Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2111(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0041/2019

Ingivna texter :

A8-0041/2019

Debatter :

PV 11/02/2019 - 16
CRE 11/02/2019 - 16

Omröstningar :

PV 12/02/2019 - 9.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0076

Antagna texter
PDF 172kWORD 54k
Tisdagen den 12 februari 2019 - Strasbourg
Genomförandet av bestämmelserna i fördraget avseende EU-medborgarskapet
P8_TA(2019)0076A8-0041/2019

Europaparlamentets resolution av den 12 februari 2019 om genomförandet av bestämmelserna i fördraget avseende EU-medborgarskapet (2018/2111(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 6, 9, 10, 11, 12, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 8, 9, 10, 15, 18, 20, 21, 22, 23, 24, 26, 45, 46, 47, 48, 153 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget, och av lydelsen i artikel 10.3 att ”varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv”,

–  med beaktande av artikel 3.2 i EU-fördraget, i vilken rätten till fri rörlighet för personer fastställs,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den fleråriga budgetramen för perioden 2020–2027,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 av den 13 april 2016 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden(7),

–  med beaktande av förslaget till rådets direktiv om införande av en provisorisk EU-resehandling och om upphävande av beslut 96/409/Gusp (COM(2018)0358),

–  med beaktande av rådets direktiv (EU) 2015/637 av den 20 april 2015 om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer och om upphävande av beslut 95/553/EG(8),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för rättigheter och värden (COM(2018)0383),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 2 juli 2009 om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (COM(2009)0313),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 24 januari 2017 Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring – Rapport om EU-medborgarskapet 2017 (COM(2017)0030),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 12 september 2018 om nätverk för valsamarbete, insyn på nätet, skydd mot cyberincidenter och bekämpning av desinformationskampanjer i samband med val till Europaparlamentet (C(2018)5949),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 oktober 2015 om det europeiska medborgarinitiativet(10) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska medborgarinitiativet (COM(2017)0482),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om EU-medborgarskap till salu(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 mars 2017 om genomförandet av rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2017 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden(14),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 31 januari 2013 om att förstärka EU-medborgarskapet och främja EU-medborgarnas valrättigheter,

–  med beaktande av de studier som parlamentets utredningsavdelning C offentliggjorde 2016 om hinder för rätten till fri rörlighet och bosättning för EU-medborgare och deras familjer (Obstacles to the right of free movement and residence for EU citizens and their families),

–  med beaktande av 2018 års rapport från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter om att förverkliga EU-medborgarnas rättigheter och nationella domstolar som upprätthåller rätten till fri rörlighet och närstående rättigheter (Making EU citizens’ rights a reality: national courts enforcing freedom of movement and related rights),

–  med beaktande av resultaten från Eurobarometer 89 från 2018,

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2018 om Europaparlamentets sammansättning(15),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 4 juli 2018 om utkastet till rådets beslut om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976 (valakten)(16),

–  med beaktande av sitt beslut av den 7 februari 2018 om översynen av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2018 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse(19),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 12 september 2018 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Att säkerställa fria och rättvisa val till Europaparlamentet (COM(2018)0637),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e i, och bilaga 3 till, talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för framställningar (A8-0041/2019), och av följande skäl:

A.  EU-medborgarskapet och dess närstående rättigheter infördes ursprungligen 1992 genom Maastrichtfördraget och stärktes ytterligare genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft i december 2009, men har bara delvis genomförts.

B.  De rättigheter, värden och principer som unionen bygger på, och som framhålls i artiklarna 2 och 6 i EU-fördraget, sätter medborgarna i centrum för det europeiska projektet. Debatten om EU:s framtid förutsätter därför också en diskussion om styrkan i vår gemensamma identitet.

C.  Principerna om öppenhet, integritet och ansvarighet hos EU:s institutioner och i beslutsprocessen, som härrör från artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget och artikel 41 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, är väsentliga inslag i begreppet medborgarskap och är avgörande för att bygga upp och stärka trovärdigheten hos och förtroendet för unionen som helhet. Utnyttjandet av tillfälliga och mellanstatliga arrangemang och instrument i flera av EU:s politikområden, samt informella beslutsorgan, kringgående och avinstitutionalisering av det ordinarie lagstiftningsförfarandet riskerar att allvarligt undergräva sådana principer.

D.  EU har haft problem med att hantera ett antal kriser med betydande socioekonomiska konsekvenser, vilket har lett till en framväxt av populistiska och nationalistiska ideologier baserade på exklusiva identiteter och rasistiska kriterier som står i strid med europeiska värden.

E.  Den otillfredsställande hanteringen av de olika kriserna har ökat medborgarnas besvikelse på vissa av resultaten av EU:s integrationsprojekt. Det är ytterst viktigt att se till att EU-medborgarskapet betraktas som ett värdefullt privilegium bland medborgarna, bland annat genom att man återupprättar medborgarnas förtroende för EU-projektet, ger företräde åt främjandet av alla medborgares rättigheter, inbegripet medborgerliga, politiska och sociala rättigheter m.fl., och förbättrar demokratin inom unionen, det praktiska åtnjutandet av de grundläggande rättigheterna och friheterna och möjligheten för alla medborgare att delta i unionens demokratiska liv, samtidigt som det civila samhället får större delaktighet i besluts- och genomförandeprocessen.

F.  Den pågående översynen av det europeiska medborgarinitiativet syftar till att förbättra dess ändamålsenlighet och främja deltagandedemokrati och aktivt medborgarskap.

G.  Tillgång till EU-medborgarskap fås genom innehav av medborgarskap i en medlemsstat, som regleras av nationell lagstiftning. Samtidigt föreskrivs de rättigheter och skyldigheter som följer av EU-medborgarskapet i EU-lagstiftningen och är inte beroende av medlemsstaterna och kan därför inte begränsas på ett omotiverat sätt av dem.

H.  När det gäller tillgång till nationellt medborgarskap bör medlemsstaterna följa principerna i EU-lagstiftningen, exempelvis principerna om proportionalitet, rättsstat och icke-diskriminering, som är utförligt definierade i domstolens rättspraxis.

I.  Storbritanniens planerade utträde ur unionen har belyst hur viktigt det är med EU-medborgarskapets rättigheter, särskilt bland unga européer, och den roll som dessa rättigheter spelar i miljontals EU-medborgares liv, och har också ökat medvetenheten i EU om den potentiella förlusten av sådana rättigheter på båda sidor.

J.  Det genomsnittliga valdeltagandet i valet till Europaparlamentet 2014 var 42,6 %. Enligt den senaste Eurobarometerundersökningen, som offentliggjordes i maj 2018, kände endast 19 % av de intervjuade européerna till datumet för nästa val till Europaparlamentet.

K.  EU-medborgarna är nästan helt omedvetna om Europa Direkt-kontoren trots deras huvudsakliga uppgift att tillhandahålla information.

L.  Det finns över 400 Europa direkt-kontor i hela EU som hjälper kommissionen att sprida information om EU:s politik av direkt intresse för medborgarna i syfte att engagera medborgarna på lokal och regional nivå.

M.  Begreppet medborgarskap definierar förhållandet mellan medborgarna i en politisk gemenskap, inbegripet deras rättigheter, skyldigheter och ansvar. Artikel 20 i EUF-fördraget ger unionsmedborgarna rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet samt vid kommunala val i de medlemsstater där de är bosatta, på samma villkor som medborgarna i respektive stat.

N.  EU-medborgarna företräds direkt i Europaparlamentet, och alla medborgare måste få lika uppmärksamhet från EU-institutionerna. I artikel 8 i EUF-fördraget fastställs principen om integrering av ett jämställdhetsperspektiv, och det slås fast att unionen i all sin verksamhet ska syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem.

O.  Europeiska unionens domstol har i ett antal fall fastställt att de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet också kan åberopas av medborgare i en medlemsstat gentemot samma stat(20).

P.  Ett antal medlemsstater erbjuder så kallade guldvisumprogram och investerarprogram som ett sätt att erhålla medborgarskap.

Q.  Fri rörlighet ger EU-medborgare möjligheter att resa, studera, arbeta och bo i andra EU-länder. Mer än 16 miljoner européer utövar sin rätt att uppehålla sig i ett annat EU-land.

R.  Rätten till fri rörlighet spelar en central roll för EU-medborgarskapet och kompletterar de andra friheterna på EU:s inre marknad. Unga européer är mycket måna om den fria rörligheten, som betraktas som det mest positiva som åstadkommits av EU efter säkerställande av fred i Europa.

S.  Man har vid genomförandet av direktiv 2004/38/EG stött på praktiska svårigheter, och européerna kan fortfarande ha svårt att flytta till eller bosätta sig i en annan medlemsstat till följd av diskriminering på grund av nationalitet och inrese- och bosättningskrav. Det finns en betydande rättspraxis från domstolen som syftar till att klargöra centrala begrepp för rörliga EU-medborgare.

T.  Rätten till konsulärt skydd garanteras i artiklarna 20 och 23 i EUF-fördraget, och unionsmedborgare har därmed rätt till skydd inom ett tredjelands territorium, där den medlemsstat i vilken de är medborgare inte är representerad, av varje annan medlemsstat, på samma villkor som medborgarna i den staten. Nödsituationer, naturkatastrofer och händelser såsom terroristattacker kan påverka EU-medborgare som kommer från en medlemsstat utan representation i det berörda tredjelandet.

U.  Kommissionen har uppvisat ett åtagande i rapporten om EU-medborgarskapet 2017 om att anordna en EU-omfattande informations- och upplysningskampanj för att öka EU-medborgarnas kunskap om deras rättigheter. Detta ansvar att bättre informera EU-medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter måste delas av medlemsstaterna och det civila samhället.

V.  Enligt kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2017 har sedan 2012 allt fler människor rapporterat att de upplevt någon form av diskriminering.

W.  Upprättandet av Schengenområdet och införlivandet av Schengenregelverket i EU:s regelverk har i betydande grad stärkt den fria rörligheten i EU och är en av de största landvinningarna i det europeiska integrationsprojektet.

X.  Införandet av EU-medborgarskapet är en framgång för det europeiska projektet som ännu inte har förverkligat sin fulla potential. Det är viktigt att framhålla att detta är en unik konstruktion som man inte stöter på någon annanstans i världen.

1.  Europaparlamentet anser att inte alla bestämmelser om EU-medborgarskapet har genomförts så att de når sin fulla potential, trots att detta skulle möjliggöra en konsolidering av den europeiska identiteten. Parlamentet betonar att skapandet av ett EU-medborgarskap har visat att en typ av medborgarskap som inte bestäms av nationalitet kan existera och att den utgör grunden för ett politiskt område med rättigheter och skyldigheter som fastställs i EU:s lagstiftning och inte i statens. EU-institutionerna uppmanas att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra genomförandet av, räckvidden för och ändamålsenligheten i fördragsbestämmelserna om medborgarskap samt motsvarande bestämmelser som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påpekar att EU-medborgarna inte är fullt medvetna om sina rättigheter som följer av EU-medborgarskapet.

2.  Europaparlamentet påminner om att EU-medborgarskapet är ett komplement till medborgarskap i en medlemsstat. Parlamentet understryker att EU-medborgarskapet gör det möjligt för medborgarna att ha flera identiteter som kompletterar varandra, och att exkluderande nationalism och populistiska ideologier undergräver denna möjlighet. Utövandet av ett aktivt medborgarskap och uppmuntran till medborgardeltagande är avgörande för att stärka känslan av att tillhöra ett politiskt projekt för att främja utvecklingen av en gemensam känsla av europeisk identitet, ömsesidig förståelse, interkulturell dialog och transnationellt samarbete samt för att bygga öppna, inkluderande, sammanhållna och motståndskraftiga samhällen.

3.  Europaparlamentet anser att ett fullständigt genomförande, från EU:s institutioner, organ och byråer, av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och ett aktivt främjande av rättigheterna och principerna däri, utgör en viktig hävstång för att garantera medborgarnas faktiska medverkan i EU:s demokratiska process och konkretiserar bestämmelserna i artikel 20 i EUF-fördraget.

4.  Europaparlamentet betonar att samtliga rättigheter och skyldigheter som följer av EU-medborgarskapet inte kan begränsas utan sakliga skäl. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang eftertryckligen medlemsstaterna att utnyttja sin rätt att bevilja medborgarskap i en anda av rättvist samarbete, även när det gäller barn till EU-medborgare som har svårt att uppfylla medborgarskapskriterierna enligt nationella regler. Parlamentet understryker att ett framgångsrikt utövande av medborgerliga rättigheter förutsätter att alla rättigheter och friheter som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna skyddas och främjas, även för personer med funktionsnedsättning som bör kunna utöva sina grundläggande rättigheter på samma sätt som alla andra medborgare, och att jämställdhetsintegrering genomförs i syfte att säkerställa att kvinnor till fullo kan åtnjuta de rättigheter som är knutna till EU-medborgarskapet.

5.  Europaparlamentet påminner om att EU-medborgarskapet också har utvidgade konsekvenser och ger rättigheter när det gäller demokratiskt deltagande som härrör från artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget. Parlamentet betonar att det – för att man ska kunna utöva rätten att delta i unionens demokratiska liv – bör fattas beslut så öppet och så nära medborgarna som möjligt, och det är därför av grundläggande betydelse att ge relevanta garantier för insyn i beslutsfattandet och kampen mot korruption.

6.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater i dag har valt att inte tillämpa delar av fördragen, vilket leder till faktiska skillnader i de medborgerliga rättigheterna, som enligt fördragen är tänkta att vara lika.

7.  Europaparlamentet konstaterar att programmet Erasmus+, programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Ett Europa för medborgarna medför stora fördelar för EU-medborgarna, i synnerhet för unga, genom att de ökar deras medvetenhet om ställningen som EU-medborgare och deras kunskaper om de rättigheter som följer av denna ställning och dess underliggande värden. Europeiska frivilligprogram såsom Europeiska volontärtjänsten och den europeiska solidaritetskåren spelar också en viktig roll för att bygga upp ett EU-medborgarskap. Parlamentet understryker hur oerhört viktigt det är med sådana program, särskilt bland unga, och efterlyser stärkt finansiering för dem.

Politiska rättigheter

8.  Europaparlamentet är bekymrat över den nedåtgående trenden när det gäller valdeltagandet i både nationella val och val till Europaparlamentet, särskilt bland unga. Parlamentet är övertygat om att förstärkningen av EU:s offentliga sfär och ett fullständigt genomförande av EU-medborgarskapet har potential att bidra till att vända nedgången genom att öka medborgarnas känsla av tillhörighet till en europeisk gemenskap och stärka den representativa demokratin.

9.  Europaparlamentet erkänner kommissionens insatser för att främja program som stärker EU-medborgarskapet och medborgarnas medvetenhet om sina politiska rättigheter. Parlamentet noterar dock de mycket små framsteg som gjorts i genomförandet av artikel 165 i EUF-fördraget som en rättslig grund för att främja den europeiska dimensionen i medborgarnas utbildning. Parlamentet anser att det är helt nödvändigt att främja medborgarnas deltagande i EU:s demokratiska liv, och att utvecklingen av EU-läroplaner i utbildningssystemen bör vara en prioritering när det gäller att bygga vidare på den potential som EU-medborgarskapet har.

10.  Europaparlamentet beklagar än en gång att vissa EU-medborgare förlorar sin rösträtt i den medlemsstat där de är medborgare och inte kan delta i nationella parlamentsval i den medlemsstat där de är bosatta. Parlamentet understryker att förlusten av valrättigheter till följd av bosättning i en annan medlemsstat skulle kunna avskräcka medborgare från att flytta till en annan medlemsstat och därför skulle kunna utgöra en potentiell överträdelse av artikel 18 i EUF-fördraget.

11.   Europaparlamentet anser att det, i ett system med representativ demokrati, är nödvändigt att säkerställa väl fungerande EU-institutioner för att skydda EU-medborgarnas alla politiska rättigheter. Parlamentet betonar vikten av tillgång till information om EU-medborgarskapet och de rättigheter som följer av det, på Europeiska unionens alla officiella språk, för att stärka begreppet EU-medborgarskap. Parlamentet beklagar att, sedan ikraftträdandet av Lissabonfördraget, har artikel 15.3, som blev den rättsliga grunden för allmänhetens tillgång till handlingar och som gör att reglerna om tillgång omfattar alla unionens institutioner, organ, byråer och kontor, ännu inte genomförts fullt ut. Parlamentet anser att framstegen när det gäller antagandet av den nya förordningen konsekvent har bromsats upp av medlemsstaterna.

Fri rörlighet

12.  Europaparlamentet välkomnar de fördelar som den fria rörligheten medför för EU-medborgarna och medlemsstaternas ekonomier. Parlamentet påpekar att de rättigheter som följer av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier inte alltid är kända eller respekteras, vilket leder till hinder för den fria rörligheten och uppehållsrätten för EU-medborgare och deras familjer samt till att de diskrimineras. Parlamentet påminner om medlemsstaternas skyldighet att skydda rätten till fri rörlighet, inklusive familjeåterförening, för samkönade makar.

13.  Europaparlamentet är oroat över att nationella domstolars tolkning av vissa bestämmelser och villkor i direktiv 2004/38/EG skiljer sig inte bara mellan medlemsstaterna, utan ibland även inom samma jurisdiktion. Parlamentet konstaterar med oro att de nationella myndigheterna inte alltid är fullt medvetna om de rättigheter och skyldigheter som fastställs i direktiv 2004/38/EG.

14.  Europaparlamentet understryker problemet med avsaknad av information eller tillhandahållande av felaktig eller förvirrande information om visumkrav för familjemedlemmar eller om uppehållsrätt. Parlamentet vidhåller att medlemsstaterna bör se till att undanröja onödiga hinder för rätten till inresa/bosättning, särskilt för tredjelandsmedborgare som är EU-medborgares familjemedlemmar.

15.  Europaparlamentet är oroat över de svårigheter som människor möter när det gäller att få sina yrkeskvalifikationer erkända runt om i Europa. Parlamentet anser att direktivet om yrkeskvalifikationer och den europeiska referensramen för kvalifikationer har bidragit till att underlätta erkännande bland medlemsstaterna. Parlamentet anser också att erkännande av yrkeskvalifikationer är avgörande för att säkerställa en högre grad av rörlighet för både studenter och yrkesverksamma. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta trenden att underlätta erkännande av yrkeskvalifikationer så mycket som möjligt.

16.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över resultaten av den forskning som utförts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, som visar att det förekommer diskriminering när det gäller att hitta arbete, att få tillgång till olika tjänster såsom hyra av en bil eller en lägenhet eller vissa banktjänster, samt på utbildnings- och skatteområdet. Parlamentet betonar att diskriminering på grund av nationalitet kan skapa hinder för EU-medborgarnas fria rörlighet. EU och medlemsstaterna uppmanas att ägna särskild uppmärksamhet åt att övervaka sådana fall av diskriminering och att vidta resoluta åtgärder för att förebygga dem.

17.  Europaparlamentet understryker den roll som rörlighet kan ha i ungdomars personliga utveckling, genom att främja utbildning och kulturellt utbyte och förbättra förståelsen av ett aktivt medborgarskap och hur det kan utövas. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja EU-program som främjar rörlighet.

18.  Europaparlamentet värdesätter kulturens, konstens och vetenskapens betydelse som viktiga inslag i ett aktivt EU-medborgarskap. Parlamentet framhåller deras roll för att stärka medborgarnas gemensamma känsla av att höra till unionen, öka ömsesidig förståelse och stimulera interkulturell dialog.

Konsulärt skydd

19.  Europaparlamentet konstaterar att nästan sju miljoner EU-medborgare i dag bor i länder utanför EU och att detta antal förväntas öka till minst tio miljoner senast 2020.

20.  Europaparlamentet anser att rätten till konsulärt skydd gynnar alla EU-medborgare och påminner om att konsulärt skydd tolkas så vitt som möjligt i rådets direktiv (EU) 2015/637 , dvs. som varje form av konsulärt bistånd. Parlamentet betonar att medvetenheten om dessa rättigheter fortfarande är begränsad.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en bedömning av genomförandet av rådets direktiv (EU) 2015/637 och i tillämpliga fall inleda överträdelseförfaranden. Medlemsstaterna uppmanas att ta fram nödprotokoll som tar hänsyn till icke-företrädda medborgare, i syfte att förbättra kommunikationen i nödsituationer i samordning med andra medlemsstaters representationer och EU-delegationer. Parlamentet påminner om sin sedan länge framförda uppmaning att stärka EU-delegationernas roll i tredjeländer och framhåller det mervärde som EU:s diplomatiska nätverk tillför på fältet.

Framställningar till Europaparlamentet och klagomål till Europeiska ombudsmannen

22.  Europaparlamentet betonar vikten av rätten att göra framställningar, som fastställs genom artikel 227 i EUF-fördraget respektive artikel 44 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, och rätten att vända sig till ombudsmannen, som fastslås i artikel 228 i EUF-fördraget och artikel 43 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet lovordar ombudsmannens arbete i kampen mot missförhållanden i unionens institutioner, myndigheter och byråer, och särskilt när det gäller öppenhet. Parlamentet betonar vikten av öppenhet för en adekvat demokratisk funktion och deltagande inom unionen som skapar förtroende bland sina medborgare. Parlamentet stöder i detta sammanhang ombudsmannens rekommendationer i hennes senaste särskilda rapport om öppenhet i rådets lagstiftningsprocess.

Rekommendationer

23.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen utövar sina befogenheter enligt artikel 258 i EUF-fördraget att uppmana Europeiska unionens domstol att besluta huruvida förlorad rösträtt på grund av bosättning i en annan EU-medlemsstat bör betraktas som en kränkning av den fria rörligheten och rätten till bosättning. Parlamentet uppmanar återigen medlemsstaterna att genomföra Venedigkommissionens uppförandekod i valfrågor, inklusive avskaffandet av förlorad rösträtt för medborgare som är bosatta utomlands i valen till de nationella parlamenten.

24.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen, genom det förfarande som fastställs i artikel 25 i EUF-fördraget, utvidgar de rättigheter som anges i artikel 20.2 i EUF-fördraget för att göra det möjligt för EU-medborgarna att välja om de vill rösta i den medlemsstat där de är medborgare eller i bosättningsmedlemsstaten, och att detta bör utvidgas till att omfatta alla val, i linje med varje medlemsstats konstitutionella möjligheter.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa verktyg för e-demokrati på lokal och nationell nivå, och integrera dem på rätt sätt i den politiska processen, vilket underlättar demokratiskt deltagande för både medborgare och invånare.

26.  Europaparlamentet anser att översynen av den rättsliga ramen för det europeiska medborgarinitiativet innebär en möjlighet att öka medborgarnas deltagande i EU:s beslutsfattande genom att göra instrumentet mindre byråkratiskt och mer tillgängligt.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram bättre metoder för den politiska och rättsliga uppföljningen av framgångsrika europeiska medborgarinitiativ.

28.  Europaparlamentet vidhåller att mer resurser behöver investeras och fler program och initiativ skapas som syftar till att främja ett europeiskt offentligt rum där åtnjutande av grundläggande fri- och rättigheter, social välfärd och uppfyllandet av europeiska värden blir modellen för medborgaridentitet. Parlamentet välkomnar programmet för rättigheter och värden, som ett värdefullt exempel på unionens aktiva stöd för sina värden och rättigheter som följer av EU-medborgarskapet och är inskrivna i fördragen, bland annat genom att stödja det civila samhällets organisationer som främjar och skyddar dessa rättigheter och värden. Parlamentet betonar vikten av att bevara den nuvarande budgeten för programmet för rättigheter och värden. Parlamentet motsätter sig bestämt nedskärningar i programmet i den nya fleråriga budgetramen för 2021–2027, vilket föreslagits av kommissionen.

29.  Europaparlamentet rekommenderar Europas politiska partier och deras partimedlemmar å det starkaste att säkerställa en jämn fördelning mellan kvinnliga och manliga kandidater genom varvade listor eller andra motsvarande metoder.

30.  Europaparlamentet föreslår att avsevärt öka synligheten för Europa Direkt-kontoren. Parlamentet understryker att dessa kontor bör fungera som förmedlare som samarbetar med offentliga förvaltningar i medlemsstaterna och det civila samhället (inklusive fackföreningar, näringslivsorganisationer och offentliga och privata organ) för att aktivt informera EU-medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter och främja medborgarnas deltagande på lokal nivå i EU:s demokratiska liv. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och enheter på regional och lokal nivå att aktivt samarbeta med dessa kontor. Parlamentet understryker att dessa kontor bör samverka med program såsom Ett Europa för medborgarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa kontor centraliserar relevant information som gör det möjligt för EU:s medborgare att utöva sina rättigheter och gör det lättare för dem att utöva de rättigheter som följer av EU-medborgarskapet. Parlamentet anser att Solvit-tjänsten bör effektiviseras ytterligare så att den fungerar bättre när det gäller att skydda EU-medborgarnas rättigheter innan de söker rättsliga eller administrativa rättsmedel.

31.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att lägga fram ett förslag som stärker både rollen för Europa Direkt-kontoren och utövandet av EU-medborgarskapet, som bygger på arbetstagares rättigheter i samband med tillämpningen av direktiv 2014/54/EU, inklusive EU-medborgarnas rätt till skydd mot diskriminering, utövandet av deras rösträtt enligt artikel 22 i EUF-fördraget och deras rätt till fri rörlighet enligt artikel 21 i EUF-fördraget och direktiv 2004/38/EG och rätten till fri rörlighet för deras familjemedlemmar.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera systematiskt vid medlemsstaternas överträdelser av direktiv 2004/38/EG, och efterlyser en moderniserad EU-vägledning för tillämpning och tolkning av lagstiftning som påverkar EU-medborgare i syfte att ta med den senaste utvecklingen från EU-domstolen, för att på så sätt se till att EU-lagstiftningen kan åstadkomma full verkan.

33.  Europaparlamentet efterlyser en konsekvent integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla EU:s verksamheter, särskilt när man antar lagstiftning eller genomför politik kopplad till EU-medborgarskapet.

34.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet sedan 2014 vid flera tillfällen har uttryckt sin oro över att alla nationella system som innebär direkt eller indirekt försäljning av EU-medborgarskap undergräver själva idén med EU-medborgarskapet. Kommissionen uppmanas att övervaka sådana system och utarbeta en rapport om nationella system för beviljande av EU-medborgarskap till investerare, i enlighet med 2017 års rapport om EU-medborgarskapet.

35.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2017 inte hänvisar till EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, rätten att göra framställningar, rätten att vända sig till Europeiska ombudsmannen, rätten att få tillgång till handlingar eller rätten att stödja ett europeiskt medborgarinitiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut beakta stadgans bestämmelser och att åtgärda dessa brister i nästa utvärdering.

36.  Europaparlamentet understryker att allt fler EU-medborgare har drabbats av terrordåd i ett annat land än det egna, och kräver därför att protokoll omedelbart utarbetas i medlemsstaterna för att hjälpa EU-medborgare som är medborgare i en annan medlemsstat i händelse av ett terrordåd, i linje med direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism.

37.  Europaparlamentet föreslår för medlemsstaterna att de inför en europeisk helgdag den 9 maj för att stärka den europeiska känslan av tillhörighet och skapa utrymme för medborgarrörelser och samhällsaktiviteter.

38.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett förslag om genomförande av parlamentets rekommendationer om en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

39.  Europaparlamentet är övertygat om att principen om icke-diskriminering är en hörnsten i EU-medborgarskapet och både en allmän princip och ett grundläggande värde inom EU-rätten enligt artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att slutföra antagandet av EU:s övergripande antidiskrimineringsdirektiv, för att de grundläggande rättigheterna ytterligare ska kunna garanteras inom unionen, genom att anta en konkret EU-lagstiftning som fullt ut genomför artiklarna 18 och 19 i EUF-fördraget i en övergripande strategi. Parlamentet beklagar att rådet, ett årtionde efter offentliggörandet av kommissionens förslag, fortfarande blockerar antidiskrimineringsdirektivet.

40.  Europaparlamentet påminner om den fördragsfästa skyldigheten till anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att slutföra EU:s anslutning till konventionen, och att ansluta sig till den europeiska sociala stadgan.

41.  Europaparlamentet betonar att medborgarutbildning av god kvalitet för alla åldrar (formell och informell) är avgörande för tryggt utövande av medborgarnas demokratiska rättigheter och ett välfungerande demokratiskt samhälle. Parlamentet noterar att endast kontinuerliga utbildningsinsatser kan säkerställa ett ökat deltagande i EU-val och öka förståelsen och solidariteten mellan kulturer i Europa samt motverka diskriminering, fördomar och bristande jämställdhet. Parlamentet rekommenderar att artiklarna 165, 166 och 167 i EUF-fördraget används som rättslig grund för att utforska potentialen i utbildning, yrkesutbildning och ungdomspolitik.

42.  Europaparlamentet påminner om att de politiska partierna på europeisk nivå ska bidra till att ”skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja” (artikel 10.4 i EU-fördraget), och efterlyser därför en möjlighet för enskilda EU-medborgare att direkt ansöka om medlemskap i politiska partier på europeisk nivå.

43.  Europaparlamentet påminner om behovet av att främja den europeiska dimensionen i valet till Europaparlamentet för att bidra till parlamentets potentiella framtida arbete genom att utöva sin initiativrätt enligt artikel 225 i EUF-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att främja medborgerliga rättigheter bland EU-medborgarna, däribland dem som rör rösträtt. Parlamentet understryker att bättre och mer fokuserad information om EU-politiken och EU-lagstiftningens påverkan på medborgarnas vardag skulle förbättra valdeltagandet i EU-valet. Parlamentet påminner om behovet av att främja deltagandet i EU-valet genom att öka synligheten för de europeiska politiska partierna. Parlamentet upprepar att medborgarna, medlemsstaterna och EU har ett gemensamt ansvar för att främja deltagandet i EU-valet. Parlamentet betonar behovet av att informera medborgarna om den senaste reformen av vallagen och förfarandet med toppkandidater (Spitzenkandidat). Parlamentet understryker denna persons politiska och symboliska betydelse för att stärka EU-medborgarskapet.

44.  Europaparlamentet påminner om att Europaparlamentet är hela unionens parlament, och att det spelar en avgörande roll i att säkerställa legitimiteten hos EU:s politiska institutioner och göra dem ansvariga genom en adekvat parlamentarisk granskning. Parlamentet vidhåller därför att dess lagstiftningsbefogenheter och kontrollrättigheter måste garanteras, befästas och stärkas.

45.  Europaparlamentet påminner om kommissionens vägledning om tillämpningen av unionens dataskyddslagstiftning i samband med val och dess meddelande av den 12 september 2018 om att säkerställa fria och rättvisa val till Europaparlamentet (COM(2018)0637). Parlamentet kräver att allt görs för att säkerställa att val är fria från all otillbörlig inblandning. Parlamentet understryker behovet av en definierad EU-politik för att ta itu med anti-EU-propaganda och riktad felaktig information.

46.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att göra mer för att främja demokratiskt deltagande genom att öka sin dialog med medborgarna, förbättra medborgarnas förståelse av vilken roll EU-lagstiftningen spelar i deras vardag, och lyfta fram deras rätt att ställa upp i lokala, nationella och europeiska val.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende utnyttja sociala medier och digitala verktyg med särskild betoning på att öka deltagandet av unga och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet efterlyser utveckling och tillämpning av verktyg för e-demokrati, såsom online-plattformar, för att mer direkt involvera medborgarna i EU:s demokratiska liv och på så sätt främja deras engagemang.

48.  Europaparlamentet stöder framställning och spridning av press- och multimediematerial på alla officiella EU-språk, med inriktning på att göra EU-medborgarna mer medvetna om sina rättigheter och öka deras förmåga att förverkliga dessa rättigheter i varje medlemsstat.

49.  Europaparlamentet anser, med tanke på den ökande effekten av sociala medier på medborgarnas liv, att EU:s institutioner bör fortsätta att ta fram nya mekanismer och ny offentlig politik som syftar till att skydda de grundläggande rättigheterna för personer i den digitala miljön. Parlamentet betonar behovet av ett säkert, rättvist och öppet utbyte av medborgarnas uppgifter. Parlamentet understryker att fria medier och tillgång till en mångfald av åsikter är en oumbärlig del av en sund demokrati och att mediekompetens är avgörande och bör utvecklas i tidig ålder.

50.  Europaparlamentet uppmuntrar användningen av artikel 25 i EUF-fördraget för att vidta åtgärder som skulle kunna underlätta det dagliga utövandet av EU-medborgarskapet.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med artikel 25 i EUF-fördraget ta hänsyn till utvecklingen av EU-medborgarskapets rättigheter i sekundärlagstiftningen och rättspraxis i nästa rapport om EU-medborgarskapet, och att föreslå en färdplan för att samla alla dessa framsteg för att formellt ta hänsyn till unionens utveckling på detta område.

52.  Europaparlamentet understryker att det slutliga målet med detta arbete, i enlighet med förfarandet i artikel 25 i EUF-fördraget, skulle vara att ta konkreta initiativ för att befästa medborgarspecifika rättigheter och friheter i en EU-stadga för medborgarskap, liknande den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inklusive de grundläggande rättigheter och friheter som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, tillsammans med de sociala rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, som definierande delar av det europeiska ”offentliga rummet”, som bland annat inbegriper styrningsmodellen för detta offentliga rum, värdighet, frihet, rättsstatlighet, demokrati, mångfald, tolerans, rättvisa och solidaritet, jämlikhet och icke-diskriminering, som skulle beaktas i en framtida eller eventuell reform av fördragen.

o
o   o

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.

(1) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
(2) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.
(3) EUT L 115, 17.4.2014, s. 3.
(4) EUT L 141, 27.5.2011, s. 1.
(5) EUT L 107, 22.4.2016, s. 1.
(6) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22.
(7) EUT L 354, 28.12.2013, s. 132.
(8) EUT L 106, 24.4.2015, s. 1.
(9) EUT C 252, 18.7.2018, s. 215.
(10) EUT C 355, 20.10.2017, s. 17.
(11) EUT C 482, 23.12.2016, s. 117.
(12) EUT C 58, 15.2.2018, s. 57.
(13) EUT C 263, 25.7.2018, s. 28.
(14) EUT C 263, 25.7.2018, s. 98.
(15) EUT C 463, 21.12.2018, s. 83.
(16) Antagna texter, P8_TA(2018)0282.
(17) EUT C 463, 21.12.2018, s. 89.
(18) Antagna texter, P8_TA(2018)0226.
(19) Antagna texter, P8_TA(2018)0449.
(20) Till exempel domstolens dom av den 8 mars 2011, Gerardo Ruiz Zambrano mot Office national de l’emploi (ONEM), C-34/09, ECLI:EU:C:2011:124, domstolens dom av den 2 mars 2010, Janko Rottman mot Freistaat Bayern, C-135/08, ECLI:EU:C:2010:104, domstolens dom av den 5 maj 2011, Shirley McCarthy mot Secretary of State for the Home Department, C-434/09, ECLI:EU:C:2011:277 och domstolens dom av den 15 november 2011, Murat Dereci m.fl. mot Bundesministerium für Inneres, C-256/11, ECLI:EU:C:2011:734.

Senaste uppdatering: 27 januari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy