Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina,

–  med beaktande av uttalandet av den 15 maj 2018 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om att delvis öppna Kertjbron,

–  med beaktande av FN:s havsrättskonvention, fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och FN-stadgan,

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2018/1085 av den 30 juli 2018 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende(1), genom vilket sex enheter som deltagit i uppförandet av Kertjbron lades till i förteckningen över personer, enheter och organ som är föremål för restriktiva åtgärder i bilaga I till förordning (EU) nr 269/2014,

–  med beaktande av avtalet mellan Ryska federationen och Ukraina från 2003 om samarbete om användningen av Azovska sjön och Kertjsundet, samförståndsavtalet från Budapest om säkerhetsgarantier av den 5 december 1994 och åtgärdspaketet för genomförande av Minskavtalen av den 12 februari 2015,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Situationen i Azovska sjön behandlades i det bilaterala avtalet mellan Ukraina och Ryssland från 2003, som definierar denna zon som de båda staternas inre vatten och ger båda parterna befogenhet att inspektera misstänkta fartyg. Både avtalet från 2003 och FN:s havsrättskonvention föreskriver rätten till fri sjöfart.

B.  Uppförandet av Kertjbron, byggandet av en gasledning och utläggandet av undervattenskablar till den olagligt annekterade Krimhalvön utan Ukrainas samtycke innebär en ytterligare kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet från Ryska federationens sida.

C.  Kertjbron begränsar storleken på de fartyg som kan anlöpa de ukrainska hamnarna i Azovska sjön till en segelfri höjd på mindre än 33 meter och en längd på mindre än 160 meter, så att det har blivit omöjligt för panamaxfartyg, som före brons uppförande stod för mer än 20 procent av sjöfarten i dessa farvatten, att gå in i Azovska sjön. Innan bron över Kertjsundet öppnade i våras var inspektionerna slumpmässiga och icke‑förstörande och orsakade inga störningar av det fria flödet av fartyg och varor.

D.  Ryssland blockerar och inspekterar ofta och på ett otillbörligt sätt fartyg som passerar genom Kertjsundet till eller från ukrainska hamnar. Dessa förfaranden orsakar förseningar på upp till en vecka och leder till minskade godsflöden och påtagliga ekonomiska förluster för den lokala ekonomin i Ukraina och handlare vars fartyg utsätts för denna behandling. Enligt ukrainska regeringskällor hade mer än 200 fartyg tvingats genomgå detta överdrivna förfarande i slutet av september 2018, däribland över 120 fartyg registrerade i EU, medan fartyg som seglade under rysk flagg var undantagna från kontrollerna.

E.  De berörda städerna och regionen i stort har redan drabbats av negativa ekonomiska och sociala konsekvenser till följd av annekteringen av Krim och den pågående, av Ryssland underblåsta, konflikten i östra Ukraina. Rysslands nya metoder har redan fått en betydande negativ inverkan på den lokala ekonomin och lett till en kraftig minskning av godsomsättningen i ukrainska hamnar.

F.  Uppförandet av den väldiga bron har fått en negativ inverkan på miljön, sänkt havsnivån i sundet och påverkat vattenutbytet mellan Azovska sjön och Svarta havet.

G.  I september 2018 beslutade Ukraina att upphäva det fördrag om vänskap, samarbete och partnerskap som undertecknades 1997 mellan Ukraina och Ryska federationen och att anlägga en örlogsbas vid Azovska sjön. Därmed ökar landet sin militära närvaro i Azovska sjön genom att förflytta ytterligare sjöstridskrafter och kustartilleri till det aktuella kustområdet.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt de överdrivna åtgärderna från Ryska federationens sida i Azovska sjön i den utsträckning de strider mot internationell sjörätt och Rysslands egna internationella åtaganden. Parlamentet fördömer det överdrivna stoppandet och inspekterandet av kommersiella fartyg, både ukrainska fartyg och fartyg som seglar under tredjestatsflagg, däribland fartyg som seglar under olika EU‑medlemsstaters flagg. Slumpmässiga inspektioner av fartyg är tillåtna, men de får inte missbrukas eller utföras av politiska skäl i syfte att ytterligare destabilisera Ukrainas säkerhet, integritet och sociala och ekonomiska situation. Parlamentet uppmanar rådet och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att begära att Ryssland omedelbart upphör med de nitiska och diskriminerande fartygsinspektionerna och att om nödvändigt överväga lämpliga motåtgärder.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin mycket starka oro över det mycket instabila säkerhetsläget i Azovska sjön, som lätt skulle kunna trappas upp till en öppen konflikt. Parlamentet är djupt oroat över den fortsatta militariseringen av regionen kring Azovska sjön och Svarta havet, i synnerhet den olagligt ockuperade och annekterade Krimhalvön, den ryska utvecklingen av kapacitet till avregling (A2/AD), inbegripet de nya luftvärnssystemen S-400, samt omplaceringen av strids- och patrullfartyg från Kaspiska havet. Det är beklagligt att Azovska sjön har blivit en ny skådeplats till havs för fientliga ryska handlingar mot Ukraina.

3.  Europaparlamentet fördömer uppförandet av bron över Kertjsundet, som förbinder den olagligt annekterade Krimhalvön med det ryska fastlandet, och kränkningen av rätten till fri sjöfart i Ukrainas territorialvatten. Parlamentet påpekar att Ryssland genom den internationella sjörätten och det bilaterala samarbetsavtalet med Ukraina är förbundet att inte hindra genomfarten genom Kertjsundet och Azovska sjön.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd till Ukrainas självständighet och territoriella integritet, bekräftar åter Ukrainas suveränitet över Krimhalvön och landets del av Azovska sjön samt dess absoluta rätt till fullständigt tillträde till Azovska sjön, i enlighet med FN:s havsrättskonvention.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt Rysslands olagliga utvinning av olje- och gasresurser på ukrainskt territorium. Parlamentet framhåller att det finns en möjlig fara att Ryssland tar de befintliga ukrainska olje- och gasfälten i Azovska sjön i besittning när landet väl har uppnått sitt mål att omvandla detta hav till ett ryskt innanhav.

6.  Europaparlamentet understryker att detta mönster av kränkningar av europeiska länders territorialvatten eller blockerad sjöfart är något som Ryssland redan ägnat sig åt i Östersjön, i synnerhet mot de baltiska staterna och Polen (Wisłalagunen).

7.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att följa utvecklingen av säkerhetssituationen i Azovska sjön närmare, eftersom den i allt högre grad riskerar att skapa konflikt i Europas omedelbara närhet, vilket kan få mer omfattande säkerhetskonsekvenser som direkt påverkar EU och dess medlemsstater. I detta avseende anser parlamentet att det skulle vara till stor nytta att utse ett särskilt EU-sändebud för Krimhalvön och Donbasregionen vars ansvarsområde även skulle omfatta Azovska sjön.

8.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att vidta nödvändiga åtgärder för att föreslå att OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina, som omfattar Ukrainas hela territorium, även havsområdena, ska omfatta också det nya område som är föremål för spänningar i Azovska sjön. Antingen bör detta uppdrag utrustas med de nödvändiga medlen för att utöva sin övervakningsfunktion i havsområdena, eller också bör ett separat internationellt övervakningsuppdrag inrättas för detta innanhav.

9.  Europaparlamentet understryker att Kertjbron har uppförts olagligen, och välkomnar rådets beslut att införa restriktiva åtgärder mot sex företag som deltagit i uppförandet av den. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas kraftfullt att tillsammans med EU:s medlemsstater i rådet göra klart att de riktade sanktionerna mot Ryssland kommer att skärpas om konflikten i Azovska sjön trappas upp ytterligare.

10.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att europeiska företag har deltagit i uppförandet av Kertjbron och på så sätt, medvetet eller omedvetet, har undergrävt EU:s sanktionssystem. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att bedöma och kontrollera tillämpningen av EU:s restriktiva åtgärder och medlemsstaterna att utbyta information om alla nationella tull- eller brottsutredningar om fall av eventuella överträdelser.

11.  Europaparlamentet stöder de ansträngningar som den ukrainska sidan har gjort i alla diplomatiska åtgärder och rättsliga förfaranden enligt internationell rätt och relevanta konventioner, däribland det pågående skiljeförfarandet i enlighet med FN:s havsrättskonvention, i syfte att motverka det ryska fientliga agerandet i Azovska sjön.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att tillhandahålla en fullständig bedömning av den ekonomiska skada som vållats av denna de facto‑blockad och att överväga möjliga sätt att stödja de transportföretag och hamnar som påverkats negativt, särskilt genom att öka EU:s engagemang i Mariupil och Berdjansk, stärka den sociala motståndskraften och främja den ekonomiska utvecklingen i dessa städer och den större sydöstra regionen i Ukraina.

13.  Europaparlamentet är oroat över de negativa miljöeffekterna av Kertjbron, vilka skulle kunna påverka intressen för alla länder i Svartahavsbäckenet. Parlamentet uppmanar Ukraina, kommissionen och medlemsstaterna vid Svarta havets kust att bevaka situationen, utbyta relevant information och identifiera eventuella behov av avhjälpande åtgärder.

14.  Europaparlamentet uttrycker deltagande och medkänsla med de anhöriga till offren för massmordet på den skola i Kertj där 20 människor dödades och tiotals skadades den 17 oktober 2018.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, generalsekreteraren för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Natos generalsekreterare, Ukrainas president, regering och parlament, Ryska federationens president, regering och parlament samt EU:s medlemsstater.

(1) EUT L 194, 31.7.2018, s. 147.