Index 
Antagna texter
Torsdagen den 13 december 2018 - StrasbourgSlutlig utgåva
Snabb lösning av handelstvister
 Inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå ***I
 Inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 ***I
 Avtalet mellan Amerikas förenta stater och EU om regleringssamarbete på området civil luftfartssäkerhet ***
 Ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster *
 Bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro *
 Iran, särskilt fallet Nasrin Sotoudeh
 Egypten, särskilt situationen för människorättsförsvarare
 Tanzania
 Blockkedja: en framåtblickande handelspolitik
 Tillräckligheten avseende det personuppgiftsskydd som säkerställs av Japan
 Intressekonflikt och skydd av EU:s budget i Tjeckien
 Betänkande om ombudsmannens årliga rapport för 2017
 Överläggningarna i utskottet för framställningar under 2017

Snabb lösning av handelstvister
PDF 156kWORD 50k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 med rekommendationer till kommissionen om snabb lösning av handelstvister (2018/2079(INL))
P8_TA(2018)0519A8-0396/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 67.4 och 81.2 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 19.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

–  med beaktande av studien från generaldirektoratet för unionens interna politik ”Building competence in commercial law in the Member States”,

–  med beaktande av 2018 års resultattavla för rättskipningen i EU,

–  med beaktande av de principer för juridisk utbildning som 2016 antogs av det europeiska nätverket för rättslig utbildning(1),

–  med beaktande av unionens regelverk på området för rättsligt samarbete i civila frågor,

–  med beaktande av artiklarna 46 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0396/2018), och av följande skäl:

A.  Rätten att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång, som slås fast i artikel 47 i stadgan och i artikel 6 i Europakonventionen, utgör en av de grundläggande garantierna för respekten för rättsstatsprincipen och demokratin och är en integrerad del av civilrättsliga förfaranden som helhet.

B.  Genom att införa ett påskyndat europeiskt civilrättsligt förfarande skulle man kunna bidra till att modernisera de nationella förfarandena och till att skapa likvärdiga förutsättningar för företagen och öka den ekonomiska tillväxten tack vare ändamålsenliga och effektiva rättssystem, samtidigt som man underlättar tillgången till rättslig prövning i unionen och bidrar till att upprätthålla unionens grundläggande friheter.

C.  2018 års resultattavla för rättskipningen i EU visade att tillgången till rättshjälp och domstolsavgifternas storlek i hög grad påverkar tillgången till rättslig prövning, särskilt för medborgare som lever i fattigdom.

D.  Det rättsliga samarbetet har främjats, understötts och uppmuntrats av flera procedurbeslut inom den sekundära unionsrätten, inklusive förordningen om småmål, rättshjälpsdirektivet, förordningen om bevisupptagning och förordningen om delgivning av handlingar.

E.  Det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna syftar bland annat till att säkerställa full respekt för rätten till ett effektivt rättsmedel och en rättvis rättegång i gränsöverskridande fall, garantera effektiva och smidiga rättsliga förfaranden även i dessa situationer och etablera ömsesidigt förtroende för domstolssystemen, vilket lägger grunden för ett mer omfattande ömsesidigt erkännande av domslut inom unionen.

F.  Många frågor som berör processrätt inom civilrätten regleras på nationell nivå, och därmed skiljer sig processrätten på detta område mellan olika medlemsstater, vilket är i linje med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Ett påskyndat förfarande skulle kunna leda till en nödvändig tillnärmning av förfarandesystemen i unionen.

G.  Det är nödvändigt att stärka det närmare samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter och rättssystem på unionsnivå, i syfte att undanröja alla hinder som kan uppstå som en följd av bristande förenlighet mellan olika rättsliga och administrativa system.

H.  I Bryssel I-förordningen fastställs grundläggande regler om behörighet för domstolar samt om erkännande och verkställighet av avgöranden på civil- och handelsrättens område inom unionen. I den ändrade versionen, som gäller sedan 2015 (Bryssel Ia), infördes en rad viktiga anpassningar för lösning av gränsöverskridande tvister i EU, vilket har sparat tid och pengar för företag och enskilda personer.

I.  I Rom I-förordningen fastställs regler om tillämplig lag för privaträttsliga avtalsförpliktelser.

J.  Processreglerna bör säkerställa att man både skyddar parternas rättigheter och snabbt löser tvister.

K.  Att lösa handelstvister i offentlig domstol i medlemsstaterna tar i allmänhet lång tid och lever inte upp till förväntningarna hos parterna i handelstvister, vilket understryks av införandet av det europeiska småmålsförfarandet, som däremot har bidragit till avsevärt snabbare lösning av konsumenttvister. En korrekt användning av IKT i domstolarna bidrar till att påskynda förfarandena och sänka kostnaderna.

L.  Långsamma lösningar av handelstvister i unionen kan leda till att kommersiella parter söker alternativa former av tvistlösning, eller tvistlösning i tredjeland och väljer att tillämpa nationell rätt i tredjeland på avtal.

M.  Tvistlösning av hög kvalitet i handelstvister är beroende av att det i domstolarna, bland domare, advokater och rättstillämpare, finns en hög kompetens- och erfarenhetsnivå.

N.  Tillgång till ett snabbt och kostnadseffektivt påskyndat förfarande som stöds av mycket erfarna och kompetenta domare och advokater i medlemsstaterna skulle göra beslutet att välja en medlemsstats nationella rätt mer sannolikt och därmed berika kompetensen inom civilrättsliga och privaträttsliga frågor i medlemsstaterna.

O.  När det gäller de olika språkordningarna tycks det nödvändigt att hitta en lämplig lösning som skulle kunna utgöras av harmoniserade formulär tillgängliga på alla EU:s officiella språk.

P.  Specialiserade domstolar och handelskammare säkerställer en högre kompetensnivå och ett större oberoende i sådana frågor och lockar därmed sådana mål till medlemsstaternas domstolar.

1.  Europaparlamentet noterar att det går mycket långsammare, i snitt mellan tre och fyra år, att lösa handelstvister än det borde göra och att detta leder till avsevärda förluster för företag, inte endast på ett ekonomiskt plan utan även i fråga om tid, energi och andra resurser som skulle kunna ägnas åt andra möjligheter.

2.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att säkerställa full respekt för parternas rätt till ett effektivt rättsmedel och en rättvis rättegång, i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och att säkerställa högkvalitativa rättsliga förfaranden i samband med handelsfrågor.

3.  Europaparlamentet betonar det lyckade genomförandet av det europeiska småmålsförfarandet, som möjliggjorde ett sätt att lösa konsumenttvister och andra gränsöverskridande tvister om små belopp inom unionen snabbt och kostnadseffektivt och att samtidigt slå vakt om parternas rättigheter.

4.  Europaparlamentet betonar att ömsesidigt förtroende är ett komplext begrepp och att många faktorer spelar in i uppbyggnaden av ett sådant förtroende, t.ex. juridisk utbildning och kompetensutveckling, gränsöverskridande rättsligt samarbete och utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan domare.

5.  Europaparlamentet understryker, med avseende på rätten till en rättvis rättegång och tillgången till rättslig prövning, att samarbetsnätverk och databaser som främjar rättsligt samarbete och informationsutbyte bör bibehållas och utökas ytterligare, inklusive det europeiska rättsliga nätverket och den europeiska e-juridikportalen, vars syfte är att vara en central samlingsplats för juridisk information i unionen.

6.  Europaparlamentet anser att antagandet av en förordning som liknar det europeiska småmålsförfarandet, ett påskyndat europeiskt civilrättsligt förfarande som kan tillämpas på gränsöverskridande handelstvister, vore det bästa sättet att lösa de långa väntetiderna för handelstvister i unionen, och att man därigenom eventuellt skulle kunna göra stora besparingar för europeiska företag och mobilisera outnyttjat kapital.

7.  Europaparlamentet anser att kommersiella parter kommer att ha bättre möjlighet att betala för ombud och förbereda domstolsmål, vilket innebär att de har bättre utsikter att skydda sina rättigheter, något som skulle möjliggöra ett snabbare förfarande.

8.  Europaparlamentet konstaterar att ett sådant förfarande kan bygga på krav på parterna om djupgående förberedelser innan förfarandet påbörjas, stränga tidsfrister, begränsade möjligheter att lägga till fakta eller bevismaterial under pågående process och bristande tillgång till fristående överklaganden av processrättsliga beslut, vilket åstadkommer ett påskyndat förfarande.

9.  Europaparlamentet anser att ett sådant strängt processrättsligt system är förenligt med skyddet av parternas rättigheter förutsatt att det påskyndade förfarandet är frivilligt och tillämpas endast om

   parterna har samtyckt till att använda detta förfarande efter det att tvisten uppkommit, eller
   svaranden godtar att delta i förfarandet efter att käranden har väckt talan enligt det påskyndade förfarandet, förutsatt att svaranden har tillräckligt med tid på sig för att på lämpligt sätt förbereda sig innan förfarandet inleds.

10.  Europaparlamentet anser att det påskyndade förfarandet under alla omständigheter bör vara giltigt endast om parterna vederbörligen har underrättats i förväg om konsekvenserna av att godkänna förfarandet. Kostnaderna för det påskyndande förfarandet bör inte vara alltför höga för parterna, för att kunna säkerställa respekten för rätten till tillgång till rättslig prövning.

11.  Europaparlamentet betonar att parterna i en tvist ofta når förlikning först när omständigheterna och argumenten har utvecklats helt, vilket innebär att ett förfarande som kräver att parterna utreder omständigheterna och vidareutvecklar sina argument innan de vänder sig till domstolen skulle leda till fler tidiga förlikningar.

12.  Europaparlamentet konstaterar att målet att tillhandahålla en snabb och mer kostnadseffektiv lösning av handelstvister i unionen inte kan uppnås endast genom att införa ett harmoniserat system för påskyndade förfaranden. I detta syfte behövs domare, advokater och rättstillämpare som har stor kompetens och erfarenhet inom handelsrätten och den internationella privaträttens område för att göra förfarandesystemet effektivt.

13.  Europaparlamentet betonar att den aktuella fördelningen när det gäller lagval i kommersiella avtal mellan olika jurisdiktioner i unionen inte är jämn mellan medlemsstaterna.

14.  Europaparlamentet noterar att valet av tillämplig lag ofta bygger på komplexa överväganden men att kombinationen av utländsk rätt och domstol ofta utsätter en part för avsevärda ekonomiska risker och att sådana villkor är särskilt tvivelaktiga om de ingås som del av ett standardavtal eller i sammanhang där den ena parten saknar eller har mycket litet möjlighet att påverka avtalet i det avseendet.

15.  Europaparlamentet förstår att språkbarriärer skulle kunna utgöra ett ytterligare ett hinder och därmed ännu ett skäl till att välja att tillämpa ett rättssystem i stället för ett annat.

16.  Europaparlamentet understryker att förekomsten av enhetliga standardformulär på alla unionens officiella språk skulle underlätta tillgången till det påskyndade förfarandet.

17.  Europaparlamentet anser att man för att säkerställa enhetliga standardformulär bör tilldela kommissionen genomförandebefogenheter som ska utövas i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen utvärdera behovet att revidera Rom I‑ och Rom II- och Bryssel Ia-förordningarna i detta hänseende för att stärka sambandet mellan syftet med och innehållet i avtalen och den valda lagen och samtidigt säkerställa ett bättre skydd av de svagare parterna i förbindelser och avtal mellan företag och bevara parternas oberoende när det gäller lagvalet.

19.  Europaparlamentet betonar att lagstiftningsåtgärder inte är tillräckliga för att ta itu med dessa problem utan att det också behövs praktiska åtgärder som höjer domstolarnas och advokaternas expertis, till exempel förbättringar av utbildningarna i handelsfrågor och bättre tillgång till unionsrätten och den nationella rätten i medlemsstaterna, framför allt rättspraxis.

20.  Europaparlamentet noterar att handelsrätt och internationell privaträtt jämfört med andra rättsområden är mindre kodifierade, vilket gör att akademisk forskning spelar en viktigare roll, och anser därför att en av de kompetensfrämjande åtgärderna för handelsrätten i medlemsstaterna är att tillgängliggöra ökade medel för forskning inom detta område.

21.  Europaparlamentet välkomnar därför de nio principer för juridisk utbildning som det europeiska nätverket för rättslig utbildning antog vid sin generalförsamling 2016, eftersom dessa erbjuder en gemensam grund och ram för såväl rättsväsenden som juridiska utbildningsinstitut i Europa.

22.  Europaparlamentet betonar att även kvaliteten på den tillämpliga lagstiftningen på handelsrättens område och dess anpassning till praxis och utveckling på handelsområdet är av stor betydelse.

23.  Europaparlamentet uppmanar därför, i enlighet med artikel 225 i EUF-fördraget, kommissionen att, senast den 1 januari 2020 på grundval av artikel 81.2 i EUF-fördraget, lägga fram ett förslag till rättsakt om ett påskyndat europeiskt civilrättsligt förfarande i enlighet med de rekommendationer som anges i bilagan nedan, efter kommissionens bedömning av behovet av en sådan revision, ett möjligt ändringsförslag till Rom I-, Rom II och Bryssel Ia-förordningarna.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att komplettera dessa förslag med andra stödåtgärder i syfte att höja expertisen i medlemsstaterna inom handelsrätten och på den internationella privaträttens område.

25.  Europaparlamentet konstaterar att de rekommendationer som bifogas denna resolution står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna, principen om nationell självbestämmanderätt och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

26.  Europaparlamentet anser att eventuella ekonomiska följder av detta förslag, särskilt kostnader för förfaranden enligt det påskyndade europeiska civilrättsliga förfarandet uppvägs av motsvarande besparingar då detta sannolikt är mer kostnadseffektivt än medlemsstaternas ordinarie förfaranden och i och med att tvisterna i fråga inte skulle tas upp inom vederbörande medlemsstats allmänna förfarandesystem.

27.  Europaparlamentet framhåller att handelsrätten bara är ett av de områden där ytterligare åtgärder på unionsnivå behövs för att säkerställa bättre tillgång till rättslig prövning, mer högkvalitativa förfaranden, starkare skyddsmekanismer för parterna och snabbare tvistlösning.

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

BILAGA TILL RESOLUTIONEN

REKOMMENDATIONER OM ÅTGÄRDER FÖR ATT INFÖRA OCH STÖDJA ETT PÅSKYNDAT EUROPEISKT CIVILRÄTTSLIGT FÖRFARANDE

DET BEGÄRDA FÖRSLAGETS PRINCIPER OCH SYFTEN

I.  Påskyndat europeiskt civilrättsligt förfarande

Det huvudsakliga syftet med följande förslag är att införa ett frivilligt påskyndat europeiskt civilrättsligt förfarande för att ge europeiska företag möjlighet att inom en rimlig tidsram nå förlikning i gränsöverskridande och renodlat handelsrättsliga tvister företag emellan.

Ett påskyndat europeiskt civilrättsligt förfarande skulle kunna bygga på följande principer:

1.  Det bör tillämpas på gränsöverskridande tvister där det europeiska småmålsförfarandet inte kan tillämpas.

2.  Det bör tillämpas om parterna kommer överens om detta efter det att tvisten uppstått eller om käranden väcker talan enligt förfarandet och svaranden samtycker därtill.

3.  Det bör tillämpas endast om parterna vederbörligen har underrättats i förväg om konsekvenserna av att godkänna detta förfarande.

4.  Det bör kräva att parterna förbereder sina anspråk i stor utsträckning innan de går till domstol, tillsammans med ett tidigt uteslutande av möjligheten att åberopa nya fakta eller nya bevis i domstol.

5.  Det bör inte tillåta särskilt överklagande av processrättsliga beslut.

6.  Det skulle i huvudsak kunna vara ett skriftligt förfarande med möjlighet till muntliga förhandlingar på minst en av parternas begäran.

7.  Som utgångspunkt bör det tillämpa mycket korta tidsfrister för förfarandet och låta domstolen, i samråd med parterna, tillämpa längre tidsfrister i mål av mer komplex natur.

8.  Det bör främja förlikning i och utanför domstol när det gäller gränsöverskridande tvister, inklusive via skiljedomstol.

9.  Det bör främja användning av modern teknik för muntliga förhandlingar, bevisinsamling och delgivning av dokument.

10.  Kostnaderna för förfarandet bör vara begränsade, i syfte att säkerställa respekten för rätten till tillgång till rättslig prövning.

11.  Det bör möjliggöra erkännande och verkställighet av det slutgiltiga domslutet enligt förfarandet på det enklaste och mest användarvänliga tillvägagångssätt som är tillgängligt enligt unionsrätten.

II.  Ändringar av Rom I- och Rom II-förordningarna och eventuella ändringar av Bryssel Ia-förordningen

Förslaget om ett påskyndat europeiskt civilrättsligt förfarande skulle kunna stödjas av ett förslag om att ändra Rom I-, Rom II och Bryssel Ia-förordningarna för att stärka sambandet mellan syftet och målet hos avtal och den valda lagen inom unionen, även för att ge parter i renodlat handelsrättsliga avtal ytterligare självständighet och samtidigt skydda svagare parter i förbindelser mellan företag.

Ändringar av Rom I-förordningen skulle kunna omfatta följande:

1.  Övervägande om att stärka sambandet mellan vald lag och avtalets och parternas innehåll, syfte och ändamål.

2.  Omprövning av reglerna om giltigheten av detta lagval, vilket bör övervägas enligt standardlagen för avtalet.

III.  Övriga åtgärder för att främja kompetensen inom handelsfrågor i medlemsstaterna

1.  Dessa förslag bör stödjas ytterligare av åtgärder från kommissionen och medlemsstaterna som främjar kompetensen på handelsrättens område, till exempel

a)  utbildning av domare, advokater och rättstillämpare på handelsrättens område,

b)  förenklad och utökad åtkomst till unionsrätten och den nationella rätten i medlemsstaterna, inklusive rättspraxis,

c)  ökad fokus på handelsrätt och internationell privaträtt i juristutbildningar, och

d)  ökade resurser till akademisk forskning inom handelsrätt och internationell privaträtt.

e)  bemästrande av ett främmande språk och dess juridiska terminologi.

2.  Dessutom uppmanas medlemsstaterna att säkerställa att domstolar som tillämpar det påskyndade europeiska civilrättsliga förfarandet har specialkompetens inom handelsrättens område, till exempel genom att utse eller stödja befintliga handelsdomstolar eller handelsrättsliga avdelningar vid domstolar.

3.  Dessutom uppmanas kommissionen att närmare undersöka möjligheten att inrätta en europeisk handelsrättslig domstol som komplement till medlemsstaternas domstolar och erbjuda rättssökande ytterligare ett internationellt forum med specialkompetens inom tvister på handelsrättens område.

4.  Som slutgiltig åtgärd uppmanas medlemssatserna att ompröva sina lagar som tillämpas på handelsrättsliga ärenden när det gäller situationer mellan företag, eftersom en av de viktiga faktorerna för val av lag är ändamålsenligheten och kvaliteten hos handelsrätten i ett land.

(1) http://www.ejtn.eu/PageFiles/15756/Judicial%20Training%20Principles_EN.pdf


Inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå ***I
PDF 323kWORD 100k
Europaparlamentets ändringar antagna den 13 december 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU (COM(2018)0447 – C8–0258/2018 – 2018/0236(COD))(1)
P8_TA(2018)0520A8-0405/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Förslag till lagstiftningsresolution   Ändring
Ändring 1
Förslag till lagstiftningsresolution
Beaktandeled 5a (nytt)
–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle (COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),
Ändring 2
Förslag till lagstiftningsresolution
Beaktandeled 5b (nytt)
–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 5G för Europa: en handlingsplan (COM(2016)0588) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0306),
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag.
(1)  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag. Samtidigt är det viktigt att skapa lämpliga förhållanden för att säkerställa lika villkor i hela världen för företag som är aktiva inom rymdsektorn.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden erbjuder säkerheten i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.
(2)  Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden och oberoende tillgång till rymden erbjuder säkerheten och oberoendet i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar, t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar.
(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör garantera kontinuiteten i dessa initiativ, liksom deras spridning och användning, och även förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar. Programmet bör även främja rymdbaserade tjänster så att alla medlemsstater och deras medborgare till fullo kan ta del av programmets fördelar.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.
(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom inrättandet av rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Unionen bör främja expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).
(5)  För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom initiativ såsom rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Rymdnaven bör samarbeta med de digitala innovationsknutpunkterna för att främja företagande och kompetens. Unionen bör främja skapandet av och expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser, främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.
(6)  På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser. Kommissionen bör stärka den ekonomiska diplomatin för att främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter, samt en sund konkurrens på internationell nivå. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 7
7.  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna.
(7)  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden, framför allt genom att finna lösningar på problemet med att rymdskrot sprider sig, och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna, bland annat fördraget innehållande principer för staternas uppträdande vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar (rymdfördraget).
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnadsposter, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering.
(8)  Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnader, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering. Kontinuiteten måste säkerställas mellan de lösningar som utvecklats med hjälp av Horisont Europa och de andra unionsprogrammen och komponenterna inom programmet.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)  Ungefär 200 000 yrkespersoner är anställda i unionens rymdsektor. Det är därför nödvändigt att fortsätta att utveckla den toppmoderna infrastrukturen i sektorn och därmed stimulera ekonomisk aktivitet i tidigare och senare led. För att säkerställa konkurrenskraften hos den europeiska rymdindustrin i framtiden bör programmet dessutom stödja dels utvecklingen av avancerade färdigheter på rymdrelaterade områden, dels utbildningsverksamheter, med särskilt fokus på flickor och kvinnor, för att förverkliga EU-medborgarnas fulla potential på detta område.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)   Programmet bör ta till vara synergierna mellan rymd- och transportsektorn, med hänsyn till att rymdtekniken har strategisk betydelse för smartare, effektivare, tryggare, säkrare, hållbarare och mer integrerade transporter till lands, till sjöss, i luften och i rymden, samtidigt som en transportsektor präglad av tillväxt och innovation kommer att öka efterfrågan på innovativ och toppmodern rymdteknik.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Alla inkomster som genereras av programmet bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.
(14)  Inkomster som genereras av programmets komponenter bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja uppnåendet av programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.
(16)  Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad, särskilt med små och medelstora företag och uppstartsföretag. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar
(25)  En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar, och bör sträva efter att i första hand använda befintlig europeisk infrastruktur och att utveckla de europeiska yrkes- och industrisektorerna.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)  Rymdprogrammen är användarstyrda, och användarrepresentanter måste därför delta kontinuerligt och konkret i programmens genomförande och utveckling.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det, och de bör vara skyldiga att fullständigt samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen bör ha möjlighet att utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, bör kunna lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna med och bör kunna få bistånd från dem. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och är skyddat, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik15.
(26)  Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det, och de bör vara skyldiga att fullständigt samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen bör ha möjlighet att utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, bör kunna lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna med och bör kunna få bistånd från dem. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och har ett tillfredsställande skydd, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik15.
__________________
__________________
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att genomföra programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste tekniska och operativa specifikationer som krävs för att utveckla system och tjänster.
(27)  Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att övervaka genomförandet av programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste kraven för att utveckla system och tjänster.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet. Vissa uppgifter som rör säkerhet och främjande av programmet bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.
(28)  Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet, cybersäkerhet och främjande av tjänsterna och de senare leden. Uppgifter som hör samman med dessa områden bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Som fortsättning på byråns positiva meriter när det gäller att främja Galileos och Egnos spridning bland användarna och på marknaden och i syfte att främja programmen som ett paket, bör byrån också anförtros uppgiften att genomföra marknadsförings- och kommersialiseringsåtgärder för Copernicus. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, är det viktigt att ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med ramavtalet med Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artikel 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det dock nödvändigt för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen att ett sådant avtal förenas med villkoret att det införs lämpliga operativa bestämmelser i Europeiska rymdorganisationen. Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.
(29)  Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, är det viktigt att ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med ramavtalet med Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artikel 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det nödvändigt att ett sådant avtal innehåller tillfredsställande krav när det gäller operativa bestämmelser i Europeiska rymdorganisationen för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen. Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella och civil-militära gränser, bör de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska försvarsbyrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den militära planerings- och ledningskapaciteten och den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån och Europeiska försvarsbyrån bör företräda de civila respektive militära användargrupperna och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.
(31)  För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella gränser, bör de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån företräda användargruppen och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  För att garantera säker informationsöverföring bör lämpliga regler fastställas för att säkerställa likvärdiga säkerhetsbestämmelser för de olika offentliga och privata enheter och fysiska personer som är involverade i genomförandet av programmet.
(36)  För att garantera säker informationsöverföring bör lämpliga regler fastställas för att säkerställa likvärdiga säkerhetsbestämmelser för de olika offentliga och privata enheter och fysiska personer som är involverade i genomförandet av programmet, genom att upprätta flera nivåer av tillgång till information och, underförstått, säker tillgång till information.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 36a (nytt)
(36a)  Cybersäkerheten för de europeiska rymdinfrastrukturerna, både på marken och i rymden, är av avgörande betydelse för att säkerställa en kontinuerlig systemdrift och systemens verkliga förmåga att arbeta kontinuerligt och tillhandahålla de tjänster som behövs.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  Ett växande antal viktiga ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem, för att inte tala om synergieffekter med verksamhet knuten till unionens och medlemsstaternas säkerhet och försvar. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.
(38)  Ett växande antal ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem. Satellitnavigering har också betydelse för unionens och medlemsstaternas säkerhet. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning [2018/... förordningen om Europeiska byrån för luftfartssäkerhet] och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet för luftfartsändamål, bör det noteras att även om Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.
(40)  Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/11391a och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet och säkerhetsprestanda för luftfartsändamål, bör det noteras att Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.
_________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (EUT L 212, 22.8.2018, s. 1).
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 40a (nytt)
(40a)   Precisionsjordbruket kan dra nytta av Egnos, som kan hjälpa jordbrukare i Europa att minska svinnet, använda mindre gödningsmedel och växtskyddsmedel och optimera skördeavkastningen. Egnos har redan en betydande ”användargrupp”, men antalet jordbruksmaskiner som är kompatibla med navigationsteknik är mer begränsat. Detta bör åtgärdas.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 41
(41)  Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt och hållbart och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.
(41)  Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt, hållbart och med säkerhet, tillförlitlighet och exakthet, och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 44a (nytt)
(44a)    Till stöd dels för att Galileos och Egnos tjänster ska tas i bruk, dels för tjänsterna i senare led, framför allt transportsektorn, bör de behöriga myndigheterna utveckla gemensamma standarder och certifieringar på internationell nivå. 
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 45
(45)  Med tanke på hur viktig markinfrastrukturen är för Galileo och Egnos, även för säkerheten, bör beslut om infrastrukturens belägenhet fattas av kommissionen. Lokaliseringen av systemens markinfrastruktur bör fortsätta att följa en öppen och genomblickbar process.
utgår
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna främjas inom annan unionspolitik, där detta är motiverat och fördelaktigt.
(46)  För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna integreras inom annan unionspolitik, där detta är möjligt. Åtgärder för att främja tjänsternas användning i alla medlemsstater utgör också ett viktigt steg i processen.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.
(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, inbegripet jordbruk, biologisk mångfald, markanvändning, skogsbruk, landsbygdsutveckling och fiske, klimatförändringar, kulturarv, civilskydd, säkerhet, även för infrastrukturer, och digital ekonomi.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet17 liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)18, som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå19. I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats20 och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG21. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.
(48)  Befintlig kapacitet bör byggas ut och kompletteras med nya tillgångar, som kan utvecklas gemensamt av de ansvariga enheterna. I detta syfte bör kommissionen ha ett nära samarbete med Europeiska rymdorganisationen, medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, andra enheter som äger relevanta rymd- och markanläggningar. Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet17 liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)18, som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå19. I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats20 och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG21. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.
__________________
__________________
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).
19 Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018)0237), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018)0232) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018)0008).
19 Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018)0237), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018)0232) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018)0008).
20 Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.
20 Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 49a (nytt)
(49a)  Copernicus fulla potential för samhället och ekonomin i unionen bör släppas helt fri till andra än de direkta stödmottagarna genom intensifierade åtgärder för användarspridning, vilket kräver ytterligare arbete för att göra data användbara för icke-specialister och därigenom stimulera tillväxt, jobbskapande och kunskapsöverföring.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 52
(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.
(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag, vars genomförbarhet Europeiska rymdorganisationen just nu utforskar, med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 53
(53)  Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.
(53)  Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, inbegripet luftkvaliteten, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 54a (nytt)
(54a)  För att målen för Copernicus ska kunna uppnås på ett hållbart sätt bör en kommitté (Copernicus-underkommittén) inrättas för att bistå kommissionen med att säkerställa att bidragen till Copernicus från unionen, användarforumen, medlemsstaterna, mellanstatliga organisationer och den privata sektorn samordnas, så att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och brister som man behöver ta itu med på unionsnivå kan identifieras.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 55
(55)  Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör kommissionen och de enheter den gett i uppdrag att tillhandahålla tjänster samarbeta nära med olika användargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.
(55)  Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör byrån och de enheter som har anförtrotts Copernicusuppgifter samarbeta nära med olika användargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras till förmån för EU-medborgarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 56a (nytt)
(56a)  Medlemsstaterna, kommissionen och de ansvariga enheterna bör regelbundet driva informationskampanjer om Copernicusprogrammets fördelar och ge alla potentiella användare tillgång till relevant information och relevanta data.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 57a (nytt)
(57a)  Copernicus klimatförändringstjänster är fortfarande i en preoperativ fas, men är redan på god väg eftersom antalet användare fördubblades mellan 2015 och 2016. Alla klimatförändringstjänster bör bli fullt operativa så snart som möjligt och därigenom tillhandahålla det kontinuerliga flöde av data som behövs för effektiva åtgärder för bekämpning av och anpassning till klimatförändringarna.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 59
(59)  För att främja och underlätta både lokala myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.
(59)  För att främja och underlätta både lokala och regionala myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 59a (nytt)
(59a)   Med tanke på satellitbildernas stora potential vad gäller hållbar och effektiv resursförvaltning, exempelvis genom att ge tillförlitlig och snabb information om grödor och markförhållanden, bör denna tjänst utvecklas ytterligare för att tillgodose slutanvändarnas behov och säkerställa sammankoppling av data.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 62
(62)  På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning24. Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är en global allmänning.
(62)  På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU24. Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är en global allmänning. SST har även till uppgift att underlätta förberedelserna inför EU:s ”städprojekt” i omloppsbanan runt jorden.
__________________
__________________
24 EUT L 158, 27.5.2014, s. 227.
24 Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (EUT L 158, 27.5.2014, s. 227).
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 63
(63)  SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST är ett användardrivet system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav.
(63)  SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. Förteckningen skulle kunna utformas efter en modell från andra länder med rymdfartskapacitet och vissa av uppgifterna i den skulle kunna göras tillgängliga för icke-kommersiella ändamål och forskningsändamål. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST är ett användardrivet system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav och krav avseende överföring av relevant information till och från offentliga institutioner i syfte att förbättra systemets effektivitet.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 67
(67)  SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ för aktivt bortskaffande och oskadliggörande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.
(67)  SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ som syftar till att främja utveckling och installation av tekniska system som är utformade för aktivt bortskaffande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 70
(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna tjänster rymdväder tillhandahålls och förbättra medlemsstaterna kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna och den privata sektorn.
(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna rymdvädertjänster tillhandahålls och förbättra medlemsstaternas kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna, internationella organisationer och den privata sektorn.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 73
(73)  Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper: krishantering, som kan omfatta civila och militära gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag och operationer, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och fördämningar) och rymdinfrastruktur.
(73)  Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper: krishantering, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, digital infrastruktur (t.ex. datacentrum, servrar), kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och vattenhinder, t.ex. fördämningar) och rymdinfrastruktur.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 78
(78)  För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom gör det möjligt för de flesta användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster, i den mån de använder sig av unionens teknik.
(78)  För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom bör göra det möjligt för användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 86
(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behov av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimat, smarta städer, automatiserade fordon, säkerhet och katastrofhantering. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.
(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behov av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Det är viktigt att säkerställa kontinuiteten mellan de lösningar som utvecklas genom Horisont Europa och verksamheterna i de olika komponenterna i programmet. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, på EU:s viktigaste politikområden. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 87
(87)  Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.
(87)  Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering och cybersäkerhet. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 88
(88)  På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.
(88)  På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. När kommissionen anförtror uppgifter åt byrån ska den säkerställa tillräcklig finansiering för handhavandet och utförandet av dessa uppgifter, inbegripet tillräcklig personal och tillräckliga finansiella resurser. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2
(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden.
(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden eller rymdbaserade infrastrukturer.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 5
(5)  rymdlägesbild (SSA): ett helhetsgrepp som täcker de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan satelliter och rymdskrot, rymdväderfenomen och jordnära föremål.
(5)  rymdlägesbild (SSA): heltäckande kunskaper och förståelse av de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan satelliter och rymdskrot, rymdväderfenomen och jordnära föremål.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 6
(6)  blandfinansieringsinsats: åtgärd med stöd av EU-budgeten, inbegripet inom blandfinansieringsinstrument enligt artikel 2.6 i budgetförordningen, där icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller finansieringsinstrument från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktigt stöd från utvecklingsbanker eller andra offentliga finansinstitut och från kommersiella finansinstitut och investerare.
(6)  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument och/eller budgetgarantier från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansiella institutioner, kommersiella finansinstitut och investerare.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 10
(10)  SST-data: rymdföremålens fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).
(10)  SST-data: rymdföremålens och rymdskrotets fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 14a (nytt)
(14a)   Copernicustredjepartsinformation: information som används på licens och tillhandahålls för användning inom Copernicus verksamhet med ursprung i andra källor än Copernicus Sentinels.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 23 – stycke 1
Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, bestående av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka miljö-, civilskydds-, eller säkerhetspolitik.
Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, bestående av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka miljö-, civilskydds-, eller säkerhetspolitik, inbegripet säkerhet för infrastruktur.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 23 – stycke 2a (nytt)
Copernicuskärntjänster: de driftstjänster som samlas i data- och informationsbehandlingskomponenten eller tjänstekomponenten och som är av allmänt och gemensamt intresse för medlemsstaterna och unionen.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 23a (nytt)
(23a)  rymdsektorn:
dels ”sektor i tidigare led”, som omfattar verksamheter som leder till ett operativt rymdsystem samt utforskning av rymden,
dels ”sektor i senare led”, som omfattar verksamhet där satellitdata används för att utveckla rymdrelaterade produkter och tjänster till slutanvändare.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 1 – led a
(a)  Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidmätningstjänster och som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).
(a)  Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidmätningstjänster och som när så är lämpligt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 1 – led c
(c)  Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).
(c)  Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster, baserat på en policy med kostnadsfria och öppna data, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 1 – led d
(d)  Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av aktiva och inaktiva satelliter, uttjänta bärraketsteg, skrot och skrotdelar i omloppsbana runt jorden, kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser och övervakning av risken att jordnära föremål närmar sig (nedan kallat SST).
(d)  Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av aktiva och inaktiva satelliter och rymdskrot i omloppsbana runt jorden, kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser och övervakning av risken att jordnära föremål närmar sig (nedan kallat SST).
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 2
Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera resurseffektiv tillgång till rymden för programmet och för att främja en innovativ rymdsektor.
Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera oberoende tillgång till rymden för att hantera it-hot, för att främja en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor, såväl i tidigare som senare led, och för att stödja rymddiplomati.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – inledningen
1.  Programmet ska ha följande allmänna mål:
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a
(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, säkerhet och försvar.
(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, samt stödja unionens och dess medlemsstaters kapacitet till evidensbaserat och oberoende beslutsfattande.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b
(b)  Maximera den samhällsekonomiska nyttan, bland annat genom att främja bredast möjliga användning av data, information och tjänster från programmets komponenter.
(b)  Maximera den samhällsekonomiska nyttan, särskilt genom att stärka senare europeiska led, och därigenom möjliggöra tillväxt och skapande av sysselsättning i unionen och främja bredast möjliga spridning av tjänster och användning av data, information och tjänster från programmets komponenter, både inom och utanför unionen.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led c
(c)  Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater, dess handlingsförmåga och dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller teknik och evidensbaserat beslutsfattande.
(c)  Stärka säkerheten, inklusive it-säkerheten, i unionen och dess medlemsstater och stärka dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller industri och teknik.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Stärka EU:s industriella och vetenskapliga ekosystem på rymdområdet genom inrättande av en sammanhängande ram där spetskompetens inom europeisk utbildning och sakkunskap förenas med utveckling av utformning på hög nivå, tillverkningskapacitet och den strategiska vision som krävs inom en alltmer konkurrensutsatt sektor.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led d
(d)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar och hållbar utveckling.
(d)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller hållbar utveckling.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led da (nytt)
(da)  Stärka unionens rymddiplomati och uppmuntra till internationellt samarbete för att öka medvetenheten om rymden som mänsklighetens gemensamma resurs.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led db (nytt)
(db)  Främja teknik och industri inom unionen och förespråka principen om ömsesidighet och sund konkurrens på internationell nivå.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led dc (nytt)
(dc)  Förbättra säkerheten inom unionen och medlemsstaterna inom olika områden, framför allt inom transporter (luftfart, inklusive obemannade luftfartyg, järnvägstrafik, sjöfart, vägtransporter, självkörande fordon), byggande och övervakning av infrastruktur, markövervakning och miljö.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led a
(a)  För Galileo och Egnos: Tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.
(a)  För Galileo och Egnos: Tillhandahålla långsiktiga, kontinuerliga, moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led b
(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.
(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters användardrivna politik och åtgärder.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led c
(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.
(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål och rymdskrot, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led e
(e)  När så krävs för programmets behov bidra till en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.
(e)  Säkerställa en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led f
(f)  Stödja och stärka konkurrenskraft, entreprenörskap, kompetens och innovationsförmåga hos fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva i denna sektor, med särskild hänsyn till situationen och behoven hos små och medelstora företag och uppstartsföretag.
(f)  Främja utvecklingen av en stark och konkurrenskraftig rymdekonomi för unionen och göra det mesta av möjligheterna för unionens företag av alla storlekar och i alla regioner.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 5 – inledningen
Programmet ska stödja
Programmet ska i synergi med unionens och Europeiska rymdorganisationens övriga program och finansieringsordningar stödja
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 5 – led a
(a)  tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmets behov,
(a)  tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmet inbegripet samlade uppskjutningstjänster för unionen och för andra enheter, på begäran från dessa, med beaktande av unionens väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25, i syfte att förbättra konkurrenskraften för europeiska bärraketer och industrier på den globala marknaden.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 5 – led b
(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden,
(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden, inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, varvid hänsyn ska tas till unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25,
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 5 – led c
(c)  när så krävs för programmets behov, nödvändiga anpassningar av markbaserad rymdinfrastruktur.
(c)  när så krävs för programmets syften, nödvändigt stöd för underhåll, anpassningar och utveckling av markbaserad rymdinfrastruktur, särskilt befintliga infrastrukturer, raketbaser och forskningscentra.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 6 – rubriken
Åtgärder till stöd för en innovativ rymdsektor i unionen
Åtgärder till stöd för en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor i unionen
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 6 – led a
(a)  innovationsåtgärder för att på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,
(a)  innovationsåtgärder för att utveckla och på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 6 – led aa (nytt)
(aa)  lämpliga åtgärder för att underlätta spridning av innovativa lösningar från forsknings- och innovationsverksamhet, särskilt genom synergier med andra unionsfonder, som Horisont Europa och InvestEU, i syfte att ge stöd till utvecklingen i sektorns senare led för programmets alla komponenter,
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 6 – led ab (nytt)
(ab)  stärkande av den europeiska rymdsektorn på exportmarknaden,
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 6 – led b
(b)  inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna,
(b)  inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna för programmets behov,
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 6 – led ba (nytt)
(ba)  utformning, provning, genomförande och användning av datadrivna driftskompatibla rymdlösningar för offentliga tjänster, som främjar innovation och inrättande av gemensamma ramar för att utnyttja den fulla potentialen i de offentliga myndigheternas tjänster till medborgare och företag,
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 6 – led c
(c)  entreprenörskap, från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och andra bestämmelser om tillgång till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III,
(c)  entreprenörskap, inbegripet från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och genom att använda sig av andra möjligheter till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III,
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 6 – led d
(d)  samarbete mellan företag i form av rymdnav som på regional och nationell nivå sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användarna, och ger stöd till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens,
(d)  samarbete i form av ett nätverk av rymdnav som, i synnerhet på regional och nationell nivå, sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användare, och ger stöd och tillhandahåller anläggningar och tjänster till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens; främjande av samarbete mellan rymdnaven och de digitala innovationsnav som inrättats inom ramen för programmet för ett digitalt Europa,
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 6 – led da (nytt)
(da)  eventuell utveckling av en strategi med en ”modell med första avtal” med alla relevanta offentliga och privata aktörer, till stöd för utvecklingen av uppstartsföretag på rymdområdet,
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 6 – led db (nytt)
(db)  synergier med transportsektorn, rymdsektorn och den digitala sektorn för att sporra till mer utbredd användning av ny teknik (såsom eCall, digitala färdskrivare, trafikövervakning och trafikledning, självkörande fordon, obemannade fordon och drönare) och ta sig an behoven av trygg och sömlös konnektivitet, stabil positionsbestämning, intermodalitet och driftskompatibilitet, så att transportbranschens och transportindustrins konkurrenskraft förbättras,
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 6 – led e
(e)  utbildning,
(e)  utbildning i syfte att utveckla avancerad rymdkompetens,
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 6 – led f
(f)  tillgång till behandlings- och provningsanläggningar,
(f)  tillgång till behandlings- och provningsanläggningar för yrkesverksamma i offentlig och privat sektor, studenter och entreprenörer,
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2 – led c
(c)  inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet,
(c)  inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet eller, där så är lämpligt, tillgång till känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)  vid behov skyddar unionens strategiska intressen samt suveränitetsintressen på alla relevanta områden, inbegripet europeiskt strategiskt oberoende inom teknik och industri,
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3
3.  Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som avser de verksamheter som avses i första stycket innehåller bestämmelser om den lämpliga egendomsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller led c att unionen fritt kan använda PRS-mottagarna i enlighet med beslut 1104/2011/EU.
3.  Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som avser de verksamheter som avses i punkt 2 innehåller bestämmelser om den lämpliga egendoms- och användningsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller led c att unionen fritt kan använda och godkänna användning av PRS-mottagarna i enlighet med beslut 1104/2011/EU.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 10
De tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ska tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information på lämpligt sätt informeras om avsaknaden av alla sådana garantier.
De tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ska tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål, förutom ifall en sådan garanti krävs i tillämplig unionslagstiftning för tillhandahållande av tjänsterna i fråga. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information på lämpligt sätt informeras om avsaknaden av alla sådana garantier.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1
Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16] miljarder EUR i löpande priser.
Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16,9] miljarder EUR i löpande priser.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2 – led b
(b)  För Copernicus: [5,8] miljarder EUR.
(b)  För Copernicus: [6] miljarder EUR.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2 – led c
(c)  För SSA/Govsatcom: [0,5] miljarder EUR.
(c)  För SSA/Govsatcom: [1,2] miljarder EUR.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Övergripande verksamhet enligt artikel 3 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.
2.  Övergripande verksamhet enligt artiklarna 3, 5 och 6 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 14 – led a
(a)  Att i alla medlemsstater genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag och andra ekonomiska aktörer, bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.
(a)  Att i hela unionen och genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla ekonomiska aktörer, och i synnerhet uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag, bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 14 – led d
(d)  Att främja unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende.
(d)  Att främja unionens strategiska oberoende, särskilt i industriellt och tekniskt hänseende, utmed hela värdekedjan.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 14 – led da (nytt)
(da)  Att följa principerna om öppen tillgång och sund konkurrens längs hela den industriella leveranskedjan, upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydlig information om tillämpliga upphandlingsregler, urvalskriterier och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör likvärdiga förutsättningar för alla potentiella anbudsgivare.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1
1.  För att uppmuntra nya aktörer, små och medelstora företag och uppstartsföretag och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens strategiska oberoende får den upphandlande myndigheten begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.
1.  För att uppmuntra nya aktörer, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens strategiska oberoende ska den upphandlande myndigheten sträva efter att begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2
2.  Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga andel.
2.  Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad till industrin på alla nivåer, i enlighet med punkt 1, i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga andel
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3
3.  Alla avvikelser från en begäran i enlighet med punkt 1 ska motiveras av anbudsgivaren.
3.  Alla avvikelser från en begäran i enlighet med punkt 1 ska motiveras av anbudsgivaren och bedömas av den upphandlande myndigheten.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 19 – stycke 2
Vid gemensamma ansökningsomgångar ska gemensamma förfaranden fastställas för urval och utvärdering av förslagen. Förfarandena ska inbegripa en balanserad grupp av experter som utses av varje part.
Vid gemensamma ansökningsomgångar ska gemensamma förfaranden fastställas för urval och utvärdering av förslagen. Förfarandena ska involvera en representativ grupp av experter som utses av varje part. Sådana experter ska inte utvärdera, ge råd eller hjälpa till med frågor där de befinner sig i en intressekonflikt.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1
1.  Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen och byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.
1.  Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen eller byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 27 – stycke 1 – led a
(a)  Strikt uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen.
(a)  Strikt uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen, på grundval av varje enhets behörigheter, förbättrad insyn, ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet samt undvikande av överlappande verksamheter.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 27 – stycke 1 – led b
(b)  Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnads- och tidsplaner av alla enheter inom deras respektive behörighetsområden i enlighet med denna förordning.
(b)  Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnadsresultat och tekniska resultat av alla enheter inom deras respektive ansvarsområden i enlighet med denna förordning.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 27 – stycke 1 – led d
(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster.
(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster, även genom samråd med rådgivande andvändarforum på nationell nivå och unionsnivå.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2
2.  Kommissionen, eller när det gäller de uppgifter som avses i artikel 30 byrån, får delegera särskilda uppgifter till medlemsstaterna eller nationella organ eller grupper av dessa medlemsstater eller nationella organ. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att programmet ska fungera väl och för att användningen av det ska främjas, bland annat genom att hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet.
2.  Kommissionen, eller när det gäller de uppgifter som avses i artikel 30 byrån, får delegera särskilda uppgifter till medlemsstaterna eller grupper av dessa medlemsstater, i enlighet med överenskommelser från fall till fall. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att programmet ska fungera väl och för att användningen av det ska främjas, bland annat genom att hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet på en tillfredsställande nivå.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska genomföra proaktiva och samordnade samråd med slutanvändargrupper, särskilt om Galileo, Egnos och Copernicus, bland annat via rådgivande användarforum.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1
1.  Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, även i fråga om säkerhet. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling och övervaka genomförandet av det, med vederbörlig hänsyn tagen till dess inverkan på unionens övriga politikområden.
1.  Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, liksom också ansvaret i fråga om säkerhet för de programkomponenter som inte anförtrotts byrån i enlighet med artikel 30. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling och övervaka genomförandet av det, med vederbörlig hänsyn tagen till dess inverkan på unionens övriga politikområden.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 2
2.  Kommissionen ska förvalta de komponenter i programmet vars förvaltning inte har anförtrotts någon annan enhet.
2.  Kommissionen ska förvalta de komponenter i programmet vars förvaltning inte har anförtrotts andra enheter som avses i artiklarna 30, 31 och 32.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 3
3.  Kommissionen ska säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet.
3.  Kommissionen ska säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet och ska säkerställa fullt skydd av unionens intressen, sund förvaltning av unionens medel och tillämpning av unionens regler, särskilt de som rör upphandling. Därför ska kommissionen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap med byrån och Europeiska rymdorganisationen angående de två enheternas uppgifter, i enlighet med artikel 31a.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 när det gäller den specifika bestämmelsen om funktionssätt och styrning för rymdväderfunktionen och funktionen för jordnära föremål samt Govsatcom.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 4 – stycke 1
Om så krävs att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i genomförandeakter fastställa de tekniska och operativa specifikationer som krävs för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna och alla andra berörda aktörer. När de tekniska och operativa specifikationerna fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.
Om så krävs för att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i delegerade akter fastställa krav på hög nivå för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna och alla andra berörda aktörer, även inom sektorer i senare led. När dessa krav på hög nivå fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 4 – stycke 2
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med artikel 21.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 5
5.  Kommissionen ska främja och verka för spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter inom den offentliga och privata sektorn, bland annat genom att stödja en lämplig utveckling av tjänsterna och genom att främja en stabil långsiktig miljö. Den ska utveckla synergier mellan tillämpningar från programmets olika komponenter. Den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program.
5.  Kommissionen ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program. Den ska – i nära samarbete med byrån och, i förekommande fall, med Europeiska rymdorganisationen och enheter som har anförtrotts Copernicusuppdrag – stödja och bidra till
—  de tjänster som rör spridning och användning av data och tjänster som tillhandahålls genom programmets komponenter inom offentlig och privat sektor,
—  utveckling av synergier mellan tillämpningarna,
—  lämplig utveckling av dessa tjänster,
—  främjandet av en stabil långsiktig miljö.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 6
6.  Den ska i förekommande fall sörja för samordning med verksamheten inom rymdsektorn på unionsnivå, nationell nivå och internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.
6.  Den ska i förekommande fall, och i samarbete med byrån och Europeiska rymdorganisationen, säkerställa samordning med verksamheten inom rymdsektorn på unionsnivå, nationell nivå och internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba)  Främja och säkerställa spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, även utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets komponenter.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led bb (nytt)
(bb)  Vidta åtgärder till stöd för en innovativ rymdsektor i unionen i enlighet med artikel 6.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led bc (nytt)
(bc)  Stödja tillgång till finansiering genom finansieringsinstrumenten i avdelning III och InvestEU samt i samarbete med EIB genom EIB:s finansieringsinstrument med särskild inriktning på små och medelstora företag.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led c
(c)  Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av Galileos och Egnos tjänster.
(c)  Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av de tjänster som erbjuds särskilt av Galileo, Egnos och Copernicus.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  För Galileo och Egnos: förvalta Galileo och Egnos, enligt artikel 43.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led d
(d)  Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen.
(d)  Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen och undvika dubbelarbete vad gäller Europeiska rymdorganisationens uppgifter i enlighet med artiklarna 27 och 31.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led a
(a)  Förvalta driften av Egnos och Galileo, enligt artikel 43.
utgår
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  Ge rekommendationer till kommissionen om prioriteringar på rymdområdet i Horisont Europa och delta i genomförandet av dem.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led c
(c)  Genomföra verksamhet som rör utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets olika komponenter.
utgår
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 3
3.  Kommissionen får anförtro byrån andra uppgifter, inbegripet kommunikation, marknadsföring och försäljning av data och information, liksom andra aktiviteter med anknytning till breddning av användarbasen för programmets andra komponenter än Galileo och Egnos.
3.  Kommissionen får anförtro byrån andra uppgifter, och då se till att undvika dubbelarbete, i syfte att effektivisera genomförandet av programmålen.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 3a (ny)
3a.  Byrån får sluta partnerskapsavtal eller andra avtal med nationella rymdorganisationer, en grupp av nationella rymdorganisationer eller andra enheter i avsikt att utföra sina uppgifter.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 4
4.  De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska läggas ut av kommissionen enligt ett bidragsavtal i enlighet med [artikel 2.18] och [avdelning VI] i budgetförordningen.
4.  De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska läggas ut av kommissionen enligt ett bidragsavtal i enlighet med [artikel 2.18] och [avdelning VI] i budgetförordningen och ska ses över i enlighet med artikel 102.6 i denna förordning, särskilt när det gäller Copernicuskomponenten.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 4a (ny)
4a.  När kommissionen anförtror uppgifter åt byrån ska den säkerställa lämplig finansiering för förvaltningen och utförandet av dem, inbegripet tillräckliga personella och administrativa resurser.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – led a
(a)  För Copernicus: utveckling, konstruktion och tillverkning av Copernicus rymdinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur.
(a)  För Copernicus: utveckling, konstruktion och tillverkning av Copernicus rymd- och markinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – led b
(b)  För Galileo och Egnos: systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter.
(b)  För Galileo och Egnos: stöd till byrån för genomförande av dess kärnuppgifter. När så anges i specifika avtal som ingås mellan byrån och Europeiska rymdorganisationen, upphandling i byråns namn och för byråns räkning för systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter inom rymdsegmentet.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – led c
(c)  För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dess kompetensområden.
(c)  För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet när det gäller programkomponenternas infrastruktur.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Främjande av samarbetet mellan medlemsstaterna och främjande av konvergens för deras tekniska kapacitet och utvecklingen i rymdsegmentet.
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2
2.  Kommissionen ska med byrån och Europeiska rymdorganisationen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap i enlighet med [artikel 130] i budgetförordningen. Ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap ska
utgår
–  tydligt fastställa ansvarsområdena och skyldigheterna för Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,
–  kräva att Europeiska rymdorganisationen följer säkerhetsbestämmelserna för unionens program, i synnerhet med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,
–  fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, särskilt med avseende på offentlig upphandling, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och budgetförordningen,
–  kräva deltagande av kommissionen och i förekommande fall byrån vid sammanträden i Europeiska rymdorganisationens nämnd för utvärdering av anbud när det gäller programmet,
–  fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller i förekommande fall byrån, om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen och viten gentemot Europeiska rymdorganisationen om denna skillnad är direkt hänförbar till den, och
–  fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 3
3.  Ingåendet av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 2 ska vara förenat med villkoret att det inom Europeiska rymdorganisationen upprättas interna strukturer och rutiner, särskilt i fråga om beslutsfattande, förvaltning och ansvar, och som gör det möjligt att säkerställa största möjliga skydd för unionens intressen och följa dess beslut, även för den verksamhet som finansieras av Europeiska rymdorganisationen, som påverkar unionens rymdprogram.
utgår
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 4
4.  Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 4 får kommissionen eller byrån be Europeiska rymdorganisationen att bidra med sin tekniska expertis och den information som krävs för att utföra de uppgifter som den tilldelats enligt denna förordning.
utgår
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 31a (ny)
Artikel 31a
Ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap
1.  Kommissionen ska med byrån och Europeiska rymdorganisationen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap i enlighet med [artikel 130] i budgetförordningen. Ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap ska
(a)  tydligt fastställa roller, ansvarsområden och skyldigheter för kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,
(b)  tydligt fastställa samordnings- och kontrollinstrumenten för genomförandet av programmets komponenter, med hänsyn till kommissionens roller och ansvar för den övergripande samordningen av programmets komponenter,
(c)  kräva att Europeiska rymdorganisationen följer säkerhetsbestämmelserna för unionens program, i synnerhet med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,
(d)  fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, inbegripet tillämpning av unionens regler för offentlig upphandling vid upphandlingar i unionens namn och för unionens räkning, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och med budgetförordningen,
(e)  kräva deltagande av kommissionen och, i förekommande fall, byrån vid sammanträden i Europeiska rymdorganisationens nämnd för utvärdering av anbud när det gäller programmet när den senare genomför upphandlingar i unionens namn och för unionens räkning i enlighet med punkt 1a,
(f)  fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller, i förekommande fall, byrån om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen och viten gentemot Europeiska rymdorganisationen om denna skillnad är direkt hänförbar till den,
(g)  fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, med beaktande av dess kostnadsmodell som offentlig enhet, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts av unionen,
(h)  kräva att Europeiska rymdorganisationen garanterar fullständigt skydd för unionens intressen och dess beslut, vilket även kan leda till att Europeiska rymdorganisationen måste anpassa sitt beslutsfattande, sina förvaltningsmetoder och sina ansvarsbestämmelser.
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31a får kommissionen eller byrån be Europeiska rymdorganisationen att bidra med sin tekniska expertis och den information som krävs för att utföra de uppgifter som de tilldelats enligt denna förordning. Villkoren för sådana förfrågningar och genomförandet av dem ska bli föremål för ömsesidig överenskommelse.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 32 – rubriken
Andra enheters roll
Rollen för Eumetsat och andra enheter
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 1 – inledningen
1.  Kommissionen får helt eller delvis genom bidragsavtal lägga ut genomförandet av programmets komponenter på andra enheter än dem som avses i artiklarna 30 och 31, bland annat följande:
1.  Kommissionen får helt eller delvis genom bidragsavtal lägga ut genomförandet av nedanstående uppgifter på andra enheter än dem som avses i artiklarna 30 och 31, bland annat följande:
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 1 – led a
(a)  Driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav, som får anförtros Eumetsat.
(a)  Uppgraderingen och driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav, som får anförtros Eumetsat.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 1 – led b
(b)  Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer.
(b)  Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer, som även hanterar förvärvet av relevant tredjepartsinformation.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska beakta det gemensamma forskningscentrumets vetenskapliga och tekniska råd vid programmets genomförande.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 33 – inledningen
Programmets säkerhet bör bygga på följande principer:
Programmets säkerhet ska bygga på följande principer:
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 33 – led a
(a)  Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis fungerar som inspirationskälla.
(a)  Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis och nationella lagar fungerar som inspirationskälla.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 33 – led aa (nytt)
(aa)  Hänsyn tas till erfarenheterna från driften av Galileo, Egnos och Copernicus.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – inledningen
Kommissionen ska inom sitt befogenhetsområde garantera en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:
Kommissionen och byrån ska inom sina befogenhetsområden garantera en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionen ska i detta syfte se till att en risk- och hotbildsanalys utförs för varje programkomponent. På grundval av denna risk- och hotbildsanalys ska den i genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks eller att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Kommissionen ska i detta syfte, i samråd med slutanvändare i medlemsstaterna och de relevanta enheter som sköter genomförandet av en programkomponent, genomföra en risk- och hotbildsanalys för komponenterna Copernicus, SST och Govsatcom. Byrån ska genomföra en risk- och hotbildsanalys för komponenterna Galileo och Egnos. På grundval av denna risk- och hotbildsanalys ska kommissionen, i samråd med slutanvändare i medlemsstaterna och de relevanta enheter som sköter genomförandet av en programkomponent, i genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks eller att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt. De allmänna säkerhetskraven ska fastställa vilka förfaranden som ska följas närhelst unionens eller dess medlemsstaters säkerhet kan komma att påverkas av driften av en komponent. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2
2.  Den enhet som ansvarar för förvaltningen av en programkomponent ska ansvara för säkerheten för denna komponent och ska för detta ändamål utföra en risk- och hotbildsanalys och all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka komponentens säkerhet, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1.
2.  Kommissionen ska ansvara för säkerheten för komponenterna Copernicus, SST och Govsatcom. Byrån ska ansvara för säkerheten för komponenterna Galileo och Egnos. För detta ändamål ska de utföra all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka säkerheten för de komponenter som de ansvarar för, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1 tredje stycket.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 3 – inledningen
3.  Byrån ska ansvara för följande:
3.  Byrån ska vidare ansvara för följande:
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 3 – led da (nytt)
(da)  Garantera programmets it-säkerhet.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 4 – led a
(a)  Vidta åtgärder som åtminstone motsvarar dem som krävs för att skydda europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna29 och dem som krävs för att skydda sin egen nationella kritiska infrastruktur i syfte att säkerställa det praktiska skyddet av den markinfrastruktur som utgör en integrerad del av programmet och som är belägen på deras territorium.
(Berör inte den svenska versionen.)
__________________
__________________
29 EUT L 345, 23.12.2008, s. 75.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 5
5.  De enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera programmets säkerhet.
5.  De enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder, även mot bakgrund av de frågor som identifierats vid riskanalysen, för att garantera programmets säkerhet.
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 2
2.  En företrädare för Europeiska rymdorganisationen ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatör. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten som observatörer för ärenden som direkt avser dessa tredjeländer eller internationella organisationer, särskilt frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. Arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för detta ska fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.
2.  En företrädare för Europeiska rymdorganisationen ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatör. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten som observatörer, särskilt för frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. Arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för detta ska därför fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 43 – led b
(b)  Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.
(b)  Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, inklusive infrastruktur belägen utanför unionens territorium, men som är nödvändig för att ge Galileo och Egnos full täckning över territorierna hos medlemsstater som är geografiskt belägna i Europa, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 43 – led c
(c)  Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram.
(c)  Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram, samtidigt som relevanta intressenters behov beaktas.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 43 – led ca (nytt)
(ca)  Stöd för utveckling av grundläggande tekniska inslag, såsom Galileokompatibla chipset och mottagare.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 43 – led cb (nytt)
(cb)  Stöd för utveckling av Galileo- och Egnos-tillämpningar i senare led och integrerade nedströmstillämpningar som använder både Egnos/Galileo och Copernicus.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 43 – led e
(e)  Tillhandahållande och marknadsutveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos.
(e)  Tillhandahållande och marknadsutveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, särskilt för att maximera de socioekonomiska fördelar som avses i artikel 4.1.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – led c
(c)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet, och som ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.
(c)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet, noggrannhet och integritet. Denna tjänst ska tillhandahållas i överensstämmelse med Easa-förordningen för att garantera att flygsäkerhetskraven uppfylls, och ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 2 – stycke 1
De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.
De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa, med syfte att täcka de kontinentala territorierna före slutet av 2023 och alla territorier före slutet av 2025.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 3
3.  Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.
3.  Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11, men kommissionen ska överväga att utnyttja partnerskapsprogram och överenskommelser och, om det är lämpligt, utveckla specifika finansiella instrument till stöd för dessa. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 47 – rubriken
Samverkansförmåga och driftskompatibilitet
Samverkansförmåga, driftskompatibilitet och standardisering
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 2
2.  Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven på sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i internationella avtal.
2.  Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha ömsesidig samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven på sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i internationella avtal.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 2a (ny)
2a.  Galileo och Egnos ska sträva efter att följa internationella standarder och certifieringar.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 1
1.  Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare unionsinvesteringar och i förekommande fall med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling.
1.  Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare investeringar av unionen, Europeiska rymdorganisationen och Eumetsat och i förekommande fall med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 2
2.  Copernicus ska tillhandahålla data och information enligt en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data.
2.  Copernicus ska tillhandahålla data och information baserat på en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 3 – led a – strecksats 1
–  utveckling och drift av Copernicus Sentinelsatelliter,
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 3 – led c
(c)  Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, tillgång till, distribution och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation.
(c)  Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, långtidsarkivering, tillgång till, distribution och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation på ett användarvänligt sätt.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 3 – led d
(d)  Användarspridnings- och marknadsutvecklingskomponenten, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus och dess data och tjänster på alla områden för att maximera de socioekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1.
(d)  Användarspridnings-, kapacitetsbyggnads- och marknadsutvecklingskomponenten, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus och dess data och tjänster på alla områden för att maximera de socioekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 4
4.  Copernicus ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av befintliga internationella avtal och samordningsprocesser.
4.  Copernicus ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av befintliga och framtida internationella avtal och samordningsprocesser.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 49 – rubriken
Datainhämtning
Stödberättigande åtgärder
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 49 – led a
(a)  Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, särskilt observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.
(a)  Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, såsom det följande: observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 49 – led b
(b)  Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning inom unionens institutioner, organ och decentraliserade tjänstegrenar.
(b)  Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning hos kärnanvändare, med prioritet för data som tillhandahålls och/eller finansieras av offentliga enheter i medlemsstaterna, såsom nationella organ.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 49 – led ca (nytt)
(ca)  Stöd för utveckling av relevanta Copernicustillämpningar och -tjänster i senare led.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 50 – inledningen
Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande tjänster:
Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande kärntjänster:
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 50 – led a – strecksats 3
–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och
–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, jordbeskaffenhet, ökenspridning, kulturarvsplatser, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar och i synnerhet avskogning, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär; möjlighet för medlemsstaterna att använda information och uppgifter genererade av övervakningen av jordbruksområdena gällande graden av marktäckning och användningen av jordbruksmark, i syfte att ytterligare minska den administrativa börda som är kopplad till beviljande av jordbruksstöd, och
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 50 – led a – strecksats 4a (ny)
–   kartläggning av jordbruksmark med bevattningsbehov, skördeprognoser och markanvändning, i syfte att garantera bättre livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samtidigt som miljön skyddas,
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 50 – led a – strecksats 4b (ny)
–   övervakning av fiskerelaterad verksamhet i syfte att garantera bättre livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samtidigt som miljön skyddas,
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 50 – led aa (nytt)
(aa)  Övervakning av stödet för genomförandet av unionspolitiken.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 53 – inledningen
SST-komponenten ska stödja följande verksamhet:
SST-programmet syftar till att gradvis utrusta unionen med oberoende SST-kapacitet.
SST-komponenten ska stödja följande verksamhet:
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 53 – led a
(a)  Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.
(a)  Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas eller unionens markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
De medlemsstater som vill delta i genomförandet av de SST-tjänster som avses i artikel 54 ska lämna in en gemensam ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier är uppfyllda:
De medlemsstater som vill delta i genomförandet av de SST-tjänster som avses i artikel 54 ska lämna in en enskild eller gemensam ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier är uppfyllda:
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 8
8.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i SST. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
8.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 gällande specifika bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i SST. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 58a (ny)
Artikel 58a
Övervakning av tillgången till och efterfrågan på SST
Före den 31 december 2024 ska kommissionen utvärdera genomförandet av SST-komponenten, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till de markbaserade och rymdbaserade sensorernas kapacitet, och slutföra produktionen av den europeiska förteckning som behandlas i artikel 53.1a.
Vid utvärderingen ska det särskilt undersökas om det behövs ytterligare rymd- och markinfrastruktur.
Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag om utveckling av ytterligare rymd- och markinfrastruktur inom SST-komponenten.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Skapandet av en europeisk förteckning över jordnära föremål.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 61 – inledningen
Inom Govsatcomkomponenten ska satellitkommunikationskapacitet och -tjänster slås samman till en gemensam pool av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster. Komponenten omfattar
Inom Govsatcomkomponenten ska satellitkommunikationskapacitet och -tjänster slås samman till en gemensam pool av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster med lämpliga säkerhetskrav. Komponenten kan omfatta
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 61 – led a
(a)  utveckling, konstruktion och drift av markinfrastrukturen,
(a)  utveckling, konstruktion och drift av mark- och rymdinfrastrukturen,
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 62 – punkt 3
3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1 och företräde ska ges tjänster som tillhandahålls till användare på unionsnivå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 62 – punkt 3a (ny)
3a.  I den tjänstekatalog som avses i punkt 3 ska hänsyn tas till vilka tjänster som redan finns kommersiellt tillgängliga, för att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 63 – led b
(b)  juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36, på grundval av de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som avses i artikel 34.1.
(b)  juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 63 – led ba (nytt)
(ba)  leverantörer av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster inom ramen för denna komponent ska uppfylla de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som fastställts i enlighet med artikel 34.1.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 1
1.  Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna för användarna på unions- och medlemsstatsnivå. Vid denna delning och prioritering ska företräde ges användare på unionsnivå.
1.  Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna för användarna på unions- och medlemsstatsnivå.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 1a (ny)
1a.  Govsatcomnaven ska beakta vilka tjänster som redan finns kommersiellt tillgängliga, för att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas.
Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 69
Före slutet av 2024 ska kommissionen utvärdera Govsatcom, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till satellitkommunikationskapaciteten. Vid utvärderingen ska kommissionen särskilt överväga om det behövs ytterligare rymdinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag till utveckling av ytterligare rymdinfrastruktur inom Govsatcomkomponenten.
Före slutet av 2024 ska kommissionen, i samarbete med ansvariga enheter, utvärdera Govsatcom, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till satellitkommunikationskapaciteten. Vid utvärderingen ska kommissionen särskilt överväga om det behövs ytterligare rymdinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag till utveckling av ytterligare rymdinfrastruktur inom Govsatcomkomponenten.
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 71 – stycke 1
Byråns säte ska vara i Prag (Tjeckien).
Byråns säte ska vara i Prag (Tjeckien). I enlighet med programmets behov får lokala kontor för byrån inrättas, såsom fastställs i artikel 79.2.
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 4
4.  Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom byråns kärnverksamhet, med hänsyn till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av deras företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.
4.  Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom byråns verksamhet, med hänsyn till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av deras företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 5
5.  Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas en gång.
5.  Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas.
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 3
3.  Styrelsen ska hålla ordinarie möten två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.
3.  Styrelsen ska hålla ordinarie möten minst två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 5
5.  [För varje programkomponent som inbegriper användning av känslig nationell infrastruktur, får endast företrädare för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur och företrädare för kommissionen närvara vid styrelsens möten och överläggningar och delta i omröstningarna. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska han eller hon ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur.]
5.  [För varje programkomponent som inbegriper användning av känslig nationell infrastruktur, får företrädare för medlemsstater och företrädare för kommissionen närvara vid styrelsens möten och överläggningar, men endast företrädare för de medlemsstater som har sådan infrastruktur ska delta i omröstningarna. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska han eller hon ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur.]
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  senast den 30 juni det första året av den fleråriga budgetram som föreskrivs i artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anta byråns fleråriga arbetsprogram för den period som omfattas av den fleråriga budgetramen efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 a, efter att ha inhämtat kommissionens yttrande; Europaparlamentet ska rådfrågas om det fleråriga arbetsprogrammet,
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)  anta regler om öppenhet för industrikontrakt och löpande hållas underrättad om dessa av den verkställande direktören,
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Uppfylla reglerna om öppenhet för industrikontrakt och informera styrelsen.
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 2
2.  Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska man ange hur omfattande verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret, varvid onödiga kostnader och överlappningar med byråns administrativa uppgifter ska undvikas. Det kan krävas en överenskommelse om säte med den eller de berörda medlemsstaterna.
2.  Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska man ange hur omfattande verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret, varvid onödiga kostnader och överlappningar med byråns administrativa uppgifter ska undvikas. Det kan krävas en överenskommelse om säte med den eller de berörda medlemsstaterna. Där det är möjligt ska effekten i termer av personalfördelning och budget införlivas i det årliga arbetsprogrammet, och i alla händelser ska detta projekt anmälas till budgetmyndigheten i enlighet med artikel 84.11.
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 88 – punkt 3a (ny)
3a.  Byråns personal ska få ersättning från byråns egna resurser och, när så är nödvändigt för att de uppgifter som delegerats till byrån ska kunna utföras, med användning av den budget som delegerats från kommissionen.
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 1 – stycke 2
Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.
Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över minst tre kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 2 – stycke 2
På förslag av kommissionen får styrelsen på grundval av den utvärdering som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en fyraårsperiod.
På förslag av kommissionen får styrelsen på grundval av den utvärdering som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en femårsperiod.
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 92 – rubriken
Avtal om säte och villkor för verksamheten
Avtal om säte och lokala kontor samt villkor för verksamheten
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 92 – punkt 1
1.  De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den staten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte som ska ingås av byrån och den medlemsstat där sätet är beläget.
1.  De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaterna och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i de staterna är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte och lokala kontor som ska ingås av byrån och den medlemsstat där sätet eller den lokala infrastrukturen finns.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 98 – punkt 1
1.  Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer som har ingått avtal med unionen i detta syfte.
1.  Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer och internationella organisationer som har ingått avtal med unionen i detta syfte.
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 101 – punkt 1a (ny)
1a.   Kommissionen ska fastställa en metod för framtagning av kvalitativa indikatorer för en exakt bedömning av vilka framsteg som görs med uppnåendet av de allmänna målen i artikel 4.1 a, b och c. Kommissionen ska utgående från dessa metoder komplettera bilagan senast den 1 januari 2021.
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 102 – punkt 2
2.  En preliminär utvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.
2.  En preliminär utvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast tre år efter det att programmet började genomföras. En särskild del av denna utvärdering ska vara avsedd för styrningen av programmet, i syfte att ge information om huruvida ändringar av uppgifter och befogenheter som har anförtrotts de olika aktörerna i programmet behövs.
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 102 – punkt 4
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén och kan om lämpligt låta utvärderingen åtföljas av ett nytt lagstiftningsförslag.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 102 – punkt 6 – stycke 1
Senast den 30 juni 2024 och därefter vart femte år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag, uppgifter och belägenhet, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska särskilt ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet.
Senast den 30 juni 2024 och därefter vart tredje år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag, uppgifter och belägenhet, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag, i synnerhet avseende möjligheten att överlåta ytterligare uppgifter till denna i enlighet med artikel 30, och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 105 – punkt 2
2.  Rätten att anta de akter som nämns i artiklarna 52 och 101 delegeras till kommissionen till och med den 31 december 2028.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 107 – punkt 1
1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté som sammanträder i särskilda konfigurationer/underkommittéer för varje huvudkomponent i programmet (Galileo och Egnos, Copernicus, SSA, Govsatcom). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 107 – punkt 3a (ny)
3a.  I internationella avtal som ingås av unionen får det föreskrivas att företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer på lämpligt sätt ska delta i arbetet i kommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning, med beaktande av säkerheten i unionen.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0405/2018).


Inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 ***I
PDF 312kWORD 100k
Europaparlamentets ändringar antagna den 13 december 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för ett digitalt Europa för perioden 2021–2027 (COM(2018)0434 – C8–0256/2018 – 2018/0227(COD))(1)
P8_TA(2018)0521A8-0408/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Förslag till lagstiftningsresolution   Ändring
Ändring 1
Förslag till lagstiftningsresolution
Beaktandeled 3a (nytt)
–   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid,
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): I enlighet med artikel 88 i rådets beslut / /EU53] bör personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) och yttersta randområden vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.
(4)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): I enlighet med artikel 88 i rådets beslut / /EU53] bör personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) och yttersta randområden vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. De begränsningar som är kopplade till de utomeuropeiska ländernas eller territoriernas deltagande bör tas i beaktande vid genomförandet av programmet, och deras faktiska deltagande i programmet bör övervakas och regelbundet utvärderas.
_________________
_________________
53 Rådets beslut / /EU.
53 Rådets beslut / /EU.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201654 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.
(5)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201654 behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, som är kopplad till befintliga behov och som överensstämmer med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67954a, samtidigt som överreglering och administrativa bördor för alla stödmottagare undviks, särskilt för medlemsstaterna och små och medelstora företag. Dessa krav bör i tillämpliga fall innefatta mätbara kvantitativa och kvalitativa indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.
__________________
__________________
54 Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
54 Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
54a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Programmet bör säkerställa största möjliga öppenhet, ansvarsskyldighet och demokratiska kontroll av innovativa finansieringsinstrument och finansiella mekanismer som involverar unionens budget, särskilt vad gäller deras bidrag, både i fråga om ursprungliga förväntningar och slutresultat, i förhållande till framsteg mot att uppnå unionens mål.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Vid det digitala toppmötet i Tallinn55 i september 2017 och i Europeiska rådets slutsatser56 av den 19 oktober 2017 framhölls att Europa måste investera i en digitalisering av våra ekonomier och ta itu med kompetensunderskottet för att upprätthålla och förbättra Europas konkurrenskraft, livskvalitet och sociala struktur. Europeiska rådet konstaterade att den digitala omvandlingen erbjuder enorma möjligheter till innovation, tillväxt och sysselsättning och kommer att bidra till vår globala konkurrenskraft och öka den kreativa och kulturella mångfalden. För att kunna ta till vara dessa möjligheter krävs en gemensam ansträngning för att möta en del av de utmaningar som den digitala omvandlingen medför samt en översyn av de politikområden som påverkas av digitaliseringen.
(6)  Vid det digitala toppmötet i Tallinn55 i september 2017 och i Europeiska rådets slutsatser56 av den 19 oktober 2017 framhölls att Europa måste investera i en effektiv digitalisering av våra ekonomier och ta itu med kompetensunderskottet för att upprätthålla och förbättra Europas konkurrenskraft och innovation, vår livskvalitet och sociala struktur. Europeiska rådet konstaterade att den digitala omvandlingen erbjuder enorma möjligheter till innovation, tillväxt och sysselsättning och kommer att bidra till vår globala konkurrenskraft och öka den kreativa och kulturella mångfalden. För att kunna ta till vara dessa möjligheter krävs en gemensam ansträngning för att möta de utmaningar som den digitala omvandlingen medför på flera sätt, bland annat genom att man säkerställer att de viktiga byggstenar som nya tekniker är avhängiga av finns på plats, att man tar fram ändamålsenliga och lätt verkställbara rättsregler, att man ser över de politikområden som påverkas av digitaliseringen och att man skapar en innovationsvänlig miljö där användarnas intressen skyddas fullt ut. Optimalt ska finansieringsramen för detta program, som är en insats på europeisk nivå, ökas med betydande medel från den privata sektorn och bidrag från medlemsstaterna.
__________________
__________________
55 https://www.eu2017.ee/news/insights/conclusions-after-tallinn-digital-summit
55 https://www.eu2017.ee/news/insights/conclusions-after-tallinn-digital-summit
56 https://www.consilium.europa.eu/media/21620/19-euco-final-conclusions-en.pdf
56 https://www.consilium.europa.eu/media/21620/19-euco-final-conclusions-en.pdf
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Framtiden för det europeiska samhället och den europeiska ekonomin kommer att vara kraftigt beroende av en harmoniserad och konsekvent radiospektrumpolitik och på 5G-infrastruktur, varför det krävs ett infrastrukturmål att skapa nät med mycket hög kapacitet i syfte att tillhandahålla högkvalitativa och snabbare kommunikationstjänster. Detta är en förutsättning för att programmet ska kunna genomföras på ett bra sätt. I detta avseende bör programmet ha nytta av det goda genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa och i synnerhet initiativet Wif4EU som syftar till att främja konnektiviteten för medborgarna på unionens offentliga platser. Dessa två program i kombination kommer att maximera output och åstadkomma unionens mål att ombesörja tillförlitlig och konsekvent täckning för höghastighetsnät i hela unionen.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Europeiska rådet slog i synnerhet fast att unionen behöver en handlingsberedskap när det gäller att reagera på nya utvecklingstrender: Detta innefattar sådana frågor som artificiell intelligens och teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik), med samtidigt säkerställande av dataskydd, digitala rättigheter och etiska normer på hög nivå. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en europeisk strategi för artificiell intelligens senast i början av 2018 och uppmanade kommissionen att lägga fram de initiativ som krävs för att stärka ramvillkoren i syfte att göra det möjligt för EU att utforska nya marknader genom riskbaserade radikala innovationer och på nytt bekräfta den europeiska industrins ledande roll.
(7)  Europeiska rådet slog i synnerhet fast att unionen behöver en handlingsberedskap när det gäller att reagera på nya utvecklingstrender: Detta innefattar sådana frågor som digitala klyftor, artificiell intelligens, med samtidigt säkerställande av dataskydd i full överensstämmelse med förordning (EU) 2016/679, grundläggande rättigheter och etiska normer på hög nivå. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en europeisk strategi för artificiell intelligens senast i början av 2018 och uppmanade kommissionen att lägga fram de initiativ som krävs för att stärka ramvillkoren i syfte att göra det möjligt för EU att utforska nya marknader genom riskbaserade radikala innovationer och på nytt bekräfta den europeiska industrins ledande roll.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)   Den 10 april 2018 uttryckte medlemsstaterna sitt stöd för och en gemensam vilja att samarbeta kring initiativ för infrastrukturtjänster som använder artificiell intelligens och teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik) genom att underteckna samarbetsavtal.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 7b (nytt)
(7b)   För ett framgångsrikt genomförande av detta program behövs mer än att följa trender. Unionen behöver satsa på teknik som möjliggör ett integritetsskydd (dvs. kryptografi och decentraliserade applikationer (DAppar)) samt öka investeringarna i framtidssäker infrastruktur (fiberoptiska nät) för att möjliggöra ett självbestämmande digitaliserat samhälle.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 7c (nytt)
(7c)   EU måste göra avgörande investeringar i sin framtid och bygga upp en strategisk digital kapacitet för att kunna dra fördel av den digitala revolutionen. En omfattande budget (på minst 9,2 miljarder EUR) måste säkerställas på EU-nivå för detta ändamål, och den måste kompletteras med betydande investeringar på nationell och regional nivå genom en förbindelse med struktur- och sammanhållningsfonderna som stämmer överens med och kompletterar dem.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Ett av de alternativ för nästa budgetram som beskrivs i kommissionens meddelande En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 202057 är ett program för Europas digitala omvandling som syftar till ”smart tillväxt inom bl.a. datainfrastruktur, uppkopplingar och it-säkerhet. /.../ Det skulle befästa EU:s ledarskap inom superdatorer, nästa generations internet, artificiell intelligens, robotteknik och stordata Det skulle också stärka det europeiska näringslivets konkurrensläge i hela den digitala ekonomin. Slutligen skulle det bidra betydligt till att täppa till kompetensgapet i EU.”
(8)  Ett av de alternativ för nästa budgetram som beskrivs i kommissionens meddelande En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 202057 är ett program för Europas digitala omvandling som syftar till ”smart tillväxt inom bl.a. datainfrastruktur, it-säkerhet för uppkopplingar och digitalisering av offentlig förvaltning. /.../ Det skulle befästa EU:s ledarskap inom superdatorer, nästa generations internet, artificiell intelligens, robotteknik och stordata Det skulle också stärka det europeiska näringslivets konkurrensläge i hela den digitala ekonomin. Slutligen skulle det bidra betydligt till att överbrygga och täppa till kompetensgapet i EU och säkerställa att de europeiska medborgarna har den kompetens, de färdigheter och den kunskap som krävs för att möta den digitala omvandlingen.”
__________________
__________________
57 COM(2018)0098.
57 COM(2018)0098.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)   Med tanke på förseningarna i utvecklingen av vår strategiska digitala kapacitet och insatserna för att åtgärda dem bör det garanteras en budget som står i paritet med programmets uttalade ambitioner, alltså minst 9,2 miljarder EUR.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU58 behandlar den nya åtgärd som ska vidtas som ett viktigt steg mot ett gemensamt dataområde i EU – ett sömlöst digitalt område av en skala som kommer att möjliggöra utvecklingen av nya databaserade produkter och tjänster.
(9)  Meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU58 behandlar den nya åtgärd som ska vidtas som ett viktigt steg mot ett gemensamt dataområde i EU – ett sömlöst digitalt område av en skala som kommer att möjliggöra utvecklingen och innovationen av nya databaserade produkter och tjänster.
_________________
_________________
58 COM(2018)0125.
58 COM(2018)0125.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)   Initiativet för nästa generations internet som lanserades av kommissionen 2017 bör även fungera som underlag för programmets genomförande, eftersom initiativet syftar till ett öppnare internet med bättre tjänster, mer intelligens samt större engagemang och deltagande, och riktar in sig på de tekniska möjligheter som kommer av framsteg inom olika forskningsområden, från ny nätverksarkitektur och programvarudefinierad infrastruktur till nya koncept för tjänster och applikationer.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Programmets allmänna syfte bör vara att stödja industrins digitala omvandling och främja ett bättre utnyttjande av den industriella potentialen i strategierna för innovation, forskning och teknisk utveckling, till gagn för företag och medborgare i hela unionen. Programmet bör struktureras kring fem specifika mål som motsvarar centrala politikområden, nämligen högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, artificiell intelligens och avancerad digital kompetens samt utbyggnad, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet. Inom alla dessa områden bör programmet också syfta till att en mer enhetlig politik på unionsnivå och i medlemsstaterna och regionerna och föra samman privata och industriella medel för att öka investeringarna och utveckla mer synergieffekter.
(10)  Programmets allmänna syfte bör vara att stödja industrins digitala omvandling och främja ett bättre utnyttjande av den industriella potentialen i strategierna för innovation, forskning och teknisk utveckling samt att modernisera specifika sektorer av allmänt intresse, till gagn för företag, särskilt små och medelstora företag, och medborgare i hela unionen. Vidare bör programmet stärka unionens konkurrenskraft och dess ekonomis motståndskraft.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)   Det är nödvändigt att prioritera stöd till små och medelstora företag som har för avsikt att utnyttja den digitala omvandlingen i sina produktionsprocesser. Forskning och innovation i den digitala sektorn kommer att göra det möjligt för små och medelstora företag att bidra till den ekonomiska tillväxten i EU, genom ett effektivt resursutnyttjande.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 10b (nytt)
(10b)  Programmet bör struktureras kring fem specifika mål som motsvarar centrala politikområden, nämligen a) högpresterande datorsystem, b) artificiell intelligens och teknik för distribuerade liggare, c) cybersäkerhet, d) avancerade digitala färdigheter och e) införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet. Inom alla dessa områden bör programmet också syfta till att en mer enhetlig politik på unionsnivå och i medlemsstaterna och regionerna och föra samman privata och industriella medel för att öka investeringarna och utveckla mer synergieffekter.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 10c (nytt)
(10c)  Tillsammans med det allmänna målet om en digital omvandling bör programmet bidra till att säkerställa långsiktiga strategiska säkerhetsmål genom att bygga upp kapaciteter och förmågor i unionen, med prioritering av åtgärder som ökar den strategiska potentialen och begränsar beroendet av leverantörer och produkter från tredjeländer, vilket säkrar unionens ekonomiska och innovativa konkurrenskraft.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Digitala innovationsknutpunkter kommer att ha en central roll i programgenomförandet. De kommer att främja ett brett införande av avancerad digital teknik i näringslivet, hos offentliga organ och i den akademiska världen. Ett nätverk av digitala innovationsknutpunkter bör säkerställa den bredaste geografiska täckningen i Europa59. En första omgång digitala innovationsknutpunkter kommer att väljas ut baserat på medlemsstaternas förslag, och sedan kommer nätverket att utvidgas genom en öppen och konkurrensbaserad process. De digitala innovationsknutpunkterna kommer att tjäna som åtkomstpunkter för den senaste digitala kapaciteten, inklusive högpresterande datorsystem (HPC), artificiell intelligens och cybersäkerhet, liksom annan befintlig innovativ teknik, såsom viktig möjliggörande teknik, som även finns tillgänglig i s.k. fablabs och citylabs. De bör fungera som enda kontaktpunkt för åtkomst till prövad och validerad teknik och bör främja öppen innovation. De kommer även att tillhandahålla stöd på området avancerad digital kompetens. Nätverket av digitala innovationsknutpunkter bör också bidra till att få med de yttersta randområdena i den digitala inre marknaden.
(11)  Europeiska digitala innovationsknutpunkter kommer att ha en central roll i programgenomförandet. De kommer att främja ett brett införande av avancerad digital teknik i näringslivet inklusive små och medelstora företag, hos offentliga organ och i den akademiska världen. Ett nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter bör säkerställa den bredaste geografiska täckningen i Europa59. En första omgång europeiska digitala innovationsknutpunkter kommer att väljas ut baserat på medlemsstaternas förslag, och sedan kommer nätverket att utvidgas genom en öppen, insynsvänlig och konkurrensbaserad process. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna kommer att tjäna som åtkomstpunkter för den senaste digitala kapaciteten, inklusive högpresterande datorsystem (HPC), artificiell intelligens och cybersäkerhet, liksom annan befintlig innovativ teknik, såsom viktig möjliggörande teknik, som även finns tillgänglig i s.k. fablabs och citylabs. De bör fungera som enda kontaktpunkt för åtkomst till prövad och validerad teknik och bör främja öppen innovation. De kommer även att tillhandahålla stöd på området avancerad digital kompetens. Nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter bör också bidra till att få med de yttersta randområdena i den digitala inre marknaden och stödja den digitala omvandlingen i de utomeuropeiska länderna och territorierna.
__________________
__________________
59 Såsom anges i meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin (COM(2016)0180).
59 Såsom anges i meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin (COM(2016)0180).
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
(11a)  För att skapa synergier mellan investeringar inom ramen för detta program och unionens forsknings- och utvecklingsinvesteringar, särskilt dem inom ramen för programmet Horisont Europa, bör europeiska digitala innovationsknutpunkter fungera som en plattform för att föra samman industri, näringsliv och förvaltningar i behov av nya tekniska lösningar med företag, särskilt nystartade företag och små och medelstora företag, som har marknadsfärdiga lösningar.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 11b (nytt)
(11b)  Planeringen, utvecklingen och upphandlingen av programmet bör utföras i syfte att stärka unionens kapacitet och konkurrenskraft på medellång och lång sikt. Prioritet bör ges åt åtgärder som ökar unionens strategiska potential och konkurrenskraft, som syftar till att begränsa beroendet av leverantörer och produkter från tredjeländer. Tredjeländers deltagande i programmets särskilda mål bör därför vara beroende av hur sådana länder skulle bidra till unionen.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Programmet bör genomföras genom projekt som stärker väsentlig digital kapacitet och en bred användning av sådan. Detta bör innefatta saminvesteringar med medlemsstaterna och, vid behov, den privata sektorn. För detta krävs i synnerhet att man uppnår en kritisk massa i upphandling för att få mer valuta för pengarna och garantera att leverantörerna i Europa ligger kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen.
(12)  Programmet bör genomföras genom projekt som stärker väsentlig digital kapacitet och unionens strategiska oberoende. I detta syfte bör programmet säkerställa en EU-budget på minst 9,2 miljarder EUR, som kompletteras med saminvesteringar från medlemsstaterna och/eller den privata sektorn. För detta krävs i synnerhet att man uppnår en kritisk massa i upphandling för att få mer valuta för pengarna och garantera att leverantörerna i Europa hamnar i framkanten av den tekniska utvecklingen.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Programmets verksamhet bör användas för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan överlappningar eller undanträngning av privat finansiering. Den ska också ha ett klart europeiskt mervärde.
(14)  Programmets verksamhet bör användas för att stärka och utveckla unionens digitala bas, ta itu med stora samhällsutmaningar, ytterligare höja unionens digitala industriella kompetens samt åtgärda marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan överlappningar eller undanträngning av privat finansiering. Den ska också ha ett klart europeiskt mervärde.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  För att uppnå maximal flexibilitet under hela programmets löptid och få de olika delarna att samverka får de särskilda målen genomföras genom samtliga instrument som finns tillgängliga inom budgetförordningen. De genomförandemekanismer som bör användas är direkt förvaltning och indirekt förvaltning när unionsfinansieringen bör kombineras med andra finansieringskällor eller när gemensamt styrda strukturer krävs för genomförandet.
(15)  För att uppnå maximal flexibilitet under hela programmets löptid och få de olika delarna att samverka får de särskilda målen genomföras genom samtliga instrument som finns tillgängliga inom budgetförordningen. De genomförandemekanismer som bör användas är direkt förvaltning och indirekt förvaltning när unionsfinansieringen bör kombineras med andra finansieringskällor eller när gemensamt styrda strukturer krävs för genomförandet. Vid indirekt förvaltning kommer kommissionen att säkerställa att de kvalitets- och säkerhetsnormer som krävs för den direkta förvaltningen av programmet upprätthålls och respekteras.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Kapacitet för högpresterande datorsystem och tillhörande databehandlingskapacitet i unionen bör möjliggöra en mer omfattande användning av högpresterande datorsystem inom näringslivet och, mer generellt, inom områden av allmänt intresse, så att man kan gripa de unika möjligheter som superdatorer erbjuder samhället på områdena hälsa, miljö och säkerhet samt företagens konkurrenskraft, i synnerhet de små och medelstora företagen.
(16)  Kapacitet för högpresterande datorsystem och tillhörande databehandlings- och lagringskapacitet i unionen bör möjliggöra en mer omfattande användning av högpresterande datorsystem inom näringslivet och, mer generellt, inom områden av allmänt intresse, så att man kan gripa de unika möjligheter som superdatorer erbjuder samhället på områdena hälsa, miljö och säkerhet samt företagens konkurrenskraft, i synnerhet de små och medelstora företagen. Unionen måste erhålla superdatorer i världsklass, säkra sitt försörjningssystem och bygga ut tjänster för simulering, visualisering och prototyper samtidigt som ett högpresterande datorsystem som är förenligt med unionens värden och principer garanteras.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Både rådet60 och Europaparlamentet61 har uttryckt sitt stöd för unionens insatser på detta område. År 2017 undertecknade också nio medlemsstater EuroHPC-förklaringen62, en överenskommelse mellan flera regeringar om att samarbeta med kommissionen för att bygga och använda HPC- och datainfrastrukturer i Europa som baseras på den senaste tekniken och är tillgängliga i hela unionen för partner från forskarvärlden, offentliga sektorn och privata sektorn.
(17)  Både rådet60 och Europaparlamentet61 har uttryckt sitt stöd för unionens insatser på detta område. År 2017 undertecknade också nio medlemsstater EuroHPC-förklaringen62, en överenskommelse mellan flera regeringar om att samarbeta med kommissionen för att bygga och använda HPC- och datainfrastrukturer i Europa som baseras på den senaste tekniken och är tillgängliga i hela unionen för partner från forskarvärlden, offentliga sektorn och privata sektorn och att stärka EU-mervärdet.
__________________
__________________
60
60
61
61
62
62
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  För det särskilda målet avseende högpresterande datorsystem anses ett gemensamt företag vara den lämpligaste genomförandemekanismen, i synnerhet för att på unionsnivå och på nationell nivå samordna strategier och investeringar i HPC-infrastruktur och forskning och utveckling (FoU) samt föra samman offentlig och privat finansiering, och skydda unionens ekonomiska och strategiska intressen63. Kompetenscentrum för högpresterande datorsystem i medlemsstaterna kommer också att tillhandahålla högpresterande datortjänster för näringslivet, den akademiska världen och offentliga förvaltningar.
(18)  För det särskilda målet avseende högpresterande datorsystem anses ett gemensamt företag vara den lämpligaste genomförandemekanismen, i synnerhet för att på unionsnivå och på nationell nivå samordna strategier och investeringar i HPC-infrastruktur och forskning och utveckling (FoU) samt föra samman offentlig och privat finansiering, och skydda unionens ekonomiska och strategiska intressen63. Kompetenscentrum för högpresterande datorsystem i medlemsstaterna kommer också att tillhandahålla högpresterande datortjänster för näringslivet, inbegripet små och medelstora företag och uppstartsföretag, den akademiska världen och offentliga förvaltningar som är etablerade inom unionen.
__________________
__________________
63 Konsekvensanalys som åtföljer rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/proposal-council-regulation-establishing-eurohpc-joint-undertaking-impact-assessment)
63 Konsekvensanalys som åtföljer rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/proposal-council-regulation-establishing-eurohpc-joint-undertaking-impact-assessment)
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Utveckling av kapacitet för artificiell intelligens är en viktig motor för den digitala omvandlingen av näringslivet och även av den offentliga sektorn. Allt mer autonoma robotar används i fabriker, djuphavstillämpningar, hushåll, städer och sjukhus. Kommersiella plattformar för artificiell intelligens har gått från tester till faktiska tillämpningar på miljö- och hälsoområdet; alla större fordonstillverkare håller på att utveckla självkörande bilar, och maskininlärningsteknik är central för alla viktiga webbplattformar och stordatatillämpningar.
(19)  Utveckling av kapacitet för artificiell intelligens är en viktig motor för den digitala omvandlingen av näringslivet och även av den offentliga sektorn. Allt mer autonoma robotar används i fabriker, djuphavstillämpningar, hushåll, städer och sjukhus. Kommersiella plattformar för artificiell intelligens har gått från tester till faktiska tillämpningar på miljö- och hälsoområdet; alla större fordonstillverkare håller på att utveckla självkörande bilar, och maskininlärningsteknik är central för alla viktiga webbplattformar och stordatatillämpningar. För att skapa de bästa ramvillkoren för att främja denna nya teknik i EU måste unionen lägga till innovationsprincipen i det politiska beslutsfattandet.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)   I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin påpekar Europaparlamentet språkbarriärernas inverkan på industrin och dess digitalisering. I detta sammanhang är det av avgörande betydelse att utveckla storskalig språkteknik baserad på artificiell intelligens, såsom automatisk översättning, taligenkänning, textanalys med stordatateknik, dialogsystem och frågebesvarande system, för att bevara den språkliga mångfalden, säkerställa delaktighet och möjliggöra kommunikation mellan människa och människa och mellan människa och maskin.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 19b (nytt)
(19b)  Den allt snabbare utvecklingen av självlärande robotar och artificiell intelligens samt deras förmåga att på några få sekunder multiplicera kunskap och undervisningsinnehåll gör det svårt att förutse något utvecklingsskede före programmets utgång 2027. Följaktligen bör kommissionen ägna särskild uppmärksamhet åt denna snabbföränderliga digitala trend och, om tillämpligt, snabbt anpassa målen i arbetsprogrammen i enlighet därmed.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 19c (nytt)
(19c)  Mot bakgrund av att EU:s näringsliv allt oftare efterfrågar robottekniklösningar med artificiell intelligens och av att det är viktigt att undvika en betydande investeringslucka på detta område bör programmets mål när det gäller artificiell intelligens omfatta robotteknik som drivs av artificiell intelligens.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 19d (nytt)
(19d)  Produkter och tjänster som bygger på artificiell intelligens bör vara användarvänliga och automatiskt stämma överens med lagen samt ge konsumenter fler valmöjligheter och mer information, i synnerhet om produkternas och tjänsternas kvalitet.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Tillgången till storskaliga dataset och test- och experimentanläggningar har stor betydelse för utvecklingen av artificiell intelligens.
(20)  Tillgången till storskaliga dataset och test- och experimentanläggningar för att garantera säkerheten på den inre marknaden där artificiell intelligens används, och tillgången till text- och datautvinning, har stor betydelse för utvecklingen av artificiell intelligens, däribland språkteknik.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 20a (nytt)
(20a)   Den 25 april 2018 åtog sig kommissionen att lägga fram ett förslag till en europeisk strategi genom att utarbeta ett utkast till riktlinjer för artificiell intelligens i samarbete med berörda parter inom AI-alliansen, en grupp experter på artificiell intelligens, för att främja AI-drivna tillämpningar och företag i Europa.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin64 lyfte Europaparlamentet fram betydelsen av en gemensam europeisk strategi för cybersäkerhet, och konstaterade att medvetenheten måste öka och att resiliens på cyberområdet är ett mycket viktigt ansvarsområde för företagsledare och näringslivets säkerhetsansvariga på nationell och europeisk nivå.
(21)  I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin64 lyfte Europaparlamentet fram betydelsen av en gemensam europeisk strategi för cybersäkerhet, och konstaterade att medvetenheten måste öka och att resiliens på cyberområdet är ett mycket viktigt ansvarsområde för företagsledare och näringslivets säkerhetsansvariga på nationell och europeisk nivå, liksom genomförandet av inbyggd säkerhet och inbyggt integritetsskydd.
__________________
__________________
64 Dokument ref. A8-0183/2017, finns på: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P8-TA-2017-0240.
64 Dokument ref. A8-0183/2017, finns på: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P8-TA-2017-0240.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Cybersäkerheten är en utmaning för hela unionen som man inte kan fortsätta att hantera endast med hjälp av fragmenterade nationella initiativ. Den europeiska cybersäkerhetskapaciteten bör stärkas för att förse Europa med den kapacitet som är nödvändig för att skydda dess medborgare och företag mot cyberhot. Konsumenterna bör också skyddas när de använder uppkopplade produkter, som kan hackas och därmed undergräva deras säkerhet. Detta arbete bör göras tillsammans med medlemsstaterna och den privata sektorn genom att utveckling och säkerställande av samordning mellan projekt som stärker den europeiska cybersäkerhetskapaciteten och säkerställer ett omfattande införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin, liksom genom sammanförande av de kompetenser som finns på området för att säkra en kritisk massa och spetskompetens.
(22)  Cybersäkerheten är en utmaning för hela unionen som man inte kan fortsätta att hantera endast med hjälp av fragmenterade nationella initiativ. Den europeiska cybersäkerhetskapaciteten bör stärkas för att förse Europa med den kapacitet som är nödvändig för att skydda medborgare, offentliga förvaltningar och företag mot cyberhot. Konsumenterna bör också skyddas när de använder uppkopplade produkter, som kan hackas och därmed undergräva deras säkerhet. Detta arbete bör göras tillsammans med medlemsstaterna och den privata sektorn genom att utveckling och säkerställande av samordning mellan projekt som stärker den europeiska cybersäkerhetskapaciteten och säkerställer ett omfattande införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin, liksom genom sammanförande av de kompetenser som finns på området för att säkra en kritisk massa och spetskompetens.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  I september 2017 lade kommissionen fram ett paket med initiativ65 för en heltäckande unionsstrategi för cybersäkerhet, i syfte att stärka den europeiska kapaciteten för att hantera cyberattacker och cyberhot samt stärka den tekniska och industriella kapaciteten på detta område.
(23)  I september 2017 lade kommissionen fram ett paket med initiativ65 för en heltäckande unionsstrategi för cybersäkerhet, i syfte att stärka den europeiska kapaciteten för att hantera cyberattacker och cyberhot, öka cyberresiliensen samt stärka den tekniska och industriella kapaciteten på detta område.
_________________
_________________
65 https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/policies/cybersecurity
65 https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/policies/cybersecurity
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
(23a)  Som princip bör cybersäkerhetslösningar inbegripa säkerhetsnormer som grundläggande designparameter i enlighet med tillgänglig senaste teknik och principerna om ”inbyggd säkerhet” och ”säkerhet som standard”.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Förtroende är en förutsättning för en fungerande digital inre marknad. Cybersäkerhetsteknik, såsom digitala identiteter, kryptografi eller intrångsdetektion, och denna tekniks tillämpning på sådana områden som finans, industri 4.0, energi, transport, hälso- och sjukvård eller e-förvaltning, är nödvändig för att skydda säkerheten och förtroendet för de aktiviteter och transaktioner online som utförs av både medborgare, offentliga förvaltningar och företag.
(24)  Förtroende är en förutsättning för en fungerande digital inre marknad. Cybersäkerhetsteknik, såsom teknik för distribuerade liggare, digitala identiteter, kryptografi, kryptering eller intrångsdetektion, och denna tekniks tillämpning på sådana områden som finans, industri 4.0, logistik, energi, transport, turism, hälso- och sjukvård eller e-förvaltning, är nödvändig för att skydda säkerheten, transparensen och förtroendet för de aktiviteter och transaktioner online, inklusive 5G-plattformar, som utförs av både medborgare, offentliga förvaltningar och företag.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  I sina slutsatser av den 19 oktober 2017 betonade Europeiska rådet att unionen, för att lyckas bygga upp ett digitalt Europa, framför allt behöver arbetsmarknader och utbildnings- och fortbildningssystem som är anpassade till den digitala tidsåldern och att det behövs investeringar i digital kompetens, för att ge alla européer egenmakt och möjligheter.
(25)  I sina slutsatser av den 19 oktober 2017 betonade Europeiska rådet att unionen, för att lyckas bygga upp ett digitalt Europa, framför allt behöver arbetsmarknader och utbildnings- och fortbildningssystem som är anpassade till den digitala tidsåldern och att det behövs investeringar i digital kompetensutveckling och bättre digitala färdigheter, för att genom en integrerad strategi ge alla européer egenmakt.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
(26a)   Med tanke på behovet av ett helhetsperspektiv bör programmet även ta hänsyn till områdena delaktighet, kvalifikationer, utbildning och specialisering, som tillsammans med avancerad digital kompetens är avgörande för att skapa mervärde i kunskapssamhället.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin fastställde67 Europaparlamentet att utbildning och livslångt lärande utgör hörnstenen för den sociala sammanhållningen i ett digitalt samhälle.
(27)  I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin fastställde67 Europaparlamentet att utbildning och livslångt lärande utgör hörnstenen för den sociala sammanhållningen i ett digitalt samhälle. Det efterlyste även att jämställdhetsperspektivet skulle införlivas i alla digitala initiativ och betonade att den allvarliga könsklyftan inom IKT-sektorn måste åtgärdas, eftersom detta är utslagsgivande för EU:s långsiktiga tillväxt och välstånd.
__________________
__________________
67 Dokument ref. A8-0183/2017, finns på: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P8-TA-2017-0240.
67 Dokument ref. A8-0183/2017, finns på: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P8-TA-2017-0240.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 27a (nytt)
(27a)  I sin resolution av den 28 april 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern betonade Europaparlamentet behovet av att samla in könsuppdelade uppgifter om användningen av IKT och ta fram mål, indikatorer och riktmärken för att följa framstegen i kvinnors tillgång till IKT samt att främja exempel på bästa praxis bland företag.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 27b (nytt)
(27b)  I sin resolution av den 19 januari 2016 om vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden gav Europaparlamentet sitt fulla stöd till en digital entreprenörskultur för kvinnor och kvinnors integration och deltagande i informationssamhället.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Den avancerade digitala teknik som stöds genom detta program, såsom högpresterande datorsystem, cybersäkerhet och artificiell intelligens, har nu blivit tillräckligt mogen för att lämna forskningsnivån och kan börja införas, användas och skalas upp på unionsnivå. Införandet av denna teknik förutsätter unionsåtgärder, och samma sak gäller kompetensdimensionen. Utbildningsmöjligheterna avseende avancerade digitala färdigheter behöver utökas och finnas tillgängliga i hela EU. Annars undergrävs det smidiga införandet av avancerad digital teknik och begränsas unionsekonomins allmänna konkurrenskraft. De åtgärder som stöds genom detta program kompletterar de åtgärder som stöds av ESF, Eruf och Horisont Europa.
(28)  Den avancerade digitala teknik som stöds genom detta program, såsom högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, molnbaserade datortjänster, dataskydd och informationshantering och artificiell intelligens, har nu blivit tillräckligt mogen för att lämna forskningsnivån och kan börja införas, användas och skalas upp på unionsnivå. Införandet av denna teknik förutsätter unionsåtgärder, och samma sak gäller kompetensdimensionen. Inlärnings- och utbildningsmöjligheterna avseende avancerade digitala färdigheter behöver utökas och finnas tillgängliga i hela EU. Annars undergrävs det smidiga införandet av avancerad digital teknik och begränsas unionsekonomins allmänna konkurrenskraft. De åtgärder som stöds genom detta program kompletterar de åtgärder som stöds av ESF, Eruf, Erasmus och Horisont Europa.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  Moderniseringen av offentliga förvaltningar och tjänster med hjälp av digital teknik är viktig för att minska det administrativa krånglet för näringslivet och medborgarna i allmänhet genom att göra deras myndighetskontakter snabbare, mer användarvänliga och mindre kostsamma och genom att förbättra effektiviteten och kvaliteten på tjänsterna för medborgare och företag. Eftersom ett antal tjänster av allmänt intresse nu har en europeisk dimension och bör stödet till genomförandet och användningen på unionsnivå säkerställa att medborgarna och företagen kan dra nytta av digitala tjänster av hög kvalitet i hela Europa.
(29)  Moderniseringen av offentliga förvaltningar och tjänster med hjälp av digital teknik är viktig för att minska det administrativa krånglet för medborgarna och näringslivet genom att göra deras myndighetskontakter snabbare, mer användarvänliga och mindre kostsamma och genom att förbättra effektiviteten, transparensen och kvaliteten på tjänsterna för medborgare och företag och samtidigt förbättra effektiviteten i de offentliga utgifterna. Eftersom ett antal tjänster av allmänt intresse nu har en europeisk dimension och bör stödet till genomförandet och användningen på unionsnivå säkerställa att medborgarna och företagen kan dra nytta av flerspråkiga digitala mångspråkiga tjänster av hög kvalitet i hela Europa. Det är också viktigt att dessa tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 29a (nytt)
(29a)   Digitaliseringen kan underlätta och förbättra obehindrad tillgänglighet för alla, däribland äldre, personer med nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättning och personer i avlägsna områden eller på landsbygden.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  Den digitala omvandlingen av sådana områden av allmänt intresse som hälso- och sjukvård68, mobilitet, rättsliga frågor, jord- och miljöövervakning, utbildning och kultur förutsätter en fortsättning på och utbyggnad av infrastrukturer för digitala tjänster som möjliggör ett säkert datautbyte över gränser och främjar nationell utveckling. En samordning enligt denna förordning är bästa sättet att frigöra potentialen för synergieffekter.
(30)  Den digitala omvandlingen av sådana områden av allmänt intresse som hälso- och sjukvård68, mobilitet, rättsliga frågor, jord- och miljöövervakning, säkerhet, minskning av koldioxidutsläppen, energiinfrastruktur, teoretisk och praktisk utbildning och kultur förutsätter en fortsättning på och uppgradering och utbyggnad av infrastrukturer för digitala tjänster som möjliggör ett säkert data- och informationsutbyte över nations- och språkgränser och främjar nationell utveckling. En samordning enligt denna förordning är bästa sättet att frigöra potentialen för synergieffekter och säkerställa komplementaritet. Den digitala omvandlingen bör dock ta hänsyn till att vissa medborgare av olika anledningar inte deltar och att nätverk bör få stöd för att fortsätta informera dessa medborgare och hjälpa dem att behålla alla sina rättigheter och möjligheter att delta i alla sociala och medborgerliga skyldigheter.
_________________
_________________
68 http://ec.europa.eu/newsroom/dae/document.cfm?doc_id=51628
68 http://ec.europa.eu/newsroom/dae/document.cfm?doc_id=51628
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 30a (nytt)
(30a)   Den digitala omvandlingen i denna sektor måste dock göra det möjligt för EU:s medborgare att få åtkomst till och använda och hantera sina personuppgifter på ett säkert sätt över gränserna, oberoende av var de respektive uppgifterna befinner sig.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 30b (nytt)
(30b)   Utnyttjande av och tillgång till avancerad teknik på områden av allmänt intresse, inom exempelvis utbildning, kräver också utbildning i färdigheter som är nödvändiga för att sådan teknik ska kunna användas. Målen i det särskilda mål 8 bör därför också omfatta utbildningsprogram för de personer som kommer att använda avancerad teknik.
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 32
(32)  Moderniseringen av de europeiska offentliga förvaltningarna är en av de viktigaste prioriteringarna för ett framgångsrikt genomförande av strategin för en digital inre marknad. Halvtidsutvärderingen av strategin visade att omvandlingen av offentliga förvaltningar behövde stärkas och att medborgarnas tillgång till lättåtkomliga, förtroendeskapande och sömlösa offentliga tjänster måste säkerställas.
(32)  Moderniseringen av de europeiska offentliga förvaltningarna är en av de viktigaste prioriteringarna för ett framgångsrikt genomförande av strategin för en digital inre marknad. Halvtidsutvärderingen av strategin visade att omvandlingen av offentliga förvaltningar behövde stärkas och att medborgarnas tillgång till lättåtkomliga, förtroendeskapande, säkra, sömlösa och inkluderande offentliga tjänster måste säkerställas.
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Den årliga tillväxtöversikt som kommissionen offentliggjorde 201769 visar att de europeiska offentliga förvaltningarnas kvalitet har en direkt inverkan på den ekonomiska miljön och därmed är en central faktor när det gäller att stimulera produktivitet, konkurrenskraft, ekonomiskt samarbete, tillväxt och sysselsättning. Effektiva och öppna offentliga förvaltningar och verkningsfulla rättsväsenden är i synnerhet nödvändiga för att underbygga den ekonomiska tillväxten och tillhandahålla högkvalitativa tjänster för företag och allmänhet.
(33)  Den årliga tillväxtöversikt som kommissionen offentliggjorde 201769 visar att de europeiska offentliga förvaltningarnas kvalitet har en direkt inverkan på den ekonomiska miljön och därmed är en central faktor när det gäller att stimulera produktivitet, konkurrenskraft, ekonomiskt samarbete, hållbar tillväxt, sysselsättning och arbetstillfällen av god kvalitet. Effektiva och öppna offentliga förvaltningar och verkningsfulla rättsväsenden är i synnerhet nödvändiga för att underbygga den ekonomiska tillväxten och tillhandahålla högkvalitativa tjänster för företag och allmänhet.
__________________
__________________
69 COM(2016)0725.
69 COM(2016)0725.
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster rör alla förvaltningsnivåer: Unionsnivå, nationellt, regionalt och lokalt. Förutom att undanröja hinder för en fungerande inre marknad främjar interoperabilitet ett framgångsrikt genomförande av politiska strategier och erbjuder en stor potential för att motverka gränsöverskridande elektroniska hinder, vilket ytterligare säkrar framväxten av nya gemensamma offentliga tjänster på unionsnivå, eller konsolideringen av utvecklingen av sådana. För att eliminera fragmenteringen av europeiska tjänster till stöd för de grundläggande friheterna och ett operativt ömsesidigt erkännande inom EU bör man främja ett sektorsövergripande och gränsöverskridande helhetsgrepp när det gäller interoperabilitet, på det sätt som är mest effektivt och bäst anpassat till slutanvändarnas behov. Detta innebär att interoperabilitet ska tolkas i vid mening och omfattar både tekniska och rättsliga nivåer och policyelement på området. Följaktligen skulle berörda aktiviteter sträcka sig längre än till den vanliga livscykeln för lösningar och omfatta alla interventionselement som stöder de ramvillkor som är nödvändiga för varaktig allmän interoperabilitet.
(34)  Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster rör alla förvaltningsnivåer: Unionsnivå, nationellt, regionalt och lokalt. Förutom att undanröja hinder för en fungerande inre marknad främjar interoperabilitet gränsöverskridande samarbete, anpassning av gemensamma standarder, ett framgångsrikt genomförande av politiska strategier och erbjuder en stor potential för att motverka gränsöverskridande elektroniska och språkliga hinder och minska byråkratin, vilket ytterligare säkrar framväxten av nya gemensamma offentliga tjänster på unionsnivå, eller konsolideringen av utvecklingen av sådana, samt förhindrar onödig dubbellagring. För att eliminera fragmenteringen av europeiska tjänster till stöd för de grundläggande friheterna och ett operativt ömsesidigt erkännande inom EU bör man främja ett sektorsövergripande, teknikneutralt och gränsöverskridande helhetsgrepp när det gäller interoperabilitet, på det sätt som är mest effektivt, bäst anpassat till slutanvändarnas behov och som säkerställer en hög dataskyddsnivå. Detta innebär att interoperabilitet ska tolkas i vid mening och omfattar både tekniska och rättsliga nivåer och policyelement på området. Följaktligen skulle berörda aktiviteter sträcka sig längre än till den vanliga livscykeln för lösningar och omfatta alla interventionselement som stöder de ramvillkor som är nödvändiga för varaktig allmän interoperabilitet.
Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 34a (nytt)
(34a)  Den 6 oktober 2017 angav EU-ministrarna i Tallinn att en europeisk digital strategi bör bygga på samarbete och interoperabilitet, inbegripet användning av policy för öppna licenser och öppna standarder. Programmet bör därför uppmuntra lösningar med öppen källkod, för att möjliggöra återanvändning, öka förtroendet och garantera öppenheten. Det kommer att få positiva effekter på hållbarheten hos finansierade projekt.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 37
(37)  I april 2016 antog kommissionen initiativet för digitalisering av den europeiska industrin för att ”se till att alla industrier i Europa, oavsett sektor, oavsett lokalisering och oavsett storlek kan dra nytta av alla fördelar som digital innovation erbjuder”.71
(37)  I april 2016 antog kommissionen initiativet för digitalisering av den europeiska industrin för att ”se till att alla industrier i Europa, oavsett sektor, oavsett lokalisering och oavsett storlek kan dra nytta av alla fördelar som digital innovation erbjuder”. Detta är av särskild betydelse för små och medelstora företag i den kulturella och kreativa sektorn.
__________________
71
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  För att uppnå målen bör man mobilisera hävstångspotentialen hos kompletterande teknik på nät- och datorområdet, i enlighet med meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin73, där det konstateras att ”tillgång till nätverk och molninfrastruktur i världsklass” är nödvändig för digitaliseringen av industrin.
(39)  För att uppnå målen bör man mobilisera hävstångspotentialen hos kompletterande teknik på nät- och datorområdet, i enlighet med meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin73, där det konstateras att ”tillgång till nätverk och molninfrastruktur i världsklass” är en nödvändig beståndsdel i digitaliseringen av industrin.
__________________
__________________
73 COM(2016)0180: Digitalisering av den europeiska industrin. Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter.
73 COM(2016)0180: Digitalisering av den europeiska industrin. Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Från och med maj 2018 gäller den allmänna dataskyddsförordningen, som föreskriver en enda uppsättning bestämmelser som är direkt tillämpliga i medlemsstaternas rättsordningar och som på så sätt kommer att garantera det fria flödet för personuppgifter mellan EU:s medlemsstater och stärka förtroendet och säkerheten för enskilda, två saker som är nödvändiga för en fungerande digital inre marknad. De åtgärder som vidtas inom detta program bör därför, när de innefattar behandling av personuppgifter, främja tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen, t.ex. på området artificiell intelligens och blockkedjeteknik,
(40)  Förordning (EU) 2016/679, som föreskriver en enda uppsättning bestämmelser som är direkt tillämpliga i medlemsstaternas rättsordningar, garanterar på så sätt det fria flödet för personuppgifter mellan EU:s medlemsstater och stärker förtroendet och säkerheten för enskilda, två saker som är nödvändiga för en fungerande digital inre marknad. Alla åtgärder som vidtas inom detta program bör därför, när de innefattar behandling av personuppgifter, fullt överensstämma med den förordningen. De bör särskilt främja utvecklingen av digital teknik som uppfyller kraven på ”inbyggt uppgiftsskydd” som är bindande enligt den förordningen. I den mån behandlingen omfattar uppgifter från elektronisk kommunikation, ska vederbörlig hänsyn tas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG.1a
_________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 41
(41)  Programmet bör genomföras helt i enlighet med den internationella ramen och EU-ramen för skydd och kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter. Ett effektivt skydd av immateriella rättigheter har stor betydelse för innovation och är därmed nödvändigt för ett effektivt genomförande av detta program.
(41)  Programmet bör genomföras helt i enlighet med den internationella ramen och EU-ramen för skydd och kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter. Ett effektivt skydd av immateriella rättigheter har stor betydelse för innovation och för att bevara det europeiska mervärdet och är därmed nödvändigt för ett effektivt genomförande av detta program.
Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 42
(42)  De organ som genomför programmet bör efterleva de bestämmelser som gäller för unionens institutioner och den nationella lagstiftning som rör hantering av information, i synnerhet känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.
(42)  Om organ som genomför programmet hanterar känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter bör de följa relevanta bestämmelser i unionens rättsakter eller den nationella lagstiftning som rör hantering av information, beroende på vad som är tillämpligt.
Ändring 60
Förslag till förordning
Skäl 43
(43)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, bör detta program bidra till att integrera klimatåtgärder i alla politikområden och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen74. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.
(43)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens skyldigheter för att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, bör detta program bidra till att integrera klimatåtgärder i alla politikområden och hjälpa till med uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen74. De berörda åtgärderna bör identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner för att säkerställa fullständig efterlevnad av dessa skyldigheter.
_________________
_________________
74 COM(2018)0321, s. 1.
74 COM(2018)0321, s. 1.
Ändring 61
Förslag till förordning
Skäl 44
(44)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta arbetsprogram så att programmålen uppnås i enlighet med unionens och medlemsstaternas prioriteringar, samtidigt som konsekvens, transparens och kontinuitet säkerställs för unionens och medlemsstaternas gemensamma åtgärder. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 4 i förordning (EU) nr 182/ 201175 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.
utgår
__________________
75 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 62
Förslag till förordning
Skäl 45
(45)  Arbetsprogrammen bör i princip antas som fleråriga arbetsprogram, vanligtvis vartannat år, eller, om det är motiverat mot bakgrund av de behov som genomförandet av programmet avser, som årliga arbetsprogram. Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av de särskilda målen för åtgärderna och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.
(45)  Arbetsprogram bör antas så att programmålen uppnås i enlighet med unionens och medlemsstaternas prioriteringar, samtidigt som konsekvens, transparens och kontinuitet säkerställs vad gäller unionens och medlemsstaternas gemensamma åtgärder. Arbetsprogrammen bör i princip antas vartannat år, eller, om det är motiverat mot bakgrund av de behov som genomförandet av programmet avser, årsbasis. Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av de särskilda målen för åtgärderna och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.
Ändring 63
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilaga II för att se över och/eller komplettera indikatorerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som förbereder delegerade akter.
(46)  Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I och II för att se över och/eller komplettera indikatorerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som förbereder delegerade akter.
Ändring 64
Förslag till förordning
Skäl 46a (nytt)
(46a)   För att säkerställa, upprätthålla och utveckla långsiktig finansiering för programmet för ett digitalt Europa behövs tydliga gemensamma EU-bestämmelser som är framtidsinriktade och konkurrensbefrämjande, för att driva på investeringar och innovation och bevara överkomliga priser.
Ändring 65
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  Denna förordning är i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet de som avses i artiklarna [8], [11], [16], [21], [35], [38] och [47] vad gäller skydd av personuppgifter, yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, förbud mot diskriminering, hälso- och sjukvård, konsumentskydd och rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Medlemsstaternas domstolar bör tillämpa denna förordning på ett sätt som är förenligt med dessa rättigheter och principer.
(47)  Åtgärder som faller inom programmets tillämpningsområde bör vara i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och iaktta de principer som i synnerhet erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet de som avses i artiklarna [8], [11], [16], [21], [22], [35], [38], [41] och [47] vad gäller skydd av personuppgifter, yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, förbud mot diskriminering, språklig mångfald och rätten att kommunicera på vilket som helst av EU-språken, hälso- och sjukvård, konsumentskydd och rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Sådana åtgärder bör stämma överens med alla rättsliga skyldigheter, även enligt internationell rätt, och med alla relevanta beslut från kommissionen samt med etiska principer, vilka inkluderar att undvika att bryta mot forskningsintegriteten.
Ändring 66
Förslag till förordning
Skäl 47a (nytt)
(47a)  I april 2018 åtog sig kommissionen1a att inrätta en ram för intressenter och experter i syfte att utarbeta utkast till AI-riktlinjer i samarbete med Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik. Kommissionen kommer att stödja konsumentorganisationer och datatillsynsmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå i arbetet för att skapa en förståelse för AI-drivna applikationer, med bidrag från den rådgivande europeiska konsumentgruppen och från Europeiska dataskyddsstyrelsen.
__________________
1a Meddelande av den 25 april 2018 om artificiell intelligens för Europa, COM(2018)0237, tillgängligt på: http://www.europarl.europa.eu/RegData/docs_autres_institutions/commission_europeenne/com/2018/0237/COM_COM(2018)0237_SV.pdf.
Ändring 67
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, som föreskriver programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.
utgår
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1
Genom denna förordning inrättas programmet för ett digitalt Europa (nedan kallat programmet).
Genom denna förordning inrättas programmet för ett digitalt Europa (nedan kallat programmet) som ska genomföras under perioden den 1 januari 2021–31 december 2027.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led e
(e)  digital innovationsknutpunkt: rättslig enhet som utses eller väljs ut genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande för att fullgöra uppgifterna inom ramen för programmet, i synnerhet ge tillgång till teknisk expertis och experimentanläggningar, såsom utrustning och programvaruverktyg för att främja företagens digitala omvandling.
(e)  europeisk digital innovationsknutpunkt: befintlig eller ny rättslig enhet eller ett konsortium av rättsliga enheter som utses eller väljs ut genom ett öppet, transparent och konkurrensbaserat förfarande för att fullgöra uppgifterna inom ramen för programmet, i synnerhet ge tillgång till teknisk expertis och experimentanläggningar som är öppna för små och medelstora företag, expanderande företag och offentliga förvaltningar i hela EU, såsom utrustning och programvaruverktyg för att främja företagens digitala omvandling och underlätta tillgången till finansiering. Europeiska digitala innovationsknutpunkter ska vara öppna för företag i alla former och storlekar, särskilt för små och medelstora företag, expanderande företag och offentliga förvaltningar i hela unionen.
Europeiska digitala innovationsknutpunkter ska fungera som en enda kontaktpunkt där företag – särskilt små och medelstora företag, expanderande företag och midcap-företag – kan få hjälp att förbättra sin verksamhet och sina tillverkningsprocesser, produkter och tjänster med användning av digital teknik som kan resultera i mervärde. Knutpunkterna kommer därför att bilda ett decentraliserat nätverk runtom i unionen som erbjuder företag stöd för att säkerställa att deras anställdas färdigheter överensstämmer med de sakkunskaper som krävs för att hantera den tillgängliga digitala tekniken. Knutpunkterna ska också ha samordning med utbildningsaktörer i syfte att stödja utbildning för studenter och arbetsplatsanknuten utbildning för arbetstagare.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led fa (nytt)
(fa)   mediekompetens: de analytiska färdigheter som är nödvändiga för att få en förståelse för hela den digitala världen.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led fb (nytt)
(fb)  europeiskt partnerskap: ett initiativ där unionen tillsammans med privata och/eller offentliga partner (t.ex. industrin, forskningsorganisationer, organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning på lokal, regional, nationell eller internationell nivå eller organisationer i civilsamhället såsom stiftelser eller organisationer för små och medelstora företag) åtar sig att gemensamt stödja utveckling och genomförande av digital innovation och insatser för att öka upptaget av teknik, inbegripet sådana som har att göra med marknaden, lagstiftning och policy.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led fc (nytt)
(fc)  små och medelstora företag: små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 1 – led fd (nytt)
