Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2005(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0319/2018

Ingivna texter :

A8-0319/2018

Debatter :

PV 25/10/2018 - 9
CRE 25/10/2018 - 9

Omröstningar :

PV 25/10/2018 - 13.23
CRE 25/10/2018 - 13.23

Antagna texter :

P8_TA(2018)0439

Antagna texter
PDF 182kWORD 61k
Torsdagen den 25 oktober 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Handelsaspekterna av globaliseringen
P8_TA(2018)0439A8-0319/2018

Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2018 om handelsaspekterna av globaliseringen (2018/2005(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag av den 10 maj 2017 Hur vi bemöter globaliseringen (COM(2017)0240),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 september 2017 En balanserad och progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen (COM(2017)0492),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 13 september 2017 till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i Europeiska unionen (COM(2017)0487),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 2017 om en digital handelsstrategi(3),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 13 september 2017 om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla – Genomföra en progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen (COM(2017)0491),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 9 november 2017 om genomförandet av frihandelsavtalen 1 januari 2016–31 december 2016 (COM(2017)0654),

–  med beaktande av den resolution som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av resolution 26/9 som FN:s råd för mänskliga rättigheter antog den 26 juni 2014, och särskilt beslutet om att upprätta en förutsättningslös mellanstatlig arbetsgrupp för transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter, vars mandat ska vara att utarbeta ett internationellt juridiskt bindande instrument för att i internationell människorätt reglera transnationella företags och andra företags verksamhet,

–  med beaktande av FN:s riktlinjer för konsekvensbedömningar i fråga om mänskliga rättigheter i samband med handels- och investeringsavtal,

–  med beaktande av det tal om tillståndet i unionen som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll den 13 september 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017 om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2321 av den 12 december 2017 om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen(5),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen den 16 mars 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett unionssystem för självcertifiering av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan hos ansvarstagande importörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden(6),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen den 4 oktober 2016 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(9),

–  med beaktande av artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av det icke-officiella dokumentet från kommissionens avdelningar av den 26 februari 2018 Feedback and way forward on improving the implementation and enforcement of Trade and Sustainable Development chapters in EU Free Trade Agreements,

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 juli 2015 Implementing the UN Guiding Principles on Business and Human Rights – State of Play (SWD(2015)0144),

–  med beaktande av OECD:s Due Diligence Guidance on Responsible Business Conduct som offentliggjordes den 31 maj 2018,

–  med beaktande av alliansen för tortyrfri handel som lanserades vid FN:s generalförsamlings möte den 18 september 2017,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter av den 10 april 2017 Improving access to remedy in the area of business and human rights at the EU level (nr 1/2017),

–  med beaktande av konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artikel 4.1 om förbud mot slaveri och träldom,

–  med beaktande av policydokumentet från Internationella valutafonden, Världsbanken och WTO, som offentliggjordes den 10 april 2017, Making trade an engine of growth for all: the case for trade and for policies to facilitate adjustment,

–  med beaktande av OECD:s dokument med huvudfrågor Making globalisation work: better lives for all(10),

–  med beaktande av Unescos konvention från 1970 om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom och Unidroits konvention om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt,

–  med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma meddelande Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser (JOIN(2016)0029),

–  med beaktande av EU:s allmänna dataskyddsförordning, som trädde i kraft den 25 april 2018(11),

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 167, 207, 208 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel samt yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för rättsliga frågor (A8-0319/2018), och av följande skäl:

A.  Globaliseringen är en ständigt pågående process som till följd av den snabba tekniska utvecklingen har skapat en ny rad politiska, ekonomiska och samhälleliga utmaningar inför framtiden. Så gott som alla sektorer kommer att förändras. Det rättsliga regelverket släpar efter i denna utveckling, vilket innebär att betydande sociala framsteg sätts på spel.

B.  Inkomstskillnaderna ligger fortfarande på historiskt höga nivåer, men den andel av världens befolkning som lever i extrem fattigdom har minskat från 44 % år 1980 till 10 % år 2015. Parlamentet håller med kommissionen om att globaliseringen även för med sig utmaningar på grund av att fördelarna är ojämnt fördelade mellan människor och regioner. Om aktiva åtgärder inte vidtas finns det risk för att globaliseringen ytterligare stärker effekterna av de tekniska framstegen och den senaste ekonomiska krisen och bidrar till mer ojämlikhet och social polarisering i samhället.

C.  Öppen global handel och globalisering har haft positiva effekter genom att lyfta miljontals människor ur fattigdomen, och kan som sådan bidra till ländernas ekonomiska tillväxt, välstånd och konkurrenskraft. Globaliseringen innebär också utmaningar och fördelarna är ojämnt fördelade mellan människor och regioner. Globaliseringen bör inte ske på bekostnad av miljön. EU:s medborgare kräver i allt högre grad att unionens handelspolitik ska garantera att varor som kommer in på EU:s marknad har producerats under anständiga och hållbara förhållanden och att EU i den föränderliga globala miljön främjar en värdebaserad handelsagenda.

D.  En värdebaserad öppen och rättvis handel och investeringspolitik kräver en uppsättning effektiva kompletterande politiska åtgärder för att maximera vinsterna och minimera förlusterna av handelsliberaliseringen för EU och för tredjeländers befolkningar och ekonomier. Genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, som syftar till att stoppa fattigdomen och uppnå sociala och miljömässiga framsteg, bör bli riktmärket för hur framgångsrik unionens handelspolitik är.

E.  Protektionism är ett förenklat och bristfälligt svar på de utmaningar som globaliseringen för med sig. En protektionistisk politik som inte genomförs i enlighet med WTO:s regler kommer att få en dominoeffekt på alla, och skada importörer, exportörer och konsumenter. Rättvisa och etiska handelsförbindelser bör vara normen när det gäller internationella ekonomiska förbindelser.

F.  Klimatförändringar orsakade av mänsklig verksamhet ökar snabbare än enligt IPCC:s mest pessimistiska prognoser för den biologiska mångfaldens kollaps och det medellångsiktiga hotet mot ekosystemens överlevnad, särskilt de marina ekosystemen, till följd av föroreningar, framför allt föroreningar i samband med utvinning av kolväten.

G.  EU har rätt att anta en politik för handel med kulturella och audiovisuella tjänster, i syfte att skydda och främja mångfalden av kulturyttringar liksom kulturarvet, samt bidra till uppnåendet av det fjärde målet för hållbar utveckling avseende utbildning av god kvalitet. Dessa andra bestämmelser inbegriper den gemensamma handelspolitiken enligt definitionen i artikel 207 i EUF-fördraget.

H.  I artikel 3.3 i EU-fördraget anges att EU måste respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.

I.  Europa har en rik mångfald av traditioner och starka kulturella och kreativa sektorer, små och medelstora företag och olika system för offentliga medieorgan och offentligt filmstöd. Främjandet av kulturell mångfald och tillgång till kultur och demokratisk dialog måste även i fortsättningen vara en ledande princip, i överensstämmelse med EU:s internationella handelsstrategi.

J.  De kulturella och kreativa sektorerna bidrar till skapandet av anständiga arbetstillfällen och till ekonomiskt välstånd, och de står för omkring 2,6 procent av EU:s BNP. Dessa sektorer har en högre tillväxtnivå än den övrig ekonomin och har varit en av de mest motståndskraftiga sektorerna under finanskrisen. Utvecklingen av handeln med varor och tjänster inom de kulturella och kreativa sektorerna kommer att bli en viktig drivkraft för hållbar ekonomisk tillväxt och skapandet av sysselsättning i Europa.

K.  I den allmänna dataskyddsförordningen fastställs höga standarder för behandling av personuppgifter, vilket kräver en viss nivå av ansvar från plattformarnas och strömningstjänsternas sida i samband med regleringen av den internationella handeln.

L.  Hanteringen av globaliseringens handelsaspekter vad gäller kulturföremål innebär strikt efterlevnad av alla internationella konventioner om skydd av kulturarvet, i synnerhet bestämmelserna i Haagkonventionen från 1954, Unescos konvention från 1970 och Unidroits konvention från 1995.

M.  Interkulturell dialog främjar respekt och ömsesidig förståelse och uppmuntrar till rättvisare sociala och ekonomiska utbyten, inbegripet handel, vilket bidrar till att utveckla metoder som främjar alla parters intressen på ett mer balanserat och respektfullt sätt och till att bekämpa illojala metoder, såsom otillbörliga klausuler och påtvingade ensidiga villkor.

Hur vi bemöter globaliseringen

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens diskussionsunderlag om hur vi bemöter globaliseringen, och dess fokus på att underlätta möjligheterna att ta del av de positiva effekterna av globaliseringen, samtidigt som vikten av att motverka de negativa effekterna betonas.

2.  Europaparlamentet betonar att internationell handel inte enbart spelar en avgörande roll när det gäller ekonomisk utveckling och samarbete mellan länder i den globaliserade ekonomin, utan även har ett väsentligt inflytande på fred, socialt och ekologiskt hållbar tillväxt, sysselsättning, utrotning av fattigdom och livsmedelstrygghet, mänskliga rättigheter samt kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet erkänner därför EU:s ökande ansvar för att bidra till antagandet av dessa utmaningar i unionens internationella handelsförbindelser och yttre förbindelser.

3.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att effektivt stärka kontrollen av handeln med varor med dubbla användningsområden, och begär därför att unionens skyldigheter ska genomföras enligt det internationella vapenhandelsfördraget.

Lägesanalys

4.  Europaparlamentet konstaterar att länder och ekonomier till följd av globaliseringen blir allt mer sammanlänkade. Parlamentet konstaterar att detta har lett till att internationella värdekedjor har uppstått, och påpekar att dessa värdekedjor omstrukturerar den internationella arbetsfördelningen, liksom det ömsesidiga beroendet mellan länderna. Parlamentet erinrar om att deras extremt komplexa natur, bristen på insyn och urholkningen av ansvarsskyldigheten kan leda till större risker för kränkningar av mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, faktisk strafflöshet för miljöbrott och storskalig skatteflykt liksom storskaligt skattebedrägeri. Parlamentet upprepar fördelarna med gemensamma regler och en värdebaserad EU-handelspolitik, inbegripet när det gäller frågor såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöskydd.

5.  Europaparlamentet konstaterar att fördelarna med globaliseringen är ojämnt fördelade mellan regioner och samhällen, vilket innebär att vissa regioner och sektorer drar stor nytta av globaliseringen, medan andra brottas med strukturförändringar och ökad arbetslöshet. Parlamentet konstaterar att detta, i kombination med teknikskiften som t.ex. automatisering och digitalisering, är en anledning till ökad skepsis eller motstånd mot globaliseringen inom vissa delar av samhället. Parlamentet konstaterar att den finansiella och ekonomiska krisen påverkade inkomstfördelningen och förvärrade fattigdomsproblemet. Parlamentet noterar att 2014 nådde Ginikoefficienten för hushållens disponibla inkomst det högsta värde som uppmätts under de senaste 30 åren, men visade på en särskilt negativ trend för människor med låga och medelhöga inkomster. Parlamentet noterar att medelklassen har krympt i många EU-medlemsstater, samtidigt som dess andel av den totala inkomsten har minskat i lika stor utsträckning. Parlamentet anser att kombinationen av en krympande medelklass, medborgarnas rädsla för att förlora sin sociala och ekonomiska ställning samt skepsis mot globaliseringen kan leda till protektionism, vilket är ett förenklat svar på gemensamma farhågor. Parlamentet noterar att varken nationalistisk och protektionistisk politik eller politik som innebär att inga åtgärder vidtas är adekvat i detta sammanhang.

