Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den artonde rapporten från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för 2017,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 april 2016 om en handlingsplan för mervärdesskatt Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut, Bryssel (COM(2016)0148),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 3 september 2018 29:e årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning (COM(2018)0553) och de åtföljande arbetsdokumenten (SWD(2018)0381–0386),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas (slutligt betänkande)(5) (resolution från CRIM-utskottet), och resolutionen av den 25 oktober 2016 om bekämpning av korruption och uppföljning av resolutionen från det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (CRIM)(6),

–  med beaktande av den särskilda Eurobarometerrapporten 470,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om att bekämpa tullbedrägerier och skydda EU:s egna medel (O-000066/2018),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8–0298/2018), och av följande skäl:

A.  Skyddet av EU:s ekonomiska intressen bör vara ett centralt inslag i EU:s politik som syftar till att öka medborgarnas förtroende genom att garantera att deras pengar används på ett korrekt och ändamålsenligt sätt.

B.  Mångfalden i medlemsstaternas rättsliga och administrativa system utgör en utmanande miljö i kampen mot bedrägerier, samtidigt som det saknas en enhetlig lagstiftning på europeisk nivå för bekämpning av organiserad brottslighet.

C.  Artikel 325.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskriver att ”medlemsstaterna ska vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, som de vidtar för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen”.

D.  Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen(7) införs minimistandarder på EU-nivå om frysning av egendom för att möjliggöra ett eventuellt senare förverkande och om förverkande av egendom i straffrättsliga ärenden.

E.  I kommissionens förslag av den 21 december 2016 till förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande (2016/0412(COD)) införs standardiserade metoder för samarbete mellan medlemsstaterna.

F.  Inget av dessa instrument kan tillämpas på tredjeländer.

G.  I rådets förordning (EU) 2017/1939 föreskrivs metoder för samarbete med tredjeländer.

H.  I artikel 3.4 i Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism (CETS nr 198) fastställs följande: ”Varje part ska vidta sådana lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att kräva att en lagöverträdare, när det gäller allvarliga brott enligt nationell lagstiftning, visar ursprunget för förment vinning eller annan egendom som kan förverkas, i den mån ett sådant krav stämmer överens med principerna i dess nationella lagstiftning”.

I.  På regional och global nivå har FN och Europarådet utarbetat flera konventioner och mekanismer relaterade till förverkande och återvinning av tillgångar, närmare bestämt Förenta nationernas konvention mot korruption av den 31 oktober 2003, Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet av den 15 november 2000, Europarådets konvention av den 16 maj 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism och Europarådets konvention av den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott. Av olika orsaker ger dessa verktyg emellertid inte alltid möjlighet att effektivt och snabbt återvinna stulna tillgångar.

J.  Denna fråga har av EU utpekats som en av prioriteringarna i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Pilotprojekt och förberedande projekt håller på att genomföras i detta avseende.

K.  Olaf har i enlighet med artiklarna 1, 3 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning(8), mandat att göra utredningar överallt där EU-medel används, även i länder utanför EU som erhåller EU-stöd.

L.  I enlighet med artikel 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 får OLAF inleda administrativt samarbete med behöriga myndigheter i tredjeland efter samråd med kommissionens behöriga avdelningar och Europeiska utrikestjänsten.

1.  Europaparlamentet uppmärksammar det fortsatta problemet med förlorade EU-medel på grund av bedrägerier som innebär att medel överförs till tredjeländer.

2.  Europaparlamentet betonar att man i förebyggande syfte måste undvika överföringar av medel via finansiella mellanhänder som verkar i icke-transparenta och samarbetsovilliga jurisdiktioner.

3.  Europaparlamentet betonar med oro att medel från tredjeländer också kan överföras till EU på ett bedrägligt sätt. Parlamentet betonar att resultatet av den EU-finansierade förberedande åtgärden för att stödja de länder som upplevde den arabiska våren att verkställa den återvinning av tillgångar som görs via FN:s institut för interregional juridisk forskning (Unicri) bör leda till ett bredare och permanent EU-program för verkställande av återvinning av tillgångar.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av att utbetalningen av medel kopplas till offentliggörande av uppgifter om verkliga förmånstagare, i syfte att underlätta återvinningen av tillgångar i händelse av bedrägeri.

5.  Europaparlamentet understryker att EU tyvärr hittills endast har ingått avtal om ömsesidig rättslig hjälp med ett fåtal tredjeländer, såsom Japan, Liechtenstein, Norge och Förenta staterna, trots att det finns misstankar om att medel också överförs till andra jurisdiktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra insatser för att ingå avtal med tredjeländer som erhåller stöd från EU.

6.  Europaparlamentet beklagar att många medlemsstater för närvarande måste förlita sig på bilaterala avtal, och att det inte finns någon EU-strategi för denna allvarliga fråga. Parlamentet betonar därför behovet av en mer enhetlig strategi.

7.  Parlamentet uppmanar EU att så snabbt som möjligt driva framåt sin ansökan om medlemskap i Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco), och att hålla parlamentet uppdaterat i frågan.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skärpa sin hållning i fråga om avtal som ingås med tredjeländer genom att i dessa avtal lägga till bestämmelser om bedrägeribekämpning. Parlamentet beklagar att det inte finns några uppgifter om hur mycket EU-medel som går förlorade årligen på grund av bedrägerier i samband med penningöverföringar till tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att beräkna beloppet av förlorade EU-medel.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en riskbedömning av EU-lagstiftning som underlättar olaglig överföring av pengar till länder utanför EU.

10.  Europaparlamentet uppmanas att införa en standardiserad metod för insamling av uppgifter, vilken skulle vara identiskt för alla medlemsstater, för att göra det möjligt att upptäcka överföringar av bedrägliga tillgångar till tredjeländer, med målet att så snart som möjligt skapa en central EU-databas. Parlamentet understryker att det redan finns en sådan mekanism för bekämpning av penningtvätt, och att denna mekanism skulle kunna utvidgas.

11.  Europaparlamentet understryker att Europarådets konvention av den 16 maj 2005 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism och Europarådets konvention av den 8 november 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott utgör viktiga instrument för att underlätta samarbetet med tredjeländer när det gäller frysning och återvinning av tillgångar. Parlamentet välkomnar att man framgångsrikt avslutat förhandlingarna om förslaget till förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande, och konstaterar att dess huvudinslag utgör en användbar grund för samarbete med tredjeländer inom ramen för internationella konventioner och bilaterala avtal där EU är part.

12.  Europaparlamentet beklagar att inte alla EU-medlemsstater har samtyckt till att ingå i Europeiska åklagarmyndigheten. Parlamentet betonar vikten av att Europeiska åklagarmyndigheten blir den viktigaste aktören i alla framtida mekanismer för återvinning i tredjeländer, och att detta kräver att Europeiska åklagarmyndigheten erkänns som en behörig rättslig myndighet, i enlighet med artikel 104 i förordningen om Europeiska åklagarmyndigheten, i befintliga och framtida avtal om ömsesidig rättslig hjälp och återvinning av tillgångar, i synnerhet i Europarådets och FN:s konventioner.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

(1) EUT L 198, 28.7.2017, s. 29. (2) EUT L 283, 31.10.2017, s. 1. (3) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105 (4) EUT L 312, 23.12.1995, s. 1. (5) EUT C 208, 10.6.2016, s. 89. (6) EUT C 215, 19.6.2018, s. 96. (7) EUT L 127, 29.4.2014, s. 39. (8) EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.