(fd)  konsortium: en samarbetande grupp av företag som bildats i syfte att genomföra en åtgärd inom ramen för detta program.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – inledningen
1.  Programmet har följande allmänna mål: att stödja den digitala omvandlingen av ekonomi och samhälle i Europa och se till att europeiska medborgare och företag kan dra nytta av fördelarna. Programmet kommer att
1.  Programmet har följande allmänna mål: att stödja och påskynda den digitala omvandlingen av ekonomi, näringsliv och samhälle i Europa och att se till att europeiska medborgare, offentliga tjänster och företag kan dra nytta av fördelarna samt att stärka unionens strategiska oberoende och sammanhållning och samtidigt säkerställa konkurrenskraft och minska den digitala klyftan. Programmet ska
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – led b
(b)  bredda spridningen och genomslaget inom områden av allmänt intresse och hos den privata sektorn.
(b)  bredda spridningen och genomslaget inom den privata sektorn och inom områden av allmänt intresse, genom att stödja den digitala omvandlingen och säkerställa tillgång till digital teknik.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 4 – stycke 1 – led a
(a)  Inrätta och på unionsnivå samordna och driva en integrerad superdator- och datainfrastruktur i exaskala77 i unionen, vilken ska vara av världsklass och vara tillgänglig på icke-kommersiell grund för offentliga och privata användare och för offentligt finansierade forskningssyften.
(a)  Inrätta och på unionsnivå samordna och driva en interoperabel superdator- och datainfrastruktur i exaskala77 i unionen, vilken ska vara av världsklass och vara tillgänglig för offentliga och privata användare och för offentligt och privat finansierade forskningssyften.
__________________
__________________
77 Triljontals flyttalsoperationer per sekund.
77 Triljontals flyttalsoperationer per sekund.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 4 – stycke 1 – led b
(b)  Införa användarfärdig/operativ teknik som tagits fram genom forskning och innovation för att bygga upp ett integrerat ekosystem av högpresterande datorsystem i unionen, som omfattar alla delar av den vetenskapliga och industriella värdekedjan, inklusive hårdvara, programvara, tillämpningar, tjänster, sammankoppling och digitala färdigheter.
(b)  Införa användarfärdig/operativ teknik som tagits fram genom forskning och innovation för att bygga upp ett integrerat ekosystem av högpresterande datorsystem i unionen, som omfattar alla delar av den vetenskapliga och industriella värdekedjan, inklusive hårdvara, programvara, tillämpningar, tjänster, sammankoppling och digitala färdigheter, vilket säkerställer en hög nivå av säkerhet och uppgiftsskydd.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 4 – stycke 1 – led c
(c)  Inrätta och driva en infrastruktur i post-exaskala78, inklusive integrering med kvantdatorteknik och utveckling av nya forskningsinfrastrukturer för datorvetenskap.
(c)  Inrätta och driva en infrastruktur i post-exaskala78, inklusive integrering med kvantdatorteknik och utveckling av nya forskningsinfrastrukturer. Uppmuntra utvecklingen inom unionen av den maskinvara och programvara som behövs för sådan inrättning, för datorvetenskap.
__________________
__________________
78 Tusen gånger snabbare än exaskala.
78 Tusen gånger snabbare än exaskala.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 4 – stycke 1a (nytt)
1a.  Åtgärderna inom särskilt mål 1 ska främst genomföras genom det gemensamma företag som kommissionen föreslagit och som ministerrådet uttryckte sitt stöd för den 25 juni 2018 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning …1a.
__________________
1a Förordningen om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem. 10594/18. Bryssel den 18 september 2018 (Orig. en). http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10594-2018-INIT/en/pdf
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 5 – stycke 1 – led a
(a)  Bygga upp och stärka kärnkapaciteten för artificiell intelligens i unionen, inklusive dataresurser och algoritmbibliotek i enlighet med dataskyddslagstiftningen.
(a)  Bygga upp och stärka kärnkapaciteten för artificiell intelligens i unionen, inklusive dataresurser och algoritmbibliotek. I enlighet med dataskyddslagstiftningen ska AI-baserade lösningar och resurser som görs tillgängliga respektera principen om utformning för integritet och säkerhet. Det ska säkerställas att människor förblir i centrum för utvecklingen och inrättandet av artificiell intelligens.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 5 – stycke 1 – led b
(b)  Göra denna kapacitet tillgänglig för alla företag och offentliga förvaltningar.
(b)  Göra denna kapacitet tillgänglig för företag, i synnerhet små och medelstora företag och nystartade företag, och offentliga förvaltningar inklusive ideella organisationer, forskningsinstitut och universitet.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 5 – stycke 1 – led ca (nytt)
(ca)  Utveckla och förstärka industriella tillämpnings- och produktionssystem, genom att underlätta integration av teknik i värdekedjor, utveckla innovativa affärsmodeller och förkorta tiden från innovation till industrialisering, och främja spridningen av AI-baserade lösningar på områden av offentligt intresse och i samhället.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 5 – stycke 1a (nytt)
Åtgärderna inom det särskilda målet artificiell intelligens ska genomföras uteslutande genom direkt förvaltning av kommissionen eller ett befintligt genomförandeorgan på grundval av en kostnads-nyttoanalys.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 5 – stycke 1b (nytt)
Åtgärder som genomförs inom särskilt mål 2 ska följa etiska principer och relevanta lagar på såväl nationell som internationell nivå och unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och protokollet till den. Med hänsyn till rekommendationerna från högnivåexpertgruppen om artificiell intelligens ska kommissionen specificera villkoren som rör etiska frågor i arbetsprogrammen under särskilt mål 2. Ansökningsomgångarna eller bidragsavtalen ska innehålla relevanta villkor så som de fastställs i arbetsprogram. En etisk översyn av varje projekt ska utföras under utvärderingen av varje åtgärd. Åtgärder som inte är etiskt godtagbara eller inte uppfyller avtalsvillkoren ska inte vara berättigade till finansiering.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 6 – stycke 1 – led a
(a)  Tillsammans med medlemsstaterna stödja upphandlingen av avancerade utrustningar, verktyg och datainfrastrukturer för cybersäkerhet, i full enlighet med dataskyddslagstiftningen.
(a)  Tillsammans med medlemsstaterna stödja upphandlingen av avancerade utrustningar, verktyg och datainfrastrukturer för cybersäkerhet för att uppnå en gemensam hög cybersäkerhet på EU-nivå, i full enlighet med dataskyddslagstiftningen och de grundläggande rättigheterna, och samtidigt säkerställa EU:s strategiska oberoende.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 6 – stycke 1 – led b
(b)  Stödja bästa användning av europeiska kunskaper, kapaciteter och färdigheter på cybersäkerhetsområdet.
(b)  Stödja bästa användning och höjning av europeiska kunskaper, kapaciteter och färdigheter på cybersäkerhetsområdet, och dela och integrera bästa praxis.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 6 – stycke 1 – led c
(c)  Säkerställa ett brett införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin.
(c)  Säkerställa ett brett införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin, med särskild uppmärksamhet på offentliga tjänster och nödvändiga ekonomiska aktörer som små och medelstora företag.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 6 – stycke 1 – led d
(d)  Stärka kapaciteten i medlemsstaterna och den privata sektorn för att hjälpa dem uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen79.
(d)  Stärka kapaciteten i medlemsstaterna och den privata sektorn för att hjälpa dem uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen79, inklusive genom åtgärder för att utveckla en cybersäkerhetskultur inom organisationerna.
__________________
__________________
79 EUT L 194, 19.7.2016, s. 1.
79 EUT L 194, 19.7.2016, s. 1.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 6 – stycke 1 – led da (nytt)
(da)  Öka motståndskraften mot cyberattacker, öka riskmedvetenheten och kunskaperna om grundläggande säkerhetsprocesser bland användare, särskilt offentliga tjänster, små och medelstora företag och uppstartsföretag för att säkerställa att företag har en grundläggande säkerhetsnivå, såsom totalsträckskryptering av data och kommunikations- och programvaruuppdateringar samt främja användningen av inbyggd säkerhet och standardmässig kunskap om grundläggande säkerhetsprocesser samt it-hygien.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 6 – stycke 1a (nytt)
Åtgärderna inom särskilt mål 3, cybersäkerhet och förtroende, ska genomföras främst genom det europeiska forsknings- och kompetenscentrumet för cybersäkerhet och kompetensnätverket för cybersäkerhet, i enlighet med [Europaparlamentets och rådets förordning .....1a].
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning ..... om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 1 – inledningen
Finansiering från unionen inom särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter, ska stödja utvecklingen av avancerade digitala färdigheter inom områden som omfattas av detta program och därigenom bidra till att öka Europas kompetensreserv, främja ökad professionalism, i synnerhet när det gäller högpresterande datorsystem, analys av stordata, cybersäkerhet, teknik för distribuerade liggare, robotteknik och artificiell intelligens. Finansieringen ska fylla följande operativa syften:
Finansiering från unionen inom särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter, ska stödja utvecklingen av avancerade digitala färdigheter inom områden som omfattas av detta program och därigenom bidra till att öka unionens kompetensreserv, minska den digitala klyftan, främja ökad professionalism på ett jämställt sätt, i synnerhet när det gäller högpresterande datorsystem, analys av stordata, cybersäkerhet, teknik för distribuerade liggare, robotteknik, artificiell intelligens, molnbaserade datortjänster, kommunikationssystem och dataskyddskompetens. För att stimulera och förbättra arbetsmarknaden och specialiseringen på digital teknik och digitala tillämpningar ska finansieringen uppfylla följande operativa syften:
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 1 – led a
(a)  Stödja utformningen och tillhandahållandet av långsiktiga utbildningar och kurser för studenter, it-personal och arbetskraften i allmänhet.
(a)  Stödja utformningen och tillhandahållandet av långsiktiga högkvalitativa utbildningskurser, däribland blandat lärande, för studenter, lärare, personer i utbildningsbranschen, it-personal, forskare och arbetskraften i allmänhet inklusive offentliganställda, i samarbete med skolor, universitet och forskningscentrum.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 1 – led b
(b)  Stödja utformningen och tillhandahållandet av kortare utbildningar och kurser för företagare, företagsledare från småföretag och arbetskraften i allmänhet.
(b)  Stödja utformningen och tillhandahållandet av högkvalitativa kortare utbildningar och kurser, däribland blandat lärande, för företagare, företagsledare från småföretag och nystartade företag och arbetskraften i allmänhet, inklusive offentliganställda och egenföretagare.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 1 – led c
(c)  Stödja arbetsplatsanknuten utbildning och praktikplatser för studenter, unga företagare och högskoleutbildade.
(c)  Stödja högkvalitativ arbetsplatsanknuten utbildning, däribland blandat lärande, och praktikplatser för studenter, unga företagare och högskoleutbildade.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 7 – stycke 1a (nytt)
Åtgärderna inom särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter, ska huvudsakligen genomföras genom direkt förvaltning av Europeiska kommissionen. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna kan fungera som förmedlare av utbildningsmöjligheter, som ger råd till företag och har förbindelser med lämpliga kompetenscentrum för att säkerställa bredast möjliga geografiska täckning i unionen.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – inledningen
Finansiering från unionen inom särskilt mål 5, införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet, ska fylla följande operativa syften:
Finansiering från unionen inom särskilt mål 5, införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet, ska fylla följande operativa syften som därmed kompletterar åtgärderna för digital infrastruktur och samtidigt minskar den digitala klyftan:
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led a
(a)  Säkerställa att den offentliga sektorn och områden av allmänt intresse, såsom vård och omsorg, utbildning, rättsväsende, transport, energi, miljö och kulturella och kreativa sektorer, kan införa och få tillgång till den senaste digitala tekniken, i synnerhet högpresterande datorsystem, artificiell intelligens och cybersäkerhet.
(a)  Säkerställa att den offentliga sektorn och områden av allmänt intresse, såsom vård och omsorg, utbildning, rättsväsende, transport och kommunikation, energi, miljö och kulturella och kreativa sektorer, samt företag etablerade i unionen på ett effektivt sätt kan införa och genom utbildning få de färdigheter som krävs för att använda och få tillgång till den senaste digitala tekniken, i synnerhet högpresterande datorsystem, språkteknik, artificiell intelligens och cybersäkerhet.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led b
(b)  Inrätta, driva och underhålla transeuropeiska interoperabla infrastrukturer för digitala tjänster (inklusive tillhörande tjänster) som ett komplement till nationella och regionala åtgärder.
(b)  Inrätta, driva och underhålla transeuropeiska interoperabla infrastrukturer för digitala tjänster (inklusive tillhörande tjänster) med den senaste tekniken i hela unionen som ett komplement till nationella och regionala åtgärder.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led c
(c)  Främja utveckling, uppdatering och användning av lösningar och ramar hos europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare, inklusive vidareutnyttjande av interoperabilitetslösningar och interoperabilitetsramar.
(c)  Främja utveckling, uppdatering och användning av lösningar och ramar hos europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare, inklusive öppen källkod och vidareutnyttjande av interoperabilitetslösningar och interoperabilitetsramar.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led d
(d)  Erbjuda offentliga förvaltningar tillgång till testning och pilotprojekt avseende digital teknik, inklusive gränsöverskridande användning av sådan.
(d)  Erbjuda offentliga förvaltningar tillgång till testning, pilotprojekt och expansion avseende digital teknik, inklusive gränsöverskridande användning av sådan.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led e
(e)  Främja genomslag för avancerad digital teknik och näraliggande teknik, i synnerhet högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, cybersäkerhet och framtida och ny teknik, hos unionens näringsliv, i synnerhet små och medelstora företag.
(e)  Främja genomslag för avancerad digital teknik och näraliggande teknik, i synnerhet högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, teknik för distribuerade liggare, cybersäkerhet, dataskydd, molnbaserade datortjänster och informationshantering och framtida och ny teknik, hos unionens näringsliv, i synnerhet små och medelstora företag och nystartade företag.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led f
(f)  Stödja utformning, testning, genomförande och användning av interoperabla digitala lösningar för offentliga tjänster på EU-nivå, som levereras genom en databaserad återanvändbar plattform för lösningar, för att främja innovation och fastställa gemensamma ramar för att frigöra hela potentialen i de offentliga förvaltningarnas tjänster för europeiska medborgare och företag.
(f)  Stödja utformning, underhåll, testning, genomförande och användning av interoperabla digitala lösningar för offentliga tjänster på EU-nivå, som levereras genom en databaserad återanvändbar plattform för lösningar, för att främja innovation och fastställa gemensamma ramar för att frigöra hela potentialen i de offentliga förvaltningarnas tjänster för europeiska medborgare och företag.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led g
(g)  Säkerställa en kontinuerlig kapacitet på unionsnivå för att iaktta, analysera och anpassa sig till föränderliga digitala trender, samt dela och integrera bästa praxis.
(g)  Säkerställa en kontinuerlig kapacitet på unionsnivå för banbrytande digital utveckling, utöver att iaktta, analysera och anpassa sig till föränderliga digitala trender, samt dela och integrera bästa praxis och underlätta korsbefruktning mellan de olika nationella initiativen, vilket leder till utveckling av det digitala samhället tack vare ett permanent samarbete mellan alla aktörer som är involverade på EU-nivå.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1 – led h
(h)  Stödja samarbete för att skapa ett europeiskt ekosystem av tillförlitliga infrastrukturer med användning av distribuerade liggare och tillämpningar, inklusive stöd till interoperabilitet och standardisering och främjande av införandet av gränsöverskridande tillämpningar i EU.
(h)  Stödja samarbete för att skapa ett europeiskt ekosystem av tillförlitliga infrastrukturer med användning av bland annat distribuerade liggare och tillämpningar, inklusive stöd till interoperabilitet och standardisering och främjande av införandet av gränsöverskridande tillämpningar i EU baserade på inbyggd säkerhet och inbyggt integritetsskydd, som garanterar dataskydd och kundsäkerhet.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 8 – stycke 1a (nytt)
Åtgärderna inom särskilt mål 5, införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet, ska huvudsakligen genomföras genom direkt förvaltning av Europeiska kommissionen. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna och kompetenscentrumen kan fungera som förmedlare.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1
1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 9 194 000 000 EUR i löpande priser.
1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 8 192 391 000 EUR i 2018 års priser (9 194 000 000 EUR i löpande priser).
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led a
(a)  Upp till 2 698 240 000 EUR för särskilt mål 1, högpresterande datorsystem.
(a)  Upp till 2 404 289 438 EUR i 2018 års priser (2 698 240 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 1, högpresterande datorsystem.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led b
(b)  Upp till 2 498 369 000 EUR för särskilt mål 2, artificiell intelligens.
(b)  Upp till 2 226 192 703 EUR i 2018 års priser (2 498 369 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 2, artificiell intelligens.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led c
(c)  Upp till 1 998 696 000 EUR för särskilt mål 3, cybersäkerhet och förtroende.
(c)  Upp till 1 780 954 875 EUR i 2018 års priser (1 998 696 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 3, cybersäkerhet och förtroende.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led d
(d)  Upp till 699 543 000 EUR för särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter.
(d)  Upp till 623 333 672 EUR i 2018 års priser (699 543 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – led e
(e)  Upp till 1 299 152 000 EUR för särskilt mål 5, införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet.
(e)  Upp till 1 157 620 312 EUR i 2018 års priser (1 299 152 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 5, införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5
5.  Medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.
5.  Medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser i största möjliga utsträckning användas till förmån för den berörda medlemsstaten.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – inledningen
Programmet ska vara öppet för följande:
utgår
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 1
1.  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.
1.  Programmet ska vara öppet för medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 2
2.  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.
2.  Fullständig eller delvis associering till programmet för tredjeländer som inte omnämns i punkt 1 ska baseras på bedömning av de särskilda målen från fall till fall, i enlighet med de villkor som finns i ett särskilt avtal som omfattar tredjelandets deltagande i något unionsprogram, förutsatt att dessa särskilda avtal fullständigt respekterar följande kriterier:
–  Tredjelandets deltagande ligger i unionens intresse.
–  Deltagandet bidrar till att nå de mål som fastställs i artikel 3.
–  Deltagandet ger inte anledning till några säkerhetsbekymmer och respekterar fullständigt de relevanta säkerhetskrav som fastställs i artikel 12.
–  Avtalet säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen.
–  Avtalet föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [den nya budgetförordningen].
–  Avtalet ger inte tredjelandet beslutsbefogenhet över programmet.
–  Avtalet garanterar unionens rätt att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och skydda sina ekonomiska intressen.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 2a (nytt)
2a.  När arbetsprogrammen görs i ordning ska Europeiska kommissionen eller andra relevanta genomförandeorgan bedöma från fall till fall om de villkor som fastställs i avtalet som avses i punkt 2 är uppfyllda för de åtgärder som ingår i arbetsprogrammen.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 3
3.  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor och bestämmelser som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som fastställs i avtal mellan unionen och dessa länder.
utgår
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 10 – stycke 1 – led 4
4.  Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet
utgår
–  säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,
–  fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [den nya budgetförordningen],
–  inte ger tredjelandet beslutsbefogenhet över programmet, och
–  garanterar unionens rätt att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och skydda sina ekonomiska intressen.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Samarbete med tredjeländer och organisationer enligt punkt 1 under särskilt mål 3, cybersäkerhet och förtroende, ska omfattas av artikel [12].
2.  Samarbete med tredjeländer och organisationer enligt punkt 1 under särskilt mål 1, högpresterande datorsystem, 2, artificiell intelligens och 3, cybersäkerhet och förtroende, ska omfattas av artikel [12].
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 5
5.  Arbetsprogrammet får också föreskriva att rättsliga enheter som är etablerade i associerade länder, och rättsliga enheter som är etablerade i EU men kontrolleras från tredjeländer, inte har rätt att delta i en del eller samtliga åtgärder inom ramen för särskilt mål 3 av säkerhetsskäl. I sådana fall ska ansökningsomgångarna och anbudsinfordringarna begränsas till enheter som är etablerade eller bedöms vara etablerade i medlemsstater och som kontrolleras av medlemsstater och/eller medborgare i medlemsstater.
5.  Arbetsprogrammet får också föreskriva att rättsliga enheter som är etablerade i associerade länder, och rättsliga enheter som är etablerade i EU men kontrolleras från tredjeländer, inte har rätt att delta i en del eller samtliga åtgärder inom ramen för särskilt mål 1, 2 och 3 av strategiska skäl och av säkerhetsskäl. I sådana fall ska ansökningsomgångarna och anbudsinfordringarna begränsas till enheter som är etablerade eller bedöms vara etablerade i medlemsstater och som kontrolleras av medlemsstater och/eller medborgare i medlemsstater.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 5a (ny)
5a.  Åtgärder som inkluderar överföring av teknik till länder utanför unionen ska inte tillåtas. För att säkerställa långsiktiga strategiska säkerhetsmål ska en bedömning utföras gällande deltagande av enheter som har sitt huvudkontor utanför EU.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 5b (ny)
5b.  Där så är lämpligt kan kommissionen eller finansieringsorganet utföra säkerhetskontroller, och åtgärder som inte uppfyller säkerhetsreglerna kan när som helst uteslutas eller avslutas.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1
1.  Programmet är avsett att genomföras på ett sätt som främjar synergier, såsom beskrivs vidare i bilaga III, med andra program för unionsfinansiering, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från EU-program där mål och förvaltningsformer så tillåter; antingen i följd, omväxlande, eller genom en kombination av medel inklusive gemensam finansiering av åtgärder.
1.  Programmet är avsett att genomföras på ett sätt som främjar synergier, såsom beskrivs vidare i bilaga III, med andra program för unionsfinansiering, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från EU-program där mål och förvaltningsformer så tillåter; antingen i följd, omväxlande, eller genom en kombination av medel inklusive gemensam finansiering av åtgärder. Kommissionen ska säkerställa att när programmet kompletteras och förstärks med andra EU-finansieringsprogram, särskilt Esif, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Horisont Europa och Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF-2), InvestEU, Erasmus och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), ska uppnåendet av de särskilda målen 1 till 5 inte hindras.
Kommissionen ska undersöka möjligheterna att förbättra den övergripande effektiviteten för de program som erbjuder resurser på digitaliseringsområdet.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2
2.  Ändamålsenliga mekanismer ska upprättas för samordningen mellan berörda myndigheter och ändamålsenliga övervakningsverktyg ska inrättas för att systematiskt säkerställa synergier mellan programmet och andra relevanta EU-finansieringsinstrument. Arrangemangen ska bidra till att motverka överlappning och maximera effekterna av utgifterna.
2.  Ändamålsenliga mekanismer ska upprättas för samordningen mellan berörda myndigheter och mellan myndigheterna och kommissionen, och ändamålsenliga övervakningsverktyg ska inrättas för att systematiskt säkerställa synergier mellan programmet och andra relevanta EU-finansieringsinstrument. Arrangemangen ska bidra till att motverka överlappning och maximera effekterna av utgifterna.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, i synnerhet upphandling men även bidrag och priser. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, i synnerhet upphandling av kommissionen eller finansieringsorganet, av bidragsmottagare individuellt eller gemensamt, men även i form av bidrag och priser. Inom ramen för upphandlingarna får flera kontrakt beviljas genom samma förfarande och det får föreskrivas villkor för den plats där den upphandlade verksamheten sker i enlighet med tillämpliga internationella avtal om offentlig upphandling. Programmet får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 15 – stycke 1
Delar av programmet får genomföras genom europeiska partnerskap. Detta får i synnerhet innefatta bidrag till befintliga eller nya offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma företag inrättade i enlighet med artikel 187 i EUF-fördraget. På dessa bidrag ska bestämmelserna om europeiska partnerskap enligt [förordningen om Horisont Europa, hänvisning ska införas] tillämpas.
Delar av programmet får genomföras genom europeiska partnerskap som överenskommits inom ramen för den strategiska programplaneringsprocessen mellan kommissionen och medlemsstaterna. Detta får i synnerhet innefatta bidrag till befintliga eller nya offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma företag inrättade i enlighet med artikel 187 i EUF-fördraget. På dessa bidrag ska bestämmelserna om europeiska partnerskap enligt [förordningen om Horisont Europa, hänvisning ska införas] tillämpas.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 15 – stycke 1a (nytt)
Europeiska partnerskap ska
(a)  inrättas när de på ett mer effektivt sätt än unionen ensam kan uppnå målen med programmet för ett digitalt Europa,
(b)  efterleva principerna om europeiskt mervärde, insyn, öppenhet, resultat, hävstångseffekter, långsiktigt finansiellt engagemang från alla berörda parter, flexibilitet, samstämmighet och komplementaritet med unionens initiativ och lokala, regionala, nationella och internationella initiativ,
(c)  vara tidsbegränsade och omfatta villkor för utfasning av programfinansieringen.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 15 – stycke 1b (nytt)
Bestämmelser och kriterier för deras urval, genomförande, övervakning, utvärdering och utfasning fastställs i (hänvisning ska läggas till).
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 16 – rubriken
Digitala innovationsknutpunkter
Europeiska digitala innovationsknutpunkter
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1
1.  Under det första året av genomförandet av programmet ska ett inledande nätverk av digitala innovationsknutpunkter inrättas.
1.  Under det första året av genomförandet av programmet ska ett inledande nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter inrättas på befintlig infrastruktur, med minst en europeisk digital innovationsknutpunkt per medlemsstat.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – inledningen
2.  För inrättandet av det nätverk som anges i punkt 1 ska varje medlemsstat utse kandidatenheter genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande, baserat på följande kriterier:
2.  För inrättandet av det nätverk som anges i punkt 1 ska varje medlemsstat utse kandidatenheter genom ett öppet, transparent, inkluderande och konkurrensbaserat förfarande, baserat på följande kriterier:
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led a
(a)  Lämpliga kompetenser för de digitala innovationsknutpunkternas funktioner.
(a)  Lämpliga kompetenser för de europeiska digitala innovationsknutpunkternas funktioner,
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led b
(b)  Lämplig ledningskapacitet, personal och infrastruktur.
(b)  Lämplig ledningskapacitet, personal och infrastruktur och kompetens.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)  Exempel på samarbete med den privata sektorn för att säkerställa att insatserna inom ramen för de särskilda målen 1 till 5 är av relevans för marknaden.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2 – led db (nytt)
(db)  Förbindelser med befintliga IKT-knutpunkter som inrättats inom ramen för Horisont 2020, InvestEU Hub och Enterprise Europe Network.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 2a (ny)
2a.  De detaljerade villkoren för att utses till en europeisk digital innovationspunkt, och uppgifterna som ska utföras, ska harmoniseras och offentliggöras i god tid så att åtgärderna kan förberedas och genomföras på rätt sätt.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 3 – inledningen
3.  Kommissionen ska anta ett beslut om urvalet av enheter som ska utgöra det inledande nätverket. Dessa enheter ska väljas av kommissionen bland kandidatenheter som utses av medlemsstaterna baserat på de kriterier som avses i punkt 2 och dessutom följande kriterier:
3.  Kommissionen ska anta ett beslut om urvalet av enheter som ska utgöra det inledande nätverket. Dessa enheter ska väljas och identifieras tydligt av kommissionen bland kandidatenheter som utses av medlemsstaterna baserat på de kriterier som avses i punkt 2 och dessutom följande kriterier:
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 3 – led b
(b)  Behovet av att säkerställa att det inledande nätverket täcker behoven för näringslivet och områden av allmänt intresse och har en bred och balanserad geografisk täckning.
(b)  Behovet av att säkerställa att det inledande nätverket täcker behoven för näringslivet och områden av allmänt intresse och har en bred och balanserad geografisk täckning, förbättrar konvergensen och bidrar till att minska klyftan mellan sammanhållningsländerna och övriga medlemsstater och minska den digitala klyftan i geografiska termer.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 4
4.  Ytterligare digitala innovationsknutpunkter ska väljas ut genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande, på ett sätt som säkerställer bredast tänkbara geografiska täckning i Europa. Antalet enheter i nätverket ska stå i proportion till befolkningen till i en medlemsstat och det ska finnas minst en digital innovationsknutpunkt i varje medlemsstat. För att beakta de särskilda problemen i EU:s yttersta randområden får särskilda enheter utses för att täcka deras behov.
4.  Ytterligare europeiska digitala innovationsknutpunkter ska väljas ut genom ett öppet, insynsvänligt och konkurrensbaserat förfarande, på ett sätt som säkerställer bredast tänkbara geografiska täckning i Europa. Antalet enheter i nätverket ska stå i proportion till befolkningen till i en medlemsstat. För att beakta de särskilda problemen i EU:s yttersta randområden får ytterligare innovationsknutpunkter väljas i dessa områden.
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 5
5.  De digitala innovationsknutpunkterna får ta emot medel i form av bidrag.
5.  De europeiska digitala innovationsknutpunkterna ska vara tydligt igenkännbara genom särskilda beteckningar och får ta emot medel i form av bidrag.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 6 – inledningen
6.  De digitala innovationsknutpunkter som erhåller medel ska delta i genomförandet av programmet och göra följande:
6.  De europeiska digitala innovationsknutpunkter som erhåller medel ska delta i genomförandet av programmet och göra följande:
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 6 – led a
(a)  Tillhandahålla tjänster avseende digital omvandling – inklusive test- och experimentanläggningar – riktade mot små och medelstora företag och midcap-företag, även inom sektorer med långsamt genomslag för digital och tillhörande teknik.
(a)  Tillhandahålla tjänster avseende digital omvandling och teknisk sakkunskap – inklusive test- och experimentanläggningar – riktade mot nystartade företag, små och medelstora företag och midcap-företag, även inom sektorer med långsamt genomslag för digital och tillhörande teknik.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 6 – led aa (nytt)
(aa)  Stödja företag, särskilt små och medelstora företag samt nystartade företag, organisationer och offentliga förvaltningar så att de blir konkurrenskraftigare och stärker sina affärsmodeller genom att använda den nya teknik som programmet omfattar.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 6 – led b
(b)  Överföra expertis och kunnande mellan regioner, i synnerhet genom att skapa nätverk mellan små och medelstora företag och midcap-företag som är etablerade i en region och de digitala innovationsnätverk etablerade i andra regioner som är mest lämpade för att tillhandahålla relevanta tjänster.
(b)  Överföra expertis och kunnande mellan regioner, i synnerhet genom att skapa nätverk mellan små och medelstora företag, nystartade företag och midcap-företag som är etablerade i en region och de europeiska digitala innovationsnätverk etablerade i andra regioner som är mest lämpade för att tillhandahålla relevanta tjänster; Uppmuntra till kompetensutbyte, gemensamma initiativ och god praxis.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 6 – led c
(c)  Erbjuda tematiska tjänster, inklusive tjänster som rör artificiell intelligens, högpresterande datorsystem och cybersäkerhet och förtroende åt förvaltningar, den offentliga sektorns organisationer, små och medelstora företag och midcap-företag. Enskilda digitala innovationsknutpunkter får specialisera sig på vissa tematiska tjänster och måste inte tillhandahålla alla tematiska tjänster som anges i detta stycke.
(c)  Erbjuda tematiska tjänster, inklusive tjänster som rör artificiell intelligens, högpresterande datorsystem och cybersäkerhet och förtroende åt förvaltningar, den offentliga sektorns organisationer, små och medelstora företag, nystartade företag och midcap-företag. Enskilda europeiska digitala innovationsknutpunkter får specialisera sig på vissa tematiska tjänster och måste inte tillhandahålla alla tematiska tjänster som anges i detta stycke.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 6a (ny)
6a.  De europeiska digitala innovationsknutpunkterna får också samarbeta med Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), i synnerhet EIT Digital och de digitala innovationsknutpunkter som inrättats inom ramen för Horisont 2020.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 6b (ny)
6b.  De europeiska digitala innovationsknutpunkterna får utföra verksamhet för de digitala innovationsknutpunkter som inrättats inom ramprogrammet för forskning och innovation, inklusive EIT Digitals innovationsknutpunkter.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1
1.  Endast åtgärder som bidrar till de mål som avses i artikel [3] och artiklarna [4]–[8] ska berättiga till finansiering.
1.  Endast åtgärder som bidrar till de mål som avses i artikel [3] och artiklarna [4]–[8] ska berättiga till finansiering i enlighet med de allmänna mål som fastställs i bilaga I.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led a – led ii
(ii)  ett tredjeland som är associerat till programmet.
(ii)  ett tredjeland som är associerat till programmet i enlighet med artiklarna 10 och 12.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3
3.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är ett associerat till programmet får i undantagsfall delta i specifika åtgärder när det är nödvändigt för att uppnå programmets syften.
3.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är ett associerat till programmet får i undantagsfall delta i specifika åtgärder när det är nödvändigt för att uppnå programmets syften och när det inte innebär ytterligare säkerhetsrisker för unionen eller äventyrar unionens strategiska oberoende.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4
4.  Fysiska personer ska inte vara stödberättigade, förutom när det gäller bidrag inom ramen för särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter.
4.  Fysiska personer kan vara stödberättigade för bidrag inom ramen för särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter. Tredjelandsmedborgare kan vara stödberättigade förutsatt att de är bosatta inom unionen.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 19 – stycke 1
Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.
Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen och får täcka upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna när det föreligger vederbörligen motiverade skäl, utan att det påverkar medfinansieringsprincipen, och i enlighet med specifikationen under varje mål.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – inledningen
1.  Tilldelningskriterierna ska definieras i arbetsprogrammen och i ansökningsomgångarna, med beaktande av minst följande aspekter:
1.  (Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led e
(e)  I förekommande fall, ekonomiska, sociala, klimatmässiga och miljömässiga konsekvenser samt tillgänglighet.
(e)  I förekommande fall, ekonomiska, klimatmässiga, miljömässiga och sociala konsekvenser, särskilt främjande av tillgänglighet och jämlika utbildnings- och yrkesmöjligheter.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led g
(g)  I förekommande fall, en balanserad geografisk spridning i unionen, inklusive de yttersta randområdena.
(g)  I förekommande fall, en balanserad geografisk spridning i unionen, inklusive de yttersta randområdena, däribland de utomeuropeiska länderna och territorierna.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led ha (nytt)
(ha)  I förekommande fall, friheten att återanvända och anpassa projektresultaten.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led hb (nytt)
(hb)  I förekommande fall, det allmänna intresset.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – led hc (nytt)
(hc)  I förekommande fall, en minskning av den digitala klyftan mellan regioner, medborgare och företag.
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 21 – stycke 1
Blandfinansieringsinsatser som beslutas inom ramen för detta program ska genomföras i enlighet med [förordningen om InvestEU] och avdelning X i budgetförordningen.
Blandfinansieringsinsatser som beslutas inom ramen för detta program ska genomföras i enlighet med [förordningen om InvestEU] och avdelning X i budgetförordningen. Utgiftsbelopp från detta program som blandas med ett finansieringsinstrument ska vara icke återbetalningspliktigt.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2a (ny)
2a.  Om en åtgärd redan har tilldelats eller fått bidrag från något annat unionsprogram eller stöd från en EU-fond ska det bidraget eller stödet anges i ansökan om bidrag inom ramen för programmet.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 3
3.  Det första fleråriga arbetsprogrammet ska fokusera på åtgärder som anges i bilagan och ska säkerställa att de åtgärder som därmed stöds inte tränger ut privat finansiering. Därefter får arbetsprogrammen innefatta åtgärder som inte anges i bilagan om dessa är förenliga med denna förordnings syften enligt artiklarna [4–8].
3.  Arbetsprogrammen ska fokusera på åtgärder som anges i bilaga I och ska säkerställa att de åtgärder som därmed stöds inte tränger ut privat finansiering.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 27 för att ändra bilaga I, i syfte att se över eller komplettera de aktiviteter som fastställs i denna på ett sätt som är förenligt med de mål för denna förordning som fastställs i artiklarna 4–8.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1
1.  I bilaga II anges indikatorer för att övervaka programgenomförandet och programmets framsteg mot uppnåendet av de allmänna och särskilda målen enligt artikel 3.
1.  I bilaga II anges mätbara indikatorer för att övervaka programgenomförandet och programmets framsteg mot uppnåendet av de allmänna och särskilda målen enligt artikel 3.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1a (ny)
1a.  Kommissionen ska fastställa en metod för att ta fram mätbara indikatorer för en exakt bedömning av vilka framsteg som gjorts med uppnåendet av de allmänna målen i artikel 3.1. Utgående från denna metod ska kommissionen komplettera bilaga III senast den 1 januari 2021.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2
2.  För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg i riktning mot uppnåendet av dess mål, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 27, för att ändra bilaga II för att se över eller komplettera indikatorerna vid behov och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.
2.  För att säkerställa en effektiv bedömning av programmets framsteg i riktning mot uppnåendet av dess mål, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 27, för att ändra bilaga II för att se över eller komplettera de mätbara indikatorerna vid behov och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 3
3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att insamlingen av data för övervakning av programmets genomförande och resultat utförs på ett ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt sätt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och medlemsstaterna.
3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att insamlingen av data för övervakning av programmets genomförande och resultat lämpar sig för en ingående analys av vilka framsteg som gjorts och vilka svårigheter som framkommit och utförs på ett ändamålsenligt och resurseffektivt sätt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och medlemsstaterna.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 4
4.  Officiell EU-statistik, såsom regelbundna statistiska IKT-undersökningar, ska användas maximalt. Nationella statistikbyråer ska rådfrågas om, och tillsammans med Eurostat delta i, det inledande utarbetandet och den därpå följande utvecklingen av statistiska indikatorer för övervakningen och genomförandet av programmet och för de framsteg som gjorts i förhållande till den digitala omvandlingen.
4.  Officiell EU-statistik, såsom regelbundna statistiska IKT-undersökningar, ska användas så effektivt som möjligt liksom insamling av Desi-dataset på Nuts 2-nivå, för att hjälpa till att hantera bristen på regionala data om det digitala Europa. Nationella statistikbyråer ska rådfrågas om, och tillsammans med Eurostat delta i, det inledande utarbetandet och den därpå följande utvecklingen av statistiska indikatorer för övervakningen och genomförandet av programmet och för de framsteg som gjorts i förhållande till den digitala omvandlingen.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 25 – rubriken
Utvärdering
Utvärdering av programmet
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1
1.  Utvärderingar ska utföras i rätt tid för att kunna användas i beslutsprocessen.
1.  Kommissionen ska säkerställa regelbunden övervakning och extern utvärdering av programmet, framför allt med hjälp av systemet för prestationsrapportering som avses i artikel 24.3. Utvärderingarna ska även ge underlag för en kvantitativ bedömning av framstegen med uppnåendet av de allmänna målen i artikel 3.1.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 2
2.  En halvtidsutvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.
2.  Förutom att regelbundet övervaka programmet ska kommissionen utarbeta en halvtidsutvärderingsrapport och lägga fram den för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén senast den 31 december 2024. Halvtidsutvärderingen ska innehålla de iakttagelser som krävs för att fatta beslut om en uppföljning av programmet efter 2027 och dess mål.
Halvtidsutvärderingen ska lämnas till Europaparlamentet.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3
3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter utgången av den period som anges i artikel [1], ska kommissionen göra en slututvärdering av programmet.
3.  Kommissionen ska på grundval av en slutlig extern och oberoende utvärdering utarbeta en slutlig utvärderingsrapport för programmet, där programmets långsiktiga effekter och hållbarhet bedöms.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 4a (ny)
4a.  Kommissionen ska lägga fram den slutliga utvärderingsrapport som avses i punkt 3 för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén senast den 31 december 2030.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 5
5.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
utgår
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 4
4.  Som ett led i kontrollsystemet får revisionsstrategin baseras på en finansiell revision av ett representativt urval av utgifter. Detta representativa urval ska kompletteras med ett urval som grundas på en bedömning av de risker som är förknippade med utgifterna.
4.  Som ett led i kontrollsystemet ska revisionsstrategin baseras på en finansiell revision av åtminstone ett representativt urval av utgifter. Detta representativa urval ska kompletteras med ett urval som grundas på en bedömning av de risker som är förknippade med utgifterna.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 24 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 23 och 24 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 24 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 23 och 24 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 6
6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 24 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 23 och 24 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när den främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när den främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, sanningsenlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 2
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel [3].
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Den ska också säkerställa integrerad information och tillgång till potentiella sökande till unionsfinansiering inom den digitala sektorn. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel [3].
Ändring 180
Förslag till förordning
Bilaga 1 – del 1 – stycke 2 – led 1
1.  En gemensam upphandlingsram för ett integrerat nät av HPC av världsklass som omfattar en superdator- och datainfrastruktur i exaskala. Den kommer att vara tillgänglig på icke-kommersiell grund för offentliga och privata användare och för offentligt finansierad forskning.
1.  En gemensam upphandlingsram för ett integrerat nät av HPC av världsklass som omfattar en superdator- och datainfrastruktur i exaskala. Den kommer att vara tillgänglig för alla företag och offentliga förvaltningar samt på icke-kommersiell grund för offentliga och privata användare och för offentligt finansierad forskning.
Ändring 181
Förslag till förordning
Bilaga 1 – del 1 – stycke 2 – led 6
6.  Införande av användarfärdig/operativ teknik: Superdatorsystem utgör en tjänst, utvecklad genom forskning och innovation, för att bygga upp ett integrerat europeiskt HPC-ekosystem som täcker alla vetenskapliga och industriella värdekedjesegment (hårdvara, programvara, tillämpningar, tjänster, sammankopplingar och avancerade digitala färdigheter).
6.  Införande av användarfärdig/operativ teknik: Superdatorsystem utgör en tjänst, utvecklad genom forskning och innovation, i synnerhet ny teknik som tidigare har fått eller som för närvarande får unionsfinansiering, för att bygga upp ett integrerat europeiskt HPC-ekosystem som täcker alla vetenskapliga och industriella värdekedjesegment (hårdvara, programvara, tillämpningar, tjänster, sammankopplingar och avancerade digitala färdigheter).
Ändring 182
Förslag till förordning
Bilaga 1 – del 2 – stycke 1
Programmet ska bygga upp grundläggande kapacitet för artificiell intelligens i Europa, inbegripet databaser och algoritmregister, göra dem tillgängliga för alla företag och offentliga förvaltningar, och bygga upp nätverk mellan befintliga test- och experimentanläggningar för AI i medlemsstaterna.
Programmet ska bygga upp grundläggande kapacitet för artificiell intelligens och teknik för distribuerade liggare i Europa, inbegripet databaser och algoritmregister, göra dem tillgängliga för alla företag och offentliga förvaltningar, och bygga upp nätverk mellan befintliga test- och experimentanläggningar för AI i medlemsstaterna.
Ändring 183
Förslag till förordning
Bilaga 1 – del 4 – stycke 1
Programmet ska främja enkel tillgång till avancerade digitala färdigheter, särskilt i HPC, AI, distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik) och cybersäkerhet för nuvarande och framtida arbetskraft, genom att erbjuda studenter, nyutexaminerade och nuvarande och framtida arbetskraft, oavsett var de befinner sig, möjlighet att förvärva och utveckla dessa färdigheter.
Programmet ska främja enkel tillgång till och utbildningsmöjligheter i avancerade digitala färdigheter, särskilt i HPC, AI, distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik) och cybersäkerhet för nuvarande och framtida arbetskraft, genom att erbjuda studenter, nyutexaminerade eller medborgare i alla åldrar som behöver kompetensutveckling, arbetssökande och nuvarande och framtida arbetskraft, oavsett var de befinner sig, möjlighet att förvärva och utveckla dessa färdigheter.
Ändring 184
Förslag till förordning
Bilaga 1 – del 4 – stycke 2 – led 1
1.  Tillgång till utbildning på arbetsplatsen genom praktik i kompetenscentrum och hos företag som använder avancerad teknik.
1.  Tillgång till utbildning på arbetsplatsen och möjligheter till blandat lärande genom praktik i kompetenscentrum och hos företag som använder avancerad teknik.
Ändring 185
Förslag till förordning
Bilaga 1 – del 4 – stycke 4
Alla insatser kommer att utformas och genomföras i första hand via de digitala innovationsknutpunkterna enligt definitionen i artikel 15.
Alla insatser kommer att utformas och genomföras i första hand via de digitala innovationsknutpunkterna enligt definitionen i artikel 16.
Ändring 186
Förslag till förordning
Bilaga I – del 5 – avsnitt I– led 1 – led 1.2
1.2.  Stödja utformning, pilotförsök med, införande, underhåll och främjande av ett sammanhängande ekosystem av gränsöverskridande digitala infrastrukturtjänster och främjande av sammanhängande, säkra, interoperabla, flerspråkiga gräns- eller sektorsöverskridande lösningar och gemensamma ramar inom den offentliga förvaltningen. Metoder för bedömning av effekterna och fördelarna ska också ingå.
1.2.  Stödja utformning, pilotförsök med, införande, underhåll, utbyggnad och främjande av ett sammanhängande ekosystem av gränsöverskridande digitala infrastrukturtjänster och främjande av sammanhängande, säkra, interoperabla, flerspråkiga gräns- eller sektorsöverskridande lösningar och gemensamma ramar inom den offentliga förvaltningen. Metoder för bedömning av effekterna och fördelarna ska också ingå.
Ändring 187
Förslag till förordning
Bilaga I – del 5 – avsnitt I– led 2 – led 2.1
2.1.  Säkerställa att medborgarna kan få tillgång till, dela med sig av, använda och förvalta sina personliga hälsouppgifter säkert över gränserna oberoende av var de befinner sig eller var uppgifterna befinner sig. Fullborda infrastrukturen för digitala e-hälsotjänster och utöka den med nya digitala tjänster samt stödja införandet av det europeiska formatet för utbyte av elektroniska patientjournaler.
2.1.  Säkerställa att medborgarna kan få tillgång till, dela med sig av, använda och förvalta sina personliga hälsouppgifter säkert och på ett sätt som garanterar deras integritet över gränserna oberoende av var de befinner sig eller var uppgifterna befinner sig. Fullborda infrastrukturen för digitala e-hälsotjänster och utöka den med nya digitala tjänster samt stödja införandet av det europeiska formatet för utbyte av elektroniska patientjournaler.
Ändring 188
Förslag till förordning
Bilaga I – del 5 – avsnitt I– led 3
3.  Rättsväsende: Möjliggöra smidig och säker gränsöverskridande kommunikation inom rättsväsendet och mellan rättsväsendet och andra behöriga organ på områdena civilrätt och straffrätt. Förbättra tillgången till rättslig prövning och juridisk information och förfaranden för medborgare, företag, rättstillämpare och personal inom rättsväsendet med semantiskt interoperabla sammanlänkningar till nationella databaser och register samt underlätta tvistlösning utanför domstol online. Främja utveckling och genomförande av innovativ teknik för domstolar och rättstillämpare som grundar sig på AI-lösningar som kan rationalisera och påskynda förfarandena (t.ex. legaltech-tillämpningar).
3.  Rättsväsende: Möjliggöra smidig och säker gränsöverskridande kommunikation inom rättsväsendet och mellan rättsväsendet och andra behöriga organ på områdena civilrätt och straffrätt. Förbättra tillgången till rättslig prövning och juridisk information och förfaranden för medborgare, företag, rättstillämpare och personal inom rättsväsendet med semantiskt interoperabla sammanlänkningar till databaser och register samt underlätta tvistlösning utanför domstol online. Främja utveckling och genomförande av innovativ teknik för domstolar och rättstillämpare som grundar sig på AI-lösningar som kan rationalisera och påskynda förfarandena (t.ex. legaltech-tillämpningar).
Ändring 189
Förslag till förordning
Bilaga I – del 5 – avsnitt I– led 4
4.  Transport, energi och miljö: Ta fram sådana decentraliserade lösningar och infrastrukturer som krävs för storskaliga digitala tillämpningar såsom smarta städer eller smarta landsbygdsområden till stöd för transport-, energi- och miljöpolitiken.
4.  Transport, energi och miljö: Ta fram sådana decentraliserade lösningar och infrastrukturer som krävs för storskaliga digitala tillämpningar såsom smarta städer, smarta landsbygdsområden eller yttersta randområden till stöd för transport-, energi- och miljöpolitiken.
Ändring 190
Förslag till förordning
Bilaga I – del 5 – avsnitt II – rubriken
II Inledande verksamhet rörande digitaliseringen av näringslivet:
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 191
Förslag till förordning
Bilaga 2 – del 2 – led 2.2
2.2  Antal företag och organisationer som använder AI.
2.2  Antal företag och organisationer som testar och experimenterar med AI i samarbete med digitala innovationsknutpunkter.
Ändring 192
Förslag till förordning
Bilaga 2 – del 2 – led 2.2a (nytt)
2.2a   Antal konkreta AI-tillämpningar som får stöd av programmet och som för närvarande saluförs.
Ändring 193
Förslag till förordning
Bilaga 2 – del 4 – led 4.1
4.1  Antal IKT-specialister som utbildats och arbetar.
4.1  Antal IKT-specialister som utbildas och arbetar i unionen varje år.
Ändring 194
Förslag till förordning
Bilaga 2 – del 4 – led 4.2
4.2  Antal företag med svårigheter att rekrytera IKT-specialister.
4.2  Antal företag med svårigheter att rekrytera IKT-specialister i unionen varje år.
Ändring 195
Förslag till förordning
Bilaga 2 – del 4 – led 4.2b (nytt)
4.2b   Antal studenter, nyutexaminerade och arbetslösa som har förbättrat sin situation efter att ha fått utbildning inom ramen för programmet.
Ändring 196
Förslag till förordning
Bilaga 2 – del 5 – led 5.1
5.1  Spridning av offentliga digitala tjänster.
5.1  Spridningsfrekvens av offentliga digitala tjänster.
Ändring 197
Förslag till förordning
Bilaga 2 – del 5 – led 5.2
5.2  Företag med bra resultat när det gäller digital intensitet.
5.2  Antal företag med bra resultat när det gäller digital intensitet.
Ändring 198
Förslag till förordning
Bilaga 2 – del 5 – led 5.3
5.3  Anpassning av de nationella interoperabilitetsramarna till den europeiska interoperabilitetsramen.
5.3  Graden av anpassning av de nationella interoperabilitetsramarna till den europeiska interoperabilitetsramen.
Ändring 199
Förslag till förordning
Bilaga 3 – led 1 – led ba (nytt)
(ba)   Programmet för ett digitalt Europa ska aktivt skapa synergier med Horisont Europa kring hållbarheten hos data från forskningsprojekt.
Ändring 200
Förslag till förordning
Bilaga 3 – led 1 – led c
(c)  Programmet för ett digitalt Europa kommer att investera i i) digital kapacitetsutveckling inom högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, cybersäkerhet och avancerade digitala färdigheter, och ii) nationellt och regionalt införande, inom ett EU-nät, av digital kapacitet och den senaste digitala tekniken på områden av allmänt intresse (t.ex. hälsovård, offentlig förvaltning, rättsväsendet och utbildningssektorn) eller av marknadsmisslyckande (t.ex. digitalisering av företag, inte minst små och medelstora företag).
(c)  Programmet för ett digitalt Europa kommer att investera i i) digital kapacitetsutveckling inom högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, cybersäkerhet och avancerade digitala färdigheter, och ii) nationellt, regionalt och lokalt införande, inom ett EU-nät, av digital kapacitet och den senaste digitala tekniken på områden av allmänt intresse (t.ex. hälsovård, offentlig förvaltning, rättsväsendet och utbildningssektorn) eller av marknadsmisslyckande (t.ex. digitalisering av företag, inte minst små och medelstora företag).
Ändring 201
Förslag till förordning
Bilaga 3 – led 3 – led c
(c)  Programmet för ett digitalt Europa kommer att investera i i) digital kapacitetsutveckling inom högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, cybersäkerhet och avancerade digitala färdigheter, och ii) nationellt och regionalt införande, inom ett EU-nät, av digital kapacitet och den senaste digitala tekniken på områden av allmänt intresse (t.ex. hälsovård, offentlig förvaltning, rättsväsendet och utbildningssektorn) eller av marknadsmisslyckande (t.ex. digitalisering av företag, inte minst små och medelstora företag).
(c)  Programmet för ett digitalt Europa kommer att investera i i) digital kapacitetsutveckling inom högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, teknik för distribuerade liggare, cybersäkerhet och avancerade digitala färdigheter, och ii) nationellt och regionalt införande, inom ett EU-nät, av digital kapacitet och den senaste digitala tekniken på områden av allmänt intresse (t.ex. hälsovård, offentlig förvaltning, rättsväsendet och utbildningssektorn) eller av marknadsmisslyckande (t.ex. digitalisering av företag, inte minst små och medelstora företag).

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0408/2018).


Avtalet mellan Amerikas förenta stater och EU om regleringssamarbete på området civil luftfartssäkerhet ***
PDF 108kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 december 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av en ändring av avtalet mellan Amerikas förenta stater och Europeiska gemenskapen om regleringssamarbete på området civil luftfartssäkerhet (07482/2018 – C8-0157/2018 – 2016/0343(NLE))
P8_TA(2018)0522A8-0432/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07482/2018),

–  med beaktande av ändring 1 av avtalet om regleringssamarbete på området civil luftfartssäkerhet mellan Amerikas förenta stater och Europeiska gemenskapen (07236/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 100.2 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0157/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för transport och turism (A8‑0432/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Amerikas förenta stater.


Ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster *
PDF 197kWORD 62k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 december 2018 om förslaget till rådets direktiv om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster (COM(2018)0148 – C8–0137/2018 – 2018/0073(CNS))
P8_TA(2018)0523A8-0428/2018

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2018)0148),

–  med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0137/2018),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det danska folketinget, det irländska parlamentet, det maltesiska parlamentet och den nederländska andra kammaren, som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0428/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Den globala ekonomin blir snabbt digital, vilket har lett till att nya affärsmetoder har växt fram. Digitala företag kännetecknas av att deras verksamheter är starkt kopplade till internet. Digitala företag förlitar sig i stor utsträckning på förmågan att bedriva verksamhet på distans med begränsad fysisk närvaro eller ingen fysisk närvaro alls, på slutanvändarnas bidrag till värdeskapandet, och på betydelsen av immateriella tillgångar.
(1)  Den globala ekonomin blir snabbt digital, vilket har lett till att nya affärsmetoder har växt fram. Digitala företag kännetecknas av att deras verksamheter är starkt kopplade till internet. Digitala företag förlitar sig i stor utsträckning på förmågan att bedriva verksamhet på distans med begränsad eller ingen fysisk eller skatteskyldig närvaro alls i ett visst land, på slutanvändarnas bidrag till värdeskapandet, och på betydelsen av immateriella tillgångar.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  De nuvarande bolagsskattereglerna utformades främst under 1900-talet för traditionella företag. De baseras på tanken att beskattningen bör ske där värdet skapas. Tillämpningen av de nuvarande reglerna på den digitala ekonomin har dock lett till avvikelser mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där värdet skapas, särskilt för affärsmodeller som är starkt beroende av användarnas deltagande. Det har därför blivit uppenbart att de nuvarande bolagsskattereglerna för beskattning av den digitala ekonomins vinster är olämpliga och måste ses över.
(2)  De nuvarande bolagsskattereglerna utformades främst under 1900-talet för traditionella företag. De baseras på tanken att beskattningen bör ske där värdet skapas. Tillämpningen av de nuvarande reglerna på den digitala ekonomin har dock lett till avvikelser mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där värdet skapas, särskilt för affärsmodeller som är starkt beroende av användarnas deltagande. Digitaliseringen har förändrat användarnas roll på ett sätt som gjort det möjligt för dem att bli mer involverade i den värdeskapande processen. Det har därför blivit uppenbart att de nuvarande bolagsskattereglerna för beskattning av den digitala ekonomins vinster inte beaktar denna nya faktor och därför omedelbart måste ses över.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 2a (nytt)
(2a)   Målet är att åtgärda skillnaden mellan beskattning av digitala inkomster och beskattning av traditionella inkomster. I nuläget har digitala företag en effektiv skattesats på i genomsnitt endast 9,5 %, jämfört med 23,2 % för traditionella affärsmodeller1a. Ett skattesystem måste vara rättvist och gagna samhället i stort. Lika förutsättningar bör gälla för alla företag som verkar på den inre marknaden.
_________________
1a Källa: Beräkningar från Europeiska kommissionens konsekvensanalys, baserad på ZEW (2016, 2017) och ZEW et al. (2017).
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Den översynen är viktig för den digitala inre marknaden3 med tanke på att den digitala inre marknaden behöver ett modernt och stabilt skatteregelverk för den digitala ekonomin för att stimulera innovation, bekämpa fragmentering av marknaden och göra det möjligt för alla aktörer att dra nytta av den nya dynamiken på marknaden på rättvisa och välavvägda villkor.
(3)  Den översynen är viktig för den digitala inre marknaden3 med tanke på att den digitala inre marknaden behöver ett rättvist, modernt och stabilt skatteregelverk för den digitaliserade ekonomin för att stimulera innovation och tillväxt för alla, bekämpa fragmentering av marknaden och göra det möjligt för alla aktörer att dra nytta av den nya dynamiken på marknaden på rättvisa och välavvägda villkor. Digitaliseringen påverkar hela ekonomin. vilket går utöver inrättandet av en skatt på digitala tjänster. Skattereglerna bör därför reformeras. De ad hoc-åtgärder som ingår i detta direktiv får inte försena arbetet med beskattningen av en betydande digital närvaro och inkluderandet av sådan beskattning i en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
__________________
__________________
3 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192, 6.5.2015).
3 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192, 6.5.2015).
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Med tanke på att problemet med beskattning av den digitala ekonomin är av global karaktär, vore det bästa att finna en multilateral och internationell lösning på det. Kommissionen deltar därför aktivt i den internationella diskussionen. Arbetet inom OECD pågår för närvarande. Att göra framsteg på internationell nivå är dock en utmaning. Därför vidtas åtgärder för att anpassa bolagsskattereglerna på unionsnivå6 och uppmuntra att avtal ingås med jurisdiktioner utanför unionen7, så att regelverket för bolagsskatt passar för de nya digitala affärsmodellerna.
(5)  Med tanke på att problemet med beskattning av den digitala ekonomin är av global karaktär, vore det bästa att finna en multilateral och internationell lösning på det. Kommissionen deltar därför aktivt i den internationella diskussionen. Arbetet inom OECD, Internationella valutafonden (IMF), Förenta nationerna (FN) och Världsbanksgruppen, som tillsammans utgör samarbetsplattformen för skatter, pågår för närvarande. Att göra framsteg på internationell nivå är dock en utmaning. Därför vidtas åtgärder för att anpassa bolagsskattereglerna på unionsnivå6 och uppmuntra att avtal ingås med jurisdiktioner utanför unionen7, så att regelverket för bolagsskatt passar för de nya digitala affärsmodellerna. Samstämmighet med det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster bör säkerställas för att garantera att det inte förekommer några avvikelser från de internationella standarderna och undvika ökad komplexitet.
__________________
__________________
6 Proposal for a Council Directive laying down rules relating to the corporate taxation of a significant digital presence (COM(2018)0147).
6 Proposal for a Council Directive laying down rules relating to the corporate taxation of a significant digital presence (COM(2018)0147).
7 Commission Recommendation relating to the corporate taxation of a significant digital presence (C(2018)1650).
7 Commission Recommendation relating to the corporate taxation of a significant digital presence (C(2018)1650).
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  I väntan på sådana åtgärder, som det kan ta tid att anta och genomföra, känner sig medlemsstaterna pressade att agera i denna fråga med tanke på risken att deras bolagsskattebaser urholkas betydligt med tiden. Icke samordnade åtgärder som vidtas av medlemsstaterna individuellt kan fragmentera den inre marknaden och snedvrida konkurrensen, hindra utvecklingen av nya digitala lösningar och hämma unionens konkurrenskraft i stort. Därför är det nödvändigt att införa en harmoniserad strategi med en tillfällig lösning för att hantera problemet på ett riktat sätt tills en övergripande lösning finns på plats.
(6)  I väntan på sådana åtgärder, som det kan ta tid att anta och genomföra, känner sig medlemsstaterna pressade att agera i denna fråga med tanke på risken att deras bolagsskattebaser urholkas betydligt med tiden. Icke samordnade åtgärder som vidtas av medlemsstaterna individuellt kan fragmentera den inre marknaden och snedvrida konkurrensen, hindra utvecklingen av nya digitala lösningar och hämma unionens konkurrenskraft i stort. Därför är det nödvändigt att införa en harmoniserad strategi med en tillfällig lösning för att hantera problemet på ett riktat sätt tills en övergripande lösning finns på plats. Den tillfälliga lösningen bör vara tidsmässigt begränsad för att undvika att den oavsiktligt blir permanent. Det bör därför införas en tidsfristklausul som innebär att detta direktiv automatiskt upphör att gälla när en heltäckande lösning uppnås, helst på internationell nivå. Om ingen heltäckande lösning har nåtts senast den 31 december 2020 bör kommissionen överväga ett förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken Europaparlamentet och rådet ska agera i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Detta är av största vikt för att utan dröjsmål nå en överenskommelse i syfte att undvika en mångdubbling av ensidiga nationella digitala skatter i medlemsstaterna.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Syftet med denna tillfälliga lösning bör vara att införa ett gemensamt system för en skatt för digitala tjänster på vissa företags intäkter som härrör från tillhandahållande av vissa digitala tjänster. Åtgärden bör vara enkel att genomföra och inriktas på intäkter som härrör från tillhandahållandet av digitala tjänster där användarna bidrar på ett betydande sätt till värdeskapandeprocessen. Denna faktor (användarnas värdeskapande) ligger även till grund för åtgärden för bolagsskatteregler, vilken beskrivs i skäl 5.
(7)  Syftet med denna tillfälliga lösning bör vara att införa ett gemensamt system för en skatt för digitala tjänster på vissa företags intäkter som härrör från tillhandahållande av vissa digitala tjänster, inbegripet onlineinnehåll. Åtgärden bör vara enkel att genomföra och inriktas på intäkter som härrör från tillhandahållandet av digitala tjänster där användare och immateriella tillgångar bidrar på ett betydande sätt till värdeskapandeprocessen. Dessa faktorer (användarnas värdeskapande och ett starkt beroende av immateriella tillgångar) ligger även till grund för åtgärden för bolagsskatteregler, vilken beskrivs i skäl 5.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  Skatten på digitala tjänster bör endast tas ut på intäkter som härrör från tillhandahållandet av vissa digitala tjänster. De digitala tjänster som omfattas bör vara sådana tjänster som är starkt beroende av användarnas deltagande, och där skillnaden mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där användarna befinner sig vanligen är störst. Det är intäkterna från behandlingen av användarnas bidrag som bör beskattas, inte användarnas deltagande i sig.
(9)  Skatten på digitala tjänster bör tas ut på intäkter som härrör från tillhandahållandet av digitala tjänster som är starkt beroende av användarnas värdeskapande och av deras förmåga att leverera tjänster utan eller med mycket begränsad fysisk närvaro. I dessa fall är skillnaden mellan den plats där vinsten beskattas och den plats där användarna befinner sig vanligen störst.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Beskattningsbara intäkter bör särskilt vara intäkter som härrör från tillhandahållandet av följande tjänster: i) Placering av reklam på ett digitalt gränssnitt som riktas till användarna av det gränssnittet, ii) tillgängliggörande av flersidiga digitala gränssnitt som gör det möjligt för användare att hitta andra användare och samverka med dem, och även kan underlätta tillhandahållandet av underliggande leverans av varor och tjänster direkt mellan användarna (även kallade förmedlingstjänster), och iii) överföring av insamlade uppgifter om användare som har genererats från dessa användares aktiviteter på digitala gränssnitt. Om inga intäkter uppstår från tillhandahållandet av sådana tjänster uppstår inte heller någon skyldighet att betala skatt på digitala tjänster. Andra intäkter som entiteten fått genom att tillhandahålla sådana tjänster, men som inte direkt härrör från ett sådana tillgängliggöranden, bör inte heller omfattas av skatten.
(10)  Beskattningsbara intäkter bör särskilt vara intäkter som härrör från tillhandahållandet av följande: i) Placering av reklam på ett digitalt gränssnitt som riktas till användarna av det gränssnittet, ii) tillgängliggörande av flersidiga digitala gränssnitt som gör det möjligt för användare att hitta andra användare och samverka med dem, och även kan underlätta tillhandahållandet av underliggande leverans av varor och tjänster direkt mellan användarna (även kallade förmedlingstjänster), iii) behandling, överföring och försäljning av insamlade uppgifter om användare som har genererats från dessa användares aktiviteter på digitala gränssnitt, och iv) tillhandahållande av digitalt innehåll såsom video, ljud eller text. Om inga intäkter uppstår från tillhandahållandet av sådant innehåll och sådana varor och tjänster uppstår inte heller någon skyldighet att betala skatt på digitala tjänster. Andra intäkter som entiteten fått genom att tillhandahålla sådana tjänster, men som inte direkt härrör från ett sådana tillgängliggöranden, bör inte heller omfattas av skatten.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 13
(13)  Vad beträffar flersidiga digitala gränssnitt som underlättar underliggande leveranser av varor eller tjänster direkt mellan gränssnittets användare, bör inte de underliggande transaktioner och intäkter som användarna får från dessa transaktioner omfattas av skatten. Intäkter som härrör från detaljistverksamhet som består av försäljning av varor eller tjänster som avtalas på nätet via webbplatsen för leverantören av sådana varor eller tjänster, där leverantören inte agerar som mellanhand, bör inte heller omfattas av skatten på digitala tjänster, eftersom detaljhandlarens värdeskapande ligger i de varor eller tjänster som tillhandahålls, och det digitala gränssnittet endast används som ett kommunikationsmedel. Huruvida en leverantör säljer varor eller tjänster på nätet via sitt eget konto eller tillhandahåller förmedlingstjänster avgörs med beaktande av transaktionens rättsliga och ekonomiska innehåll enligt avtalet mellan de berörda parterna. En leverantör av ett digitalt gränssnitt där varor från tredje parter görs tillgängliga kan till exempel sägas tillhandahålla en förmedlingstjänst (med andra ord tillhandahållande av ett flersidigt digitalt gränssnitt) om inga betydande lagerrisker föreligger, eller om den tredje parten bestämmer varornas priser.
(13)  Vad beträffar flersidiga digitala gränssnitt som underlättar underliggande leveranser av varor eller tjänster direkt mellan gränssnittets användare, bör inte de underliggande transaktioner och intäkter som användarna får från dessa transaktioner omfattas av skatten. Intäkter som härrör från detaljistverksamhet som består av försäljning av varor eller tjänster som avtalas på nätet via webbplatsen för leverantören av sådana varor eller tjänster, där leverantören inte agerar som mellanhand, bör inte heller omfattas av skatten på digitala tjänster. Eftersom det är möjligt att behandla användaruppgifter via ett digitalt gränssnitt och därmed skapa ytterligare värde från transaktionen, och eftersom avsaknaden av fysisk närvaro kan skapa möjligheter till aggressiv skatteplanering, bör utvidgningen av tillämpningsområdet för dessa tjänster dock övervägas i samband med översynen av detta direktiv.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 14
(14)  Tjänster som består i att en entitet tillhandahåller digitalt innehåll via ett digitalt gränssnitt bör inte omfattas av skatten, oavsett om det digitala innehållet ägs av entiteten eller om det har förvärvat rätten att distribuera det. Även om någon form av samverkan mellan mottagarna av sådant digitalt innehåll kan tillåtas och leverantören av sådana tjänster därför kan anses tillgängliggöra ett flersidigt digitalt gränssnitt, står det inte lika klart att användaren spelar en central roll i värdeskapandet för det företag som tillhandahåller det digitala innehållet. Fokus i värdeskapandet ligger i stället på själva det digitala innehåll som tillhandahålls av entiteten. Intäkter från sådant tillhandahållande bör därför inte omfattas av skatten.
(14)  Tjänster som består i att en entitet tillhandahåller digitalt innehåll via ett digitalt gränssnitt bör omfattas av skatten, oavsett om det digitala innehållet ägs av entiteten eller om entiteten har förvärvat rätten att distribuera det. Intäkter från sådant tillhandahållande bör utvärderas av kommissionen inom ... [två år efter dagen för ikraftträdandet av detta direktiv].
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Digitalt innehåll bör anses utgöra data som tillhandahålls i digital form, såsom datorprogram, applikationer, spel, musik, videofilmer eller texter, oavsett om det laddas ned eller spelas upp direkt, och inte är data som representeras av det digitala gränssnittet i sig. Syftet med detta är att fånga upp de olika former som digitalt innehåll kan ha när det förvärvas av användaren, vilket inte ändrar det faktum att användarens enda eller huvudsakliga syfte är att förvärva det digitala innehållet.
(15)  Digitalt innehåll bör anses utgöra data som tillhandahålls i digital form, såsom datorprogram, applikationer, spel, musik, videofilmer eller texter, oavsett om det laddas ned eller spelas upp direkt, och inte är data som representeras av det digitala gränssnittet i sig.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 15a (nytt)
(15a)   Digitala företag tenderar att investera mindre i byggnader och maskiner än traditionella företag.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)   Det bör göras åtskillnad mellan den tjänst som beskrivs i skäl 14 och tillgängliggörande av ett flersidigt digitalt gränssnitt genom vilket användarna kan ladda upp och dela digitalt innehåll med andra användare, eller tillgängliggörandet av ett gränssnitt som underlättar ett underliggande tillhandahållande av digitalt innehåll direkt mellan användarna. De sistnämnda tjänsterna utgör en förmedlingstjänst, och bör följaktligen omfattas av skatten på digitala tjänster, oavsett den underliggande transaktionens art.
utgår
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  Beskattningsbara tjänster som består i överföring av insamlade uppgifter om användare bör endast omfatta uppgifter som har genererats från sådana användares aktiviteter på digitala gränssnitt, inte uppgifter som har genererats från sensorer eller andra medel och har samlats in på digital väg. Detta beror på att de tjänster som bör omfattas av skatten på digitala tjänster är tjänster som använder digitala gränssnitt för att skapa bidrag från användarna, som de monetariserar, inte tjänster som endast använder gränssnitt för att överföra uppgifter som har genererats på annat sätt. Skatten på digitala tjänster bör därför inte omfatta insamling av uppgifter eller användning av uppgifter som har samlats in av ett företag för interna ändamål, eller att ett företag utan ersättning delar uppgifter som det har samlat in med andra parter. Skatten bör i stället inriktas på intäktsgenerering från överföring mot ersättning av uppgifter som har samlats in från en mycket specifik verksamhet (användares aktiviteter på digitala gränssnitt).
(17)  Beskattningsbara tjänster som består i behandling, överföring eller försäljning av insamlade uppgifter om användare bör omfatta uppgifter som har genererats från sådana användares aktiviteter på digitala gränssnitt. Dessa beskattningsbara tjänster bör vara tjänster som använder digitala gränssnitt för att skapa bidrag från användarna som de monetariserar. Skatten på digitala tjänster är inte en skatt på insamling av uppgifter i sig. Skatten bör i stället inriktas på intäktsgenerering från behandling, försäljning eller överföring till en tredje part av de uppgifter som har samlats in från en mycket specifik verksamhet (användares aktiviteter på digitala gränssnitt).
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 22
(22)  Endast vissa företag bör anses utgöra beskattningsbara personer vid tillämpningen av skatten på digitala tjänster, oavsett om de är etablerade i en medlemsstat eller i en jurisdiktion utanför unionen. En entitet bör särskilt anses utgöra en beskattningsbar person om följande två villkor är uppfyllda: i) om de totala globala intäkter som rapporterats av entiteten under det senaste hela räkenskapsår för vilket en årsredovisning finns tillgänglig överskrider 750 000 000 euro, och ii) om entitetens totala beskattningsbara intäkter inom unionen under det räkenskapsåret överskrider 50 000 000 euro.
(22)  Endast vissa företag bör anses utgöra beskattningsbara personer vid tillämpningen av skatten på digitala tjänster, oavsett om de är etablerade i en medlemsstat eller i en jurisdiktion utanför unionen. En entitet bör särskilt anses utgöra en beskattningsbar person om följande två villkor är uppfyllda: i) om de totala globala intäkter som rapporterats av entiteten under det senaste hela räkenskapsår för vilket en årsredovisning finns tillgänglig överskrider 750 000 000 EUR, och ii) om entitetens totala beskattningsbara intäkter inom unionen under det räkenskapsåret överskrider 40 000 000 EUR.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 23
(23)  Genom det första tröskelvärdet (sammanlagda årliga globala intäkter) bör skatten begränsas till att gälla företag av en viss storlek, som är de företag som främst kan tillhandahålla digitala tjänster där användarnas bidrag spelar en grundläggande roll, och som är starkt beroende av omfattande användarnätverk, stor användartrafik och en stark marknadsställning. Sådana affärsmodeller, som är beroende av användarnas värdeskapande för att få intäkter och endast är lönsamma för företag av en viss storlek, står för den största skillnaden mellan var vinsterna beskattas och var värdet skapas. Det är dessutom större företag som har möjlighet att utnyttja aggressiv skatteplanering. Det är också skälet till att samma tröskelvärde har föreslagits i andra unionsinitiativ9. Ett annat syfte med detta tröskelvärde är att skapa rättssäkerhet, eftersom det skulle bli enklare och mindre kostsamt för företag och skattemyndigheter att fastställa var en entitet ska betala skatt på digitala tjänster. Det undantar även små och nystartade företag, för vilka efterlevnadskostnaderna för den nya skatten sannolikt får en oproportionerlig effekt.
(23)  Genom det första tröskelvärdet (sammanlagda årliga globala intäkter) bör skatten begränsas till att gälla företag av en viss storlek, som är de företag som främst kan tillhandahålla digitala tjänster som är starkt beroende av mobila immateriella och/eller digitala tillgångar, där användarnas bidrag spelar en grundläggande roll, och som är starkt beroende av omfattande användarnätverk, stor användartrafik och en stark marknadsställning. Sådana affärsmodeller, som är beroende av användarnas värdeskapande för att få intäkter och endast är lönsamma för företag av en viss storlek, står för den största skillnaden mellan var vinsterna beskattas och var värdet skapas. Det är dessutom större företag som har möjlighet att utnyttja aggressiv skatteplanering. Syftet med tröskelvärdet är också att skapa rättssäkerhet, eftersom det skulle bli enklare och mindre kostsamt för företag och skattemyndigheter att fastställa var en entitet ska betala skatt på digitala tjänster. Det undantar även små och nystartade företag, för vilka efterlevnadskostnaderna för den nya skatten sannolikt får en oproportionerlig effekt.
__________________
9 Se artikel 2 i förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2016)0683).
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 27
(27)  För att begränsa eventuell dubbelbeskattning där samma intäkter är föremål både för bolagsskatt och skatt på digitala tjänster, förväntas medlemsstaterna tillåta företagen att dra av betalad skatt på digitala tjänster som en kostnad från bolagsskattebasen i deras territorium, oavsett om båda skatterna betalas i samma medlemsstat eller i olika medlemsstater.
(27)  För att begränsa eventuell dubbelbeskattning där samma intäkter är föremål både för bolagsskatt och skatt på digitala tjänster måste en framtida lösning på unionsnivå tas fram som tillåter företagen att dra av betalad skatt på digitala tjänster som en kostnad från bolagsskattebasen i deras territorium, oavsett om båda skatterna betalas i samma medlemsstat eller i olika medlemsstater.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 29
(29)  Om användarna med avseende på en viss beskattningsbar tjänst befinner sig i olika medlemsstater eller i jurisdiktioner utanför unionen, bör de relevanta beskattningsbara intäkterna från den tjänsten proportionerligt tilldelas varje medlemsstat på grundval av specifika fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna bör fastställas beroende på arten av varje beskattningsbar tjänst och de särskiljande faktorer som innebär att leverantören av en sådan tjänst får intäkter från den.
(29)  Om användarna med avseende på en viss beskattningsbar tjänst befinner sig i olika medlemsstater eller i jurisdiktioner utanför unionen, bör de relevanta beskattningsbara intäkterna från den tjänsten proportionerligt tilldelas varje medlemsstat på grundval av specifika fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna bör fastställas beroende på arten av varje beskattningsbar tjänst och de särskiljande faktorer som innebär att leverantören av en sådan tjänst får intäkter från den. I de fall där fördelningsnyckeln leder till en obalanserad fördelning som inte speglar den ekonomiska verksamheten skulle en tvistlösningsmekanism kunna åtgärda en sådan situation. Mot bakgrund av detta bör kommissionen utvärdera möjligheten att inrätta en tvistlösningsmekanism för att säkerställa att tvister där flera olika medlemsstater berörs löses på korrekt sätt.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 30
(30)  När det gäller beskattningsbara tjänster som består i att placera reklam på ett digitalt gränssnitt bör det antal gånger som reklamen har visats på användarnas enheter under en beskattningsperiod i en medlemsstat beaktas för att fastställa hur stor del av de beskattningsbara intäkterna under den beskattningsperioden som ska tilldelas den medlemsstaten.
(30)  När det gäller beskattningsbara tjänster som består i att placera reklam eller tillhandahålla innehåll på ett digitalt gränssnitt, bör det antal gånger som reklamen eller det digitala innehållet har visats på användarnas enheter under en beskattningsperiod i en medlemsstat beaktas för att fastställa hur stor del av de beskattningsbara intäkterna under den beskattningsperioden som ska tilldelas den medlemsstaten.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 32
(32)  När det gäller överföring av insamlade uppgifter om användare bör fördelningen av beskattningsbara intäkter till en medlemsstat under en beskattningsperiod beakta antalet användare från vilka uppgifter som överförts under den beskattningsperioden har genererats till följd av att användarna har använt en enhet i den medlemsstaten.
(32)  När det gäller behandling, försäljning eller överföring av insamlade uppgifter om användare bör fördelningen av beskattningsbara intäkter till en medlemsstat under en beskattningsperiod beakta antalet användare från vilka uppgifter som använts, sålts eller överförts under den beskattningsperioden har genererats till följd av att användarna har använt en enhet i den medlemsstaten.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 34
(34)  Eventuell behandling av personuppgifter i samband med skatten på digitala tjänster bör utföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67910, inklusive sådan behandling som kan vara nödvändig i fråga om ip-adresser eller andra geolokaliseringsmetoder. Särskild hänsyn bör tas till behovet av att införa lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att följa reglerna för uppgiftsbehandlingens laglighet och säkerhet, tillhandahållande av information och de registrerades rättigheter. Personuppgifter bör anonymiseras när så är möjligt.
(34)  Eventuell behandling av personuppgifter i samband med skatten på digitala tjänster bör utföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67910, inklusive sådan behandling som kan vara nödvändig i fråga om ip-adresser eller andra geolokaliseringsmetoder, utan möjlighet till identifiering av användarna. Medlemsstatensa skattemyndighet ska underrättas om den metod som används för att fastställa var användarna befinner sig. Särskild hänsyn bör tas till behovet av att införa lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att följa reglerna för uppgiftsbehandlingens laglighet och säkerhet, särskilt principerna om nödvändighet och proportionalitet, tillhandahållande av information och de registrerades rättigheter. Personuppgifter bör anonymiseras när så är möjligt.
_________________
_________________
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 35
(35)  Beskattningsbara intäkter bör motsvara den beskattningsbara personens totala bruttointäkter, exklusive mervärdesskatt och andra liknande skatter. Beskattningsbara intäkter bör anses ha erhållits av en beskattningsbar person vid den tidpunkt då de förföll till betalning, oavsett om de faktiskt har betalats till dess eller inte. Skatten på digitala tjänster bör vara beskattningsgrundande i en medlemsstat för den del av de beskattningsbara intäkter som erhållits av en beskattningsbar person under en beskattningsperiod och som anses ha erhållits i den medlemsstaten, och bör beräknas genom att satsen för skatten på digitala tjänster tillämpas på den andelen. För att undvika snedvridning på den inre marknaden bör det finnas en gemensam sats för skatten på digitala tjänster i unionen. Satsen för skatten på digitala tjänster bör fastställas till 3 %, vilket motsvarar en lämplig avvägning mellan de intäkter som genereras av skatten och tar hänsyn till att skatten har olika inverkan på företag beroende på deras vinstmarginaler.
(35)  Beskattningsbara intäkter bör motsvara den beskattningsbara personens totala bruttointäkter, exklusive mervärdesskatt och andra liknande skatter. Beskattningsbara intäkter bör anses ha erhållits av en beskattningsbar person vid den tidpunkt då de förföll till betalning, oavsett om de faktiskt har betalats till dess eller inte. Skatten på digitala tjänster bör vara beskattningsgrundande i en medlemsstat för den del av de beskattningsbara intäkter som erhållits av en beskattningsbar person under en beskattningsperiod och som anses ha erhållits i den medlemsstaten, och bör beräknas genom att satsen för skatten på digitala tjänster tillämpas på den andelen. För att undvika snedvridning på den inre marknaden bör det finnas en gemensam sats för skatten på digitala tjänster i unionen. Satsen för skatten på digitala tjänster som fastställts till 3 % motsvarar en lämplig avvägning mellan de intäkter som genereras av skatten och tar hänsyn till att skatten har olika inverkan på företag beroende på deras vinstmarginaler.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 37
(37)  Medlemsstaterna bör ha rätt att fastställa redovisnings- och bokföringsskyldigheter och andra skyldigheter för att säkerställa att skatten verkligen betalas samt andra åtgärder för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och missbruk av reglerna för skatten på digitala tjänster.
(37)  Medlemsstaterna bör ha rätt att fastställa redovisnings- och bokföringsskyldigheter och andra skyldigheter för att säkerställa att skatten verkligen betalas samt andra åtgärder, inklusive påföljder och sanktioner, för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och missbruk av reglerna.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 37a (nytt)
(37a)   Den totala skatt på digitala tjänster som betalats av en beskattningsbar person per medlemsstat bör omfattas av systemet för landsspecifik rapportering.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 38a (nytt)
(38a)  Om en beskattningsbar person ska betala skatt på digitala tjänster i mer än en medlemsstat, bör kommissionen vart tredje år granska den deklaration om skatt på digitala tjänster som lämnats in i identifieringsmedlemsstaten.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 40a (nytt)
(40a)  Skatten på digitala tjänster är en tillfällig åtgärd i väntan på en permanent lösning, vilket inte på något sätt bör försena ikraftträdandet av en permanent lösning.
Detta direktiv bör upphöra att gälla i samband med antagandet av det första av rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro, eller rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och en gemensam bolagsskattebas, inklusive det digitala fasta driftsstället, vilket föreslås i Europaparlamentets lagstiftningsresolutioner av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas och förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eller ett direktiv om genomförande av en politisk överenskommelse som nåtts i ett internationellt forum såsom OECD eller FN.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 40b (nytt)
(40b)   Medlemsstaterna bör regelbundet rapportera till kommissionen om entiteternas betalning av skatten på digitala tjänster, om hur den gemensamma kontaktpunkten fungerar och om samarbetet med andra medlemsstater kring skatteuppbäring och betalning.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 40c (nytt)
(40c)   Två år efter ... [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] bör kommissionen utvärdera tillämpningen av detta direktiv och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av förslag om dess översyn i enlighet med principerna om rättvis beskattning av den digitala sektorn.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 41
(41)  Syftet med detta direktiv är att skydda den inre marknadens integritet, säkerställa att den fungerar väl och undvika snedvridning av konkurrensen. Eftersom dessa mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare på grund av sin beskaffenhet kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål,
(41)  Syftet med detta direktiv är att skydda den inre marknadens integritet, säkerställa att den fungerar rättvist och väl och undvika snedvridning av konkurrensen. Eftersom dessa mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare på grund av sin beskaffenhet kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål,
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7a (nytt)
(7a)  behandling av uppgifter: en åtgärd, eller serie av åtgärder, som vidtas med personuppgifter, eller uppsättningar av personuppgifter, oberoende av om de utförs automatiserat eller ej, till exempel insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, bearbetning eller ändring, hämtning, läsning, användning, utlämning genom överföring, spridning eller annat tillhandahållande, sammanställning eller samkörning, begränsning, radering eller förstöring.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1 – led c
(c)  Överföring av uppgifter som samlats in om användare och uppgifter som genererats från användarnas aktiviteter på digitala gränssnitt.
(c)  Behandling och överföring av uppgifter som samlats in om användare och uppgifter som genererats från användarnas aktiviteter på digitala gränssnitt.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Tillgängliggörande för användarna av innehåll på ett digitalt gränssnitt såsom video, ljud eller text med hjälp av ett digitalt gränssnitt.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 4 – led a
(a)  tillgängliggörande av ett digitalt gränssnitt, då det enda eller huvudsakliga syftet med att tillgängliggöra gränssnittet är att den entitet som tillgängliggör det ska förse användare med digitalt innehåll eller förse användare med kommunikationstjänster eller förse användare med betaltjänster,
(a)  tillgängliggörande av ett digitalt gränssnitt, då det enda eller huvudsakliga syftet med att tillgängliggöra gränssnittet är att den entitet som tillgängliggör det ska förse användare med kommunikationstjänster eller förse användare med betaltjänster, förutsatt att inga ytterligare intäkter genereras genom behandling, överföring eller försäljning av användaruppgifter,
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1 – led b
(b)  Om entitetens totala beskattningsbara intäkter inom unionen under det relevanta räkenskapsåret överskrider 50 000 000 euro.
(b)  Om entitetens totala beskattningsbara intäkter inom unionen under det relevanta räkenskapsåret överskrider 40 000 000 EUR.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 2 – led ca (nytt)
(ca)  När det gäller tjänster som omfattas av artikel 3.1 ca, om det digitala innehållet i fråga visas på användarens enhet vid en tidpunkt då enheten används i den medlemsstaten under den beskattningsperioden för att få tillgång till ett digitalt gränssnitt.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 6
6.  De uppgifter som kan samlas in från användarna vid tillämpningen av detta direktiv ska begränsas till uppgifter om den medlemsstat där användarna befinner sig, och det ska inte vara möjligt att identifiera användarna.
6.  De uppgifter som kan samlas in från användarna vid tillämpningen av detta direktiv ska begränsas till uppgifter om den medlemsstat där användarna befinner sig, och det ska inte vara möjligt att identifiera användarna. All behandling av personuppgifter i samband med skatt på digitala tjänster ska utföras i enlighet med förordning (EU) 2016/679, inklusive sådan behandling som kan vara nödvändig i fråga om ip-adresser eller andra geolokaliseringsmetoder.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 6a (ny)
6a.   Kommissionen ska undersöka om inrättandet av en tvistlösningsmekanism ytterligare skulle öka ändamålsenligheten och effektiviteten för lösningen av tvister mellan medlemsstaterna. Kommissionen ska för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport, i förekommande fall tillsammans med ett lagförslag.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 8
Skattesatsen för skatten på digitala tjänster ska vara 3 %.
Skattesatsen för skatten på digitala tjänster ska fastställas till 3 %.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
När led b i denna punkt tillämpas ska kommissionen vart tredje år granska den deklaration om skatt på digitala tjänster som lämnats in i identifieringsmedlemsstaten.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 2
2.  Om den beskattningsbara personen upphör att vara skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den identifieringsmedlemsstat som har valts enligt artikel 10.3 b, ska den ändra sin identifieringsmedlemsstat i enlighet med kraven i artikel 10.
2.  Om den beskattningsbara personen upphör att vara skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den identifieringsmedlemsstat som har valts enligt artikel 10.3 b, ska den ändra sin identifieringsmedlemsstat i enlighet med kraven i artikel 10, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2a.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 2a (ny)
2a.   Om den beskattningsbara personen upphör att vara skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den identifieringsmedlemsstat som har valts enligt artikel 10.3 b, kan den beskattningsbara personen välja att behålla den identifieringsmedlemsstat som ursprungligen valdes, eftersom den beskattningsbara personen kan komma att bli skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den medlemsstaten igen under nästa beskattningsperiod. Om den beskattningsbara personen under två på varandra följande beskattningsperioder inte varit skyldig att betala skatt på digitala tjänster i den medlemsstaten, ska den ändra sin identifieringsmedlemsstat i enlighet med kraven i artikel 10.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 17 – punkt 2
2.  De ändringar som avses i punkt 1 ska lämnas till identifieringsmedlemsstaten på elektronisk väg inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats in. Ändringar efter en sådan period ska regleras av de bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga i varje medlemsstat där skatten ska betalas.
2.  De ändringar som avses i punkt 1 ska lämnas till identifieringsmedlemsstaten på elektronisk väg inom två år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats in. Ändringar efter en sådan period ska regleras av de bestämmelser och förfaranden som är tillämpliga i varje medlemsstat där skatten ska betalas.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna får införa åtgärder för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och missbruk av reglerna för skatt på digitala tjänster.
3.  Medlemsstaterna ska införa åtgärder, inklusive påföljder och sanktioner, för att förhindra skatteundandragande, skatteflykt och missbruk av reglerna för skatt på digitala tjänster.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 5a (ny)
5a.   Efter antagandet av detta direktiv ska kommissionen lägga fram ett lagstiftningsförslag, som ska inkluderas i direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer, enligt vilket den totala skatt på digitala tjänster som betalats av en beskattningsbar person till de olika medlemsstaterna ska läggas till i förteckningen över obligatoriska standarder för offentlig landsspecifik rapportering.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Kapitel 4 – rubriken
ADMINISTRATIVT SAMARBETE
ADMINISTRATIVT SAMARBETE OCH OBLIGATORISKT INFORMATIONSUTBYTE
Ändring 49
Förslag till direktiv
Artikel -20 (ny)
Artikel -20
Automatiskt och obligatoriskt informationsutbyte
För att skattemyndigheterna ska kunna uppskatta den skatt som ska betalas in och för att säkerställa ett korrekt och enhetligt genomförande av detta direktiv, ska informationsutbytet i skattefrågor vara automatiskt och obligatoriskt, såsom fastställs i rådets direktiv 2011/16/EU. Medlemsstaterna ska avsätta adekvata personal-, expertis- och budgetresurser till sina nationella skatteförvaltningar samt resurser för utbildning av personal vid skatteförvaltningarna med fokus på gränsöverskridande samarbete och på automatiskt informationsutbyte för att säkerställa ett fullständigt genomförande av detta direktiv.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Artikel 24a (ny)
Artikel 24a
Rapportering och översyn
Två år efter ... [dagen för ikraftträdandet av detta direktiv] ska kommissionen utvärdera tillämpningen av detta direktiv och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, i förekommande fall åtföljd av förslag om dess översyn i enlighet med principerna om rättvis beskattning av den digitala sektorn.
Kommissionen ska särskilt utvärdera
(a)  ökningen av skattesatsen för skatt på digitala tjänster från 3 % till 5 % tillsammans med en motsvarande skattelättnad för att begränsa skillnaden i effektiva skattesatser mellan traditionella och digitala företag,
(b)  tillämpningsområdet för skatten på digitala tjänster, inbegripet en utvidgning av tillämpningsområdet till att omfatta försäljning av varor eller tjänster som avtalats på nätet via digitala gränssnitt,
(c)  det skattebelopp som betalats i varje medlemsstat,
(d)  den typ av digital verksamhet som omfattas av detta direktiv,
(e)  de eventuella skatteplaneringsåtgärder som entiteter vidtagit för att undvika att betala skatt på digitala tjänster,
(f)  den gemensamma kontaktpunktens funktion och samarbetet mellan medlemsstaterna, och
(g)  de övergripande effekterna på den inre marknaden med hänsyn till den eventuella snedvridningen av konkurrensen.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 24b (ny)
Artikel 24b
Rapporteringskrav
Medlemsstaterna ska varje år till kommissionen rapportera relevanta siffror och information om entiteternas betalning av skatt på digitala tjänster, om hur den gemensamma kontaktpunkten fungerar och om samarbetet med andra medlemsstater kring skatteuppbäring och betalning.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Artikel 25a (ny)
Artikel 25a
Tidsfristklausul villkorad av permanenta åtgärder
Skatten på digitala tjänster är en tillfällig åtgärd i väntan på en permanent lösning. Detta direktiv ska därför upphöra att gälla vid antagandet av det första av följande:
(a)  Rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro.
(b)  Rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och en gemensam bolagsskattebas, inklusive ett digitalt fast driftställe, vilket föreslås i Europaparlamentets lagstiftningsresolutioner av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas och förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
(c)  Ett direktiv om genomförande av en politisk överenskommelse som nåtts i internationella forum såsom OECD eller FN.

Bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro *
PDF 177kWORD 54k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 december 2018 om förslaget till rådets direktiv om fastställande av regler med avseende på bolagsbeskattning av en betydande digital närvaro (COM(2018)0147 – C8-0138/2018 – 2018/0072(CNS))
P8_TA(2018)0524A8-0426/2018

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2018)0147),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0138/2018),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det danska folketinget, det irländska parlamentet, det maltesiska parlamentet och den nederländska andra kammaren, som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0426/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Snabba omställningar av den globala ekonomin till följd av digitaliseringen sätter ny press på bolagsskattesystemen både på unionsnivå och internationell nivå, och ifrågasätter möjligheten att fastställa var digitala företag bör betala skatt och hur mycket de bör betala. Även om behovet av att anpassa reglerna om bolagsskatt till den digitala ekonomin erkänns på internationell nivå av organ såsom G20-länderna, kommer det sannolikt att bli svårt att uppnå en överenskommelse på global nivå.
(1)  Snabba omställningar av den globala ekonomin till följd av digitaliseringen sätter ny press på bolagsskattesystemen både på unionsnivå och internationell nivå, och ifrågasätter möjligheten att fastställa var digitala företag bör betala skatt och hur mycket de bör betala. Även om behovet av att anpassa reglerna om bolagsskatt till den digitala ekonomin erkänns på internationell nivå av organ såsom G20-länderna, kommer det sannolikt att bli svårt att uppnå en överenskommelse på global nivå och inte inom den närmaste framtiden.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 1a (nytt)
(1a)   I den digitala tidsåldern när data har kommit att bli en ny ekonomisk resurs vid sidan av arbetskraft och traditionella resurser, och eftersom multinationella företag som i hög grad bygger på digital verksamhet alltför ofta vidtar skattemässiga åtgärder som gör det möjligt för dem att undvika skatter, måste en ny metod utvecklas för att skapa ett rättvist och hållbart system för digital beskattning, som kommer att säkerställa att digitala företag betalar sina skatter där deras verkliga ekonomiska verksamhet äger rum.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  I åtgärd 1 i OECD:s projekt mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) i rapporten ”Addressing the Tax Challenges of the Digital Economy”, som offentliggjordes av OECD i oktober 2015 anges olika metoder för beskattning av den digitala ekonomin som utreddes ytterligare i OECD:s ”Tax challenges Arising from Digitalisation – Interim Report 2018”. Allt eftersom den digitala omställningen av ekonomin påskyndas finns det ett växande behov av att finna lösningar för att säkerställa en rättvis och effektiv beskattning av digitala företag.
(2)  I åtgärd 1 i OECD:s projekt mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) i rapporten ”Addressing the Tax Challenges of the Digital Economy”, som offentliggjordes av OECD i oktober 2015 anges olika metoder för beskattning av den digitala ekonomin som utreddes ytterligare i OECD:s ”Tax challenges Arising from Digitalisation – Interim Report 2018”. Allt eftersom den digitala omställningen av ekonomin påskyndas finns det ett växande och brådskande behov av att finna lösningar för att säkerställa en rättvis och effektiv beskattning av digitala företag. Hittills har dock OECD:s arbete med beskattning av den digitala ekonomin inte lett till tillräckliga framsteg, vilket visar på behovet av att gå vidare på detta område på unionsnivå. Trots svårigheterna att nå en global överenskommelse och de åtgärder som vidtagits av unionen med detta direktiv, bör man fortsätta att göra stora insatser för att nå en sådan överenskommelse. I avsaknad av en gemensam unionsstrategi kommer medlemsstaterna dock att anta unilaterala lösningar, vilket kommer att leda till rättslig osäkerhet och innebära svårigheter för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet och för skattemyndigheter. Europaparlamentets undersökningskommitté beträffande penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande (PANA) och dess särskilda utskott för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE2) har begärt att ett FN-organ för skattefrågor inrättas med befogenhet att tjäna som forum för debatter och diskussioner om globala överenskommelser och andra frågor som rör det internationella skattesystemet.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 3a (nytt)
(3a)  I slutrapporterna från undersökningskommittén beträffande penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande och från de tillfälliga särskilda utskotten för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, drog Europaparlamentet slutsatsen att de utmaningar som följer av den digitala ekonomin måste bemötas.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  I Europeiska rådets slutsatser av den 19 oktober 2017 underströks behovet av ett effektivt och rättvist skattesystem som är anpassat till den digitala tidsåldern och att rådet såg fram emot kommissionens förslag senast i början av 201815. I Ekofinrådets slutsatser av den 5 december 2017 underströks att en internationellt godtagen definition av fasta driftställen och därtill hörande regler för internprissättning och vinstfördelning också bör vara avgörande när det gäller att hantera utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomins vinster och rådet uppmanar till ett nära samarbete mellan EU, OECD och andra internationella partner för att bemöta utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomins vinster16. I detta avseende bör det krävas att medlemsstaterna inbegriper regler i sina nationella bolagsbeskattningssystem för att utöva sina beskattningsrättigheter. Därför bör de olika tillämpliga bolagsbeskattningarna i medlemsstaterna klargöras. Dessa regler bör omfatta en definition av ett fast driftställe och fastställa en skatteförbindelse för en betydande digital närvaro i deras respektive jurisdiktioner. Dessutom bör allmänna principer för fördelningen av beskattningsbara vinster till en sådan digitalt närvaro fastställas. I princip bör dessa regler gälla för samtliga bolagsskattepliktiga företag oberoende av om de är skatterättsligt hemmahörande i unionen eller någon annanstans.
(4)  I Europeiska rådets slutsatser av den 19 oktober 2017 underströks behovet av ett effektivt och rättvist skattesystem som är anpassat till den digitala tidsåldern och att rådet såg fram emot kommissionens förslag senast i början av 201815. I Ekofinrådets slutsatser av den 5 december 2017 underströks att en internationellt godtagen definition av fasta driftställen och därtill hörande regler för internprissättning och vinstfördelning också bör vara avgörande när det gäller att hantera utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomins vinster och rådet uppmanar till ett nära samarbete mellan EU, OECD och andra internationella partner för att bemöta utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomins vinster16.I detta avseende bör det krävas att medlemsstaterna inbegriper regler i sina nationella bolagsbeskattningssystem för att utöva sina beskattningsrättigheter. Därför bör de olika tillämpliga bolagsbeskattningarna i medlemsstaterna klargöras. Dessa regler bör omfatta en definition av ett fast driftställe och fastställa en skatteförbindelse för en betydande digital närvaro i deras respektive jurisdiktioner. Dessutom bör allmänna principer för fördelningen av beskattningsbara vinster till en sådan digitalt närvaro fastställas. I princip bör dessa regler gälla för samtliga bolagsskattepliktiga företag oberoende av deras storlek och om de är skatterättsligt hemmahörande i unionen eller någon annanstans. De gemensamma bestämmelserna i detta direktiv kräver dessutom en bredare harmonisering av bolagsskattebasen i unionen för alla företag. Därför bör detta direktiv inte hindra eller försena arbetet kring förslaget till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
_________________
_________________
15 Europeiska rådets möte (den 19 oktober 2017) – slutsatser (dok. EUCO 14/17).
15 Europeiska rådets möte (den 19 oktober 2017) – slutsatser (dok. EUCO 14/17).
16 Rådets slutsatser (den 5 december 2017) om insatser för att möta svårigheterna med vinstbeskattning i den digitala ekonomin (FISC 346 ECOFIN 1092).
16 Rådets slutsatser (den 5 december 2017) om insatser för att möta svårigheterna med vinstbeskattning i den digitala ekonomin (FISC 346 ECOFIN 1092).
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Dessa regler bör dock inte gälla för entiteter som har sin skatterättsliga hemvist i en jurisdiktion utanför unionen, med vilken medlemsstaten med en betydande digital närvaro har ett gällande dubbelbeskattningsavtal med, såvida inte avtalet innehåller bestämmelser om en betydande digital närvaro som ger liknande rättigheter och skyldigheter i förhållande till jurisdiktioner utanför unionen som införs genom detta direktiv. Detta är för att undvika eventuella konflikter med dubbelbeskattningsavtal med jurisdiktioner utanför unionen, med tanke på att jurisdiktioner utanför unionen vanligen inte är bundna av unionslagstiftningen.
(5)  Dessa regler bör dock inte gälla för entiteter som har sin skatterättsliga hemvist i en jurisdiktion utanför unionen, med vilken medlemsstaten med en betydande digital närvaro har ett gällande dubbelbeskattningsavtal med, såvida inte avtalet innehåller bestämmelser om en betydande digital närvaro som ger liknande rättigheter och skyldigheter i förhållande till jurisdiktioner utanför unionen som införs genom detta direktiv. Detta är för att undvika eventuella konflikter med dubbelbeskattningsavtal med jurisdiktioner utanför unionen, med tanke på att jurisdiktioner utanför unionen vanligen inte är bundna av unionslagstiftningen. För att bestämmelserna i detta direktiv ska vara fullt effektiva bör medlemsstaterna dock med eftertryck uppmanas att vid behov anpassa sina gällande dubbelbeskattningsavtal för att inkludera bestämmelser om en betydande digital närvaro som ger rättigheter och skyldigheter liknande dem som fastställs i detta direktiv med avseende på jurisdiktioner utanför unionen. Kommissionen kan lägga fram ett förslag om att inrätta en unionsmodell för ändring av skatteavtal för att anpassa de tusentals bilaterala avtal som varje medlemsstat har ingått.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Ett viktigt mål med detta direktiv är att förbättra hela den inre marknadens resiliens för att hantera utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomin. Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig, eftersom digitala verksamheter har möjlighet att bedriva gränsöverskridande verksamhet utan någon fysisk närvaro i en jurisdiktion och regler behövs därför för att säkerställa att de betalar skatt i de jurisdiktioner där de genererar vinster. Med tanke på den digitala verksamhetens gränsöverskridande dimension tillför ett initiativ på unionsnivå ett mervärde jämfört med vad en mängd nationella åtgärder skulle kunna uppnå. Ett gemensamt initiativ på den inre marknaden krävs för att säkerställa en harmoniserad tillämpning av reglerna för en betydande digital närvaro inom unionen. Unilaterala och olikartade tillvägagångssätt från varje medlemsstat skulle vara ineffektivt och fragmentera den inre marknaden genom att skapa nationella politiska konflikter, snedvridningar och skattehinder för verksamheter inom unionen. Eftersom målen för detta direktiv kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(8)  Ett viktigt mål med detta direktiv är att förbättra hela den inre marknadens resiliens för att hantera utmaningarna i samband med beskattning av den digitala ekonomin, samtidigt som principen om skatteneutralitet respekteras liksom den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden och utan att detta leder till någon diskriminerande åtskillnad mellan företag inom och utanför unionen. Detta mål kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig, eftersom digitala verksamheter har möjlighet att bedriva gränsöverskridande verksamhet utan någon eller endast en ringa fysisk närvaro i en jurisdiktion och regler behövs därför för att säkerställa att de betalar skatt i de jurisdiktioner där de genererar vinster. Med tanke på den digitala verksamhetens gränsöverskridande dimension tillför ett initiativ på unionsnivå ett mervärde jämfört med vad en mängd nationella åtgärder skulle kunna uppnå. Ett gemensamt initiativ på den inre marknaden krävs för att säkerställa en harmoniserad tillämpning av reglerna för en betydande digital närvaro inom unionen. Unilaterala och olikartade tillvägagångssätt från varje medlemsstat skulle vara ineffektivt och fragmentera den inre marknaden genom att skapa nationella politiska konflikter, snedvridningar och skattehinder för verksamheter inom unionen. Därför bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa att unionens strategi är rättvis och inte diskriminerande mot en viss medlemsstat. Eftersom målen för detta direktiv kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)  För att inrätta en sammanhängande och konsekvent ram för skattebasen för alla företag bör begreppet en betydande digital närvaro och de lösningar som läggs fram i detta direktiv också bli en integrerad del av rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas och om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Skäl 8b (nytt)
(8b)  Om förslaget inte leder till något avtal och därför inte undanröjer snedvridning av konkurrensen och skattehinder för företag i unionen, bör kommissionen lägga fram ett nytt förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket innebär att Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet utfärdar nödvändiga direktiv.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  Det är nödvändigt att all behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv bör genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67917, inklusive skyldigheten att föreskriva lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att uppfylla de skyldigheter som införs genom den förordningen, särskilt när det gäller behandlingens laglighet, säkerhet i behandlingen, tillhandahållande av information och de registrerades rättigheter, inbyggt uppgiftsskydd och uppgiftsskydd som standard. När så är möjligt bör personuppgifter anonymiseras.
(9)  Det är nödvändigt att all behandling av personuppgifter som utförs inom ramen för detta direktiv bör genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67917, inklusive skyldigheten att föreskriva lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att uppfylla de skyldigheter som införs genom den förordningen, särskilt när det gäller behandlingens laglighet, säkerhet i behandlingen, tillhandahållande av information och de registrerades rättigheter, inbyggt uppgiftsskydd och uppgiftsskydd som standard, med vederbörlig hänsyn till nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna. När så är möjligt bör personuppgifter anonymiseras. De data som kan samlas in från användare vid tillämpningen av detta direktiv bör strikt begränsas till data som anger i vilken medlemsstat användarna befinner sig, utan att det möjliggör identifiering av användaren.
__________________
__________________
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Kommissionen bör utvärdera genomförandet av detta direktiv fem år efter dess ikraftträdande och lämna en rapport om detta till rådet. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering. En rådgivande kommitté DigiTax bör inrättas för att undersöka frågor om tillämpningen av direktivet.
(10)  Kommissionen bör utvärdera genomförandet av detta direktiv senast den ... [tre år efter dagen för detta direktivets ikraftträdande] och lämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet, särskilt om den administrativa bördan och de extra kostnaderna för företag och särskilt små och medelstora företag, effekten av det skattesystem som föreskrivs i detta direktiv på medlemsstaternas intäkter, effekten på användarnas personuppgifter och effekten på den inre marknaden som helhet, med särskild hänsyn till den eventuella snedvridningen av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya regler som fastställs i detta direktiv. Översynen bör också omfatta en granskning av om de typer av tjänster som omfattas av detta direktiv eller definitionen av en betydande digital närvaro bör ändras. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering. En rådgivande kommitté DigiTax bör inrättas för att undersöka frågor om tillämpningen av direktivet. Kommittén bör offentliggöra sina dagordningar, och innan kommitténs medlemmar väljs ut bör det säkerställas att de inte har några intressekonflikter. En observatör från Europaparlamentet bör inbjudas att närvara vid kommitténs möten.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 10a (nytt)
(10a)  Med tanke på de administrativa kostnaderna för en betydande digital närvaro bör det säkerställas att små och medelstora företag inte oavsiktligt omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Kommissionen bör, som en del av översynsprocessen, undersöka i vilken utsträckning detta direktiv påverkar små och medelstora företag negativt.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 12a (nytt)
(12a)   Eftersom bestämmelserna i detta direktiv är avsedda att ge en permanent och heltäckande lösning på frågan om beskattning av den digitala ekonomin, ska den tillfälliga lösningen med skatt på digitala tjänster som föreskrivs i direktivet om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster automatiskt upphöra att gälla när bestämmelserna i detta direktiv blir tillämpliga.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Artikel 2 – stycke 1
Detta direktiv är tillämpligt på entiteter, oavsett var de har sin skatterättsliga hemvist, antingen i en medlemsstat eller i ett tredjeland.
Detta direktiv är tillämpligt på entiteter, oavsett storlek eller var de har sin skatterättsliga hemvist, antingen i en medlemsstat eller i ett tredjeland.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 6
6.  Den medlemsstat där en användares enhet används ska fastställas med hänvisning till enhetens IP-adress eller, om det är mer korrekt, någon annan metod för geolokalisering.
6.  Den medlemsstat där en användares enhet används ska fastställas med hänvisning till enhetens IP-adress eller, om det är mer korrekt, någon annan metod för geolokalisering, utan att göra det möjligt att identifiera användaren, i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Medlemsstaternas skattemyndigheter ska underrättas om den metod som används för att fastställa var användarna befinner sig.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 7a (ny)
7a.   En skattskyldig är skyldig att lämna alla uppgifter till skattemyndigheterna som har betydelse för fastställandet av betydande digital närvaro i enlighet med denna artikel.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 5 – led a
a)  Insamling, lagring, bearbetning, analys, spridning och försäljning av data på användarnivå.
a)  Insamling, lagring, bearbetning, analys, utnyttjande, överföring, spridning och försäljning av data på användarnivå.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 6a (ny)
6a.   Medlemsstaterna ska avsätta adekvata personal-, expertis- och budgetresurser till sina nationella skatteförvaltningar, samt resurser för utbildning av personalen, för att den ska kunna fastställa det fasta driftställets vinster och den digitala verksamheten i medlemsstaten i fråga.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Artikel 5a (ny)
Artikel 5a
1.  Senast ... [dagen för detta direktivs ikraftträdande] ska kommissionen utfärda riktlinjer till skattemyndigheter om hur en betydande digital närvaro och digitala tjänster ska identifieras, mätas och beskattas. Dessa regler ska harmoniseras inom hela unionen och utfärdas på unionens alla officiella språk.
2.  Utifrån de riktlinjer som avses i första stycket ska kommissionen utfärda riktlinjer avseende en tydlig metod med vilken företag själva kan bedöma om och vilka av deras verksamheter som ska räknas som betydande digital närvaro. Dessa riktlinjer ska utfärdas på unionens alla officiella språk och tillgängliggöras på kommissionens webbplats.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Artikel 5b (ny)
Artikel 5b
Administrativt samarbete
För att garantera en enhetlig tillämpning av direktivet i Europeiska unionen ska informationsutbytet i skattefrågor vara automatiskt och obligatoriskt, i enlighet med rådets direktiv 2011/16/EU.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Artikel 6 – rubriken
Översyn
Genomföranderapport och översyn
Ändring 29
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 1
1.  Kommissionen bör utvärdera genomförandet av detta direktiv fem år efter dess ikraftträdande och överlämna en rapport om detta till rådet.
1.  Kommissionen ska utvärdera genomförandet av detta direktiv senast den ... [tre år efter dagen för detta direktivs ikraftträdande] och överlämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet. I denna rapport ska särskild tonvikt läggas på den administrativa bördan och de extra kostnaderna för företag och i synnerhet små och medelstora företag, effekten av det skattesystem som föreskrivs i detta direktiv på medlemsstaternas intäkter, effekten på användarnas personuppgifter och effekten på den inre marknaden som helhet, med särskilt beaktande av eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya bestämmelserna i detta direktiv. Dessutom ska det undersökas om de typer av tjänster som omfattas av detta direktiv eller definitionen av en betydande digital närvaro bör ändras.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Artikel 6a (ny)
Artikel 6a
Utövande av delegeringen
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses ska ges till kommissionen för en obestämd tid från... [dagen för direktivets ikraftträdande].
3.  Den delegering av befogenhet som avses får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska kommissionen underrätta rådet om detta.
5.  En delegerad akt som antas ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort någon invändning mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period kan på rådets initiativ förlängas med två månader.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Artikel 6b (ny)
Artikel 6b
Överklagande
Företagen – både inom och utanför unionen – kan överklaga beslutet att de tjänster de tillhandahåller är digitala tjänster i enlighet med nationell lagstiftning.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Artikel 6c (ny)
Artikel 6c
Information till Europaparlamentet
Europaparlamentet ska informeras om kommissionens antagande av delegerade akter och rådets eventuella invändningar mot dessa och av återkallande av delegering av befogenheter.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 6d (ny)
Artikel 6d
Mandat för Europeiska kommissionen att förhandla skatteavtal med tredjeländer
Medlemsstaterna ska ge kommissionen befogenheter att på deras vägnar förhandla om översyn eller ingående av skatteavtal med tredjeländer i enlighet med reglerna i detta direktiv, särskilt när det gäller att inkludera definitionen av en betydande digital närvaro för skatteändamål.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 2
2.  DigiTax-kommittén ska bestå av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen. En företrädare för kommissionen ska vara ordförande i kommittén. Kommissionen ska tillhandahålla sekretariatstjänster åt kommittén.
2.  DigiTax-kommittén ska bestå av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen samt en observatör från Europaparlamentet. En företrädare för kommissionen ska vara ordförande i kommittén. Kommissionen ska tillhandahålla sekretariatstjänster åt kommittén. Kommittén ska offentliggöra sina dagordningar och innan deltagarna väljs ut ska det säkerställas att inga intressekonflikter föreligger. Berörda parter, inklusive arbetsmarknadens parter, ska ha möjlighet att delta i relevanta möten som observatörer.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 4
4.  DigiTax-kommittén ska behandla frågor om tillämpningen av detta direktiv, som tas upp av kommitténs ordförande, antingen på ordförandens eget initiativ eller på begäran av företrädaren för en medlemsstat, och underrätta kommissionen om sina slutsatser.
4.  DigiTax-kommittén ska behandla frågor om tillämpningen av detta direktiv, som tas upp av kommitténs ordförande, antingen på ordförandens eget initiativ eller på begäran av Europaparlamentet eller av en företrädare för en medlemsstat, och underrätta kommissionen om sina slutsatser.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
DigiTax-kommittén ska utarbeta en årsrapport om sin verksamhet och sina resultat och överlämna denna rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 4a (ny)
4a.  DigiTax-kommittén ska verifiera och kontrollera att företagen genomför detta direktiv på ett korrekt sätt. Den ska kunna samla in och använda data från nationella skattemyndigheter för att granska det korrekta genomförandet av reglerna om betydande digital närvaro och fungera som ett organ som underlättar samarbetet mellan nationella skattemyndigheter i syfte att minimera förekomsten av dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 8
De data som kan samlas in från användare vid tillämpningen av detta direktiv ska begränsas till data som anger i vilken medlemsstat användarna befinner sig, utan att det möjliggör identifiering av användaren.
De data som kan samlas in från användare vid tillämpningen av detta direktiv ska begränsas till data som anger i vilken medlemsstat användarna befinner sig, utan att det möjliggör identifiering av användaren. All behandling av personuppgifter som utförs vid tillämpningen av detta direktiv ska helt överensstämma med förordning (EU) 2016/679.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 9a (ny)
Artikel 9a (ny)
Kopplingen till skatt på inkomster från digitala tjänster
När detta direktiv blir tillämpligt ska direktivet om ett gemensamt system för skatt på inkomster från tillhandahållande av vissa digitala tjänster automatiskt upphöra att gälla.

Iran, särskilt fallet Nasrin Sotoudeh
PDF 124kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om Iran, särskilt fallet Nasrin Sotoudeh (2018/2967(RSP))
P8_TA(2018)0525RC-B8-0562/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran,

–  med beaktande av uttalandet om Iran av den 29 november 2018 från den särskilda rapportören om situationen för människorättsförsvarare, den särskilda rapportören om domares och advokaters oberoende, ordföranden/rapportören för arbetsgruppen för frågor om godtyckliga frihetsberövanden, ordföranden för arbetsgruppen för frågan om diskriminering av kvinnor i lagstiftning och praxis samt den särskilda rapportören om situationen för de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, om tortyr och annan grym behandling, om yttrandefrihet online och offline och om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av rapporten av den 27 september 2018 från den särskilda rapportören om situationen för de mänskliga rättigheterna i Islamiska republiken Iran,

–  med beaktande av att Sacharovpriset för tankefrihet och yttrandefrihet 2012 tilldelades Nasrin Sotoudeh,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och 1966 års internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i vilka Iran är part,

–  med beaktande av den iranske presidentens medborgarrättsstadga,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Nasrin Sotoudeh, en framstående iransk människorättsadvokat, greps den 13 juni 2018 sedan hon företrätt en kvinna som riskerade fängelsestraff för att fredligt ha protesterat mot Irans lag om obligatorisk hijab genom att ha tagit av den offentligt. Sotoudeh har suttit i kvinnohäktet i fängelset i Evin sedan hon greps, och hon påbörjade sin tredje hungerstrejk den 26 november 2018 i protest mot de iranska myndigheternas vägran att låta Farhad Meysami få sjukhusbehandling.

B.  Nasrin Sotoudeh informerades om att hon frihetsberövats på grund av ett femårigt fängelsestraff som hon dömdes till i sin frånvaro 2015 av en domare i revolutionsdomstolen. Hon anklagades för ”spioneri i det fördolda”.

C.  Nasrin Sotoudeh tilldelades i sin frånvaro Sacharovpriset för tankefrihet 2012 för sitt arbete och engagemang för de mänskliga rättigheterna. Hon har länge och outtröttligt kämpat för de mänskliga rättigheterna i Iran och har redan suttit flera år i fängelse för sina insatser. Åtalet och anklagelserna mot henne visar hur långt det iranska rättsväsendet går när det kriminaliserar aktivt försvar av de mänskliga rättigheterna.

D.  Nasrin Sotoudeh har vid flera tillfällen offentligt talat om den bristande rättssäkerheten i Iran och bristerna i landets rättsväsen. Hennes gripande är ett led i de allt hårdare tagen mot personer som försvarar kvinnors rättigheter i Iran. Försvarare av kvinnors rättigheter som aktivt har kämpat för att stärka kvinnors inflytande och deras rättigheter har utsatts för trakasserier, godtyckliga gripanden och kvarhållanden, och deras rätt till en rättvis rättegång och ett korrekt rättsförfarande har åsidosatts.

E.  I september 2018 greps Nasrin Sotoudehs man, Reza Khandan, när han fredligt demonstrerade för hennes frigivande. Han anklagades bland annat för att ha ”spridit propaganda mot systemet” och ”främjat bruket att inte bära slöja i offentligheten.

F.  Civilsamhällets protester mot fattigdom, inflation, korruption och ett auktoritärt politiskt system i Iran har vuxit i styrka och har bemötts med hårt förtryck av de iranska myndigheterna. Irans underrättelsetjänst har ökat tillslagen mot personer som arbetar i det civila samhället och försvarare av de mänskliga rättigheterna, advokater, miljöaktivister, försvarare av kvinnors rättigheter, studerande, lärare, lastbilschaufförer och fredliga aktivister. Under 2018 har de iranska myndigheterna skärpt förtrycket mot dem som på fredlig väg försöker utöva sin rätt till yttrandefrihet och föreningsfrihet och rätten att delta i fredliga sammankomster och har fängslat hundratals människor baserat på mycket vida och vagt formulerade anklagelser rörande den nationella säkerheten.

G.  FN:s människorättsexperter har uppmanat Iran att garantera rättigheterna för människorättsförsvarare och advokater som fängslats för att offentligt ha uttryckt sitt stöd för protester mot hijabkravet i Iran.

H.  FN:s särskilda rapportör för människorättssituationen i Iran har upprepat de djupa farhågor som tidigare uttryckts av FN:s generalsekreterare, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och hans föregångare med avseende på de fortsatta avrättningarna av ungdomsbrottslingar i Iran.

I.  Rapporter om människorättssituationen i Iran från den särskilda rapportören och FN:s generalsekreterare har beskrivit omfattande kränkningar av religiösa och etniska minoriteters rättigheter i Iran, bland annat med anklagelser om diskriminering av religiösa minoriteter, däribland kristna och anhängare av bahaireligionen.

J.  Iranska domstolar lyckas inte tillhandahålla korrekta rättsprocesser och rättvisa rättegångar och nekar de berörda tillgång till juridisk rådgivning, särskilt under utredningen, samt besök från konsulat, FN eller humanitära organisationer. Domar som utfärdas av det iranska rättsväsendet baseras ofta på vaga eller ospecificerade anklagelser rörande nationell säkerhet och spionage.

K.  Det har kommit åtskilliga rapporter om omänskliga och förnedrande förhållanden i fängelser och bristande tillgång till läkarvård under frihetsberövande i syfte att skrämma, straffa eller undertrycka fångar, vilket strider mot FN:s enhetliga minimiregler för behandling av fångar.

L.  Den 12 april 2018 förlängde rådet sina restriktiva åtgärder till den 13 april 2019 som reaktion på de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran, bland annat med frysning av tillgångar och viseringsförbud för personer och enheter som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt förbud mot export till Iran av utrustning som kan användas för internt förtryck och utrustning för telekommunikationsövervakning.

M.  EU och Iran höll det fjärde mötet inom ramen för den politiska högnivådialogen den 26 november 2018 i Bryssel. Diskussioner om de mänskliga rättigheterna hölls som en integrerad del av den politiska dialogen parterna emellan och som en fortsättning på de regelbundna utbyten som genomfördes i november 2017 och februari 2016.

N.  Ett faktiskt genomförande av medborgarrättsstadgan skulle vara ett steg i riktning mot förbättrade medborgerliga rättigheter för det iranska folket.

1.  Europaparlamentet uppmanar Irans regering att omedelbart och villkorslöst frige Nasrin Sotoudeh. Parlamentet lovordar Nasrin Sotoudeh för hennes mod och engagemang. Parlamentet uppmanar med kraft Irans rättsväsen att respektera principen om en korrekt rättsprocess och en rättvis rättegång och att offentliggöra information om anklagelserna mot Nasrin Sotoudeh.

2.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att se till att behandlingen av Nasrin Sotoudeh när hon sitter frihetsberövad uppfyller de villkor som anges i FN:s principer till skydd för alla personer som på något sätt är frihetsberövade eller fängslade, som antogs genom FN:s generalförsamlings resolution 43/173 den 9 december 1988. Parlamentet framhåller att de iranska myndigheterna måste garantera alla frihetsberövade personers säkerhet och välbefinnande, bland annat genom lämplig läkarvård. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att utreda alla anklagelser om misshandel under frihetsberövande och ställa förövarna inför rätta. Parlamentet fördömer den systematiska tortyren i iranska fängelser och kräver ett omedelbart slut på alla former av tortyr och misshandel av fångar. Parlamentet uppmanar Iran att både i lag och i praktiken se till att ingen utsätts för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

3.  Europaparlamentet uppmanar Irans regering att respektera de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, däribland åsikts- och yttrandefriheten. Parlamentet kräver ett frigivande av alla dem som gripits för att de fredligt utövat rätten till mötes-, åsikts- och yttrandefrihet, däribland Reza Khandan, och andra människorättsförsvarare, miljöaktivister, fackföreningsmänniskor, försvarare av kvinnors rättigheter och samvetsfångar. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att fullt ut respektera alla människors universella mänskliga rättigheter, särskilt rätten till yttrandefrihet online och offline. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att respektera och skydda rätten att delta i fredliga sammankomster och att avstå från våldsanvändning när de skingrar icke-fredliga sammankomster.

4.  Europaparlamentet uttrycker sin medkänsla och solidaritet med kampanjen mot landets regler om obligatorisk klädsel. Parlamentet fördömer frihetsberövandet av kvinnor som tagit av sina huvuddukar som ett led i kampanjen, och kräver deras omedelbara och villkorslösa frigivande.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med iranier som demonstrerar för att förbättra sin sociala och ekonomiska situation och som kämpar för sociala och ekonomiska rättigheter.

6.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över gripandena av personer med dubbelt medborgarskap (i Iran och i ett EU-land) vid deras inresa till Iran. Parlamentet framhåller att dessa gripanden hindrar möjligheterna till mellanmänskliga kontakter, och uppmanar de iranska myndigheterna att låta alla iranier resa till sitt födelseland i säkerhet.

7.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att säkerställa alla tilltalades rätt till valfri juridisk rådgivning i alla domstolsmål, utan orättmätiga begränsningar, och till en rättvis rättegång i överensstämmelse med Irans internationella åtaganden enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet uppmanar den iranska regeringen att säkerställa rätten till ett korrekt rättsförfarande för alla medborgare som hålls frihetsberövade i Iran och att bevilja dem en rättvis rättegång.

8.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att garantera religionsfrihet i enlighet med den iranska konstitutionen och landets internationella åtaganden och att upphöra med diskriminering av religiösa minoriteter och av icke-troende. Parlamentet fördömer den systematiska förföljelsen av bahaiminoriteten. Parlamentet uppmanar vidare de iranska myndigheterna att se till att alla de som bor i landet åtnjuter likhet inför lagen oavsett etnicitet, religion eller övertygelse.

9.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att i alla situationer garantera att alla människorättsförsvarare i Iran kan bedriva sin legitima verksamhet för de mänskliga rättigheterna utan rädsla för repressalier och fritt från alla begränsningar, däribland frihetsberövande, skrämsel och rättsliga trakasserier. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att sätta stopp för all skrämsel och alla repressalier mot människorättsförsvarare, till exempel för att de kommunicerat med EU- och FN‑företrädare och med oberoende människorättsorganisationer.

10.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att öka ansträngningarna till stöd för riskutsatta Sacharovpristagare, bland annat Nasrin Sotoudeh och andra som antingen har gripits eller som dömts till eller riskerar dödsstraff eller står inför uppenbart orättvisa rättegångar i tredjeländer.

11.  Europaparlamentet uppmanar EU-medlemsstater med diplomatiska beskickningar på plats att till fullo tillämpa EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och att ge allt lämpligt stöd till Nasrin Sotoudeh och andra människorättsförsvarare, bland annat genom fängelsebesök, övervakning av rättegångar och tillhandahållande av rättsligt eller annat bistånd som dessa kan tänkas behöva.

12.  Europaparlamentet fördömer skarpt tillämpningen av dödsstraff, bland annat mot ungdomsbrottslingar, och uppmanar de iranska myndigheterna att införa ett omedelbart moratorium för tillämpningen av dödsstraff som ett steg mot dess avskaffande. Parlamentet noterar ändringarna i lagen om narkotikahandel, som borde innebära att utdömandet av dödsstraff minskar.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Iran att fördjupa kontakterna med internationella människorättsmekanismer genom att samarbeta med de särskilda rapportörerna och särskilda mekanismerna, bland annat genom att godkänna ansökningar från mandatinnehavare om tillträde till landet. Parlamentet framhåller behovet av närmare kontakter med människorättsrådet.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU, däribland vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och medlemsstaterna att systematiskt ta upp människorättsfrågor offentligt och privat med de iranska myndigheterna inom ramen för bilaterala och multilaterala forum, bland annat om situationen för politiska fångar och människorättsförsvarare och om yttrande- och föreningsfriheten, då detta är en viktig förutsättning för ytterligare framsteg i de ekonomiska och politiska förbindelserna. Parlamentet uttrycker sitt stöd för diskussioner om de mänskliga rättigheterna, men framhåller att det behövs en formell människorättsdialog mellan EU och Iran baserad på universella mänskliga rättigheter.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare samt Irans regering och parlament.


Egypten, särskilt situationen för människorättsförsvarare
PDF 140kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om Egypten, särskilt situationen för människorättsförsvarare (2018/2968(RSP))
P8_TA(2018)0526RC-B8-0568/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt av den 8 februari 2018 om avrättningar i Egypten(1), den 10 mars 2016 om Egypten, särskilt fallet med Giulio Regeni(2), den 17 december 2015 om Ibrahim Halawa, som eventuellt riskerar dödsstraff(3), och den 15 januari 2015 om situationen i Egypten(4),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, om tortyr, om yttrandefrihet och om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Egypten från augusti 2013 och februari 2014,

–  med beaktande av 2001 års associeringsavtal mellan EU och Egypten, som trädde i kraft 2004 och som stärktes av handlingsplanen från 2007, samt av prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten 2017–2020, som antogs den 25 juli 2017, av det gemensamma uttalandet som utfärdades efter mötet i associeringsrådet EU–Egypten i juli 2017, jämte det gemensamma uttalandet som utfärdades efter det femte mötet i underkommittén EU–Egypten för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati i januari 2018,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 10 oktober 2017 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini, och Europarådets generalsekreterare på Europa- och Världsdagen mot dödsstraffet, samt av uttalandet den 2 november 2018 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om angreppet på koptiska kristna pilgrimer i Egypten,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 26 januari 2018 från FN-experter, bland dem Nils Melzer, FN:s särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, där de egyptiska myndigheterna med kraft uppmanades att inte verkställa nära förestående avrättningar, samt av uttalandet av den 4 december 2018 av Leila Farhani, FN:s särskilda rapportör om adekvata bostäder och av Michel Forst, FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare, samt av uttalandet av den 9 september 2018 av Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, med dess fördömande av de i massiv skala avkunnade dödsdomarna mot 75 människor,

–  med beaktande av Egyptens konstitution, särskilt artiklarna 52 (om förbud mot alla former och slag av tortyr), 73 (om mötesfrihet) och 93 (om den internationella människorättslagstiftningens bindande karaktär),

–  med beaktande av protokollen 6 och 13 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av artikel 2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av de afrikanska principerna och riktlinjerna om rätten till en rättvis rättegång och rättsligt biträde, som förbjuder militärrättegångar för civila under alla omständigheter,

–  med beaktande av EU: s nya strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter, vars syfte är att sätta skyddet och övervakningen av mänskliga rättigheter i centrum för all EU-politik,

–  med beaktande av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, konventionen om barnets rättigheter samt Arabiska stadgan om mänskliga rättigheter, vilka alla Egypten har ratificerat,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Egypten är part i, särskilt artiklarna 14 och 18 och det andra fakultativa protokollet om dödsstraff,

–  med beaktande av att det italienska underhuset, alltså deputeradekammaren, beslutat att tillfälligt avbryta sina förbindelser med Egypten eftersom det gått så trögt med utredningen av den italienske studenten Giulio Regenis död,

–  med beaktande av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna, både på nationell och regional nivå, av de sanktioner som införts av Saudiarabien, Egypten, Bahrain och Förenade Arabemiraten mot Qatar i juni 2017, och rapporten om Gulfkrisens inverkan på de mänskliga rättigheterna, som offentliggjordes av FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter i december 2017,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Egyptens regering har börjat gå allt hårdare fram mot det civila samhällets organisationer, människorättsförsvarare, fredliga aktivister, jurister, bloggare, journalister, försvarare av arbetstagares rättigheter och fackföreningsfolk, bland annat genom att gripa ett flertal av dem och låta dem försvinna, och genom att alltmer tillgripa lagar mot terrorism och undantagslagar. Sedan slutet av oktober 2018 har minst 40 människorättsaktivister, jurister och politiska aktivister gripits och en del av dem råkat ut för påtvingade försvinnanden. Kvinnliga människorättsförsvarare och aktivister som ställer upp för hbtqi-personers rättigheter i Egypten utsätts fortfarande för olika slag av statsstyrda trakasserier, främst via smutskastningskampanjer och lagföring.

B.  Människorättsjuristen Ezzat Ghoneim, som är chef för Egyptens samordning av fri- och rättigheter har suttit häktad sedan mars 2018, anklagad för ”människorättsterrorism”. Fortfarande vet ingen var han befinner sig efter att en domstol den 4 september 2018 beordrat att han skulle försättas på fri fot. Människorättsjuristen Ibrahim Metwally Hegazy, som var med och grundade Förbundet för försvunnas familjer utsattes för ett påtvingat försvinnande, varefter han torterades och sedan godtyckligt berövades sin frihet och sitter kvar i isoleringscell. Centrumet el Nadeem måste läggas ned 2017.

C.  Amal Fathy som är människorättsförsvarare dömdes till två års fängelse i september 2018, anklagad dels för att ha ”spridit falska nyheter” i syfte att skada den egyptiska staten, dels för ”sedlighetssårande beteende” för att i sociala medier ha offentliggjort en video med kritik mot att regeringen misslyckats med att bekämpa sexuellt våld. Fathy sitter nu häktad i väntan på utredning av en annan serie anklagelser med anknytning till nationell säkerhet.

D.  Den qatariska medborgaren Ola al-Qaradawi och hennes man Hosam Khalaf, som är egyptisk medborgare, har sedan den 30 juni 2017 hållits frihetsberövade under fasaväckande förhållanden, utan att någondera av dem anklagats för någonting som helst. I juni 2018 kom FN:s arbetsgrupp för frågor om godtyckliga frihetsberövanden fram till att de utsatts för grym, omänsklig eller förnedrande behandling som kan innebära tortyr, samt förklarade att frihetsberövandet av dem var godtyckligt och yrkade på att Egyptens regering skulle frige dem.

E.  Den 2 februari 2016 påträffades liket av Giulio Regeni, som försvunnit i Kairo den 25 januari, med tecken på ohygglig tortyr och en våldsam död. De egyptiska myndigheterna har ännu heller varken avslöjat sanningen om hans död eller ställt alla gärningsmännen inför rätta. Egypten har än en gång avslagit den italienska åklagarmyndighetens begäran om att identifiera dem som varit inblandade i Regenis försvinnande och död.

F.  Reportrar utan gränser har dokumenterat minst 38 fall där mediearbetare för närvarande hålls frihetsberövade i Egypten för sitt arbete, på grundval av politisk förföljelse och flerfaldiga kränkningar av rätten till en rättvis rättegång. Utländska mediearbetare tas också som måltavla, och flera korrespondenter i internationella medier har utvisats från Egypten eller vägrats inresa i landet. Pressfotografen Mahmoud ‘Shawkan’ Abu Zeid dömdes vid en massrättegång till fem års fängelse för sin lagliga yrkesverksamhet och avtjänar fortfarande ett tilläggsstraff på sex månader för att inte ha betalat ett ansenligt bötesbelopp. Ismail al-Iskandarani, som är en framträdande journalist och en av de ytterst få som rapporterat om människorättskränkningar i Sinai greps i november 2015 och dömdes av en militärdomstol i maj 2018 till tio års fängelse.

G.  I juli 2018 antogs en ny medielag där definitionen av begreppet press utvidgades till att omfatta alla konton i sociala medier med fler än 5 000 följare, så att dessa konton kan åtalas för att ha offentliggjort ”falska nyheter” eller allt som kan tolkas som uppvigling till brott mot lagen. Respekten för medborgerliga friheter, bland dem också yttrande- och mediefriheten, är en väsentlig del av grunden för ett demokratiskt samhälle, och journalister bör fritt få utöva sitt yrke, utan fruktan för lagföring eller fängelse.

H.  Företag från ett flertal olika EU-medlemsstater har fortsatt att till Egypten exportera övervakningsteknik som underlättar hackande och sabotageprogram, liksom också andra former av angrepp på människorättsförsvarare och aktivister från det civila samhället i sociala medier. Detta har lett till att yttrandefriheten på internet undertryckts.

I.  Egypten gick förra året till juridiskt angrepp mot icke-statliga organisationer med en lag som innebär att deras finansiering, utländsk eller inhemsk, måste godkännas av statliga säkerhetsmyndigheter, vilket i praktiken innebär ett förbud. Den 15 november 2018 yrkade president al-Sisi på en översyn av lagen om icke-statliga organisationer för att den skulle bli mera ”balanserad” och gav parlamentet i uppdrag att göra en sådan översyn. Den 20 december 2018 blir det ny rättegång mot de 16 anklagade i ”målet om utländsk finansiering”, 173/2011. Anklagelserna lyder på att de upprättat och drivit avdelningar av internationella organisationer utan statsmakternas tillstånd.

J.  Sedan april 2017 råder det undantagstillstånd i Egypten och undantagstillståndet förlängdes med tre månader från och med den 21 oktober 2018. Enligt statliga medier infördes undantagstillståndet för att bidra till åtgärder mot ”terrorismens faror och finansiering av terrorism”. Under hela denna period av tre månader får presidenten och de som agerar på hans vägnar hänskjuta civilpersoner till undantagsdomstolar för statssäkerhet. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, har kritiserat försöken att bevilja immunitet från lagföring för brott som påstås ha begåtts av medlemmar av säkerhetsstyrkorna, något som undergräver det egyptiska folkets förtroende för att regeringen kan stå till tjänst med rättvisa åt alla.

K.  Egyptens lag mot terrorism har en bred definition av begreppet terrorism, vilken innefattar ”brott mot allmän ordning, hot mot samhällets säkerhet, intressen och trygghet, förhindrande av konstitutionens eller rättsordningens tillämpning eller verksamhet till skada för nationens enhet, samhällsfreden eller den nationella säkerheten”, vilket innebär att fredliga oliktänkande, förkämpar för demokrati och människorättsförsvarare löper risk att stämplas som terrorister och dömas till döden.

L.  Under president al-Sisis styre har Egyptens domstolar på preliminär basis rekommenderat minst 2 443 dödsdomar – bland dem också minst 12 mot barn – och låtit minst 1 451 dödsdomar vinna laga kraft. Minst 926 av de lagakraftvunna dödsdomarna avkunnades vid massrättegångar mot 15 eller fler personer samtidigt. Under samma period verkställde Egypten minst 144 avrättningar. Särskilt vid massrättegångar har dödsdomar ofta avkunnats mot personer som utövat sina grundläggande rättigheter, bland dem också mötesfriheten.

M.  I augusti bekräftade en egyptisk domstol domarna mot fler än 739 personer, med anledning av de protester som utspelade sig på torget Rabaa efter kuppen 2013. Domstolen ratificerade 75 dödsdomar och bekräftade livstidsdomarna mot ytterligare 47 personer. Under rättegången påtalades ett flertal regelstridigheter och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter beskrev den som ett grovt justitiemord.

N.  I slutet av november tillkännagav Egypten att det inrättats en ”hög ständig kommission för mänskliga rättigheter”, vilket uppgavs ha skett för att ”bemöta påståenden” om läget för de mänskliga rättigheterna i Egypten och för att ”sammanställa en enhetlig egyptisk syn på frågan”. Medlemmarna av kommissionen är huvudsakligen företrädare för utrikes- och inrikesministerierna, militären och underrättelseväsendet.

O.  Trots att den koptiska kulturen i Egyptens konstitution erkänns som en av landets ”stöttepelare” har våldet mot och diskrimineringen av egyptier av koptiskt ursprung, vilka utgör majoriteten av landets nio miljoner kristna, ökat sedan 2011. De koptiska kristna, som utgör omkring 10 % av Egyptens merendels muslimska befolkning, har drabbats hårdast av det sekteristiska våldet. Den 2 november 2018 angrep militanta islamister en buss med koptiska kristna pilgrimer i Minya, varvid sju dödades och nitton skadades. Av detta framgår vilka utmaningar Egypten står inför på säkerhetens område.

P.  Associeringsrådet EU–Egypten ska sammanträda den 20 december 2018. Ett besök i Egypten från Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter är planerat att äga rum före mötet i associeringsrådet. Egypten har inte officiellt bjudit in denna delegation.

Q.  Egypten har genomgått många svåra prövningar sedan revolutionen 2011, och världssamfundet stöder landet för att det ska klara av sina ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga utmaningar. Det finns stora säkerhetsutmaningar i Egypten, särskilt på Sinaihalvön, där terroristgrupper har angripit säkerhetsstyrkor. En rad förödande terrorattacker har inträffat i Egypten.

R.  De nya prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten 2017–2020, som antogs i juli 2017, styrs av ett gemensamt åtagande i fråga om de universella värdena demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna och utgör en ny ram för politiskt engagemang och fördjupat samarbete, bland annat inom säkerhet, rättsliga reformer och terrorismbekämpning, på grundval av ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Underutskottet för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati inom ramen för associeringsavtalet mellan Egypten och Europeiska unionen höll sitt femte sammanträde i Kairo den 10 och 11 januari 2018, där man tog upp samarbete inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatliga principer. Det sjätte mötet i Associeringskommittén EU–Egypten hölls den 8 november 2018.

S.  EU är Egyptens främsta ekonomiska partner och landets främsta källa till utländska investeringar. EU:s bilaterala bistånd till Egypten inom det europeiska grannskapsinstrumentet för 2017–2020 uppgår till runt 500 miljoner euro. Den 21 augusti 2013 gav rådet (utrikes frågor) den höga representanten i uppdrag att se över EU:s bistånd till Egypten. Rådet beslutade att EU:s samarbete med Egypten skulle justeras i enlighet med händelseutvecklingen på plats.

T.  Under hela presidentvalsprocessen 2018 undanröjdes möjligheterna till en fredlig politisk opposition, och de egyptiska väljarna förnekades sin rätt till politiskt deltagande i en massiv omfattning.

U.  Rådet (utrikes frågor) angav i sina slutsatser av den 21 augusti 2013 att ”medlemsstaterna [också enades] om att dra in licenserna för export till Egypten av utrustning som kan användas för internt förtryck och att ompröva licenserna för export av sådan utrustning som omfattas av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och se över sitt stöd på säkerhetsområdet med Egypten”. Dessa slutsatser upprepades av utrikesrådet i februari 2014. Vice ordföranden/den höga representanten bekräftade i ett skriftligt svar av den 27 oktober 2015 att dessa slutsatser utgjorde ”ett politiskt ställningstagande mot allt militärt stöd till Egypten”.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt de fortsatta restriktionerna för grundläggande demokratiska rättigheter, särskilt yttrandefriheten både på och utanför internet, förenings- och mötesfriheten, den politiska pluralismen och rättsstaten i Egypten. Parlamentet kräver ett slut på alla handlingar av våld, uppvigling, hets, trakasserier, hotelser, påtvingade försvinnanden och censur som riktas mot människorättsförsvarare, advokater, demonstranter, journalister, bloggare, fackföreningsmedlemmar, studenter, kvinnorättsaktivister, hbti-personer, organisationer i det civila samhället, den politiska oppositionen och minoriteter, däribland nubier, och som förövas av statliga myndigheter, säkerhetsstyrkor och säkerhetstjänst samt andra grupper i Egypten. Parlamentet fördömer övervåldet mot demonstranter och begär en oberoende och insynsvänlig utredning av alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att de ansvariga ska ställas inför rätta.

2.  Europaparlamentet uppmanar den egyptiska regeringen att omedelbart och villkorslöst frige människorättsförsvararna Ahmad Amasha, Hanan Badr al-Din, Amal Fathy, Ezzat Ghoneim, Hoda Abdelmoneim, Ibrahim Metwally Hegazy och Azzouz Mahgoub samt mediearbetarna Mahmoud ”Shawkan” Abu Zeid, Hisham Gaafar, Mohammed ”Oxygen” Ibrahim, Ismail Iskandarani, Adel Sabri, Ahmed Tarek Ibrahim Ziada, Alaa Abdelfattah, Shady Abu Zaid, Mostafa al-Aasar, Hassan al-Bannaand och Moataz Wadnan, liksom alla andra som frihetsberövats enbart för att de fredligt utövat sin rätt till yttrandefrihet, vilket strider mot Egyptens författning och internationella åtaganden. I väntan på att de ska släppas fria uppmanar parlamentet Egypten att ge dem full tillgång till sina familjer, advokater som de själva valt och lämplig medicinsk vård, och att genomföra trovärdiga utredningar av alla påståenden om misshandel eller tortyr. Parlamentet uppmanar EU att till fullo genomföra sina exportkontroller gentemot Egypten med avseende på varor som kan användas för tortyr eller dödsstraff.

3.  Europaparlamentet påminner den egyptiska regeringen om att Egyptens och dess befolknings långsiktiga välstånd går hand i hand med skyddet av universella mänskliga rättigheter och inrättandet och förankringen av demokratiska och öppna institutioner som verkar för att skydda medborgarnas grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar därför de egyptiska myndigheterna att fullt ut tillämpa principerna i de internationella konventioner som Egypten har anslutit sig till.

4.  Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att lägga ned alla befintliga grundlösa brottsutredningar om icke-statliga organisationer, däribland fallen av ”utländsk finansiering”, och att upphäva den drakoniska lagen om icke-statliga organisationer. Parlamentet vill att denna lag ska ersättas av nya rättsliga ramar som utarbetas i verkligt samråd med organisationer i det civila samhället i enlighet med Egyptens nationella och internationella åtaganden i syfte att skydda föreningsfriheten.

5.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över massrättegångarna i egyptiska domstolar och det stora antalet dödsdomar och långa fängelsestraff som avkunnas. Parlamentet uppmanar de egyptiska rättsliga myndigheterna att upphöra med att tillämpa dödsstraffet mot enskilda personer, däribland mot dem som var under 18 år vid tidpunkten för det påstådda brottet, och att upprätthålla och respektera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Egypten är part i, särskilt artikel 14 om rätten till en rättvis och snar rättegång på grundval av tydliga åtalspunkter och med respekt för de åtalades rättigheter.

6.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Egypten att underteckna och ratificera det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som syftar till ett avskaffande av dödsstraffet, liksom FN:s internationella konvention till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet uppmuntrar den egyptiska regeringen att skicka ut en öppen inbjudan till de berörda särskilda FN-rapportörerna att besöka landet.

7.  Europaparlamentet uppmanar det egyptiska parlamentet att se över Egyptens strafflag, straffprocesslag, lagstiftning mot terrorism och militärlag. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att upphöra med att ställa civilpersoner inför rätta i militärdomstolar.

8.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över repressalierna mot personer som samarbetar eller försöker samarbeta med internationella människorättsorganisationer eller FN:s människorättsorgan, såsom senast FN:s särskilda rapportör om adekvata bostäder. Parlamentet påminner de egyptiska myndigheterna om Egyptens skyldigheter som FN‑medlem att avstå från sådana handlingar.

9.  Europaparlamentet fördömer den fortsatta förföljelsen av minoritetsgrupper i Egypten. Parlamentet upprepar sitt engagemang för samvets- och religionsfrihet i Egypten och uppmanar till internationellt samarbete, inbegripet en oberoende utredning av FN för att bedöma situationen för koptiska kristna i Egypten. Parlamentet uppmanar Egypten att se över sina hädelselagar och se till att religiösa minoriteter skyddas från dem.

10.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den egyptiska regeringen att sätta stopp för alla diskriminerande åtgärder som infördes efter juni 2017 mot qatariska medborgare, särskilt med avseende på fallet Ola al-Qaradawi och hennes man Hosam Khalaf.

11.  Europaparlamentet stöder förhoppningarna hos majoriteten av det egyptiska folket, som vill få till stånd ett fritt, stabilt, blomstrande, inkluderande och demokratiskt land som respekterar sina nationella och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet påminner om att det är viktigt med respekt för fredligt uttryckande av åsikter och kritik.

12.  Europaparlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med de anhöriga till terrorismens offer. Parlamentet står solidariskt med det egyptiska folket och upprepar sitt åtagande att bekämpa spridningen av radikala ideologier och terrorgrupper.

13.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den egyptiska regeringen att se till att alla insatser på Sinaihalvön genomförs i enlighet med internationella normer för mänskliga rättigheter, att grundligt utreda alla övergrepp, att omedelbart öppna norra Sinai för oberoende observatörer och journalister, att tillgodose invånarnas grundläggande behov och att tillåta oberoende hjälporganisationer att ge stöd till människor i nöd.

14.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att prioritera situationen för människorättsförsvarare i Egypten och att fördöma den alarmerande människorättssituationen i landet, inklusive användningen av dödsstraff. Utrikestjänsten uppmanas med eftertryck att ta upp den senaste utvecklingen i Egypten och att använda alla medel för att utöva inflytande som står till dess förfogande för att sätta press på Egypten att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna och sätta stopp för nära förestående avrättningar, att begära att de frihetsberövade omedelbart ska friges och att uppmuntra de egyptiska myndigheterna att respektera sina åtaganden i fråga om internationella normer och lagar.

15.  Europaparlamentet framhåller den betydelse som EU tillmäter sitt samarbete med Egypten som en viktig granne och partner. Egypten uppmanas därför med stort eftertryck att infria sitt åtagande i prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten, som antogs den 27 juli 2017, om att främja demokrati, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter i överensstämmelse med landets författning och internationella normer. Parlamentet understryker att partnerskapsprioriteringarna ingicks med Egypten 2017 trots en kontinuerlig tillbakagång på området för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten. Vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna uppmanas eftertryckligen att villkora ytterligare samarbete med Egypten med respekt för de mänskliga rättigheterna och att integrera människorättsfrågor i alla samtal med de egyptiska myndigheterna, särskilt avseende de tre fastställda prioriteringarna. Parlamentet upprepar att de mänskliga rättigheterna inte får undergrävas genom migrationshantering eller åtgärder för att bekämpa terrorism.

16.  Europaparlamentet påminner de egyptiska myndigheterna om att nivån på EU:s engagemang i Egypten bör vara incitamentbaserad i linje med ”mer för mer”‑principen i den europeiska grannskapspolitiken, och bör vara beroende av att det görs framsteg i reformen av demokratiska institutioner, rättsstaten och mänskliga rättigheter.

17.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att behålla en stark och enad hållning i fråga om EU:s ställningstagande för mänskliga rättigheter vid mötet i associeringsrådet EU–Egypten den 20 december 2018, på samma sätt som de bör göra i alla forum för mänskliga rättigheter och i bilaterala och multilaterala möten, och att tydligt uttrycka de konsekvenser som den egyptiska regeringen kommer att möta om den inte kan vända sin negativa utveckling, såsom riktade sanktioner mot personer som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar även EU att utfärda ett fast uttalande vid nästa möte i FN:s råd för mänskliga rättigheter, också med tanke på rekommendationerna till FN:s allmänna återkommande utvärdering 2019.

18.  Europaparlamentet påminner om sin fortsatta bestörtning över tortyren och dödandet av den italienske forskaren Giulio Regeni. Parlamentet kommer att fortsätta att trycka på för att EU:s myndigheter ska stå i kontakt med sina egyptiska motsvarigheter fram till dess att sanningen kommer fram i detta fall och förövarna ställs till svars. Parlamentet påminner de egyptiska myndigheterna om deras ansvar för säkerheten för de italienska och egyptiska jurister som utreder fallet Giulio Regeni.

19.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att stoppa exporten till Egypten av övervakningsteknik och säkerhetsutrustning som kan underlätta angrepp på människorättsförsvarare och aktivister i det civila samhället, även på sociala medier.

20.  Europaparlamentet beklagar djupt de egyptiska myndigheternas ovilja att organisera ett besök i Kairo från parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter. Parlamentet förväntar sig att EU tar upp de egyptiska myndigheternas fortsatta vägran att tillåta detta besök.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Egyptens regering och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0035.
(2) EUT C 50, 9.2.2018, s. 42.
(3) EUT C 399, 24.11.2017, s. 130.
(4) EUT C 300, 18.8.2016, s. 34.


Tanzania
PDF 124kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om Tanzania (2018/2969(RSP))
P8_TA(2018)0527RC-B8-0570/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Tanzania, bland annat resolutionen av den 12 mars 2015(1),

–  med beaktande av uttalandet från den höga representanten Federica Mogherini av den 15 november 2018 på EU:s vägnar om förbindelserna mellan EU och Tanzania,

–  med beaktande av EU:s lokala uttalande av den 23 februari 2018 om ökningen av politiskt relaterat våld och hot i Tanzania,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2016 om lika möjligheter för hbti‑personer,

–  med beaktande av uttalandet från Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, av den 2 november 2018 om förföljandet och gripanden av hbti‑personer i Tanzania,

–  med beaktande av Europeiska rådets verktygslåda för att främja och skydda fullständiga mänskliga rättigheter för homosexuella, bisexuella och transpersoner (verktygslådan för hbt-frågor),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av AVS–EU-partnerskapsavtalet (”Cotonouavtalet”),

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Efter valet av Tanzanias president John Pombe Magufuli 2015 har de grundläggande rättigheterna i landet undergrävts genom repressiva lagar och förordningar. Kritiska journalister, oppositionspolitiker och frispråkiga aktivister inom det civila samhället har utsatts för hot, godtyckliga frihetsberövanden och trakasserier.

B.  Under de senaste två åren har stigmatisering, våld och riktade gripanden mot hbti‑personer i landet ökat. Enligt tanzanisk lag är samkönade förhållanden kriminella och straffbelagda med 30 års fängelse. Tanzanias lag mot homosexualitet hör till de strängaste i världen.

C.  I Tanzania tvingas män som misstänks vara homosexuella att genomgå anala undersökningar, vilket är en skamlig metod för att ”bevisa” homosexuellt beteende, som FN och Afrikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och folkens rättigheter har fördömt som tortyr.

D.  Paul Makonda, guvernör i regionen Dar es Salaam, har varit en framträdande förespråkare för förtrycket. Vid en presskonferens den 31 oktober 2018 tillkännagav han att en insatsgrupp hade inrättats för att spåra upp homosexuella män, prostituerade och personer som genomför bedräglig insamling av pengar på sociala medier. Han uppmanade allmänheten att anmäla misstänkta homosexuella till myndigheterna.

E.  Hälsovårdsministeriet har tillfälligt upphävt tillhandahållandet av hiv/aids-relaterade tjänster på lokal nivå och stängt öppna centrum för olika målgrupper, inbegripet homosexuella män. Den 17 februari 2017 stängde det 40 hälsovårdscentraler för deras påstådda uppmuntran till homosexualitet. Flera organisationer har rapporterat att övergreppen mot hbti-personer har resulterat i att hiv-positiva män inte har tillgång till sina antiretrovirala behandlingar, medan andra inte längre har tillgång till tester och förebyggande tjänster.

F.  I november 2018 greps tio män i Zanzibar för att de påstods ha genomfört en vigselceremoni mellan två personer av samma kön. 13 aktivister för hälsa och mänskliga rättigheter greps den 17 oktober 2018 för att de deltog i ett möte för att diskutera en lag som begränsar tillgången för hbti-personer till vissa hälso- och sjukvårdstjänster.

G.  Många barn och ungdomar, särskilt flickor, utsätts för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och skadliga sedvänjor, bland annat utbrett sexuellt våld, kroppslig bestraffning, barnäktenskap och tonårsgraviditeter, som försvårar eller omöjliggör utbildning för dem. Tanzanias regering hindrar tillgången till tjänster relaterade till sexuell och reproduktiv hälsa och hotar organisationer som tillhandahåller information om sådana tjänster.

H.  Den 22 juni 2018 gjorde president Magufuli ett uttalande som förbjöd gravida flickor att gå i skola. Myndigheterna trakasserar organisationer i det civila samhället som förespråkar rättigheterna för gravida flickor att återvända till skolan.

I.  Tanzanias kommission för mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning har inte varit aktiv på senare tid. President Magufuli har inte utsett kommissionsledamöter eller andra befattningshavare till kommissionen.

J.  Regeringen har lagt ner eller hotat privatägda radiostationer och tidningar, och avslutat direktsändningar av parlamentets debatter. Lokala kanaler och avkodare som sänder program på lokala kanaler har stängts.

K.  Tanzanias nationalförsamling antog en lag om it-brottslighet 2015 och förordningar om innehåll på nätet i september 2018 i syfte att kontrollera innehåll som används i sociala medier. Statistiklagen som antogs 2015 fastställer att det inte är tillåtet att diskutera eller ifrågasätta viss statistik som meddelats av regeringen.

L.  Ledande oppositionsmedlemmar grips regelbundet anklagade för olika brott, från att ha förolämpat presidenten till falsk information och uppvigling. 20 medlemmar av Tanzanias största oppositionsparti greps i juli 2018 på grund av påståenden om att ha underblåst problem. Flera medlemmar av den politiska oppositionen och parlamentsledamöter har utsatts för våld och till och med dödats sedan början av 2018. Den 22 februari 2018 dödades Godfrey Luena, ledamot av parlamentet och av Tanzanias främsta oppositionsparti Chama Cha Demokrasia na Maendeleo (CHADEMA), och en högljudd försvarare av markrättigheter, med macheter utanför sitt hem. I november 2018 greps programsamordnaren för Kommittén för skydd av journalister (CPJ) Africa Angela Quintal, och hennes kollega Muthoki Mumo, och släpptes efter påtryckningar av internationella institutioner.

M.  Utvecklingen av turismen under de senaste åren har lett till ökad verksamhet, särskilt i regionen Serengeti där massajfolket bor. Kontrollen av odlingsbar mark eller knappa landområden för spekulativa ändamål har lett till starka spänningar i området.

N.  EU:s delegationschef Roeland van de Geer var tvungen att lämna landet efter att de tanzaniska myndigheterna hade utövat ett ökat tryck på honom. Sedan valet av president Magufuli har chefen för UN Women, chefen för FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och Unescos chef utvisats från Tanzania.

O.  EU:s höga representant Federica Mogherini har tillkännagett en omfattande översyn av EU:s förbindelser med Tanzania.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den allt sämre politiska situationen i Tanzania, som kännetecknas av att det offentliga rummet krymper genom en åtstramning av restriktionerna för verksamheten i organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare, medier och många politiska partier. Parlamentet är djupt oroat över den försämrade situationen för hbti-personer.

2.  Europaparlamentet fördömer alla uppmaningar till hat och våld på grund av sexuell läggning. Parlamentet uppmanar de tanzaniska myndigheterna att se till att Paul Makonda slutar med sin provokation mot hbti-personer och att han ställs inför rätta för uppvigling till våld.

3.  Europaparlamentet efterlyser oberoende utredningar av attacker och angrepp mot journalister, hbti-personer, människorättsförsvarare och medlemmar av oppositionspartier, i syfte att lagföra misstänkta förövare.

4.  Europaparlamentet påminner den tanzaniska regeringen om dess skyldighet att, inklusive åtagandena inom ramen för Cotonouavtalet, under alla omständigheter skydda alla sina medborgares rättigheter, värdighet och fysiska integritet.

5.  Europaparlamentet uppmanar Tanzania att upphäva lagar som kriminaliserar homosexualitet.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att fullt ut utnyttja hbt-verktygslådan för att uppmuntra tredjeländer att avkriminalisera homosexualitet, bidra till att minska våldet och diskrimineringen och skydda hbti‑människorättsförsvarare.

7.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Tanzania att ändra alla restriktiva bestämmelser i lagen om it-brottslighet, förordningarna om elektronisk kommunikation och postkommunikation (onlineinnehåll) och medietjänstlagen, samt ersätta dessa med bestämmelser som garanterar yttrandefrihet och mediefrihet i linje med internationella människorättsnormer.

8.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Tanzania att upphäva all lagstiftning, politik eller andra hinder mot tjänster och information som kvinnor, flickor och unga mödrar behöver för ett hälsosamt liv, i synnerhet president Magufulis uttalande om att flickor som föder barn inte bör tillåtas återvända till skolan, inbegripet upphävande av bestämmelser som gör det lagligt för gravida flickor att avstängas från skolan.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Tanzanias president att så snart som möjligt göra landets människorättskommission operativ, utse kommissionsledamöter som ska följa upp kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och vidta åtgärder för att stödja hushållsarbetare utomlands.

10.  Europaparlamentet uppmanar de tanzaniska myndigheterna att frige alla politiska fångar.

11.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över det tryck som Tanzanias regering utövar på EU:s delegationschef Roeland van de Geer. Parlamentet välkomnar unionens och dess medlemsstaters beslut att göra en omfattande översyn av EU:s politik gentemot Tanzania. Parlamentet insisterar på vikten av politisk dialog för att få fram konkreta åtaganden från de tanzaniska myndigheterna för att skapa en gynnsam miljö för det civila samhällets, de politiska partiernas och mediernas verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att en uttrycklig hänvisning till icke-diskriminering på grund av sexuell läggning tas med i det framtida AVS-EU-partnerskapsavtalet efter 2020.

12.  Europaparlamentet uttrycker oro över situationen för massajfolket. Parlamentet fördömer myndigheternas och säkerhetsstyrkornas användning av våld.

13.  Europaparlamentet uppmanar de tanzaniska myndigheterna att agera kraftfullt för att skydda rättigheterna för det civila samhällets organisationer, människorättsförsvarare, journalister, hälso- och sjukvårdspersonal och politiska aktivister i enlighet med Tanzanias konstitution, Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter och landets internationella och regionala skyldigheter och åtaganden.

14.  Europaparlamentet uppmanar unionen att fortsätta att noga övervaka människorättssituationen i Tanzania, särskilt genom regelbunden rapportering från sin delegation. Parlamentet uppmanar unionens delegation och medlemsstaterna att göra allt de kan för att vidta nödåtgärder och stöd till riskutsatta människorättsförsvarare.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilde representant för mänskliga rättigheter, AVS–EU-ministerrådet, Afrikanska unionens institutioner, Östafrikanska gemenskapens institutioner samt Tanzanias regering och parlament.

(1) EUT C 316, 30.8.2016, s. 122.


Blockkedja: en framåtblickande handelspolitik
PDF 162kWORD 54k
Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om blockkedja: en framåtblickande handelspolitik (2018/2085(INI))
P8_TA(2018)0528A8-0407/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats),

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handel med informationsteknikprodukter,

–  med beaktande av WTO:s arbetsprogram om e-handel,

–  med beaktande av WTO-avtalet om förenklade handelsprocedurer,

–  med beaktande av Världstullorganisationens reviderade Kyotokonvention,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om virtuella valutor(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar(2),

–  med beaktade av sin resolution av den 12 december 2017 om en digital handelsstrategi(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 maj 2017 om utvärderingen av externa aspekter av tullens arbete och förvaltning som ett verktyg för att underlätta handel och bekämpa olaglig handel(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017 om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna(5),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen om handel och kvinnors ekonomiska egenmakt från WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires i december 2017(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(7),

–  med beaktande av kommissionens förslag till övergripande bestämmelser om uppgiftsflöden över gränserna för skyddet av personuppgifter (inom EU-handeln och investeringsavtal),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Europeiska regionkommittén om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla – Genomföra en progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen (COM(2017)0491),

–  med beaktande av rapporten från 2016 från den vetenskapliga chefsrådgivaren i det brittiska regeringskansliet ”Distributed Ledger Technology: beyond block chain”(8),

–  med beaktande av vitboken från 2018 från FN:s Centre for Trade Facilitation and Electronic Business (UN/Cefact) om blockkedjans tekniska tillämpningar,

–  med beaktande av förklaringen av den 10 april 2018 från 21 EU-medlemsstater och Norge om upprättandet av ett europeiskt partnerskap för blockkedjan(9), efter vilket ytterligare fem medlemsstater har anslutit sig till partnerskapet, vilket innebär att det nuvarande antalet undertecknande länder är 27,

–  med beaktande av kommissionens införande av EU:s observationscentrum och forum för blockkedjor den 1 februari 2018(10),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 oktober 2017(11),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0407/2018), och av följande skäl:

A.  I detta betänkande betraktas blockkedjan, om inte annat anges, som en privat, tillståndsbelagd distribuerad databasteknik (distributed ledger technology, DLT, ibland även kallad teknik för distribuerade liggare), som utgörs av en databas bestående av datamängder som visas i en följd och som läggs till i samförstånd med nätoperatörer.

B.  Olika fallstudier och branscher kommer att ha olika användning av en blandning av privata/offentliga, tillståndsbelagda/tillståndslösa blockkedjor.

C.  Varje block på en blockkedja innehåller en hash som bekräftar data på tidigare block. Därigenom kan enskilda parter genomföra transaktioner med större förtroende och ansvarsskyldighet, då det är svårt att förfalska uppgifter som lagras i en liggare.

D.  Blockkedjeteknik med öppen källkod utgör grunden för framväxten av tillståndsbelagda blockkedjor globalt sett, och bidrar till att öka förtroendenivån bland deltagarna för ett givet affärsrelaterat nätverk.

E.  Blockkedjan skulle kunna göra det möjligt för vissa administratörer att klart och tydligt definiera deltagarnas roller, ansvarsområden, gränser för åtkomst och valideringsrättigheter.

F.  Den globala handeln grundar sig på en leveranskedjesektor på uppskattningsvis 16 biljoner euro, där de höga transaktionskostnaderna och det betungande pappersarbetet leder till komplicerade processer och system som är mottagliga för fel.

G.  Det har inletts lovande pilotinitiativ som skulle kunna minska transportkostnaderna, göra industrin miljövänligare och förbättra de ekonomiska resultaten.

H.  Det finns minst 202 blockkedjeinitiativ från regeringshåll i 45 länder världen över, och i synnerhet ekonomierna i regionerna Asien–Stillahavsområdet, Nord-, Mellan- och Sydamerika samt Mellanöstern investerar i blockkedjeteknik för handel.

I.  Blockkedjan kan stärka och förbättra EU:s handelspolitik, till exempel frihandelsavtal, överenskommelser om ömsesidigt erkännande – särskilt av godkända ekonomiska aktörer –, beslut om adekvat skydd av data och handelspolitiska skyddsåtgärder.

J.  Blockkedjan har stor potential att förbättra insynen och spårbarheten i hela leveranskedjan, öka förtroendenivån för ett givet nätverk bland deltagarna, förenkla tullkontroller och regelefterlevnad, minska transaktionskostnader, göra data svårare att ändra, vilket ökar säkerheten, och fungera som ett verktyg för att bekämpa korruption. De potentiella fördelarna åtföljs av flera utmaningar, som till exempel it-säkerhet.

K.  Blockkedjan kan utgöra ett ramverk för insyn i en leveranskedja, minska korruptionen, upptäcka skatteundandragande, möjliggöra spårning av olagliga betalningar och ta itu med handelsbaserad penningtvätt. Det föreligger risker med anknytning till användning av icke-tillståndsbelagda blockkedjeapplikationer för kriminell verksamhet, däribland skatteundandragande, skatteflykt och handelsbaserad penningtvätt. Kommissionen och medlemsstaterna måste utan dröjsmål övervaka och ta itu med dessa problem.

L.  Blockkedjor är fortfarande under utveckling inom internationell handel, vilket gör att det krävs ett innovationsvänligt, främjande och uppmuntrande ramverk som är rättssäkert, samtidigt som det innehåller skydd för konsumenterna, investerarna och miljön, ökar teknikens sociala värde, minskar den digitala klyftan och förbättrar medborgarnas digitala färdigheter.

M.  Blockkedjetekniken kan ge alla parter som deltar i handel, oavsett om de är offentliga och privata, permanent tillgång i realtid till en oföränderlig, tidstämplad databas som innehåller dokument om transaktioner och kan på så sätt hjälpa till att bygga upp förtroendet, undvika problem med efterlevnaden och ta itu med användningen av förfalskade varor eller falska dokument.

N.  Några regioner och storstadsområden inom EU har redan börjat utveckla den här tekniken genom specifika projekt och program baserade på deras egna särdrag, och skapar nätverk för att sprida bästa praxis.

EU:s handelspolitik

1.  Europaparlamentet erkänner att EU:s frihandelsavtal, trots tidigare handelsframgångar, har en stor outnyttjad potential och fortfarande väntar på att utnyttjas fullt ut då, i genomsnitt, endast 67 % av EU:s exportörer och 90 % av EU:s importörer använder förmånstullar inom både EU och dess partnerländer eller -regioner. Parlamentet stöder analyser av tekniska lösningar som kan öka användningen av frihandelsavtal och ge ökad export. Parlamentet noterar att exportörer skulle kunna ladda upp alla sina dokument till en applikation från en offentlig myndighet som skulle stödjas av blockkedjan, och därmed visa att de uppfyller villkoren för den förmånsbehandling som beviljas genom ett frihandelsavtal, som till exempel kvalificering av preferentiella ursprungsregler, sanitära och fytosanitära regler och bestämmelser om handel och hållbar utveckling. Parlamentet anser att blockkedjan skulle kunna förbättra bestämmelserna om kumulation i frihandelsavtal.

2.  Europaparlamentet betraktar förfarandena för att få certifiering avseende både preferentiella och icke-preferentiella ursprungsregler som dyra och krångliga för företagen. Parlamentet anser att blockkedjan, när det gäller preferentiella regler, kan bidra till fastställandet av en varas ekonomiska nationalitet. Parlamentet anser dessutom att blockkedjan, när det gäller icke-preferentiella regler, skulle kunna understödja EU:s proportionerliga användning av handelspolitiska skyddsinstrument genom att skapa insyn i härkomsten för varor som förs in på den europeiska marknaden och ge en överblick över importflödet för att säkerställa mer rättvisa spelregler för företagen.

3.  Europaparlamentet betonar att blockkedjan har potential att stödja agendan för handel och hållbar utveckling genom att skapa förtroende för härkomsten för råmaterial och varor, transparenta tillverkningsprocesser och leveranskedjor, och för deras förenlighet med internationella regler när det gäller rättigheter inom områdena arbete, sociala frågor och miljö, med hänsyn till den särskilda relevansen för konfliktmineraler, olaglig handel med kulturföremål, exportkontroll och korruption. Parlamentet betonar att blockkedjan skulle kunna bidra till företagens hållbarhetsarbete och främja ett ansvarsfullt företagande.

4.  Europaparlamentet anser att överenskommelser om ömsesidigt erkännande av godkända ekonomiska aktörer gör det möjligt för företag att diversifiera sina leveranskedjor på grund av minskad tid och minskade kostnader förknippade med gränsöverskridande tullar. Parlamentet konstaterar att det finns genomförandeproblem att ta itu med. Parlamentet anser att blockkedjan genom ett sömlöst datautbyte har potential att minska osäkerheten i samband med genomförandet av överenskommelser om ömsesidigt erkännande av godkända ekonomiska aktörer.

Externa aspekter på förenklade tull- och handelsprocedurer

5.  Europaparlamentet välkomnar varmt avtalet om förenklade handelsprocedurer. Parlamentet betraktar detta som en utgångspunkt för WTO:s medlemmar att utforska nya sätt att underlätta handeln, bland annat genom blockkedjan. Parlamentet välkomnar EU:s insatser för att bevara och stärka WTO och dess ställningstagande för ett regelbaserat handelssystem för att säkerställa lika villkor och efterlevnaden av globala handelsregler.

6.  Europaparlamentet anser att blockkedjan skulle kunna göra det möjligt för tullmyndigheter att automatiskt erhålla den information som krävs för en tulldeklaration, minska behovet av manuella kontroller och pappershantering, och ge en exakt uppdatering av statusen och egenskaperna hos varor som förs in i EU till alla relevanta parter på en och samma gång och därmed förbättra spårningskapaciteten och transparensen.

7.  Europaparlamentet anser att digitaliseringen kommer att göra utbytet av information effektivare och öppnare. Parlamentet menar att blockkedjan kan göra det möjligt för producenter, laboratorier, transportföretag, myndigheter och konsumenter att få tillgång till och dela all nödvändig information avseende, exempelvis, härkomst, testning, certifiering och licensiering. Parlamentet noterar att blockkedjan också skulle kunna understödja lämpligt utfärdande av e-certifikat. Parlamentet betraktar digitaliseringen och användningen av applikationer längs leveranskedjan som både en förutsättning för och ett komplement till en fullt ut fungerande blockkedja. Parlamentet noterar att det föreligger betydande skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller digitalisering.

8.  Europaparlamentet anser att användning av blockkedjeteknik i hela leveranskedjan kan öka den globala handelns effektivitet, hastighet och volym genom att begränsa de kostnader som är förknippade med internationella transaktioner och bidra till företags förmåga att identifiera nya handelspartner. Parlamentet anser även att användning av blockkedjeteknik kan leda till ökat konsumentskydd och större förtroende bland konsumenterna för den digitala handeln.

9.  Europaparlamentet understryker tillämpningen av blockkedjan, framför allt på följande sätt:

   a) Den stärker vissheten både avseende varors ursprung och de immateriella rättigheter som är förknippade med dem och minskar därigenom risken för att olagliga varor, inbegripet oäkta och förfalskade varor, ska komma in i leveranskedjan.
   b) Den ger myndigheterna exakt information när en vara har skadats/manipulerats i leveranskedjor.
   c) Den förbättrar transparensen och spårbarheten genom att göra det möjligt för alla deltagare att registrera sina transaktioner och dela den här informationen i nätverket.
   d) Den värnar om konsumentskyddet och konsumenternas förtroende genom att tillhandahålla konsumenterna detaljerade uppgifter om varor och bidra till företags hållbarhetsarbete.
   e) Den minskar kostnaderna för leveranskedjans förvaltning genom att undanröja behovet av mellanhänder och de kostnader som de ger upphov till, tillsammans med det fysiska behovet av att ta fram, transportera och hantera dokumentation i pappersformat.
   f) Den förbättrar tillämpningen av korrekt tull- och momsbetalning och inkassering av inkomster inom ramen för handelspolitik.
   g) Den minskar den totala tiden varor är i transit genom att automatisera uppgifter som vanligen fullgörs på manuell väg. Parlamentet noterar den medföljande fördelen, i synnerhet för just-in-time leveranskedjor, i form av en minskning både av transportnäringens kostnader och koldioxidavtryck.

10.  Europaparlamentet noterar att kriminella kan manipulera den lagliga handeln för att dölja sin olagliga verksamhet, exempelvis handelsbaserad penningtvätt, genom att manipulera den nödvändiga dokumentationen, exempelvis genom att övervärdera eller undervärdera varorna i fråga. Parlamentet anser att blockkedjan kan göra det möjligt för tullen och andra myndigheter att vidta nödvändiga åtgärder på ett lägligt, snabbt och samordnat sätt för att avslöja olagliga finansiella flöden.

Dataflöden över gränserna och dataskydd

11.  Europaparlamentet betraktar dataflöden över gränserna som en viktig del av den internationella handeln med varor och tjänster och utformningen av blockkedjans arkitektur.

12.  Europaparlamentet framhäver blockkedjans möjligheter när det gäller att validera transaktioner i en internationell leveranskedja, genom att fastställa gränser för åtkomst och valideringsförfaranden för deltagare.

13.  Europaparlamentet noterar sambandet mellan blockkedjan och dataflöden över gränserna när det gäller handel. Parlamentet noterar att ett privat tillståndsbelagt nätverk för transaktioner mellan flera liggare (ett s.k. interledger network) kan skapa förtroende mellan plattformar genom att integrera uppgifter från flera källor. Parlamentet erkänner betydelsen av dataflöden över gränserna för tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet betonar skillnaden mellan personuppgifter och andra uppgifter i blockkedjor.

14.  Europaparlamentet är medvetet om den utmaning som förhållandet mellan blockkedjan och genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen innebär. Parlamentet framhåller att blockkedjans genomförande ska vara förenligt med all befintlig och framtida EU-lagstiftning om reglerna för dataskydd och integritet. Parlamentet betonar att blockkedjeteknik kan tillhandahålla lösningar vad gäller bestämmelserna om ”inbyggt dataskydd” i genomförandet av den allmänna dataskyddsförordningen, på grundval av deras gemensamma principer om att uppgifter ska vara säkra och kontrolleras av ägaren. Parlamentet betonar den allmänna dataskyddsförordningens begränsade effekt på kommersiella transaktioner på grund av avsaknaden av personuppgifter om privata tillståndsbelagda blockkedjor. Parlamentet erkänner dock behovet av nödvändiga skyddsåtgärder och en översyn av regelverket. Parlamentet betonar att den allmänna dataskyddsförordningen är tillämplig endast om det handlar om personuppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att titta närmare på denna fråga.

15.  Europaparlamentet erkänner nödvändigheten av att blockkedjor utformas i överensstämmelse med rätten att bli bortglömd och noterar att verifierade användare av blockkedjor och blockkedjeapplikationer när som helst ska ha tillgång till all data med anknytning till transaktioner som de deltar i, i enlighet med sin rätt till tillgång.

16.  Europaparlamentet upprepar sitt krav om bestämmelser som gör att det digitala ekosystemet fungerar fullt ut och som främjar dataflöden över gränserna i frihandelsavtal. Parlamentet noterar i detta avseende att beslut om adekvat skyddsnivå inte främjar det fria flödet av andra uppgifter än personuppgifter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förhandla fram bindande och genomdrivbara åtaganden rörande dataöverföringar i frihandelsavtal, inklusive överföringar av andra uppgifter än personuppgifter.

17.  Europaparlamentet understryker att blockkedjor innebär ett nytt paradigm inom datalagring och datahantering, som kan decentralisera former av mänsklig samverkan, marknader, bankverksamhet och internationell handel. Parlamentet betonar att blockkedjans uppkomst innebär både möjligheter och utmaningar i fråga om dataskydd, öppenhet och ekonomisk brottslighet, eftersom data är oföränderlig när den väl matats in och delas med alla deltagande parter, vilket även säkerställer dess säkerhet och integritet. Parlamentet begär att allt som kan göras görs, också på nationell nivå, för att garantera att tekniken är skyddad mot förfalskning och oföränderlig och för att säkerställa att den grundläggande rätten till dataskydd inte äventyras.

18.  Europaparlamentet erkänner de utmaningar som förhållandet mellan blockkedjetekniken och genomförandet av EU:s ramverk för dataskydd, nämligen den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), för med sig, och erinrar om att detta förhållande, som en följd, skulle kunna visa att det föreligger en konflikt mellan skyddet av grundläggande rättigheter, å ena sidan, och främjandet av innovation, å andra sidan. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att säkerställa att blockkedjan fullt ut är förenlig med EU:s ramverk för dataskydd och fullt ut respekterar de principer som föreskrivs i unionslagstiftningen, framför allt i förhållande till behandling av personuppgifter som en grundläggande rättighet enligt artikel 8.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 16.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

19.  Europaparlamentet betonar dessutom att blockkedjor, delvis till följd av den konflikt som anges ovan, inte på något sätt automatiskt stöder datasuveränitet och att de därför specifikt måste utformas för att göra det, med tanke på att de även kan innebära risker avseende dataskydd.

20.  Europaparlamentet understryker att blockkedjeteknik, om den är ändamålsenligt utformad, bör vara förenlig med principen om ”inbyggt dataskydd”, som är till för att ge den registrerade större kontroll över sina data, i överensstämmelse med GDPR. Parlamentet betonar dessutom att personuppgifter i en blockkedja normalt sett inte är anonymiserade, vilket innebär att de omfattas av GDPR. Parlamentet betonar att blockkedjor ska vara fullt ut förenliga med unionslagstiftningen, också när de används för behandling av personuppgifter. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att blockkedjor och applikationer ska inbegripa mekanismer som säkerställer att uppgifter kan vara helt anonymiserade, så att det därigenom garanteras att de enbart lagrar uppgifter som inte avser en identifierad eller identifierbar fysisk person.

21.  Europaparlamentet understryker att det för framtida blockkedjeapplikationer bör införas mekanismer för att skydda personuppgifter och användarnas integritet och säkerställa att uppgifterna kan vara helt anonymiserade. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera forskning, särskilt akademisk forskning, och innovation om nya blockkedjetekniker som är förenliga med GDPR och grundas på principen om inbyggt uppgiftsskydd såsom zk-SNARK (zero-knowledge succinct non–interactive arguments of knowledge).

22.  Europaparlamentet anser att blockkedjetekniken , för att förhindra ett åsidosättande av den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter, inte får användas för att behandla personuppgifter om inte den berörda organisation som genomför den kan garantera överensstämmelse med GDPR och särskilt kan säkerställa att rätten till rättelse och rätten till radering av uppgifter skyddas.

23.  Europaparlamentet framhäver det faktum att blockkedjeanvändare kan vara både personuppgiftsansvariga, för de personuppgifter de laddar upp i liggaren, och personuppgiftsbiträden genom lagringen av en fullständig kopia av liggaren på sin egen dator.

24.  Europaparlamentet noterar att vissa blockkedjeteknikers oföränderliga natur, i fall då blockkedjan innehåller personuppgifter, sannolikt kommer att vara oförenlig med den ”rätt till radering” som föreskrivs i artikel 17 GDPR.

25.  Europaparlamentet noterar med oro att spridningen av kopior av data i en blockkedja, i fall då blockkedjan innehåller personuppgifter, sannolikt kommer att vara oförenlig med principen om uppgiftsminimering som föreskrivs i artikel 5 GDPR.

26.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska dataskyddsstyrelsen att utfärda riktlinjer och rekommendationer för att säkerställa att blockkedjetekniken är förenlig med unionslagstiftningen.

27.  Europaparlamentet konstaterar med oro att det inte görs någon som helst hänvisning till de allvarliga konsekvenserna av hur blockkedjeteknik tillämpas, framför allt inom områden såsom bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande och finansiering av terrorism. Parlamentet anser att all användning av blockkedjetekniken bör föregripas genom en avgränsning av vad som ska lagras på och utanför kedjan, varvid personuppgifter ska lagras utanför kedjan.

Små och medelstora företag

28.  Europaparlamentet anser att innovation och främjande av blockkedjan kan ge små och medelstora företag ekonomiska möjligheter att expandera internationellt och att övervinna de kostnader som export medför, genom att förenkla kontakterna med konsumenter, tullmyndigheter, internationella och inhemska regleringsorgan och andra företag som ingår i leveranskedjan. Parlamentet tillägger att blockkedjeinfrastruktur kan vara till hjälp för att snabbt och till låg kostnad få ut produkter och tjänster på marknaden.

29.  Europaparlamentet framhåller de fördelar som blockkedjan kan medföra för små och medelstora företag genom att möjliggöra kommunikation, samarbetsverktyg och säkra betalningar peer-to-peer och därmed göra det lättare att bedriva handel och minska risken för icke-betalning och kostnaderna för rättsliga förfaranden med anknytning till kontraktuppfyllelse genom användning av smarta kontrakt. Parlamentet är medvetet om behovet av att säkerställa att utvecklingen av blockkedjan inom internationell handel inbegriper små och medelstora företag. Parlamentet framhåller att det kan vara så att smarta kontrakt för närvarande inte är tillräckligt mogna för att kunna betraktas som rättsligt bindande inom ramen för något sektoriellt regelverk och att det krävs ytterligare bedömning av riskerna.

30.  Europaparlamentet erkänner de möjligheter, däribland för små och medelstora företag, som införande av blockkedjeteknik som en del av EU:s handelspolitik medför, vilka bland flera andra fördelar skulle kunna leda till lägre transaktionskostnader och större effektivitet. Parlamentet erkänner även att blockkedjeteknik erbjuder möjligheten att förbättra förtroendet för och tilltron till det befintliga handelssystemet, genom att tillhandahålla ett oföränderligt register över transaktioner. Parlamentet medger dock att tillämpningen av denna teknik, i fall som inte omfattas av tillämpningsområdet för EU:s handelspolitik, kan innebära risker för penningtvätt och underlätta finansiering av organiserad brottslighet.

Interoperabilitet, skalbarhet och interaktioner med relaterad teknik

31.  Europaparlamentet begrundar problemen med skalbarhet i samband med införandet av blockkedjesystem i samband med utbyggnaden av internationella handelsnätverk.

32.  Europaparlamentet noterar spridningen av olika blockkedjor som förankrar transaktionsdata i separata privata och offentliga liggare. Parlamentet är medvetet om att det finns ett växande behov av att utveckla globala interoperabilitetsstandarder för att integrera transaktioner i olika blockkedjor runt ett objekts rörelse längs med en leveranskedja, i syfte att främja interoperabiliteten mellan system, inbegripet äldre operativsystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka samarbetet med ISO och andra relevanta standardiseringsorgan.

33.  Europaparlamentet beaktar de möjliga interaktionerna mellan blockkedjeteknik och andra innovationer inom internationell handel. Parlamentet understryker behovet av att analysera möjligheter och utmaningar som är kopplade till blockkedjeteknikens utveckling. Parlamentet efterlyser ytterligare forskning om sådan tekniks tillämpbarhet för den internationella handelns digitala omvandling och automatisering samt för den offentliga sektorn, särskilt inom ramen för programmet för ett digitalt Europa.

Slutsatser

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa utvecklingen när det gäller blockkedjan, särskilt de pågående pilotprojekten och pilotinitiativen i den internationella leveranskedjan och de externa aspekterna av tullar och regleringsprocesser. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett horisontellt strategidokument som involverar alla relevanta generaldirektorat om införande av blockkedjeteknik i handeln och förvaltningen av leveranskedjor samt på området immaterialrätt och i synnerhet vad gäller bekämpning av förfalskningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de rättsliga och förvaltningsmässiga aspekterna av blockkedjan och huruvida blockkedjan erbjuder bättre lösningar när det gäller befintlig och framväxande teknik med hjälp av vilken befintliga utmaningar för EU:s handelspolitik kan hanteras. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa utvecklingen när det gäller blockkedjan, särskilt de pågående pilotprojekten och pilotinitiativen i den internationella leveranskedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett strategidokument om införande av blockkedjeteknik i handeln och förvaltningen av leveranskedjor. Parlamentet anser att målet för projekt och initiativ i internationella leveranskedjor måste vara att övertyga olika aktörer på blockkedjeområdet, och gemensamt utveckla gemensamma projekt så att bland annat områdena identitet, härkomst och datalagring lyfts av olika partner.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer för blockkedjeapplikationer för internationell handel, för att ge industrin och tullen och tillsynsmyndigheter en tillräcklig rättssäkerhetsnivå som uppmuntrar till användning av blockkedjan och till innovation på detta område. Parlamentet betonar att lagstiftning om tekniken som ligger till grund för applikationerna skulle begränsa innovation och skapandet av nya applikationer. Parlamentet understryker betydelsen för EU, och i synnerhet för den europeiska industrin, av att visa ledarskap och ägande på området blockkedjeteknik och av att säkerställa lika villkor i fråga om den globala konkurrensen och på områdena utveckling och regelverk. Parlamentet understryker vikten av dialog och utbyte av bästa praxis samt av att bygga upp kompetens och digitala färdigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att inleda och övervaka pilotprojekt där blockkedjeteknik används inom internationell handel, i syfte att pröva dess fördelar.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att förenkla och förbättra flödet av information om förenklade handelsprocedurer genom att bland annat införa lämplig informations- och kommunikationsteknik.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en rådgivande grupp inom GD Handel för blockkedjan och att utarbeta ett konceptdokument för privata tillståndsbelagda pilotprojekt om obruten användning av blockkedjan i hela leveranskedjan, som omfattar tullen och andra gränsöverskridande myndigheter och beaktar immaterialrätt och bekämpning av förfalskningar. Parlamentet är medvetet om att blockkedjetekniken ännu befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede, men det finns ändå ett behov av en strategi för industrin om ett effektivt genomförande av blockkedjan.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka sätt på vilka blockkedjan kan stödja handel och hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att åtgärder till stöd för EU:s digitala handelsstrategi bör vara helt i linje med och bidra till genomförandet av målen för hållbar utveckling, inklusive det femte målet om jämställdhet och kvinnors egenmakt. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt vad gäller betydelsen av att främja kvinnors deltagande i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och av att överbrygga klyftan mellan kvinnor och män i fråga om tillgång till och användning av ny teknik.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra politiska undersökningar om hur blockkedjan kan modernisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder för att stärka deras legitimitet och genomförande.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma optimaliteten i blockkedjearkitektur som håller privata uppgifter borta från kedjan.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur förenklade handelsprocedurer och handelssäkerhet ska kunna ökas genom blockkedjeteknik, däribland genom begreppet godkänd ekonomisk aktör.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med och bidra till internationella organisationers arbete och pågående projekt som gäller utarbetande av en uppsättning normer och principer som kan ligga till grund för lagstiftning som syftar till att underlätta användning av blockkedjan.

