden för kulturföremål kan inte övervakas effektivt endast utifrån deras värde eller vikt eftersom dessa två mått kan fluktuera. Det är nödvändigt att samla in information elektroniskt om antalet deklarerade föremål. Eftersom ingen kompletterande måttenhet anges för kulturföremål i kombinerade nomenklaturen är det nödvändigt att kräva att antalet föremål deklareras.
Ändring 22 Förslag till förordning Skäl 17
(17) EU:s strategi och handlingsplan för förbättrad riskhantering på tullområdet29 har bland annat till syfte att stärka tullmyndigheternas kapacitet att öka reaktionsförmågan vad gäller risker på området kulturföremål. Den gemensamma ram för riskhantering som föreskrivs i förordning (EU) nr 952/2013 bör användas och relevant riskinformation utbytas mellan tullmyndigheter.
(17) EU:s strategi och handlingsplan för förbättrad riskhantering på tullområdet har bland annat till syfte att stärka tullmyndigheternas utbildning och kapacitet att öka reaktionsförmågan vad gäller risker på området kulturföremål. Den gemensamma ram för riskhantering som föreskrivs i förordning (EU) nr 952/2013 bör användas och relevant riskinformation utbytas mellan tullmyndigheter.
__________________
__________________
29COM(2014)0527. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi och handlingsplan för riskhantering på tullområdet.
29COM(2014)0527. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s strategi och handlingsplan för riskhantering på tullområdet.
Ändring 23 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt)
(17a) Det är nödvändigt att inrätta kampanjer för att öka medvetenheten bland köparna av kulturföremål om risken för olagliga varor och att bistå marknadsaktörerna i deras förståelse för och tillämpning av denna förordning. Medlemsstaterna bör involvera relevanta nationella kontaktpunkter och andra informationstjänster i samband med spridningen av denna information.
Ändring 24 Förslag till förordning Skäl 17b (nytt)
(17b) Kommissionen bör se till att mikroföretag samt små och medelstora företag får lämpligt tekniskt stöd och bör underlätta utbytet av information med dessa företag för att genomföra denna förordning på ett effektivt sätt. Mikroföretag samt små och medelstora företag som är etablerade i unionen och som importerar kulturföremål bör därför få tillgång till Cosme-programmet, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/20131a.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 33).
Ändring 25 Förslag till förordning Skäl 18
(18) Medlemsstaterna bör införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för underlåtenhet att följa bestämmelserna i denna förordning och meddela kommissionen dessa påföljder.
(18) Medlemsstaterna bör införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder för underlåtenhet att följa bestämmelserna i denna förordning och meddela kommissionen dessa påföljder. Medlemsstaterna bör också underrätta kommissionen när påföljder tillämpas. Det bör införas likvärdiga villkor och en enhetlig strategi, och därför bör påföljderna i varje medlemsstat vara av liknande karaktär och ha liknande effekt.
Ändring 26 Förslag till förordning Skäl 19
(19) Tillräcklig tid bör föreskrivas för att kommissionen ska kunna anta regler om genomförande av denna förordning, i synnerhet sådana som rör vilka formulär som ska användas för att ansöka om en importlicens eller för att upprätta en importörsförklaring. Därför bör tillämpningen av denna förordning skjutas upp.
(19) Kommissionen bör utan dröjsmål anta regler om genomförande av denna förordning, i synnerhet sådana som rör vilka elektroniska, standardiserade formulär som ska användas för att ansöka om en importlicens eller för att upprätta en importörsförklaring.
Ändring 27 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1
I denna förordning fastställs villkor och förfaranden för införsel av kulturföremål till unionens tullområde.
I denna förordning fastställs villkor och förfaranden för införsel och import av kulturföremål till unionens tullområde.
Ändring 28 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 2
Denna förordning ska inte tillämpas på kulturföremål som transiteras genom unionens tullområde.
Denna förordning ska tillämpas på kulturföremål som transiteras genom unionens tullområde, när behöriga myndigheter har rimliga skäl att anta att kulturföremål har exporterats från ursprungslandet eller tredjelandet i strid med det landets lagar och andra författningar.
Ändring 29 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led a
a) kulturföremål: varje föremål som är av betydelse för arkeologi, förhistoria, historia, litteratur, konst eller vetenskap och som tillhör de kategorier som förtecknas i bilagan och uppfyller den minimiåldersgräns som anges där.
a) kulturföremål: varje föremål som är av betydelse för arkeologi, förhistoria, historia, litteratur, konst eller vetenskap och som tillhör de kategorier som förtecknas i bilagorna och uppfyller den minimiåldersgräns och de ekonomiska gränsvärden som anges där.
Ändring 30 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led aa (nytt)
aa) import av kulturföremål:
i) sådan övergång till fri omsättning som avses i artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013, eller
ii) hänförande av varor till någon av följande kategorier av särskilda förfaranden som avses i artikel 210 i förordning (EU) nr 952/2013:
a) lagring, som omfattar lagring i tullager och frizoner,
b) särskild användning, som omfattar tillfällig införsel och slutanvändning,
c) aktiv förädling.
Ändring 31 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led b
b) ursprungsland: det land på vars nuvarande territorium kulturföremålet skapats eller upptäckts.
b) ursprungsland: det land på vars nuvarande territorium kulturföremålet skapats eller upptäckts eller bortförts, utgrävts eller stulits på land eller under vatten, eller det land som har en så nära anknytning till kulturföremålen att det skyddar dem såsom nationell kulturegendom och reglerar export av dem från sitt territorium i samband med att kulturföremålen lagligen förs ut ur det land där de skapades eller upptäcktes.
Ändring 32 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led c
c) exportland: det sista land i vilket kulturföremålet innehades permanent i enlighet med det landets lagar och andra författningar innan det avsändes till unionen.
c) tredjeland: det sista land utöver ursprungslandet där kulturföremålet kvarhölls innan det infördes till unionens tullområde.
Ändring 33 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led d
d) permanent: en tidsperiod på minst en månad och för andra syften än tillfällig användning, transitering, export eller avsändning.
utgår
Ändring 34 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led ha (nytt)
ha) objekt-ID: den internationella standard som antagits av Unesco för beskrivning av kulturföremål och sammanställning av en enda uppsättning uppgifter om kulturföremål.
Ändring 35 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led hb (nytt)
hb) behöriga myndigheter: de myndigheter som medlemsstaterna har utsett för utfärdande av importlicenser och registrering av importörsförklaringar.
Ändring 36 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2
2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 med avseende på ändring av den andra i tabellen i bilagan till följd av ändringar i kombinerade nomenklaturen och med avseende på att ändra minimiåldersgränsen i tredje kolumnen i tabellen i bilagan mot bakgrund av erfarenheter från genomförandet av denna förordning.
2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 med avseende på ändring av den andra kolumnen i tabellen i bilaga I till följd av ändringar i Kombinerade nomenklaturen och med avseende på att ändra minimiåldersgränsen och de ekonomiska gränsvärdena i bilagan mot bakgrund av erfarenheter som samlats in vid genomförandet av denna förordning och förordning (EG) nr 116/2009.
Ändring 37 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2a (ny)
2a. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 12 i syfte att ändra bilaga II, som innehåller en förteckning över länder och kategorier av föremål med avseende på vilka det finns en särskild risk för olaglig handel, utgående från den databas med röda listor över kulturföremål som är utsatta för risk som offentliggjorts av Internationella museirådet (ICOM). Kommissionen ska se till att bilaga II uppdateras regelbundet.
Ändring 38 Förslag till förordning Artikel 3 – rubriken
Kulturföremål som förs in till unionens tullområde
Införsel och import av kulturföremål till unionens tullområde
Ändring 39 Förslag till förordning Artikel 3 – stycke 1
1. För kulturföremål ska övergång till fri omsättning eller hänförande till ett särskilt förfarande annat än transitering endast vara tillåtet efter uppvisande av en importlicens som utfärdats i enlighet med artikel 4 eller av en importörsförklaring som formulerats i enlighet med artikel 5.
1. Införsel av kulturföremål som avlägsnats frånettursprungslands territoriumistridmedinternationell lagstiftning och ursprungslandets eller tredjelandets lagar och andra författningar är förbjuden.
Import av kulturföremål till unionens tullområde ska endast vara tillåten efter uppvisande av en importlicens som utfärdats i enlighet med artikel 4 eller av en importörsförklaring som formulerats i enlighet med artikel 5.
Ändring 40 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1a (ny)
1a. Genomförd import av kulturföremål får inte betraktas som bevis för lagligt ursprung eller äganderätt.
Ändring 41 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a
a) Tillfällig införsel, i den mening som avses i artikel 250 i förordning (EU) nr 952/2013, till unionens tullområde av kulturföremål för utbildningsändamål och ändamål som rör vetenskaplig och akademisk forskning.
a) Tillfällig införsel, i den mening som avses i artikel 250 i förordning (EU) nr 952/2013, till unionens tullområde av kulturföremål för utbildningsändamål, vetenskaplig verksamhet, scenkonst, konservering, restaurering, digitalisering, akademisk forskning samt för samarbete mellan museer eller andra icke-vinstdrivande institutioner för att anordna kulturutställningar.
Ändring 42 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led aa (nytt)
aa) Kulturföremål som ska visas vid handelsmässor och internationella konstmässor, såvida de inte är förvärvade och är kvar inom unionens territorium.
Ändring 43 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led b
b) Lagring, i den mening som avses i artikel 237 i förordning (EU) nr 952/2013, av kulturföremål i det uttryckliga syftet att säkerställa deras bevarande genom, eller under övervakning av, en offentlig myndighet.
b) Lagring, i den mening som avses i artikel 237 i förordning (EU) nr 952/2013, av kulturföremål i syfte att säkerställa deras säkerhet eller bevarande genom, eller under övervakning av, en offentlig myndighet, med avsikten att när så är möjligt återlämna dessa föremål till det ursprungsland eller tredjeland som de lagligen exporterades till.
Ändring 44 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba) Återlämnade kulturföremål, i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 2014/60/EU.
Ändring 45 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3
3. Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta särskilda villkor för sådan tillfällig införsel eller lagring av kulturföremål som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.
3. Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta särskilda villkor för sådan tillfällig införsel eller lagring av kulturföremål och återlämnade kulturföremål i syfte att skydda dem som avses i punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.
Ändring 46 Förslag till förordning Artikel 4 – stycke 1
1. Övergång till fri omsättning och hänförande till ett särskilt förfarande annat än transitering i unionen av sådana kulturföremål som avses i leden c, d och h i bilagan får endast ske på villkor att en importlicens uppvisas för tullmyndigheterna.
1. Import till unionen av sådana kulturföremål som avses i led A1 och A2 i bilaga I får endast ske på villkor att en importlicens uppvisas för tullmyndigheterna.
Denna artikel ska endast tillämpas på de föremål som avses i första stycket om de finns med på förteckningen över länder och KN-nummer enligt bilaga II, om en sådan förteckning är i bruk för det ursprungsland från vilket kulturföremålen exporteras och kulturföremålens ursprungsland är känt.
