Avslutande av räkenskaperna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) för räkenskapsåret 2016
113k
42k
Europaparlamentets beslut av den 16 januari 2019 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016 (2018/2938(RSP))
– med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016,
– med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016, tillsammans med kontorets svar(1),
– med beaktande av förklaringen(2) om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2016 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av rådets rekommendation av den 20 februari 2018 om att bevilja kontoret ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2016 (05941/2018 – C8-0087/2018),
– med beaktande av sitt beslut av den 18 april 2018(3) om att uppskjuta beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2016 samt av svaren från verkställande direktören för Europeiska stödkontoret för asylfrågor,
– med beaktande av sitt beslut av den 24 oktober 2018(4) om att inte bevilja ansvarsfrihet för verkställande direktören för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016,
– med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artikel 208,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor(6), särskilt artikel 36,
– med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med en rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artikel 108,
– med beaktande av artikel 94 och artikel 5.2 a andra stycket i bilaga IV till arbetsordningen,
1. Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska stödkontoret för asylfrågor för budgetåret 2016.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till verkställande direktören för Europeiska stödkontoret för asylfrågor, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).
Avtal EU-Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet (resolution)
142k
46k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 16 januari 2019 om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (10593/2018 – C8-0463/2018 – 2018/0256M(NLE))
– med beaktande av utkastet till rådets beslut (10593/2018),
– med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 samt artikel 218.6 andra stycket a, led i i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0463/2018),
– med beaktande av Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan,
– med beaktande av avtalet mellan EU och Marocko om ömsesidiga liberaliseringsåtgärder angående jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter, även kallat liberaliseringsavtalet, som trädde i kraft den 1 september 2013,
– med beaktande av tribunalens dom i mål T-512/12 av den 10 december 2015,
– med beaktande av Europeiska unionens domstols dom i mål C-104/16 P av den 21 december 2016,
– med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar SWD(2018)0346 av den 11 juni 2018, som medföljer rådets förslag till beslut,
– med beaktande av Wienkonventionen om traktaträtten av den 23 maj 1969 och dess artiklar 34 och 36,
– med beaktande av generalsekreterarens rapport till FN:s säkerhetsråd om situationen i Västsahara (S/2018/277),
– med beaktande av FN:s säkerhetsråd resolution 2414 (2018) om situationen i Västsahara (S/RES/2414 (2018)),
– med beaktande av Förenta nationernas stadga, särskilt artikel 73 i kapitel XI om icke självstyrande territorier,
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt avdelning V kapitel 1 artikel 21,
– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 218.6 a,
– med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019(1) om utkastet till rådets beslut,
– med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel samt yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, samt ståndpunkten i form av ändringsförslag från fiskeriutskottet (A8-0478/2018), och av följande skäl:
A. Europeiska unionen och Konungariket Marocko åtnjuter historiska förbindelser och upprätthåller ett nära samarbete som har utvecklats genom ett brett partnerskap som omfattar politiska, ekonomiska och sociala aspekter, vilket stärks av den framskjutande ställningen och båda parternas villighet att utveckla det vidare.
B. Liberaliseringsavtalet mellan EU och Marocko trädde i kraft den 1 september 2013. Polisario hänsköt avtalet till EU-domstolen den 19 november 2012 för brott mot internationell rätt med anledning av att det tillämpades på Västsaharas territorium.
C. Den 10 december 2015 upphävde tribunalen rådets beslut att ingå liberaliseringsavtalet. Rådet överklagade den 19 februari 2016 med enhällighet denna dom.
D. I sin dom av den 21 december 2016 fastslog domstolen att liberaliseringsavtalet inte gav någon rättslig grund för att omfatta Västsahara och därför inte kunde tillämpas på detta territorium.
E. I punkt 106 i domen anges att Västsaharas folk anses utgöra ”tredje part” i den mening som följer av principen om traktaters relativa verkan, vars samtycke måste inhämtas för att avtalet ska kunna genomföras på dess territorium. Därför kunde inte detta avtal utöka sitt tillämpningsområde till att omfatta Västsaharas territorium utan ett ytterligare avtal.
F. Aktörer kan fortfarande exportera till Europeiska unionen från Västsahara, men sedan den 21 december 2016 omfattas inte produkter med ursprung i detta territorium av tullförmåner.
G. Det finns inte tillräcklig information tillgänglig som skulle kunna göra det möjligt för EU:s tullmyndigheter att avgöra om de produkter som exporteras från Marocko har sitt ursprung i Västsahara, och därmed förhindras efterlevnaden av domstolens dom.
H. Efter domstolens dom gav rådet kommissionen i uppdrag att ändra protokoll nr 1 och nr 4 till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering, för att göra det möjligt för produkter från Västsahara att omfattas av det. Om de omfattas gör det per definition att det måste finnas någon form av spårbarhet för att identifiera dessa produkter.
I. Det måste säkerställas att avtalet är förenligt med Europeiska unionens domstols dom av den 21 december 2016 i målet C-104/16 P.
J. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten rådgjorde, i Bryssel och Rabat, med valda tjänstemän och flera företrädare för och sammanslutningar från civilsamhället i det icke-självstyrande området Västsahara.
K. Parlamentet ansåg det nödvändigt att åka och utvärdera situationen på plats och skaffa sig en förståelse av folkets olika åsikter. Parlamentet påminde om slutsatserna från utskottets för internationell handel (INTA) undersökningsuppdrag till territoriet den 2 och 3 september 2018.
L. Ändringen av liberaliseringsavtalet sker inom ett bredare politiskt och geopolitiskt sammanhang.
M. Efter slutet på den spanska kolonisationen av Västsahara har konflikten i området pågått i mer än fyrtio år.
N. Förenta nationerna betraktar Västsahara som ett icke avkoloniserat territorium.
O. Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 2440 (2018) förlängde Minursos uppdrag i ytterligare sex månader.
P. EU och dess medlemsstater erkänner inte Marockos suveränitet över Västsaharas territorium. Förenta nationerna och Afrikanska unionen erkänner Polisario som företrädare för Västsaharas folk.
Q. Förenta nationerna betecknar Västsahara som ett icke självstyrande territorium vid tillämpningen av artikel 73 i sin stadga.
1. Europaparlamentet påminner om att Marocko är en privilegierad EU-partner i det södra grannskapet, med vilken EU har byggt upp ett starkt, strategiskt och långvarigt partnerskap som omfattar politiska, ekonomiska och sociala aspekter, men även säkerhet och migration. Parlamentet framhåller att Marocko har getts en framskjuten ställning i den europeiska grannskapspolitiken.
2. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att detta avtal ger garantier avseende respekt för internationell rätt, inklusive mänskliga rättigheter, och att det respekterar EU-domstolens relevanta domar.
3. Europaparlamentet påminner om skyldigheten för EU och dess medlemsstater, enligt artikel 21 i EU-fördraget, att respektera principerna i Förenta nationernas stadga och internationell rätt. Parlamentet understryker i detta avseende att artikel 1.2 i FN-stadgan inkluderar respekt för principen om folkens rätt till självbestämmande.
4. Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 21 i EU-fördraget ska unionens åtgärder i internationella sammanhang vägledas av principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i internationell rätt.
5. Europaparlamentet betonar att detta avtal inte utgör någon form av erkännande av Marockos suveränitet över Västsahara, som för närvarande finns med på Förenta nationernas lista över icke-självstyrande territorier och till stor del förvaltas av Konungariket Marocko, och insisterar på att EU:s avsikt fortfarande är att stödja FN:s insatser för att säkerställa en rättvis, varaktig och ömsesidigt godtagbar lösning på konflikten i Västsahara, som möjliggör självbestämmande för Västsaharas befolkning i enlighet med internationell rätt, FN:s stadga och relevanta FN-resolutioner. Parlamentet upprepar därför sitt fulla stöd till FN:s generalsekreterares personliga sändebud för Västsahara, Horst Köhler, när det gäller att hjälpa till att kalla tillbaka parterna till FN:s förhandlingsbord för att nå denna överenskommelse. Parlamentet uppmanar parterna att återuppta dessa förhandlingar utan förhandsvillkor och i god tro. Parlamentet betonar att ratificering av det ändrade liberaliseringsavtalet mellan EU och Marocko måste ske utan att det på något sätt påverkar resultaten av fredsprocessen över Västsahara.
6. Europaparlamentet påpekar att ett möte mellan konfliktparterna ägde rum i början av december i Genève på FN:s initiativ och med deltagande av Algeriet och Mauretanien, och hoppas att det mötet ska bidra till att fredsprocessen återupptas.
7. Europaparlamentet noterar de två villkor som fastställs i domstolens dom, om att uttryckligen omnämna Västsahara i avtalstexten och att inhämta samtycke från folket, liksom det tredje kriterium som rådet lagt till, nämligen behovet av att säkerställa att det gynnar lokalbefolkningen.
8. Europaparlamentet betonar, så som anges i kommissionens rapport, att alla rimliga och genomförbara åtgärder har vidtagits för att förhöra sig om den berörda befolkningens samtycke genom dessa inkluderande samråd.
9. Europaparlamentet understryker att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten under hela samrådsförfarandet upprätthöll regelbunden kontakt med gruppen för FN:s generalsekreterares personliga sändebud för Västsahara.
10. Europaparlamentet konstaterar det legitima intresset hos befolkningen i territoriet och anser att ett respekterat och godtaget slut på den pågående konflikten krävs för territoriets ekonomiska utveckling. Parlamentet är samtidigt övertygat om att västsaharierna har rätt till utveckling i väntan på en politisk lösning.
11. Europaparlamentet konstaterar, på grundval av samtal som förts med olika lokala aktörer och civilsamhällets företrädare, att vissa parter uttrycker sitt stöd till avtalet genom att försvara sin rätt till ekonomisk utveckling, medan andra anser att en lösning av den politiska konflikten bör föregå en tilldelning av handelsförmåner. Parlamentet noterar att vid inkluderande samråd som hölls av kommissionen och Europeiska utrikestjänsten med ett antal västsahariska organisationer för det civila samhället och andra organisationer och organ, uttryckte de deltagande parterna ett majoritetsstöd för de socioekonomiska vinster som den föreslagna tullförmånen skulle medföra.
12. Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionens domstol i sin dom inte angav närmare hur folkets samtycke måste uttryckas och anser därför att det kvarstår viss osäkerhet när det gäller detta kriterium.
13. Europaparlamentet är medvetet om att avtalet kan leda till främjande av social och hållbar utveckling, vilket utgör ett viktigt bidrag till nuvarande ekonomisk, social och miljömässig utveckling och till det möjliga skapandet av både låg- och högkvalificerade lokala sysselsättningsmöjligheter. Parlamentet konstaterar att cirka 59 000 arbetstillfällen är beroende av export, vilket motsvarar ungefär tio procent av den befolkning som lever i territoriet.
14. Europaparlamentet anser att EU:s tullförmåner har haft en positiv inverkan på jordbruks- och fiskeriproduktsektorerna och deras exportnivåer i det icke självstyrande territoriet Västsahara. Parlamentet uppmanar dock till försiktighet när det gäller att kontrollera att dessa ger lokalt mervärde, att de återinvesteras lokalt och att lokalbefolkningen ges anständiga arbetstillfällen.
15. Europaparlamentet är övertygat om att lokalbefolkningen, oavsett resultaten av fredsprocessen, kommer att gynnas av den ekonomiska utvecklingen och de spridningseffekter som uppstår i fråga om investering i infrastruktur, sysselsättning, hälsa och utbildning.
16. Europaparlamentet bekräftar de befintliga investeringarna i flera sektorer, och ansträngningarna för att utveckla grön teknik såsom förnybara energikällor och anläggningen för avsaltning av havsvatten, men insisterar på att det krävs ytterligare insatser för att säkerställa ökad inkludering i alla delar av den lokala ekonomin.
17. Europaparlamentet erkänner företagsinitiativ av västsaharier, särskilt från ungdomar, varav många är kvinnor, och framhäver deras behov av utvidgade exportmöjligheter för att möjliggöra ytterligare investering i sektorer med stor efterfrågan på arbetskraft, såsom jordbruk, fiskeri och infrastruktur.
18. Europaparlamentet konstaterar Västsaharas strategiska potential som en inkörsport för investeringar i övriga Afrika.
19. Europaparlamentet varnar för de negativa effekterna av att inte tillämpa tullförmåner på produkter från det icke självstyrande territoriet Västsahara och det budskap som detta sänder till den yngre generationen som investerar eller är villig att investera i territoriet, och dess potential att utveckla det. Parlamentet understryker risken för att verksamheter flyttas till regioner där de skulle omfattas av förmånerna. Parlamentet konstaterar att om tullförmånen inte tillämpas skulle det, enligt kommissionen, kunna förvärra den ekonomiska och sociala situationen för den lokala befolkningen i de berörda områdena.
20. Europaparlamentet är övertygat om att en EU-närvaro genom bland annat det här avtalet är att föredra framför ett tillbakadragande när det gäller engagemang i främjande och övervakning av mänskliga rättigheter och individuella friheter, och kräver en grundlig bedömning och dialog med Marocko om dessa frågor.
21. Europaparlamentet påminner om att andra delar av världen, som har en mindre ambitiös strategi för hållbar utveckling, höga arbetsrättsliga och sociala standarder och mänskliga rättigheter, knackar på dörren för nya handelstillfällen och kommer att få ökat inflytande närhelst EU drar sig undan.
22. Europaparlamentet framhäver att EU:s pågående engagemang i territoriet kommer att ha en positiv hävstångseffekt på dess hållbara utveckling.
23. Europaparlamentet understryker att rättslig klarhet är avgörande för att kunna attrahera hållbara och långsiktiga investeringar i territoriet, och därmed för den dynamiska kraften och mångfalden i den lokala ekonomin.
24. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna efter domstolens dom inte lagligen kan tillämpa handelsförmånerna på produkter från det icke självstyrande territoriet Västsahara, och att den rättsliga oklarhet som drabbar de ekonomiska aktörerna måste upphöra.
25. Europaparlamentet är medvetet och mycket oroat över att det hittills har varit extremt svårt att fastställa vilka produkter som exporteras från det icke självstyrande territoriet Västsahara.
26. Europaparlamentet betonar att ett centralt kriterium för att parlamentet ska ge sitt medgivande till avtalet är att säkerställa att en mekanism kommer att inrättas, så att medlemsstaternas tullmyndigheter har tillgång till tillförlitlig information om produkter som har ursprung i Västsahara och som importeras till EU, i fullständig överensstämmelse med EU:s tullagstiftning. Parlamentet betonar att en sådan mekanism kommer att tillgängliggöra detaljerade och uppdelade statistiska uppgifter som lämnas i rätt tid om sådan export. Parlamentet beklagar att kommissionen och Marocko tog lång tid på sig för att komma överens om en sådan mekanism och uppmanar kommissionen att använda alla tillgängliga korrigerande åtgärder om genomförandet av avtalet inte skulle vara tillfredsställande. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att för parlamentet lägga fram en årlig utvärdering för att bedöma om denna mekanism är förenlig med EU:s tullagstiftning.
27. Europaparlamentet understryker att det utan detta avtal i kraft, inbegripet mekanismen som möjliggör identifiering av produkter, är omöjligt att veta om och hur många produkter som har sitt ursprung i det icke-självstyrande området Västsahara som kommer in på EU-marknaden.
28. Europaparlamentet betonar att genomförandet av den bestämmelse som har avtalats mellan EU och Marocko om årligt ömsesidigt utbyte av information och statistik avseende produkter som omfattas av skriftväxlingen är nödvändigt för att utvärdera avtalets omfattning och dess inverkan på utvecklingen och lokalbefolkningarna.
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att noga övervaka genomförandet och resultaten av avtalet och regelbundet rapportera sina resultat till parlamentet.
30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka på vilka sätt handelsförmåner i framtiden verkligen kan beviljas för hela befolkningen i Västsahara.
31. Europaparlamentet påminner om att EU och Marocko, i enlighet med det ursprungliga avtalet från 2012, har förhandlat fram ett ambitiöst och omfattande avtal om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar av bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter som föreskriver att Marocko ska skydda hela listan över EU:s geografiska beteckningar. Parlamentet påminner även om att förfarandet för ingåendet av avtalet, som påbörjades 2015, avbröts efter domstolens dom av den 21 december 2016. Parlamentet uppmanar EU och Marocko att omedelbart återuppta det förfarandet och snarast möjligt återgå till förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal.
32. Europaparlamentet påminner om hur känslig den europeiska trädgårdssektorn är för viss marockansk export av frukt och grönsaker till unionen som åtnjuter förmåner enligt avtalet av den 8 mars 2012 om åtgärder för ömsesidig liberalisering av jordbruksprodukter, bearbetade jordbruksprodukter, fisk och fiskeriprodukter.
33. Europaparlamentet betonar att tredjeländers tillträde till EU:s inre marknad bör vara avhängigt av att EU:s sanitära, fytosanitära, spårbarhets- och miljörelaterade bestämmelser och normer är uppfyllda.
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja likvärdighet när det gäller åtgärder och kontroller mellan Marocko och Europeiska unionen på området för sanitära, fytosanitära, spårbarhets- och miljörelaterade normer samt regler för ursprungsmärkning, i syfte att garantera en sund konkurrens mellan de båda marknaderna.
35. Europaparlamentet påminner om att tullkvoterna inte har ändrats i det uppdaterade avtalet och heller inte den förmånsimport som infördes tidigare samt att det enda de europeiska producenterna får är ett förtydligande av avtalets geografiska tillämpningsområde.
36. Europaparlamentet framhåller att en del av den frukt- och grönsaksproduktion som förmånsexporteras till unionen i enlighet med detta avtal (bl.a. tomater och meloner) kommer från Västsahara och att det finns ambitiösa projekt för att ytterligare utveckla denna produktion och export.
37. Europaparlamentet noterar dock klargörandet i detta nya avtal och hoppas att det hädanefter kan utgöra en stabil och obestridlig ram för parterna i detta avtal och de berörda ekonomiska aktörerna på båda sidor av Medelhavet.
38. Europaparlamentet konstaterar att det krävs en övervakning av känsliga jordbruksprodukter och en strikt tillämpning av kvoter om avtalet ska fungera på ett balanserat sätt. Parlamentet påminner om att det i artikel 7 i protokoll nr 1 i 2012 års avtal finns en skyddsklausul som tillåter att lämpliga åtgärder vidtas när import av stora mängder jordbruksprodukter som i avtalet klassificeras som känsliga leder till allvarliga störningar på marknaderna och/eller allvarlig skada för den berörda näringen. Parlamentet hoppas att kommissionen på ett vederbörligt och övergripande sätt övervakar förmånsimporten av känsliga jordbruksprodukter från Marocko och Västsahara till unionen och att kommissionen är redo att omedelbart tillämpa skyddsklausulen, om det visar sig nödvändigt.
39. Europaparlamentet noterar att EU:s fiskefartyg som är verksamma i de berörda vattnen enligt lag är skyldiga att ha ett kontrollsystem för fartyg och att det är obligatoriskt att sända ett fartygs position till de marockanska myndigheterna, vilket gör det fullkomligt möjligt att spåra fartygen och registrera var deras fiskeverksamhet äger rum.
40. Europaparlamentet uppmanar EU att öka sina ansträngningar för att främja det regionala samarbetet mellan Maghrebländerna, vilket endast kan ge enormt positiva konsekvenser i och utanför regionen.
41. Europaparlamentet betonar det strategiska behovet för EU att samarbeta närmare och utveckla sina band med länderna i Maghrebområdet. Parlamentet ser i detta sammanhang utvidgningen av associeringsavtalet som en logisk komponent i denna strategi.
42. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.
Avtal EU-Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa–Medelhavsavtalet ***
114k
42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (10593/2018 – C8-0463/2018– 2018/0256(NLE))
– med beaktande av utkastet till rådets beslut (10593/2018),
– med beaktande av utkastet till avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Konungariket Marocko om ändring av protokoll nr 1 och nr 4 till Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (10597/2018),
– med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 samt artikel 218.6 andra stycket a i i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0463/2018),
– med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 16 januari 2019(1) om utkastet till beslut,
– med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel samt yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och fiskeriutskottet (A8-0471/2018),
1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Marocko.
Avtal EU-Kina i samband med WTO-tvistlösningsförfarandet DS492 – åtgärder som påverkar tullmedgivanden för vissa köttprodukter av fjäderfä ***
114k
42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019 utkast till rådets beslut om ingående, på unionens vägnar, av avtalet genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina i samband med WTO-tvistlösningsförfarandet DS492: Europeiska unionen - åtgärder som påverkar tullmedgivanden för vissa köttprodukter av fjäderfä (10882/2018 – C8-0496/2018 – 2018/0281(NLE))
– med beaktande av utkastet till rådets beslut (10882/2018),
– med beaktande av förslaget till avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Folkrepubliken Kina vad gäller DS492 Europeiska unionen – Åtgärder som påverkar tullmedgivanden för vissa köttprodukter av fjäderfä (10883/2018),
– med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 207.4 första stycket samt 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0496/2018),
– med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,
– med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel (A8-0472/2018).
1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Folkrepubliken Kina.
Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (COM(2018)0380 – C8-0231/2018 – 2018/0202(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0380),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 175.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0231/2018),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 12 december 2018(1),
– med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 5 december 2018(2),
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, yttrandena från utskottet för internationell handel, budgetutskottet, budgetkontrollutskottet och utskottet för regional utveckling, och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0445/2018).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 januari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekterövergångar [Ändr. 1. Denna ändring berör hela texten]
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(5), och
av följande skäl:
(1) De övergripande principer som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och i artikel artiklarna 9 och 10 i fördraget om Europeiska unionsunionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet enligt artikel 5 i EU-fördraget bör följas vid genomförandet av fonderna, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. I enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja bristande jämlikhet, främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera jämställdhetsperspektivet samt efter att bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens insatser för att bevara, skydda och förbättra miljön i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. [Ändr. 2]
(2) Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter(6) som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Med beaktande av förändringarna i arbetslivet måste unionen ha beredskap att hantera de nuvarande och framtida utmaningar som globaliseringen och digitaliseringen innebär, genom att se till att tillväxten gynnar alla och genom att förbättra sysselsättnings- och socialpolitiken. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och social delaktighet. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör fungera som en övergripande vägledande ram för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekterövergångar (nedan kallad globaliseringsfondenövergångsfonden) så att unionen kan omsätta de relevanta principerna i praktiken i händelse av omfattande omstruktureringar.
(3) Den 20 juni 2017 godkände rådet unionens svar(7) EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid(8). Rådet betonade vikten av att hållbar utveckling uppnås inom alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i Europeiska unionens alla politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta hållbar utveckling utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument.
(4) I februari 2018 antog kommissionen meddelandet En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020(9). I meddelandet betonas att EU:s budget ska stödja Europas unika sociala marknadsekonomi. Det kommer därför att vara av största vikt att förbättra sysselsättningsmöjligheterna och att ta itu med kompetensbrister, särskilt sådana som beror på digitaliseringen, automatiseringen och övergången till en resurseffektiv ekonomi, med full respekt för Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, som följde på den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Flexibilitet i budgeten är en viktig princip i nästa fleråriga budgetram. Flexibilitetsmekanismer kommer att finnas kvar för att unionen ska kunna reagera snabbare på oförutsedda händelser och för att se till att budgetmedlen används där de behövs mest. [Ändr. 3]
(5) I vitboken om EU:s framtid(10) uttrycker kommissionen oro över isolationistiska rörelser och över att allt fler är tveksamma till fördelarna med öppen handel och till EU:s sociala marknadsekonomi i allmänhet.
(6) I diskussionsunderlaget om hur vi bemöter globaliseringen(11) konstaterar kommissionen att kombinationen av handelsrelaterad globalisering och teknisk förändring är en viktig orsak till att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar medan antalet arbetstillfällen för personer med lägre kvalifikationsnivå minskar. Trots att en mer öppen handel och djupare integration av världsekonomierna på det hela taget har stora fördelar måste man ta itu medSamtidigt som det finns fördelar med en mer öppen handel måste lämpliga åtgärder vidtas för att motverka de relaterade negativa sidoeffekterna. Eftersom de nuvarande fördelarna med globalisering redan är ojämnt fördelade mellan människor och regioner, vilket får betydande konsekvenser för dem som drabbas, finns det risk för att de allt snabbare tekniska framstegenoch miljömässiga förändringarna kommer att framhäva dessa effekter ytterligare. I linje med principerna om solidaritet och hållbarhet kommer det därför att vara nödvändigt att se till att fördelarna med globaliseringen fördelas mer rättvist,. Eventuella samtidiga negativa effekter av globaliseringen och de tekniska och miljömässiga övergångarna bör i större utsträckning förutses i EU:s relevanta strukturfonder, till exempel Europeiska socialfonden+ (ESF+), för att näringslivet och arbetskraften bättre ska kunna anpassas genom att en mer öppen ekonomi ekonomisk tillväxt och tekniska framsteg kombineras med socialt skydd och aktivt stöd till tillträde till anställning och möjligheter till egenföretagande. [Ändr. 4]
(7) I diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser(12) understryker kommissionen vikten av att minska de ekonomiska och sociala klyftorna mellan och inom medlemsstaterna. En central prioritering är därför att investera i hållbar utveckling, jämlikhet, social inkludering, utbildning och hälsa. [Ändr. 5]
(8) Klimatförändringar, globalisering och teknisk utveckling kommer sannolikt att leda till att de globala ekonomierna i allt högre grad flätas samman och blir beroende av varandra. Denna ekonomiska förändring leder oundvikligen till en omfördelning av arbetskraften. Om fördelarna med förändringen ska komma alla till del är det av största vikt att arbetstagare som har sagts upp eller som hotas av uppsägning erbjuds stöd. Unionens viktigaste instrument för att hjälpa drabbade arbetstagare är ESF+, som har utformats för att ge stöd i förebyggande syfte, och övergångsfonden, som har utformats för att ge stöd när en omfattande omstrukturering redan har inträffat. I meddelandet EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar(13) redogörs för bästa praxis när det gäller att förutse och hantera företagsomstruktureringar. Kvalitetskriterierna bör vara utgångspunkten när man överväger lämpliga politiska medel för hantering av utmaningarna med ekonomisk anpassning och omstrukturering samt de sysselsättningsmässiga och sociala konsekvenser detta får. Medlemsstaterna uppmanas också att använda EU-finansiering och nationell finansiering på ett sådant sätt att de sociala konsekvenserna av omstruktureringar, särskilt de negativa effekterna för sysselsättningen, så långt som möjligt mildras. Unionens viktigaste instrument för att hjälpa drabbade arbetstagare är Europeiska socialfonden (ESF+) som har utformats för att ge stöd i förebyggande syfte och globaliseringsfonden som har utformats för att ge stöd när en oförutsedd omfattande omstrukturering redan har inträffat.[Ändr. 6]
(9) GlobaliseringsfondenEuropeiska fonden för justering för globaliseringseffekter upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006(14) för den budgetram som gällde från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013 för att unionen skulle kunna visa solidaritet med arbetstagare som förlorat sitt arbete till följd av sådana genomgripande strukturförändringar inom världshandeln som beror på globaliseringen.
(10) Som ett led i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa utvidgades tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 1927/2006 år 2009 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009(15) så att det blev möjligt att stödja arbetstagare som blivit uppsagda som en direkt följd av den globala ekonomiska och finansiella krisen.
(11) För budgetramen som gällde från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020 utvidgades tillämpningsområdet för globaliseringsfonden ytterligare genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013(16) så att det inte bara omfattade uppsägningar som skett till följd av en allvarlig ekonomisk störning orsakad av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris i enlighet med förordning (EG) nr 546/2009, utan också uppsägningar som beror på en ny global finansiell och ekonomisk kris.
(11a) Övergångsfondens program bör vara synligt och kräva fler och bättre uppgifter för att möjliggöra en korrekt vetenskaplig utvärdering av övergångsfonden och motverka administrativa begränsningar i genomförandet av programmet för stöd till handelsanpassning. [Ändr. 7]
(12) Kommissionen har gjort en halvtidsutvärdering av globaliseringsfonden för att bedöma hur och i vilken utsträckning dess mål uppnås. Det visade sig att globaliseringsfonden är ändamålsenlig och att fler uppsagda arbetstagare har återintegrerats på arbetsmarknaden än under de tidigare programperioderna. Utvärderingen visade även att globaliseringsfonden skapade ett europeiskt mervärde. Detta gäller i synnerhet dess volymeffekter, dvs. att stöd från globaliseringsfonden inte bara ökar antalet och utbudet av tjänster som erbjuds utan även deras intensitet. De åtgärder som vidtagits med stöd av globaliseringsfonden har dessutom fått stor synlighet och deras EU-mervärde har varit tydligt för allmänheten. Utvärderingen visade dock på flera problem. Ett av dem var att det tar för lång tid innan stödet från globaliseringsfonden beviljas. Många medlemsstater menade också att de hade svårigheter att sammanställa den omfattande bakgrundanalysen av den händelse som föranlett uppsägningarna. Den viktigaste anledningen till att medlemsstater som potentiellt hade kunnat söka stöd från globaliseringsfonden inte lämnar in en ansökan är bristande finansiell och institutionell kapacitet. Det kan helt enkelt röra sig om brist på personalresurser – medlemsstaterna kan för närvarande endast begära tekniskt stöd om de genomför en åtgärd som stöds genom globaliseringsfonden. Eftersom uppsägningarna kan ske oväntat är det viktigt att medlemsstaterna är redo att agera direkt och att de kan lämna in en ansökan utan fördröjningar. Det verkar också som om det i vissa medlemsstater skulle krävas mer omfattande insatser för uppbyggnad av institutionell kapacitet för att man ska säkerställa att de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden genomförs på ett effektivt sätt. Miniminantalet 500 uppsagda arbetstagare ansågs också vara för högt, särskilt i mer glesbefolkade regioner(17).
(13) Kommissionen betonar att globaliseringsfondenövergångsfonden fortfarande är ett viktigt och flexibelt verktyg för att ge stöd till arbetstagare som förlorat sitt arbete i samband med omfattande omstruktureringar och hjälpa dem att så fort som möjligt hitta ett nytt arbete. Unionen bör fortsätta att tillhandahålla särskilt engångsstöd för att hjälpa uppsagda arbetstagare att återintegreras i arbetslivetvaraktig sysselsättning av god kvalitet i områden, sektorer, territorier eller på arbetsmarknader som drabbats av en allvarlig ekonomisk störning. Mot bakgrund av samspelet mellan och de ömsesidiga effekterna av öppen handel, tekniska förändringar, digitalisering och automatisering eller andra faktorer som Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen eller övergången till en koldioxidsnål ekonomi och av att det därmed blir allt svårare att peka ut en specifik faktor som orsakar uppsägningar bör medel från globaliseringsfondenövergångsfonden i framtiden endast beviljas på grundval av omstruktureringar som får betydande konsekvenser. Eftersom syftet med globaliseringsfondenövergångsfonden är att tillhandahålla stöd i akuta situationer där händelserna inte har kunnat förutses, och att komplettera det stöd som ges i mer förebyggande syfte genom ESF+, skabör fonden även i fortsättningen utgöra ett flexibelt, särskilt instrument som är utanför den fleråriga budgetramens tak, såsom konstateras i kommissionens meddelande En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027 och dess bilaga(18). [Ändr. 8 och 97]
(13a) I sin resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel bekräftade Europaparlamentet sin bestämda ståndpunkt i fråga om den anslagsnivå som behövs för viktiga unionspolitikområden i den fleråriga budgetramen 2021–2027 för att uppdragen och målen för dessa politikområden ska kunna uppfyllas. Parlamentet betonade i synnerhet att den särskilda finansieringen för små och medelstora företag och för bekämpning av ungdomsarbetslösheten i den fleråriga budgetramen måste fördubblas, och välkomnade flera förslag som förbättrar de nuvarande bestämmelserna, inte minst de ökade anslagen till särskilda instrument. Parlamentet meddelade även sin avsikt att vid behov förhandla om ytterligare förbättringar. [Ändr. 9]
(14) För att bevara globaliseringsfondensövergångsfondens europeiska karaktär bör det vara möjligt att lämna in en ansökan om stöd när en omfattande omstrukturering får betydande konsekvenser för den lokala eller regionala ekonomin. Konsekvenserna bör mätas i form av minimiantalet uppsägningar under en viss referensperiod. Med hänsyn till resultaten av halvtidsutvärderingen bör minimiantalet vara 250200 uppsägningar inom enrespektive referensperiod på fyra månader (eller sex månader i ansökningar som gäller en hel sektor). Med hänsyn till att uppsägningar som sker i olika omgångeromgångar i olika sektorer men i samma region får lika stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden bör regionala ansökningar också vara möjliga. På små arbetsmarknader, till exempel i små medlemsstater eller i avlägset belägna regioner, som de yttersta randområden som anges i artikel 349 i EUF-fördraget, eller vid särskilda omständigheter, bör det vara möjligt att lämna in en ansökan även om antalet uppsagda arbetstagare är lägre. [Ändr. 10]
(14a) Övergångsfonden bör sträva efter att visa solidaritet med uppsagda arbetstagare från alla typer av företag, oavsett storlek, samtidigt som man respekterar subsidiaritetsprincipen och tar hänsyn till att kravet för en ansökan till övergångsfonden är att omstruktureringen får betydande konsekvenser. [Ändr. 11]
(14b) Övergångsfonden bör förbli ett särskilt unionsinstrument som reagerar på situationer som orsakar stora omstruktureringar på den europeiska arbetsmarknaden. Unionen bör dock fortsätta sina ansträngningar att hitta mer hållbara sätt att möta strukturförändringar och utmaningar som påverkar arbetsmarknaderna och leder till sådana omstruktureringar i medlemsstaterna. [Ändr. 12]
(15) För att visa unionens solidaritet med arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör medfinansieringssatsen för kostnaderna för genomförandet av paketet med individanpassade åtgärder vara densamma som för ESF+ i den berörda medlemsstaten.
(16) Den del av unionens budget som tilldelats globaliseringsfondenövergångsfonden bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning med medlemsstaterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [nya budgetförordningens nummer](19) (nedan kallad budgetförordningen). När globaliseringsfondenövergångsfonden genomförs genom delad förvaltning bör kommissionen och medlemsstaterna därför följa budgetförordningens principer om sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering.
(17) Europeiskt centrum för övervakning av förändringar, som finns inom Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) i Dublin, hjälper kommissionen och medlemsstaterna med kvalitativa och kvantitativa analyser som bidrar till bedömningen av globaliseringstrender trender, till exempel inom globalisering, tekniska och miljömässiga förändringar, omstrukturering och utnyttjandet av stöd från globaliseringsfonden. Sådana analyser bör innehålla data som är tillräckligt uppdelad, särskilt ur ett jämställdhetsperspektiv, i syfte att kunna bekämpa bristande jämställdhet på ett mer effektivt sätt.[Ändr. 13]
(17a) Eurofounds European Restructuring Monitor (ERM) övervakar i realtid rapporteringen om stora omstruktureringar i hela EU, som bygger på ett nätverk av nationella kontaktpersoner. ERM är mycket viktigt för övergångsfonden, och bör underlätta driften av fonden i synnerhet genom att bidra till att identifiera potentiella fall för ingripande i ett tidigt skede. [Ändr. 14]
(18) Arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört bör ha tillgång till globaliseringsfondenövergångsfonden på lika villkor, oavsett deras anställningsavtal eller anställningsförhållande. Arbetstagare som blivit uppsagda, oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet, och egenföretagare vars verksamhet upphört bör därför i den här förordningen betraktas som potentiella mottagare för stöd från globaliseringsfonden övergångsfonden. [Ändr. 15]
(19) Det ekonomiska stödet från globaliseringsfondenövergångsfonden bör i första hand användas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder och individanpassade tjänster som syftar till snabb och varaktig återintegrering av stödmottagare på arbetsmarknaden genom sysselsättning av god kvalitet inom en framtidsinriktad sektor, antingen inom deras ursprungliga verksamhetssektor eller i någon annan sektor, men det bör även syfta till att främja företagande och företagsskapande, bland annat genom inrättandet av kooperativ. Åtgärderna bör återspegla de behov som den lokala eller regionala arbetsmarknaden förväntas ha. I relevanta fall bör emellertid de uppsagda arbetstagarnasarbetstagarna även få stöd till rörlighet för att de ska kunna hitta ett nytt arbete någon annanstans. Särskilt fokus bör läggas på förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern, och på att i förekommande fall motverka könsstereotyper i arbetslivet. Möjligheten att inbegripa penningbidrag i ett samordnat paket med individanpassade tjänster bör begränsas. Det ekonomiska stödet bör ges som komplement till, inte som ersättning för, eventuella åtgärder som enligt nationell lag eller kollektivavtal ligger inom medlemsstaternas och/eller företagens ansvarsområde. Företag skulle kunnabör uppmuntras att delta i medfinansieringen av de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden övergångsfonden. [Ändr. 16]
(19a) När medlemsstaterna genomför och utformar ett samordnat paket med individanpassade tjänster, som syftar till att hjälpa de berörda stödmottagarna att återintegreras, bör de utnyttja och fokusera mer på målen för den digitala agendan och strategin för den digitala inre marknaden i syfte att åtgärda den stora klyftan mellan könen inom IKT-sektorn och inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-sektorerna) genom att främja omskolning av kvinnor för IKT- och STEM-sektorerna. När medlemsstaterna genomför och utformar ett samordnat paket med individanpassade tjänster bör de dessutom undvika att upprätthålla dominans av någotdera kön i de branscher och sektorer där så traditionellt har varit fallet. En ökad representation av det underrepresenterade könet inom vissa sektorer, såsom finans, IKT och STEM, skulle bidra till att lönegapet och pensionsklyftan mellan kvinnor och män minskade. [Ändr. 17]
(20) När medlemsstaterna utformar de samordnade paketen med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de prioritera åtgärder som avsevärt förbättrar stödmottagarnas anställbarhet. Medlemsstaterna bör sträva efter att varaktigt återintegrera så många som möjligt av dealla stödmottagare som deltar i dessa åtgärder på arbetsmarknaden genom sysselsättning av god kvalitet, så snart som möjligt inom den sexmånadersperiodsjumånadersperiod som föregår den tidpunkt då slutrapporten om genomförandet av det ekonomiska stödet ska lämnas in. Vid utformningen av det samordnade paketet med individanpassade tjänster bör det i förekommande fall tas hänsyn till de bakomliggande skälen till uppsägningen, och framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens bör förutses. Det samordnade paketet ska vara fullt förenligt med övergången till en klimatvänlig och resurseffektiv ekonomi.[Ändr. 18]
(21) När medlemsstaterna utformar det samordnade paketet med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör de ta särskild hänsyn till mindre gynnade stödmottagare, inbegripet personer med funktionsnedsättning, personer med vårdberoende anhöriga, unga och äldre arbetslösa, lågkvalificerade personer, personer med invandrarbakgrund samt personer som riskerar att hamna i fattigdom, med tanke på att det är särskilt svårt för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden igen. Principerna om jämställdhet och icke-diskriminering, som hör till unionens grundläggande värden och som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bör respekteras och främjas vid genomförandet av globaliseringsfonden övergångsfonden. [Ändr. 19]
(21a) Under perioden mellan mars 2007 och mars 2017 mottog kommissionen 148 ansökningar om medfinansiering från övergångsfonden från 21 medlemsstater för sammanlagt nästan 600 miljoner EUR för att hjälpa 138 888 uppsagda arbetstagare och 2 944 personer som varken arbetar eller studerar. [Ändr. 20]
(22) För att snabbt och effektivt kunna stödja stödmottagare bör medlemsstaterna bemöda sig om att deras ansökningar om ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden är fullständiga när de lämnas in och lämna in dem skyndsamt, och EU-institutionerna bör göra sitt yttersta för att bedöma dem snabbt. Om kommissionen begär ytterligare uppgifter för att kunna bedöma en ansökan bör dessa kompletterande uppgifter lämnas in inom en fastställd tid. [Ändr. 21]
(22a) För att underlätta genomförandet av och målen för denna förordning bör övergångsfonden och dess möjligheter marknadsföras mer, särskilt för de berörda myndigheterna i medlemsstaterna. [Ändr. 22]
(22b) Kommissionen bör underlätta tillgången till nationella och regionala myndigheter genom en helpdesk som tillhandahåller allmän information och förklaringar om förfaranden och om hur man lämnar in en ansökan. Helpdesken bör tillhandahålla standardformulär för statistik och vidare analyser. [Ändr. 23]
(23) Med tanke på stödmottagarna och de organ som ansvarar för genomförandet av åtgärderna bör de ansökande medlemsstaterna hålla alla parter som berörs av ansökan informerade om hur ansökningsförfarandet fortskrider och hålla dem engagerade under genomförandeprocessen. [Ändr. 24]
(24) I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning börfår det ekonomiska stödet från globaliseringsfondenövergångsfonden inte ersätta sådana stödåtgärder som erbjuds stödmottagare inom ramen för unionens fonder eller unionens övriga politikområden eller program, utan bör snarare om möjligt komplettera dem. Inte heller får övergångsfondens ekonomiska stöd ersätta nationella åtgärder eller åtgärder som företag som säger upp arbetstagare är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, utan det bör i stället skapa ett verkligt europeiskt mervärde.[Ändr. 25]
(25) Mot bakgrund av principen om jämlikhet bör medlemsstaterna säkerställa en effektiv tillgång till information om övergångsfonden över hela sitt territorium, inbegripet på landsbygden. Kommissionen bör i synnerhet främja spridningen av befintlig bästa praxis, höja medvetenheten om övergångsfondens kriterier för stödberättigande och ansökningsförfaranden samt göra mer för att höja medvetenheten om fonden bland unionens invånare, särskilt arbetstagare. Det bör införas särskilda bestämmelser om kommunikationsinsatser för att sprida information om de åtgärder som får stöd genom globaliseringsfondenövergångsfonden och om de resultat som uppnåtts. [Ändr. 26]
(26) För att underlätta tillämpningen av den här förordningen bör utgifterna vara stödberättigande antingen från och med den dag då en medlemsstat börjar tillhandahålla individanpassade tjänster eller från och med den dag då administrativa utgifter uppstår för en medlemsstat för genomförande av de åtgärder som stöds genom globaliseringsfonden övergångsfonden.
(27) För att täcka de behov som uppstår särskilt under årets första månader, när möjligheterna till överföring från andra budgetposter är särskilt små, bör tillräckliga betalningsbemyndiganden göras tillgängliga på globaliseringsfondensövergångsfondens budgetpost under det årliga budgetförfarandet.
(27a) För att täcka behov som uppstår, särskilt under årets första månader då möjligheterna till överföring från andra budgetrubriker är särskilt begränsade, bör ett lämpligt antal betalningsbemyndiganden göras tillgängliga för övergångsfondens budgetrubrik vid det årliga budgetförfarandet. [Ändr. 27]
(28) [Budgetramen för globaliseringsfondenövergångsfonden fastställs i den fleråriga budgetramen och i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den [datum] om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(20) (nedan kallat det interinstitutionella avtalet)].
(29) Med tanke på stödmottagarna bör stödet göras tillgängligt så snabbt och effektivt som möjligt. Medlemsstaterna och de unionsinstitutioner som antar besluten om stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden bör göra sitt yttersta för att minska handläggningstiderna och förenkla förfarandena så att besluten om utnyttjande av globaliseringsfondenövergångsfonden kan antas snabbt och smidigt. När kommissionen begär en överföring bör beslutet därför i framtiden antas av budgetmyndigheten och ett förslag från kommissionen om utnyttjande av globaliseringsfonden bör inte längre vara nödvändigt.[särskild omröstning]
(30) Om ett företag lägger ner sin verksamhet kan de uppsagda arbetstagarna få hjälp att ta över företagets hela verksamhet eller delar av den, och medlemsstaten där företaget är beläget kan i förskott betala ut det stöd som snabbt krävs för att möjliggöra detta. [Ändr. 29]
(31) För att Europaparlamentet ska kunna utöva politisk kontroll och kommissionen ska kunna följa upp de resultat som uppnås med hjälp av stödet från globaliseringsfonden övergångsfonden bör medlemsstaterna lämna in en slutrapport om genomförandet av åtgärderna, som bör uppfylla tydliga krav på övervakning och innehålla en uppföljning av stödmottagarna och en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv. [Ändr. 30]
(32) Medlemsstaterna bör ha ansvaret för genomförandet av det ekonomiska stödet och för förvaltningen och kontrollen av de åtgärder som stöds med unionsfinansiering, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (nedan kallad budgetförordningen)(21) eller den nya förordning som antas i dess ställe. Medlemsstaterna bör redovisa hur det ekonomiska stödet från globaliseringsfondenövergångsfonden har använts. Med tanke på den korta perioden för genomförande av de åtgärder som stöds genom globaliseringsfondenövergångsfonden bör rapporteringskraven återspegla dessa åtgärders särskilda karaktär.
(32a) Medlemsstaterna bör genomföra effektiva kommunikationsinsatser för att främja övergångsfondens ekonomiska stöd, framhålla att finansieringen kommer från unionen och förbättra synligheten för åtgärder som finansieras av unionen inom ramen för denna fond. [Ändr. 31]
(33) Medlemsstaterna bör även förhindra, upptäcka och rätta till oriktigheter, inklusive bedrägerier som stödmottagarna gör sig skyldiga till. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(22) och förordningarna (Euratom, EG) nr 2988/95(23) och nr 2185/96(24) får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939(25) får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen och som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(26) om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de personer eller enheter som tar emot medel från unionen samarbetar fullt ut för att skydda unionens ekonomiska intressen, ger kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen om de oriktigheter som de har upptäckt, även bedrägeri, och om de åtgärder som har vidtagits samt om uppföljningen av Olafs utredningar.
(34) I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013[1], rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95[2], rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96[3] och rådets förordning (EU) 2017/1939[4] ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen och som föreskrivs i direktiv (EU) 2017/1371. I enlighet med budgetförordningen ska de personer eller enheter som tar emot medel från unionen samarbeta fullt ut för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.
(35) De övergripande finansiella bestämmelser som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller för denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroll av finansiella aktörers ansvar. De bestämmelser som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, eftersom respekt för rättsstaten är en förutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektivt EU-stöd.
(36) I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016(27) om bättre lagstiftning måste detta program utvärderas på grundval av uppgifter som har samlats in genom specifika krav på övervakning, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, bör undvikas. Dessa krav kan i tillämpliga fall omfatta mätbara indikatorer som används som grund för utvärdering av programmets verkan i praktiken.
(37) Detta program kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och det årliga målet på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under utarbetandet och genomförandet av globaliseringsfonden och omprövas i samband med utvärderingen av den. [Ändr. 32]
(38) Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdernas omfattning och verkan, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(39) Med beaktande av att den digitala omvandlingen inom ekonomin kräver att arbetskraften har digital kompetens på en viss nivå bör förmedling av sådana färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassade tjänster som erbjuds, och bör inbegripa målet att öka antalet kvinnor i STEM-yrken. [Ändr. 33]
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Syfte
Genom denna förordning inrättas Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekterövergångar (nedan kallad globaliseringsfondenövergångsfonden).
Här fastställs målen för globaliseringsfondenövergångsfonden, formerna för unionsfinansiering och reglerna och kriterierna för tillhandahållande av sådan finansiering, inbegripet reglerna för medlemsstaternas ansökningar om ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden för åtgärder som riktar sig till de mottagare som avses i artikel 7. [Ändr. 34]
Artikel 2
Uppdrag
GlobaliseringsfondenÖvergångsfondens mål ska bidra till att fördelarna med globaliseringen och devara att stödja de socioekonomiska omvandlingar som följer av globaliseringen och av de tekniska framstegen fördelas jämnareoch miljömässiga förändringarna genom att uppsagda arbetstagare får hjälp med att anpassa sig till strukturförändringar i form av att alternativ och varaktig sysselsättning främjas. Övergångsfonden ska vara en nödfond som fungerar reaktivt och bidrar till en rättvis övergång.GlobaliseringsfondenÖvergångsfonden ska bidra till genomförandet av de principer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen i såväl enskilda regioner som i medlemsstaterna. [Ändr. 35]
Artikel 3
Mål
1. Det allmänna målet för globaliseringsfondenprogrammet är att visa solidaritet med och ekonomiskt stödja återanställningsåtgärder för arbetstagare som har sagts upp, oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet, och egenföretagare vars verksamhet har upphört i samband med sådana oförutsedda omfattande omstruktureringar som avses i artikel 5.1, 5.2 och 5.3. [Ändr. 36]
2. Det särskilda målet för globaliseringsfondenövergångsfonden är att ge hjälp och stöd oförutseddatill arbetstagare att återintegreras på arbetsmarknaden vid omfattande omstruktureringar, särskilt omstruktureringar som orsakas av utmaningar relaterade till globaliseringen, till exempel förändringar inom världshandeln, handelstvister, finansiella eller ekonomiska kriser, Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen och övergången till en koldioxidsnål ekonomi, eller som är en följd av digitalisering eller, automatisering och tekniska förändringar. Särskild vikt ska läggas vid åtgärder för att hjälpa de mest utsatta grupperna och vid främjande av jämställdhet. [Ändr. 37 och 98]
Artikel 4
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
a) uppsagd arbetstagare: arbetstagare, oberoende av anställningsförhållandets form och varaktighet, vars anställning avslutas i förtid genom uppsägning eller vars avtal inte förnyas av ekonomiska skäl. [Ändr. 38]
b) egenföretagare: person med färre än 10 anställda.
c) stödmottagare: person som deltar i åtgärder som medfinansieras av globaliseringsfonden övergångsfonden.
d) oriktighet: överträdelse av tillämplig lagstiftning, genom handling eller underlåtenhet av en ekonomisk operatör som deltar i genomförandet av globaliseringsfonden övergångsfonden, vilket har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt för unionens budget genom att den belastas med en felaktig utgift.
Artikel 5
Insatskriterier
1. Medlemsstaterna kan ansöka om ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden för åtgärder som riktar sig till uppsagda arbetstagare och egenföretagare i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.
2. Ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden ska beviljas vid omfattande omstruktureringar som leder till något av följande:
a) Att fler än 250minst 200 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat, eller hos underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled. [Ändr. 39]
b) Att fler än 250minst 200 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på sex månader, särskilt i små och medelstora företag, om alla verkar inom samma näringsgren enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en region eller två angränsande regioner på Nuts 2-nivå eller i fler än två angränsande regioner på Nuts 2-nivå, förutsatt att sammanlagt fler än 250minst 200 arbetstagare eller egenföretagare berörs i två av regionerna. [Ändr. 40]
c) Att fler än 250minst 200 arbetstagare eller egenföretagare sägs upp respektive tvingas upphöra med sin verksamhet under en referensperiod på fyranio månader, särskilt i små och medelstora företag som verkar i samma eller olika näringsgrenar enligt huvudgrupperna i Nace Rev. 2 och är belägna i en och samma region på Nuts 2-nivå. [Ändr. 41]
3. På mindre arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter, särskilt när det gällerinbegripet ansökningar som omfattar små och medelstora företag, kan en ansökan om ekonomiskt stöd på grundval av denna artikel godtas även om kriterierna i punkt 1 a, b eller c inte till alla delar uppfylls, om den ansökande medlemsstaten vederbörligen kan motivera ansökan och om uppsägningarna får allvarliga konsekvenser för sysselsättningensysselsättningsnivån och den lokala eller, regionala eller nationella ekonomin. Den ansökande medlemsstaten ska ange vilket av insatskriterierna i punkt 1 a, b eller c som inte till alla delar uppfylls. Det totala stödbelopp som beviljas vid särskilda omständigheter får inte överstiga 15 % av globaliseringsfondensövergångsfondens högsta årliga belopp. [Ändr. 42]
4. Globaliseringsfonden kan inte utnyttjas om arbetstagare sägs upp till följd av budgetnedskärningar som gjorts i en medlemsstat och som påverkar sektorer som främst är beroende av offentlig finansiering. [Ändr. 43]
Artikel 6
Beräkning av uppsägningar och verksamheter som upphör
1. Den ansökande medlemsstaten ska närmare ange vilken metod som använts för att beräkna antalet uppsagda arbetstagare och egenföretagare enligt artikel 4 vid tillämpning av artikel 5.1, 5.2 och 5.3. [Ändr. 44]
2. Den ansökande medlemsstaten ska beräkna det antal som avses i punkt 1 vid en av följande tidpunkter:
a) Den dag då arbetsgivaren i enlighet med artikel 3.1 i rådets direktiv 98/59/EG(28) skriftligen anmäler de planerade kollektiva uppsägningarna till den behöriga myndigheten.
b) Den dag då arbetsgivaren gav den enskilda arbetstagaren besked om uppsägning eller om att anställningsavtalet avslutas.
c) Den dag då anställningsavtalet de facto avslutas eller när det upphör.
d) Den dag då placeringen vid kundföretaget upphör.
e) För en egenföretagare, den dag då verksamheten upphör i enlighet med nationell rätt eller administrativa bestämmelser.
I de fall som avses i led a ska den ansökande medlemsstaten lämna ytterligare uppgifter till kommissionen om det faktiska antalet uppsägningar som skett i enlighet med artikel 5.1 i den här förordningen innan kommissionen har slutfört sin bedömning.
Artikel 7
Berättigade stödmottagare
Den ansökande medlemsstaten får tillhandahålla ett samordnat paket med individanpassade tjänster i enlighet med artikel 8 som medfinansieras genom globaliseringsfondenövergångsfonden och riktar sig till bland annat följande kategorier av berättigade stödmottagare:
a) Uppsagda arbetstagare och egenföretagare vars verksamhet har upphört, beräknat i enlighet med artikel 6, inom de referensperioder som anges i artikel 5.1, 5.2 och 5.3. [Ändr. 45]
b) Uppsagda arbetstagare och egenföretagare vars verksamhet har upphört, beräknat i enlighet med artikel 6, utanför de referensperioder som anges i artikel 5, det vill säga sex månader före referensperiodens början eller mellan referensperiodens slut och den sista dagen före den dag då kommissionen slutför sin bedömning.
De arbetstagare och egenföretagare som avses i första stycket b ska anses vara stödberättigade förutsatt att ett tydligt orsakssamband med den händelse som utlöste uppsägningarna under referensperioden kan styrkas.
Genom undantag från artikel 5 får ansökande medlemsstater tillhandahålla individanpassade tjänster som medfinansieras genom övergångsfonden till ett antal unga, motsvarande antalet berörda stödmottagare, som varken arbetar eller studerar och som på ansökningsdagen är yngre än 25 år, eller, där medlemsstaterna så beslutar, yngre än 30 år, i första hand till personer som sagts upp eller vars verksamhet upphört, under förutsättning att åtminstone några av uppsägningarna ägt rum i regioner på Nuts 2-nivå. [Ändr. 46]
Artikel 8
Stödberättigande åtgärder
1. Ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden får beviljas för aktiva arbetsmarknadsåtgärder som ingår i ett samordnat paket med individanpassade tjänster, med deltagande av fackföreningar och/eller arbetstagarföreträdare, som syftar till att hjälpa de berörda stödmottagarna, särskilt de mest utsatta uppsagda arbetstagarna, att återintegreras på arbetsmarknaden eller att etablera sig som egenföretagare genom varaktig sysselsättning av god kvalitet. [Ändr. 47]
Förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern och i en resurseffektiv ekonomi ska utgöra ett obligatoriskt övergripande inslag i alla paket med individanpassad utbildning och/eller individanpassade tjänster. Utbildningens nivå ska anpassas till de enskilda stödmottagarnas kvalifikationer, färdigheter och särskilda behov. [Ändr. 48]
Det samordnade paketet av individanpassade tjänster kan bestå av bland annat följande:
a) Skräddarsydd utbildning och omskolning, bland annat i informations- och kommunikationsteknik och andra färdigheter som krävs i den digitala tidsåldern, validering av arbetslivserfarenhet, individanpassad jobbcoachning, yrkesvägledning, rådgivning, mentorprogram, omställningstjänster, åtgärder som främjar företagande, stöd till egenföretagande, etablering av nya företag och anställdas övertagande av företag samt samarbetsprojekt. [Ändr. 49]
b) Särskilda tidsbegränsade åtgärder, som till exempel arbetssökarbidrag, rekryteringsincitament för arbetsgivare, flyttbidrag, bidrag för barnomsorg, utbildningsbidrag eller traktamenten, inbegripet bidrag till vårdare och rekryteringsincitament för arbetsgivare, bland annat incitament för att tillhandahålla flexibla arbetsformer för uppsagda arbetstagare. [Ändr. 50]
Kostnaderna för de åtgärder som avses i led b fårska uppgå till högst 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster som anges i denna punkt. [Ändr. 51]
Investeringar i egenföretagande, företagsetablering, inbegripet etablering av kooperativ, eller anställdas övertagande av företag får uppgå till högst 20 000 euro25 000EUR per uppsagd arbetstagare. [Ändr. 52]
Det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas med beaktande av de framtida utsikterna på arbetsmarknaden och kompetensbehoven. Det samordnade paketet ska vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi och ska även inriktas på förmedling av färdigheter som krävs i den digitala industriella tidsåldern samt beakta efterfrågan på den lokala arbetsmarknaden, liksom möjligheten att återintegrera arbetstagare i den yrkessektor där de hade sin tidigare anställning, där en omfattande omstrukturering har skapat ett behov av ny eller kompletterande kompetens och där befintliga kunskaper kan utnyttjas mest effektivt. [Ändr. 53]
2. Följande åtgärder berättigar inte till ekonomiskt stöd från globaliseringsfonden övergångsfonden:
a) Sådana särskilda tidsbegränsade åtgärder som avses i punkt 1 b och som inte är beroende av att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.
b) Sådana åtgärder som företagen enligt nationella lagar eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.
(ba) Åtgärder för att motivera framför allt mindre gynnade arbetstagare, personer som i större utsträckning riskerar att hamna i fattigdom eller äldre arbetstagare att stanna kvar eller återvända till arbetsmarknaden. [Ändr. 54]
(bb) Sådana åtgärder som enligt nationell rätt eller kollektivavtal faller inom medlemsstaternas ansvarsområde. [Ändr. 55]
De åtgärder som får stöd genom globaliseringsfondenövergångsfonden ska inte under några omständigheter ersätta passiva socialskyddsåtgärder. [Ändr. 56]
3. Det samordnade paketet med tjänster ska utarbetas i samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, elleroch/eller med arbetsmarknadens parter. [Ändr. 57]
4. På den ansökande medlemsstatens initiativ får ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden beviljas för förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering.
Artikel 9
Ansökningar
1. Den ansökande medlemsstaten ska lämna in en ansökan till kommissionen inom tolv veckor från den dag då kriterierna enligt artikel 5.2 eller 5.3 är uppfyllda.
2. Inom tio arbetsdagar från ansökningsdagen, eller i tillämpliga fall från den dag då kommissionen förfogar över översättningen av ansökan, beroende på vilket som infaller senare, ska kommissionen bekräfta att den mottagit ansökan och informera medlemsstaten om eventuella ytterligare uppgifter som behövs för att ansökan ska kunna bedömas. [Ändr. 58]
3. Om medlemsstaten begär det ska kommissionen tillhandahålla teknisk assistans i början av förfarandet. I de fall där kommissionen begär ytterligare uppgifter ska medlemsstaten svara inom tio arbetsdagar från den dag då begäran görs. Kommissionen ska förlänga denna tidsfrist med tio arbetsdagar på vederbörligen motiverad begäran av den berörda medlemsstaten. [Ändr. 59]
4. På grundval av de uppgifter som lämnats av medlemsstaten ska kommissionen slutföra sin bedömning av huruvida ansökan uppfyller villkoren för ekonomiskt stöd inom fyrtio arbetsdagar från det att den har mottagit den fullständiga ansökan eller översättningen av ansökan om så är tillämpligt. Om kommissionen i undantagsfall inte kan respektera den tidsfristen får den förlängas med ytterligare tjugo dagar, under förutsättning att kommissionen på förhand lämnar en skriftlig förklaring och anger orsakerna till förseningen, och meddelar denna förklaring till den berörda medlemsstaten. [Ändr. 60]
5. Ansökan ska innehålla följande uppgifter:
a) En bedömning av antalet uppsagda arbetstagare i enlighet med artikel 6 och beräkningsmetoden.
b) En bekräftelse av att ett företag som sagt upp arbetstagare och därefter fortsatt sin verksamhet har uppfyllt alla sina rättsliga skyldigheter i samband med uppsägningarna och har vidtagit vederbörliga åtgärder med tanke på sina anställda. [Ändr. 61]
(ba) En tydlig angivelse av de insatser som redan genomförts av medlemsstaterna till stöd för uppsagda arbetstagare och den kompletterande karaktären hos de medel som begärs från övergångsfonden på grund av bristande resurser för nationella eller regionala myndigheter. [Ändr. 62]
(bb) En översikt över de unionsmedel som det företag som sagt upp personal redan har tilldelats under de fem år som föregick de kollektiva uppsägningarna. [Ändr. 63]
c) En kortfattad beskrivning av de händelser som ledde till att arbetstagarna sades upp.
d) I tillämpliga fall uppgifter om de företag, underleverantörer eller producenter i efterföljande led som sagt upp arbetstagare samt om berörda sektorer och kategorier av berörda stödmottagare uppdelade efter kön, åldersgrupp och utbildningsnivå.
e) De väntade konsekvenserna av uppsägningarna för den lokala, regionala eller, nationella eller i förekommande fall gränsöverskridande ekonomin och sysselsättningen. [Ändr. 64]
f) En ingående beskrivning av det samordnade paketet med individanpassade tjänster och utgifterna för dem, särskilt eventuella åtgärder till stöd för sysselsättningsinitiativ för mindre gynnade, lågutbildade, äldre och unga stödmottagare och personer som bor i mindre gynnade områden. [Ändr. 65]
g) En redogörelse för i vilken utsträckning rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar har beaktats och hur det samordnade paketet med individanpassade tjänster kompletterar åtgärder som finansieras med andra nationella medel eller genom unionens andra fonder, inbegripet information om åtgärder som de berörda företagen är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal.
h) Den beräknade budgeten för varje del i det samordnade paketet med individanpassade tjänster som erbjuds de berörda stödmottagarna och för eventuella förberedande åtgärder samt för förvaltning, information och marknadsföring, kontroll och rapportering.
i) För utvärdering, de preliminära mål som medlemsstaten fastställt i varje enskilt fall för andelen återanställda stödmottagare sex månader efter genomförandeperiodens slut.
j) Den dag då de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna och de åtgärder som genomförs med stödet från globaliseringsfondenövergångsfonden enligt artikel 8 inleddes eller kommer att inledas.
k) Förfarandena för samråd med de berörda stödmottagarna eller deras företrädare, eller med arbetsmarknadens parter samt med lokala och regionala myndigheter eller andra berörda parter.
l) En försäkran om att det stöd som begärs från globaliseringsfondenövergångsfonden är förenligt med unionens förfaranderegler och materiella regler för statligt stöd samt en redogörelse för varför det samordnade paketet med individanpassade tjänsterna inte ersätter sådana åtgärder som företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal är skyldiga att tillhandahålla arbetstagarna.
m) Källorna till den nationella förfinansieringen eller medfinansieringen och annan medfinansiering i förekommande fall.
(ma) En försäkran om att de föreslagna åtgärderna kommer att fungera som ett komplement till åtgärder som finansieras genom strukturfonderna och att all dubbelfinansiering förhindras. [Ändr. 66]
Artikel 10
Komplementaritet, förenlighet och samordning
1. Ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden ska inte ersätta åtgärder som företagen är skyldiga att tillhandahålla enligt nationell rätt eller kollektivavtal.
2. Stödet till berörda stödmottagare ska komplettera de nationella, regionala och, lokala och i förekommande fall gränsöverskridande åtgärder som medlemsstaterna tillhandahåller, inklusive åtgärder som medfinansieras genom unionens fonder och program, i enlighet med rekommendationerna i EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar. [Ändr. 67]
3. Det ekonomiska stödet från globaliseringsfondenövergångsfonden ska begränsas till vad som är nödvändigt för att tillhandahållavisa solidaritet med de berörda stödmottagarna och tillhandahålla dem ett tillfälligt engångsstöd. De åtgärder som får stöd genom globaliseringsfondenövergångsfonden ska vara förenliga med både unionsrätten och nationell rätt, inbegripet med reglerna om statligt stöd. [Ändr. 68]
4. Kommissionen och den ansökande medlemsstaten ska i enlighet med sina respektive skyldigheter säkerställa samordningen av stödet från unionens fonder och program. [Ändr. 69]
5. Den ansökande medlemsstaten ska se till att de åtgärder som beviljas ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden inte får stöd från unionens övriga finansieringsinstrument.
Artikel 11
Jämställdhet och icke-diskriminering
Kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa att jämställdhet och integrering av jämställdhetsprincipen är en del av det ekonomiska stödet från globaliseringsfonden och främjas i alla lämpliga led av genomförandet. [Ändr. 70]
Kommissionen och medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra varje form av diskriminering på grund av kön, könsidentitet, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning när det gäller tillgången till stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden och i de olika leden av genomförandet av stödet.
Artikel 12
Tekniskt stöd på kommissionens initiativ
1. På initiativ av kommissionen får högst 0,5 % av globaliseringsfondensövergångsfondens högsta årliga belopp användas till att finansiera administrativt och tekniskt stöd för genomförandet av fonden, såsom förberedande åtgärder, övervakning, datainsamling, kontroll, revision och utvärdering, däribland centrala it-system för strategisk kommunikation, informationsinsatser och insatser för att ge globaliseringsfondenövergångsfonden större synlighet samt andra administrativa och tekniska stödåtgärder. Synergierna med etablerade system för övervakning av strukturella förändringar, såsom ERM, ska förstärkas. Dessa åtgärder får omfatta framtida och tidigare programperioder. [Ändr. 71]
2. Med beaktande av det högsta belopp som fastställs i punkt 1 ska kommissionen lägga fram en begäran om överföring av anslag för tekniskt stöd till de berörda budgetrubrikerna i enlighet med artikel 31 i budgetförordningen.
3. Kommissionen ska genomföra tekniskt stöd på eget initiativ genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [artikel 62.1 a och c] i budgetförordningen.
Om kommissionen genomför tekniskt stöd genom indirekt förvaltning ska kommissionen säkerställa insyn i förfarandet för att utse den tredje part som genomför det uppdrag som åligger kommissionen samt informera alla parter som berörs av övergångsfonden, däribland Europaparlamentet, om den underleverantör som valts ut för detta syfte. [Ändr. 72]
4. Kommissionens tekniska stöd ska omfatta information och vägledning till medlemsstaterna om användning, övervakning och utvärdering av globaliseringsfonden övergångsfonden, inklusive inrättandet av en helpdesk. Kommissionen ska även ge europeiska och nationella arbetsmarknadsparter information och tydlig vägledning om hur globaliseringsfondenövergångsfonden ska användas. Vägledningsåtgärderna kan inbegripa inrättande av arbetsgrupper vid allvarliga ekonomiska störningar i en medlemsstat. [Ändr. 73]
Artikel 13
Information, kommunikation och publicitet
1. Medlemsstaterna ska framhålla att finansieringen kommer från unionen och säkerställa dess synlighet genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland stödmottagare, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, medier och allmänheten. Medlemsstaterna ska säkerställa att mervärdet för unionen av finansieringen lyfts fram, och ska bidra till kommissionens insatser för uppgiftsinsamling för att öka insynen i budgetförvaltningen.[Ändr. 74]
Medlemsstaterna ska använda EU:s emblem i enlighet med [bilaga VIII till förordningen om gemensamma bestämmelser] tillsammans med en kort text om finansieringen (”finansieras/medfinansieras av Europeiska unionen”).
2. Kommissionen ska tillhandahålla och regelbundet uppdatera information på internet, på unionsinstitutionernas alla officiella språk, för att förmedla aktuella uppgifter om globaliseringsfonden övergångsfonden, ge vägledning för ansökningsförfarandet och stödberättigade åtgärder, tillhandahålla en regelbundet uppdaterad förteckning över kontakter i medlemsstaterna samt informera om godkända och avslagna ansökningar och om Europaparlamentets och rådets roll i budgetförfarandet. [Ändr. 75]
3. Kommissionen ska främja spridningen av befintlig bästa praxis på kommunikationsområdet och genom olika informations- och kommunikationsinsatser sprida information om de åtgärder som stöds genom globaliseringsfondenövergångsfonden och om de resultat som uppnåtts, i syfte att öka globaliseringsfondensövergångsfondens synlighet, informera om dess kriterier för stödberättigande och ansökningsförfaranden, förbättra dess effektivitet och säkerställa att unionens invånare och arbetstagare känner till den, inbegripet medborgare och arbetstagare på landsbygden med dålig tillgång till information.[Ändr. 76]
Medlemsstaterna ska se till att unionens institutioner, organ eller byråer på begäran får tillgång till allt kommunikationsmaterial och att unionen avgiftsfritt beviljas en icke exklusiv oåterkallelig licens för användning av detta material och eventuella befintliga rättigheter till detta. Genom licensen beviljas unionen följande rättigheter:
– Intern användning, dvs. rätten att reproducera, kopiera och tillhandahålla kommunikationsmaterialet till institutioner och organ i EU och EU:s medlemsstater samt till deras anställda.
– Reproduktion av kommunikationsmaterialet, oavsett metod och form, helt eller delvis.
– Förmedling till allmänheten av kommunikationsmaterialet med hjälp av alla kommunikationsmedel.
– Spridning till allmänheten av kommunikationsmaterialet (eller kopior därav) i alla former.
– Lagring och arkivering av kommunikationsmaterialet.
– Underlicensiering av rättigheterna till kommunikationsmaterialet till tredje parter.
Ytterligare rättigheter får beviljas unionen.
4. De medel som anslås för kommunikationsåtgärder som genomförs enligt denna förordning ska även bidra till den strategiska kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, förutsatt att de har ett samband med det allmänna mål som anges i artikel 3.
Artikel 14
Fastställande av det ekonomiska stödet
1. Kommissionen ska, på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 och med särskilt beaktande av antalet berörda stödmottagare, de föreslagna åtgärderna och de beräknade kostnaderna, så snart som möjligtinom den tidsfrist som fastställs i artikel 9.4, utvärdera och föreslå det stödbelopp från globaliseringsfondenövergångsfonden som eventuellt kan beviljas inom ramen för de tillgängliga resurserna. [Ändr. 77]
2. GlobaliseringsfondensÖvergångsfondens medfinansieringssats ska anpassas till den högsta medfinansieringssatsen inom ESF+ i den berörda medlemsstaten.
3. Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning är uppfyllda, ska förfarandet i artikel 16 omedelbart inledas och den ansökande medlemsstaten ska meddelas. [Ändr. 78]
4. Om kommissionen på grundval av den bedömning som ska göras i enlighet med artikel 9 drar slutsatsen att villkoren för ekonomiskt stöd enligt denna förordning inte är uppfyllda, ska den ansökande medlemsstaten samt varje annan part som berörs av övergångsfonden, däribland Europaparlamentet, omedelbart underrättas om detta. [Ändr. 79]
Artikel 15
Period för stödberättigande
1. Utgifterna ska berättiga till ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövergångsfonden från och med den dag som anges i ansökan enligt artikel 9.5 j då den berörda medlemsstaten börjar eller ska börja tillhandahålla de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna eller då administrativa utgifter uppstår för genomförandet av globaliseringsfondenövergångsfonden i enlighet med artikel 8.1 och 8.4.
2. Medlemsstaten ska genomföra de stödberättigande åtgärder som anges i artikel 8 så fort som möjligt, och.De ska i alla händelser genomföras senast sex månader efter den dag då beslutet om ekonomiskt stöd träder i kraft och utföras senast 24 månader efter den dag då beslutet om ekonomiskt stöd träder i kraft. [Ändr. 80]
3. Genomförandeperioden börjar löpa från och med den dag som anges i ansökan enligt artikel 9.5 j då den berörda medlemsstaten börjar tillhandahålla de individanpassade tjänsterna till de berörda stödmottagarna och börjar vidta de åtgärder för att genomföra globaliseringsfondenövergångsfonden som anges i artikel 8, och den slutar 24 månader efter den dag då beslutet om ekonomiskt stöd träder i kraft.
4. Om en stödmottagare blir antagen till en utbildning eller kurs som varar i minst två år ska utgifterna för en sådan utbildning eller kurs berättiga till medfinansiering från globaliseringsfondenövergångsfonden fram till den dag då den slutrapport som avses i artikel 20.1 ska lämnas in, under förutsättning att de berörda utgifterna har uppstått före den dagen.
5. Utgifter enligt artikel 8.4 ska vara stödberättigande till och med den dag då slutrapporten senast ska lämnas in enligt artikel 20.1.
Artikel 16
Budgetförfarande och genomförande
1. Om kommissionen har fastställt att villkoren för beviljande av ekonomiskt stöd från globaliseringsfondenövegångsfonden är uppfyllda ska den lägga fram en begäranett förslag om att fonden bör utnyttjas. Beslutet om utnyttjande av övergångsfonden ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet inom en månad från det att förslaget lämnats till dem. Rådet ska besluta med kvalificerad majoritet och Europaparlamentet med en majoritet av sina ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.
Samtidigt med förslaget till beslut om utnyttjande av övergångsfonden ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring till de relevanta budgetrubrikerna. Vid eventuell oenighet ska ett trepartsförfarande inledas.
Överföringar som avser globaliseringsfonden ska göras i enlighet med artikel 31 i budgetförordningen. [Ändr. 81]
2. Begäran om överföring ska åtföljas av en sammanfattning av granskningen av huruvida ansökan är stödberättigande. [Ändr. 82]
3. Kommissionen ska anta ett beslut om ekonomiskt stöd i form av en genomförandeakt som ska träda i kraft den dag då kommissionen underrättas om att Europaparlamentet och rådethar godkänt överföringenantar.Bbeslutet ska utgöra ett finansieringsbeslut i den mening som avses i artikel 110 i budgetförordningenom utnyttjande av övergångsfonden. [Ändr. 83]
3a. Ett förslag till beslut om utnyttjande av övergångsfonden enligt punkt 1 ska innehålla
a) den bedömning som gjorts i enlighet med artikel 9.4 samt en sammanfattning av de uppgifter som ligger till grund för bedömningen,
b) underlag som styrker att villkoren i artiklarna 5 och 10 är uppfyllda, och
c) de skäl som motiverar de föreslagna beloppen. [Ändr. 84]
Artikel 16a
Undantagsfall
I undantagsfall och om de återstående medel som finns tillgängliga i fonden det år när den omfattande omstruktureringen skedde inte är tillräckliga för att täcka det stödbelopp som bedöms som nödvändigt av budgetmyndigheten, får kommissionen föreslå att mellanskillnaden finansieras med medel ur påföljande års fond. Det årliga budgettaket för fonden det år när den omfattande omstruktureringen skedde och följande år ska under alla omständigheter respekteras. [Ändr. 85]
Artikel 17
Utbetalning och användning av det ekonomiska stödet
1. När ett beslut om ekonomiskt stöd i enlighet med artikel 16.3 har trätt i kraft ska kommissionen, i princip inom 15 arbetsdagar, betala ut hela det ekonomiska stödet till den berörda medlemsstaten i form av en förhandsfinansiering. Förhandsfinansieringen ska räknas av efter det att medlemsstaten har lämnat in en certifierad redovisning av utgifterna i enlighet med artikel 20.1. De belopp som inte har använts ska återbetalas till kommissionen.
2. Det ekonomiska stöd som avses i punkt 1 ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen.
3. De närmare tekniska villkoren för finansieringen ska fastställas av kommissionen i det beslut om ekonomiskt stöd som avses i artikel 16.3.
4. När de åtgärder som ingår i det samordnade paketet med individanpassade tjänster genomförs får den berörda medlemsstaten föreslå för kommissionen att åtgärderna ändras genom att andra stödberättigande åtgärder som förtecknas i artikel 8.1 a och b läggs till, förutsatt att dessa ändringar vederbörligen kan motiveras och att de sammanlagda kostnaderna inte överskrider det ekonomiska stöd som avses i artikel 16.3. Kommissionen ska bedöma de förslagna ändringarna och om den samtycker till dem ändra beslutet om ekonomiskt stöd i enlighet med detta.
5. Den berörda medlemsstaten ska ha möjlighet att omfördela beloppen mellan de budgetposter som anges i beslutet om ekonomiskt stöd enligt artikel 16.3. Om en omfördelning leder till att en eller flera av de angivna budgetposterna ökar med mer än 20 % ska medlemsstaten underrätta kommissionen om detta på förhand.
Artikel 18
Användning av euro
Alla belopp som anges i ansökningar, beslut om ekonomiskt stöd och rapporter enligt denna förordning samt i alla andra därmed sammanhängande handlingar ska uttryckas i euro.
Artikel 19
Indikatorer
1. Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna målen i artikel 3 anges i bilagan.
2. Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifterna för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och i tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på medlemsstaterna.
3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 med avseende på att ändra indikatorerna i bilagan om det anses vara nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av hur globaliseringsfonden används.
Artikel 19a
Mall för undersökningen bland stödmottagarna
Den undersökning bland stödmottagarna som avses i artikel 20.1 d ska grundas på den mall som ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt. Kommissionen ska anta genomförandeakten i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 26.2, i syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln. [Ändr. 86]
Artikel 20
Slutrapport och avslutande
1. Senast i slutet av den sjunde månaden efter utgången av den period som avses i artikel 15.3 ska den berörda medlemsstaten lägga fram en slutrapport för kommissionen om hur det ekonomiska stödet har använts, med bland annat följande uppgifter:
a) Typen av åtgärder och de viktigasteuppnådda resultaten, med en beskrivning av problem, lärdomar, synergieffekter och komplementaritet med andra EU-fonder, särskilt ESF+ och om möjligt med angivande av huruvida åtgärderna är förenliga med åtgärder som finansieras genom andra unionsprogram eller nationella program i linje med EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar. [Ändr. 87]
b) Namnen på de organ som ska genomföra åtgärdspaketet i medlemsstaten.
c) De indikatorer som avses i artikel 19.
d) Resultaten av en undersökning som utförts bland stödmottagarna inom sex månader efter genomförandeperiodens slut och som ska omfatta stödmottagarnas bedömning av hur deras anställbarhet har ändrats eller, för de stödmottagare som har hittat ett arbete, närmare uppgifter om kvaliteten på detta arbete och typen av anställning, till exempel huruvida antalet arbetstimmar, ansvarsnivån eller lönenivån har förändrats jämfört med den tidigare anställningen, samt om den sektor inom vilken den berörda personen har hittat arbete, och dessa uppgifter ska delas upp efter kön, åldersgrupp och utbildningsnivå. [Ändr. 88]
e) Huruvida det företag som sagt upp arbetstagare, med undantag för nystartade företag, mikroföretag och små och medelstora företag, har erhållit statligt stöd eller tidigare har fått finansiering från unionens sammanhållnings- eller strukturfonder under de senaste fem åren. [Ändr. 89]
f) En underbyggd redovisning av utgifterna.
2. Senast i slutet av den nittonde månaden efter utgången av den period som avses i artikel 15.3 ska den berörda medlemsstaten lämna in fullständigt och vederbörligen kontrollerade de uppgifter som behövs som underlag för den långsiktigare resultatindikator som anges i punkt 3 i bilagan. [Ändr. 90]
3. Senast sex månader efter det att kommissionen har fått alla de uppgifter som krävs enligt punkt 1 ska stödärendet avslutas genom att kommissionen fastställer det slutliga stödbeloppet från globaliseringsfondenövergångsfonden och det belopp den berörda medlemsstaten eventuellt ska betala i enlighet med artikel 24. Stödärendet ska avslutas under förutsättning att den långsiktigare resultatindikatorn har tillhandhållits i enlighet med punkt 2.
Artikel 21
Tvåårsrapport
1. Kommissionen ska senast den 1 augusti 2021 och därefter vartannat år, lägga fram en utförlig kvantitativ och kvalitativ rapport för Europaparlamentet och rådet om den verksamhet som bedrivits inom ramen för den här förordningen och förordning (EU) nr 1309/2013 under de föregående två åren. Rapporten ska främst inriktas på de resultat som uppnåtts genom globaliseringsfondenövergångsfonden och ska innehålla uppgifter om inlämnade ansökningar, hur snabbt de behandlats och potentiella brister i gällande regler, antagna beslut, finansierade åtgärder, inbegripet statistik om de indikatorer som anges i bilagan, och om huruvida dessa åtgärder kompletterat de åtgärder som finansierats genom någon annan av unionens fonder, särskilt ESF+, samt uppgifter om avslutade stödärenden och även om de ansökningar som avslagits eller ansökningar för vilka hela det ansökta beloppet inte beviljats på grund av att det saknats tillräckliga anslag eller på grund av att de inte varit stödberättigande. [Ändr. 91]
2. Rapporten ska överlämnas till medlemsstaterna, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och arbetsmarknadens parter för information. [Ändr. 92]
Artikel 22
Utvärdering
1. Vart fjärde år ska kommissionen på eget initiativ och i nära samarbete med medlemsstaterna utvärdera det ekonomiska stödet från globaliseringsfondenövergångsfonden, inbegripet en efterföljande konsekvensbedömning av programmets genomförande på nationell, regional och lokal nivå.
Medlemsstaterna ska, för den utvärdering som avses i första stycket, samla in alla tillgängliga uppgifter om åtgärder som stöds genom övergångsfonden och om arbetstagare som uppburit stöd. [Ändr. 93]
2. Resultaten av de utvärderingar som avses i punkt 1 ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och arbetsmarknadens parter för information. Rekommendationerna från utvärderingarna ska beaktas vid utformningen av nya program på området sysselsättning och sociala frågor eller vid utvecklingen av befintliga program.
3. De utvärderingar som avses i punkt 1 ska omfatta relevant statistik om det ekonomiska stödet, uppdelat efter sekotr och medlemsstat. [Ändr. 94]
4. För att säkerställa en effektiv bedömning av globaliseringsfondensövergångsfondens framsteg när det gäller att uppnå målen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 med avseende på att ändra bilagan för att se över eller komplettera indikatorerna där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering.
Artikel 23
Förvaltning och finansiell kontroll
1. Utan att det påverkar kommissionens ansvar för genomförandet av unionens allmänna budget ska medlemsstaterna ansvara för förvaltningen av de åtgärder som får stöd genom globaliseringsfondenövergångsfonden och för den finansiella kontrollen av åtgärderna. De ska därför göra följande:
a) Kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystem har inrättats och att de tillämpas på ett sådant sätt att det säkerställs att unionens medel används på ett effektivt och korrekt sätt, i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning.
b) Se till att inlämning av övervakningsuppgifter ingår som ett obligatoriskt krav i avtalen med de organ som genomför det samordnade paketet med individanpassade tjänster.
c) Kontrollera att de finansierade åtgärderna har genomförts korrekt.
d) Se till att de finansierade utgifterna är grundade på kontrollerbara verifikationer och att de är lagliga och korrekta.
e) Förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter, inklusive bedrägeri, och återkräva felaktigt utbetalade belopp, i förekommande fall med dröjsmålsränta. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om oriktigheter och bedrägeri.
2. Vid tillämpningen av artikel [63.3?] i budgetförordningen ska medlemsstaterna identifiera de organ som ska ansvara för förvaltning och kontroll av de åtgärder som får stöd genom globaliseringsfondenövergångsfonden. Dessa organ ska tillhandahålla kommissionen de uppgifter om genomförandet av det ekonomiska stödet som avses i artikel [63.5, 63.6 och 63.7?] i budgetförordningen när de lämnar in den slutrapport som avses i artikel 20.1 i den här förordningen.
Om de myndigheter som utsetts i enlighet med förordning (EU) nr 1309/2013 har tillhandahållit tillräckliga garantier för att utbetalningarna är lagliga och korrekta och att de redovisas på ett korrekt sätt får den berörda medlemsstaten underrätta kommissionen om att dessa myndigheter är bekräftade enligt denna förordning. I detta fall ska den berörda medlemsstaten ange vilka myndigheter som är bekräftade och vilken uppgift de har.
3. Medlemsstaterna ska göra de finansiella korrigeringar som är nödvändiga om en oriktighet konstateras. Medlemsstaternas korrigeringar ska bestå i att det ekonomiska stödet helt eller delvis dras in. Medlemsstaterna ska återkräva varje felaktigt utbetalt belopp till följd av en konstaterad oriktighet och återbetala det till kommissionen, och om medlemsstaten inte återbetalar beloppet inom angiven tid, ska dröjsmålsränta betalas.
4. Kommissionen ska, inom ramen för sitt ansvar för genomförandet av unionens allmänna budget, vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera att de finansierade åtgärderna genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Den ansökande medlemsstaten ska se till att den har välfungerande system för förvaltning och kontroll. Kommissionen ska kontrollera att dessa system verkligen inrättats.
Utan att det påverkar revisionsrättens befogenheter eller medlemsstatens kontroller i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen med minst en arbetsdags varsel genomföra kontroller på plats, även stickprovskontroller, av de åtgärder som finansieras genom globaliseringsfondenövergångsfonden. Kommissionen ska underrätta den ansökande medlemsstaten om detta för att få all hjälp som behövs. Tjänstemän eller andra företrädare för den berörda medlemsstaten får delta i dessa kontroller.
5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 25 med avseende på att komplettera punkt 1 e genom att fastställa kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras och vilka uppgifter som ska lämnas.
6. Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer det format som ska användas vid rapporteringen av oriktigheter i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 26.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.
7. Medlemsstaterna ska säkerställa att alla verifikationer för utgifter som uppstått hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under tre år efter det att stödärendet har avslutats.
Artikel 24
Återkrav av det ekonomiska stödet
1. Om de faktiska kostnaderna för det samordade paketet med individanpassade tjänster är lägre än det ekonomiska stödet enligt artikel 16 ska kommissionen återkräva motsvarande belopp, efter att den har gett den berörda medlemsstaten möjlighet att yttra sig.
2. Om kommissionen, efter att ha gjort de kontroller som krävs, drar slutsatsen att en medlemsstat antingen inte har fullgjort de skyldigheter som anges i beslutet om ekonomiskt stöd eller att den inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel 23.1, ska kommissionen ge den berörda medlemsstaten möjlighet att yttra sig. Om ingen överenskommelse har nåtts ska kommissionen anta ett beslut i form av en genomförandeakt för att göra de nödvändiga finansiella korrigeringarna genom att dra in hela eller delar av det stöd som lämnats genom globaliseringsfondenövergångsfonden för åtgärden i fråga. Beslutet ska fattas inom tolv månader efter det att den berörda medlemsstaten har yttrat sig. Den berörda medlemsstaten ska återkräva varje felaktigt utbetalt belopp till följd av en oriktighet och om medlemsstaten inte återbetalar beloppet inom angiven tid ska dröjsmålsränta betalas.
Artikel 25
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 19.3 och 23.5 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 19.3 och 23.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 19.3 och 23.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 26
Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(29).
2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Artikel 27
Övergångsbestämmelse
Förordning (EU) nr 1309/2013 ska fortsätta att tillämpas för ansökningar som lämnas in till och med den 31 december 2020. Den ska tillämpas till dess att de berörda ärendena har avslutats.
Artikel 28
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas på ansökningar som lämnas in från och med den 1 januari 2021.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den ...
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
BILAGA
Gemensamma output- och resultatindikatorer för ansökningar till globaliseringfondenövergångsfonden
Alla personuppgifter(30) ska delas upp efter kön (kvinna, man, ickebinär person).
1. Gemensamma outputindikatorer för stödmottagare:
– Arbetslösa*.
– Utanför arbetskraften*.
– Anställda*.
– Egenföretagare*.
– Under 30 år*.
– Över 54 år*.
– Med högst grundskoleutbildning (ISCED 0-2)*.
– Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)*.
– Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)*.
– Med mindre än 2 års yrkeserfarenhet.
– Med mellan 2 och 10 års yrkeserfarenhet.
– Med mer än 10 års yrkeserfarenhet. [Ändr. 95]
Det totala antalet stödmottagare kommer att beräknas automatiskt på grundval av de gemensamma outputindikatorer som rör sysselsättningsstatus(31).
Dessa uppgifter om stödmottagare som deltar i åtgärder som medfinansieras av globaliseringsfondenövergångsfonden ska lämnas i slutrapporten i enlighet med artikel 20.1.
2. Gemensamma resultatindikatorer för stödmottagare:
– Andel stödmottagare som är anställda (uppdelade efter anställningsform: Heltid/deltid, visstids-/tillsvidareanställning) och egenföretagare, sex månader efter genomförandeperiodens slut*.
– Andel stödmottagare som erhåller en kvalifikation sex månader efter genomförandeperiodens slut*.
– Andel stödmottagare som deltar i allmän- eller yrkesinriktad utbildning sex månader efter genomförandeperiodens slut*.
Dessa uppgifter ska lämnas i slutrapporten i enlighet med artikel 20.1 och ska sammanställas med hjälp av uppgifter som medlemsstaternas behöriga myndigheter lämnat in samt genom undersökningar bland stödmottagarna (i enlighet med artikel 20.1 d). Uppgifterna ska omfatta det beräknade totala antalet stödmottagare som rapporterats för de gemensamma outputindikatorerna (1). Andelarna ska därmed också avse detta beräknade totala antal.
3. Gemensamma långsiktigare resultatindikatorer för stödmottagare:
– Andel stödmottagare som är anställda eller egenföretagare 18 månader efter slutet av den genomförandeperiod som anges i finansieringsbeslutet.
Dessa uppgifter ska finnas tillgängliga senast i slutet av den nittonde månaden efter genomförandeperiodens slut. Uppgifterna bör omfatta det beräknade totala antalet stödmottagare som rapporterats för de gemensamma resultatindikatorerna (1). Andelarna ska därmed också avse detta beräknade totala antal. I ärenden som omfattar över 1 000 stödmottagare får uppgifterna också samlas in på grundval av ett representativt urval av det totala antalet stödmottagare som rapporterats som outputindikator (1).
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – EU:s kvalitetskriterier för planering för förändringar och omstruktureringar (COM(2013) 882 final, 13.12.2013).
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 406, 30.12.2006, s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EUT L 167, 29.6.2009, s. 26).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006 (OJ L 347, 20.12.2013, p. 855).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på plats som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
Kontrollera/uppdatera hänvisningen. Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, 12.8.1998, s. 16).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
De förvaltande myndigheterna ska inrätta ett system för registrering och lagring av uppgifter i elektronisk form för enskilda deltagare. Medlemsstaternas rutiner för databehandling ska följa bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1), särskilt artiklarna 4, 6 och 9. Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med * är personuppgifter enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679. Behandlingen av dem är nödvändig, eftersom det är en rättslig förpliktelse för den personuppgiftsansvarige (artikel 6.1 c i förordning (EU) 2016/676).
Arbetslösa, utanför arbetskraften, anställda, egenföretagare.
Europeiska socialfonden+ (ESF+) ***I
388k
131k
Europaparlamentets ändringar antagna den 16 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+) (COM(2018)0382 – C8-0232/2018 – 2018/0206(COD))(1)
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Kommissionens förslag
Ändring
Ändring 1 Förslag till förordning Skäl -1 (nytt)
(-1) Enligt artikel 3 i EU-fördraget verkar unionen genom upprättandet av en inre marknad för en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter främjas, och social utestängning och diskriminering bekämpas. Enligt artikel 9 i EUF-fördraget ska unionen beakta de krav som är förknippade med bland annat främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet.
Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 1
1. Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering, vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget.
1. Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, offentliga tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning och social inkludering, vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artiklarna 174 och 175 i EUF-fördraget. Alla åtgärder inom ESF+ bör innefatta respekt för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i vilka både Europeiska unionen och alla dess medlemsstater är parter.
Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 2
2. På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogramen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktionen och InvestEU, där så är relevant.
2. På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör utvecklas i partnerskap mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, inbegripa ett jämställdhetsperspektiv och läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell och/eller unionell finansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktion och InvestEU, där så är relevant.
Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 3
3. Rådet [...] antog de reviderade riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, så att texten anpassades till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att förbättra EU:s konkurrenskraft och att göra EU till en bättre plats för att investera, skapa arbetstillfällen och främja social sammanhållning. För att säkerställa att ESF+ anpassas helt och hållet till målen för dessa riktlinjer, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning, vidareutbildning och kampen mot social utestängning, fattigdom och diskriminering, bör ESF+ stödja medlemsstaterna med beaktande av de relevanta integrerade riktlinjer och relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt, i tillämpliga fall på nationell nivå, de nationella reformprogram som underbyggs av nationella strategier. ESF+ bör också bidra till relevanta aspekter av genomförandet av unionens viktigaste initiativ och verksamheter, särskilt kompetensagendan för Europa och det europeiska området för utbildning, relevanta rekommendationer från rådet och andra initiativ, såsom ungdomsgarantin, kompetenshöjningsvägar och långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.
3. Riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som har antagits av rådet i enlighet med artikel 148.2 i EUF-fördraget, närmare bestämt att stimulera efterfrågan på arbetskraft, öka arbetskraftsutbudet, tillgången till sysselsättning och arbetskraftens färdigheter och kompetens, förbättra arbetsmarknadens funktion och göra den sociala dialogen mer ändamålsenlig, främja lika möjligheter för alla, främja social inkludering och bekämpa fattigdom, inklusive förbättrade offentliga tjänster inom hälso- och sjukvård och andra sektorer, tillsammans med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken vilka antas i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget, utgör en del av de integrerade riktlinjer som stöder Europa 2020-strategin. Rådet [...] antog de reviderade riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, så att de anpassades till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att stimulera sysselsättningsskapande och främja social sammanhållning, och således förbättra EU:s konkurrenskraft och att göra EU till en bättre plats för att investera. För att säkerställa att ESF+ anpassas helt och hållet till målen för riktlinjernaför sysselsättningspolitiken bör medlemsstaterna planera det ESF+-stöd som är relevant för dem med beaktande av dessa riktlinjer, liksom av relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 148.4 och 121.2 i EUF-fördraget samt, på nationell nivå, avsysselsättningsaspekter och sociala aspekter på de nationella reformprogram som underbyggs av nationella strategier. ESF+ bör också bidra till relevanta aspekter av genomförandet av unionens viktigaste initiativ och verksamheter, särskilt kompetensagendan för Europa och det europeiska området för utbildning, ungdomsgarantin och andra relevanta rekommendationer från rådet och andra initiativ, såsom Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid, kompetenshöjningsvägar, långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden, en kvalitetsram för praktikplatser och handlingsplanen för integrering av tredjelandsmedborgare.
Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 4
4. Den 20 juni 2017 godkände rådet EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid. Rådet betonade att det är viktigt att hållbar utveckling uppnås i alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i EU:s alla interna och externa politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta dessa utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument.
4. Den 20 juni 2017 godkände rådet EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid. Rådet betonade att det är viktigt att hållbar utveckling uppnås i alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i EU:s alla interna och externa politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta dessa utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument. ESF+ bör bidra till förverkligandet av målen för hållbar utveckling genom att bland annat utrota de extrema formerna av fattigdom (mål 1), främja en inkluderande utbildning av god kvalitet (mål 4), främja jämställdhet (mål 5), främja varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning samt anständigt arbete för alla (mål 8), och minska ojämlikheten (mål 10).
Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt)
(4a) Unionen och medlemsstaterna bör, med beaktande av den europeiska sociala stadgan som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, bland sina mål ha främjandet av sysselsättning, bättre levnads- och arbetsvillkor, i syfte att uppnå varaktiga höga sysselsättningsnivåer och bekämpa utestängning, i enlighet med artikel 151 i EUF-fördraget.
Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 4b (nytt)
(4b) Det kvarstår flera sociala utmaningar inom det europeiska samhället. Över 100 miljoner människor riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning, ungdomsarbetslösheten är fortfarande mer än dubbelt så hög som den totala arbetslösheten och integreringen av tredjelandsmedborgare behöver förbättras. Dessa utmaningar hotar inte bara välbefinnandet för de medborgare som direkt påverkas, utan utsätter också hela det europeiska samhället för ekonomiska och sociala påfrestningar.
Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 5
5. Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, hanteringen av migrationsströmmar och det ökade säkerhetshotet, omställningen till ren energi, den tekniska utvecklingen och den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, se till att tillväxten gynnar alla och förbättra sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet.
5. Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, social ojämlikhet, hanteringen av migrationsströmmar och därav följande integreringsutmaningar, en rättvis omställning till ren energi, den tekniska utvecklingen, den demografiska tillbakagången,arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten, den stigande genomsnittsåldern i samhället och bland arbetskraften och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, utbildning och livslångt lärande, se till att tillväxten gynnar alla, förbättra färdigheter och kunskaper, sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet för unionsmedborgarnas del, och ta itu med den växande ojämlikheten i fråga om hälsa mellan och inom medlemsstaterna.
Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 6
6. I förordning (EU) nr [...] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.
6. I förordning (EU) nr [...] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och dess samordning med andra fonder, och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.
Ändring 10 Förslag till förordning Skäl 7
7. I förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier. I syfte att säkerställa enhetlighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla för de åtgärder som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning inom ramen för ESF+.
7. I förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier samt synergier mellan finansieringsinstrument. I syfte att säkerställa enhetlighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla för de åtgärder som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning inom ramen för ESF+. Denna förordning bör specificera de operativa målen och fastställa särskilda bestämmelser om stödberättigande åtgärder som får finansieras av ESF+ inom ramen för direkt och indirekt förvaltning.
Ändring 11 Förslag till förordning Skäl 8
8. Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.
8. Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska inkluderingen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.
Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 9
9. För att rationalisera och förenkla finansieringen och skapa ytterligare möjligheter till synergieffekter med hjälp av integrerade finansieringsstrategier bör de åtgärder som fått stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead), Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation samt programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet integreras i ESF+. Därför bör ESF+ omfatta följande tre delar: ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa. Detta bör bidra till att minska den administrativa bördan i samband med förvaltningen av olika fonder, särskilt för medlemsstaterna, samtidigt som man behåller enklare regler för enklare insatser, såsom utdelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.
9. För att rationalisera och förenkla finansieringen och skapa ytterligare möjligheter till synergieffekter med hjälp av integrerade finansieringsstrategier bör de åtgärder som fått stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead), Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation samt programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet integreras i ESF+. Därför bör ESF+ omfatta följande tre delar: Delen för social sammanhållning och sociala rättigheter inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa inom ramen för direkt och indirekt förvaltning. Detta bör bidra till att minska den administrativa bördan i samband med förvaltningen av olika fonder, särskilt för medlemsstaterna och förmånstagarna, samtidigt som man behåller enklare regler för enklare insatser, såsom utdelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.
Ändring 13 Förslag till förordning Skäl 10
10. Mot bakgrund av detta bredare tillämpningsområde för ESF+ är det lämpligt att föreskriva att målen att effektivisera arbetsmarknaderna och främja tillgången till sysselsättning av god kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och att minska fattigdomen inte bara ska genomföras inom ramen för delad förvaltning, utan också genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för sysselsättning och social innovation samt hälsa när det gäller åtgärder på unionsnivå.
(10) Unionen bör bidra till medlemsstaternas sysselsättningspolitik genom att uppmuntra samarbete och komplettera deras åtgärder. Mot bakgrund av detta bredare tillämpningsområde för ESF+ är det lämpligt att föreskriva att målen att effektivisera öppna och rättvisaarbetsmarknader med plats för alla, oavsett kön, och främja tillgången till sysselsättning av god kvalitet, bistå vid återintegreringen i utbildningsväsendet och främja livslångt lärande, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och att utrota fattigdomen fortsätter att genomföras främst inom ramen för delad förvaltning, och där det är lämpligt kompletteras genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för sysselsättning och social innovation samt hälsa när det gäller åtgärder på unionsnivå.
Ändring 14 Förslag till förordning Skäl 11
11. Integreringen av programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet med ESF+ kommer också att skapa synergieffekter mellan utveckling och testning av de initiativ och politiska åtgärder för att förbättra effektiviteten, motståndskraften och hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen som utvecklats av ESF+-programmets hälsodel och genomförandet av dem i medlemsstaterna med hjälp av de verktyg som tillhandahålls genom andra delar av ESF+-förordning.
(11) Integreringen av programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet med ESF+ kommer också att skapa synergieffekter mellan utveckling och testning av de initiativ och politiska åtgärder för att förbättra effektiviteten, tillgängligheten, motståndskraften och hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen som utvecklats av ESF+-programmets hälsodel och genomförandet av dem i medlemsstaterna på nationell, regional och lokal nivå med hjälp av de verktyg som tillhandahålls genom andra delar av ESF+-förordning.
Ändring 15 Förslag till förordning Skäl 12
(12) I denna förordning fastställs en finansieringsram för ESF+. Delar av denna finansieringsram bör användas för åtgärder som ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa.
(12) I denna förordning fastställs en finansieringsram för ESF+. Den bör specificera anslagen för verksamhet som ska genomföras inom ramen för delad förvaltning och anslagen för åtgärder som ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning.
Ändring 16 Förslag till förordning Skäl 13
(13) ESF+ bör syfta till att främja sysselsättning genom aktiva insatser som möjliggör (åter)inträde på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften, och genom att främja egenföretagande och den sociala ekonomin. ESF+ bör syfta till att förbättra arbetsmarknadernas funktion genom att stödja modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att förbättra deras förmåga att tillhandahålla intensifierad, riktad rådgivning och vägledning under jobbsökandet och övergången till sysselsättning och att öka arbetstagarnas rörlighet. ESF+ bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom åtgärder som syftar till att säkerställa bland annat bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillgång till barnomsorg. ESF+ bör också syfta till att tillhandahålla en hälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera hälsorisker i samband med förändrade anställningsformer och behoven hos den åldrande arbetskraften.
(13) ESF+ bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, syfta till att främja sysselsättning genom aktiva insatser som möjliggör inträde och återinträde på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa, omsorgsgivare och personer utanför förvärvslivetoch grupper med sämre förutsättningar, och genom att främja egenföretagande, företagaranda och den sociala ekonomin. ESF+ bör syfta till att förbättra sysselsättningspolitiken och arbetsmarknadernas funktion genom att stödja modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att förbättra deras förmåga att tillhandahålla intensifierad, riktad och ,när så är lämpligt, individanpassad rådgivning och vägledning under jobbsökandet och övergången till sysselsättning, varvid grupper med sämre förutsättningar särskilt bör uppmärksammas, jämte att underlätta arbetstagarnas rörlighet samt att tillhandahålla sina tjänster utan diskriminering. ESF+ bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom åtgärder som syftar till att säkerställa bland annat bättre balans mellan arbete och privatliv samt okomplicerad tillgång till barnomsorg, äldreomsorg och andra omsorgs- eller stödtjänster av god kvalitet till överkomliga priser eller kostnadsfritt. ESF+ bör också syfta till att tillhandahålla en säker, hälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera dels hälsorisker i samband med arbete och förändrade anställningsformer, dels behoven hos den åldrande arbetskraften. ESF+ bör också stödja åtgärder som har som mål att underlätta ungdomars övergång från utbildning till anställning.
Ändring 17 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
(13a) I syfte att stödja och frigöra den potential till jobbskapande som finns i den sociala ekonomin bör ESF+ bidra till att förbättra den sociala ekonomins företags integration i de nationella planerna för sysselsättning och social innovation, liksom i de nationella reformprogrammen. Definitionen av ett företag inom den sociala ekonomin bör följa definitionerna i de olika medlemsstaternas lagar om den sociala ekonomin, liksom i rådets slutsatser av den 7 december 2015 om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivkraft för ekonomisk och social utveckling i Europa.
Ändring 18 Förslag till förordning Skäl 14
(14) ESF+ bör tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de digitala färdigheter som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete, stödja livslångt lärande och anställbarhet och bidra till konkurrenskraften och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med industrin, aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer.
(14) Eftersom ESF+ är EU:s främsta instrument med inriktning på sysselsättning, färdigheter och social inkludering måste ESF+ kunna bidra till social, ekonomisk och territoriell sammanhållning överallt inom EU. ESF+ bör därför tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, icke-diskriminerande karaktär, tillgänglighet, deltagandemöjligheter, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de språkkunskaper, företagarkunskaper och digitala färdigheter, inbegripet dataskydd och informationsstyrning, som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om egenmakt till långtidsarbetslösa och personer med missgynnad social bakgrund. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete samt återinträde i arbetslivet, stödja livslångt lärande och anställbarhet för alla och bidra till deltagandemöjligheter,konkurrenskraft, minskad horisontell och vertikal segregering och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom investeringar i yrkesutbildning, lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, med särskild tonvikt på det framgångsrika konceptet varvad utbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med arbetsmarknadens parter, aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, stöd till informellt och icke-formellt lärande, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer. ESF+ bör också uppmuntra och främja minoriteters tillträde till läraryrket och sträva efter en bättre integrering av marginaliserade grupper såsom romer, minoriteter och migranter.
Ändring 19 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
(14a) ESF+ bör stödja åtgärder som ingår i medlemsstaternas nationella planer och har som syfte att utrota energifattigdomen och främja energieffektiviteten i byggnader där det bor utsatta hushåll, också energifattiga hushåll och, när så är lämpligt, i subventionerade boenden, i linje med kommissionens meddelande Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (XX/XX) om styrningen av energiunionen och Europaparlamentets och rådets direktiv (XX/XX) om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.
Ändring 20 Förslag till förordning Skäl 14b (nytt)
(14b) ESF+-medel till medlemsstaterna bör i framtiden ha som villkor att det bevisas att ett effektivt arbete med projekt för att införa eller stärka varvad utbildning har utförts inom ramen för ungdomsanställningsgarantin.
Ändring 21 Förslag till förordning Skäl 15
(15) Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla, särskilt för grupper med sämre förutsättningar, till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet, från förskola och barnomsorg via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning samt vuxenutbildning, och därigenom främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man förhindrar att elever lämnar skolan i förtid, förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Synergieffekter med Erasmusprogrammet, särskilt för att främja mobilitet i utbildningssyfte för elever med sämre förutsättningar, bör i detta sammanhang stödjas.
(15) Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla, särskilt för grupper med sämre förutsättningar, till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet, från förskola och barnomsorg, med särskild uppmärksamhet på barn med en missgynnad social bakgrund, såsom barn i institutionsvård och hemlösa barn, via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning och återinträde i utbildningssystemet, samt vuxenutbildning, och därigenom förhindra att fattigdom överförs från generation till generation, främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man minskar och förhindrar skolavhoppoch socialt utanförskap, förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Dessa former av informellt lärande bör inte träda i stället för formell utbildning, särskilt på förskole- och primärskolestadiet. I detta sammanhang bör det skapas synergieffekter, komplementaritet och politisk samstämmighet med Erasmusprogrammet, så att man på lämpligt sätt kan nå ut till och förbereda elever med sämre förutsättningar på mobilitetsupplevelser utomlands och förbättra deras mobilitet i utbildningssyfte.
Ändring 22 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt)
(15a) Stöd enligt investeringsprioriteringen ”lokalt ledd utveckling” bidrar till de mål som fastställs i denna förordning. Lokalt ledda strategier för utveckling som får stöd från ESF+ bör vara inkluderande med avseende på personer med sämre förutsättningar som finns inom territoriet, både i fråga om ledningen av lokala insatsgrupper och i fråga om strategins innehåll. ESF bör kunna stödja både lokalt ledda utvecklingsstrategier i stads- och landsbygdsområden och integrerade territoriella investeringar.
Ändring 23 Förslag till förordning Skäl 15b (nytt)
(15b) Mervärdet av EU:s sammanhållningspolitik ligger särskilt i den platsbaserade strategin för territoriell dimension, flernivåstyre, den fleråriga planeringen samt gemensamma och mätbara mål, den integrerade strategin för utveckling och konvergensen mot europeiska normer inom administrativ kapacitet.
Ändring 24 Förslag till förordning Skäl 15c (nytt)
(15c) Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att jämställdhet och integrering av jämställdhetsperspektivet är en bindande princip i alla faser i programplaneringen, från utformningen av de operativa programmens prioriteringar till genomförande, övervakning och utvärdering, och att viktiga åtgärder för jämställdhetsanpassning får stöd.
Ändring 25 Förslag till förordning Skäl 15d (nytt)
(15d) ESF bör stödja utbildningsprogram som erbjuder lågutbildade vuxna möjlighet att förvärva en miniminivå av läs-, skriv- och räknekunskaper och digital kompetens i linje med rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna1a.
__________________
1aEUT C 484, 24.12.2016, s. 1.
Ändring 26 Förslag till förordning Skäl 16
16. ESF+ bör främja flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla, särskilt när det gäller digitala färdigheter och viktig möjliggörande teknik, i syfte att förse människor med färdigheter som är anpassade till digitaliseringen, de tekniska förändringarna, innovation samt sociala och ekonomiska förändringar och som underlättar karriärövergångar och rörlighet och stödjer särskilt lågutbildade och/eller lågkvalificerade vuxna i linje med den nya kompetensagendan för Europa.
(16) ESF+ bör främja flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla, med beaktande av utmaningarna för olika grupper med sämre förutsättningar, särskilt när det gäller företagarkunskaper och digitala färdigheter och viktig möjliggörande teknik, i syfte att förse människor och lokalsamhällen med färdigheter, kompetens och kunskaper som är anpassade till digitaliseringen, de tekniska förändringarna, innovation samt sociala och ekonomiska förändringar, exempelvis de som uppstår till följd av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, och som underlättar övergången från utbildning till anställning och rörlighet och stöder särskilt lågutbildade personer, personer med funktionsnedsättningar och/eller lågkvalificerade vuxna i linje med den nya kompetensagendan för Europa och i samordning med och komplettering av programmet för ett digitalt Europa.
Ändring 27 Förslag till förordning Skäl 17
17. Synergieffekter med programmet Horisont Europa bör se till att ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av Horisont Europa, så att människor får de färdigheter och den kompetens som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen.
(17) Synergieffekter med programmet Horisont Europa bör se till att ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av Horisont Europa, så att människor får de färdigheter och den kompetens de kommer att behöva för att utvecklas som människor och i yrkeslivet och som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen och för att bemöta nuvarande och framtida samhällsutmaningar. Kommissionen bör säkerställa synergieffekter mellan hälsodelen och programmet Horisont Europa för att främja de resultat som uppnås inom hälsoskydd och förebyggande av sjukdomar.
Ändring 28 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt)
(17a) Synergieffekter med programmet för rättigheter och värden bör se till att ESF+ kan integrera och utöka insatserna för att förebygga och bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, islamofobi och andra former av intolerans, samt ägna särskilda åtgärder åt att förhindra hat, segregering och stigmatisering, inklusive mobbning, trakasserier och intolerans.
Ändring 29 Förslag till förordning Skäl 17b (nytt)
(17b) De synergieffekter som skapats tack vare europeiskt territoriellt samarbete på regional och gränsöverskridande nivå har även gett upphov till samarbetsprojekt för bättre arbetstillfällen, inkludering av de mest utsatta delarna av befolkningen, demografiska utmaningar, hälso- och sjukvård och utbildning, inte bara inom unionen utan även med länder som befinner sig i ett föranslutningsskede samt i grannländer, där unionssamarbetet innebär ett mervärde.ESF+ bör förbättra finansieringen av detta slags projekt samt säkerställa kunskapsöverföring mellan dem och lagstiftningsarbetet, för att förbättra det europeiska regelverket, och främja utbytet av god praxis mellan unionens olika regioner.
Ändring 30 Förslag till förordning Skäl 18
18. ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att ta itu med fattigdom i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla och ta itu med diskriminering och ojämlikhet när det gäller hälsa. Detta innebär att en rad strategier måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg, särskilt familjeomsorg och närvård. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet.
(18) ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att på alla förvaltningsnivåer, även på regional och lokal nivå, utrota fattigdom, inbegripet energifattigdom i enlighet med de nyligen antagna reglerna om styrningen av energiunionen [insätt förordningens nummer, efter att den offentliggjorts], i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla, minska hinder, bekämpa diskriminering och åtgärda ojämlikhet när det gäller sociala frågor och hälsa. Detta innebär också men inte uteslutande, att en rad proaktiva och reaktiva strategier och politiska åtgärder måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer, personer med funktionsnedsättning, hemlösa, tredjelandsmedborgare, bland dem också migranter, och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration, även genom riktat stöd till den sociala ekonomin. Medlemsstaterna bör främja ESF+-åtgärder som kompletterar nationella åtgärder, i linje med kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden1a, också med hjälp av åtgärder för ett lämpligt inkomststöd. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom människocentrerad hälso- och sjukvård, relaterad vård och långtidssjukvård, särskilt familjeomsorg och närvård och tjänster som vägleder tillgången till lämpligt subventionerat boende eller bostäder till ett överkomligt pris. Detta innefattar hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar som en del av primärvårdstjänster. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet, inkluderande karaktär och lyhördhet inför att verkligheten inom arbetslivet ständigt förändras. ESF bör också ta itu med fattigdom på landsbygden till följd av landsbygdsområdenas specifika nackdelar, till exempel en ogynnsam demografisk situation, en svag arbetsmarknad, begränsad tillgång till utbildningstjänster, eller till hälso- och sjukvård och sociala tjänster.
______________
1a Kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (EUT L 307, 18.11.2008, s. 11).
Ändring 31 Förslag till förordning Skäl 19
19. ESF+ bör bidra till att minska fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. För att minst 4 % av medlen från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning på unionsnivå ska stödja dem som har det sämst ställt, bör medlemsstaterna avsätta minst 2 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att komma till rätta med de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklare regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.
(19) ESF+ bör bidra till att utrota fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. Medlemsstaterna bör avsätta minst 3 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att bekämpa de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom, fattigdom bland äldre och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklast möjliga regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.
Ändring 32 Förslag till förordning Skäl 19a (nytt)
19a. ESF+ bör sträva efter att åtgärda fattigdom bland äldre kvinnor i hela unionen, med hänsyn till att pensionsklyftan mellan könen, som för närvarande uppgår till 40 %, utgör en akut risk för högre fattigdomsnivå bland äldre kvinnor och särskilt bland dem som lever utan partner, och således efter att följa upp de åtaganden som gjordes i rådets slutsatser från 2015 om lika inkomstmöjligheter för kvinnor och män och att minska pensionsklyftan mellan könen1a. Fattigdomen bland äldre kvinnor förstärks också av de växande vård- och läkemedelskostnader som de äldre patienterna själva måste stå för, särskilt kvinnor, som lider av nedsatt hälsa under en större andel av sitt liv än män, framför allt på grund av sin längre förväntade livslängd.
Ändring 33 Förslag till förordning Skäl 19b (nytt)
19b. För att utrota fattigdom och säkerställa större social inkludering bör ESF+ främja ett aktivt deltagande av specialiserade icke-statliga organisationer, liksom av organisationer som företräder personer som lever i fattigdom, både i utarbetandet och i genomförandet av de särskilda programmen.
Ändring 34 Förslag till förordning Skäl 20
(20) Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare för att komplettera de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden.
(20) Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, inklusive migranter, vilket kan omfatta initiativ på lokal nivå, för att komplettera de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och de fonder som kan ha en positiv effekt på inkluderingen av tredjelandsmedborgare.
Ändring 35 Förslag till förordning Skäl 20a (nytt)
(20a) Medlemsstaternas myndigheter med ansvar för planering och genomförande av ESF+ bör samordna med de myndigheter som medlemsstaterna har utsett för att förvalta insatserna inom ramen för Asyl-, integrations- och migrationsfonden för att på alla nivåer främja integrationen av tredjelandsmedborgare på bästa möjliga sätt genom strategier som i första hand genomförs av lokala och regionala myndigheter och icke-statliga organisationer och genom de åtgärder som är lämpligast för tredjelandsmedborgarnas speciella situation. Integrationsåtgärderna bör inriktas på tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat eller som i förekommande fall håller på att bli lagligt bosatta i en medlemsstat, inbegripet personer som beviljats internationellt skydd.
Ändring 36 Förslag till förordning Skäl 21
(21) ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa.
(21) ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, fattigdomsutrotning, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör involvera regionala och lokala myndigheter i processen för att säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa, med beaktande dels av de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan under den europeiska planeringsterminen och ILO:s agenda för anständigt arbete, dels av regionala särdrag, och således bidra till unionens mål om en starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligtartikel 174 i EUF-fördraget.
Ändring 37 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
(21a) Med tanke på den skiftande utvecklingsnivån i regionerna och de olika sociala förhållandena runt om i unionen, måste ESF+ vara tillräckligt flexibelt för att kunna ta hänsyn till regionala och territoriella särdrag.
Ändring 38 Förslag till förordning Skäl 22
(22) För att se till att Europas sociala dimension, såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framförs och att en miniminivå av resurser är inriktade på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta minst 25 % av sina nationella ESF+-medel från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att främja social integration.
(22) För att se till att Europas sociala dimension, såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framförs och att en miniminivå av resurser är inriktade på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta minst 27 % av sina nationella ESF+-medel från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att främja social inkludering och fattigdomsutrotning. Denna procentandel bör komplettera de nationella resurserna mot extrem fattigdom.
Ändring 39 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt)
(22a) Alla medlemsstater har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter, som utgör normen för främjandet och skyddet av barnets rättigheter. Främjandet av barns rättigheter är ett uttryckligt mål i unionens politik (artikel 3 i Lissabonfördraget), och enligt stadgan måste barnets bästa komma i främsta rummet i alla unionsåtgärder. Unionen och medlemsstaterna bör använda ESF+ på lämpligt sätt för att bryta cykeln av utsatthet för barn som lever i fattigdom och socialt utanförskap, enligt kommissionens rekommendation 2013 om investering i barn. ESF+ bör stödja åtgärder som främjar ändamålsenliga insatser som bidrar till att förverkliga barns rättigheter.
Ändring 40 Förslag till förordning Skäl 22b (nytt)
(22b) Mot bakgrund av den ständigt höga nivån av barnfattigdom och social utestängning i unionen (26,4 % under 2017) och den europeiska pelaren för sociala rättigheter där det fastställs att barn har rätt till skydd mot fattigdom och barn från missgynnade miljöer har rätt till särskilda åtgärder för att främja lika möjligheter, bör medlemsstaterna avsätta minst 5 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning till den europeiska barngarantin för att bidra till att barn på lika villkor kan ta del av gratis hälso- och sjukvård, gratis utbildning, drägliga bostadsförhållanden och lämplig kost, så att barnfattigdom och social utestängning utrotas. Att investera tidigt i barn ger en betydande avkastning för dessa barn och samhället som helhet, och är utslagsgivande för att cykeln av utsatthet under den tidiga barndomen ska kunna brytas. Om barn får stöd för att utveckla färdigheter och förmågor kan de utveckla hela sin potential, få bästa resultat i form av utbildning och hälsa, bli aktiva samhällsmedborgare och öka sina chanser på arbetsmarknaden, när de kommit upp i ungdomsåren.
Ändring 41 Förslag till förordning Skäl 23
(23) Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, är det nödvändigt att dessa medlemsstater fortsätter att anslå tillräckliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, inbegripet genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning, utbildnings- och återintegreringsstrategier och uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, inbegripet genom ungdomsarbete. Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. De berörda medlemsstaterna bör därför avsätta minst 10 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja ungdomars anställbarhet.
(23) Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, en andel som är ännu högre bland ungdomar med missgynnad social bakgrund, är det nödvändigt att medlemsstaterna fortsätter att anslå lämpliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, framför allt genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning av god kvalitet, samt utbildnings- och återintegreringsstrategier och effektiva uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, de ungdomar som är svårast att nå ut till och ungdomar i ett utsatt läge, inbegripet genom ungdomsarbete. Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de utan någon diskriminering tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. Medlemsstaterna bör därför avsätta minst 3 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja politik inom områdena ungdomars anställbarhet, fortbildning, sysselsättning med hög kvalitet, samt lärlings- och praktikmöjligheter. Medlemsstater där andelen av dem som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt, eller överskrider 15 %, bör anslå minst 15 % av sina nationella ESF+-resurser till stöd för politiken inom detta område, och därvid agera på lämplig territoriell nivå.
Ändring 42 Förslag till förordning Skäl 23a (nytt)
(23a) Skillnaderna på subregional nivå ökar, även i mera välmående regioner där det finns enklaver av fattigdom.
Ändring 43 Förslag till förordning Skäl 23b (nytt)
(23b) Med tanke på utvidgningen av tillämpningsområdet för ESF+ bör de uppgifter som tillagts kombineras med en ökad budget för att målen i programmet ska kunna uppnås.Det behövs mer finansiering för att bekämpa arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslöshet, fattigdom och stöd till yrkesutveckling och utbildning, särskilt på den digitala arbetsplatsen, i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Ändring 44 Förslag till förordning Skäl 23c (nytt)
(23c) Eures bör förstärkas på lång sikt, särskilt genom en omfattande utbyggnad av internetplattformen och en utökning av medlemsstaternas aktiva deltagande. Medlemsstaterna bör effektivare utnyttja den befintliga modellen och offentliggöra alla lediga platser i medlemsstaterna i Euressystemet.
Ändring 45 Förslag till förordning Skäl 24
(24) Medlemsstaterna bör säkerställa samordning och komplementaritet mellan de åtgärder som finansieras av dessa fonder.
(24) Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa samordning och komplementaritet och ta vara på synergier mellan de åtgärder som finansieras av ESF+ och de andra unionsprogrammen och unionsinstrumenten, däribland Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden, Erasmus, asyl-, migrations- och integrationsfonden, Horisont Europa, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, programmet för ett digitalt Europa, InvestEU Kreativa Europa eller Europeiska solidaritetskåren .
Ändring 46 Förslag till förordning Skäl 25
(25) I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt är de yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade regionerna berättigade till särskilda åtgärder inom ramen för den gemensamma politiken och EU:s olika program. Till följd av de bestående begränsningarna behöver dessa regioner särskilt stöd.
(25) I enlighet med artiklarna 349 och 174 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt är de yttersta randområdena, de nordliga glesbefolkade regionerna samt öar berättigade till särskilda åtgärder inom ramen för den gemensamma politiken och EU:s olika program. Till följd av allvarliga och permanenta naturbetingade nackdelar behöver dessa regioner särskilt stöd.
Ändring 47 Förslag till förordning Skäl 25a (nytt)
(25a) I enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna och kommissionen säkerställa att ESF+ bidrar till utformningen och genomförandet av särskilda politiska strategier för att ta itu med begränsningar och svårigheter för regioner som lider av allvarliga och permanenta demografiska nackdelar, till exempel avfolkade regioner och glesbygder.
Ändring 48 Förslag till förordning Skäl 26
(26) Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan alla aktörer på relevanta regionala nivåer och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna uppmuntrar deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället igenomförandet av ESF+ inom ramen för delad förvaltning.
(26) Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan unionens institutioner och lokala, regionala och nationella myndigheter och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna, i partnerskap med regionala och lokala myndigheter, säkerställerett meningsfullt deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, jämställdhetsorgan och nationella människorättsinstitutioner och andra relevanta eller representativa organisationer i programplaneringen och förverkligandet av ESF+, alltifrån uppställandet av prioriteringar för de operativa programmen till genomförandet, övervakningen och resultatutvärderingen i enlighet medden europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, vilken inrättats med stöd av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/20141a. För att slå vakt om icke-diskriminering och lika möjligheter bör jämställdhetsorgan och nationella människorättsinstitutioner också medverka i varje skede.
____________
1a Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 av den 7 januari 2014 om den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (EUT L 74, 14.3.2014, s. 1).
Ändring 49 Förslag till förordning Skäl 26a (nytt)
(26a) God förvaltning och partnerskap mellan förvaltande myndigheter och partner kräver en effektiv och ändamålsenlig användning av kapacitetsuppbyggnad för intressenter, till vilka medlemsstaterna bör avsätta en lämplig andel av ESF+-resurserna. En investering i institutionell kapacitet och i den offentliga förvaltningens och de offentliga tjänsternas effektivitet på nationell, regional och lokal nivå för att uppnå reformer, bättre reglering och god förvaltning ingår inte längre som operativt mål för ESF+ inom ramen för delad förvaltning, men har inkluderats i reformprogrammet för strukturellt stöd, och det är därför nödvändigt att kommissionen och medlemsstaterna säkerställer en ändamålsenlig samordning mellan de två instrumenten.
Ändring 50 Förslag till förordning Skäl 27
(27) För att man bättre ska kunna anpassa åtgärderna till sociala förändringar och främja och stödja innovativa lösningar är stöd till social innovation viktigt. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF+.
(27) För att man bättre ska kunna anpassa åtgärderna till sociala förändringar och främja och stödja innovativa lösningar, även på lokal nivå, är stöd till social innovation och den sociala ekonomin viktigt. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF+.
Ändring 51 Förslag till förordning Skäl 27a (nytt)
(27a) För att man fullständigt ska kunna tillvarata potentialen i sektorsövergripande samarbete och förbättra synergierna och samstämmigheten med andra politikområden, så att de allmänna målen kan uppnås, bör ESF+ stödja innovativa åtgärder som via idrott, fysisk aktivitet och kultur syftar till att främja social inkludering och bekämpa ungdomsarbetslöshet särskilt bland grupper med sämre förutsättningar, förbättra den sociala inkluderingen av marginaliserade grupper samt god hälsa och förebyggande av sjukdomar.
Ändring 52 Förslag till förordning Skäl 28
(28) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. De bör också se till att ESF+ främjar lika möjligheter för alla utan diskriminering i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget ochfrämjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder. ESF+ bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stöd berättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
(28) Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. Jämställdhetsperspektivet bör beaktas vid utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av alla program. Dessutom bör ESF+ särskilt följa artikel 21 i stadgan där det fastslås att all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden. Vidare ska all diskriminering på grund av fysiska könsegenskaper eller könsidentitet och på grund av nationalitet också vara förbjuden. Medlemsstaterna och kommissionen bör också se till att ESF+ främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bland annat i frågor som berör utbildning, arbete och allmän tillgänglighet. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsvård till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder och inom flera områden. ESF+ bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stöd berättigande utgifter följa stadgan och fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
Ändring 53 Förslag till förordning Skäl 28a (nytt)
(28a) Man bör överväga att använda regionala indikatorer för att det ska gå bättre att ta hänsyn till skillnader på subregional nivå.
Ändring 54 Förslag till förordning Skäl 28b (nytt)
(28b) ESF+ bör stödja språkstudier som ett sätt att främja ömsesidig förståelse och bygga ett inkluderande samhälle, bland annat genom att medlemsstaterna i högre grad inför den verktygslåda för språkstöd för flyktingar som Europarådet utvecklat.
Ändring 55 Förslag till förordning Skäl 29
(29) I syfte att minska den administrativa bördan för insamling av uppgifter bör medlemsstaterna, när sådana uppgifter finns tillgängliga i register, ge de förvaltade myndigheterna möjlighet att samla in uppgifter från register.
(29) I syfte att minska den administrativa bördan för insamling av uppgifter bör medlemsstaterna, när sådana uppgifter, eventuellt uppdelade efter kön, finns tillgängliga i register, ge de förvaltade myndigheterna möjlighet att samla in uppgifter från register, med respekt för skyddet av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/6791a. Det är tillrådligt med incitament till fortsatt elektronisk överföring av uppgifter, eftersom det bidrar till att minska byråkratin.
__________________
1aEuropaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 56 Förslag till förordning Skäl 31
(31) Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt att följa upp genomförbara idéer i större skala eller i andra sammanhang med ekonomiskt stöd från ESF+ och från andra källor.
(31) Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt och uppmuntrasatt testa idéer på lokal nivå och att följa upp de idéer som är genomförbara i större skala eller, om så är lämpligt,föra över dem till andra sammanhang i andra regioner eller medlemsstater med ekonomiskt stöd från ESF+ eller i kombination med andra källor.
Ändring 57 Förslag till förordning Skäl 32
(32) I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas centrala arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden.
(32) I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas offentliga arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen och arbetsmarknadens parter. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör, tillsammans med arbetsmarknadens parter, främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden. ESF+ omfattar gränsöverskridande partnerskap mellan regionala offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter och deras aktiviteter för att främja rörlighet, samt öppenhet och integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader genom information, råd och utplacering. I många gränsområden spelar de en viktig roll för utvecklingen av en verklig europeisk arbetsmarknad.
Ändring 58 Förslag till förordning Skäl 33
(33) Svårigheter att få tillgång till finansiering för mikroföretag, social ekonomi och sociala företag är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. I ESF+-förordningen fastställs bestämmelser som syftar till att skapa ett marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering för sociala företag och tillgodose efterfrågan från dem som behöver det mest, särskilt arbetslösa, kvinnor och utsatta människor som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag. Detta mål kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för sociala investeringar och kompetensutveckling i InvestEU-fonden.
(33) Svårigheter att få tillgång till finansiering för mikroföretag, social ekonomi och företag inom den sociala ekonomin är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. I ESF+-förordningen fastställs bestämmelser som syftar till att skapa ett marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering och stödtjänster för företag inom den sociala ekonomin, även inom den kulturella och kreativa sektorn och tillgodose efterfrågan från dem som behöver det mest, särskilt arbetslösa, kvinnor och grupper med sämre förutsättningar som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag. Detta mål kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för sociala investeringar och kompetensutveckling i InvestEU-fonden.
Ändring 59 Förslag till förordning Skäl 33a (nytt)
(33a) Kommissionen bör på unionsnivå för sociala och solidaritetsbaserade företag införa en europeisk märkning med anknytning till den sociala ekonomin, baserat på tydliga kriterier avsedda att framhålla de kännetecknande egenskaperna hos dessa företag och deras inverkan på samhället, öka deras synlighet, ge incitament till investeringar och främja tillgången till finansiering och den inre marknaden för dem som vill expandera nationellt eller till andra medlemsstater, samtidigt som de olika rättsliga formerna och ramverken inom sektorn och i medlemsstaterna respekteras.
Ändring 60 Förslag till förordning Skäl 34
(34) Marknadsaktörerna i fråga om sociala investeringar, inbegripet filantropiska aktörer, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå flera ESF+-mål, eftersom de erbjuder finansiering samt innovativa och kompletterande strategier för att bekämpa social utestängning och fattigdom, minska arbetslösheten och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Filantropiska aktörer, såsom stiftelser och givare, bör därför involveras på lämpligt sätt i ESF+-åtgärder, särskilt sådana som syftar till att utveckla den sociala investeringsmarknadens ekosystem.
(34) Marknadsaktörerna i fråga om sociala investeringar, inbegripet filantropiska aktörer, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå flera ESF+-mål, eftersom de erbjuder finansiering samt innovativa och kompletterande strategier för att bekämpa social utestängning och fattigdom, minska arbetslösheten och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Filantropiska aktörer, såsom stiftelser och givare, bör därför involveras på lämpligt sätt i ESF+-åtgärder, särskilt sådana som syftar till att utveckla den sociala investeringsmarknadens ekosystem, så länge som de inte har någon politisk eller social agenda som står i strid med unionens ideal.
Ändring 61 Förslag till förordning Skäl 34a (nytt)
(34a) Det gränsöverskridande samarbetet har betydande mervärde och bör därför stödjas av alla medlemsstater förutom i vederbörligen motiverade fall, varvid proportionalitetsprincipen bör beaktas. Kommissionens roll behöver även stärkas när det gäller att underlätta erfarenhetsutbytet och samordna genomförandet av relevanta initiativ.
Ändring 62 Förslag till förordning Skäl 35a (nytt)
(35a) Kommissionen bör öka medlemsstaternas och underrepresenterade organisationers deltagande genom att så mycket som möjligt sänka hindren för deltagande, däribland den administrativa bördan när det gäller att ansöka om och få finansiering.
Ändring 63 Förslag till förordning Skäl 35b (nytt)
(35b) Ett av unionens främsta mål består i att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom stöd till digitalisering inom hälso- och sjukvården och patientvården via utveckling av ett hållbart informationssystem för vården liksom genom stöd till nationella reformprocesser för att hälso- och sjukvårdssystemen ska bli effektivare, tillgängligare och motståndskraftigare .
Ändring 64 Förslag till förordning Skäl 36
(36) Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”17.
(36) Fortsatta ansträngningar krävs för att uppfylla kraven i artikel 168 i EUF-fördraget. Om alla människor kan förbli friska och aktiva utan att diskrimineras och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktigheten, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar.Stöd till och erkännande av innovation, däribland social innovation, som påverkar hälsoområdet bidrar till att lösa frågan om hållbarhet inom hälsosektorn i samband med befolkningsförändringarna.Dessutom är åtgärder för att minska ojämlikhet i hälsa viktiga för att uppnå ”tillväxt för alla”. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”17.
Ändring 65 Förslag till förordning Skäl 36a (nytt)
(36a) Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition är hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”. För att förbättra befolkningens hälsa i unionen är det nödvändigt att inte fokusera enbart på fysisk hälsa och socialt välbefinnande. Enligt WHO står psykisk ohälsa för nästan 40 procent av antalet levnadsår med funktionsnedsättning. Problemen med psykisk ohälsa är också omfattande, långvariga och en orsak till diskriminering, och bidrar i hög grad till att skapa ojämlikhet i hälsa. Dessutom påverkar den ekonomiska krisen de faktorer som skapar psykisk ohälsa eftersom de skyddande faktorerna försvagas och riskfaktorerna ökar.
Ändring 66 Förslag till förordning Skäl 37
(37) Faktaunderlag och de gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, såsom anges i rådets slutsatser av den 2 juni 2006, bör stödja beslutsprocessen för planering och förvaltning av innovativa, effektiva och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, främja verktyg för att säkerställa allmän tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och det frivilliga genomförandet av bästa praxis i större skala.
(37) Faktaunderlag och de gemensamma värderingarna och principerna i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, såsom anges i rådets slutsatser av den 2 juni 2006, bör stödja beslutsprocessen för planering och förvaltning av innovativa, effektiva och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, främja verktyg för att säkerställa allmän tillgång till personcentrerad hälso- och sjukvård och relaterad vård av hög kvalitet och det frivilliga genomförandet av bästa praxis i större skala. Detta innefattar hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar som en del av primärvårdstjänster.
Ändring 67 Förslag till förordning Skäl 37a (nytt)
(37a) Tidigare program för unionsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) och hälsoområdet (2008–2013 och 2014–2020), som fastställdes genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG1a och 1350/2007/EG1b respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/20141c, (nedan kallade de tidigare hälsoprogrammen) har fått positiva omdömen eftersom de har lett till viktig utveckling och stora förbättringar på ett antal områden. Delen för hälsa i ESF+ bör bygga på erfarenheterna från de tidigare hälsoprogrammen.
____________________
1a Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) (EGT L 271, 9.10.2002, s. 1).
1b Europaparlamentets och rådets beslut nr 1350/2007/EG av den 23 oktober 2007 om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013) (EUT L 301, 20.11.2007, s. 3).
1c Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett tredje program för unionens åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1350/2007/EG (EUT L 86, 21.3.2014, s. 1).
Ändring 68 Förslag till förordning Skäl 37b (nytt)
(37b) Delen för hälsa i ESF+ bör främja åtgärder på områden där det finns ett mervärde för unionen som kan påvisas på grundval av följande:utbyte av god praxis mellan medlemsstater och mellan regioner,stöd till nätverk för kunskapsdelning eller ömsesidigt lärande,stöd till behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal,hantering av gränsöverskridande hot så att riskerna minskas och följderna begränsas,åtgärder för vissa problem som rör den inre marknaden och där unionen har betydande legitimitet för att garantera högkvalitativa lösningar i alla medlemsstater,tillvaratagande av innovationspotentialen på hälsoområdet,åtgärder som kan leda till ett riktmärkningssystem som underlättar välgrundat beslutsfattande på unionsnivå,samt förbättrad effektivitet genom att resursslöseri på grund av dubbelarbete undviks och de ekonomiska resurserna utnyttjas på bästa sätt.
Ändring 69 Förslag till förordning Skäl 38
(38) Delen för hälsa i ESF+ bör bidra till sjukdomsförebyggande åtgärder under hela livet för unionens medborgare och till hälsofrämjande åtgärder genom att den tar itu med hälsoriskfaktorer, såsom tobaksanvändning och passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, konsumtion av olaglig narkotika och minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, ohälsosamma kostvanor och fysisk inaktivitet, och verkar för miljöer som stöder en hälsosam livsstil för att komplettera medlemsstaternas insatser i linje med de relevanta strategierna. Delen för hälsa i ESF + bör integrera effektiva modeller för förebyggande, innovativ teknik samt nya affärsmodeller och lösningar för att bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för unionsmedborgarna.
(38) Delen för hälsa i ESF+ bör bidra till sjukdomsförebyggande åtgärder, tidig diagnostisering under hela livet för människor som bor i unionen och till hälsofrämjande åtgärder genom att den tar itu med hälsoriskfaktorer, såsom tobaksanvändning, rökning och passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, miljörelaterade hälsoriskfaktorer, konsumtion av olaglig narkotika och minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, fetma och ohälsosamma kostvanor, även med koppling till fattigdom och fysisk inaktivitet, och verkar för miljöer som stöder en hälsosam livsstil, ökad medvetenhet hos allmänheten om riskfaktorer samt väl utformade folkhälsoinsatser för att minska bördan och konsekvenserna av infektioner och infektionssjukdomar som går att förebygga, bland annat genom vaccinationer, för den allmänna hälsan under hela livet för att komplettera medlemsstaternas insatser i linje med de relevanta strategierna. I detta sammanhang bör hälsoutbildning uppmärksammas särskilt, då det hjälper enskilda personer och samhällen att förbättra sin hälsa, öka sina kunskaper och påverka sina attityder.Det enda sättet att verkligen ta itu med dagens hälsoutmaningar är genom samarbete på unionsnivå och fortsatta unionsåtgärder på hälsoområdet. Delen för hälsa i ESF+ bör stödja genomförandet av relevant unionsrätt, integrera effektiva modeller för förebyggande och medvetandehöjande åtgärder som når ut till alla, innovativ teknik samt nya affärsmodeller och lösningar för att bidra till innovativa, tillgängliga, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för människor som bor i unionen, både i städer och på landsbygden.
Ändring 70 Förslag till förordning Skäl 38a (nytt)
(38a) För att genomföra åtgärderna i delen för hälsa bör kommissionen stödja inrättandet av en styrgrupp för hälsofrågor.Dessutom bör kommissionen föreslå sätt och metoder för att passa in de hälsorelaterade verksamheterna med processen för den europeiska planeringsterminen, nu med befogenhet att rekommendera reformer av hälsosystem (och faktiskt också andra sociala bestämningsfaktorer för hälsa) i riktning mot tillgängligare och hållbarare bestämmelser för hälso- och sjukvård och socialt skydd i medlemsstaterna.
Ändring 71 Förslag till förordning Skäl 39
(39) Icke smittsamma sjukdomar ligger bakom över 80% av de förtida dödsfallen i unionen och ett effektivt förebyggande innebär flera gränsöverskridande dimensioner. Europaparlamentet och rådet har samtidigt betonat att man måste minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska, miljörelaterade och okända hot, genom att stödja beredskap och kapacitetsuppbyggnad.
(39) Icke smittsamma sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i unionen, och ett effektivt förebyggande innebär flera sektorsövergripande åtgärder och gränsöverskridande dimensioner. Europaparlamentet och rådet har samtidigt betonat att man måste minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom plötsliga och ackumulerade utsläpp och föroreningar i miljön, smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska, miljörelaterade och okända hot, genom att stödja beredskap och kapacitetsuppbyggnad.
Ändring 72 Förslag till förordning Skäl 39a (nytt)
(39a) Det är mycket viktigt med kontinuerliga investeringar i innovativa, samhällsbaserade tillvägagångssätt för att bekämpa gränsöverskridande sjukdomar såsom epidemier av hiv/aids, tuberkulos och viral hepatit, eftersom sjukdomarnas sociala aspekter är en huvudfaktor som påverkar möjligheten att bekämpa dem som epidemier i unionen och grannländerna.Ett mer ambitiöst politiskt ledarskap och adekvata tekniska och finansiella resurser för en hållbar regional insats mot hiv/aids, tuberkulos och hepatit i Europa kommer att vara av avgörande betydelse för att nå delmålen för dessa sjukdomar inom ramen för målen för hållbar utveckling.
Ändring 73 Förslag till förordning Skäl 40
(40) Det är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och för medborgarnas hälsa att minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel.
(40) Det är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och för medborgarnas hälsa att minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel samtidigt som användningen av dem ändå minskas för att bekämpa antimikrobiell resistens.
Ändring 74 Förslag till förordning Skäl 42
(42) Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av delen för hälsa i ESF+ och av typen av åtgärder enligt denna del är respektive behöriga myndigheter i medlemsstaterna mest lämpade att genomföra närliggande verksamhet. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till dessa myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.
(42) Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av delen för hälsa i ESF+ och av typen av åtgärder enligt denna del är respektive behöriga myndigheter i medlemsstaterna mest lämpade att genomföra närliggande verksamhet, med det civila samhällets aktiva stöd. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, tillsammans med det civila samhällets organisationer efter lämplighet, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till dessa myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.
Ändring 75 Förslag till förordning Skäl 42a (nytt)
(42a) För att förbättra programmets resultat och övervaka situationer där det fungerar ineffektivt och otillfredsställande bör kommissionen införa och använda program- och åtgärdsspecifika tillsynsindikatorer, så att målen för programmet kan nås.
Ändring 76 Förslag till förordning Skäl 42b (nytt)
(42b) ESF+-programmet bör ta itu med faktorer som utgör ett hinder för det civila samhällets deltagande, t.ex. genom förenklade ansökningsförfaranden och enklare finansiella kriterier genom att samfinansieringssatsen frångås i vissa fall, men även genom kapacitetsuppbyggnad i form av utbildning för patienter, deras organisationer och andra berörda parter.Programmet bör även syfta till att möjliggöra fungerande civilsamhällesnätverk och civilsamhällesorganisationer på unionsnivå som bidrar till att uppnå dess mål, däribland organisationer på unionsnivå.
Ändring 77 Förslag till förordning Skäl 42c (nytt)
(42c) Delen för hälsa i ESF+ bör genomföras på ett sådant sätt att medlemsstaternas behörighet att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik och organisera och ge hälso- och sjukvård respekteras.Samtidigt som skyldigheterna i fördraget och medlemsstaternas roll som primär samtalspartner i unionens beslutsprocess respekteras, bör behöriga myndigheter på subnationell nivå göras delaktiga för att unionens hälso- och sjukvårdspolitik ska kunna få en ändamålsenlig och bestående inverkan genom att integreras med socialpolitiken ute på fältet.
Ändring 78 Förslag till förordning Skäl 44
(44) EU:s lagstiftning har en omedelbar inverkan på det dagliga livet för medborgarna, på effektiviteten och motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen och på en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (medicinska produkter, medicinteknisk produkter och ämnen av mänskligt ursprung) samt tobakslagstiftningen och patienträttigheter vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Förordningen och dess genomförande och tillämpning måste hålla jämna steg med innovation och forskningsframsteg och med förändringarna i samhället på detta område, samtidigt som resultat måste uppnås när det gäller målen för hälsa. Det är därför nödvändigt att ständigt utveckla den kunskapsbas som krävs för att genomföra lagstiftning av en sådan vetenskaplig karaktär.
(44) EU:s lagstiftning har en omedelbar inverkan på det dagliga livet för medborgarna, på effektiviteten och motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen och på en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (medicinska produkter, medicintekniska produkter och ämnen av mänskligt ursprung) samt tobakslagstiftningen och patienträttigheter vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Dessutom har många andra unionsrättsakter betydande inverkan på hälsan, t.ex. de som gäller livsmedel och livsmedelsmärkning, luftföroreningar, hormonstörande ämnen och bekämpningsmedel. I vissa fall saknas en tydlig insikt i miljöriskfaktorers kumulativa effekter, vilket potentiellt kan leda till oacceptabla risker för medborgarnas hälsa.
Ändring 79 Förslag till förordning Skäl 44a (nytt)
(44a) En förordning som har konsekvenser för hälsan, samt dess genomförande och kontrollen av dess efterlevnad, bör hålla jämna steg med utvecklingen inom innovation och forskning och samhällsförändringarna på detta område, samtidigt som den fortsatt underbyggs av den i fördragen inskrivna försiktighetsprincipen.Det är därför nödvändigt att hela tiden utveckla den kunskapsbas som krävs för att genomföra lagstiftning av sådan vetenskaplig karaktär och för att säkra möjligheten till oberoende granskning och därmed återvinna allmänhetens förtroende för unionens olika processer, och eftersom det av naturliga skäl ligger i allmänhetens intresse att sådan kunskap delas bör största möjliga öppenhet garanteras.
Ändring 80 Förslag till förordning Skäl 44b (nytt)
(44b) Hälso- och sjukvårdssektorn kan inte hantera hälsoutmaningar ensam, då hälsa avgörs av många olika faktorer utanför den.Som det står i Maastricht- och Amsterdamfördragen är därför principen om hälsofrågor inom alla politikområden viktig för unionens förmåga att möta kommande utmaningar.Att göra andra sektorer medvetna om hur deras beslut påverkar hälsan och se till att hälsa införlivas i deras politik är emellertid en av de största utmaningarna för den europeiska hälso- och sjukvårdssektorn just nu.Viktiga framsteg inom hälsa har hittills dokumenterats genom politiken i sektorer såsom utbildning, trafik, livsmedel, jordbruk, arbetskraft eller planering.Exempelvis har hjärthälsan sett märkbara förbättringar genom förändrad politik och lagstiftning avseende kvaliteten på livsmedel, ökad fysisk aktivitet och minskad rökning.
Ändring 81 Förslag till förordning Skäl 46
(46) Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.
(46) Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.
Ändring 82 Förslag till förordning Skäl 47
(47) I enlighet med artikel [94 i rådets beslut 2013/755/EU19] ska personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.
(47) I enlighet med artikel [94 i rådets beslut 2013/755/EU19] ska personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. I samband med programmet bör man ta hänsyn till de särskilda begränsningar som personer och enheter i dessa territorier står inför, för att de ska få effektiv tillgång till ovannämnda delar.
__________________
__________________
19 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet), EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
19 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet), EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
Ändring 83 Förslag till förordning Skäl 48
(48) Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, där det föreskrivs för programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.
(48) Under förutsättning att de följer alla relevanta regler och föreskrifter får tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, där det föreskrivs för programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.
Ändring 84 Förslag till förordning Skäl 50a (nytt)
(50a) Det är viktigt att säkerställa en sund och rättvis ekonomisk förvaltning av fonden så att den kan genomföras på ett sätt som gör att den är tydlig, effektiv och enkel att använda, samtidigt som man säkerställer ett klart rättsläge och sörjer för att den är tillgänglig för alla deltagare.Eftersom verksamheten i ESF+ genomförs inom ramen för delad förvaltning bör medlemsstaterna inte lägga till ytterligare regler eller ändra reglerna allteftersom, eftersom det skulle göra det svårare för mottagarna att använda medlen och kan leda till försenade betalningar av räkningar.
Ändring 85 Förslag till förordning Skäl 51
(51) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra effektiviteten på arbetsmarknaden och främja tillträde till sysselsättning av hög kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och minska fattigdomen samt åtgärderna inom delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.
(51) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra effektiviteten och rättvisan på arbetsmarknaden och främja tillträde till sysselsättning av hög kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning och omsorg, främja social inkludering, lika möjligheter och hälsa och utrota fattigdomen samt åtgärderna inom delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.
Ändring 86 Förslag till förordning Artikel 1
Artikel 1
Artikel 1
Syfte
Syfte
Genom denna förordning upprättas Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+).
Genom denna förordning upprättas Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). ESF+ består av tre delar: delen inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa.
I den fastställs målen för ESF+, budgeten för perioden 2021–2027, metoderna för genomförande, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
Förordningen fastställer målen för ESF+, budgeten för perioden 2021–2027, metoderna för genomförande, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering, och kompletterar de allmänna regler som gäller för ESF+ enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser].
Ändring 87 Förslag till förordning Artikel 2
Artikel 2
Artikel 2
Definitioner
Definitioner
1. I denna förordning gäller följande definitioner:
1. I denna förordning gäller följande definitioner:
1. kompletterande åtgärder: verksamhet som tillhandahålls utöver fördelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i syfte att komma till rätta med social utestängning, t.ex. hänvisning till och tillhandahållande av sociala tjänster eller råd om hur man sköter hushållsekonomin.
1. kompletterande åtgärder: verksamhet som tillhandahålls utöver fördelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i syfte att komma till rätta med social utestängning och utrota fattigdom, t.ex. hänvisning till och tillhandahållande av sociala tjänster och psykologiskt stöd, tillhandahållande av relevant information om allmännyttigatjänster eller råd om hur man sköter hushållsekonomin.
2. associerat land: ett land utanför EU (tredjeland) som är part i ett avtal med unionen, vilket gör det möjligt för landet att delta i ESF+-delarna sysselsättning och social innovation samt hälsa i enlighet med artikel 30.
2. associerat land: ett land utanför EU (tredjeland) som är part i ett avtal med unionen, vilket gör det möjligt för landet att delta i ESF+-delarna sysselsättning och social innovation samt hälsa i enlighet med artikel 30.
3. grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar och skolmaterial.
3. grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar, inbegripet hygienprodukter för kvinnor, och skolmaterial.
4. blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.
4. blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.
5. gemensamma omedelbara resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna inom fyra veckor från och med den dag då deltagaren lämnar insatsen (utträdesdag).
5. gemensamma omedelbara resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna inom fyra veckor från och med den dag då deltagaren lämnar insatsen (utträdesdag).
6. gemensamma långsiktiga resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna sex månader efter det att en deltagare har lämnat insatsen.
6. gemensamma långsiktiga resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna sex och tolv månader efter det att en deltagare har lämnat insatsen.
7. kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd: de faktiska kostnaderna i samband med bidragsmottagarens inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och som inte är begränsade till priset för livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet.
7. kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd: de faktiska kostnaderna i samband med bidragsmottagarens inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och som inte är begränsade till priset för livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet.
7a. gränsöverskridande partnerskap: i delen för sysselsättning och social innovation – permanenta strukturer för samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar, det civila samhället eller arbetsmarknadens parter i minst två medlemsstater.
8. slutmottagare: den eller de personer som har det sämst ställt som erhåller stöd, såsom fastställs i artikel 4.1 xi.
8. slutmottagare: den eller de personer som har det sämst ställt som erhåller stöd, såsom fastställs i artikel 4.1 xi.
9. hälsokris: varje kris som vanligtvis uppfattas som ett hot och som har en hälsodimension och kräver att myndigheterna vidtar omedelbara åtgärder under osäkra förhållanden.
9. hälsokris: varje kris som vanligtvis uppfattas som ett hot och som har en hälsodimension och kräver att myndigheterna vidtar omedelbara åtgärder under osäkra förhållanden.
10. rättslig enhet: varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.
10. rättslig enhet: varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.
11. mikrofinansiering: garantier, mikrokrediter, eget kapital och kapital likställt med eget kapital, tillsammans med åtföljande företagsutvecklingstjänster, t.ex. i form av individuell rådgivning, utbildning och mentorskap, som ges till personer och mikroföretag som har svårt att få tillgång till krediter för yrkesmässig och/eller inkomstbringande verksamhet.
11. mikrofinansiering: garantier, mikrokrediter, eget kapital och kapital likställt med eget kapital, tillsammans med åtföljande företagsutvecklingstjänster, t.ex. i form av individuell rådgivning, utbildning och mentorskap, som ges till personer och mikroföretag som har svårt att få tillgång till krediter för yrkesmässig och/eller inkomstbringande verksamhet.
12. mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 000 000 euro.
12. mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 000 000 euro.
13. de personer som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som angetts av behöriga nationella myndigheter i samråd med relevanta aktörer, med undvikande av intressekonflikter, och som godkänts av dessa nationella behöriga myndigheter och som kan innehålla sådana element som gör det möjligt att rikta in sig på de personer som har det sämst ställt i vissa geografiska områden.
13. de personer som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, inbegripet barn och hemlösa, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som angetts av behöriga nationella myndigheter i samråd med relevanta aktörer, med undvikande av intressekonflikter, och som godkänts av dessa nationella behöriga myndigheter och som kan innehålla sådana element som gör det möjligt att rikta in sig på de personer som har det sämst ställt i vissa geografiska områden.
14. referensvärde: ett värde för att fastställa mål för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer som bygger på befintliga eller tidigare liknande insatser.
14. referensvärde: ett värde för att fastställa mål för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer som bygger på befintliga eller tidigare liknande insatser.
15. socialt företag: ett företag, oavsett juridisk form, eller en fysisk person som
15. socialt företag: ett företag inom den sociala ekonomin, oavsett juridisk form, eller en fysisk person som
(a) i enlighet med sin bolagsordning, sina stadgar eller andra juridiska handlingar, som kan leda till ansvarsskyldighet enligt reglerna genom vilka det upprättats i den medlemsstat det är beläget, i första hand strävar efter att uppnå mätbara, positiva sociala effekter snarare än att generera vinst i andra syften, och som tillhandahåller tjänster eller varor som genererar social avkastning, och/eller använder produktionsmetoder för varor eller tjänster som inbegriper sociala mål,
(a) i enlighet med sin bolagsordning, sina stadgar eller andra juridiska handlingar, som kan leda till ansvarsskyldighet enligt reglerna genom vilka det upprättats i den medlemsstat det är beläget, i första hand strävar efter att uppnå mätbara, positiva sociala, inklusive miljömässiga, effekter snarare än att generera vinst i andra syften, och som tillhandahåller tjänster eller varor som genererar social avkastning, och/eller använder produktionsmetoder för varor eller tjänster som inbegriper sociala mål,
(b) använder sina vinster för att i första hand uppnå sitt primära sociala mål och har på förhand fastställda förfaranden och regler för utdelning av vinst, med syftet att säkerställa att sådan utdelning inte äventyrar det primära sociala målet och
(b) återinvesterar huvudandelen av sina vinster för att i första hand uppnå sitt primära sociala mål och har på förhand fastställda förfaranden och regler för utdelning av vinst, med syftet att säkerställa att sådan utdelning inte äventyrar det primära sociala målet och
(c) drivs på ett affärsmässigt, ansvarigt och transparent sätt, särskilt genom delaktighet av anställda, kunder och/eller berörda aktörer som påverkas av dess affärsverksamhet.
(c) drivs på ett affärsmässigt, demokratiskt, delaktighetsbaserat, ansvarigt och transparent sätt, särskilt genom delaktighet av anställda, kunder och/eller berörda aktörer som påverkas av dess affärsverksamhet.
15a. företag inom den sociala ekonomin: olika typer av företag och enheter som ingår i den sociala ekonomin, såsom kooperativ, ömsesidiga bolag, sammanslutningar, stiftelser, sociala företag och andra former av företag som regleras genom lagarna i de olika medlemsstaterna och som har sin grundval i att människan och det sociala målet ges företräde framför kapitalet samt i demokratisk styrning, solidaritet och återinvestering av huvudandelen av vinsten eller överskottet.
16. social innovation: verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.
16. social innovation: verksamhet, bland annat kollektiv verksamhet, som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster, metoder och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, inbegripet mellan offentliga organisationer inom den tredje sektorn såsom frivillig- och samhällsorganisationer och företag inom den sociala ekonomin, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.
17. sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande.
17. sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra, till exempel geografiska och sektoriella, sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande.
18. nyckelkompetenser: de kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla individer behöver, i alla skeden av livet, för självförverkligande och personlig utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Nyckelkompetenserna är följande: läs- och skrivkunnighet, flerspråkighet, matematik, vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, digitala färdigheter, personlig kompetens, social kompetens och kompetensen att lära sig att lära, medborgarskap, entreprenörskap samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
18. nyckelkompetenser: de kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla individer behöver, i alla skeden av livet, för självförverkligande och personlig utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Nyckelkompetenserna är följande: läs- och skrivkunnighet, flerspråkighet, matematik, vetenskap, teknik, konst och ingenjörsvetenskap, digitala färdigheter,medier, personlig kompetens, social kompetens och kompetensen att lära sig att lära, medborgarskap, entreprenörskap samt (inter)kulturell medvetenhet, kulturella uttrycksformer och kritiskt tänkande.
19. tredjeland: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen.
19. tredjeland: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen.
19a. missgynnade grupper: målgrupper med en hög nivå av människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom, diskriminering eller social utestängning, bland annat etniska minoriteter såsom romer, tredjelandsmedborgare, inklusive migranter, äldre, barn, ensamstående föräldrar, personer med funktionsnedsättning eller personer med kroniska sjukdomar.
19b. livslångt lärande: all utbildning (formellt lärande, icke-formellt lärande och informellt lärande) under hela livet, inbegripet förskola, allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, högre utbildning och vuxenutbildning, som leder till bättre kunskaper, färdigheter och kompetenser och möjligheter att delta i samhället.
2. De definitioner som fastställs i artikel [2] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska också tillämpas på den del av ESF+ som genomförs inom ramen för delad förvaltning.
2. De definitioner som fastställs i artikel [2] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] gäller också den del av ESF+ som genomförs inom ramen för delad förvaltning.
2a. De definitioner som fastställs i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget1a gäller också delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa inom ramen för direkt och indirekt förvaltning.
________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
Ändring 88 Förslag till förordning Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Allmänna mål och metoder för genomförande
Allmänna mål och metoder för genomförande
ESF+ syftar till att stödja medlemsstaterna i arbetet med att uppnå höga sysselsättningsnivåer, rättvist socialt skydd och kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv i enlighet med principerna i den europeiska pelare för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017.
ESF+ ska stödja medlemsstaterna, på nationell, regional och lokal nivå, och unionen med att uppnå inkluderande samhällen, högkvalitativ sysselsättning, jobbskapande, högkvalitativ utbildningföralla, lika möjligheter, utrotning av fattigdom, däribland barnfattigdom, social inkludering och integration, social sammanhållning, socialt skydd och kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv.
ESF+ ska vara i linje med Europeiska unionens fördrag och stadgan, och förverkliga principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017, och därmed bidra till unionens mål att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget och unionens och dess medlemsstaters åtagande att uppnå målen för hållbar utveckling och de åtaganden som gjordes inom ramen för Parisavtalet.
ESF+ ska stödja, komplettera och ge medlemsstaternas politik ett mervärde i syfte att säkerställa lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.
ESF+ ska stödja, komplettera och ge medlemsstaternas politik ett mervärde i syfte att säkerställa lika möjligheter, lika tillgång till arbetsmarknaden, livslångt lärande, högkvalitativa arbetsvillkor, socialt skydd, social integrationoch inkludering, utrotning av fattigdom, däribland barnfattigdom, investeringar i barn och ungdomar, icke-diskriminering, jämställdhet, tillgång till grundläggande tjänster samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.
Den ska genomföras
Den ska genomföras
a) inom ramen för delad förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de särskilda mål som anges i artikel 4.1 (ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och
a) inom ramen för delad förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de särskilda mål som anges i artikel 4.1 (ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och
b) inom ramen för direkt och indirekt förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 23 (”Delen för sysselsättning och social innovation”) och för den del av stödet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 4.3 och 26 (”Delen för hälsa”).
b) inom ramen för direkt och indirekt förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 23 (”Delen för sysselsättning och social innovation”) och för den del av stödet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 4.3 och 26 (”Delen för hälsa”).
Ändring 89 Förslag till förordning Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Särskilda mål
Särskilda mål
1. ESF+ ska stödja följande särskilda mål inom politikområdena sysselsättning, utbildning, social inkludering och hälsa och därmed också bidra till det politiska målet för [”En mer socialt Europa – genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter”] som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser]:
1. ESF+ ska stödja följande särskilda mål inom politikområdena sysselsättning, utbildning, rörlighet, social inkludering, fattigdomsutrotning och hälsa och därmed också bidra till det politiska målet för [”Ett mer socialt Europa – genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter”] som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser]:
i) Förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt för unga, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften, och främja egenföretagande och den sociala ekonomin.
i) Förbättra tillgången till högkvalitativ sysselsättning och aktiveringsåtgärder för alla arbetssökande, i synnerhetsärskilda åtgärder för ungdomar – särskilt genom genomförandet av ungdomsgarantin, långtidsarbetslösa, ekonomiskt inaktiva personer och missgynnade grupper, med fokus på de personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, och främja sysselsättning, egenföretagande, entreprenörskap och den sociala ekonomin.
ii) Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.
ii) Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.
iii) Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, en bättre balans mellan arbete och privatliv, inbegripet tillgång till barnomsorg, en hälsosam och väl lämpad arbetsmiljö där man tar itu med hälsorisker, arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar samt ett aktivt och hälsosamt åldrande.
iii) Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och karriärutveckling, främja principen om lika lön för lika arbete, en bättre balans mellan arbete och privatliv, med särskilt fokus på ensamstående föräldrar, inbegripet tillgång till barnomsorg, förskola, äldreomsorg och andra omsorgstjänster och stödtjänster av god kvalitet till överkomliga priser för alla; och främja en hälsosam och väl lämpad arbetsmiljö där man tar itu med hälso- och sjukdomsrisker, arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar, ändrad yrkesinriktning samt ett aktivt och hälsosamt åldrande.
iv) Förbättra utbildningssystemens kvalitet, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet digitala färdigheter.
iv) Förbättra utbildningssystemens kvalitet, deltagandemöjligheter, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet entreprenörsfärdigheter och digitala färdigheter, och erkänna icke-formellt och informellt lärande, främja e-integration och underlätta övergången från utbildning till arbete, i syfte att svara mot sociala och ekonomiska krav.
v) Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, inbegripet underlätta rörlighet för alla i utbildningssyfte.
v) Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet till överkomliga priser för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper och omsorgsgivare, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, ta itu med avhopp från skolan, främja införande av varvad utbildning, lärlingsutbildning, rörlighet för alla i utbildningssyfte samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
vi) Främja livslångt lärande, särskilt flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla när det gäller digitala färdigheter, bättre förutse förändringar och nya krav på kompetens utifrån arbetsmarknadens behov, underlätta karriärövergångar och främja yrkesmässig rörlighet.
vi) Främja livslångt lärande, särskilt flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla när det gäller entreprenörsfärdigheter och digitala färdigheter, bättre förutse förändringar och nya krav på kompetens utifrån arbetsmarknadens behov, underlätta karriärövergångar och främja yrkesmässig rörlighet och fullvärdigt samhällsdeltagande.
vii) Uppmuntra aktiv inkludering i syfte att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten.
vii) Uppmuntra aktiv inkludering i syfte att främja lika möjligheter, icke-diskriminering och aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten, i synnerhet för missgynnade grupper.
viii) Främja socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare och av marginaliserade grupper, exempelvis romer.
viii) Främja långsiktig socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare, inklusive migranter.
viiia) Bekämpa diskriminering mot och främja socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper, exempelvis romer.
ix) Förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara och överkomliga tjänster. Modernisera systemen för socialt skydd, bland annat genom att främja tillgången till socialt skydd. Förbättra tillgänglighet, ändamålsenlighet och anpassningsförmåga när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen samt långvarig vård och omsorg.
ix) Förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara, tillgängliga och överkomliga tjänster, inbegripet tjänster för tillgång till bostäder och personcentrerad hälso- och sjukvård och relaterad vård; modernisera socialförsäkringsmyndigheterna, de offentliga arbetsförmedlingarna, systemen för socialt skydd och social inkludering, bland annat genom att främja tillgången till likvärdigt socialt skydd, med särskild inriktning på barn och missgynnade grupper och de personer som har det sämst ställt; förbättra tillgänglighet, inklusive för personer med funktionsnedsättning, ändamålsenlighet och anpassningsförmåga när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen samt långvarig vård och omsorg.
ixa) Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i syfte att förbättra deras deltagande i sysselsättning och utbildning.
x) Främja social integrering av människor som befinner sig i riskzonen för fattigdom eller social utestängning, inbegripet de som har det sämst ställt och barn.
x) Främja social integrering av människor som upplever eller befinner sig i riskzonen för fattigdom och/eller social utestängning, inbegripet de som har det sämst ställt och barn.
xi) Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder.
xi) Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder, i syfte att säkerställa deras sociala inkludering, med tonvikt på barn i utsatta situationer.
2. ESF+ ska med hjälp av de åtgärder som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att uppnå de särskilda mål som avses i punkt 1 också bidra till de andra politiska mål som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], särskilt när det gäller följande:
2. Med hjälp av de åtgärder som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att uppnå de särskilda mål som avses i punkt 1 strävar ESF+ efter att bidra till de andra politiska mål som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], särskilt när det gäller följande:
1. Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin.
1. Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum, vårdinrättningar samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin, med beaktande av den sociala ekonomins lagar och ramar som fastställts i medlemsstaterna.
2. Ett grönare, koldioxidsnålt Europa genom förbättring av utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, kompetenslyft för alla, inklusive arbetskraften och skapande av nya arbetstillfällen i sektorer som rör miljö, klimat och energi samt bioekonomi.
2. Ett grönare, koldioxidsnålt Europa genom förbättring av utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, ökad medvetenhet hos befolkningen om hållbar utveckling och livsstilar, kompetenslyft för alla, inklusive arbetskraften och skapande av nya arbetstillfällen av hög kvalitet i sektorer som rör miljö, klimat och energi samt den cirkulära ekonomin och bioekonomin.
2a. En union som är närmare medborgarna, genom åtgärder för minskad fattigdom och ökad social inkludering, med beaktande av särdragen i stads-, landsbygds- och kustregioner, för att råda bot på socioekonomisk ojämlikhet i städer och regioner.
2b. Inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation ska ESF+ stödja utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av unionens instrument, politik och relevanta lagstiftning samt främja evidensbaserat beslutsfattande, social innovation och sociala framsteg i partnerskap med arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och offentliga och privata organ (särskilt mål 1); den ska främja arbetstagarnas frivilliga geografiska rörlighet på ett rättvist sätt och öka sysselsättningsmöjligheterna (särskilt mål 2); den ska främja sysselsättning och social inkludering genom att öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för mikroföretag och företag inom den sociala ekonomin, särskilt för utsatta personer (särskilt mål 3).
3. Inom ramen för delen för hälsa ska ESF+ stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, bidra till effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, göra hälso- och sjukvården säkrare, minska ojämlikhet i hälsa, skydda medborgarna från gränsöverskridande hot mot människors hälsa och stödja EU:s hälsoskyddslagstiftning.
3. Inom ramen för delen för hälsa ska ESF+ bidra till en hög nivå på skyddet för människors hälsa och sjukdomsförebyggande åtgärder, bland annat genom främjande av fysisk aktivitet och av hälsoutbildning, bidra till effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, göra hälso- och sjukvården säkrare, minska ojämlikhet i hälsa, höja den förväntade livslängden hos nyfödda, skydda medborgarna från gränsöverskridande hot mot människors hälsa, främja sjukdomsförebyggande och tidig diagnostisering, och hälsofrämjande under hela livet samt skärpa och stödja EU:s hälsoskyddsrelaterade lagstiftning, däribland på området miljöhälsa, och främja hälsa i all unionspolitik.Unionens hälsopolitik ska vägledas av målen för hållbar utveckling för att säkerställa att unionen och medlemsstaterna når delmålen i mål nr 3 för hållbar utveckling: ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”.
Ändring 90 Förslag till förordning Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Budget
Budget
1. Den totala finansieringsramen för ESF+ för perioden 2021–2027 ska vara 101 174 000 000 euro i löpande priser.
1. Den totala finansieringsramen för ESF+ för perioden 2021–2027 ska vara 106 781 000 000 EUR i 2018 års priser (120 457 000 000 EUR i löpande priser).
2. Den del av finansieringsramen som avser ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 100000 000 000 euro i löpande priser eller 88646194590 euro i2018 årspriser, varav 200 000 000 euro i löpande priser, eller 175 000 000 euro i 2018 års priser, ska avsättas för transnationellt samarbete till stöd för de innovativa lösningar som avses i artikel 23 i och 400 000 000 euro i löpande priser, eller 376 928 934 euro i 2018 års priser, som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
2. Den del av finansieringsramen som avser ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 105686000 000 EUR i 2018 års priser (119222000000EUR i löpande priser), varav 200 000 000 euro i löpande priser, eller 175 000 000 euro i 2018 års priser, ska avsättas för transnationellt samarbete till stöd för de innovativa lösningar som avses i artikel 23 i, 5 900 000 000 EUR ska avsättas för åtgärder inom ramen för den europeiska barngarantin som avses i artikel 10a, och 400 000 000 euro i löpande priser, eller 376 928 934 euro i 2018 års priser, som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
3. Finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa för perioden 2021–2027 ska vara 1 174 000 000 euro i löpande priser.
3. Finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa för perioden 2021–2027 ska vara 1 095 000 000 EUR i2018 års priser (1 234 000 000 EUR i löpande priser).
4. Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 3 ska vara följande:
4. Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 3 ska vara följande:
(a) 761 000 000 euro för genomförandet av delen för sysselsättning och social innovation.
(a) 675 000 000 EUR i 2018 års priser (761 000 000 euro i löpande priser) för genomförandet av delen för sysselsättning och social innovation.
(b) 413 000 000 euro för genomförandet av delen för hälsa.
(b) 420000 000 EURi 2018 års priser (473 000 000 euro i löpande priser eller 0,36 % av den fleråriga budgetramen 2021–2027) för genomförandet av delen för hälsa.
5. De belopp som avses i punkterna 3 och 4 får också användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmen, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet centrala informationstekniska system.
5. De belopp som avses i punkterna 3 och 4 får också användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmen, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet centrala informationstekniska system.
Ändring 91 Förslag till förordning Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering
1. Alla program som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning samt insatser som stödsavdelen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa ska säkerställa jämställdhet under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dem. De ska också främja lika möjligheter för alla utan diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen.
1. Alla program som genomförs genom ESF+ ska säkerställa jämställdhet under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dem. De ska också stödja särskilda åtgärder som syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetslivet och deras yrkesutveckling samt möjligheter att förena arbete och privatliv, samt främja lika möjligheter för alla, utan diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning eller hälsotillstånd, ålder eller sexuell läggning, inbegripet tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning även när det gäller IKT, under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen, för att på så sätt öka den sociala inkluderingen och minska ojämlikheten.
2. Medlemsstaterna och kommissionen ska också stödja särskilda riktade åtgärder för att främja de principer som avses i punkt 1 inom något av målen för ESF+, inbegripet övergången från vård- och omsorgsboenden/institutionsvård till familjehem eller närvård.
2. Medlemsstaterna och kommissionen ska också stödja särskilda riktade åtgärder för att främja de principer som avses i punkt 1 inom något av målen för ESF+, inbegripet övergången från institutionsvård till familjehem eller närvård och förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Ändring 92 Förslag till förordning Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Samstämmighet och inriktning på tematiska mål
Samstämdhet och inriktning på tematiska mål
1. Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning på de åtgärder som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
1. Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning på åtgärder som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan i den europeiska planeringsterminen och regionala särdrag, och därigenom bidra till unionens mål i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget när det gäller att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, och som är helt i linje med Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling.
Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska främja synergieffekter och säkerställa samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan ESF+ och unionens övriga fonder, program och instrument, såsom Erasmus, asyl- och migrationsfonden och stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd, både vid planeringen och under genomförandet. Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska optimera användningen av samordningssystem för att undvika dubbelarbete och säkerställa ett nära samarbete mellan dem som ansvarar för genomförandet, så att stödinsatserna blir samstämmiga och enhetliga.
Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska främja synergieffekter och säkerställa samordning, komplementaritet och samstämdhet mellan ESF+ och unionens övriga fonder, program och instrument, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska havs- och fiskerifonden, InvestEU, Kreativa Europa, fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värderingar, Erasmus, asyl- och migrationsfonden, den europeiska ramen för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd, både vid planeringen och under genomförandet. Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska optimera användningen av samordningssystem för att undvika dubbelarbete och säkerställa ett nära samarbete mellan de förvaltningsmyndigheter som ansvarar för genomförandet av integrerade strategier och stödinsatser som är samstämda och enhetliga.
2. Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de utmaningar som fastställs i de landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget och i den europeiska planeringsterminen och som ligger inom tillämpningsområdet för ESF+ såsom fastställs i artikel 4.
2. Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de utmaningar som fastställs i de landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget och i den europeiska planeringsterminen och som ligger inom tillämpningsområdet för ESF+ såsom fastställs i artikel 4.
3. Medlemsstaterna ska avsätta minst 25 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–xi, inbegripet främjande av den socioekonomiska integreringen av tredjelandsmedborgare.
3. Medlemsstaterna ska avsätta minst 27 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–x, inbegripet främjande av den socioekonomiska integreringen av tredjelandsmedborgare.
3a. Inom de särskilda målen för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–x ska medlemsstaterna avsätta minst 5 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till riktade åtgärder som syftar till att genomföra den europeiska barngarantin för att säkerställa barns lika tillgång till gratis hälso- och sjukvård, gratis utbildning, gratis barnomsorg, anständigt boende och tillräckligt med mat.
4. Medlemsstaterna ska avsätta minst 2 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till det särskilda mål om att motverka materiell fattigdom som anges i artikel4.1 xi.
4. Utöver den lägsta avsättningen om minst 27 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål som anges i artikel 4.1 vii–x ska medlemsstaterna avsätta minst 3 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till det särskilda mål om att hantera social inkludering av dem som har det sämst ställt och/eller motverka materiell fattigdom som anges i artikel 4.1 x och xi.
I vederbörligen motiverade fall får de medel som avsätts till de särskilda mål som anges i artikel 4.1 x och riktar sig till dem som har det sämst ställt beaktas för att kontrollera överensstämmelse med den minimitilldelning på minst 2 % som fastställs i första stycket i denna punkt.
5. Medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2019 ska avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2021–2025 till riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättningen och övergången från skola till arbetsliv samt möjligheter att återintegreras i utbildning och få en andra chans till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin.
5. Medlemsstaterna ska avsätta minst 3 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättningen och övergången från skola till arbetsliv samt möjligheter att återintegreras i utbildning och få en andra chans till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin.
Medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt 2019 eller där denna andel ligger över 15 % enligt uppgifter från Eurostat, ska avsätta minst 15 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2021–2025 under programplaneringsperioden till ovan nämnda åtgärder och åtgärder för strukturreformer, med särskild uppmärksamhet på de regioner som berörs mer med hänsyn till skillnaderna mellan dem.
Vid programplaneringen efter halva tiden av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning för 2026–2027 i enlighet med artikel [14] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], ska de medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2024 avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2026–2027 för dessa åtgärder.
Vid programplaneringen efter halva tiden av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning för 2026–2027 i enlighet med artikel [14] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], ska de medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt under 2024 eller där denna andel ligger över 15 % enligt uppgifter från Eurostat, avsätta minst 15 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2026–2027 till dessa åtgärder eller åtgärder för strukturreformer.
De yttersta randområden som uppfyller de villkor som fastställs i första och andra stycket ska avsätta minst 15 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i sina program till de riktade åtgärder som fastställs i första stycket. Denna tilldelning ska beaktas för att kontrollera efterlevnaden av den lägsta procentandel på nationell nivå som fastställs i första och andra stycket.
De yttersta randområden som uppfyller de villkor som fastställs i andra och tredje stycket ska avsätta minst 15 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i sina program till de riktade åtgärder som fastställs i första stycket. Denna tilldelning ska beaktas för att kontrollera efterlevnaden av den lägsta procentandel på nationell nivå som fastställs i första och andra stycket. Tilldelningen ska inte ersätta den finansiering som är nödvändig för infrastruktur och utveckling i de yttersta randområdena.
Vid genomförandet av sådana åtgärder ska medlemsstaterna prioritera de ungdomar som står utanför arbetskraften eller är långtidsarbetslösa och införa riktade uppsökande åtgärder.
Vid genomförandet av sådana åtgärder ska medlemsstaterna prioritera de ungdomar som står utanför arbetskraften eller är långtidsarbetslösa och införa riktade uppsökande åtgärder.
6. Punkterna 2–5 ska inte tillämpas på de särskilda tilläggsanslagen till de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
6. Punkterna 2–5 ska inte tillämpas på de särskilda tilläggsanslagen till de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.
7. Punkterna 1–5 ska inte gälla tekniskt stöd.
7. Punkterna 1–5 ska inte gälla tekniskt stöd.
Ändring 93 Förslag till förordning Artikel 7a (ny)
Artikel 7a
Respekt för de grundläggande rättigheterna
Medlemsstaterna och kommissionen ska säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och efterlevnad av stadgan vid genomförandet av medlen.
Kostnader för åtgärder som inte stämmer överens med stadgan ska inte vara stödberättigande i enlighet med artikel 58.2 i förordning xx/xx om gemensamma bestämmelser och delegerad förordning (EU) nr 240/2014.
Ändring 94 Förslag till förordning Artikel 8
Artikel 8
Artikel 8
Partnerskap
Partnerskap
1. Varje medlemsstat ska säkerställa ett lämpligt deltagande från arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället när det gäller politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering som stöds av ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.
1. I enlighet med artikel 6 i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] och delegerad förordning (EU) nr 240/2014 ska varje medlemsstat i partnerskap med lokala och regionala myndigheter säkerställa ett meningsfullt deltagande från arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, jämställdhetsorgan, nationella människorättsinstitutioner och andra relevanta eller representativa organisationer i planeringen och genomförandet av politik och initiativ för sysselsättning, utbildning, icke-diskriminering och social inkludering som stöds av ESF+ under delad förvaltning.Sådant meningsfullt deltagande ska vara inkluderande och tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.
2. Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i varje programför kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället.
2. Medlemsstaterna ska avsätta minst 2 % av ESF+-medlen till kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället på unionsnivå och nationell nivå i form av utbildning, nätverksåtgärder och stärkande av den sociala dialogen, och till verksamhet som genomförs gemensamt av arbetsmarknadens parter.
Ändring 95 Förslag till förordning Artikel 9
Artikel 9
Artikel 9
Motverka materiell fattigdom
Motverka materiell fattigdom
De medel som avses i artikel 7.4 ska planeras inom ramen för en särskilt prioritering eller ett särskilt program.
De medel som avses i artikel 7.4 avseende social inkludering av dem som har det sämst ställt och/eller motverkande av materiell fattigdom ska planeras inom ramen för en särskild prioritering eller ett särskilt program. Samfinansieringssatsen för denna prioritering eller detta program ska vara 85 %.
Ändring 96 Förslag till förordning Artikel 10
Artikel 10
Artikel 10
Stöd till ungdomssysselsättningen
Stöd till ungdomssysselsättningen
Stöd i enlighet med artikel7.5 ska planeras inom ramen för en särskild prioritering och det ska stödja det särskilda mål som anges i artikel4.1 i.
Stöd i enlighet med artikel 7.5 ska planeras inom ramen för en särskild prioritering eller ett särskilt program, och det ska stödja det särskilda mål som anges i artikel 4.1 i.
Ändring 97 Förslag till förordning Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Stöd till den europeiska barngarantin
Stöd i enlighet med artikel 7.3a ska planeras inom ramen för en särskild prioritering eller ett särskilt program som avspeglar kommissionens rekommendation från 2013 om att investera i barnens framtid. Det ska stödja kampen mot barnfattigdom och social utestängning inom de särskilda mål som anges i artikel 4.1 vii–x.
Ändring 98 Förslag till förordning Artikel 11
Artikel 11
Artikel 11
Stöd till relevanta landsspecifika rekommendationer
Stöd till relevanta landsspecifika rekommendationer
De åtgärder som vidtas för att hantera de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer och i den europeiska planeringsterminen som avses i artikel 7.2 ska planeras inom ramen för en eller flera särskilda prioriteringar.
De åtgärder som vidtas för att hantera de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer och i den europeiska planeringsterminen som avses i artikel 7.2 ska planeras inom ramen för något av de särskilda målen i artikel 4.1.Medlemsstaterna ska säkerställa komplementaritet, samstämdhet, samordning och synergier med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Tillräcklig flexibilitet ska säkerställas på förvaltningsmyndighetsnivå för att fastställa prioriteringar och områden för ESF+-investeringar i linje med de särskilda lokala eller regionala utmaningarna.
Ändring 99 Förslag till förordning Artikel 11a (ny)
Artikel 11a
Integrerad territoriell utveckling
1. ESF+ får stödja integrerad territoriell utveckling som ingår i program inom båda de mål som avses i artikel 4.2 i förordning (EU) 2018/xxxx [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] i enlighet med avdelning III kapitel II i den förordningen.
2. Medlemsstaterna ska genomföra integrerad territoriell utveckling med stöd av ESF+ endast i någon av de former som avses i artikel [22] i förordning (EU) 2018/xxxx [den nya förordningen om gemensamma bestämmelser].
Ändring 100 Förslag till förordning Artikel 11b (ny)
Artikel 11b
Transnationellt samarbete
1. Medlemsstaterna får ge stöd till åtgärder för transnationellt samarbete inom en särskild prioritering.
2. Åtgärder för transnationellt samarbete får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1 i–x.
3. Den maximala samfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning till sådana prioriteringar.
Ändring 101 Förslag till förordning Artikel 12
Artikel 12
Artikel 12
Tillämpningsområde
Tillämpningsområde
Detta kapitel gäller för ESF+-stöd enligt artikel 4.1 i–x när det genomförs inom ramen för delad förvaltning (”allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning”).
Detta kapitel gäller för ESF+-stöd enligt artikel 4.1 i–x när det genomförs inom ramen för delad förvaltning (”allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning”). Dessutom gäller artikel 13 även ESF+-stöd i enlighet med artikel 4.1 xi.
Ändring 102 Förslag till förordning Artikel 13
Artikel 13
Artikel 13
Innovativa åtgärder
Sociala innovativa åtgärder
1. Medlemsstaterna ska stödja åtgärder för social innovation och sociala experiment eller stärka bottom-up-strategier som bygger på partnerskap som inbegriper myndigheter, den privata sektorn och det civila samhället,t.ex. lokala aktionsgrupper som utformar och genomför lokalt ledda utvecklingsstrategier.
1. Medlemsstaterna ska stödja åtgärder för social innovation och/eller sociala experiment, inklusive sådana med en sociokulturell del, med användning av bottom-up-strategier som bygger på partnerskap som inbegriper myndigheter, arbetsmarknadens parter, företag inom den sociala ekonomin, den privata sektorn och det civila samhället.
1a. Medlemsstaterna ska, antingen i sina operativa program eller senare under genomförandet, identifiera områden för social innovation och sociala experiment som motsvarar medlemsstaternas särskilda behov.
2. Medlemsstaterna får stödja utvecklingen av innovativa strategier som testats i liten skala (sociala experiment) och som utvecklats inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation och andra EU-program.
2. Medlemsstaterna får stödja utvecklingen av innovativa strategier som testats i liten skala (social innovation och sociala experiment, inklusive sådana med en sociokulturell del) och som utvecklats inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation och andra EU-program.
3. Innovativa åtgärder och strategier får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1 i–x.
3. Innovativa åtgärder och strategier får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1.
4. Varje medlemsstat ska ägna minst en prioritering åt genomförandet av punkterna 1 eller 2 eller båda. Den maximala medfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning till sådana prioriteringar.
4. Varje medlemsstat ska ägna minst en prioritering åt genomförandet av punkterna 1 eller 2 eller båda. Den maximala medfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning.
Ändring 103 Förslag till förordning Artikel 14
Artikel 14
Artikel 14
Stödberättigande
Stödberättigande
1. Utöver de kostnader som avses i artikel [58] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] är följande kostnader inte stödberättigande i enlighet med det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning:
1. Utöver de kostnader som avses i artikel [58] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] är följande kostnader inte stödberättigande i enlighet med det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning:
(a) Förvärv av mark och fastigheter samt tillhandahållande av infrastruktur och
(a) Förvärv av mark och fastigheter samt förvärv av infrastruktur och
(b) inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.
(b) inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är absolut nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.
2. Naturabidrag i form av anslag eller löner som betalas av en tredje part till förmån för deltagarna i en insats kan berättiga till stöd från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning förutsatt att naturabidrag uppkommer i enlighet med nationella regler, inklusive redovisningsregler, och inte överstiger den kostnad som bärs av tredje part.
2. Naturabidrag i form av anslag eller löner som betalas av en tredje part till förmån för deltagarna i en insats kan berättiga till stöd från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning förutsatt att naturabidrag uppkommer i enlighet med nationella regler, inklusive redovisningsregler, och inte överstiger den kostnad som bärs av tredje part.
3. De särskilda tilläggsanslag som tilldelas de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt ska användas så att de särskilda mål som anges i artikel 4.1 uppnås.
3. De särskilda tilläggsanslag som tilldelas de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt ska användas så att de särskilda mål som anges i artikel 4.1 uppnås.
4. Direkta personalkostnader ska berättiga till bidrag från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att de inte överstiger 100 % av sedvanlig ersättning för den berörda verksamheten i medlemsstaten, vilket framgår av Eurostats uppgifter.
4. Direkta personalkostnader ska berättiga till bidrag från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.Om det finns ett tillämpligt kollektivavtal ska de fastställas i enlighet med det avtalet. Om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal får de inte överstiga 100 % av sedvanlig ersättning för den berörda verksamheten eller den särskilda expertisen i medlemsstaten eller regionen, vilket framgår av relevant dokumentation från respektive förvaltningsmyndighet och/eller Eurostats uppgifter.
Ändring 104 Förslag till förordning Artikel 15
Artikel 15
Artikel 15
Indikatorer och rapportering
Indikatorer och rapportering
1. Program som får allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga 1 till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Programmen får också använda programspecifika indikatorer.
1. Program som får allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga I,eller bilaga IIa för åtgärder som är inriktade på social inkludering av dem som har det sämst ställt enligt artikel 4.1 x, till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Programmen får också använda programspecifika indikatorer och åtgärdsspecifikaindikatorer.
2. Utgångsvärdena för de gemensamma och programspecifika outputindikatorerna ska fastställas till noll. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska kumulativa kvantifierade delmål och målvärden för dessa indikatorer fastställas i absoluta tal. De rapporterade värdena för outputindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
2. Utgångsvärdena för de gemensamma och programspecifika outputindikatorerna ska fastställas till noll. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska kumulativa kvantifierade delmål och målvärden för dessa indikatorer fastställas i absoluta tal. De rapporterade värdena för outputindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
3. För de gemensamma och programspecifika resultatindikatorerna för vilka ett kumulativt kvantifierat delmål för 2024 och ett målvärde för 2029 har fastställts, ska referensvärdet fastställas med användning av de senast tillgängliga uppgifterna eller andra relevanta informationskällor. Mål för gemensamma resultatindikatorer ska fastställas i absoluta tal eller som en procentandel. Programspecifika resultatindikatorer och tillhörande mål får uttryckas i kvantitativa eller kvalitativa termer. De rapporterade värdena för de gemensamma resultatindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
3. För de gemensamma och programspecifika resultatindikatorerna för vilka ett kumulativt kvantifierat delmål för 2024 och ett målvärde för 2029 har fastställts, ska referensvärdet fastställas med användning av de senast tillgängliga uppgifterna eller andra relevanta informationskällor. Mål för gemensamma resultatindikatorer ska fastställas i absoluta tal eller som en procentandel. Programspecifika resultatindikatorer och tillhörande mål får uttryckas i kvantitativa eller kvalitativa termer. De rapporterade värdena för de gemensamma resultatindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.
4. Uppgifter om indikatorerna för deltagare får endast överföras när alla uppgifter som krävs enligt punkt 1a i bilaga 1 som rör den deltagaren finns tillgängliga.
4. Uppgifter om indikatorerna för deltagare får endast överföras när alla uppgifter som krävs enligt punkt 1a i bilaga 1 som rör den deltagaren finns tillgängliga.
4a. De uppgifter som avses i punkt 3 ska omfatta en konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv för att övervaka genomförandet av ESF+-programmen med avseende på jämställdhet och delas upp efter kön.
5. När uppgifter finns tillgängliga i register eller likvärdiga källor, ska medlemsstaterna göra det möjligt för de förvaltande myndigheterna och andra organ som ansvarar för insamlingen av de uppgifter som behövs för övervakning och utvärdering av det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning att inhämta dessa uppgifter från dataregister eller likvärdiga källor i enlighet med artikel 6.1 c och e i förordning (EU) 2016/679.
5. När uppgifter finns tillgängliga i register eller likvärdiga källor får medlemsstaterna göra det möjligt för de förvaltande myndigheterna och andra organ som ansvarar för insamlingen av de uppgifter som behövs för övervakning och utvärdering av det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning att inhämta dessa uppgifter från dataregister eller likvärdiga källor i enlighet med artikel 6.1 c och e i förordning (EU) 2016/679.
6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att ändra de indikatorer som anges i bilaga I om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att ändra de indikatorer som anges i bilaga I och bilaga IIa om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
Ändring 105 Förslag till förordning Artikel 17
Artikel 17
Artikel 17
Principer
Principer
1. ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom får endast användas för att stödja utdelning av livsmedel och varor som överensstämmer med unionsrätten om konsumentprodukters säkerhet.
1. ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom får endast användas för att stödja utdelning av livsmedel och varor som överensstämmer med unionsrätten om konsumentprodukters säkerhet.
2. Medlemsstaterna och stödmottagarna ska välja ut livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet på grundval av objektiva kriterier som är knutna till behoven hos de personer som har det sämst ställt. I urvalskriterierna för livsmedelsprodukter, och i förekommande fall varor, ska hänsyn också tas till klimat- och miljöaspekter, i synnerhet för att minska slöseri med livsmedel. Där så är lämpligt ska valet av livsmedel som ska delas ut ske med beaktande av hur dessa livsmedel bidrar till att de personer som har det sämst ställt får en balanserad kost.
2. Medlemsstaterna och stödmottagarna ska välja ut livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet på grundval av objektiva kriterier som är knutna till behoven hos de personer som har det sämst ställt. I urvalskriterierna för livsmedelsprodukter, och i förekommande fall varor, ska hänsyn också tas till klimat- och miljöaspekter, i synnerhet för att minska slöseri med livsmedel samt plast för engångsbruk. Där så är lämpligt ska valet av livsmedel som ska delas ut ske med beaktande av hur dessa livsmedel bidrar till att de personer som har det sämst ställt får en balanserad kost.
Livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet får lämnas direkt till de personer som har det sämst ställt eller indirekt via elektroniska kuponger eller kort, förutsatt att de bara kan lösas in mot det livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiella bistånd som avses i artikel 2.3.
Livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet får lämnas direkt till de personer som har det sämst ställt eller indirekt via elektroniska kuponger eller kort, förutsatt att de bara kan lösas in mot det livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiella bistånd som avses i artikel 2.3 och att de inte ersätter befintliga sociala förmåner.
Livsmedel som tillhandahålls till de personer som har det sämst ställt får införskaffas genom användning, beredning eller försäljning av produkter som avyttrats i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, förutsatt att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och inte på ett omotiverat sätt fördröjer leveranserna av livsmedel till de personer som har det sämst ställt.
Livsmedel som tillhandahålls till de personer som har det sämst ställt får införskaffas genom användning, beredning eller försäljning av produkter som avyttrats i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, förutsatt att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och inte på ett omotiverat sätt fördröjer leveranserna av livsmedel till de personer som har det sämst ställt.
Alla belopp som härrör från en sådan transaktion ska användas för de personer som har det sämst ställt, utöver de belopp som redan finns tillgängliga för programmet.
Alla belopp som härrör från en sådan transaktion ska användas för de personer som har det sämst ställt, utöver de belopp som redan finns tillgängliga för programmet.
3. Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att bistånd som ges inom ramen för ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom respekterar värdigheten hos de personer som har det sämst ställt och förhindrar att de stigmatiseras.
3. Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att bistånd som ges inom ramen för ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom respekterar värdigheten hos de personer som har det sämst ställt och förhindrar att de stigmatiseras.
4. Tillhandahållandet av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd kan kompletteras med en omläggning till behöriga enheter och andra kompletterande åtgärder som syftar till social inkludering av de personer som har det sämst ställt.
4. Tillhandahållandet av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd ska kompletteras med en omläggning till behöriga enheter och andra kompletterande åtgärder som syftar till social inkludering av de personer som har det sämst ställt.
Ändring 106 Förslag till förordning Artikel 20
Artikel 20
Artikel 20
Stödberättigande för utgifter
Stödberättigande för utgifter
1. De stödberättigande kostnaderna för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom ska vara följande:
1. De stödberättigande kostnaderna för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom ska vara följande:
a) Kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd, inklusive kostnader för transport av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till slutmottagarna.
a) Kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd, inklusive kostnader för transport av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till slutmottagarna.
b) Om transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de stödmottagare som delar ut dem till slutmottagarna inte omfattas av punkt a, de kostnader som bärs av det inköpsorgan som är kopplat till transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till lagren och/eller stödmottagarna och lagringskostnader med en schablonsats på 1 % av de kostnader som avses i led a eller, i vederbörligen motiverade fall, kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.
b) Om transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de stödmottagare som delar ut dem till slutmottagarna inte omfattas av punkt a, de kostnader som bärs av det inköpsorgan som är kopplat till transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till lagren och/eller stödmottagarna och lagringskostnader med en schablonsats på 1 % av de kostnader som avses i led a eller, i vederbörligen motiverade fall, kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.
c) De kostnader för administration, frakt och lagring som de stödmottagare har som är inblandade i utdelningen av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.
c) De kostnader för administration, frakt och lagring som de stödmottagare har som är inblandade i utdelningen av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.
d) Kostnaden för insamling, transport, lagring och utdelning av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.
d) Kostnaden för insamling, transport, lagring och utdelning av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.
e) Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits av stödmottagarna eller på deras vägnar och deklarerats av de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a.
e) Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits av stödmottagarna eller på deras vägnar och deklarerats av de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5,5 % av de kostnader som avses i led a.
2. En minskning av de stödberättigande kostnader som avses i punkt 1 a på grund av att det organ som ansvarar för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd inte följt tillämplig lagstiftning, ska inte leda till en minskning av de stödberättigande kostnader som anges i punkt 1 c och e.
2. En minskning av de stödberättigande kostnader som avses i punkt 1 a på grund av att det organ som ansvarar för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd inte följt tillämplig lagstiftning, ska inte leda till en minskning av de stödberättigande kostnader som anges i punkt 1 c och e.
3. Följande kostnader ska inte vara stödberättigande:
3. Följande kostnader ska inte vara stödberättigande:
a) Låneräntor.
a) Låneräntor.
b) Tillhandahållande av infrastruktur.
b) Förvärv av infrastruktur.
c) Kostnader för begagnade varor.
c) Kostnader för begagnade varor av lägre kvalitet.
Ändring 107 Förslag till förordning Artikel 21
Artikel 21
Artikel 21
Indikatorer och rapportering
Indikatorer och rapportering
1. Prioriteringar som avser hantering av materiell fattigdom ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga II till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Dessa program får också använda programspecifika indikatorer.
1. Prioriteringar som avser hantering av materiell fattigdom ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga II till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Dessa program får också använda programspecifika indikatorer.
2. Referensvärdena för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer ska fastställas.
2. Referensvärdena för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer ska fastställas. Rapporteringskraven ska hållas så enkla som möjligt.
3. Senast den 30 juni 2025 och den 30 juni 2028 ska de förvaltande myndigheterna rapportera resultaten till kommissionen när det gäller den strukturerade undersökning av slutmottagare som utförts under det föregående året. Denna undersökning ska grundas på den mall som ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt.
3. Senast den 30 juni 2025 och den 30 juni 2028 ska de förvaltande myndigheterna rapportera resultaten till kommissionen när det gäller den strukturerade anonyma undersökning av slutmottagare som utförts under det föregående året, med fokus även på deras levnadsvillkor och arten av deras materiella fattigdom. Denna undersökning ska grundas på den mall som ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt.
4. Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer den mall som ska användas för den strukturerade undersökningen av slutmottagare i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.
4. Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer den mall som ska användas för den strukturerade undersökningen av slutmottagare i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.
5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att ändra de indikatorer som anges i bilaga II om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att ändra de indikatorer som anges i bilaga II om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.
Ändring 108 Förslag till förordning Artikel 22
Revisionen av insatser får omfatta alla etapper i genomförandet och alla nivåer i distributionskedjan, med undantag för slutmottagarna, om inte en riskbedömning visar att det finns en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier.
Revisionen av insatser får omfatta alla etapper i genomförandet och alla nivåer i distributionskedjan, med undantag för slutmottagarna, om inte en riskbedömning visar att det finns en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier. Revisionen av insatser ska omfatta fler kontroller i ett tidigt skede av genomförandet så att medlen kan omdirigeras till andra projekt om det finns risk för bedrägerier.
Ändring 109 Förslag till förordning Artikel 23
Artikel 23
Artikel 23
Operativa mål
Operativa mål
Delen för sysselsättning och social innovation har följande operativa mål:
Delen för sysselsättning och social innovation har följande operativa mål:
a) Utveckla jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet i syfte att säkerställa att den politik för att uppnå de särskilda mål som avses i artikel 4 bygger på välgrundade fakta och är relevant för behoven, problemen och förutsättningarna i de associerade länderna.
a) Utveckla jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet i syfte att säkerställa att den politik för att uppnå de särskilda mål som avses i artikel 4 bygger på välgrundade fakta och är relevant för behoven, problemen och förutsättningarna i de associerade länderna.
b) Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande, inbördes utvärderingar och den politiska dialogen inom de områden som avses i artikel 4 för att bistå de associerade länderna när det gäller att vidta lämpliga politiska åtgärder.
b) Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande, inbördes utvärderingar och den politiska dialogen inom de områden som avses i artikel 4 för att bistå de associerade länderna när det gäller att vidta lämpliga politiska åtgärder.
c) Stödja sociala experiment inom de områden som avses i artikel 4 och bygga upp de berörda parternas kapacitet att genomföra, överföra eller utöka beprövade socialpolitiska innovationer.
c) Stödja sociala experiment inom de områden som avses i artikel 4 och bygga upp de berörda parternas kapacitet att förbereda, utforma, genomföra, överföra eller utöka beprövade socialpolitiska innovationer, med särskilt fokus på att främja en utökning av lokala projekt som tagits fram av städer, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och socioekonomiska aktörer på området mottagande samt social inkludering och integration av tredjelandsmedborgare.
d) Tillhandahålla särskilda stödtjänster för arbetsgivare och arbetssökande när det gäller att utveckla integrerade europeiska arbetsmarknader, som omfattar allt från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning för att tillsätta lediga platser i vissa branscher, yrken, länder, gränsområden eller för särskilda grupper (t.ex. utsatta personer).
d) Utveckla och tillhandahålla särskilda stödtjänster för arbetsgivare och arbetssökande när det gäller att utveckla integrerade europeiska arbetsmarknader, som omfattar allt från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning för att tillsätta lediga platser i vissa branscher, yrken, länder, gränsområden eller för särskilda grupper (t.ex. personer i utsatta situationer).
da) Stödja gränsöverskridande partnerskap mellan offentliga arbetsförmedlingar, det civila samhället och arbetsmarknadens parter för att främja en gränsöverskridande arbetsmarknad och gränsöverskridande rörlighet på lämpliga villkor.
db) Stödja tillhandahållandet av Eures-tjänster för rekrytering och anställning av arbetstagare i sysselsättning som är hållbar och av god kvalitet, genom förmedling av lediga platser och platsansökningar, bland annat genom gränsöverskridande partnerskap.
dc) Underlätta frivillig geografisk rörlighet för arbetstagare under lämpliga sociala villkor och öka sysselsättningsmöjligheterna genom utveckling av högkvalitativa och inkluderande arbetsmarknader i unionen som är öppna och tillgängliga för alla, samtidigt som arbetstagarnas rättigheter respekteras i hela unionen.
e) Stödja utvecklingen av marknadsekosystem som är knutna till tillhandahållandet av mikrofinansiering för mikroföretag i inlednings- och utvecklingsfasen, särskilt sådana som anställer utsatta personer.
e) Stödja utvecklingen av marknadsekosystem som är knutna till tillhandahållandet av mikrofinansiering, samt tillgång och tillgänglighet till denna för mikroföretag, företag inom den sociala ekonomin och utsatta människor i inlednings- och utvecklingsfasen, särskilt dem som anställer personer i utsatta situationer, inklusive missgynnade grupper.
f) Stödja nätverksarbete på unionsnivå och dialog med och mellan berörda parter på de områden som avses i artikel 4 och bidra till att bygga upp den institutionella kapaciteten för dessa berörda parter, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, socialförsäkringsmyndigheter, mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till sociala företag och företag inom den sociala ekonomin.
f) Stödja nätverksarbete på unionsnivå och dialog med och mellan berörda parter på de områden som avses i artikel 4 och bidra till att bygga upp den institutionella kapaciteten för berörda parter, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, socialförsäkringsmyndigheter, det civila samhället, mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till företag inom den sociala ekonomin samt till den sociala ekonomin.
g) Stödja utvecklingen av sociala företag och framväxten av den sociala investeringsmarknaden och underlätta offentligt och privat samarbete samt stiftelsers och filantropiska aktörers deltagande på denna marknad.
g) Stödja utvecklingen av företag inom den sociala ekonomin och framväxten av den sociala investeringsmarknaden och underlätta offentligt och privat samarbete samt stiftelsers och filantropiska aktörers deltagande på denna marknad.
h) Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
h) Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, förskola och småbarnsomsorg, äldreomsorg, tillgänglighetskrav och övergång från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och samhällsbaserad vård med inkluderande av tillgänglighetskrav från personer med funktionsnedsättning, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
i) Stödja transnationellt samarbete för att påskynda överföringen av och underlätta utökningen av innovativa lösningar, särskilt på områdena för sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela Europa.
i) Stödja transnationellt samarbete för att påskynda överföringen av och underlätta utökningen av innovativa lösningar, särskilt på områdena fattigdomsbekämpning, sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela Europa.
j) Stödja genomförandet av relevanta internationella sociala och arbetsrättsliga normer när det gäller att bemöta globaliseringen och EU-politikens yttre dimension inom de områden som avses i artikel 4.
j) Stödja genomförandet av relevanta internationella sociala och arbetsrättsliga normer när det gäller att bemöta globaliseringen och EU-politikens yttre dimension inom de områden som avses i artikel 4.
Ändring 110 Förslag till förordning Artikel 23a (ny)
Artikel 23a
Tematisk koncentration och finansiering
Den del av ESF+-finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation som avses i artikel 5.4 a ska under hela perioden fördelas till de särskilda mål som anges i artikel 4.2b enligt följande vägledande procentsatser:
a) 55 % till särskilt mål 1,
b) 18 % till särskilt mål 2,
c) 18 % till särskilt mål 3.
Ändring 111 Förslag till förordning Artikel 24
Artikel 24
Artikel 24
Stödberättigande åtgärder
Stödberättigande åtgärder
1. Endast åtgärder som fullföljer de mål som avses i artikel 3 och 4 ska berättiga till finansiering.
1. Endast åtgärder som fullföljer de mål som avses i artikel 3 och 4 ska berättiga till finansiering.
2. Delen sysselsättning och social innovation får stödja följande åtgärder:
2. Delen sysselsättning och social innovation får stödja följande åtgärder:
(d) Analytisk verksamhet, även i förhållande till tredjeländer, särskilt följande verksamhet:
a) Analytisk verksamhet, även i förhållande till tredjeländer, särskilt följande verksamhet:
i) Undersökningar, studier, statistiska uppgifter, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer, stöd till olika observationscentrum på europeisk nivå och riktmärken.
i) Undersökningar, studier, statistiska uppgifter, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer, stöd till olika observationscentrum på europeisk nivå och riktmärken.
ii) Sociala experiment som utvärderar sociala innovationer.
ii) Sociala experiment som utvärderar sociala innovationer.
iii) Övervakning och bedömning av införlivande och tillämpning av unionsrätten.
iii) Övervakning och bedömning av införlivande och tillämpning av unionsrätten.
(e) Genomförandet av politiken, särskilt följande:
b) Genomförandet av politiken, särskilt följande:
i) Gränsöverskridande partnerskap och stödtjänster i gränsöverskridande regioner.
i) Gränsöverskridande partnerskap och stödtjänster i gränsöverskridande regioner.
ii) Ett EU-omfattande rörlighetssystem för arbetskraften på unionsnivå för att tillsätta lediga platser där brister på arbetsmarknaden har konstaterats.
ii) Ett EU-omfattande rörlighetssystem för arbetskraften på unionsnivå för att tillsätta lediga platser där brister på arbetsmarknaden har konstaterats.
iii) Stöd till mikrofinansiering och sociala företag, inbegripet genom kombinerade insatser såsom asymmetrisk riskdelning eller minskade transaktionskostnader samt stöd till utvecklingen av social infrastruktur och sociala färdigheter.
iii) Stöd till mikrofinansiering och företag inom den sociala ekonomin, inbegripet genom kombinerade insatser såsom asymmetrisk riskdelning eller minskade transaktionskostnader samt stöd till utvecklingen av social infrastruktur och sociala färdigheter.
iv) Stöd till transnationellt samarbete och partnerskap i syfte att överföra och vidareutveckla innovativa lösningar.
iv) Stöd till transnationellt samarbete och partnerskap i syfte att överföra och vidareutveckla innovativa lösningar.
c) Kapacitetsuppbyggnad, särskilt enligt följande:
c) Kapacitetsuppbyggnad, särskilt enligt följande:
i) av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 4.1,
i) av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 4.1,
ii) av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av delen,
ii) av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av delen,
iii) av de deltagande ländernas förvaltningar, socialförsäkringsmyndigheter och arbetsförmedlingar som ansvarar för att främja arbetskraftens rörlighet samt av mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till sociala företag och andra sociala investeringsaktörer samt arbete i nätverk och
iii) av de deltagande ländernas förvaltningar, socialförsäkringsmyndigheter och arbetsförmedlingar som ansvarar för att främja arbetskraftens rörlighet samt av mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till företag inom den sociala ekonomin och andra sociala investeringsaktörer samt arbete i nätverk och
iv) av berörda parter när det gäller transnationellt samarbete.
iv) av arbetsmarknadens parter och berörda parter när det gäller transnationellt samarbete.
d) Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande:
d) Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande:
i) Ömsesidigt lärande genom utbyte av bästa praxis, innovativa strategier, resultat av analytisk verksamhet, inbördes utvärdering och riktmärkning.
i) Ömsesidigt lärande genom utbyte av bästa praxis, innovativa strategier, resultat av analytisk verksamhet, inbördes utvärdering och riktmärkning.
ii) Vägledningar, rapporter, informationsmaterial och mediebevakning av initiativ som rör de områden som avses i artikel 4.1.
ii) Vägledningar, rapporter, informationsmaterial och mediebevakning av initiativ som rör de områden som avses i artikel 4.1.
iii) Informationssystem för spridning av evidens som avser de områden som fastställs i artikel 4.1.
iii) Informationssystem för spridning av evidens som avser de områden som fastställs i artikel 4.1.
iv) Evenemang, konferenser och seminarier som anordnas inom ramen för rådsordförandeskapen.
iv) Tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av arbetsprogrammet, såsom åtgärder för förberedelse, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive informationstekniska system.
Ändring 112 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 – led b
(b) Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.
(b) Varje relevant rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller relevant internationell organisation.
Ändring 113 Förslag till förordning Artikel 25a (ny)
Artikel 25a
Styrning
1. Kommissionen ska samråda med berörda parter inom unionen, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, om arbetsprogrammen för sysselsättning och social innovation, deras prioriteringar och strategiska inriktning samt deras genomförande.
2. Kommissionen ska upprätta de förbindelser som krävs med sysselsättningskommittén, kommittén för socialt skydd, rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, gruppen med generaldirektörer med ansvar för arbetsmarknadsfrågor och rådgivande kommittén för fri rörlighet för arbetskraft, för att säkerställa att de regelbundet och på lämpligt sätt informeras om framstegen med genomförandet av dessa program. Kommissionen ska också informera andra kommittéer som hanterar politikområden, instrument och åtgärder av betydelse för delen för sysselsättning och social innovation.
Ändring 114 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led -a (nytt)
-a) Stödja en folkhälsostrategi för unionen som syftar till att
i) stödja medlemsstaterna i deras insatser för att skydda och förbättra folkhälsan, och
ii) främja unionens uppdrag på hälsoområdet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget, där det föreskrivs att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.
Ändring 115 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led a – inledningen
a) Stärka krisberedskapen, krishanteringen och krisåtgärderna i EU för att skydda medborgarna mot gränsöverskridande hälsohot.
a) Stärka krisberedskapen, krishanteringen och krisåtgärderna i EU för att bemöta gränsöverskridande hälsohot.
Ändring 116 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led a – led iva (nytt)
iva) Göra väl utformade folkhälsoinsatser för att minska belastningen och effekten av infektioner och av infektionssjukdomar som kan förebyggas.
Ändring 117 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led a – led ivb (nytt)
ivb) Stödja utvecklingen av färdigheter och verktyg för effektiv riskkommunikation.
Ändring 118 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led i
i) Investera i hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.
i) Investera i hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, bland annat genom kunskaps- och utbildningsprogram om hälsa och genom främjande av fysisk aktivitet.
Ändring 119 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ia (nytt)
ia) Investera i tidig diagnostisering och screening.
Ändring 120 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ii
ii) Stödja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården.
ii) Stödja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården på ett sätt som bemöter patienters och andra människors behov och bekymmer, särskilt genom att upprätta kopplingar till program som stöder mediekompetens och digitala färdigheter.
Ändring 121 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iia (nytt)
iia) Främja digitala offentliga tjänster på områden såsom hälso- och sjukvård.
Ändring 122 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iib (nytt)
iib) Förbättra hälsoinformationens säkerhet och kvalitet.
Ändring 123 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ii
ii) Stödja utvecklingen av ett hållbart EU-system för hälsoinformation.
ii) Stödja utvecklingen av ett hållbart, öppet och tillgängligt EU-system för hälsoinformation, samtidigt som skyddet av privata uppgifter säkerställs.
(I kommissionens förslag är numreringen av leden i artikel 26 b felaktig: det finns två led ii.)
Ändring 124 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iii
iii) Stödja medlemsstaterna när det gäller kunskapsöverföring som är till nytta för de nationella reformerna för mer ändamålsenliga, mer tillgängliga och mer motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem samt bättre hälsofrämjande och förebyggande åtgärder som särskilt hanterar de utmaningar som fastställts i den europeiska planeringsterminen.
iii) Stödja medlemsstaterna med kunskapsöverföring och genomförandestöd som är till nytta för de nationella reformerna för mer ändamålsenliga, tillgängliga, motståndskraftiga, icke-diskriminerande, inkluderande och rättvisa hälso- och sjukvårdssystem som motverkar social ojämlikhet, samt bättre hälsofrämjande och förebyggande åtgärder som särskilt hanterar de utmaningar som fastställts i den europeiska planeringsterminen. Detta innefattar även stöd till nationella register av hög kvalitet som också ska tillhandahålla jämförbara uppgifter.
Ändring 125 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led iva (nytt)
iva) Stödja övergången till personcentrerad vård, närtjänster för hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt samhällsbaserad integrerad vård, särskilt genom att främja organisationsmodeller som bygger på interprofessionellt lagarbete och nätverksarbete mellan flera berörda parter.
Ändring 126 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ivb (nytt)
ivb) Säkerställa att alla relevanta berörda parter deltar i åtgärderna ovan, på unionsnivå och/eller nationell nivå beroende på vad som är lämpligt.
Ändring 127 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led b – led ivc (nytt)
ivc) Utveckla och införa verktyg och strategier för att kunna förebygga och bekämpa ojämlikhet i hälsa och för att främja social inkludering, medborgarinflytande och samhällsdeltagande.
Ändring 128 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led c – led i
i) Stödja genomförandet av lagstiftningen om läkemedel och medicintekniska produkter.
i) Stödja genomförandet av lagstiftningen om läkemedel och medicintekniska produkter samt stödja tillgången till läkemedel inom hela unionen.
Ändring 129 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led c – led vi
vi) Stödja kommissionens vetenskapliga kommittéer för konsumentsäkerhet och för hälso- och miljörisker och nya risker.
vi) Stödja utvecklingen av principen om ”hälsa inom alla politikområden” och inrätta processer genom vilka hälsokonsekvenser kan övervägas och beaktas inom all politik.
Ändring 130 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca) Stödja övervakning och genomförande av övrig unionsrätten och unionspolitik med hälsokonsekvenser, samt stärka denna, för att kunna säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor, bland annat när det gäller
i) luftföroreningar,
ii) hormonstörande ämnen och andra kemikalier med farliga egenskaper,
iii) rester av bekämpningsmedel i livsmedel, vatten och luft,
iv) livsmedel och livsmedelsmärkning, bland annat beträffande transfettsyror, alkoholmärkning, tillsatsämnen och material i kontakt med livsmedel.
Ändring 131 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led d – led ii
ii) Stödja utvecklingen av samarbete om utvärdering av medicinska metoder (HTA) i utarbetandet av nya harmoniserade regler.
ii) Stödja utvecklingen av samarbete om och kapacitetsutbyggnad för utvärdering av medicinska metoder (HTA) i utarbetandet av nya harmoniserade regler.
Ändring 132 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led d – led iiia (nytt)
iiia) Stödja genomförandet av program och bästa praxis beträffande utbildning och kampanjer för unga inom sexuell och reproduktiv hälsa.
Ändring 133 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led d – led iiib (nytt)
iiib) Stödja civilsamhällesorganisationer på unionsnivå som arbetar med hälsa och hälsorelaterade frågor.
Ändring 134 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led d – led iiic (nytt)
iiic) Stödja inrättandet av en styrgrupp för hälsofrågor för att genomföra åtgärderna i hälsodelen.
Ändring 135 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 1
1. Endast de åtgärder som fullföljer de mål som avses i artiklarna 3 och 26 är berättigade till finansiering.
1. Endast hälsorelaterade åtgärder som fullföljer de mål som avses i artiklarna 3, 4 och 26 är berättigade till finansiering.
Ändring 136 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2 – led a – led ia (nytt)
ia) Verksamheter utformade för att övervaka de kumulativa hälsokonsekvenserna av miljöriskfaktorer, däribland sådana som uppkommer genom föroreningar i livsmedel, vatten, luft och andra källor.
Ändring 137 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2 – led a – led ib (nytt)
ib) Verksamheter för övervakning av unionsrättens hälsokonsekvenser, såsom säkerhetsövervakning av läkemedel och liknande.
Ändring 138 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2 – led a – stycke 1a (nytt)
När resultaten av den analytiska verksamheten är klara ska de göras allmänt tillgängliga.
Ändring 139 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2 – led b – led i
i) Gränsöverskridande samarbete och partnerskap, inbegripet gränsöverskridande regioner.
i) Gränsöverskridande samarbete och partnerskap, inbegripet gränsöverskridande regioner, även i samband med luftföroreningar och andra gränsöverskridande miljöföroreningar.
Ändring 140 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2 – led c – led i
i) Genom överföring, anpassning och spridning av bästa praxis med mervärde som fastställts på unionsnivå mellan medlemsstaterna.
i) Genom utbyte, överföring, anpassning och spridning av bästa praxis med mervärde som fastställts på unionsnivå mellan medlemsstaterna.
Ändring 141 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2 – led c – led ii
ii) Av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 26.
ii) Av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 26, på ett kontinuerligt och hållbart sätt, så att det säkerställs att ett aktivt civilsamhälle finns närvarande på unionsnivå.
Ändring 142 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2 – led c – led iv
iv) Av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av programmet.
iv) Av de regionala, subnationella och nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av programmet.
Ändring 143 Förslag till förordning Artikel 29
Kommissionen ska samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för hälsofrämjande, förebyggande och hantering av icke-smittsamma sjukdomar eller i kommissionens andra berörda expertgrupper eller liknande organ om den arbetsplan som fastställts för delen för hälsa, och om sina prioriteringar och strategiska riktlinjer, och dess genomförande, även om hälsoperspektivet i annan politik och andra stödsystem, och därmed öka deras övergripande samordning och mervärde.
Kommissionen ska samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för hälsofrämjande, förebyggande och hantering av icke-smittsamma sjukdomar eller i kommissionens andra berörda expertgrupper eller liknande organ, såsom yrkessammanslutningar på hälso- och sjukvårdsområdet, om de årliga arbetsplaner som fastställts för delen för hälsa, och om sina prioriteringar och strategiska riktlinjer, och dess genomförande, även om hälsoperspektivet i annan politik och andra stödsystem, och därmed öka deras övergripande samordning och mervärde. Starkt politiskt ledarskap och en lämplig ledningsstruktur ägnad åt hälsa kommer att säkerställa att skydd och främjande av hälsa garanteras i alla kommissionens portföljer, enligt artikel 168.1 i EUF-fördraget.
Ändring 144 Förslag till förordning Artikel 29a (ny)
Artikel 29a
Styrgrupp för hälsofrågor
1. Kommissionen ska inrätta en styrgrupp för hälsofrågor (nedan kallad styrgruppen) för att genomföra åtgärderna i hälsodelen.
2. Styrgruppen ska fokusera på att skapa synergier mellan hälsodelen och andra program där en hälsodimension är integrerad, genom samordning och samarbete, samtidigt som patienternas och samhällets deltagande främjas, och ge vetenskapliga råd och rekommendationer.Detta ska ge värdeinriktade hälsoåtgärder, hållbarhet och bättre lösningar på hälsoområdet, främja tillgången och minska ojämlikheten i fråga om hälsa.
3. Styrgruppen ska tillhandahålla en heltäckande strategi och styrning i utvecklingen av arbetsprogrammen i hälsodelen.
4. Styrgruppen ska vara en oberoende intressentgrupp sammansatt av aktörer från relevanta sektorer inom folkhälsa, friskvård och socialt skydd, med deltagande av representanter för regioner och lokala hälsomyndigheter, patientföreträdare och medborgare.
5. Styrgruppen ska vara sammansatt av 15–20 personer på hög nivå med bakgrund inom de olika områden och verksamheter som avses i punkt 4.Styrgruppens medlemmar ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar, anmäla intresse eller bådadera.
6. Styrgruppens ordförande ska utses av kommissionen bland styrgruppens medlemmar.
7. Styrgruppen ska
i) bidra till årliga arbetsplaner för hälsodelen efter ett förslag från kommissionen,
ii) utarbeta en modell för att styra samordningen och samarbetet mellan hälsodelen och andra program där en hälsodimension är integrerad.
Modellen ska underlätta synliggörande och samordning av alla befintliga finansieringsmekanismer med relevans för hälsofrågor och hjälpa till att styra samordningen och samarbetet.
Ändring 145 Förslag till förordning Artikel 29b (ny)
Artikel 29b
Internationellt samarbete
Kommissionen ska utveckla samarbete med relevanta internationella organisationer, såsom Förenta nationerna och dess fackorgan, i synnerhet Världshälsoorganisationen (WHO), samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), för att genomföra hälsodelen, så att åtgärder på unionsnivå och internationell nivå kan bli så ändamålsenliga och effektiva som möjligt.
Ändring 146 Förslag till förordning Artikel 31
Artikel 31
Artikel 31
Former av EU-finansiering och metoder för genomförande
Former av EU-finansiering och metoder för genomförande
1. Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, upphandling och frivilliga bidrag till internationella organisationer i vilka unionen är medlem eller i vars verksamhet unionen deltar.
1. Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, upphandling, stöd och frivilliga bidrag till internationella organisationer i vilka unionen är medlem eller i vars verksamhet unionen deltar.
2. Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska genomföras direkt såsom föreskrivs i budgetförordningen eller indirekt med organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.
2. Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska genomföras direkt såsom föreskrivs i budgetförordningen eller indirekt med organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.
När bidrag beviljas får den utvärderingskommitté som avses i artikel [150] i budgetförordningen bestå av externa experter.
När bidrag beviljas får den utvärderingskommitté som avses i artikel [150] i budgetförordningen bestå av externa experter.
3. Blandfinansieringsinsatser inom ramen för programdelen för sysselsättning och social innovation ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.
3. Blandfinansieringsinsatser inom ramen för programdelen för sysselsättning och social innovation ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.
4. Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder som har ett påtagligt mervärde för unionen och som samfinansieras av de behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, eller av organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
4. Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder som har ett påtagligt mervärde för unionen och som samfinansieras av de behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, eller av organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.
5. Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk som godkänts som nätverk av medlemsstaternas styrelse för europeiska referensnätverk efter det godkännandeförfarande som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/287/EU av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta utbyte av information och sakkunskap om etablering och utvärdering av sådana nätverk.
5. Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk som godkänts som nätverk av medlemsstaternas styrelse för europeiska referensnätverk efter det godkännandeförfarande som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/287/EU av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta utbyte av information och sakkunskap om etablering och utvärdering av sådana nätverk.
Ändring 147 Förslag till förordning Artikel 32
Artikel 32
Artikel 32
Arbetsprogram och samordning
Arbetsprogram och samordning
Delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel [108] i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen.
Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att komplettera delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa genom att inrätta sådana arbetsprogram som avses i artikel [108] i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i dessa arbetsprogram.
Kommissionen ska främja synergieffekter och säkerställa ändamålsenlig samordning mellan delen för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd.
Kommissionen ska främja synergieffekter och säkerställa ändamålsenlig samordning mellan delen för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd.
Ändring 148 Förslag till förordning Artikel 33
Artikel 33
Artikel 33
Övervakning och rapportering
Övervakning och rapportering
1. Indikatorer för att övervaka genomförandet av delarna och framstegen när det gäller att nå de särskilda mål som anges i artikel 4 och de operativa mål som anges i artiklarna 23 och 26 ska fastställas.
1. Indikatorer för att övervaka genomförandet av delarna och framstegen när det gäller att nå de särskilda mål som anges i artikel 4 och de operativa mål som anges i artiklarna 23 och 26 ska fastställas.
2. Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter om övervakningen av genomförandet av programdelarna och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
2. Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter om övervakningen av genomförandet av programdelarna och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.
3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att komplettera eller ändra de indikatorer som anges i bilaga III om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av delarna.
3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att komplettera eller ändra de indikatorer som anges i bilagorna II b och III om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av delarna.
3a. I syfte att utföra en regelbunden övervakning av delarna, och för att göra de eventuella anpassningar som krävs för delarnas politiska och finansieringsrelaterade prioriteringar, ska kommissionen utarbeta en inledande kvalitativ och kvantitativ övervakningsrapport som omfattar det första året, följd av tre rapporter som omfattar följande tvåårsperioder, och överlämna dessa rapporter till Europaparlamentet och rådet. Dessa rapporter ska även överlämnas till Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén för kännedom. Rapporterna ska inkludera delarnas resultat samt ange i vilken omfattning principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsintegrering har tillämpats och hur diskrimineringsfrågor, inbegripet tillgänglighetsfrågor, har beaktats i verksamheten. Rapporterna ska göras tillgängliga för allmänheten i syfte att öka insynen i delarna.
Ändring 149 Förslag till förordning Artikel 35
Artikel 35
Artikel 35
Utvärdering
Utvärdering
1. Utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen.
1. Utvärderingar ska göras i tillräckligt god tid för att kunna beaktas i beslutsprocessen.
2. En halvtidsutvärdering av delarna får göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av dem, dock senast fyra år efter det att delarna började genomföras.
2. Senast den 31 december 2024 ska kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av delarna för att
a) mäta, på kvalitativ och kvantitativ basis, framsteg som gjorts med att uppfylla målen för delen,
b) hantera de sociala förhållandena inom unionen samt eventuella viktiga förändringar som införts genom unionsrätten,
c) avgöra huruvida resurserna för delarna har använts effektivt och bedöma unionsmervärdet av detta.
Resultaten från halvtidsutvärderingen ska läggas fram för Europaparlamentet och rådet.
3. Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 5, ska en slututvärdering av delarna genomföras av kommissionen.
3. Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 5, ska en slututvärdering av delarna genomföras av kommissionen.
4. Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4. Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Ändring 150 Förslag till förordning Artikel 37
Artikel 37
(Berör inte den svenska versionen.)
Information, kommunikation och publicitet
1. Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
2. Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och deras åtgärder och resultat. Medel som tilldelats delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska också bidra till kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artiklarna 4, 23 och 26.
Ändring 151 Förslag till förordning Artikel 38
Artikel 38
Artikel 38
Utövande av delegeringen
Utövande av delegeringen
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 15.6, 21.5, 32 och 33.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 15.6, 21.5, 32 och 33.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning28.
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning28.
5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6. En delegerad akt som antas enligt artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 15.6, 21.5, 32 och 33.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
__________
__________
28 EUT L 123, 12.5.2016, s. 13.
28. EUT L 123, 12.5.2016, s. 13.
Ändring 152 Förslag till förordning Artikel 40
Artikel 40
Artikel 40
Kommitté i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget
Kommitté i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget
1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget (nedan kallad ESF+-kommittén).
1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget (nedan kallad ESF+-kommittén).
2. Varje medlemsstat ska utse en företrädare för regeringen, en företrädare för arbetstagarorganisationerna, en företrädare för arbetsgivarorganisationerna och en suppleant för varje ledamot för en tid av högst sju år. Om en ledamot är frånvarande ska suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.
2. Varje medlemsstat ska utse en företrädare för regeringen, en företrädare för arbetstagarorganisationerna, en företrädare för arbetsgivarorganisationerna, en företrädare för det civila samhället, en företrädare för jämställdhetsorgan eller andra oberoende människorättsinstitutioner i enlighet med artikel 6.1 c i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] och en suppleant för varje ledamot för en tid av högst sju år. Om en ledamot är frånvarande ska suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.
3. ESF+-kommittén ska ha en företrädare från var och en av de organisationer som företräder arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer på unionsnivå.
3. ESF+-kommittén ska ha en företrädare från var och en av de organisationer som företräder arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer och civilsamhällets organisationer på unionsnivå.
3a. ESF+-kommittén får bjuda in företrädare för Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.
3b. En jämn könsfördelning och en lämplig representation av minoriteter och andra utestängda grupper inom ESF+-kommittén ska säkras.
4. ESF+-kommittén ska höras om den planerade användningen av tekniskt stöd, om det ges stöd från ESF+ inom ramen för delad förvaltning, och andra frågor som påverkar genomförandet av strategier på unionsnivå, och som berör ESF+.
4. ESF+-kommittén ska höras om den planerade användningen av tekniskt stöd, om det ges stöd från ESF+ inom ramen för delad förvaltning, och andra frågor som påverkar genomförandet av strategier på unionsnivå, och som berör ESF+.
5. ESF+-kommittén får avge yttranden i
5. ESF+-kommittén får avge yttranden i
a) frågor som rör ESF+-bidraget till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet landsspecifika rekommendationer och prioriteringar med anknytning till planeringsterminen (nationella reformprogram osv.),
a) frågor som rör ESF+-bidraget till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet landsspecifika rekommendationer och prioriteringar med anknytning till planeringsterminen (nationella reformprogram osv.),
b) frågor om [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] som är relevanta för ESF+,
b) frågor om [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] som är relevanta för ESF+,
c) andra frågor som rör ESF+ och som kommissionen hänskjutit till kommittén än dem som avses i punkt 4.
c) andra frågor som rör ESF+ och som kommissionen hänskjutit till kommittén än dem som avses i punkt 4.
Yttrandena från ESF+-kommittén ska antas med en absolut majoritet av de avlagda giltiga rösterna, och yttrandena ska delges Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén för kännedom. Kommissionen ska informera ESF+-kommittén om hur den har beaktat dess yttranden.
Yttrandena från ESF+-kommittén ska antas med en absolut majoritet av de avlagda giltiga rösterna, och yttrandena ska delges Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén för kännedom. Kommissionen ska informera ESF+-kommittén skriftligen om hur den har beaktat dess yttranden.
6. ESF+-kommittén får inrätta arbetsgrupper för var och en av delarna i ESF+.
6. ESF+-kommittén får inrätta arbetsgrupper för var och en av delarna i ESF+.
Ändring 153 Förslag till förordning Bilaga I
BILAGA I1
BILAGA I1
Gemensamma indikatorer för allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning
Gemensamma indikatorer för allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning
Alla personuppgifter ska delas upp efter kön (kvinna, man, ickebinär person). Om det inte går att få fram resultat för en viss indikator behöver data för denna inte samlas in och rapporteras.
Alla personuppgifter ska delas upp efter kön (kvinna, man, ickebinär person). Om det inte går att få tillgång till resultat för en viss indikator behöver data för denna inte samlas in och rapporteras. Känsliga personuppgifter får undersökas anonymt.
1. Gemensamma outputindikatorer som rör insatser för enskilda personer:
1. Gemensamma outputindikatorer som rör insatser för enskilda personer:
1a) Gemensamma outputindikatorer för deltagare
1a) Gemensamma outputindikatorer för deltagare
– De gemensamma outputindikatorerna för deltagare är följande:
– De gemensamma outputindikatorerna för deltagare är följande:
– Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa*.
– Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa*.
– Långtidsarbetslösa*.
– Långtidsarbetslösa*.
– Utanför arbetskraften*.
– Utanför arbetskraften*.
– Anställda, inklusive egenföretagare*.
– Anställda, inklusive egenföretagare*.
– Unga som varken arbetar eller studerar (NEET)*.
– Under 30 år*.
– Barn som är under 18 år*.
– Unga som är 18–29 år*,
– Över 54 år*.
– Över 54 år*.
– Med högst grundskoleutbildning (ISCED 0-2)*.
– Med högst grundskoleutbildning (ISCED 0-2)*.
– Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)*.
– Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)*.
– Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)*.
– Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)*.
Det totala antalet deltagare kommer att beräknas automatiskt på grundval av de gemensamma outputindikatorer som rör sysselsättningsstatus.
Det totala antalet deltagare kommer att beräknas automatiskt på grundval av de gemensamma outputindikatorer som rör sysselsättningsstatus.
1b) Andra gemensamma outputindikatorer
1b) Andra gemensamma outputindikatorer
Om uppgifter för dessa indikatorer inte samlas in från dataregister kan värdena för dessa indikatorer fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagaren.
Om uppgifter för dessa indikatorer inte samlas in från dataregister kan värdena för dessa indikatorer fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagaren. Deltagarnas uppgiftslämnande ska alltid ske på frivillig basis.
– Deltagare med funktionsnedsättning**.
– Deltagare med funktionsnedsättning**.
– Deltagare som är under 18 år*.
– Tredjelandsmedborgare*.
– Tredjelandsmedborgare*.
– Deltagare med utländsk bakgrund*.
– Deltagare med utländsk bakgrund*.
– Minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer)**.
– Hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden*.
– Hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden*.
– Deltagare från landsbygdsområden*.
– Deltagare från landsbygdsområden*.
– Deltagare från geografiska områden där det är vanligt med fattigdom och social utestängning*.
– Deltagare som flyttar från institutionsvård till anhörigvård och samhällsbaserad vård**.
2. Gemensamma outputindikatorer för enheter:
2. Gemensamma outputindikatorer för enheter:
– Antalet offentliga förvaltningar eller offentliga tjänster på nationell, regional eller lokal nivå som får stöd.
– Antalet offentliga förvaltningar eller offentliga tjänster på nationell, regional eller lokal nivå som får stöd.
– Antalet mikroföretag, små och medelstora företag (inbegripet kooperativa företag och sociala företag) som får stöd.
– Antalet mikroföretag, små och medelstora företag (inbegripet kooperativa företag och sociala företag) som får stöd.
3. Gemensamma omedelbara resultatindikatorer för deltagare:
3. Gemensamma omedelbara resultatindikatorer för deltagare:
– Deltagare som söker arbete efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare som söker arbete efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.
4. Gemensamma långsiktigare resultatindikatorer för deltagare:
4. Gemensamma långsiktigare resultatindikatorer för deltagare:
– Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, sex månader efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, sex och tolv månader efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation sex månader efter avslutad åtgärd*.
– Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation sex och tolv månader efter avslutad åtgärd*.
Dessa uppgifter ska minst samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje särskilt mål. Urvalets interna validitet ska säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje särskilt mål.
Dessa uppgifter ska minst samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje särskilt mål. Urvalets interna validitet ska säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje särskilt mål.
__________
__________
1 Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med * är personuppgifter enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.
1 Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med * är personuppgifter enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679.
Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med ** är en särskild uppgiftskategori enligt artikel 9 i förordning (EU) 2016/679.
Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med ** är en särskild uppgiftskategori enligt artikel 9 i förordning (EU) 2016/679.
Ändring 154 Förslag till förordning Bilaga II
BILAGA II
BILAGA II
Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom
Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom
1) Outputindikatorer
1) Outputindikatorer
a) Sammanlagt värde på utdelade livsmedel och varor.
a) Sammanlagt värde på utdelade livsmedel och varor.
i) Sammanlagt värde på livsmedelsbiståndet.
i) Sammanlagt värde på livsmedelsbiståndet.
ia) Sammanlagt värde på livsmedel till barn.
ia) Sammanlagt värde på livsmedel till barn.
ib) Sammanlagt värde på livsmedel till hemlösa personer.
ib) Sammanlagt värde på livsmedel till hemlösa personer.
ic) Sammanlagt värde på livsmedel till andra målgrupper.
ic) Sammanlagt värde på livsmedel till andra målgrupper.
ii) Sammanlagt värde på utdelade varor.
ii) Sammanlagt värde på utdelade varor.
iia) Sammanlagt värde på varor till barn.
iia) Sammanlagt värde på varor till barn.
iib) Sammanlagt värde på varor till hemlösa personer.
iib) Sammanlagt värde på varor till hemlösa personer.
iic) Sammanlagt värde på varor till andra målgrupper.
iic) Sammanlagt värde på varor till andra målgrupper.
b) Den sammanlagda mängden utdelat livsmedelsbistånd (i ton),
b) Den sammanlagda mängden utdelat livsmedelsbistånd (i ton),
varav2:
varav2:
(a) andel (%) livsmedel för vilka endast transport, distribution och lagring har betalats av programmet,
(a) andel (%) livsmedel för vilka endast transport, distribution och lagring har betalats av programmet,
(b) del (%) av livsmedelsprodukter som medfinansierats av ESF+ av den totala mängden livsmedel som delats ut till stödmottagare.
(b) del (%) av livsmedelsprodukter som medfinansierats av ESF+ av den totala mängden livsmedel som delats ut till stödmottagare.
(3) Gemensamma resultatindikatorer3
(3) Gemensamma resultatindikatorer3
Antal slutmottagare som får livsmedelsbistånd
Antal slutmottagare som får livsmedelsbistånd
– Antal barn under 18 år.
– Antal barn under 18 år.
– Antal unga i åldern 18–29 år.
– Antal unga i åldern 18–29 år.
– Antal slutmottagare över 54 år.
– Antal slutmottagare över 54 år.
– Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
– Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
– Antal tredjelandsmedborgare.
– Antal tredjelandsmedborgare.
– Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (inklusive marginaliserade grupper som romer).
– Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (utöver personer från befolkningsgruppen romer).
– Deltagare från befolkningsgruppen romer.
– Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
– Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
Antal slutmottagare som får materiellt bistånd
Antal slutmottagare som får materiellt bistånd
– Antal barn under 18 år.
– Antal barn under 18 år.
– Antal unga i åldern 18–29 år.
– Antal unga i åldern 18–29 år.
– Antal slutmottagare över 54 år.
– Antal slutmottagare över 54 år.
– Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
– Antal slutmottagare med funktionsnedsättning.
– Antal tredjelandsmedborgare.
– Antal tredjelandsmedborgare.
– Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (inklusive marginaliserade grupper som romer).
– Antal slutmottagare med utländsk bakgrund och antal slutmottagare som tillhör en minoritet (utöver personer från befolkningsgruppen romer).
– Deltagare från befolkningsgruppen romer.
– Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
– Antal slutmottagare som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden.
__________
__________
2Värdena för dessa indikatorer ska fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagarna.
2Värdena för dessa indikatorer ska fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagarna.
3 Se ovan.
3 Se ovan.
Ändring 155 Förslag till förordning Bilaga IIa (ny)
BILAGA IIa
Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att främja social inkludering av de sämst ställda
Outputindikatorer
1. Totalt antal personer som får stöd för social inkludering.
Varav:
a) antal barn i åldersgruppen 0–15 år,
b) antal personer i åldersgruppen 65 år och äldre,
c) antal kvinnor,
d) antal personer med utländsk bakgrund och personer som tillhör en minoritet (utöver personer från befolkningsgruppen romer),
e) deltagare från befolkningsgruppen romer,
f) antal hemlösa.
Ändring 156 Förslag till förordning Bilaga IIb (ny)
BILAGA IIb
Indikatorer för delen för sysselsättning och social innovation
1. Grad av redovisad ökad förståelse för unionens politik och lagstiftning.
(1) Antal analytiska åtgärder.
(2) Antal åtgärder som avser ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning.
(3) Stöd till centrala aktörer.
2. Nivå på aktivt samarbete och partnerskap mellan unionens, medlemsstaternas och de associerade ländernas offentliga institutioner.
(1) Antal analytiska åtgärder.
(2) Antal åtgärder som avser ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning.
(3) Stöd till centrala aktörer.
3. Redovisad användning av socialpolitiska innovationer i genomförandet av landsspecifika socialpolitiska rekommendationer och resultaten av socialpolitiska experiment för att utforma politiken.
(1) Antal analytiska åtgärder.
(2) Antal åtgärder som avser ömsesidigt lärande, medvetandehöjande och spridning.
(3) Stöd till centrala aktörer.
4. Antal besök på Eures-plattformen.
5. Antal praktikplatser för unga som förverkligats eller fått stöd inom den förberedande åtgärden ”Ditt första Eures-jobb” och inom ramen för riktade program för rörlighet.
6. Antal enskilda personliga kontakter med Eures-rådgivare för arbetssökande, personer som byter arbete och arbetsgivare.
7. Antal företag som bildats eller slagits samman och som fått stöd från unionen.
8. Andel arbetslösa eller missgynnade stödmottagare som har startat eller vidareutvecklat ett företag med hjälp av mikrofinansiering från unionen.
Ändring 157 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 2
2. Antal gemensamma kliniska granskningar av medicinsk teknik.
2. Antal förmånstagare (yrkesverksamma, medborgare, patienter) som påverkas av programmets resultat.
Ändring 158 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 3
3. Antal exempel på bästa metoder som överförts.
3. Antal gemensamma kliniska granskningar av medicinsk teknik.
Ändring 159 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4
4. Användningsgraden av programmets resultat i nationell hälso- och sjukvårdspolitik, uppmätt med hjälp av undersökningar ”före” och ”efter”.
4. Antal exempel på bästa metoder som överförts.
Ändring 160 Förslag till förordning Bilaga III – punkt 4a (ny)
4a. Användningsgraden av programmets resultat inom politik eller verktyg för regional och nationell hälso- och sjukvård, uppmätt med validerade metoder.
Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0461/2018).
Särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ***I
293k
94k
Europaparlamentets ändringar antagna den 16 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder (COM(2018)0374 – C8-0229/2018 – 2018/0199(COD))(1)
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Kommissionens förslag
Ändring
Ändring 1 Förslag till förordning Skäl 1
(1) Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje stycket i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner och minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, där särskild hänsyn ska tas till vissa kategorier av regioner, bland vilka gränsregioner uttryckligen anges.
(1) Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje stycket i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner och minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, landsbygdsområden, områden som påverkats av strukturomvandling, områden med låg befolkningstäthet samt öregioner.
Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 2
(2) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new CPR]21 fastställs gemensamma bestämmelser för Eruf och vissa andra fonder och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new ERDF]22 fastställs bestämmelser om Eruf-stödets särskilda mål och tillämpningsområde. Det är nu nödvändigt att anta särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) när en eller flera medlemsstater samarbetar över gränserna med avseende på effektiv programplanering, inklusive bestämmelser om tekniskt stöd, övervakning, utvärdering, kommunikation, stödberättigande, förvaltning och kontroll samt ekonomisk förvaltning.
(2) I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new CPR]21 fastställs gemensamma bestämmelser för Eruf och vissa andra fonder och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new ERDF]22 fastställs bestämmelser om Eruf-stödets särskilda mål och tillämpningsområde. Det är nu nödvändigt att anta särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) när en eller flera medlemsstater och deras regioner samarbetar över gränserna med avseende på effektiv programplanering, inklusive bestämmelser om tekniskt stöd, övervakning, utvärdering, kommunikation, stödberättigande, förvaltning och kontroll samt ekonomisk förvaltning.
_________________
_________________
21 [Referens]
21 [Referens]
22 [Referens]
22 [Referens]
Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 3
(3) För att stödja en harmonisk utveckling inom unionens territorium på olika nivåer bör Eruf stödja gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).
(3) För att stödja en harmonisk utveckling präglad av samarbete inom unionens territorium på olika nivåer och minska de skillnader som finns bör Eruf stödja gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). I denna process bör principerna om flernivåstyrning och partnerskap beaktas, och platsbaserade strategier bör stärkas.
Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt)
(3a) De olika komponenterna i Interreg bör bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs i september 2015.
Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 4
(4) Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör syfta till att angripa gemensamma utmaningar som fastställs gemensamt i gränsregioner och att ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som beskrivs i kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden23 (nedan kallat meddelandet om gränsområden). Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör därför begränsas till samarbete vid landgränser och det gränsöverskridande samarbetet vid sjögränser bör integreras i den transnationella komponenten.
(4) Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör syfta till att angripa gemensamma utmaningar som fastställs gemensamt i gränsregioner och att ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som beskrivs i kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden23 (nedan kallat meddelandet om gränsområden). Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör därför inbegripa samarbete vid såväl landgränser som sjögränser, utan att det påverkar den nya komponenten för de yttersta randområdenas samarbete.
__________________
__________________
23 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Främja tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsregioner, COM(2017)0534, 20.9.2017.
23 Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Främja tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsregioner, COM(2017)0534, 20.9.2017.
Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 5
(5) Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör också omfatta samarbete mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera länder eller andra territorier utanför unionen. Det faktum att internt och externt gränsöverskridande samarbete ingår i denna förordning bör leda till en betydande förenkling och rationalisering av tillämpliga bestämmelser för programmyndigheterna i medlemsstaterna och för partnermyndigheterna och stödmottagarna utanför unionen i förhållande till programperioden 2014–2020.
(5) Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör också omfatta samarbete mellan en eller flera medlemsstater eller deras regioner, och ett eller flera länder eller regioner, eller andra territorier utanför unionen. Det faktum att internt och externt gränsöverskridande samarbete ingår i denna förordning bör leda till en betydande förenkling och rationalisering av tillämpliga bestämmelser för programmyndigheterna i medlemsstaterna och för partnermyndigheterna och stödmottagarna utanför unionen i förhållande till programperioden 2014–2020.
Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 6
(6) Komponenten för transnationellt samarbetet och havssamarbete bör syfta till att stärka samarbetet genom åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling med koppling till unionens prioriteringar inom sammanhållningspolitiken och bör även inbegripa gränsöverskridande havssamarbete. Det transnationella samarbetet bör omfatta större territorier på unionens fastland, medan havssamarbete bör omfatta territorier kring havsområden och inbegripa det gränsöverskridande samarbetet vid sjögränser under programperioden 2014–2020.En så stor flexibilitet som möjligt bör gälla för att fortsätta att genomföra tidigare gränsöverskridande samarbete vid sjögränser inom ramen för ett bredare havssamarbete, särskilt genom att man definierar det territorium som omfattas, de särskilda målen för detta samarbete, kraven för ett projektpartnerskap och inrättandet av delprogram och särskilda styrkommittéer.
(6) Komponenten för transnationellt samarbete och havssamarbete bör syfta till att stärka samarbetet genom åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling med koppling till unionens prioriteringar inom sammanhållningspolitiken, med full respekt för subsidiariteten. Det transnationella samarbetet bör omfatta större transnationella territorier och, där så är lämpligt, territorier kring havsområden som har en större geografisk omfattning än de gränsöverskridande programmen.
Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 7
(7) På grundval av erfarenheten med gränsöverskridande och transnationellt samarbete under programperioden 2014–2020 i de yttersta randområdena, där en kombination av de båda komponenterna inom ett enda program per samarbetsområde inte har utmynnat i tillräcklig förenkling för programmyndigheterna och stödmottagarna, bör en särskild komponent för de yttersta randområdena införas så att de så effektivt och enkelt som möjligt kan samarbeta med sina angränsande länder och territorier.
(7) På grundval av erfarenheten med gränsöverskridande och transnationellt samarbete under programperioden 2014–2020 i de yttersta randområdena, där en kombination av de båda komponenterna inom ett enda program per samarbetsområde inte har utmynnat i tillräcklig förenkling för programmyndigheterna och stödmottagarna, bör en särskild ytterligare komponent för de yttersta randområdena införas så att de, med hänsyn till sina särskilda förhållanden, så effektivt och enkelt som möjligt kan samarbeta med tredjeländer, utomeuropeiska länder och territorier (ULT) eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer.
Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 8
(8) På grundval av erfarenheten med programmen för interregionalt samarbete inom Interreg och bristen på sådant samarbete i programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” under programperioden 2014–2020 bör komponenten för interregionalt samarbete mer specifikt inriktas på att effektivisera sammanhållningspolitiken. Den komponenten bör därför begränsas till två program, ett program med syftet att möjliggöra alla typer av verksamhet, innovativa tillvägagångssätt och kapacitetsuppbyggnad för program inom båda målen och att främja europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som har inrättats eller ska inrättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006l24 och ett annat program med syftet att förbättra analysen av utvecklingstendenser. Det projektbaserade samarbetet inom unionen bör integreras i den nya komponenten för interregionala innovationsinvesteringar och kopplas nära till genomförandet av kommissionens meddelande Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt25, särskilt för att stödja tematiska plattformar för smart specialisering på sådana områden som energi, industriell modernisering eller jordbruk och livsmedel. Den integrerade territoriella utveckling som inriktas på funktionella stadsområden eller stadsområden bör slutligen koncentreras till programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” i ett kompletterande instrument, Europeiska stadsinitiativet.De två programmen inom komponenten för interregionalt samarbete bör omfatta hela unionen och bör också vara öppna för deltagande av tredjeländer.
(8) På grundval av å ena sidan den positiva erfarenheten med programmen för interregionalt samarbete inom Interreg och å andra sidan bristen på sådant samarbete i programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” under programperioden 2014–2020 är interregionalt samarbete i form av utbyte av erfarenheter och utveckling av kapacitet för program inom båda målen (Europeiskt territoriellt samarbete och Investering för tillväxt och sysselsättning) mellan städer och regioner en viktig komponent för att finna gemensamma lösningar inom sammanhållningspolitiken och skapa bestående partnerskap. Därför bör befintliga program fortsätta, särskilt främjandet av projektbaserat samarbete, inbegripet främjandet av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete liksom makroregionala strategier.
__________________
24 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), EUT L 210, 31.7.2006, s. 19.
25 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt, COM(2017) 376 final, 18.7.2017.
Ändring 10 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt)
(8a) Det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar bör baseras på smart specialisering och användas för att stödja tematiska plattformar för smart specialisering på områden som energi, industriell modernisering, cirkulär ekonomi, social innovation, miljö eller jordbruk och livsmedel, och hjälpa dem som deltar i strategier för smart specialisering att slå sig samman för att öka innovationen och få ut innovativa produkter, processer och ekosystem på den europeiska marknaden. Erfarenheterna visar att det fortfarande finns ett ihållande systemfel inom provnings- och valideringsskedet vid demonstration av ny teknik (t.ex. viktig möjliggörande teknik), särskilt när innovation är resultatet av integrering av kompletterande regionala specialiseringar som skapar innovativa värdekedjor. Det felet är särskilt kritiskt i fasen mellan försöksskedet och full spridning på marknaden. Inom vissa strategiska teknik- och industriområden kan små och medelstora företag för närvarande inte räkna med en högkvalitativ, öppen och sammankopplad transeuropeisk infrastruktur för demonstration. Programmen inom initiativet för interregionalt samarbete bör omfatta hela EU och bör också vara öppna för deltagande av ULT, tredjeländer och deras regioner samt regionala integrations- och samarbetsorganisationer, inbegripet i de angränsande yttersta randområdena. Synergier mellan interregionala innovationsinvesteringar och andra relevanta EU-program som de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020, den digitala inre marknaden och programmet för den inre marknaden bör uppmuntras, eftersom de kommer att öka investeringarnas effekt och ge medborgarna ett bättre värde.
Ändring 11 Förslag till förordning Skäl 9
(9) Det bör fastställas objektiva kriterier för att bestämma stödberättigade regioner och områden. För detta ändamål bör fastställandet av stödberättigade regioner på unionsnivå grundas på det gemensamma system för klassificering av regioner som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200326.
(9) Det bör fastställas gemensamma objektiva kriterier för att bestämma stödberättigade regioner och områden. För detta ändamål bör fastställandet av stödberättigade regioner på unionsnivå grundas på det gemensamma system för klassificering av regioner som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/200326.
__________________
__________________
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), EUT L 154, 21.6.2003, s. 1.
Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 10
(10) Det är nödvändigt att fortsätta att stödja eller, beroende på vad som är lämpligt, upprätta samarbete i alla dess aspekter med tredjeländer som gränsar till unionen, eftersom sådant samarbete är ett viktigt politiskt verktyg för regional utveckling och bör gynna de regioner i medlemsstaterna som gränsar till tredjeländer. För detta ändamål bör Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder – instrumentet för stöd inför anslutningen (nedan kallat IPA)27, instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (nedan kallat NDICI)28 samt programmet för de utomeuropeiska länderna och territorierna (nedan kallat ULT-programmet)29 – stödja program för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete och havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete. Stödet från Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder bör grundas på ömsesidighet och proportionalitet. När det gäller gränsöverskridande samarbete med stöd av IPAIII och NDICI bör dock stödet från Eruf kompletteras med minst motsvarande belopp från anslagen till gränsöverskridande samarbete inom IPAIII och NDICI, med förbehåll för de högsta belopp som anges i respektive rättsakt, dvs. högst 3 % av finansieringsramen inom IPA III och högst 4 % av finansieringsramen för det geografiska område som omfattas av grannskapspolitiken enligt artikel 4.2 a i NDICI.
(10) Det är nödvändigt att fortsätta att stödja eller, beroende på vad som är lämpligt, upprätta samarbete i alla dess aspekter med tredjeländer som gränsar till unionen, eftersom sådant samarbete är ett viktigt politiskt verktyg för regional utveckling och bör gynna de regioner i medlemsstaterna som gränsar till tredjeländer. För detta ändamål bör Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder – instrumentet för stöd inför anslutningen (nedan kallat IPA)27, instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (nedan kallat NDICI)28 samt programmet för de utomeuropeiska länderna och territorierna (nedan kallat ULT-programmet)29 – stödja program för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete. Stödet från Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder bör grundas på ömsesidighet och proportionalitet. När det gäller gränsöverskridande samarbete med stöd av IPA III och NDICI bör dock stödet från Eruf kompletteras med minst motsvarande belopp från anslagen till gränsöverskridande samarbete inom IPA III och NDICI, med förbehåll för de högsta belopp som anges i respektive rättsakt.
__________________
__________________
27 Förordning (EU) XXX om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (EUT L xx, s. y).
27 Förordning (EU) XXX om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (EUT L xx, s. y).
28 Förordning (EU) XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (EUT L xx, s. y).
28 Förordning (EU) XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (EUT L xx, s. y).
29 Rådets beslut (EU) XXX om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen samt förbindelser mellan Europeiska unionen å ena sidan och Grönland och Konungariket Danmark å andra sidan (EUT L xx, s. y).
29 Rådets beslut (EU) XXX om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen samt förbindelser mellan Europeiska unionen å ena sidan och Grönland och Konungariket Danmark å andra sidan (EUT L xx, s. y).
Ändring 13 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
(10a) Särskild uppmärksamhet bör riktas mot regioner som blir nya yttre EU-gränser, för att säkerställa att de pågående samarbetsprogrammen fortsätter på lämpligt sätt.
Ändring 14 Förslag till förordning Skäl 11
(11) Stödet från IPAIII bör i huvudsak inriktas på att hjälpa IPA-stödmottagarna att stärka de demokratiska institutionerna och rättstaten, reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna och främja jämställdhet, tolerans, social inkludering och icke-diskriminering. Stödet från IPA bör fortsätta att stödja IPA-stödmottagarnas ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, inklusive genom genomförande av unionens makroregionala strategier. Stödet från IPA bör dessutom inriktas på frågor som rör säkerhet, migration och gränsförvaltning, säkerställande av tillgång till internationellt skydd, utbyte av relevant information, förbättring av gränskontroller samt fortsatta gemensamma ansträngningar att bekämpa irreguljär migration och smuggling av migranter.
(11) Stödet från IPA III bör i huvudsak inriktas på att hjälpa IPA-stödmottagarna att stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten, reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna och främja jämställdhet, tolerans, social inkludering och icke-diskriminering samt regional och lokal utveckling. Stödet från IPA bör fortsätta att stödja IPA-stödmottagarnas ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, inklusive genom genomförande av unionens makroregionala strategier. Stödet från IPA bör dessutom inriktas på frågor som rör säkerhet, migration och gränsförvaltning, säkerställande av tillgång till internationellt skydd, utbyte av relevant information, förbättring av gränskontroller samt fortsatta gemensamma ansträngningar att bekämpa irreguljär migration och smuggling av migranter.
Ändring 15 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt)
(12a) Utvecklingen av synergier med unionens program för yttre åtgärder och utveckling bör också bidra till att säkerställa maximal inverkan och samtidigt uppfylla principen om konsekvent politik för utveckling i enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). För att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås är det mycket viktigt att uppnå samstämmighet inom alla EU:s politikområden.
Ändring 16 Förslag till förordning Skäl 14
(14) Med hänsyn till den särskilda situationen i unionens yttersta randområden måste det antas bestämmelser om på vilka villkor dessa områden kan få tillgång till strukturfonderna. Vissa bestämmelser i denna förordning bör därför anpassas till de särskilda förhållanden som råder i de yttersta randområdena i syfte att förenkla och främja samarbetet med deras grannar, med beaktande av kommissionens meddelande – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden31.
(14) Med hänsyn till den särskilda situationen i unionens yttersta randområden måste det antas bestämmelser om förbättring av de villkor enligt vilka dessa områden kan få tillgång till strukturfonderna. Vissa bestämmelser i denna förordning bör därför anpassas till de särskilda förhållanden som råder i de yttersta randområdena i syfte att förenkla och främja deras samarbete med tredjeländer och ULT, med beaktande av kommissionens meddelande – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden31.
_________________
_________________
31 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden, COM(2017)0623, 24.10.2017.
31 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden, COM(2017)0623, 24.10.2017.
Ändring 17 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
(14a) I den här förordningen fastställs möjligheten för ULT att delta i Interreg-programmen. De särskilda förhållandena och utmaningarna för ULT bör beaktas för att underlätta deras faktiska tillträde och deltagande.
Ändring 18 Förslag till förordning Skäl 15
(15) Det är nödvändigt att fastställa de medel som ska tilldelas var och en av de olika komponenterna inom Interreg, inbegripet varje medlemsstats andel av de totala beloppen för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete och havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete samt medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet mellan dessa komponenter. I förhållande till programperioden 2014–2020 bör andelen för gränsöverskridande samarbete sänkas, medan andelen för transnationellt samarbete och havssamarbete bör höjas till följd av att havssamarbete integreras, och en ny komponent för de yttersta randområdenas samarbete bör införas.
(15) Det är nödvändigt att fastställa de medel som ska tilldelas var och en av de olika komponenterna inom Interreg, inbegripet varje medlemsstats andel av de totala beloppen för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete samt medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet mellan dessa komponenter. Med tanke på globaliseringen bör beslut om samarbete som syftar till att stimulera investeringar i fler arbetstillfällen och ökad tillväxt och investeringar som görs gemensamt med andra regioner dock även fattas med beaktande av regionernas gemensamma särdrag och ambitioner och inte nödvändigtvis av nationsgränser, och därför bör tillräckliga ytterligare medel för det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar göras tillgängliga för att möta de globala marknadsförhållandena.
Ändring 19 Förslag till förordning Skäl 18
(18) Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på Irland och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet bör ett nytt Peace-plus-program för gränsöverskridande samarbete fortsätta att genomföras på grundval av tidigare samarbetsprogram mellan de irländska grevskap som gränsar till Nordirland och Nordirland. Med tanke på programmets praktiska betydelse är det nödvändigt att se till att, när programmet verkar för att stödja fred och försoning, Eruf även bidrar till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder som främjar sammanhållning mellan lokalsamhällen. Med hänsyn till programmets särdrag bör det förvaltas på ett integrerat sätt där Förenade kungarikets bidrag integreras i programmet som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Vidare bör vissa regler för urval av insatser i denna förordning inte tillämpas på det programmet när det gäller insatser till stöd för fred och försoning.
(18) Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på Irland och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet bör ett nytt Peace-plus-program för gränsöverskridande samarbete fortsätta att genomföras på grundval av tidigare samarbetsprogram mellan de irländska grevskap som gränsar till Nordirland och Nordirland. Med tanke på programmets praktiska betydelse är det nödvändigt att se till att, när programmet verkar för att stödja fred och försoning, Eruf även bidrar till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet och samarbete i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder som främjar sammanhållning mellan lokalsamhällen. Med hänsyn till programmets särdrag bör det förvaltas på ett integrerat sätt där Förenade kungarikets bidrag integreras i programmet som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Vidare bör vissa regler för urval av insatser i denna förordning inte tillämpas på det programmet när det gäller insatser till stöd för fred och försoning.
Ändring 20 Förslag till förordning Skäl 20
(20) Den största delen av unionens stöd bör koncentreras till ett begränsat antal politiska mål i syfte att maximera genomslaget för Interreg.
(20) Den största delen av unionens stöd bör koncentreras till ett begränsat antal politiska mål i syfte att maximera genomslaget för Interreg. Synergieffekter och komplementaritet mellan Interregkomponenterna bör förstärkas.
Ändring 21 Förslag till förordning Skäl 21
(21) Bestämmelserna om utarbetande, godkännande och ändring av Interregprogrammen samt bestämmelserna om territoriell utveckling, urval av insatser, övervakning och utvärdering, programmyndigheter, insatsrevision och öppenhet och kommunikation bör anpassas till Interregprogrammens särdrag i förhållande till bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR].
(21) Bestämmelserna om utarbetande, godkännande och ändring av Interregprogrammen samt bestämmelserna om territoriell utveckling, urval av insatser, övervakning och utvärdering, programmyndigheter, insatsrevision och öppenhet och kommunikation bör anpassas till Interregprogrammens särdrag i förhållande till bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR]. Dessa särskilda bestämmelser bör vara enkla och tydliga för att undvika överreglering och ytterligare administrativa bördor för medlemsstater och stödmottagare.
Ändring 22 Förslag till förordning Skäl 22
(22) De bestämmelser om kriterier för att insatser ska anses vara genuint gemensamma och kooperativa, om partnerskap inom en Interreginsats och om den samordnande partnerns skyldigheter som fastställts under programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla. Interregpartnerna bör dock samarbeta när det gäller alla de fyra aspekterna (utveckling, genomförande, bemanning och finansiering) och, när det gäller de yttersta randområdenas samarbete, tre av de fyra aspekterna, eftersom det bör vara enklare att kombinera stöd från Eruf med stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, både på program- och på insatsnivå.
(22) De bestämmelser om kriterier för att insatser ska anses vara genuint gemensamma och kooperativa, om partnerskap inom en Interreginsats och om den samordnande partnerns skyldigheter som fastställts under programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla. Interregpartnerna bör samarbeta när det gäller såväl utveckling och genomförande som bemanning eller finansiering, eller både och, när det gäller de yttersta randområdenas samarbete, tre av de fyra aspekterna, eftersom det bör vara enklare att kombinera stöd från Eruf med stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, både på program- och på insatsnivå.
Ändring 23 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt)
(22a) Ett viktigt och framgångsrikt verktyg inom gränsöverskridande samarbetsprogram är projekt för kontakter mellan människor (”people-to-people” – P2P) och småskaliga projekt, som syftar till att övervinna gränsrelaterade hinder och främja kontakter mellan lokalbefolkningen och på så sätt föra gränsområden och deras invånare närmare varandra. P2P-projekt och småskaliga projekt genomförs inom ett stort antal områden, exempelvis kultur, idrott, turism, allmän och yrkesinriktad utbildning, ekonomi, forskning, miljöskydd och ekologi, hälso- och sjukvård, transporter och mindre infrastruktur, administrativt samarbete och pr-verksamhet. I enlighet med vad som också anges i Europeiska regionkommitténs yttrande Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram32 har P2P-projekt och småskaliga projekt stort europeiskt mervärde och bidrar i hög grad till det övergripande målet i programmen för gränsöverskridande samarbete.
__________________ 32 Yttrande från Europeiska regionkommittén, Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram, av den 12 juli 2017 (EUT C 342, 12.10.2017, s. 38).
Ändring 24 Förslag till förordning Skäl 23
(23) Det är nödvändigt att förtydliga reglerna för de småprojektfonder som genomförts sedan Interreg inleddes, men som aldrig har omfattats av några särskilda bestämmelser. I enlighet med vad som också anges i Regionskommitténs yttrande Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram32 fyller sådana småprojektfonder en viktig funktion för att bygga upp förtroende mellan människor och institutioner samtidigt som de ger ett stort europeiskt mervärde och i hög grad bidrar till det övergripande målet i programmen för gränsöverskridande samarbete genom att de övervinner gränshinder och integrerar gränsområden och deras invånare. I syfte att förenkla den ekonomiska förvaltningen av småskaliga projekt för slutmottagarna, som ofta inte är vana vid att ansöka om EU-medel, bör det bli obligatoriskt att använda förenklade kostnadsalternativ och enhetsbelopp under en viss gräns.
(23) Sedan Interreg inleddes stöds P2P-projekt och småskaliga projekt främst genom småprojektfonder eller liknande instrument, som emellertid aldrig har omfattats av några särskilda bestämmelser, varför det är nödvändigt att förtydliga reglerna för småprojektfonder. I syfte att bevara det mervärde och de fördelar som P2P-projekt och småskaliga projekt har, även avseende lokal och regional utveckling, och förenkla den ekonomiska förvaltningen av småskaliga projekt för slutmottagarna, som ofta inte är vana vid att ansöka om EU-medel, bör det bli obligatoriskt att använda förenklade kostnadsalternativ och enhetsbelopp under en viss gräns.
__________________
32 Yttrande från Europeiska regionkommittén – Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram, 12.7.2017 (EUT C 342, 12.10.2017, s. 38).
Ändring 25 Förslag till förordning Skäl 24
(24) Eftersom flera medlemsstater deltar och de administrativa kostnaderna därför är högre, särskilt för kontroller och översättning, bör utgiftstaket för tekniskt stöd vara högre än det för målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”. För att kompensera för de högre administrativa kostnaderna bör medlemsstaterna när så är möjligt uppmuntras att minska den administrativa bördan för genomförandet av gemensamma projekt. Dessutom bör Interregprogram med begränsat stöd från unionen eller program för externt gränsöverskridande samarbete få ett visst minimibelopp för tekniskt stöd i syfte att säkerställa tillräcklig finansiering för ett effektivt tekniskt stöd.
(24) Eftersom flera medlemsstater deltar och de administrativa kostnaderna därför är högre, bland annat för regionala kontaktpunkter (även kallade antenner), som är viktiga kontaktpunkter för dem som ansöker om och genomför projekt och i och med detta fungerar som direktkanaler till det gemensamma sekretariatet och respektive behörig myndighet, men särskilt även för kontroller och översättning, bör utgiftstaket för tekniskt stöd vara högre än det för målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”. För att kompensera för de högre administrativa kostnaderna bör medlemsstaterna när så är möjligt uppmuntras att minska den administrativa bördan för genomförandet av gemensamma projekt. Dessutom bör Interregprogram med begränsat stöd från unionen eller program för externt gränsöverskridande samarbete få ett visst minimibelopp för tekniskt stöd i syfte att säkerställa tillräcklig finansiering för ett effektivt tekniskt stöd.
Ändring 26 Förslag till förordning Skäl 25a (nytt)
(25a) I samband med minskningen av de administrativa bördorna bör kommissionen, medlemsstaterna och regionerna samarbeta nära för att kunna använda de utökade proportionella arrangemang för ett Interregprograms förvaltnings- och kontrollsystem som anges i artikel 77 i förordning (EU) .../... [new CPR].
Ändring 27 Förslag till förordning Skäl 27
(27) Medlemsstaterna bör uppmuntras att överlåta den förvaltande myndighetens uppgifter till en europeisk gruppering för territoriellt samarbete eller inrätta en sådan gruppering, liksom andra gränsöverskridande rättssubjekt som ansvarar för förvaltningen av ett delprogram, en integrerad territoriell investering eller en eller flera småprojektfonder, eller att agera som en enda partner.
(27) Medlemsstaterna bör där så är lämpligt delegera den förvaltande myndighetens uppgifter till en ny eller, i förekommande fall, existerande europeisk gruppering för territoriellt samarbete eller inrätta en sådan gruppering, liksom andra gränsöverskridande rättssubjekt som ansvarar för förvaltningen av ett delprogram eller en integrerad territoriell investering, eller att agera som en enda partner. Medlemsstaterna bör göra det möjligt för regionala och lokala myndigheter liksom andra offentliga organ från olika medlemsstaterna att inrätta sådana samarbetsgrupperingar med ställning som juridisk person, och bör involvera lokala och regionala myndigheter i sin verksamhet.
Ändring 28 Förslag till förordning Skäl 28
(28) För att fortsätta med den betalningskedja som fastställdes för programperioden 2014–2020, dvs. från kommissionen till den samordnande partnern via den attesterande myndigheten, bör den betalningskedjan fortsätta att tillämpas inom ramen för redovisningsfunktionen. Stödet från unionen bör utbetalas till den samordnande partnern, förutsatt att detta inte leder till dubbla avgifter vid omräkning till euro och tillbaka till en annan valuta eller vice versa mellan den samordnande partnern och övriga partner.
(28) För att fortsätta med den betalningskedja som fastställdes för programperioden 2014–2020, dvs. från kommissionen till den samordnande partnern via den attesterande myndigheten, bör den betalningskedjan fortsätta att tillämpas inom ramen för redovisningsfunktionen. Stödet från unionen bör utbetalas till den samordnande partnern, förutsatt att detta inte leder till dubbla avgifter vid omräkning till euro och tillbaka till en annan valuta eller vice versa mellan den samordnande partnern och övriga partner. Om inget annat anges bör den samordnande partnern säkerställa att de övriga partnerna får det totala stödbeloppet från respektive unionsfond i sin helhet och inom den tidsfrist som alla partner kommit överens om, enligt samma förfarande som tillämpats för den samordnande partnern.
Ändring 29 Förslag till förordning Skäl 29
(29) I enlighet med artikel [63.9] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus] ska sektorspecifika regler beakta behoven inom programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), särskilt när det gäller revisionsfunktionen. Bestämmelserna om det årliga revisionsuttalandet, den årliga kontrollrapporten och insatsrevision bör därför förenklas och anpassas till dessa program som inbegriper flera medlemsstater.
(29) I enlighet med artikel [63.9] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus] ska sektorspecifika regler beakta behoven inom programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), särskilt när det gäller revisionsfunktionen. Bestämmelserna om det årliga revisionsuttalandet, den årliga kontrollrapporten och insatsrevision bör därför förenklas och anpassas till dessa program som inbegriper fler än en medlemsstat.
Ändring 30 Förslag till förordning Skäl 30
(30) Det bör fastställas en tydlig kedja för det ekonomiska ansvaret för återkrav vid oriktigheter från en enda partner eller andra partner via den samordnande partnern och den förvaltande myndigheten till kommissionen. Det bör fastställas bestämmelser om medlemsstaternas, tredjeländernas, partnerländernas eller de utomeuropiska ländernas och territoriernas ansvar för de fall då återbetalning inte kan utverkas från den enda partnern, andra partner eller den samordnande partnern som innebär att medlemsstaten ansvarar för återbetalningen till den förvaltande myndigheten. Till följd av detta finns det inom Interregprogrammen inget utrymme för belopp som inte kan återkrävas på stödmottagarnivå. Det dock är nödvändigt att förtydliga reglerna för de fall då en medlemsstat eller ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium inte gör en återbetalning till den förvaltande myndigheten. Den samordnande partnerns skyldigheter för återkrav bör också förtydligas. Den förvaltande myndigheten bör närmare bestämt inte tillåtas att ålägga den samordnande partnern att inleda ett rättsligt förfarande i en annan medlemsstat.
(30) Det bör fastställas en tydlig kedja för det ekonomiska ansvaret för återkrav vid oriktigheter från en enda partner eller andra partner via den samordnande partnern och den förvaltande myndigheten till kommissionen. Det bör fastställas bestämmelser om medlemsstaternas, tredjeländernas, partnerländernas eller de utomeuropiska ländernas och territoriernas ansvar för de fall då återbetalning inte kan utverkas från den enda partnern, andra partner eller den samordnande partnern som innebär att medlemsstaten ansvarar för återbetalningen till den förvaltande myndigheten. Till följd av detta finns det inom Interregprogrammen inget utrymme för belopp som inte kan återkrävas på stödmottagarnivå. Det är dock nödvändigt att förtydliga reglerna för de fall då en medlemsstat eller ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium inte gör en återbetalning till den förvaltande myndigheten. Den samordnande partnerns skyldigheter för återkrav bör också förtydligas. Dessutom bör förfarandena för återkrav fastställas och godkännas av övervakningskommittén. Den förvaltande myndigheten bör dock inte tillåtas att ålägga den samordnande partnern att inleda ett rättsligt förfarande i en annan medlemsstat.
Ändring 31 Förslag till förordning Skäl 30a (nytt)
(30a) Finansiell disciplin bör uppmuntras. Samtidigt bör arrangemang för tillbakadragande av budgetåtaganden ta hänsyn till Interregprogrammens komplexitet och genomförande.
Ändring 32 Förslag till förordning Skäl 32
(32) Trots att Interregprogram med deltagande av tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier bör genomföras genom delad förvaltning bör de yttersta randområdenas samarbete får genomföras genom indirekt förvaltning. Det bör fastställas särskilda regler om hur dessa program helt eller delvis ska genomföras genom indirekt förvaltning.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 33 Förslag till förordning Skäl 35
(35) För att säkerställa enhetliga villkor för antagande eller ändring av Interregprogrammen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Programmen för externt gränsöverskridande samarbete bör dock i tillämpliga fall följa de kommittéförfaranden som fastställs genom förordning (EU) [IPA III] och förordning (EU) [NDICI] när det gäller det första beslutet om godkännande av dessa program.
(35) För att säkerställa enhetliga villkor för antagande eller ändring av Interregprogrammen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dock bör, i tillämpliga fall, programmen för externt gränsöverskridande samarbete följa de kommittéförfaranden som fastställs genom förordning (EU) [IPA III] och förordning (EU) [NDICI] när det gäller det första beslutet om godkännande av dessa program.
Ändring 34 Förslag till förordning Skäl 36a (nytt)
(36a) Främjandet av europeiskt territoriellt samarbete (ETS) är en viktig prioritering inom EU:s sammanhållningspolitik. Stöd till små och medelstora företag för kostnader som uppstår i samband med ETS-projekt är enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/20141a (den allmänna gruppundantagsförordningen) redan undantaget från anmälningsskyldigheten. Särskilda bestämmelser om regionalstöd för investeringar som görs av företag av alla storlekar finns också i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–20202a och i avsnittet om regionalstöd i den allmänna gruppundantagsförordningen. Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts bör stöd till ETS-projekt endast få begränsade effekter på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna, och kommissionen bör därför kunna förklara att sådant stöd är förenligt med den inre marknaden och att finansiering som tillhandahålls till stöd för ETS-projekt kan omfattas av gruppundantag.
_____________________
1a Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1). 2a Riktlinjer för statligt regionalstöd för 2014–2020 (EUT C 209, 23.07.2013, s. 1).
Ändring 35 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1
1. I denna förordning fastställs bestämmelser om målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i syfte att främja samarbete mellan medlemsstaterna inom unionen och mellan medlemsstaterna och angränsande tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller utomeuropeiska länder och territorier.
1. I denna förordning fastställs bestämmelser om målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) i syfte att främja samarbete mellan medlemsstaterna och deras regioner inom unionen och mellan medlemsstaterna, deras regioner och tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller utomeuropeiska länder och territorier (ULT), eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer respektive en grupp av tredjeländer som ingår i en regional organisation.
Ändring 36 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led 4
4) gränsöverskridande rättssubjekt: ett rättssubjekt som inrättats enligt lagarna i något av de länder som deltar i ett Interregprogram, under förutsättning att det har inrättats av territoriella myndigheter eller andra organ från minst två deltagarländer.
4) gränsöverskridande rättssubjekt: ett rättssubjekt, inbegripet en EU-region, som inrättats enligt lagarna i något av de länder som deltar i ett Interregprogram, under förutsättning att det har inrättats av territoriella myndigheter eller andra organ från minst två deltagarländer.
Ändring 37 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led 4a (nytt)
4a) regional integrations- och samarbetsorganisation: sammanslutning av medlemsländer eller regioner i samma geografiska område vars syfte är att bedriva ett närmare samarbete i frågor av gemensamt intresse.
Ändring 38 Förslag till förordning Artikel 3 – led 1 – inledningen
1. Gränsöverskridande samarbete mellan angränsande regioner i syfte att främja integrerad regional utveckling (komponent1) i form av
1. Gränsöverskridande samarbete mellan angränsande regioner i syfte att främja integrerad och harmonisk regional utveckling (komponent 1) i form av
Ändring 39 Förslag till förordning Artikel 3 – led 1 – led a
a) internt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande landgränsregioner som tillhör två eller flera medlemsstater eller mellan angränsande landgränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och ett eller flera tredjeländer som anges i artikel4.3, eller
a) internt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande land- eller sjögränsregioner som tillhör två eller flera medlemsstater eller mellan angränsande land- eller sjögränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och ett eller flera tredjeländer som anges i artikel 4.3, eller
Ändring 40 Förslag till förordning Artikel 3 – led 1 – led b – inledningen
b) externt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande landgränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och en eller flera av följande:
b) externt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande land- eller sjögränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och en eller flera av följande:
Ändring 41 Förslag till förordning Artikel 3 – led 2
2. Transnationellt samarbete och havssamarbete över större transnationella territorier och kring havsområden som involverar nationella, regionala och lokala programpartner i medlemsstaterna, tredjeländer och partnerländer samt Grönland, i syfte att uppnå ökad territoriell integration (”komponent 2”: vid hänvisning enbart till transnationellt samarbete – ”komponent 2A”, vid hänvisning enbart till havssamarbete – ”komponent 2B”).
2. Transnationellt samarbete över större transnationella territorier och kring havsområden som involverar nationella, regionala och lokala programpartner i medlemsstaterna, tredjeländer och partnerländer samt ULT, i syfte att uppnå ökad territoriell integration (”komponent 2”).
Ändring 42 Förslag till förordning Artikel 3 – led 3
3. De yttersta randområdenas samarbete sinsemellan och med deras angränsande tredjeländer eller partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier eller flera av dessa, i syfte att underlätta deras regionala integration i grannskapet (”komponent3”).
3. De yttersta randområdenas samarbete sinsemellan och med deras angränsande tredjeländer eller partnerländer eller ULT, eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer, eller flera av dessa, i syfte att underlätta deras regionala integration och harmoniska utveckling i grannskapet (”komponent 3”).
Ändring 43 Förslag till förordning Artikel 3 – led 4 – led a – led ia (nytt)
ia) genomförandet av gemensamma interregionala utvecklingsprojekt,
Ändring 44 Förslag till förordning Artikel 3 – led 4 – led a – led ib (nytt)
ib) kapacitetsutveckling mellan partner i hela unionen i samband med
Ändring 45 Förslag till förordning Artikel 3 – led 4 – led a – led iia (nytt)
iia) kartläggning och spridning av god praxis i syfte att överföra dessa, huvudsakligen till operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning,
Ändring 46 Förslag till förordning Artikel 3 – led 4 – led a – led iib (nytt)
iib) utbyte av erfarenheter när det gäller att kartlägga, överföra och sprida bästa praxis rörande hållbar stadsutveckling, däribland kopplingar mellan stads- och landsbygdsområden,
Ändring 47 Förslag till förordning Artikel 3 – led 4 – led a – led iiia (nytt)
iiia) inrättandet och användningen av den europeiska gränsöverskridande mekanismen och dess funktionssätt i enlighet med förordning (EU) .../... [ny europeisk gränsöverskridande mekanism],
Ändring 48 Förslag till förordning Artikel 3 – led 5
5. Interregionala innovationsinvesteringar genom kommersialisering och utökning av interregionala innovationsprojekt som kan stimulera utveckling av europeiska värdekedjor (”komponent 5”).
utgår
Ändring 49 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1
1. När det gäller gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd från Eruf vara regioner på Nuts3-nivå i unionen, längs alla inre och yttre landgränser med tredjeländer eller partnerländer.
1. När det gäller gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd från Eruf vara regioner på Nuts 3-nivå i unionen, längs alla inre och yttre land- och sjögränser med tredjeländer eller partnerländer, utan att det påverkar eventuella anpassningar för att säkerställa samstämmighet och kontinuitet på de programsamarbetsområde som fastställts för programperioden 2014–2020.
Ändring 50 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2
2. Regioner som ligger vid sjögränser och som mellan sig har en fast förbindelse över sjögränsen ska också få stöd inom det gränsöverskridande samarbetet.
utgår
Ändring 51 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3
3. Interregprogrammen för internt gränsöverskridande samarbete får omfatta regioner i Norge, Schweiz och Förenade kungariket som motsvarar regioner på Nuts3-nivå samt Liechtenstein, Andorra och Monaco.
3. Interregprogrammen för internt gränsöverskridande samarbete får omfatta regioner i Norge, Schweiz och Förenade kungariket som motsvarar regioner på Nuts 3-nivå samt Liechtenstein, Andorra, Monaco och San Marino.
Ändring 52 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4
4. När det gäller externt gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd genom IPA III eller NDICI vara regioner på Nuts 3-nivå i respektive partnerland eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden längs alla landgränser mellan medlemsstaterna och de partnerländer som kan få stöd genom IPA III eller NDICI.
4. När det gäller externt gränsöverskridande samarbete ska de regioner som får stöd genom IPA III eller NDICI vara regioner på Nuts 3-nivå i respektive partnerland eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden längs alla land- eller sjögränser mellan medlemsstaterna och de partnerländer som kan få stöd genom IPA III eller NDICI.
Ändring 53 Förslag till förordning Artikel 5 – rubriken
5 Geografiskt tillämpningsområde för det transnationella samarbetet och havssamarbetet
Geografiskt tillämpningsområde för det transnationella samarbetet
Ändring 54 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1
1. När det gäller transnationellt samarbete och havssamarbete ska de regioner som får stöd genom Eruf vara regioner på Nuts2-nivå i unionen med funktionella områden som gränsar till varandra, i tillämpliga fall med beaktande av makroregionala strategier eller havsområdesstrategier.
1. När det gäller transnationellt samarbete ska de regioner som får stöd genom Eruf vara regioner på Nuts 2-nivå i unionen med funktionella områden som gränsar till varandra, utan att det påverkar potentiella anpassningar för att säkerställa samstämmighet och kontinuitet i sådant samarbete i större sammanhängande områden på grundval av programplaneringsperioden 2014–2020, och i tillämpliga fall med beaktande av makroregionala strategier eller havsområdesstrategier.
Ändring 55 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – inledningen
Interregprogrammen för transnationellt samarbetet och havssamarbete får omfatta
Interregprogrammen för transnationellt samarbete får omfatta
Ändring 56 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led b
b) Grönland,
b) ULT som får stöd genom ULT-programmet,
Ändring 57 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3
3. De regioner, tredjeländer eller partnerländer som anges i punkt2 ska vara regioner på Nuts2-nivå eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden.
3. De regioner, tredjeländer, partnerländer eller ULT som anges i punkt 2 ska vara regioner på Nuts 2-nivå eller, om Nuts-klassificering saknas, motsvarande områden.
Ändring 58 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2
2. Interregprogrammen för de yttersta randområdena får omfatta angränsande partnerländer som får stöd genom NDICI eller utomeuropeiska länderna och territorier som får stöd genom ULT-programmet, eller bådadera.
2. Interregprogrammen för de yttersta randområdena får omfatta partnerländer som får stöd genom NDICI, ULT som får stöd genom ULT-programmet, regionala samarbetsorganisationer eller en kombination av två eller tre av dessa.
Ändring 59 Förslag till förordning Artikel 7 – rubriken
Geografiskt tillämpningsområde för det interregionala samarbetet och de interregionala innovationsinvesteringarna
Geografiskt tillämpningsområde för det interregionala samarbetet
Ändring 60 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1
1. När det gäller alla Interregprogram inom komponent 4 eller interregionala innovationsinvesteringar inom komponent 5 ska hela unionens territorium få stöd genom Eruf.
1. När det gäller alla Interregprogram inom komponent 4 ska hela unionens territorium få stöd genom Eruf, inklusive de yttersta randområdena.
Ändring 61 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2
2. Interregprogrammen inom komponent 4 får omfatta hela eller delar av tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller de utomeuropeiska länder och territorier som avses i artiklarna 4, 5 och 6, oberoende av om de får eller inte får stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
2. Interregprogrammen inom komponent 4 får omfatta hela eller delar av tredjeländer, partnerländer, andra territorier eller de utomeuropeiska länder och territorier som avses i artiklarna 4, 5 och 6, oberoende av om de får eller inte får stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder. Tredjeländer får delta i de programmen, under förutsättning att de bidrar till finansieringen i form av inkomster som avsatts externt.
Ändring 62 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2
2. Den genomförandeakt som avses i punkt 1 ska också innehålla en förteckning med uppgift om de regioner på Nuts 3-nivå i unionen som tas i beaktande vid tilldelningen av medel från Eruf för gränsöverskridande samarbete vid alla inre gränser och de yttre gränser som omfattas av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, samt en förteckning med uppgift om de regioner på Nuts 3-nivå som tas i beaktande vid tilldelning av medel inom den komponent 2B som avses i artikel 9.3 a.
2. Den genomförandeakt som avses i punkt 1 ska också innehålla en förteckning med uppgift om de regioner på Nuts 3-nivå i unionen som tas i beaktande vid tilldelningen av medel från Eruf för gränsöverskridande samarbete vid alla inre gränser och de yttre gränser som omfattas av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
Ändring 63 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3
3. De regioner i tredjeländer, partnerländer eller territorier utanför unionen som inte får stöd genom Eruf eller något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska också tas upp i den förteckning som avses i punkt 1.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 64 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1
1. Eruf-medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 8 430 000 000 euro av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden för programperioden 2021–2027 enligt artikel[102.1] i förordning (EU) [new CPR].
1. Medlen för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska uppgå till 11 165 910 000 euro (2018 års priser) av de samlade medel som är tillgängliga för budgetåtaganden från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden för programperioden 2021–2027 enligt artikel [103.1] i förordning (EU) [new CPR].
Ändring 65 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – inledningen
2. De medel som avses i punkt 1 ska fördelas på följande sätt:
2. 10 195 910 000 euro (91,31 %) av de medel som avses i punkt 1 ska fördelas på följande sätt:
Ändring 66 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led a
a) 52,7 % (dvs. totalt 4 440 000 000 euro) för gränsöverskridande samarbete (komponent1).
a) 7 500 000 000 euro (67,16%) för gränsöverskridande samarbete (komponent 1).
Ändring 67 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led b
b) 31,4 % (dvs. totalt 2 649 900 000 euro) för transnationellt samarbete och havssamarbete (komponent2).
b) 1 973 600 880 euro (17,68 %) för transnationellt samarbete (komponent 2).
Ändring 68 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led c
c) 3,2 % (dvs. totalt 270 100 000 euro) för de yttersta randområdenas samarbete (komponent 3).
c) 357 309 120 euro (3,2 %) för de yttersta randområdenas samarbete (komponent 3).
Ändring 69 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led d
d) 1,2 % (dvs. totalt 100 000 000 euro) för interregionalt samarbete (komponent 4).
d) 365 000 000 euro (3,27 %) för interregionalt samarbete (komponent 4).
Ändring 70 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led e
e) 11,5 % (dvs. totalt 970 000 000 euro) för interregionala innovationsinvesteringar (komponent 5).
utgår
Ändring 71 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2 – led a
a) Regioner på Nuts 3-nivå för komponent 1 och deregioner på Nuts 3-nivå för komponent 2B som anges i den genomförandeakt som avses i artikel8.2.
a) Regioner på Nuts 3-nivå för komponent 1 som anges i den genomförandeakt som avses i artikel 8.2.
Ändring 72 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2 – led b
b) Regioner på Nuts2-nivå för komponenterna 2A och 3.
b) Regioner på Nuts 2-nivå för komponent 2.
Ändring 73 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2 – led ba (nytt)
ba) Regioner på Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå för komponent 3.
Ändring 74 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 5a (ny)
5a. 970 000 000 EUR (8,69 %) av de medel som avses i punkt 1 ska avsättas för det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar som avses i artikel 15a (ny).
Om kommissionen senast den 31 december 2026 inte har gjort något åtagande för alla de tillgängliga medel som avses i punkt 1 för projekt som valts ut för detta initiativ, ska de återstående outnyttjade medlen fördelas proportionellt mellan komponenterna 1–4.
Ändring 75 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 3 – stycke 1
Stöd från Eruf ska beviljas enskilda Interregprogram för externt gränsöverskridande samarbete under förutsättning att motsvarande belopp tillhandahålls genom IPAIII-anslag för gränsöverskridande samarbete och NDICI-anslag för gränsöverskridande samarbete enligt det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet. Denna motsvarighet ska omfattas av ett maximibelopp som fastställs i den lagstiftningsakt som gäller IPAIII eller NDICI.
Stöd från Eruf ska beviljas enskilda Interregprogram för externt gränsöverskridande samarbete under förutsättning att minst motsvarande belopp tillhandahålls genom IPA III-anslag för gränsöverskridande samarbete och NDICI-anslag för gränsöverskridande samarbete enligt det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet. Detta bidrag ska omfattas av ett maximibelopp som fastställs i den lagstiftningsakt som gäller IPA III eller NDICI.
Ändring 76 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 3 – stycke 1 – led b
b) Interregprogrammet inte kan genomföras som planerat på grund av problem i relationerna mellan de deltagande länderna.
b) Interregprogrammet, i vederbörligen motiverade fall, inte kan genomföras som planerat på grund av problem i relationerna mellan de deltagande länderna.
Ändring 77 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 4 – stycke 1
När det gäller Interregprogram inom komponent2 som redan har godkänts av kommissionen, ska ett partnerlands eller Grönlands deltagande avbrytas om någon av de situationer som anges i punkt3 första stycket leden a och b föreligger.
När det gäller Interregprogram inom komponent 2 som redan har godkänts av kommissionen, ska ett partnerlands eller ett ULT:s deltagande avbrytas om någon av de situationer som anges i punkt 3 första stycket leden a och b föreligger.
Ändring 78 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 4 – stycke 2 – led a
a) Att Interregprogrammet helt avbryts, särskilt om de viktigaste gemensamma utvecklingsmålen i programmet inte kan uppnås utan deltagande av det partnerlandet eller Grönland.
a) Att Interregprogrammet helt avbryts, särskilt om de viktigaste gemensamma utvecklingsmålen i programmet inte kan uppnås utan deltagande av det partnerlandet eller ULT.
Ändring 79 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 4 – stycke 2 – led c
c) Att Interregprogrammet fortsätter att genomföras utan deltagande av det partnerlandet eller Grönland.
c) Att Interregprogrammet fortsätter att genomföras utan deltagande av det partnerlandet eller ett ULT.
Ändring 80 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 6
6. Om ett tredjeland eller partnerland som bidrar till ett Interregprogram med nationella medel som inte utgörs av nationell medfinansiering av stödet från Eruf eller från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder sänker det bidraget under den tid Interregprogrammet genomförs, antingen övergripande eller med avseende på gemensamma insatser som redan har valts ut, och har fått det dokument som föreskrivs i artikel 22.6, ska den eller de deltagande medlemsstaterna begära att något av de alternativ som anges i punkt 4 andra stycket ska tillämpas.
6. Om ett tredjeland, ett partnerland eller ULT som bidrar till ett Interregprogram med nationella medel som inte utgörs av nationell medfinansiering av stödet från Eruf eller från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder sänker det bidraget under den tid Interregprogrammet genomförs, antingen övergripande eller med avseende på gemensamma insatser som redan har valts ut, och har fått det dokument som föreskrivs i artikel 22.6, ska den eller de deltagande medlemsstaterna begära att något av de alternativ som anges i punkt 4 andra stycket i denna artikel ska tillämpas.
Ändring 81 Förslag till förordning Artikel 13
Medfinansieringsgraden för varje Interregprogram får inte överstiga 70 %, såvida det inte fastställs en högre procentsats för Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete eller Interregprogram inom komponent 3 i förordning (EU) [IPA III], förordning (EU) [NDICI] eller rådets beslut (EU) [ULT-programmet] eller i någon akt som antas i med stöd av dessa.
Medfinansieringsgraden för varje Interregprogram får inte överstiga 80 %, såvida det inte fastställs en högre procentsats för Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete eller Interregprogram inom komponent 3 i förordning (EU) [IPA III], förordning (EU) [NDICI] eller rådets beslut (EU) [ULT-programmet] eller i någon akt som antas i med stöd av dessa.
Ändring 82 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 3 – inledningen
3. Utöver de särskilda mål för Eruf som anges i artikel [2] i förordning (EU) [new ERDF] får Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, även bidra till de särskilda målen inom det fjärde politiska målet på följande sätt:
3. Utöver de särskilda mål för Eruf som anges i artikel [2] i förordning (EU) [new ERDF] ska Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, även bidra till de särskilda målen inom det fjärde politiska målet på följande sätt:
Ändring 83 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 4 – led a – inledningen
a) Interregprogram inom komponenterna 1 och 2B:
a) Interregprogram inom komponenterna 1 och 2:
Ändring 84 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 4 – led a – led ii
ii) Effektivisera den offentliga förvaltningen genom att främja rättsligt och administrativt samarbete och samarbete mellan enskilda och institutioner, särskilt i syfte att undanröja rättsliga hinder och andra hinder i gränsregioner.
ii) Effektivisera den offentliga förvaltningen genom att främja rättsligt och administrativt samarbete och samarbete mellan enskilda, inbegripet projekt för kontakter mellan människor (”people-to-people”, P2P), aktörer i civilsamhället och institutioner, särskilt i syfte att undanröja rättsliga hinder och andra hinder i gränsregioner.
Ändring 85 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 5
5. Inom Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete och komponenterna 2 och 3 ska Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder även bidra till det särskilda Interregmålet för externa åtgärder ”Ett tryggare och säkrare Europa”, i synnerhet genom åtgärder som rör gränspassage, rörlighet över gränser och migrationshantering, inklusive skydd av migranter.
5. Inom Interregprogrammen för komponenterna 1, 2 och 3 får Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder även bidra till det särskilda Interregmålet ”Ett tryggare och säkrare Europa”, i synnerhet genom åtgärder som rör gränspassage, rörlighet över gränser och migrationshantering, inklusive skydd och ekonomisk och social integration av migranter och flyktingar som åtnjuter internationellt skydd.
Ändring 86 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2
2. Ytterligare 15 % av anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd till varje Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3 ska tilldelas det särskilda Interregmålet ”Bättre Interregstyrning” eller det särskilda Interregmålet för externa åtgärder ”Ett tryggare och säkrare Europa”.
2. Av anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd till varje Interregprogram inom komponenterna 1, 2 och 3 ska upp till 15 % tilldelas det särskilda Interregmålet ”Bättre Interregstyrning” och upp till 10 % får tilldelas det särskilda Interregmålet för externa åtgärder ”Ett tryggare och säkrare Europa”.
Ändring 87 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 3
3. Om ett Interregprogram inom komponent 2A stöder en makroregional strategi ska de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas målen för den strategin.
3. Om ett Interregprogram inom komponent 1 eller 2 stöder en makroregional strategi eller en havsområdesstrategi ska minst 80 % av anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, en del av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd bidra till målen för den strategin.
Ändring 88 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 4
4. Om ett Interregprogram inom komponent 2B stöder en makroregional strategi eller havsområdesstrategi ska minst 70 % av de sammanlagda anslagen inom Eruf och, i tillämpliga fall, unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder inom andra prioriteringar än tekniskt stöd tilldelas målen för den strategin.
utgår
Ändring 89 Förslag till förordning Artikel 15a (ny)
Artikel 15a
Interregionala innovationsinvesteringar
1. De medel som avses i artikel 9.5a (ny) ska avsättas för det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar som avser
a) kommersialisering och utökning av gemensamma innovationsprojekt som kan stimulera utveckling av europeiska värdekedjor,
b) sammanförande av forskare, företag, organisationer i civilsamhället och offentliga förvaltningar som är involverade i strategier för smart specialisering och social innovation på nationell eller regional nivå,
c) pilotprojekt för att hitta eller testa nya utvecklingslösningar på regional och lokal nivå som bygger på strategier för smart specialisering eller
d) utbyte av erfarenheter på innovationsområdet i syfte att dra lärdomar därav på området regional eller lokal utveckling.
2. För att bibehålla principen om europeisk territoriell sammanhållning, med en ungefär lika stor andel av de finansiella resurserna, ska dessa investeringar inriktas på att skapa kopplingar mellan mindre utvecklade regioner och ledande regioner genom att öka kapaciteten hos de regionala innovationsekosystemen i mindre utvecklade regioner att integrera sig i och öka det befintliga eller framväxande EU-värdet och förmågan att delta i partnerskap med andra regioner.
3. Kommissionen ska genomföra dessa investeringar med direkt eller indirekt förvaltning. Den ska stödjas av en expertgrupp för att fastställa ett långsiktigt arbetsprogram och tillhörande ansökningsomgångar.
4. När det gäller interregionala innovationsinvesteringar ska hela unionens territorium få stöd genom Eruf. Tredjeländer får delta i de investeringarna, under förutsättning att de bidrar till finansieringen i form av inkomster som avsatts externt.
Ändring 90 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1
1. Verksamheten inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska genomföras via Interregprogram genom delad förvaltning, med undantag av komponent3, som helt eller delvis får genomföras genom indirekt förvaltning, och av komponent 5, som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning.
1. Verksamheten inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) ska genomföras via Interregprogram genom delad förvaltning, med undantag av komponent 3, som helt eller delvis får genomföras genom indirekt förvaltning efter samråd med berörda parter.
Ändring 91 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 2
2. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska utarbeta ett Interregprogram för perioden 1januari 2021–31december 2027 i enlighet med den mall som fastställs i bilagan.
2. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna, ULT eller de regionala integrations- och samarbetsorganisationerna ska utarbeta ett Interregprogram för perioden 1 januari 2021–31 december 2027 i enlighet med den mall som fastställs i bilagan.
Ändring 92 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 – stycke 1
De deltagande medlemsstaterna ska utarbeta ett Interregprogram i samarbete med de programpartner som avses i artikel [6] i förordning (EU) [the new CPR].
De deltagande medlemsstaterna ska utarbeta ett Interregprogram i samarbete med de programpartner som avses i artikel [6] i förordning (EU) [the new CPR]. I samband med utformningen av Interregprogrammen, som omfattar makroregionala strategier eller havsområdesstrategier, bör medlemsstater och programpartner beakta de tematiska prioriteringarna för de relevanta makroregionala strategierna eller havsområdesstrategierna och samråda med berörda aktörer. En mekanism för förhandskontroll ska inrättas av medlemsstaterna och programpartnerna för att säkerställa att alla aktörer på makroregions- och havsområdesnivå, ETS-programmyndigheter, regioner och länder sammanförs i början av programperioden för att gemensamt besluta om prioriteringarna för varje program. Prioriteringarna ska där så är relevant anpassas till handlingsplanerna för de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna.
Ändring 93 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 4 – stycke 1
Den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten ska lämna in ett Interregprogram till kommissionen senast den [date of entry into force plus nine months] på alla deltagande medlemsstaters och, i tillämpliga fall, tredjeländers, partnerländers eller utomeuropeiska länders och territoriers vägnar.
Den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten ska lämna in ett eller flera Interregprogram till kommissionen senast den [date of entry into force plus twelve months] på alla deltagande medlemsstaters och, i tillämpliga fall, tredjeländers, partnerländers, ULT:s eller regionala integrations- och samarbetsorganisationers vägnar.
Ändring 94 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 4 – stycke 2
Ett Interregprogram som omfattar stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska dock lämnas in av den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten senast sex månader efter att kommissionen antagit det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet enligt artikel 10.1 eller när det krävs enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
Ett Interregprogram som omfattar stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska dock lämnas in av den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten senast tolv månader efter att kommissionen antagit det relevanta strategiska programplaneringsdokumentet enligt artikel 10.1 eller när det krävs enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
Ändring 95 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 3
3. I vederbörligen motiverade fall får de berörda medlemsstaterna efter överenskommelse med kommissionen, i syfte att effektivisera genomförandet av programmet och att åstadkomma storskaliga insatser, besluta att till Interregprogrammen överföra högst [x] % av det belopp från Eruf som tilldelats motsvarande program inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” för samma region. Det överförda beloppet ska utgöra en eller flera separata prioriteringar.
3. De berörda medlemsstaterna får, i syfte att effektivisera genomförandet av programmet och att åstadkomma storskaliga insatser, besluta att till Interregprogrammen överföra högst 20 % av det belopp från Eruf som tilldelats motsvarande program inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” för samma region.Varje medlemsstat ska i förväg informera kommissionen om att den avser utnyttja denna överföringsmöjlighet och ange skälen för sitt beslut. Det överförda beloppet ska utgöra en eller flera separata prioriteringar.
Ändring 96 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – led b – inledningen
b) En sammanfattning av de viktigaste gemensamma utmaningarna med beaktande av
b) En sammanfattning av de viktigaste gemensamma utmaningarna med beaktande av i synnerhet
Ändring 97 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – led b – led ii
ii) gemensamma investeringsbehov och komplementaritet med andra former av stöd,
ii) gemensamma investeringsbehov och komplementaritet med andra former av stöd och potentiella synergier som kan uppnås,
Ändring 98 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – led b – led iii
iii) lärdomar av tidigare erfarenhet,
iii) lärdomar av tidigare erfarenhet och hur de har beaktats i programmet,
Ändring 99 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – led c
c) En motivering till de utvalda politiska målen och de särskilda Interregmålen, motsvarande prioriteringar, särskilda mål och former av stöd, i tillämpliga fall, med uppgift om förbindelser som saknas i gränsöverskridande infrastruktur.
c) En motivering till de utvalda politiska målen och de särskilda Interregmålen, motsvarande prioriteringar och, i tillämpliga fall, uppgift om förbindelser som saknas i gränsöverskridande infrastruktur.
Ändring 100 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – led e – led i
i) De typer av åtgärder som hänför sig till detta, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall.
i) De typer av åtgärder som hänför sig till detta, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall, respektive kriterier och motsvarande transparenta urvalskriterier för sådana insatser.
Ändring 101 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – led e – led iii
iii) De huvudsakliga målgrupperna.
utgår
Ändring 102 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4 – led e – led v
v) Planerad användning av finansieringsinstrument.
utgår
Ändring 103 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 5 – led a – led iii
iii) För Interregprogram inom komponent 2 som får stöd genom ULT-programmet, genom uppdelning per finansieringsinstrument (Eruf och ULT-programmet – Grönland).
iii) För Interregprogram inom komponent 2 som får stöd genom ULT-programmet, genom uppdelning per finansieringsinstrument (Eruf och ULT-programmet).
Ändring 104 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 5 – led b
b) Den tabell som avses i punkt 4 g ii ska bara innehålla beloppen för åren 2021–2025.
utgår
Ändring 105 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 7 – led b
b) Förfarandet för inrättande av det gemensamma sekretariatet.
b) Förfarandet för inrättande av det gemensamma sekretariatet och, i tillämpliga fall, förfarandet för stöd till förvaltningsstrukturer i medlemsstaterna eller tredjeländer.
Ändring 106 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1
1. Kommissionen ska bedöma varje Interregprogram och om de följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och, i relevanta fall vid stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, om de är förenliga med det fleråriga strategidokumentet enligt artikel10.1 eller relevanta ramar för den strategiska programplaneringen enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av dessa instrument.
1. Kommissionen ska med fullständig öppenhet bedöma varje Interregprogram och om de följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och, i relevanta fall vid stöd från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, om de är förenliga med det fleråriga strategidokumentet enligt artikel 10.1 i denna förordning eller relevanta ramar för den strategiska programplaneringen enligt respektive grundläggande akt för ett eller flera av dessa instrument.
Ändring 107 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3
3. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska se över Interregprogrammet med beaktande av kommissionens synpunkter.
3. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna, ULT eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer ska se över Interregprogrammet med beaktande av kommissionens synpunkter.
Ändring 108 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 4
4. Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av varje Interregprogram senast sex månader efter den dag då den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten lämnade in det programmet.
4. Kommissionen ska genom en genomförandeakt anta ett beslut om godkännande av varje Interregprogram senast tre månader efter den dag då den medlemsstat som ska fungera som värd för den förvaltande myndigheten lämnade in den omarbetade versionen av det programmet.
Ändring 109 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1
1. Den medlemsstat som fungerar som värd för den förvaltande myndigheten får lämna in en motiverad begäran om ändring av ett Interregprogram tillsammans med det ändrade programmet, med uppgift om hur den ändringen förväntas påverka förverkligandet av målen.
1. Efter samråd med de lokala och regionala myndigheterna och i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) .../... [new CPR] får den medlemsstat som fungerar som värd för den förvaltande myndigheten lämna in en motiverad begäran om ändring av ett Interregprogram tillsammans med det ändrade programmet, med uppgift om hur den ändringen förväntas påverka förverkligandet av målen.
Ändring 110 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2
2. Kommissionen ska bedöma om ändringen följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och får lämna synpunkter inom tre månader från inlämningen av det ändrade programmet.
2. Kommissionen ska bedöma om ändringen följer bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR], förordning (EU) [new ERDF] och denna förordning och får lämna synpunkter inom en månad från inlämningen av det ändrade programmet.
Ändring 111 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3
3. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna eller de utomeuropeiska länderna och territorierna ska se över det ändrade programmet och beakta kommissionens synpunkter.
3. De deltagande medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, tredjeländerna, partnerländerna, ULT, eller de regionala integrations- och samarbetsorganisationerna ska se över det ändrade programmet och beakta kommissionens synpunkter.
Ändring 112 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 4
4. Kommissionen ska godkänna en ändring av ett Interregprogram senast sex månader efter den dag då medlemsstaten lämnade in ändringen.
4. Kommissionen ska godkänna en ändring av ett Interregprogram senast tre månader efter den dag då medlemsstaten lämnade in ändringen.
Ändring 113 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 5 – stycke 1
Medlemsstaten får under programperioden överföra högst 5 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering, men motsvarande högst 3 % av programbudgeten, till en annan prioritering inom samma Interregprogram.
Efter samråd med de lokala och regionala myndigheterna och i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) .../... [new CPR]får medlemsstaten under programperioden överföra högst 10 % av det ursprungliga anslaget för en prioritering, men motsvarande högst 5 % av programbudgeten, till en annan prioritering inom samma Interregprogram.
Ändring 114 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1 – stycke 2
Den övervakningskommittén får för urval av insatser inrätta en eller, särskilt för delprogram, flera styrkommittéer som agerar under övervakningskommitténs ansvar.
Den övervakningskommittén får för urval av insatser inrätta en eller, särskilt för delprogram, flera styrkommittéer som agerar under övervakningskommitténs ansvar. Styrkommittéerna ska tillämpa partnerskapsprincipen enligt artikel 6 i förordning (EU) .../... [new CPR] och ska involvera partner från alla deltagande medlemsstater.
Ändring 115 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3
3. Den förvaltande myndigheten ska samråda med kommissionen och beakta kommissionens synpunkter före den första inlämningen av urvalskriterier till övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén. Detsamma ska gälla för alla påföljande ändringar av dessa kriterier.
3. Den förvaltande myndigheten ska underrätta kommissionen före den första inlämningen av urvalskriterierna till övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén. Detsamma ska gälla för alla påföljande ändringar av dessa kriterier.
Ändring 116 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 4 – inledningen
4. Vid urvalet av insatser ska övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén
4. Innan övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén gör urvalet av insatser ska den förvaltande myndigheten
Ändring 117 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 6 – stycke 2
I det dokumentet ska också den samordnande partnerns skyldigheter när det gäller återkrav i enlighet med artikel 50 anges. Dessa skyldigheter ska fastställas av övervakningskommittén. En samordnande partner som finns i en annan medlemsstat eller ett annat tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium än partnern ska inte vara skyldig att återkräva medel genom ett rättsligt förfarande.
I det dokumentet ska också den samordnande partnerns skyldigheter när det gäller återkrav i enlighet med artikel 50 anges. Dessutom ska förfaranden för återkrav fastställas och godkännas av övervakningskommittén. En samordnande partner som finns i en annan medlemsstat eller ett annat tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium än partnern ska inte vara skyldig att återkräva medel genom ett rättsligt förfarande.
Ändring 118 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1
De insatser som väljs ut inom komponenterna 1, 2 och 3 ska inbegripa aktörer från minst två deltagande länder, varav minst en ska vara en stödmottagare från en medlemsstat.
De insatser som väljs ut inom komponenterna 1, 2 och 3 ska inbegripa aktörer från minst två deltagande länder eller ULT, varav minst en ska vara en stödmottagare från en medlemsstat.
Ändring 119 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 2
2. En Interreginsats får genomföras i ett enda land, under förutsättning effekterna och fördelarna för programområdet anges i ansökan om insatsen.
2. En Interreginsats får genomföras i ett enda land eller ULT, under förutsättning effekterna och fördelarna för programområdet anges i ansökan om insatsen.
Ändring 120 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 4 – stycke 1
Partnerna ska samarbeta när det gäller utveckling, genomförande, bemanning och finansiering av Interreginsatsen.
Partnerna ska samarbeta när det gäller utveckling och genomförande samt bemanning och/eller finansiering av Interreginsatsen. En begränsning på högst tio partner per Interreginsats ska eftersträvas.
Ändring 121 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 4 – stycke 2
När det gäller insatser inom komponent 3 i Interregprogrammen ska partner från de yttersta randområdena och från tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier endast vara skyldiga att samarbeta inom tre av de fyra områden som anges i första stycket.
När det gäller insatser inom komponent 3 i Interregprogrammen ska partner från de yttersta randområdena och från tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier endast vara skyldiga att samarbeta inom två av de fyra områden som anges i första stycket.
Ändring 122 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 6 – stycke 1
Ett gränsöverskridande rättssubjekt eller en europeisk gruppering för territoriellt samarbete får vara den enda partnern i en Interreginsats inom komponenterna 1, 2 och 3 i Interregprogrammen, under förutsättning att den är sammansatt av partner från minst två deltagande länder.
Ett gränsöverskridande rättssubjekt eller en europeisk gruppering för territoriellt samarbete får vara den enda partnern i en Interreginsats inom komponenterna 1, 2 och 3 i Interregprogrammen, under förutsättning att den är sammansatt av partner från minst två deltagande länder eller ULT.
Ändring 123 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 7 – stycke 2
Om villkoren i artikel 23 uppfylls får dock en sådan enda partner vara registrerade i en medlemsstat som inte deltar i det programmet.
utgår
Ändring 124 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 1 – stycke 1
Bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder till en småprojektfond inom ett Interregprogram får inte överstiga 20 000 000 euroeller 15 % av det totala anslaget till Interregprogrammet, beroende på vilket som är lägst.
Det sammanlagda bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, från något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder till en eller flera småprojektfonder inom ett Interregprogram får inte överstiga 20 % av det totala anslaget till Interregprogrammet och måste inom ett Interregprogram för gränsöverskridande samarbete uppgå till minst 3 % av det totala anslaget.
Ändring 125 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 2
2. Stödmottagaren i en småprojektfond ska vara ett gränsöverskridande rättssubjekt eller en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.
2. Stödmottagaren i en småprojektfond ska vara ett offentlig- eller privaträttsligt organ, en enhet med eller utan status som juridisk person eller en fysisk person, som ansvarar för att inleda eller både inleda eller genomföra insatser.
Ändring 126 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 5
5. De personalkostnader och indirekta kostnader som uppkommer hos stödmottagaren för förvaltningen av småprojektfonden får inte överstiga 20% av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för respektive småprojektfond.
5. De personalkostnader och övriga direkta kostnader i enlighet med kostnadskategorierna i artiklarna 39–42 samt indirekta kostnader som uppkommer hos stödmottagaren för förvaltningen av småprojektfonden eller småprojektfonderna får inte överstiga 20 % av de sammanlagda stödberättigande kostnaderna för respektive småprojektfond eller småprojektfonder.
Ändring 127 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 6 – stycke 1
Om det offentliga bidraget till ett småskaligt projekt inte överstiger 100000euro ska bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder lämnas i form av enhetskostnader eller enhetsbelopp eller inbegripa schablonbelopp, utom för projekt för vilka stödet utgör statligt stöd.
Om det offentliga bidraget till ett småskaligt projekt inte överstiger 100 000 euro ska bidraget från Eruf eller, i tillämpliga fall, något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder lämnas i form av enhetskostnader eller enhetsbelopp eller inbegripa schablonbelopp.
Ändring 128 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 6 – stycke 1a (nytt)
Om de totala kostnaderna för varje insats inte överstiger 100 000 euro får stödbeloppet för ett eller flera småprojekt fastställas på grundval av ett budgetförslag som fastställs från fall till fall och godkänns på förhand av det organ som ansvarar för urval av insatsen.
Ändring 129 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 2
2. Den samordnande partnern ska, om inget annat anges i de arrangemang som fastställts i enlighet med punkt1a, säkerställa att de övriga partnerna får det totala bidragsbeloppet från respektive unionsfond så snabbtsom möjligt och i sin helhet. Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska det beloppet till andra partner får tas ut.
2. Den samordnande partnern ska, om inget annat anges i de arrangemang som fastställts i enlighet med punkt 1 a, säkerställa att de övriga partnerna får det totala bidragsbeloppet från respektive unionsfond i sin helhet inom den tidsfrist som alla partner kommit överens om, enligt samma förfarande somtillämpas för den samordnande partnern. Inga belopp får dras av eller hållas inne och inga särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt som kan minska det beloppet till andra partner får tas ut.
Ändring 130 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 3 – stycke 1
Vilken stödmottagare som helst i en medlemsstat eller ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium som deltar i ett Interregprogram får utses till samordnande partner.
Vilken stödmottagare som helst i en medlemsstat som deltar i ett Interregprogram får utses till samordnande partner.
Ändring 131 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 3 – stycke 2
De medlemsstater, tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier som deltar i ett Interregprogram får dock komma överens om att en partner som inte får stöd från Eruf eller något av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder får utses till samordnande partner.
utgår
Ändring 132 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1
1. Tekniskt stöd till varje Interregprogram ska ersättas med schablonbelopp genom att man tillämpar de procentsatser som anges i punkt2 på de stödberättigande utgifter som ingår i varje betalningsansökan i enlighet med [artikel85.3 a eller c] i förordning (EU) [new CPR].
1. Tekniskt stöd till varje Interregprogram ska ersättas med schablonbelopp genom att man tillämpar de procentsatser som anges i punkt 2 för 2021 och 2022 på de årliga delbetalningarna av förfinansieringen enligt artikel 49.2 a och b i denna förordning, och för de följande åren på de stödberättigande utgifter som ingår i varje betalningsansökan i enlighet med [artikel 85.3 a eller c] i förordning (EU) [new CPR].
Ändring 133 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led a
a) Interregprogram för internt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom Eruf: 6 %.
a) Interregprogram för internt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom Eruf: 7 %.
Ändring 134 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 – led c
c) Interregprogram inom komponenterna 2, 3 och 4, både för Eruf och, i tillämpliga fall, för unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder: 7 %.
c) Interregprogram inom komponenterna 2, 3 och 4, både för Eruf och, i tillämpliga fall, för unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder: 8 %.
Ändring 135 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 1
1. Medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i det programmet ska enligt överenskommelse med den förvaltande myndigheten inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av respektive Interregprogram (nedan kallad övervakningskommitté) inom tre månader från den dag då kommissionens beslut om antagande av ett Interregprogram anmäldes till medlemsstaten.
1. Medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer, ULT eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer som deltar i det programmet ska enligt överenskommelse med den förvaltande myndigheten inrätta en kommitté som ska övervaka genomförandet av respektive Interregprogram (nedan kallad övervakningskommitté) inom tre månader från den dag då kommissionens beslut om antagande av ett Interregprogram anmäldes till medlemsstaten.
Ändring 136 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2
2. Övervakningskommitténs ordförande ska vara en företrädare för den medlemsstat som fungerar som värd för den förvaltande myndigheten eller i vilken den förvaltande myndigheten finns.
utgår
Om det i övervakningskommitténs arbetsordning fastställs att ordförandeskapet ska rotera får övervakningskommitténs ordförande vara en företrädare för ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium tillsammans med en företrädare för medlemsstaten eller den förvaltande myndigheten och vice versa.
Ändring 137 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 6
6. Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra övervakningskommitténs arbetsordning samt alla uppgifter och all information som delas med övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 35.2.
6. Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra övervakningskommitténs arbetsordning, en sammanfattning av uppgifter och information samt alla beslut som delas med övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 35.2.
Ändring 138 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1
Övervakningskommitténs sammansättning i varje Interregprogram ska fastställas gemensamt av de medlemsstater och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i det berörda programmet och ska säkerställa en balanserad representation av relevanta myndigheter, förmedlande organ och företrädare för de programpartner som avses i artikel[6] i förordning (EU) [new CPR] från medlemsstaterna, tredjeländerna, partnerländerna och de utomeuropeiska länderna och territorierna.
Övervakningskommitténs sammansättning i varje Interregprogram får fastställas gemensamt av de medlemsstater och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och ULT som deltar i det berörda programmet och ska sträva efter en balanserad representation av relevanta myndigheter, förmedlande organ och företrädare för de programpartner som avses i artikel [6] i förordning (EU) [new CPR] från medlemsstaterna, tredjeländerna, partnerländerna och ULT.
Ändring 139 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 1 – stycke 2
Vid sammansättningen av övervakningskommittén ska hänsyn tas till antalet medlemsstater, tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder och territorier som deltar i det berörda Interregprogrammet.
utgår
Ändring 140 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 1 – stycke 3
Övervakningskommittén ska också bestå av företrädare för gemensamt inrättade organ för hela programområdet eller en del av programområdet, inklusive europeiska grupperingar för territoriellt samarbete.
Övervakningskommittén ska också bestå av företrädare för regioner och lokala regeringar samt andra gemensamt inrättade organ för hela programområdet eller en del av programområdet, inklusive europeiska grupperingar för territoriellt samarbete.
Ändring 141 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 2
2. Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra en förteckning över medlemmarna i övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel35.2.
2. Den förvaltande myndigheten ska offentliggöra en förteckning över de myndigheter/organ som har utsetts till medlemmar i övervakningskommittén på den webbplats som avses i artikel 35.2.
Ändring 142 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 3
3. Kommissionens företrädare ska delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
3. Kommissionens företrädare får delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
Ändring 143 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 3a (ny)
3a. Företrädare för sammanslutningar som bildats inom programmets hela område eller som omfattar en del av det, däribland europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, ska kunna delta i övervakningskommitténs arbete i egenskap av rådgivare.
Ändring 144 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 1 – led g
g) framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner och stödmottagare, om det är relevant.
g) framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner och stödmottagare, om det är relevant, och vid behov föreslå ytterligare stödåtgärder.
Ändring 145 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 2 – led a
a) de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive alla ändringar av dessa, efter samråd med kommissionen i enlighet med artikel22.2, utan att det påverkar tillämpningen av [artikel27.3b, c och d] i förordning (EU) [new CPR],
a) de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive alla ändringar av dessa, efter att ha underrättat kommissionen i enlighet med artikel 22.2, utan att det påverkar tillämpningen av [artikel 27.3 b, c och d] i förordning (EU) [new CPR],
Ändring 146 Förslag till förordning Artikel 30 – punkt 2 – inledningen
2. Den förvaltande myndigheten ska på kommissionens begäran inom en månad förse kommissionen med information om följande aspekter som anges i artikel29.1:
2. Den förvaltande myndigheten ska på kommissionens begäran inom tre månader förse kommissionen med information om följande aspekter som anges i artikel 29.1:
Ändring 147 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 1 – stycke 1
Varje förvaltande myndighet ska senast den 31januari, den 31 mars, den 31 maj, den 31 juli, den 30 september och den 30 november varje år på elektronisk väg överföra kumulativa uppgifter för respektive Interregprogram till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga[VII] till förordning (EU) [new CPR].
Varje förvaltande myndighet ska på elektronisk väg senast den 31 januari, den 31 maj och den 30 september varje år överföra uppgifter enligt artikel 31.2 a i denna förordning och en gång per år uppgifter enligt artikel 31.2 b i denna förordning för respektive Interregprogram till kommissionen i enlighet med mallen i bilaga [VII] till förordning (EU) [new CPR].
Ändring 148 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Överföringen av uppgifter ska ske med hjälp av befintliga system för rapportering av uppgifter, i den mån de har visat sig vara tillförlitliga under den föregående programperioden.
Ändring 149 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 2 – led b
b) värden för output- och resultatindikatorer för de utvalda Interreginsatserna och värden som uppnåtts genom Interreginsatserna.
b) värden för output- och resultatindikatorer för de utvalda Interreginsatserna och värden som uppnåtts genom de slutförda Interreginsatserna.
Ändring 150 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 1
1. Gemensamma output- och resultatindikatorer enligt bilaga [I] till förordning (EU) [new ERDF] och, om nödvändigt, programspecifika output- och resultatindikatorer, ska användas i enlighet med artikel [12.1] i förordning (EU) [new CPR] och artiklarna 17.3 d ii och 31.2 b i denna förordning.
1. Gemensamma output- och resultatindikatorer enligt bilaga [I] till förordning (EU) [new ERDF] som anses vara mest lämpade för att mäta framstegen mot målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), ska användas i enlighet med artikel [12.1] i förordning (EU) [new CPR] och artiklarna 17.4 e ii och 31.2 b i denna förordning.
Ändring 151 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 1a (ny)
1a. Vid behov och i fall som den förvaltande myndigheten anser vara vederbörligt motiverade ska programspecifika output- och resultatindikatorer användas utöver de indikatorer som valts enligt punkt 1.
Ändring 152 Förslag till förordning Artikel 34 – punkt 1
1. Den förvaltande myndigheten ska utvärdera varje Interregprogram. Varje utvärdering ska innehålla en bedömning av programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde i syfte att förbättra kvaliteten när det gäller utformning och genomförande av respektive Interregprogram.
1. Den förvaltande myndigheten ska högst en gång per år utvärdera varje Interregprogram. Varje utvärdering ska innehålla en bedömning av programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde i syfte att förbättra kvaliteten när det gäller utformning och genomförande av respektive Interregprogram.
Ändring 153 Förslag till förordning Artikel 34 – punkt 4
4. Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att det finns förfaranden som gör det möjligt att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.
4. Den förvaltande myndigheten ska sträva efter att det finns förfaranden som gör det möjligt att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna.
Ändring 154 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 3
3. Artikel [44.2–44.7] i förordning (EU) [new CPR] om den förvaltande myndighetens skyldigheter ska tillämpas.
3. Artikel [44.2–44.6] i förordning (EU) [new CPR] om den förvaltande myndighetens skyldigheter ska tillämpas.
Ändring 155 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 4 – stycke 1 – led c
c) sätta upp skyltar eller anslagstavlor på offentliga platser så snart det praktiska genomförandet av en Interreginsats som innebär fysiska investeringar eller inköp av utrustning inleds, om den totala kostnaden för insatsen överstiger 100 000 euro,
c) sätta upp skyltar eller anslagstavlor på offentliga platser så snart det praktiska genomförandet av en Interreginsats som innebär fysiska investeringar eller inköp av utrustning inleds, om den totala kostnaden för insatsen överstiger 50 000 euro,
Ändring 156 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 4 – stycke 1 – led d
d) att för Interreginsatser som inte omfattas av ledc, offentligt anslå minst en tryckt affisch eller elektronisk bildskärm (minsta format: A3) med information om Interreginsatsen som framhäver att insatsen stöds genom en Interregfond,
d) att för Interreginsatser som inte omfattas av led c, offentligt anslå minst en tryckt affisch och där så är lämpligt en elektronisk bildskärm (minsta format: A2) med information om Interreginsatsen som framhäver att insatsen stöds genom en Interregfond,
Ändring 157 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 4 – stycke 1 – led e
e) att för insatser av strategisk betydelse och insatser vars totala kostnad överstiger 10 000 000 euro, anordna ett informationsevenemang som i god tid involverar kommissionen och ansvarig förvaltande myndighet.
e) att för insatser av strategisk betydelse och insatser vars totala kostnad överstiger 5 000 000 euro, anordna ett informationsevenemang som i god tid involverar kommissionen och ansvarig förvaltande myndighet.
Ändring 158 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 6
6. Om stödmottagaren inte fullgör sina skyldigheter enligt artikel [42] i förordning (EU) [new CPR] eller enligt punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska medlemsstaten göra en finansiell korrigering genom att dra tillbaka högst 5% av stödet från fonderna till den berörda insatsen.
6. Om stödmottagaren inte fullgör sina skyldigheter eller rättar till sina brister i tid, enligt artikel [42] i förordning (EU) [new CPR] eller enligt punkterna 1 och 2 i den här artikeln, ska den förvaltande myndigheten göra en finansiell korrigering genom att dra tillbaka högst 5 % av stödet från fonderna till den berörda insatsen.
Ändring 159 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 3 – led c
c) som ett schablonbelopp i enlighet med artikel [50.1] i förordning (EU) [new CPR].
c) de direkta personalkostnaderna för en insats får beräknas som ett schablonbelopp upp till 20 % av insatsens andra direkta kostnader än direkta personalkostnader utan något krav på att medlemsstaten ska fastställa den tillämpliga satsen på grundval av en beräkning.
Ändring 160 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 5 – led a
a) genom att bruttopersonalkostnaden per månad divideras med det antal arbetstimmar per månad som anges i anställningsbeviset, eller
a) genom att de senast dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad divideras med antalet arbetstimmar per månad för den berörda personen i enlighet med tillämplig lag som anges i anställningsavtalet och artikel 50.2 b i förordning .../... [New CPR], eller
Ändring 161 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 6
6. När det gäller personalkostnader för personer som enligt anställningsbeviset är timanställda ska dessa kostnader vara stödberättigande och det faktiska antalet timmar som personerna enligt ett tidsregistreringssystem har arbetat med insatsen ska multipliceras med den timlön som anges i anställningsbeviset.
6. När det gäller personalkostnader för personer som enligt anställningsbeviset är timanställda ska dessa kostnader vara stödberättigande och det faktiska antalet timmar som personerna enligt ett tidsregistreringssystem har arbetat med insatsen ska multipliceras med den timlön som anges i anställningsbeviset. Om de lönekostnader som avses i artikel 38.2 b inte har inbegripits i den angivna timlönen kan de läggas till den timlönen enligt tillämplig nationell lag.
Ändring 162 Förslag till förordning Artikel 39 – inledningen
Kontorskostnader och administrativa kostnader ska endast omfatta följande:
Kontorskostnader och administrativa kostnader ska begränsas till 15 % av de sammanlagda direkta kostnaderna för en insats och endast omfatta följande:
Ändring 163 Förslag till förordning Artikel 40 – punkt 4
4. Utgifter för kostnader enligt denna artikel som betalats direkt av en av stödmottagarens anställda ska styrkas med ett kvitto på att stödmottagaren återbetalat utgifterna till den anställde.
4. Utgifter för kostnader enligt denna artikel som betalats direkt av en av stödmottagarens anställda ska styrkas med ett kvitto på att stödmottagaren återbetalat utgifterna till den anställde. Den kostnadskategorin får användas för resekostnaderna för personal som deltar i insatsen och andra intressenter i syfte att genomföra och främja Interreginsatsen och programmet i sig.
Ändring 164 Förslag till förordning Artikel 40 – punkt 5
5. Kostnaderna för resor och logi för en insats får beräknas som ett schablonbelopp upp till 15 % av insatsens andra direkta kostnader än direkta personalkostnader.
5. Kostnaderna för resor och logi för en insats får beräknas som ett schablonbelopp upp till 15 % av insatsens direkta kostnader.
Ändring 165 Förslag till förordning Artikel 41 – inledningen
När det gäller kostnader för extern sakkunskap och externa tjänster ska utgifterna endast omfatta följande tjänster och sakkunskap som tillhandahålls av ett offentligt eller privat organ eller en annan fysisk person än stödmottagaren för insatsen:
När det gäller kostnader för extern sakkunskap och externa tjänster ska utgifterna bestå av men inte begränsas till följande tjänster och sakkunskap som tillhandahålls av ett offentligt eller privat organ eller en annan fysisk person än stödmottagaren (inklusive alla partner) för insatsen:
Ändring 166 Förslag till förordning Artikel 41 – led o
o) Resor och logi för externa experter, talare, mötesordförande samt tjänsteleverantörer.
o) Resor och logi för externa experter.
Ändring 167 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1 – inledningen
1. Kostnader för utrustning som köps, hyrs eller leasas av stödmottagaren för insatsen och som inte omfattas av artikel39 ska endast omfatta följande:
1. Kostnader för utrustning som köps, hyrs eller leasas av stödmottagaren för insatsen och som inte omfattas av artikel 39 ska bestå av men inte begränsas till följande:
Ändring 168 Förslag till förordning Artikel 43 – led a
a) Förvärv av mark i enlighet med [artikel 58.1 c] i förordning (EU) [new CPR].
a) Förvärv av mark i enlighet med [artikel 58.1 b] i förordning (EU) [new CPR].
Ändring 169 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 1
1. Medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i ett Interregprogram ska för tillämpningen av artikel[65] i förordning (EU) [new CPR] ange en enda förvaltande myndighet och en enda revisionsmyndighet.
1. Medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer, ULT och regionala integrations- och samarbetsorganisationer som deltar i ett Interregprogram ska för tillämpningen av artikel [65] i förordning (EU) [new CPR] ange en enda förvaltande myndighet och en enda revisionsmyndighet.
Ändring 170 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 2
2. Den förvaltande myndigheten och revisionsmyndigheten ska vara belägna i samma medlemsstat.
2. Den förvaltande myndigheten och revisionsmyndigheten får vara belägna i samma medlemsstat.
Ändring 171 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 5
5. När det gäller ett Interregprogram inom komponent 2B ellerkomponent 1 och där den senare omfattar långa gränsar med olika typer av utvecklingsutmaningar och behov får medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i ett Interregprogram fastställa delprogramområden.
5. När det gäller ett Interregprogram inom komponent 1 som omfattar långa gränser med olika typer av utvecklingsutmaningar och behov får medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, de tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i ett Interregprogram fastställa delprogramområden.
Ändring 172 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 6
6. Om den förvaltande myndigheten anger ett förmedlande organ inom ett Interregprogram i enlighet med artikel[65.3] i förordning (EU) [new CPR] ska det förmedlande organet utföra dessa uppgifter i fler än en deltagande medlemsstat eller, i tillämpliga fall, ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium.
6. Om den förvaltande myndigheten anger ett eller flera förmedlande organ inom ett Interregprogram i enlighet med artikel [65.3] i förordning (EU) [new CPR] ska det eller de berörda förmedlande organen utföra dessa uppgifter i fler än en deltagande medlemsstat eller i den eller de egna medlemsstaterna, eller, i tillämpliga fall, i fler än ett tredjeland, partnerland eller ULT.
Ändring 173 Förslag till förordning Artikel 45 – punkt 1a (ny)
1a. Genom undantag från artikel 87.2 i förordning .../... [new CPR] ska kommissionen i form av mellanliggande betalningar ersätta 100 % av de belopp som anges i betalningsansökan, genom att man tillämpar programmets medfinansieringsgrad på de sammanlagda stödberättigande utgifterna eller det statliga bidraget.
Ändring 174 Förslag till förordning Artikel 45 – punkt 1b (ny)
1b. Om den förvaltande myndigheten inte utför granskning enligt artikel 68.1 a i förordning (EU) .../... [new CPR] i hela programområdet ska varje medlemsstat utse det organ eller den person som ska ansvara för att utföra sådan granskning vad gäller stödmottagare på medlemsstatens territorium.
Ändring 175 Förslag till förordning Artikel 45 – punkt 1c (ny)
1c. Genom undantag från artikel 92 i förordning .../... [new CPR] omfattas Interregprogram inte av årlig räkenskapsavslutning. Räkenskaperna avslutas i slutet av perioden, på grundval av den slutliga prestationsrapporten.
Ändring 176 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 7
7. Om den totala extrapolerade felprocent som avses i punkt 6 är högre än 2 % av de totala utgifter som redovisats för de Interregprogram som ingår i den population från vilken det gemensamma stickprovet valdes ut ska kommissionen beräkna en total kvarstående felprocent, med beaktande av de finansiella korrigeringar som gjorts av Interregprogrammens respektive myndigheter när det gäller enskilda oriktigheter som upptäckts genom de insatsrevisioner som valts ut i enlighet med punkt 1.
7. Om den totala extrapolerade felprocent som avses i punkt 6 är högre än 3,5 % av de totala utgifter som redovisats för de Interregprogram som ingår i den population från vilken det gemensamma stickprovet valdes ut ska kommissionen beräkna en total kvarstående felprocent, med beaktande av de finansiella korrigeringar som gjorts av Interregprogrammens respektive myndigheter när det gäller enskilda oriktigheter som upptäckts genom de insatsrevisioner som valts ut i enlighet med punkt 1.
Ändring 177 Förslag till förordning Artikel 48 – punkt 8
8. Om den totala kvarstående felprocent som avses i punkt 7 är högre än 2 % av de totala utgifter som redovisats för de Interregprogram som ingår i den population från vilken det gemensamma stickprovet valdes ut ska kommissionen avgöra om det är nödvändigt att begära att revisionsmyndigheten för ett specifikt Interregprogram eller en grupp av Interregprogram som är mest berörda utför kompletterande revisionsarbete i syfte att göra en ytterligare utvärdering av felprocenten samt bedöma de korrigerande åtgärder som krävs för de Interregprogram som berörs av de oriktigheter som upptäckts.
8. Om den totala kvarstående felprocent som avses i punkt 7 är högre än 3,5 % av de totala utgifter som redovisats för de Interregprogram som ingår i den population från vilken det gemensamma stickprovet valdes ut ska kommissionen avgöra om det är nödvändigt att begära att revisionsmyndigheten för ett specifikt Interregprogram eller en grupp av Interregprogram som är mest berörda utför kompletterande revisionsarbete i syfte att göra en ytterligare utvärdering av felprocenten samt bedöma de korrigerande åtgärder som krävs för de Interregprogram som berörs av de oriktigheter som upptäckts.
Ändring 178 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 2 – led a
a) 2021: 1 %.
a) 2021: 3 %.
Ändring 179 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 2 – led b
b) 2022: 1 %.
b) 2022: 2,25 %.
Ändring 180 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 2 – led c
c) 2023: 1 %.
c) 2023: 2,25 %.
Ändring 181 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 2 – led d
d) 2024: 1 %.
d) 2024: 2,25 %.
Ändring 182 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 2 – led e
e) 2025: 1 %.
e) 2025: 2,25 %.
Ändring 183 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 2 – led f
f) 2026: 1 %.
f) 2026: 2,25 %.
Ändring 184 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 3 – stycke 1
Om Interregprogrammen för externt gränsöverskridande samarbete får stöd genom Eruf och IPAIII-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete ska förfinansieringen för alla fonder som stöder ett sådant Interregprogram betalas ut i enlighet med förordning (EU) [IPAIII] eller förordning (EU) [NDICI] eller i enlighet med någon akt som antas med stöd av dessa.
Om Interregprogrammen för externt samarbete får stöd genom Eruf och IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete ska förfinansieringen för alla fonder som stöder ett sådant Interregprogram betalas ut i enlighet med förordning (EU) [IPA III] eller förordning (EU) [NDICI] eller i enlighet med någon akt som antas med stöd av dessa.
Ändring 185 Förslag till förordning Artikel 49 – punkt 3 – stycke 3
Hela det belopp som utbetalas som förfinansiering ska återbetalas till kommissionen om ingen betalningsansökan inom Interregprogrammen för gränsöverskridande samarbete inkommit inom 24 månader från dagen för kommissionens första delbetalning av förfinansieringsbeloppet. En sådan återbetalning ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål och ska inte medföra någon sänkning av stödet från Eruf, IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete till programmet.
Hela det belopp som utbetalas som förfinansiering ska återbetalas till kommissionen om ingen betalningsansökan inom Interregprogrammen för gränsöverskridande samarbete inkommit inom 36 månader från dagen för kommissionens första delbetalning av förfinansieringsbeloppet. En sådan återbetalning ska utgöra interna inkomster avsatta för särskilda ändamål och ska inte medföra någon sänkning av stödet från Eruf, IPA III-anslagen för gränsöverskridande samarbete eller NDICI-anslagen för gränsöverskridande samarbete till programmet.
Ändring 186 Förslag till förordning Kapitel VIII – rubriken
Tredjeländers, partnerländers eller utomeuropeiska länders och territoriers deltagande i Interregprogram med delad förvaltning
Tredjeländers, partnerländers, ULT:s eller regionala integrations- och samarbetsorganisationers deltagande i Interregprogram med delad förvaltning
Ändring 187 Förslag till förordning Artikel 51
Kapitlen I–VII och kapitelX ska tillämpas på tredjeländers, partnerländers och utomeuropeiska länders eller territoriers deltagande i Interregprogram i enlighet med de särskilda bestämmelser som fastställs i detta kapitel.
Kapitlen I–VII och kapitel X ska tillämpas på tredjeländers, partnerländers, ULT:s eller regionala integrations- och samarbetsorganisationers deltagande i Interregprogram i enlighet med de särskilda bestämmelser som fastställs i detta kapitel.
Ändring 188 Förslag till förordning Artikel 52 – punkt 3
3. De tredjeländer, partnerländer och utomeuropeiska länder eller territorier som deltar i ett Interregprogram ska avdela personal till det gemensamma sekretariatet för det programmet eller inrätta en filial inom sina respektive territorier, eller bådadera.
3. De tredjeländer, partnerländer och ULT som deltar i ett Interregprogram får avdela personal till det gemensamma sekretariatet för det programmet eller, i överenskommelse med den förvaltande myndigheten, inrätta en filial för det gemensamma sekretariatet inom sina respektive territorier, eller bådadera.
Ändring 189 Förslag till förordning Artikel 52 – punkt 4
4. Den nationella myndighet eller det nationella organ som motsvarar den person med ansvar för kommunikation som föreskrivs i artikel35.1 ska stödja den förvaltande myndigheten och partnerna i respektive tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium när det gäller de uppgifter som föreskrivs i artikel 35.2–35.7.
4. Den nationella myndighet eller det nationella organ som motsvarar den person med ansvar för kommunikation som föreskrivs i artikel 35.1 får stödja den förvaltande myndigheten och partnerna i respektive tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium när det gäller de uppgifter som föreskrivs i artikel 35.2–35.7.
Ändring 190 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 2
2. De Interregprogram inom komponenterna 2 och 4 i vilka bidrag från Eruf kombineras med bidrag från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska genomföras genom delad förvaltning, både i medlemsstaterna och i de deltagande tredjeländerna eller partnerländerna eller, när det gäller komponent3, i det eventuella utomeuropeiska landet eller territoriet, oberoende av om landet eller territoriet får stöd genom ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
2. De Interregprogram inom komponenterna 2 och 4 i vilka bidrag från Eruf kombineras med bidrag från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska genomföras genom delad förvaltning, både i medlemsstaterna och i de deltagande tredjeländerna, partnerländerna eller ett deltagande ULT eller, när det gäller komponent 3, i vilket ULT som helst oberoende av om det får stöd genom ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder.
Ändring 191 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 3 – stycke 1 – led a
a) Genom delad förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier.
a) Genom delad förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller ULT eller grupper av tredjeländer som ingår i en regional organisation.
Ändring 192 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 3 – stycke 1 – led b
b) Genom delad förvaltning bara i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier när det gäller Eruf-utgifter utanför unionen för en eller flera insatser, medan bidragen från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska förvaltas genom indirekt förvaltning.
b) Genom delad förvaltning bara i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller ULT, eller grupper av tredjeländer som ingår i en regional organisation, när det gäller Eruf-utgifter utanför unionen för en eller flera insatser, medan bidragen från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska förvaltas genom indirekt förvaltning.
Ändring 193 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 3 – stycke 1 – led c
c) Genom indirekt förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier.
c) Genom indirekt förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller ULT eller grupper av tredjeländer som ingår i en regional organisation.
Ändring 194 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 3 – stycke 2
Om ett Interregprogram inom komponent3 helt eller delvis genomförs genom indirekt förvaltning ska artikel60 tillämpas.
Om ett Interregprogram inom komponent 3 helt eller delvis genomförs genom indirekt förvaltning krävs en överenskommelse på förhand mellan de berörda medlemsstaterna och regionerna, och artikel 60 ska tillämpas.
Ändring 195 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 3a (ny)
3a. Gemensamma ansökningsomgångar för att mobilisera finansiering från NDICI-program och ETS-program som är bilaterala eller omfattar flera länder får inledas enligt överenskommelse mellan respektive förvaltande myndigheter. Ansökningsomgången ska ange geografisk täckning och förväntat bidrag till målen för respektive program. De förvaltande myndigheterna ska besluta om det är NDICI-reglerna eller ETS-reglerna som gäller för ansökningsomgången. De kan besluta att utse en samordnande förvaltande myndighet, som ansvarar för förvaltning och kontroll i samband med ansökningsomgången.
Ändring 196 Förslag till förordning Artikel 55 – punkt 3
3. Om urval av ett eller flera storskaliga projekt står på dagordningen för ett möte i övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén ska den förvaltande myndigheten överlämna en projektbeskrivning för varje sådant projekt till kommissionen senast två månader före mötesdagen. Projektbeskrivningen ska vara högst tre sidor lång och ska innehålla uppgift om namn, plats, budget, samordnande partner och övriga partner samt om de huvudsakliga projektmålen och projektresultaten. Om en projektbeskrivning för ett eller flera storskaliga projekt inte överlämnas till kommissionen inom den tidsfristen får kommissionen begära att övervakningskommitténs eller styrkommitténs ordförande tar bort de berörda projekten från dagordningen för mötet.
3. Om urval av ett eller flera storskaliga projekt står på dagordningen för ett möte i övervakningskommittén eller, i tillämpliga fall, styrkommittén ska den förvaltande myndigheten överlämna en projektbeskrivning för varje sådant projekt till kommissionen senast två månader före mötesdagen. Projektbeskrivningen ska vara högst fem sidor lång och ska innehålla dels uppgift om namn, plats, budget, samordnande partner och övriga partner samt om de huvudsakliga projektmålen och projektresultaten, dels en trovärdig affärsplan av vilken det framgår att en fortsättning på detta eller dessa projekt i förekommande fall är tryggad även utan Interregstöd. Om en projektbeskrivning för ett eller flera storskaliga projekt inte överlämnas till kommissionen inom den tidsfristen får kommissionen begära att övervakningskommitténs eller styrkommitténs ordförande tar bort de berörda projekten från dagordningen för mötet.
Ändring 197 Förslag till förordning Artikel 60 – punkt 1
1. Om ett Interregprogram inom komponent3 helt eller delvis genomförs genom indirekt förvaltning i enlighet med artikel53.3b eller c ska genomförandeuppgifterna anförtros ett eller flera av de organ som anges i [artikel62.1 första stycket ledc] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus], särskilt ett organ som finns i den deltagande medlemsstaten, inklusive den förvaltande myndigheten för det berörda Interregprogrammet.
1. Om ett Interregprogram inom komponent 3 efter samråd med berörda parter helt eller delvis genomförs genom indirekt förvaltning i enlighet med artikel 53.3 b eller c i denna förordning ska genomförandeuppgifterna anförtros ett eller flera av de organ som anges i [artikel 62.1 första stycket led c] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus], särskilt ett organ som finns i den deltagande medlemsstaten, inklusive den förvaltande myndigheten för det berörda Interregprogrammet.
Ändring 198 Förslag till förordning Artikel 61
Artikel 61
utgår
Interregionala innovationsinvesteringar
Eruf får på kommissionens initiativ stödja interregionala innovationsinvesteringar enligt artikel 3.5 som sammanför forskare, företag, civilsamhället och offentliga förvaltningar som medverkar i strategier för smart specialisering som upprättats på nationell eller regional nivå.
Ändring 199 Förslag till förordning Artikel -61a (ny)
Artikel -61a
Undantag från anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget
Kommissionen får förklara att stöd till förmån för projekt som stöds av EU:s europeiska territoriella samarbete är förenligt med den inre marknaden och inte omfattas av anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget.
Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0470/2018).
Fördelningen av tullkvoterna på unionens WTO-lista efter Förenade kungarikets utträde ur unionen ***I
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fördelningen av tullkvoterna på unionens WTO-lista efter Förenade kungarikets utträde ur unionen och om ändring av rådets förordning (EG) nr 32/2000 (COM(2018)0312 – C8-0202/2018– 2018/0158(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0312),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0202/2018),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 december 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0361/2018).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet godkänner sitt uttalande, som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens offentliga tidning, L-serien, tillsammans med den slutliga lagstiftningsakten.
3. Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution och som kommer att offentliggöras i Europeiska unionens offentliga tidning, L-serien, tillsammans med den slutliga lagstiftningsakten.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 16 januari 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/… om fördelningen av tullkvoterna på unionens WTO-lista efter Förenade kungarikets utträde ur unionen och om ändring av rådets förordning (EG) nr 32/2000
(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2019/216.)
BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN
Uttalanden från Europaparlamentet
Europaparlamentet fäster stor vikt vid att hållas fullständigt informerat under utarbetandet av delegerade akter, och särskilt vid punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, där det föreskrivs att Europaparlamentet och rådet ska erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter för att säkerställa lika tillgång till all information.
Uttalande från kommissionen
Kommissionen ansluter sig helt till principerna om bättre lagstiftning och till de åtaganden som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. Kommissionen kommer därför att sträva efter att så snart som möjligt lägga fram ett lagstiftningsförslag för rådet och Europaparlamentet i syfte att anpassa rådets förordning (EG) nr 32/2000 till den rättsliga ram som infördes genom Lissabonfördraget.
Unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel
211k
70k
Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2019 om unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel (2018/2153(INI))
– med beaktande av sitt beslut av den 6 februari 2018 om tillsättning av ett särskilt utskott för unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel och fastställande av dess ansvarsområden, sammansättning och mandatperiod(1),
– med beaktande av artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),
– med beaktande av det sjunde allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2020(2),
– med beaktande av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(3) (nedan kallad förordningen),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG(4),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006(5),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön och om ändring, med avseende på allmänhetens deltagande och rätt till rättslig prövning, av rådets direktiv 85/337/EEG och 96/61/EG(6),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(7),
– med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 546/2011 av den 10 juni 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller enhetliga principer för utvärdering och godkännande av växtskyddsmedel(8),
– med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 283/2013 av den 1 mars 2013 om uppgiftskrav för verksamma ämnen(9),
– med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 284/2013 av den 1 mars 2013 om uppgiftskrav för växtskyddsmedel(10),
– med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1056 av den 29 juni 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioden för det verksamma ämnet glyfosat(11) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1313 av den 1 augusti 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet glyfosat(12),
– med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2324 av den 12 december 2017 om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011(13),
– med beaktande av sina resolutioner av den 13 april 2016(14) och den 24 oktober 2017(15) om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011,
– med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung(16),
– med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om förbättrad innovation och ekonomisk utveckling i framtidens jordbruksdrift i EU(17),
– med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2016 om tekniska lösningar för ett hållbart jordbruk i EU(18),
– med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel(19),
– med beaktande av den bedömning av genomförandet på EU-nivå av förordning (EG) nr 1107/2009 och dess relevanta bilagor som Europaparlamentets utredningstjänst offentliggjorde i april 2018,
– med beaktande av Europeiska unionens domstols dom av den 23 november 2016 i mål C-442/14, Bayer CropScience SA-NV, Stichting De Bijenstichting mot College voor de toelating van gewasbeschermingsmiddelen en biociden(20),
– med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 18 februari 2016 i ärende 12/2013/MDC om kommissionens praxis vid godkännande och utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel (pesticider),
– med beaktande av studien IARC Monographs Volume 112: evaluation of five organophosphate insecticides and herbicides, som offentliggjordes den 20 mars 2015,
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (Efsa) angående sakkunniggranskningen av riskbedömningen av växtskyddsmedel med glyfosat(21) som verksamt ämne som offentliggjordes den 12 november 2015, och dess Peer review of the pesticide risk assessment of the potential endocrine disrupting properties of glyphosate(22), som offentliggjordes den 7 september 2017,
– med beaktande av yttrandet av den 15 mars 2017 från riskbedömningskommittén (RAC) i Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) över klassificeringen av glyfosat,
– med beaktande av det vetenskapliga yttrandet 5/2018 från juni 2018 över EU:s godkännandeprocesser för växtskyddsmedel från mekanismen för vetenskaplig rådgivning(23),
– med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel (COM(2017)0109),
– med beaktande av den genomförandeplan för ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk och ett snabbare införande i medlemsstaterna av ett integrerat växtskydd som expertgruppen för hållbart växtskydd utarbetat och som rådet antog den 28 juni 2016,
– med beaktande av rapporten om rätten till mat från FN:s människorättsråds särskilda rapportör av den 24 januari 2017 om användningen av bekämpningsmedel i jordbruket på global nivå och dess konsekvenser för de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av artikel 13 i EUF-fördraget som anger att full hänsyn ska tas till djurens välbefinnande, eftersom de är kännande varelser, vid utformning och genomförande av unionens politik, särskilt i fråga om den inre marknaden,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål(24),
– med beaktande av den särskilda Eurobarometerundersökningen 442 från mars 2016, som anger att 89 % av EU-medborgarna instämmer i att EU bör göra mer för att främja en ökad medvetenhet om vikten av djurs välbefinnande internationellt och att 90 % av EU-medborgarna instämmer i att det är viktigt att införa höga standarder för djurs välbefinnande,
– med beaktande av att Europaparlamentet erhåller många framställningar från bekymrade medborgare som utövar sin rätt enligt artiklarna 24 och 227 i EUF-fördraget och artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna för att kräva ett stopp på djurförsök i Europa och i världen och att internationella standarder för djurs välbefinnande införs,
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan (COM(2018)0179)(25),
– med beaktande av kommissionens pågående utvärdering inom ramen för Refit‑programmet av förordning (EG) nr 1107/2009,
– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från särskilda utskottet för unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel (A8-0475/2018), och av följande skäl:
Allmänna överväganden
A. Syftet med förordning (EG) nr 1107/2009 (nedan kallad förordningen) är att ”säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att harmonisera reglerna för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen”.
B. EU:s förfarande för godkännande av växtskyddsmedel är ett av de strängaste i världen. Mot bakgrund av flera intressenters oro kring bedömningen av glyfosat inrättades det särskilda utskottet för unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel (PEST-utskottet) för att kartlägga områden som kan förbättras ytterligare med avseende på unionens förfarande för godkännande av växtskyddsmedel och lägga fram rekommendationer som det anser nödvändiga för att det ska gå att uppnå en hög skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och miljön.
C. Försiktighetsprincipen är en övergripande princip för unionens politik enligt artikel 191 i EUF-fördraget. Förordningen bygger, enligt dess artikel 1.4, på försiktighetsprincipen. Riskhanteringsbeslut måste, enligt artikel 13.2, uppfylla villkoren i försiktighetsprincipen enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 178/2002. I artikel 7.2 i förordning (EG) nr 178/2002 fastslås att åtgärder som vidtas baserat på försiktighetsprincipen måste vara proportionerliga.
D. Flera intressenter har gett uttryck för oro beträffande bedömningen av glyfosat, särskilt om huruvida en oberoende, objektiv och transparent bedömning har ägt rum, huruvida klassificeringskriterierna i förordning (EG) nr 1272/2008 har tillämpats korrekt, huruvida de relevanta vägledningarna har använts korrekt och huruvida kriterierna för godkännande och försiktighetsprincipen har tillämpats korrekt.
E. Enligt artikel 4.3 i förordningen får ett växtskyddsmedel som tillämpas enligt god växtskyddspraxis och med hänsyn till realistiska användningsförhållanden bland annat inte ha några omedelbara eller försenade skadliga effekter på människors hälsa, inklusive sårbara grupper, och det får inte ha några oacceptabla effekter på miljön.
F. Utvärderingen av genomförandet av förordningen visade att målen att skydda människors och djurs hälsa och miljön inte uppnås helt och att förbättringar skulle kunna göras för att uppnå alla målen i förordningen.
G. Det är ytterst viktigt att genomföra förordningen fullständigt i alla medlemsstater.
H. Det arbete som utförs av de nationella behöriga myndigheter som deltar i godkännande- och tillståndsprocesserna är ofta försenat. Det har framkommit att de nationella behöriga myndigheter som deltar i godkännande- och tillståndsprocessen i vissa fall är underbemannade och underfinansierade. Utöver förseningarna i bedömningsarbetet riskerar bristen på resurser att påverka kvaliteten på bedömningarna, både för verksamma ämnen och växtskyddsmedel.
I. Riskbedömningens oberoende utgör grunden för förtroendet för förordningen och för EU:s livsmedelslagstiftning.
J. Beslutsprocessen har visat sig brista i insyn under hela förfarandet, från avsaknaden av tillgång för allmänheten till fullständiga studier och rådata till riskhanteringsskedet.
K. Rätten till tillgång till handlingar som innehas av EU-institutioner, inbegripet EU‑byråer, är en viktig rättighet vars undantag bör tolkas restriktivt. Parlamentet hänvisar till rättspraxis från Europeiska unionens domstol enligt vilken insyn och tillgång till handlingar ökar EU-myndigheternas trovärdighet hos medborgarna och säkerställer att EU:s myndigheter kan hållas till svars av medborgarna i ett demokratiskt system(26).
L. Kommissionens förordning (EU) nr 283/2013 om minimala uppgiftskrav för verksamma ämnen bör uppdateras regelbundet för att ta hänsyn till aktuella vetenskapliga och tekniska rön. Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av kommissionens förordning (EU) nr 283/2013 av den 1 mars 2013 om uppgiftskrav för verksamma ämnen(27) förblir den mest omfattande källan för vägledningar och riktlinjer för test, även om flera av dokumenten i förteckningen kan ha ersatts och bör uppdateras. De metoder som används för den vetenskapliga bedömningen av verksamma ämnen, i form av riktlinjer som används av Efsa och medlemsstaterna, återspeglar inte alltid de aktuella vetenskapliga och tekniska rönen enligt kravet i artikel 4 i förordningen. Antingen ingår inte vissa centrala tester i riskbedömningen eller också saknas nya vetenskapliga metoder (såsom uppdaterade ekotoxikologiska tester för markorganismer och bedömningar av miljökoncentration och resthalter i stoft, vind, luft och vatten).
M. De uppdaterade riktlinjer om bin som Efsa använde i sin senaste utvärdering av tre neonikotinoider har ännu inte formellt antagits. De riktlinjer för markorganismer som Efsa för närvarande använder är från 2002.
N. Vägledningarna omvandlar lagstiftningskraven till praktiska steg och förklarar vad som måste göras, medan riktlinjerna för test anger de testprotokoll som måste följas för datagenerering och förklarar hur testerna ska utföras.
O. Den utbredda användningen av växtskyddsmedel, liksom olämplig förebyggande användning av dem, ger anledning till oro.
P. Det är olämpligt att använda växtskyddsmedel för ”avdödning” (alltså att den gröda som odlas behandlas innan den skördas, för att den ska mogna fortare och gå lättare att skörda).
Q. Det är olämpligt att använda växtskyddsmedel i områden som används av allmänheten eller av sårbara grupper.
R. Enligt de uppgifter som sammanställts av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) använde EU 368 588 ton bekämpningsmedel under 2016, motsvarande 11,8 % av den globala förbrukningen.
S. Enligt FAO har användningen av bekämpningsmedel i EU ökat sedan 2009. Trenderna skiljer sig dock väldigt mycket åt mellan medlemsstaterna, där det i vissa har skett en markant ökning medan användningen i andra medlemsstater har minskat drastiskt. Den totala volymen bekämpningsmedel som sålts i 16 EU-medlemsstater ökade med 1,6 % från 2011 till 2016.
T. Fram till 2018 har 493 verksamma ämnen och allmänkemikalier godkänts.
U. I kommissionens rapport om genomförandet av förordning (EG) nr 1185/2009 betonas bristen på statistik om användningen av bekämpningsmedel och kunskap om användningen av specifika verksamma ämnen.
V. Enligt EU-rapporten från 2016 om rester av bekämpningsmedel i livsmedel(28), som offentliggjordes av Efsa 2018, var 96,2 % av proverna inom gränser som är tillåtna i EU-lagstiftningen.
W. Det råder brist på offentlig kunskap om faror och risker och om acceptabla och oacceptabla faror och risker, samt om efterlevnadsnivån när det gäller gränsvärden för bekämpningsmedelsrester runt om i Europa.
X. Beslut om godkännande av nyutvecklade verksamma ämnen och växtskyddsmedel fattas alltid under osäkerhet rörande den verkliga inverkan. Det sker ingen övervakning efter godkännandet. Data saknas när det gäller de exakta mängderna av varje växtskyddsmedel som sprids, om genomförandet av förebyggande och reducerande åtgärder och deras effektivitet, samt om de potentiellt skadliga effekterna på människors och djurs hälsa samt på miljön.
Y. Bristen på uppgifter rör den verkliga inverkan av verksamma ämnen, skyddsämnen, synergister och tillsatsämnen och deras metaboliter samt beredningar och blandningar av produkter. Därför är bekämpningsmedlens fulla inverkan på människors och djurs hälsa och på miljön inte ordentligt känd.
Z. Pilotprojektet ”miljöövervakning av bekämpningsmedelsanvändning med hjälp av honungsbin” har inte genomförts ännu, trots att det har inkluderats i EU-budgeten för budgetåren 2017 och 2018.
AA. Ett av målen för det sjunde allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2020 är att kemikalier produceras och används på sätt som leder till att betydande negativa effekter på människors hälsa och miljön minimeras. Det råder fortfarande osäkerhet om hur människors hälsa och miljön till fullo påverkas av de kombinerade effekterna av olika kemikalier.
AB. I artikel 4.3 i förordningen föreskrivs att växtskyddsmedel ”får inte ha några omedelbara eller fördröjda skadliga hälsoeffekter på människor ... varvid även kända kumulativa och synergistiska effekter ska beaktas om de vetenskapliga metoder som myndigheten godtagit för bedömning av sådana effekter finns tillgängliga”. I förordning (EG) nr 396/2005 föreskrivs att ”kända kumulativa och synergistiska effekter” måste beaktas ”om det finns metoder för att utvärdera dessa”.
AC. Sådana metoder finns numera, och en pilotbedömning där man tittar på de kumulativa effekterna av exponering för bekämpningsmedel i livsmedel på människors nervsystem och sköldkörtel förväntas slutföras av Efsa före utgången av 2019.
AD. Det finns för närvarande ingen rättslig skyldighet att testa verksamma ämnens utvecklingsneurotoxicitet, som kan orsaka exempelvis autism, ADHD och dyslexi. Studier om utvecklingstoxicitet och utvecklingsneurotoxicitet krävs och kan leda till särskilt utformade studier för att ta itu med särskilda frågor. Här arbetar Efsa på ett projekt för att ta fram alternativ utan djurförsök för att undersöka utvecklingsneurotoxiska effekter.
AE. Det finns en oro över att genomförandet av förordningen, med avseende på användningen av djur vid testning för faroidentifiering och riskbedömning, inte överensstämmer med principerna ersättning, begränsning och förfining i direktiv 2010/63/EU om djurförsök, eftersom kommissionens förordningar (EU) nr 283/2013 och (EU) nr 284/2013, samt tillhörande riktlinjer, inte har uppdaterats sedan de antogs, trots att validerade alternativa metoder och tekniker finns tillgängliga.
AF. Testningen av effekter på människors hälsa inbegriper användning av djur och förutser inte nödvändigtvis reaktioner hos människor.
AG. Det finns ett behov av att påskynda utvecklingen och valideringen av nya metoder utan djur som ger information om de underliggande mekanismerna för mänsklig toxicitet, inklusive de vägar som leder till ogynnsamma resultat hos människor.
AH. Många jordbruksprodukter från tredjeländer har en lägre skyddsnivå för människors och djurs hälsa och miljön med avseende på godkännande och användning av växtskyddsmedel. Det föreligger ett behov av att säkerställa att EU:s skyddsnivå inte undergrävs av import av jordbruksprodukter från tredjeländer.
AI. Olagligt importerade växtskyddsmedel finns i omlopp och används inom EU. De utgör ett potentiellt hot mot folkhälsan och leder till att växtskyddsmedel som är föremål för ett godkännandeförfarande i enlighet med gällande EU-lagstiftning utsätts för osund konkurrens.
Ansökan om godkännande av verksamma ämnen
AJ. Sökandes rätt att välja rapporterande medlemsstat vid första ansökan om godkännande av ett verksamt ämne har ifrågasatts av flera intressenter med avseende på insyn och intressekonflikter.
AK. Det har vidare av flera intressenter satts frågetecken, när det gäller insyn och intressekonflikter, för att den rapporterande medlemsstat som av kommissionen ges ansvaret för förnyelsen av en bedömningsrapport kan vara samma medlemsstat som tog fram det ursprungliga utkastet till bedömningsrapporten.
AL. När det gäller nya verksamma ämnen har endast 11 av 28 medlemsstater valts ut som rapporterande medlemsstater av sökande sedan förordningen trädde i kraft, vilket visar att det finns betydande skillnader i fråga om sakkunskap och personal.
AM. Frankrike, Nederländerna, Tyskland och Förenade kungariket har behandlat cirka 80 % av alla ärenden. Brexit kommer att ha en betydande inverkan på andra medlemsstaters arbetsbelastning.
AN. Enligt artikel 8.1 i förordningen ska sökanden tillhandahålla en sammanfattning av dokumentationen, som bland annat ska innehålla sammanfattningar och resultat från tester och studier för varje punkt i uppgiftskraven, inklusive en bedömning av all den information som lämnats.
AO. Flera intressenter har uttryckt oro kring det i lag fastställda utvärderingsupplägget, i synnerhet när det gäller vem som ska ta fram de vetenskapliga studierna och beläggen för utvärdering av verksamma ämnen, vem som ska ta fram expertgranskad vetenskaplig litteratur och vem som har åtkomst till studierna.
AP. Enligt artikel 8.5 i förordningen ska sökanden bifoga expertgranskad (”peer-reviewed”) vetenskaplig litteratur om det verksamma ämnet och dess relevanta metaboliter till dokumentationen.
AQ. När det gäller nya verksamma ämnen finns det normalt endast uppgifter från lagstadgade studier som sökanden själv har tagit fram.
AR. Riskbedömningen ska bygga på alla tillgängliga vetenskapliga belägg. Expertgranskad och fritt tillgänglig vetenskaplig litteratur ger viktig kompletterande information till studier som bygger på god laboratoriesed (GLP) och som tillhandahålls av sökande och kan innehålla rön som uppmärksammar bedömarna på skadliga effekter som inte upptäcks genom standardtester.
AS. Principerna för GLP har utarbetats av OECD för att säkerställa att studier utförs i enlighet med en särskild provningsmetod för att förhindra bedrägliga metoder. EU har antagit dessa principer genom direktiv 2004/10/EG, enligt vilket medlemsstaterna ska se till att laboratorier som utför säkerhetsstudier på kemiska produkter följer OECD:s principer för GLP och direktiv 2004/9/EG, där medlemsstaterna åläggs att utse de myndigheter som ska ansvara för GLP-inspektioner på deras territorium.
AT. Alla medlemsstater har, vilket rapporterats av kommissionen 2015, införlivat GLP‑direktiven och instiftat fungerande tillsynsprogram för nationell GLP-efterlevnad.
AU. OECD:s testriktlinjer säkerställer att forskning är reproducerbar, konsekvent och enhetlig, och låter bedömare utvärdera en studies kvalitet och relevans, att säkerställa en studies metodologiska giltighet och att främja ömsesidig acceptans av information bland medlemsstaterna.
Den rapporterande medlemsstatens utkast till bedömning
AV. Enligt artikel 11.2 i förordningen ska den rapporterande medlemsstaten ”göra en oberoende, objektiv och öppen bedömning mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön”.
AW. Det har konstaterats att olika medlemsstater använder olika metoder när de agerar i egenskap av rapporterande medlemsstater i fråga om hänvisningar till sökandens sammanfattningar av expertgranskad litteratur. Det är en grundläggande regel att alla vetenskapliga arbeten tydligt måste ange andras uttalanden med citattecken.
AX. Parlamentet är medvetet om debatten om litteraturöversikten i riskbedömningsrapporten om glyfosat från det tyska federala institutet för riskbedömning (BfR). Flera intressenter har dryftat farhågor om att viktiga inslag i bedömningen i utkastet till riskbedömningsrapport om glyfosat hämtades från ansökan, utan att tydligt anges som hänvisningar.
Efsas yttrande över utkast till bedömningsrapporter och Echas klassificering av verksamma ämnen
AY. Trovärdigheten hos godkännandesystemet för växtskyddsmedel är starkt beroende av allmänhetens förtroende för Efsa, som tillhandahåller de vetenskapliga yttranden som ligger till grund för beslut med avseende på livsmedelssäkerhet i Europa. Allmänhetens minskande förtroende för Efsa är ett problem.
AZ. Ungefär två tredjedelar av de nationella experter som arbetar för Efsa för närvarande kommer från endast sex medlemsstater.
BA. Enligt artikel 4.1 andra stycket i förordningen ska det vid bedömningen av det verksamma ämnet först fastställas huruvida kriterierna för godkännande i punkterna 3.6.2–3.6.4 och 3.7 i bilaga II är uppfyllda (de s.k. uteslutningskriterierna). Ett av dessa uteslutningskriterier avser klassificeringen av ett ämne som cancerframkallande (kategori 1A eller 1B) i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008.
BB. Internationella centret för cancerforskning (IARC) har klassificerat glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor (grupp 2A) enligt sin nomenklatur (motsvarande kategori 1B i förordning (EG) nr 1272/2008). De europeiska myndigheterna med ansvar för att ta fram vetenskapliga bedömningar som utgör grunden för EU:s riskhanteringsbeslut, Efsa och Echa, har, efter bedömning av all information, inklusive IARC-bedömningen, dragit slutsatsen att klassificering som cancerframkallande inte är berättigad enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 1272/2008.
BC. Medan IARC grundade sin slutsats på publicerad litteratur i enlighet med dess arbetsprinciper använde Efsa och Echa dessutom opublicerade studier som sökanden lämnat i enlighet med artikel 8 i förordningen som det centrala underlaget för sin utvärdering och hade dessutom tillgång till relevanta rådata.
BD. Flera andra behöriga myndigheter runt om i världen, bland annat i USA, Kanada, Nya Zeeland, Australien och Japan, har därefter gjort nya bedömningar av glyfosat och har dragit slutsatsen att det inte är cancerframkallande. Glyfosat granskas fortfarande av Förenta staternas miljövårdsmyndighet, vars utkast till en ekologisk riskbedömning tydligt fastslår att det finns en risk för skadeverkningar på fåglar, däggdjur samt land- och vattenväxter.
BE. Så som framgår av en jämförelse av Efsa 2017 var EU:s klassificering av 54 bekämpningsmedel som hade bedömts enligt både EU:s och IARC:s system i 14 fall mer försiktig (dvs. strängare) än IARC:s, i 11 fall (glyfosat och 10 andra verksamma ämnen) mindre sträng och i 29 fall likvärdig.
BF. Invändningar har framförts och fortsätter att framföras av flera intressenter mot Efsas och Echas yttranden avseende deras slutsatser om att inte klassificera glyfosat som cancerframkallande.
BG. Det har dessvärre inte gått att lösa denna kontrovers i det särskilda utskottet.
BH. I oktober 2017 förklarade kommissionen det europeiska medborgarinitiativet ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel” tillåtligt. Över en miljon medborgare uppmanade kommissionen att föreslå ett förbud mot glyfosat i medlemsstaterna, reformera godkännandeförfarandet för bekämpningsmedel och instifta obligatoriska minskningsmål på EU-nivå för användningen av bekämpningsmedel.
BI. De så kallade Monsantodokumenten och domen som nyligen avkunnades vid högsta domstolen i delstaten Kalifornien i målet Dewayne Johnson mot Monsanto (mål nr CGC-16-550128) och påföljande överklagan har väckt oro kring oberoende och intressekonflikter vid utvärderingen av glyfosat.
Kommissionens godkännande av verksamma ämnen
BJ. I förordningen fastställs en tidsfrist på sex månader för kommissionen, från Efsas slutsatser till kommissionens presentation av ett förslag till förordning.
BK. Beslutet att förnya godkännandet av glyfosat innehöll inga rättsligt bindande riskreducerande åtgärder på EU-nivå. Kommissionen beslutade att anta en särskild rekommendation i godkännandevillkoren som stipulerar att medlemsstaterna bör fästa särskild vikt vid risken mot landlevande ryggradsdjur i samband med godkännandet av växtskyddsmedel innehållande glyfosat. En hög långsiktig risk har konstaterats för nästan all användning av glyfosat för landlevande ryggradsdjur som inte är målarter, inbegripet däggdjur och fåglar
BL. Echa har dragit slutsatsen att glyfosat orsakar allvarliga ögonskador och har en långvarig toxisk verkan på vattenlevande djur.
BM. Det är oklart under vilka omständigheter kommissionen och medlemsstaterna anser att en risk är oacceptabel för miljön.
BN. Det faktum att kommissionen, med stöd av medlemsstaterna, godkänner verksamma ämnen som Efsa konstaterat utgöra stora risker för miljön och den biologiska mångfalden är ett problem, eftersom ett växtskyddsmedel enligt artikel 4.3 e i förordningen inte får ha någon oacceptabel inverkan på miljön.
BO. Europeiska ombudsmannen konstaterade i sitt beslut i ärende 12/2013/MDC av den 18 februari 2016 att inlämnandet av uppgifter av bekräftande natur inte bör beröra uppgiftskrav som fanns redan vid den tidpunkt då ansökan inlämnades med avseende på bedömningen av hälsorisker och för vilka lämpliga vägledningar fanns tillgängliga.
BP. Bekräftande uppgifter blir i allmänhet inte föremål för samma vetenskapliga granskning eller bedömning som de uppgifter som lämnades in i den ursprungliga ansökan, eftersom de inte systematiskt genomgår en expertgranskning i Efsas regi. I sitt beslut från 2016 uppmanade ombudsmannen kommissionen att överväga om alla bekräftande uppgifter hädanefter systematiskt bör genomgå en expertgranskning i Efsas regi och om vägledningarna bör ändras i enlighet med detta.
BQ. Med grund i den uppföljande rapport som kommissionen lämnade in i februari 2018 med avseende på tio verksamma ämnen som undersökts inom ramen för ombudsmannens undersökning har förfarandet med bekräftande uppgifter lett till att två verksamma ämnen, haloxifop-P och malation, som annars skulle ha begränsats, blir kvar på marknaden under en längre tid.
BR. Dataluckor i fråga om biologiska växtskydd med låg risk uppstår framför allt eftersom datakraven har utformats för kemiska växtskydd och därför är olämpliga för biologiska växtskydd med låg risk.
BS. Trots de risker som Efsa pekar ut i sina slutsatser om verksamma ämnen överlåter kommissionen ofta de riskreducerande åtgärderna till medlemsstaterna, trots att den enligt förordningen har möjlighet att införa dem på EU-nivå. Detta tillvägagångssätt fördömdes av ombudsmannen i hennes beslut i ärende 12/2013/MDC.
BT. Det är lämpligt att medlemsstaterna beslutar om riskhanteringsåtgärder med avseende på farhågor som är specifika för deras situation.
BU. Det råder brist på växtskyddsmedel med låg risk. Av totalt nästan 500 tillgängliga ämnen på EU-marknaden är det endast tio som godkänts som växtskyddsmedel med låg risk. Den bristande tillgången till växtskyddsmedel med låg risk försvårar genomförandet och utvecklingen av integrerat växtskydd. Denna bristande tillgång orsakas av den utdragna processen för utvärdering, godkännande och registrering.
BV. I dag kan avancerad teknik, såsom precisionsjordbruk och robotteknik, användas för en noggrann övervakning och för bekämpning av ogräs eller skadeinsekter i ett tidigt skede. Den här avancerade tekniken är ännu ganska outvecklad i EU och behöver stöd från EU och medlemsstaterna.
Medlemsstaternas godkännande av växtskyddsmedel
BW. Växtskyddsmedlen bör bedömas grundligt i enlighet med aktuell vetenskaplig och teknisk kunskap innan de godkänns. Underbemanning och/eller underfinansiering kan leda till att man i alltför hög grad förlitar sig på den bedömning som gjordes i samband med godkännandet av de verksamma ämnena när man ska fatta beslut om ett växtskyddsmedel.
BX. Förfarandet för godkännande av växtskyddsmedel, och i synnerhet uppgiftskraven för riskbedömning, bör beakta den faktiska användningen av växtskyddsmedel.
BY. När godkännande beviljas för växtskyddsmedel bör särskild uppmärksamhet ägnas åt risken för ”sårbara grupper”. Förordningen definierar sårbara grupper som personer som behöver särskilda hänsyn vid bedömningen av akuta och kroniska hälsorisker hos växtskyddsmedel. Det rör sig bland annat om gravida och ammande kvinnor, ofödda, spädbarn och barn, äldre personer, arbetstagare och boende som utsätts för hög långvarig exponering för bekämpningsmedel.
BZ. Enligt artikel 25 i förordningen ska skyddsämnen och synergister vara föremål för samma godkännandeförfarande som verksamma ämnen, för införande på en positivlista. Kommissionen har ännu inte godkänt några skyddsämnen eller synergister.
CA. Enligt artikel 27 i förordningen ska kommissionen i bilaga III införa en negativlista över oacceptabla tillsatsämnen. Kommissionen har ännu inte antagit negativlistan över tillsatsämnen, men har meddelat sin avsikt att göra detta före utgången av 2018. Denna försening är oacceptabel med tanke på dessa ämnens inverkan. Vissa medlemsstater har tagit fram egna negativlistor över tillsatsämnen, i brist på en sådan lista på EU-nivå.
CB. Eftersom det inte finns några sådana EU-listor blir det svårare att göra en grundlig riskbedömning av växtskyddsmedel.
CC. Det har framförts farhågor kring det zonbaserade systemet, särskilt när det gäller förseningarna i förfarandet och de ofta återkommande fullständiga eller partiella förnyade utvärderingarna av ansökningar i samband med ömsesidiga erkännanden till följd av att medlemsstater i samma zon har olika nationella krav på utvärderingsmodeller. Förfarandet för ömsesidigt erkännande av medlemsstater hade till syfte att förenkla förfarandena och öka tilliten mellan medlemsstaterna. Tillämpningen av förfarandet för ömsesidigt erkännande är ett viktigt verktyg för att öka arbetsfördelningen och säkerställa att tidsfrister följs, samtidigt som användarna garanteras optimalt skydd, och är viktig för att den inre marknaden ska fungera smidigt.
CD. Kommissionen arbetar på ett it-system, PPPAMS (Plant Protection Products Application Management System), ett system för hantering av ansökningar om växtskyddsmedel som kommer att bli tillgängligt för allmänheten och underlätta systemet för ömsesidigt erkännande.
CE. Det finns för närvarande inte någon översikt över alla växtskyddsmedel som godkänts i EU, eftersom medlemsstaterna inte är skyldiga att systematiskt informera kommissionen om sina beslut om godkännande.
CF. Kommissionens förordning (EU) nr 283/2013 påbjuder studier om långsiktig toxicitet. Kommissionens förordning (EU) nr 284/2013 kräver toxikologiska studier om exponeringsnivåer för operatörer, andra närvarande personer, personer bosatta i området samt arbetare, flera studier av långtidstoxicitet och kronisk toxicitet på djur samt spridning och fördelning i jord, vatten och luft, inklusive strömmar och nedbrytning i luften och transport via luften, men inte om växtskyddsprodukters långsiktiga toxicitet.
CG. Medlemsstaterna arbetar på att inrätta en jämförande bedömning av växtskyddsmedel med kandidatämnen för substitution. Målet är att ersätta sådana produkter med säkrare växtskyddsmedel och icke-kemiska metoder som de som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel(29).
CH. Nyliga rapporter har understrukit betydande minskningar i den biologiska mångfalden när det gäller fåglar och insekter, särskilt bin och andra pollinatörer. Under de senaste 27 åren har en minskning på mer än 75 % av den totala biomassan för flygande insekter i skyddade områden observerats(30). Jordbruksintensifiering (t.ex. användning av bekämpningsmedel, jordbearbetning året om, ökad användning av gödselmedel och mer frekvent användning av jordbruksåtgärder), som inte införlivades i denna analys, kan utgöra en tänkbar orsak. Jordbruksintensifiering har förknippats med en övergripande minskning av den biologiska mångfalden när det gäller växter, insekter, fåglar och andra arter. Den biologiska mångfalden och motståndskraftiga ekosystem är viktiga, särskilt med hänsyn till bin och andra pollinerande insekter, som en grundförutsättning för en välmående och hållbar jordbrukssektor.
CI. Förbudet mot all användning utomhus av tre neonikotinoider (imidakloprid, klotianidin och tiametoxam) välkomnas. Dessa förbud bör inte undergrävas genom otillbörliga undantag enligt artikel 53.
CJ. Andra systemiska växtskyddsmedel bör begränsas så långt detta är möjligt, inbegripet för fröbehandling, om de utgör en fara för människors hälsa och för miljön.
CK. Användningen och de identifierade fallen av produktgodkännanden i nödsituationer beviljade i enlighet med artikel 53.2 i förordningen ökar inom EU. En del medlemsstater använder artikel 53 i betydligt högre utsträckning än andra. I Efsas senaste utvärdering av nödsituationsgodkännandena av tre neonikotinoider drog man slutsatsen att godkännandena i vissa fall överensstämde med bestämmelserna i lagstiftningen, medan villkoren i andra fall inte var uppfyllda.
CL. Systematiska förseningar i godkännandeprocesserna skulle även kunna leda till en ökad användning av snabbgodkännanden. Tillgripande av undantag enligt artikel 53 för mindre användningsområden i syfte att hantera särskilda situationer som inte är faktiska nödsituationer är varken gångbart eller lämpligt. Efsa bör utreda substitutionseffekten samt tillgängligheten till icke-kemiska metoder.
CM. Växtskyddsmedel för mindre användningsområden bör uppmärksammas, särskilt då de ekonomiska incitamenten för företag att utveckla sådana produkter är mycket små.
CN. Sedan förordningen trädde i kraft har kommissionen bara en gång utnyttjat möjligheten att begära ett yttrande från Efsa i enlighet med artikel 53.2.
Allmänna iakttagelser
1. Europaparlamentet anser att både förordningen som sådan och genomförandet av den behöver förbättras för att den ska fylla sitt syfte, även om EU har ett av de strängaste systemen i världen.
2. Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens pågående utvärdering av förordningen inom ramen för Refit-programmet.
3. Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa oberoende, objektiva och transparenta vetenskapliga bedömningar av verksamma ämnen och växtskyddsmedel.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsätta tillräckliga resurser och lämplig expertis åt bedömningen av verksamma ämnen och växtskyddsmedel och att säkerställa en oberoende, objektiv och öppen bedömning mot bakgrund av aktuella vetenskapliga och tekniska rön.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en fullständig och enhetlig tillämpning av de farorelaterade uteslutningskriterierna för verksamma ämnen som är mutagena, cancerframkallande eller toxiska för reproduktion eller som har hormonstörande egenskaper.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i sin funktion som riskhanterare vederbörligen tillämpa försiktighetsprincipen när, efter en bedömning av tillgänglig information, möjligheten till skadliga hälsoeffekter identifierats men vetenskaplig osäkerhet kvarstår, genom att vidta provisoriska riskhanteringsåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för människor.
7. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att systematiskt meddela hur denna princip har beaktats och hur riskhanteringsbeslut har fattats.
8. Europaparlamentet välkomnar rekommendationen från mekanismen för vetenskaplig rådgivning om att kommissionen bör främja en bredare diskussion i samhället i stort, i syfte att komma fram till en EU-omfattande gemensam vision för hållbar livsmedelsproduktion som innefattar växtskyddsmedlens roll i denna. Parlamentet anser att sådana överväganden bland andra faktorer bör beakta livsmedlens kvalitet, säkerhet, tillgänglighet samt om konsumenterna har råd med dem, skäliga inkomster för, och långsiktig hållbarhet för, jordbruksproduktion, klimatförändringar, samt de kortsiktiga och långsiktiga risker och fördelar för människors och djurs hälsa och miljön som är förknippade med olika scenarier när det gäller användningen av växtskyddsmedel, inklusive ett scenario med integrerat växtskydd och nollanvändning.
9. Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet bör ägnas åt den utbredda användningen av växtskyddsmedel, liksom olämplig förebyggande användning av dem, och effekterna av detta på människors och djurs hälsa och på miljön i EU-systemet, samt åt resistensutveckling i målorganismen.
10. Europaparlamentet betonar vikten av ett fullständigt genomförande av direktiv 2009/128/EG, med tanke på dess koppling till godkännandesystemet, i synnerhet bestämmelserna som avser integrerat växtskydd och lämplig utbildning för jordbrukare. Parlamentet påpekar att man kan ta del av dess pågående arbete med denna fråga för ytterligare information.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa konsekvens rörande syftet mellan godkännande av verksamma ämnen och växtskyddsmedel inom ramen för denna förordning och syftet med direktiv 2009/128/EG.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte längre godkänna verksamma ämnen eller växtskyddsmedel för ”avdödning”.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte längre tillåta användning av växtskyddsmedel i områden som används av allmänheten eller av sårbara grupper, enligt vad som fastställs i artikel 12 a i direktiv 2009/128/EG.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i förordningen införa särskilda åtgärder för att verkligen skydda utsatta grupper i syfte att, utan dröjsmål eller undantag, sätta stopp för användningen av bekämpningsmedel med stor räckvidd i närheten av skolor, daghem, lekplatser, sjukhus, förlossningskliniker och vårdhem.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att försäljningsstatistiken om bekämpningsmedel är offentligt tillgänglig per verksamt ämne och per medlemsstat, och att statistik över användningen av bekämpningsmedel förbättras ytterligare för att utgöra ett fullständigt underlag för miljöriskbedömningen samt den jämförande bedömningen enligt förordningen.
16. Europaparlamentet efterlyser ett ändamålsenligt system för övervakning efter utsläppandet på marknaden som systematiskt ska övervaka den verkliga inverkan av användningen av växtskyddsmedel på människors och djurs hälsa och på miljön som helhet, inbegripet på lång sikt. Parlamentet betonar att övervakningen av växtskyddsmedel efter att dessa släppts ut på marknaden bör säkerställa effektiv datainsamling och kommunikation mellan alla intressenter samt vara öppen och allmänt tillgänglig. Parlamentet uppmanar Efsa och Echa att utveckla harmoniserade riktlinjer för effektiv övervakning inom detta område efter att produkterna släppts ut på marknaden.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en standardiserad EU‑omfattande it-plattform eller databas för att stödja delning av uppgifter från övervakning efter utsläppandet på marknaden och anser att övervakningsuppgifter efter utsläppandet på marknaden, och andra tillgängliga övervakningsuppgifter, bör användas under godkännandeprocessen.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda genomförandet av pilotprojektet ”miljöövervakning av bekämpningsmedelsanvändning med hjälp av honungsbin” som bland annat kommer att göra det möjligt att genomföra EU‑lagstiftningen när det gäller spridning av bekämpningsmedel och godkännanden som ska utvärderas.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en epidemiologisk studie av den verkliga inverkan av växtskyddsmedel på människors hälsa.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla och genomföra metoder som bemöter kombinationseffekter av kemikalier genom att främja integrerad och samordnad tillsyn inom ramen för alla relevanta EU-lagar.
21. Europaparlamentet välkomnar Efsas pågående projekt för att ta fram modeller för utvecklingsneurotoxiska effekter, men anser att detta är otillräckligt innan det finns ett rättsligt krav på att verksamma ämnen och andra bekämpningsmedel ska bedömas med avseende på utvecklingsneurotoxiska effekter som en del av godkännandeprocessen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över alternativen för att se till att verksamma ämnen och andra beståndsdelar i växtskyddsmedel utvärderas för utvecklingsneurotoxiska effekter, med fullständigt beaktande av tillförlitliga djurfria människofokuserade mekanistiska metoder för utvecklingsneurotoxisk riskbedömning.
22. Europaparlamentet anser det vara av yttersta vikt att forskning och innovation fortsätter att utvecklas i unionen och uppmanar därför Horisont Europa, unionens övriga finansieringsinstrument och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräcklig finansiering för att främja
a)
oberoende forskning om effekterna av växtskyddsmedel på människors och djurs hälsa, på miljön och jordbruksproduktionen,
b)
forskning om alternativ till växtskyddsmedel, inbegripet icke-kemiska metoder, och bekämpningsmedel med låg risk, i syfte att förse jordbrukare med nya lösningar för hållbart jordbruk, samt forskning om agroekologiska jordbruksmetoder och teknik för precisionsjordbruk i syfte att minimera yttre påverkan och optimera skadedjursbekämpningen på ett riktat och hållbart sätt.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta vikten av ett regelverk som främjar innovation och forskning för att utveckla bättre och säkrare växtskyddsmedel och alternativ.
24. Europaparlamentet påminner om att tillgången till säkert och effektivt växtskydd är avgörande för att jordbrukarna ska kunna förhindra naturligt förekommande livsmedelsburna föroreningar, såsom cancerframkallande mykotoxiner, vilket äventyrar vår livsmedelssäkerhet.
25. Europaparlamentet påminner om att odlingarna samt klimat- och jordbruksförhållandena i medlemsstaterna, och särskilt i EU:s yttersta randområden, är mycket varierade och specifika. Parlamentet begär att man tar hänsyn till dessa skillnader under godkännandeförfarandena.
26. Europaparlamentet uppmanar Efsa och kommissionen att förbättra sin kommunikation när det gäller risker för att på ett lämpligt, begripligt och lättillgängligt sätt informera allmänheten. Parlamentet anser det vara viktigt att öka allmänhetens kunskaper om faror och risker samt acceptabla och oacceptabla faror och risker, öka medvetenheten om nivån på överensstämmelse med gränsvärdena över hela Europa samt upplysa användarna om eventuella riskbegränsande åtgärder.
27. Europaparlamentet anser att principerna ersättning, begränsning och förfining bör genomföras till fullo.
28. Europaparlamentet anser att djurfria tester och tekniker bör användas vid testning av verksamma ämnen, skyddsämnen, synergister, andra tillsatsämnen och produktformuleringar, och efterlyser även bedömning av kumulativa effekter och blandeffekter av verksamma ämnen och växtskyddsmedel, närhelst sådana tester och tekniker finns tillgängliga.
29. Europaparlamentet anser att kommissionens förordningar (EU) nr 283/2013 och (EU) nr 284/2013 bör uppdateras närhelst validerade alternativa metoder och tekniker finns tillgängliga.
30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera vetenskapliga och tekniska framsteg för nya strategiska metoder inom den regulatoriska vetenskapen i syfte att öka förutsägbarheten hos lagstadgad testning och att ersätta användningen av djur.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforska möjligheter till att kräva inlämning av relevanta humandata, till exempel data som har skapats under kliniska prövningar som har utförts under test av läkemedel, till en databas med öppen åtkomst som avses i Echa/Efsas anbudsinfordran så att humandata kan användas för att validera försöksdjursfria metoder som är under utveckling.
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa effektiva kontroller av de jordbruksprodukter som importeras från tredjeländer i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå och lika villkor för livsmedelsproduktion inom EU.
33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att engagera sig i ökade insatser för att stoppa handeln med illegala växtskyddsmedel, då dessa produkter undergräver målen med unionslagstiftningen på detta område.
Ansökan om godkännande av verksamma ämnen
34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring av förordningen i syfte att ge kommissionen befogenhet att anta ett arbetsprogram för utnämning av rapporterande medlemsstater för godkännandeansökningar, på grundval av kriterierna för en oberoende, objektiv och transparent bedömning: expertkunskaper, resurser, frånvaron av intressekonflikter, relevans för produkten, teknisk kapacitet samt förmåga att uppnå vetenskapligt robusta och tillförlitliga resultat inom den givna tidsramen, tillsammans med en omfattande expertgranskning och ett samråd med intressenter, liknande systemet för förnyat godkännande av verksamma ämnen.
35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tilldela utvärderingen av ansökningar om förnyelse till en annan medlemsstat än den som ansvarade för tidigare utvärdering(ar), förutsatt att nödvändiga expertkunskaper och resurser kan säkras.
36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att endast medlemsstater som kan garantera en hög kvalitet på bedömningen, och har effektiva förfaranden för att bedöma intressekonflikter, blir rapporterande medlemsstater.
37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med stöd av Efsa, göra en bedömning av de nationella referenslaboratorier som är knutna till den berörda rapporterande medlemsstatens behöriga myndigheter för att säkerställa samma expertisnivå för utkastet till utvärderingsrapport från den rapporterande medlemsstaten.
38. Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att genomföra sina revisioner av GLP-certifierade laboratorier på ett ansvarsfullt sätt, och kommissionen uppmanas att inrätta ett system på EU-nivå för verifiering av medlemsstaternas revisioner som leds av kommissionen själv.
39. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om insyn och hållbarhet i EU:s modell för riskbedömning i livsmedelskedjan och välkomnar således tillfället att förbättra den rådande situationen i detta avseende.
40. Europaparlamentet anser det vara viktigt att sökandena åläggs att i ett offentligt register registrera alla lagstadgade studier som ska utföras, och tillåta en kommentarsperiod under vilken intressenter kan tillhandahålla befintliga data för att säkerställa att all relevant information har beaktats. Parlamentet betonar att bestämmelserna om det offentliga registret också omfattar det certifierade laboratoriets registrering av datum för inledande och avslutande av studien, och offentliggörandet av kontrolluppgifterna, som ska föras in i ett register över historiska kontroller, samt testmetoder som kommer att användas, samtidigt som skyddet av personuppgifter respekteras. Endast lagstadgade studier som har registrerats bör få lämnas in tillsammans med en ansökan.
41. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att kräva att sökande ska tillhandahålla den rapporterande medlemsstaten alla studier, inklusive rådata, i ett maskinläsbart format.
42. Europaparlamentet begär att allmänheten ska få tillgång till studierna, inklusive alla underliggande data och information om ansökningar om godkännande, i ett maskinläsbart format och i sin helhet, direkt efter det att utkastet till utvärderingsrapport antagits, för att möjliggöra en oberoende granskning i rätt tid samtidigt som personuppgifter skyddas och det säkerställs att de som har begärt studierna bara kan använda dem för icke-kommersiella ändamål, så att relevanta immateriella rättigheter skyddas.
43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma om det vore lämpligt att inte längre kräva att sökanden tillhandahåller expertgranskad vetenskaplig litteratur om det verksamma ämnet och tillhörande beredningar, och i stället tilldela denna uppgift den rapporterande medlemsstaten, som ska bistås av Efsa.
44. Europaparlamentet betonar att expertgranskad fritt tillgänglig vetenskaplig litteratur, om sådan finns att tillgå, bör ges vikt i bedömningen som GLP-baserade studier. Parlamentet anser att båda är giltiga som bidrag till utvärderingen och bör viktas i förhållande till studiernas relativa kvalitet och deras relevans för den ansökan som granskas.
45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida det vore lämpligt att inte längre kräva av sökanden att denne utvärderar de data som ska tillhandahållas som del av ansökan, och att i stället tilldela den rapporterande medlemsstaten denna uppgift.
46. Europaparlamentet efterlyser en oberoende omprövning av de gällande reglerna för litteraturgenomgången i syfte att säkerställa att alla relevanta studier beaktas.
Den rapporterande medlemsstatens utkast till bedömning
47. Europaparlamentet insisterar på att den rapporterande medlemsstaten strikt måste tillämpa artikel 9 i förordningen, så att ansökningarna är fullständiga innan de anses kunna tas upp till bedömning.
48. Bedömningen bör omfatta en grundlig utvärdering av rådata och av uppgifter om slutliga produktberedningar som är tillgängliga vid detta stadium i bedömningen. Europaparlamentet uppmanar den rapporterande medlemsstaten att i utkastet till bedömningsrapport tydligt visa att alla studier har kontrollerats på ett korrekt sätt med hänsyn till deras relevans, vetenskapliga kvalitet och giltighet, och om så krävs inkludera ytterligare studier som sökanden inte ansåg vara relevanta. Parlamentet påpekar att avfärdande av data om skadliga verkningar endast bör baseras på vetenskaplig evidens, exempelvis korrekt tillämpning av OECD:s relevanta vägledningsdokument.
49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen bedöma hur man bäst säkerställer att verksamma ämnen bedöms på grundval av de vanligaste användningsområdena, de mest använda beredningarna, doseringen av dem samt relevanta exponeringsscenarier.
50. Europaparlamentet anser att alla bedömningar bör bygga på en systematisk granskning av all tillgänglig evidens och att fullständig insyn ska råda när det gäller användningen av ”bevisvärdet”.
51. Europaparlamentet rekommenderar den rapporterande medlemsstaten att begränsa återgivningar av textstycken till ett minimum och endast där det är motiverat och rapporteras vederbörligen. Om avsnitt från ansökningshandlingarna som innehåller sökandens bedömning återges, måste en tydlig åtskillnad göras mellan myndighetens bedömning och sökandens bedömning.
Efsas yttrande över utkast till bedömningsrapporter och Echas klassificering av verksamma ämnen
52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att centrala tester (såsom uppdaterade ekotoxikologiska tester för markorganismer, bedömningar av miljökoncentration och resthalter i stoft, vind, luft och vatten, och tester av ämnens långsiktiga toxiska effekter, i synnerhet för sårbara grupper) och uppdaterade vetenskapliga och tekniska framsteg när det gäller metoder ingår i riskbedömningen.
53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vederbörligen uppdatera sin översyn för aktuella vägledningsdokument och testriktlinjer.
54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och främja slutförandet av harmoniseringsprocessen av datakrav och metoder, särskilt inom vägledningsdokument om ekotoxikologi och spridning och fördelning i miljön.
55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa gränsvärden för resthalter i jord och ytvatten med hjälp av bland annat de uppgifter som samlas in genom miljöövervakning efter utsläppandet på marknaden.
56. Europaparlamentet efterlyser ett snabbare och mer effektivt införande av gränsvärden för högsta tillåtna resthalter för livsmedel och foder, och anser att större enhetlighet bör säkerställas genom en standardisering av de tidsfrister som tillämpas inom ramen för utvärderingen när det gäller gränsvärden för högsta tillåtna resthalter och godkännande eller förnyelse av godkännande.
57. Europaparlamentet begär att de uppgifter som samlas in genom miljöövervakning efter utsläppandet på marknaden används för att kontrollera om de förutsedda miljökoncentrationerna (PEC) i modeller för miljöpåverkan var korrekta.
58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring av kommissionens förordning (EU) nr 284/2013 för att inkludera krav på uppgifter om växtskyddsmedlets långsiktiga toxicitet och ytterligare exponeringsvägar, särskilt via vind- och vattenerosion av jorden, med hjälp av uppdaterade modeller.
59. Europaparlamentet uppmanar Efsa att regelbundet uppdatera sina vägledningar i linje med den senaste utvecklingen på alla relevanta områden, i syfte att bedöma de kort- och långsiktiga effekterna av resthalter av verksamma ämnen, beredningar och blandningar i ytvatten, jord, vind och stoft.
60. Europaparlamentet anser att vägledningsdokumenten bör ge tillräckligt tydliga riktlinjer för riskbedömare så att de kan garantera en bedömning av hög kvalitet och säkerställa förutsägbarhet och konsekvens för sökande.
61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder att utan dröjsmål anta alla riktlinjer som väntar på antagande, däribland de uppdaterade riktlinjer om bin som Efsa använde i sin senaste utvärdering av tre neonikotinoider.
62. Europaparlamentet uppmanar Efsa att uppdatera vägledningsdokumentet om bin, oberoende av antagandet av vägledning som väntar på antagande, så att andra pollinatorarter och blandningseffekter samt teknisk genomförbarhet tas med.
63. Europaparlamentet välkomnar pilotbedömningen av kumulativa effekter, och begär att den ska slutföras som planerat före utgången av 2018 och att bedömningar av kumulativa risker därefter snabbt ska genomföras som en del av godkännandeprocessen. Parlamentet begär att forskning om andra exponeringsvägar, utöver nervsystemet och sköldkörteln, ska prioriteras och påskyndas.
64. Europaparlamentet uppmanar Efsa, kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa en extra säkerhetsfaktor vid beräkningen av ”säkra” exponeringsdoser för att hantera eventuell blandningstoxicitet i fall där det råder fortsatt stor osäkerhet som inte kunde minskas genom ytterligare tester av blandningar.
65. Europaparlamentet uppmanar Efsa och Echa att göra informationen på sina webbplatser mer användarvänlig och att möjliggöra datautvinning.
66. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de är ordentligt representerade i Efsa av oberoende nationella experter. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna interagerar med Efsa på ett konstruktivt vis.
67. Europaparlamentet rekommenderar att vetenskaplig kunskap och kapacitet säkras genom stöd till och utvidgning och förstärkning av det nätverk av experter inom EU:s byråer, medlemsstaternas organ, institut och universitetsforskningsgrupper som är involverade i riskbedömningar.
68. Europaparlamentet rekommenderar dessutom ett samarbete inom internationella vetenskapsnätverk med internationella experter, i syfte att stödja vetenskapliga diskussioner och synpunkter för att stärka det internationella samarbetet i systemet med expertgranskning, vilket leder till resultat av hög kvalitet som får större erkännande internationellt.
69. Europaparlamentet rekommenderar Efsa att publicera sina yttranden i fackgranskade tidskrifter i syfte att intensifiera en konstruktiv diskussion och stimulera och få fler nationella experter och andra forskare att delta i myndighetens arbete.
70. Europaparlamentet anser att Efsa och Echa bör tilldelas tillräckliga medel för att kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende, objektivt och öppet sätt, i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa och miljön, och även med avseende på den ytterligare arbetsbelastning som förutses för dessa myndigheter.
71. Europaparlamentet understryker att trovärdigheten hos godkännandesystemet för växtskyddsmedel är starkt beroende av allmänhetens förtroende för EU-byråerna. Parlamentet understryker att det är viktigt med insyn i den vetenskapliga bedömningsprocessen för att behålla allmänhetens förtroende. Parlamentet välkomnar dessutom Efsas ständiga ansträngningar att förbättra systemet och den senaste uppdateringen av dess policy om oberoende i juni 2017 för att säkerställa oberoende och kunna hantera eventuella intressekonflikter.
72. Europaparlamentet uppmanar Efsa att säkerställa att alla experter som deltar i bedömningen offentligt uppger intressekonflikter och utesluter experter med intressekonflikter från att delta i samtliga stadier i expertgranskningsprocessen.
73. Europaparlamentet föreslår att en oberoende uppföljningskommitté ska inrättas inom Efsa, som ska ha till uppgift att analysera potentiella intressekonflikter.
74. Europaparlamentet begär att tillräckliga resurser tilldelas för att möjliggöra färdigställandet av övervakningen och analysen av landskapsmiljön efter utsläppandet på marknaden, inbegripet övervakningen av resthalter av bekämpningsmedel i jord och stoft, vars resultat bör delas med Efsa.
75. Europaparlamentet uppmanar Efsa att säkerställa tillräcklig expertis för att kunna göra en bedömning av tillgängligheten och tillämpbarheten av icke-kemiska metoder.
76. Europaparlamentet uppmanar kommissionens mekanism för vetenskaplig rådgivning att på begäran agera som medlare i vetenskapliga kontroverser som rör verksamma ämnen.
77. Europaparlamentet uppmanar mekanismen för vetenskaplig rådgivning att inleda en systematisk granskning av alla tillgängliga studier om cancerogeniciteten hos glyfosat och glyfosatbaserade beredningar i syfte att bedöma huruvida det vore motiverat att granska godkännandet av glyfosat i enlighet med artikel 21 i förordningen.
Kommissionens godkännande av verksamma ämnen
78. Europaparlamentet beklagar djupt de många förseningarna på kommissionsnivå och medlemsstatsnivå före och efter expertgranskning av Efsa, i synnerhet förseningarna hos bedömningarna av ämnen som uppfyller uteslutningskriterierna, och uppmanar de rapporterande medlemsstaterna och kommissionen att hålla sina tidsfrister enligt vad som fastställs i förordningen.
79. Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa politiskt ansvar för antagandet av genomförandeakter med hjälp av kommittéförfarandet. Parlamentet uttrycker sin oro över bristen på insyn i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insynen i förfarandena i stort, bland annat genom att tillhandahålla utförliga mötesanteckningar om diskussionerna i kommittéförfarandet och de olika ståndpunkterna, i synnerhet genom att förklara och motivera besluten i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder och genom att offentliggöra medlemsstaternas röster.
80. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en oberoendepolicy och säkerställa att ledamöterna i den ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder inte omfattas av någon intressekonflikt.
81. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att strikt tillämpa artikel 4 i förordningen och att anta tydliga vetenskapligt grundade kriterier för vad som utgör oacceptabel inverkan på miljön, med hänsyn till (akut och kronisk) exponering för många växtskyddsmedel i verkliga livet.
82. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt begränsa användningen av förfarandet med bekräftande uppgifter till det ändamål som anges i artikel 6 f i förordningen, det vill säga om det fastställs nya krav under bedömningsförfarandet eller som ett resultat av nya vetenskapliga och tekniska rön. Parlamentet anser att skyddet av folkhälsan och miljön måste ha högsta prioritet, samtidigt som sökande måste ges tillförlitliga tidsfrister för godkännande. Parlamentet betonar att fullständig dokumentation är väsentligt för godkännande av verksamma ämnen. Parlamentet beklagar att förfarandet med undantag på grund av bekräftande uppgifter har lett till att åtminstone två verksamma ämnen som annars skulle ha begränsats blivit kvar på marknaden under en längre tid.
83. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra den berörda vägledningen så att bekräftande uppgifter systematiskt blir föremål för en fullständig expertgranskning av Efsa, så som är fallet med de ursprungliga uppgifterna från ansökningen.
84. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera rättsligt bindande riskreducerande åtgärder i godkännandet av verksamma ämnen i syfte att hantera kända risker som växtskyddsmedel utgör, och att samtidigt hjälpa medlemsstaterna att identifiera de riskreducerande åtgärder som är relevanta för deras landspecifika situation, med beaktande av jordbruks-, klimat- och miljöförhållandena på deras territorier.
85. Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att säkerställa att det vid övervakningen efter utsläppandet på marknaden görs bedömningar av de genomförda riskreducerande åtgärdernas ändamålsenlighet och effektivitet.
86. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att artikel 25 i förordningen tillämpas fullt ut, så att skyddsämnen och synergister får användas endast efter att de har godkänts. Uppgiftskraven för godkännande av skyddsämnen och synergister bör vara desamma som för verksamma ämnen, och parlamentet begär att en genomförandeakt antas i enlighet med artikel 25.3 i förordningen.
87. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta den första negativlistan över tillsatsämnen i enlighet med artikel 27 i förordningen före slutet av 2018, tillsammans med kriterier och ett förfarande för att identifiera ytterligare ämnen. Här bör även ingå de uppgifter som krävs enligt Reach, CLP-förordningen och biocidförordningen samt de uppgifter som medlemsstaterna samlar in i samband med att de utarbetar sina egna negativlistor över tillsatsämnen.
88. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, i enlighet med parlamentets resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung och parlamentets resolution av den 13 september 2018 om genomförande av förordningen, att lämna in ett särskilt lagstiftningsförslag för att ändra förordningen utanför det pågående Refit-förfarandet, för att möjliggöra en rigorös påskyndad, högkvalitativ process för utvärdering, godkännande och registrering.
89. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra insynen genom att upprätta en webbplats som visar tidslinjen och momenten för att godkänna varje aktivt ämne, med angivelse av besluten från de rapporterande medlemsstaterna, Efsa och Echa, besluten från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder, licensens giltighetstid och andra relevanta uppgifter.
Medlemsstaternas godkännande av växtskyddsmedel
90. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en djupgående bedömning av det zonbaserade systemet i syfte att bedöma hur man på bästa sätt kan säkerställa en ordentlig harmoniserad vetenskaplig bedömning av växtskyddsmedel samtidigt som medlemsstaternas ansvar för att godkänna, begränsa eller förbjuda dessa värnas, samt att se över begränsningarna för nekande av godkännande.
91. Europaparlamentet anser att förfarandet för ömsesidigt erkännande är centralt för att fördela arbetsbördan och förenkla iakttagandet av tidsfristerna. Parlamentet beklagar förseningarna i medlemsstaternas bedömningar när de behandlar ansökningarna om godkännande och genomförandeproblemen i samband med principen om ömsesidigt erkännande. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att det zonbaserade systemet ska fungera bättre. Parlamentet understryker att ett fullständigt genomförande av den befintliga lagstiftningen bör syfta till att undvika dubbelarbete och göra nya ämnen tillgängliga för jordbrukare utan onödiga dröjsmål.
92. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hålla tidsfristerna för utvärderingen av växtskyddsmedel och följa bestämmelserna i samband med ömsesidigt erkännande i enlighet med förordningen.
93. Europaparlamentet uppmanar Efsa att upprätta harmoniserade riktlinjer för bedömning av växtskyddsmedel och kommissionen att därefter anta dem.
94. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla växtskyddsmedel genomgår ordentliga bedömningar som inbegriper exponeringsscenarier, på grundval av uppgifter som inhämtats för själva växtskyddsmedlet, och anser att extrapolering av uppgifter om växtskyddsmedel inte bör göras från uppgifter som inhämtats om verksamma ämnen, såvida inte detta är vetenskapligt motiverat och bekräftat som tillförlitligt genom övervakning efter utsläppandet på marknaden.
95. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom två år lämna en utförlig rapport till parlamentet på ett detaljerat sätt om de nationella metoderna för riskbedömning och riskhantering för växtskyddsmedel.
96. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla beslut om godkännande av växtskyddsmedel är baserade på en korrekt riskbedömning av verklig exponering, akut och kronisk, som sårbara grupper utsätts för, och att den tillhörande Efsa‑vägledningen ska ändras i enlighet därmed.
97. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att kräva att sökande ska tillhandahålla den medlemsstat som prövar ansökan om godkännande alla studier, inklusive rådata, i ett maskinläsbart format.
98. Europaparlamentet begär att allmänheten ska få tillgång till studierna, inklusive alla underliggande data och information om ansökningar om godkännande, i ett maskinläsbart format och i sin helhet, direkt efter det att utkastet till utvärderingsrapport antagits, för att möjliggöra en oberoende granskning i rätt tid samtidigt som personuppgifter skyddas och det säkerställs att de som har begärt studierna bara kan använda dem för icke-kommersiella ändamål, så att relevanta immateriella rättigheter skyddas.
99. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida det vore lämpligt att göra Efsa ansvarigt för riskbedömning av växtskyddsmedel, samtidigt som man håller fast vid att själva beslutet om godkännandet av växtskyddsmedel bör ske på nationell nivå, så att hänsyn tas till landspecifika förhållanden.
100. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att öka effektiviteten genom större samordning mellan och inom zoner, i syfte att fördela arbetsbördan bättre och på bästa sätt utnyttja varje medlemsstats resurser, och att bevilja undantagen enligt artikel 53 i förordningen endast om de befintliga villkoren efterlevs strikt.
101. Europaparlamentet anser att systemet med ömsesidigt erkännande mellan zonerna bör förbättras.
102. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra genomförandet av de nationella förfarandena för produktgodkännande i syfte att begränsa undantagen och förlängningarna enligt artikel 53 i förordningen till verkliga nödsituationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt tillämpa artikel 53 i förordningen, att bara godta och pröva kompletta ansökningar om undantag och att bara lämna in kompletta anmälningar om undantag till kommissionen och övriga medlemsstater.
103. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut använda sina kontrollrättigheter enligt artikel 53.2 och 53.3, i syfte att begränsa undantagen och förlängningarna enligt artikel 53 till motiverade nödsituationer.
104. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att offentliga samråd med relevanta intressenter genomförs innan ett godkännande i en nödsituation beviljas i enlighet med artikel 53, utan att ge upphov till onödiga dröjsmål i beviljandet av godkännandet vid nödsituationer, och som säkerställer att alla relevanta intressenter informeras i god tid om nödsituationsgodkännandet beviljas eller avslås.
105. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att offentliggöra de kompletta ansökningsformulär som de tar emot med begäran om godkännanden i nödsituationer enligt artikel 53, oavsett om tillståndet beviljas eller avslås.
106. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att färdigställa metoder för att avgöra när, och över huvud taget om, vissa undantag bör tillämpas, särskilt i fråga om ”försumbar exponering” eller ”allvarlig fara för växtskyddet”.
107. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att informera varandra, kommissionen och allmänheten om godkännande och återkallande av växtskyddsmedel samt om riskreducerande åtgärder, i syfte att säkerställa en EU-omfattande översikt över växtskyddsmedel på marknaden och riskhanteringen i samband med dessa.
108. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra sitt informationsutbyte om säkrare växtskyddsmedel som skulle kunna ersätta växtskyddsmedel som innehåller kandidatämnen för substitution, i syfte att underlätta den jämförande bedömningen av växtskyddsmedel.
109. Europaparlamentet noterar att forskning om användning av koppar i områden där det används som del av en långvarig praxis visar att det finns effekter på jordens mikrobiologi. Parlamentet håller med om att koppar bör ses som ett övergångsmaterial som används för växtskyddssyften och att användning av det bör fasas ut så snart bättre alternativ blir tillgängliga.
110. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utvecklingen och användningen av hållbara och ekologiska alternativ till växtskyddsmedel, åtgärder för integrerat växtskydd samt bekämpningsmedel med låg risk, som en viktig åtgärd för att minska växtskyddets skadeverkningar. Parlamentet erkänner behovet av ökad forskning om och utveckling av dessa produkter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bedöma möjligheter att stimulera innovation på detta område.
111. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att förordningen ändras på ett sådant sätt att användning, men även utsläppande på marknaden, av växtskyddsmedel med låg risk görs lättare för verksamhetsutövare, på förfarandenivå. Parlamentet anser att det behövs förtydligande, i synnerhet när det gäller utsläppande av allmänkemikalier på marknaden.
112. Europaparlamentet anser att företag som bereder växtskyddsmedel i sektorn för små och medelstora företag bör få öppen och rättvis tillgång till aktiva ämnen.
113. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en analys av konsekvenserna av kraven i den nuvarande lagstiftningen som reglerar godkännandet av och handeln med växtskyddsmedel och biocidprodukter, sett till de mänskliga resurser och ekonomiska kapaciteter som finns tillgängliga för små och medelstora företag som bereder växtskyddsmedel, och att även göra detta varje gång ändringar görs av den befintliga lagstiftningen. Parlamentet betonar att resultaten av sådana analyser måste göras tillgängliga för offentliga samråd.
114. Europaparlamentet efterlyser en harmoniserad definition av ”mindre användningsområde” i syfte att främja lika konkurrensvillkor, och rekommenderar att det upprättas en gemensam EU-förteckning över huvudgrödor.
115. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Efsa och medlemsstaterna att se till att alla relevanta intressenter, inbegripet allmänheten, ingår i samtliga intressenters verksamhet gällande bekämpningsmedel enligt direktiv 2003/35/EG och Århuskonventionen.
116. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att kraven i förordningen att prioritera icke-kemiska metoder genomförs ordentligt.
o o o
117. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).
Domstolens dom (femte avdelningen) av den 23 november 2016, Bayer CropScience SA-NV, Stichting De Bijenstichting mot College voor de toelating van gewasbeschermingsmiddelen en biociden, C-442/14, ECLI:EU:C:2016:890.
Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan och ändring av förordning (EG) nr 178/2002 [om allmän livsmedelslagstiftning], direktiv 2001/18/EG [om avsiktlig utsättning av genmodifierade organismer i miljön] samt förordningarna (EG) nr 1829/2003 [om genmodifierade foder och livsmedel], (EG) nr 1831/2003 [om fodertillsatser], (EG) nr 2065/2003 [om rökaromer], (EG) nr 1935/2004 [om material i kontakt med livsmedel], (EG) nr 1331/2008 [om ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer], (EG) nr 1107/2009 [om växtskyddsmedel] och (EU) nr 2015/2283 [om nya livsmedel].
Se mål T-235/15, Pari Pharma GmbH mot Europeiska läkemedelsmyndigheten. Se även mål T-729/15, MSD Animal Health Innovation GmbH and Intervet International BV mot Europeiska läkemedelsmyndigheten, samt mål T-718/15, PTC Therapeutics International Ltd mot Europeiska läkemedelsmyndigheten.
Se Hallmann, C.A., Sorg, M., Jongejans, E., Siepel, H., Hofland, N., Schwan, H., m.fl. (2017), More than 75 percent decline over 27 years in total flying insect biomass in protected areas. PLoS ONE 12(10): e0185809. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0185809
Inrättande av ett särskilt finansieringsprogram för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall *
149k
46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 januari 2019 om förslaget till rådets förordning om inrättande av ett särskilt finansieringsprogram för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall och om upphävande av rådets förordning (Euratom) nr 1368/2013 (COM(2018)0467 – C8-0314/2018 – 2018/0252(NLE))
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2018)0467),
– med beaktande av artikel 203 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0314/2018),
– med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0441/2018).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
4. Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.
Kommissionens förslag
Ändringsförslag
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 2
(2) Ett särskilt finansieringsprogram kan tillföra ytterligare mervärde för unionen genom att bli ett riktmärke i unionen för säker hantering av tekniska frågor inom området kärnkraftsavveckling och för spridning av kunskap. Sådant ekonomiskt stöd bör tillhandahållas, på grundval av en förhandsbedömning som identifierar de specifika behoven och påvisar mervärdet för unionen, i syfte att stödja avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall.
(2) Ett särskilt finansieringsprogram kan tillföra ytterligare mervärde för unionen genom att bli ett riktmärke i unionen för säker hantering av tekniska frågor inom området kärnkraftsavveckling och för spridning av kunskap. Sådant ekonomiskt stöd bör tillhandahållas, på grundval av en förhandsbedömning som identifierar de specifika behoven och påvisar mervärdet för unionen, i syfte att stödja avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall. Sådant ekonomiskt stöd bör dock inte bli prejudicerande för framtidens finansiering av kärnkraftsavvecklingen på unionsnivå.Initiativtagandet till kärnkraftsavveckling och finansieringen av den bör kvarstå som ett primärt ansvarsområde för medlemsstaterna.
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 15
(15) Programmet bör också säkerställa spridning av kunskaper om avvecklingsprocessen i unionen, eftersom sådana åtgärder medför det största mervärdet för unionen och bidrar till säkerheten för arbetstagare och allmänheten.
(15) Programmet bör också säkerställa spridning av kunskaper och delande av bästa praxis mellan medlemsstaterna om avvecklingsprocessen i unionen och av erfarenheter som medlemsstaterna gjort av denna process, eftersom sådana åtgärder medför det största mervärdet för unionen och bidrar till säkerheten för arbetstagare och allmänheten, liksom också till miljöskyddet.
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt)
(15a) JRC bör leda ett initiativ just för insamling, utveckling och delande av kunskaper om avveckling på unionsnivå, utan att utesluta internationellt samarbete. Initiativet bör beakta flerdimensionella utmaningar, såsom forskning och innovation, standardisering, reglering, allmän och yrkesinriktad utbildning samt näringslivet.
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 16
(16) Avvecklingen av de kärntekniska anläggningar som omfattas av denna förordning bör utföras med hjälp av bästa tillgängliga tekniska expertis, och med vederbörlig hänsyn till arten av och de tekniska specifikationerna för de anläggningar som ska avvecklas, för att säkerställa säkerhet och högsta möjliga effektivitet, så att hänsyn tas till internationell bästa praxis.
(16) Avvecklingen av de kärntekniska anläggningar som omfattas av denna förordning bör utföras med hjälp av bästa tillgängliga tekniska expertis, inklusive från tredjeländer, och med vederbörlig hänsyn till arten av och de tekniska specifikationerna för de anläggningar som ska avvecklas, för att säkerställa säkerhet och högsta möjliga effektivitet, så att hänsyn tas till internationell bästa praxis.
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 20
(20) Åtgärder inom Kozloduj- och Bohuniceprogrammen bör genomföras med en gemensam finansieringsinsats med deltagande av unionen samt Bulgarien respektive Slovakien. Ett högsta belopp för unionens samfinansiering bör fastställas i linje med den samfinansieringspraxis som etablerades inom ramen för de föregående programmen.
(20) Åtgärder inom Kozloduj- och Bohuniceprogrammen bör genomföras med en gemensam finansieringsinsats med deltagande av unionen samt Bulgarien respektive Slovakien. Ett lägsta belopp för unionens samfinansiering bör fastställas i linje med den samfinansieringspraxis som etablerades inom ramen för de föregående programmen.
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1
Genom denna förordning inrättas det särskilda finansieringsprogrammet för ”avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall” (nedan kallat programmet), med fokus på behov som identifieras löpande. För den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 kommer den att stödja Bulgarien och Slovakien för en säker avveckling av deras första generationens kärnreaktorer och för genomförandet av avvecklingsprocessen för och hanteringen av radioaktivt avfall från kommissionens egna kärntekniska anläggningar vid Gemensamma forskningscentrets (JRC) anläggningar.
Genom denna förordning inrättas det särskilda finansieringsprogrammet för ”avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall” (nedan kallat programmet), med fokus på behov som identifieras löpande. För den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 kommer den att stödja Bulgarien och Slovakien för en säker avveckling av deras kärnreaktorer som stängts i förtid, och för genomförandet av avvecklingsprocessen för och hanteringen av radioaktivt avfall från kommissionens egna kärntekniska anläggningar vid Gemensamma forskningscentrets (JRC) anläggningar, samtidigt som arbetarskyddet säkerställs, framför allt ur synvinkel av hälsokonsekvenserna, allmänheten och miljön.
Motivering
Att reaktorerna skulle stängas i förtid och sedan avvecklas var ett politiskt åtagande som Bulgarien gjorde för att få gå med i EU, i en situation där omfattande moderniseringsprogram med stora budgetanslag genomförts redan mellan 1991 och 2002, framför allt med inriktning på reaktorerna 3 och 4, för att förbättra reaktorernas utformning i enlighet med skärpta säkerhetskrav och den tekniska utvecklingen.
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 2
I förordningen fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för Europeiska atomenergigemenskapens (nedan kallad gemenskapen) finansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
I förordningen fastställs målen för programmet, den sammanlagda budgeten för perioden 2021–2027, inbegripet den exakta beloppsfördelningen mellan de tre programmen, samt formerna för Europeiska atomenergigemenskapens (nedan kallad gemenskapen) finansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Artikel 2 – led 2
(2) avvecklingsplan: dokument som innehåller detaljerad information om den föreslagna avvecklingen och som omfattar följande: vald avvecklingsstrategi; tidsplan för, typer av och ordningsföljd för avvecklingsverksamheter; tillämpad avfallshanteringsstrategi, inbegripet sanering; föreslaget sluttillstånd; lagring och slutförvaring av avfallet från avvecklingen; tidsram för avvecklingen; kostnadsberäkningar för slutförandet av avvecklingen; mål, förväntade resultat, delmål, måldatum samt motsvarande nyckelprestationsindikatorer, inbegripet indikatorer baserade på resultatvärdemetoden. Planen utarbetas av tillståndshavaren för den kärntekniska anläggningen och avspeglas i de fleråriga arbetsprogrammen för programmet. Bohuniceprogrammet:
(2) avvecklingsplan: dokument som innehåller detaljerad information om den föreslagna avvecklingen och som omfattar följande: vald avvecklingsstrategi; tidsplan för, typer av och ordningsföljd för avvecklingsverksamheter; tillämpad avfallshanteringsstrategi, inbegripet sanering, samt programmet för arbetarskydd; föreslaget sluttillstånd; lagring och slutförvaring av avfallet från avvecklingen; tidsram för avvecklingen; kostnadsberäkningar för slutförandet av avvecklingen; mål, förväntade resultat, delmål, måldatum samt motsvarande nyckelprestationsindikatorer, inbegripet indikatorer baserade på resultatvärdemetoden. Planen utarbetas av tillståndshavaren för den kärntekniska anläggningen och avspeglas i de fleråriga arbetsprogrammen för programmet. Bohuniceprogrammet:
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Artikel 2 – led 5a (nytt)
(5a) tredjeland: land som inte är en medlemsstat i Europeiska unionen.
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – stycke 1
På grundval av nuvarande behov för perioden 2021–2027 syftar programmet i synnerhet till att bistå Bulgarien och Slovakien med att genomföra avvecklingsprogrammet för Kozloduj och avvecklingsprogrammet för Bohunice, med särskild tonvikt på hanteringen av de därmed sammanhängande utmaningarna vad gäller radiologisk säkerhet och att stödja JRC-programmet för avveckling och avfallshantering, och att samtidigt säkerställa bred spridning av därigenom genererad kunskap om kärnkraftsavveckling till alla medlemsstater.
På grundval av nuvarande behov för perioden 2021–2027 syftar programmet i synnerhet till att bistå Bulgarien och Slovakien med att genomföra avvecklingsprogrammet för Kozloduj och avvecklingsprogrammet för Bohunice, med särskild tonvikt på hanteringen av de därmed sammanhängande utmaningarna vad gäller radiologisk säkerhet och att stödja JRC-programmet för avveckling och avfallshantering, och att samtidigt säkerställa bred spridning och utbrett delande av därigenom genererad kunskap och bästa praxis om kärnkraftsavveckling och hantering av radioaktivt avfall till alla medlemsstater.
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – stycke 2 – led c
(c) Att utveckla relationer och utbyten mellan berörda parter i unionen inom området kärnkraftsavveckling, i syfte att utveckla potentiella unionssynergier.
(c) Att utveckla relationer och utbyten mellan berörda parter i unionen, i synnerhet näringslivet, inom området kärnkraftsavveckling och hantering och deponering av radioaktivt avfall, i syfte att säkerställa spridning av kunskaper och utbyte av erfarenheter inom alla relevanta områden, såsom forskning och innovation, reglering, yrkesutbildning, samt att utveckla potentiella unionssynergier.
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – inledningen
2. Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara följande:
2. Fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 ska vara följande:
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 7
Programmet får finansiera stödberättigande kostnader för en åtgärd upp till den högsta nivå som anges i bilagorna I och II. Unionens samfinansiering inom Kozlodujprogrammet eller Bohuniceprogrammet får inte överstiga 50 %. Återstående samfinansiering ska tillhandahållas av Bulgarien respektive Slovakien.
Programmet får finansiera stödberättigande kostnader för en åtgärd enligt vad som anges i bilagorna I och II. Unionens samfinansiering inom Kozlodujprogrammet eller Bohuniceprogrammet ska uppgå till minst 50 %. Återstående samfinansiering ska tillhandahållas av Bulgarien respektive Slovakien.
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 2
2. Projekt och verksamheter som finansieras under perioden 2021–2027 får samfinansieras av EU med högst 50 %.
2. Projekt och verksamheter som finansieras under perioden 2021–2027 ska samfinansieras av EU med minst 50 %.
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 2
2. Projekt och verksamheter som finansieras under perioden 2021–2027 får samfinansieras av EU med högst 50 %.
2. Projekt och verksamheter som finansieras under perioden 2021–2027 ska samfinansieras av EU med minst 50 %.
Genomförandet av handelspelaren i associeringsavtalet med Centralamerika
156k
53k
Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2019 om genomförandet av handelspelaren i associeringsavtalet med Centralamerika (2018/2106(INI))
– med beaktande av del IV i avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan(1),
– med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan(2), och dess åtföljande interimsbetänkande(3),
– med beaktande av kommissionens årliga rapporter av den 18 mars 2015, den 18 februari 2016 och den 5 april 2017 om genomförandet av del IV i associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika (COM(2015)0131, COM(2016)0073 respektive COM(2017)0160),
– med beaktande av sin resolution av den 31 maj 2018 om situationen i Nicaragua(4) och av förklaringen på unionens vägnar från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i Nicaragua av den 2 oktober 2018,
– med beaktande av resolutionerna från den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika om styrning av globaliseringen och företagens sociala ansvar i EU och i länder i Latinamerika och Västindien (LAC) som antogs i Wien den 20 september 2018,
– med beaktande av kommissionens rapport av den 9 november 2017 om genomförandet av frihandelsavtalen 1 januari 2016–31 december 2016 (SWD(2017)0364),
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 14 februari 2018 om kapitlen om handel och hållbar utveckling i frihandelsavtal(5),
– med beaktande av sina resolutioner av den 30 maj 2018 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken(6) och av den 25 oktober 2018 om handelsaspekterna av globaliseringen(7),
– med beaktande av rapporten av den 14 juni 2018 från det fjärde sammanträdet i associeringskommittén,
– med beaktande av rapporten av den 13 juni 2018 till forumet för det civila samhället från det fjärde sammanträdet i rådet för handel och hållbar utveckling om associeringsavtalet mellan Centralamerika och Europeiska unionen(8),
– med beaktande av den sammanfattning av diskussionen som hölls vid det gemensamma sammanträdet för de rådgivande grupperna för det civila samhället i Europa och Centralamerika den 16 juni 2016(9),
– med beaktande av de offentliga utfrågningar som anordnades av utskottet för internationell handel (INTA-utskottet) den 20 juni 2018, den 15 mars 2016 och den 27 mars 2012,
– med beaktande av sina rekommendationer av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(10),
– med beaktande av den gemensamma förklaringen om handel och kvinnors ekonomiska egenmakt, som utfärdades med anledning av Världshandelsorganisationens (WTO) ministerkonferens i Buenos Aires i december 2017,
– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen samt artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0459/2018), och av följande skäl:
A. Associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika (nedan kallat avtalet) var det första mellanregionala associeringsavtal som EU ingick. Det bygger på tre pelare som kompletterar varandra, nämligen politisk dialog, samarbete och handel. Avtalets handelspelare (del IV) var ganska bred och ambitiös när den förhandlades fram, men nu i efterhand saknar den uppdaterade bestämmelser om bland annat kön och handel, digital handel och e-handel, upphandlingar, investeringar, korruptionsbekämpning samt små och medelstora företag.
B. Handelspelaren i avtalet har tillämpats provisoriskt under fem års tid: sedan den 1 augusti 2013 med Honduras, Nicaragua och Panama, sedan den 1 oktober 2013 med Costa Rica och El Salvador och sedan den 1 december 2013 med Guatemala.
C. Pelarna om politisk dialog och samarbete har fortfarande inte tillämpats, eftersom alla medlemsstater inte har ratificerat avtalet. Att dessa två pelare inte tillämpas skapar en obalans mellan handelsrelaterade och politiska frågor, närmare bestämt EU:s grundläggande värderingar såsom främjande av demokrati och mänskliga rättigheter.
D. Centralamerika är en relativt liten marknad med nästan 43 miljoner invånare, och står för 0,25 procent av världens BNP.
E. Länderna i Centralamerika har under de senaste femton åren varit mer öppna för handel än andra länder med samma inkomstnivå. Import är dock fortsättningsvis den viktigaste källan till handel med andra länder.
F. Den egna regionen utgör den viktigaste marknaden för Centralamerika – Centralamerikas gemensamma marknad är den näst största handelspartnern för flertalet länder i denna region, och utgör 26 procent av all export.
G. Genomförandet av EU:s handelsavtal är en huvudprioritering för parlamentet, rådet och kommissionen för att övervaka, bedöma och kalibrera EU:s gemensamma handelspolitik. Rapporteringen om genomförandet av avtalet med Centralamerika är ett lägligt och användbart bidrag till reflektionen över dess eventuella modernisering.
H. Man har nu tillräckligt mycket erfarenhet, uppgifter och statistiska uppgifter för att kunna bedöma genomförandet av avtalets handelspelare. Parlamentets resolution, som antogs den 11 december 2012 parallellt med dess godkännande av avtalet, redogjorde för syftet med handelspelaren och lade fram förslag till hur dess genomförande kunde följas upp(11), något som är relevant för den pågående analysen.
I. Europeiska unionens domstols yttrande 2/15 av den 16 maj 2017(12) bekräftade att den gemensamma handelspolitiken är en värdebaserad politik, och att främjande av hållbar utveckling utgör en integrerad del av den gemensamma handelspolitiken.
J. Människorättssituationen i flera centralamerikanska länder är oroande.
De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna
1. Europaparlamentet anser att avtalet försöker uppfylla ett av sina viktigaste ursprungliga mål, eftersom det har för avsikt att stärka den regionala integrationsprocessen mellan Centralamerikas länder genom att stödja institutioner, samarbete och dialoger inom regionen, bidra till att uppnå målen i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och FN:s universella Agenda 2030 för hållbar utveckling samt, inom ramen för principen om konsekvens i utvecklingspolitiken som fastställs i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt , bidra till att deras produktionssektorer kompletterar varandra, underlätta för rättvisa gränsöverskridande utbyten samt främja regional hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet upprepar att avtalet bidrar till att befästa den bredare strategiska dimensionen av partnerskapet mellan EU och Latinamerika och Västindien. Parlamentet anser att det är av största vikt att se till att avtalet träder i kraft fullt ut, för vilket det krävs en intern ratificering i en del EU-medlemsstater(13), och att alla bestämmelser i handelspelaren genomförs på ett effektivt och lämpligt sätt av båda parter.
2. Europaparlamentet påminner om vikten av att stärka det biregionala samarbetet för att upprätthålla och förstärka det multilaterala handelssystemet, eftersom det är en viktig grundpelare för att uppnå målen för hållbar utveckling och garantera en regelbaserad ekonomisk styrning för en mer rättvis, inkluderande och hållbar handel. Parlamentet bekräftar i synnerhet sitt stöd till WTO, betonar dess roll för att skapa ekonomisk stabilitet och stödja tillväxt och utveckling samt uppmanar parterna att utnyttja den dialog som främjas genom avtalet för att enas om och utveckla gemensamma strategier för WTO:s nödvändiga modernisering.
3. Europaparlamentet betonar att Centralamerika hör till de regioner som drabbas värst av klimatförändringar och naturkatastrofer, och efterlyser därför en ytterst ingående utredning av förhållandet mellan ändrad markanvändning till följd av investeringsliberaliseringen och tillgången till äganderätt samt utbredningen av monokulturer, och av skyddet av och tillgången till vattenresurser och sötvatten samt behovet av att upprätthålla och/eller utveckla respektive allmännyttiga tjänster, liksom av samarbete vid utveckling av icke-förorenande kollektivtrafik och energisystem.
4. Europaparlamentet betonar att avtalet bygger på ett regelbaserat, rättvist och förutsägbart förhållande som främjar en säkrare ekonomisk miljö mellan handelsparterna som bygger på principerna om hållbar utveckling och respekten för mänskliga rättigheter och arbets- och miljönormer, samtidigt som man upprätthåller rättssäkerhet och god förvaltning, och understryker behovet av att ta fram effektiva åtgärder mot korruption. Parlamentet anser att en sådan förutsägbarhet främjar ekonomisk tillväxt, utbytet av varor, tillhandahållandet av tjänster, medverkan i offentliga upphandlingar, investeringars attraktionskraft, högkvalitativ sysselsättning samt bättre arbetsvillkor och högre levnadsstandard, även om flödena inte alltid utvecklas linjärt.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överlämna uppdaterade och omfattande årliga rapporter om genomförandet av avtalet enligt vad som begärts i de relevanta genomförandeförordningarna. Parlamentet anser att informationen i rapporten om genomförandet av frihandelsavtalen är otillräcklig (SWD(2017)0364). Parlamentet noterar att uppgifter om import från Centralamerika fluktuerar en hel del så länge som exporten koncentreras till råvaror och priserna för dem baseras på världsmarknaden eller produktdelar i de globala värdekedjorna. Parlamentet uppmanar med kraft parterna att, för att på lämpligt sätt bedöma genomförandet av avtalet, vidta lämpliga åtgärder för att förbättra insamlingen och tillhandahållandet av regelbunden, uppdaterad, jämförbar och tillförlitlig statistik om relevanta sektorer, bland annat om handel med varor och tjänster, investeringar och klimatförändringar, samt om konsolideringsgraden av små och medelstora företags verksamhet, och för att utföra utvärderingar på grundval av könsuppdelade uppgifter. Parlamentet uppmanar dessutom båda parter att övervaka genomförandet av internationellt överenskomna normer för bekämpning av penningtvätt samt skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att uppdatera och utforma en gemensam metod för att på ett mer konsekvent sätt utvärdera genomförandet av dess handelsavtal.
6. Europaparlamentet välkomnar att handelsflödena mellan parterna generellt sett visat sig vara motståndskraftiga trots ogynnsamma internationella ekonomiska förutsättningar. Parlamentet noterar att EU:s export har ökat med 22 procent, medan importen från fem länder i Centralamerika har ökat med 18,3 procent, samt att den huvudsakliga destinationen för EU:s export till Centralamerika är Costa Rica, därefter Panama och Guatemala, och att den viktigaste exportören av varor till EU är Costa Rica, därefter Honduras och Guatemala. Parlamentet noterar med oro den betydande minskningen på 40,4 procent av export från Costa Rica till EU 2015 till följd av att en stor tillverkare av it-utrustning omlokaliserade verksamheten till Sydostasien, vilket ledde till en allmän nedgång på 6,8 procent av importen från Centralamerika.
7. Europaparlamentet beklagar att varken Centralamerika eller EU utnyttjar sina tilldelade tullkvoter fullt ut och det vill därför identifiera potentiella sektorer för vilka ytterligare utbyten bör uppmuntras. Parlamentet beklagar att siffror över utnyttjandegrader endast finns tillgängliga i Costa Rica. Parlamentet är bekymrat över att endast 16,6 procent av EU:s berättigade export till Costa Rica kunde dra nytta av frihandelsavtalet, medan motsvarande andel var 92 procent för Costa Ricas export till EU(14). Parlamentet påminner om den avgörande betydelsen av att göra handeln mer inkluderande och underlätta en lämplig integration av små och medelstora företag, och då särskilt småjordbrukare, i värdekedjorna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att vidta aktiva åtgärder för att öka kunskapen om och underlätta utnyttjandet av de möjligheter som följer på avtalet bland europeiska producenter, särskilt små och medelstora företag, i syfte att öka utnyttjandegraderna och användningen av befintliga tullkvoter.
8. Europaparlamentet noterar att de viktigaste produkter som Centralamerika exporterar till EU fortfarande är starkt koncentrerade till primärsektorn, och till produkter med relativt lågt förädlingsvärde såsom textilier, kaffe, socker, bildelar eller räkor, medan de viktigaste produkter som exporteras av EU till Centralamerika är maskiner och apparater, produkter från kemiska eller närstående industrier samt transportutrustning. Parlamentet noterar dock att avtalet börjar medverka till en modernisering och diversifiering av exporten från Centralamerika med ökat förädlingsvärde, t.ex. nålar, proteser och medicintekniska produkter, samt till en ökad export av rättvisemärkta och ekologiska certifierade produkter.
9. Europaparlamentet beklagar att varken den tredje årliga rapporten eller rapporten om genomförandet av EU:s frihandelsavtal för 2016 innehåller relevanta uppgifter för att utvärdera investeringsflöden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera sådana uppgifter i framtida rapporter.
10. Europaparlamentet noterar den marginella minskningen av EU:s totala handel med tjänster med Centralamerika, som verkar vara koncentrerad till Panama och Costa Rica, och uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare landsspecifika analyser sektor för sektor.
11. Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts i fråga om sanitära och fytosanitära standarder, ursprungsregler och tekniska handelshinder, och uppmanar parterna att förbättra systemet för tidig varning, öppenhet och insyn samt informationsutbyte om intern lagstiftning och förfaranden. Parlamentet noterar att Centralamerika oroas över EU:s nya rättsliga ram som eventuellt skulle kunna hämma exporten av palmolja. Parlamentet upprepar behovet av att få information i god tid och fler förhandsutbyten för att ge parterna möjlighet att förutse och anpassa sig till ändrade mönster och följa de interna rättsliga kraven.
12. Europaparlamentet betonar att ytterligare framsteg måste göras, t.ex. vad gäller problemet med Costa Ricas diskriminerande skatter på import av alkoholdrycker. Parlamentet är också oroat över olösta frågor som rör effektivt skydd av geografiska beteckningar, t.ex. i Costa Rica (Manchego), Guatemala (Parmigiano) eller Honduras (förteckning över generiska beteckningar), och rekommenderar att ytterligare åtgärder vidtas i fråga om efterlevnaden.
13. Europaparlamentet beklagar avsaknaden av ett särskilt kapitel om små och medelstora företag i det föreliggande avtalet, och uppmuntrar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna och Centralamerika att införa ett sådant kapitel i en framtida översyn av avtalet. Parlamentet uppmanar parterna att ställa allt rättsligt och administrativt stöd och alla nödvändiga verktyg till de små och medelstora företagens förfogande som de behöver för att ägna sig åt handel och investeringar inom ramen för detta avtal för att främja ett större utbyte och förbättra deltagandet för att åtnjuta fördelarna med avtalet, bland annat genom aktiva åtgärder för att främja internationalisering av små och medelstora företag och inrättandet av kontaktpunkter och specialiserade webbsidor för små och medelstora företag. Parlamentet upprepar sin begäran om åtgärder för att öka medvetenheten om avtalet och det tillgängliga stödet bland berörda parter, i synnerhet små och medelstora företag i båda regionerna. Parlamentet upprepar sin begäran om att främja samarbete med lämpliga tekniska och finansiella resurser inom strategiska sektorer för båda regionerna.
14. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att marknaderna för offentlig upphandling i Centralamerika öppnas upp på ett rättvist och transparent sätt för att garantera lika villkor för företagen. Parlamentet är bekymrat över att upphandlingsmarknaderna i Centralamerika skulle kunna öppnas upp ännu mer på central och regional förvaltningsnivå.
15. Europaparlamentet anser att intraregionala icke-tariffära åtgärder utgör betydande hinder för investeringar i Centralamerika. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att länderna i Centralamerika förbättrar förutsättningarna för investeringar och det lokala affärsklimatet för europeiska investerare, vilket förbättrar sysselsättningen och infrastrukturen och tillgodoser regionens avsevärda utvecklingsbehov.
16. Europaparlamentet insisterar på att de särskilda åtaganden som rör bestämmelserna om handel och hållbar utveckling genomförs på ett effektivt sätt, eftersom de utgör en väsentlig del av avtalet och är viktiga för att de fastställda målen ska kunna uppnås. Parlamentet noterar att kommissionen under 2019 kommer att genomföra en efterhandsutvärdering av avtalet, inklusive dess kapitel om handel och hållbar utveckling, med oberoende experter, något som den också bör genomföra i framtiden. Parlamentet påminner om att kapitlet om handel och hållbar utveckling föreskriver inrättandet av inhemska rådgivande grupper eller kommittéer för frågor på områdena arbetsrätt, miljö och hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar i synnerhet att rådgivningsmekanismer för det civila samhället nu inrättats i samtliga centralamerikanska länder. Parlamentet noterar att allvarliga tvivel uttryckts i fråga om dessa rådgivande gruppers oberoende och förmåga att delta i några centralamerikanska länder. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att inga sammanträden i associeringskommittén och underkommittéerna samt forumet för dialog med det civila samhället hölls under 2017, och insisterar på att sammanträden ska hållas minst en gång om året. Parlamentet uppmanar avtalsparterna att snabbt inrätta mekanismer och anslå nödvändiga ekonomiska medel för att stärka de inhemska rådgivande grupperna och säkerställa oberoende representativa civilsamhällesorganisationer med ett balanserat deltagande av berörda parter så att de kan medverka på lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar dessutom avtalsparterna att inrätta effektiva mekanismer för dialog med de rådgivande grupperna samt med medlemmarna i de olika underkommittéerna och att inkludera dem i de efterhandsutvärderingar av avtalet som planerats för 2019. Parlamentet välkomnar rekommendationerna från EU:s och Centralamerikas inhemska rådgivande gruppers tredje gemensamma sammanträde den 16 juni 2016 och uppmanar parterna att genomföra dem. Parlamentet påminner om att kapitlet om handel och hållbar utveckling innehåller rättsligt bindande bestämmelser om effektivt genomförande av normer för arbetstagares rättigheter, sociala rättigheter och miljöskydd. Parlamentet välkomnar att avtalet stakar ut vägen för en regelbunden dialog om genomförandet av de gemensamma åtagandena. Parlamentet noterar att parlamentet har uppmuntrat kommissionen att stärka mekanismerna för övervakning, genomförande och kontroll av kapitlen om handel och hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar därför kommissionens plan med 15 punkter för att göra kapitlen om EU-handel och hållbar utveckling mer effektiv, och påminner kommissionen om att den bör fortsätta sin dialog med de olika berörda aktörerna, inklusive parlamentet, om en effektiv genomförandemekanism för åtaganden avseende arbetstagares rättigheter och miljöskydd i handelsavtalen.
17. Europaparlamentet uppmanar parterna att se över avtalet för att införa en lämplig och effektiv tvistlösningsmekanism, bland annat genom att överväga, bland olika verkställighetsmetoder, sanktioner som en avskräckande åtgärd som ses som en sista utväg vid allvarliga överträdelser, och att göra det möjligt för arbetsmarknadens parter och det civila samhället att medverka på lämpligt sätt.
18. Europaparlamentet uppmanar EU och samtliga centralamerikanska länder att ratificera och fullt ut genomföra de multilaterala miljöavtalen om att bekämpa klimatförändringar, särskilt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och Parisavtalet. Parlamentet understryker behovet av att EU och Centralamerika intensifierar samarbetet i detta avseende.
19. Europaparlamentet noterar de olika landsrapporter som utarbetats av ILO och de utmaningar som fortfarande kvarstår. Parlamentet uppmanar Centralamerikas länder att utrota våld mot fackföreningsmedlemmar och ursprungsbefolkningar samt att vidta lagstiftningsåtgärder för att effektivt genomföra ILO:s grundläggande konventioner om föreningsfrihet, kollektiva förhandlingar, icke-diskriminering och barnarbete. Parlamentet betonar vikten av att stärka yrkesinspektioner och förbättra den sociala dialogen.
20. Europaparlamentet ber kommissionen försäkra att varor eller delar av varor som producerats i industriella frizoner för bearbetning på export inte omfattas av förmånstullarna i avtalet, eftersom industriella frizoner för bearbetning på export är undantagna från internationella arbetsrättsliga normer och nationell miljölagstiftning. Parlamentet ber kommissionen att lämna konkret information om tullar eller andra bestämmelser som tillämpas för att urskilja produkter som kommer från industriella frizoner för bearbetning på export och som därför inte omfattas av tullbefrielser.
21. Europaparlamentet påminner om att de tröskelvärden som fastställts inom ramen för stabiliseringsmekanismen för bananer, som utgör en bilaga till avtalet och gäller fram till och med 2020, inte bör överskridas, och att parterna, så snart denna mekanism löper ut, även bör fortsätta att tillhandahålla statistik om bland annat rättvisemärkta och ekologiska produkter. Parlamentet noterar att Nicaragua och Guatemala överskred sina tröskelvärden i september 2018 (349 procent respektive 102 procent) och är oroat över att detta får konsekvenser för de europeiska bananproducenterna. Parlamentet påminner om kommissionens åtagande att före den 1 januari 2019 göra en bedömning av situationen för EU:s bananproducenter, och att en förlängning av mekanismens tillämpningsperiod kan övervägas om en allvarlig försämring av situationen på marknaden eller för EU:s bananproducenter skulle konstateras. Parlamentet påminner om att kommissionen, mot bakgrund av den stabiliseringsmekanism och skyddsklausul som införts i avtalet, i detta sammanhang bör tillhandahålla mer detaljerad och regelbunden information om denna marknadsutveckling, till både Europaparlamentet och de berörda industrisektorerna.
22. Europaparlamentet betonar att den senaste tidens politiska och ekonomiska utveckling som rör våld, straffrihet, korruption, svaga rättsväsenden och bristfällig rättsstatlighet i många länder i Centralamerika också kan få ekonomiska följder som har en negativ inverkan på regionen som helhet och som kan leda till en destabilisering av regionen. Parlamentet är särskilt oroat över och fördömer i skarpa ordalag den nuvarande situationen i Nicaragua. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att fortsätta att noggrant övervaka situationen i Nicaragua och att vid behov bedöma vilka åtgärder som kan komma att vidtas mot bakgrund av associeringsavtalet. Parlamentet påminner om att demokratiklausulen är en viktig del av unionens avtal med tredjeländer.
23. Europaparlamentet påminner om EU:s skyldighet enligt artikel 8 i EUF-fördraget, liksom åtagandet av EU och andra signatärer av Buenos Aires-förklaringen om jämställdhet och handel, att integrera ett jämställdhetsperspektiv i handelspolitiken. Parlamentet uppmanar parterna att stärka avtalets jämställdhetsinriktning och att i samband med en framtida översyn främja och stödja införandet av ett särskilt kapitel om jämställdhet.
24. Europaparlamentet vädjar till Österrike, Belgien och Grekland att ratificera avtalet och upprepar hur viktigt det är att de andra delarna av avtalet tillämpas fullt ut, även när det gäller samarbete om ekonomisk och handelsmässig utveckling (artikel 52 m.fl.).
25. Europaparlamentet välkomnar att parterna äntligen inleder administrativa och institutionella förfaranden för att anta det protokoll som är relevant för Kroatiens införlivande i avtalet.
o o o
26. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna, de centralamerikanska ländernas regeringar och den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika.
Interimsbetänkande av den 8 november 2012 om utkastet till rådets beslut om ingåendet av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan.
Yttrande från utskottet för internationell handel av den 19 september 2012 om utkastet till rådets beslut om ingåendet av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan.
Den 10 september 2018 hade någon ratificering fortfarande inte gjorts av Österrike, Belgien, Förenade kungariket och Grekland. http://www.consilium.europa.eu/sv/documents-publications/treaties-agreements/agreement/?id=2012001
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Tredje årliga rapporten om genomförandet av del IV i avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Centralamerika, å andra sidan (COM(2017)0160),
Europaparlamentets ändringar antagna den 16 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet (COM(2018)0439 – C8-0257/2018 – 2018/0229(COD))(1)
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(-1) Europeiska fonden för strategiska investeringar har visat sig vara ett värdefullt verktyg för mobilisering av privata investeringar genom användning av EU-garantin och EIB-gruppens egna medel.
(1) År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande offentliga och privata investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov för att upprätthålla långsiktig tillväxt mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.
(2) Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 har lett till vissa överlappningar. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera EU-fonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas för att effektivisera stödet till slutmottagare genom integrering och förenkling av finansieringsmöjligheterna inom ett enda budgetgarantisystem, så att effekten av unionsåtgärderna ökar samtidigt som kostnaden för EU:s budget minskar.
(3) Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning för alla. Det handlar bl.a. om Europa 2020-strategin, kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, den europeiska kulturagendan, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, ▌ rymdstrategin för Europa och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.
(4) På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar samt övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utarbetar i samarbete med lokala och regionala myndigheter sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Strategierna bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Syftet med dem är även att se till att stödet från unionen används på ett enhetligt sätt och att i relevanta fall maximera mervärdet av det finansiella stödet, särskilt från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU-fonden.
(5) InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft och socioekonomiska konvergens, inom bland annat innovation, digitalisering, effektiv resursanvändning inom ramen för den cirkulära ekonomin, hållbarhet och inkludering i unionens ekonomiska tillväxt och samhällsresiliens ▌och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. Detta skulle göra unionens ekonomi och det finansiella systemet mer motståndskraftigt och öka dess förmåga att reagera vid konjunkturnedgångar. För att åstadkomma detta bör InvestEU-fonden stödja projekt som är tekniskt, ekonomiskt och socialt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom finansiella bidrag från genomförandepartnerna, beroende på vad som är relevant. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att tillhandahålla strategiska, långsiktiga fördelar inom nyckelområden för EU:s politik som i annat fall inte skulle vara finansierade eller otillräckligt finansierade, och därmed bidra till att uppnå unionens politiska mål.
(5a) Kommissionen och genomförandepartnerna bör säkerställa att InvestEU-programmet utnyttjar all komplementaritet och alla synergier med bidragsfinansiering och andra åtgärder inom de politikområden som det stöder, i enlighet med målen för andra unionsprogram, såsom Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet för ett digitalt Europa, programmet för den inre marknaden, Europeiska rymdprogrammet, Europeiska socialfonden+, Kreativa Europa och programmet för miljö och klimatpolitik (Life).
(5b) De kulturella och kreativa sektorerna är motståndskraftiga och snabbväxande ekonomiska sektorer i unionen, och genererar både ekonomiskt och kulturellt värde från immateriella rättigheter och individuell kreativitet. Deras tillgångars immateriella karaktär begränsar emellertid deras tillgång till privat finansiering, vilken är av avgörande betydelse för att kunna investera, expandera och konkurrera på internationell nivå. Den särskilda garantifacilitet som inrättats inom ramen för Kreativa Europa har med framgång stärkt de kulturella och kreativa företagens finansiella kapacitet och konkurrenskraft. InvestEU-programmet bör därför fortsätta att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag och organisationer från de kulturella och kreativa sektorerna.
(6) InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar, bland annat kulturarv, för att främja hållbar och inkluderande tillväxt, investeringar och sysselsättning, och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning samt större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom unionen. Projekt som finansieras genom InvestEU måste uppfylla sociala och miljömässiga standarder, såsom respekt för arbetstagarrättigheter och klimatvänlig energianvändning och avfallshantering. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.
(7) Unionen står bakom målen i FN:s agenda 2030, inklusive dess mål för hållbar utveckling och Parisavtalet från 2015 samt Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa överenskomna mål, inbegripet de som ingår i unionens miljöpolitik måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör principerna om hållbar utveckling och säkerhet utgöra grunden i InvestEU-fondens struktur, och investeringar med anknytning till fossila bränslen bör inte stödjas såvida det inte är vederbörligen motiverat på grund av att investeringen bidrar till energiunionens mål.
(8) InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom EU. Detta system bör främja omorienteringen av privat kapital mot sociala och hållbara investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt(5).
(8a) För att främja långsiktig finansiering och hållbar tillväxt bör försäkringsbolagen uppmuntras att fastställa långsiktiga investeringsstrategier genom en översyn av solvenskraven för bidrag till finansiering av investeringsprojekt som stöds genom EU-garantin inom ramen för InvestEU-programmet. För att anpassa försäkringsbolagens incitament till unionens mål för långsiktig hållbar tillväxt och avlägsna hindren för investeringar inom ramen för InvestEU-programmet bör kommissionen därför ta hänsyn till denna översyn i den rapport som avses i artikel 77f.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG(6).
(9) För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt men senast 2027. Åtgärder inom InvestEU-programmet väntas bidra med minst 40 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.
(10) InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet och de sektorsvisa mål som är inkluderade i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar(7)] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar. InvestEU-programmet bör även bidra till genomförandet av andra dimensioner av målen för hållbar utveckling.
(11) Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör föroreningar av luft, jord,inlandsvatten och hav, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Integrering av miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284(8). Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftföroreningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.