Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 3 och 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 16 februari 2012 En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärbara pensioner (COM(2012)0055),

–  med beaktande av artiklarna 9, 145, 148, 149, 152, 153, 174 och 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV (Solidaritet),

–  med beaktande av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 1, 3, 4, 5, 8, 10 och 13,

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 14 maj 2018 om den ekonomiska politiken i euroområdet(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2015 om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 maj 2018 Europeiska planeringsterminen 2018 – Landsspecifika rekommendationer (COM(2018)0400),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2017 Årlig tillväxtöversikt 2018 (COM(2017)0690),

–  med beaktande av utkastet till gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet av den 22 november 2017 – Följedokument till kommissionens meddelande av den 22 november 2017 Årlig tillväxtöversikt för 2018 (COM(2017)0674),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 22 november 2017 till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (COM(2017)0677) och parlamentets ståndpunkt av den 19 april 2018 om samma ämne(3),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 22 november 2017 till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet (COM(2017)0770),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 22 november 2017 Rapport om förvarningsmekanismen 2018 (COM(2017)0771),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2017 Utkast till budgetplaner 2018: Samlad bedömning (COM(2017)0800),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2017 En europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2017)0250),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2017 Ett initiativ för bättre balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare (COM(2017)0252),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 26 april 2017 Taking stock of the 2013 Recommendation on ‘Investing in children: breaking the cycle of disadvantage SWD(2017)0258),

–  med beaktande av kommissionens strategiska åtagande för jämställdhet 2016–2019 och europeiska jämställdhetspakten 2011–2020 och rådets slutsatser av den 7 mars 2011(4),

–  med beaktande av barnomsorgsmålen för 2002 års Barcelonaprocess om att barnomsorg skulle tillhandahållas för minst 90 % av barnen mellan tre år och den obligatoriska skolåldern och för minst 33 % av barnen under tre års ålder senast 2010,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år (COM(2016)0646),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (COM(2016)0604),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning – Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplan (COM(2016)0581),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa – Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften (COM(2016)0381),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2016 Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356),

–  med beaktande av paketet om den cirkulära ekonomin(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europa investerar igen – Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 mars 2016 om samråd om en europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2016)0127), och dess bilagor,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2018 om olika sätt att återintegrera arbetstagare efter skada eller sjukdom i sysselsättning av hög kvalitet(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2018 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2018(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 november 2017 om bekämpning av ojämlikhet som ett sätt att stimulera sysselsättning och tillväxt(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2017 om den ekonomiska politiken i euroområdet(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om minimiinkomstpolitik som ett sätt att bekämpa fattigdom(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om ett könsperspektiv på fattigdom(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020(14),

–  med beaktande av kommissionens rapport 2018 om pensioners tillräcklighet: Current and future income adequacy in old age in the EU,

–  med beaktande av kommissionens rapport 2018 om åldrande: Economic and Budgetary Projections for the EU Member States (2016-2070),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 2 februari 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett europeiskt forum för att förbättra samarbetet när det gäller att förebygga och motverka odeklarerat arbete(15),

–  med beaktande av den (reviderade) europeiska sociala stadgan och Turinprocessen, som inleddes 2014 och som syftar till att stärka den europeiska sociala stadgans fördragssystem inom Europarådet och i dess förhållande till EU-lagstiftningen(16),

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning i samband med Europeiska unionens inledande rapport (september 2015),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017 från mars 2017 Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad? En bedömning av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0329/2018), och av följande skäl:

A.  I juni 2018 låg den säsongskorrigerade arbetslösheten i euroområdet på 8,3 %, vilket är en nedgång från 9,0 % i juni 2017 och den lägsta nivån i euroområdet sedan december 2008. Skillnaderna i arbetslöshetsnivåer är mycket stora med tanke på att den lägsta arbetslösheten i juni bland medlemsstater i euroområdet noterades i Malta (3,9 %) och Tyskland (3,4 %), och den högsta arbetslösheten, vilket fortfarande är ett orosmoment, observerades i Grekland (20,2 % i november 2018) och Spanien (15,2 %), vars anställningsgrad var 57, 8 % respektive 65,5 %.

B.  I juni 2018 låg ungdomsarbetslösheten i euroområdet på 16,9 %, jämfört med 18,9 % i juni 2017. Trots att arbetslösheten fortsätter att minska är den fortsatt oacceptabelt hög och mer än två gånger högre än den sammanlagda genomsnittsarbetslösheten. En av tre unga personer är arbetslös i vissa länder. Huvudansvaret för att ta itu med arbetslösheten ligger fortfarande på medlemsstaterna vad gäller att utveckla och genomföra regelverk för arbetsmarknaden, utbildningssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik för att bland annat skapa lämpliga jobbtillfällen med skäliga löner.

C.  Även skillnaderna i ungdomsarbetslöshet mellan medlemsstaterna i euroområdet är stora, då den lägsta ungdomsarbetslösheten i juni 2018 i euroområdet noterades i Malta (5,5 %) och Tyskland (6,2 %), och den högsta konstaterades i Grekland (42,3 % i april 2018), Spanien (34,1 %) och Italien (32,6 %).

D.  Några medlemsstater står inför strukturella utmaningar på arbetsmarknaden, såsom lågt deltagande och bristande färdigheter och kvalifikationer. Det finns ett växande behov av konkreta åtgärder för integrering eller återintegrering av icke förvärvsarbetande för att möta efterfrågan på arbetsmarknaden.

E.  Den sammanlagda sysselsättningsgraden för euroområdet 2017 uppgick till 71 %, samtidigt som sysselsättningsgraden för kvinnor uppgick till 65,4 %. Målet för EU enligt Europa 2010-strategin är att nå 75 % sysselsättning för personer i åldrarna 20–64, bland annat genom att vidare inkludera kvinnor, äldre arbetstagare och genom att integrera migranter bättre i arbetsstyrkan. Euroområdets sysselsättningsgrad 2016 var högre än den högsta nivån före finanskrisen och växte med 1,5 % under det andra kvartalet 2018 jämfört med samma kvartal föregående år. Den är fortfarande lägre än nivåerna som observerades för ett årtionde sedan i vissa medlemsstaterna, vilket tar i åtanke att detta i östländerna kan förklaras med en långsiktigt minskande befolkning snarare än negativa trender på arbetsmarknaden. Trenden att antalet arbetstimmar per anställd minskar på grund av att deltidsarbetet ökar är oroväckande. År 2017 sågs en lättare nedgång (0,3 %) jämfört med året innan, men fortfarande är siffran cirka 3,0 % lägre än 2008(17).

F.  Arbetsmarknadssegmentering påverkar framför allt lågkvalificerade, unga och äldre arbetstagare, kvinnor, personer med funktionsnedsättning och personer med invandrarbakgrund, som även oftare är deltidsanställda eller tillfälligt anställda, vilket tillsammans med ovanliga eller atypiska anställningsformer och bedrägligt egenföretagande är kvarstående problem. Sysselsättningsgraden för personer i åldern 55–64 år uppgick 2017 till 57 % i EU, vilket var tio procentenheter lägre än den allmänna sysselsättningsgraden. Skillnaden mellan kvinnor och män var 13 procentenheter, alltså tre procentenheter högre än motsvarande värde för hela befolkningen i arbetsför ålder. Enligt befolkningsstatistikens prognoser ökar antalet äldre arbetstagare.

G.  Allmän tillgång till sjukvård av god kvalitet är ett grundläggande behov som medlemsstaterna måste tillgodose och investera i.

H.  År 2016 uppgick procentandelen av människor som löper risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning i euroområdet till 23,1 %, vilket är högre än 2009, medan fattigdomen bland förvärvsarbetande uppgick till 9,5 %. Fortfarande löper 118 miljoner EU-medborgare risk att drabbas av fattigdom eller social utanförskap, vilket alltjämt är en miljon fler än före krisen. Detta motsvarar definitivt inte målet enligt Europa 2020-strategin att minska risken för fattigdom och social uteslutning med 20 miljoner jämfört med 2008 års värden. Samtidigt som den materiella fattigdomen minskar, ökar den monetära fattigdomen liksom risken för att drabbas av fattigdom.

I.  Långtidsarbetslösheten i euroområdet minskar (från 5 % 2016 till 4,4 % 2017) men svarar fortfarande för omkring 48,5 % av den totala arbetslösheten, vilket är en oacceptabelt hög nivå.

J.  Enligt 2018 års rapport över sysselsättningen och den sociala utvecklingen i Europa (ESDE) är den begränsade produktivitetstillväxt per anställd som påverkar löneutvecklingen kopplad till faktorer såsom en högre andel deltidsjobb och ett lägre antal arbetstimmar.

K.  Deltidsarbetet och tillfälliga anställningsavtal i euroområdet har legat på en stabil nivå sedan 2013, emedan de utgjorde en stor andel av den sammanlagda anställningsgraden, och 2017 stod deltidsarbete för 21,2 % av all sysselsättning. Nivån av deltidsarbete bland kvinnor (31,4 %) är betydligt högre än bland män (8,2 %), ett fenomen som kan påverka inkomst och tillgång till socialt skydd. År 2016 var unga människor kraftigt överrepresenterade i fråga om tidsbegränsade avtal, då 43,8 % av de anställda i åldern 15–24 år.

L.  Tillräckliga pensioner är fortfarande en utmaning, eftersom risken för social utestängning ökar med åldern, och även pensionsklyftan mellan könen på 37 % är fortsatt en utmaning för många äldre kvinnor, med en ökad risk för fattigdom och social utestängning som följd. Pensionsrättigheterna för personer med atypiskt arbete eller verksamhet som egenföretagare är lägre än för anställda.

M.  Tillgången till sociala tjänster såsom barnomsorg, hälso- och sjukvård samt överkomliga tjänster för långtidsvård eller rörlighet har stor inverkan på hur långt inkomsterna räcker, i synnerhet för personer med låg inkomst eller personer som är beroende av socialt skydd.

1.  Europaparlamentet noterar att medan de ekonomiska förutsättningarna i euroområdet är gynnsamma och arbetslösheten sjunker stadigt har denna ekonomiska återhämtning inte varit jämnt fördelad över euroområdet och det finns mycket utrymme för förbättring i fråga om ekonomisk konvergens, kampen mot ungdoms- och långtidsarbetslöshet, könsdiskriminering, segmentering på arbetsmarknaden och ojämlikhet, särskilt för sårbara grupper samt i fråga om att minska antalet personer som arbetar under deras kompetensnivå, fattigdom i allmänhet och fattigdom hos sysselsatta i synnerhet, eliminering av barnfattigdom och främjande av produktivitet och löneökning. Europaparlamentet observerar att inkomstklyftorna hade varit mycket högre om det inte vore för sociala överföringars omdistribuerande verkan, vilket 2015 minskade antalet personer som riskerade fattigdom med en tredjedel (33,7 %). Europaparlamentet beklagar det faktum att dess inverkan var otillräcklig och av varierande storlek över medlemsstaterna, där inkomstklyftorna krympte med över 20 % i Belgien, Finland och Irland men med mindre än 10 % i Estland, Grekland, Italien, Lettland och Portugal.

2.  Europaparlamentet betonar att tillgången till sociala rättigheter och ett fungerande och effektivt socialt skyddsnät som ger tillräckligt skydd för alla arbetstagare, oavsett deras anställningsförhållande, anställningsform eller avtal är viktiga grundförutsättningar, jämte aktiv och hållbar arbetsmarknadslagstiftning, för att minska fattigdom och socialt utanförskap, i synnerhet för de mest sårbara, vilket säkerställer inkluderande arbetsmarknader och stärker euroområdets ekonomiska motståndskraft och konkurrensförmåga.

3.  Europaparlamentet välkomnar det stärkta ekonomiska stödet, via stödprogrammet för strukturreformer, som syftar till att medlemsstaterna ska kunna genomföra sina reformer för att skapa kvalitet i arbetet och därmed främja sysselsättningen, minska arbetslösheten genom att inrikta sig på långtids- och ungdomsarbetslöshet, samt öka lönenivåerna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att utvidga omfattningen av stödprogrammet för strukturreformer för att inbegripa länder som för närvarande inte ingår i euroområdet, i syfte att främja ekonomisk och social sammanhållning i hela EU.

4.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens landsspecifika rekommendationer för 2018 är en viktig del av den europeiska planeringsterminen, och välkomnar att sociala utmaningar särskilt uppmärksammas i dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa politisk samstämmighet mellan de landsspecifika rekommendationerna och att respektera stabilitets- och tillväxtpaktens flexibilitetsklausul enligt rådets gemensamt överenskomna ståndpunkt om flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet noterar med oro att enbart 50 % av rekommendationerna för 2017 har genomförts till fullo eller delvis, och uppmuntrar därför medlemsstaterna att intensifiera insatserna för att genomföra rekommendationerna, i synnerhet på områdena

5.  Europaparlamentet betonar därför att skapandet av lämpligt arbete, tillgång till socialt skydd oavsett anställningsrelation eller avtalstyp och löneutveckling har en avsevärd inverkan på minskningen av ojämlikhet, risken för fattigdom och socialt utanförskap och kommer att förbättra levnadsstandarden och främja den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet understryker att medlemsstaternas reformer enligt kommissionens landsspecifika rekommendationer därför bör fokuseras på åtgärder som ökar produktiviteten och hållbar utveckling, bidrar till nya jobb av hög kvalitet och minskar ojämlikhet och fattigdom, särskilt barnfattigdom. Parlamentet uppmuntrar skapandet av tillsvidareanställningar samtidigt som man säkerställer anpassningsbarhet, främjar en inkluderande arbetsmarknad och säkerställer en rättvis balans mellan arbets- och privatliv.

6.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 13 mars 2018 Övervakning av genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2018)0130), vilket ansluter pelaren till den europeiska planeringscykeln i och med att prioriteringarna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter återspeglas i analysen av de åtgärder som vidtagits och de framsteg som gjorts på nationell nivå. Parlamentet understryker att EU:s sociala mål och åtaganden måste ha samma tyngd som de ekonomiska målen, Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förstärka sociala rättigheter genom att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter på ett sätt som skapar en verklig social dimension i EU (genom lagstiftning, mekanismer för politikutformning och finansiella instrument på lämplig nivå).

7.  Europaparlamentet noterar att arbetsmarknaderna i euroområdet skiljer sig åt avsevärt, vilket är ett hinder för att de ska fungera väl. Parlamentet efterlyser, utan att göra avkall på subsidiaritetsprincipen, välutformad arbetsmarknadspolitik och reformer som skapar sysselsättning av god kvalitet, främjar lika möjligheter, likabehandling av arbetstagare och den sociala och solidariska ekonomin, underlättar lika tillträde till arbetsmarknaden och socialt skydd, underlättar arbetskraftens rörlighet, återintegrerar arbetslösa och bekämpar ojämlikhet och skillnader mellan könen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta social och ekonomisk politik i enlighet med principerna i kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden(19), och särskilt att säkerställa ett tillräckligt inkomststöd, tillgängliga arbetsmarknader och tillgång till tjänster av god kvalitet, och påminner om att dessa faktorer betraktas som grundläggande för att nå ett hållbart resultat.

8.  Europaparlamentet framhåller behovet av att öka sysselsättningsgraden och skapa meningsfull sysselsättning, i synnerhet bland långtidsarbetslösa, lågkvalificerade, unga och äldre arbetstagare, kvinnor, migranter, personer med funktionsnedsättning och marginaliserade grupper såsom romerna, i syfte att uppnå Europa 2020-målet om en sysselsättningsgrad på minst 75 % och minska de sociala och ekonomiska riskerna för dessa grupper, särskilt barnfattigdom och fattigdom hos yrkesverksamma samt dessa gruppers sociala utanförskap. Parlamentet understryker vikten av att minska det antal människor som lever i fattigdom genom att uppnå Europa 2020-målet om att minska fattigdomen med 20 miljoner människor. Parlamentet understryker vikten av att minska barnfattigdom genom en EU-omfattande barngaranti.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta åtgärder och strategier i enlighet med den europeiska pelaren för sociala rättigheter för att tillgodose sociala behov hos de som saknar tillträde till arbetsmarknader, nämligen personer som är ytterst eftersatta, såsom hemlösa, barn och unga och personer med kroniska fysiska och mentala hälsoproblem.

10.  Europaparlamentet efterlyser nationella strategier och samordning på EU-nivå för att bekämpa åldersdiskriminering på arbetsmarknaderna till följd av ett allt större antal äldre arbetstagare inom EU:s arbetskraft, bland annat informationskampanjer om rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling(20), och en anpassning av arbetshälso- och säkerhetsföreskrifter, i syfte att skapa hållbar sysselsättning, ta hänsyn till nya och framväxande arbetsrelaterade risker, ge möjligheter till livslångt lärande och bedriva bättre politik för att förena arbete och familjeliv.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna i euroområdet att dra full fördel av de positiva ekonomiska prognoserna och införa arbetsmarknadsreformer som fokuserar på förutsägbara, säkra och öppna anställningsformer, juridiskt trygga anställningsavtal som beskriver anställningsvillkoren tydligt, genom att bekämpa och förebygga bedrägligt egenföretagande och tillhandahålla tillräckligt socialt skydd, oavsett anställningsförhållande eller avtalstyp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta och genomföra förslaget till rådets rekommendation om tillgång till socialt skydd och att uppmuntra människor med atypiskt arbete att delta i system för socialt skydd. Parlamentet betonar vikten av förhandlingar om ett ambitiöst direktiv om förutsägbara och transparenta arbetsvillkor.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i omsorgstjänster under hela livscykeln, att fortsätta att sträva efter att nå målen för 2002 års Barcelonaprocess om barnomsorg och att utveckla omsorgsmålen för äldre och personer i beroendeställning. Parlamentet anser att tillhandahållande av omsorgstjänster inom familjen inte bör inverka negativt på sociala förmåner eller pensionsförmåner. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang att medlemsstaterna säkerställer att ackumuleringen av pensionsrättigheter är tillräcklig.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att minska pensionsklyftan mellan könen, och säkerställa rättvisa mellan generationerna genom anständiga och tillräckliga pensionsförmåner för att utrota fattigdom bland äldre, och samtidigt garantera pensionssystemens långsiktiga hållbarhet samt främja högre sysselsättning av god kvalitet som medför högre bidrag till de allmänna pensionssystemen och inte lägger en för tung börda på den yngre generationen. Parlamentet noterar med oro att pensionsklyftan mellan könen, samt andelen förtidspensionerade, fortfarande är betydande i flertalet medlemsstater i euroområdet. Parlamentet framhåller att pensionssystemen kan göras mer hållbara genom att bland annat minska arbetslösheten, bekämpa svartjobb och integrera migranter och flyktingar på arbetsmarknaden. Parlamentet välkomnar kommissionens rekommendation i 2018 års Pension Adequacy Report om behovet av en holistisk övervägning av tillräcklig inkomst för äldre och pensionssystemens ekonomiska hållbarhet. Parlamentet efterlyser även ytterligare analyser av situationen för de allra äldsta, vars pensionsrättigheter kan ha minskat med tiden på grund av inflation.

14.  Europaparlamentet anser att medlemsstaternas reformer av sina socialskyddssystem måste syfta till att få de som kan arbeta att delta på arbetsmarknaden, genom att det ska löna sig att arbeta. Parlamentet betonar att inkomststöd bör riktas till de mest behövande.

15.  Europaparlamentet noterar att andelen lediga anställningar i euroområdet var 2,1 % under det första kvartalet 2018, vilket är en uppgång från 1,9 % under 2017. Parlamentet betonar att lämpliga färdigheter kan förvärvas och att kompetensglappet kan hanteras genom att förbättra kvaliteten på, åtkomsten och tillgången till samt rimliga kostnader för utbildning, däribland riktad utbildning av god kvalitet genom ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och stärkta åtgärder för kompetensutveckling och omskolning, med särskild tonvikt på grundläggande färdigheter samt icke-formella vuxenutbildningsmöjligheter, och att detta kräver tillräckligt stöd, bland annat finansiering på EU-nivå utan att göra avkall på artikel 149 i EUF-fördraget och nationell och regional nivå. Parlamentet efterlyser i detta hänseende riktade åtgärder för att stödja utsatta grupper såsom romer, personer med funktionsnedsättning, unga med högst grundskoleutbildning, långtidsarbetslösa, migranter och flyktingar. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att stärka yrkesutbildningens relevans för arbetsmarknaden och vidta åtgärder för att öka dess attraktionskraft jämfört med akademiska karriärvägar. Parlamentet stöder fortsatt genomförande och uppföljning av initiativet Kompetenshöjningsvägar som tillhandahåller viktiga färdigheter för 2000-talet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera en heltäckande utbildning i digitala färdigheter och att beakta övergången till den digitala ekonomin i samband med kompetenshöjning och omskolning.

16.  Europaparlamentet finner det oroande att de genomsnittliga offentliga utbildningsanslagen uttryckt som procentandel av BNP har sjunkit varje år mellan 2009 och 2016 i EU-19(21). Parlamentet betonar att välfinansierad offentlig utbildning är avgörande för jämlikhet och social integration.

17.  Europaparlamentet noterar med stor oro att det alltjämt finns många EU-medborgare med svag läs- och skrivförmåga eller läs- och skrivsvårigheter, däribland funktionell analfabetism och bristande mediekompetens, vilket är mycket oroande med tanke på hur det påverkar deras möjligheter att på ett meningsfullt och ändamålsenligt sätt delta i det offentliga livet och på arbetsmarknaden.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar till främjande av varvade utbildningssystem och liknande politiska åtgärder. Parlamentet betonar att en effektiv koppling mellan utbildning, forskning, innovation och arbetsmarknad kan få avgörande betydelse för skapandet av arbetstillfällen.

19.  Europaparlamentet betonar att en säker och lämplig inlärningsmiljö är av avgörande betydelse för att studenterna och lärarna ska trivas.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram särskilda åtgärder inom sysselsättnings-, utbildnings- och socialpolitiken för att se till att personer med funktionsnedsättning och personer från mindre gynnade förhållanden verkligen inkluderas.

21.  Europaparlamentet påpekar att det finns ett behov av att planera och främja strukturerade och moderna yrkesvägledningsprogram i skolorna, särskilt på landsbygden, i gränsregioner, i bergsområden och på öar.

22.  Europaparlamentet stöder studerandes, arbetstagares, idrottsutövares och artisters rörlighet i EU och euroområdet. Parlamentet befarar dock att de betydande skillnaderna i levnads- och arbetsvillkor i euroområdet ger upphov till ofrivillig migration och därmed ytterligare förvärrar effekterna av den så kallade kunskapsflykten. Parlamentet framhåller att en viktig förutsättning för att man ska kunna ta itu med problemet med kunskapsflykt är att man skapar anständiga arbetstillfällen och främjar effektiva strategier för utbildning och yrkesvägledning. Parlamentet efterlyser framtida utbildnings- och sysselsättningspolitiska åtgärder för att på ett effektivt sätt ta itu med denna företeelse, bland annat genom en fullständig utveckling av det europeiska utbildningsområdet. Parlamentet betonar hur viktigt det är att utveckla ett europeiskt studentkort för att främja rörlighet i utbildningssyfte och underlätta det ömsesidiga erkännandet av certifikat, utbildningsbevis och yrkeskvalifikationer och minska de administrativa bördorna och kostnaderna för studenter och utbildningsinstitut.

23.  Europaparlamentet betonar att det av riktmärkena i Utbildning 2020 framgår att andelen 15-åringar som är lågpresterande i läsning, matematik och naturvetenskap bör vara lägre än 15 % senast 2020. Parlamentet gläder sig över att det i den nya sociala resultattavlan har införts ett riktmärke för underprestationer i skolan för 15-åringar (bristande matematikkunskaper enligt programmet för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisa).

24.  Europaparlamentet erinrar om att enligt riktmärkena i Utbildning 2020 ska man senast 2020 uppnå målet om att minst 95 % av alla barn (från fyra års ålder till skolpliktig ålder) ska delta i förskoleverksamhet. Parlamentet betonar att ”barnomsorg” i den sociala resultattavlan endast omfattar en indikator, nämligen för barn under tre år inom den formella barnomsorgen. Parlamentet påpekar att det saknar information om täckningen för äldre barn under skolpliktig ålder samt information om storleken på barnomsorgsutbudet mätt i antal timmar.

25.  Europaparlamentet beaktar den positiva roll som öppen utbildning och öppna universitet spelar när det gäller att förvärva kunskaper och färdigheter, särskilt nätbaserade utbildningsprogram för arbetstagare, eftersom detta är en dynamisk form av lärande som tillgodoser de aktuella behoven och deltagarnas intressen.

26.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om minst en tredubbling av anslagen till Erasmus+ i nästa fleråriga budgetram, i syfte att nå ut till många fler ungdomar, ungdomsorganisationer och skolelever och lärlingar i hela Europa. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet riktas mot personer med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund, så att de kan delta i programmet, liksom mot personer med funktionsnedsättning, i överensstämmelse med EU:s och medlemsstaternas skyldigheter enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet påminner om den strategiska potentialen i de kulturella och kreativa sektorerna som en källa till sysselsättning och välstånd i EU. Parlamentet betonar att de kulturella och kreativa sektorerna utgör 11,2 % av alla privata företag och 7,5 % av alla personer som är sysselsatta i EU:s totala ekonomi, och att de står för 5,3 % av det totala europeiska bruttoförädlingsvärdet. Parlamentet betonar de kulturella och kreativa sektorernas roll när det gäller att bevara och främja den kulturella och språkliga mångfalden i Europa och deras bidrag till den ekonomiska tillväxten, innovationen och sysselsättningen, särskilt ungdomssysselsättningen.

28.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt med tillräckliga investeringar och tillräcklig planering på utbildningsområdet, särskilt när det gäller digital kompetens och programmering, för att säkra unionens konkurrenskraft, tillgången på kvalificerad arbetskraft och arbetskraftens anställbarhet.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla incitament och tekniskt bistånd till ungdomar så att de kan starta sina företag och att föreslå åtgärder för att främja entreprenörskap även i skolornas läroplaner i medlemsstaterna.

30.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att genomföra reformer som förbereder arbetsmarknaden och arbetskraften i alla åldrar och från alla bakgrunder på den digitala omvandlingen med ett flexibelt, användarcentrerat tillvägagångssätt, i synnerhet genom att tillhandahålla livslång inlärning och utbildning inom digitala färdigheter, vilket är avgörande för en kunskapsbaserad ekonomi. Parlamentet understryker hur viktigt det är med en livslång karriärvägledning för att garantera att individer deltar i lämplig, flexibel utbildning av hög kvalitet samt utnyttjar karriärvägar. Parlamentet påminner i detta sammanhang om den begränsade nyttan av kompetensprognoser på grund av att arbetsmarknaden snabbt kan förändras och betonar i detta hänseende vikten av övergripande färdigheter såsom kommunikation, problemlösning, kreativitet och inlärningsförmåga, som stärker individernas motståndskraft och förmåga att anpassa sig till förändringar och tillägna sig nya färdigheter under hela livet. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att säkerställa att de nationella systemen för socialt skydd tillhandahåller adekvat skydd till arbetstagare inom nya former av arbete och med nya former av avtal samt lämpligt skydd för dem som inte kan arbeta och dem som inte kan hitta arbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta arbetsmarknadspolitik som stöder rörlighet mellan sektorerna och omskolning av arbetstagare, vilket kommer att bli allt viktigare i takt med att våra arbetsmarknader anpassas efter den digitala omvandlingen av våra ekonomier. Parlamentet betonar i detta hänseende behovet av att involvera både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer för att säkerställa en rättvis övergång.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna i euroområdet att genomföra de reformer som krävs för att öka den sociala investeringen för att säkerställa hälso- och sjukvårdssystemens tillgänglighet, överkomlighet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Parlamentet efterlyser ett nytt europeiskt mål för att avsevärt öka antalet friska levnadsår genom att prioritera förebyggande åtgärder och medicinsk behandling i EU:s hälso- och sjukvårdspolitik. Parlamentet efterlyser aktivt drivna hälsofrämjande kampanjer.

32.  Europaparlamentet efterlyser en europeisk strategi för tillgängliga långtidsvårdssystem av god kvalitet, i enlighet med ett rättighets- och samhällsbaserat förhållningssätt till vård, omsorg och stöd vid långvarigt behov. Parlamentet efterlyser betydande investeringar i långtidsvårdstjänster för att ha beredskap inför de beräknade ökade behoven på grund av demografiska förändringar. Parlamentet erkänner att långtidsvårdssektorn erbjuder bristande arbetsvillkor och efterlyser en utvärdering av arbete inom vård och omsorg och arbetsvillkoren inom vård- och omsorgstjänster för att säkerställa kvalitet inom långtidsvården.

33.  Europaparlamentet framhåller att det behövs väl utformade strategier för bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, däribland tillhandahållande av överkomlig tidig och allmän barnomsorg, balansering av rollen som omsorgsgivare mellan män och kvinnor, främjande av flexibla arbetsformer och införande av förmånlig föräldraledighet eller ledighet för vårdnadshavare. Parlamentet anser i detta avseende att ett snabbt antagande av ett balanserat direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare är ett nödvändigt steg för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet efterlyser även ett europeiskt initiativ, skydd och sociala tjänster för informella omsorgsgivare.

34.  Europaparlamentet framhåller vikten av att stärka den strukturerade civila och sociala dialogen och deltagandet från arbetsgivarorganisationers, fackföreningars och civilsamhällesorganisationers sida när det gäller att bidra till utvecklingen och genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitik och sysselsättnings- och socialreformer samt deras aktiva engagemang i den europeiska planeringsterminen.

35.  Europaparlamentet anser att i syfte att behålla och öka sin globala konkurrenskraft måste arbetsmarknadens regelverk i medlemsstaterna vara tydligt, enkelt och flexibelt samtidigt som höga arbetsrättsliga standarder upprätthålls.

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. (2) EUT C 179, 25.5.2018, s. 1. (3) Antagna texter, P8_TA(2018)0181. (4) EUT C 155, 25.5.2011, s. 10. (5) Direktiv (EU) 2018/849, (EU) 2018/850, (EU) 2018/851 och (EU) 2018/852. (6) Antagna texter, P8_TA(2018)0325. (7) Antagna texter, P8_TA(2018)0078. (8) EUT C 356, 4.10.2018, s. 89. (9) EUT C 346, 27.9.2018, s. 200. (10) EUT C 346, 27.9.2018, s. 156. (11) EUT C 337, 20.9.2018, s. 135. (12) EUT C 242, 10.7.2018, s. 24. (13) EUT C 76, 28.2.2018, s. 93. (14) EUT C 366, 27.10.2017, s. 117. (15) EUT C 35, 31.1.2018, s. 157. (16) https://www.coe.int/en/web/turin-european-social-charter/turin-process (17) http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=sv&pubId=8030&furtherPubs=yes (18) EUT C 67, 20.2.2016, s. 1. (19) EUT L 307, 18.11.2008, s. 11. (20) EUT L 303, 2.12.2000, s. 16. (21) Uppgifter från Eurostat.