Index 
Antagna texter
Onsdagen den 14 november 2018 - StrasbourgSlutlig utgåva
Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse
 Regler om statligt stöd: nya kategorier av statligt stöd *
 Vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp
 Befogenhet till konkurrensmyndigheterna och säkerställande av en väl fungerande inre marknad ***I
 En europeisk kodex för elektronisk kommunikation ***I
 Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ***I
 Utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon ***I
 Behovet av en mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter
 Genomförandet av EU:s associeringsavtal med Georgien
 Genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien

Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse
PDF 293kWORD 100k
Resolution
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 november 2018 om förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse (COM(2018)0322 – C8-0000/2018 – 2018/0166R(APP))
P8_TA(2018)0449A8-0358/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 maj 2018 En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027 (COM(2018)0321),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2018)0322), och kommissionens förslag av den 2 maj 2018 om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018)0325, COM(2018)0326, COM(2018)0327 och COM(2018)0328),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2018)0323),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna (COM(2018)0324),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 och om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets ratificering av Parisavtalet den 4 oktober 2016(3) och rådets ratificering den 5 oktober 2016(4),

–  med beaktande av FN: s generalförsamlings resolution 70/1 av den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som trädde i kraft den 1 januari 2016,

–  med beaktande av EU:s kollektiva åtagande att uppnå målet att det offentliga utvecklingsbiståndet ska utgöra 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI) inom tidsramen för agendan för tiden efter 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(5),

–  med beaktande av artikel 99.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av interimsbetänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet samt ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor samt ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0358/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik.

B.  Den nuvarande fleråriga budgetramen för 2014–2020 fastställdes för första gången på en lägre nivå än den föregående när det gäller både åtagande- och betalningsbemyndiganden. Det sena antagandet av den fleråriga budgetramen och de sektorsspecifika rättsakterna har haft en mycket negativ inverkan på genomförandet av de nya programmen.

C.  Den fleråriga budgetramen visade sig snabbt vara otillräcklig när det gällde att reagera på en rad kriser, nya internationella åtaganden och nya politiska utmaningar som inte integrerades och/eller förutsågs när den antogs. I syfte att säkerställa den nödvändiga finansieringen har den fleråriga budgetramen utnyttjats till bristningsgränsen, bland annat har flexibilitetsbestämmelserna och de särskilda instrumenten tagits i anspråk i en aldrig tidigare skådad omfattning, efter att de tillgängliga marginalerna förbrukats. Nedskärningar har till och med gjorts i högprioriterade EU-program för forskning och infrastruktur bara två år efter det att de antagits.

D.  Den revidering efter halva tiden av den fleråriga budgetramen som inleddes i slutet av 2016 har visat sig vara nödvändig för att bredda den potential som finns i befintliga flexibilitetsbestämmelser, men någon revidering av taken i den fleråriga budgetramen gjordes inte. Denna revidering bedömdes som positiv av både parlamentet och rådet.

E.  Fastställandet av den nya fleråriga budgetramen kommer att vara ett avgörande ögonblick för EU-27, eftersom den kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att ansluta sig till en gemensam, långsiktig vision och fatta beslut om framtida politiska prioriteringar och unionens förmåga att genomföra dem. Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 bör ge unionen de resurser som krävs för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, forskning och innovation, ge ungdomar egenmakt, effektivt hantera migrationens utmaningar, bekämpa arbetslöshet, ihållande fattigdom och social utestängning, ytterligare stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, ta itu med hållbarhet, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar, stärka EU:s säkerhet och försvar, skydda unionens yttre gränser och stödja grannländerna.

F.  Mot bakgrund av de globala utmaningar som medlemsstaterna inte kan hantera på egen hand bör det vara möjligt att erkänna europeiska kollektiva nyttigheter och att bedöma områden där europeiska utgifter skulle vara mer effektiva än nationella utgifter för att överföra motsvarande finansiella resurser till unionsnivå, och därmed stärka unionens strategiska betydelse utan att nödvändigtvis öka de totala offentliga utgifterna.

G.  Den 2 maj 2018 lade kommissionen fram ett antal lagstiftningsförslag om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och EU:s egna medel som följdes av lagstiftningsförslag om att inrätta nya EU-program och EU-instrument.

1.  Europaparlamentet betonar att den fleråriga budgetramen för 2021–2027 måste garantera unionens ansvar för och förmåga att möta framväxande behov, ytterligare utmaningar och nya internationella åtaganden och att uppnå sina politiska prioriteringar och mål. Parlamentet betonar de allvarliga problem som är kopplade till underfinansieringen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och upprepar att det är nödvändigt att undvika en upprepning av tidigare misstag genom att från början säkerställa en kraftfull och trovärdig EU-budget till gagn för medborgarna under den kommande sjuårsperioden.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och unionens system för egna medel utgör utgångspunkten för de kommande förhandlingarna. Parlamentet uttrycker sin ståndpunkt beträffande dessa förslag, i avvaktan på rådets förhandlingsmandat som ännu inte är tillgängligt.

3.  Europaparlamentet understryker att kommissionens förslag om den totala nivån för nästa fleråriga budgetram på 1,08 % av BNI för EU-27 (1,11 % efter integreringen av Europeiska utvecklingsfonden) uttryckt i procent av BNI är en real minskning i förhållande till den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att den föreslagna nivån för den fleråriga budgetramen inte kommer att göra det möjligt för unionen att infria sina politiska åtaganden eller hantera viktiga kommande utmaningar. Parlamentet har därför för avsikt att förhandla fram den höjning som krävs.

4.  Europaparlamentet motsätter sig dessutom varje minskning av EU:s långvariga politikområden som är förankrade i fördragen, såsom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken. Parlamentet motsätter sig särskilt radikala nedskärningar som kommer att inverka negativt på själva arten och målen för dessa politikområden, t.ex. de föreslagna nedskärningarna i anslagen till Sammanhållningsfonden eller till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang den föreslagna minskningen av Europeiska socialfonden plus (ESF+), trots dess utvidgade tillämpningsområde, och integreringen av fyra befintliga program, särskilt sysselsättningsinitiativet för unga.

5.  Europaparlamentet betonar också vikten av de övergripande principer som bör ligga till grund för den fleråriga budgetramen och alla därtill relaterade politikområden. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang sin ståndpunkt att EU måste infria sitt löfte om att vara en föregångare i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, och beklagar avsaknaden av ett tydligt och synligt åtagande i denna riktning i de förslag som rör den fleråriga budgetramen. Parlamentet efterlyser därför en integrering av målen för hållbar utveckling i EU:s alla politikområden och initiativ i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar vidare att alla program under nästa fleråriga budgetram bör vara i linje med stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet framhåller vikten av att åstadkomma resultat när det gäller den europeiska pelaren för sociala rättigheter, undanröjandet av diskriminering, bland annat mot hbti-personer, och inrättandet av en portfölj för minoriteter, bland annat romer, som alla är avgörande för att EU ska kunna fullgöra sina åtaganden i riktning mot ett Europa för alla. Parlamentet understryker att för att uppfylla sina skyldigheter enligt Parisavtalet bör EU:s bidrag till klimatmålen nå minst 25 % av utgifterna under den fleråriga budgetramen 2021–2027 och 30 % så snart som möjligt, senast 2027.

6.  Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att inga betydande framsteg har gjorts på detta område trots det gemensamma uttalandet om jämställdhetsintegrering som bifogats förordningen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och att kommissionen inte tog hänsyn till dess genomförande i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar djupt att jämställdhetsintegrering har förbisetts fullständigt i förslaget till flerårig budgetram, och beklagar bristen på tydliga jämställdhetsmål, jämställdhetskrav och jämställdhetsindikatorer i förslagen om relevant EU-politik. Parlamentet begär att man i de årliga budgetförfarandena ska utvärdera och integrera hela effekten av EU:s politik för jämställdhet (jämställdhetsbudgetering). Parlamentet förväntar sig ett förnyat åtagande från parlamentet, rådet och kommissionen om integrering av ett jämställdhetsperspektivet i nästa fleråriga budgetram och en effektiv övervakning av detta, även under halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen.

7.  Europaparlamentet understryker att ökad ansvarsskyldighet, förenkling, synlighet, transparens och resultatbaserad budgetering måste ligga till grund för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner i detta sammanhang om behovet av att stärka inriktningen för framtida utgifter på prestationer och resultat, med utgångspunkt i ambitiösa och relevanta prestationsmål och en omfattande och gemensam definition av europeiskt mervärde. Parlamentet uppmanar kommissionen att med beaktande av ovannämnda övergripande principer, effektivisera prestationsrapporteringen, utvidga den till en kvalitativ metod som omfattar miljömässiga och sociala indikatorer, och att tydligt presentera information om de viktigaste EU-utmaningar som ännu inte har åtgärdats.

8.  Europaparlamentet är medvetet om de allvarliga utmaningar som unionen står inför och tar sitt fulla ansvar för att i tid säkra en budget som står i proportion till EU-medborgarnas behov, förväntningar och angelägenheter. Parlamentet är berett att omedelbart inleda förhandlingar med rådet för att förbättra kommissionens förslag och utforma en realistisk flerårig budgetram.

9.  Europaparlamentet påminner om att parlamentets ståndpunkt redan tydligt anges i dess resolutioner av den 14 mars och den 30 maj 2018, vilka utgör dess politiska ståndpunkt inför den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och de egna medlen. Parlamentet påminner om att dessa resolutioner antogs med mycket stora majoriteter, vilket visar att parlamentet är enat och redo för de kommande förhandlingarna.

10.  Europaparlamentet förväntar sig därför att den fleråriga budgetramen ska placeras högst upp på rådets politiska dagordning och beklagar att inga betydande framsteg har kunnat konstateras hittills. Parlamentet anser att de regelbundna mötena mellan de olika ordförandeskapen i rådet och parlamentets förhandlingsgrupp bör ökas och bana väg för officiella förhandlingar. Parlamentet förväntar sig att en bra överenskommelse kommer att nås före valet till Europaparlamentet 2019 för att undvika att det uppstår allvarliga bakslag för lanseringen av de nya programmen på grund av det sena antagandet av budgetramen, vilket har varit fallet tidigare. Parlamentet understryker att denna tidsplan kommer att göra det möjligt för det nyvalda Europaparlamentet att justera den fleråriga budgetramen för 2021–2027 under den obligatoriska halvtidsrevideringen.

11.  Europaparlamentet påminner om att inkomster och utgifter bör behandlas som ett enda paket i de kommande förhandlingarna. Parlamentet betonar därför att ingen överenskommelse kan nås om den framtida fleråriga budgetramen utan att motsvarande framsteg gjorts i fråga om unionens nya egna medel.

12.  Europaparlamentet betonar att alla delar av paketet om den fleråriga budgetramen och egna medel, inklusive beloppen i den fleråriga budgetramen, bör omfattas av förhandlingar tills en slutlig överenskommelse har nåtts. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin kritiska inställning till det förfarande som användes vid antagandet av den nuvarande förordningen om den fleråriga budgetramen, och den dominerande roll som Europeiska rådet tog på sig i denna process genom att slutgiltigt besluta om ett antal frågor, inklusive den fleråriga budgetramens tak och flera sektorspolitiska bestämmelser, vilket strider mot både fördragens anda och ordalydelse. Parlamentet är särskilt oroat över att de första delarna av den fleråriga budgetramens förhandlingspaket som utarbetats av rådets ordförandeskap följer samma logik och innehåller frågor som rådet och parlamentet ska besluta om gemensamt i samband med antagandet av lagstiftning om inrättande av nya EU-program. Parlamentet avser därför att anpassa sin egen strategi i enlighet med detta.

13.  Europaparlamentet anser att kravet på enhällighet för antagandet och revideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen är ett verkligt hinder för processen. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att aktivera övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget så att rådet kan anta förordningen om den fleråriga budgetramen med kvalificerad majoritet.

14.  Europaparlamentet antar denna resolution i syfte att redogöra för sitt förhandlingsmandat vad gäller alla aspekter av kommissionens förslag, inklusive konkreta ändringar av både den föreslagna förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet. Parlamentet lägger också fram en tabell med siffror för all EU-politik och alla EU-program med utgångspunkt i parlamentets ståndpunkter som redan antagits i tidigare resolutioner om den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att dessa siffror också kommer att ingå i parlamentets mandat inför de kommande lagstiftningsförhandlingar som leder till antagandet av EU:s program för perioden 2021–2027.

A.BEGÄRANDEN I SAMBAND MED DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

15.  Europaparlamentet begär därför att rådet ska ta vederbörlig hänsyn till parlamentets följande ståndpunkter i syfte att uppnå ett positivt resultat av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och inhämta parlamentets godkännande i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget.

Siffror

16.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sin formella ståndpunkt att nivån på den fleråriga budgetramen för 2021–2027 bör fastställas till 1 324,1 miljarder EUR i 2018 års priser, vilket motsvarar 1,3 % av BNI för EU-27, för att säkerställa den finansieringsnivå som behövs för viktig EU-politik för att uppdragen och målen för dessa politikområden ska kunna uppfyllas.

17.  Parlamentet begär i detta sammanhang att följande finansieringsnivå ska säkerställas för EU:s program och politik, som presenteras i en ordning som återspeglar den fleråriga budgetramens struktur, i enlighet med kommissionens förslag, och som återges i den detaljerade tabellen (bilagorna III och IV till denna resolution). Parlamentet begär att relevanta åtagande- och betalningstak anpassas i enlighet därmed, i enlighet med bilagorna I och II till denna resolution:

   i. Ökning av budgeten för Horisont Europa till 120 miljarder EUR i 2018 års priser.
   ii. Ökning av anslaget till InvestEU-fonden så att det bättre motsvarar nivån 2014–2020 för de finansieringsinstrument som är integrerade i det nya programmet.
   iii. Ökning av finansieringsnivån för transportinfrastruktur genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE-Transporter).
   iv. Fördubbling av den särskilda finansieringen för små och medelstora företag (i jämförelse med Cosme) inom ramen för programmet för den inre marknaden, i syfte att förbättra deras marknadstillträde, förbättra företagens villkor och konkurrenskraft samt främja entreprenörskap.
   v. Ytterligare förstärkning av programmet för den inre marknaden för att finansiera ett nytt mål för marknadsövervakning.
   vi. Fördubbling av den föreslagna finansieringsnivån för EU:s program för bedrägeribekämpning och ökning av finansieringsnivån för Fiscalis-programmet.
   vii. Inrättande av ett särskilt anslag för hållbar turism.
   viii. Ytterligare förstärkning av det europeiska rymdprogrammet, särskilt för att förstärka SSA/Govsatcom samt Copernicus.
   ix. Bibehållen finansiering av sammanhållningspolitiken för EU-27 på samma nivå som i budgeten för 2014–2020 i reala termer.
   x. Fördubblade resurser för att hantera ungdomsarbetslösheten i ESF+ (jämfört med det nuvarande ungdomssysselsättningsinitiativet), samtidigt som systemets effektivitet och mervärde säkerställs.
   xi. Införande av en särskild tilldelning (5,9 miljarder EUR) till barngarantin för att bekämpa barnfattigdom både inom EU och genom externa åtgärder.
   xii. Tredubbling av den nuvarande budgeten för programmet Erasmus+.
   xiii. Säkrande av en tillräcklig finansieringsnivå för programmet DiscoverEU (Interrail).
   xiv. Ökning av de nuvarande anslagen för programmet Kreativa Europa.
   xv. Ökning av den nuvarande finansieringen för programmet för Rättigheter och värden och införandet av en särskild tilldelning till det nya åtgärdsområdet för unionens värden (minst 500 miljoner EUR), i syfte att stödja organisationer i det civila samhället som främjar grundläggande värden och demokrati inom EU på lokal och nationell nivå.
   xvi. Bibehållande av finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för EU-27 på samma nivå som i 2014–2020 års budget i reala termer, samtidigt som man budgeterar det ursprungliga beloppet för jordbruksreserven.
   xvii. Förstärkning av Europeiska havs- och fiskerifonden med 10 % i enlighet med fondens nya uppdrag för den blåa ekonomin.
   xviii. Fördubbling av det nuvarande anslaget till Life+-programmet, inklusive särskilda anslag för biologisk mångfald och förvaltningen av Natura 2000-nätverket.
   xix. Införande av en särskild tilldelning (4,8 miljarder EUR) till en ny fond för en rättvis energiomställning för att ta itu med sociala, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser för arbetstagare och samhällen som påverkas negativt av omställningen från kol- och koldioxidberoende.
   xx. Förstärkning av instrumentet eller instrumenten till stöd för grannskaps- och utvecklingspolitik (3,5 miljarder EUR) för att ytterligare bidra till finansieringen av en investeringsplan för Afrika.
   xxi. Återinförande av minst 2020 års nivå för alla byråer, samtidigt som parlamentet försvarar den högre nivå som föreslås av kommissionen, inbegripet för de byråer som har beviljats nya befogenheter och ansvarsområden, samt efterlyser en övergripande strategi för avgiftsfinansiering.
   xxii. Upprätthållande av finansieringsnivån 2014–2020 för flera EU-program (t.ex. avveckling av kärnkraftverk, samarbete med utomeuropeiska länder och territorier, bland annat de program för vilka det föreslås att de ska slås samman till större program (t.ex. stöd till dem som har det sämst ställt, hälsa och konsumenträttigheter), och för vilka kommissionens förslag således innebär en minskning i reala termer.
   xxiii. Fastställande av anslagen för alla andra program på den nivå som kommissionen föreslagit, med förbehåll för ovannämnda ändringar, inbegripet FSE:s energidel, FSE:s digitala del, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska försvarsfonden och humanitärt bistånd.

18.  Europaparlamentet har för avsikt att säkerställa en tillräcklig finansieringsnivå på grundval av kommissionens förslag för rubrikerna Migration och gränsförvaltning (rubrik 4) och Säkerhet och försvar, inklusive krisreaktioner (rubrik 5). Parlamentet bekräftar sin långvariga ståndpunkt att ytterligare politiska prioriteringar måste kompletteras med ytterligare ekonomiska medel för att inte undergräva befintlig politik och befintliga program och finansieringen av dessa inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

19.  Europaparlamentet har för avsikt att försvara kommissionens förslag om att säkerställa en tillräcklig finansieringsnivå för en stark, effektiv och högkvalitativ europeisk offentlig förvaltning för alla européer. Parlamentet påminner om att EU:s institutioner, organ och decentraliserade byråer under den nuvarande fleråriga budgetramen har minskat sin personal med 5 % och anser att personalen inte bör omfattas av några ytterligare minskningar som direkt skulle äventyra genomförandet av unionens politik. Parlamentet upprepar åter sitt starka motstånd mot en upprepning av den så kallade omplaceringspoolen för byråerna.

20.  Europaparlamentet är fast beslutet att förhindra ytterligare en betalningskris under de första åren av den fleråriga budgetramen 2021–2027, såsom var fallet under den nuvarande perioden. Parlamentet anser att det övergripande betalningstaket måste ta hänsyn till den aldrig tidigare skådade volymen utestående åtaganden i slutet av 2020, vars beräknade storlek konstant ökar på grund av stora förseningar i genomförandet och som kommer att behöva åtgärdas under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet begär därför att den globala nivån på betalningarna och de årliga betalningstaken, särskilt i början av perioden, fastställs på en lämplig nivå som även tar vederbörlig hänsyn till denna situation. Parlamentet har för avsikt att endast godta en begränsad och väl motiverad klyfta mellan åtaganden och betalningar för nästa fleråriga budgetram.

21.  På grundval av detta lägger Europaparlamentet fram en tabell i bilagorna III och IV till denna resolution med de exakta siffror som föreslås för varje EU-politik och EU-program. Parlamentet påpekar att för jämförelsens skull har strukturen behållits för de enskilda EU-programmen enligt kommissionens förslag, med förbehåll för eventuella ändringar som kan komma att begäras under det lagstiftningsförfarande som leder fram till antagandet av dessa program.

Halvtidsrevidering

22.  Europaparlamentet understryker behovet av att bibehålla en revidering efter halva tiden av den fleråriga budgetramen, med utgångspunkt i det positiva prejudikat som skapats i den nuvarande budgetramen, och vill se följande:

   i. En obligatorisk och rättsligt bindande halvtidsrevidering, efter en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar och med beaktande av en bedömning av de framsteg som gjorts i fråga om att uppnå klimatmålet, integreringen av målen för hållbar utveckling och jämställdhet samt effekten av förenklingsåtgärder för stödmottagarna.
   ii. Att kommissions relevanta förslag läggs fram i tid så att nästa parlament och kommission på ett ändamålsenligt sätt kan justera budgetramen 2021–2027, dock senast den 1 juli 2023.
   iii. Att nationella anslag som redan har tilldelats inte ska minskas genom denna revidering.

Flexibilitet

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om flexibilitet som utgör en bra grund för förhandlingarna. Parlamentet håller med om den övergripande strukturen i flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet betonar att de särskilda instrumenten har olika uppgifter och tillmötesgår olika behov, och motsätter sig alla försök att slå samman dem. Parlamentet stöder bestämt den tydliga bestämmelsen att både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden som härrör från användningen av särskilda instrument bör föras in i budgeten utanför de relevanta taken i den fleråriga budgetramen, liksom avskaffandet av eventuella begränsningar av de justeringar som följer av den samlade marginalen för betalningar. Parlamentet begär ett antal ytterligare förbättringar, bland annat följande:

   i. Påfyllning av unionens reserv med ett belopp som motsvarar de inkomster som frigörs genom böter och andra påföljder.
   ii. Omedelbar återanvändning av belopp som dragits tillbaka under år n-2, inklusive de åtaganden som gjorts till följd av åtaganden i den nuvarande fleråriga budgetramen.
   iii. De förfallna beloppen för särskilda instrument ska göras tillgängliga för alla särskilda instrument och inte bara flexibilitetsmekanismen.
   iv. En större tilldelning av medel till flexibilitetsmekanismen, reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionen solidaritetsfond och marginalen för oförutsedda utgifter, den sistnämnda utan någon obligatorisk avräkning.

Varaktighet

24.  Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramens längd gradvis måste övergå till en period på 5 + 5 år med en obligatorisk halvtidsrevidering. Parlamentet godtar därför att nästa fleråriga budgetram bör fastställas för en sjuårsperiod som en tillfällig lösning som ska tillämpas en sista gång. Parlamentet förväntar sig att de närmare villkoren i samband med genomförandet av en budgetram för 5+5 år godkänns vid halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Struktur

25.  Europaparlamentet godtar den övergripande strukturen med sju rubriker i den fleråriga budgetramen enligt kommissionens förslag, som i stort sett överensstämmer med parlamentets eget förslag. Parlamentet anser att denna struktur möjliggör större transparens och ökar synligheten för EU:s utgifter, samtidigt som den flexibilitet som krävs bibehålls. Parlamentet ställer sig dessutom bakom inrättandet av ”programkluster” som förväntas leda till en betydande förenkling och rationalisering av EU:s budgetstruktur och en tydlig anpassning till rubrikerna i den fleråriga budgetramen.

26.  Europaparlamentet noterar att kommissionen föreslår att antalet EU-program ska minskas med mer än en tredjedel. Parlamentet betonar att dess ståndpunkt när det gäller strukturen och sammansättningen av de 37 nya programmen kommer att fastställas i samband med antagandet av de relevanta sektorsspecifika rättsakterna. Parlamentet förväntar sig under alla omständigheter att den föreslagna kontoplanen kommer att avspegla alla delar av varje program på ett sätt som garanterar transparens och ger den information som krävs för att budgetmyndigheten ska kunna fastställa den årliga budgeten och övervaka dess genomförande.

Budgetens enhet

27.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i unionens budget, vilket tillgodoser ett gammalt krav från parlamentet när det gäller alla instrument utanför budgeten. Parlamentet påminner om att enhetsprincipen, det vill säga att unionens samtliga inkomster och utgifter ska tas upp i budgeten, både är ett krav i fördraget och ett grundläggande demokratiskt villkor.

28.  Europaparlamentet ifrågasätter därför huruvida inrättandet av instrument utanför budgeten är logiskt och berättigat, eftersom det förhindrar den parlamentariska kontrollen av de offentliga finanserna och undergräver transparensen i samband med beslutsfattandet. Parlamentet anser att beslut om att inrätta sådana instrument kringgår parlamentets tredubbla ansvar som lagstiftare, budgetmyndighet och kontrollmyndighet. Parlamentet anser att när det bedöms att undantag är nödvändiga för att uppnå vissa specifika mål, till exempel genom utnyttjande av finansieringsinstrument eller förvaltningsfonder, bör dessa vara helt transparenta, vederbörligen motiverade genom bevisad additionalitet och mervärde samt backas upp av strikta förfaranden för beslutsfattande och bestämmelser om redovisningsskyldighet.

29.  Europaparlamentet betonar dock att integreringen av dessa instrument i EU:s budget inte bör leda till en minskning av finansieringen av annan EU-politik och andra EU-program. Parlamentet understryker därför behovet av att besluta på global nivå om nästa fleråriga budgetram utan att beräkna anslaget på 0,03 % av EU:s BNI som motsvarar Europeiska utvecklingsfonden, vilken bör läggas till utöver de överenskomna taken.

30.  Europaparlamentet betonar att taken i den fleråriga budgetramen inte bör hindra finansieringen av unionens politiska mål genom unionens budget. Parlamentet förväntar sig därför att taken i den fleråriga budgetramen justeras uppåt när detta är nödvändigt för att finansiera nya politiska mål, utan att man behöver tillämpa mellanstatliga finansieringsmetoder.

B.LAGSTIFTNINGSFRÅGOR

Rättsstatsprincipen

31.  Europaparlamentet betonar betydelsen av den nya mekanism som ska säkerställa att de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) respekteras, och som innebär att medlemsstater som inte respekterar dessa kan bli föremål för ekonomiska konsekvenser. Parlamentet varnar dock för att de slutliga mottagarna av medel från unionens budget inte på något sätt får påverkas av att deras regeringar inte tar hänsyn till de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen. Parlamentet understryker därför att sådana åtgärder inte får påverka statliga organs eller medlemsstaternas skyldigheter att göra utbetalningar till slutliga mottagare eller stödmottagare.

Det ordinarie lagstiftningsförfarandet och delegerade akter

32.  Europaparlamentet betonar att programmets mål och utgiftsprioriteringar, finansiella anslag, kriterier för stödberättigande, urvals- och tilldelningskriterier, villkor, definitioner och beräkningsmetoder bör fastställas i relevant lagstiftning, med fullt iakttagande av parlamentets rättigheter som medlagstiftare. Parlamentet understryker att när sådana åtgärder, som kan medföra viktiga politiska val, inte ingår i den grundläggande akten bör de antas genom delegerade akter. Parlamentet anser i detta sammanhang att fleråriga och/eller årliga arbetsprogram i allmänhet bör antas genom delegerade akter.

33.  Europaparlamentet har för avsikt att vid behov förbättra bestämmelserna om styrning, ansvarsskyldighet, transparens och parlamentarisk kontroll, om de lokala och regionala myndigheternas och deras partners inflytande samt om engagemanget från icke-statliga organisationer och det civila samhället i nästa generations program. Parlamentet har också för avsikt att förbättra och vid behov klargöra samstämmigheten och synergierna mellan och inom de olika fonderna och politikområdena. Parlamentet erkänner behovet av ökad flexibilitet vid tilldelningen av resurser inom vissa program, men betonar att detta inte får ske på bekostnad av deras ursprungliga och långsiktiga politiska mål, förutsägbarheten och parlamentets rättigheter.

Översynsklausuler

34.  Europaparlamentet påpekar att detaljerade och effektiva översynsklausuler bör ingå i de enskilda programmen och instrumenten inom den fleråriga budgetramen för att säkerställa att bedömningar av dem genomförs på ett meningsfullt sätt och att parlamentet senare deltar i alla beslut om nödvändiga anpassningar.

Lagstiftningsförslag

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram relevanta lagstiftningsförslag utöver de som redan har lagts fram, och särskilt ett förslag till förordning om inrättande av en fond för en rättvis energiomställning samt ett särskilt program för hållbar turism. Parlamentet stöder vidare införandet av en europeisk barngaranti inom ESF+, integreringen av ett särskilt segment för Unionens värden inom programmet Rättigheter och värden, samt en revidering av förordningen om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond. Parlamentet beklagar att kommissionens relevanta förslag inte innehåller åtgärder som motsvarar kraven i artikel 174 i EUF-fördraget när det gäller de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet samt öregioner, gränsregioner och bergsregioner. Parlamentet anser att en revidering av budgetförordningen också bör föreslås när behov uppstår till följd av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

C.EGNA MEDEL

36.  Europaparlamentet betonar att det befintliga systemet för egna medel är mycket komplicerat, orättvist, icke-transparent och totalt obegripligt för EU-medborgarna. Parlamentet efterlyser återigen ett förenklat system som är mer begripligt för EU-medborgarna.

37.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang, som ett viktigt steg mot en mer ambitiös reform, kommissionens förslag som antogs den 2 maj 2018 om ett nytt system för egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till Europeiska revisionsrättens yttrande nr 5/2018 över kommissionens förslag till det nya systemet för Europeiska unionens egna medel, där det understryks att det behövs en bättre beräkning och ytterligare förenkling av systemet.

38.  Europaparlamentet påminner om att införandet av nya egna medel bör ha ett dubbelt syfte: För det första att åstadkomma en betydande minskning av andelen BNI-baserade bidrag och för det andra att garantera en lämplig finansiering av EU:s utgifter inom ramen för den fleråriga budgetramen efter 2020.

39.  Europaparlamentet stöder den föreslagna moderniseringen av de befintliga egna medlen, som innebär

   ett bibehållande av tullarna som traditionella egna medel för EU, men med en minskning av den procentandel som medlemsstaternas behåller för uppbördskostnaderna och en återgång till den ursprungliga satsen på 10 %,
   en förenkling av de momsbaserade egna medlen, dvs. införandet av en enhetlig uttagssats utan undantag,
   ett bibehållande av de BNI-baserade egna medlen i syfte att minska deras andel av finansieringen av EU:s budget till 40 %, samtidigt som dess utjämnande funktion bevaras.

40.  Europaparlamentet begär, i enlighet med kommissionens förslag, ett planerat införande av en korg med nya egna medel som, utan att öka skattebördan för medborgarna, skulle motsvara två viktiga strategiska EU-mål, vars europeiska mervärde är uppenbart och oersättligt, dvs.

   den inre marknadens goda funktion, konsolidering och förstärkning, särskilt genom genomförandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som grund för nya egna medel genom att en enhetlig skattesats införs för intäkter från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och beskattning av stora företag inom den digitala sektorn som drar nytta av den inre marknaden,
   bekämpning av klimatförändringar och påskyndande av energiomställningen genom åtgärder såsom en andel av inkomsterna från systemet för handel med utsläppsrätter,
   kampen för att skydda miljön genom ett bidrag baserat på mängden icke återvunnet plastförpackningsavfall.

41.  Europaparlamentet begär en utvidgning av förteckningen över potentiella nya egna medel, vilken bör inbegripa

   egna medel grundade på en skatt på finansiella transaktioner, samtidigt som alla medlemsstater uppmanas att nå en överenskommelse om ett effektivt system,
   införandet av en koldioxidjusteringsmekanism, som en ny källa till egna medel för EU-budgeten, som bör säkerställa lika villkor i den internationella handeln och minska utlokaliseringen av produktion och samtidigt internalisera kostnaderna för klimatförändringarna i priserna på importerade varor.

42.  Europaparlamentet godkänner med eftertryck ett avskaffande av alla rabatter och andra korrigeringsmekanismer, vid behov med en begränsad utfasningsperiod.

43.  Europaparlamentet insisterar på införandet av andra inkomster, som bör utgöra extra inkomster för EU-budgeten, utan att det medför en motsvarande minskning av BNI-bidragen:

   böter som betalas av företag för överträdelser av unionens regler eller böter vid försenade inbetalningar av bidrag,
   inkomster från böter som härrör från domar i Europeiska unionens domstol, inklusive standardbelopp eller vite som ålagts medlemsstaterna och som härrör från överträdelseförfaranden.

44.  Europaparlamentet understryker dessutom införandet av andra former av inkomster, i enlighet med kommissionens förslag, när det gäller

   avgifter som är kopplade till genomförandet av mekanismer som har direkt samband med EU, såsom EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias),
   seignorage, i form av inkomster avsatta för särskilda ändamål, i syfte att finansiera en ny investeringsstabiliseringsfunktion.

45.  Europaparlamentet påpekar behovet av att upprätthålla EU-budgetens trovärdighet gentemot finansmarknaderna, vilket innebär en ökning av taken för egna medel.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag för att hantera den paradoxala situation där bidrag från Förenade kungariket till utestående åtaganden före 2021 kommer att föras in i budgeten som allmänna inkomster, och därmed räknas med i taket för egna medel, samtidigt som detta tak kommer att beräknas på grundval av BNI för EU-27, alltså utan Förenade kungariket, när landet väl har lämnat EU. Parlamentet anser att de brittiska bidragen tvärtom bör beräknas utöver taket för egna medel.

47.  Europaparlamentet påpekar att tullunionen är en viktig källa till unionens finansiella kapacitet. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att harmonisera tullkontrollen och förvaltningen i hela unionen för att förebygga och bekämpa bedrägerier och oriktigheter som skadar unionens ekonomiska intressen.

48.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck till en verklig bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt, med införandet av avskräckande sanktioner, för offshoreterritorier och för dem som möjliggör eller främjar sådan verksamhet, särskilt, och som ett första steg, för dem som är verksamma på det europeiska fastlandet. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör samarbeta genom att inrätta ett samordnat system för övervakning av kapitalrörelser i syfte att bekämpa skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt.

49.  Europaparlamentet anser att med en effektiv bekämpning av den korruption och de skattebedrägerier som de multinationella företagen och de rikaste gör sig skyldiga till skulle man kunna återföra en summa som kommissionen uppskattar till en biljon euro om året till medlemsstaternas nationella budgetar, och att Europeiska unionen visar undermålig handlingskraft på detta område.

50.  Europaparlamentet stöder bestämt kommissionens framläggande för rådet av ett förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018)0327). Parlamentet påminner om att det måste ge sitt godkännande till denna förordning. Parlamentet påminner om att denna förordning är en del av paketet med egna medel som har lagts fram av kommissionen och förväntar sig att rådet ska hantera de fyra tillhörande texterna om egna medel som ett enda paket tillsammans med den fleråriga budgetramen.

D.MODIFERING AV FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–2027

51.  Europaparlamentet anser att förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 ska modifieras enligt följande:

Kommissionens förslag   Modifieringsförslagsförslag
Modifieringsförslag 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  För att den fleråriga budgetramen (nedan kallad budgetramen) ska vara tillräckligt förutsägbar för att göra det möjligt att förbereda och genomföra investeringar på medellång sikt bör den löpa över sju år från och med den 1 januari 2021.
(1)  För att den fleråriga budgetramen (nedan kallad budgetramen) ska vara tillräckligt förutsägbar för att göra det möjligt att förbereda och genomföra investeringar på medellång sikt, samt för att säkra demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet, bör den löpa över sju år från och med den 1 januari 2021, så att det blir möjligt att därefter gå över till en period på fem plus fem år som skulle vara anpassad till Europaparlamentets och kommissionens politiska cykel.
Modifieringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  De årliga tak för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och för betalningsbemyndiganden som fastställs genom budgetramen måste respektera de tillämpliga tak för åtaganden och egna medel som fastställs i enlighet med rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, som antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(2)  Den fleråriga budgetramen bör fastställa årliga tak för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och för betalningsbemyndiganden för att säkerställa att unionens utgifter utvecklas på ett ordnat sätt och inom taken för dess egna medel, samtidigt som det också säkerställs att unionen förfogar över tillräckliga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik i överensstämmelse med artikel 311 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och kan fullgöra sina skyldigheter gentemot tredje parter i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
(2a)  Nivån på taken bör fastställas på grundval av de belopp som är nödvändiga för att finansiera och genomföra unionens program och politik, samt de marginaler som ska finnas tillgängliga för justeringar av framtida behov. Dessutom bör taken för betalningar ta hänsyn till de stora utestående åtaganden som förväntas vid utgången av 2020. De belopp som fastställs i denna förordning och i de grundläggande rättsakterna för 2021–2027 års program bör fastställas i 2018 års priser och, i syfte att förenkla och öka förutsägbarheten, justeras på grundval av en fast årlig deflator på 2 %.
Modifieringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)   Om de garantier som avsätts i unionens allmänna budget måste utnyttjas för ekonomiskt bistånd till medlemsstaterna som beviljas i enlighet med artikel 208.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [xxxx/201x] (nedan kallad budgetförordningen) bör det belopp som behövs mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen men får inte överskrida taket för egna medel.
(3)   Om de garantier som avsätts i unionens allmänna budget måste utnyttjas för ekonomiskt bistånd till medlemsstaterna som beviljas i enlighet med artikel 208.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [xxxx/201x] (nedan kallad budgetförordningen) bör det belopp som behövs mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen och bör därför beaktas vid fastställandet av varje tak för egna medel.
Modifieringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Budgetramen bör inte ta hänsyn till budgetposter som finansieras genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål enligt budgetförordningen.
(4)  Intäkter avsedda för särskilda ändamål som finansierar budgetposter enligt budgetförordningen bör inte beräknas i förhållande till taken i den fleråriga budgetramen, men all tillgänglig information bör vara fullkomligt transparent under förfarandet för antagandet av den årliga budgeten och under genomförandet.
Modifieringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)   Särskild och största möjliga flexibilitet bör tillämpas för att unionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artikel 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
(6)   Största möjliga flexibilitet bör säkerställas inom den fleråriga budgetramen, särskilt för att garantera att unionen kan fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artiklarna 311 och 323 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)   För att unionen ska kunna reagera på specifika oförutsedda omständigheter eller finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen behövs följande särskilda instrument i syfte att skapa en smidig budgetprocess: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond, reserven för katastrofbistånd, den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven), flexibilitetsmekanismen och marginalen för oförutsedda utgifter. Reserven för katastrofbistånd är inte avsedd att användas för att hantera följder av marknadsrelaterade kriser som drabbar produktion eller distribution inom jordbruket. Särskilda bestämmelser bör därför införas för att göra det möjligt att utöver budgetramens tak föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten när det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument.
(7)  För att unionen ska kunna reagera på specifika oförutsedda omständigheter eller finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen behövs följande särskilda instrument för att det årliga budgetförfarandet ska löpa smidigt: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond, reserven för katastrofbistånd, den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven för åtaganden), flexibilitetsmekanismen och marginalen för oförutsedda utgifter. Särskilda bestämmelser bör därför införas för att göra det möjligt att utöver budgetramens tak föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten när det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument.
Modifieringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Samtidigt som unionen och dess medlemsstater bör göra sitt yttersta för att se till att de åtaganden som godkänts av budgetmyndigheten genomförs effektivt i det syfte som ursprungligen avsågs, bör det särskilt vara möjligt att mobilisera åtagandebemyndiganden som inte genomförts eller som dragits tillbaka genom EU-reserven för åtaganden, förutsatt att detta inte är ett sätt för stödmottagarna att kringgå de relevanta bestämmelserna om tillbakadragande av anslag.
Modifieringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)   Det bör även fastställas regler för andra situationer där budgetramen kan behöva justeras. Det kan handla om justeringar till följd av ett försenat antagande av nya regler eller program under delad förvaltning eller av åtgärder för en sund ekonomisk styrning eller för att skydda unionens budget när det föreligger allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen som antas i enlighet med grundläggande rättsakter.
(9)   Det bör även fastställas regler för andra situationer där budgetramen kan behöva justeras. Det kan handla om justeringar till följd av ett försenat antagande av nya regler eller program under delad förvaltning eller en tillfällig indragning av budgetåtaganden i enlighet med grundläggande rättsakter.
Modifieringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)   Det är nödvändigt att göra en halvtidsöversyn av budgetramens funktion. Resultatet av översynen bör beaktas vid eventuella revideringar av denna förordning under budgetramens resterande löptid.
(10)   För att ta hänsyn till ny politik och nya prioriteringar bör den fleråriga budgetramen revideras efter halva tiden på grundval av en översyn av budgetramens funktion och genomförande. Denna översyn bör också innehålla en rapport om metoderna för det praktiska genomförandet av en budgetram för en period på fem plus fem år.
Modifieringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)  För att fullgöra unionens åtagande att vara en föregångare i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män, ska revideringen av den fleråriga budgetramen utarbetas med hänsyn till de framsteg som gjorts vid genomförandet av dessa mål i all EU-politik och alla EU-initiativ i den fleråriga budgetramen 2021–2027, mätt på grundval av resultatindikatorer som utarbetats av kommissionen, liksom framsteg i fråga om jämställdhetsintegreringen i all EU-verksamhet. Revideringen av den fleråriga budgetramen ska också utarbetas med hänsyn till de framsteg som gjorts för att uppnå det övergripande målet att anslå 25 % av EU:s utgifter till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och uppnåendet av ett årligt utgiftsmål på 30% så snart som möjligt och senast 2027, mätt på grundval av prestationsindikatorer där åtskillnad görs mellan begränsning av klimatförändringar och anpassning till dem. Vid revideringen bör det även, i samråd med nationella och lokala aktörer, bedömas huruvida de antagna förenklingsåtgärderna faktiskt har lett till minskad byråkrati för stödmottagarna vid genomförandet av programmen.
Modifieringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  Alla utgifter på unionsnivå som är avsedda för genomförandet av unionens politik på grundval av fördragen är utgifter för unionen i den mening som avses i artikel 310.1 i EUF-fördraget och bör därför föras in i unionens budget i enlighet med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget, vilket därmed garanterar respekt för de grundläggande principerna om medborgarnas demokratiska representation i beslutsfattandet, parlamentarisk kontroll av de offentliga finanserna och insyn i beslutsfattandet. Taken i den fleråriga budgetramen får inte hindra finansieringen genom unionens budget av unionens politiska mål. Det är därför nödvändigt att möjliggöra en höjning av budgetramen när detta behövs för att underlätta finansieringen av unionens politik, särskilt nya politiska mål, utan att använda mellanstatliga eller kvasimellanstatliga finansieringsmetoder.
Modifieringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Särskilda regler behövs även för storskaliga infrastrukturprojekt vars livslängd sträcker sig betydligt längre än budgetramens löptid. Det är nödvändigt att fastställa maximibelopp för bidrag till sådana projekt från unionens allmänna budget för att säkerställa att de inte påverkar andra projekt som finansieras genom denna budget.
(13)  Särskilda regler behövs även för storskaliga infrastrukturprojekt vars livslängd sträcker sig betydligt längre än budgetramens löptid. Finansieringen av dessa storskaliga projekt, som är av strategisk betydelse för unionen, måste säkerställas i unionens allmänna budget, men det är nödvändigt att fastställa maximibelopp för bidrag till sådana projekt från unionens allmänna budget för att säkerställa att eventuella kostnadsöverskridanden inte påverkar andra projekt som finansieras genom denna budget.
Modifieringsförslag 14
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)   Det är nödvändigt att fastställa allmänna regler för interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet.
(14)  Det är nödvändigt att fastställa allmänna regler för transparens och interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet, med respekt för institutionernas budgetbefogenheter i enlighet med fördragen, för att säkerställa att besluten om budgeten fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt, i enlighet med kraven i artikel 10.3 i EU-fördraget, och att budgetförfarandet löper smidigt i enlighet med artikel 312.3 andra stycket i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 15
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Kommissionen bör före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram för att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande fleråriga budgetramen börjar gälla. De tak för det sista året som fastställs i denna förordning ska i enlighet med artikel 312.4 i EUF-fördraget fortsätta att gälla om en ny budgetram inte antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning har löpt ut.
(15)  Kommissionen bör före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram. Denna tidsram kommer att ge den nyutnämnda kommissionen den tid som krävs för att utarbeta sina förslag och göra det möjligt för Europaparlamentet att efter valet 2024 lägga fram sin egen ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2027. Den kommer också att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande fleråriga budgetramen börjar gälla. De tak för det sista året som fastställs i denna förordning ska i enlighet med artikel 312.4 i EUF-fördraget fortsätta att gälla om en ny budgetram inte antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning har löpt ut.
Modifieringsförslag 16
Förslag till förordning
Kapitel 1 – artikel 3 – rubriken
Respekt för taket för egna medel
Förhållande till egna medel
Modifieringsförslag 17
Förslag till förordning
Kapitel 1 – artikel 3 – punkt 4
4.  För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som behövs, efter årlig justering och med hänsyn till andra eventuella justeringar och revideringar samt tillämpning av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak för egna medel som fastställs i enlighet med rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, vilket antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i EUF-fördraget (nedan kallat beslutet om egna medel).
4.  För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som behövs, efter årlig justering och med hänsyn till andra eventuella justeringar och revideringar samt tillämpning av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider gränserna för unionens egna medel, utan att det påverkar unionens skyldighet att se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik i enlighet med artikel 311 första stycket i EUF-fördraget, och institutionernas skyldighet att se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje parter i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 18
Förslag till förordning
Kapitel 1 – artikel 3 – punkt 5
5.  De tak som fastställs i budgetramen ska om nödvändigt sänkas för att säkerställa att det tak för egna medel som fastställts i enlighet med rådets gällande beslut om egna medel respekteras.
utgår
Modifieringsförslag 19
Förslag till förordning
Kapitel 2 – artikel 5 – punkt 4
4.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6, 7 och 8 får inga andra tekniska justeringar göras för det berörda budgetåret, varken under detta år eller i form av korrigeringar i efterhand under efterföljande år.
utgår
Modifieringsförslag 20
Förslag till förordning
Kapitel 2 – artikel 7 – rubriken
Justeringar till följd av åtgärder för en sund ekonomisk styrning eller för att skydda unionens budget när det föreligger allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen
Justeringar till följd av en tillfällig indragning av budgetåtaganden
Modifieringsförslag 21
Förslag till förordning
Kapitel 2 – artikel 7
Vid upphävande i enlighet med relevanta grundläggande rättsakter av en tillfällig indragning av budgetåtaganden som rör unionens fonder i samband med åtgärder för en sund ekonomisk styrning eller för att skydda unionens budget när det föreligger allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, ska de tillfälligt indragna åtagandena överföras till efterföljande år och de berörda taken i budgetramen justeras i enlighet med detta. Åtaganden som varit tillfälligt indragna år n får inte föras upp i budgeten efter år n+2.
Vid upphävande i enlighet med relevanta grundläggande rättsakter av en tillfällig indragning av budgetåtaganden, ska motsvarande belopp överföras till efterföljande år och de berörda taken i budgetramen justeras i enlighet med detta. Åtaganden som varit tillfälligt indragna år n får inte föras upp i budgeten efter år n+2. Från och med år n+3 ska ett belopp som motsvarar de förfallna åtagandena föras in i den EU-reserv för åtaganden som föreskrivs i artikel 12.
Modifieringsförslag 22
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 10 – punkt 1
1.  Europeiska unionens solidaritetsfond, vars mål och tillämpningsområde anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2012/2002, får inte överstiga ett högsta årligt belopp på 600 miljoner EUR (i 2018 års priser). Minst en fjärdedel av detta årliga belopp ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Den del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla.
1.  Syftet med Europeiska unionens solidaritetsfond är att ekonomiskt stöd ska kunna ges om en större katastrof inträffar på en medlemsstats eller ett kandidatlands territorium, enligt vad som anges i den relevanta grundläggande akten, och får inte överstiga ett högsta årligt belopp på 1 000 miljoner EUR (i 2018 års priser). Minst en fjärdedel av detta årliga belopp ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Den del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla.
Modifieringsförslag 23
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 10 – punkt 1a (ny)
1a.  Anslagen för Europeiska unionens solidaritetsfond ska föras in i unionens allmänna budget som en avsättning.
Modifieringsförslag 24
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 11 – punkt 2
2.  Det årliga beloppet för reserven fastställs till 600 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får användas fram till år n+1 i enlighet med budgetförordningen. Reserven ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla. Minst en fjärdedel av det årliga beloppet ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Högst hälften av det belopp som är tillgängligt fram till den 30 september varje år får utnyttjas för interna respektive externa insatser. Från och med den 1 oktober får resterande del av det tillgängliga beloppet utnyttjas för antingen interna eller externa insatser för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut.
2.  Det årliga beloppet för reserven för katastrofbistånd fastställs till 1 000 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får användas fram till år n+1 i enlighet med budgetförordningen. Reserven ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla. Minst 150 miljoner EUR (i 2018 års priser) av det årliga beloppet ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Högst hälften av det belopp som är tillgängligt fram till den 30 september varje år får utnyttjas för interna respektive externa insatser. Från och med den 1 oktober får resterande del av det tillgängliga beloppet utnyttjas för antingen interna eller externa insatser för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut.
Modifieringsförslag 25
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 12 – rubriken
Samlad marginal för åtaganden (EU-reserven)
Samlad marginal för åtaganden (EU-reserven för åtaganden)
Modifieringsförslag 26
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 12 – punkt 1
1.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven) som ska vara tillgänglig utöver budgetramens tak för perioden 2022–2027 ska omfatta följande:
(a)  Marginaler som fortfarande är tillgängliga under budgetramens tak för åtaganden år n-1.
(b)  Från och med 2023 och utöver de marginaler som avses i a, ett belopp som motsvarar de anslag som dragits tillbaka år n-2, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15] i budgetförordningen.
1.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven för åtaganden) som ska vara tillgänglig utöver budgetramens tak för perioden 2021–2027 ska omfatta följande:
(a)  Marginaler som fortfarande är tillgängliga under budgetramens tak för åtaganden år n-1.
(aa)  Outnyttjade åtagandebemyndiganden för år n-1.
(b)  Ett belopp som motsvarar de anslag som dragits tillbaka år n-2, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15] i budgetförordningen.
(ba)  Ett belopp som motsvarar det belopp för tillfälligt indragna åtaganden år n-3 som inte längre får tas upp i budgeten i enlighet med artikel 7.
(bb)  Ett belopp som motsvarar de inkomster som härrör från böter och påföljder.
Modifieringsförslag 27
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 12 – punkt 2
2.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven) eller en del av den får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget.
2.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven för åtaganden) eller en del av den får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget. Marginaler för år n får användas för år n och n+1 genom EU-reserven för åtaganden förutsatt att detta inte strider mot pågående eller planerade ändringsbudgetar.
Modifieringsförslag 28
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 12 – punkt 3a (ny)
3a.  Vid utgången av 2027 ska de belopp som fortfarande finns tillgängliga inom EU-reserven för åtaganden överföras till nästa fleråriga budgetram fram till 2030.
Modifieringsförslag 29
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 13 – stycke 1
Flexibilitetsmekanismen får användas för att för ett visst budgetår finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera andra rubriker. Om inte annat följer av andra stycket ska det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ha ett tak på 1 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).
Flexibilitetsmekanismen får användas för att för ett visst budgetår finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera andra rubriker eller inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond och reserven för katastrofbistånd. Om inte annat följer av andra stycket ska det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ha ett tak på 2000 miljoner EUR (i 2018 års priser).
Modifieringsförslag 30
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 1
1.  En marginal för oförutsedda utgifter motsvarande högst 0,03 % av unionens bruttonationalinkomst ska inrättas utanför budgetramens tak som ett instrument som får användas i sista hand för att reagera på oförutsedda omständigheter. Den får bara utnyttjas i anslutning till en ändringsbudget eller årlig budget.
1.  En marginal för oförutsedda utgifter motsvarande högst 0,05 % av unionens bruttonationalinkomst ska inrättas utanför budgetramens tak som ett instrument som får användas i sista hand för att reagera på oförutsedda omständigheter. Den får bara utnyttjas i anslutning till en ändringsbudget eller årlig budget. Den får utnyttjas för både åtagande- och betalningsbemyndiganden, eller endast för betalningsbemyndiganden.
Modifieringsförslag 31
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 2
2.  Utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter får under ett enskilt år inte överstiga det högsta belopp som fastställs i den årliga tekniska justeringen av budgetramen och måste respektera taket för egna medel.
2.  Utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter får under ett enskilt år inte överstiga det högsta belopp som fastställs i den årliga tekniska justeringen av budgetramen.
Modifieringsförslag 32
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 3
3.  De belopp som blir tillgängliga genom utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter ska helt och hållet räknas av mot marginalerna under en eller flera rubriker i budgetramen för innevarande eller kommande räkenskapsår.
utgår
Modifieringsförslag 33
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 4
4.  De belopp som räknas av i enlighet med punkt 3 ska inte utnyttjas vidare i samband med budgetramen. Att marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas får inte leda till att de totala taken för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i budgetramen överskrids under innevarande och kommande räkenskapsår.
utgår
Modifieringsförslag 34
Förslag till förordning
Kapitel 4 – rubriken
Översyn och revidering av budgetramen
Revideringar
Modifieringsförslag 35
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 15 – punkt 1
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3.2, 16–20 och 24 får budgetramen, vid oförutsedda omständigheter, revideras, förutsatt att det tak för egna medel som fastställts i enlighet med gällande beslut om egna medel respekteras.
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3.2, 16–20 och 24 ska de relevanta taken i den fleråriga budgetramen revideras uppåt om detta är nödvändigt för att underlätta finansieringen av unionens politik, i synnerhet nya politiska mål, under omständigheter där det annars skulle bli nödvändigt att införa ytterligare mellanstatliga eller kvasimellanstatliga finansieringsmetoder, som skulle kringgå det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 36
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 15 – punkt 3
3.  I varje förslag till revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska det undersökas om det är möjligt att omfördela utgifterna mellan programmen under den rubrik som berörs av revideringen, i synnerhet om det är sannolikt att anslagen kommer att underutnyttjas.
utgår
Modifieringsförslag 37
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 16 – rubriken
Halvtidsöversyn av budgetramen
Halvtidsrevidering av budgetramen
Modifieringsförslag 38
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 16
Kommissionen ska före den 1 januari 2024 lägga fram en översyn av hur budgetramen fungerar. Översynen ska i lämpliga fall åtföljas av relevanta förslag.
Kommissionen ska före den 1 juli 2023 lägga fram ett lagstiftningsförslag om revidering av denna förordning i enlighet med det förfarande som fastställs i EUF-fördraget på grundval av en översyn av hur budgetramen fungerar. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 6 i denna förordning ska nationella anslag som redan tilldelats inte minskas genom en sådan revidering.
Förslaget ska utarbetas med beaktande av en bedömning av
–   framstegen mot det övergripande målet att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och mot ett årligt utgiftsmål på 30 % så snart som möjligt,
–   integreringen av FN:s mål för hållbar utveckling,
–   integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i unionens budget (jämställdhetsbudgetering),
–  förenklingsåtgärdernas effekter när det gäller att minska byråkratin för stödmottagarna i samband med genomförandet av de finansiella programmen, vilket är en bedömning som ska genomföras i samråd med berörda parter.
Modifieringsförslag 39
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 17
När kommissionen underrättar Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringarna av budgetramen ska den överlämna eventuella förslag till revidering av totala betalningsbemyndiganden som den anser vara nödvändiga mot bakgrund av genomförandet för att säkerställa en sund förvaltning av de årliga betalningstaken och framför allt deras ordnade utveckling i takt med åtagandebemyndigandena.
När kommissionen underrättar Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringarna av budgetramen, eller när taken för betalningarna kan hindra unionen från att uppfylla sina rättsliga åtaganden, ska den överlämna eventuella förslag till revidering av totala betalningsbemyndiganden som den anser vara nödvändiga mot bakgrund av genomförandet för att säkerställa en sund förvaltning av de årliga betalningstaken och framför allt deras ordnade utveckling i takt med åtagandebemyndigandena.
Modifieringsförslag 40
Förslag till förordning
Kapitel 5 – artikel 21 – punkt 1
1.  Högst 14 196 miljoner EUR (i 2018 års priser) ska kunna tas från unionens allmänna budget under perioden 2021–2027 för storskaliga projekt som genomförs enligt [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/XX – Rymdprogrammet].
1.  Ett högsta gemensamt belopp ska kunna tas från unionens allmänna budget under perioden 2021–2027 för de europeiska systemen för satellitnavigering (Egnos och Galileo) och för Copernicus (det europeiska jordövervakningsprogrammet). Detta högsta belopp ska fastställas till 15 % över de vägledande belopp som fastställts för de båda storskaliga projekten enligt [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/XX – Rymdprogrammet]. Eventuella förstärkningar av detta högsta belopp ska finansieras genom marginalerna eller de särskilda instrumenten och får inte leda till nedskärningar i andra program och projekt.
Modifieringsförslag 41
Förslag till förordning
Kapitel 5 – artikel 21 – punkt 2a (ny)
2a.  Om det skulle uppstå ytterligare behov av finansiering från unionens budget för de ovannämnda storskaliga projekten ska kommissionen föreslå en revidering av taken i den fleråriga budgetramen i enlighet med detta.
Modifieringsförslag 42
Förslag till förordning
Kapitel 6 – rubriken
Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
Transparens och interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
Modifieringsförslag 43
Förslag till förordning
Kapitel 6 – artikel 22
Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
Transparens och interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
Modifieringsförslag 44
Förslag till förordning
Kapitel 6 – artikel 22 – stycke 4a (nytt)
Både Europaparlamentet och rådet ska företrädas av ledamöter från respektive institution när möten hålls på politisk nivå.
Modifieringsförslag 45
Förslag till förordning
Kapitel 6 – artikel 22 – stycke 4b (nytt)
Europaparlamentets och rådets möten ska vara offentliga när de antar sina respektive ståndpunkter om budgetförslaget.
Modifieringsförslag 46
Förslag till förordning
Kapitel 6 – artikel 23
Alla unionens och Euratoms utgifter och inkomster ska ingå i unionens allmänna budget i enlighet med artikel [7] i budgetförordningen, inbegripet utgifter som är en följd av relevanta enhälliga beslut som rådet har fattat efter samråd med Europaparlamentet inom ramen för artikel 332 i EUF-fördraget.
Alla unionens och Euratoms utgifter och inkomster ska ingå i unionens allmänna budget i enlighet med artikel 310.1 i EUF-fördraget, inbegripet utgifter som är en följd av relevanta enhälliga beslut som rådet har fattat efter samråd med Europaparlamentet inom ramen för artikel 332 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 47
Förslag till förordning
Kapitel 7 – artikel 24
Kommissionen ska före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.
Kommissionen ska före den 1 juli 2023, tillsammans med sina förslag till halvtidsrevidering, lägga fram en rapport med metoderna för hur en budgetram för en period på fem plus fem år ska genomföras i praktiken.
Kommissionen ska före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.
Om rådet den 31 december 2027 ännu inte har antagit någon förordning om en ny flerårig budgetram, ska de tak och bestämmelser som gäller för det sista år som omfattas av den befintliga budgetramen fortsätta att gälla tills en förordning om en ny budgetram har antagits. Om en ny medlemsstat ansluter sig till unionen efter 2020, ska den budgetram vars löptid förlängts vid behov revideras för att ta hänsyn till anslutningen.

E.MODIFIERINGSFÖRSLAG AV FÖRSLAGET TILL INTERINSTITUTIONELLT AVTAL

52.Europaparlamentet understryker att till följd av förhandlingarna och antagandet av en ny förordning om den fleråriga budgetramen bör förslaget till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning modifieras på följande sätt:

Modifieringsförslag 48
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt A – punkt 6a (ny)
6a.  Upplysningar om transaktioner som inte finns upptagna i unionens allmänna budget och den förväntade utvecklingen av de olika kategorierna av unionens egna medel anges som vägledning i särskilda tabeller. Dessa upplysningar ska aktualiseras varje år tillsammans med de dokument som åtföljer budgetförslaget.
Modifieringsförslag 49
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt A – punkt 7
7.  Institutionerna ska, med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas i möjligaste mån sörja för att lämna tillräckliga marginaler under taken i de olika rubrikerna i budgetramen.
7.  Institutionerna ska, med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas i möjligaste mån sörja för att lämna tillräckliga belopp inom marginalerna under taken i de olika rubrikerna i budgetramen eller inom ramen för de tillgängliga särskilda instrumenten.
Modifieringsförslag 50
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt A – punkt 8
Uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2027
8.  Prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2027 ska uppdateras av kommissionen år 2024.
Vid den uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndigandena utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena samt till de föreliggande prognoserna för utvecklingen av unionens samlade bruttonationalinkomst.
Uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden
8.  Kommissionen ska varje år uppdatera prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden fram till och efter 2027.
Vid den uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndigandena utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena samt till de föreliggande prognoserna för utvecklingen av unionens samlade bruttonationalinkomst.
Modifieringsförslag 51
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 9
9.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.
Överföringar som berör fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.
9.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.
Samtidigt som kommissionen lägger fram sitt förslag till beslut om att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna..
Vid oenighet ska ärendet behandlas under nästa trepartsmöte om budgeten.
Överföringar som berör fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.
Modifieringsförslag 52
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 10
10.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag till lämpligt budgetinstrument i enlighet med budgetförordningen.
10.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att utnyttja medel ur solidaritetsfonden ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.
Samtidigt som kommissionen lägger fram sitt förslag till beslut om att utnyttja solidaritetsfonden ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.
Vid oenighet ska ärendet behandlas under nästa trepartsmöte om budgeten.
Överföringar som berör solidaritetsfonden ska ske i enlighet med budgetförordningen.
Modifieringsförslag 53
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 11
11.  När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven för katastrofbistånd ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring från reserven till de berörda budgetposterna, i enlighet med budgetförordningen.
11.  När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven för katastrofbistånd ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring från reserven till de berörda budgetposterna, i enlighet med budgetförordningen.
Vid oenighet ska ärendet behandlas under nästa trepartsmöte om budgeten.
Modifieringsförslag 54
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 12
Flexibilitetsmekanismen
12.  Kommissionen ska lägga fram ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen efter det att den har undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag inom den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår.
I förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppen. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.
Flexibilitetsmekanismen får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
Flexibilitetsmekanismen
12.  Kommissionen ska lägga fram ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen efter det att den till fullo har utnyttjat marginalerna i de relevanta rubrikerna.
I förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppen.
Flexibilitetsmekanismen får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 55
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 13
13.  Utnyttjande av hela eller delar av marginalen för oförutsedda utgifter ska ske på förslag från kommissionen efter en noggrann analys av alla andra lösningar för att uppbringa medlen. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.
Marginalen för oförutsedda utgifter får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
13.  Utnyttjande av hela eller delar av marginalen för oförutsedda utgifter ska ske på förslag från kommissionen efter en noggrann analys av alla andra lösningar för att uppbringa medlen.
Marginalen för oförutsedda utgifter får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 56
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del II
Avsnitt A – punkt 14a (ny)
14a.  För att underlätta antagandet av en ny flerårig budgetram eller en revidering av denna, och för att tillämpa artikel 312.5 i EUF-fördraget, ska institutionerna sammankallas till regelbundna möten, vilket närmare bestämt innebär följande:
–  Möten mellan ordförandena i enlighet med artikel 324 i fördraget.
–  Möten med rapportering och avrapportering från rådets ordförandeskap till en delegation från Europaparlamentet inför och efter relevanta rådsmöten.
–  Informella trepartsmöten inom ramen för rådets överläggningar i syfte att ta hänsyn till parlamentets synpunkter i alla dokument som utarbetats av rådets ordförandeskap.
–  Trepartsmöten så snart Europaparlamentet och rådet har getts förhandlingsmandat.
–  Deltagande av rådets ordförandeskap i de berörda parlamentsutskotten samt deltagande av parlamentets förhandlingsgrupp i de relevanta rådskonstellationerna.
Europaparlamentet och rådet ska översända till varandra alla handlingar – så snart dessa är tillgängliga – som formellt antagits i deras respektive förberedande organ eller som formellt lämnats in för deras räkning.
Modifieringsförslag 57
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del II
Avsnitt B – punkt 15 – strecksats 2
–  Europeiska utvecklingsfondens (EUF), Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens (EFSF), Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) och andra eventuella framtida mekanismers inkomster, utgifter, tillgångar och skulder,
–  Europeiska utvecklingsfondens (EUF), Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, liksom inkomster, utgifter, tillgångar och skulder för andra eventuella framtida mekanismer som inte finansieras via unionens budget, men som existerar för att stödja unionens politiska mål enligt fördragen,
Modifieringsförslag 58
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del II
Avsnitt B – punkt 15a (ny)
15a.  När kommissionen godkänner autonoma överföringar enligt artikel 30.1 i budgetförordningen ska den omedelbart underrätta budgetmyndigheten om de detaljerade skälen till dessa överföringar. Om parlamentet eller rådet uttrycker en reservation angående en oberoende överföring ska kommissionen beakta denna och även, om så är lämpligt, återställa överföringen.
Modifieringsförslag 59
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del III
Avsnitt A – punkt 24a (ny)
24a.  När budgetmyndigheten inom ramen för budgetförfarandet beslutar om särskilda förstärkningar, ska kommissionen inte räkna av någon av dessa under de påföljande åren av sin ekonomiska planering, såvida inte budgetmyndigheten specifikt uppmanar till detta.
Modifieringsförslag 60
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del A – punkt 1a (ny)
1a.  Varje institution åtar sig att avstå från att till övriga institutioner överföra icke brådskande budgetmässiga ståndpunkter, överföringar eller andra anmälningar, vars tidsfrister infaller under någon av institutionernas uppehållsperioder, för att säkerställa att varje institution i vederbörlig ordning kan utöva sina förfarandemässiga befogenheter.
Institutionernas tjänsteavdelningar ska i god tid underrätta varandra om respektive institutions uppehållsperiod.
Modifieringsförslag 61
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del B – punkt 2
2.  I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska det sammankallas ett trepartsmöte för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret.
2.  I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska det sammankallas ett trepartsmöte för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret och frågor som genomförandet av budgeten under det pågående budgetåret ger upphov till.
Modifieringsförslag 62
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del C – punkt 8
8.  För att säkerställa ett lojalt och nära samarbete mellan institutionerna förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under förlikningsperioden. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett kontinuerligt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument i tid, på både formell och informell nivå, liksom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska se till att Europaparlamentet och rådet i tid får lika tillgång till information och dokument.
8.  För att säkerställa ett lojalt och nära samarbete mellan institutionerna förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under förlikningsperioden. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett kontinuerligt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument i tid, på både formell och informell nivå, i synnerhet genom att översända till varandra alla förfaranderelaterade handlingar som antagits i deras respektive förberedande organ, så snart dessa handlingar finns tillgängliga. De förpliktar sig dessutom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska se till att Europaparlamentet och rådet i tid får lika tillgång till information och dokument.
Modifieringsförslag 63
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del D – punkt 12a (ny)
12a.   Europaparlamentets och rådets möten ska vara offentliga när de antar sina respektive ståndpunkter om budgetförslaget.
Modifieringsförslag 64
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del E – punkt 15
15.  Europaparlamentet och rådet ska företrädas på en lämplig nivå i förlikningskommittén så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin institution så att enighet kan uppnås.
15.  Både Europaparlamentet och rådet ska i förlikningskommittén företrädas av ledamöter från respektive institution så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin institution, och så att faktiska framsteg mot en slutlig överenskommelse kan göras.
Modifieringsförslag 65
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del E – punkt 19
19.  Datumen för förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan de tre institutionerna.
19.  Datumen för förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan de tre institutionerna. Ytterligare möten, även på teknisk nivå, kan vid behov anordnas under förlikningsperioden.
Modifieringsförslag 66
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del E – punkt 21a (ny)
21a.   För att till fullo utnyttja den förlikningsfrist på 21 dagar som föreskrivs i fördraget, och göra det möjligt för institutionerna att uppdatera sina respektive förhandlingspositioner, ska Europaparlamentet och rådet vid varje möte i sina relevanta förberedande organ under hela den ovannämnda perioden åta sig att granska det aktuella läget i förlikningsförfarandet och undvika att lämna detta till de sista faserna av förfarandet.
Modifieringsförslag 67
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del G – rubriken
Del G. Utestående åtaganden
Del G. Genomförande av budgeten, betalningar och utestående åtaganden
Modifieringsförslag 68
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del G – punkt 36
36.  Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en kontrollerad utveckling av de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena och därmed undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att noga övervaka de utestående åtagandena för att minska risken för att genomförandet av unionens program hindra på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid budgetramens slut.
För att säkerställa att utbetalningarnas storlek och inriktning inom alla rubriker är rimliga ska bestämmelserna om tillbakadragande av anslag tillämpas strikt i alla rubriker, särskilt bestämmelserna om automatiskt tillbakadragande.
Under budgetförfarandets gång ska institutionerna sammanträda regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten under det innevarande året och kommande år. Detta ska ske i form av interinstitutionella möten på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per fond och medlemsstat om effektuering av betalningar och de ansökningar om återbetalning som mottagits samt med reviderade prognoser. För att se till att unionen kan fullgöra alla de ekonomiska förpliktelser som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2021–2027 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens beräkningar av den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.
36.  Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en kontrollerad utveckling av de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena och därmed undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att noga övervaka betalningsprognoserna och de utestående åtagandena för att minska risken för att genomförandet av unionens program hindra på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid budgetramens slut.
Under budgetförfarandets gång ska institutionerna sammanträda regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten under det innevarande året och kommande år. Detta ska ske i form av interinstitutionella möten på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per fond och medlemsstat om effektuering av betalningar och de ansökningar om återbetalning som mottagits samt med reviderade kort- och långfristiga prognoser. För att se till att unionen kan fullgöra alla de ekonomiska förpliktelser som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2021–2027 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens beräkningar av den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.

o

o o

53.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

Bilaga I – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: tak och instrument utanför taken (2018 års priser)

(miljoner euro – 2018 års priser)

 

Kommissionens förslag

Parlamentets ståndpunkt

Åtagandebemyndiganden

Totalt

2021-2027

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

2021-2027

I.  Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

166 303

31 035

31 006

31 297

30 725

30 615

30 757

30 574

216 010

II.  Sammanhållning och värden

391 974

60 026

62 887

64 979

65 785

66 686

69 204

67 974

457 540

varav: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

330 642

52 143

52 707

53 346

53 988

54 632

55 286

55 994

378 097

III.  Naturresurser och miljö

336 623

57 780

57 781

57 789

57 806

57 826

57 854

57 881

404 718

IV.  Migration och gränsförvaltning

30 829

3 227

4 389

4 605

4 844

4 926

5 066

5 138

32 194

V.  Säkerhet och försvar

24 323

3 202

3 275

3 223

3 324

3 561

3 789

4 265

24 639

VI.  Grannländer och omvärlden

108 929

15 368

15 436

15 616

15 915

16 356

16 966

17 729

113 386

VII.  Europeisk offentlig förvaltning

75 602

10 388

10 518

10 705

10 864

10 910

11 052

11 165

75 602

varav: Institutionernas administrativa utgifter

58 547

8 128

8 201

8 330

8 432

8 412

8 493

8 551

58 547

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 134 583

181 025

185 293

188 215

189 262

190 880

194 688

194 727

1 324 089

i procent av BNI

1,11 %

1,29 %

1,31 %

1,31 %

1,30 %

1,30 %

1,31 %

1,29 %

1,30 %

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 104 805

174 088

176 309

186 391

187 490

188 675

189 961

191 398

1 294 311

i procent av BNI

1,08 %

1,24 %

1,24 %

1,30 %

1,29 %

1,28 %

1,28 %

1,27 %

1,27 %

UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserv för katastrofbistånd

4 200

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

7 000

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1 400

200

200

200

200

200

200

200

1 400

Europeiska unionens solidaritetsfond

4 200

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

7 000

Flexibilitetsmekanismen

7 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

14 000

Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Den europeiska fredsbevarande resursen

9 223

753

970

1 177

1 376

1 567

1 707

1 673

9 223

TOTALT UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

26 023

4 953

5 170

5 377

5 576

5 767

5 907

5 873

38 623

BUDGETRAMEN TOTALT + UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

1 160 606

185 978

190 463

193 592

194 838

196 647

200 595

200 600

1 362 712

i procent av BNI

1,14 %

1,32 %

1,34 %

1,35 %

1,34 %

1,34 %

1,35 %

1,33 %

1,34 %

Bilaga II – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: tak och instrument utanför taken (löpande priser)

(miljoner euro – löpande priser)

 

Kommissionens förslag

Parlamentets ståndpunkt

Åtagandebemyndiganden

Totalt

2021-2027

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

2021-2027

I.  Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

187 370

32 935

33 562

34 555

34 601

35 167

36 037

36 539

243 395

II.  Sammanhållning och värden

442 412

63 700

68 071

71 742

74 084

76 601

81 084

81 235

516 517

varav: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

373 000

55 335

57 052

58 899

60 799

62 756

64 776

66 918

426 534

III.  Naturresurser och miljö

378 920

61 316

62 544

63 804

65 099

66 424

67 785

69 174

456 146

IV.  Migration och gränsförvaltning

34 902

3 425

4 751

5 084

5 455

5 658

5 936

6 140

36 448

V.  Säkerhet och försvar

27 515

3 397

3 545

3 559

3 743

4 091

4 439

5 098

27 872

VI.  Grannländer och omvärlden

123 002

16 308

16 709

17 242

17 923

18 788

19 878

21 188

128 036

VII.  Europeisk offentlig förvaltning

85 287

11 024

11 385

11 819

12 235

12 532

12 949

13 343

85 287

varav: Institutionernas administrativa utgifter

66 028

8 625

8 877

9 197

9 496

9 663

9 951

10 219

66 028

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 279 408

192 105

200 567

207 804

213 140

219 261

228 107

232 717

1 493 701

i procent av BNI

1,11 %

1,29 %

1,31 %

1,31 %

1,30%

1,30%

1,31 %

1,29 %

1,30%

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 246 263

184 743

190 843

205 790

211 144

216 728

222 569

228 739

1 460 556

i procent av BNI

1,08 %

1,24 %

1,24 %

1,30%

1,29 %

1,28 %

1,28 %

1,27 %

1,27 %

UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserv för katastrofbistånd

4 734

1 061

1 082

1 104

1 126

1 149

1 172

1 195

7 889

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1 578

212

216

221

225

230

234

239

1 578

Europeiska unionens solidaritetsfond

4 734

1 061

1 082

1 104

1 126

1 149

1 172

1 195

7 889

Flexibilitetsmekanismen

7 889

2 122

2 165

2 208

2 252

2 297

2 343

2 390

15 779

Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Den europeiska fredsbevarande resursen

10 500

800

1 050

1 300

1 550

1 800

2 000

2 000

10 500

TOTALT UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

29 434

5 256

5 596

5 937

6 279

6 624

6 921

7 019

43 633

BUDGETRAMEN TOTALT + UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

1 308 843

197 361

206 163

213 741

219 419

225 885

235 028

239 736

1 537 334

i procent av BNI

1,14 %

1,32 %

1,34 %

1,35 %

1,34 %

1,34 %

1,35 %

1,33 %

1,34 %

Bilaga III – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: fördelning per program (2018 års priser)

OBS! För jämförelsens skull följer tabellen strukturen för de enskilda EU-programmen enligt kommissionens förslag, med förbehåll för eventuella ändringar som kan komma att begäras under det lagstiftningsförfarande som leder till antagandet av dessa program.

(miljoner euro – 2018 års priser)

 

Den fleråriga budgetramen 2014–2020 (EU27 + EUF)

Kommissionens förslag (2021–2027)

Parlamentets ståndpunkt

2021-2027

I.  Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

116 361

166 303

216 010

1.  Forskning och innovation

69 787

91 028

127 537

Horisont Europa

64 674

83 491

120 000

Euratoms program för forskning och utbildning

2 119

2 129

2 129

Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)

2 992

5 406

5 406

Övrigt

2

2

2

2.  Europeiska strategiska investeringar

31 886

44 375

51 798

Fonden InvestEU

3 968

13 065

14 065

Fonden för ett sammanlänkat Europa (H1-bidrag sammanlagt)

inklusive:

17 579

21 721

28 083

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

12 393

11 384

17 746

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Energi

4 185

7 675

7 675

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt

1 001

2 662

2 662

Programmet Digitala Europa

172

8 192

8 192

Övrigt

9 097

177

177

Decentraliserade organ

1 069

1 220

1 281

3.  Inre marknad

5 100

5 672

8 423

Programmet för den inre marknaden (inkl. Cosme)

3 547

3 630

5 823

EU:s program för bedrägeribekämpning

156

161

322

Skattesamarbete (Fiscalis)

226

239

300

Tullsamarbete (Customs)

536

843

843

Hållbar turism

 

 

300

Övrigt

61

87

87

Decentraliserade organ

575

714

748

4.  Rymd

11 502

14 404

15 225

EU:s rymdprogram

11 308

14 196

15 017

Decentraliserade organ

194

208

208

Marginal

-1 913

10 824

13 026

II.  Sammanhållning och värden

387 250

391 974

457 540

5.  Regional utveckling och sammanhållning

272 647

242 209

272 647

Eruf + Sammanhållningsfonden

inklusive:

272 411

241 996

272 411

Europeiska regionala utvecklingsfonden

196 564

200 622

 

Sammanhållningsfonden

75 848

41 374

 

Varav bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

11 487

10 000

 

Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen

236

213

236

6.  Ekonomiska och monetära unionen

273

22 281

22 281

Stödprogrammet för strukturreformer

185

22 181

22 181

Skydd av euron mot förfalskning

7

7

7

Övrigt

81

93

93

7.  Investera i människor, social sammanhållning och värden

115 729

123 466

157 612

Europeiska socialfonden+ (inklusive 5,9 miljoner EUR för en barngaranti)

96 216

89 688

106 781

Varav hälsa, sysselsättning och social innovation

1 075

1 042

1 095

Erasmus+

13 699

26 368

41 097

Europeiska solidaritetskåren

373

1 113

1 113

Kreativa Europa

1 403

1 642

2 806

Rättsliga frågor

316

271

316

Rättigheter och värden, inklusive minst 500 miljoner EUR för ett åtgärdsområde för unionens värden

594

570

1 627

Övrigt

1 158

1 185

1 185

Decentraliserade organ

1 971

2 629

2 687

Marginal

-1 399

4 018

4 999

III.  Naturresurser och miljö

399 608

336 623

404 718

8.  Jordbruk och havspolitik

390 155

330 724

391 198

EGFJ + Ejflu

inklusive:

382 855

324 284

383 255

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

286 143

254 247

 

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

96 712

70 037

 

Europeiska havs- och fiskerifonden

6 243

5 448

6 867

Övrigt

962

878

962

Decentraliserade organ

95

113

113

9.  Miljö och klimat

3 492

5 085

11 520

Programmet för miljö- och klimatpolitik (Life)

3 221

4 828

6 442

Fonden för en rättvis energiomställning

 

 

4 800

Decentraliserade organ

272

257

278

Marginal

5 960

814

1 999

IV.  Migration och gränsförvaltning

10 051

30 829

32 194

10.  Migration

7 180

9 972

10 314

Asyl- och migrationsfonden

6 745

9 205

9 205

Decentraliserade organ*

435

768

1 109

11.  Gränsförvaltning

5 492

18 824

19 848

Fonden för integrerad gränsförvaltning

2 773

8 237

8 237

Decentraliserade organ*

2 720

10 587

11 611

Marginal

-2 621

2 033

2 033

V.  Säkerhet och försvar

1 964

24 323

24 639

12.  Säkerhet

3 455

4 255

4 571

Fonden för inre säkerhet

1 200

2 210

2 210

Avveckling av kärnkraftverk

inklusive:

1 359

1 045

1 359

Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)

459

490

692

Kärnsäkerhet, avveckling av kärnkraftverk (inkl. Bulgarien och Slovakien)

900

555

667

Decentraliserade organ

896

1 001

1 002

13.  Försvar

575

17 220

17 220

Europeiska försvarsfonden

575

11 453

11 453

Militär rörlighet

0

5 767

5 767

14.  Krishantering

1 222

1 242

1 242

EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)

560

1 242

1 242

Övrigt

662

p.m.

p.m.

Marginal

-3 289

1 606

1 606

VI.  Grannländer och omvärlden

96 295

108 929

113 386

15.  Yttre åtgärder

85 313

93 150

96 809

Instrument till stöd för grannskaps- och utvecklingspolitik, inbegripet EUF:s efterföljare och en investeringsplan för Afrika

71 767

79 216

82 716

Humanitärt bistånd

8 729

9 760

9 760

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

2 101

2 649

2 649

Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland).

594

444

594

Övrigt

801

949

949

Decentraliserade organ

144

132

141

16.  Stöd inför anslutningen

13 010

12 865

13 010

Stöd inför anslutningen

13 010

12 865

13 010

Marginal

-2 027

2 913

3 567

VII.  Europeisk offentlig förvaltning

70 791

75 602

75 602

Europaskolor, pensioner

14 047

17 055

17 055

EU-institutionernas administrativa utgifter

56 744

58 547

58 547

SUMMA

1 082 320

1 134 583

1 324 089

som % av BNI (EU-27)

1,16 %

1,11 %

1,30%

* Europaparlamentets belopp för decentraliserade organ i kluster 10 och kluster 11 omfattar de ekonomiska konsekvenserna av kommissionens förslag av den 12 september 2018 om Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

Bilaga IV – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: fördelning per program (löpande priser)

(miljoner euro – löpande priser)

 

Den fleråriga budgetramen 2014–2020 (EU27 + EUF)

Kommissionens förslag (2021–2027)

Parlamentets ståndpunkt

2021-2027

I.  Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

114 538

187 370

243 395

1.  Forskning och innovation

68 675

102 573

143 721

Horisont Europa

63 679

94 100

135 248

Euratoms program för forskning och utbildning

2 085

2 400

2 400

Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)

2 910

6 070

6 070

Övrigt

1

3

3

2.  Europeiska strategiska investeringar

31 439

49 973

58 340

Fonden InvestEU

3 909

14 725

15 852

Fonden för ett sammanlänkat Europa (H1-bidrag sammanlagt)

inklusive:

17 435

24 480

31 651

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

12 281

12 830

20 001

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Energi

4 163

8 650

8 650

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt

991

3 000

3 000

Programmet Digitala Europa

169

9 194

9 194

Övrigt

8 872

200

200

Decentraliserade organ

1 053

1 374

1 444

3.  Inre marknad

5 017

6 391

9 494

Programmet för den inre marknaden (inkl. Cosme)

3 485

4 089

6 563

EU:s program för bedrägeribekämpning

153

181

363

Skattesamarbete (Fiscalis)

222

270

339

Tullsamarbete (Customs)

526

950

950

Hållbar turism

 

 

338

Övrigt

59

98

98

Decentraliserade organ

572

804

843

4.  Rymd

11 274

16 235

17 160

EU:s rymdprogram

11 084

16 000

16 925

Decentraliserade organ

190

235

235

Marginal

-1 866

12 198

14 680

II.  Sammanhållning och värden

380 738

442 412

516 517

5.  Regional utveckling och sammanhållning

268 218

273 240

307 578

Eruf + Sammanhållningsfonden

inklusive:

267 987

273 000

307 312

Europeiska regionala utvecklingsfonden

193 398

226 308

 

Sammanhållningsfonden

74 589

46 692

 

Varav bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

11 306

11 285

 

Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen

231

240

266

6.  Ekonomiska och monetära unionen

275

25 113

25 113

Stödprogrammet för strukturreformer

188

25 000

25 000

Skydd av euron mot förfalskning

7

8

8

Övrigt

79

105

105

7.  Investera i människor, social sammanhållning och värden

113 636

139 530

178 192

Europeiska socialfonden+ (inklusive 5,9 miljoner EUR i 2018 års priser för en barngaranti)

94 382

101 174

120 457

Varav hälsa, sysselsättning och social innovation

1 055

1 174

1 234

Erasmus+

13 536

30 000

46 758

Europeiska solidaritetskåren

378

1 260

1 260

Kreativa Europa

1 381

1 850

3 162

Rättsliga frågor

 

305

356

Rättigheter och värden, inklusive minst 500 miljoner EUR i 2018 års priser för ett åtgärdsområde för unionens värden

 

642

1 834

Övrigt

1 131

1 334

1 334

Decentraliserade organ

1 936

2 965

3 030

Marginal

-1 391

4 528

5 634

III.  Naturresurser och miljö

391 849

378 920

456 146

8.  Jordbruk och havspolitik

382 608

372 264

440 898

EGFJ + Ejflu

inklusive:

375 429

365 006

431 946

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

280 351

286 195

 

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

95 078

78 811

 

Europeiska havs- och fiskerifonden

6 139

6 140

7 739

Övrigt

946

990

1 085

Decentraliserade organ

94

128

128

9.  Miljö och klimat

3 437

5 739

12 995

Programmet för miljö- och klimatpolitik (Life)

3 170

5 450

7 272

Fonden för en rättvis energiomställning

 

 

5 410

Decentraliserade organ

267

289

313

Marginal

5 804

918

2 254

IV.  Migration och gränsförvaltning

9 929

34 902

36 448

10.  Migration

7 085

11 280

11 665

Asyl- och migrationsfonden

6 650

10 415

10 415

Decentraliserade organ*

435

865

1 250

11.  Gränsförvaltning

5 439

21 331

22 493

Fonden för integrerad gränsförvaltning

2 734

9 318

9 318

Decentraliserade organ*

2 704

12 013

13 175

Marginal

-2 595

2 291

2 291

V.  Säkerhet och försvar

1 941

27 515

27 872

12.  Säkerhet

3 394

4 806

5 162

Fonden för inre säkerhet

1 179

2 500

2 500

Avveckling av kärnkraftverk

inklusive:

1 334

1 178

1 533

Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)

451

552

780

Kärnsäkerhet, avveckling av kärnkraftverk (inkl. Bulgarien och Slovakien)

883

626

753

Decentraliserade organ

882

1 128

1 129

13.  Försvar

590

19 500

19 500

Europeiska försvarsfonden

590

13 000

13 000

Militär rörlighet

0

6 500

6 500

14.  Krishantering

1 209

1 400

1 400

EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)

561

1 400

1 400

Övrigt

648

p.m.

p.m

Marginal

-3 253

1 809

1 809

VI.  Grannländer och omvärlden

93 381

123 002

128 036

15.  Yttre åtgärder

82 569

105 219

109 352

Instrument till stöd för grannskaps- och utvecklingspolitik, inbegripet EUF:s efterföljare och en investeringsplan för Afrika

70 428

89 500

93 454

Humanitärt bistånd

8 561

11 000

11 000

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

2 066

3 000

3 000

Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland).

582

500

669

Övrigt

790

1 070

1 070

Decentraliserade organ

141

149

159

16.  Stöd inför anslutningen

12 799

14 500

14 663

Stöd inför anslutningen

12 799

14 500

14 663

Marginal

-1 987

3 283

4 020

VII.  Europeisk offentlig förvaltning

69 584

85 287

85 287

Europaskolor, pensioner

13 823

19 259

19 259

EU-institutionernas administrativa utgifter

55 761

66 028

66 028

SUMMA

1 061 960

1 279 408

1 493 701

som % av BNI (EU-27)

1,16 %

1,11 %

1,30%

* Europaparlamentets belopp för decentraliserade organ i kluster 10 och kluster 11 omfattar de ekonomiska konsekvenserna av kommissionens förslag av den 12 september 2018 om Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0075 och P8_TA(2018)0076.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0226.
(3) EUT C 215, 19.6.2018, s. 249.
(4) EUT L 282, 19.10.2016, s. 1.
(5) EUT C 242, 10.7.2018, s. 24.


Regler om statligt stöd: nya kategorier av statligt stöd *
PDF 112kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2018 om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (COM(2018)0398 – C8-0316/2018 – 2018/0222(NLE))
P8_TA(2018)0450A8-0315/2018

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2018)0398),

–  med beaktande av artikel 109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8‑0316/2018),

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0315/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.


Vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp
PDF 170kWORD 57k
Europaparlamentets resolution av den 14 november 2018 om vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp (2018/2157(ΙΝΙ))
P8_TA(2018)0451A8-0335/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av principerna i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget), framför allt om att stödja demokrati och rättsstaten samt bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet,

–  med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel(1) (nedan kallad den gemensamma ståndpunkten),

–  med beaktande av EU:s 19:e årliga rapport(2), utarbetad i enlighet med artikel 8.2 i den gemensamma ståndpunkten,

–  med beaktande av rådets beslut 2018/101/Gusp av den 22 januari 2018 om främjande av effektiv vapenexportkontroll(3) och rådets beslut 2017/915/Gusp av den 29 maj 2017 om unionens utåtriktade verksamhet till stöd för vapenhandelsfördragets genomförande(4),

–  med beaktande av den uppdatering av Europeiska unionens gemensamma militära förteckning som antogs av rådet den 26 februari 2018(5),

–  med beaktande av användarguiden för den gemensamma ståndpunkten om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel,

–  med beaktande av Wassenaar-arrangemanget av den 12 maj 1996 om kontroll av export av konventionella vapen, produkter och tekniker med dubbla användningsområden, tillsammans med de förteckningar över dessa produkter, tekniker och tillhörande ammunition, som uppdaterades i december 2017(6),

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati av den 25 juni 2012, särskilt resultat 11 e i handlingsplanen, och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019) av den 20 juli 2015, särskilt mål 21 d,

–  med beaktande av vapenhandelsfördraget, som antogs av FN:s generalförsamling den 2 april 2013(7) och trädde i kraft den 24 december 2014,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen(8),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden(9), ändrad genom förordning (EU) nr 599/2014 av den 16 april 2014, samt av förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i dess bilaga I (nedan kallad förordningen om produkter med dubbla användningsområden),

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, i synnerhet mål 16 som syftar till att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av FN:s agenda för nedrustning, kallad Secure our common future (säkra vår gemensamma framtid),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2134 av den 23 november 2016 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1236/2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning(10),

–  med beaktande av rapporten från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter till FN:s råd för mänskliga rättigheter, om effekterna av vapenöverföringar på åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna(11),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner på detta område, särskilt resolutionerna av den 13 september 2017(12) och den 17 december 2015(13) om genomförande av den gemensamma ståndpunkten,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som syftar till att stödja konkurrenskraften och innovationskapaciteten inom unionens försvarsindustri (COM(2017)0294) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska försvarsfonden (COM(2018)0476),

–  med beaktande av sina resolutioner om den humanitära situationen i Jemen den 25 februari 2016(14), 15 juni 2017(15) och 30 november 2017(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare(17),

–  med beaktande av rapporten från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 17 augusti 2018 om situationen för mänskliga rättigheter i Jemen, inkluderat kränkningar och brott sedan september 2014 (A/HRC/39/43),

–  med beaktande av artiklarna 52 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0335/2018), och av följande skäl:

A.  Den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar fastställs i artikel 51 i FN-stadgan.

B.  Vapenexport och vapenöverföringar har en obestridlig inverkan på de mänskliga rättigheterna och människors säkerhet samt på socioekonomisk utveckling och demokrati. Vapenexport bidrar även till omständigheter där människor tvingas fly från sina länder. Detta är skäl för att införa ett strikt, insynsvänligt, effektivt och allmänt accepterat och definierat vapenkontrollsystem.

C.  Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp är en rättsligt bindande ram som fastställer åtta kriterier. Om dessa kriterier inte är uppfyllda bör utfärdande av en exportlicens nekas (kriterierna 1–4) eller bör ett nekande åtminstone övervägas (kriterierna 5–8). Beslutet om att tillåta eller neka överföring av militär teknik eller utrustning är upp till varje enskild medlemsstat att fatta i enlighet med artikel 4.2 i den gemensamma ståndpunkten.

D.  De senaste uppgifterna(18) visar att vapenexporten från EU-28 uppgick till över 27 procent av den sammanlagda vapenexporten i världen under perioden 2013–2017, vilket gör EU gemensamt till den näst största vapenleverantören globalt sett, efter Förenta staterna (34 procent) och följda av Ryssland (22 procent). Under åren 2015 och 2016 beviljades exportlicenser till det högsta värdet sedan början av EU:s datainsamling, till ett totalt värde av 195,95 miljarder euro 2015 och, enligt den senaste rapporten från arbetsgruppen för export av konventionella vapen, 191,45 miljarder euro 2016(19). Dessvärre är siffrorna för 2015 och 2016 missvisande och felaktiga då mängden licenser till viss del utgör en avsiktsförklaring snarare än en exakt siffra som anger de verkliga exporter som förväntas förverkligas inom en snar framtid.

E.  Årsrapporterna från arbetsgruppen för export av konventionella vapen är än så länge det enda instrument vars syfte är att behandla genomförandet av den gemensamma ståndpunkten. Dessa rapporter har bidragit till att skapa ökad insyn i medlemsstaternas vapenexport, och mängden av riktlinjer och förtydliganden i användarguiden har ökat avsevärt. Den gemensamma ståndpunkten har bidragit till en större mängd information om utfärdandet av exportlicenser för vapen.

F.  Både den globala och regionala säkerhetssituationen har förändrats radikalt, särskilt när det gäller unionens södra och östra grannskap, och detta visar tydligt på det akuta behovet av att förbättra metoderna för framtagande av uppgifter som kan läggas till grund för riskbedömningar inför beslut om exportlicenser och att göra dessa metoder säkrare.

G.  Enligt artikel 3 i den gemensamma ståndpunkten utgör de åtta kriterierna bara miniminormer, vilket innebär att de inte påverkar medlemsstaternas eventuella mer restriktiva vapenkontrollåtgärder. Endast medlemsstaterna är behöriga att fatta beslut om att bevilja eller avslå en ansökan om exportlicens för vapen.

H.  Det är inte alla EU-medlemsstater som lämnar fullständiga uppgifter till arbetsgruppen för export av konventionella vapen. På grund av de enskilda medlemsstaternas olika förfaranden för insamling och inlämnande av uppgifter och deras olika tolkning av de åtta kriterierna är datamängderna ofullständiga och varierande, och praxis för vapenexport varierar kraftigt. Informationsutbytet måste vara förenligt med nationell lagstiftning och administrativa förfaranden i varje land.

I.  Det finns för närvarande ingen mekanism för standardiserad och oberoende kontroll och rapportering av efterlevnaden av de åtta kriterierna i den gemensamma ståndpunkten.

J.  Åtgärder mot olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen har införts under senare år, med en uppdaterad förteckning över varor och teknik med dubbla användningsområden inom ramen för Wassenaar-arrangemanget. Även om frågor som kontroll av vapenförmedling, licensierad produktion utanför EU och slutanvändarkontroll har förts upp på dagordningen och i viss utsträckning infogats i själva den gemensamma ståndpunkten, är det fortfarande många produkter – särskilt på områdena produkter med dubbla användningsområden, it-teknik och övervakning – som fortfarande inte omfattas av kontrollsystemet.

K.  Den nittonde årsrapporten visar att 40,5 procent av licenserna för vapenexport beviljades för länder i Mellanöstern och Nordafrika till ett värde av 77,5 miljarder euro, varav den största delen av denna export gick till Saudiarabien, Egypten och Förenade Arabemiraten och uppgick till 57,9 miljarder euro.

L.  I en del fall har vapen som har exporteras till vissa länder som till exempel Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och medlemmar i koalitionen under ledning av Saudiarabien använts vid konflikter, till exempel den i Jemen. Sådana exporter strider klart och tydligt mot den gemensamma ståndpunkten.

M.  I Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2016 om den humanitära situationen i Jemen uppmanades vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att ta initiativ till ett EU-vapenembargo mot Saudiarabien.

N.  Vapen som har licensierats för överföring av EU:s medlemsstater och som därefter används i den pågående Jemenkonflikten har haft katastrofala konsekvenser för en hållbar utveckling i Jemen.

O.  Försvarssektorn har blivit en central punkt i EU:s politik, i och med EU:s globala strategi som anger att en ”hållbar, innovativ och konkurrenskraftig europeisk försvarsindustri är avgörande för Europas strategiska autonomi och för en trovärdig gemensam försvars- och säkerhetspolitik”(20). Vapenexport är av stor betydelse för att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Försvarsindustrin säkerställer i första hand medlemsstaternas och EU:s försvar och säkerhet, och bidrar samtidigt till genomförandet av den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken. Den huvudsakliga uppgiften för Europeiska försvarsfonden och, i sitt tidiga stadium, det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet som nyligen har sjösatts, är att ”stödja den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft”(21).

P.  Insynsåtgärder, såsom kontroll av vapenexport, bidrar till stärkt förtroende mellan medlemsstaterna.

Q.  Det anges entydigt i artikel 10 i den gemensamma ståndpunkten att uppfyllandet av de åtta kriterierna har företräde framför medlemsstaternas eventuella ekonomiska, sociala, kommersiella och industriella intressen.

Stärka den gemensamma ståndpunkten och förbättra genomförandet av den

1.  Europaparlamentet understryker att stater har en legitim rätt att förvärva militär teknik i självförsvarssyfte. Parlamentet noterar att en bibehållen försvarsindustri är en del av medlemsstaternas självförsvar.

2.  Europaparlamentet noterar att en europeisk försvarsmarknad fungerar som ett instrument för att garantera medlemsstaternas och unionsmedborgarnas säkerhet och försvar och bidrar till genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och framför allt den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att få bukt med den nuvarande bristen på effektivitet i försvarsutgifterna på grund av överlappning, fragmentering och frånvaro av driftskompatibilitet och att sträva efter att EU ska bli en säkerhetsgarant också genom bättre kontroll av vapenexporten.

3.  Europaparlamentet konstaterar att EU är den enda union av stater som har en rättsligt bindande ram genom vilken vapenexportkontrollen förbättras, även i krisområden och länder med en problematisk människorättssituation. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att europeiska och icke-europeiska tredjeländer har anslutit sig till kontrollsystemet för vapenexport på grundval av den gemensamma ståndpunkten. Parlamentet uppmuntrar även de kvarvarande kandidatländerna, de länder som håller på att få status som kandidatland, eller länder som på annat sätt önskar engagera sig på vägen mot EU-anslutning, att tillämpa bestämmelserna i den gemensamma ståndpunkten.

4.  Europaparlamentet betonar det brådskande behovet av att stärka EU-delegationernas roll när det gäller att hjälpa medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten med riskbedömning av exportlicenser och genomförandet av slutanvändarkontroller, kontroller efter leverans och inspektioner på plats.

5.  Europaparlamentet noterar att de åtta kriterierna tillämpas och tolkas på olika sätt i EU:s olika medlemsstater. Parlamentet efterlyser en enhetlig, konsekvent och samordnad tillämpning av de åtta kriterierna och ett fullständigt genomförande av den gemensamma ståndpunkten med alla dess skyldigheter.

6.  Europaparlamentet anser att metoderna för riskbedömningar inför beslut om exportlicenser bör inbegripa en försiktighetsprincip och att medlemsstaterna förutom att bedöma om en specifik militär teknik skulle kunna utnyttjas för att utöva internt förtryck eller i andra oönskade syften också bör bedöma riskerna på grundval av den allmänna situationen i destinationslandet, med beaktande av faktorer som till exempel hur det står till med demokratin och rättsstaten samt den socioekonomiska utvecklingen.

7.  Europaparlamentet uppmanar i linje med sin rekommendation av den 13 september 2017 medlemsstaterna och utrikestjänsten att använda den pågående översynsprocessen för att stärka mekanismerna för informationsutbyte genom att tillgängliggöra kvalitativt och kvantitativt bättre information för riskbedömningar av exportlicenser i enlighet med följande:

   a) Tillhandahållande av ytterligare information om exportlicenser och faktisk export vilken delas systematiskt och utan dröjsmål, inbegripet information om tvivelaktiga slutanvändare, avledningsfall, förfalskade eller på annat sätt tvivelaktiga slutanvändarintyg samt misstänkta mäklare eller transportföretag, i överensstämmelse med inhemska lagar.
   b) Upprätthållande av en förteckning över organisationer och individer som dömts för överträdelser av vapenexportrelaterad lagstiftning, fall av fastställd avledning samt personer som fastställts eller misstänks vara involverade i olaglig vapenhandel eller i verksamhet som utgör ett hot mot den internationella och nationella säkerheten.
   c) Utbyte av de bästa metoder som antagits för genomförande av de åtta kriterierna.
   d) Omvandling av den nuvarande användarguiden till en interaktiv onlineresurs.
   e) Omvandling av EU:s årliga rapporter till öppen och offentlig onlinedatabas senast i slutet av 2019, med ett nytt format som ska tillämpas på uppgifterna från 2017.
   f) Främjande av tydliga, beprövade samarbetsförfaranden mellan brottsbekämpande myndigheter och gränsmyndigheter, på grundval av informationsutbyte, i syfte att stärka samarbetet på säkerhetsområdet och utrota olaglig vapenhandel, som utgör en risk för EU:s och dess medborgares säkerhet.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att öka det antal medarbetare som arbetar med exportrelaterade frågor, både på nationell nivå och på EU-nivå. Parlamentet uppmuntrar användningen av EU-medel för kapacitetsbyggande hos licensierings- och de brottsbekämpande myndigheterna i medlemsstaterna.

9.  Europaparlamentet påminner om skälen till att den gemensamma ståndpunkten utarbetades, bland annat att förhindra att europeiska vapen används mot medlemsstaternas väpnade styrkor och att förhindra människorättskränkningar och en förlängning av väpnade konflikter. Parlamentet upprepar att den gemensamma ståndpunkten fastställer minimikrav som medlemsstaterna måste tillämpa på området för vapenexportkontroll, och att den inbegriper skyldigheten att bedöma exportlicensansökningar mot bakgrund av samtliga åtta kriterier i den.

10.  Europaparlamentet kritiserar medlemsstaters systematiskt bristande tillämpning av de åtta kriterierna och att militär teknik når destinationer och slutanvändare som inte uppfyller de kriterier som fastställs i den gemensamma ståndpunkten. Parlamentet upprepar att man efterfrågar en oberoende bedömning av medlemsstaternas efterlevnad av de åtta kriterierna i den gemensamma ståndpunkten. Parlamentet anser att ökad harmonisering av tillämpningen av de åtta kriterierna bör främjas. Parlamentet beklagar att det saknas bestämmelser om sanktioner att införa mot medlemsstater som inte i förväg har kontrollerat överensstämmelse med de åtta kriterierna när de beviljar licenser. Parlamentet kräver att medlemsstaterna förbättrar genomförandet av den gemensamma ståndpunkten så att det blir mer konsekvent och råder dem att möjliggöra oberoende kontroller.

11.  Europaparlamentet anser att export till Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och andra medlemmar i koalitionen under ledning av Saudiarabien i Jemen inte är förenligt med åtminstone kriterium två på grund av de ländernas delaktighet i allvarliga brott mot humanitär rätt, vilket fastställts av behöriga FN-myndigheter. Parlamentet upprepar sin uppmaning av den 13 september 2017 om det brådskande behovet att utfärda ett vapenembargo mot Saudiarabien och uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och rådet att utvidga ett sådant embargo till alla andra medlemmar av koalitionen som leds av Saudiarabien i Jemen.

12.  Europaparlament anser att det är nödvändigt att dra igång en process som leder fram till en mekanism som sanktionerar de medlemsstater som inte håller sig till den gemensamma ståndpunkten.

13.  Europaparlamentet noterar att en del medlemsstater har upphört att tillhandahålla vapen till Saudiarabien och andra medlemmar i koalitionen som leds av Saudiarabien i Jemen på grund av deras handlingar, medan andra har fortsatt att leverera militär teknik. Parlamentet lovordar de medlemsstater, såsom Tyskland och Nederländerna, som har ändrat sina rutiner vad gäller Jemenkonflikten. Parlamentet beklagar dock djupt att andra medlemsstater inte verkar ha tagit hänsyn till destinationslandets uppförande och slutanvändningen för vapen och ammunition som exporteras. Parlamentet understryker att denna skillnad i rutiner riskerar att underminera hela det europeiska vapenkontrollsystemet.

14.  Europaparlamentet är mycket oroat över att nästan alla ansökningar om licens för export till specifika länder såsom Saudiarabien beviljades trots att exporten till de länderna strider mot åtminstone kriterierna 1–6 i den gemensamma ståndpunkten, och med tanke på att licens måste nekas om kriterierna 1–4 inte är uppfyllda. Parlamentet beklagar att nästan alla licensansökningar (95 procent) för export till Saudiarabien beviljades för exportkategorin ML9(22) (krigsfartyg, som används för att verkställa sjöblockaden mot Jemen), samt kategorierna ML10 (luftfartyg) och ML4 (bomber etc.) vilket har varit avgörande för flygbombningarna, och därmed bidrar till att förvärra den humanitära situationen och undergräva en hållbar utveckling för hela landet, och till det pågående lidandet för befolkningen i Jemen.

15.  Europaparlamentet är chockat över den mängd vapen och ammunition som tillverkats i EU och som återfunnits hos Daish i Syrien och Irak. Parlamentet noterar att Bulgarien och Rumänien i praktiken misslyckats med att tillämpa den gemensamma ståndpunkten i fråga om vidareöverföring som strider mot slutanvändarintyg. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vägra liknande överföringar i framtiden, särskilt till Förenta staterna och Saudiarabien, och uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna, särskilt Bulgarien och Rumänien, att förklara för arbetsgruppen för export av konventionella vapen, och även offentligt inför parlamentets underkommitté för säkerhet och försvar, vilka åtgärder som har vidtagits i detta avseende. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att ta itu med de olika fall som framkommit i den nyligen publicerade rapporten från arbetsgruppen för export av konventionella vapen och att utforska effektivare metoder för riskbedömningar av avledningar i arbetsgruppen för export av konventionella vapen, samt i andra relevanta forum, däribland, i fråga om översynsprocessen, genom att göra det obligatoriskt för medlemsstaterna att neka export om det finns en tydlig risk för att den militära tekniken eller utrustningen som ska exporteras kan komma att avledas. Parlamentet beslutar att inleda en utredning i denna fråga.

16.  Europaparlamentet är bekymrat över att leveransen av vapensystem i krigstid och i situationer med betydande politiska spänningar kan påverka civilbefolkningen i oproportionellt hög grad. Parlamentet understryker att konflikter företrädesvis bör lösas med diplomatiska medel. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att eftersträva en verklig gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

17.  Europaparlamentet konstaterar att ett bättre genomförande av kriterium åtta skulle utgöra ett avgörande bidrag till EU:s mål för en konsekvent utvecklingspolitik och FN:s mål för hållbar utveckling, i synnerhet delmål nr 16.4 bland de sistnämnda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att använda den pågående översynen av den gemensamma ståndpunkten i detta avseende. Parlamentet rekommenderar att användarguiden uppdateras i detta avseende och att man inte enbart fokuserar på inverkan på hur mottagarlandets vapenköp utvecklas, utan också på den potentiella skada på utvecklingen som användningen av vapen orsakar, inbegripet i andra länder än mottagarlandet.

18.  Europaparlamentet föreslår att man undersöker EU:s möjligheter att stödja medlemsstaternas efterlevnad av de åtta kriterierna i den gemensamma ståndpunkten, framför allt genom att tillhandahålla information under riskbedömning, kontroll av slutanvändare, förhandskontroll av försändelser och genom att tillhandahålla en regelbundet uppdaterad förteckning över tredjeländer som uppfyller kriterierna i den gemensamma ståndpunkten.

19.  Europaparlamentet noterar att rådet genomför en ny bedömning av genomförandet av den gemensamma ståndpunkten och fullgörandet av dess mål under 2018. Parlamentet efterfrågar en översyn av den gemensamma ståndpunkten i syfte att ta reda på hur den genomförs på nationell nivå, med en bedömning av dess skiljaktiga genomförande i staters lagar och andra författningar, de metoder som används för att bedöma ansökningar om licenser och de statliga organ och ministerier som deltar. Parlamentet betonar i detta sammanhang att de projekt som finansieras genom det nyligen sjösatta europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och den framtida försvarsfonden måste underställas medlemsstaternas och EU:s mekanismer eller system för kontroll och rapportering och bli föremål för fullständig parlamentarisk granskning. Parlamentet anser att den föreslagna europeiska fredsfaciliteten också bör bli föremål för en fullständig parlamentarisk granskning.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att få bukt med den nuvarande bristen på effektivitet i försvarsutgifterna på grund av överlappning, fragmentering och frånvaro av driftskompatibilitet och att sträva efter att EU ska bli en säkerhetsgarant också genom bättre kontroll av vapenexporten.

21.  Europaparlamentet anser att produktrelaterade åtgärder med avseende på handeldvapen och lätta vapen när de främst utvecklas i exportsyfte bör uteslutas från unionsfinansiering inom ramen för den kommande förordningen om upprättande av Europeiska försvarsfonden (COM(2018)0476).

22.  Europaparlamentet anser att det i samband med brexit är viktigt att Förenade kungariket fortsätter att vara bundet av den gemensamma ståndpunkten och tillämpar dess tillämpningsbestämmelser som andra europeiska tredjeländer.

23.  Europaparlamentet betonar att ambitionen att öka den europeiska försvarssektorns konkurrenskraft inte får undergräva tillämpningen av de åtta kriterierna i den gemensamma ståndpunkten, eftersom dessa har företräde framför medlemsstaternas ekonomiska, kommersiella, sociala och industriella intressen.

24.  Europaparlamentet anser att genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen bör ske i överensstämmelse med den gemensamma ståndpunkten, även när det gäller reservdelar och komponenter. Parlamentet konstaterar att den gemensamma ståndpunkten inte innehåller några begränsningar av tillämpningsområdet, vilket innebär att de åtta kriterierna även gäller för överföring inom EU.

25.  Europaparlamentet upprepar att EU-företags otillräckligt kontrollerade export av it‑övervakningsteknik kan inverka menligt på den digitala infrastrukturens säkerhet i EU och på de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av en snabb, effektiv och heltäckande uppdatering av EU:s förordning om produkter med dubbla användningsområden och påminner om parlamentets ståndpunkt avseende kommissionens förslag, vilken godkändes av en överväldigande majoritet i januari 2018, och föreslår att rådet bör fastställa en ambitiös ståndpunkt i syfte att göra det möjligt för medlagstiftarna att nå en överenskommelse före slutet på denna valperiod. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samband med exportkontroller och tillämpningen av de åtta kriterierna i högre grad beakta sådana produkter som kan användas för såväl civila som militära ändamål, såsom övervakningsteknik, samt, på liknande sätt, komponenter som kan användas för it-krigföring eller för att begå människorättskränkningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att investera tillräckliga medel i teknik och mänskliga resurser för att utbilda personer i särskilda program för it-säkerhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på internationell nivå verka för att de berörda produkterna uppförs på kontrollförteckningar (särskilt inom ramen för Wassenaar).

26.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att göra en mer ingående granskning av licenstillverkning i tredjeländer och att sörja för kraftfullare skyddsåtgärder mot oönskad användning. Parlamentet kräver en strikt tillämpning av den gemensamma ståndpunkten när det gäller licenstillverkning i tredjeländer. Parlamentet uppmanar till en begränsning av produktion på licens till länder som är parter i eller signatärer av vapenhandelsfördraget och en skyldighet för dessa tredjeländer att endast exportera utrustning som producerats under licens och som uttryckligen godkänts av den ursprungliga exporterande medlemsstaten.

27.  Europaparlamentet betonar behovet av att utveckla en strategi för att hantera situationer där medlemsstaterna gör olika tolkning av den gemensamma ståndpunktens åtta kriterier för export av produkter som i allt väsentligt är lika, till liknande destinationer och slutanvändare, för att bibehålla likvärdiga förutsättningar och EU:s trovärdighet utomlands.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att ta fram en särskild strategi i syfte att ge formellt skydd åt de visselblåsare som slår larm om missförhållanden som begås av organisationer och företag inom vapenindustrin och som strider mot kriterierna och principerna i den gemensamma ståndpunkten.

29.  Europaparlamentet kräver dessutom en utvidgning respektive tillämpning av de åtta kriterierna så att de även kommer att omfatta överföring av militär personal, säkerhetspersonal och polispersonal, tjänster som rör export av krigsmateriel, expertis och utbildning, säkerhetsteknik samt privata tjänster på det militära området och säkerhetsområdet.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten att bedriva ett nära samarbete för att förebygga riskerna med att vapen kommer på avvägar eller lagras, såsom riskerna för olaglig vapenhandel och vapensmuggling. Parlamentet understryker risken för att vapen som exporteras till tredjeländer kommer tillbaka till EU genom vapensmuggling och vapenhandel.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och utrikestjänsten att införa ett nytt kriterium i den gemensamma ståndpunkten, i syfte att säkerställa att man vid beviljandet av licenser tar vederbörlig hänsyn till risken för korruption när det gäller den berörda exporten.

Årlig rapport från rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen

32.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen gjort när det gäller samarbete, samordning, konvergens (framför allt i och med användningen av användarguiden för rådets gemensamma ståndpunkt) och stärkande respektive genomförande av den gemensamma ståndpunkten, särskilt med avseende på medvetandehöjande kampanjer och anpassnings- och harmoniseringsprocesser inom EU och med tredjeländer.

33.  Europaparlamentet beklagar det mycket sena offentliggörandet av den 18:e årliga rapporten för 2015 i mars 2017 och den 19:e årliga rapporten för 2016 i februari 2018. Parlamentet efterlyser en i högre grad standardiserad och skyndsam rapportering och ett motsvarande rapporteringsförfarande som garanteras genom fastställande av en strikt tidsfrist som innebär att uppgiftsrapporteringen ska ske senast i januari året efter det år då exporten ägde rum och en bestämd dag för offentliggörande vilken inte ska infalla senare än i mars året efter det år då exporten ägde rum.

34.  Europaparlamentet påminner om att alla medlemsstater, enligt artikel 8.2 i den gemensamma ståndpunkten, är skyldiga att rapportera sin vapenexport, och uppmanar med kraft alla medlemsstater att fullt ut uppfylla sina skyldigheter enligt den gemensamma ståndpunkten. Parlamentet betonar att högkvalitativa och disaggregerade uppgifter om faktiska leveranser är en förutsättning för att uppnå förståelse av hur de åtta kriterierna tillämpas.

35.  Europaparlamentet riktar kritik mot att ett antal medlemsstater inte lämnat fullständiga uppgifter till den 19:e årliga rapporten på grundval av detaljerade landsspecifika uppgifter. Parlamentet är oroat över att viktig information till följd av detta saknas i den årliga rapporten från rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen, som därför inte är uppdaterad eller kan ge en fullständig bild av medlemsstaternas exportverksamhet. Parlamentet anser att ett standardiserat system för kontroll och rapportering bör inrättas för att ge mer detaljerade och uttömmande uppgifter. Parlamentet upprepar sin begäran att alla medlemsstater som inte har lämnat fullständiga uppgifter tillhandahåller kompletterande information om sin tidigare export inför nästa årsrapport.

36.  Europaparlamentet konstaterar att enligt den 19:e årliga rapporten har det funnits variation när det gäller tillämpningen av de kriterier som åberopats för avslag: i 82 fall åberopades kriterium 1, i 119 fall kriterium 2, i 103 fall kriterium 3, i 85 fall kriterium 4, i 8 fall kriterium 5, i 12 fall kriterium 6, i 139 fall kriterium 7 och i ett fall kriterium 8. Parlamentet konstaterar med oro att antalet nekade licenser minskade totalt sett och även relativt sett (endast 0,76 procent av licensansökningarna avslogs 2016 jämfört med nästan 1 procent 2015). Parlamentet noterar besviket att rapporten fortfarande inte inbegriper siffror om resultatet av samråden om underrättelser om nekanden och uppmanar medlemsstaterna att föra in sådana uppgifter i de framtida årliga rapporterna.

37.  Europaparlamentet föreslår att ytterligare uppgifter bör samlas in från medlemsstaterna och offentliggöras både på nationell nivå och i den årliga rapporten från rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen. Parlamentet föreslår att den årliga rapporten från rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen kompletteras med en sammanfattning som beskriver tendenser jämfört med tidigare år, tillsammans med aggregerade siffror.

Parlamentet och det civila samhället

38.  Europaparlamentet konstaterar att det inte är alla nationella parlament i EU som granskar regeringarnas licensieringsbeslut. Parlamentet hänvisar till sin arbetsordning, som möjliggör regelbundna reaktioner på EU:s årliga vapenexportrapporter, och efterfrågar i detta avseende att den nuvarande situationen förbättras och att det garanteras att Europaparlamentet svarar på den årliga rapporten från rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen med sin egen årliga rapport, vilken bör vara utanför kvoten. Parlamentet uppmanar de nationella parlamenten att i förekommande fall utbyta god praxis på området för rapportering om och tillsyn över vapenexport.

39.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som de nationella parlamenten, Europaparlamentet, det civila samhället, myndigheter med ansvar för vapenexportkontroll och branschorganisationer spelar för att både stödja och uppmuntra de överenskomna normerna i den gemensamma ståndpunkten på nationell nivå och EU‑nivå samt för inrättandet av ett insynsvänligt kontrollsystem som inbegriper ansvarsskyldighet. Parlamentet efterlyser därför en insynsvänlig och stabil kontrollmekanism som stärker den roll som parlamenten och det civila samhället spelar. Parlamentet uppmuntrar de nationella parlamenten, det civila samhället och universitetsvärlden att genomföra oberoende granskning av vapenhandeln, och medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten uppmanas att stödja sådan verksamhet, också ekonomiskt.

40.  Europaparlamentet understryker den betydelse och legitimitet som parlamentets tillsyn har när det gäller uppgifter som rör kontroll av vapenexport och hur den kontrollen utövas. Parlamentet efterfrågar i samband med detta att man vidtar de åtgärder samt tillhandahåller den uppbackning och information som krävs för att säkerställa att den offentliga tillsynen kan utövas till fullo.

41.  Europaparlamentet föreslår att exporter av produkter som finansierats genom det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och/eller Europeiska försvarsfonden bör förtecknas separat i den information som lämnas till arbetsgruppen för export av konventionella vapen för att säkerställa en noggrann övervakning av de produkter som har finansierats av EU:s budget. Parlamentet uppmanar rådet och parlamentet att komma överens om ett detaljerat tolknings- och genomförandesystem som inbegriper ett tillsynsorgan, ett godkännandeorgan och en etisk kommitté för att säkerställa att kriterierna i den gemensamma ståndpunkten åtminstone tillämpas på de produkter som finansieras genom europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och/eller Europeiska försvarsfonden, för att säkerställa jämlika exportramar för de berörda länderna. Parlamentet anser att den gemensamma tolkningen och det gemensamma genomförandet bör tillämpas med verkan på alla framtida vapenexporter från medlemsstaterna.

Internationell vapenkontroll och nedrustning

42.  Europaparlamentet påminner om EU:s ambition att verka som en global aktör för fred. Parlamentet anser att EU bör ta sitt ökade ansvar för fred och säkerhet i Europa och i världen genom ytterligare förbättrade exportkontrollmekanismer och initiativ för nedrustning, och att EU som ansvarstagande global aktör bör gå i första ledet, närmare bestämt genom att spela en aktiv roll där medlemsstaterna gör sitt yttersta för att nå en gemensam ståndpunkt på områden som icke-spridning av vapen, global nedrustning och kontroll av vapenöverföringar samt förbättring av forskning och utveckling inom teknik och processer för omvandling från militär till civil användning, och genom åtgärder såsom att ge exportfördelar för de berörda varorna.

43.  Europaparlamentet påminner om att alla EU:s medlemsstater är signatärstater till FN:s vapenhandelsfördrag. Parlamentet efterfrågar en universalisering av vapenhandelsfördraget och ett större fokus på de länder som inte har undertecknat det. Parlamentet berömmer insatserna för att nå ut i fråga om vapenhandelsfördraget och stöder ett effektivt genomförande av det.

44.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att bistå tredjeländer i fråga om utarbetande, uppdatering, förbättring och tillämpning av kontrollsystem för vapen som överensstämmer med den gemensamma ståndpunkten.

45.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om dödliga autonoma vapensystem. Parlamentet uppmanar till ett förbud mot export av produkter som används i utvecklingen och produktionen av sådana vapensystem.

46.  Europaparlamentet påpekar att ett effektivt internationellt avtal om kontroll av krigsmaterielexporter bör omfatta all överföring, däribland överföring mellan stater och mellan stater och icke-statliga slutanvändare, leasing och uthyrning samt donationer och överföringar i form av bistånd eller andra tjänster.

o
o   o

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Natos generalsekreterare och FN:s generalsekreterare.

(1) EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.
(2) EUT C 56, 14.2.2018, s. 1.
(3) EUT L 17, 23.1.2018, s. 40.
(4) EUT L 139, 30.5.2017, s. 38.
(5) EUT C 98, 15.3.2018, s. 1.
(6) http://www.wassenaar.org/controllists/, List of dual-use goods and technologies and munitions list, enligt Wassenaar-arrangemanget om kontroll av export av konventionella vapen, produkter och tekniker med dubbla användningsområden.
(7) Vapenhandelsfördraget, FN, 13-27217.
(8) EUT L 146, 10.6.2009, s. 1.
(9) EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.
(10) EUT L 338, 13.12.2016, s. 1.
(11) A/HRC/35/8.
(12) EUT C 337, 20.9.2018, s. 63.
(13) EUT C 399, 24.11.2017, s. 178.
(14) EUT C 35, 31.1.2018, s. 142.
(15) EUT C 331, 18.9.2018, s. 146.
(16) EUT C 356, 4.10.2018, s. 104.
(17) EUT C 285, 29.8.2017, s. 110.
(18) Trends in International Arms Transfers, 2017, Sipri-faktablad, mars 2018.
(19) http://enaat.org/eu-export-browser/licence.de.html
(20) En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik: ”Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa”, Bryssel, juni 2016.
(21) Start för Europeiska försvarsfonden, COM(2017)0295, 7 juni 2017.
(22) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52016XG0406(01)&from=EN


Befogenhet till konkurrensmyndigheterna och säkerställande av en väl fungerande inre marknad ***I
PDF 122kWORD 53k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (COM(2017)0142 – C8-0119/2017 – 2017/0063(COD))
P8_TA(2018)0452A8-0057/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0142),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 103 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0119/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 juni 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0057/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 november 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/… om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad

P8_TC1-COD(2017)0063


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2019/1.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från kommissionen

Kommissionen noterar texten i artikel 11 som överenskommits mellan Europaparlamentet och rådet om interimistiska åtgärder.

Interimistiska åtgärder kan vara ett viktigt verktyg för konkurrensmyndigheter för att säkerställa att konkurrensen inte skadas medan en utredning pågår.

I syfte att göra det möjligt för konkurrensmyndigheter att mer effektivt hantera utvecklingen på snabbrörliga marknader, åtar sig kommissionen att genomföra en analys av huruvida det finns möjlighet att förenkla antagandet av interimistiska åtgärder inom Europeiska konkurrensnätverket inom två år från dagen för införlivandet av detta direktiv. Resultaten av detta kommer att läggas fram för Europaparlamentet och rådet.


En europeisk kodex för elektronisk kommunikation ***I
PDF 120kWORD 59k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning) (COM(2016)0590 – C8-0379/2016 – 2016/0288(COD))
P8_TA(2018)0453A8-0318/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0590),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0379/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 26 januari 2017(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 8 februari 2017(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter(3),

–  med beaktande av skrivelsen av den 17 oktober 2016 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för industrifrågor, forskning och energi i enlighet med artikel 104.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 29 juni 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 104 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0318/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller kommissionens förslag inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen med beaktande av rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 november 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/… om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation

P8_TC1-COD(2016)0288


(omarbetning)(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2018/1972.)

(1) EUT C 125, 21.4.2017, s. 65.
(2) EUT C 207, 30.6.2017, s. 87.
(3) EGT C 77, 28.3.2002, s. 1.


Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ***I
PDF 119kWORD 57k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (COM(2016)0591 – C8-0382/2016 – 2016/0286(COD))
P8_TA(2018)0454A8-0305/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0591),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0382/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av det motiverade yttrande från den franska senaten som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 januari 2017(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 29 juni 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0305/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 november 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/… om inrättande av Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och Byrån för stöd till Berec (Berecbyrån), om ändring av förordning (EU) 2015/2120 och om upphävande av förordning (EG) nr 1211/2009

P8_TC1-COD(2016)0286


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2018/1971.)

(1) EUT C 125, 21.4.2017, s. 65.


Utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon ***I
PDF 228kWORD 71k
Europaparlamentets ändringar antagna den 14 november 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon (COM(2018)0284 – C8-0197/2018 – 2018/0143(COD))(1)
P8_TA(2018)0455A8-0354/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)   Införandet av utsläppsfria tunga fordon bör bidra till att lösa stora problem med rörlighet i städer. Det är också avgörande att tillverkarna främjar sådana fordon för att effektivt minska luftföroreningar och alltför höga bullernivåer i städer och stadsområden, samtidigt som de är nödvändiga för att minska koldioxidutsläppen från vägtransporterna.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Efter strategin för utsläppssnål rörlighet antog kommissionen två mobilitetspaket i maj19 och november 201720. Dessa båda paket innehåller en positiv agenda som följer strategin för utsläppssnål rörlighet och garanterar en friktionsfri övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet åt alla.
(2)  Efter strategin för utsläppssnål rörlighet antog kommissionen två mobilitetspaket i maj19 och november 201720. Dessa båda paket innehåller en positiv agenda som följer strategin för utsläppssnål rörlighet och garanterar en friktionsfri övergång till utsläppsfri, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet åt alla.
__________________
__________________
19 Europa på väg: En agenda för en socialt rättvis övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet för alla (COM(2017) 283 final).
19 Europa på väg: En agenda för en socialt rättvis övergång till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet för alla (COM(2017) 0283 final).
20 Resultat för utsläppssnål rörlighet Ett EU som skyddar vår planet, sätter konsumenterna i centrum och försvarar sina företag och sina arbetstagare (COM(2017) 675 final).
20 Resultat för utsläppssnål rörlighet Ett EU som skyddar vår planet, sätter konsumenterna i centrum och försvarar sina företag och sina arbetstagare (COM(2017)0675 final).
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Föreliggande förordning är en del av det tredje ”paketet” inom Europa på väg, som följer den nya industripolitiska strategin från september 201721 och är utformat för att fullfölja processen för att unionen ska kunna dra full nytta av en moderniserad rörlighet med lägre koldioxidutsläpp. Paketets mål är att göra rörligheten i Europa säkrare och mer tillgänglig, den europeiska industrin mer konkurrenskraftig och jobben tryggare, och rörlighetssystemet renare och bättre anpassat till de nödvändiga insatserna mot klimatförändringarna. Detta kommer att kräva ett fullständigt engagemang från unionen, medlemsstaterna och berörda parter, inte minst för att öka ansträngningarna för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar.
(3)  Föreliggande förordning är en del av det tredje ”paketet” inom Europa på väg, som följer den nya industripolitiska strategin från september 201721 och är utformat för att fullfölja processen för att unionen ska kunna dra full nytta av en moderniserad rörlighet med lägre koldioxidutsläpp. Paketets mål är att göra rörligheten i Europa säkrare och mer tillgänglig, den europeiska industrin mer konkurrenskraftig och jobben tryggare och se till att sektorn stadigt är på väg mot nollutsläpp senast vid mitten av århundradet och är helt förenlig med Parisavtalet. För att hitta rätt balans mellan förstärkta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen och luftföroreningarna, ge en skjuts åt innovation i EU:s fordonsindustri och stärka EU:s konkurrenskraft, krävs ett fullständigt engagemang från unionen, medlemsstaterna och berörda parter.
__________________
__________________
21 Investera i en smart, innovativ och hållbar industri – En förnyad strategi för EU:s industripolitik (COM(2017)0479 final).
21 Investera i en smart, innovativ och hållbar industri – En förnyad strategi för EU:s industripolitik (COM(2017)0479 final).
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Föreskrifterna i denna förordning innebär, tillsammans med utsläppsnormer för koldioxid från personbilar och lätta nyttofordon22, en tydlig väg mot minskade koldioxidutsläpp från vägtransportsektorn, och bidrar till det bindande målet att senast 2030 minska växthusgasutsläppen från hela EU:s ekonomi med minst 40 procent jämfört med 1990, vilket fick stöd i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 23–24 oktober 2014 och godkändes i form av unionens planerade nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet vid mötet i rådet (miljö) den 6 mars 2015.
(4)  Föreskrifterna i denna förordning innebär, tillsammans med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../...22, en tydlig väg mot minskade koldioxidutsläpp från vägtransportsektorn, och bidrar till det bindande målet att senast 2030 minska växthusgasutsläppen från hela EU:s ekonomi med minst 55 procent jämfört med 1990, vilket är ett krav för att ligga i linje med Parisavtalet.
__________________
__________________
22 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... om fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (EUT L …,…, s. ).
22 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... om fastställande av utsläppsnormer för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon och om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 (EUT L …,…, s. ).
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Minskningsmålen för koldioxidutsläpp för fordonsparkerna av nya tunga fordon i hela unionen bör därför fastställas för 2025 och för 2030, med hänsyn till den tid det tar för fordonsparken att förnyas och med hänsyn till vägtransportsektorns nödvändiga bidrag till unionens klimat- och energimål för 2030 och därefter. Ett sådant successivt tillvägagångssätt ger också en tydlig och tidig signal till industrin om att inte dröja med att lansera energieffektiv teknik och utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på marknaden.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  I Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014 finns stöd för en minskning av växthusgasutsläppen på 30 procent senast 2030, jämfört med 2005, för de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Vägtransporter står för en stor del av utsläppen i dessa sektorer, och utsläppen är fortfarande på en betydligt högre nivå än de var 1990. Om utsläppen från vägtransporter fortsätter att öka kommer de att motverka de minskningar som åstadkoms i andra sektorer för att bekämpa klimatförändringen.
(5)  I Europeiska rådets slutsatser från oktober 2014 finns stöd för en minskning av växthusgasutsläppen på 30 procent senast 2030, jämfört med 2005, för de sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Vägtransporter stod för 25 procent av unionens utsläpp av växthusgaser 2016, och utsläppen ökade för tredje året i rad och är fortfarande på en betydligt högre nivå än de var 1990. Om utsläppen från vägtransporter fortsätter att öka kommer de att motverka de minskningar som åstadkoms i andra sektorer för att bekämpa klimatförändringen.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)   Eftersom andelen utsläpp från tunga fordon beräknas öka med omkring 9 procent och det för närvarande inte finns några krav på att minska koldioxidutsläppen från tunga fordon behövs det åtgärder just för denna fordonskategori.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  För att helt förverkliga den potentiella energieffektiviteten och säkerställa att vägtransportsektorn som helhet bidrar till överenskomna minskningar av växthusgaser är det lämpligt att komplettera de utsläppsnormer som redan finns för koldioxid från nya personbilar och lätta nyttofordon genom att fastställa utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon. Dessa normer kommer att utgöra en drivkraft för innovation inom teknik för bränsleeffektivitet och bidra till att stärka positionen som teknikledare för unionens tillverkare och leverantörer.
(9)  För att helt förverkliga den potentiella energieffektiviteten och säkerställa att vägtransportsektorn som helhet bidrar till överenskomna minskningar av växthusgaser är det lämpligt att komplettera de utsläppsnormer som redan finns för koldioxid från nya personbilar och lätta nyttofordon genom att fastställa utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon. Dessa normer kommer att utgöra en drivkraft för innovation inom teknik för bränsleeffektivitet och bidra till att stärka positionen som teknikledare för unionens tillverkare och leverantörer samt säkra högkvalificerade arbetstillfällen på lång sikt.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Med tanke på att klimatförändring är ett gränsöverskridande problem och att en väl fungerande gemensam marknad behöver säkerställas för både vägtransporttjänster och tunga fordon är det lämpligt att fastställa utsläppsnormer för koldioxid från tunga fordon på unionsnivå. Dessa normer bör utformas så att de inte påverkar konkurrenslagstiftningen.
(10)  Med tanke på att klimatförändring är ett gränsöverskridande problem och att en väl fungerande gemensam marknad behöver säkerställas för både vägtransporttjänster och tunga fordon, och att all marknadsfragmentering behöver undvikas, är det lämpligt att fastställa utsläppsnormer för koldioxid från tunga fordon på unionsnivå. Dessa normer bör utformas så att de inte påverkar konkurrenslagstiftningen.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  En socialt godtagbar och rättvis övergång till utsläppsfri rörlighet senast vid mitten av århundradet kräver förändringar i hela värdekedjan för fordon, varvid hänsyn bör tas till invånare och regioner i alla medlemsstater som skulle kunna drabbas negativt. Man måste beakta de sociala effekterna av övergången och proaktivt ta itu med konsekvenserna för sysselsättningen. Det är därför av yttersta vikt att de nuvarande åtgärderna också åtföljs av riktade program på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå för omskolning, fortbildning och omplacering av arbetstagare, samt initiativ för utbildning och arbetssökning i samhällen och regioner som drabbas negativt, i nära dialog med arbetsmarknadens parter och behöriga myndigheter.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 12b (nytt)
(12b)   Infrastruktur för laddning och tankning måste snabbt installeras för att säkerställa konsumentförtroende för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, och de olika stödinstrumenten på både unions- och medlemsstatsnivå måste effektivt samarbeta för att mobilisera betydande offentliga och privata investeringar.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 12c (nytt)
(12c)   I strategin för utsläppssnål rörlighet betonades vikten av att säkerställa att elfordon drivs med el från hållbara energikällor och att ett långsiktigt initiativ för nästa generations batterier lanseras på unionsnivå så snart som möjligt. Uppnåendet av dessa mål kommer att kräva ökade anslag till teknisk forskning om produktion, hantering och bortskaffande av elmotorbatterier så att de blir alltmer miljöhållbara.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 12d (nytt)
(12d)   De flesta åkerierna i EU är små och medelstora företag med begränsad tillgång till finansiering. Därför måste framtidens lösningar vara kostnadseffektiva och balanserade. Det är viktigt med starka incitament till att mer bränsleeffektiva fordon börjar användas, liksom att unionen tillhandahåller finansieringsmekanismer.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Med tanke på innovation, och för att beakta införandet av ny teknik som förbättrar tunga fordons bränsleeffektivitet, kommer både simuleringsverktyget Vecto och förordning (EU) 2017/2400 att uppdateras vid flera lämpligt valda tidpunkter.
(13)  Med tanke på innovation, och för att beakta dels införandet av ny teknik som förbättrar tunga fordons bränsleeffektivitet, dels att de utsläppsvärden för koldioxid som fastställs med stöd av förordning (EU) 2017/2400 alltmer börjar återspegla förhållandena vid verklig körning, kommer både simuleringsverktyget Vecto och förordning (EU) 2017/2400 att fortlöpande uppdateras så att de förblir aktuella, vilket förutsätter tillräckliga budgetanslag. Med hänsyn till hur denna nya teknik kan påverka transportsektorns möjligheter att minska koldioxidutsläppen bör man vid översynen 2022 ta full hänsyn till hur simuleringsverktyget Vecto utvecklats.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  De uppgifter om koldioxidutsläpp som fastställs i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 ska övervakas inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/…25. Dessa uppgifter bör utgöra grunden för att fastställa de minskningsmål som ska uppnås av de fyra grupperna med de tunga fordon i unionen som står för de största utsläppen, samt för att fastställa en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp för ett givet kalenderår.
(14)  De uppgifter om koldioxidutsläpp som fastställs i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 ska övervakas inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/95625. Dessa uppgifter bör utgöra grunden för att fastställa de minskningsmål som ska uppnås av de fyra grupperna med de tunga fordon i unionen som står för de största utsläppen, samt för att fastställa en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp för ett givet kalenderår.
(Denna ändring berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)
__________________
__________________
25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/... om övervakning och rapportering av nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning (EUT L ..., ..., ...).
25 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/956 av den 28 juni 2018 om övervakning och rapportering av nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning (EUT L 173, 9.7.2018, s. 1).
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Ett minskningsmål för 2025 bör fastställas som en relativ minskning, baserad på de genomsnittliga koldioxidutsläppen från dessa tunga fordon under 2019, för att återspegla den utökade användningen av redan tillgänglig kostnadseffektiv teknik för konventionella fordon. Målet för 2030 bör ses som vägledande och det slutgiltiga målet bör fastställas i enlighet med en översyn som ska utföras 2022 eftersom det råder oklarhet om en bredare användning av mer avancerad teknik som ännu inte finns direkt tillgänglig.
(15)  Ett minskningsmål för 2025 bör fastställas som en relativ minskning, baserad på de genomsnittliga koldioxidutsläppen från dessa tunga fordon under 2019, för att återspegla den utökade användningen av redan tillgänglig kostnadseffektiv teknik för konventionella fordon. Ett minskningsmål bör även fastställas för 2030 i enlighet med en översyn avsedd att utföras 2022, varvid det inte bör göras något avkall på ambitionerna i denna förordning, samt beaktas att det råder oklarhet om en bredare användning av mer avancerad teknik som ännu inte finns direkt tillgänglig.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  LNG (flytande naturgas) är ett tillgängligt alternativbränsle i stället för diesel för tunga fordon. Utbyggnaden av nuvarande och kommande mer innovativ LNG-baserad teknik kommer att bidra till att målen för koldioxidutsläpp uppnås på kort och medellång sikt eftersom användningen av LNG-teknik leder lägre koldioxidutsläpp i jämförelse med dieselfordon. LNG-fordonens potential till minskade koldioxidutsläpp återspeglas redan helt och hållet i Vecto. Nuvarande LNG-teknik säkerställer också en låg nivå av luftförorenande utsläpp i form av t.ex. NOx och partiklar. En tillräckligt stor tankningsinfrastruktur finns också, och den utvidgas ytterligare som en del av nationella handlingsprogram för infrastruktur för alternativa bränslen.
(16)  Effektiv, teknikneutral och tillräckligt stor tanknings- och laddningsinfrastruktur bör, i linje med ambitionerna i denna förordning, utvidgas ytterligare som en del av nationella handlingsprogram för infrastruktur för alternativa bränslen.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)  För arbetsfordon och fordon i kategorierna M2 och M3 bör kommissionen så snart som möjligt fastställa de tekniska kriterierna för definitionen av ett fordons yrkesanvändning och för definitionen av bussar som omfattas av denna förordning.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)
(17b)  En valideringsmekanism för referensscenariot 2019 bör utvecklas för att garantera noggrannheten av och fördelarna med denna förordning.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
(20a)   Av omsorg om en flexibel mekanism för incitament till utvecklingen av utsläppsfria tunga fordon bör anslutna tillverkare med öppenhet och insyn och utan diskriminering kunna ingå ett poolsamarbete. Ett avtal om poolsamarbete bör inte ingås för längre tid än fem år, men bör kunna förnyas. Kommissionen bör ha befogenhet att fastställa ingående bestämmelser och villkor för hur anslutna tillverkare bör gå till väga för att med öppenhet och insyn och utan diskriminering ingå ett poolsamarbete som följer unionens konkurrensregler.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  I motsats till personbilar och lätta lastbilar finns det ännu inte några utsläppsfria eller utsläppssnåla tunga fordon på marknaden, med undantag för bussar. En särskild mekanism i form av superkrediter bör därför införas för att underlätta en smidig övergång i riktning mot utsläppsfri mobilitet. Detta kommer att ge incitament till utveckling och genomslag på unionsmarknaden avseende utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon som kan komplettera instrument på efterfrågesidan, t.ex. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG om rena fordon26.
(21)  För att säkerställa den smidiga övergången i riktning mot utsläppsfri mobilitet, och för att ge incitament till utveckling och genomslag på unionsmarknaden avseende utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon som kan komplettera instrument på efterfrågesidan, t.ex. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG om rena fordon26, bör ett riktmärke för andelen utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon i en tillverkares fordonspark fastställas för 2025 och 2030.
_________________
_________________
26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon, ändrat genom direktiv (EU) .../... [COM(2017)0653] (EUT L 120, 15.5.2009, s. 5).
26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/33/EG av den 23 april 2009 om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon, ändrat genom direktiv (EU) .../... [COM(2017)0653] (EUT L 120, 15.5.2009, s. 5).
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
(21a)  Minimiandelen av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon bör utformas så, att man säkerställer investeringssäkerheten för leverantörer och tillverkare av laddningsinfrastruktur i syfte att främja ett snabbt genomslag på unionsmarknaden för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, samtidigt som viss flexibilitet medges för tillverkarna så att de kan fatta beslut om sina tidsplaner för investeringar. En mekanism bör införas för att ge tillverkarna incitament att så snart som möjligt släppa ut utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på unionsmarknaden.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp bör därför alla utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon räknas in flera gånger. Incitamentsnivån bör variera i enlighet med fordonets faktiska koldioxidutsläpp. De resulterande besparingarna bör ha ett tak för att undvika att miljömålen försvagas.
(22)  Vid beräkningen av en tillverkares specifika koldioxidutsläppsmål bör hänsyn tas till vad tillverkaren åstadkommit, jämfört med riktmärkena för utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon för 2025 respektive 2030. För att sporra till utveckling och ibruktagande av sådana fordon samtidigt som något avkall inte görs vare sig på miljömålen eller på konventionella förbränningsmotorers effektivitet bör de resulterande justeringarna ha ett tak.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Vid utformningen av incitamentsmekanismen för ökad användning av utsläppsfria tunga fordon bör även mindre lastbilar, bussar och långfärdsbussar ingå, trots att de inte omfattas av målen för koldioxidutsläpp inom ramen för denna förordning. Dessa fordon erbjuder också väsentliga fördelar när det gäller att ta itu med luftföroreningsproblem i städer. Det bör dock noteras att utsläppsfria bussar redan finns på marknaden och att de gynnas av incitament genom åtgärder på efterfrågesidan, t.ex. offentlig upphandling. För att säkerställa att incitamenten är välbalanserade mellan de olika fordonstyperna bör därför även de besparingar som kommer från utsläppsfria mindre lastbilar, bussar och långfärdsbussar ha ett tak.
(24)  Vid utformningen av incitamentsmekanismen för ökad användning av utsläppsfria tunga fordon bör även mindre lastbilar och andra kategorier av tunga fordon ingå, trots att de ännu inte omfattas av målen för koldioxidutsläpp inom ramen för denna förordning. Dessa fordon erbjuder också väsentliga fördelar när det gäller att ta itu med luftföroreningsproblem i städer.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  Kommissionen bör utfärda en straffavgift om extra utsläpp konstateras för en tillverkare, med hänsyn tagen till utsläppskrediter och utsläppsskulder. För att ge tillverkare tillräckligt med incitament för att vidta åtgärder som minskar de specifika koldioxidutsläppen från tunga fordon bör avgiften överstiga de genomsnittliga marginalkostnaderna för den teknik som behövs för att uppfylla målen. Avgiften bör anses vara en intäkt i unionens allmänna budget. Metoden för att samla in avgifterna bör fastställas genom en genomförandeakt, med beaktande av den metod som antagits i enlighet med förordning (EG) nr 443/2009.
(29)  Kommissionen bör utfärda en straffavgift om extra utsläpp konstateras för en tillverkare, med hänsyn tagen till utsläppskrediter och utsläppsskulder. För att ge tillverkare tillräckligt med incitament för att vidta åtgärder som minskar de specifika koldioxidutsläppen från tunga fordon är det viktigt att avgiften alltid överstiger de genomsnittliga marginalkostnaderna för den teknik som behövs för att uppfylla målen. Beloppen från avgiften för extra utsläpp bör anses vara intäkter i unionens allmänna budget. Dessa belopp bör användas till att, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och behöriga myndigheter, stödja dels fordonsindustrins rättvisa övergång till utsläppsfri mobilitet, dels innovativa lösningar som ger incitament till ett snabbt genomslag för utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon. Metoden för att samla in avgifterna bör fastställas genom en genomförandeakt, med beaktande av den metod som antagits i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/20091a.
_____________
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (EUT L 140, 5.6.2009, s. 1).
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  En robust efterlevandemekanism är nödvändig för att säkerställa att målen i denna förordning uppnås. Tillverkarnas skyldigheter att tillhandahålla precisa uppgifter i enlighet med förordning (EU) 2018/... [övervakning och rapportering avseende tunga fordon], och de administrativa straffavgifter som kan utfärdas om denna skyldighet inte uppfylls, bidrar till att säkerställa att robusta uppgifter används för kontroll av efterlevnad enligt denna förordning.
(30)  En robust efterlevandemekanism är nödvändig för att säkerställa att målen i denna förordning uppnås. Tillverkarnas skyldigheter att tillhandahålla precisa uppgifter i enlighet med förordning (EU) 2018/956, och de administrativa straffavgifter som kan utfärdas om denna skyldighet inte uppfylls, bidrar till att säkerställa att robusta uppgifter används för kontroll av efterlevnad enligt denna förordning. Konsumenterna och den stora allmänheten har ett intresse av att få veta vilka tillverkare som följer de nya utsläppsnormerna och vilka som inte gör det.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  För att uppnå koldioxidminskningarna enligt den här förordningen är det viktigt att koldioxidutsläppen från tunga fordon i drift överensstämmer med de värden som fastställs i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder. Vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp bör det därför vara möjligt för kommissionen att beakta en eventuell bristande överensstämmelse som konstateras av typgodkännandemyndigheter i fråga om koldioxidutsläpp från tunga fordon i drift.
(31)  För att uppnå koldioxidminskningarna enligt den här förordningen är det viktigt att koldioxidutsläppen från tunga fordon i drift och vid körning överensstämmer med de värden som fastställs i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder. Vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp bör det därför vara möjligt för kommissionen att beakta en eventuell bristande överensstämmelse som konstateras av typgodkännandemyndigheter i fråga om koldioxidutsläpp från tunga fordon i drift och vid körning. Av tredje parter utförd oberoende provning av fordon i drift och vid körning bör också införas.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Ändamålsenligheten för de mål för minskade koldioxidutsläpp som fastställs i denna förordning är starkt beroende av hur väl den metod som används för att fastställa koldioxidutsläppen återspeglar verkligheten. I enlighet med yttrandet från mekanismen för vetenskaplig rådgivning (SAM, Scientific Advice Mechanism)27 i fråga om lätta fordon är det lämpligt att införa en mekanism för bedömning av hur väl de värden för koldioxidutsläpp och energianvändning som fastställs i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 återspeglar verklig körning även för tunga fordon. Kommissionen bör ha befogenheter att säkerställa att sådana uppgifter är offentligt tillgängliga och, om så behövs, utarbeta de förfaranden som behövs för att kartlägga och samla in de uppgifter som krävs för sådana bedömningar.
(33)  Ändamålsenligheten för de mål för minskade koldioxidutsläpp som fastställs i denna förordning är starkt beroende av hur väl den metod som används för att fastställa koldioxidutsläppen återspeglar verkligheten. I enlighet med yttrandet från mekanismen för vetenskaplig rådgivning (SAM, Scientific Advice Mechanism)27 i fråga om lätta fordon är det lämpligt att införa en mekanism för bedömning av hur väl de värden för koldioxidutsläpp och energianvändning som fastställs i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 återspeglar verklig körning även för tunga fordon. Kommissionen bör ha befogenheter att säkerställa att sådana uppgifter är offentligt tillgängliga och, om så behövs, utarbeta de förfaranden som behövs för att kartlägga och samla in de uppgifter som krävs för sådana bedömningar. Om en betydande avvikelse konstateras mellan utsläppsvärdena vid verklig körning och dem som fastställts i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 bör kommissionen ha befogenhet att i enlighet med detta anpassa en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp och, vid behov, de referensvärden för koldioxidutsläpp 2019 som används vid bedömning av efterlevnaden av denna förordning.
__________________
__________________
27 High Level Group of Scientific Advisors, Scientific Opinion 1/2016 ”Closing the gap between light-duty vehicle real-world CO2 emissions and laboratory testing”
27 High Level Group of Scientific Advisors, Scientific Opinion 1/2016 ”Closing the gap between light-duty vehicle real-world CO2 emissions and laboratory testing”.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 34a (nytt)
(34a)  I sin rapport 2022 bör kommissionen också se efter om det går att ta fram metoder för bedömning av koldioxidutsläpp från tunga fordon under hela deras livscykel. Utgående från detta bör kommissionen vid behov föreslå rapporteringsskyldigheter för tillverkarna och ange vilka regler och förfaranden som behövs för denna rapportering.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  De genomförandebefogenheter som avser artiklarna 8.3, 9.3, 11.3 och 12.2 bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201128.
(36)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter med avseende på fastställandet av sätten för uppbörd av avgifter för extra utsläpp, antagandet av närmare bestämmelser för förfarandena för rapportering av avvikelser som upptäckts i koldioxidutsläppen från tunga fordon som är i tjänst, offentliggörandet av data, antagandet av närmare bestämmelser för förfarandena för rapportering av data från bränsleförbrukningsmätare samt med avseende på fastställandet av metoder för definition av ett eller flera fordon såsom representativa för en undergrupp av fordon. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201128.
__________________
__________________
28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  För ändringar eller kompletteringar av icke väsentliga delar av bestämmelserna i denna förordning bör kommissionen delegeras befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, när det gäller justering av referensvärden för koldioxidutsläpp i enlighet med artikel 12.2 och när det gäller ändringar av bilagorna I och II i fråga om vissa tekniska parametrar, inbegripet viktningarna av användningsprofiler, nyttolaster och årliga körsträckor samt justeringsfaktorerna för nyttolast. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201629. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(37)  För ändringar och kompletteringar av icke väsentliga delar av bestämmelserna i denna förordning bör kommissionen delegeras befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, för angivande av de tekniska kriterierna för definition av ett fordons yrkesanvändning och för definitionen av stadsbussar, för fastställande av närmare bestämmelser och villkor för anslutna tillverkares poolsamarbete, för fastställande av ett system för årlig provning av ett representativt urval av komponenter, enheter och system, för justering av referensvärden för koldioxidutsläpp, för införande av ett provningsförfarande för överensstämmelse i drift vid verklig körning, samt när det gäller ändringar av bilagorna I och II i fråga om vissa tekniska parametrar, inbegripet viktningarna av användningsprofiler, nyttolaster och årliga körsträckor samt justeringsfaktorerna för nyttolast. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201629. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter får Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter får systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
__________________
__________________
29 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
29 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – inledningen
I syfte att bidra till uppfyllandet av unionens mål att senast 2030 minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent jämfört med 2005 års nivåer i de sektorer som omfattas av artikel 2 i förordning (EU) 2018/… [förordningen om ansvarsfördelning], uppnå målen i Parisavtalet och säkerställa en väl fungerande inre marknad fastställs i denna förordning utsläppsnormer för koldioxid från nya tunga fordon, genom vilka de specifika koldioxidutsläppen från unionens fordonspark av nya tunga fordon ska minskas i jämförelse med referensvärdena på följande sätt:
I syfte att bidra till uppfyllandet av unionens mål att senast 2030 minska sina utsläpp av växthusgaser med 30 procent jämfört med 2005 års nivåer i de sektorer som omfattas av artikel 2 i förordning (EU) 2018/842, uppnå målen i Parisavtalet och säkerställa en väl fungerande inre marknad fastställs i denna förordning utsläppskrav för koldioxid från nya tunga fordon, genom vilka de specifika koldioxidutsläppen från unionens fordonspark av nya tunga fordon ska minskas i jämförelse med referensvärdena på följande sätt:
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led a
a)  Från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2029 med 15 procent.
a)  Från och med den 1 januari 2025 till och med den 31 december 2029 med 20 procent.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1 – led b
b)  Från och med den 1 januari 2030 med minst 30 procent, med förbehåll för översynen enligt artikel 13.
b)  Från och med den 1 januari 2030 med minst 35 procent, med förbehåll för översynen enligt artikel 13.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 2a (nytt)
För att säkerställa den smidiga övergången till utsläppsfri mobilitet och ge incitament till utveckling och utökning av unionsmarknaden och infrastrukturen för utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon fastställs i denna förordning ett riktmärke för andelen av utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon i alla tillverkares fordonsparker för 2025 och 2030, i enlighet med artikel 5.
De specifika koldioxidutsläppen ska justeras utifrån resultatet i förhållande till riktmärket i enlighet med punkt 4 i bilaga I.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
Denna förordning ska tillämpas på nya fordon i kategorierna N2 och N3 som uppfyller följande kriterier:
Denna förordning ska tillämpas, som ett första steg, på nya fordon i kategorierna N2 och N3 som uppfyller följande kriterier:
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – stycke 2
Den ska också tillämpas, i fråga om artikel 5 och punkt 2.3 i bilaga I, på fordon i kategorierna M2 och M3, och på fordon i kategori N som inte omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 510/2011 och inte uppfyller de kriterier som fastställs i leden a–d..
Den ska också tillämpas, i fråga om artiklarna 1.2a och 5 och punkt 4 i bilaga I, på fordon i kategori N som inte omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/20111a och inte uppfyller de kriterier som fastställs i leden a–d. Vidare ska den tillämpas, i fråga om artikel 1.2b, på fordon i kategorierna M2 och M3 som uppfyller de tekniska kriterier som avses i punkt 2a i denna artikel.
_________________
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon (EUT L 145, 31.5.2011, s. 1).
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska senast den 1 juli 2019 anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att komplettera denna förordning genom att fastställa de tekniska kriterierna för definitionen av ett fordons yrkesanvändning och för definitionen av stadsbussar som omfattas av förordningen.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 3 – led h
h)  arbetsfordon: ett tungt fordon som inte är avsett för transport av varor och för vilket koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning har fastställts, i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder, endast för andra användningsprofiler än de som definieras i punkt 2.1 i bilaga I till denna förordning.
h)  arbetsfordon: ett tungt fordon som inte är avsett för transport av varor, vars yrkesanvändning har definierats på grundval av de tekniska kriterier som fastställts i enlighet med artikel 2.2a, och för vilket koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning har fastställts, i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och dess genomförandeåtgärder, endast för andra användningsprofiler än de som definieras i punkt 2.1 i bilaga I till denna förordning.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 3 – led k
k)  utsläppssnålt tungt fordon: ett tungt fordon som inte är ett utsläppsfritt tungt fordon, med specifika koldioxidutsläpp som är mindre än 350 g CO2/km, fastställt i enlighet med punkt 2.1 i bilaga I.
k)  utsläppssnålt tungt fordon: ett tungt fordon som inte är ett utsläppsfritt tungt fordon, med specifika koldioxidutsläpp som fastställts i enlighet med punkt 2.1 i bilaga I och ligger 50 % under det respektive referensvärdet för koldioxidutsläpp för varje undergrupp, fastställt i enlighet med punkt 3 i bilaga I.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 4 – stycke 1 – led b
b)  Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, fastställd i enlighet med artikel 5.
utgår
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – stycke 1
Från och med 2020 och för varje efterföljande kalenderår ska kommissionen med hjälp av sådana genomförandeakter som avses i artikel 10.1 för varje tillverkare fastställa den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon som avses i artikel 4 b för det föregående kalenderåret.
Från och med den 1 januari 2025 ska den specifika andelen för utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon i en tillverkares fordonspark under ett kalenderår jämföras med nedanstående riktgivande värden:
från och med 2025: minst 5 procent,
från och med 2030: 20 procent, om inte annat följer av översynen enligt artikel 13.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – stycke 2
Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska ta hänsyn till antalet utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon i tillverkarens fordonspark under ett kalenderår, och till deras koldioxidutsläpp, inbegripet utsläppsfria fordon i de kategorier som avses i artikel 2.1 andra stycket samt utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsfordon.
utgår
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1 – stycke 3
Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska beräknas i enlighet med punkt 2.3 i bilaga I.
utgår
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1
När det gäller punkt 1 ska antalet utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordonen räknas enligt följande:
I syfte att uppnå de mål som avses i punkt 1 ska förordningen också tillämpas på fordon i kategori N som inte omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 510/2011 och inte uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 2.1 a–d i denna förordning.
(a)  Ett utsläppsfritt tungt fordon ska räknas som två (2) fordon.
(b)  Ett utsläppssnålt tungt fordon ska räknas som upp till två (2) fordon, som en funktion av dess specifika koldioxidutsläpp och tröskelvärdet för utsläpp på 350 g CO2/km.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 5 – led 3
3.  Faktorn för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon ska minska en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp med högst 3 procent. Bidraget från utsläppsfria tunga fordon i de kategorier som avses i artikel 2.1 andra stycket till denna faktor ska minska en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp med högst 1,5 procent.
utgår
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
2.  Den kurva för koldioxidminskning som avses i punkt 1 a ska fastställas för varje tillverkare i enlighet med punkt 5.1 i bilaga I, på grundval av en linjär kurva mellan det referensvärde förkoldioxidutsläpp som avses i artikel 1 andra stycket och det mål för 2025 som anges i led a i den artikeln, och mellan målet för 2025 och det mål för 2030 som anges i led b i den artikeln.
2.  Den kurva för koldioxidminskning som avses i punkt 1 a ska fastställas för varje tillverkare i enlighet med punkt 5.1 i bilaga I, på grundval av en linjär kurva mellan det referensvärde för koldioxidutsläpp som avses i artikel 1.1 andra stycket och det mål för 2025 som anges i led a i den artikeln, och mellan målet för 2025 och det mål för 2030 som anges i led b i den artikeln.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 7a (ny)
Artikel 7a
Poolsamarbete
1.  Anslutna tillverkare får bedriva poolsamarbete för att fullgöra sina skyldigheter enligt artikel 5.
2.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att komplettera denna förordning för att fastställa närmare bestämmelser och villkor för att anslutna tillverkare med öppenhet och insyn och utan diskriminering ska kunna bedriva poolsamarbete i enlighet med unionens konkurrensregler
Ändringar 74 och 75
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Om det konstateras att en tillverkare står för extra utsläpp i enlighet med punkt 2 för ett visst kalenderår från och med 2025 ska kommissionen utfärda en avgift för extra utsläpp, beräknad enligt följande formel:
1.  Om det konstateras att en tillverkare står för extra utsläpp i enlighet med punkt 2 för ett visst kalenderår från och med 2025 ska kommissionen påföra tillverkaren eller den poolansvarige, efter situationens krav, en avgift för extra utsläpp, beräknad enligt följande formel:
För perioden 2025–2029:
(avgift för extra utsläpp) = (extra utsläpp x 6 800 EUR per g CO2/tkm)
(avgift för extra utsläpp) = (extra utsläpp x 5 000 EUR per g CO2/tkm)
Från och med 2030:
(avgift för extra utsläpp) = (extra utsläpp x 6 800 EUR per g CO2/tkm)
Kommissionen ska säkerställa att avgiftsnivån för extra utsläpp alltid överstiger de genomsnittliga marginalkostnaderna för den teknik som krävs för att uppnå de mål som avses i artikel 1.1.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4
4.  Avgifterna för extra utsläpp ska anses vara intäkter i unionens allmänna budget.
4.  Avgifterna för extra utsläpp ska anses vara intäkter i unionens allmänna budget. Dessa avgifter ska användas för att komplettera unionens åtgärder eller nationella åtgärder, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och behöriga myndigheter, för att främja kompetensutveckling eller omplacering av arbetstagare inom bilindustrin i alla berörda medlemsstater, särskilt i de regioner och samhällen som drabbats hårdast av övergången, i syfte att bidra till en rättvis övergång till utsläppsfri och utsläppssnål rörlighet.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2
2.  Kommissionen ska beakta dessa avvikelser vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp.
2.  Kommissionen ska beakta dessa avvikelser vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp och, när så är lämpligt, anpassa referensvärdena för koldioxidutsläpp 2019, som beräknats i enlighet med punkt 3 i bilaga I.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3a (ny)
3a.  För att säkerställa att de uppgifter som tillverkarna rapporterar i enlighet med förordningarna (EU) 2018/956 och (EU) 2017/2400 är korrekta, ges kommissionen befogenhet att anta delegerade rättsakter i enlighet med artikel 15 för att komplettera denna förordning genom att från och med 2019 fastställa ett system för årlig provning av ett representativt urval från varje tillverkare av de komponenter, separata tekniska enheter och system som anges i artikel 12.1 förordning (EU) 2017/2400 hos de fordon som omfattas av förordningens tillämpningsområde. Resultaten av dessa provningar ska jämföras med uppgifterna från tillverkarna i enlighet med förordning (EU) 2017/2400, och om systematiska oregelbundenheter påträffas ska det göras en justering av tillverkarnas genomsnittliga specifika utsläpp, beräknade i enlighet med punkt 2.7 i bilaga I jämte, när så är lämpligt, referensvärdena för koldioxidutsläpp 2019, beräknade i enlighet med punkt 3 i bilaga I.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1 – led b
b)  Från och med 2020: Den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon som avses i artikel 5.
b)  Från och med 2020: Varje tillverkares specifika andel av utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon för det föregående kalenderåret, enligt vad som avses i artikel 5.1.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 11
Artikel 11
Artikel 11
Koldioxidutsläpp och energianvändning vid verklig körning
Koldioxidutsläpp och energianvändning vid verklig körning
1.  Kommissionen ska övervaka och bedöma om de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som fastställs i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 är representativa för verklig körning. Den ska säkerställa att allmänheten informeras om huruvida värdena blir mer eller mindre representativa med tiden.
1.  Kommissionen ska övervaka och bedöma om de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som fastställs i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 är representativa för verklig körning.
2.  För detta ändamål ska kommissionen säkerställa att robusta och anonymiserade uppgifter, från tillverkare eller nationella myndigheter beroende på vad som är tillämpligt, om koldioxidutsläpp och energianvändning vid verklig körning av tunga fordon finns tillgängliga.
2.  För detta ändamål ska kommissionen säkerställa att robusta uppgifter, från tillverkare eller nationella myndigheter beroende på vad som är tillämpligt, om koldioxidutsläpp och energianvändning vid verklig körning av tunga fordon finns tillgängliga, inbegripet för tredje parter för oberoende provningar, varvid uppgifterna ska grunda sig på data från standardiserade bränsleförbrukningsmätare.
2a.  Kommissionen ska senast den 31 december 2019 anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att komplettera denna förordning genom att införa ett provningsförfarande för överensstämmelsen vid verklig körning som säkerställer att tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning vid verklig körning inte överstiger de övervakningsuppgifter som rapporterats i enlighet med förordningarna (EU) 2017/2400 och (EU) 2018/956 med mer än 10 procent. Kommissionen ska beakta alla avvikelser som överstiger detta tröskelvärde vid beräkningen av en tillverkares genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp och, när så är lämpligt, anpassa referensvärdena för koldioxidutsläpp 2019.
2b.   Kommissionen ska säkerställa att allmänheten får veta hur den förmåga att återspegla förhållandena vid verklig körning som avses i punkt 1 utvecklas över tiden.
3.  Kommissionen får genom genomförandeakter vidta de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2.
3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om förfarandena för rapportering av de uppgifter från bränsleförbrukningsmätare som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1
1.  För att säkerställa att de tekniska parametrar som används för att beräkna en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp i enlighet med artikel 4 och de specifika utsläppsmålen i enlighet med artikel 6 tar hänsyn till den tekniska utvecklingen och de logistiska framstegen inom godstransporter ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att ändra följande bestämmelser som fastställs i bilagorna I och II:
1.  För att säkerställa att de tekniska parametrar som används för att beräkna en tillverkares genomsnittliga specifika utsläpp i enlighet med artikel 4 och de specifika utsläppsmålen i enlighet med artikel 6 tar hänsyn till den tekniska utvecklingen och de logistiska framstegen inom godstransporter ska kommissionen kontinuerligt uppdatera simuleringsverktyget Vecto så att det förblir aktuellt, och ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15 för att ändra följande bestämmelser som fastställs i bilagorna I och II:
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 13 – stycke 1
Kommissionen ska senast den 31 december 2022 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om denna förordnings ändamålsenlighet, om det mål för koldioxidminskning som ska fastställas för 2030 i enlighet med artikel 1 och om fastställande av mål för koldioxidminskning för andra typer av tunga fordon, inbegripet släpvagnar. Denna rapport ska också innehålla en bedömning av ändamålsenligheten för de genomförandeformer som särskilt gäller utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, främst i fråga om bussar och med beaktande av de mål som fastställs i direktiv 2009/33/EG30, och kreditsystemet för koldioxid, och lämpligheten i att fortsätta tillämpa dessa genomförandeformer 2030 och senare, och rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning.
Kommissionen ska senast den 31 december 2022 till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om denna förordnings ändamålsenlighet, om det mål för koldioxidminskning som vid behov ska justeras för 2030 i enlighet med artikel 1, om riktmärket för andelen utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, vilket vid behov ska justeras för 2030 i enlighet med artikel 5, och om fastställande av mål för koldioxidminskning för andra typer av tunga fordon, inbegripet släpvagnar och arbetsfordon såsom sopbilar. Denna rapport ska också innehålla en bedömning av ändamålsenligheten för de genomförandeformer som särskilt gäller ibruktagandet av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, främst i fråga om bussar och med beaktande av de mål som fastställs i direktiv 2009/33/EG30, och kreditsystemet för koldioxid, och lämpligheten i att fortsätta tillämpa dessa genomförandeformer 2030 och senare, utbyggnaden av nödvändig laddnings- och tankningsinfrastruktur, möjligheten att införa koldioxidnormer för motorer framför allt i arbetsfordon, de olika fordonskombinationer som går utöver de standarddimensioner som gäller för nationella transporter, t.ex. i form av modulkoncept, överensstämmelsen mellan å ena sidan de värden för koldioxidutsläpp och för bränsleförbrukning som fastställs i enlighet med förordning (EU) 2017/2400 och å andra sidan förhållandena vid verklig körning, jämte en bedömning av uppdateringen av simuleringsverktyget Vecto. Rapporten ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning.
_______________
________________
30 Direktiv 2009/33/EG om rena fordon, ändrat genom direktiv (EU) .../…
30 Direktiv 2009/33/EG om rena fordon, ändrat genom direktiv (EU) .../…
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 13 – stycke 1a (nytt)
Kommissionen ska senast den 31 december 2020 ta fram specifika metoder så att man vid beräkningen av de genomsnittliga utsläppen från fordonsparken för tillämpningar med komprimerad naturgas (CNG) och kondenserad naturgas (LNG) kan beakta effekterna av att det används avancerade och förnybara gasformiga drivmedel, som uppfyller de hållbarhetskriterier som definierats i RED II. Metoderna ska, om så är lämpligt, åtföljas av ett förslag till ändring av denna förordning.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 13 – stycke 1b (ny)
Kommissionen ska ytterligare utvärdera om det går att ta fram metoder för bedömning av koldioxidutsläppen från alla tunga fordon som släpps ut på unionens marknad under hela deras livscykel. Utgående från denna utvärdering ska kommissionen vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet om att tillverkarna ska bli skyldiga att rapportera livscykelutsläpp, samt närmare ange de regler och förfaranden som behövs för denna rapportering.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 1
1.  Kommissionen ska biträdas av kommittén xxx, som inrättats genom förordning (EU) 2018/... [Styrning]. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
1.  Kommissionen ska biträdas av den kommitté för klimatförändringar som inrättats genom artikel 26 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/20131a. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
_________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 10.2 och 12.1 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då [denna förordning träder i kraft].
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2a, 7a, 9.3a, 10.2, 11.2a och 12.1 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då [denna förordning träder i kraft].
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 10.2 och 12.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.2a, 7a. 9.3a, 10.2, 11.2a och 12.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 6
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 10.2 och 12.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.2a, 7a, 9.3a, 10.2, 11.2a och 12.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 16 – led 1
Förordning (EG) nr 595/2009
Artikel 5 – punkt 14 – led l
”1) ett förfarande för att, på grundval av lämpliga och representativa urval, kontrollera om fordon som registrerats och tagits i bruk är i överenstämmelse med de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som fastställts i enlighet med denna förordning och dess genomförandeåtgärder.”.
”1) ett förfarande för att, på grundval av lämpliga och representativa urval, kontrollera om fordon som registrerats och tagits i bruk är i överenstämmelse med de värden för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning som fastställts i enlighet med denna förordning och dess genomförandeåtgärder, varvid förfarandet också ska genomföras av ackrediterade och oberoende tredje parter i enlighet med artikel 13.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/8581a.”.
_______________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 16a (ny)
Artikel 16a
Ändring av rådets direktiv 96/53/EG
I bilaga I till direktiv 96/53/EG1a ska följande led läggas till:
”2.2.5 ”2.2.5 Den högsta tillåtna vikten för alternativbränsledrivna fordonskombinationer enligt definitionen i artikel 5.2 b i förordning (EU) .../... [Förslag till en förordning COM(2018)0284)] höjs med den extra vikt som tekniken för det alternativa bränslet kräver, dock med högst 1 ton.
2.2.6  Den högsta tillåtna vikten för utsläppsfria fordonskombinationer höjs med den extra vikt som den utsläppsfria tekniken kräver, beroende på fordonets utsläppsfria räckvidd, dock med högst 2 ton. Kommissionen ska senast den 1 juli 2019 anta en formel för beräkning av den vikt som krävs.”
____________________________
1aRådets direktiv 96/53/EG av den 25 juli 1996 om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen (EGT L 235, 17.9.1996, s. 59).
Ändring 67
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – led 2.3
2.3.  Beräkning av den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon som avses i artikel 5
utgår
Den faktor för utsläppsfria och utsläppssnåla fordon (ZLEV, Zero- and Low-Emission Vehicles) som avses i artikel 5 ska beräknas enligt följande:
ZLEV = V / (Vconv + Vzlev) med minimivärdet 0,97
där
V är antalet nya tunga fordon från tillverkaren, med undantag av alla arbetsfordon, i enlighet med artikel 4 a,
Vconv är antalet nya tunga fordon från tillverkaren, med undantag av alla arbetsfordon, i enlighet med artikel 4 a, och med undantag av utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon,
Vzlev är summan av Vin och Vout,
där
Vin =
lika med summan av alla nya utsläppsfria och utsläppssnåla tunga fordon som uppfyller de kriterier som fastställs i artikel 2.1 a–d,
Vin =
CO2v är de specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett utsläppsfritt eller utsläppssnålt tungt fordon v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,
Vout är det totala antalet utsläppsfria tunga fordon i de kategorier som avses i artikel 2.1 andra stycket, multiplicerat med 2, och med maximivärdet 1,5 procent av Vconv.
Ändring 68
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – led 2.7 – formel
CO2 = ZLEV ×sg sharesg × MPWsg × avgCO2sg
CO2 = ∑ sg sharesg × MPWsg × avgCO2sg
där
där
∑ sg är summan för alla undergrupper,
∑ sg är summan för alla undergrupper,
ZLEV är det värde som fastställs i enlighet med punkt 2.3,
sharesg är det värde som fastställs i enlighet med punkt 2.4,
sharesg är det värde som fastställs i enlighet med punkt 2.4,
MPWsg är det värde som fastställs i enlighet med punkt 2.6,
MPWsg är det värde som fastställs i enlighet med punkt 2.6,
avgCO2sg är det värde som fastställs i enlighet med punkt 2.2.
avgCO2sg är det värde som fastställs i enlighet med punkt 2.2.
Ändring 69
Förslag till förordning
Bilaga I – led 4 – stycke 1 – formeln
T = ∑ sg sharesg × MPWsg × (1 - rf) × rCO2sg
T = ZLEV_riktmärke_faktor *sg sharesg × MPWsg × (1 - rf) × rCO2sg
Ändring 70
Förslag till förordning
Bilaga I – led 4 – stycke 1 – formelförklaring rf
rf är det mål för koldioxidminskning (i procent) som anges i artikel 1 a och b för det specifika kalenderåret,
rf är det mål för koldioxidminskning (i procent) som anges i artikel 1 första stycket a och b för det specifika kalenderåret,
Ändring 71
Förslag till förordning
Bilaga I – led 4 – stycke 1a (nytt)
För perioden 2025–2029 är ZLEV_riktmärke_faktor (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,03 eller mindre än 0,97, i vilket fall ZLEV_riktmärke_faktor ska vara 1,03 respektive 0,97,
där
x är 5 %,
y är andelen utsläppsfria och utsläppssnåla fordon i tillverkarens fordonspark av nyregistrerade tunga fordon, beräknad som summan av dels det sammanlagda antalet utsläppsfria fordon i kategorin N som inte omfattas av förordning (EU) nr 510/2011 och inte uppvisar egenskaperna i artikel 2.1 a–d, dels det sammanlagda antalet utsläppsfria och utsläppssnåla fordon som uppvisar egenskaperna i artikel 2.1 a–d, varvid vart och ett av dem räknats som ZLEV_specific i enlighet med formeln nedan, dividerad med det sammanlagda antalet fordon som registreras det berörda kalenderåret,
ZLEV_specific = 1- (CO2v/(0,5*rCO2sg), där
CO2v är de specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett utsläppsfritt eller utsläppssnålt tungt fordon v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,
rCO2sg är det värde som fastställs i enlighet med avsnitt 3.
Ändring 72
Förslag till förordning
Bilaga I – led 4 – stycke 1b (nytt)
Från och med 2030 är ZLEV_riktmärke_faktor (1+y−x), såvida inte denna summa är större än 1,05, i vilket fall ZLEV-faktorn ska vara 1,05.
Om summan är mellan 1,0 och 0,98 ska ZLEV-faktorn vara 1,0.
Om summan är mindre än 0,95 ska ZLEV-faktorn vara 0,95.
där
x är 20 %, om inte annat följer av översynen enligt artikel 13.
y är andelen utsläppsfria och utsläppssnåla fordon i tillverkarens fordonspark av nyregistrerade tunga fordon, beräknad som summan av dels det sammanlagda antalet utsläppsfria fordon i kategorin N som inte omfattas av förordning (EU) nr 510/2011 och inte uppvisar egenskaperna i artikel 2.1 a–d, dels det sammanlagda antalet utsläppsfria och utsläppssnåla fordon som uppvisar egenskaperna i artikel 2.1 a–d, varvid vart och ett av dem räknats som ZLEV_specific i enlighet med formeln nedan, dividerad med det sammanlagda antalet fordon som registreras det berörda kalenderåret,
ZLEV_specific = 1- (CO2v/(0,5*rCO2sg), där
CO2v är de specifika koldioxidutsläppen i g/km från ett utsläppsfritt eller utsläppssnålt tungt fordon v, fastställda i enlighet med punkt 2.1,
rCO2sg är det värde som fastställs i enlighet med avsnitt 3.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0354/2018).


Behovet av en mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter
PDF 133kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (2018/2886(RSP))
P8_TA(2018)0456B8-0523/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(1) (DRG),

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), Europadomstolens rättspraxis och konventionerna, rekommendationerna, resolutionerna och rapporterna från Europarådets parlamentariska församling, ministerkommitté, kommissarie för mänskliga rättigheter och Venedigkommission,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens yttrande nr 1/2018 av den 17 juli 2018 över förslaget av den 2 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna,

–  med beaktande av rapporten om grundläggande rättigheter 2018 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om kommissionens beslut att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget i fråga om situationen i Polen(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om rättsstatlighet i Malta(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om skyddet för undersökande journalister i Europa: fallet med den slovakiske journalisten Ján Kuciak samt Martina Kušnírová(5),

–  med beaktande av sin plenardebatt om rättsstaten i Rumänien den 3 oktober 2018,

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om situationen för de grundläggande rättigheterna i EU 2016(6),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2018)0322),

–  med beaktande av 2018 års resultattavla för rättskipningen i EU,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna.

B.  Rättsstatlighet, demokrati och grundläggande rättigheter bildar ett triangulärt förhållande, och tillsammans förstärker de varandra och skyddar EU:s och dess medlemsstaters konstitutionella grund.

C.  2014 inrättade kommissionen en ram för rättsstatsprincipen. Denna ram har bara använts en gång, och detta instrument har visat sig vara otillräckligt för att förhindra eller avhjälpa hot mot rättsstatsprincipen.

D.  Europeiska unionen saknar en objektiv och permanent mekanism för att övervaka demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatlighet i samtliga medlemsstater.

E.  2018 års resultattavla för rättskipningen i EU visar att utmaningar kvarstår när det gäller hur rättssystemen i medlemsstaterna fungerar, liksom effekterna av vissa reformer som genomförts i medlemsstaterna.

F.  Det finns ett stort antal pågående överträdelseförfaranden på området rättsliga frågor, grundläggande rättigheter och medborgarskap(7).

G.  Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har offentliggjort flera rapporter som belyser utmaningar som demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna står inför i de olika medlemsstaterna, till exempel frågor som rör det krympande utrymmet för organisationer i det civila samhället i Europa(8).

H.  Olika ad hoc-lösningar för att bemöta hot mot demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna har noterats, vilket har lett till att strategierna skiljer sig mycket åt i de olika medlemsstaterna.

I.  Kommissionen har inlett ett förfarande enligt artikel 7.1 i EU-fördraget på grund av situationen i Polen, och Europaparlamentet har inlett samma förfarande på grund av situationen i Ungern.

J.  Parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor har inrättat en grupp för övervakning av rättsstatsprincipen som har påbörjat sitt arbete med morden på undersökande journalister och rättsstaten.

K.  Dessa åtgärder från EU:s sida är i första hand reaktiva snarare än förebyggande, och hämmas av den ojämna och politiserade uppmärksamhet som utmaningar för demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna får i de olika medlemsstaterna.

L.  Den 2 maj 2018 offentliggjorde kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna (COM(2018)0324),

M.  Europeiska revisionsrättens yttrande nr 1/2018 över förslaget till en förordning underströk behovet av att ytterligare klargöra vägledande källor och förfaranden genom vilka generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna kan fastställas.

N.  EU:s tidigare rapporter om insatserna mot korruption och 2018 års landsrapporter inom ramen för den europeiska planeringsterminen konstaterar allvarliga farhågor vad avser korruptionen i olika medlemsstater, vilket urholkar medborgarnas förtroende för institutioner och rättsstaten.

O.  De utmaningar som rättsstaten och demokratin i medlemsstaterna står inför äventyrar området med frihet, säkerhet och rättvisa, som grundar sig på den motbevisbara presumtionen (presumptio juris tantum) av ömsesidigt förtroende.

P.  Utmaningarna för rättsstaten och demokratin i medlemsstaterna äventyrar även legitimiteten hos unionens yttre åtgärder, särskilt i förhållande till dess anslutnings- och grannskapspolitik.

Q.  Unionens samtliga institutioner, organ och byråer är skyldiga att respektera, skydda och främja demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

R.  Unionen har fortfarande inte anslutit sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, trots sin skyldighet att göra detta enligt artikel 6.2 i EU-fördraget.

S.  Kommissionen och rådet har inte vidtagit några åtgärder efter parlamentets resolution om en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, och har hittills vägrat att anta det interinstitutionella avtalet om EU:s pakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

1.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen ännu inte lagt fram ett förslag om en övergripande EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, och uppmanar kommissionen att göra det, i synnerhet genom att föreslå att det interinstitutionella avtalet om EU:s pakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter antas i dess kommande initiativ som inte avser lagstiftning för att stärka upprätthållandet av rättsstatlighet i Europeiska unionen.

2.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om en övergripande, permanent och objektiv EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, och understryker att behovet av en sådan mekanism nu är mer akut än någonsin.

3.  Europaparlamentet påminner om huvuddelarna av en sådan mekanism, såsom parlamentet föreslagit, i form av en interinstitutionell pakt för pakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, bestående av en årlig, evidensbaserad och icke-diskriminerande utvärdering, som på lika villkor ska bedöma samtliga EU-medlemsstaters efterlevnad av de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, med landsspecifika rekommendationer (den europeiska DRG-rapporten) som ska åtföljas av en interparlamentarisk debatt och en permanent policycykel för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter inom EU:s institutioner.

4.  Europaparlamentet upprepar att den europeiska DRG-rapporten måste integrera och komplettera befintliga instrument, däribland resultattavlan för rättskipningen i EU, övervakningsverktyget för mediepluralism, antikorruptionsrapporten och förfaranden för inbördes utvärdering, baserat på artikel 70 i EUF-fördraget, samt ersätta samarbets- och kontrollmekanismen för Bulgarien och Rumänien. Parlamentet beklagar kommissionens beslut att inte offentliggöra EU:s rapport om insatserna mot korruption 2017.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att koppla den föreslagna förordningen om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna till en övergripande, permanent och objektiv EU-mekanism för att skydda demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

6.  Europaparlamentet uppmanar rådet att förbinda sig till det interinstitutionella avtalet om pakten för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter och att stödja ytterligare förslag från kommissionen för att stärka demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

7.  Europaparlamentet anser att om kommissionen och rådet fortsätter att förkasta inrättandet av en pakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter skulle parlamentet kunna ta initiativ till en DRG-pilotrapport och en interparlamentarisk debatt.

8.  Europaparlamentet uppmanar rådet att helt och fullt ta på sig sin institutionella roll i de pågående förfarandena inom ramen för artikel 7.1 i EU-fördraget, att omedelbart och fullständigt informera parlamentet i alla skeden av förfarandet samt bjuda in parlamentet så att det kan lägga fram sitt motiverade förslag för rådet.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas parlament och regeringar och Europeiska regionkommittén för vidarebefordran till subnationella parlament och råd.

(1) EUT C 215, 19.6.2018, s. 162.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0340.
(3) Antagna texter, P8_TA(2018)0055.
(4) EUT C 356, 4.10.2018, s. 29.
(5) Antagna texter, P8_TA(2018)0183.
(6) Antagna texter, P8_TA(2018)0056.
(7) http://ec.europa.eu/atwork/applying-eu-law/infringements-proceedings/infringement_decisions/?typeOfSearch=true&active_only=1&noncom=0&r_dossier=&decision_date_from=&decision_date_to=&PressRelease=true&DG=JUST&title=&submit=Search&lang_code=sv
(8) Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Challenges facing civil society organisations working on human rights in the EU, Wien, 18 januari 2018.


Genomförandet av EU:s associeringsavtal med Georgien
PDF 167kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 14 november 2018 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Georgien (2017/2282(INI))
P8_TA(2018)0457A8-0320/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan, som helt trädde i kraft den 1 juli 2016,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 18 december 2014 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan(1) och av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina(2), sin rekommendation av den 15 november 2017 om det östliga partnerskapet(3), sin lagstiftningsresolution av den 14 mars 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Georgien(4), och sin resolution av den 14 juni 2018 om georgiska ockuperade områden tio år efter den ryska invasionen(5),

–  med beaktande av de årliga nationella handlingsplanerna för genomförandet av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Georgien,

–  med beaktande av Europeiska kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument av den 9 november 2017 om rapporten om genomförandet av Georgiens associering (SWD(2017)0371),

–  med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet, senast det som hölls den 24 november 2017 i Bryssel,

–  med beaktande av samarbetsramen ”20 resultat som ska uppnås fram till 2020”, som upprättades under toppmötet i Riga 2015 och som främjar en starkare ekonomi, starkare styrning, bättre konnektivitet och ett starkare samhälle,

–  med beaktande av den gemensamma stödramen för EU:s stöd till Georgien 2017–2020,

–  med beaktande av resultatet från det fjärde mötet i associeringsrådet mellan EU och Georgien den 5 februari 2018,

–  med beaktande av resultaten från sammanträdena i församlingen Euronest, senast de från den 25–27 juni 2018, som ledde till sju resolutioner och en uppmaning till EU att öka sin medling i de frusna konflikterna,

–  med beaktande av det slutliga uttalandet och rekommendationerna från det sjätte mötet i kommittén för parlamentariskt samarbete mellan EU och Georgien den 26 april 2018,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från det tredje mötet inom EU:s och Georgiens plattform för det civila samhället den 22 mars 2018,

–  med beaktande av kommissionens första rapport inom ramen för upphävandemekanismen för viseringar, som offentliggjordes den 20 december 2017 (COM(2017)0815),

–  med beaktande av Venedigkommissionens slutliga yttrande av den 19 mars 2018 om Georgiens konstitutionella reform (CDL-AD(2018)005),

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet av den 21 september 2015 Jämställdhet och kvinnors egenmakt: Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020 (SWD(2015)0182),

–  med beaktande av rapporten av den 2 juli 2015 från Transparency International med titeln ”The State of Corruption: Armenia, Azerbaijan, Georgia, Moldova and Ukraine”,

–  med beaktande av de expertstudier som utförts på uppdrag av utskottet för utrikes frågor, däribland studien om reformer av valsystem i de tre associeringsländerna i det östra grannskapet – Ukraina, Georgien och Moldavien – och reformernas effekt på politisk utveckling i länderna, som publicerades den 26 oktober 2017(6), studien om associeringsavtalen mellan EU och Moldavien, Georgien och Ukraina, som publicerades den 28 juni 2018(7) och den jämförande studien om utvecklingen av en institutionell ram för genomförandet av associeringsavtalen i Georgien, Moldavien och Ukraina, som publicerades i juli 2018(8),

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och av artikel 1.1 e i och bilaga 3 till talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0320/2018), och av följande skäl:

A.  Förbindelserna mellan EU och Georgien fördjupas kontinuerligt genom nya framstående resultat i linje med associeringsavtalet mellan EU och Georgien, det djupgående och omfattande frihandelsområdet och associeringsagendan, inklusive ikraftträdandet av den viseringsfria ordningen och Georgiens anslutning till energigemenskapen.

B.  Full respekt för kärnvärden som innefattar demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, inklusive rättigheter för minoriteter, utgör en hörnsten för den fortsatta europeiska integrationen.

C.  Den humanitära situationen i och isoleringen av de ockuperade regionerna Sydossetien och Abchazien är fortfarande en av Georgiens största utmaningar.

D.  Transparency Internationals korruptionsindex 2017 visar på att de goda resultaten upprätthålls i kampen mot korruption.

E.  Den nya nationella strategin för bekämpning av organiserad brottslighet 2017–2020 och dess handlingsplan som antogs 2017 är inriktade på bekämpningen av ”tjuvarnas brödraskap”, transiteringen av narkotika och cyberbrottslighet samt införandet av analysbaserad närpolisverksamhet.

F.  Istanbulkonventionen, som inrättats för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet, trädde i kraft den 1 september 2017 och det inrättades även en interinstitutionell kommission om jämställdhet, våld mot kvinnor och våld i hemmet.

G.  Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex 2018 visar en svag förbättring, med en uppgång för Georgiens del från 64:e plats 2017 till 61:a plats 2018.

1.  Europaparlamentet välkomnar med glädje det fortsatta reformspåret och de framsteg som gjorts vid genomförandet av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet, som har gett Georgien en position som central partner till EU i regionen. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att fortsätta garantera stabilitet, ytterligare demokratiska reformer samt ekonomiska och sociala förbättringar för georgier som drabbas av fattigdom, arbetslöshet och en hög ekonomisk utvandring, vilket är en nyckelfaktor för att övertyga människor om att Georgiens suveränitet och territoriella integritet bör återinrättas på landets internationellt erkända territorium och att samarbetet mellan EU och Georgien bör stärkas.

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att Georgiens europeiska agenda fortsätter att åtnjuta partiöverskridande samförstånd och stöd från en majoritet av de georgiska medborgarna. Parlamentet påpekar att varje europeisk stat som respekterar Köpenhamnskriterierna får ansöka om att bli EU-medlem, i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget och Romförklaringen av den 25 mars 2017. Parlamentet framhåller under tiden det förslag om ett ”östligt partnerskap plus” som förespråkas av parlamentet för att öppna upp för ytterligare möjligheter. Parlamentet välkomnar den georgiska regeringens initiativ till ett utkast till en färdplan för EU-integration i syfte att stärka de befintliga förbindelserna mellan EU och Georgien. Parlamentet välkomnar Georgiens aktiva engagemang i verksamheten inom det östliga partnerskapets multilaterala plattformar.

3.  Europaparlamentet berömmer de georgiska myndigheterna för deras återkommande informationskampanjer om associeringsavtalets och det djupgående och omfattande frihandelsområdets fördelar och ekonomiska möjligheter och för deras hjälp med att göra nödvändiga anpassningar.

Institutionell ram för associeringsavtalets genomförande

4.  Europaparlamentet betonar att EU:s stöd till Georgien kommer att uppgå till mellan 371 och 453 miljoner euro för 2017–2020 och att ytterligare medel finns tillgängliga enligt ”mer för mer”-principen, i linje med associeringsagendan mellan EU och Georgien. Kommissionen uppmanas att tillhandahålla sådant stöd i proportion till Georgiens absorptionsförmåga och reformarbete. Parlamentet noterar Georgiens beslut att minska det totala antalet ministerier från 14 till 11 i syfte att optimera funktionerna och minska kostnaderna, och välkomnar den georgiska regeringens beslut att omfördela besparingarna till utbildning.

5.  Europaparlamentet efterfrågar ett starkare engagemang från premiärministerns och utrikesministerns sida för att utöva politisk tillsyn på hög nivå över associeringsavtalets genomförande, främst genom en effektivisering av relevanta statliga förvaltningsstrukturer samt samordning och synkronisering av ministeriernas planer och deras fullständiga och praktiska genomförande. Parlamentet välkomnar att statsministerns kansli för europeisk integration har integrerats i utrikesministeriet. Parlamentet föreslår dock att ansvaret för den europeiska integrationen bör delas mellan alla ministerier.

6.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av en treårig version av genomförandeplanen för associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet och uppmanar myndigheterna att utarbeta en reformstrategi som kompletterar dessa planer, som är inriktade på resultat utöver lagstiftning och personalutbildning, och som bygger på experters konsekvensbedömning, som också bör ta itu med det interinstitutionella samarbetet mellan parlamentet, regeringen och presidentens kansli. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang det georgiska parlamentet att öka kontrollerna av utkastförslag till inrikes reformer i fråga om efterlevnaden av associeringsavtalet.

7.  Europaparlamentet betonar att Georgien behöver anlita högkvalificerad personal för att genomföra associeringsagendan. Parlamentet uppmanar därför de georgiska myndigheterna att garantera att de strukturella enheter som hanterar frågor som rör europeisk integration inom samtliga ministerier förses med tillräckligt många specialkvalificerade tjänstemän. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och/eller kommissionen att ge bistånd till kapacitetsuppbyggnad och utbildning av georgiska tjänstemän som hanterar genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet.

8.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den interparlamentariska församlingen för Georgien, Moldavien och Ukraina och uppmuntrar denna församling att även noggrant granska genomförandet av associeringsavtalen.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten och/eller kommissionen att öka sin interna kapacitet för att utöka övervakningen av genomförandet av associeringsavtalet, främst genom en ökning av de avsatta personalresurserna med djupgående expertkunskaper om Georgiens administrativa och rättsliga system, liksom en övergång till en kvalitativ bedömning av framstegen, främst genom införandet av granskningsprocesser, som gör det möjligt att bedöma den anpassningsnivå till EU:s regelverk som faktiskt har uppnåtts i enlighet med kraven i associeringsavtalet.

10.  Europaparlamentet understryker den avgörande roll som det civila samhället, inklusive arbetsmarknadens parter, spelar i genomförandet av associeringsavtalet i egenskap av aktörer som har tillsyn över reformerna, och välkomnar deras arbete i fråga om att övervaka genomförandet av avtalet. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att se till att reformerna inom ramen för associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet genomförs med fullt deltagande av lokala myndigheter och företrädare för det civila samhället samt arbetsmarknadens parter i frågan om att uppnå en ”europeisk” social modell, och uppmanar myndigheterna och EU att säkerställa att de, samt befolkningen i utkantsområden, får tillgång till information om genomförandet av associeringsavtalet.

11.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att till de georgiska medborgarna proaktivt förmedla de påtagliga fördelarna och målen med det östliga partnerskapet, och behovet av att bekämpa missledande information genom faktabaserad och tillgänglig information av hög kvalitet på partnerlandets samtliga språk. Parlamentet uppmanar Georgien att med stöd av EU och dess medlemsstater förbättra sin kommunikationsstrategi.

12.  Europaparlamentet välkomnar öppnandet av Europeiska skolan för det östliga partnerskapet i Tbilisi den 4 september 2018, som har ett internationellt kandidatprogram för studenter från samtliga länder inom det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmuntrar de georgiska myndigheterna att stärka den roll som europeiska studier spelar i de vanliga skol- och universitetsläroplanerna.

13.  Europaparlamentet bekräftar de preliminära resultaten och slutsatserna från den första omgången av presidentvalet i Georgien 2018, såsom de lagts fram av det internationella valobservatörsuppdraget, däribland dess delegation från Europaparlamentet. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att valet präglades av konkurrens och att inga fall av våld förekom. Parlamentet beklagar djupt Rysslands ockupation av Sydossetien och Abchazien, liksom beslutet från de de facto-styrande myndigheterna i Sydossetien att stänga den administrativa gränsen till Georgien, vilket hindrade många georgiska medborgare att rösta. Parlamentet uppmanar myndigheterna och de politiska partierna att ta itu med de problematiska frågorna före den andra valomgången, särskilt missbruket av statliga medel och överdrivet höga tak för kampanjfinansiering samt högre befattningshavares kraftiga verbala angrepp mot oberoende organisationer i det civila samhället.

Politisk dialog

14.  Europaparlamentet upprepar att EU:s ståndpunkt i fråga om Georgiens konstitutionella reform stämmer överens med Venedigkommissionens överlag positiva bedömning. Parlamentet beklagar att införandet av ett helt proportionellt valsystem har skjutits upp till 2024. Parlamentet upprepar sin beredvillighet att delta som observatör vid framtida val i Georgien och att bistå de georgiska myndigheterna med att följa upp och genomföra de rekommendationer som kommer att läggas fram. Parlamentet upprepar att den centrala valkommissionens sammansättning bör vara fri från politiskt inflytande och att perioden före valet bör vara fri från missbruk av administrativa resurser. De georgiska myndigheterna uppmanas att utföra en meningsfull utredning av de politiskt motiverade våldsamma incidenter som inträffade i samband med parlamentsvalen 2016.

15.  Europaparlamentet stöder den demokratiska förstärkningen av Georgiens politiska institutioner och är fast beslutet att hjälpa till på detta område. Parlamentet understryker att Georgien är bland de få länder där alla maktinstanser är engagerade i partnerskapet Open Governance Partnership. Parlamentet understryker att det är viktigt att eftersträva en ambitiös reformagenda som syftar till att uppnå politisk neutralitet i statliga institutioner och bland deras personal. Parlamentet betonar oppositionens roll i ett parlamentariskt system och betonar det akuta behovet av att inrätta hårdare mekanismer för att granska den verkställande makten, bland annat genom möjligheten för parlamentsledamöterna att regelbundet ställa frågor till ministrarna och premiärministern så att de hålls ansvariga.

16.  Europaparlamentet välkomnar det ändamålsenliga genomförandet av den viseringsfria ordningen för georgiska medborgare sedan den 27 mars 2017. Parlamentet noterar att Georgien uppfyller riktmärkena för viseringsliberalisering och uppmanar till en regelbunden övervakning av dessa för att garantera fortsatt efterlevnad. Parlamentet noterar att införandet av viseringsfria ordningar ger positiva resultat i fråga om utvecklingen av kontakter människor emellan. Parlamentet berömmer Georgien för de åtgärder som vidtagits för att genast ta itu med överträdelser av den viseringsfria ordningen och uppmanar EU-medlemsstaterna att erkänna Georgien som ett säkert ursprungsland. Parlamentet betonar vikten av att öka samarbetet mellan de rättsliga myndigheterna och de brottsbekämpande organen i Georgien och EU-medlemsstaterna.

17.  Europaparlamentet välkomnar det fortgående genomförandet av Georgiens strategi och handlingsplan för migration och det förstärkta återställandet av gränsområden med Turkiet och Azerbajdzjan.

18.  Europaparlamentet stöder Georgien i landets strävan efter fredlig konfliktlösning, försoning och delaktighet och dess konstruktiva deltagande i de internationella diskussionerna i Genève. Parlamentet välkomnar de georgiska insatserna för att upprätthålla en dialog med Ryssland. Parlamentet lovordar initiativet ”Ett steg mot en bättre framtid” som lades fram den 4 april 2018 och som syftar till att förbättra de humanitära och socioekonomiska förhållandena för befolkningar som är bosatta i de ockuperade regionerna och till att främja kontakt människor emellan och bygga upp förtroendet mellan splittrade befolkningsgrupper.

19.  Europaparlamentet beklagar ännu en gång att efter tio års tid fortsätter Ryssland fortfarande sin olagliga ockupering av georgiska territorier och bekräftar sitt otvetydiga stöd för Georgiens suveränitet och territoriella integritet. Parlamentet noterar Georgiens aktuella stämning av Ryssland i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna om användningen av tvångsåtgärder mot människor som bor i Abchazien och Sydossetien och det georgiska parlamentets antagande av en resolution om inrättande av en svart lista över personer som har dömts eller utreds för mord, kidnappning, tortyr eller omänsklig behandling, den s.k. Otchozoria-Tatunasjvili-förteckningen. Parlamentet betonar att det internationella samfundet måste inta en konsekvent, samordnad, enad och bestämd hållning mot Rysslands ockupations- och annekteringspolitik.

20.  Europaparlamentet uppmanar enträget de georgiska myndigheterna att göra ytterligare insatser för att övervinna de befintliga hindren och försöka utöka förmånerna med associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet för befolkningarna i Abchazien och Tschinvaliregionen/Sydossetien genom att förbättra kommunikationen om de nya möjligheterna till följd av avtalet och utveckla särskilda projekt med samarbete inom handel och ekonomi på lokal nivå.

21.  Europaparlamentet berömmer Georgiens fortsatta deltagande i civila och militära krishanteringsinsatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Parlamentet betonar behovet av att vidareutveckla högnivådialogen i säkerhetsfrågor mellan EU och Georgien, särskilt när det gäller att bekämpa radikalisering, våldsam extremism, propaganda och hybridhot.

Rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och mediefrihet

22.  Europaparlamentet noterar Georgiens framsteg i kampen mot korruption på låg och medelhög nivå som medverkar till en god regional rankning i korruptionsindexen. Parlamentet framhäver emellertid att korruption bland eliten på hög nivå fortfarande är ett allvarligt problem. Parlamentet berömmer Georgiens genomförande av strategin mot korruption och den medföljande handlingsplanen. Parlamentet uppmanar Georgien att säkerställa att antikorruptionsbyrån hålls oberoende, fri från all politisk inblandning och åtskild från den statliga säkerhetstjänsten. Parlamentet upprepar betydelsen av att ändamålsenligt fördela befogenheter och göra tydlig åtskillnad mellan politik och ekonomiska intressen, och betonar att kampen mot korruption kräver ett oberoende rättsväsende och en stabil meritförteckning vad gäller utredningar av fall av korruption på hög nivå, något som ännu inte inrättats. Parlamentet betraktar Georgien som en viktig partner till EU på olika samarbetsområden, såsom kampen mot terrorism och organiserad brottslighet.

23.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de georgiska myndigheterna att inrätta en heltäckande, oberoende och effektiv mekanism, som är skild från den allmänna åklagarmyndighetens befogenheter, för att utreda och lagföra överträdelser som begås av tjänstemän inom de brottsbekämpande myndigheterna i syfte att ta itu med den bestående bristen på ansvarsskyldighet. Parlamentet välkomnar därför inrättandet av den statliga tillsynstjänsten för utredning av människorättskränkningar som begås av tjänstemän inom de brottsbekämpande myndigheterna.

24.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över de påtryckningar som Turkiet utövar mot turkiska invånare och utbildningsanstalter i Georgien, på grund av deras påstådda anknytning till Gülenrörelsen. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att nära följa fallet och se till att de rättsliga förfarandena och eventuella åtgärder som vidtas överensstämmer helt och hållet med europeiska principer och standarder. Parlamentet uppmanar EU att stödja och hjälpa länderna inom det östliga partnerskapet att stå emot de påtryckningar som under de senaste månaderna utövats av framför allt Turkiet.

25.  Europaparlamentet noterar den pågående rättsliga reformen och tecknen på större opartiskhet och insyn i rättsväsendet, men erinrar om Venedigkommissionens oro över de föreslagna lagändringarna, som inte garanterar den politiska neutraliteten hos Georgiens åklagarråd. Parlamentet kräver att alla åtgärder vidtas för att stärka rättsväsendet – bland annat genom en förstärkning av den administrativa kapaciteten – och för att garantera rättsväsendets och åklagarmyndighetens fullständiga oberoende, och begär en demokratisk granskning av inrikesministeriet, inbegripet polisen och säkerhetstjänsterna, som behöver ses över och reformeras, också i syfte att garantera insyn och öppenhet, särskilt i fråga om urval, utnämning och befordran av domare samt i disciplinära förfaranden som berör dem.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av de pågående reformerna inom den offentliga förvaltningen. Parlamentet välkomnar den nyligen införda lagen om offentlig förvaltning och förväntar sig att den genomförs snabbt för att stärka medborgarnas förtroende på längre sikt.

27.  Europaparlamentet noterar med oro att den georgiska regeringen inte har antagit någon ny lagstiftning för att förbättra allmänhetens tillgång till information. Parlamentet beklagar att den föreslagna reformen ytterligare begränsar tillgången inom detta område. Parlamentet uppmanar den georgiska regeringen att säkerställa faktisk tillgång till offentlig information. Parlamentet påminner om att detta är ett grundläggande åtagande som gjorts inom ramen för associeringsavtalet.

28.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck Georgien att fortsätta genomföra sin reform av förvaltningen av de offentliga finanserna.

29.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nationella strategin mot organiserad brottslighet.

30.  Europaparlamentet uppmanar det georgiska parlamentet att överväga ett ändringspaket som har till syfte att reformera narkotikalagstiftningen i linje med landets författningsdomstols beslut av den 30 november 2017.

31.  Europaparlamentet välkomnar det georgiska parlamentets godkännande av ett lagstiftningspaket för att förbättra situationen för intagna.

Respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

32.  Europaparlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att ytterligare operationalisera landets samordningsmekanism för mänskliga rättigheter och att stärka dess samarbete inom multilaterala forum. Parlamentet uttrycker oro över bristen på framsteg i utredningen av bortförandet av den azerbajdzjanske journalisten Afgan Mukhtarli från Tbilisi, som avslöjat många brister när det gäller säkerhetstjänsternas funktionssätt, däribland partipolitisk inblandning. Parlamentet uppmanar den georgiska regeringen att lägga fram snabba och trovärdiga slutsatser i samband med utredningen och understryker att Georgien måste garantera en säker och trygg miljö för människorättskämpar som är bosatta på landets territorium för att säkerställa att något sådant inte händer igen.

33.   Europaparlamentet noterar Europadomstolens dom av den 28 november 2017 avseende den tidigare premiärministern Vano Merabisjvili, i vilken en överträdelse av artikel 18 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna konstaterats genom att en ”dold agenda” och ”bakomliggande motiv” eftersträvats i samband med gripandet av den tidigare premiärministern.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av att utarbeta en tydlig, öppen och människorättsbaserad politik samt mekanismer för att utreda, åtala och kompensera människorättskränkningar som begåtts under tidigare förvaltningar, med garanti för att detta förfarande kommer att respektera principerna om rättsstaten och korrekta förfaranden fullt ut.

35.  Europaparlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att upprätthålla de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheterna, särskilt för utsatta grupper, genom att bekämpa hatpropaganda och diskriminering, bland annat på arbetsmarknaden genom en ändrad arbetslagstiftning och mot hbtqi-personer, romer, personer som lever med hiv/aids, personer med funktionsnedsättning och andra minoriteter. Parlamentet uppmanar i synnerhet Georgien att harmonisera sin lagstiftning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som landet ratificerade 2014. Parlamentet välkomnar Georgiens ratificering av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen), liksom antagandet av lagen om officiellt språk och den statliga strategin för medborgarnas jämlikhet och integration, och uppmanar till ett snabbt genomförande av dessa och inrättandet av en effektiv övervakningsmekanism.

36.  Europaparlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att skydda kvinnor mot alla former av våld, sexuella övergrepp och sexuella trakasserier på arbetsplatsen och på offentliga platser, och att öka andelen kvinnor på arbetsmarknaden och i politiken där de fortfarande är underrepresenterade.

37.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av skyddet av barns rättigheter, inklusive förebyggandet av våld mot barn, tillgång till utbildning för alla barn, även de med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller återigen den georgiska regeringens ansvar för att noggrant övervaka situationen för barn på barnhem och religiösa institutioner.

38.  Europaparlamentet erinrar om att fria och oberoende massmedier, redaktionellt oberoende, liksom pluralism och insyn i ägandet i medielandskapet är centrala demokratiska principer. Parlamentet noterar med tillfredsställelse förbättringarna i Georgien, vilka återspeglas i Reportrar utan gränsers internationella pressfrihetsindex 2018. Parlamentet understryker politiseringen av medieinnehållet. Parlamentet erinrar om fallet med tv-kanalen Rustavi 2.

Samarbete inom handel och ekonomi

39.  Europaparlamentet välkomnar tonvikten på jobbskapande och arbetstagarrättigheter, främst genom antagandet av lagen om säkerhet på arbetsplatsen, som på ett effektivt sätt kommer att hantera de många fall där människor skadas till följd av olyckor på arbetsplatsen. Parlamentet vädjar till det georgiska parlamentet att utvidga lagens tillämpningsområde för att undvika undantag. Parlamentet påminner de georgiska myndigheterna om skyldigheten att respektera internationella normer för arbetstagares rättigheter och betonar behovet av att omvandla enheten för inspektion av arbetsförhållanden till ett fullvärdigt och oberoende yrkesinspektionssystem i linje med ILO:s konvention 81 för att öka säkerheten på arbetsplatser och minska odeklarerat arbetet. Parlamentet kräver ett slut på arbetsgivares diskriminering mot dem som utövar sina fackliga rättigheter. Parlamentet ser med oro på barnarbete och den otillräckliga föreningsfriheten för fackföreningar. Parlamentet påminner om att säkerhet på arbetsplatsen i enlighet med kraven i associeringsavtalet är av yttersta vikt.

40.  Europaparlamentet konstaterar att EU är Georgiens främsta handelspartner med nästan en tredjedel av den totala handeln och att EU även är landets viktigaste givare och främsta källa till utländska direktinvesteringar. Parlamentet välkomnar genomförandet av viktiga strukturella reformer som är inriktade på att förbättra de ekonomiska förhållandena och företagsklimatet samt maximera de fördelar som erbjuds genom det djupgående och omfattande frihandelsområdet. Parlamentet noterar med glädje de framsteg som Georgien har gjort i fråga om att tillnärma sin lagstiftning på handelsrelaterade områden, inklusive sanitära och fytosanitära åtgärder, men efterfrågar ytterligare framsteg inom livsmedelssäkerheten. Parlamentet understryker vikten av de pågående strukturella reformerna för att förbättra investeringsklimatet i Georgien. Parlamentet betonar vikten av att de georgiska myndigheterna garanterar en rättvis fördelning av resultaten från den georgiska ekonomins tillväxt bland befolkningen och av associeringsavtalets genomförande till förmån för små och medelstora företag.

41.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att vissa nya produkter har börjat exporteras till EU, även om Georgien fortfarande främst exporterar jordbruksråvaror och andra råvaror. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att stödja Georgien när det gäller att identifiera vilka områden som ytterligare skulle kunna främja ekonomisk diversifiering och att prioritera dem i processen för det djupgående och omfattande frihandelsområdets genomförande. Parlamentet rekommenderar att Georgien överväger en diversifieringsstrategi för de produkter som exporteras till EU:s marknader.

42.  Europaparlamentet välkomnar framstegen inom offentlig upphandling, med en planerad anpassning av lagstiftningen fram till 2022. Parlamentet betonar vikten av ett opartiskt och oberoende granskningsorgan. Parlamentet uppmanar Georgiens regering att förbättra insynen i systemet för offentlig upphandling, särskilt genom att minska antalet undantag från öppna anbudsförfaranden i upphandlingslagen i syfte att minska den sammanlagda volymen av icke konkurrenskraftiga upphandlingar.

43.  Europaparlamentet välkomnar att Georgien anslutit sig till konventionen om Europa-Medelhavstäckande regler om förmånsursprung, som kommer att möjliggöra ursprungskumulation inom ramen för avtalet. Parlamentet uppmuntrar Georgien att på liknande sätt ansluta sig till konventionen om gemensam transitering.

Energi och andra samarbetsområden

44.  Europaparlamentet välkomnar Georgiens medlemskap i energigemenskapen och framstegen mot en integrering av Georgiens energimarknad med EU:s genom lagstiftningskonvergens, vilket är i linje med associeringsavtalet och fördraget om upprättande av en energigemenskap. Parlamentet är övertygat om att detta även stärker förutsättningarna för en alleuropeisk energipolitisk energimix för att fullgöra åtagandena i Parisprotokollet om att bekämpa klimatförändringar samt mål 10 i FN:s agenda för hållbar utveckling mot energifattigdom. De georgiska myndigheterna uppmanas med kraft att vidta alla åtgärder som krävs för att påskynda antagandet av såväl EU:s lagstiftning på energiområdet, med stöd från EU, som det vetenskapliga samarbetet och främjandet av innovationer inom energieffektivitet och förnybar energi. Parlamentet noterar att planer om att t.ex. införliva energiministeriet i ministeriet för ekonomi och hållbar utveckling bör fattas i nära samarbete med det georgiska parlamentet.

45.  Europaparlamentet rekommenderar att de georgiska myndigheterna utvecklar en kraftfull nationell energistrategi, minskar energisubventionerna och stärker energiförsörjningen och energioberoendet. Parlamentet uppmanar till en utveckling av förnybar energi och energieffektivitet samt antagande av nödvändig lagstiftning och anpassning av den institutionella ramen. Parlamentet uppmanar till en förstärkning av energiöverföringens funktioner.

46.  Europaparlamentet betonar att ytterligare genomförandeinsatser måste göras på transport- och miljöområdet. Parlamentet vädjar till den georgiska regeringen att anta en strategi för att bekämpa luftföroreningar. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att öka allmänhetens deltagande i beslut som rör miljön samt mängden miljöinformation som sprids för att väcka allmänhetens intresse.

47.  Europaparlamentet erinrar om att miljöförvaltning är en viktig del av kraven i associeringsavtalet. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av en ny lag om miljökonsekvensbedömningar som är förenlig med EU-lagstiftningen och antagandet av färdplanen för klimathandlingsplanen. Parlamentet efterfrågar en ytterligare anpassning av den nationella miljöpolitiken till EU:s mål för att bekämpa klimatförändringarna, i enlighet med Parisavtalet från 2015 och, i synnerhet, slutförandet och antagandet av strategin för utveckling mot låga växthusgasutsläpp.

48.  Europaparlamentet noterar att Georgien har åtagit sig att effektivt genomföra de multilaterala miljöavtalen inom ramen för kapitlet om handel och hållbar utveckling, som behöver förbättras ytterligare.

49.  Europaparlamentet noterar den georgiska regeringens plan för att vidareutveckla vattenkraften. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang de georgiska myndigheterna att anta och följa EU:s standarder i alla projekt, och i synnerhet att tillämpa ett öppet och transparent förfarande för miljökonsekvensbedömning, där alla berörda parter deltar i beslutsfattandets viktigaste skeden.

Institutionella bestämmelser

50.  Europaparlamentet anser att det skulle vara till nytta att göra de georgiska myndigheterna delaktiga redan i samband med beredningen av relevant lagstiftning för att göra processen mer inkluderande och för att minska övergångskostnaderna för Georgien, och kommissionen uppmanas att till fullo utnyttja mekanismer för informationsdelning på förhand.

51.  Europaparlamentet upprepar sin beslutsamhet att öka sin övervakning av genomförandet av internationella avtal med EU:s östliga partnerländer. Parlamentet uppmanar ännu en gång kommissionen och utrikestjänsten att oftare översända detaljerade skriftliga rapporter om genomförandet av dessa avtal till parlamentet och rådet.

52.  Europaparlamentet noterar att utvärderingen av det djupgående och omfattande frihandelsområdets genomförande i mångt och mycket är inriktad på handelsflöden och handelshinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt övervaka och bedöma det djupgående och omfattande frihandelsområdets genomförande, där särskild uppmärksamhet ägnas åt införlivandet och genomförandet av EU:s regelverk samt vilken inverkan det har på det georgiska samhället, och att tillhandahålla offentlig och omfattande årlig rapportering, bland annat om tekniskt och ekonomiskt stöd från EU.

53.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta att utnyttja alla möjligheter till inflytande för att uppmuntra och bistå Georgien i dess ansträngningar att genomföra det djupgående och omfattande frihandelsområdet på ett effektivt sätt, och påminner om att ett hållbart genomförande av det djupgående och omfattande frihandelsområdet förutsätter inte bara stöd från EU:s sida, utan ställer även krav på en oberoende förvaltning från den georgiska sidan, så att ökade handelsflöden främjas, de byråkratiska bördorna minskas och de administrativa förfarandena förenklas. Båda sidor uppmanas att erbjuda mer stöd till mikroföretag samt små och medelstora företag och att ge tekniskt bistånd. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att överväga att inrätta en stödgrupp för Georgien, liknande den som skapats för Ukraina.

54.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och/eller kommissionen att offentliggöra alla årliga rapporter om genomförandet av associeringen på en och samma gång och att samtidigt offentliggöra en jämförande utvärdering av de framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet för varje associerad partner mot specifika riktmärken.

55.  Europaparlamentet är fast beslutet att utarbeta årsrapporter om genomförandet av associeringsavtalen.

o
o   o

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Georgiens regering och parlament.

(1) EUT C 294, 12.8.2016, s. 31.
(2) EUT C 11, 12.1.2018, s. 82.
(3) EUT C 356, 4.10.2018, s. 130.
(4) Antagna texter, P8_TA(2018)0073.
(5) Antagna texter, P8_TA(2018)0266.
(6) ”The electoral reforms in three association countries of the Eastern Neighbourhood – Ukraine, Georgia and Moldova”, Europaparlamentet, 26 oktober 2017.
(7) ”Association agreements between the EU and Moldova, Georgia and Ukraine”, Europaparlamentet, 28 juni 2018.
(8) ”The Development of an Institutional Framework for the Implementation of the Association Agreements in Georgia, Moldova and Ukraine: a comparative perspective”, Europaparlamentet, september 2018.


Genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien
PDF 169kWORD 54k
Europaparlamentets resolution av den 14 november 2018 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien (2017/2281(INI))
P8_TA(2018)0458A8-0322/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan, som trädde i kraft den 1 juli 2016,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 5 juli 2018 om den politiska krisen i Moldavien efter ogiltigförklarandet av borgmästarvalen i Chisinau(1), av den 15 november 2017 om det östliga partnerskapet inför toppmötet i november 2017(2), av den 4 juli 2017 om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien(3) och av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina(4),

–  med beaktande av undertecknandet i november 2017 av ett samförståndsavtal, ett lånefacilitetsavtal och ett bidragsavtal om mikroekonomiskt bistånd värt 100 miljoner EUR för perioden 2017–2018,

–  med beaktande av Moldaviens nationella handlingsplan för genomförandet av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Moldavien under perioden 2017–2019,

–  med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument av den 3 april 2018 om rapporten om genomförandet av Moldaviens associering (SWD(2018)0094),

–  med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet, senast det som hölls den 24 november 2017 i Bryssel,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Republiken Moldavien av den 26 februari 2018,

–  med beaktande av rapporten från Transparency International The State of Corruption: Armenia, Azerbaijan, Georgia, Moldova and Ukraine som offentliggjordes den 2 juli 2015,

–  med beaktande av synpunkterna och rekommendationerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) och Europarådets Venedigkommissions rekommendationer, närmare bestämt av den 15 mars 2018 om reformen av valsystemet i Moldavien,

–  med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i Parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet samt andra företrädare för det civila samhället i Moldavien,

–  med beaktande av resultatet av det informationsuppdrag som utskottet för utrikesfrågor utförde i Moldavien den 3 och 4 april 2018,

–  med beaktande av de expertstudier som utförts på uppdrag av utskottet för utrikes frågor, däribland studien om reformer av valsystem i de tre associeringsländerna i det östra grannskapet – Ukraina, Georgien och Moldavien – och reformernas effekt på politiska utvecklingar i länderna, som publicerades den 26 oktober 2017(5), EU:s genomförandebedömning av associeringsavtalen mellan EU och Moldavien, Georgien och Ukraina, som publicerades den 28 juni 2018(6), och den jämförande studien om utvecklingen av institutionella ramar för genomförandet av associeringsavtalen i Georgien, Moldavien och Ukraina, som publicerades i juli 2018(7),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen samt artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0322/2018), och av följande skäl:

A.  De politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien har fördjupats inom ramen för det östliga partnerskapet och särskilt genom undertecknandet den 27 juni 2014 och ikraftträdandet den 1 juli 2016 av associeringsavtalet mellan EU och Moldavien inklusive ett djupgående och omfattande frihandelsområde.

B.  Associeringsavtalet är baserat på gemensamma värderingar, däribland ”respekten för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, som proklamerades i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och definierades i Europakonventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, slutakten från Helsingfors 1975 från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa och Parisstadgan om ett nytt Europa från 1990”.

C.  Genom detta avtal förpliktade sig Moldavien att genomföra större inhemska reformer, på grundval av EU:s lagar och praxis, inom ett stort antal områden som bidrar till god förvaltning, ekonomisk utveckling och stärkt samarbete med EU. Till stöd för detta arbete förpliktade sig EU att tillhandahålla betydande finansiellt stöd och budgetstöd till Moldavien, vilket uppgår till 1,14 miljarder EUR av de anslagna medlen sedan 2007, plus regional programfinansiering.

D.  Det djupgående och omfattande frihandelsområdet tillåter privilegierat tillträde för varor och tjänster från Moldavien till EU-marknaden. Till följd av detta frihandelsområde ökade handeln mellan EU och Moldavien med 20 procent 2017, till 4 miljarder EUR. EU är för närvarande Moldaviens största handelspartner, och står för över 55 procent av den totala handeln. EU är också största investerare i Moldavien. Inledande data för 2018 bekräftar den positiva trenden. Moldaviens preferensutnyttjandegrad på 90 procent visar hur fördelaktigt avtalet har varit för moldaviska företag, arbetstagare och medborgare. Framsteg har gjorts på viktiga områden som sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder, tull och offentlig upphandling. Inhemska rådgivande grupper har inrättats i enlighet med bestämmelserna i kapitlet om handel och hållbar utveckling och har hittills sammanträtt tre gånger.

E.  I utbyte mot reformer i Moldavien på områdena rättvisa och säkerhet, däribland i kampen mot korruption, godkände EU 2014 visumfria resor till Schengenområdet för moldaviska medborgare med biometriska pass. Mer än 1,5 miljoner moldaviska medborgare har utnyttjat detta visumfria system under de första fyra åren av dess genomförande.

F.  EU har vid upprepade tillfällen uttryckt oro när det gäller försämringen av demokratiska standarder genom den senaste tidens beslut av de moldaviska myndigheterna, inbegripet ogiltigförklarandet i juni 2018 av det lokala valet i Chisinau av tvivelaktiga skäl och utan insyn, valreformen i juli 2017 som antogs trots negativa rekommendationer från ODIHR och Venedigkommissionen, bristen på framsteg i åtalet av de personer som bär ansvaret för bankbedrägeriet om en miljard USD som avslöjades 2014 och de ökade brotten mot de mänskliga rättigheterna, som främst har riktats mot domare, journalister och politiska motståndare.

G.  Till följd av dessa utvecklingar avstod EU 2017 från att göra de två sista betalningarna under budgetstödprogrammet för reformerna av rättssektorn, eftersom de moldaviska myndigheterna uppvisade ett otillräckligt engagemang för att reformera denna sektor. År 2018 ställde EU in den första delbetalningen av det makroekonomiska biståndet på grund av det bristande uppfyllandet av de politiska villkor som bifogades till Europaparlamentets och rådets beslut den 4 juli 2017, där det angavs att ”en förutsättning för att bevilja makroekonomiskt bistånd är att det mottagande landet respekterar effektiva demokratiska mekanismer, inbegripet ett parlamentariskt system med flera parter och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna.

H.  Sedan dessa beslut fattades har den senaste utvecklingen gett upphov till ytterligare oro, främst det så kallade skattereformpaketet, som antogs i juli 2018, vars skatteamnestisystem ökar risken för penningtvätt, samt den ytterligare press som har utövats på oppositionen och dess fredliga demonstrationer och på små oberoende medieföretag som kämpar för att behålla sin verksamhet trots att en ny lag om audiovisuella medietjänster antogs i juli 2018.

I.  Transparency International rankade Moldavien på 122:a plats av 180 i sitt index för uppfattad korruption 2007, tillsammans med Azerbajdzjan och Mali. Reportrar utan gränser rankade Moldavien på 81:a plats av 180 i sitt världsindex för pressfrihet, vilket är en försämring från 56:e plats 2014.

Allmänna principer och gemensamma värderingar

1.  Europaparlamentet betonar vikten av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet och noterar Moldaviens framsteg hittills. Parlamentet framhåller dock att ett fullständigt genomförande av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet, med särskild hänsyn till politiska reformer, måste ha högsta prioritet för att ytterligare fördjupa landets förbindelser med EU till nytta för Moldaviens medborgare och för att utforska ytterligare perspektiv i linje med politiken för det östliga partnerskapet plus (EaP+) som parlamentet förespråkar.

2.  Europaparlamentet lovordar de modiga personer som arbetar för positiva förändringar i Moldavien, framför allt de som driver på de ansträngningar som bör fortsätta, i linje med uppmaningarna från EU och Internationella valutafonden (IMF), för att reformera banksektorn efter bankbedrägeriet 2014 till ett värde av en miljard USD (motsvarar 12 procent av BNP). Parlamentet välkomnar IMF:s framgångsrika utvärdering från juli 2018 av genomförandet av IMF-stödda program. Parlamentet uppmanar Moldaviens politiker och rättsväsendet i sin helhet att ansluta sig till dessa ansträngningar för att reformera landet och bekämpa korruption i enlighet med åtagandena i associeringsavtalet, eftersom en brist på politisk vilja är en av de största flaskhalsarna för trovärdiga reformer. Parlamentet uppmanar alla politiska krafter att föra en konstruktiv dialog i landets intresse.

3.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att demokratiska standarder frångås i Moldavien, där grundläggande värderingar som Moldavien skrivit under på, främst som en del av associeringsavtalet, bland annat demokrati – däribland rättvisa och transparenta val som återspeglar medborgarnas vilja, och ett demokratiskt flerpartisystem – och rättsstaten – inklusive rättsväsendets oberoende och opartiskhet – undergrävs av styrande politiska ledare som är i hemlig samverkan med affärsintressen, utan motstånd från större delen av den politiska klassen och rättsväsendet, vilket har gjort Republiken Moldavien till en stat som hålls fången av oligarkers intressen, med en koncentration av ekonomisk och politisk makt i händerna på en liten grupp människor som utövar sitt inflytande på parlamentet, regeringen, de politiska partierna, statsförvaltningen, polisen, rättsväsendet och medierna, och leder till ett högt otillfredsställande genomförande av lagstiftningen, till föga nytta för medborgarna. Parlamentet upprepar sin avsikt att fokusera på fullgörandet av åtaganden att värna om värderingar snarare än på föga övertygande så kallade geopolitiska argument.

4.  Europaparlamentet beklagar att de politiska villkoren beträffande demokratiska standarder i Moldavien medvetet kränks, framför allt genom de senaste förändringarna i nationell vallagstiftning, som inte bemötte några av de viktigaste rekommendationerna i det gemensamma yttrandet från ODIHR och Venedigkommissionen, samt avsättandet av Dorin Chirtoacă från befattningen som borgmästare i Chisinau och ogiltigförklarandet av valet av Andrei Năstase, som har lett till att EU stoppat sina utbetalningar av makroekonomiskt stöd och av utestående betalningar av budgetstöd.

5.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att eventuella beslut om framtida utbetalningar av makroekonomiskt stöd inte bör tas förrän efter det parlamentsval som planeras äga rum i februari 2019 och då på villkor att detta val genomförs i enlighet med internationellt erkända normer och utvärderas av internationella expertorgan. Alla utbetalningar från program för budgetstöd bör också skjutas upp tills betydande framsteg görs beträffande demokratiska standarder, däribland reform av rättsväsendet och rättsliga åtgärder mot de personer som är ansvariga för bankbedrägeriet, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2018. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att under tiden fortsätta omfördela anslag för att stödja det civila samhället och oberoende medier i Moldavien, samt den privata sektorn och lokala myndigheter, även genom nya partnerskap och utvecklingsprojekt, helst samordnat med stöd från andra EU-länder, och att samordna insatser med andra organisationer såsom IMF för att säkerställa större konsekvens när det gäller villkoren för ekonomiskt bistånd. Parlamentet inväntar med försiktighet resultaten av översynen av vallagstiftningen av det moldaviska parlamentets rättsliga utskott för utnämningar och immuniteter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en mekanism för att övervaka reformer, vilken bör inbegripa tydliga riktmärken.

6.  Europaparlamentet erinrar om artikel 2 och 455 i associeringsavtalet, i enlighet med vilka respekt för demokratiska principer utgör en grundläggande del av associeringsavtalet och att förhållanden som strider mot dem kan medföra upphävandet av rättigheter som medges i avtalet. Parlamentet påminner om att det krävs mycket arbete för att fortsätta att uppfylla riktmärkena för arbetet mot korruption och penningtvätt. Parlamentet begär att eventuella framtida avtal också förutsätter en reform av rättsväsendet och en grundlig utredning och lagföring av de som är ansvariga för bedrägeriet till ett värde av en miljard USD. Parlamentet erinrar även om riktmärkena för bekämpning av korruption och penningtvätt som fastställts i samband med viseringsliberaliseringsbestämmelserna.

Institutionell ram för avtalets genomförande

7.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av många lagar som stämmer överens med Moldaviens åtaganden enligt associeringsavtalet. Parlamentet understryker dock att det är viktigt med ett snabbt och fullständigt genomförande av dessa lagar för att uppnå det slutgiltiga målet i associeringsavtalet att leverera väsentliga och hållbara förbättringar av levnadsförhållandena för vanliga medborgare i Moldavien.

8.  Europaparlamentet efterfrågar ett starkare engagemang från Moldaviens parlament, premiärminister och minister för utrikes frågor och EU-integration för att ge en politisk översikt på hög nivå och en granskning av genomförandet av associeringsavtalet, främst genom fortsatt anpassning av relevanta parlaments- och regeringsstrukturer och en förstärkning av deras administrativa kapacitet, samordning och synkronisering av ministeriernas planer och fullständigt genomförande av dessa i praktiken.

9.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den interparlamentariska församlingen för Georgien, Moldavien och Ukraina och dess första sammanträde som ägde rum den 8–9 juni 2018 i Kiev. Parlamentet uppmuntrar denna församling att även noggrant granska genomförandet av associeringsavtalen.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att lägga ned mer arbete på att genomföra associeringsavtalet och organisera sina åtgärder – främst genom själva den nationella handlingsplanen för genomförandet av associeringsavtalet (NAPIAA) – utifrån särskilda sektorer och de särskilda resultat som ska uppnås, snarare än utifrån artiklar i associeringsavtalet, för att utveckla en detaljerad prioritering av åtgärder och deras ordningsföljd, på grundval av konsekvensanalyser och utformade av särskilda expertenheter.

11.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att med förbehåll för framsteg inom demokratiska standarder upprätta en särskild EU-stödgrupp för Moldavien, för att öka leveransen av sakkunskap, främst om hur den moldaviska lagstiftningen ska närma sig EU:s, och, när villkoren är uppfyllda, leveransen av ekonomiskt stöd till Moldavien till stöd för genomförandet av associeringsavtalet.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten och kommissionen att öka sin interna kapacitet för att utöka övervakningen av genomförandet av associeringsavtalet, främst genom en betydande ökning av de avsatta personalresurserna, samt en övergång till en kvalitativ bedömning av framstegen, främst genom införandet av granskningsprocesser, för att bedöma den anpassningsnivå till EU:s regelverk som faktiskt har uppnåtts i enlighet med kraven i associeringsavtalet.

13.  Europaparlamentet välkomnar den förbättrade dialogen på ministernivå med Moldavien och andra associerade partner om associeringsrelaterade reformer på området handel och stöder, med förbehåll för framsteg när det gäller demokratiska normer, inledningen av sådana dialoger på andra områden som omfattas av associeringsavtalet, inbegripet politiska frågor, rättvisa, frihet och säkerhet samt sektoriellt samarbete.

14.  Europaparlamentet erinrar om och stöder Venedigkommissionen yttrande över valreform i Moldavien, enligt vilket det inte rådde enighet om förändringen mot ett blandat valsystem för parlamentsval (med undantag för inom de demokratiska och socialistiska partierna) och kan leda till att kandidater påverkas otillbörligt av affärsintressen. Parlamentet upprepar därför sin begäran till de moldaviska myndigheterna att förbättra valsystemet för att säkerställa att framtida val avspeglar de moldaviska medborgarnas vilja och inte bara viljan hos ett utvalt fåtal. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att även genomföra rekommendationerna från ODIHR fullt ut, främst när det gäller partifinansiering, fria medier och mediepluralism. Parlamentet bekräftar på nytt sin beredskap att ha en observatörsroll vid nästa parlamentsval.

Politisk dialog och reform; samarbete på området för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

15.  Europaparlamentet uttrycker oro över de ändringar i sista minuten av lagen om audiovisuella medietjänster som antogs i juli 2018 utan att dessa togs upp för samråd med det civila samhället. Parlamentet uppmanar med kraft Moldaviens myndigheter att genomföra lagen helt i linje med EU:s standarder för mediers oberoende och mediepluralism enligt kommissionens och Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet betonar vikten av att hålla genuina samråd med det civila samhället och oberoende medier i denna process och i processen för att anta en ny lag om annonsering. Parlamentet understryker behovet av att undvika alla försök att undergräva mediepluralismen, främst de som ytterligare skulle uppmuntra till kartellbildning på mediemarknaden och den relaterade annonsmarknaden. Parlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att anta den nya lagen om annonsering, efter ett genuint samråd med det civila samhället. Parlamentet konstaterar med oro att medierna för närvarande är starkt monopoliserade och underställda landets politiska grupper och företagsgrupper. Parlamentet efterfrågar transparens i fråga om mediers ägande och att särskilt bistånd ges till oberoende medier, framför allt lokala medieföretag, för att uppfylla kraven i lagen när det gäller obligatoriskt lokalt innehåll. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att tillsynsmyndigheten för medier verkligen åtnjuter oberoende.

16.  Europaparlamentet välkomnar reformarbetet på områdena för offentlig förvaltning och förvaltningen av offentliga finanser och uppmuntrar till vidare åtgärder för att öka öppenheten.

17.  Europaparlamentet välkomnar det goda samarbetet i Gusp-frågor, särskilt den höga anpassningen till Gusp-förklaringarna och deltagandet i uppdrag och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), samt Moldaviens samarbete med Nato. Parlamentet noterar framstegen med att anta en ny nationell försvarsstrategi och handlingsplanen för genomförandet av den, för perioden 2017–2021, efter att Moldaviens president upphävt landets nationella säkerhetsstrategi. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av avtalet mellan EU och Moldavien om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

18.  Europaparlamentet lovordar Moldaviens myndigheter för stegvisa förbättringar av förbindelserna med Tiraspol, bland annat i fråga om tillitsbyggande åtgärder såsom öppnandet av bron mellan Gura Bîcului och Bîcioc, och undertecknandet av sex ytterligare protokoll, vilket kommer att förbättra livet för medborgare på båda sidor om floden Nistru. Parlamentet upprepar sitt kraftfulla engagemang och stöd för Moldaviens suveränitet och territoriella integritet och ansträngningarna för att nå en fredlig lösning på frågan om Transnistrien. Parlamentet stöder villkorslöst ansträngningarna från OSSE, EU och andra berörda parter och uppmuntrar myndigheterna att särskilt samarbeta med små och medelstora företag från Transnistrien, att fortsätta arbeta på denna engagemangsnivå, att göra ytterligare ansträngningar för att främja mänskliga rättigheter och att följa alla beslut från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar Moldaviens myndigheter att göra ytterligare ansträngningar för att genomföra lagen om Gagauziens särskilda rättsliga ställning.

Rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning

19.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Moldaviens myndigheter att säkerställa rättsväsendets och specialiserade korruptionsbekämpande institutioners oberoende och effektivitet – bland andra högsta åklagarmyndigheten, det nationella antikorruptionscentrumet, åklagarmyndigheten för korruptionsmål, nationella integritetsmyndigheten och det nationella kontoret för återvinning av tillgångar – särskilt genom att tilldela adekvata resurser till att säkerställa full insyn i utnämnandeförfaranden där oberoende sakkunniga rekryterare deltar och anta konstitutionsändringar i linje med Venedigkommissionens rekommendationer, framför allt i syfte att avlägsna det inledande femåriga mandatet för domare, ändra det högsta domarrådets sammansättning och stärka dess roll samt avskaffa det moldaviska parlamentets befogenhet att utse domare till högsta domstolen. Parlamentet är fortfarande djupt oroat över det moldaviska rättsväsendets selektiva rättsliga förfaranden och påpekar att det, enligt de senaste rapporterna från Transparency International, lider av begränsat oberoende från den verkställande makten och används som ett verktyg mot politiska motståndare och företagsintressen. Parlamentet konstaterar vikten av att etablera en solid meritförteckning när det gäller utredningar i korruptionsmål, inbegripet profiler på hög nivå.

20.  Europaparlamentet välkomnar de lagstiftningsändringar som antogs i juli 2018 i syfte att stärka ett meritbaserat val och befordran av domare, samt deras ansvarsskyldighet.

21.  Europaparlamentet efterlyser återigen på basis av slutsatserna och rekommendationerna i den första och andra rapporten från Kroll – vilka bör offentliggöras i sin helhet – en snabb lagföring av alla personer som bär ansvaret för bankbedrägeriet till ett värde av en miljard USD som avslöjades 2014 samt återvinningen av stulna tillgångar. Parlamentet noterar den strategi för återvinning av tillgångar som antagits av de moldaviska myndigheterna, men konstaterar med oro att utredningen av detta fall har genomförts på ett tämligen ineffektivt sätt. Parlamentet betonar att domstolarna måste upphöra med att inte följa upp tillförlitliga bevis och utan dröjsmål undersöka de mål som är vilande eller under utredning, särskilt målet mot Ilhan Shor, i öppna förhandlingar. Parlamentet understryker att det politiska valet att rädda bankerna med offentliga finanser ytterligare ökade den stora förtroendeförlusten för den moldaviska politiken. Parlamentet uppmanar rådet att överväga personliga påföljder och EU:s medlemsstater att stödja utredningen.

22.  Europaparlamentet uttrycker oro över den ökade risken för penningtvätt efter det skyndsamma antagandet av det så kallade skattereformpaketet i juli 2018, vilket inbegriper ett skatteamnestisystem som skulle kunna legalisera tillgångar som erhållits på ett olagligt sätt. Parlamentet anser att paketet måste ändras i syfte att stänga sådana kryphål och åtar sig till dess att vara mycket uppmärksamt på dess genomförande, i samordning med kommissionen, utrikestjänsten och andra internationella organisationer.

23.  Europaparlamentet betonar behovet av att även åtgärda och avvärja andra förekomster av organiserad brottslighet, bland annat vapensmuggling, människohandel och storskalig penningtvätt, framför allt från Ryssland. Parlamentet understryker domarnas ansvar för att upprätthålla rättsstatsprincipen och betonar att lagligt dömda domare bör avtjäna sina straff.

24.  Europaparlamentet efterlyser möjligheten till direkt digital insyn i elektroniska deklarationer av tillgångar som tillhör politiker och tjänstemän på hög nivå, enligt Ukrainas exempel.

25.  Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att rätta sig efter internationella principer och värna om bästa praxis som garanterar det civila samhället en omgivning där det kan verka fritt. Parlamentet understryker den viktiga roll som det civila samhället spelar för att övervaka genomförandet av reformer samt för att främja de offentliga institutionernas öppenhet och ansvarsskyldighet. Parlamentet förväntar sig framför allt att ingen kommande lagstiftning ska begränsa vare sig nationell eller utländsk finansiering till Moldaviens icke-statliga organisationer eller på ett otillbörligt sätt öka den administrativa bördan och redovisningsbördan för dem. Parlamentet beklagar att medborgarnas deltagande i ett antal fall har varit begränsat, till exempel genom att den centrala valkommissionen i mars 2018 avslog ansökan om att anordna en folkomröstning om ändringarna av valsystemet.

Respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

26.  Europaparlamentet uttrycker oro över det krympande utrymmet för civilsamhället och uppmanar myndigheterna att omedelbart upphöra med onödiga eller oproportionerliga straffrättsliga förfaranden – varav några har kommit till stånd genom fabricerade anklagelser – och selektiv rättvisa mot politiska motståndare, deras juridiska ombud och/eller deras anhöriga. Parlamentet kritiserar att den processövervakning som utförs av EU:s medlemsstater eller utrikestjänsten i allt högre grad hämmas genom att allmänheten utestängs från rättegångar. Parlamentet uttrycker särskild oro över straffrättsliga förfaranden mot människorättsförsvarare, oberoende domare såsom Domnica Manole och Gheorghe Bălan, journalister och personer som kritiserar regeringen eller ordföranden för Moldaviens demokratiska parti, Vladimir Plahotniuc. Parlamentet kräver att myndigheterna garanterar rätten till en rättvis rättegång och respekten för mänskliga rättigheter i häkten. Parlamentet understryker att det behövs effektiva utredningar av påstådd tortyr i häkten och psykiatriska institutioner. Parlamentet uppmanar myndigheterna att garantera mötes- och yttrandefrihet och framför allt möjligheten att anordna fredliga demonstrationer och att denna grundläggande rättighet fullt ut respekteras i enlighet med internationella normer.

27.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av en ny nationell strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män 2017 och uppmanar myndigheterna att säkerställa att den genomförs till fullo.

28.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att stärka insatserna för att skydda mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, i synnerhet för utsatta grupper, genom att bekämpa den fortfarande starkt oroande förekomsten av hatpropaganda och våld mot och socialt uteslutande och diskriminering av hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning och minoriteter såsom den romska befolkningen, liksom hatpropaganda och diskriminering baserat på kön eller politisk åskådning.

29.  Europaparlamentet fördömer kraftigt den senaste tidens utlämning/bortförande av turkiska medborgare till Turkiet på grund av deras påstådda kopplingar till Gülenrörelsen, i strid med rättsstatsprincipen och grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att säkerställa att alla begäranden om utlämning från tredjeländer handläggs på ett öppet sätt och efter juridiska förfaranden helt i linje med europeiska principer och standarder.

Samarbete inom handel och ekonomi

30.  Europaparlamentet välkomnar den betydande ökningen av den moldaviska importen till EU till följd av det djupgående och omfattande frihandelsområdet och det faktum att EU är den största investeraren i Moldavien, men beklagar djupt att detta inte har lett till en förbättring av medborgarnas sociala och ekonomiska situation. Parlamentet varnar för att misslyckade framsteg med att förbättra befolkningens levnadsstandard äventyrar medborgarnas samtycke till en pro-europeisk inriktning av landet.

31.  Europaparlamentet erinrar om vikten av ett oberoende rättsväsende och av kampen mot korruption och minskade administrativa och byråkratiska bördor för att förbättra investeringarna och företagsklimatet.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar ytterligare framsteg på områdena sanitära och fytosanitära standarder och skydd av geografiska beteckningar.

33.  Europaparlamentet efterlyser effektiv efterlevnad av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling och internationella åtaganden, och särskilt ett korrekt genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner.

34.  Europaparlamentet anser att tillnärmning av lagstiftningen till EU:s regelverk är den avgörande dimensionen i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, eftersom faktiskt tillträde till EU-marknaden och reform i mycket hög grad är beroende av korrekt genomförande och verkställighet av relevant lagstiftning. Parlamentet är medvetet om den viktiga utmaning som detta innebär för styrelseformer, institutioner och offentlig förvaltning i Moldavien, och uppmuntrar kommissionen att tillhandahålla lämpligt tekniskt och finansiellt stöd.

Energi och andra samarbetsområden

35.  Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av energilagen 2017 som ett steg i riktning mot genomförandet av det tredje lagstiftningspaketet för EU:s inre marknad för gas och elektricitet och uppmuntrar till konkreta åtgärder för att säkerställa oberoendet för energitillsynsmyndigheten ANRE. Parlamentet är medvetet om Moldaviens ansträngningar för att främja förnybara energikällor och energieffektivitet och anser det vara av avgörande betydelse att stärka de ekologiska jordbruksmetoderna inom ramen för en hållbar landsbygdsutveckling.

36.  Europaparlamentet efterlyser kraftfullare åtgärder på områdena miljöskydd, framför allt beträffande förvaltningen av vattnet i floden Nistru, avfallshantering och klimatförändringar, i synnerhet beträffande genomförande och samordning av lagstiftning.

Institutionella bestämmelser

37.  Europaparlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och Moldavien att ytterligare öka kommunikationsarbetet med genomförandet av associeringsavtalet och de förväntade fördelarna för Moldaviens medborgare med de tillhörande reformerna och närmare integration med Europeiska unionen. Parlamentet understryker behovet av att bekämpa rysk desinformation, genom faktabaserad och tillgänglig kvalitetsinformation på alla de huvudsakliga språken i Moldavien.

38.  Europaparlamentet upprepar sin beslutsamhet att öka sin övervakning av genomförandet av internationella avtal med EU:s partner i öst. Parlamentet uppmanar ännu en gång kommissionen och utrikestjänsten att oftare översända regelbundna skriftliga rapporter om genomförandet av dessa avtal till parlamentet och rådet.

39.  Europaparlamentet anser att det skulle vara till nytta att involvera de moldaviska myndigheterna redan från det skede då relevant lagstiftning utarbetas, för att göra processen mer inkluderande och för att minska övergångskostnaderna för Moldavien, och uppmanar kommissionen att fullt ut använda processen för förhandssamråd.

40.  Europaparlamentet noterar att utvärderingen av frihandelsavtalets genomförande i mångt och mycket är inriktad på handelsflöden och handelshinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt övervaka och bedöma avtalets genomförande, och ägna särskild uppmärksamhet åt införlivandet och genomförandet av unionens regelverk samt åt inverkan på det moldaviska samhället, och att säkerställa offentlig och omfattande årlig rapportering, bland annat om det tekniska och ekonomiska stödet från EU.

41.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att offentliggöra alla årliga rapporter om genomförandet av associeringsavtalet på en gång och samtidigt offentliggöra en jämförande utvärdering av graden av framsteg mot genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet av varje associerad partner, mot specifika riktmärken.

42.  Europaparlamentet är fast beslutet att upprätta årsrapporter om genomförandet om associeringsavtalen.

o
o   o

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Republiken Moldaviens president, regering och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0303.
(2) EUT C 356, 4.10.2018, s. 130.
(3) EUT C 334, 19.9.2018, s. 199.
(4) EUT C 11, 12.1.2018, s. 82.
(5) Europaparlamentets studie The electoral reforms in three association countries of the Eastern Neighbourhood – Ukraine, Georgia and Moldova, 26 oktober 2017.
(6) Europaparlamentets genomförandebedömning Association agreements between the EU and Moldova, Georgia and Ukraine, 28 juni 2018.
(7) Europaparlamentets studie The Development of an Institutional Framework for the Implementation of the Association Agreements in Georgia, Moldova and Ukraine, juli 2018.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy