Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av rapporten av den 9 maj 2017 från FN:s särskilda rapportör om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 71/179 av den 19 december 2016 om bekämpande av glorifiering av nazism, nynazism och andra metoder som bidrar till att underblåsa nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans (Combating glorification of Nazism, neo-Nazism and other practices that contribute to fuelling contemporary forms of racism, racial discrimination, xenophobia and related intolerance),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artikel 14 och protokoll nr 12,

–  med beaktande av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 (direktivet om likabehandling oavsett ras)(1), som förbjuder diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung,

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser(4),

–  med beaktande av inrättandet i juni 2016 av en högnivågrupp för kampen mot rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans,

–  med beaktande av Europarådets resolution av den 30 september 2014 om motverkande av uttryck för nynazism och högerextremism,

–  med beaktande av EU:s uppförandekod om desinformation,

–  med beaktande av uppförandekoden om olaglig hatpropaganda på nätet,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I artikel 2 i EU-fördraget föreskrivs att ”unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”. Dessa värden är gemensamma för alla medlemsstater.

B.  Bristen på kraftfulla åtgärder mot nyfascistiska och nynazistiska grupper har möjliggjort den aktuella ökningen av främlingsfientlighet i Europa.

C.  Öppet nyfascistiska, nynazistiska, rasistiska och främlingsfientliga grupper och politiska partier uppmanar till hat och våld i samhället och påminner oss om vad de historiskt sett varit kapabla till.

D.  Spridning av hatpropaganda på nätet leder ofta till ökat våld, bland annat från nyfascistiska grupper.

E.  Nyfascistiska grupper har dödat tusentals personer av alla slag, till exempel flyktingar och invandrare, etniska och religiösa minoriteter, hbtqi-personer, människorättsförsvarare, aktivister, politiker och poliser.

F.  De nyfascistiska grupperna använder och missbrukar våra demokratiska verktyg för att sprida hat och våld.

G.  Enligt Europol framhöll kommissionens ledamot med ansvar för säkerhet, Julian King, i ett anförande den 22 mars 2017 till minne av attackerna i Bryssel 2016, det växande hotet från våldsam högerextremism, och han konstaterade att han inte kände till en enda EU-medlemsstat som inte påverkades av detta fenomen på något sätt. Han nämnde i synnerhet Breivikmassakern i Norge, mordet på den brittiska parlamentsledamoten Jo Cox och attacker mot flyktingförläggningar och moskéer runt om i Europa för att poängtera vad han varnade för som ett ”underrapporterat” säkerhetshot. Nyfascistiska och nynazistiska grupper tar sig uttryck på många olika sätt. De flesta av dessa grupper utesluter vissa individer eller grupper från samhället. Dessa grupper använder sig ofta av ett aggressivt språkbruk mot minoritetsgrupper och rättfärdigar det med att hänvisa till principen om yttrandefrihet. Yttrandefriheten är dock inte en absolut rättighet.

H.  I artikel 30 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna anges tydligt att ”ingenting i denna förklaring får tolkas som att det innebär en rätt för en stat, en grupp eller en enskild person att ägna sig åt en verksamhet eller att utföra en handling som syftar till att omintetgöra någon av de rättigheter eller friheter som anges i förklaringen”.

I.  Den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering bekräftar att konventionsstaterna fördömer all propaganda och alla organisationer som bygger på idéer eller teorier om överlägsenhet för en ras eller grupp av människor med en viss hudfärg eller ett etniskt ursprung.

J.  Främjande av fascism är förbjudet enligt flera medlemsstaters nationella lagstiftning.

K.  Enligt Europols rapport för 2018 om den rådande situationen och tendenserna inom terrorismen i Europa (TESAT) nästan fördubblades antalet personer som greps för högerextrema brott 2017.

L.  Den 22 juli 2011 dödades 77 människor och 151 skadades i attackerna i Norge.

M.  Den 16 juni 2016 mördades Jo Cox, ledamot av det brittiska parlamentet, brutalt i Birstall i Förenade Kungariket.

N.  Enligt Europols TESAT-rapport för 2018 låg högerextremister bakom fem förhindrade, misslyckade eller genomförda terroristattacker under 2017(5) i Förenade kungariket.

O.  Den 21 september 2018 angreps Eleonora Forenza, ledamot av Europaparlamentet, och hennes assistent Antonio Perillo efter en antifascistisk demonstration i Bari i Italien.

P.  Den franska underrättelsetjänsten har uttryckt oro över det ökande antalet medlemmar i militära och brottsbekämpande styrkor som ansluter sig till våldsamma högerextrema grupper(6).

Q.  Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans (ECRI), som inrättats av Europarådet, uttryckte i en rapport av den 15 maj 2018(7) stor oro över den ökande högerextremismen och nyfascismen i Kroatien.

R.  Vid en demonstration i Polen i november 2017 hängdes porträttbilder av sex ledamöter av Europaparlamentet, som stod upp för tolerans, rättsstaten och andra europeiska värden, upp i provisoriska galgar på ett torg i den södra delen av staden Katowice av medlemmar i den högerextrema polska rörelsen ONR (Obóz Narodowo-Radykalny – National-radikala lägret). Det pågår fortfarande en utredning, men inget åtal har hittills väckts mot någon av de misstänkta, även om händelsen rapporterats i många medier, bland annat som videoklipp.

S.  För att markera Polens självständighetsdag i november 2017 anordnade högerextrema organisationer en stor demonstration i Warszawa som samlade mer än 60 000 personer. Demonstranterna höll upp främlingsfientliga banderoller med slagord som ”ett vitt Europa av brodernationer”, och några hade också avbildningar av falanga-symbolen, en fascistisk symbol från 1930-talet.

T.  Rättegången mot det nynazistiska partiet Gyllene gryning (Chrysí Avgí), som anklagas för att vara en kriminell organisation och för mordet på Pavlos Fyssas samt andra brott, däribland mordförsök, pågår fortfarande i Grekland.

U.  Den 21 september 2018 mördades hbtqi-aktivisten Zak Kostopoulos brutalt i centrala Aten. En av de anklagade påstås ha förbindelser med högerextrema krafter. Det behövs en fullständig utredning så att de som är ansvariga för misshandeln av honom och hans död kan ställas inför rätta.

V.  En italiensk man har dömts till tolv års fängelse för att ha skjutit och skadat sex afrikanska migranter i ett rasistiskt motiverat angrepp i staden Macerata i centrala Italien.

W.  Sju medlemmar av ett högerextremt ”medborgargarde” som greps i Chemnitz i mitten av september 2018 för att ha brutit mot den allmänna ordningen ställdes nyligen inför rätta på grund av misstanke om att utgöra en terroristorganisation med namnet Revolution Chemnitz. Enligt förbundsåklagare hade utredarna valt att åtala gruppen för terrorism i stället för brottslighet efter att ha granskat gruppens interna kommunikation.

X.  I Frankrike dömdes den 7 december 2017 fem medlemmar i rörelsen Génération Identitaire för att ha uppmanat till rasistiskt och religiöst hat. Personer kopplade till högerextrema grupper, inklusive Action Française, planerade en terroristattack mot ett antal franska politiker och moskéer under presidentvalet 2017. Den 24 juni 2018 greps tio medlemmar i den högerextrema gruppen Action des Forces Opérationnelles (AFO) för att ha planerat en rad angrepp mot muslimer. Den 14 september 2018 befanns två före detta skinnskallar vara skyldiga för mordet på Clément Méric, en ung student och antifascistisk aktivist som dödades i juni 2013.

Y.  I Spanien undersöks för närvarande tolv medlemmar i den nynazistiska organisationen Hogar Social Madrid för uppvigling till hat. Medlemmar i de spanska fascistgrupperna Falange, Alianza Nacional och Democracia Nacional greps och dömdes av högsta domstolen i Spanien efter att ha attackerat kulturcentrumet Blanquerna i Madrid under firandet av Kataloniens nationaldag 2013. Under 2016 dokumenterade den antirasistiska icke-statliga organisationen SOS Racismo 309 fall av främlingsfientligt våld. Ordföranden för denna organisation mottog dödshot efter att ha rapporterat fallen och har fördömt bristen på effektiva mekanismer för att anmäla dessa brott.

Z.  Fundación Nacional Francisco Franco, en organisation som förhärligar en diktatur och dess brott, och familjen Franco har anklagat 19 personer för flera brott som kan innebära 13 års fängelse efter att de utfört en fredlig och symbolisk handling i vilken två stora banderoller vecklades ut från herrgården Pazo de Meirás där man uppmanade de offentliga myndigheterna att ingripa och återkräva fastigheten för det galiciska folket.

AA.  Den spanska deputeradekammaren har antagit en motion om att flytta Francisco Francos kvarlevor från hans grav vid det krigsmonument som är känt som Valle de los Caídos, en pilgrimsplats för extremhögern. Alla kvarvarande symboler eller monument som förhärligar den militära resningen, inbördeskriget och Francos diktatur bör effektivt avlägsnas, och de som inte kan avlägsnas bör bli föremål för nödvändig kontextualisering och nytolkning, så att de kan bidra till allmänhetens medvetenhet och hågkomst om det förgångna.

AB.  Den nynazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) organiserar regelbundet demonstrationer runt om i Skandinavien, där man ropar slagord och viftar med organisationens grönvita flaggor. Flera medlemmar i NMR har blivit dömda för våldsamma attacker mot civila och polisen. De många mordbrandsattackerna mot flyktinganläggningar ledde till att den svenska regeringen år 2015 valde att inte avslöja platsen för byggnader som öronmärkts för att hysa flyktingar.

AC.  Varje år samlas tusentals människor på Legionärernas minnesdag den 16 mars i Riga, Lettland, för att hedra de letter som tjänstgjorde i Waffen-SS.

AD.  Sedan början av 2018 har C14 och andra högerextrema grupper i Ukraina, som den Azovanknutna nationella milisen, Högra Sektorn (Pravyi Sektor), Karpatska Sich och andra grupper, angripit romska grupper flera gånger, liksom antifascistiska demonstrationer, kommunfullmäktigesammanträden, ett evenemang organiserat av Amnesty International, konstutställningar, hbtqi-evenemang och kvinnorätts- och miljöaktivister.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt och beklagar nyfascistiska och nynazistiska organisationers terroristattacker, mord, psykiska våld, våldsamma fysiska attacker och demonstrationer i olika EU-medlemsstater.

2.  Europaparlamentet ser med djup oro på den ökande normaliseringen av fascism, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans inom EU och är bekymrat över rapporterna från vissa medlemsstater om att politiska ledare, politiska partier och brottsbekämpande myndigheter samverkar med nyfascister och nynazister.

3.  Europaparlamentet finner det särskilt oroande att det nyfascistiska våldet påverkar samhället som helhet och drabbar vissa minoriteter, såsom svarta européer/personer av afrikansk härkomst, judar, muslimer, romer, tredjelandsmedborgare, hbti-personer och personer med funktionsnedsättning.

4.  Europaparlamentet fördömer skarpt alla våldsamma attacker som nyfascistiska grupper riktar mot politiker och medlemmar i politiska partier och som har rapporterats i vissa medlemsstater, särskilt fascistgruppen CasaPounds angrepp mot Europaparlamentsledamot Eleonora Forenza, hennes assistent Antonio Perillo och andra personer som deltog i en antifascistisk och antirasistisk demonstration den 21 september 2018 i Bari i Italien.

5.  Europaparlamentet finner det djupt oroande att nyfascistiska och nynazistiska grupper kan verka utan att straffas i vissa medlemsstater och betonar att denna straffrihet är en av anledningarna till den oroande ökningen av våldshandlingar bland vissa högerextrema organisationer.

6.  Europaparlamentet är medvetet om den oroväckande tendensen att nyfascistiska och nynazistiska grupper använder sociala medier och internet för att organisera sig och göra upp strategier i hela Europeiska unionen.

7.  Europaparlamentet beklagar att radio och tv i allmänhetens tjänst i vissa medlemsstater har blivit ett exempel på propaganda för ett enda parti, som ofta utestänger oppositionen och minoritetsgrupper från samhället och till och med uppmanar till våld.

8.  Europaparlamentet erinrar om att den fascistiska ideologin och intoleransen alltid är förbunden med ett angrepp på själva demokratin.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med kraft fördöma och bekämpa hatbrott, hatpropaganda och utpekandet av syndabockar som politiker och offentliga tjänstemän gör sig skyldiga till på alla nivåer och i alla typer av medier, eftersom det direkt normaliserar och förstärker hat och våld i samhället.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra, fördöma och bekämpa hatpropaganda och hatbrott.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och företag inom sociala medier att motverka spridning av rasism, fascism och främlingsfientlighet på internet, i samarbete med relevanta organisationer i det civila samhället på nationell och internationell nivå.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utreda och lagföra hatbrott och dela med sig av bästa praxis för att identifiera och utreda hatbrott, inbegripet sådana som i synnerhet motiveras av olika former av främlingsfientlighet.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att planera för och tillhandahålla lämpligt stöd till offer för rasistiska eller främlingsfientliga brott och hatbrott samt skydd till alla som vittnar mot förövarna.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta enheter inom polisen som ska bekämpa hatbrott. Parlamentet uppmanar polisen att se till att deras personal inte begår några typer av rasistiska, främlingsfientliga eller diskriminerande handlingar och att alla sådana handlingar som begås utreds och att de ansvariga ställs inför rätta.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå ut med en uppmaning till organisationer i det civila samhället om att övervaka och rapportera hatpropaganda och hatbrott i medlemsstaterna.