6.  Europaparlamentet påpekar att hållbara och blomstrande framtidsutsikter på nationell nivå främjar en minskning och underlättar hanteringen av de irreguljära migrationsflödena till Europa.

7.  Europaparlamentet konstaterar att demokratin också drabbas negativt när ekonomin försämras. Parlamentet konstaterar att demokratin nu är på tillbakagång så gott som överallt. Parlamentet betonar att medborgarna har mer egenmakt än någonsin tidigare, men många har en känsla av att demokratin inte längre är till någon nytta för dem. Parlamentet påpekar att denna trend leder till autokratiska och odemokratiska stater som framgångsrikt utnyttjar våra samhällen som vapen och drar fördel av de utbredda motreaktionerna mot globaliseringen.

8.  Europaparlamentet konstaterar att Kinas och andra sydostasiatiska länders betydelse ökar avsevärt. Parlamentet betonar de ökade handels- och investeringsflödena inom denna region. Parlamentet påpekar att denna trend kommer att bestå under de kommande åren. Parlamentet noterar att detta kommer att leda till en relativt sett minskad betydelse för de nuvarande globala ekonomiska centrumen i Europa och Nordamerika samt till nya utmaningar i fråga om att bevara en värdebaserad internationell handelspolitik. Parlamentet framhåller vikten av att anpassa sig till dessa nya ekonomiska utmaningar. Parlamentet framhåller därför på nytt behovet av att ytterligare stärka reglerna och det värdebaserade multilaterala systemet. Parlamentet understryker att denna utveckling sannolikt kommer att äventyra EU:s strategiska intressen.

9.  Europaparlamentet konstaterar att globaliseringen har lett till att teknik och innovation har fått en snabbare och vidare spridning, och att teknik kan spela en central roll för handeln. Parlamentet framhåller att EU hittills inte har förverkligat en strategi för digital handel eller uppmärksammat de fördelar som internet och teknik för digitala liggare kan föra med sig för den internationella handeln.

10.  Europaparlamentet noterar att den kinesiska ekonomin växer avsevärt och ökar sin marknadsandel på bekostnad av Europa och Nordamerika. Parlamentet noterar att Kinas nya initiativ ”ett bälte, en väg” är landets försök att bli världens största ekonomiska makt. Parlamentet betonar att Kinas inflytande, som inte bara är ekonomiskt utan även har strategiska och säkerhetsrelaterade dimensioner, sprider sig till själva Europa. Parlamentet anser att politiken ”America first” är ett försök att ta itu med Förenta staternas tillbakagång, och att den utgör en skadlig kraft för den regelbaserade världsekonomiska ordningen.

11.  Europaparlamentet påminner om att den transatlantiska axeln under de senaste årtiondena alltid har varit en garanti för den fria och värdebaserade globala handeln och att den kan spela denna roll även i framtiden. Parlamentet konstaterar att ett transatlantiskt avtal kan ge nya impulser i detta sammanhang.

12.  Europaparlamentet påpekar att den multilaterala världsekonomiska ordningen med WTO i centrum innebär stora svårigheter när det gäller att införliva dessa djupgående förändringar, liksom ländernas förändrade intressen, i internationella avtal. Parlamentet noterar att den växande protektionismen i Förenta staterna och i andra delar av världen, liksom bristande hänsynstagande till utvecklingsländernas behov och förväntningar i internationella avtal försvagar WTO. Parlamentet anser att WTO:s överprövningsorgan är särskilt viktigt för att lösa handelstvister, och ser med stor oro på att Förenta staterna blockerar utnämningen av medlemmar i organet, något som undergräver WTO:s funktion. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara flexibel när det gäller reformer av WTO:s överprövningsorgan, men att samtidigt insistera på en tvistlösningsmekanism i två steg. Parlamentet beklagar att målen för hållbar utveckling inte integrerats i världshandelsagendan och det faktum att de inte beaktas på lämpligt sätt. Parlamentet anser att utvecklingsländernas behov och förväntningar bör återspeglas på ett bättre sätt i internationella avtal, liksom i Doharundan.

EU-politik

13.  Europaparlamentet konstaterar att EU står inför utmaningen att fungera på ett framgångsrikt sätt under dessa nya världsekonomiska förhållanden, vilket innebär att EU måste säkerställa sin konkurrenskraft, samtidigt som sociala och miljömässiga normer upprätthålls, utöka samarbetet med tillväxtekonomier i Sydostasien samt Indien, Kina och Latinamerika och bemöta Förenta staternas ökande och godtyckliga protektionism. Parlamentet konstaterar hur viktigt det är att verka för en omstrukturering av den ekonomiska världsordningen och respektera utvecklingsländernas behov, samt behoven hos ekonomiskt och socialt utsatta människor i utvecklade länder. Parlamentet betonar att strävan efter att uppnå målen för hållbar utveckling och genomföra Parisavtalet måste utgöra en övergripande ram för att fullfölja detta åtagande, varvid en konsekvent utvecklingspolitik är av yttersta vikt. Parlamentet understryker att de offentliga finanserna, det offentliga utvecklingsbiståndet och mobiliseringen av inhemska resurser är nödvändiga verktyg för att uppnå målen för hållbar utveckling.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av kompletterande politik för att stödja de positiva effekter och möjligheter som följer av globaliseringen. Parlamentet framhåller behovet av strukturerade och välbalanserade frihandelsavtal. Parlamentet framhåller på nytt sitt stöd till kommissionens handelspolitik och främjandet av handelspolitiska verktyg och instrument för att reglera och hantera globaliseringens utmaningar.

15.  Europaparlamentet anser att EU erbjuder en lämplig stödram för att utforma framstegsvänliga regler avseende handel och investeringar som uppmuntrar till ekonomiskt samarbete, solidaritet mellan befolkningar och bekämpning av klimatförändringarna. Parlamentet uppmuntrar unionen att ytterligare fördjupa sina initiativ för en bättre reglering av globaliseringen genom effektiva stödåtgärder.