43.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att spela en ledande roll i processen avseende blockkedjors standardisering och säkerhet, och att arbeta tillsammans med internationella partner och alla relevanta berörda parter och branscher för att utveckla blockkedjestandarder, inbegripet terminologi, utveckling och utbyggnad av tekniken inom handel och förvaltningen av leveranskedjan. Parlamentet betonar att it-säkerhet är av avgörande betydelse för blockkedjeapplikationer, inbegripet för internationell handel. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka säkerhetsproblemen, att bedöma de tekniska riskerna såsom kvantdatorteknik och att vidta åtgärder för att lösa dem.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med berörda parter för att se över och utveckla en ram för att ta itu med utmaningarna avseende interoperabilitet och kompatibilitet mellan blockkedjesystem.

45.  Europaparlamentet välkomnar EU:s observationsgrupp och forum för blockkedjor som uppmuntras att undersöka tillämpningar som ska underlätta internationell handel. Parlamentet uppmanar härmed kommissionen att undersöka möjligheten att utvidga mandatet för EU:s observationsgrupp och forum för blockkedjor och att involvera lokala och globala relevanta berörda parter i arbetet med att möta kommande utmaningar till stöd för beslutsfattare.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta ledarrollen i fråga om att bedöma och ytterligare utveckla blockkedjeteknik, också inom specifika sektorer, såsom dem som omfattas av EU:s handelspolitik, och att inrätta en rådgivande grupp för blockkedjor, i vilken experter på bekämpning av penningtvätt, skatteundandragande, dataskydd och organiserad brottslighet bör ingå.

47.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att EU har en möjlighet att bli en ledande aktör på området blockkedjor och internationell handel, och om att unionen borde vara en inflytelserik aktör när det gäller att tillsammans med internationella partner forma utvecklingen på detta område globalt.

o
o   o

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Europeiska utrikestjänsten.

(1) EUT C 76, 28.2.2018, s. 76.
(2) EUT C 101, 16.3.2018, s. 30.
(3) EUT C 369, 11.10.2018, s. 22.
(4) EUT C 307, 30.8.2018, s. 44.
(5) EUT C 337, 20.9.2018, s. 33.
(6) https://www.wto.org/english/thewto_e/minist_e/mc11_e/genderdeclarationmc11_e.pdf
(7) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(8) https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/492972/gs-16-1-distributed-ledger-technology.pdf
(9) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/european-countries-join-blockchain-partnership
(10) http://europa.eu/rapid/press-release_IP-18-521_sv.htm
(11) http://www.consilium.europa.eu/media/21620/19-euco-final-conclusions-en.pdf


Tillräckligheten avseende det personuppgiftsskydd som säkerställs av Japan
PDF 153kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om huruvida skyddet för personuppgifter i Japan är tillräckligt (2018/2979(RSP))
P8_TA(2018)0529B8-0561/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artiklarna 6, 7, 8, 11, 16, 47 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (nedan kallad allmänna dataskyddsförordningen)(1), och annan relevant europeisk uppgiftsskyddslagstiftning,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols (nedan kallad domstolen) dom av den 6 oktober 2015 i mål C-362/14, Maximillian Schrems mot Data Protection Commissioner(2),

–  med beaktande av domstolens dom av den 21 december 2016 i de förenade målen C‑203/15, Tele2 Sverige AB mot Post- och telestyrelsen, och mål C-698/15, Secretary of State for the Home Department mot Tom Watson m.fl.(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 2017 om en digital handelsstrategi(4),

–  med beaktande av artikel 29-gruppens dokument Adequacy Referential av den 6 februari 2018(5), där det med stöd av allmänna dataskyddsförordningen ges vägledning till kommissionen och Europeiska dataskyddsstyrelsen inför bedömningen av tredjeländers och internationella organisationers uppgiftsskyddsnivå,

–  med beaktande av Europeiska dataskyddsstyrelsens yttrande av den 5 december 2018 om förslaget till beslut om en adekvat skyddsnivå mellan EU och Japan,

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om adekvat skydd av personuppgifter från Japans sida i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679, (COM(2018)XXXX),

–  med beaktande av slutsatserna från besöket i Japan i oktober 2017 av en ad hoc‑delegation från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, som anordnades i samband med förhandlingarna om en adekvat skyddsnivå, för att bereda tillfälle till sammanträffande med de relevanta japanska myndigheterna och berörda parterna för diskussion om väsentliga aspekter som kommissionen ska beakta när den fattar sitt beslut om adekvat skyddsnivå,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den allmänna dataskyddsförordningen har varit tillämplig sedan den 25 maj 2018. I artikel 45.2 i den förordningen fastställs vilka väsentliga aspekter som kommissionen ska beakta vid bedömningen av om ett tredjeland eller en internationell organisation har en adekvat uppgiftsskyddsnivå.

B.  Kommissionen måste särskilt beakta rättsstatsprincipen, respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, relevant lagstiftning, både allmän lagstiftning och sektorslagstiftning, inklusive avseende allmän säkerhet, försvar, nationell säkerhet och straffrätt och offentliga myndigheters tillgång till personuppgifter samt huruvida det finns en eller flera effektivt fungerande oberoende tillsynsmyndigheter och vilka internationella åtaganden det berörda tredjelandet eller den berörda internationella organisationen har gjort.

C.  I sin dom av den 6 oktober 2015 i mål C-362/14, Maximillian Schrems mot Data Protection Commissioner, klarlade domstolen att begreppet adekvat skyddsnivå ska förstås som att ett tredjeland säkerställer en nivå som är ”väsentligen likvärdig” med den skyddsnivå som garanteras inom unionen genom direktiv 95/46/EG jämfört med stadgan.

D.  Japan är en av EU:s viktigaste handelspartner och EU har nyligen ingått ett avtal om ekonomiskt partnerskap med Japan, som innehåller gemensamma värden och principer och samtidigt skyddar båda partners känsliga områden. Det gemensamma erkännandet av grundläggande rättigheter, inbegripet integritet och uppgiftsskydd, utgör en viktig grund för det beslut om adekvat skyddsnivå som kommer att utgöra den rättsliga grunden för överföringen av personuppgifter från EU till Japan.

E.  Ad hoc-delegationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor till Japan fick veta att myndigheter och berörda parter i Japan har ett intresse inte bara av att själva tillämpa de nya reglerna i den allmänna dataskyddsförordningen, utan också av att utveckla en handfast mekanism på hög nivå för överföring av personuppgifter mellan EU och Japan, som skulle uppfylla unionslagstiftningens villkor om en skyddsnivå som anses väsentligen likvärdig med den som erbjuds av unionslagstiftningen om uppgiftsskydd.

F.  Överföring av personuppgifter för kommersiella ändamål mellan EU och Japan är ett viktigt inslag i förbindelserna mellan EU och Japan, med tanke på att den globala ekonomin hela tiden blir alltmer digitaliserad. Sådana överföringar bör göras på grundval av full respekt för rätten till skydd av personuppgifter och rätten till personlig integritet. Ett av EU:s grundläggande mål är skyddet av grundläggande rättigheter, som är förankrat i stadgan.

G.  EU och Japan inledde diskussioner i januari 2017 för att underlätta överföringen av personuppgifter för kommersiella ändamål med hjälp av det första ”ömsesidiga konstaterandet om adekvat skyddsnivå” som någonsin gjorts. I sin resolution av den 12 december 2017 om en digital handelsstrategi konstaterar parlamentet uttryckligen ”att beslut om adekvat skyddsnivå [...] är en grundläggande mekanism för att säkra överföringarna av personuppgifter från EU till ett tredjeland”.

H.  Ett beslut om adekvat skyddsnivå för överföringar av personuppgifter till Japan skulle vara det första beslut av detta slag som antas enligt de nya och striktare reglerna i den allmänna dataskyddsförordningen.

I.  Japan har nyligen moderniserat och förstärkt sin uppgiftsskyddslagstiftning för att anpassa den till internationella normer, i synnerhet till de skyddsåtgärder och enskildas rättigheter som tillhandahålls genom EU:s nya lagstiftningsram för skydd av personuppgifter. Japans rättsliga ram för uppgiftsskydd är flerledad, med lagen om skydd av personuppgifter (nedan kallad skyddslagen) som huvudsaklig rättsakt.

J.  Japans regering antog den 12 juni 2018 ett regeringsbeslut där kommissionen för skydd av personuppgifter (nedan kallad skyddskommissionen), i egenskap av den myndighet som är behörig för handhavandet och genomförandet av skyddslagen, delegeras befogenhet att, på grundval av artikel 6 i skyddslagen, vidta nödvändiga åtgärder för att överbrygga skillnader i fråga om system och systemdrift mellan Japan och det berörda främmande landet, för att säkerställa en lämplig hantering av personuppgifter som mottagits från sistnämnda land. I beslutet stadgas att detta också innefattar befogenhet att skärpa skyddet, genom att skyddskommissionen antar striktare regler som kompletterar och går längre än de regler som fastställs i skyddslagen och i regeringsbeslutet. Enligt beslutet skulle dessa striktare regler bli bindande för och tillämpliga på japanska företagare.

K.  Utkastet till kommissionens genomförandebeslut om adekvat skydd av personuppgifter i Japan har försetts med en bilaga I med de kompletterande regler som antogs av skyddskommissionen den 15 juni 2018, utgående från artikel 6 i skyddslagen, som uttryckligen tillåter skyddskommissionen att anta striktare regler, också för att underlätta internationella uppgiftsöverföringar. De kompletterande reglerna är ännu inte officiellt tillgängliga.

L.  Dessa kompletterande regler skulle ha som ändamål att åtgärda relevanta skillnader mellan Japans och EU:s uppgiftsskyddslagstiftning för att säkerställa en lämplig hantering av personuppgifter som erhållits från EU på grundval av ett beslut om adekvat skyddsnivå, särskilt när det gäller personuppgifter som erfordrar särskild omsorg (”känsliga uppgifter”), lagrade personuppgifter, angivande av användningsändamål, begränsningar till följd av användningsändamål, begränsningar för tillhandahållandet till tredje part i främmande land samt anonymt behandlade uppgifter.

M.   De kompletterande reglerna skulle bli rättsligt bindande för alla företag som behandlar personuppgifter och tar emot personuppgifter som överförts från EU på grundval av ett beslut om adekvat skyddsnivå, och således måste rätta sig efter dessa regler och eventuella dithörande rättigheter och skyldigheter, och reglerna skulle kunna verkställas av både skyddskommissionen och Japans domstolar.

N.  För att säkerställa en väsentligen likvärdig skyddsnivå för personuppgifter som överförs från EU till Japan innefattar de kompletterande reglerna ytterligare skyddsåtgärder som ska tillämpas på grundval av striktare villkor eller begränsningar för bearbetningen av personuppgifter som överförts från EU, till exempel när det gäller personuppgifter som erfordrar särskild omsorg, samt vidareöverföring av uppgifter, anonyma uppgifter och ändamålsbegränsning.

O.  I Japans rättsliga ram för uppgiftsskydd görs det skillnad mellan ”personuppgifter” och ”persondata”, varjämte det i vissa fall hänvisas till en särskild uppgiftskategori för persondata, nämligen ”lagrade persondata”.

P.  Enligt artikel 2.1 i skyddslagen definieras begreppet ”personuppgifter” såsom alla uppgifter om en levande person som möjliggör identifiering av vederbörande. Definitionen skiljer på två kategorier av personuppgifter, nämligen (i) personliga identifikationskoder och (ii) andra personuppgifter som möjliggör identifiering av en viss person. Det sistnämnda slaget av uppgifter inbegriper sådana uppgifter som inte i sig möjliggör identifiering, men som ”lätt kan sammanställas” med andra uppgifter så att en viss person kan identifieras.

Q.  Enligt artikel 2.4 i skyddslagen avses med ”persondata” sådana personuppgifter som bildar en databas e. dyl. med personuppgifter. Artikel 2.1 i skyddslagen preciserar att informationen i sådana databaser arrangeras systematiskt, vilket liknar konceptet med ett register i enlighet med artikel 2.1 i allmänna dataskyddsförordningen. Enligt artikel 4.1 i allmänna dataskyddsförordningen avses med ”persondata” all information som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. En identifierbar fysisk person är en person som direkt eller indirekt kan identifieras, särskilt med hänvisning till en identifierare som ett namn, identifikationsnummer, en lokaliseringsuppgift, en onlineidentifikator eller en eller flera faktorer som är specifika för den fysiska personens fysiska, fysiologiska, genetiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet. Vid fastställandet av om en fysisk person är identifierbar bör man beakta alla medel, som t.ex. utgallring, som, antingen av den personuppgiftsansvarige eller av en annan person, rimligen kan komma att användas för att direkt eller indirekt identifiera den fysiska personen.

R.  Enligt artikel 2.7 i skyddslagen avses med ”lagrade persondata” sådana personuppgifter som en företagare som behandlar personuppgifter får utlämna, korrigera, göra tillägg till eller radera innehållet i, samt upphöra att använda, radera eller upphöra att tillhandahålla till tredje part. Varken de uppgifter som enligt regeringsbeslut betecknats som sannolikt skadliga för allmänintresset eller andra intressen om det offentliggörs att de finns eller saknas, eller uppgifter som enligt regeringsbeslut ska raderas inom högst ett år får betecknas som lagrade persondata. De kompletterande reglerna anpassar begreppet ”lagrade persondata” till begreppet ”persondata” för att säkerställa att vissa begränsningar av enskildas rättigheter som hör ihop med det förstnämnda inte kommer att gälla för data som överförts från EU.

S.  Japans uppgiftsskyddslag, som behandlas i utkastet till genomförandebeslut, undantar från sitt tillämpningsområde ett flertal sektorer när dessa behandlar personuppgifter för särskilda ändamål. Utkastet till genomförandebeslut skulle inte gälla när personuppgifter överförs från EU till en mottagare som omfattas av något av de ovannämnda undantagen i Japans uppgiftsskyddslag.

T.  Om personuppgifter som kommit från EU till Japan vidareöverförs till ett tredjeland är det enligt utkastet till genomförandebeslut förbjudet att därvid använda sådana överföringsinstrument som inte skapar ett bindande förhållande mellan den japanska uppgiftsexportören och uppgiftsimportören i tredjelandet och inte garanterar erforderlig skyddsnivå. Detta skulle bli fallet till exempel med systemet för gränsöverskridande regler för integritetsskydd inom Ekonomiska samarbetet i Asien och Stillahavsområdet (Apec), i vilket Japan deltar, eftersom skyddet enligt det systemet inte följer av något bindande arrangemang mellan exportören och importören inom ramen för deras bilaterala förbindelser, och är märkbart lägre än vad som garanteras av skyddslagen tillsammans med de kompletterande reglerna.

U.  I sitt yttrande av den 5 december 2018 bedömer Europeiska dataskyddsstyrelsen, på grundval av den dokumentation som kommissionen har ställt till förfogande, huruvida den japanska rättsliga ramen för uppgiftsskydd ger tillräckliga garantier för en adekvat skyddsnivå för enskildas personuppgifter. Europeiska dataskyddsstyrelsen välkomnar de ansträngningar som gjorts av kommissionen och den japanska kommissionen för skydd av personuppgifter för att öka konvergensen mellan de japanska och europeiska rättsliga ramarna, för att underlätta överföringar av personuppgifter. Europeiska dataskyddsstyrelsen menar att de förbättringar som införts genom tilläggsreglerna för att överbrygga några av skillnaderna mellan de båda ramverken är mycket viktiga och tas emot väl. Dataskyddsstyrelsen noterar att ett antal farhågor kvarstår, till exempel avseende skyddet av personuppgifter som överförs från EU till Japan under hela deras livscykel, och rekommenderar att kommissionen lägger fram ytterligare bevis och förklaringar rörande de frågor som tas upp, och att den noga övervakar att bestämmelserna verkligen tillämpas.

V.  Utkastet till genomförandebeslut åtföljs också av en skrivelse från justitieministern av den 14 september 2018, där det hänvisas till ett dokument som sammanställts av justitieministeriet och ett flertal andra ministerier och byråer och som handlar om de japanska myndigheternas insamling och användning av personuppgifter för brottsbekämpning och nationell säkerhet, med en översikt av den gällande rättsliga ramen. I skrivelsen tillställs kommissionen officiella framställningar, försäkringar och åtaganden som undertecknats på högsta nivå i ministerierna och byråerna. Skrivelsen åtföljer utkastet till genomförandebeslut såsom bilaga II.

1.  Europaparlamentet tar del av kommissionens ingående analys i utkastet till genomförandebeslut om skyddsnivå av de skyddsåtgärder, också i form av mekanismer för tillsyn och rättslig prövning, som gäller både vid kommersiell behandling av uppgifter och för de japanska myndigheternas tillgång till uppgifter, särskilt med hänvisning till brottsbekämpning och den nationella säkerheten.

2.  Europaparlamentet noterar att Japan samtidigt också förbereder sig på att, i enlighet med artikel 23 i skyddslagen, erkänna skyddsnivån för personuppgifter som överförs från Japan till EU. Detta skulle utmynna i världens första ”tvåvägsbeslut” om adekvat skyddsnivå, vilket skulle leda till inrättandet av världens största område för fria och säkra uppgiftsflöden.

3.  Europaparlamentet välkomnar detta som ett uttryck för att en hög dataskyddsnivå håller på att spridas runt om i världen. Parlamentet påpekar dock att detta absolut inte får leda till någon ”lika-för-lika”-strategi i samband med EU:s beslut om adekvat skyddsnivå, och framhåller att kommissionen, inför varje sådant beslut med stöd av den allmänna dataskyddsförordningen, objektivt måste bedöma den juridiska och praktiska situationen i det ifrågavarande tredjelandet, territoriet, sektorn eller internationella organisationen.

4.  Europaparlamentet påpekar att domstolen har fastställt att begreppet ”adekvat skyddsnivå” inte kräver en skyddsnivå som är identisk med den skyddsnivå som garanteras i EU, utan måste förstås som att det krävs att detta tredjeland, genom sin interna lagstiftning eller på grund av de internationella förpliktelser som åligger landet, de facto säkerställer en nivå för skyddet av grundläggande fri- och rättigheter som är väsentligen likvärdig med den skyddsnivå som garanteras inom unionen enligt dataskyddsförordningen jämförd med stadgan.

5.  Europaparlamentet konstaterar att både Japan och EU har konstitutionella garantier för rätten till integritet och för skyddet av personuppgifter, men att EU:s och Japans bestämmelser inte kommer att kunna sammanjämkas fullständigt, på grund av skillnaderna i bägge parternas konstitutionella och kulturella strukturer.

6.  Europaparlamentet tar del av de ändringar av skyddslagen som trädde i kraft den 30 maj 2017, och välkomnar dem såsom betydande förbättringar.

7.  Europaparlamentet konstaterar att de kategorier av företags- och behandlingsverksamhet som inte ingår i det materiella tillämpningsområdet för den japanska lagen om skydd av personuppgifter uttryckligen har uteslutits från tillämpningsområdet för konstaterandet om en adekvat skyddsnivå.

8.  Europaparlamentet anser att Japans och EU:s system för uppgiftsskydd, efter att den ändrade skyddslagen och den allmänna dataskyddsförordningen antogs under 2016, är mycket snarlika i fråga om principer, skyddsåtgärder och enskildas rättigheter, liksom också när det gäller mekanismer för tillsyn och verkställighet. Parlamentet framhåller särskilt att skyddslagen i sin ändrade lydelse lett till inrättandet av en oberoende tillsynsmyndighet, nämligen skyddskommissionen.

9.  Europaparlamentet konstaterar dock att skyddskommissionen själv kommit fram till att det trots den höga graden av konvergens mellan de bägge systemen finns vissa relevanta skillnader. Parlamentet konstaterar också att skyddskommissionen den 15 juni 2018 antog de kompletterande reglerna för att erbjuda en högre skyddsnivå för personuppgifter som överförts från EU.

10.  Europaparlamentet välkomnar ett antal viktiga förtydliganden i de kompletterande reglerna, bland annat att skyddslagens begrepp ”anonymiserade personuppgifter” har anpassats till definitionen av ”anonyma uppgifter” i den allmänna dataskyddsförordningen.

11.  Europaparlamentet anser att det ytterligare skydd som de kompletterande reglerna ger endast berör överföringar med stöd av beslut om adekvat skyddsnivå. Parlamentet erinrar om att tillämpningsområdet för beslutet om adekvat skyddsnivå kommer att leda till att vissa överföringar av uppgifter kommer att göras med stöd av dessa övriga mekanismer som finns att tillgå.

12.  Europaparlamentet inser att det ytterligare skydd som det stadgas om i de kompletterande reglerna inskränker sig till personuppgifter som överförs från Europa, och därför ska företagare som samtidigt måste behandla både japanska och europeiska personuppgifter efterleva de kompletterande reglerna genom att säkerställa till exempel tekniska medel (”taggning”) eller organisatoriska medel (t.ex. lagring i en särskild databas) för att kunna identifiera sådana persondata under hela deras ”livscykel”. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka situationen för att förhindra eventuella kryphål, varigenom företagarna skulle kunna kringgå de skyldigheter som föreskrivs i de kompletterande reglerna genom att överföra uppgifter via tredjeländer.

13.  Europaparlamentet konstaterar att skyddslagens definition av ”persondata” utesluter sådana uppgifter som med stöd av regeringsbeslut betecknats som föga sannolika att skada en enskild persons rättigheter och intressen med beaktande av hur de används. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att bedöma huruvida detta skadebaserade tillvägagångssätt är förenligt med EU:s tillvägagångssätt, enligt vilket uppgiftsskyddslagstiftningen gäller för all behandling av personuppgifter. Parlamentet noterar emellertid att detta tillvägagångssätt skulle tillämpas i mycket få situationer.

14.  Europaparlamentet konstaterar dessutom att skyddslagen definierar ”personuppgifter” endast som uppgifter som kan användas för att identifiera en viss enskild person. Parlamentet konstaterar också att definitionen saknar den allmänna dataskyddsförordningens förtydligande om att personuppgifter också bör betraktas som persondata när de kan användas enbart för att ”utgallra” en person, såsom det klart fastslagits av domstolen.

15.  Europaparlamentet befarar att skyddslagens snävare definition av ”persondata” (på grundval av definitionen av ”personuppgifter”) kanske inte uppfyller kravet på ”väsentlig likvärdighet” med den allmänna dataskyddsförordningen och domstolens rättspraxis. Parlamentet ifrågasätter därför påståendet i utkastet till genomförandebeslut om att ”uppgifter från EU kommer enligt skyddslagen alltid att hänföras till kategorin ’persondata’”. Parlamentet uppmanar kommissionen att nära övervaka de praktiska konsekvenserna av de olika koncepten under tillämpningen av beslutet om adekvat skyddsnivå och dess periodiska utvärdering.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare förtydliganden, och att om så krävs även begära ytterligare bindande kompletterande regler, från Japans myndigheter för att säkerställa att alla uppgifter som enligt den allmänna dataskyddsförordningen är personuppgifter skyddas vid överföring till Japan.

17.  Europaparlamentet konstaterar med oro att det varken i skyddslagen eller i skyddskommissionens riktlinjer finns några rättsföreskrifter om automatiserat beslutsfattande och profilering, till skillnad från vad som är fallet i unionslagstiftningen, och att Japan endast har vissa sektorsregler för detta, men inte någon omfattande och heltäckande rättslig ram med ett massivt och kraftfullt skydd mot automatiserat beslutsfattande och profilering. Parlamentet uppmanar kommissionen att påvisa hur detta åtgärdas i Japans uppgiftsskyddslagstiftning, för att därigenom säkerställa att en likvärdig skyddsnivå erbjuds. Parlamentet anser att detta är särskilt relevant mot bakgrund av det aktuella profileringsfallet Facebook/Cambridge Analytica.

18.  Europaparlamentet anser, mot bakgrund av Europeiska dataskyddsstyrelsens referensram för adekvat skyddsnivå, att det behövs ytterligare ingående förtydliganden av direktmarknadsföringen för att det ska kunna påvisas att Japan erbjuder en likvärdig nivå av skydd för personuppgifter, i och med att skyddslagen inte innehåller några föreskrifter om just detta.

19.  Europaparlamentet noterar yttrandet från Europeiska dataskyddsstyrelsen, där flera problem identifieras, såsom skyddet av personuppgifter som överförs från EU till Japan under hela deras livscykel. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt ta ställning till, och i genomförandebeslutet tillhandahålla, ytterligare bevis och förklaringar som visar att det finns lämpliga skyddsåtgärder.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra huruvida, när det gäller vidareöverföringar, den lösning som erbjuds i de kompletterande reglerna och som består i att registrerade i EU på förhand måste samtycka till vidareöverföring till en tredje part i ett främmande land ändå saknar vissa väsentliga inslag för att de registrerade skulle kunna uttrycka sitt samtycke, eftersom där inte finns någon uttrycklig definition av vad som ingår i begreppet ”de upplysningar om omständigheterna kring överföringen vilka behövs för att den registrerade ska kunna fatta beslut om samtycke”, såsom det förutsätts i artikel 13 i den allmänna dataskyddsförordningen, exempelvis om till vilket tredjeland som vidareöverföringen ska göras. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att klargöra vilka konsekvenser som blir aktuella om den registrerade vägrar samtycka till vidareöverföring av sina personuppgifter.

21.  Europaparlamentet beklagar, när det gäller det effektiva verkställandet av skyddslagen, att de böter som skulle kunna utdömas av de rättsvårdande myndigheterna inte är tillräckligt höga för att säkerställa att skyddslagen verkligen följs, eftersom de inte förefaller proportionerliga, effektiva eller avskräckande med beaktande av överträdelsens allvarsgrad. Parlamentet noterar dock att skyddslagen även föreskriver straffrättsliga påföljder, inbegripet fängelsestraff. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om hur straffavgifter och straffrättsliga påföljder faktiskt har använts tidigare.

22.  Europaparlamentet noterar att samtidigt som skyddskommissionen inte övervakar den brottsbekämpande sektorns behandling av uppgifter finns det andra tillsynsmekanismer, inbegripet tillsyn från den oberoende ”Prefectural Public Safety Commission”. Parlamentet konstaterar att Japans prövningsnämnd för utlämnande av information och skydd av personuppgifter också har vissa befogenheter på detta område, såsom att pröva åtkomstbegäranden och offentliggöra yttranden, men påpekar att dessa befogenheter inte är rättsligt bindande. Parlamentet välkomnar att EU och Japan har kommit överens om att upprätta en särskild mekanism för rättslig prövning som förvaltas och övervakas av skyddskommissionen, och som kommer att gälla för behandling av personuppgifter inom sektorerna för brottsbekämpning och nationell säkerhet.

23.  Europaparlamentet konstaterar att enligt Japans lag om skydd av personuppgifter hos förvaltningsorgan kan företagare också på ”frivillig väg” överlämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Parlamentet påpekar att det inte talas om något sådant i vare sig den allmänna dataskyddsförordningen eller i polisdirektivet, och uppmanar kommissionen att bedöma huruvida detta överensstämmer med principen om ”väsentlig likvärdighet” med den allmänna dataskyddsförordningen.

24.  Europaparlamentet känner till rapporterna i massmedier om Japans signalspaningsstyrelse som har omkring 1 700 anställda och minst sex övervakningsanläggningar, som dygnet runt avlyssnar telefonsamtal, e-post och andra kommunikationer(6). Parlamentet oroar sig över att denna urskillningslösa massövervakning inte ens finns omnämnd i utkastet till genomförandebeslut. Parlamentet uppmanar kommissionen att inhämta mer information om Japans massövervakning, och är djupt oroat över att denna massövervakning inte kommer att klara en prövning mot de kriterier som fastställts av domstolen i domen i målet Schrems (mål C-362/14).

25.  Europaparlamentet beklagar att dokumentet om de japanska myndigheternas insamling och användning av personuppgifter för brottsbekämpning och nationell säkerhet, som ingår i bilaga II till utkastet till genomförandebeslut, inte har samma rättsligt bindande verkan som de kompletterande reglerna.

Slutsatser

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram fler bevis och förklaringar med anknytning till de ovannämnda frågeställningarna, inklusive dem som Europeiska dataskyddsstyrelsen tog upp i sitt yttrande av den 5 december 2018, för att påvisa att Japans rättsliga ram för uppgiftsskydd säkerställer en adekvat skyddsnivå som är väsentligen likvärdig med EU:s rättsliga ram för uppgiftsskydd.

27.  Europaparlamentet anser att detta beslut om adekvat skyddsnivå dessutom kan sända en kraftfull signal till länder runt om i världen om att konvergens med EU:s höga dataskyddsnivå för med sig högst påtagliga resultat. Parlamentet betonar här att detta beslut om adekvat skyddsnivå är ett viktigt prejudikat för framtida partnerskap med andra länder som antagit moderna lagar om uppgiftsskydd.

28.  Europaparlamentet uppmanar sitt utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att fortsätta att övervaka dels utvecklingen på detta område, däribland de mål som prövas av domstolen, dels uppföljningen av de rekommendationer som utfärdas i denna resolution.

o
o   o

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europeiska dataskyddsstyrelsen, Europeiska datatillsynsmannen, den kommitté som inrättats genom artikel 93.1 i den allmänna dataskyddsförordningen, Europarådet samt Japans regering.

(1) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(2) ECLI:EU:C:2015:650.
(3) ECLI:EU:C:2016:970.
(4) EUT C 369, 11.10.2018, s. 22.
(5) http://ec.europa.eu/newsroom/article29/item-detail.cfm?item_id=614108, som godkändes av Europeiska dataskyddsstyrelsen vid dess första plenarsammanträde.
(6) Ryan Gallagher, The Untold Story of Japan’s Secret Spy Agency, i nyhetsbulletinen på internet The Intercept, den 19 maj 2018, https://theintercept.com/2018/05/19/japan-dfs-surveillance-agency/.


Intressekonflikt och skydd av EU:s budget i Tjeckien
PDF 159kWORD 42k
Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om intressekonflikter och skydd av EU:s budget i Tjeckien (2018/2975(RSP))
P8_TA(2018)0530RC-B8-0582/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare beslut och resolutioner om ansvarsfrihet för kommissionen(1) för åren 2014, 2015 och 2016,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget(2) (den nya budgetförordningen), särskilt artikel 61 avseende intressekonflikter,

–  med beaktande av de frågor som det tjeckiska piratpartiet sände till kommissionen den 2 augusti 2018,

–  med beaktande av det officiella klagomål som lämnades in till kommissionen av Transparency International i Tjeckien den 19 september 2018,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska kommissionens rättstjänst av den 19 november 2018 om vilken inverkan artikel 61 i den nya budgetförordningen (intressekonflikter) har på betalningar från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna),

–  med beaktande av den presentation om intressekonflikter i budgetförordningen 2018 som kommissionens generaldirektorat för budget gjorde den 20 november 2018 för parlamentets budgetkontrollutskott,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Bestämmelserna i budgetförordningen 2012 om intressekonflikter var inte uttryckligen tillämpliga på delad förvaltning, men medlemsstaterna var skyldiga att säkerställa en effektiv intern kontroll, i vilken det ingick att undvika intressekonflikter.

B.  Enligt reglerna för offentlig upphandling är medlemsstaterna skyldiga att undvika intressekonflikter (artikel 24 i direktiv 2014/24/EU(3)), inklusive direkta eller indirekta personliga intressen, och det har redan införts regler för situationer som uppfattas som intressekonflikter eller specifika skyldigheter i samband med delad förvaltning (t.ex. i förordning (EU) nr 1303/2013(4)).

C.  Rådet antog sin ståndpunkt om den nya budgetförordningen den 16 juli 2018, och slutakten undertecknades den 18 juli 2018. Artikel 61 i budgetförordningen, som innehåller ett förbud mot intressekonflikter, trädde i kraft den 2 augusti 2018.

D.  I artikel 61.1 i budgetförordningen (jämförd med artikel 61.3) fastställs

   i) en negativ skyldighet för aktörer i budgetförvaltningen att undvika intressekonflikter i samband med EU:s budget,
   ii) en positiv skyldighet för aktörer i budgetförvaltningen att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att en intressekonflikt uppstår vid utförandet av uppgifter inom deras behörighet och att åtgärda situationer som ur objektiv synvinkel kan uppfattas som en intressekonflikt.

E.  I EU-domstolens rättspraxis(5) fastställs följande: ”En intressekonflikt är i sig och objektivt sett en allvarlig brist. För att bedöma denna finns det inte anledning att beakta berörda parters avsikter och goda eller onda tro.” Kommissionen är skyldig att avbryta stödutbetalningar från EU i de fall där det föreligger allvarliga brister i förvaltnings- och kontrollsystemen och där det avslöjats oupptäckta, orapporterade och icke korrigerade allvarliga oegentligheter i samband med intressekonflikter.

F.  Den 19 september 2018 lämnade Transparency International i Tjeckien in ett formellt klagomål till kommissionen och hävdade att den tjeckiske premiärministern, Andrej Babiš, upprepade gånger hade brutit mot EU:s och Tjeckiens lagstiftning om intressekonflikter.

G.  Andrej Babiš har avslöjats som den verkliga huvudmannen bakom Agrofert, det bolag som kontrollerar Agrofert-gruppen med bland annat ett antal viktiga tjeckiska medieföretag, via förvaltningsfonderna AB I och AB II som han är grundare och samtidigt enda förmånstagare till.

H.  Babiš är också ordförande i det tjeckiska rådet för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

I.  Företag som också ingår i Agrofert-gruppen deltar i projekt som subventioneras genom Tjeckiens landsbygdsutvecklingsprogram, vilket i sin tur finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

J.  Företag som ingår i Agrofert-gruppen har mottagit betydande belopp från de europeiska struktur- och investeringsfonderna under perioden 2014–2020, alltifrån 42 miljoner euro 2013 till 82 miljoner euro 2017.

K.  I yttrandet från kommissionens rättstjänst sägs att Andrej Babiš, enligt inkomstdeklarationen för tjeckiska statliga tjänstemän, via sina förvaltningsfonder erhöll en inkomst från Agrofert-gruppen på 3,5 miljoner euro under de första sex månaderna 2018.

L.  Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen i sina resolutioner om ansvarsfrihet uppmanat kommissionen att påskynda ett förfarande för kontroll av överensstämmelse i syfte att få information om risken för en intressekonflikt avseende statens fond för interventioner på jordbruksmarknaden i Tjeckien. Parlamentet har betonat att om de åtgärder som krävs för att förhindra en intressekonflikt inte vidtas, kan det i slutändan leda till att den tjeckiska myndigheten tvingas dra tillbaka det utbetalande organets ackreditering och till att kommissionen tillämpar finansiell korrigering.

M.  Parlamentets budgetkontrollutskott beslutade i september 2018 att behandla denna fråga inom ramen för det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, särskilt i samband med utfrågningarna av de kommissionsledamöter som är mest berörda.

N.  Dessa utfrågningar gav inte ledamöterna tydliga och tillräckliga svar på det aktuella läget avseende den tjeckiska premiärministerns potentiella intressekonflikter.

O.  Den 1 december 2018 publicerade europeiska nyhetsmedier, såsom the Guardian, Le Monde, De Standaard och Süddeutsche Zeitung, uppgifter om det rättsliga yttrandet från kommissionens rättstjänst som bekräftar Andrej Babiš intressekonflikt.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över Tjeckiens bristande efterlevnad av artikel 61.1 i budgetförordningen avseende den tjeckiske premiärministerns intressekonflikt och hans kopplingar till Agrofert-gruppen.

2.  Europaparlamentet beklagar alla slags intressekonflikter som skulle kunna äventyra genomförandet av EU:s budget och undergräva unionsmedborgarnas förtroende för en korrekt förvaltning av EU:s skattebetalares pengar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att nolltolerans gäller och att det inte råder olika regler och dubbelmoral i fråga om EU-politikers intressekonflikter, och att inte hitta på ursäkter för förseningar när de skyddar unionens ekonomiska intressen.

3.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för budgetåret 2015(6), där man ”konstaterar att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) inledde administrativa utredningar [....] i Tjeckien för ett projekt som kallas ”Stork Nest”, på grundval av påstådda oegentligheter”, och ”uppmanar kommissionen att informera parlamentets ansvariga utskott omedelbart när utredningen har avslutats”. Parlamentet påminner om sin resolution av den 18 april 2018 om ansvarsfrihet för budgetåret 2016(7), där man ”gläder sig över att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) har slutfört sin administrativa utredning av det tjeckiska projektet storkboet”, och ”beklagar att Olaf konstaterade allvarliga oegentligheter”.

4.  Europaparlamentet noterar det svar som kommissionsledamot Günther Oettinger gav den 29 november 2018 inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för 2017, på den skriftliga frågan 51, där han informerade parlamentet om att de tjeckiska myndigheterna, i enlighet med den rekommendation i fallet Storkboet som Olaf utfärdat och som antogs i december 2017, hade dragit tillbaka det projekt som Olaf undersökt från det slutliga anspråket för det regionala operativa programmet för centrala Böhmen, och att inga EU-medel har betalats ut till denna verksamhet. Parlamentet noterar dessutom att Olaf rekommenderat de nationella rättsliga myndigheterna att inleda en brottsutredning av de frågor som inte omfattats av Olafs utredning, och att det nu är dessa myndigheter som är behöriga i detta ärende.

5.  Europaparlamentet betonar att eftersom budgetförordningens artikel 61.1 är direkt tillämplig på intressekonflikter, är alla som är involverade i genomförandet av EU:s budget, inklusive regeringschefer, ansvariga för att uppfylla skyldigheten att förebygga intressekonflikter och hantera situationer som objektivt sett kan uppfattas som intressekonflikter.

6.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen under lång tid förblev passiv, trots att det sedan 2014 funnits starka indikationer på att Babiš hade en intressekonflikt i sin roll som finansminister och senare som premiärminister.

7.  Europaparlamentet påminner om de nationella myndigheternas skyldighet att se till att unionens lagstiftning om intressekonflikter tillämpas i samtliga fall och för alla människor.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en kontrollmekanism för att hantera intressekonflikter i medlemsstaterna, och att ha aktivt undvikande av intressekonflikter som en av sina prioriteringar. Kommissionen uppmanas att agera beslutsamt, särskilt då de nationella myndigheterna underlåter att agera för att förhindra intressekonflikter hos sina högsta företrädare.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål följa upp denna fråga på grundval av det yttrande som dess rättstjänst utfärdade efter klagomålet från Transparency International i Tjeckien, och att genomföra de korrigerande åtgärder och förfaranden som krävs för att ändra varje möjlig illegal situation, till exempel vidta åtgärder för att dra in all EU-finansiering till Agrofert-gruppen fram till dess att intressekonflikten fullständigt har utretts och klarats upp.

10.  Europaparlamentet uppmanar alla nationella myndigheter och statstjänstemän att proaktivt tillämpa den nya budgetförordningen, särskilt artikel 61 avseende intressekonflikter, i syfte att förhindra situationer som skadar EU:s anseende, medlemsstaternas anseende, demokratin och EU:s ekonomiska intressen, och att fungera som förebild för hur man arbetar för det allmännas bästa och inte för personlig vinning.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas nationella parlament att se till att ingen nationell lagstiftning om förebyggande av intressekonflikter strider mot andan i EU:s nya budgetförordning.

12.  Europaparlamentet noterar yttrandet från kommissionens rättstjänst över den nuvarande tjeckiska premiärministerns Andrej Babiš eventuella intressekonflikt under sin tid som finansminister 2014. Parlamentet kräver att kommissionen gör en fullständig utredning av lagligheten i alla EU-stöd som betalats till Agrofert-gruppen sedan Babiš tog plats i den tjeckiska regeringen, med hänsyn tagen till den tidigare budgetförordningen, som gällde före den 2 augusti 2018, och dess avsnitt om intressekonflikter.

13.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska offentliggöra alla handlingar den förfogar över som rör den eventuella intressekonflikten gällande Tjeckiens premiärminister och jordbruksminister, och förklara vilka åtgärder den avser att vidta för att komma till rätta med situationen.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att återkräva alla olagligt eller felaktigt utbetalda medel.

15.  Europaparlamentet insisterar på full transparens kring alla eventuella kopplingar mellan Andrej Babiš och Agrofert-gruppen, och betonar att dessa kopplingar inte får inkräkta på hans roll som Tjeckiens premiärminister.

16.  Europaparlamentet uppmanar rådet att vidta alla nödvändiga och lämpliga åtgärder för att förhindra intressekonflikter i samband med förhandlingarna om EU:s framtida budget och nästa fleråriga budgetram, i enlighet med artikel 61.1 i budgetförordningen.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och Tjeckiens regering och parlament.

(1) EUT L 246, 14.9.2016, s. 1, EUT L 252, 29.9.2017, s. 1, EUT L 248, 3.10.2018, s. 1.
(2) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(3) EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(5) Ismeri Europa Srl mot revisionsrätten, dom av den 15 juni 1999 – mål T-277/97, ECLI:EU:T:1999:124.
(6) EUT L 252, 29.9.2017, s. 28.
(7) Antagna texter, P8_TA(2018)0121.


Betänkande om ombudsmannens årliga rapport för 2017
PDF 153kWORD 55k
Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2017 (2018/2105(INI))
P8_TA(2018)0531A8-0411/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2017,

–  med beaktande av artiklarna 9, 11, 15, 24 och 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 11, 35, 37, 41, 42 och 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av protokoll nr 1 till fördragen om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 till fördragen om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av sitt beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifterna och de allmänna villkoren för ombudsmannens ämbetsutövning(1),

–  med beaktande av den europeiska kodexen för god förvaltningssed, som antogs av Europaparlamentet den 6 september 2001,

–  med beaktande av det ramavtal om samarbete som ingicks av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen den 15 mars 2006 och som trädde i kraft den 1 april 2006,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska ombudsmannens verksamhet,

–  med beaktande av artiklarna 52 och 220.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0411/2018), och av följande skäl:

A.  Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2017 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman den 22 maj 2018, och ombudsmannen, Emily O’Reilly, lade fram den för utskottet för framställningar den 16 maj 2018 i Bryssel.

B.  Artiklarna 24 och 228 i EUF-fördraget ger Europeiska ombudsmannen befogenhet att ta emot klagomål om missförhållanden i unionsinstitutionernas, unionsorganens och unionsbyråernas verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner.

C.  I artikel 10.3 i fördraget om Europeiska unionen fastställs att varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv och att besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

D.  I artikel 15 i EUF-fördraget anges att unionens institutioner, organ och byråer ska ”utföra sitt arbete så öppet som möjligt” för att främja en god förvaltning och se till att det civila samhället kan delta, och att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt stadgeenliga säte i en medlemsstat ska ha rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar”.

E.  I artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna, som gäller rätten till god förvaltning, anges bland annat att ”var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer”.

F.  I artikel 43 i stadgan anges att ”varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till Europeiska ombudsmannen vid missförhållanden i unionens institutioners, organs eller byråers verksamhet, med undantag för Europeiska unionens domstol då den utövar sina domstolsfunktioner”.

G.  Enligt artikel 298.1 i EUF-fördraget ska unionens institutioner, organ och byråer när de fullgör sina uppgifter stödja sig på en öppen, effektiv och oberoende europeisk administration.

H.  Ombudsmannen inledde 447 undersökningar 2017, varav 433 var klagomålsbaserade och 14 var undersökningar på eget initiativ, och avslutade 363 undersökningar (348 klagomålsbaserade och 15 undersökningar på eget initiativ). De flesta undersökningar gällde kommissionen (256 undersökningar eller 57,3 %), följt av EU:s byråer (35 undersökningar eller 7,8 %), Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) (34 undersökningar eller 7,6 %), Europaparlamentet (22 undersökningar eller 4,9 %), Europeiska utrikestjänsten (17 undersökningar eller 3,8 %), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (16 undersökningar eller 3,6 %) och andra institutioner (67 undersökningar eller 15 %).

I.  De tre viktigaste frågorna i de undersökningar som ombudsmannen avslutade 2017 gällde följande: öppenhet, ansvarsskyldighet och allmänhetens tillgång till information och handlingar (20,6 %), serviceanda (16,8 %) och respekt för processuella rättigheter (16,5 %). Andra ärenden gällde t.ex. etiska frågor, allmänhetens rättigheter att delta i EU:s beslutsprocesser, korrekt användning av skönsmässig bedömning, bland annat i överträdelseförfaranden, sund ekonomisk förvaltning avseende EU:s upphandlingar, bidrag och kontrakt, rekrytering och god förvaltning i EU:s personalfrågor.

J.  I sitt strategiska arbete under 2017 avslutade ombudsmannen fyra strategiska undersökningar och inledde fyra nya om insyn i rådet, om ”svängdörrsproblematiken” rörande tidigare kommissionsledamöter, om tillgängligheten på kommissionens webbsidor för personer med funktionsnedsättningar och om verksamhet innan ansökan lämnas in i samband med Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) utvärderingar av läkemedel. Under 2017 inledde ombudsmannen åtta nya strategiska initiativ om, bl.a., öppenhet i fråga om lobbyverksamhet vid rådet, att förbättra det europeiska medborgarinitiativet och svängdörrsbestämmelser för EU:s olika institutioner och organ, och avslutade sex strategiska initiativ.

K.  EU befinner sig alltjämt i den svåraste ekonomiska, sociala och politiska krisen sedan unionen grundades. EU-institutionernas otillräckliga metoder för att ta itu med bristen på insyn i både EU:s beslutsprocess och i lobbyverksamheten, tillsammans med andra allvarliga etiska problem inom institutionerna, bidrar till att undergräva EU:s anseende.

L.  Nekande av tillgång till EU-handlingar, och dithörande insynsärenden, stod även 2017 för den största andelen av ombudsmannens undersökningar.

M.  Mot bakgrund av den ofta tidspressade karaktären på ansökningar om tillgång till handlingar har ombudsmannen inlett en försöksperiod för ett påskyndat förfarande.

N.  Ombudsmannen har en avgörande roll att spela när det gäller att säkerställa EU‑institutionernas ansvarsskyldighet och maximal öppenhet och opartiskhet i EU:s förvaltning och beslutsprocesser för att framgångsrikt skydda medborgarnas rättigheter, och därigenom öka deras förtroende, engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv.

O.  Europeiska unionens domstol anger att principerna om offentlighet och öppenhet är en väsentlig del av EU:s lagstiftningsprocess och att lagstiftningsprocessens effektivitet och integritet inte får undergräva principerna om offentlighet och öppenhet, som är en förutsättning för den processen. Europeiska unionens domstol har gett tydlig vägledning i denna fråga, exempelvis genom sitt domslut av den 22 mars 2018 i mål T‑540/15.

P.  Under ett års tid genomförde ombudsmannen en klagomålsbaserad undersökning om ECB:s ordförandes medlemskap i Group of Thirty (G30), en privat organisation vars medlemmar bl.a. är företrädare för banker över vilka ECB direkt eller indirekt utövar tillsyn. Ombudsmannen rekommenderade att ECB:s ordförande tillfälligt skulle avstå från sitt medlemskap i G30.

Q.  Ombudsmannen undersökte klagomål om kommissionens hantering av tidigare kommissionsledamöters sysselsättning efter avslutat mandat. Ombudsmannen hade redan kommit fram till att kommissionen gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden genom att den underlåtit att ta beslut specifikt om fallet med kommissionens före detta ordförande, José Manuel Barroso. I Barrosos fall kom den etiska kommittén fram till att det inte fanns tillräckliga skäl för att anse att den tidigare ordföranden hade brutit mot sina rättsliga förpliktelser, mot bakgrund av hans skriftliga meddelande att han inte hade anlitats för att bedriva lobbyverksamhet å Goldman Sachs vägnar och att han inte hade för avsikt att göra det.

R.  Den finansiella krisen har lett till en ekonomisk och social kris som även lett till tvivel kring EU:s institutioner .

S.  Den 25 oktober 2017 hölls ett möte mellan tidigare ordföranden Barroso och en av kommissionens sittande vice ordförande, vilket dokumenterades som ett officiellt möte med Goldman Sachs. Ombudsmannen noterade att mötets syfte inte tydligt framgick. Ombudsmannen betonade att det finns förståeliga farhågor för att den före detta ordföranden utnyttjar sin tidigare status och sina kontakter med före detta kolleger för att påverka och få tillgång till information. Detta fall väcker frågor om systemiska problem med kommissionens generella sätt att hantera sådana fall och om den etiska kommitténs oberoende. Parlamentet påpekar därför att det behövs skärpta regler på EU‑nivå för att förhindra och bestraffa alla intressekonflikter inom EU:s institutioner och organ.

T.  I mars 2017 inledde ombudsmannen en strategisk undersökning om rådets öppenhet och ansvarsskyldighet. Ombudsmannen fann att rådets underlåtenhet att dokumentera vilka medlemsstater som tar ställning i ett lagstiftningsförfarande och rådets bristande öppenhet vad gäller tillgången till dess lagstiftningshandlingar utgör administrativa missförhållanden; ett exempel är att rådet i oproportionerlig omfattning märker handlingar med distributionsbeteckningen LIMITE, vilket betyder att de inte får spridas. Ombudsmannen överlämnade en särskild rapport den 17 maj 2018 till Europaparlamentet om sin undersökning för att förbättra öppenheten och ansvarsskyldigheten i rådets lagstiftningsarbete.

U.  Större öppenhet i fråga om nationella regeringars ställningstaganden kan bidra till att dämpa fenomenet att man ”lägger skulden på Bryssel”, vilket ger en felaktig bild av hur EU:s lagstiftning faktiskt antas och underblåser euroskepticism och EU-fientliga stämningar.

V.  Ombudsmannen undersökte om EIB:s öppenhetspolicy om tillgång till handlingar leder till bristande efterlevnad av EU:s regler och internationella bestämmelser.

W.  Lämpligt förebyggande av intressekonflikter inom EU:s institutioner, byråer och organ är en grundläggande del av att garantera god förvaltning och öka medborgarnas förtroende för unionens beslutsprocess. Ombudsmannen inledde en strategisk undersökning av hur kommissionen gör bedömningar av intressekonflikter för sina särskilda rådgivare, som ofta arbetar för kunder inom privat sektor samtidigt.

X.  Ombudsmannen undersökte medborgares klagomål angående kommissionens underlåtenhet att ta ett snabbt beslut i överträdelseförfaranden om missbruk av visstidsanställningar. Flertalet medlemsstater har under årens lopp sett en betydande ökning av atypiska arbetsformer och tillfälliga anställningar, vilket har ifrågasatt genomförandet av europeisk arbetsrätt och även rättspraxis i Europeiska unionens domstol.

Y.  För beslut som rör människors hälsa och säkerhet och djurhälsa samt djur- och växtskydd bör EU:s institutioner, byråer och organ vara särskilt inriktade på medborgarna och anstränga sig för att stå till tjänst samt på ett korrekt sätt hantera allmänhetens farhågor och säkerställa fullständigt öppen, oberoende och noggrann insamling och utvärdering av vetenskaplig evidens. Den vetenskapliga evidens och de förfaranden som användes på EU-nivå och ledde till godkännandet av bland andra genetiskt modifierade organismer, bekämpningsmedel och glyfosat kritiserades hårt och utlöste en allmän offentlig debatt.

Z.  Kommissionen har ännu inte genomfört ombudsmannens rekommendationer beträffande kontakterna med tobaksindustrin, och underlåter därmed att säkerställa fullständig öppenhet i linje med sina skyldigheter enligt Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll.

AA.  Ombudsmannen offentliggjorde tydliga och praktiska rekommendationer för offentliga tjänstemäns samverkan med lobbyister och strävade efter att öka medvetenheten om dessa inom rådet och kommissionen.

AB.  Ombudsmannen ingår i EU-ramverket för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som har till uppgift att skydda, främja och övervaka genomförandet av konventionen på EU-institutionsnivå.

AC.  Ombudsmannen har genomfört en undersökning av hur Martin Selmayr, dåvarande kanslichef för kommissionens ordförande, utnämndes till kommissionens generalsekreterare. Ombudsmannen underströk att kommissionen framställde tillsättningen av tjänsten som generalsekreterare som akut, utan att detta stämde med verkligheten, för att motivera varför den lediga tjänsten inte utlystes offentligt, och organiserade ett urvalsförfarande för en biträdande generalsekreterare, men inte för att direkt tillsätta den tjänsten utan för att kunna utnämna Martin Selmayr till generalsekreterare i ett snabbt tvåstegsförfarande. Ombudsmannen konstaterade fyra fall av administrativa missförhållanden i Martin Selmayrs utnämning på grund av kommissionens underlåtenhet att korrekt följa relevanta bestämmelser, såväl bokstavligen som i andemening.

AD.  Europeiska ombudsmannens arbete utgör ett perfekt komplement till hennes olika nationella och regionala motsvarigheter. Utbytet och samordningen av deras arbete inom Europeiska ombudsmannanätverket, under överinseende av Europeiska ombudsmannen, är en mycket positiv del av insatserna för att se till att alla unionens medborgare och invånare kan åtnjuta rätten till god förvaltning på alla nivåer.

AE.  Den senaste gång som den nuvarande stadgan för Europeiska ombudsmannen uppdaterades var innan Lissabonfördraget trädde i kraft. Sedan dess har EU:s medborgare fått nya förväntningar i fråga om god förvaltning och den roll som ombudsmannen spelar för att säkra en sådan, särskilt när det gäller tillgång till handlingar, visselblåsning och trakasserier samt att se till att kommissionen hanterar frågan om tillåtlighet för europeiska medborgarinitiativ på ett rättvist och opartiskt sätt.

1.  Europaparlamentet godkänner Europeiska ombudsmannens årsrapport för 2017. Parlamentet noterar dess tydliga och lättlästa stil, och att den lyfter fram de mest väsentliga uppgifterna och siffrorna för ombudsmannens arbete under 2017.

2.  Europaparlamentet gratulerar Emily O’Reilly till hennes utmärkta arbete med att förbättra kvaliteten på EU:s förvaltning och tillgången till och kvaliteten på de tjänster den tillhandahåller medborgarna. Parlamentet bekräftar på nytt sitt starka stöd till den verksamhet som ombudsmannen bedriver för medborgarna och Europas demokrati.

3.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens femårsstrategi ”Towards 2019”, som syftar till att öka ombudsmannens inverkan och synlighet och skapa starka förbindelser med EU:s institutioner, byråer och organisationer, till förmån för medborgarna.

4.  Europaparlamentet är djupt oroat över att undersökningar om insyn och ansvarsskyldighet, inbegripet om tillgång till information och handlingar, återigen står för den största andelen av de ärenden som ombudsmannen handlagt under 2017, följt av klagomål avseende EU:s byråer och andra institutioner.

5.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens ansträngningar att tilldela personalen vid Europeiska unionens institutioner ett pris för god förvaltning 2017, särskilt personalen vid kommissionens generaldirektorat för hälsa för deras arbete för patienter med sällsynta sjukdomar.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av maximal öppenhet och förbättrad tillgång för alla till handlingar som innehas av EU-institutionerna. Parlamentet framhäver ombudsmannens strukturella arbete för att avslöja misstänkta administrativa missförhållanden genom att undersöka varje enskilt fall och inleda allt fler undersökningar på eget initiativ.

7.  Europaparlamentet tackar för det goda samarbetet mellan ombudsmannen och hennes personal och utskottet för framställningar, vilket har kännetecknats av uppskattning och noggrannhet.

8.  Europaparlamentet understryker att EU:s lagstiftning om tillgång till handlingar bör uppdateras. Parlamentet upprepar sin önskan att förordning Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(2), ska ses över för att även underlätta ombudsmannens arbete med att granska hur Europaparlamentet, rådet och kommissionen beviljar tillgång till handlingar. Parlamentet välkomnar ombudsmannens införande av ett påskyndat klagomålsförfarande för att hantera ansökningar om tillgång till handlingar.

9.  Europaparlamentet betonar att medborgare måste ha möjlighet att delta mer direkt i EU:s demokratiska liv och följa beslutsprocessen i EU:s institutioner i detalj, och att de måste få tillgång till all relevant information för att till fullo kunna utöva sina demokratiska rättigheter.

10.  Europaparlamentet understryker ombudsmannens roll i fråga om att verka för större insyn och ansvarsskyldighet inom EU:s lagstiftningsprocess för att öka medborgarnas förtroende, inte bara mot en enskild rättsakt utan mot själva beslutsprocessens legitimitet.

11.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av rådets interna riktlinjer om distributionsbeteckningen LIMITE på handlingar, vilken inte har någon solid rättslig grund, för att upprätthålla principen att beteckningen LIMITE endast kan ges till ett preliminärt utkast som ännu inte har en upphovsman och som inte har någon betydelse för lagstiftningsförfarandet.

12.  Europaparlamentet inser behovet av full öppenhet i EU:s beslutsprocess, och berömmer ombudsmannens utredning av den brukliga praxisen för de informella förhandlingarna mellan de tre stora EU-institutionerna (”trepartsmöten”). Parlamentet stöder offentliggörandet av alla handlingar från trepartsmöten i enlighet med Europeiska unionens domstols domslut.

13.  Europaparlamentet är förvissat om att ombudsmannens rekommendationer om EIB:s öppenhetspolicy måste genomföras utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet påminner om att denna policy bygger på grundtanken att information ska göras tillgänglig och innebär att vem som helst kan få tillgång till EIB:s handlingar och information.

14.  Europaparlamentet begär att EIB-gruppens offentlighetspolicy ska säkerställa allt större öppenhet när det gäller principerna för dess prissättningspolitik och styrningsorgan. Parlamentet begär att protokollen från sammanträdena i EIB‑gruppens förvaltningskommitté ska offentliggöras.

15.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaternas ställningstaganden i rådet under EU:s lagstiftningsprocess måste dokumenteras och offentliggöras på ett snabbt och tillgängligt sätt, eftersom det i alla system som bygger på principen om demokratisk legitimitet måste vara möjligt för allmänheten att ställa medlagstiftare till svars för deras handlingar. Parlamentet anser att ökad ansvarsskyldighet i rådet när det gäller de nationella regeringarnas ståndpunkter i fråga om EU-lagstiftning, bland annat genom att proaktivt göra lagstiftningshandlingar tillgängliga för allmänheten under pågående lagstiftningsprocess, skulle bidra till att åtgärda bristen på insyn i beslutsfattandet och dämpa tendensen att skylla på ”Bryssel” när man är missnöjd med beslut som i slutändan faktiskt fattas av de nationella regeringarna själva. Parlamentet kräver att rådet, i enlighet med artikel 15.3 i EUF-fördraget, ska se över sin sekretesspolicy för att säkerställa största möjliga insyn i sitt arbete.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa maximal insyn och tillgång till handlingar och information vad gäller EU Pilot-förfaranden, åtminstone avseende mottagna framställningar, och fullständig insyn samt fullständig tillgång till EU Pilot‑förfaranden och överträdelseförfaranden som redan har avslutats.

17.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck ombudsmannen att övervaka genomförandet av kommissionens reform av systemet med expertgrupper, för att säkerställa att det överensstämmer med rättsligt bindande regler och säkerställer maximal insyn i alla expertgruppers verksamhet, samt att undersöka och rapportera alla eventuella intressekonflikter. Parlamentet anser att det krävs en noggrann bedömning av och information om alla expertgrupper för att till fullo förstå hur oberoende de är, i syfte att tjäna allmänhetens intresse och ge ett mervärde i EU:s politiska beslutsfattande. Parlamentet anser att alla medlemmar av expertgrupper måste finnas med i öppenhetsregistret.

18.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett centralt nav för insyn för alla EU:s institutioner och byråer.

19.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens åtagande att förbättra insynen i EU:s lobbyverksamhet. Parlamentet betonar vikten av att anta en lämplig lagstiftningsakt för att göra EU:s öppenhetsregister obligatoriskt och rättsligt bindande för alla EU-institutioner och EU-organ samt företrädare för intressegrupper, så att man säkerställer full insyn i lobbyverksamheten.

20.  Europaparlamentet betonar vikten av att regelbundet uppdatera och kraftigt förbättra kvaliteten på data i EU:s öppenhetsregister, bland annat genom att tvinga juristbyråer som bedriver lobbyverksamhet att uppge alla uppdragsgivare. Parlamentet understryker behovet av att kostnadsfritt tillhandahålla all information om lobbypåverkan till allmänheten på ett begripligt och lättillgängligt sätt. Parlamentet anser att full insyn i finansieringen av alla intresseorganisationer måste säkerställas. Parlamentet fordrar att organisationer som bryter mot de så kallade svängdörrsreglerna ska utestängas från öppenhetsregistret.

21.  Europaparlamentet framhåller ombudsmannens slutsatser att ECB:s ordförandes fortsatta medlemskap i G30 utgjort ett administrativt missförhållande, eftersom det gett upphov till en allmän uppfattning att ECB:s oberoende ställning gentemot privata ekonomiska intressen skulle kunna äventyras. Parlamentet betonar att ledamöterna i ECB:s direktion bör avstå från att samtidigt vara medlemmar av forum eller andra organisationer där det också ingår chefer från banker som ECB utövar tillsyn över. Parlamentet noterar ombudsmannens rekommendationer av den 15 januari 2018 om medverkan av ECB:s ordförande och ledamöter i dess beslutande organ inom G30, och uppmanar ECB att ändra de relevanta bestämmelserna för att säkerställa att de högsta standarderna för etik och redovisningsskyldighet genomförs i praktiken.

22.  Europaparlamentet anser att kommissionen inte respekterade principerna om öppenhet, etik och rättssäkerhet i det förfarande som den använde för att utse Martin Selmayr till sin nya generalsekreterare. Parlamentet beklagar djupt kommissionens beslut att utse Martin Selmayr till sin nya generalsekreterare utan att ta hänsyn till den omfattande och utbredda kritiken från unionsmedborgarna och den skada som detta orsakat EU:s anseende i stort. Parlamentet understryker att Martin Selmayr måste avgå som generalsekreterare för kommissionen, och uppmanar kommissionen att tillämpa ett nytt förfarande för att utnämna sin generalsekreterare, så att man säkerställer att de högsta standarderna i fråga om insyn, etik och rättssäkerhet upprätthålls.

23.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att fortsätta sitt arbete med att stärka de etiska reglerna inom EU:s institutioner för att lösa ”svängdörrsproblematiken”, att se till att namnen på samtliga högre EU-tjänstemän som varit inblandade offentliggörs snarast, och att garantera fullständig insyn i all information om detta. Parlamentet ser fram emot ombudsmannens analys av hur kommissionen genomfört hennes riktlinjer och förslag angående en förbättrad hantering av ”svängdörrssituationer”, bland annat möjligheten att anta lagstiftning för att förebygga och sanktionera sådana situationer och eventuella oegentligheter.

24.  Europaparlamentet är fast övertygat om att strängare och tydliga moraliska och etiska regler och standarder som är lätta att tillämpa snabbt måste börja användas i alla EU‑institutioner, EU-byråer och EU-organ, för att säkerställa att redbarhets- och omdömesskyldigheten respekteras och för att förebygga intressekonflikter med den privata sektorn. Parlamentet anser att dessa regler och standarder måste baseras på en rättsakt. Parlamentet noterar att en uppdaterad uppförandekod för kommissionens ledamöter trädde i kraft i februari 2018 och att striktare karenstider har införts. Parlamentet anser dock att perioderna för anmälningsskyldighet om nya arbetsuppgifter efter mandattiden bör vara längre.

25.  Europaparlamentet betonar att den befintliga kodexen för god förvaltningssed snabbt måste uppgraderas genom att man antar en bindande förordning på detta område.

26.  Europaparlamentet anser att mötet mellan kommissionens tidigare ordförande Barroso och en av kommissionens sittande vice ordförande, vilket dokumenterades som ett officiellt möte med Goldman Sachs, är ytterligare ett bevis på det akuta behovet av att se över gällande regler och praxis för att stärka kraven på kommissionsledamöters integritet både under deras mandat och efter avslutat mandat.

27.  Europaparlamentet uppmanar återigen kommissionen att garantera proaktivt offentliggörande av och fullständig insyn i information om före detta kommissionsledamöters sysselsättning efter mandattiden. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den etiska kommittén är helt oberoende och redovisningsskyldig, och uppmuntrar ombudsmannen att fortsätta att utvärdera och rapportera eventuella intressekonflikter hos den etiska kommitténs ledamöter.

28.  Europaparlamentet gratulerar ombudsmannen till hennes strategiska undersökning av insynen i rådets lagstiftningsprocess (OI/2/2017/TE) men beklagar att rådet inte kommenterat resultaten inom utsatt tidsfrist. Parlamentet påpekar att detta tyvärr är ett återkommande problem som ständigt framgår även av klagomål som inkommer till ombudsmannen. Parlamentet menar dessutom att denna fråga bör anses vara av stor betydelse för unionens demokratiska liv och medborgarnas effektiva deltagande runtom i Europa, eftersom den utgör ett hinder för uppfyllandet av målen i de grundläggande fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet noterar i detta sammanhang att ombudsmannen i ett ärende på senare tid (1272/2017/LP – avseende rådets vägran att ge allmänheten tillgång till sin juridiska avdelnings yttrande över ett interinstitutionellt avtal om öppenhetsregistret) kommit fram till att denna fråga hotar principen om institutionell balans och strider mot grundläggande praxis för ömsesidigt lojalt samarbete. Parlamentet påpekar att det är omöjligt att utföra efterhandskontroller på ad hoc-basis efter det att en begäran har avslagits.

29.  Europaparlamentet understryker behovet av att i hög grad förbättra de regler för intressekonflikter som rör särskilda rådgivare. Kommissionen uppmanas särskilt att fullt ut genomföra ombudsmannens rekommendationer i denna fråga genom att tillämpa maximal insyn och ett proaktivt synsätt vid sin bedömning av eventuella intressekonflikter före och efter utnämning av rådgivare, och se till att allmänheten har fullständig tillgång till all relevant information.

30.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens ständiga intresse för frågor som är relevanta för institutionernas personal, och understryker vikten av att motverka alla former av diskriminering som kan uppstå på grund av skillnader i status. Parlamentet upprepar betydelsen av det som framkommit angående obetald praktik vid Europeiska utrikestjänstens EU-delegationer (ärende 454/2014/PMC) och rekommendationen att utrikestjänsten bör betala en lämplig ersättning till sina praktikanter i överensstämmelse med principen om icke-diskriminering. Parlamentet beklagar att andra EU-institutioner följer samma dåliga praxis med obetalda praktikplatser som inte ger ungdomar rättvisa möjligheter och inte heller erbjuder arbete som är likvärdigt med det som en anställd utför, vilket gör att unga yrkesutövare inte ges tillgång till tillräckliga medel för att försörja sig själva och att de inte får korrekt ersättning för sina tjänster. Parlamentet påpekar att brister i praktikanters status även kan ses inom andra områden; till exempel saknas det mekanismer för att rapportera sexuella trakasserier inom unionens byråer. Parlamentet uppmanar därför ombudsmannen att inleda en allmänt strategisk undersökning om praktikanters status.

31.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att göra sitt arbete helt transparent genom att på nätet offentliggöra information om alla möten med lobbyister för tobaksindustrin, eller med deras juridiska ombud, samt protokollen från dessa möten, i linje med sina skyldigheter enligt WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

32.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck ombudsmannen att bevaka tillämpningen av rekommendationerna för EU-tjänstemäns samverkan med intresseorganisationer och att fortsätta öka medvetenheten om dessa rekommendationer bland EU:s personal i alla EU-institutioner genom utbildning, seminarier och tillhörande stödåtgärder.

33.  Europaparlamentet beklagar kommissionens senfärdighet i samband med överträdelseförfaranden avseende missbruk av visstidsanställningar både inom privata och den offentliga sektorn, vilket har möjliggjort missbruk och kränkningar av arbetstagares rättigheter i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att övervaka denna fråga för att skydda medborgarnas rättigheter på ett effektivt sätt.

34.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens roll i utformningen av en proaktiv och insynsvänlig policy för alla EU:s byråer. Parlamentet uppmanar med eftertryck ombudsmannen att fortsätta övervaka alla EU:s byråer för att säkerställa att de lever upp till högsta möjliga insynsstandarder och erbjuder allmänheten tillgång till handlingar och information, med särskilt fokus på förfaranden och aktiviteter som rör människors hälsa.

35.  Europaparlamentet uppmanar med kraft ombudsmannen att inleda en strategisk undersökning för att utvärdera om EU:s institutioner, organ och byråer såsom Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och EMA säkerställer att insamlingen, granskningen och offentliggörandet av vetenskaplig evidens är helt oberoende, öppen, opartisk, noggrann och fri från intressekonflikter, och om det finns lämpliga policyer och rättssäkerhetsgarantier, exempelvis för att hantera genetiskt modifierade organismer, glyfosat, bekämpningsmedel, fytosanitära produkter och biocidprodukter samt läkemedel. Parlamentet föreslår i detta hänseende en fortsatt undersökning av de vetenskapliga kommittéernas och panelernas sammansättning och urvalsförfaranden vid dessa byråer, för att garantera att de är fullständigt oberoende och för att införa de mest strikta mekanismer för att förhindra alla former av intressekonflikter.

36.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens strategiska undersökningar av behandlingen av personer med funktionsnedsättning enligt kommissionens gemensamma sjukförsäkringssystem och av tillgängligheten på kommissionens webbsidor och i onlineverktyg för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmuntrar ombudsmannen att göra allt hon kan för att säkerställa att EU:s förvaltningar genomför FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

37.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens åtagande avseende öppenhet och insyn under brexitförhandlingarna. Parlamentet understryker det positiva gensvar som ombudsmannen fått från både rådet och kommissionen, vilket är ett erkännande av vikten av insyn. Parlamentet uppmanar den brittiska regeringen att leva upp till ett motsvarande åtagande.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar ombudsmannen att fortsätta samarbetet med de nationella ombudsmännen i Europeiska ombudsmannanätverket.

39.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska nätverket för nationella ombudsmän att visa större vaksamhet när det gäller att övervaka att de offentliga myndigheterna agerar omedelbart vid fall av polisbrutalitet, rasism och antisemitism när det gäller mänskliga rättigheter och demokratiskt styre.

40.  Europaparlamentet önskar att ombudsmannen ska få ökade ekonomiska och mänskliga resurser så att kontoret kan hantera nuvarande och framtida arbetsbörda, och upprätthålla sin grundläggande plikt att förbättra de administrativa rutinerna inom EU, eftersom förvaltningstjänsterna är av avgörande betydelse för unionens medborgare.

41.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens årskonferens med Europeiska ombudsmannanätverket som ägde rum den 19 juni 2017 med inriktning på följdverkningarna för medborgarnas rättigheter av brexit och av den ökade populismen i Europa.

42.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens utmärkelse för god förvaltning, vilken erkänner de ansträngningar som görs inom EU:s förvaltning för att finna innovativa sätt att genomföra medborgarvänlig politik.

43.  Europaparlamentet upprepar sin beredvillighet att uppdatera Europeiska ombudsmannens stadga(3) och alla tillhörande delar av unionens regelverk, för att anpassa ombudsmannens roll till EU-medborgarnas aktuella behov och förväntningar i fråga om god förvaltning.

44.  Europaparlamentet betonar behovet av förbättrad social dialog.

45.  Europaparlamentet betonar att förtroende mellan medborgarna och institutionerna är av största betydelse mot bakgrund av rådande ekonomiska svårigheter.

46.  Europaparlamentet betonar behovet av att ombudsmannen undersöker intressekonflikten mellan kommissionens roll i trojkan och kommissionens ansvar i egenskap av väktare av fördragen och av unionens regelverk.

47.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att säkerställa att kommissionen hjälper till att skapa en infrastruktur med juridisk rådgivning för medborgarinitiativ och en rättslig ram för att skydda dem som deltar i medborgarinitiativ.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till medlemsstaternas ombudsmän eller motsvarande organ.

(1) EGT L 113, 4.5.1994, s. 15.
(2) (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
(3) Europaparlamentets utkast till beslut av den 22 april 2008 om ändring av Europaparlamentets beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 116).


Överläggningarna i utskottet för framställningar under 2017
PDF 153kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om överläggningarna i utskottet för framställningar under 2017 (2018/2104(INI))
P8_TA(2018)0532A8-0404/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om resultatet av överläggningarna i utskottet för framställningar,

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som återspeglar den vikt som fördraget lägger vid EU:s medborgares och invånares rätt att framföra sina problem och göra parlamentet uppmärksamt på dem,

–  med beaktande av artikel 228 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om rätten att inge framställningar till Europaparlamentet,

–  med beaktande av bestämmelserna i EUF-fördraget om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,

–  med beaktande av artiklarna 52, 215 och 216 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0404/2018), och av följande skäl:

A.  Under 2017 mottogs 1 271 framställningar – jämfört med 1 569 under 2016 – varav 776 framställningar (60,2 %) förklarades tillåtliga.

B.  15 540 användare av parlamentets webbportal för framställningar gav sitt stöd åt en eller flera framställningar 2017, jämfört med 902 användare 2015 och 6 132 användare 2016. Det totala antalet klick till stöd för framställningar var 21 955, jämfört med 18 810 under 2016 och 1 329 under 2015. Det bör beaktas att medborgarna i allt större utsträckning ger sitt stöd för ingivna framställningar på detta nya sätt.

C.  Nästan 250 identiska eller mycket likartade framställningar om tre olika ämnen, som lämnades in under 2017, behandlades tillsammans i grupper per ämne.

D.  Av de framställningar som lämnades in under 2017, undertecknades 67 av en eller flera medborgare, 25 av mer än 100 medborgare, 10 av mer än 10 000 medborgare, och två av mer än 100 000 medborgare.

E.  Antalet mottagna framställningar var lågt i förhållande till EU:s totala folkmängd. Detta kan ge en fingervisning om att en stor del av unionsmedborgarna och invånarna i EU inte utnyttjar möjligheten att inge framställningar på grund av kunskapsbrist, med tanke på de många problem eller förväntningar som kan finnas inom unionens olika verksamhetsområden. Mer behöver göras för att främja rätten att inge framställningar till Europaparlamentet.

F.  Bara mycket få unionsmedborgare och invånare i EU känner till rätten att inge framställningar. Det behövs alltså större insatser och lämpliga åtgärder för att höja allmänhetens medvetenhet och åstadkomma betydande förbättringar av utövandet av denna rättighet.

G.  Enligt kriterierna för framställningars tillåtlighet, vilka anges i artikel 227 i EUF-fördraget och artikel 215 i parlamentets arbetsordning, ska framställningar uppfylla de formella villkoren för tillåtlighet, nämligen att framställaren, som ska vara en unionsmedborgare eller person bosatt i EU, berörs av en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde. 495 framställningar förklarades otillåtliga, eftersom de inte uppfyllde tillåtlighetsvillkoren.

H.  Rätten att inge en framställning till Europaparlamentet ger unionsmedborgare och invånare i EU möjlighet att på ett formellt sätt vända sig till sina direktvalda företrädare. Rätten att inge framställningar bör vara en central del av ett aktivt deltagande i EU:s verksamhetsområden för unionsmedborgare och invånare i EU och bör därför främjas på bästa möjliga sätt. Ett fullt utövande av rätten att inge framställningar hör samman med EU-institutionernas och medlemsstaternas behov av att snabbt och effektivt komma fram till lösningar på problem som tas upp av framställarna och tillförsäkra dem ett fullgott skydd av de grundläggande rättigheterna.

I.  Europaparlamentet har länge gått i täten för den internationella utvecklingen av framställningsprocessen och har det mest öppna och transparenta framställningsförfarandet i Europa, vilket gör det möjligt för framställarna att delta fullt ut i institutionens verksamhet.

J.  Ett aktivt deltagande är endast möjligt om det finns ett demokratiskt och transparent förfarande som gör det möjligt för parlamentet och utskottet för framställningar att utföra sitt arbete på ett medborgarvänligt och meningsfullt sätt. Detta kräver att en kontinuerlig förbättring av samspelet med framställarna eftersträvas, så att man noterar och utnyttjar exempelvis ny teknik som införts, och av samspelet med andra berörda medborgare och invånare, till exempel personer som ger framställningar sitt stöd på webbportalen för framställningar.

K.  Framställningarna är användbara verktyg för att upptäcka överträdelser av unionsrätten och luckor, motsägelser och möjliga kryphål i denna rätt med avseende på målet att garantera största tänkbara sociala rättvisa och ett fullständigt skydd av de grundläggande rättigheterna för alla medborgare. Framställningarna gör det möjligt för parlamentet och andra EU-institutioner att bedöma införlivandet och tillämpningen av unionsrätten och de faktiska konsekvenserna av ett felaktigt genomförande för unionsmedborgare och invånare i EU. De kan också ge insikt om att det saknas lagstiftningsbestämmelser på verksamhetsområden där EU skulle kunna lagstifta.

L.  Framställningar medför en extra garanti för unionsmedborgare och invånare i EU jämfört med klagomål direkt till kommissionen, eftersom de involverar parlamentet i processen och möjliggör en bättre kontroll av kommissionens fullgörande av sina undersökningsskyldigheter och även möjliggör öppna och insynsvänliga debatter i frågan, i närvaro av framställare, ledamöter av Europaparlamentet och av kommissionen liksom företrädare för eventuella andra berörda myndigheter vid behov.

M.  Framställningar ger ofta nyttig information om EU:s politik på olika områden till andra parlamentsutskott, även i samband med deras lagstiftningsverksamhet. I gengäld förväntas de utskott som är ansvariga för innehållet i en framställning tillhandahålla sin sakkunskap, så att framställningen behandlas på vederbörligt sätt och så att det blir möjligt för parlamentet att ge ett meningsfullt svar på framställningen. Parlamentet som helhet är ansvarigt för att den grundläggande rätten att inge framställningar tillgodoses genom en lämplig behandling av framställningar.

N.  Alla framställningar bör noga utvärderas och behandlas. Framställaren har rätt att inom rimlig tid få upplysningar beträffande beslutet om tillåtlighet, som fattats av utskottet för framställningar, och att få sitt ärende grundligt behandlat inom en rimlig tidsperiod.

O.  Ett stort antal framställningar diskuteras offentligt vid framställningsutskottets sammanträden. Framställarna har rätt att presentera sina framställningar, och deltar ofta fullt ut i diskussionen, och bidrar därmed aktivt till utskottets arbete. Under 2017 diskuterades 248 framställningar vid utskottets sammanträden, med 208 framställare närvarande, varav 59 deltog aktivt genom att yttra sig.

P.  De uppgifter som tillhandahålls av medborgare och invånare i framställningar och under utskottssammanträden – och som kompletteras av expertis från kommissionen, medlemsstaterna och andra organ – är avgörande för utskottets arbete. För att undvika socioekonomisk diskriminering bör framställare vilkas framställningar ska debatteras vid ett offentligt utskottssammanträde och som är villiga att delta i diskussionen ha rätt till ersättning för tillhörande kostnader, inom rimliga gränser.

Q.  De vanligaste ämnen som togs upp i framställningarna under 2017 hänförde sig till miljöfrågor (särskilt frågor som rör vatten- och avfallshantering och bevarande), grundläggande rättigheter (särskilt rösträtt och barns rättigheter), problemet med de stulna barnen, fri rörlighet för personer, sociala frågor (arbetsförhållanden), olika former av diskriminering och invandring, utöver många andra verksamhetsområden.

R.  Översynen av parlamentets arbetsordning bör bidra till att förbättra framställningsförfarandet, och de relevanta bestämmelserna bör göra det möjligt att optimera framställningsutskottets förmåga att undersöka allmänhetens farhågor och därigenom säkerställa ett fullgott skydd och ett mer ändamålsenligt utnyttjande av rätten att inge framställningar.

S.  Av de framställningar som mottogs under 2017 (878 framställningar) lämnades 69,1 % in via parlamentets webbportal för framställningar, jämfört med 68 % (1 067 framställningar) under 2016. Det faktum att detta format dominerar och att det förväntas öka med tiden skulle kunna möjliggöra en snabbare inledande behandling av dessa framställningar.

T.  Sammanfattningar av framställningar kan nu laddas upp till portalen tidigare – ungefär en vecka efter det att utskottet för framställningar fattar beslut om tillåtlighet. Automatisk uppladdning av dagordningar, protokoll och kommissionens svar rörande framställningar infördes i slutet av 2017, vilket har gjort dessa dokument tillgängliga för allmänheten och ökat insynen i arbetet i utskottet för framställningar. Alla dessa funktioner avspeglar parlamentets åtaganden i samband med syftet att skapa en mer interaktiv upplevelse för framställarna och möjliggöra realtidskommunikation med dessa. Frågor och svar och förklaringen om skydd av personuppgifter har reviderats för att återspegla förändringar i sekretessbestämmelserna i arbetsordningen. Man har också gjort tekniska förbättringar, inklusive ytterligare förbättringar av sökfunktionen och införandet av en ”läs först”-sida innan en framställning kan lämnas in, som innehåller upplysningar och rådgivning för framställare. Ett stort antal individuella förfrågningar om stöd har hanterats med framgång.

U.  Utskottet för framställningar anser att det europeiska medborgarinitiativet är ett viktigt instrument för direktdemokrati och deltagandedemokrati som, om det tas på allvar, bör göra det möjligt för medborgarna att delta aktivt i utformningen av EU:s politik och lagstiftning.

V.  Under 2017 genomfördes fyra undersökningsresor enligt artikel 216a i arbetsordningen: en till Sverige, då man undersökte de svårigheter som EU-medborgare hade vid erhållandet av ett personnummer som krävs för att få tillgång till merparten av de tjänster de behövde när de tillfälligt flyttade till Sverige, en till Spanien, då man granskade framställningar som tar upp påståenden om att nyfödda barn stals från sjukhus under och efter Francos diktatur, en till Taranto (Italien), då man tittade närmare på hur ett stålverk och ett lokalt raffinaderi påverkat miljön och orsakat luft-, mark- och vattenföroreningar, och en till Larnaca (Cypern), då man kartlade miljö- och hälsoeffekterna av en nybyggd industrihamn i staden.

W.  Enligt arbetsordningen ansvarar utskottet för framställningar för förbindelserna med Europeiska ombudsmannen, som undersöker klagomål om administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ. Den nuvarande Europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, lade fram sin årsrapport för 2016 för utskottet för framställningar vid dess sammanträde den 30 maj 2017, och årsrapporten från utskottet för framställningar är delvis baserad på ombudsmannens årsrapport, eller de särskilda rapporter som lämnas till parlamentet, varav den senaste rörde insynen i rådets beslutsfattande.

X.  Utskottet för framställningar är medlem i Europeiska ombudsmannanätverket, vilket också omfattar Europeiska ombudsmannen, nationella och regionala ombudsmän och liknande organ i EU:s medlemsstater och kandidatländer och andra länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och syftar till att främja informationsutbytet om EU:s lagstiftning och politik och att utbyta bästa praxis.

1.  Europaparlamentet uppmärksammar framställningsutskottets väsentliga funktion som bro mellan å ena sidan unionsmedborgarna och invånarna i EU och å andra sidan EU-institutionerna, genom vilken unionsmedborgare och invånare i EU formellt kan uppmärksamma parlamentet på fall av felaktig tillämpning av unionsrätten och uppmärksamma sina valda företrädare på sina tankar och synpunkter, vilket därigenom skapar förutsättningar för att snabbt undersöka och tillgodose framställarnas önskemål, där det är möjligt. Parlamentet understryker att det sätt på vilket problemen i framställningarna behandlas har en avgörande inverkan på medborgarna när det gäller den faktiska efterlevnaden av rätten att inge framställningar i enlighet med unionsrätten och på allmänhetens syn på EU-institutionerna. Parlamentet påminner kommissionen om att framställningar erbjuder en unik möjlighet att kartlägga situationer där unionsrätten inte upprätthålls och att undersöka sådana situationer med hjälp av Europaparlamentets politiska kontroll.

2.  Europaparlamentet påpekar att framställningar utgör både en möjlighet och en utmaning för parlamentet och andra EU-institutioner eftersom de gör det möjligt att skapa en direkt dialog med unionsmedborgare och invånare i EU och att upprätthålla en dialog med dem, särskilt om de påverkas av tillämpningen av unionsrätten och söker en ändamålsenlig och effektiv prövningsmekanism. Parlamentet påpekar att EU-institutionerna och medlemsstaterna måste göra sitt yttersta, inom ramen för sina respektive befogenheter, för att snabbt och effektivt lösa de problem som medborgarna tagit upp i sina framställningar.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka medvetenheten genom en kontinuerlig offentlig debatt och mer information om EU:s faktiska befogenheter, dess funktionssätt och dess behov av framtida förbättringar, i syfte att se till att unionsmedborgarna och invånarna i EU är väl informerade om de nivåer där besluten fattas, så att de också kan involveras i diskussioner om möjliga reformer samt förebygga den företeelse som innebär att man i vissa oansvariga medlemsstater skyller allt på Bryssel. Parlamentet anser att en bredare offentlig debatt om EU, liksom bättre information och utbildning samt korrekt medierapportering skulle minska antalet otillåtliga framställningar, eftersom unionsmedborgarna och invånarna i EU skulle vara mer medvetna om EU:s befogenheter. Parlamentet konstaterar att ämnet för en otillåtlig framställning kan spela en roll för beslutsfattandet, även om den inte omfattas av utskottets ansvarsområde.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av ett utökat samarbete mellan kommissionen och andra EU-institutioner och medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter i syfte att säkerställa antagande och genomförande av EU-regler som är inriktade på att åstadkomma en så omfattande social rättvisa som möjligt och ett fullständigt och verkningsfullt skydd av alla medborgares ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Parlamentet understryker behovet av mer aktivt samarbete med medlemsstaternas företrädare vid utskottssammanträden och av snabbare uppföljning av förfrågningar som skickas från utskottet. Parlamentet uppmanar därför alla berörda myndigheter på nationell nivå och EU-nivå att som en prioriterad fråga göra fasta åtaganden när det gäller att behandla framställningar och hitta lösningar på de problem som tas upp i dem. Parlamentet konstaterar återigen att många framställningar har fått ytliga svar från kommissionen.

5.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att korrekt använda de befogenheter som hänger samman med dess roll som fördragens väktare, eftersom denna roll är av yttersta vikt för att EU ska fungera väl när det gäller medborgarna och EU:s lagstiftande organ. Parlamentet vill att överträdelseförfaranden hanteras i god tid, så att man utan dröjsmål kan sätta stopp för situationer där unionsrätten inte respekteras.

6.  Europaparlamentet upprepar att samarbete med andra parlamentsutskott är nödvändigt för att framställningarna ska behandlas på ett grundligt sätt. Parlamentet konstaterar att 18 framställningar under 2017 översändes till andra parlamentsutskott för yttrande och 357 för kännedom. Parlamentet välkomnar att 21 yttranden om framställningar mottogs från parlamentsutskotten. Parlamentet uppmuntrar till ökad dialog mellan olika parlamentsutskott, så att de problem som tas upp av unionsmedborgarna ägnas lämplig uppmärksamhet.

7.  Europaparlamentet pekar på lanseringen av nätverket för framställningar den 21 mars 2017, i närvaro av ledamöter från alla parlamentsutskott, där man presenterade nätverkets riktlinjer och beskrev dess syfte och dess medlemmars roll. Parlamentet är övertygat om att nätverket för framställningar, om det tas på allvar, är ett användbart verktyg för en bättre uppföljning av framställningar i det parlamentariska arbetet och lagstiftningsarbetet. Parlamentet betonar att nätverket har varit betydelsefullt såtillvida att det har uppmärksammat ledamöterna på de problem som medborgare tagit upp i sina framställningar till parlamentet. Nätverket har också haft en viktig roll när det gäller att diskutera möjliga förbättringar av förfarandena och utbyta bästa praxis. Parlamentet betonar att en närmare kontakt mellan utskotten kan öka effektiviteten vid planeringen av utfrågningar och parlamentariska studier på liknande områden. Parlamentet ser fram emot utredningsavdelningens offentliggörande av studien av parlamentets utredningsavdelning C om hur de olika utskottens nuvarande samarbete med utskottet för framställningar fungerar. Parlamentet understryker att ett fördjupat samarbete med parlamentsutskotten om frågor som tas upp av framställarna bör göra det möjligt för parlamentet att tillhandahålla en bättre individuell uppföljning av framställningar och att mycket snabbare och effektivare reagera på medborgarnas farhågor, vilket ger mervärde för unionsmedborgarna och invånarna i EU och för parlamentets verksamhet och Europa som helhet.

8.  Europaparlamentet betonar de viktiga bidragen av framställningar som lämnats in före brexitförhandlingarna av berörda medborgare och invånare. Parlamentet pekar på den gemensamma offentliga utfrågning som hölls den 11 maj 2017 av utskottet för framställningar och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE), utskottet för konstitutionella frågor (AFCO) och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL), om medborgarnas och invånarnas rättigheter efter brexit, för att säkerställa att dessa rättigheter görs till en av parlamentets huvudprioriteringar i brexitförhandlingarna.

9.  För att uppnå fullständig enhetlighet i behandlingen av olika framställningar anser Europaparlamentet att utskottet för framställningar och att utskottets sekretariat bör tilldelas utökade resurser. Parlamentet betonar att utskottets riktlinjer, som antogs i januari 2016, gör behandlingen av framställningar och beslutsprocessen översiktlig och tydlig.

10.  Europaparlamentet påminner om att framställningarna behandlas i enlighet med artikel 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det står att varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat ska ha rätt att göra en framställning till Europaparlamentet i frågor som hör till Europeiska unionens verksamhetsområden. Parlamentet påminner om att förfarandet för att behandla framställningar fastställs i Europaparlamentets arbetsordning.

11.  Parlamentet konstaterar att en vägran att snabbt och grundligt undersöka medborgarnas klagomål, även i samband med enskilda fall, inom ramen för kommissionens strategi i meddelandet från 2016 ”EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning”(1), kan göra det svårare att snabbt förstå eventuella allvarliga systembrister och därigenom leda till att många överträdelser av rättigheter består, vilket drabbar en mängd medborgare, eftersom kommissionen i stort sett låter det vara primärt de nationella domstolarnas ansvar att övervaka eventuella överträdelser av EU-lagstiftningen, utom vid systematiska överträdelser. Parlamentet anser att tolkningen av detta begrepp är alltför oklar och att det är särskilt skadligt med en sådan strategi inom miljölagstiftningens område. Parlamentet betraktar detta som en tillbakagång från den tidigare strategin för genomförande av EU:s miljölagstiftning och som ett allmänt hinder för fullgörandet av de skyldigheter som kommissionen har i egenskap av fördragens väktare.

12.  Europaparlamentet påpekar att behandlingen av framställningar om otrygga anställningsvillkor har visat att många arbetstagare i vissa medlemsstater utsätts för oacceptabla och diskriminerande metoder, vilket tyder på att det i en rad fall saknas ändamålsenliga förebyggande mekanismer och påföljder. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen ännu inte har tagit itu med en mängd fall som rör vissa medlemsstaters överträdelser av EU:s arbetsrätt och därigenom gjort det möjligt för överträdelserna av arbetstagarnas rättigheter att fortgå i flera år.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att systematiskt informera utskottet för framställningar om pågående EU-pilotprojekt och överträdelseförfaranden i samband med framställningar. Parlamentet upprepar också sin begäran om tillgång till de handlingar som utbyts i samband med förfarandena så snart dessa avslutats med tillämpning av rättspraxis från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen), särskilt när de helt eller delvis inletts på grundval av framställningar. Parlamentet välkomnar den centraliserade plattform, som skapades av kommissionen 2014, på vilken överträdelsebeslut offentliggörs.

14.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen alltid ska vara vederbörligen representerad under de offentliga debatterna i utskottet för framställningar, närmare bestämt i form av högre tjänstemän som kan lämna ytterligare upplysningar och svara på förfrågningar från framställare och ledamöter av Europaparlamentet, vid behov utöver räckvidden för det skriftliga svar som tidigare tillhandahållits.

15.  Europaparlamentet välkomnar den ökande tendensen i utskottet för framställningar att ta upp frågor i kammaren, genom frågor för muntligt besvarande, resolutioner eller kortfattade resolutionsförslag i enlighet med artikel 216.2 i arbetsordningen. Parlamentet uppmärksammar sina resolutioner som antogs efter offentliggörandet av den årliga rapporten om verksamheten i utskottet för framställningar under 2016(2), den årliga rapporten om Europeiska ombudsmannens arbete under 2016(3) och rapporten om EU-medborgarskapet 2017(4). Parlamentet uppmärksammar sin resolution av den 15 mars 2017 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden(5).

16.  Europaparlamentet noterar de utfrågningar om ett antal olika ämnen som utskottet för framställningar anordnade under 2017, på egen hand eller i samarbete med andra utskott, närmare bestämt om ”Bekämpande av diskriminering samt skydd av minoriteter” (den 4 maj), om ”EU-medborgarnas situation och rättigheter i Storbritannien” efter brexit (den 11 maj), tillsammans med EMPL- och LIBE-utskotten, om ”Att återställa medborgarnas förtroende för det europeiska projektet” (den 22 juni), om ”Statslöshet” (den 29 maj) tillsammans med LIBE-utskottet, om EU:s medborgarinitiativ ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel” och om ”Skydd av rättigheterna för visstidsanställda och arbetstagare med osäkra anställningar” (den 22 november). Parlamentet gläds också åt att den årliga workshoppen om skydd av rättigheter för personer med funktionsnedsättning ägde rum den 12 oktober 2017.

17.  Europaparlamentet konstaterar att utskottet för framställningar i flera bidrag till parlamentsbetänkanden – till exempel om den europeiska rättsakten om tillgänglighet(6), om tolkningen och tillämpningen av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning(7), om Bryssel IIa-förordningen(8), om Marrakesh-fördraget(9), om övervakning av tillämpningen av EU-rätten 2015(10), om användningen av energi från förnybara källor(11), om EU:s handikappstrategi(12), om den årliga rapporten om situationen för de grundläggande rättigheterna i EU 2016(13) och om översynen av förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet(14) – har yttrat sig om olika frågor som tagits upp i framställningar.

18.  Europaparlamentet konstaterar att miljöfrågorna var den främsta anledningen till oro för framställarna under 2017. Parlamentet lyfter fram den särskilda Eurobarometer 468-undersökning som offentliggjordes i november 2017(15) och som visade att miljön är en av de viktigaste frågorna för unionsmedborgarna. Parlamentet betonar vikten av att tillgodose förväntningarna hos unionsmedborgarna och invånarna i EU i fråga om lämplig miljölagstiftning, och av att genomföra de regler och principer som antagits. Parlamentet beklagar att miljöreglerna inte alltid genomförs på ett korrekt sätt i medlemsstaterna, såsom det beskrivs i framställningarna. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen, som väktare av fördragen, att tillsammans med medlemsstaterna säkerställa ett korrekt genomförande av unionsrätten.

19.  Europaparlamentet betonar att kommissionen måste säkerställa att det genomförs tillförlitliga och utförliga analyser av förenligheten med unionsrätten när det gäller de miljöbedömningar som medlemsstaterna genomför innan de godkänner infrastrukturprojekt som i framställningar har kritiserats för att orsaka allvarliga risker för folkhälsan och miljön.

20.  Europaparlamentet beklagar djupt att de problem med luftkvaliteten som uppmärksammats av framställare i en rad medlemsstater förvärras av utsläppen från 43 miljoner dieselbilar som inte är förenliga med EU:s regler om typgodkännande och utsläppen från personbilar och lätta nyttofordon.

21.  Europaparlamentet pekar på det arbete som utskottet för framställningar har utfört i samband med framställningar som rör frågor om funktionsnedsättningar. Parlamentet noterar att färre framställningar om frågor rörande funktionsnedsättningar ingavs 2017. Parlamentet betonar att tillgång till transporter och byggnadsmiljön och diskriminering, särskilt på arbetsmarknaden, är bland de största utmaningarna för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet konstaterar att särskild uppmärksamhet ägnades åt diskussioner om framställningar om frågor rörande funktionsnedsättningar, såsom stöd för anhörigvårdare till personer med funktionsnedsättningar, och om snabb ratificering, genomförande och tillämpning av Marrakesh-fördraget.

22.  Europaparlamentet betonar att utskottet för framställningar har en skyddande roll inom EU-ramen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet lyfter fram den workshop om skydd av rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ägde rum vid utskottets sammanträde den 12 oktober 2017 och som omfattade en presentation av en studie om inkluderande undervisning. EU-institutionerna uppmanas att föregå med gott exempel i denna fråga och att säkerställa att de nationella myndigheterna korrekt och utan dröjsmål genomför den lagstiftning som antagits på detta område.

23.  Europaparlamentet pekar på sin resolution av den 15 mars 2017 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att klargöra, uppdatera och utöka sina riktlinjer för bättre införlivande och tillämpning av direktiv 2004/38/EG för att i synnerhet inkludera senaste rättspraxis från EU-domstolen (målen C-456/12 och C-457/12). Parlamentet rekommenderar användning av planer för införlivande och genomförande i syfte att säkerställa fullständig och korrekt tillämpning. Medlemsstaterna uppmanas enträget att respektera direktiv 2004/38/EG samt befintlig rättspraxis från Europeiska unionens domstol när det gäller fri rörlighet för personer. Ett åsidosättande av detta direktiv och denna rättspraxis skulle nämligen vara en direkt kränkning av en av unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter.

24.  Europaparlamentet erkänner det arbete som gjorts av framställningsutskottets arbetsgrupp för frågor om barns välfärd, och noterar dess slutrapport och rekommendationer som antogs den 3 maj 2017. Parlamentet är starkt övertygat om att kommissionen, rådet och medlemsstaterna på ett konsekvent och effektivt sätt bör följa upp rekommendationerna i arbetsgruppens slutrapport. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att respektera EU-lagstiftningen och att på ett ändamålsenligt sätt främja och förbättra det gränsöverskridande samarbetet i familjefrågor genom att tillhandahålla utbildning för domare och yrkesverksamma, information om rättshjälp och tvåspråkiga jurister.

25.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att en för snäv eller inkonsekvent tolkning av artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna ökar avståndet mellan medborgarna och EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram åtgärder som garanterar en konsekvent och vittgående tillämpning av tillämpningsområdet för artikel 51.

26.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att uppmana medlemsstaterna att hitta lösningar mot förlust av rösträtt och politisk utestängning av EU-medborgare som fritt rör sig och bor inom EU samt politisk utestängning av varaktigt bosatta personer. Parlamentet uttrycker sin besvikelse över att utkastet till avtal om utträde mellan EU och Förenade kungariket inte innehåller någon hänvisning till medborgarnas politiska rättigheter.

27.  Europaparlamentet betonar att det europeiska medborgarinitiativet bör vara både öppet och effektivt för att tjäna som ett viktigt instrument för ett aktivt medborgarskap och medborgardeltagande. Parlamentet beklagar att detta inte har varit fallet tidigare och att tidigare framgångsrika initiativ inte gett några påtagliga resultat i form av lagstiftning. Parlamentet noterar kommissionens förslag om en översyn av förordning (EU) nr 211/2011 om det europeiska medborgarinitiativet(16), som offentliggjordes den 13 september 2017. Parlamentet framhäver det senaste framgångsrika europeiska medborgarinitiativ som lämnats in, med titeln ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel”. Parlamentet pekar på den offentliga utfrågningen om detta initiativ i parlamentet den 20 november 2017, och förväntar sig från kommissionens sida en reaktion som är förenlig med initiativets innehåll. Parlamentet bekräftar framställningsutskottets åtagande om att aktivt medverka till att anordna offentliga utfrågningar för framgångsrika initiativ, och förbinder sig att på institutionsnivå se till att denna inkluderande process effektiviseras och att se till att initiativen får en lämplig lagstiftningsmässig uppföljning.

28.  Europaparlamentet betonar att det, i samband med den offentliga utfrågningen om det europeiska medborgarinitiativet ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel” och vid behandlingen av framställningar om samma ämne, har framkommit att EU:s godkännandeförfaranden för ämnen som glyfosat, genetiskt modifierade organismer och bekämpningsmedel äventyras av bristfälligt oberoende, otillräcklig transparens och felaktigheter vid inhämtandet och utvärderingen av vetenskapliga bevis.

29.  Europaparlamentet noterar det stora antalet framställningar om djurskydd. Parlamentet uppmärksammar studien ”Djurskydd i Europeiska unionen” och dess presentation vid utskottets sammanträde den 23 mars 2017, följt av en diskussion om en rad framställningar i frågan. Parlamentet anser att det är helt nödvändigt att ta fram en ny djurskyddsstrategi på EU-nivå för att överbrygga alla befintliga luckor, harmonisera lagstiftning och säkerställa ett fullständigt och effektivt skydd av djurs välbefinnande, inklusive djurtransporter, genom tydlig och uttömmande lagstiftning som helt uppfyller kraven i artikel 13 i EUF-fördraget.

30.  Europaparlamentet betonar att Solvit-nätverket spelar en viktig roll i fråga om att ge medborgarna och företagen ett instrument för att ta upp problem som rör myndigheters eventuella överträdelser av unionsrätten i andra medlemsstater. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja Solvit för att göra det mer användbart och synligt för medborgarna. Parlamentet välkomnar i detta avseende handlingsplanen för att förstärka Solvit-nätverket, som kommissionen offentliggjorde i maj 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att avlägga rapport för Europaparlamentet om resultaten för denna handlingsplan.

31.  Europaparlamentet understryker vikten av att vidareutveckla portalen för framställningar och behovet av att göra den till en portal för tvåvägskommunikation och ett lättillgängligt interaktivt verktyg som ger alla EU-medlemsstaternas medborgare tillgång till all grundläggande information om framställningar och deras behandling, öppnar upp kommunikationskanaler och skapar tematiska grupper för utbyte av handlingar och god praxis. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att ytterligare minimera den administrativa bördan i hur framställningar behandlas. Parlamentet betonar att portalen även fungerar som ett offentligt register över framställningar. Parlamentet vidhåller att portalens tekniska kapacitet måste stärkas för att åstadkomma ett smidigt framställningsförfarande. Parlamentet betonar behovet av att förbättra kommunikationen med framställarna genom att skicka dem meddelanden på deras eget språk om hur behandlingen av deras framställningar fortskrider. Parlamentet anser att personer som har stöttat eller visat intresse för en framställning har rätt att få samma återkoppling och information som framställaren, särskilt när det gäller debatter i parlamentet eller svar från kommissionen. Parlamentet upprepar vikten av att göra mer för att se till att framställarna är närvarande när deras framställningar diskuteras i utskottet.

32.  Europaparlamentet efterlyser en mer fokuserad och aktiv press- och kommunikationstjänst och en aktivare närvaro på sociala medier och ser gärna att utskottets arbete blir mer lyhört för allmänhetens önskemål.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen och medlemsstaternas regeringar och parlament och till nationella utskott för framställningar och ombudsmän eller motsvarande behöriga organ.

(1) EUT C 18, 19.1.2017, s. 10.
(2) EUT C 369, 11.10.2018, s. 105.
(3) EUT C 356, 4.10.2018, s. 77.
(4) EUT C 369, 11.10.2018, s. 11.
(5) EUT C 263, 25.7.2018, s. 98.
(6) Yttrande antaget den 24 januari 2017.
(7) Yttrande antaget den 24 januari 2017.
(8) Yttrande antaget den 25 april 2017.
(9) Yttranden antagna den 24 januari 2017.
(10) Yttrande antaget den 22 mars 2017.
(11) Yttrande antaget den 7 september 2017.
(12) Yttrande antaget den 7 september 2017.
(13) Yttrande antaget den 22 november 2017.
(14) Yttrande antaget den 7 september 2017.
(15) Särskild Eurobarometer 468, 2015: EU:s medborgares inställning till miljön, november 2017. http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/SPECIAL/surveyKy/2156
(16) EUT L 65, 11.3.2011, s. 1.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy