Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av studien Public Sector Reform: How the EU budget is used to encourage it, som offentliggjordes av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik 2016(1),

–  med beaktande av Europa 2020-strategin,

–  med beaktande av EU:s nuvarande finansieringsperiod (2014–2020) och kommissionens förslag till den nya fleråriga budgetramen (2021–2028),

–  med beaktande av den överenskommelse som medlagstiftarna nådde i juli 2018 om öka budgeten för stödprogrammet för strukturreformer,

–  med beaktande av artikel 197 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0378/2018), och av följande skäl:

A.  Den offentliga förvaltningen i medlemsstaterna är grundläggande för genomförandet av EU:s budget och kan, när den fungerar effektivt, bidra till att tillhandahålla moderna system som ökar välståndet och välfärden i EU.

B.  Förslaget till den nya fleråriga budgetramen innehåller för närvarande inte något särskilt mål för den offentliga förvaltningen.

1.  Europaparlamentet noterar att befogenheterna när det gäller den offentliga förvaltningen är fördelade på olika avdelningar inom kommissionen och att detta försvårar en effektiv samordning av de behöriga tjänsterna, EU-finansierade program och initiativ. Parlamentet förespråkar en bättre samordning av alla program för tekniskt bistånd, i syfte att undvika överlappning och se till att åtgärderna inte är så ineffektiva att de undergräver kommissionens alla insatser för att främja en kombinering av medel i syfte att utnyttja synergier. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sina system för utbyte av bästa praxis för att hjälpa medlemsstaterna att tillämpa bästa praxis utan att införa strategier för lönedevalvering och socialt ohållbara reformer.

2.  Europaparlamentet uppmanar nästa kommissionsordförande att ge ansvaret för frågor som rör bättre offentlig förvaltning och styrning till en kommissionsledamot.

3.  Europaparlamentet anser att en effektiv reform av den offentliga sektorn är avgörande för att hjälpa medlemsstaterna att anpassa sig till förändrade omständigheter, öka motståndskraften för att förhindra framtida kriser, utvidga e-förvaltning och förbättra tillhandahållandet av tjänster i hela EU, särskilt med avseende på ny teknik och it-system, samt att denna reform i hög grad skulle bidra till att minska mängden avfall och exponeringen för avfall och begränsa förlusten eller den bedrägliga användningen av unionsmedel. Parlamentet begär därför att man också i de framtida programplaneringarna förutser finansiering av åtgärder för att öka användningen av e-förvaltning i överensstämmelse med principerna och prioriteringarna i EU:s handlingsplan för e-förvaltning.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det särskilt i mindre utvecklade regioner ofta är svårt att få tillgång till finansiering och att använda den, på grund av byråkrati, administrativa problem eller oriktigheter. Parlamentet hoppas därför att man inom medlemsstaterna främjar reformer som konkretiserar tillämpningen av principen om god förvaltning och främjar snabba rättsliga förfaranden.

5.  Europaparlamentet noterar att EU:s budget tillhandahåller cirka 9 miljarder EUR i stöd till EU:s medlemsstater för reformen av den offentliga förvaltningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att koppla detta ekonomiska stöd till det eftersträvade utbytet av kunskaper, erfarenheter och god praxis mellan medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka samarbetet med medlemsstaterna för att stödja mindre utvecklade regioner, stärka kapaciteten och förbättra den administrativa styrningen.

7.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att främja genomförandet av program som främjar utvecklingen och genomförandet av personalstrategier, till exempel genom utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna, och också involvera ledare och andra högt uppsatta personer.

8.  Europaparlamentet betonar att det ofta har förekommit överlappningar mellan särskilda operativa program och andra EU-finansieringsresurser, och kräver att förslag läggs fram. Parlamentet efterlyser i detta syfte en förbättring av stödet för att främja samordning, komplementaritet och förenkling.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa att de operativa programmen genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt. Parlamentet anser att det är av största vikt att medlemsstaterna avstår från att lägga till regler som gör det svårare för stödmottagaren att utnyttja medlen.

10.  Europaparlamentet noterar att kommissionen varken har en standardiserad och delad bedömningsram för den offentliga förvaltningen eller någon metod för systematisk uppgiftsinsamling. Parlamentet noterar med oro att till följd av avsaknaden av dessa verktyg utarbetar kommissionen ofullständiga analyser av frågor i medlemsstaterna. Parlamentet föreslår att det återinförs ett kapitel om offentlig förvaltning och styrning i den årliga tillväxtöversikten.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på förhand bedöma den administrativa kapaciteten hos de strukturer som ansvarar för genomförandet av utvecklingspolitik och att, när det gäller projekt av särskild strategisk betydelse, främja utnyttjandet av nationella organ och strukturer som kan förbättra och påskynda genomförandet av program och enskilda åtgärder.

12.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen bör användas för att ge incitament till program som förbättrar den offentliga förvaltningen och styrningen, särskilt för att hjälpa medlemsstaterna vid ekonomiska nedgångar, med tanke på att reformer på området för offentlig förvaltning under sådana omständigheter kan hjälpa de berörda medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet gläder sig över att förslag har lagts fram i nästa fleråriga budgetram för att undvika överlappningar i programmet och främja ytterligare förenkling.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en särskild bedömningsram som beaktar de kvantitativa och kvalitativa aspekterna av en offentlig förvaltning av hög kvalitet och att bygga upp en egen analytisk kapacitet. Parlamentet betonar behovet av att utvärdera problemen för varje medlemsstat och att, inom ramen för de tillgängliga medlen, främja åtgärder för att lösa problem genom att förbättra kriteriet för förhandsvillkor och fastställa mål.

15.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen förstärker den politiska dialogen med medlemsstaterna genom att inrätta ett särskilt forum.

16.  Europaparlamentet föreslår att det ska avsättas tid i parlamentets kalender för en strukturerad dialog med de nationella parlamenten om frågor som rör förbättring av den offentliga förvaltningen i hela EU. Parlamentet uppmanar EU att förbättra övervakningen och utvärderingen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) inom det tematiska målet 11, genom särskilda indikatorer för att bedöma framstegen mot uppnåendet av EU:s mål och prioriteringar för reformen av den offentliga förvaltningen.

17.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av ett riktmärke för att bedöma om den offentliga förvaltningen i EU:s kandidatländer kan ta det ansvar som ett EU-medlemskap innebär. Parlamentet efterlyser att man inom medlemsstaterna främjar reformer som i ännu högre grad konkretiserar tillämpningen av principen om god förvaltning.

18.  Europaparlamentet noterar att det europeiska priset för den offentliga sektorn (Epsa) samfinansieras av kommissionen och vissa medlemsstater, och sammanför de bästa, mest innovativa och effektivaste aktörerna inom den europeiska offentliga sektorn. Parlamentet anser att kommissionen bör säkerställa ett utökat lärande och informationsutbyte samt sträva efter en större räckvidd i hela Europa.

19.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inom de offentliga förvaltningarna främja innovativa processer för att uppnå bättre konnektivitet, digitalisering och högkvalitativa digitala tjänster för medborgare, företag och offentliga myndigheter, och att samtidigt kontinuerligt följa med i den snabba utvecklingen av ny teknik inom de berörda områdena. Parlamentet välkomnar att det nya förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser ger framtida stödmottagare den information de behöver för att kunna använda systemen så snabbt som möjligt.

20.  Europaparlamentet konstaterar att ett engagemang från förvaltningar på lokal nivå är en förutsättning för att man ska kunna uppnå EU-målen på detta område. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid förslaget i Tallinnförklaringen om att förbättra de gemensamma styrningsstrukturerna med lokala och regionala myndigheter på nationell nivå(2).

21.  Europaparlamentet välkomnar de befintliga nätverk(3) som för samman företrädare för medlemsstaterna – särskilt de som får EU-finansiering – för att förbättra den offentliga förvaltningen genom utbyte av bästa praxis och ömsesidigt lärande.

22.  Europaparlamentet anser att de befintliga nätverken skulle kunna förbättra sina resultat avsevärt genom att fastställa mer ambitiösa mål och utveckla mer proaktiva strategier, såsom s.k. benchlearning, som kombinerar medlemsstaternas självbedömning med ett förstärkt system för inbördes granskning.

23.  Europaparlamentet anser att en högkvalitativ offentlig förvaltning är en nödvändig förutsättning för att man ska kunna uppnå EU:s politiska mål inom den fleråriga budgetramen och i andra sammanhang. Parlamentet betonar vikten av god kommunikation och politisk medvetenhet för att skapa förtroende och stimulera positiva reformåtgärder och program.

24.  Europaparlamentet anser att man regelbundet måste utvärdera huruvida sammanhållningspolitiken stämmer överens med additionalitets- och komplementaritetsprincipen när det gäller åtgärder som finansieras med ordinarie medel, också för att förhindra att sammanhållningspolitiken ersätter ordinarie nationella medel.

25.  Europaparlamentet noterar att trots att ESI-fondernas medel till den regionala genomförandeplanen ökade under den senaste programplaneringsperioden, skulle övervakningen kunna förbättras i syfte att utvärdera hur denna finansiering påverkar den regionala genomförandeplanen.

26.  Europaparlamentet kräver att man fortsätter arbetet inom kommissionens arbetsgrupper med ansvar för att hjälpa medlemsstaternas nationella myndigheter att bättre genomföra sammanhållningsfonderna i de medlemsstater som släpar efter när det gäller utnyttjandet av ESI-fondernas resurser.

27.  Europaparlamentet betonar betydelsen av stödprogrammet för reformer och hoppas att programmet kommer att stärkas under nästa programplaneringsperiod, genom att man tydligt fastslår att dess roll är att underlätta snarare än att tillhandahålla tekniskt bistånd och genom att man förbättrar dess ändamålsenlighet och effektivitet, utan att minska sammanhållningsbudgeten med de belopp som kommissionen för närvarande föreslår i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

28.  Europaparlamentet konstaterar att EU, trots att det inte har direkt rättslig behörighet i den administrativa sektorn, har en positiv inverkan på de offentliga förvaltningarna i medlemsstaterna och spelar särskilt en indirekt roll genom att fastställa administrativa standarder i gemenskapens regelverk, som möjliggör utbyte av bästa praxis i hela unionen, och tillhandahålla budgetinstrument som syftar till att stödja och främja reformen av den offentliga förvaltningen, genom att stärka den administrativa kapaciteten och förvaltningens effektivitet samt genom att främja innovation inom den offentliga sektorn.

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Studie – Public Sector Reform: How the EU budget is used to encourage it, Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning D – budgetfrågor, 2016. (2) https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/ministerial-declaration-egovernment-tallinn-declaration (3) Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (Eupan), Thematic Network on Public Administration and Governance (PAG), och andra plattformar och nätverk, med särskilt fokus på rättvisa, korruptionsbekämpning, digitalisering, offentlig upphandling, osv.