Denna artikel ska även tillämpas på kulturföremål som endast förtecknas i bilaga II och som importeras till unionens tullområde från ett ursprungsland eller tredjeland.
Ändring 47 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2
2. Innehavaren av varorna ska ansöka om en importlicens hos den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten. Ansökan ska åtföljas av alla styrkande handlingar och alla uppgifter som styrker att kulturföremålen i fråga har exporterats från ursprungslandet i enlighet med det landets lagar och andra författningar. När exportlandet är en konventionsslutande part i Unescos konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom, undertecknad i Paris den 14 november 1970, (nedan kallad Unesco-konventionen) ska ansökan åtföljas av alla styrkande handlingar och alla uppgifter som styrker att kulturföremålen har exporterats från det landet i enlighet med landets lagar och andra författningar.
2. Innehavaren av varorna ska ansöka om en importlicens hos den behöriga myndigheten i den första medlemsstat som importen avser. Ansökan ska åtföljas av lämpliga styrkande handlingar och uppgifter som styrker att kulturföremålen i fråga har exporterats från ursprungslandet i enlighet med det landets lagar och andra författningar eller som bevisar att sådana lagar och andra författningar saknas. Den ska innehålla följande:
– exportintyg eller exportlicenser,
– ett standardiserat dokument med det standardiserade objekt-ID som beskriver kulturföremålen i fråga tillräckligt detaljerat för att de ska kunna identifieras av tullmyndigheterna,
– ägarbevis,
– fakturor och kvitton,
– försäljningsavtal,
– försäkringshandlingar eller transportdokument.
Om det saknas styrkande handlingar ska ansökan även innehålla en expertbedömning om den behöriga myndigheten anser det nödvändigt.
Ändring 48 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2a (ny)
2a. Utan hinder av punkt 2 ska ansökan, i undantagsfall där antingen
a) kulturföremålens ursprungsland inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och denna omständighet anses vara väldokumenterad och styrkt av den behöriga myndigheten, eller
b) kulturföremålen har exporterats från ursprungslandet före 1970, och har kvarhållits i ett tredjeland för andra ändamål än tillfällig användning, transitering, export eller avsändning innan föremålen förs in i unionens tullområde, men innehavaren inte kan tillhandahålla de dokument som krävs enligt punkt 2, eftersom sådana dokument inte användes när kulturföremålen exporterades från ursprungslandet,
ska ansökan åtföljas av lämpliga handlingar och uppgifter som styrker att kulturföremålen i fråga har exporterats från tredjelandet i enlighet med dess lagar och andra författningar eller som bevisar att sådana lagar och andra författningar saknas.
De styrkande handlingarna ska innehålla följande:
– exportintyg eller exportlicenser,
– ett standardiserat dokument med det standardiserade objekt-ID som beskriver kulturföremålen i fråga tillräckligt detaljerat för att de ska kunna identifieras av tullmyndigheterna,
– ägarbevis,
– fakturor och kvitton,
– försäljningsavtal, och
– försäkringshandlingar eller transportdokument.
Om det saknas styrkande handlingar ska ansökan även innehålla en expertbedömning om den behöriga myndigheten anser det nödvändigt.
Ändring 49 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3
3. Den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten ska kontrollera att ansökan är fullständig. Den ska begära alla uppgifter eller alla dokument som saknas i ansökan inom 30 dagar efter mottagandet av ansökan.
3. Den behöriga myndigheten i den första medlemsstat som importen avser ska kontrollera att ansökan är fullständig. Den ska begära alla uppgifter eller alla dokument som saknas eller ska kompletteras i ansökan inom 21 dagar efter mottagandet av ansökan.
Ändring 50 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4 – inledningen
4. Den behöriga myndigheten ska, inom 90 dagar efter inlämnandet av den fullständiga ansökan, granska ansökan och besluta att importlicens ska utfärdas, eller avslå ansökan. Den får avslå ansökan på följande grunder:
4. Den behöriga myndigheten ska, inom 90 dagar efter inlämnandet av den fullständiga ansökan, granska ansökan och besluta att importlicens ska utfärdas, eller avslå ansökan. Om en importlicens utfärdas ska den behöriga myndigheten registrera den licensen elektroniskt. Den behöriga myndigheten ska avslå ansökan på följande grunder:
Ändring 51 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4 – led a
a) Om exportlandet inte är en konventionsslutande part i Unesco-konventionen från 1970 och det inte har kunnat visas att kulturföremålen exporterats från ursprungslandet i enlighet med det landets lagar och andra förordningar.
a) Om det inte har kunnat visas att kulturföremålen exporterats från ursprungslandet i enlighet med det landets lagar och andra författningar som var i kraft vid tidpunkten för exporten, eller om sådana lagar och andra författningar saknades,eller, i de undantagsfall som anges i artikel 4.2a, från tredjelandet i enlighet med de lagar och andra författningar i det tredjelandet som var i kraft vid tidpunkten för exporten, eller om sådana lagar och andra författningar saknades.
Ändring 52 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4 – led b
(b) Om exportlandet är en konventionsslutande part i Unesco-konventionen från 1970 och det inte har kunnat visas att kulturföremålen exporterats från exportlandet i enlighet med det landets lagar och andra förordningar.
utgår
Ändring 53 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4 – led c
c) Om den behöriga myndigheten har rimliga skäl att anta att innehavaren av varorna inte har förvärvat dem lagligen.
c) Om den behöriga myndigheten har rimliga och kontrollerbara skäl att anta att innehavaren av varorna inte har förvärvat dem lagligen.
Ändring 54 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4 – led ca (nytt)
ca) Om en ansökan om importlicens för ett kulturföremål tidigare har fått avslag av de behöriga myndigheterna i en annan EU-medlemsstat för samma kulturföremål, och inga ytterligare bevis har lämnats som inte redan lämnades in i samband med att ansökan avvisades.
Ändring 55 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4 – led cb (nytt)
cb) Om den lagliga exporten direkt från ursprungslandet inte kan bevisas genom lämpliga styrkande handlingar och bevis, i synnerhet exportintyg eller licenser som utfärdats av det exporterande landet, ägarbevis, fakturor och kvitton, försäljningsavtal, objekt-ID om sådant finns, försäkringshandlingar, transportdokument och expertutlåtanden.
Ändring 56 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4a (ny)
4a. Den behöriga myndigheten får avslå ansökan om det finns krav på återlämnande eller betalning av skadestånd vilka har lämnats in av myndigheterna i ursprungslandet och behandlas av en domstol.
Ändring 57 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4b (ny)
4b. Om ansökan avslås ska det administrativa beslut som avses i punkt 4 åtföljas av en motivering, inklusive information om överklagandeförfarandet, som meddelas den sökande som berörs vid tidpunkten för utfärdandet.
Ändring 58 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4c (ny)
4c. Ansökan ska innehålla en förklaring om att föremålen inte tidigare har omfattats av en ansökan eller, om denna fått ett tidigare avslag, ska den innehålla de skäl som ligger till grund för det avslaget och inkludera ytterligare bevis som inte fanns tillgängliga när ansökan behandlades tidigare.
Ändring 59 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4d (ny)
4d. Om en medlemsstat avslår en elektronisk ansökan ska detta samt de skäl som ligger till grund för avslaget meddelas de övriga medlemsstaterna och kommissionen. I fall av misstänkt olaglig handel ska medlemsstaterna även informera andra relevanta myndigheter som Interpol och Europol.
Ändring 60 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 5 – stycke 1
Medlemsstaterna ska utse offentliga myndigheter med behörighet att utfärda importlicenser i enlighet med denna artikel. De ska meddela kommissionen uppgifter om dessa myndigheter samt alla eventuella ändringar av uppgifterna.
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål utse offentliga myndigheter med behörighet att utfärda importlicenser i enlighet med denna artikel. De ska meddela kommissionen uppgifter om dessa myndigheter samt alla eventuella ändringar av uppgifterna.
Ändring 61 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 6
6. Kommissionen får, genom genomförandeakter, upprätta förlagan till ansökan om importlicens samt förfaranderegler för inlämnande och handläggning av en sådan ansökan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.
6. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, upprätta den elektroniska standardförlagan till ansökan om importlicens samt förfaranderegler för elektroniskt inlämnande och handläggning av en sådan ansökan tillsammans med relevanta styrkande handlingar, vilka också ska handläggas elektroniskt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.
Ändring 62 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1
1. Övergång till fri omsättning och hänförande till ett särskilt förfarande annat än transitering i unionen av sådana kulturföremål som avses i leden a, b, e, f, g, i, j, k och l i bilagan får endast ske på villkor att en importörsförklaring lämnats in till tullmyndigheterna i införselmedlemsstaten.
1. Import till unionens tullområde av de kulturföremål som avses i bilagan och som omfattas av led 3–14 i del A i bilaga I får endast ske på villkor att en elektronisk importörsförklaring lämnats in av föremålens innehavare till tullmyndigheterna i den första medlemsstat som importen avser.
Denna artikel är även tillämplig på de kulturföremål som avses i led A1 och A2 och vars KN-nummer inte anges i bilaga II.
Ändring 63 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2
2. Importörsförklaringen ska innehålla en undertecknad förklaring från innehavaren av varorna om att varorna har exporterats från ursprungslandet i enlighet med det landets lagar och andra författningar. Om exportlandet är en konventionsslutande part i Unesco-konventionen om kulturegendom ska importörsförklaringen innehålla en undertecknad förklaring från innehavaren av varorna om att varorna har exporterats från det landet i enlighet med det landets lagar och andra författningar.
2. Importörsförklaringen ska registreras elektroniskt. Den ska innehålla följande:
a) En undertecknad förklaring från innehavaren av föremålen om att dessa exporterats från ursprungslandet i enlighet med det landets lagar och andra författningar eller som bevisar att sådana lagar och andra författningar saknas.
b) Ett standardiserat dokument med det standardiserade objekt-ID som beskriver kulturföremålen i fråga tillräckligt detaljerat för att de ska kunna identifieras av tullmyndigheterna.
c) Exportintyg eller licenser som utfärdats av ursprungslandet och som bevisar att kulturföremålen i fråga har exporterats från ursprungslandet i enlighet med det landets lagar och andra författningar.
Ändring 64 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2a (ny)
2a. Utan hinder av punkt 2, i undantagsfall där antingen
a) kulturföremålens ursprungsland inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och denna omständighet anses vara väldokumenterad och styrkt av den behöriga myndigheten, eller
b) kulturföremålen har exporterats från ursprungslandet före 1970, och har kvarhållits i ett tredjeland för andra ändamål än tillfällig användning, transitering, export eller avsändning innan föremålen förs in i unionens tullområde, men innehavaren inte kan tillhandahålla de dokument som krävs i punkt 2, eftersom sådana dokument inte användes när kulturföremålen exporterades från ursprungslandet,
ska importörsförklaringen innehålla följande:
a) en undertecknad förklaring från innehavaren av kulturföremålen om att dessa exporterats från tredjelandet i enlighet med det landets lagar och andra författningar, eller som bevisar att sådana lagar och andra författningar saknas,
b) ett standardiserat dokument med det standardiserade objekt-ID som beskriver kulturföremålen i fråga tillräckligt detaljerat för att de ska kunna identifieras av tullmyndigheterna, och
c) exportintyg eller licenser som utfärdats av tredjelandet och som bevisar att kulturföremålen i fråga har exporterats från tredjelandet i enlighet med det landets lagar och andra författningar.
Om ursprungslandets eller tredjelandets lagar och andra författningar inte föreskriver utfärdande av exportlicenser eller intyg, ska importörsförklaringen även innehålla andra lämpliga styrkande handlingar och bevis, däribland ägarbevis, fakturor och kvitton, försäljningsavtal, försäkringshandlingar och transportdokument.
Ändring 65 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3
3. Kommissionen får, genom genomförandeakter, anta förlagan till importörsförklaringen samt förfaranderegler för inlämnande och handläggning av en importörsförklaring. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.
3. Kommissionen ska, genom genomförandeakter, anta den elektroniska standardförlagan till importörsförklaringen samt förfaranderegler för elektroniskt inlämnande och handläggning av en importörsförklaring. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.
Ändring 66 Förslag till förordning Artikel 5a (ny)
Artikel 5a
Mikroföretag samt små och medelstora företag
Kommissionen ska se till att mikroföretag samt små och medelstora företag får lämpligt tekniskt och ekonomiskt stöd, bland annat genom främjande av nationella kontaktpunkter i samarbete med medlemsstaterna och inrättande av en särskild webbplats som innehåller all relevant information, och ska underlätta informationsutbytet mellan dessa företag och de relevanta nationella kontaktpunkterna när de tar emot förfrågningar, i syfte att genomföra denna förordning på ett effektivt sätt.
Ändring 67 Förslag till förordning Artikel 5b (ny)
Artikel 5b
Användning av elektroniska system
1. Allt utbyte av information mellan behöriga myndigheter och deklaranter enligt artiklarna 4 och 5, såsom utbyte av förklaringar, ansökningar eller beslut, ska göras på elektronisk väg.
2. Kommissionen ska inrätta det elektroniska system som avses i punkt 1. Den ska anta genomförandeakter för att fastställa följande:
– Arrangemangen kring införande, drift och underhåll av det elektroniska system som avses i punkt 1.
– Detaljerade bestämmelser om inlämnande, behandling, lagring och utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna via det elektroniska systemet.
Medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen i fråga om utveckling, underhåll och användning av det elektroniska system som avses i punkt 1 samt i fråga om lagring av information i enlighet med denna förordning.
3. I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning bör deklaranter och behöriga myndigheter utföra sina uppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/6791a och förordning (EU) .../…*.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
*EUT: Vänligen för in numret på den förordning som finns i dokument 2017/0003(COD).
Ändring 68 Förslag till förordning Artikel 6
Artikel 6
utgår
Tullkontroll
1. Importlicensen enligt artikel 4 eller importörsförklaringen enligt artikel 5, beroende på vad som är tillämpligt, ska lämnas in till det tullkontor som har behörighet att låta kulturföremålen övergå till fri omsättning eller hänföra dem till ett särskilt förfarande annat än transitering.
2. Vad gäller kulturföremål för vilka det krävs att en importlicens utfärdas för att få föras in till unionens tullområde ska tullmyndigheterna kontrollera om importlicensen motsvarar de varor som presenteras. De får i detta syfte göra fysiska undersökningar av kulturföremålen, inbegripet låta dem genomgå en expertgranskning.
3. Vad gäller kulturföremål för vilka det krävs att en importörsförklaring lämnas för att få föras in till unionens tullområde ska tullmyndigheterna kontrollera om importörsförklaringen uppfyller de krav som föreskrivs i eller på grundval av artikel 5 och motsvarar de varor som presenteras. De får i detta syfte kräva ytterligare uppgifter från deklaranten och göra fysiska undersökningar av kulturföremålen, inbegripet låta dem genomgå en expertgranskning. De ska registrera importörsförklaringen med ett löpnummer och ett registreringsdatum och, i samband med att varorna frigörs, lämna en kopia av den registrerade importörsförklaringen till deklaranten.
4. När en deklaration för övergång till fri omsättning eller för hänförande till ett särskilt förfarande annat än transitering lämnas för kulturföremål ska kvantiteten av produkterna anges med användning av den kompletterande enhet som anges i bilagan.
Ändring 69 Förslag till förordning Artikel 7 – stycke 1
Om medlemsstaterna begränsar antalet tullkontor med behörighet att låta kulturföremål övergå till fri omsättning eller hänföra dem till ett särskilt förfarande annat än transitering ska de meddela uppgifter om dessa tullkontor samt varje eventuell ändring av dem till kommissionen.
Medlemsstaterna får begränsa antalet tullkontor med behörighet att tillåta import av kulturföremål. Om medlemsstaterna tillämpar denna begränsning ska de meddela uppgifter om dessa tullkontor samt varje eventuell ändring av dem till kommissionen.
Ändring 70 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1
1. Tullmyndigheterna ska beslagta och tillfälligt kvarhålla kulturföremål som förts in till unionens tullområde om kulturföremålen i fråga infördes till unionens tullområde utan att de villkor som anges i artikel 3.1 och 3.2 varit uppfyllda.
1. De behöriga myndigheterna ska beslagta och tillfälligt kvarhålla kulturföremål som förts in till unionens tullområde om kulturföremålen i fråga infördes utan att de villkor som anges i artikel 3.1 och 3.2 varit uppfyllda. Vid kvarhållande av kulturföremål ska lämpliga lagringsförhållanden säkerställas, i enlighet med de villkor och det ansvar i samband med tillfällig lagring av varor som anges i artikel 147 i förordning (EU) nr 952/2013, med vederbörlig hänsyn till föremålens särskilda karaktär.
Ändring 71 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2
2. Det administrativa beslut som avses i punkt 1 och 1a ska åtföljas av en motivering, meddelas deklaranten och ska omfattas av ett effektivt rättsmedel i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i internationell rätt.
2. Det administrativa beslut som avses i punkt 1 ska omfattas av bestämmelserna i artikel 22.7 i förordning (EU) nr 952/2013.
Ändring 72 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3
3. Perioden för tillfälligt kvarhållande ska vara strikt begränsad till den tid som tullmyndigheter eller andra brottsbekämpande myndigheter behöver för att fastställa om omständigheterna i det enskilda fallet kräver kvarhållande enligt andra bestämmelser i unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning. Den maximala perioden för tillfälligt kvarhållande enligt denna artikel ska vara sex månader. Om inget ytterligare kvarhållande av kulturföremålen fastslås inom den perioden eller om det fastslås att omständigheterna i ärendet inte kräver något ytterligare kvarhållande ska kulturföremålen ställas till deklarantens förfogande.
3. Perioden för tillfälligt kvarhållande ska vara strikt begränsad till den tid som tullmyndigheter eller andra brottsbekämpande myndigheter behöver för att fastställa om omständigheterna i det enskilda fallet kräver kvarhållande enligt andra bestämmelser i unionslagstiftningen eller nationell lagstiftning. Den maximala perioden för tillfälligt kvarhållande enligt denna artikel ska vara sex månader, med möjlighet till förlängning av denna period med ytterligare tre månader efter ett motiverat beslut av tullmyndigheterna. Om inget ytterligare kvarhållande av kulturföremålen fastslås inom den perioden eller om det fastslås att omständigheterna i ärendet inte kräver något ytterligare kvarhållande ska kulturföremålen ställas till deklarantens förfogande. Medlemsstaternas myndigheter ska vid återställande av kulturföremål till ett ursprungsland se till att det landet inte påverkas av en väpnad konflikt så att kulturföremålets säkerhet inte kan garanteras. Om så är fallet ska föremålet förbli i EU till dess att situationen i ursprungslandet har stabiliserats.
Ändring 73 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3a (ny)
3a. När tullmyndigheterna har fattat det beslut som avses i punkt 1 ska de omedelbart underrätta ursprungslandet eller, om kulturföremålens ursprungsland inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt, tredjelandet samt Europol och Interpol, allt efter omständigheterna.
Ändring 74 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3b (ny)
3b. Om de behöriga myndigheterna har skäliga grunder att anta att kulturföremål under transitering genom unionens tullområde kan ha exporterats i strid mot ett ursprungslands lagar och andra författningar, ska de anmoda tullmyndigheterna att tillfälligt beslagta dessa föremål.
Ändring 75 Förslag till förordning Artikel 9 – rubriken
Administrativt samarbete
Administrativt samarbete och användning av ett elektroniskt system
Ändring 76 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1
1. För genomförandet av denna förordning ska medlemsstaterna säkerställa samarbete mellan sina behöriga myndigheter som avses i artikel 3.4.
1. För genomförandet av denna förordning ska medlemsstaterna säkerställa samarbete och utbyte av information mellan sina behöriga myndigheter som avses i artikel 4.5.
Ändring 77 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2
2. Ett elektroniskt system kan utvecklas för lagring och utbyte av information mellan medlemsstaternas myndigheter, i synnerhet vad gäller importörsförklaringar och importlicenser.
2. Ett elektroniskt system ska utvecklas för lagring och utbyte av information mellan medlemsstaternas myndigheter inom ramen för förordning (EU) nr 952/2013. Varje sådant system ska hantera mottagande, behandling, lagring och utbyte av information, i synnerhet vad gäller importörsförklaringar och importlicenser.
Ändring 78 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2a (ny)
2a. Det elektroniska system som avses i punkt 2 ska kunna konsulteras av medlemsstaterna när de behandlar en begäran som lämnats in i samband med de exportlicenser som krävs enligt förordning (EG) nr 116/2009. En sådan begäran kan hänvisa direkt till information i det elektroniska systemet.
Ändring 79 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – stycke 1 – inledningen
Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa följande:
Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa följande:
Ändring 80 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.
Dessa genomförandeakter ska antas inom [sex månader efter att denna förordning träder i kraft] i enlighet med det förfarande som avses i artikel13.
Ändring 81 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3a (ny)
3a. Behandling av personuppgifter på grundval av denna förordning ska endast ske i syfte att säkerställa ett verkningsfullt skydd mot förlust av kulturföremål, bevara mänsklighetens kulturarv och förhindra finansiering av terrorism genom försäljning av plundrat kulturarv till köpare i unionen.
Ändring 82 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3b (ny)
3b. Samtliga personuppgifter som erhålls i enlighet med artiklarna 4, 5 och 9 ska endast vara tillgängliga för och behandlas av vederbörligen bemyndigad personal hos myndigheterna och ska skyddas tillräckligt mot obehörig åtkomst eller förmedling.
Ändring 83 Förslag till förordning Artikel 10
Medlemsstaterna ska fastställa regler om påföljder som ska vara tillämpliga på överträdelser av artiklarna 3, 4 och 5 och i synnerhet vid osanna utsagor och vid inlämnande av oriktiga uppgifter i syfte att få klartecken för att föra in kulturföremål till unionens tullområde, och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de genomförs. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder senast 18 månader efter denna förordnings ikraftträdande samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.
Medlemsstaterna ska fastställa regler om påföljder som ska vara tillämpliga på överträdelser av artiklarna 3, 4 och 5 och i synnerhet vid inlämnande av oriktiga uppgifter i syfte att få importera kulturföremål till unionens tullområde, och medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att reglerna genomförs. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. I syfte att införa likvärdiga villkor och en enhetlig strategi ska medlemsstaterna tillämpa påföljder som är av liknande karaktär och har liknande effekt. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder senast 12 månader efter denna förordnings ikraftträdande samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.
Kommissionen och medlemsstaterna ska under förberedelserna inför genomförandet av denna förordning samarbeta med internationella organisationer, till exempel Unesco, Interpol, Europol, Världstullorganisationen (WCO), internationella centrumet för studier om bevarande och konservering av kulturföremål (ICCROM) och Internationella museirådet, för att säkerställa effektiv utbildning, kapacitetsuppbyggande verksamhet och medvetandehöjande kampanjer, och om så är lämpligt beställa relevant forskning och utveckling av standarder.
Ändring 85 Förslag till förordning Artikel 11
Medlemsstaterna ska organisera utbildning och kapacitetsbyggande verksamhet för att säkerställa att de berörda myndigheterna genomför denna förordning på ett effektivt sätt. De kan också använda medvetandehöjande kampanjer för att öka medvetenheten i synnerhet bland köpare av kulturföremål.
Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna organisera
i) utbildning, kapacitetsbyggande verksamhet och medvetandehöjande kampanjer för berörda myndigheter, nationella kontaktpunkter och yrkesverksamma, för att säkerställa att denna förordning genomförs på ett effektivt sätt,
ii) åtgärder för att främja effektivt samarbete mellan ursprungsländer, och
iii) utbyte av bästa praxis i syfte att främja ett enhetligt genomförande av denna förordning, särskilt lämplig praxis i medlemsstater som redan innan denna förordning träder i kraft har en gällande nationell lagstiftning om import av kulturföremål.
Dessa aktiviteter, kampanjer och åtgärder ska bygga på de erfarenheter som gjorts inom befintliga program, bland annat de som stöds av WCO och kommissionen.
Ändring 87 Förslag till förordning Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Samarbete med tredjeländer
Kommissionen ska, i frågor som omfattas av dess verksamhet och i den utsträckning som fullgörandet av dess uppgifter enligt denna förordning kräver, underlätta och främja tekniskt och operativt samarbete mellan medlemsstater och tredjeländer.
Kommissionen får anordna utbildningsverksamhet i samarbete med medlemsstater och tredjeländer på deras territorium.
Ändring 88 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 2.2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den … [Publications Office is to fill in the date of entry into force of this Act].
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 2 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den … [den dag då denna förordning träder i kraft].Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på … år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Ändring 89 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1 – led b
(b) Information om överträdelser av bestämmelserna i denna förordning.
(b) Information om överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och påföljder som tillämpats.
Ändring 90 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionen ska förse medlemsstaterna med relevanta formulär för detta. Medlemsstaterna ska ha sex månader på sig att meddela kommissionen den begärda informationen.
Kommissionen ska förse medlemsstaterna med relevanta formulär för detta. Medlemsstaterna ska från och med det datum de tog emot formulären ha sex månader på sig att meddela kommissionen den begärda informationen.
Ändring 91 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
På grundval av medlemsstaternas svar på de frågeformulär som avses i punkt 1 får kommissionen uppmana medlemsstaterna att tillhandahålla ytterligare uppgifter om handläggningen av ansökningar om importlicenser. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål tillhandahålla de efterfrågade uppgifterna.
Ändring 92 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2
2. Kommissionen ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning tre år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas, och därefter vart femte år.
2. Kommissionen ska lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning två år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas, och därefter vart fjärde år. Rapporten ska vara tillgänglig för allmänheten. Det ska inbegripa överväganden om det praktiska genomförandet, inbegripet konsekvenserna för unionens ekonomiska aktörer, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag. Rapporten ska innehålla jämförande uppgifter om genomförandet i medlemsstaterna, däribland en bedömning av i vilken omfattning förordningen tillämpats på ett enhetligt sätt sedan den föregående rapporten lades fram. Denna bedömning ska även omfatta bestämmelser om fastställande och tillämpning av påföljder och i vilken omfattning de möjliggör likvärdiga villkor i medlemsstaterna. Vid behov får rapporten innehålla rekommendationer för att ta itu med bristfälligt genomförande av denna förordning i medlemsstaterna.
Ändring 93 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2a (ny)
2a. Den rapport som avses i punkt 2 ska beakta denna förordnings effekter på plats, inbegripet effekterna för ekonomiska aktörer i unionen, bland annat mikroföretag samt små och medelstora företag. Rapporten ska ge belägg för olika nationella resultat, innehålla en bedömning av hur enhetligt denna förordning har genomförts och tillämpats under den berörda perioden och ge rekommendationer om hur medlemsstaterna kan åtgärda brister i genomförandet.
Ändring 94 Förslag till förordning Bilaga I – underrubrik 3
Kulturföremål som omfattas av artikel 2.1
Kulturföremål som omfattas av artikel 2.1a
Ändring 95 Förslag till förordning Bilaga Ia (ny)
Kommissionens förslag
Ändring
1.
Arkeologiska föremål som är äldre än 100 år och som härrör från
– utgrävningar och fynd på land eller under vatten
9705 00 00
– arkeologiska fyndplatser
9706 00 00
– arkeologiska samlingar
2.
Föremål som utgör en integrerad del av söndertagna konstnärliga, historiska eller religiösa minnesmärken som är äldre än 100 år
9705 00 00 9706 00 00
3.
Tavlor och målningar, som inte ingår i kategori 4 eller 5, som utförts helt för hand, på vilket underlag och i vilket material som helst1a
9701
4.
Akvareller, gouacher och pasteller, som utförts helt för hand på vilket underlag som helst1a
9701
5.
Mosaiker, som inte ingår i kategori 1 eller 2, som utförts helt för hand i vilket material som helst, och teckningar som utförts helt för hand på vilket underlag och i vilket material som helst1a
6914
9701
6.
Originalgrafik, grafiska blad, silkscreentryck och litografier med deras respektive matriser och originalaffischer1a
Kapitel 49 9702 00 00 8442 50 99
7.
Originalskulpturer eller originalstatyer och kopior, framställda enligt samma process som originalet1a och som inte ingår i kategori 1
9703 00 00
8.
Fotografier, filmer och negativ av dessa1a
3704
3705
3706
4911 91 80
9.
Inkunabler och manuskript, inbegripet kartor och partitur, enstaka eller i samlingar1a
Böcker som är äldre än 100 år, enstaka eller i samlingar
9705 00 00 9706 00 00
11.
Tryckta kartor som är äldre än 200 år
9706 00 00
12.
Arkiv och däri ingående delar, som är äldre än 50 år, på vilket underlag och i vilket medium som helst
3704
3705
3706
4901
4906
9705 00 00 9706 00 00
13.
a) Samlingar1b och föremål från zoologiska, botaniska, mineralogiska eller anatomiska samlingar
9705 00 00
b) Samlingar1b av historiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt intresse
9705 00 00
14.
Transportmedel som är äldre än 75 år
9705 00 00
Kapitel 86–89
15.
Andra antikviteter som inte ingår i kategorierna A.1–A.14
a) mellan 50 och 100 år gamla
leksaker och spel
Kapitel 95
glas och glasvaror
7013
guld- och silversmedsvaror
7114
möbler
Kapitel 94
optiska instrument och apparater, foto och kinoapparater
Kapitel 90
musikinstrument
Kapitel 92
ur och delar till ur
Kapitel 91
föremål av trä
Kapitel 44
keramiska produkter
Kapitel 69
tapisserier
5805 00 00
mattor
Kapitel 57
tapeter
4814
vapen
Kapitel 93
b) äldre än 100 år
9706 00 00
______________
1aSom är äldre än 50 år och inte tillhör sina upphovsmän.
1bEnligt definitionen i domstolens dom i mål 252/84: Samlarföremål enligt nr 97.05 i Gemensamma tulltaxan är föremål som har de egenskaper som krävs för att ingå i en samling, dvs. föremål som är relativt sällsynta, som normalt inte används för sitt ursprungliga ändamål, som är föremål för speciella transaktioner utanför den normala handeln med liknande bruksföremål och som är av högt värde.
Kulturföremål i kategorierna A.1–A.15 omfattas av denna förordning bara om deras värde motsvarar eller överstiger de ekonomiska gränsvärden som anges under B.
B. Ekonomiska gränsvärden tillämpliga på vissa kategorier under A (i euro)
Värde:
Oavsett värde:
–
1 (arkeologiska föremål)
–
2 (delar från minnesmärken)
–
9 (inkunabler och manuskript)
–
12 (arkiv)
15 000
–
5 (mosaiker och teckningar)
–
6 (gravyrer)
–
8 (fotografier)
–
11 (tryckta kartor)
30 000
–
4 (akvareller, gouacher och pasteller)
50 000
–
7 (statyer)
–
10 (böcker)
–
13 (samlingar)
–
14 (transportmedel)
–
15 (alla andra föremål)
150 000
–
3 (tavlor)
Bedömningen av om villkoren för ekonomiskt gränsvärde är uppfyllda måste göras när en ansökan om exportlicens lämnas in. Det ekonomiska värdet är det som kulturföremålet har på den internationella marknaden.
De värden som uttrycks i euro i bilaga I ska omräknas och uttryckas i nationell valuta till växelkursen av den 31 december 2001, publicerad i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Detta motvärde i nationell valuta ska ses över vartannat år från den 31 december 2001. Motvärdet ska beräknas utifrån den genomsnittliga dagskursen för dessa valutor, uttryckt i euro, under de 24 månader som slutar den sista dagen i augusti omedelbart före den översyn som börjar gälla den 31 december. Denna beräkningsmetod ska på kommissionens förslag granskas av den rådgivande kommittén för kulturföremål, i princip två år efter det att den tillämpats för första gången. Vid varje översyn ska värden uttryckta i euro och deras motvärden i nationell valuta regelbundet offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning under de första dagarna i november före den dag då översynen får verkan.
Ändring 96 Förslag till förordning Bilaga Ib (ny)
Bilaga Ib
Länder och kategorier av föremål med avseende på vilka det finns en särskild risk för olaglig handel
[Ska fastställas av kommissionen i enlighet med artikel 2.2a.]
Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0308/2018).