Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sudan, framför allt av den 31 maj 2018(1), den 15 mars 2018(2), den 16 november 2017(3) och den 6 oktober 2016(4),

–  med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Sudan har varit part i sedan 1986,

–  med beaktande av att Sacharovpriset för tankefrihet och yttrandefrihet 2007 tilldelades människorättsförsvararen Salih Mahmoud Osman,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av rådets slutsatser om Sudan av den 19 november 2018,

–  med beaktande av uttalandet av trojkan (USA, Norge och Storbritannien) och Kanada av den 8 januari 2019 om bemötandet av de pågående protesterna i Sudan,

–  med beaktande av uttalandena av talespersonen för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 24 december 2018 och den 11 januari 2019 om de pågående protesterna i Sudan,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av Sudans författning från 2005,

–  med beaktande av Cotonouavtalet, som undertecknades av Sudans regering 2005,

–  med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av de interaktiva dialogerna om människorättssituationen i Sudan, som hölls av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 11 december 2018,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I mitten av december meddelade Sudans regering att subventionerna av dagligvaror skulle upphöra som ett svar på den galopperande inflationen. Med sina runt 122 % är inflationen i landet nu den näst högsta i världen(5).

B.  Sedan den 19 december 2018 har demonstranter gått ut på gatorna över hela Sudan för att protestera mot prishöjningar, minskade subventioner av basvaror och bränslebrist. Protesterna har spridit sig från småstäder och byar till huvudstaden Khartoum.

C.  Demonstrationerna har vuxit sig större och tiotusentals människor från alla delar av det sudanesiska samhället har åter intagit gatorna för att visa sitt missnöje med den auktoritära regimen och uppmana president Omar al-Bashir, som suttit vid makten i 29 år, att avgå.

D.  22 politiska partier har dragit sig ur regeringen i solidaritet med demonstranterna. Protesterna backas upp av en del av presidentens tidigare allierade och medlemmar av hans styrande parti. Dessa ses som allvarligare utmanare till president al-Bashir, som försöker ändra artikel 57 i konstitutionen för att skaffa sig ett livslångt mandat.

E.  Den 1 januari 2019 krävde 22 oppositionspartier och oppositionsgrupper att president al-Bashir skulle lämna över makten till ett ”suveränt råd” och en övergångsregering som skulle sätta ett ”lämpligt” datum för demokratiska val. Nästa presidentval i Sudan är planerat till 2020. Enligt landets konstitution får president al-Bashir inte kandidera på nytt när hans nuvarande presidentperiod löper ut. En del lagstiftare i Sudan har förklarat sig beredda att ändra konstitutionen för att minska begränsningarna av presidentens mandatperioder, vilket skulle innebära att president al-Bashir tillåts ställa upp för omval 2020.

F.  De sudanesiska myndigheterna satte in nationella säkerhetsstyrkor, polis och paramilitära styrkor som använde övervåld för att skingra obeväpnade demonstranter genom att slå dem med batonger och avfyra skarpa skott, gummikulor och tårgas.

G.  President al-Bashir är den enda sittande statschef som är efterlyst för brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord, som begåtts i samband med den etniska rensningen i Darfur, och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdade två arresteringsordrar mot honom den 4 mars 2009 och den 12 juli 2010. Även om Sudan inte är part i Romstadgan anmodas landet i FN:s säkerhetsråds resolution 1593 (2005) att samarbeta med ICC. Trots arresteringsordern fortsatte president al‑Bashir att begå brott ostraffat och lät bombningarna och attackerna mot civila sträcka sig utanför Darfur till de sudanesiska delstaterna Blå Nilen och Södra Kurdufan.

H.  Enligt internationella människorättsorganisationer uppgick dödssiffran den 1 januari 2019 till 45 personer. Den sudanesiska regeringen har endast rapporterat 24 dödsfall. Ytterligare tre demonstranter dödades den 9 januari 2019 vid en demonstration mot regeringen i Sudan. Samma dag ägde för första gången en samling till stöd för president al-Bashir rum i Khartoum.

I.  Enligt den sudanesiska regeringen har polisen gripit 816 människor under tre veckors protester, men enligt civilsamhället är det betydligt fler. Flera fakultetsmedlemmar från universitet i Khartoum greps efter att ha gått med i protesterna. Ett antal oppositionsledare, journalister, människorättsförsvarare, universitetslärare och studenter, även sådana som blivit allvarligt skadade, är alltjämt frihetsberövade utan att kunna ta emot anhöriga, advokater och läkare.

J.  Den 8 januari 2019 greps den sudanesiske människorättsadvokaten och 2007 års Sacharovpristagare Salih Mahmoud Osman på sin advokatbyrå. Myndigheterna har bekräftat att han sitter i häkte men inte meddelat var han befinner sig. Osmans familj är ytterst oroad över hans kvarhållande på grund av hans höga blodtryck och diabetes, som kräver medicinsk tillsyn.

K.  Vågen av gripanden har omfattat flera människorättsförsvarare och ett antal oppositionsmedlemmar.

L.  Den 8 januari 2019 varnade den tidigare vice presidenten Ali Osman Taha regeringsmotståndarna för att ”milisbrigader” skulle försvara landet.

M.  Fria, oberoende och opartiska medier utgör en av de väsentliga grundvalarna för ett demokratiskt samhälle. Regeringen har strypt tillgången till sociala medier, och flera tidningar har avstått från att gå i tryck sedan den Sudans nationella underrättelse- och säkerhetstjänst, NISS, utfärdat restriktioner mot att publicera information om protesterna. Den utbredda användningen av VPN har gjort att människor kan dela grafiska bilder och videoklipp som visar sårade eller dödade demonstranter. Sudan ligger på plats 174 av 180 länder i 2018 års pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser. Den 13 januari 2019 manade Sudans yrkesorganisation, som bland annat består av läkare, professorer och ingenjörer, till en protest i huvudstaden Khartoum och i andra städer som Madani (östra Sudan), Kosti (södra Sudan) och Dongola (norra Sudan) i samband med en ”upprorsvecka”. För första gången har man även manat till protester i Nyala och Al-Fasher i konfliktregionen Darfur.

N.  Enligt människorättsförsvarare har särskilt människor från Darfurregionen trakasserats och gripits över hela landet, även om de inte deltagit i demonstrationer.

O.  Det finns även andra viktiga universella människorättsfördrag som Sudan ännu inte har ratificerat, t.ex. konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

P.  Trojkan bestående av USA, Norge och Storbritannien och understödd av Kanada har offentligt fördömt de brutala tillslagen mot demonstrationerna i Sudan.

Q.  EU upprätthåller högnivåkontakter med Sudans regering, bland annat genom kommissionsledamöters besök i landet.

R.  Sudan är det fjärde sämsta landet att vara kristen i enligt World Watch List 2018 från Open Doors International. Situationen för andra religiösa minoriteter och för icke‑troende är precis lika besvärlig.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt NISS användning av övervåld i samband med de pågående folkliga protesterna och myndigheternas kontinuerliga förtryck, där måltavlan fortsatt är aktivister och människorättsförsvarare men även advokater, lärare, studenter och läkare.

2.  Europaparlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att sätta stopp för det dödliga våldet, de godtyckliga gripandena och kvarhållandena av fredliga demonstranter och att förhindra ytterligare blodspillan och användning av tortyr. Parlamentet framhåller att brottsbekämpande myndigheter och säkerhetsorgan bör vara verka under dess direkta kontroll och i enlighet med Sudans konstitutionella och internationella åtaganden.

3.  Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med offren för det våld som pågått sedan de folkliga protesterna inleddes och med deras anhöriga.

4.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Sacharovpristagaren Salih Mahmoud Osman och uppmanar med kraft de sudanesiska myndigheterna att låta honom få akut medicinsk vård och obehindrad tillgång till sin advokat och familj.

5.  Europaparlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att respektera människors rätt att uttrycka sina åsikter och låta alla människorättsförsvarare i landet bedriva sin legitima verksamhet till försvar för de mänskliga rättigheterna utan restriktioner och repressalier.

6.  Europaparlamentet oroas särskilt över vad som hänt de 32 universitetsstuderande från Darfur som greps av sudanesiska myndigheter den 23 december 2018 och som har visats upp i media och ska ha anklagats för att få utbildning i Israel och getts skulden för de pågående protesterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar Sudans regering att omedelbart och villkorslöst frige alla människorättsförsvarare, journalister, ledare för den politiska oppositionen och andra demonstranter som för närvarande sitter frihetsberövade utan åtal eller rättegång, och att bevilja dem som ställts inför rätta full tillgång till juridisk representation. Parlamentet uppmanar även regeringen att tillkännage var de befinner sig.

8.  Europaparlamentet uppmanar Sudans regering att skyndsamt utreda alla anklagelser om tortyr, misshandel, godtyckligt frihetsberövande och övervåld mot människor som kvarhålls av polisen och NISS, däribland förvägrad nödvändig medicinsk behandling, och att ställa de ansvariga till svars i rättvisa rättegångar i syfte att offentliggöra resultaten och ställa de ansvariga inför rätta i enlighet med internationella normer.

9.  Europaparlamentet anser att fria, oberoende och opartiska medier utgör en av de väsentliga grundvalarna för ett demokratiskt samhälle, där öppna debatter spelar en avgörande roll. Parlamentet uppmanar EU att öka ansträngningarna för att främja yttrandefriheten genom sina utrikespolitiska strategier och instrument, bland annat i Sudan.

10.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart slut på restriktionerna mot internettillgången och kringskärandet av yttrandefriheten genom censurering av tidningar, och uppmanar med kraft Sudan att genomföra reformer för att garantera yttrandefriheten i enlighet med sina konstitutionsenliga skyldigheter och internationella åtaganden, däribland Cotonouavtalet enligt dess första ändring i Luxemburg den 25 juni 2005.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt den statligt sanktionerade förföljelsen av kristna, andra religioner och icke-troende samt stängningen och rivningen av kyrkor. Parlamentet bekräftar på nytt att religions-, samvets- och trosfriheten är en universell mänsklig rättighet som måste skyddas överallt och för alla.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av att hålla fast vid valkalendern men konstaterar med oro att processen med att ändra den sudanesiska konstitutionen för att låta president al-Bashir på nytt ställa upp som presidentkandidat har inletts.

13.  Europaparlamentet upprepar sitt krav att Sudans president al-Bashir ska respektera folkrätten i enlighet med de konventioner och fördrag som hans regering är part i. Parlamentet stöder vidare ICC:s roll i samband med åtalen mot honom om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

14.  Europaparlamentet erinrar om kommissionsledamot Stylianides uttalande i parlamentet den 31 maj 2018, där han sa att EU kommer att fortsätta att utnyttja de olika möjligheter det har för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för flickor och kvinnor i Sudan, bland annat genom att förbättra deras tillgång till högkvalitativ utbildning och vård och öka medvetenheten om deras rättigheter i olika befolkningsgrupper, särskilt för att minska skadliga sedvänjor som kvinnlig könsstympning.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att se till att ”migrationshantering” och terrorbekämpning inte urholkar stödet till de mänskliga rättigheterna. Parlamentet är bekymrat över att EU:s och enskilda medlemsstaters migrationssamarbete med Sudan används som ursäkt av regimen och som ett sätt att stärka förmågan att kontrollera och förtrycka folket, t.ex. genom stärkt övervakningskapacitet, bland annat vid landets gränser, och genom tillhandahållande av biometrisk utrustning. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att säkerställa fullständig insyn i projekt med Sudan på säkerhetsområdet, bland annat alla planerade verksamheter och mottagare av EU-stöd och nationellt stöd.

16.  Europaparlamentet efterlyser än en gång ett EU-omfattande förbud mot att någon som helst form av säkerhetsutrustning som används eller kan användas för internt förtryck, däribland internetövervakningsteknik, exporteras eller säljs till, eller moderniseras eller underhålls i, länder med ett undermåligt facit på människorättsområdet, såsom Sudan.

17.  Europaparlamentet noterar uttalandena från Europeiska utrikestjänstens talesperson i samband med de pågående protesterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att offentligt fördöma den alarmerande situationen i Sudan och att använda alla påtryckningsmedel som står till hennes förfogande för att förmå de sudanesiska myndigheterna att upphöra med det pågående våldet och förtrycket, massgripandena och dödandet, och att uppmuntra myndigheterna att fullgöra sina åtaganden i enlighet med internationella normer och lagar.

18.  Europaparlamentet understryker EU:s engagemang i arbetet med att ge humanitärt bistånd och stödja civilsamhällets organisationer i Sudan, och uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta sina ansträngningar på dessa områden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ytterligare stärka det ekonomiska stödet till människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer i Sudan inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Sudans regering, Afrikanska unionen, FN:s generalsekreterare, medordförandena för den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU och Panafrikanska parlamentet.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0233. (2) Antagna texter, P8_TA(2018)0080. (3) EUT C 356, 4.10.2018, s. 50. (4) EUT C 215, 19.6.2018, s. 33. (5) Beräkningar av professor Steve H. Hanke, Johns Hopkins University, https://allafrica.com/stories/201807230267.html