16.  Europaparlamentet noterar medlemsstaternas svårigheter med att själva ta sig an transnationella utmaningar, såsom migrationsströmmar, finanskriser, skatteflykt, terrorism och klimatförändringar. Parlamentet understryker regionernas och städernas gemensamma ansvar och roll när det gäller att hantera globaliseringen. Parlamentet noterar att effektiviteten i EU:s åtgärder är beroende av medlemsstaternas insatser.

17.  Europaparlamentet påpekar att tvisterna mellan EU och Förenta staterna skapar nya utmaningar för EU, men även möjligheter att hitta nya sätt att hantera, forma och ta ansvar för globaliseringen.

Europas interna åtgärder

18.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att upprätthållandet av internationell konkurrenskraft, samtidigt som höga sociala och miljömässiga normer säkras, är en nödvändig förutsättning för en framgångsrik europeisk strategi. Parlamentet välkomnar den ytterligare förstärkningen av EU:s inre marknad och konsolideringen av den ekonomiska unionen genom harmoniseringen av normerna för socialt skydd, löner och levnadsstandard. Parlamentet anser att en sådan harmonisering är av avgörande betydelse, eftersom en solid inre marknad är en förutsättning för ett framgångsrikt genomförande av internationella strategier.

19.  Parlamentet påpekar att möjligheten att upprätthålla den internationella konkurrenskraften i mycket hög grad är beroende av att man lyckas genomföra automatiseringen och digitaliseringen på ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt, samtidigt som skyddet av EU-medborgarnas privatliv säkerställs. Parlamentet konstaterar att ny teknik, i synnerhet blockkedjeteknik, kommer att omvandla den internationella handelns karaktär. Parlamentet noterar vikten av att uppnå våra klimatpolitiska mål, och att övergången till förnybara energikällor måste ske snarast möjligt. Parlamentet anser att EU snarast måste utveckla en verklig och effektiv industristrategi i syfte att minska externa sårbarheter och samtidigt främja övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Parlamentet anser att de möjligheter och utmaningar som globaliseringen för med sig, liksom de senaste åtgärderna som vidtagits av vissa tredjeländer, bör bemötas med EU-handelspolitik som främjar öppen och fri handel med transparenta regler och ett starkt multilateralt system inom WTO.

20.  Europaparlamentet påpekar att i enlighet med artikel 12 i EUF-fördraget, som erkänner att konsumentskyddskrav ska beaktas när unionens övriga politik och verksamhet utformas och genomförs, skulle ett särskilt kapitel om konsumentskydd kunna bidra till att uppnå en hög nivå på konsumentskyddet genom rättsliga skyddsåtgärder, t.ex. om rätten att reglera och försiktighetsprincipen, men skulle också kunna åstadkomma konkreta fördelar för konsumenterna och främja konsumentförtroendet, inbegripet i samband med onlinetjänster, främja hållbar konsumtion, integrera konsumenternas intressen i genomförandet av handelsavtal och bidra till ett effektivt genomdrivande av konsumentlagstiftningen, även i gränsöverskridande situationer.

21.  Europaparlamentet pekar på behovet av att säkra lika villkor för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en europeisk handelsstrategi för små och medelstora företag i syfte att integrera dessa företag i internationella värdekedjor och övervinna handelsbarriärer, såsom icke-tariffära handelshinder. Parlamentet påpekar att tillgång till information är ett av de största hindren för de små och medelstora företagens marknadsdeltagande, vilket betyder att mer transparens och ökat stöd behövs. Parlamentet kräver att kommissionen utvecklar instrument i detta sammanhang för att underlätta hanteringen av ursprungsregler och utnyttjandet av handelsförmåner för små och medelstora företag. Parlamentet påminner om den stora potentialen hos outnyttjade handelsförmåner, och uppmanar kommissionen att sätta ambitiösa mål för att öka nyttjandegraden. Parlamentet noterar betydelsen av små och medelstora företag för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet begär att det införs separata kapitel i handelsavtal avseende små och medelstora företags behov och intressen, särskilt när det gäller att underlätta marknadstillträde.

22.  Europaparlamentet konstaterar att effektiva handelspolitiska skyddsinstrument behövs, och välkomnar den nyligen genomförda reformen av handelspolitiska skyddsinstrument som måste genomföras på ett effektivt och proportionerligt sätt i syfte att skydda industrier och arbetstillfällen från dumpade och illojalt subventionerade importer. Parlamentet bekräftar att handelspolitiska skyddsinstrument inte bör användas i protektionistiskt syfte. Parlamentet stöder de åtgärder som kommissionen vidtagit till följd av Förenta staternas införande av stål- och aluminiumtullar. Parlamentet påpekar att regler kring urval av investeringar måste införas så snart som möjligt för att förhindra utländska investeringar som enbart motiveras av industripolitik och syftar till att förvärva europeisk teknik. Parlamentet påminner om att det behövs ett starkt internationellt upphandlingsinstrument. Parlamentet välkomnar de djärva åtgärder som vidtagits för att integrera dimensionen rörande social dumpning och miljödumpning i dessa instrument, och uppmanar kommissionen att fortsätta att utveckla solida metoder för att till fullo ta hänsyn till dessa dimensioner, däribland sociala normer och miljönormer som är tillämpliga i exportländer.

23.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna, för att hantera den förlust av arbetstillfällen som globaliseringen orsakar, måste stärka sin arbetsmarknadspolitik och sitt utbildningsutbud. Parlamentet noterar dock att det behövs en reform av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för att man ska kunna möta de nya utmaningar som globaliseringen medför, inbegripet en reform av förhandsvillkoren för att erhålla stöd. Parlamentet betonar att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter måste bli ett mer proaktivt verktyg som syftar till att förbereda arbetstagare och företag på att bekämpa globaliseringens negativa effekter. Parlamentet konstaterar att mindre företag måste ha tillgång till finansiering ur denna fond. Parlamentet påpekar att fondens tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta andra strategiska anpassningar och att det behöver en lämplig budget och en lämplig mekanism för övervakning och utvärdering.

24.  Europaparlamentet uppmärksammas de positiva åtgärder som kommissionen vidtagit för att öka transparensen i frihandelsavtalen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bemöta skepsis mot globaliseringen genom att ytterligare öka transparensen i handelsavtal, förbättra övervakningen av EU:s regler och lagstiftning och stärka inkluderingen av medborgarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att föra förhandlingarna på ett fullständigt transparent sätt, genom en ständig dialog med Europaparlamentet, nationella parlament, arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Parlamentet uppmanar rådet att före godkännandet av förhandlingsmandaten och under förhandlingarna informera och involvera nationella parlament och det civila samhället. Parlamentet beklagar att rådet i slutsatserna av den 22 maj 2018 beslutade att bibehålla status quo genom att fastställa att möjligheten att offentliggöra förhandlingsdirektiv för EU:s frihandelsavtal kommer att avgöras från fall till fall. Parlamentet uppmanar rådet offentliggöra alla förhandlingsmandat.

25.  Europaparlamentet framhåller att det krävs mer global styrning och globala regler för att bemöta globaliseringen på ett bättre sätt. Parlamentet framhåller vikten av att stödja inhemsk politik för att främja EU:s konkurrenskraft och motståndskraft.

26.  Europaparlamentet påpekar att EU:s jordbruksprodukter uppfyller de högsta standarderna i världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att importerade jordbruksprodukter uppfyller EU:s standarder och att stärka kontrollerna av importerade livsmedelsprodukter från jordbruk, såväl vid ursprungsplatsen som vid ankomsten till EU.

27.  Europaparlamentet påminner om vikten av ett effektivt genomförande av de handelsavtal som ingåtts för att säkerställa att våra jordbrukare till fullo kan dra nytta av exportmöjligheterna i dessa avtal, såsom det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan EU och Kanada.

28.  Europaparlamentet betonar behovet av att utarbeta nya handelsbestämmelser på global nivå, i syfte att reglera och harmonisera produktionsrelaterade, sociala och miljömässiga normer inom jordbruks- och livsmedelssektorn.

29.  Europaparlamentet välkomnar EU:s handelsavtal med Japan, som är EU:s fjärde största exportmarknad för jordbruket, vilket kommer att erbjuda goda exportmöjligheter för många jordbruksprodukter från EU, såsom mejeriprodukter.

30.  Europaparlamentet understryker vikten av att dels inkludera effektiva och bilaterala skyddsbestämmelser som snabbt kan användas och som gör det möjligt att tillfälligt upphäva handelsförmånerna om en ökning av importen till följd av ikraftträdandet av ett handelsavtal allvarligt skulle skada eller riskera att allvarligt skada känsliga sektorer, dels se över de befintliga multilaterala skyddsmekanismerna i förordning (EU) nr 1308/2013 (förordningen om en samlad marknadsordning)(12), som bör spela en förebyggande roll för känsliga sektorer baserat på referenströsklar för volym och pris som möjliggör en automatisk aktivering av skyddsmekanismerna, med suspensiv verkan, när dessa trösklar uppnås.

31.  Europaparlamentet framhåller den strategiska betydelsen av att EU bibehåller en hög grad av livsmedelsoberoende. Parlamentet anser att globaliseringen av handeln inte får äventyra de jordbruksbaserade livsmedelsföretagens fortlevnad i EU, eftersom detta på lång sikt skulle kunna skapa ett externt beroende som liknar det som redan förekommer inom energisektorn.

32.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens diskussionsunderlag om hur vi bemöter globaliseringen är det första dokumentet av detta slag där vikten av att stärka djurskyddsnormer genom EU:s handels- och investeringsagenda nämns. Parlamentet välkomnar den vilja att arbeta för att stärka den globala styrningen på området som uttrycks av kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att uttryckligen inbegripa djurskyddet i nästa handelspolitiska strategi och att använda översynsklausuler i befintliga frihandelsavtal för att ytterligare förbättra bestämmelser om djurskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att handelsförmåner villkoras av efterlevnad av EU:s djurskyddsnormer, vilket garanterar mer lika villkor och överensstämmer med de flesta EU-medborgares önskemål. Parlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den viktiga roll som högre djurskyddsnormer kan spela i fråga om att uppnå flera mål för hållbar utveckling, i synnerhet rörande hälsa i samband med antimikrobiell resistens och klimatförändringar.

33.  Europaparlamentet betonar att kultur och utbildning, inbegripet livslångt lärande, är kollektiva nyttigheter, att tillgång till kultur och utbildning är en mänsklig rättighet och att kultur och utbildning därför inte kan betraktas eller hanteras på samma sätt som en godtycklig vara eller tjänst, utan snarare som gemensamma tillgångar som bör bevaras och fortlöpande förbättras. Parlamentet begär därför att kulturella och audiovisuella tjänster samt utbildningstjänster, inklusive onlinetjänster, tydligt ska undantas i handelsavtal mellan unionen och tredjeländer, såsom exempelvis det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) med Förenta staterna.

34.  Parlamentet betonar i detta hänseende den viktiga roll som Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar spelar i internationella handelsavtal, i vilka konventionens bestämmelser måste beaktas och respekteras.

35.  Europaparlamentet anser att det är viktigt med välavvägda handelsförhandlingar om upphovsrätt för att säkra att upphovsrätten inte förhandlas ned till den minsta gemensamma nämnaren, utan syftar till att trygga bästa möjliga bestämmelser som skyddar kulturarvet, främjar kulturell mångfald och säkrar en inkomst för dem som arbetar inom kultur och media samt främjar och förbättrar kreativitet, spridning av kunskap och innehåll liksom användarnas rättigheter i den digitala tidsåldern, och skapar en öppen, regelbaserad handelsmiljö, något som är av avgörande betydelse för att Europeiska unionens kulturella och kreativa sektorer ska blomstra.

36.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU att i handelsförhandlingar med tredjeländer utöva sin rätt att anta eller upprätthålla åtgärder (särskilt av rättslig och/eller finansiell natur), inbegripet en rättsligt bindande allmän klausul avseende skydd och främjande av kulturell och språklig mångfald, kulturarv, yttrandefrihet, mediepluralism och mediefrihet, oavsett vilken teknik eller plattform för spridning som används.

37.  Europaparlamentet konstaterar att dataskydd är en grundläggande rättighet i Europeiska unionen. Parlamentet ser gärna att man garanterar höga dataskyddsstandarder i handelsavtal genom att Europeiska unionen och tredjeländer antar ett så kallat ömsesidigt beslut om adekvat skyddsnivå.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av att man främjar Europeiska unionens system med geografiska beteckningar och traditionella specialiteter även i framtiden och fortsätter att ingå bilaterala avtal om sådana med tredjeländer.

39.  Europaparlamentet välkomnar det mandat som rådet nyligen gav kommissionen att på Europeiska unionens vägnar förhandla om en konvention om inrättande av en multilateral domstol för biläggande av investeringstvister, för att åtgärda begränsningarna i det befintliga systemet för tvistlösning mellan investerare och stat. Parlamentet konstaterar att den multilaterala domstolen för biläggande av investeringstvister kommer att fungera som en permanent instans för att lösa investeringstvister och kommer att utgöra ett mer transparent, enhetligt och rättvist system, vilket kommer att vara mycket fördelaktigt för investerarna. Parlamentet välkomnar vidare i detta sammanhang att rådet även har beslutat att offentliggöra förhandlingsdirektiven, vilket var något som parlamentet länge begärt i samband med sin strävan att verka för ökad transparens på området internationella förhandlingar.

Europas externa åtgärder

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra målen för hållbar utveckling och Parisavtalet till vägledande principer för EU:s handelspolitik, Parlamentet konstaterar att de reformer som nämndes i strategin ”Handel för alla” inte räcker till för att göra detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga hållbarhet som en övergripande princip för samtliga handelsavtal, även genom att inkludera hållbarhetsrelaterade skyldigheter i alla kapitel, och att inbegripa ett särskilt kapitel som bidrar till att stödja och främja internationella konventioner om sociala, arbetsrättsliga och mänskliga rättigheter samt multilaterala miljöavtal. Parlamentet noterar att tillämpningen av dessa bindande och verkställbara bestämmelser måste övervakas på lämpligt sätt, så att man kan inleda samrådsförfaranden på myndighetsnivå och vid behov aktivera de särskilda tvistlösningsmekanismerna, enligt vad som fastställs inom ramen för kapitlen om handel och hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att vara mer ambitiösa vid förhandlingar med industrialiserade partnerländer med avseende på de ILO:s konventioner som bör omnämnas i avtalet.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera solida och omfattande kapitel om hållbar utveckling i frihandelsavtalen för att stödja den internationella handeln. Parlamentet välkomnar kommissionens plan med 15 punkter för att göra EU:s kapitel om handel och hållbar utveckling mer effektiva.

42.  Europaparlamentet noterar vikten av en balanserad och progressiv handelspolitik för att bemöta globaliseringens utmaningar genom balanserade frihandelsavtal som redan har slutits eller fortfarande förhandlas, t.ex. med Kanada, Japan, Singapore, Australien, Nya Zeeland, Vietnam och Mexiko.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra en ambitiös handelspolitik och att upprätthålla ett öppet investeringsklimat. Parlamentet tillägger att ratificeringen av slutna och undertecknade handelsavtal bör ske snabbt i syfte att uppfylla åtaganden gentemot våra partner.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera regler med anknytning till digital handel i EU:s frihandelsavtal, inbegripet gränsöverskridande dataflöden, för att visa att handel med digitala varor och tjänster kan bidra med verkliga fördelar för företag och konsumenter.

45.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut om att inrätta det nya priset ”EU-städer för rättvis och etisk handel”.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur teknik för distribuerade liggare och blockkedjeteknik kan användas för att stärka den internationella handeln och ta itu med frågor såsom transparens, flexibilitet och bekämpning av förfalskningar.

47.  Parlamentet understryker att FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris ger riktmärken för att mäta hur EU:s handelspolitik bidrar till de överenskomna globala målen för hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att man i konsekvensbedömningar som genomförs innan förhandlingar inleds måste ta hänsyn till uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att nationella hållbarhetsstrategier och genomförandeplaner för Parisavtalet måste vara en av de grundläggande punkterna för konsekvensbedömningarna. Parlamentet påpekar att handelsavtalen och deras eventuella konsekvenser bör vara förenliga med kraven relaterade till målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att i framtida rapporter om genomförandet av frihandelsavtal tillhandahålla en utvärdering, inklusive uppgifter, avseende deras inverkan på uppfyllandet av målen för hållbar utveckling och Parisavtalet. Parlamentet konstaterar att om delar av ett avtal hindrar uppfyllandet av målen för hållbar utveckling eller Parisavtalet måste justeringar göras.

48.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens system för genomförande av en konsekvent politik för utveckling bör matchas med mål 17 för hållbar utveckling. Parlamentet påpekar att de ömsesidiga effekterna av politikområden såsom handel, jordbruk, yttre politik, fiske, miljö och skatter måste utvärderas på ett konsekvent sätt av det civila samhället, kommissionen och de nationella parlamenten. Parlamentet konstaterar att överträdelser av bestämmelser om hållbarhet måste uppvägas av korrigerande åtgärder. Parlamentet efterlyser en utvärdering av principen om en konsekvent politik för utveckling, i enlighet med bestämmelserna i Lissabonfördraget om handelsrelaterade lagstiftningsförslag, Parlamentet noterar att ett ansvarsfullt företagande och ansvarsfull förvaltning av globala värdekedjor är av avgörande betydelse för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås, och att Agenda 2030 betonar att det finns ett akut behov av en EU-handlingsplan för ansvarsfullt företagande som skulle främja politisk samstämmighet och konsekvens på EU-nivå.

49.  Europaparlamentet påpekar att ratificeringen och genomförandet av ILO:s grundläggande arbetsnormer måste vara en prioritet för genomförandet av alla handelsavtal. Parlamentet konstaterar att organiserade parter i det civila samhället och arbetsmarknadens parter via bilaterala möten med förhandlingsparterna bör inkluderas i avtalens inlednings- och genomförandefas samt i övervakningsfasen efter genomförandet. Parlamentet konstaterar att det bör finnas en effektiv och fungerande tvistlösningsmekanism samt effektiva övervakningsorgan som involverar det civila samhället.

50.  Europaparlamentet noterar att EU har reglerat leveranskedjorna för timmer, fisk och konfliktmineraler, och att flera medlemsstater har tagit fram ramar för tillbörlig aktsamhet inom olika sektorer, vilket visar på behovet av att ta fram en bred ram för att säkerställa lika villkor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bemöta de allt mer komplexa värdekedjorna och det ökade ömsesidiga beroendet mellan producenterna med tydliga krav på transparens och tillbörlig aktsamhet i hela leveranskedjan, eftersom den bristfälliga kontrollen av efterlevnaden av befintlig arbetsrätt och normer för säkerhet på arbetsplatsen i ursprungsländerna fortfarande är en akut fråga. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på befintlig EU-lagstiftning på området för konfliktmineraler och timmer samt på OECD:s nyligen offentliggjorda vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande (Due Diligence Guidance on Responsible Business Conduct). Parlamentet noterar att globala värdekedjor också har lett till att vissa leverantörsföretag nonchalerar arbetslagstiftningen, omlokaliserar sin verksamhet till länder utanför EU och anställer arbetstagare på osäkra och oacceptabla villkor. Sådan praxis leder till illojal konkurrens för leverantörer som följer arbetslagstiftningen och internationella standarder samt för regeringar som vill förbättra lönerna och levnadsstandarden. Parlamentet betonar vikten av anständiga lönenivåer och arbetsskyddsstandarder för ett hållbart globalt handelssystem och nya globala värdekedjor. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vilka effekter framväxten av globala värdekedjor har och lägga fram konkreta förslag för att förbättra förhållandena inom dem och arbeta för en multilateral och rättsligt bindande ram för företagens ansvar och ansvarsfullt företagande med avseende på anständigt arbete, miljöhållbarhet och respekt för mänskliga rättigheter i nära samarbete med ILO och OECD. Parlamentet inser att det för EU är bättre att eftersträva en sådan bindande ram i multilaterala förhandlingar i stället för att ensidigt införa viktiga regler. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att visa ledarskap och stärka sitt deltagande i överläggningar inom FN avseende ett bindande fördrag om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med de fyra strategiska målen i ILO:s agenda om anständigt arbete, förbinda sig att respektera, främja och förverkliga internationella arbetsnormer och de grundläggande principerna och rättigheterna i arbetslivet.

51.  Europaparlamentet påpekar att aktiva åtgärder som syftar till att stärka kvinnors möjligheter att dra nytta av de möjligheter som följer av ett frihandelsavtal är nödvändiga för att uppnå målet om jämställdhet. Parlamentet begär att handelsavtalen ska innehålla ett specifikt kapitel om handel och jämställdhet och kvinnors egenmakt – där det föreskrivs åtgärder som bland annat syftar till att skapa bättre balans mellan arbete och familjeliv och tillgång till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster –, eftersträva ett stärkt deltagande från företag som leds av kvinnor (i synnerhet mikroföretag och små och medelstora företag) inom offentlig upphandling samt stödja internationalisering av företag som leds av kvinnor och kvinnors deltagande i leveranssätt 4-möjligheter.

52.  Mot bakgrund av angreppen mot den multilaterala ekonomiska världsordningen konstaterar Europaparlamentet att det är av största vikt att bevara denna ordning, eftersom en eventuell återgång till protektionism skulle orsaka skada och leda till handelskrig. Parlamentet konstaterar att den multilaterala ordningen enbart kan upprätthållas om den reformeras. Parlamentet anser att om denna ordning ska upprätthållas måste FN:s Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatförändringar vara bättre integrerade i den. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt verka för att häva blockeringen av WTO:s överprövningsorgan, och uppmanar kommissionen att främja internationellt samarbete för att bekämpa illojal konkurrens och protektionism, som är till skada för både företag och medborgare. Parlamentet noterar att öppen och rättvis handel som uppfyller målen för hållbar utveckling och ger utrymme för utvecklingsländernas behov, såsom det anges i strategin ”Handel för alla”, bör vara EU:s främsta mål. Parlamentet konstaterar att eftersom framgångsutsikterna för multilaterala initiativ för närvarande är små, bör EU under tiden eftersträva bilaterala och plurilaterala avtal, i vilka rättvis handel är en av de vägledande principerna, men anser samtidigt att den nuvarande situationen ger EU möjlighet att visa ett starkt ledarskap när det gäller att reformera den multilaterala handelsordningen på ett hållbart och bärkraftigt sätt.

53.  Europaparlamentet konstaterar att en öppen, rättvis och hållbar handel är önskvärd ur ett ekonomiskt perspektiv och får viktiga politiska konsekvenser. Parlamentet konstaterar mot bakgrund av ”Amerika först”-strategin samt det nya initiativet ”ett bälte, en väg” att det är av avgörande strategisk vikt för Europa att utnyttja handel som ett instrument för att främja demokratisk och hållbar utveckling samt för att stärka dialogen och det tekniska biståndet, i synnerhet i länderna i det östliga partnerskapet samt i de afrikanska länderna. Parlamentet påpekar att handel och investeringar i partnerländerna måste kopplas samman med strategier för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för ett enhetligt genomförande av associeringsavtalen med länderna i det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att på medellång sikt utveckla en strategi för att bygga upp stabila förbindelser med OSS-länderna (Oberoende staters samvälde). Parlamentet konstaterar att det vid genomförandet av avtal om ekonomiskt partnerskap med afrikanska regioner och länder inte enbart är handelsrelaterade aspekter som är viktiga, utan att det är viktigt att sammankoppla dessa aspekter med krav på hållbar utveckling i de afrikanska länderna. Parlamentet begär att kommissionen verkar för att stärka regeringarnas förmåga att i sina nationella handelsstrategier och handelsprogram införliva frågor relaterade till hållbar ekonomisk utveckling för alla. Med hänsyn till globaliseringens utmaningar påminner parlamentet om vikten av att EU fördjupar sitt samarbete i handelsfrågor med internationella organisationer, såsom FN, ILO, OECD och Världsbanken. Parlamentet beklagar i detta sammanhang djupt att unionen och de flesta medlemsstater har misslyckats med att nå målet på 0,7 % av BNI för finansieringen av utvecklingssamarbetet.

54.  Europaparlamentet betonar att en global handelsstyrning bör möjliggöra handelsintegration som skapar verkliga möjligheter för en hållbar utveckling. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att den nuvarande strukturen för särskild och differentierad behandling (SDT) inom WTO inte ger de förväntade resultaten. Parlamentet betonar att SDT-bestämmelserna måste göras mer ändamålsenliga och tillämpbara för utvecklingsländerna.

55.  Europaparlamentet betonar att handelsavtal kan inverka negativt på livsmedelsförsörjningen i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar EU att skydda den lokala livsmedelsproduktionen och förhindra skadliga verkningar av billig import, bland annat inom ramen för avtalen om ekonomiskt partnerskap.

56.  Europaparlamentet beklagar att minst 218 miljoner barn utnyttjas som barnarbetskraft, främst i syfte att minska kostnaderna. Parlamentet uppmanar EU att säkerställa att varor som sprids inom EU inom ramen för etiska certifieringssystem verkligen inte har framställts med hjälp av tvångsarbete och barnarbete, att garantera tillförlitlig användning av etisk märkning och rättvisemärkning och att hjälpa konsumenterna att göra väl underbyggda val.

57.  Europaparlamentet konstaterar att endast ett heltäckande avtal om ekonomiskt partnerskap har ingåtts hittills. Parlamentet uppmanar därför EU att erkänna de problem som utvecklingsländerna, i situationen efter Cotonouavtalet, har mött i samband med dessa avtal om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet betonar särskilt behovet av att göra en ingående analys av avtalens inverkan på de afrikanska ekonomierna och på deras respektive arbetsmarknader, och behovet av att främja den intraregionala handeln i Afrika.

58.  Europaparlamentet beklagar att belopp större än det offentliga utvecklingsbiståndet varje år strömmar ut ur Afrika i form av olagliga penningflöden. Parlamentet pekar på hur skatteundandragande skadar utvecklingsländerna, som på detta sätt berövas betydande belopp av offentliga medel, som till exempel skulle kunna användas inte bara för att förbättra den ekonomiska tillväxten, miljöskyddet och de offentliga tjänsterna, utan också för att främja den sociala sammanhållningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i förhandlingar om handelsavtal prioritera kampen mot detta allvarliga problem med hjälp av alla verktyg som står till dess förfogande. Parlamentet insisterar på att kraftfulla bestämmelser för att hantera skatteflykt och skatteundandragande ska införas i EU:s frihandelsavtal och förmånshandelsordningar.

59.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om att ta fram effektiva verktyg för att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt i världen och att stärka samarbetet i skattefrågor med utvecklingsländerna, inklusive mobilisering av inhemska resurser.

60.  Europaparlamentet erinrar om behovet av att inrätta ett mellanstatligt FN-organ som ska arbeta på lika villkor med utvecklingsländerna när det gäller reformen av de globala skattereglerna.

61.  Europaparlamentet stöder bestämt en vidare integrering av digital teknik och digitala tjänster i EU:s utvecklingspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöka investeringarna i utvecklingen av digital infrastruktur på södra halvklotet.

62.  Europaparlamentet välkomnar EU:s externa investeringsplan för att främja hållbar tillväxt, investeringar och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna. Parlamentet vill att EIB:s nuvarande mandat för utlåning till tredje land ska utvidgas, så att dess roll i arbetet med att uppnå hållbar utveckling utökas – genom blandfinansiering, samfinansiering av projekt och utveckling av den lokala privata sektorn – med fokus på de minst utvecklade länderna och instabila stater.

63.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens Aid for Trade-strategi, som uppdaterades 2017, och som syftar till att stärka och modernisera EU:s stöd till utvecklingsländerna. Parlamentet kräver större ansträngningar och större finansiella åtaganden från EU:s sida för handelsstöd inom Aid for Trade-strategin för att hjälpa utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna, att skapa välstånd genom handel och investeringar och för att stödja deras åtgärder för att uppnå målen för hållbar utveckling.

o
o   o

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0230.
(2) EUT C 101, 16.3.2018, s. 30.
(3) EUT C 369, 11.10.2018, s. 22.
(4) EUT C 337, 20.9.2018, s. 33.
(5) EUT L 338, 19.12.2017, s. 1.
(6) EUT C 263, 25.07.2018, s. 371.
(7) EUT C 215, 19.6.2018, s. 261.
(8) EUT C 99E, 3.4.2012, s. 31.
(9) EUT C 99E, 3.4.2012, s. 94.
(10) OECD, C/MIN(2017)2.
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(12) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.

Senaste uppdatering: 10 december 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy