Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 310.6 och 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av sina resolutioner om tidigare årsrapporter från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 3 september 2018 – 29:e årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning (2017) – (COM(2018)0553) och åtföljande arbetsdokument från kommissionens avdelningar ((SWD(2018)0381), (SWD(2018)0382), (SWD(2018)0383), (SWD(2018)0384), (SWD(2018)0385) och (SWD(2018)0386)),

–  med beaktande av Olafs rapport för 2017(1)och verksamhetsrapporten för 2017 från Olafs övervakningskommitté,

–   med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 8/2018 över kommissionens förslag av den 23 maj 2018 till ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (Olaf-förordningen) vad gäller samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2017 med institutionernas svar,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(2) av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och dess halvtidsutvärdering som offentliggjordes den 2 oktober 2017 (COM(2017)0589),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(3) av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (PIF-direktivet),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2017/1939(4) av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(5) av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002,

–  med beaktande av den av kommissionen beställda rapporten om ”momsgapet” Study to quantify and analyse the VAT Gap in the EU Member States, 2015, och kommissionens meddelande av den 7 april 2016 om en handlingsplan på momsområdet Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU - Dags för beslut (COM(2016)0148),

–  med beaktande av domstolens dom i mål C-105/14(6), brottmål mot Ivo Taricco m.fl.

–  med beaktande av domstolens dom i mål C-42/17(7), brottmål mot M.A.S och M.B.,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen(8),

–  med beaktande av lägesrapporten av den 12 maj 2017 om genomförandet av kommissionens meddelande Upptrappning av kampen mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksprodukter – en omfattande EU-strategi (COM(2013)0324 av den 6 juni 2013) (COM(2017)0235),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 juni 2011 Insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308),

–  med beaktande av rapporten Bedrägerier i offentlig upphandling – en samling av röda flaggor och bästa praxis, som samordnats av Olaf och publicerades den 20 december 2017, samt Olafs handbok från 2017 om rapportering av oriktigheter vid delad förvaltning,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – återvinning av pengar och tillgångar från tredjeländer i fall av bedrägeri (10),

–   med beaktande av EU:s rapport om insatserna mot korruption från kommissionen av den 3 februari 2014 (COM(2014)0038),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen,

–   med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 9/2018 över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av EU-programmet för bedrägeribekämpning,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum Flerårig budgetram 2021-2027 (COM(2018)0321),

–   med beaktande av sin resolution av den 4 oktober 2018 om att bekämpa tullbedrägerier och skydda EU:s egna medel(11),

–   med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 26/2018 av den 10 oktober 2018 En rad förseningar i it-systemen på tullområdet: vad har gått fel?,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0003/2019), och av följande skäl:

A.  Medlemsstaterna och kommissionen har gemensamt rättsligt ansvar för genomförandet av 74 procent av unionens budget för 2017. I praktiken är det dock medlemsstaterna som spenderar pengarna och kommissionen som sköter tillsynen genom sina kontrollmekanismer.

B.  Sunda offentliga utgifter och skydd av EU:s ekonomiska intressen bör vara nyckelelement i EU:s politik för att stärka medborgarnas förtroende genom att garantera att deras pengar används korrekt och ändamålsenligt.

C.  I artikel 310.6 i EUF-fördraget anges följande: ”Unionen och medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 325 bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen”.

D.  För att prestera väl med förenklingsprocesser måste man regelbundet utvärdera intäkter, utgifter, resultat och effekter genom effektivitetsrevisioner.

E.  Olikheterna i medlemsstaternas rättsliga och administrativa system behöver åtgärdas på lämpligt sätt för att det ska gå att få bukt med oriktigheter och bekämpa bedrägerier. Därför bör kommissionen öka sina ansträngningar så att kampen mot bedrägerier kan bedrivas effektivt och ge mer påtagliga och tillfredsställande resultat.

F.  I artikel 325.2 i EUF-fördraget anges att ”medlemsstaterna ska vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, som de vidtar för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen”.

G.  EU har allmän rätt att agera i anti-korruptionsfrågor, inom de gränser som fastställs i EUF-fördraget. I artikel 67 i EUF-fördraget fastställs att unionen ska ”säkerställa en hög säkerhetsnivå genom förebyggande och bekämpning av brottslighet” och ”genom tillnärmning av den straffrättsliga lagstiftningen”. I artikel 83 i EUF-fördraget betecknas korruption som ”särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag”.

H.  I artikel 325.3 i EUF-fördraget fastställs att medlemsstaterna ska ”samordna sina åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen mot bedrägerier”. De ska också ”tillsammans med kommissionen organisera ett nära och regelbundet samarbete mellan de behöriga myndigheterna”.

I.  Korruption är utbredd i alla medlemsstater och utgör ett allvarligt hot mot unionens ekonomiska intressen, som i sin tur skadar allmänhetens förtroende för de offentliga myndigheterna.

J.  Moms är en viktig källa till intäkter för nationella budgetar, och momsbaserade egna medel stod för 12,1 % av hela EU-budgeten 2017.

K.  I rådets resolution 6902/05 av den 14 april 2005 om en övergripande EU-politik mot korruption uppmanades kommissionen att överväga alla genomförbara alternativ, såsom deltagande i Greco eller en mekanism för att utvärdera och övervaka EU-instrument i samband med utvecklingen av en mekanism för ömsesidig utvärdering och övervakning.

L.  Systematisk och institutionaliserad korruption i vissa medlemsstater skadar allvarligt EU:s ekonomiska intressen och utgör samtidigt ett hot mot demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna.

M.  Den särskilda Eurobarometerundersökningen 470 om korruption, som offentliggjordes i december 2017, visade att den övergripande uppfattningen om och inställningen till korruption var oförändrad jämfört med 2013, vilket tyder på att inga konkreta resultat har påvisats när det gäller att förbättra EU-medborgarnas förtroende för sina institutioner.

Upptäckt och rapportering av oriktigheter

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att antalet bedrägerier och andra oriktigheter som rapporterats under 2017 (15 213 fall) minskat med 20,8 % jämfört med 2016 (19 080 fall) och att deras värde har minskat med 13 % (från 2,97 miljarder EUR 2016 till 2,58 miljarder EUR 2017).

2.  Europaparlamentet betonar att alla oriktigheter inte är bedrägerier och att en tydlig åtskillnad måste göras mellan olika typer av fel.

3.  Europaparlamentet noterar den tydliga minskningen med 19,3 % av antalet oriktigheter som rapporterats vara bedrägerier, vilket bygger vidare på den nedåtgående trend som inleddes 2014. Parlamentet hoppas att denna minskning innebär att bedrägerierna verkligen har blivit färre och inte bara att de inte upptäcks.

4.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör ha närmare samarbete beträffande informationsutbyte, för att både förbättra datainsamlingen och göra kontrollerna effektivare.

5.  Europaparlamentet beklagar att mer än hälften av medlemsstaterna inte har antagit nationella strategier för bedrägeribekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra de återstående medlemsstaterna att påskynda antagandet av sina strategier.

6.  Europaparlamentet uppmanar åter kommissionen att inrätta ett enhetligt system för insamling av jämförbara uppgifter om oriktigheter och fall av bedrägerier i medlemsstaterna, i syfte att standardisera rapporteringsprocessen och säkerställa kvalitet och jämförbarhet hos de uppgifter som lämnas.

7.  Parlamentet påpekar att många medlemsstater inte har särskilda lagar mot organiserad brottslighet, trots att sådan brottslighet spelar en ständigt större roll i gränsöverskridande verksamhet och sektorer som påverkar EU:s ekonomiska intressen, t.ex. smuggling och penningförfalskning.

8.  Europaparlamentet uttrycker oro över de kontroller som avser finansieringsinstrument som förvaltas av mellanhänder och de brister som avslöjats vid kontroller av stödmottagarnas säten. Parlamentet betonar att utbetalning av direkta och indirekta lån måste villkoras med krav om offentliggörande av landsvisa skatte- och bokföringsuppgifter och om tillhandahållande av upplysningar om verkligt huvudmannaskap avseende de stödmottagare och finansiella mellanhänder som är involverade i finansieringsverksamheten.

Intäkter – egna medel

9.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att momsgapet enligt kommissionens statistik för 2016 uppgick till 147 miljarder EUR, vilket motsvarar över 12 % av de totala förväntade momsintäkterna, och att kommissionen bedömer att gemenskapsinterna momsbedrägerier kostar EU cirka 50 miljarder EUR årligen.

10.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens momshandlingsplan av den 7 april 2016, som syftar till att reformera momsramverket, och de 13 lagförslagen som har antagits av kommissionen sedan december 2016 om övergång till ett slutgiltigt momssystem, undanröjande av momshinder för e-handel, översyn av momssystemet för små och medelstora företag, modernisering av policyn för momsskattesatser och åtgärder mot momsgapet. Parlamentet noterar att förslaget om ett ”slutgiltigt system” skulle kunna undanröja gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag, men att det inte skulle träda i kraft före 2022. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt genomföra reformen av momssystemet och vidta mer omedelbara åtgärder för att begränsa skadan under tiden, bland annat inom ramen för Eurofisc, Olaf, Europol och den framtida Europeiska åklagarmyndigheten.

11.  Europaparlamentet välkomnar domen från domstolen i M.A.S.-målet (C-42/17), enligt vilken medlemsstaterna ska se till att effektiva och avskräckande straffrättsliga påföljder antas i fall av allvarliga bedrägerier som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen när det gäller moms, i enlighet med sina skyldigheter enligt artikel 325.1 och 325.2 i EUF-fördraget.

12.  Europaparlamentet beklagar att en Olaf-utredning om tullbedrägerier i Förenade kungariket 2017 avslöjade ett massivt momsundandragande i samband med import till Förenade kungariket genom missbruk av uppskov med momsinbetalningar eller så kallat tullförfarande 42 (CP42). Parlamentet välkomnar det överträdelseförfarande mot Förenade kungariket som inleddes av kommissionen i maj 2018. Parlamentet påpekar att dessa förluster sammanlagt beräknas uppgå till sammanlagt cirka 3,2 miljarder EUR för perioden 2013–2016, vilket också utgör en förlust för EU:s budget. Parlamentet är bekymrat över att de nyligen antagna ändringarna av rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri(12) när det gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet på momsområdet kanske inte är tillräckliga för att hindra CP42-bedrägerier och uppmanar kommissionen att överväga nya strategier för att spåra CP42-varor inom EU.

13.  Europaparlamentet välkomnar ändringen av rådets förordning (EU) nr 904/2010 som antogs den 2 oktober 2018, och hoppas att intensivare samarbete kommer att åtgärda viktiga aspekter på gränsöverskridande bedrägerier på den inre marknaden, t.ex. gemenskapsinterna bedrägerier via skenföretag.

14.  Parlamentet välkomnar antagandet av PIF-direktivet, som klargör frågorna om gränsöverskridande samarbete och ömsesidig rättslig hjälp mellan medlemsstaterna, Eurojust, Europeiska åklagarmyndigheten och kommissionen i kampen mot momsbedrägerier.

15.  Europaparlamentet betonar i detta hänseende allvaret i den aktuella situationen när det gäller bedrägeri som rör underlåtenhet att betala moms, särskilt så kallat karusellbedrägeri. Samtliga medlemsstater uppmanas att delta i alla Eurofiscs verksamhetsområden så att informationsutbytet för att bidra till kampen mot bedrägerier underlättas.

16.  Europaparlamentet påminner om att domstolen vid flera tillfällen har bekräftat att moms är ett ekonomiskt intresse för unionen, senast i målet Taricco (C-105/14). Parlamentet noterar dock att Olaf mycket sällan utreder oriktigheter i samband med moms på grund av att det saknas instrument. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja kommissionens förslag om att förse Olaf med nya instrument för att hantera momsfall, såsom tillgång till Eurofisc, VIES eller uppgifter om bankkonton.

17.  Europaparlamentet noterar den stabila trenden för antalet rapporterade fall (bedrägerier och annat) med anknytning till traditionella egna medel (4 647 år 2016, 4 636 år 2017) samt för berörda belopp (537 miljoner EUR år 2016 och 502 miljoner EUR år 2017). Oriktigheterna är dock ojämnt fördelade mellan medlemsstaterna: Grekland (7,17 %), Spanien (4,31 %) och Ungern (3,35 %) ligger klart högre än EU-snittet på 1,96 % för icke uppburna traditionella egna medel.

18.  Europaparlamentet noterar med stor oro att insmugglingen av tobak till EU har ökat under de senaste åren, med årliga förluster på uppskattningsvis 10 miljarder EUR i offentliga intäkter till EU:s och medlemsstaternas budgetar. Smugglingen är samtidigt en betydande källa till organiserad brottslighet, inklusive terrorism. Parlamentet anser att medlemsstaterna måste öka sina ansträngningar för att bekämpa denna olagliga verksamhet, t.ex. genom att förbättra förfarandena för samarbete och utbyte av information mellan medlemsstaterna.

19.  Europaparlamentet anser att bedrägerier lättare upptäcks om man kombinerar olika metoder (kontroller vid frigörande, kontroller efter frigörande, inspektioner av bedrägeribekämpningsorgan m.m.), och att varje enskild metod fungerar olika bra beroende på vilket land det handlar om och beroende på om kommunikationen fungerar mellan deras förvaltningar och relevanta myndigheter.

20.  Europaparlamentet anser att det är oroande att vissa medlemsstater regelbundet inte rapporterar ett enda fall av bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka situationen, eftersom sannolikheten att dessa medlemsstater är bedrägerifria paradis är relativt låg. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra stickprovskontroller på plats i dessa länder.

21.  Europaparlamentet noterar bestört att man i snitt endast drivit in 37 % av pengarna i de fall som rapporterats som bedrägerier under åren 1989–2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta sätt att förbättra detta usla resultat

22.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att årligen rapportera vilka belopp egna EU-medel som drivits in efter rekommendationer från Olaf samt meddela vilka belopp som återstår att indriva.

EU-programmet för bedrägeribekämpning

23.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av EU-programmet för bedrägeribekämpning, som kommer att genomföras av Olaf genom direkt förvaltning (COM(2018)0386), och begär att bidragen förvaltas elektroniskt via kommissionens förvaltningssystem e-bidrag, med början i juni 2019.

Europeiska åklagarmyndigheten och dess framtida förhållande till Olaf

24.  Europaparlamentet välkomnar beslutet av 22 medlemsstater att inrätta Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) inom ramen för ett förstärkt samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att motivera de övriga medlemsstaterna att ändra uppfattning och ansluta sig till EPPO.

25.  Europaparlamentet påpekar att samarbetsavtalen mellan Olaf och EPPO bör säkerställa en tydlig behörighetsuppdelning för att undvika dubbla strukturer, behörighetskonflikter och rättsliga kryphål som uppstår på grund av bristande behörighet.

26.  Europaparlamentet gläder sig över att förslaget till EU-budget 2019 för första gången omfattar anslag till EPPO (4,9 miljoner EUR) och betonar hur viktigt det är att EPPO har tillräckligt med personal och budgetmedel. Parlamentet noterar att endast 37 tjänster planeras, vilket innebär att när de 23 europeiska åklagartjänsterna har dragits bort återstår endast 14 administrativa tjänster. Parlamentet anser att detta inte är realistiskt, särskilt med tanke på att ytterligare två medlemsstater nyligen har beslutat att ansluta sig till EPPO. Parlamentet begär därför en tidigareläggning av den personalökning som planeras för 2020 för att hjälpa EPPO att vara fullt operativ före utgången av 2020 i enlighet med förordningen.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens riktade förslag om en översyn av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, främst till följd av inrättandet av EPPO. Parlamentet betonar att det framtida samarbetet mellan Olaf och EPPO bör bygga på nära samarbete, effektivt informationsutbyte och komplementaritet, samtidigt som man undviker dubbelarbete och behörighetskonflikter.

Korruptionsbekämpning

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att kommissionen, för att kunna göra en objektiv och systematisk bedömning, regelbundet bör offentliggöra en bedömning av hoten mot rättsstaten, inklusive riskerna för strukturell korruption, i varje medlemsstat på grundval av en uppsättning indikatorer och oberoende rapporter.

29.  Europaparlamentet betonar att Olaf, efter inrättandet av EPPO, även i fortsättningen kommer att vara ensamt ansvarig myndighet för skyddet av EU:s ekonomiska intressen i de medlemsstater som beslutat att inte ansluta sig till EPPO. Parlamentet påpekar att revisionsrätten i sitt yttrande nr 8/2018 anger att kommissionens förslag om ändring av Olaf-förordningen inte löser frågan om låg effektivitet i Olafs administrativa utredningar. Parlamentet understryker vikten av att se till att Olaf förblir en stark och fullt fungerande partner till EPPO.

30.   Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte längre anser det nödvändigt att offentliggöra rapporten om insatserna mot korruption. Parlamentet beklagar kommissionens beslut att inkludera övervakning av korruptionsbekämpningen inom ramen för den europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning. Parlamentet anser att detta har lett till en ytterligare minskning av kommissionens övervakning, med uppgifter endast tillgängliga för mycket få länder. Parlamentet beklagar också att denna ändring av strategin mest koncentreras på de ekonomiska konsekvenserna av korruption och att nästan alla andra aspekter av korruptionen ignoreras, exempelvis medborgarnas förtroende för den offentliga förvaltningen och till och med medlemsstaternas demokratiska strukturer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta att offentliggöra sina rapporter om insatserna mot korruption. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att driva en mer heltäckande och enhetlig EU-politik för korruptionsbekämpning, inbegripet en fördjupad analys av antikorruptionspolitiken i varje enskild medlemsstat.

31.  Europaparlamentet upprepar att svängdörrsproblematiken kan skada förbindelserna mellan institutionerna och intresseföreträdare. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att ta tag i denna utmaning på ett systematiskt och proportionellt sätt.

32.   Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte främjade EU:s deltagande i Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco). Parlamentet uppmanar kommissionen att återuppta förhandlingarna med Greco så snart som möjligt för att i tid bedöma dess förenlighet med FN:s konvention mot korruption (Uncac) och att inrätta en intern utvärderingsmekanism för EU-institutionerna.

33.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utveckla ett system med strikta indikatorer och enhetliga kriterier som är enkla att tillämpa och som baseras på kraven i Stockholmsprogrammet, för att mäta korruptionsnivån i medlemsstaterna och utvärdera deras antikorruptionspolitik. Kommissionen uppmanas att utveckla ett korruptionsindex för att rangordna medlemsstaterna. Parlamentet anser att ett korruptionsindex skulle kunna ge en tillförlitlig grund utifrån vilken kommissionen kan fastställa sin landsspecifika mekanism för kontroll av användningen av EU:s medel.

34.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen inte har tillgång till den information som utbyts mellan medlemsstaterna för att förbygga och bekämpa gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag, vanligen kallade karusellbedrägerier. Parlamentet anser att kommissionen bör ha tillgång till Eurofisc, för att bättre kunna kontrollera, utvärdera och förbättra utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna. Samtliga medlemsstater uppmanas att delta i alla Eurofiscs verksamhetsområden för att underlätta och påskynda informationsutbytet mellan rättsliga och brottsbekämpande myndigheter, såsom Europol och Olaf, i enlighet med revisionsrättens rekommendationer. Medlemsstaterna och rådet uppmanas att ge kommissionen tillgång till dessa uppgifter i syfte att främja samarbete, förbättra uppgifternas tillförlitlighet och bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Offentlig upphandling

Digitalisering

35.  Europaparlamentet noterar att en stor del av de offentliga investeringarna spenderas genom offentlig upphandling (2 biljoner EUR per år). Parlamentet betonar att e-upphandling är till hjälp i kampen mot bedrägerier, genom t.ex. besparingar för alla parter, ökad öppenhet, enklare och förkortade processer.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en ram för digitalisering av alla processer för genomförandet av EU-politik (förslagsinfordran, ansökan, bedömning, genomförande, betalning), som ska tillämpas av alla medlemsstater.

37.  Europaparlamentet beklagar att endast ett fåtal medlemsstater använder ny teknik för alla viktiga steg i upphandlingsprocessen (meddelande, tillgång till upphandlingsdokument, inlämning, bedömning, tilldelning, beställning, fakturering och betalning). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra alla typer av offentlig upphandling, liksom offentliga avtalsregister, tillgängliga på internet i maskinläsbart format senast i juli 2019.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram incitament för att skapa en elektronisk profil för de upphandlande myndigheterna i de medlemsstater där sådana profiler inte finns att tillgå.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tidtabell för införande av e-upphandling i EU och uppmanar kommissionen att följa upp med konkret genomförande.

Förebyggande och inledande faser i anbudsförfarandet

40.  Europaparlamentet anser att förebyggande verksamhet är mycket viktig för att minska bedrägerierna i samband med användning av EU-pengar och att övergången till e-upphandling är ett viktigt steg mot att förebygga bedrägerier och främja integritet och öppenhet.

41.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av systemet för tidig upptäckt och uteslutning (EDES) och anser att bedrägerier lättast förebyggs om man kombinerar olika metoder för upptäckt (kontroller) i ett tidigt skede av projektupphandlingen, eftersom man då kan omfördela medel till andra projekt.

42.  Europaparlamentet välkomnar vägledningen från rådgivande samordningskommittén för förebyggande av bedrägerier (Cocolaf) om röda flaggor och bästa praxis vid offentlig upphandling samt rapportering av oriktigheter.

43.  Europaparlamentet välkomnar förenklingen av de finansiella bestämmelserna för den allmänna budgeten och anser att ytterligare förenkling ökar effektiviteten. Parlamentet hoppas att andra mottagare av unionsmedel i högre grad kommer att gynnas av förenklade kostnadsalternativ.

Importförfaranden

44.  Europaparlamentet noterar att tullavgifter utgör 14 % av EU:s budget. Ineffektiv tillämpning och avsaknad av harmoniserade regler har negativ inverkan på EU:s ekonomiska intressen.

45.  Europaparlamentet noterar att tullmyndigheterna i olika medlemsstater utbyter information om misstänkta bedrägerier för att säkerställa att tullbestämmelserna följs (ömsesidigt bistånd). Parlamentet anser att sådan kommunikation blir enklare om det är obligatoriskt att ange avsändare i tulldeklarationen för import (SAD) och uppmanar kommissionen att göra denna uppgift obligatorisk i alla medlemsstater senast i juli 2019.

46.  Europaparlamentet uttrycker oro vad gäller tullinspektioner och därmed sammanhängande uppbörd av tullavgifter, vilka är egna medel i EU-budgeten. Inspektioner för att kontrollera att importörer följer tulltariff- och importbestämmelserna genomförs av medlemsstaternas tullmyndigheter, och parlamentet uppmanar kommissionen att se till att kontroller vid EU:s gränser är lämpliga och harmoniserade, för att på så sätt garantera unionens säkerhet, trygghet och ekonomiska intressen, och förbinda sig att i synnerhet bekämpa handeln med olagliga och förfalskade varor.

47.  Europaparlamentet beklagar att genomförandet av de nya it-systemen för tullunionen drabbats av en rad förseningar, vilket innebär att några av nyckelsystemen inte kommer att vara tillgängliga inom den tidsfrist 2020 som fastställs i unionens tullkodex. Parlamentet understryker att en snabb övergång till en papperslös miljö är avgörande för att säkerställa att tullförvaltningarna fungerar som om de vore en enda enhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bidra till fullbordandet och den finansiella hållbarheten för EU:s tullinformationssystem.

48.  Europaparlamentet gläder sig över Olafs 11 gemensamma tullinsatser, som på ett framgångsrikt sätt har inriktats på olika hot, som intäktsbedrägerier, olagliga förflyttningar av kontanta medel, förfalskade produkter, cigarettsmuggling och narkotika. Parlamentet välkomnar dessutom upptäckten av oriktigheter efter Olafs meddelanden om ömsesidigt bistånd, särskilt bedrägerier med solpaneler.

49.  Europaparlamentet understryker att harmoniserade och standardiserade tullkontroller vid alla införselställen är nödvändiga eftersom en obalans i medlemsstaternas utförande av tullkontroller gör att tullunionen inte fungerar som den ska.

Utgifter

50.  Europaparlamentet välkomnar den stora minskningen av antalet ärenden (från 272 år 2016 till 133 år 2017) som anmälts som bedrägerier inom landsbygdsutveckling, och den därav följande minskningen av bedrägerivärdet från 47 miljoner EUR till 20 miljoner EUR. Parlamentet noterar dock den motsatta utvecklingen i fråga om direkt stöd till jordbruket, där värdet av oriktigheter som anmälts som bedrägerier ökade kraftigt från 11 miljoner EUR till 39 miljoner EUR och det genomsnittliga ekonomiska värdet i varje enskilt fall ökade med 227 %. Parlamentet hoppas att detta inte ska visa sig vara en negativ trend.

51.  Europaparlamentet förväntar sig att en förenkling av de administrativa reglerna, vilket efterfrågas i de gemensamma bestämmelserna för perioden 2014–2020, gör det möjligt att minska antalet andra oriktigheter, upptäcka bedrägerifallen och förbättra tillgången till EU-medel för stödmottagarna.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med att standardisera klassificeringen av fel som är kopplade till utgifter, eftersom uppgifter visar att olika medlemsstater redovisar samma fel inom olika kategorier (SWD(2018)0386).

53.  Europaparlamentet betonar att detektionskapaciteten är avgörande i bedrägeribekämpningsarbetet, vilket bidrar till att hålla systemet för skydd av EU:s budget effektivt och ändamålsenligt. Parlamentet gläder sig därför över att de medlemsstater som är aktivast med att upptäcka och anmäla oriktigheter med misstanke om bedrägeri var Polen, Rumänien, Ungern, Italien och Bulgarien, som svarade för 73 % av antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri inom den gemensamma jordbrukspolitiken under åren 2013–2017. Parlamentet betonar i detta avseende att en enkel numerisk bedömning av rapporterna kan leda till en felaktig uppfattning om kontrollernas effektivitet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta att stödja medlemsstaterna i syfte att säkerställa fler kontroller av bättre kvalitet och utbyta bästa praxis i kampen mot bedrägerier.

54.  Europaparlamentet noterar att antalet oriktigheter som inte rapporterats som bedrägerier inom sammanhållningspolitiken och fiskeripolitiken (5 129 ärenden 2017) har återgått till nivåerna för 2013 och 2014 (4 695 respektive 4 825 fall) efter en topp på två år.

55.  Europaparlamentet påpekar att det är mycket viktigt med fullständig öppenhet vid redovisningen av utgifter, särskilt när det gäller infrastrukturarbeten som finansieras direkt via EU-medel eller EU:s finansieringsinstrument. Kommissionen uppmanas att se till att unionsmedborgarna har obegränsad tillgång till information om samfinansierade projekt.

56.  Europaparlamentet noterar att antalet anmälda oriktigheter i samband med föranslutningsstöd minskade ytterligare under 2017 och att antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri i samband med utfasningen av föranslutningsprogrammen var nära noll.

Kartlagda problem och nödvändiga åtgärder

Bättre kontroller

57.  Europaparlamentet stöder Herkules III-programmet, som är ett bra exempel på strategin för maximalt utnyttjande av varje euro. Parlamentet förväntar sig att uppföljaren för perioden efter 2020 kommer att vara ännu effektivare.

58.  Europaparlamentet hoppas att planerna på en ny förordning från Europaparlamentet och rådet om inrättande, som en del av fonden för integrerad gränsförvaltning, av ett instrument för ekonomiskt stöd till utrustning för tullkontroll kommer att ytterligare förbättra samordningen och samarbetet för finansieringsändamål mellan tullmyndigheter och andra brottsbekämpande myndigheter, genom ett förbättrat partnerskap på EU-nivå.

Transnationella bedrägerier

59.  Europaparlamentet framhäver att ett system för informationsutbyte skulle göra det möjligt att dubbelkontrollera redovisningsuppgifter beträffande transaktioner mellan två eller flera medlemsstater, så att man kan förhindra gränsöverskridande bedrägerier när det gäller struktur- och investeringsfonderna, och således säkerställa en övergripande och fullständig strategi för skyddet av medlemsstaternas ekonomiska intressen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ömsesidigt administrativt bistånd på de utgiftsområden inom europeisk finansiering där det inte finns någon förskrift om detta.

60.  Europaparlamentet är oroat över det ökande hotet från de allt mer vanligt förekommande gränsöverskridande bedrägerier som upptäcks av Olaf. Parlamentet välkomnar antagandet av betänkandet av den 25 oktober 2018 om skydd av EU:s ekonomiska intressen – återvinning av pengar och tillgångar från tredjeländer i bedrägerifall, och den klausul om bedrägeribekämpning som införlivats i frihandelsavtalet med Japan. Parlamentet uppmanar kommissionen att allmänt tillämpa praxisen att lägga till klausuler om bedrägeribekämpning i avtal mellan EU och tredjeländer.

Visselblåsare

61.  Europaparlamentet välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (COM(2018)0218). Parlamentet hoppas att det kommer att ge avsevärt större trygghet för visselblåsare i unionen, vilket i sin tur kommer att leda till en betydande förbättring av EU:s finansiella skydd och rättsstatsprincipen. Parlamentet hoppas att det träder i kraft inom en snar framtid. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att genomföra de standarder som fastställs i direktivet i sin egen interna politik så snart som möjligt för att säkerställa högsta möjliga skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införliva det i sina nationella rättssystem med bredast möjliga räckvidd.

62.  Parlamentet understryker dels den viktiga roll som visselblåsare spelar för förebyggande, upptäckt och rapportering av bedrägerier, dels vikten av att skydda dem.

Undersökande journalistik

63.  Europaparlamentet anser att den undersökande journalistiken spelar en nyckelroll för att förbättra den nödvändiga graden av transparens i EU och medlemsstaterna, och måste uppmuntras och stödjas både i medlemsstaterna och på EU-nivå.

Tobak

64.  Europaparlamentet noterar med oro att den olagliga handeln med cigaretter enligt Olafs uppskattningar innebär att över 10 miljarder EUR går förlorade för unionens och medlemsstaternas budgetar varje år.

65.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet den 25 september 2018 av Världshälsoorganisationens (WHO) protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror efter den 41:a ratificeringen den 27 juni 2018. Parlamentet välkomnar att det första mötet mellan parterna i protokollet ägde rum den 8–10 oktober 2018. Parlamentet uppmanar dock de medlemsstater som ännu inte har ratificerat protokollet att göra detta så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att spela en aktiv roll för att ta fram en bred rapport om god praxis och genomförande av experiment med spårningssystem i partsstaterna. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som har undertecknat men ännu inte ratificerat protokollet att göra detta.

66.  Europaparlamentet påminner om kommissionens beslut att inte förnya avtalet med Philip Morris International (PMI-avtalet), som löpte ut den 9 juli 2016. Parlamentet påminner om att parlamentet den 9 mars 2016 begärde att kommissionen inte skulle förnya, förlänga eller omförhandla det utöver den sista giltighetsdagen. Parlamentet anser att de tre andra avtalen med tobaksbolag (BAT, JTI, ITL) inte bör förnyas, förlängas eller omförhandlas. Parlamentet uppmanar kommissionen att före 2018 års utgång lägga fram en rapport om genomförbarheten av ett avslutande av de tre återstående avtalen.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram den nya handlingsplanen och heltäckande EU-strategin mot den olagliga tobakshandeln, som planerades till slutet av sommaren 2018.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de spårningssystem och säkerhetsåtgärder som medlemsstaterna ska införa senast den 20 maj 2019 för cigaretter och rulltobak och senast den 20 maj 2024 för alla andra tobaksvaror (t.ex. cigarrer, cigariller och rökfria tobaksvaror) är förenliga med riktlinjerna för oberoende i WHO:s protokoll för att eliminera olaglig handel med tobaksvaror, som ratificerades av Europeiska unionen den 24 juni 2016.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föregripa riskerna för dold kopiering av tobaksindustrins individuella märkningar i syfte att förse den parallella marknaden med produkter.

70.  Europaparlamentet noterar med oro att Olafs rättsliga rekommendationer bara har genomförts i medlemsstaterna i begränsad utsträckning. Parlamentet anser att denna situation är oacceptabel och uppmanar kommissionen att säkerställa ett fullständigt genomförande av Olafs rekommendationer i medlemsstaterna och att fastställa regler som gör det möjligt att säkerställa tillåtlighet av bevismaterial som läggs fram av Olaf.

Utredningar och Olafs roll

71.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att ge Olaf behörighet att utreda momsärenden. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en viss grad av transparens i Olafs rapporter och rekommendationer, efter det att alla europeiska och nationella förfaranden avslutats. Parlamentet anser att kommissionen, efter att ha gjort de nödvändiga ändringarna av Olaf-förordningen för att ta hänsyn till EPPO:s inrättande, bör börja arbeta med en mer ingående och omfattande modernisering av ramverket för Olaf.

72.  Europaparlamentet beklagar att terminologin i Olafs rapporter är inkonsekvent (exempelvis begreppet avslutade (closed) respektive slutförda (concluded) utredningar). Parlamentet uppmanar kommissionen och Olaf att använda en konsekvent terminologi så att jämförbarhet över åren garanteras vad gäller rapportering och prövning av bedrägerifall.

73.  Europaparlamentet noterar de aktuella problemen med Olafs nya databas för innehållshantering (OCM). Parlamentet beklagar särskilt att ärenden har gått förlorade i den nya databasen. Parlamentet välkomnar att problemet är en fråga av högsta prioritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med en ingående utvärdering av it-projektet OCM, särskilt när det gäller projektutformning, fullständiga kostnader, genomförande, användarerfarenhet och en förteckning över problem som uppstått, i enlighet med rekommendationerna från Olafs övervakningskommitté(13).

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans se till att Olafs och medlemsstaternas utredningar kompletterar varandra, att Olaf har samma utredningsbefogenheter i alla medlemsstater, inklusive tillgång till bankkontouppgifter, och att samtliga medlemsstaters rättsväsenden tillåter material från Olafs utredningar som straffrättsliga bevis, eftersom det är av avgörande betydelse för att effektivt kunna följa upp Olafs utredningar.

o
o   o

75.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska byråns för bedrägeribekämpning övervakningskommitté.

(1) Den artonde rapporten från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), 1 januari–31 december 2017, 5.10.2018. (2) EUT L 248, 18.9.2013, s. 1. (3) EUT L 198, 28.7.2017, s. 29. (4) EUT L 283, 31.10.2017, s. 1. (5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1. (6) Domstolens dom (stora avdelningen) av den 8 september 2015, brottmål mot Ivo Taricco m.fl., 105/14, ECLI:EU:C:2015:555. (7) Domstolens dom (stora avdelningen) av den 5 december 2017, brottmål mot M.A.S. och M.B., 42/17, ECLI:EU:C:2017:936. (8) EUT C 252, 18.7.2018, s. 56. (9) EUT L 94, 28.3.2014, s. 65. (10) Antagna texter, P8_TA(2018)0419. (11) Antagna texter, P8_TA(2018)0384. (12) EUT L 268, 12.10.2010, s. 1. (13) Övervakningskommitténs yttrande nr 1/2018 om Olafs preliminära budgetförslag för 2019.