16.  Europaparlamentet stöder, lovordar och uppmanar till att skydda intressegrupper och organisationer i det civila samhället som bekämpar fascism, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans.

17.  Europaparlamentet förespråkar konsoliderad EU-lagstiftning mot diskriminering, inbegripet införlivande och genomförande av befintlig lagstiftning och antagande av ny lagstiftning, inbegripet direktivet om likabehandling.

18.  Europaparlamentet påminner om att rådets rambeslut 2008/913/RIF om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen, vars tidsfrist för genomförande var i november 2010, utgör rättslig grund för att införa påföljder för juridiska personer som offentligt uppmanar till våld eller hat riktat mot en minoritetsgrupp, såsom fråntagande av offentliga förmåner, näringsförbud, rättslig övervakning och rättsliga beslut om avveckling av verksamhet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera sin rapport från 2014 om genomförande av rådets ovannämnda rambeslut och att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte efterlevt bestämmelserna i beslutet.

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna i rådets rambeslut, att motarbeta organisationer som sprider hatpropaganda och våld i det offentliga rummet och på nätet och att effektivt förbjuda nyfascistiska och nynazistiska grupper och andra stiftelser eller sammanslutningar som förhärligar och glorifierar nazism och fascism, samtidigt som den nationella rättsordningen och jurisdiktionen respekteras.

21.  Europaparlamentet uppmanar brottsbekämpande styrkor, underrättelseorgan, organisationer i rättsväsendet och organisationer i det civila samhället till fullständigt och lägligt samarbete i kampen mot fascism, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa Europarådets rekommendationer om motverkande av uttryck för nynazism och högerextremism.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla obligatorisk, människorättsbaserad och serviceinriktad fortbildning för tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter och inom rättsväsendet på alla nivåer.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att rikta in sig på förebyggande åtgärder genom utbildning, arbete för ökad medvetenhet och utbyte av bästa praxis.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och nationella idrottsförbund, särskilt fotbollsklubbar, att motverka problemet med rasism, fascism och främlingsfientlighet på idrottsarenor och inom idrottskulturen genom att fördöma och bestraffa de ansvariga och genom att, i samarbete med skolor och berörda organisationer i det civila samhället, främja positiva utbildningsaktiviteter som riktar sig till unga supportrar.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla personer som arbetar inom offentliga radio- och tv-bolag och medier utbildning för att öka deras medvetenhet om de utmaningar och den diskriminering som offren för nyfascistiska och nynazistiska grupper ställs inför.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta nationella ”utträdesprogram” för att hjälpa enskilda personer att lämna våldsamma nyfascistiska och nynazistiska grupper. Parlamentet betonar att sådana program bör sträcka sig bortom individuella insatser och inbegripa långsiktigt stöd till dem som har svårt att hitta ett arbete, flytta och utveckla nya och trygga sociala nätverk.

28.  Europaparlamentet betonar att medvetenheten om historien är en av förutsättningarna för att förhindra sådana brott i framtiden och spelar en viktig roll för att utbilda de yngre generationerna.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fördöma och motverka alla former av förnekelse av förintelsen, inbegripet banalisering och minimering av de brott som begicks av nazisterna och deras sympatisörer. Parlamentet framhåller att sanningen om förintelsen inte får trivialiseras genom politiska diskussioner och diskussioner i medierna.

30.  Europaparlamentet efterlyser en gemensam kultur av hågkomst som fördömer de fascistiska brott som begåtts. Parlamentet är djupt bekymrat över att yngre generationer i Europa och på andra ställen intresserar sig allt mindre för fascismens historia och därför riskerar att bli likgiltiga inför nya hot.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja utbildning genom kulturyttringar med brett genomslag om mångfalden i vårt samhälle och vår gemensamma historia, inbegripet grymheterna som begicks under andra världskriget, såsom förintelsen, och den systematiska avhumaniseringen av dess offer under ett antal år.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt till Förenta nationerna.

(1) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22. (2) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55. (3) EUT L 315, 14.11.2012, s. 57. (4) EUT L 317, 4.11.2014, s. 1. (5) https://www.europol.europa.eu/activities-services/main-reports/european-union-terrorism-situation-and-trend-report-2018-tesat-2018. (6) https://www.mediapart.fr/journal/france/090418/forces-de-l-ordre-liees-l-ultra-droite-violente-la-dgsi-s-inquiete?onglet=full. (7) https://rm.coe.int/fifth-report-on-croatia/16808b57be