Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2019 om Azerbajdzjan, särskilt fallet Mehman Hüseynov (2019/2511(RSP))

P8_TA(2019)0033 RC-B8-0056/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Azerbajdzjan, i synnerhet de av den 15 juni 2017 om fallet med den azerbajdzjanske journalisten Afgan Mukhtarli(1), av den 10 september 2015 om Azerbajdzjan(2) och av den 18 september 2014 om förföljelserna av människorättsförsvarare i Azerbajdzjan(3),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 4 juli 2018 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om förhandlingarna om ett övergripande avtal mellan EU och Azerbajdzjan(4),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om den europeiska grannskapspolitiken, i synnerhet sin rekommendation av den 15 november 2017 till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om det östliga partnerskapet inför toppmötet i november 2017(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2017 om korruption och mänskliga rättigheter i tredjeländer(6),

–  med beaktande av det femtonde sammanträdet i den parlamentariska samarbetskommittén EU–Azerbajdzjan i Baku den 7–8 maj 2018,

–  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet EU–Azerbajdzjan från 1996 och rådets antagande den 14 november 2016 av ett mandat för kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att förhandla fram ett övergripande avtal med Azerbajdzjan, och av att förhandlingarna om detta avtal inleddes den 7 februari 2017,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten av den 7 mars 2017 om domen mot Mehman Hüseynov i Azerbajdzjan,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline,

–  med beaktande av den senaste rapporten till FN:s råd för mänskliga rättigheter från arbetsgruppen mot godtyckligt frihetsberövande om dess uppdrag i Azerbajdzjan(7),

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Mehman Hüseynov, en antikorruptionsbloggare och direktör för Institutet för reportrars frihet och säkerhet, avtjänar ett tvåårigt fängelsestraff sedan han den 3 mars 2017 dömdes för att offentligt ha framfört sina erfarenheter av misshandel och tortyr från polisens sida, samt för att ha kritiserat regeringstjänstemän genom att avslöja deras oförklarliga förmögenheter.

B.  Hüseynov som ska släppas i mars 2019 riskerar ytterligare 5–7 års fängelsestraff då han anklagas för användande av våld som inte innebär fara för liv eller hälsa för anstalts- eller häktespersonal enligt artikel 317.2.

C.  Mehman Hüseynov anklagas för att ha attackerat en fängelsevakt för att undvika en rutinkontroll den 26 december 2018. Efter den påstådda attacken placerades han i isolering utan rätt att träffa sin advokat. Den 28 december inledde Hüseynov en hungerstrejk för att protestera mot dessa försök att förlänga hans straff och mot de eventuella nya åtalspunkterna. Den 30 december försämrades bloggarens hälsotillstånd och han svimmade. Efter enträgen begäran av hans anhöriga avbröt han den torra hungerstrejken och började dricka vätska. Den 11 januari 2019 kunde EU:s delegation i Azerbajdzjan besöka honom och bekräfta att han fick läkarvård.

D.  Detta är inte en engångsföreteelse, då det förekommer andra fall då myndigheterna väcker en ny talan mot politiska fångar vars pågående fängelsestraff snart är över. Enligt forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet är detta det femte fallet av sådant slag under de senaste månaderna.

E.  Den 4 januari 2019 fattade Nizamidistriktets domstol i Baku beslut om administrativa påföljder för dem som hade deltagit i protesten mot det nya brottmålet mot Hüseynov, nämligen Mete Turksoy, Afghan Sadigov, Nurlan Gahramanli, Elimkhan Aghayev, Sakhavat Nabiyev, Ismayil Islamoghlu, Goshgar Ahmadov,Yashar Khaspoladov, Farid Abdinov, Elchin Rahimzade, Orkhan Mammadov, Bakhtiyar Mammadli, Fatima Movlamli, Matanat Mahmurzayeva och Parvin Abishova. Samtliga anklagade befanns vara skyldiga enligt artikel 513.2 (överträdelse av bestämmelserna för att anordna massmöten, strejkvakter och demonstrationer) i lagen om administrativa förseelser.

F.  Mediemiljön och yttrandefriheten i Azerbajdzjan har inte visat på några större framsteg. Azerbajdzjan ligger på plats 163 av 180 länder i 2018 års pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser. Tio journalister avtjänar för närvarande fängelsestraff i Azerbajdzjan.

G.  Flera oberoende mediewebbplatser och portaler förblir blockerade och otillgängliga i landet, inbegripet Azadliq Radio (Radio Free Europe/Radio Liberty Azerbaijan Service) och dess internationella radio, Radio Free Europe Radio Liberty, tidningen Azadliq (utan samband med Azadliq Radio), Meydan TV och Azerbaijan Saadi (Azerbaijan Hour) m.fl. I slutet av 2017 och början av 2018 förhördes mängder av azerbajdzjanska medborgare för att ha lagt upp kritiska kommentarer på Facebook, eller helt enkelt för att ha gillat en status i sociala medier eller ha klickat på ”kommer” på politiska massmöten.

H.  I december 2018 beslutade den ekonomiska och administrativa domstolen i Baku att den undersökande journalisten Khadija Ismayilova skulle betala böter på över 23 000 euro för ett misstänkt fall av skatteundandragande som rörde Radio Free Europe, där hon arbetade som redaktör och aldrig var juridiskt ombud. Hennes advokat, Yalchin Imanov, är en av dem som uteslutits ur det azerbajdzjanska advokatsamfundet. Den 10 januari 2019 fattade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna beslut om den talan som väckts av Ismayilova mot Azerbajdzjans regering i samband med att videor om hennes privatliv spridits, då hon ansåg att hennes rättigheter enligt artiklarna 8 (rätt till skydd för privat- och familjeliv) och 10 (yttrandefrihet) i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna hade kränkts.

I.  Ändringar som 2017 infördes i lagen om civilt och administrativt förfarande och lagen om advokatyrket förbjuder yrkesverksamma advokater som inte är medlemmar i advokatsamfundet att uppträda vid domstol och företräda sina klienter. Denna nya bestämmelse riktar sig mot flera advokater som företräder oppositionsmedlemmar och människorättsaktivister och som har uteslutits ur advokatsamfundet eller som står inför disciplinära åtgärder.

J.  Azerbajdzjan är medlem av Europarådet och har således åtagit sig att respektera de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. De två föredragandena för Azerbajdzjan i Europarådets parlamentariska församling och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har uttryckt djup oro över de nya anklagelserna mot Hüseynov. OSSE:s representant för mediefrihet har uttryckt samma oro.

K.  Den 11 juli 2018 slutförde EU och Azerbajdzjan prioriteringarna för partnerskapet och fastställde de gemensamma politiska prioriteringarna för att vägleda och stärka partnerskapet EU–Azerbajdzjan under de kommande åren.

1.  Europaparlamentet begär att Mehman Hüseynov omedelbart och villkorslöst friges och uppmanar eftertryckligen de azerbajdzjanska myndigheterna att dra tillbaka alla nya anklagelser mot honom. Parlamentet uttrycker oro över hans hälsa, varför myndigheterna måste förse honom med all nödvändig läkarvård och tillåta regelbundna besök från hans familj och ge tillgång till juridiskt ombud med tystnadsplikt.

2.  Europaparlamentet begär att Azerbajdzjans våldsamma förföljelse av oliktänkande upphör, och efterlyser omedelbart och villkorslöst frigivande av alla politiska fångar, inbegripet journalister, människorättsförsvarare och andra aktivister från civilsamhället, inklusive, men inte enbart, Afgan Mukhtarli, Ilkin Rustamzadeh, Rashad Ramazanov, Seymur Hazi, Giyas Ibrahimov, Mehman Huseynov, Bayram Mammadov, Araz Guliyev, Tofig Hasanli, Ilgiz Qahramanov och Afgan Sadygov, och begär att alla anklagelser mot dem dras tillbaka och att deras politiska och medborgerliga rättigheter helt och hållet återställs.

3.  Europaparlamentet välkomnar frisläppandet av flera framträdande människorättsförsvarare, journalister, oppositionsmedlemmar och aktivister i Azerbajdzjan under de senaste åren. Parlamentet uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att säkerställa fri rörlighet för dem som omfattas av restriktioner, inbegripet Ilgar Mammadov, Intigam Alyiev, Khadija Ismaiylova och andra journalister, och att tillåta dem att arbeta fritt. Parlamentet uttrycker oro över de nya åtal som väckts mot Imayilova och begär att de dras tillbaka.

4.  Europaparlamentet påminner Azerbajdzjan om landets skyldigheter, som följer av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och uppmanar de azerbajdzjanska myndigheterna att fullt ut respektera och verkställa Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas domar.

5.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Azerbajdzjans regering att fullt ut samarbeta med och genomföra rekommendationerna från Europarådets Venedigkommission och kommissarie för mänskliga rättigheter samt FN:s särskilda förfaranden för människorättsförsvarare och att säkerställa att oberoende grupper och aktivister från civilsamhället kan arbeta fritt och utan begränsningar, bland annat genom att ändra de lagar som allvarligt begränsar civilsamhällets finansiering.

6.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjan att fullt ut garantera press- och mediefriheten, både i lagstiftningen och i praktiken, både online och offline, för att garantera yttrandefrihet i enlighet med internationella normer.

7.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen azerbajdzjanska myndigheter att säkerställa att advokatsamfundet de facto är oberoende från regeringen. Parlamentet insisterar på att oberoende verksamma advokater ska tillåtas att fortsätta utöva sitt yrke och företräda sina klienter i enlighet med en av notarius publicus bestyrkt fullmakt och begär att det godtyckliga uteslutandet av advokater som företräder oppositionsmedlemmar och människorättsaktivister upphör.

8.  Europaparlamentet uttrycker oro över anklagelserna mot flera medlemmar av Europarådets parlamentariska församling och de påstådda försöken att påverka europeiska beslutsfattare genom olagliga medel i syfte att hindra kritik mot allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan.

9.  Europaparlamentet uttrycker oro över situationen för hbti-personer i Azerbajdzjan och uppmanar Azerbajdzjans regering att upphöra med att störa och hota människorättsförsvarare som främjar och skyddar hbti-personers rättigheter.

10.  Europaparlamentet understryker vikten av det nya avtalet mellan EU och Azerbajdzjan. Parlamentet betonar att demokratiska reformer, rättsstatsprincipen, goda styrelseformer och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste stå i centrum för det nya avtalet. Parlamentet betonar att det kommer att noga övervaka situationen under förhandlingarna om ett nytt avtal innan det fattar beslut om att godkänna avtalet.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att säkerställa att frisläppandet av Mehman Hüseynov och alla andra politiska fångar i Azerbajdzjan förblir en prioritet i de bilaterala förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan.

12.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU och medlemsstaternas delegationer i Azerbajdzjan att förstärka sina insatser för att stödja och bistå politiska fångar, journalister och bloggare, antikorruptionsaktivister, människorättsförsvarare och medlemmar av civilsamhället.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, Republiken Azerbajdzjans president, regering och parlament, Europarådet och OSSE.

(1) EUT C 331, 18.9.2018, s. 105. (2) EUT C 316, 22.9.2017, s. 207. (3) EUT C 234, 28.6.2016, s. 2. (4) Antagna texter, P8_TA(2018)0294. (5) EUT C 356, 4.10.2018, s. 130. (6) EUT C 337, 20.9.2018, s. 82. (7) Rapport A/HRC/36/37/Add.1, 2.8.2017.

Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2019 om Sudan (2019/2512(RSP))

P8_TA(2019)0034 RC-B8-0053/2019

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sudan, framför allt av den 31 maj 2018(1), den 15 mars 2018(2), den 16 november 2017(3) och den 6 oktober 2016(4),

–  med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Sudan har varit part i sedan 1986,

–  med beaktande av att Sacharovpriset för tankefrihet och yttrandefrihet 2007 tilldelades människorättsförsvararen Salih Mahmoud Osman,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av rådets slutsatser om Sudan av den 19 november 2018,

–  med beaktande av uttalandet av trojkan (USA, Norge och Storbritannien) och Kanada av den 8 januari 2019 om bemötandet av de pågående protesterna i Sudan,

–  med beaktande av uttalandena av talespersonen för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 24 december 2018 och den 11 januari 2019 om de pågående protesterna i Sudan,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter,

–  med beaktande av Sudans författning från 2005,

–  med beaktande av Cotonouavtalet, som undertecknades av Sudans regering 2005,

–  med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av de interaktiva dialogerna om människorättssituationen i Sudan, som hölls av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 11 december 2018,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I mitten av december meddelade Sudans regering att subventionerna av dagligvaror skulle upphöra som ett svar på den galopperande inflationen. Med sina runt 122 % är inflationen i landet nu den näst högsta i världen(5).

B.  Sedan den 19 december 2018 har demonstranter gått ut på gatorna över hela Sudan för att protestera mot prishöjningar, minskade subventioner av basvaror och bränslebrist. Protesterna har spridit sig från småstäder och byar till huvudstaden Khartoum.

C.  Demonstrationerna har vuxit sig större och tiotusentals människor från alla delar av det sudanesiska samhället har åter intagit gatorna för att visa sitt missnöje med den auktoritära regimen och uppmana president Omar al-Bashir, som suttit vid makten i 29 år, att avgå.

D.  22 politiska partier har dragit sig ur regeringen i solidaritet med demonstranterna. Protesterna backas upp av en del av presidentens tidigare allierade och medlemmar av hans styrande parti. Dessa ses som allvarligare utmanare till president al-Bashir, som försöker ändra artikel 57 i konstitutionen för att skaffa sig ett livslångt mandat.

E.  Den 1 januari 2019 krävde 22 oppositionspartier och oppositionsgrupper att president al-Bashir skulle lämna över makten till ett ”suveränt råd” och en övergångsregering som skulle sätta ett ”lämpligt” datum för demokratiska val. Nästa presidentval i Sudan är planerat till 2020. Enligt landets konstitution får president al-Bashir inte kandidera på nytt när hans nuvarande presidentperiod löper ut. En del lagstiftare i Sudan har förklarat sig beredda att ändra konstitutionen för att minska begränsningarna av presidentens mandatperioder, vilket skulle innebära att president al-Bashir tillåts ställa upp för omval 2020.

F.  De sudanesiska myndigheterna satte in nationella säkerhetsstyrkor, polis och paramilitära styrkor som använde övervåld för att skingra obeväpnade demonstranter genom att slå dem med batonger och avfyra skarpa skott, gummikulor och tårgas.

G.  President al-Bashir är den enda sittande statschef som är efterlyst för brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord, som begåtts i samband med den etniska rensningen i Darfur, och Internationella brottmålsdomstolen (ICC) utfärdade två arresteringsordrar mot honom den 4 mars 2009 och den 12 juli 2010. Även om Sudan inte är part i Romstadgan anmodas landet i FN:s säkerhetsråds resolution 1593 (2005) att samarbeta med ICC. Trots arresteringsordern fortsatte president al‑Bashir att begå brott ostraffat och lät bombningarna och attackerna mot civila sträcka sig utanför Darfur till de sudanesiska delstaterna Blå Nilen och Södra Kurdufan.

H.  Enligt internationella människorättsorganisationer uppgick dödssiffran den 1 januari 2019 till 45 personer. Den sudanesiska regeringen har endast rapporterat 24 dödsfall. Ytterligare tre demonstranter dödades den 9 januari 2019 vid en demonstration mot regeringen i Sudan. Samma dag ägde för första gången en samling till stöd för president al-Bashir rum i Khartoum.

I.  Enligt den sudanesiska regeringen har polisen gripit 816 människor under tre veckors protester, men enligt civilsamhället är det betydligt fler. Flera fakultetsmedlemmar från universitet i Khartoum greps efter att ha gått med i protesterna. Ett antal oppositionsledare, journalister, människorättsförsvarare, universitetslärare och studenter, även sådana som blivit allvarligt skadade, är alltjämt frihetsberövade utan att kunna ta emot anhöriga, advokater och läkare.

J.  Den 8 januari 2019 greps den sudanesiske människorättsadvokaten och 2007 års Sacharovpristagare Salih Mahmoud Osman på sin advokatbyrå. Myndigheterna har bekräftat att han sitter i häkte men inte meddelat var han befinner sig. Osmans familj är ytterst oroad över hans kvarhållande på grund av hans höga blodtryck och diabetes, som kräver medicinsk tillsyn.

K.  Vågen av gripanden har omfattat flera människorättsförsvarare och ett antal oppositionsmedlemmar.

L.  Den 8 januari 2019 varnade den tidigare vice presidenten Ali Osman Taha regeringsmotståndarna för att ”milisbrigader” skulle försvara landet.

M.  Fria, oberoende och opartiska medier utgör en av de väsentliga grundvalarna för ett demokratiskt samhälle. Regeringen har strypt tillgången till sociala medier, och flera tidningar har avstått från att gå i tryck sedan den Sudans nationella underrättelse- och säkerhetstjänst, NISS, utfärdat restriktioner mot att publicera information om protesterna. Den utbredda användningen av VPN har gjort att människor kan dela grafiska bilder och videoklipp som visar sårade eller dödade demonstranter. Sudan ligger på plats 174 av 180 länder i 2018 års pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser. Den 13 januari 2019 manade Sudans yrkesorganisation, som bland annat består av läkare, professorer och ingenjörer, till en protest i huvudstaden Khartoum och i andra städer som Madani (östra Sudan), Kosti (södra Sudan) och Dongola (norra Sudan) i samband med en ”upprorsvecka”. För första gången har man även manat till protester i Nyala och Al-Fasher i konfliktregionen Darfur.

N.  Enligt människorättsförsvarare har särskilt människor från Darfurregionen trakasserats och gripits över hela landet, även om de inte deltagit i demonstrationer.

O.  Det finns även andra viktiga universella människorättsfördrag som Sudan ännu inte har ratificerat, t.ex. konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

P.  Trojkan bestående av USA, Norge och Storbritannien och understödd av Kanada har offentligt fördömt de brutala tillslagen mot demonstrationerna i Sudan.

Q.  EU upprätthåller högnivåkontakter med Sudans regering, bland annat genom kommissionsledamöters besök i landet.

R.  Sudan är det fjärde sämsta landet att vara kristen i enligt World Watch List 2018 från Open Doors International. Situationen för andra religiösa minoriteter och för icke‑troende är precis lika besvärlig.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt NISS användning av övervåld i samband med de pågående folkliga protesterna och myndigheternas kontinuerliga förtryck, där måltavlan fortsatt är aktivister och människorättsförsvarare men även advokater, lärare, studenter och läkare.

2.  Europaparlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att sätta stopp för det dödliga våldet, de godtyckliga gripandena och kvarhållandena av fredliga demonstranter och att förhindra ytterligare blodspillan och användning av tortyr. Parlamentet framhåller att brottsbekämpande myndigheter och säkerhetsorgan bör vara verka under dess direkta kontroll och i enlighet med Sudans konstitutionella och internationella åtaganden.

3.  Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med offren för det våld som pågått sedan de folkliga protesterna inleddes och med deras anhöriga.

4.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Sacharovpristagaren Salih Mahmoud Osman och uppmanar med kraft de sudanesiska myndigheterna att låta honom få akut medicinsk vård och obehindrad tillgång till sin advokat och familj.

5.  Europaparlamentet uppmanar den sudanesiska regeringen att respektera människors rätt att uttrycka sina åsikter och låta alla människorättsförsvarare i landet bedriva sin legitima verksamhet till försvar för de mänskliga rättigheterna utan restriktioner och repressalier.

6.  Europaparlamentet oroas särskilt över vad som hänt de 32 universitetsstuderande från Darfur som greps av sudanesiska myndigheter den 23 december 2018 och som har visats upp i media och ska ha anklagats för att få utbildning i Israel och getts skulden för de pågående protesterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar Sudans regering att omedelbart och villkorslöst frige alla människorättsförsvarare, journalister, ledare för den politiska oppositionen och andra demonstranter som för närvarande sitter frihetsberövade utan åtal eller rättegång, och att bevilja dem som ställts inför rätta full tillgång till juridisk representation. Parlamentet uppmanar även regeringen att tillkännage var de befinner sig.

8.  Europaparlamentet uppmanar Sudans regering att skyndsamt utreda alla anklagelser om tortyr, misshandel, godtyckligt frihetsberövande och övervåld mot människor som kvarhålls av polisen och NISS, däribland förvägrad nödvändig medicinsk behandling, och att ställa de ansvariga till svars i rättvisa rättegångar i syfte att offentliggöra resultaten och ställa de ansvariga inför rätta i enlighet med internationella normer.

9.  Europaparlamentet anser att fria, oberoende och opartiska medier utgör en av de väsentliga grundvalarna för ett demokratiskt samhälle, där öppna debatter spelar en avgörande roll. Parlamentet uppmanar EU att öka ansträngningarna för att främja yttrandefriheten genom sina utrikespolitiska strategier och instrument, bland annat i Sudan.

10.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart slut på restriktionerna mot internettillgången och kringskärandet av yttrandefriheten genom censurering av tidningar, och uppmanar med kraft Sudan att genomföra reformer för att garantera yttrandefriheten i enlighet med sina konstitutionsenliga skyldigheter och internationella åtaganden, däribland Cotonouavtalet enligt dess första ändring i Luxemburg den 25 juni 2005.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt den statligt sanktionerade förföljelsen av kristna, andra religioner och icke-troende samt stängningen och rivningen av kyrkor. Parlamentet bekräftar på nytt att religions-, samvets- och trosfriheten är en universell mänsklig rättighet som måste skyddas överallt och för alla.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av att hålla fast vid valkalendern men konstaterar med oro att processen med att ändra den sudanesiska konstitutionen för att låta president al-Bashir på nytt ställa upp som presidentkandidat har inletts.

13.  Europaparlamentet upprepar sitt krav att Sudans president al-Bashir ska respektera folkrätten i enlighet med de konventioner och fördrag som hans regering är part i. Parlamentet stöder vidare ICC:s roll i samband med åtalen mot honom om krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

14.  Europaparlamentet erinrar om kommissionsledamot Stylianides uttalande i parlamentet den 31 maj 2018, där han sa att EU kommer att fortsätta att utnyttja de olika möjligheter det har för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för flickor och kvinnor i Sudan, bland annat genom att förbättra deras tillgång till högkvalitativ utbildning och vård och öka medvetenheten om deras rättigheter i olika befolkningsgrupper, särskilt för att minska skadliga sedvänjor som kvinnlig könsstympning.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att se till att ”migrationshantering” och terrorbekämpning inte urholkar stödet till de mänskliga rättigheterna. Parlamentet är bekymrat över att EU:s och enskilda medlemsstaters migrationssamarbete med Sudan används som ursäkt av regimen och som ett sätt att stärka förmågan att kontrollera och förtrycka folket, t.ex. genom stärkt övervakningskapacitet, bland annat vid landets gränser, och genom tillhandahållande av biometrisk utrustning. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att säkerställa fullständig insyn i projekt med Sudan på säkerhetsområdet, bland annat alla planerade verksamheter och mottagare av EU-stöd och nationellt stöd.

16.  Europaparlamentet efterlyser än en gång ett EU-omfattande förbud mot att någon som helst form av säkerhetsutrustning som används eller kan användas för internt förtryck, däribland internetövervakningsteknik, exporteras eller säljs till, eller moderniseras eller underhålls i, länder med ett undermåligt facit på människorättsområdet, såsom Sudan.

17.  Europaparlamentet noterar uttalandena från Europeiska utrikestjänstens talesperson i samband med de pågående protesterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att offentligt fördöma den alarmerande situationen i Sudan och att använda alla påtryckningsmedel som står till hennes förfogande för att förmå de sudanesiska myndigheterna att upphöra med det pågående våldet och förtrycket, massgripandena och dödandet, och att uppmuntra myndigheterna att fullgöra sina åtaganden i enlighet med internationella normer och lagar.

18.  Europaparlamentet understryker EU:s engagemang i arbetet med att ge humanitärt bistånd och stödja civilsamhällets organisationer i Sudan, och uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta sina ansträngningar på dessa områden. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ytterligare stärka det ekonomiska stödet till människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer i Sudan inom ramen för Europeiska utvecklingsfonden.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Sudans regering, Afrikanska unionen, FN:s generalsekreterare, medordförandena för den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU och Panafrikanska parlamentet.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0233. (2) Antagna texter, P8_TA(2018)0080. (3) EUT C 356, 4.10.2018, s. 50. (4) EUT C 215, 19.6.2018, s. 33. (5) Beräkningar av professor Steve H. Hanke, Johns Hopkins University, https://allafrica.com/stories/201807230267.html

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 januari 2019 om förslaget till rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för avveckling av kärnkraftverket Ignalina i Litauen (Ignalinaprogrammet) och om upphävande av rådets förordning (EU) nr 1369/2013 (COM(2018)0466 – C8-0394/2018 – 2018/0251(NLE))

P8_TA(2019)0035 A8-0413/2018

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2018)0466),

—  med beaktande av 2003 års anslutningsakt, särskilt artikel 3 i protokoll nr 4 till denna,

–  med beaktande av den begäran om yttrande som rådet lagt fram (C8-0394/2018),

—  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0413/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till förordning Skäl 1 (1)  I enlighet med protokoll nr 4 till 2003 års anslutningsakt om kärnkraftverket Ignalina1 åtog sig Litauen att stänga reaktor 1 och reaktor 2 i kärnkraftverket Ignalina senast den 31 december 2004 respektive den 31 december 2009, och att därefter avveckla dessa reaktorenheter. (1)  I enlighet med protokoll nr 4 till 2003 års anslutningsakt om kärnkraftverket Ignalina1 åtog sig Litauen att stänga reaktor 1 och reaktor 2 i kärnkraftverket Ignalina senast den 31 december 2004 respektive den 31 december 2009, och att därefter avveckla dessa reaktorenheter. Protokoll nr 4 kvarstår som rättslig grund för Ignalinaprogrammet. _____________ _________________ 1 EUT L 236, 23.9.2003, s. 944. 1 EUT L 236, 23.9.2003, s. 944. Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 2 (2)  I enlighet med anslutningsaktens förpliktelser och med stöd av bistånd från unionen har Litauen stängt de två reaktorerna inom respektive tidsfrist och gjort betydande framsteg mot deras avveckling. Det krävs ytterligare arbete för att fortsätta att minska den radiologiska risken. Mot bakgrund av tillgängliga uppskattningar kommer det att krävas ytterligare ekonomiska resurser i detta syfte efter år 2020. (2)  I enlighet med anslutningsaktens förpliktelser och med stöd av bistånd från unionen har Litauen stängt de två reaktorerna inom respektive tidsfrist och gjort betydande framsteg mot deras avveckling. Det krävs ytterligare arbete för att fortsätta att minska den radiologiska risken. Mot bakgrund av tillgängliga uppskattningar och den planerade slutgiltiga stängningen 2038 kommer det att krävas ytterligare avsevärda ekonomiska resurser i detta syfte efter år 2020. För att avvecklingsplanen ska kunna slutföras senast 2038 kommer finansieringsunderskottet på 1 548 miljoner EUR att behöva åtgärdas. Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 3 (3)  De verksamheter som omfattas av denna förordning bör följa tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Avvecklingen av det kärnkraftverk som omfattas av denna förordning bör utföras i enlighet med lagstiftningen om kärnsäkerhet, nämligen rådets direktiv 2009/71/Euratom(1), och avfallshantering, nämligen rådets direktiv 2011/70/Euratom.(2). Det slutliga ansvaret för kärnsäkerheten och för säkerheten vid hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall ligger hos Litauen. (3)  De verksamheter som omfattas av denna förordning bör följa tillämplig unionsrätt och nationell rätt. Avvecklingen av det kärnkraftverk som omfattas av denna förordning bör utföras i enlighet med lagstiftningen om kärnsäkerhet, nämligen rådets direktiv 2009/71/Euratom(1), och avfallshantering, nämligen rådets direktiv 2011/70/Euratom.(2). Det slutliga ansvaret för kärnsäkerheten och för säkerheten vid hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall ligger hos Litauen. Direktiv 2011/70/Euratom medger emellertid unionsbidrag till en lång rad avvecklingsprojekt, bland annat lagring och slutförvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Enligt direktiv 2011/70/Euratom ska kostnaderna för hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall bäras av dem som genererat materialet, men denna bestämmelse kan inte tillämpas retroaktivt på Litauen, som stängde kärnkraftverket Ignalina innan direktivet antogs och således inte hade möjlighet att få ihop tillräckligt med pengar för lagring och slutförvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. _____________ _________________ 1 Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18). 1 Rådets direktiv 2009/71/Euratom av den 25 juni 2009 om upprättande av ett gemenskapsramverk för kärnsäkerhet vid kärntekniska anläggningar (EUT L 172, 2.7.2009, s. 18). 2 Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48). 2 Rådets direktiv 2011/70/Euratom av den 19 juli 2011 om inrättande av ett gemenskapsramverk för ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (EUT L 199, 2.8.2011, s. 48). Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 4 (4)  I protokoll nr 4 konstaterades det att den förtida stängningen och den därpå följande avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina med dess två 1 500 MW RBMK-reaktorenheter, som ärvts av f.d. Sovjetunionen, saknade motstycke och för Litauen innebar en utomordentligt stor finansiell belastning, som inte stod i proportion till landets storlek och ekonomiska styrka, och det förklarades att unionens stöd enligt Ignalinaprogrammet ska fortsätta utan avbrott och förlängas efter 2006, för den följande budgetperioden. (4)  I protokoll nr 4 konstaterades att den förtida stängningen och den därpå följande avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina med dess två 1 500 MW RBMK-reaktorenheter (grafitmodererade och av kanaltyp) – liknande dem som användes i Tjernobyl – som ärvts av f.d. Sovjetunionen, saknade motstycke – i praktiken finns det inte ett enda fall i världen där en reaktor av liknande konstruktion avvecklats – och för Litauen innebar en utomordentligt stor finansiell belastning, som inte stod i proportion till landets storlek och ekonomiska styrka. Det förklarades att unionens stöd enligt Ignalinaprogrammet ska fortsätta utan avbrott och förlängas efter 2006, för den följande budgetperioden, ända fram till den slutgiltiga stängningen, som för närvarande är planerad till 2038. Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 10 (10)  Programmet bör också säkerställa att den kunskap som erhållits genom programmet sprids till alla medlemsstater, i samordning och samverkan med andra relevanta unionsprogram för avvecklingsåtgärder i Bulgarien, Slovakien och gemensamma forskningscentrumet, eftersom sådana åtgärder ger unionen det största mervärdet. (10)  Programmet bör också säkerställa att den kunskap som erhållits genom programmet sprids till alla medlemsstater, i samordning och samverkan med andra relevanta unionsprogram för avvecklingsåtgärder i Bulgarien, Slovakien och gemensamma forskningscentrumet. För att dessa åtgärder ska ge unionen det största mervärdet bör kunskapsspridning inte finansieras som en del av avvecklingsarbetet utan via andra unionsfinansieringskällor. Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 11 (11)  Avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina bör utföras med tillämpning av bästa tillgängliga tekniska expertis, och med vederbörlig hänsyn till arten av och de tekniska specifikationerna för de anläggningar som ska avvecklas, för att säkerställa säkerhet och högsta möjliga effektivitet och således ta hänsyn till internationell bästa praxis. (11)  Avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina bör utföras med tillämpning av bästa tillgängliga tekniska expertis, och med vederbörlig hänsyn till arten av och de tekniska specifikationerna för de anläggningar som ska avvecklas, för att säkerställa säkerhet och högsta möjliga effektivitet och således ta hänsyn till internationell bästa praxis och säkerställa konkurrenskraftiga löner för kvalificerad personal. Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 12 (12)  En effektiv övervakning och kontroll av utvecklingen av avvecklingsprocessen bör säkerställas av kommissionen och Litauen för att försäkra högsta möjliga mervärde för unionen vad beträffar de medel som anslås enligt denna förordning, även om det slutliga ansvaret för avvecklingen ligger hos Litauen. Detta inbegriper effektiv mätning av framsteg och prestation, och vidtagande av korrigerande åtgärder vid behov. (12)  En effektiv övervakning och kontroll av utvecklingen av avvecklingsprocessen bör säkerställas av kommissionen och Litauen för att försäkra högsta möjliga mervärde för unionen vad beträffar de medel som anslås enligt denna förordning. Detta inbegriper effektiv kontroll av framsteg och prestation, och vid behov korrigerande åtgärder tillsammans med Litauen och unionen. Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 16 (16)  Programmet bör genomföras med en gemensam ekonomisk insats av unionen och Litauen. Ett högsta belopp för unionens samfinansiering bör fastställas i överensstämmelse med den samfinansieringspraxis som upprättades inom ramen för föregående program. Mot bakgrund av praxis inom ramen för jämförbara unionsprogram och den starkare litauiska ekonomin får unionens samfinansieringssats inte vara högre än 80 % av de stödberättigande kostnaderna räknat från Ignalinaprogrammets start och fram till dess att den verksamhet som finansieras genom denna förordning har genomförts. Återstående samfinansiering bör tillhandahållas av Litauen och andra källor än unionens budget, i synnerhet från internationella finansinstitut och andra donatorer. (16)  Programmet bör genomföras med en gemensam ekonomisk insats av unionen och Litauen. Protokoll 4 i 2003 års anslutningsakt stipulerar att unionens bidrag inom Ignalinaprogrammet för vissa åtgärder kan uppgå till 100 % av de totala utgifterna. Ett belopp för unionens samfinansiering bör fastställas i överensstämmelse med den samfinansieringspraxis som upprättades inom ramen för föregående program. Mot bakgrund av slutsatserna i kommissionens rapport från 2018 om utvärdering och genomförande av EU:s stödprogram för kärnkraftsavveckling i Bulgarien, Slovakien och Litauen och Litauens politiska åtagande att bidra med 14 % av den totala avvecklingskostnaden bör unionens samfinansieringssats vara 86 % av de stödberättigande kostnaderna räknat från Ignalinaprogrammets start och fram till dess att den verksamhet som finansieras genom denna förordning har genomförts. Återstående samfinansiering bör tillhandahållas av Litauen och andra källor än unionens budget. Ansträngningar bör göras för att dra till sig finansiering från andra källor, i synnerhet från internationella finansinstitut och andra donatorer. Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt) (16a)   Utanför ramen för Ignalinaprogrammet fortsätter Litauen att ha det slutgiltiga ansvaret för att utveckla och investera i Ignalinaregionen, som präglas av låga inkomster och landets högsta arbetslöshet, främst på grund av stängningen av kärnkraftverket Ignalina, regionens största arbetsgivare. Ändring 10 Förslag till förordning Skäl 19 (19)  Programmet omfattas av tillämpningsområdet för Litauens nationella program inom ramen för rådets direktiv 2011/70/Euratom. (19)  Programmet omfattas av tillämpningsområdet för Litauens nationella program inom ramen för rådets direktiv 2011/70/Euratom och kan bidra till dess genomförande utan att det påverkar tillämpningen av det här direktivet. Ändring 11 Förslag till förordning Skäl 23a (nytt) (23a)   Av historiska skäl är unionens ekonomiska stöd till avvecklingen av kärnreaktorn i Ignalina fullt motiverat, men programmet bör inte vara prejudicerande för användningen av unionsmedel vid avvecklingen av andra kärnreaktorer. Det bör vara en etisk skyldighet för alla medlemsstater att se till att orimliga bördor inte överlåts på kommande generationer när det gäller det använda kärnbränslet och radioaktiva avfallet, inklusive allt radioaktivt avfall som förväntas från avvecklingen av befintliga kärntekniska anläggningar. Den nationella politiken måste baseras på principen att förorenaren betalar. Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 23b (nytt) (23b)   Kommissionens rekommendation 2006/851/Euratom ger vid handen att kärntekniska verksamhetsutövare, i enlighet med principen att förorenaren betalar, under anläggningarnas ekonomiska livslängd bör avsätta tillräckliga ekonomiska resurser för framtida avvecklingskostnader. Ändring 13 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 1.  Programmets allmänna mål är att bistå Litauen i genomförandet av avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina, med särskild tonvikt på att hantera de utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet som avvecklingen medför, samtidigt som man säkerställer en bred spridning till alla EU:s medlemsstater av den kunskap om kärnkraftsavveckling som förvärvas i samband med arbetet. 1.  Programmets allmänna mål är att på ett adekvat sätt bistå Litauen med ett säkert genomförande av avvecklingen av kärnkraftverket Ignalina, med särskild tonvikt på att hantera de utmaningar vad gäller radiologisk säkerhet som avvecklingen medför, bland annat genom att säkerställa säkerheten i mellanlagret för använt kärnbränsle. Ändring 14 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 2.  Programmets särskilda mål är att utföra nedmontering och dekontaminering av utrustningen och schakten i reaktorbyggnaden i Ignalina i enlighet med avvecklingsplanen, fortsätta den säkra hanteringen av avfallet från avvecklingen och det historiska avfallet samt sprida den kunskap som förvärvats bland EU:s berörda parter. 2.  Programmets huvudsakliga mål är att utföra nedmontering och dekontaminering av utrustningen och schakten i reaktorbyggnaden i Ignalina i enlighet med avvecklingsplanen och fortsätta den säkra hanteringen av avfallet från avvecklingen och det historiska avfallet. Ändring 15 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2a (ny) 2a.  Programmet har även det kompletterande målet att säkerställa en bred spridning i alla medlemsstater av den kunskap om kärnkraftsavveckling som förvärvats. Det kompletterande målet ska finansieras genom det ekonomiska stödprogrammet för avveckling av kärntekniska anläggningar och hantering av radioaktivt avfall (COM(2018)0467). Ändring 16 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 3.   I bilaga I ges en detaljerad beskrivning av det särskilda målet. Kommissionen får genom genomförandeakter ändra bilaga I, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.2. 3.   I bilaga I ges en detaljerad beskrivning av det huvudsakliga målet. Ändring 17 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 552 000 000 EUR i löpande priser. 1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 780 000 000 EUR i löpande priser för genomförandet av programmets huvudsakliga mål (avvecklingsverksamhet). Ändring 18 Förslag till förordning Artikel 7 Unionens samlade samfinansieringssats för programmet får inte överstiga 80 %. Återstående finansiering ska tillhandahållas av Litauen och ytterligare källor andra än unionens budget. Unionens samlade samfinansieringssats för programmet ska vara 86 %. Återstående finansiering ska tillhandahållas av Litauen och ytterligare källor andra än unionens budget. Ändring 19 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 4 4.  De centrala utmaningarna vad gäller strålningsskydd under finansieringsperioden 2021-2027 hanteras genom åtgärder inom ramen för delarna P.1, P.2 och P.4. T ex omfattas nedmonteringen av reaktorhärdarna av del P.2. Mindre utmaningar hanteras under del P.3, medan delarna P.0 och P.5 täcker stödverksamhet för avvecklingen. 4.  De centrala utmaningarna vad gäller strålningsskydd under finansieringsperioden 2021-2027 hanteras genom åtgärder inom ramen för delarna P.1, P.2, P.3 och P.4. T.ex. omfattas nedmonteringen av reaktorhärdarna av del P.2. Delarna P.0 och P.5 täcker stödverksamhet för avvecklingen. Ändring 20 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 5 – tabell 1 – del P.3 Kommissionens förslag Tabell 1 # Del Prioritering P.3 Hantering av använt kärnbränsle II Ändring Tabell 1 # Del Prioritering P.3 Hantering av använt kärnbränsle I Ändring 21 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 7 7.  Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas inte av programmets tillämpningsområde och måste utarbetas av Litauen i landets nationella program för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, i enlighet med vad som krävs i rådets direktiv 2011/70/Euratom. 7.  Slutförvaringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall i ett djupt geologiskt slutförvaringslager omfattas inte av programmets tillämpningsområde under perioden 2021–2027, men Litauen och unionen ska i god tid inleda samråd om huruvida sådan verksamhet ska inbegripas i programmets tillämpningsområde i den efterföljande fleråriga finansieringsramen.

Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2019 om årsrapporten 2017 om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet (2018/2151(INI))

P8_TA(2019)0036 A8-0479/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens (EIB) verksamhetsberättelse för 2017,

–  med beaktande av EIB:s resultatrapport och statistiska rapport för 2017,

–  med beaktande av 2017 års hållbarhetsrapport, 2017 års rapport om bedömningen av de tre pelarna med avseende på EIB:s verksamhet i EU och 2017 års rapport om EIB:s resultat utanför EU,

–  med beaktande av revisionskommitténs årsrapporter för 2017,

–  med beaktande av rapporten om genomförandet av EIB:s transparenspolicy 2017 och rapporten om verksamhetsstyrningen 2017,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut i ärende 1316/2016/TN om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik(1),

–  med beaktande av översynen av mekanismen för klagomålshantering Europeiska till följd av ombudsmannens beslut i ärende 1316/2016/TN om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik,

–  med beaktande av verksamhetsrapporten för 2017 om EIB:s avdelning för kontroll av regelefterlevnad (Office of the Chief Compliance Officer) och EIB-gruppens verksamhetsrapport avseende bedrägeribekämpning för 2017,

–  med beaktande av EIB-gruppens verksamhetsplan för 2017–2019,

–  med beaktande av artiklarna 3 och 9 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 174, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och protokoll nr 5 om EIB:s stadga och protokoll nr 28 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens arbetsordning,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 27 april 2017 om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2015(2) och av den 3 maj 2018 om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet 2016(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om EIB:s externa mandat 2007–2013(4) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid finansieringstransaktioner till stöd för investeringsprojekt utanför unionen(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(6),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 september 2016 om förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597), (SWD(2016)0297) och (SWD(2016)0298),

–  med beaktande av Ernst & Youngs ad hoc-revision av den 8 november 2016 av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017 (Efsi-förordningen),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 28 maj 2018 om förvaltningen av garantifonden för den europeiska fonden för strategiska investeringar under 2017 (COM(2018)0345),

–  med beaktande av EIB:s utvärderingsrapport av Efsi från juni 2018,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 29 juni 2018 Heltäckande rapport till Europaparlamentet och rådet om användningen av EU-garantin och garantifondens funktion inom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) (COM(2018)0497),

–  med beaktande av trepartsavtalet från september 2016 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken,

–  med beaktande av revisionsrättens briefingdokument Framtiden för EU:s finanser: reform av hur EU-budgeten fungerar från februari 2018 och kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2021–2027 från juli 2018,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0479/2018), och av följande skäl:

A.  EIB:s uppdrag är att bidra till integration, balanserad utveckling och ekonomisk och social sammanhållning i medlemsstaterna genom att anskaffa stora penningsummor på kapitalmarknaderna och genom att på förmånliga villkor låna ut dessa medel till projekt som främjar EU:s politiska mål.

B.  EIB står i centrum för de ekonomiska återhämtningsinsatserna på unionsnivå, med två successiva kapitalökningar och genom dess avgörande roll i genomförandet av investeringsplanen för Europa via förvaltningen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

C.  EIB bör bidra till tillväxt för alla, hållbar sysselsättning av god kvalitet och minskade ojämlikheter.

D.  Regelbundna och grundliga behovsbedömningar inom olika sektorer är avgörande för att upptäcka investeringsgap och investeringshinder i olika regioner, men också för att identifiera möjligheter som kan skapa tillväxt och sysselsättning, för att ytterligare bidra till målen i 2015 års Parisavtal och för att på lämpligt sätt kalibrera art och omfattning på marknadsmisslyckanden beroende på externa effekter och sektoriella och territoriella utvecklingsbehov.

E.  EIB:s roll som hävstång för offentliga medel är avgörande för att unionen ska kunna reagera på och anpassa sig till nya ekonomiska och miljömässiga trender och risker och geopolitiska osäkerheter, och förbättrar och stärker samtidigt EIB-gruppens risktillsyn och riskhantering.

F.  EIB-gruppen har under de senaste åren upplevt en markant förändring när det gäller verksamhetens karaktär, volym, riskprofil och komplexitet inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), med en tendens i riktning mot ett allt större antal mindre transaktioner som stöds av EU-garantin inom ramen för Efsi, samt en betydande ökning av de mandat som förvaltas på uppdrag av kommissionen och i tillhandahållandet av rådgivningstjänster.

G.  Brexit kommer att påverka EIB:s kapitalbas, dess tillräcklighet och den framtida utlåningskapaciteten.

H.  EIB bör tillföra ett mervärde med största möjliga integritet, goda styrelseformer och i synnerhet, i ljuset av ombudsmannens slutsatser i beslutet i ärende 1316/2016/TN om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik(7), största möjliga transparens och ansvarsskyldighet, och i överensstämmelse med tillämplig bästa bankpraxis.

I.  Att bekämpa alla former av penningtvätt, finansiering av terrorism och skadlig skattepraxis bör förbli en konstant prioritering för EIB.

J.  Den 31 december 2017 bestod Europeiska investeringsfondens (EIF) aktieägare av EIB (58,5 %), unionen företrädd av kommissionen (29,7 %) och 32 finansinstitut (11,8 %). Merparten av EIF-transaktionerna finansieras för närvarande genom särskilda mandatavtal med tredje parter.

EIB:s roll för att säkerställa mervärdesskapande strategiska offentliga investeringar

1.  Europaparlamentet betonar att offentliga investeringar fortfarande är nödvändiga för att fylla investeringsgapen i olika sektorer som fortfarande ligger under nivåerna före krisen i de mest sårbara medlemsstaterna och sammanhållningsländerna så att de ytterligare kan återhämta sig från effekterna av krisen och för att främja långsiktig och hållbar tillväxt, sysselsättning och sammanhållning i unionen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att EIB:s sammanlagda tecknade kapital är 243 miljarder EUR. Parlamentet noterar att alla medlemsstater är aktieägare i EIB och att medlemsstaterna, utöver det inbetalda kapitalet, också åtar sig att på begäran tillhandahålla ytterligare kapital. Parlamentet påpekar att de fyra största aktieägarna är Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket, som var och en står för 39,14 miljarder EUR och 16,11 % av det totala beloppet.

3.  Europaparlamentet noterar att EIB enligt sin operativa strategi syftar till att stödja europeiska strategiska mål, såsom att återupprätta EU:s konkurrenskraft och den långsiktiga ekonomiska tillväxten och skapandet av sysselsättning, att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag, att skydda miljön och främja energiomställningen genom finansiering av projekt för anpassning till och begränsning av klimatförändringen, att ta itu med den sysselsättningskris som den unga generationen i EU står inför, att stödja infrastrukturprojekt och att bidra till att lindra migrationens orsaker.

4.  Europaparlamentet anser att EIB har en viktig finansiell roll, som kan ge betydande resultat när det gäller att minska ojämlikheterna i unionen, och uppmanar EIB att fokusera på investeringar som bidrar till målen i 2015 års Parisavtal, ökar konkurrenskraften och främjar lika möjligheter och som stöder sammanhållningspolitiken i mindre utvecklade regioner.

5.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att överbrygga de återkommande investeringsgapen och de rådande strukturella marknadsmisslyckandena genom att utforma övergripande och medellångsiktiga utgifter, underlätta medfinansiering på nationell nivå och investeringsplaner, bland annat till förmån för regioner och kommuner i unionen som präglas av låga inkomster och stora investeringshinder.

6.  Europaparlamentet betonar att EIB:s prioriteringar i handlingsplanen för 2017–19 bör vara inriktade på ett effektivt genomförande av målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar utveckling.

7.  Europaparlamentet understryker att EIB:s utlåningsvillkor bör underlätta utvecklingen i EU:s randområden genom att främja tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar EIB att i hög grad förstärka arrangemang för att tillhandahålla tekniskt bistånd och finansiell rådgivning till lokala och regionala myndigheter före projektgodkännandet, så att tillgången förbättras och samtliga medlemsstater involveras, i synnerhet de medlemsstater som uppvisar lägre resultat i fråga om godkända projekt.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att införa olika hållbara finansieringsalternativ och gynnsamma investeringsvillkor som återspeglar unionens åtaganden och politiska mål, i syfte att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och innovation inom unionen, samt för att stärka den sociala och miljömässiga dimensionen av EIB:s investeringar genom att överbrygga investeringsgapet inom den sociala sektorn och med avseende på infrastrukturens säkerhet. Parlamentet uppmanar EIB att i samband med storskaliga infrastrukturprojekt ta hänsyn till alla relevanta miljömässiga risker och att endast finansiera projekt som har visat sig ge ett verkligt mervärde för lokalbefolkningen och ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Parlamentet betonar att det är viktigt att strikt övervaka eventuella risker för korruption och bedrägeri i detta sammanhang och att genomföra noggranna förhands- och efterhandsutvärderingar av de projekt som ska finansieras.

9.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att kontinuerligt informera berörda parter om ekonomiska möjligheter och att vid behov tillhandahålla lämpliga rådgivningstjänster, även om EIB:s instrument är efterfrågestyrda.

10.  Europaparlamentet betonar att det inom ramen för de pågående förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen är nödvändigt att utveckla detaljerade arrangemang för landets alla förpliktelser gentemot EIB i syfte att bevara EIB:s förmåga att uppnå sina mål.

Investeringar inom viktiga strategiska områden

11.  Europaparlamentet noterar att enligt EIB:s resultatrapport för 2017 uppgick dess utlåning för 2017 till 69,9 miljarder EUR (62,6 miljarder EUR inom EU och 7,3 miljarder EUR utanför EU), vilket är ett lägre belopp än under de senaste fem åren (2013–2016) då det understiger 70 miljarder EUR, men trots allt inom den flexibilitetsmarginal på 10 % som anges i EIB:s verksamhetsplan. Parlamentet noterar även stabiliteten och kvaliteten när det gäller den övergripande låneportföljen, med en motsvarande nivå på 0,3 % osäkra låneavtal jämfört med 2016.

12.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska unionen ställer garantier till EIB, vilket är standardlösningen när det gäller finansiella institutioner som har inrättats av stater för att uppfylla offentliga mål. Denna situation kräver dock en mycket ansvarsfull kreditpolitik, för att säkerställa att medlen används på ett effektivt sätt till förmån för hela unionen, dess medlemsstater och allmänintresset. Parlamentet uppmanar EIB, som är verksam inom ramen för ett utvecklingsmandat, att säkerställa att dess miljömål och socialpolitiska mål samt FN:s mål för hållbar utveckling i högre grad respekteras, bl.a. inom samfinansierade projekt eller vid bidrag till investeringsfonder och riskkapitalfonder.

13.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att hälften av medlemsstaterna mottog 80 % av de totala EIB-investeringarna inom EU, medan de övriga 14 medlemsstaterna endast erhöll 10 % av dessa investeringar. Parlamentet påminner dessutom om att tre medlemsstater var för sig fick 16 %, 15 % respektive 11 %. Parlamentet uppmanar EIB att i sin rapportering inkludera uppdelad information om investeringarna i låginkomst- och höginkomstregioner i enlighet med sin egen investeringsenkät (Eibis) och om de potentiella effekterna för överbryggandet av investeringsgap och hinder i mindre gynnade regioner i EU.

14.  Europaparlamentet uppmanar EIB att på nytt se över sina beräkningar av investeringarna per capita och medlemsstaternas rangordning i enlighet med detta, eftersom uppdaterade siffror tycks visa en generell rangordning som motsvarar rangordningen enligt de absoluta belopp som medlemsstaterna har mottagit.

15.  Europaparlamentet noterar dessutom att enligt EIF:s årsrapport för 2017, undertecknade EIF under 2017 transaktioner på totalt 9,3 miljarder EUR, jämfört med 9,45 miljarder EUR 2016, vilket ger en hävstångseffekt på 35,4 miljarder EUR till stöd för små och medelstora företag och midcap-företag i Europa.

16.  Europaparlamentet noterar att EIB-gruppens finansiering både inom och utanför EU under 2017 till stöd för dess offentliga politiska mål uppgick till i) 13,8 miljarder EUR till innovation och kompetens, ii) 18 miljarder EUR till infrastruktur, iii) 16,7 miljarder EUR till miljöprojekt och iv) 29,6 miljarder EUR till små och medelstora företag och midcap-företag. Parlamentet understryker att investeringar i små och medelstora företag, nystartade företag, forskning, innovation, den digitala ekonomin och energieffektivitet, på grund av dessa områdens påverkan på och betydelse för både den lokala och den nationella ekonomin, är det mest avgörande för att driva på den ekonomiska återhämtningen i EU och främja skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet.

17.  Europaparlamentet noterar att EIB:s utlåning inom unionen under 2017 uppgick till 18,24 miljarder EUR för det horisontella målet om ekonomisk och social sammanhållning, och att EIB nådde 29,6 % av de 30 % som skulle uppnås för investeringarna för detta mål.

18.  Europaparlamentet noterar att EIB har anslagit 25 % av sin totala finansiering till projekt som rör klimatförändringar, och att denna siffra kommer att nå 35 % år 2020. Denna tendens bör bedömas positivt, med beaktande av att de projekt som stöds bör leda till effektivitet inte bara i kampen mot klimatförändringarna utan också i finansiella termer.

19.  Europaparlamentet noterar att inom unionen avsattes 16,58 miljarder EUR till det övergripande klimatåtgärdsmålet, genom vilket EIB bidrog till anpassningen till 2015 års Parisavtal och till en global hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar EIB att bibehålla en hög ambitionsnivå på detta område.

20.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s åtagande att anpassa sin verksamhet till 2015 års Parisavtal senast 2020. Parlamentet uppmanar EIB i ljuset av den senaste rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar att se över sin klimatstrategi för att anpassa den till en global uppvärmning på 1,5 °C.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att stärka sin närvaro och verksamhet i länderna på västra Balkan, eftersom dessa är av strategisk betydelse för EU och eftersom det är viktigt att utöka kredit- och investeringsverksamheten i regionen.

22.  Europaparlamentet noterar den pågående översynen av EIB:s kriterier för energiutlåning. Parlamentet förväntar sig att denna översyn anpassas till 2015 års Parisavtal. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att prioritera sin utlåning till energieffektiva och småskaliga decentraliserade förnybara energikällor och att lägga fram en ambitiös plan för att stoppa finansieringen av projekt som avser fossila bränslen. Parlamentet uppmanar EIB att sikta på att bli ledare inom klimatåtgärder och att öka investeringarna i sektorn för förnybar energi och energieffektivitet, samt att betrakta detta mål som en prioritering i förbindelse med översynen av sina kriterier för energiutlåning.

23.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang EIB:s roll i utfärdandet av obligationer för ökad medvetenhet om klimatsituationen (4,29 miljarder EUR jämfört med 3,8 miljarder EUR år 2016), vilket visar EIB:s engagemang för klimatåtgärder genom ökade investeringar i energieffektivitet och småskalig förnybar energi med större lokala och regionala effekter.

24.  Europaparlamentet anser att EIB bör fortsätta att stärka sin roll när det gäller att bidra till att uppnå en hållbar utveckling, och menar att klimatåtgärder främst bör inriktas på rena transporter och ren energiproduktion, minskad energiförbrukning (för uppvärmning, transporter och produktion), ren industriproduktion och hållbart jordbruk, vattenbehandling och vattenförsörjning och miljöomställningen i allmänhet.

25.  Europaparlamentet påminner om att små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och uppmanar därför EIB att överbrygga deras bristande tillgång till krediter genom att förbättra befintliga program såsom det europeiska instrumentet för mikrokrediter och genom att öka medlen till dessa. Parlamentet föreslår att det införs mer proaktiva policykrav avseende små och medelstora företag och mikroföretag för förmedlande banker som distribuerar EIB-medel.

26.  Europaparlamentet påpekar att EIB, när stöd beviljas till EU-företag utomlands, bör ta vederbörlig hänsyn till EU:s handelsstrategi, inbegripet befintliga och framtida frihandelsavtal, tjänste- och investeringsavtal. EIB bör i detta sammanhang särskilt beakta kraven när det gäller de europeiska små och medelstora företagens internationalisering.

27.  Europaparlamentet påminner om att en del av EIB:s totala utlåning är inriktad på verksamhet utanför EU. Parlamentet noterar att det är nödvändigt att säkerställa nära samordning och komplementaritet mellan EIB:s externa utlåning och EU:s externa investeringsplan.

28.  Europaparlamentet noterar EIB:s ansträngningar för att bidra till målen för hållbar utveckling och ta itu med de globala utmaningarna med anknytning till migration, bland annat genom utfärdandet av obligationer för hållbar utveckling för att finansiera FN:s 17 mål för hållbar utveckling.

Resultatet av EIB:s finansiella transaktioner

29.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionskommittén konstaterat att de finansiella rapporter som antagits av EIB:s styrelse ger en sann och rättvisande bild av EIB:s finansiella ställning per den 31 december 2017 och av resultatet av dess transaktioner och kassaflöden för 2017 i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen.

30.  Europaparlamentet upprepar dock sitt krav avseende EIB:s årsrapport, och begär att EIB ska lägga fram en mer omfattande, detaljerad och harmoniserad årlig verksamhetsrapport och avsevärt förbättra presentationen av uppgifterna genom att inkludera detaljerade och tillförlitliga uppdelningar av godkända och undertecknade investeringar för vilka utbetalningar gjorts under det aktuella året, samt utnyttjade finansieringskällor (egna medel, Efsi, EU:s centralt förvaltade program m.m.), liksom sådana uppgifter avseende mottagarna (medlemsstater, offentlig eller privat sektor, mellanhänder eller direkta mottagare), sektorer som erhållit stöd och resultaten av efterhandsutvärderingarna.

31.  Europaparlamentet noterar omfattningen av ny särskild verksamhet som undertecknades av EIB 2017 och som gäller projekt med en högre riskprofil och uppgår till 18,0 miljarder EUR (2016: 13,1 miljarder EUR) varav 2,7 miljarder EUR var på EIB:s egen risk och resterande 15,3 miljarder EUR omfattades av portföljkreditriskreducering.

32.  Europaparlamentet noterar de rapporterade resultaten för 26 avslutade projekt under 2017 utanför EU för vilka bedömningen via resultatmätningsramen (Results Measurement Framework – REM) för extern verksamhet gör det möjligt att bedöma resultatet inte bara i förhållande till vad som förväntats, utan också till vad som uppnåtts. Parlamentet konstaterar dock att när det gäller verksamhet inom EU lämnas uteslutande information om de potentiella effekterna och de förväntade resultaten av de nya transaktioner som undertecknades 2017 baserat på 3PA (bedömningssystemet med tre pelare). Parlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att inkludera information om resultat som uppnåtts genom avslutade projekt inom EU och att vid behov anpassa 3PA för detta ändamål.

33.  Europaparlamentet anser att det finns behov av att fördjupa de verifieringskriterier som ska användas för att mäta EIB:s additionalitet, i syfte att bättre styra EIB:s finansiering, undvika målöverlappningar och sträva efter att uppnå alla möjliga synergieffekter där detta är möjligt.

34.  Europaparlamentet vill att man främjar en resultatkultur inom EIB genom en gradvis förbättring, i synnerhet genom att skärpa de övergripande resultatindikatorerna för effekterna av EIB:s kärnverksamhet.

35.  Europaparlamentet uppmanar EIB att regelbundet lägga fram belägg för utfallens, effekternas och resultatens hållbarhet med relevanta och aktuella indikatorer. Parlamentet anser att en förbättring av lämpligheten och relevansen för de indikatorer som används i resultattavlan inte bara är avgörande för att ge en bild av omfattningen av resultaten och effekterna, utan också för att ständigt hitta mer effektiva sätt att intervenera.

36.  Europaparlamentet anser att man utöver den faktiska investeringsnivån måste arbeta med hållbarheten, dvs. på ett projekts förmåga att på lång sikt upprätthålla sina fördelar i miljömässigt, finansiellt, ekonomiskt eller socialt hänseende (direkt eller inte) efter det att projektet har slutförts.

37.  Europa parlamentet gläder sig över EIB:s antagande av den policy för uteslutande som godkändes i december 2017, och begär att detta instrument används rigoröst för att utesluta kunder som är inblandade i korruption eller bedrägeri med EIB-finansiering.

Vidareutveckling av Efsi

38.  Europaparlamentet noterar att i slutet av 2017 hade EIB-gruppen (EIB och EIF) undertecknat 606 transaktioner inom ramen för Efsi för en total finansiering på 37,4 miljarder EUR och att dessa transaktioner förväntas mobilisera investeringar på 207,3 miljarder EUR i alla 28 medlemsstater och för alla mål som anges i Efsi-förordningen, med följande fördelning för de viktigaste sektorerna: 30 % för små och medelstora företag, 24 % för forskning, utveckling och innovation, 21 % för energisektorn, 10 % för det digitala området, 8 % för transporter, 4 % för social infrastruktur och 4 % för miljö och resurseffektivitet. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att minimera sina investeringar i koldioxidintensiva sektorer och projekt och öka sin andel av investeringar till förbättringar av miljön och resurseffektiviteten.

39.  Europaparlamentet noterar att den 31 december 2017 hade EIB, inom delen för infrastruktur och innovation (IIW), undertecknat 278 transaktioner för en total finansiering på 27,4 miljarder EUR, vilket förväntas mobilisera investeringar på 131,4 miljarder EUR i 27 medlemsstater, samt att EIF inom delen för små och medelstora företag (SMEW) hade tecknat transaktioner med 305 finansiella mellanhänder för en total EIF-finansiering på nästan 10 miljarder EUR, vilket förväntas mobilisera investeringar på 76 miljarder EUR i EU:s 28 medlemsstater. Parlamentet konstaterar att i slutet av 2017 hade totalt 135 785 företag redan fått Efsi-stödd finansiering inom ramen för delen för små och medelstora företag och att 1,5 miljoner arbetstillfällen skapades eller stöddes.

40.  Europaparlamentet upprepar att de faktiska investeringar som mobiliserats av Efsi endast kan mätas i slutet av investeringsperioden, samtidigt som det noteras att den uppskattade globala multiplikatoreffekten av de 606 transaktioner som godkänts och undertecknats inom ramen för Efsi i slutet av 2017 är 13,53 x, något lägre än det ursprungliga antagandet och målet på 15x när Efsi lanserades. Parlamentet noterar att information om hur referensvärdesmultiplikatorerna beräknades för närvarande är spridd över EIB:s avdelningar, och rekommenderar att all denna information samlas in i ett eget dokument.

41.  Europaparlamentet konstaterar att inga garantianspråk gjordes på unionens budget till följd av transaktioner där betalningsförpliktelserna inte fullgjorts.

42.  Europaparlamentet noterar att de vägledande geografiska koncentrationsgränser som fastställdes av Efsis styrelse i slutet av investeringsperioden, dvs. att andelen investeringar inom delen för infrastruktur och innovation (i undertecknade transaktioner) i tre medlemsstater tillsammans inte får överstiga 45 % av den totala Efsi-portföljen, inte har respekterats eftersom de tre medlemsstater som hade det största antalet undertecknanden (Frankrike, Italien och Spanien) den 31 december 2017 stod för ungefär 47 % av de totala undertecknade transaktionerna. Parlamentet betonar att det fortfarande finns utrymme att bredda den territoriella fördelningen av Efsi-medel samtidigt som man också i större utsträckning sprider investeringsalternativen.

43.  Europaparlamentet tar del av utvärderingen av Efsi och dess slutsatser att de särskilda verksamheterna inom och utanför Efsi har en liknande riskprofil, samt att kombinationen mellan Efsi och ESI-fonderna och FSE-bidrag förblir begränsad men att det finns en risk för att Efsi tränger ut ESI-fondernas finansieringsinstrument. Parlamentet förväntar sig att de brister och risker som identifierats i samband med utvärderingen av Efsi kommer att undanröjas vid genomförandet av Efsi 2.0.

44.  Europaparlamentet gläder sig över att transparensen förbättrats med offentliggörandet av Efsis investeringskommittés beslut och de dokument som antagits av styrelsen tillsammans med protokollen från sammanträdena.

45.  Europaparlamentet vill se bättre synergieffekter mellan Efsi och nationella utvecklingsbanker, eftersom samordning med nationella utvecklingsbanker är en återkommande insats som skulle kunna bidra till att effektivisera Efsi.

Mänskliga rättigheter

46.  Europaparlamentet uppmanar EIB att utarbeta en människorättsstrategi och stärka sin due diligence-granskning på projektnivå för att identifiera och åtgärda människorättsrelaterade risker i all sin verksamhet och under projektens hela löptid. Parlamentet uppmanar även EIB att inrätta en effektiv mekanism varigenom människorättsförsvarare på ett tryggt sätt kan varna EIB om en försämring av miljön eller risker för konflikter och repressalier.

Ökad transparens och ansvarsskyldighet i EIB:s bolagsstyrning och verksamhet

47.  Europaparlamentet noterar revisionskommitténs iakttagelser i dess årsrapport till styrelsen för budgetåret 2017 avseende följande:

48.  Europaparlamentet delar med eftertryck revisionskommitténs besvikelse över att EIB ännu inte har gjort framsteg i fråga om den oro som uttryckts under tre på varandra följande år (2015, 2016 och 2017) om den nuvarande ansvarskombinationen bland vissa medlemmar i förvaltningskommittén. Parlamentet håller helt med och stöder revisionskommitténs rekommendation att alla medlemmar i EIB:s förvaltningskommitté måste kunna agera objektivt, kritiskt och på ett oberoende sätt, och att okonventionella ansvarskombinationer, såsom ansvar för kontrollen av både den första och andra frontens skyddsåtgärder, bör upphävas.

49.  Europaparlamentet uppmanar EIB i detta avseende att på allvar beakta denna rekommendation och att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning inom förvaltningskommittén. Parlamentet välkomnar den påbörjade reformen i syfte att ändra EIB:s styrningsstruktur.

50.  Europaparlamentet uppmanar EIB att täppa till de befintliga luckorna i den tillämpliga ramen för bästa bankpraxis och förväntar sig att denna ram blir fullt operativ under 2018, eftersom dess genomförande anses vara en förutsättning för att bevara EIB:s finansiella styrka och stabilitet.

51.  Europaparlamentet är oroat över revisionskommitténs slutsats att den snabba expansionen av EIB:s verksamhet och kapacitet när det gäller genomförandet av Efsi, av mandat som handhas för tredje part och tillhandahållandet av rådgivningstjänster inte alltid har åtföljts av relevanta anpassningar av affärsmässiga strukturer och processer. Parlamentet noterar att revisionskommittén år 2017 har kvar fem av sina rekommendationer från 2015 och 2016 avseende internkontroll och riskhantering. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera genomförandet av dessa rekommendationer och att se till att interna förfaranden, cybersäkerhet och riskhantering uppfyller nya och växande krav och utmaningar för EIB-gruppen.

52.  Europaparlamentet anser att EIB bör öka sin transparens både gentemot Europaparlamentet och medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet anser att det är berättigat att demokratiska företrädare får mer information om EIB:s verksamhet.

53.  Europaparlamentet anser att det finns utrymme för större transparens både inom styrande organ och på operativ nivå. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att systematiskt redovisa bedömningarna enligt 3PA och ReM. Parlamentet begär att icke-konfidentiell information från sammanträdesprotokollen från förvaltningskommittén och EIB-rådet också offentliggörs. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att EIB 2017 började offentliggöra protokoll från EIB:s styrelsemöten, direktörens förklaring om intressekonflikter och viss information om projekt, närmare bestämt miljökonsekvensbedömningarna.

54.  Europaparlamentet upprepar att transparens, en strikt due diligence-granskning och kontroll av genomförandet av EU:s politik inte bara stärker EIB:s övergripande ansvarsskyldighet genom att ge en tydlig översikt över de olika typerna av finansiella mellanhänder och stödmottagare på basis av en grundlig due diligence-granskning och kundkännedomskontroll, utan även bidrar till att förbättra de finansierade projektens ändamålsenlighet och hållbarhet.

55.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att utöka den information som offentliggörs om projekt som genomförs med hjälp av mellanhänder genom att inkludera information om slutliga projekt som skulle göra det möjligt att bedöma de ekonomiska och sociala konsekvenserna av EIB:s investeringar.

56.  Europaparlamentet påminner om att styrprocessen bör ta större hänsyn till resultaten av dialogen eller samrådet med civilsamhällets organisationer eller till lokala och regionala aktörers specifika intressen eller angelägenheter, i syfte att säkra ett mer välinformerat och legitimt demokratiskt beslutsfattande.

57.  Europaparlamentet är bekymrat över slutsatserna i revisionsrättens årsrapport, enligt vilka allvarliga brister har konstaterats i fråga om Europeiska investeringsfonden. Revisionsrätten lyfter fram en lagstiftningsmässig oriktighet, nämligen att medlemsstaternas revisionsmyndigheter var skyldiga att granska små och medelstora företags initiativ trots att de enligt gällande lagstiftning inte hade rätt att genomföra kontroller på plats.

58.  Europaparlamentet noterar med hänsyn till de 30 investeringar som granskades av revisionsrätten att finansiella mellanhänder hade godkänt lån till fem mottagare utan att bekräfta deras status som litet eller medelstort företag. Dessa projekt ansågs inte vara stödberättigade av revisionsrätten, och ytterligare fyra lån togs upp helt eller delvis av mottagarna för icke stödberättigande verksamhet.

59.  Europaparlamentet gläder sig över att de problem som konstaterades av revisionsrätten i teorin har lösts genom den ändrade budgetförordningen. Parlamentet uppmanar EIB att ta upp frågor med anknytning till de lagstiftningsmässiga bristerna i sin nästa årsrapport och att se till att den ändrade budgetförordningen gör det möjligt för medlemsstaternas revisionsmyndigheter att utföra revisioner även på slutmottagarnivå.

60.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den preliminära strategin för EIB:s politik gentemot svagt reglerade, icke-transparenta och icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner, som styrelsen antog i januari 2017, men förväntar sig att den leder till en översyn av denna politik i syfte att förbättra EIB:s due diligence-ram för skatteaspekter i den externa utlåningen tillsammans med EIB-gruppens reviderade ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

61.  Europaparlamentet uppmanar EIB att genomföra nödvändiga due diligence-granskningar i fråga om integritet och bolagsstyrning, i syfte att identifiera de verkliga huvudmännen när det gäller alla EIB:s kunder och transaktioner liksom slutliga investeringsobjekt när det rör EIB:s investeringar i aktiefonder. Parlamentet uppmanar EIB att på sin egen webbplats offentliggöra uppgifter om verkligt ägande avseende sina kunder i syfte att göra sina transaktioner mer synliga och bidra till att förebygga fall av korruption och intressekonflikter.

62.  Europaparlamentet uppmanar EIB att, i linje med rådets slutsatser av den 25 maj 2018 om EU:s standardbestämmelse om god förvaltning i skattefrågor för avtal med tredjeländer, stärka kopplingen mellan EIB:s finansiering och god förvaltning i skattefrågor. Parlamentet anser att EIB ytterligare bör bidra till utvecklingen av bästa praxis för rättvis beskattning genom att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet uppmanar EIB att anta en ansvarsfull skattepolicy som säkerställer att EIB inte finansierar kunder som är involverade i skatteplanerings- och skatteflyktssystem eller som bedriver verksamhet via skatteparadis. Parlamentet uppmanar EIB att inkludera standardbestämmelser och klausuler om god förvaltning i sina avtal med alla utvalda finansiella mellanhänder.

63.  Europaparlamentet betonar att EIB:s reviderade externa utlåningsmandat tydliggör att EU:s svarta lista är bindande för EIB och att EIB:s verksamhet inte ska stödja projekt som bidrar till penningtvätt, finansiering av terrorism, skatteflykt, skattebedrägeri och skatteundandragande.

64.  Europaparlamentet noterar att i slutet av 2017 hade EIB 136 bedrägerifall under utredning, och att de tre huvudsakliga typerna av anklagelser var bedrägeri 53,7 %, korruption 25,5 % och otillåten samverkan 10,7 %.

65.  Europaparlamentet noterar att EIB:s medel har använts av företag som har varit inblandade i utsläppsskandalen, särskilt Volkswagen, och att medlen därför kan ha använts till att finansiera oetisk och olaglig verksamhet.

66.  Europaparlamentet noterar att antalet nya tillåtliga klagomål ökade från 84 år 2016 till ett nytt rekord på 102 under 2017 och att 173 klagomål handlades under 2017. Parlamentet noterar att 38 av de klagomål som mottogs 2017 avser endast två EIB-investeringsprojekt: den transadriatiska gasledningen och Mombasa Port Access Road i Kenya.

67.  Europaparlamentet noterar översynen av EIB:s mekanism för klagomålshantering och införandet av de exempel som ombudsmannen har lämnat med avseende på definitionen av administrativa missförhållanden, som omfattar olika former av dålig eller misslyckad administration såsom administrativa oegentligheter, olaglig diskriminering, oberättigat avslag på begäran om information, maktmissbruk och onödiga förseningar. Parlamentet uttrycker dock sin oro över den återstående delen av översynens resultat.

68.  Europaparlamentet beklagar att EIB inte har tagit hänsyn till parlamentets oro över översynen av EIB:s mekanism för klagomålshantering som uttrycktes i punkt 86 i parlamentets resolution av den 3 maj 2018 om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2016. Parlamentet är djupt oroat över att den godkända reviderade klagomålsmekanismen skapar en allvarlig risk för dess oberoende och transparensen i dess utredningar och slutsatser. Parlamentet uppmanar EIB att säkerställa att chefen för EIB:s klagomålsmekanism kan fatta alla beslut om ett klagomåls tillåtlighet och giltighet oberoende av de övriga EIB-tjänsterna, och att rekryteringsförfarandena för chefen för klagomålsmekanismen blir mer transparenta.

69.  Europaparlamentet noterar ombudsmannens beslut från den 23 maj 2018 i ärende 1316/2016/TN om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik, och uppmanar EIB att genomföra de förbättringar som föreslagits av ombudsmannen för att undanröja presumtionen om icke-offentliggörande av handlingar som samlats in och genererats under inspektioner, utredningar och revisioner, samt att omarbeta relevanta bestämmelser i sin transparenspolitik avseende förmedlade lån och tidsfrister för handläggningen av förfrågningar om information.

70.  Europaparlamentet påminner om behovet av att införa striktare regler för intressekonflikter och av tydliga, strikta och transparenta kriterier för att förhindra varje form av inflytande eller brist på objektivitet i förfarandet för beviljande av lån. Parlamentet upprepar att EIB måste se över sin uppförandekod så snart som möjligt för att säkerställa att vice ordförandena inte leder verksamhet i sina egna medlemsstater, eftersom detta kan äventyra institutionens oberoende. Parlamentet uppmanar EIB att beakta ombudsmannens rekommendationer och att se över sin uppförandekod, i syfte att bli bättre på att förebygga intressekonflikter i sina styrande organ och en eventuell svängdörrsproblematik.

71.  Europaparlamentet förväntar sig att EIB:s policy för skydd av visselblåsare, som för närvarande ses över, är ambitiös och fastställer höga standarder. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att i denna översyn inkludera både interna och externa visselblåsare och att fastställa tydliga och väldefinierade förfaranden, tidsramar och riktlinjer för att ge visselblåsare bästa vägledning och skydda dem mot eventuella repressalier.

Europaparlamentets kontroll

72.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens ståndpunkt att revisionsrätten bör ges mandat att granska alla EIB-transaktioner, även de transaktioner där EIB använder medel utanför EU:s budget för sina transaktioner.

73.  Europaparlamentet uppmanar budgetkontrollutskottet att anordna en årlig workshop/utfrågning om verksamheten och kontrollen av EIB:s transaktioner, vilken skulle förse parlamentet med ytterligare relevant information till stöd för dess arbete med kontrollen av EIB och EIB:s transaktioner.

Uppföljning av parlamentets rekommendationer

74.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller parlamentets tidigare rekommendationer, i synnerhet när det gäller

o
o   o

75.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/95520 (2) EUT C 298, 23.8.2018, s. 80. (3) Antagna texter, P8_TA(2018)0198. (4) EUT L 280, 27.10.2011, s. 1. (5) EUT L 135, 8.5.2014, s. 1. (6) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1. (7) https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/95520

Europaparlamentets resolution av den 17 januari 2019 om gränsöverskridande anspråk på återlämnande av konstverk och kulturföremål som plundrats under väpnade konflikter och krig (2017/2023(INI))

P8_TA(2019)0037 A8-0465/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av Haagkonventionen från 1954 om skydd för kulturell egendom i händelse av väpnad konflikt och dess andra protokoll från mars 1999,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 december 1995 om återlämnande av stulen egendom till det judiska folket(1) och av den 16 juli 1998 om återlämnandet av egendom som tillhörde förintelsens offer(2),

–  med beaktande av det åtgärdspaket som antogs i december 2016 för att stärka EU:s kapacitet att bekämpa finansiering av terrorism och organiserad brottslighet, för fullgörande av åtagandena i åtgärdsplanen för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism av den 2 februari 2016 (COM(2016)0050), och av sitt förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om import av kulturföremål av den 13 juli 2017 (COM(2017)0375),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 april 2015 om IS/Daishs förstörelse av kulturplatser(3),

–  med beaktande av Unidroitkonventionen av den 24 juni 1995 om stulna eller olagligt utförda kulturföremål,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/60/EU av den 15 maj 2014 om återlämnande av kulturföremål som olagligen förts bort från en medlemsstats territorium(4),

–  med beaktande av artikel 1 i protokoll 1 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av artikel 17 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 116/2009 av den 18 december 2008 om export av kulturföremål(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1215/2012 av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område(6), särskilt artikel 7.4,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2003 om en rättslig ram för den fria rörligheten på den inre marknaden när det gäller varor som kan bli föremål för ägarskapstvister(7),

–  med beaktande av studien från generaldirektoratet för unionens interna politik Cross‑border restitution claims of art looted in armed conflicts and wars and alternatives to court litigation från 2016,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (8),

–  med beaktande av Unescos konvention av den 14 november 1970 om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom,

–  med beaktande av rådets resolution 14232/12 av den 4 oktober 2012 om inrättandet av ett informellt nätverk för brottsbekämpande myndigheter och sakkunniga på området kulturföremål (EU Cultnet),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0465/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt Interpol håller den svarta marknaden för konstverk på att bli lika lönsam som de svarta marknaderna för narkotika, vapen och förfalskade varor.

B.  Enligt konsekvensbedömningen av kommissionens förslag till förordning om import av kulturföremål gäller 80–90 % av den globala försäljningen av antikviteter varor med olagligt ursprung.

C.  Kulturarvet är en av grundstenarna för civilisationen, bland annat med anledning av dess symbolvärde för mänskligheten och dess del av mänsklighetens kulturella minne, vilket förenar människor. Under senare år har en rad brott mot världskulturarv begåtts av stridande fraktioner och terroristenheter över hela världen. Värdefulla konstverk, skulpturer och arkeologiska artefakter säljs och förs in i EU från vissa tredjeländer, med vinster som eventuellt används för att finansiera terroristverksamhet. Det är avgörande att göra ett bestämt åtagande mot olaglig handel med kulturföremål såsom konstverk som plundrats under de väpnade konflikterna och krigen i Libyen, Syrien och Irak. Kulturföremål har mycket stor kulturell, konstnärlig, historisk och vetenskaplig betydelse och måste skyddas från olagligt förvärv och plundring.

D.  Kort efter andra världskriget gjordes försök att finna och återlämna plundrad egendom till ursprungslandet.

E.  Återlämnandet av föremål som handlats med och/eller grävs ut eller förvärvats på olaglig väg måste säkerställas i enlighet med EU:s åtagande för rättvisa förfaranden och ersättning till brottsoffer samt Unescos stadga och konventionerna om skydd av kulturarv.

F.  I Washingtonkonferensens principer om konstverk som konfiskerats av nazisterna, Vilniusforumet och Terezindeklarationen om tillgångar från Förintelsetiden och tillhörande frågor betonas vikten av att få till stånd återlämnanden av enskild fast egendom. Antalet konstverk som har återlämnats sedan Washingtonkonferensen uppskattas uppgå till mellan 1 000 och 2 000(9). Det finns ingen fullständig förteckning över konstverk som har återlämnats de senaste åren.

G.  Vissa konstverk saknas fortfarande och har ännu inte återlämnats till de rättmätiga ägarna eller deras arvingar. Under Washingtonkonferensen 1998 bedömde Jonathan Petropoulos att omkring 650 000 konstverk hade stulits i Europa, och Ronald Lauder uppgav att 11 000 konstverk till ett värde av mellan 10 och 30 miljarder US-dollar fortfarande saknades vid den tidpunkten (1998). Claims Conference-WJRO anger generellt sett att det inte finns några exakta beräkningar. Ungefär 650 000 konstverk stals, och av dessa saknas ca 100 000 fortfarande.

H.  Rättssökande stöter fortfarande på rättsliga problem, dels på grund av att anspråken ofta har en mycket specifik karaktär och dels på grund av att lagar om återlämnande efter kriget har utgått, den icke-retroaktiva karaktären hos konventionella normer, bristen på definition av stulna ”konstverk”, preskriptionstidsbestämmelser för anspråk och bestämmelser om orättmätig besittning och god tro.

I.  Anspråk på återlämnande av konstverk och kulturföremål som plundrats har främst behandlats genom offentlig internationell rätt. Dessa regler måste kompletteras med starkare regler inom internationell privaträtt.

J.  Den otillräckligt utvecklade privaträttsliga aspekten, både på internationell och europeisk nivå, bidrar till rättsosäkerhet vid gränsöverskridande ärenden om återlämnande av konstverk och kulturföremål som plundrats, inte bara när det gäller genomförda överföringar av konst som plundrats av nazisterna utan även framtida fall.

K.  Det finns ingen EU-lagstiftning som på ett tydligt och övergripande sätt reglerar anspråk som rör återlämnade av konstverk och kulturföremål som plundrats av enskilda personer under väpnade konflikter.

L.  Unesco gör, tillsammans med stora auktionshus, museer och välrenommerade samlare i Europa, grundliga efterforskningar av härkomsten för dessa verk, i syfte att kunna återlämna dem till sina ägare.

M.  I syfte att komplettera Interpols databas över stulna föremål har Internationella museirådet (Icom) under över ett årtionde publicerat ”rödlistor” över kategorier av föremål som ofta förekommer i samband med olaglig handel.

1.  Europaparlamentet beklagar att det hittills praktiskt taget inte har skett någon uppföljning av dess resolution om en rättslig ram för den fria rörligheten på den inre marknaden när det gäller varor som kan bli föremål för ägarskapstvister, i vilken parlamentet uppmanade kommissionen att genomföra en undersökning av ett antal aspekter med anknytning till civil- och processrättsliga bestämmelser, proveniensforskning, katalogiseringssystem, alternativa tvistlösningsmekanismer och lägligheten i att inrätta en gränsöverskridande samordnande administrativ myndighet. Parlamentet anser att artikel 81.2 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt skulle kunna tjäna som rättslig grund för att ge unionen befogenhet att agera på detta område.

2.  Europaparlamentet understryker att plundring av konstverk och andra kulturföremål, under väpnade konflikter och krig, samt i fredstider, är ett betydande gemensamt problem som behöver hanteras med avseende både på förebyggande och återlämnande av plundrad kulturegendom för att skydda och garantera integriteten för kulturarvet och identiteten för samhällen, grupper och individer.

3.  Europaparlamentet noterar att otillräcklig vikt har lagts på EU-nivå vid återlämnandet av konstverk och kulturföremål som plundrats, stulits eller förvärvats olagligt, bland annat vid väpnade konflikter, särskilt på områdena privaträtt, internationell privaträtt och civilprocessrätt. Kommissionen uppmanas att skydda, stödja och uppmuntra gränsöverskridande anspråk på återlämnande av kulturtillgångar som avlägsnats och förskingrats till följd av statligt sanktionerad stöld eller plundring under väpnade konflikter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utfärda rekommendationer och riktlinjer för att öka medvetenheten om behovet av att stödja nationella institutioner i medlemsstaterna i fråga om anspråk på återlämnande.

4.  Europaparlamentet betonar att institutioner såsom Unesco och Interpol har efterfrågat en förstärkning av skyddet för kulturarv och ett ökat ansvar för stater att införa bestämmelser som underlättar återlämnande.

5.  Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon tillförlitlig statistik över den exakta omfattningen av plundring av eller olaglig handel med kulturegendom. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att upprätta tillförlitlig statistik på detta område.

6.  Europaparlamentet uttrycker oro över att de flesta aktuella politiska och rättsliga initiativ uteslutande fokuserar på offentlig rätt, förvaltningsrätt och/eller straffrätt. För att upprätta ett heltäckande regelverk måste enligt parlamentet privaträtten beaktas i högre utsträckning. De behöriga myndigheterna uppmanas att vidta alla lämpliga åtgärder och initiativ för att uppnå detta.

7.  Europaparlamentet anser att ytterligare undersökningar behövs för att kasta ljus över det mörka området olaglig handel med kulturegendom och för att få bättre information om dess omfattning, struktur och storlek, t.ex. genom projektet ILLICID som för närvarande genomförs i Tyskland.

8.  Europaparlamentet välkomnar vissa medlemsstaters erkännande av att de unika problem som rör anspråk på återlämnande av konstverk och kulturföremål som plundrats, stulits eller förvärvats olagligt under väpnade konflikter och krig måste hanteras för att uppnå rättsliga lösningar som skyddar äganderätten för enskilda personer, statliga och kommunala institutioner samt religiösa sammanslutningar som orättmätigt har fråntagits konstverk under väpnade konflikter eller krig.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att öka den kollektiva medvetenheten för att sätta fokus på denna olagliga verksamhet och erinrar om att varje föremål som tas från sin ägare bär på ett historiskt och vetenskapligt värde som för alltid går förlorat.

10.  Europaparlamentet konstaterar att det mest effektiva sättet att bekämpa smugglingen av kulturföremål och utvecklingen av den olagliga konstmarknaden, samt främja återlämnande, är att verka för utveckling av god sed inom konsthandel och återlämnande ur ett transnationellt och globalt perspektiv, med avseende på både deras avsedda förebyggande effekt och den tvingande eller bestraffande effekt som eftersträvas.

11.  Europaparlamentet anser att kommissionen, i syfte att uppnå en uppsättning regler som effektivt kan förhindra plundring och smuggling av konstverk och kulturföremål och uppnå en helt öppen, ansvarsfull och etisk global konstmarknad, bör sträva efter att samarbeta med tredjeländer i syfte att upprätta fruktbara partnerskap, i detta syfte med hänsyn till de principer som fastställs i 1995 års Unidroit-konvention om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt.

12.  Europaparlamentet anser att EU:s lagstiftningsåtgärder, inbegripet den internationella privaträttsliga aspekten, endast är lämpliga för framtida överföringar.

13.  Europaparlamentet anser att det är dags att sätta stopp för de komplikationer och tolkningsskillnader som funnits i åratal, om en ansvarsfull och etisk europeisk konstmarknad ska kunna etableras. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att fastställa civilrättsliga åtgärder för att bidra till att lösa de svåra problem som privata parter ställs inför när de försöker få tillbaka konstverk som verkligen tillhör dem. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att ta fram en ny diskussionsram för att fastställa bästa praxis och lösningar i dagsläget och i framtiden.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till förordning om import av kulturföremål, samt ändringarna av det förslag som parlamentet antog den 25 oktober 2018(10). Parlamentet upprepar, med tanke på konstmarknadens globala omfattning och antalet objekt i privat ägo, behovet av ytterligare insatser när det gäller gränsöverskridande återlämnande av konstverk och kulturföremål som plundrats under väpnade konflikter och krig. Parlamentet understryker att proveniensforskningen och det europeiska samarbetet har visat sig vara till nytta för identifikation och efterföljande återlämnande av stulna föremål, och att de i vissa fall har förhindrat finansiering av terroristgrupper eller krig.

15.  På grund av avsaknad av regler, slapphänt reglering eller regelskillnader mellan medlemsstater när det gäller proveniensforskning och tillbörlig aktsamhet kan många gränsöverskridande anspråk på återlämnande inte genomföras på ett effektivt och samordnat sätt, vilket kan medföra att plundring och olaglig handel främjas och smuggling uppmuntras, vilket Europaparlamentet beklagar. Till följd av bristen på gemensamma standarder är det tillämpliga förfarandet ofta oklart för alla de berörda parterna, däribland museer, konsthandlare, samlare, turister och resenärer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att harmonisera reglerna om proveniensforskning och att införliva vissa av de grundläggande principer som anges i Unidroits konvention från 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt.

16.  Europaparlamentet betonar att det finns ett trängande behov av att aktivt främja systematisk tillgång till högkvalitativ och oberoende proveniensforskning för att identifiera stulna konstföremål, underlätta deras återlämnande till de rättmätiga ägarna, uppnå en helt öppen, ansvarsfull och etisk konstmarknad och effektivt förebygga och motverka plundring och smuggling av konst och kulturföremål från väpnade konflikter och krig. Parlamentet noterar de möjligheter som i denna riktning erbjuds genom europeiska finansieringsinstrument. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra och stödja särskilda utbildningsprogram i proveniensforskning på unionsnivå och nationell nivå, i syfte att göra det möjligt särskilt för dem som deltar i kampen mot olaglig handel med kulturföremål att utveckla och förbättra sin sakkunskap, bland annat genom gränsöverskridande projekt.

17.  Europaparlamentet anser att proveniensforskningen är nära kopplad till den skyldighet att visa tillbörlig aktsamhet som är tillämplig vid förvärv av konst och att denna utgör en viktig angelägenhet för samtliga aktörer på konstmarknaden, eftersom förvärv av stulna konstverk – medvetet eller genom oaktsamhet – är straffbart enligt vissa nationella lagar.

18.  Europaparlamentet anser att det självklart bör upprättas en omfattande förteckning över alla kulturföremål, inbegripet judiskt ägda kulturföremål som plundrades av nazisterna och deras allierade, från tidpunkten för plundrandet fram till nutid. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att stödja ett katalogiseringssystem som ska användas även av offentliga enheter och privata konstsamlingar för att samla in uppgifter om situationen när det gäller plundrade, stulna eller olagligt förvärvade kulturföremål och exakt status för befintliga anspråk. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja digitaliseringsprojekt som skulle upprätta digitala databaser eller koppla samman befintliga digitala databaser för att underlätta utbytet av sådana uppgifter och sådan proveniensforskning.

19.  För att möjliggöra verklig proveniensforskning måste det enligt Europaparlamentet tas fram en dokumentationshandling eller ett transaktionsregister, med så stor detaljnivå som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt stödja utarbetandet av gemensamma riktlinjer för sådana register och att anta lämpliga åtgärder för att uppmuntra medlemsstaterna att införa en allmän skyldighet för de yrkesverksamma på konstmarknaden att föra ett sådant transaktionsregister och, mer allmänt, följa Unidroits konvention från 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt.

20.  Kommissionen uppmanas att uppmuntra proveniensforskning inom hela unionen och att stödja denna ekonomiskt. Parlamentet föreslår att kommissionen inrättar ett diskussionsforum där man kan utbyta bästa praxis och hitta de bästa lösningarna för samtiden och framtiden.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inrätta en särskild alternativ tvistlösningsmekanism för att hantera fall av anspråk på återlämning av plundrade konstverk och kulturföremål i syfte att övervinna befintliga rättsliga hinder, såsom en hybridform av skiljedoms- och medlingsförfaranden. Parlamentet betonar vikten av tydliga normer och transparenta och neutrala förfaranden.

22.  Europaparlamentet konstaterar att preskriptionstider ofta medför svårigheter för kärande i återlämnandeärenden. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma frågan och att uppnå rätt balans för den preskriptionstid som är tillämplig för anspråk på återlämning av plundrade konstverk, däribland anspråk på konstverk som plundrats av nazisterna, varvid man bör ta hänsyn till både skydd av intressena för dem som fallit offer för plundring och stöld och marknadens intressen. Parlamentet anser att Förenta staternas Holocaust Expropriated Art Recovery Act kan tjäna som exempel.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att vidta lagstiftningsåtgärder för att stärka rättssystemet för gränsöverskridande anspråk på återlämnande av konstverk och kulturföremål som plundrats under väpnade konflikter och krig, på grundval av internationella privaträttsliga instrument.

24.  Europaparlamentet uppmanar de behöriga EU-institutionerna att uppmuntra medlemsstaterna att dela med sig av information om nuvarande praxis när det gäller provenienskontroll av kulturföremål, och att intensifiera sitt samarbete i syfte att harmonisera de kontrollåtgärder och administrativa förfaranden som har som mål att fastställa kulturföremåls proveniens.

25.  Europaparlamentet pekar på bristande samordning på medlemsstatsnivå när det gäller tolkningen av begreppet ”tillbörlig aktsamhet”. Kommissionen uppmanas att klargöra begreppet ”tillbörlig aktsamhet” i förhållande till god tro. Parlamentet framhåller som exempel artikel 16 i schweizisk federal lag om internationell överföring av kulturegendom, enligt vilken det är förbjudet för handlare och auktionsförrättare att sluta en affärsuppgörelse om ett konstverk om de hyser några tvivel om föremålets proveniens. Parlamentet noterar att bevisbördan delvis överförs till säljaren enligt denna lagstiftning, men att innehavaren att ett konstverk samtidigt inte kan förlita sig på principen om god tro om han eller hon inte kan bevisa att han eller hon var tillräckligt uppmärksam vid tidpunkten för förvärvet. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta åtgärder som syftar till att göra konstmarknaden och även potentiella köpare av artefakter medvetna om betydelsen av proveniensforskning, eftersom sådan forskning är kopplad till skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet.

26.  Kommissionen uppmanas att utveckla gemensamma principer för tillgång till offentliga eller privata arkiv som innehåller information om identifiering och platsbestämning av egendom och att genomföra en grundlig kartläggning av befintliga databaser över kulturföremål och att överväga inrättandet av en central metadatabas som beaktar tillgänglig information, uppdateras regelbundet och kan nås av alla relevanta aktörer. På grundval av denna centrala metadatabas bör ett gemensamt katalogiseringssystem inrättas, som skulle kunna använda standardiserade identifieringskoder för föremål. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra till införandet av de identifieringskoder för föremål som tagits fram och främjas av ICOM och andra organisationer som marknadsstandard inom hela den inre marknaden. Parlamentet påpekar att en sådan databas bör vara sammankopplad med Interpols databas över stulna konstverk och uppdateras regelbundet.

27.  Europaparlamentet anser att inrättandet av en dokumentationshandling eller ett transaktionsregister över kulturföremål skulle kunna vara ytterligare ett användbart komplement till ovannämnda databas, för att möjliggöra en grundligare och mer korrekt proveniensforskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta lämpliga åtgärder för att uppmuntra medlemsstaterna att införa en allmän skyldighet för aktörerna på konstmarknaden att upprätthålla sådana dokumentationshandlingar eller transaktionsregister och, mer allmänt, följa Unidroits konvention från 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt.

28.  Europaparlamentet anser att den centrala databasen bör fungera på grundval av ett gemensamt katalogiseringssystem där föremål skulle identifieras på ett standardiserat sätt (med hänsyn till egenskaper såsom material, tekniker, mått, inskriptioner, titel, ämne, datum eller period osv.).

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera gemensamma principer för hur ägarskap och äganderätt ska fastställas samt regler om preskriptionstider, beviskrav och begreppen plundring och konst, med beaktande av de relevanta regler som gäller i medlemsstaterna.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kandidatländerna att göra allt som krävs för att anta åtgärder för att skapa mekanismer som främjar återlämnandet av den egendom som avses i denna resolution och att beakta att återlämnandet av konstverk som plundrats, stulits eller förvärvats olagligt i samband med brott mot mänskligheten till de rättmätiga ägarna är en fråga av allmänt intresse enligt artikel 1 i protokoll 1 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

31.  För att ha en uppsättning regler som effektivt kan förebygga plundring och smuggling av konstverk och kulturföremål, och uppnå en fullständigt öppen, ansvarig, ansvarsskyldig och etisk global konstmarknad, bör kommissionen enligt Europaparlamentet sträva efter att samarbeta med tredjeländer och upprätta fruktbara partnerskap som främjar återlämnandet av den egendom som avses i denna resolution, samtidigt som hänsyn tas till både de principer som anges i Unidroits konvention från 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt och till artikel 1 i protokoll 1 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

32.  Europaparlamentet påminner om att utbildning främjar respekt och uppskattning för konstverk och andra kulturföremål som symboler för kulturarvet, och att den därför spelar en viktig roll för att förebygga och motverka plundring av och olaglig handel med kulturföremål. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra och stödja utbildning och medvetandehöjande åtgärder i detta avseende, inbegripet i icke-formella och informella miljöer.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och alla behöriga myndigheter att anta åtgärder som syftar till att göra både konstmarknaden och potentiella köpare av artefakter medvetna om betydelsen av proveniensforskning, eftersom sådan forskning är kopplad till skyldigheten att visa tillbörlig aktsamhet.

34.  Europaparlamentet erinrar om att ett nära samarbete mellan polis- och tullmyndigheter på europeisk och internationell nivå är grundläggande för kampen mot olaglig handel med kulturarvsföremål.

35.  Europaparlamentet stöder tanken att gränsöverskridande förfaranden för återlämnande av konstverk och kulturföremål som plundrats, stulits eller förvärvats på olaglig väg, och aktivt främjande av proveniensforskning, bör tas upp i samband med 2018 års initiativ Europaåret för kulturarv. Därför uppmanas kommissionen, och den arbetsgrupp som kommissionen tillsatt, att ta med denna punkt i sin arbetsplan med detaljer om verksamheten under Europaåret för kulturarv 2018.

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT C 17, 22.1.1996, s. 199. (2) EGT C 292, 21.9.1998, s. 166. (3) EUT C 346, 21.9.2016, s. 55. (4) EUT L 159, 28.5.2014, s. 1. (5) EUT L 39, 10.2.2009, s. 1. (6) EUT L 351, 20.12.2012, s. 1. (7) EUT C 91E, 15.4.2004, s. 500. (8) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1. (9) Enligt Claims Conference-WJRO Looted Art and Cultural Property Initiative. (10) Antagna texter, P8_TA(2018)0418.

Europaparlamentets ändringar antagna den 17 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna (COM(2018)0324 – C8-0178/2018 – 2018/0136(COD))(1)

P8_TA(2019)0038 A8-0469/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till förordning Skäl 1 (1)  Rättsstaten är ett av de centrala värden som unionen bygger på. Såsom påpekas i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen är dessa värden gemensamma för medlemsstaterna. (1)  Unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, vilka fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och i kriterierna för medlemskap i unionen. Såsom påpekas i artikel 2 i EU-fördraget är dessa värden gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt) (1a)  Medlemsstaterna bör upprätthålla sina skyldigheter och föregå med gott exempel genom att verkligen uppfylla dem och sträva mot en gemensam kultur med rättsstatsprincipen som ett universellt värde som tillämpas av alla berörda parter på ett rättvist sätt. Full respekt för och främjande av dessa principer är en nödvändig förutsättning för det europeiska projektets legitimitet som helhet och ett grundläggande villkor för att bygga upp medborgarnas förtroende för unionen och säkerställa ett effektivt genomförande av dess politik. Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 1b (nytt) (1b)  I enlighet med artiklarna 2, 3.1 och 7 i EU-fördraget har unionen möjlighet att vidta åtgärder för att skydda sina konstitutionella grunder och de gemensamma värden som den bygger på, inbegripet sina budgetprinciper. Medlemsstaterna, unionens institutioner, organ och byråer samt kandidatländerna är skyldiga att respektera, skydda och främja dessa principer och värden och att samarbeta lojalt. Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 2 (2)  Rättsstaten kräver att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftning, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter samt under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Den kräver i synnerhet att principerna om laglighet7, rättssäkerhet8, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter9, maktdelning10 och effektivt rättsligt skydd av oberoende domstolar11 respekteras12. (2)  Rättsstaten kräver att all offentlig makt utövas inom de ramar som anges i lagstiftning, i enlighet med värden som demokrati och respekt för grundläggande rättigheter samt under överinseende av oberoende och opartiska domstolar. Den kräver i synnerhet att principerna om laglighet7, inklusive en öppen, ansvarsskyldig och demokratisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet8, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter9, maktdelning10, tillgång till rättslig prövning och effektivt rättsligt skydd inför oberoende och opartiska domstolar11 respekteras12. Dessa principer återspeglas bland annat i arbetet inom Europarådets Venedigkommission och även i relevant rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna12a. __________________ __________________ 7 Domstolens dom av den 29 april 2004, CAS Succhi di Frutta, C-496/99, EU:C:2004:236, punkt 63. 7 Domstolens dom av den 29 april 2004, CAS Succhi di Frutta, C-496/99, EU:C:2004:236, punkt 63. 8 Domstolens dom av den 12 november 1981, Amministrazione delle finanze dello Stato/Srl Meridionale Industria Salumi med flera, Ditta Italo Orlandi & Figlio och Ditta Vincenzo Divella/Amministrazione delle finanze dello Stato, förenade målen 212-217/80, EU:C:1981:270, punkt 10. 8 Domstolens dom av den 12 november 1981, Amministrazione delle finanze dello Stato/Srl Meridionale Industria Salumi med flera, Ditta Italo Orlandi & Figlio och Ditta Vincenzo Divella/Amministrazione delle finanze dello Stato, förenade målen 212-217/80, EU:C:1981:270, punkt 10. 9 Domstolens dom av den 21 september 1989, Hoechst, förenade målen 46/87 och 227/88, EU:C:1989:337, punkt 19. 9 Domstolens dom av den 21 september 1989, Hoechst, förenade målen 46/87 och 227/88, EU:C:1989:337, punkt 19. 10 Domstolens dom av den 10 november 2016, Kovalkovas, C-477/16, EU:C:2016:861, punkt 36; domstolens dom av den 10 november 2016, PPU Poltorak, C-452/16, EU:C:2016:858, punkt 35; och domstolens dom av den 22 december 2010, DEB, C-279/09, EU:C:2010:811, punkt 58. 10 Domstolens dom av den 10 november 2016, Kovalkovas, C-477/16, EU:C:2016:861, punkt 36; domstolens dom av den 10 november 2016, PPU Poltorak, C-452/16, EU:C:2016:858, punkt 35; och domstolens dom av den 22 december 2010, DEB, C-279/09, EU:C:2010:811, punkt 58. 11 Domstolens dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses /Tribunal de Contas, C-64/16, EU:C:2018:117, punkterna 31 och 40-41. 11 Domstolens dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses /Tribunal de Contas, C-64/16, EU:C:2018:117, punkterna 31 och 40-41; domstolens dom av den 25 juli 2018, LM, C-216/18 PPU, ECLI:EU:C:2018:586, punkterna 63–67. 12 Kommissionens meddelande En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen, COM(2014)0158, bilaga I. 12 Kommissionens meddelande En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen, COM(2014)158, bilaga I. 12aRapport från Venedigkommissionen av den 4 april 2011, studie nr 512/2009 (CDL-AD(2011)003rev). Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt) (2a)  Anslutningskriterierna eller Köpenhamnskriterierna, som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn 1993, och stärktes vid Europeiska rådets möte i Madrid 1995, utgör de grundläggande villkor som alla kandidatländer måste uppfylla för att bli medlemsstater. Dessa kriterier inbegriper stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter, en fungerande marknadsekonomi och kapacitet att hantera konkurrens och marknadskrafter samt förmåga att påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför. Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 2b (nytt) (2b)  Ett kandidatlands underlåtenhet att uppfylla de normer, värden och demokratiska principer som krävs leder till att landets anslutning till unionen försenas till dess att landet helt och hållet uppfyller dessa normer. De förpliktelser som enligt Köpenhamnskriterierna gäller för kandidatländer fortsätter att gälla för medlemsstaterna efter anslutningen till unionen enligt artikel 2 i EU-fördraget och den princip om lojalt samarbete som fastställs i artikel 4 i EU-fördraget. Medlemsstaterna bör därför regelbundet bedömas i syfte att kontrollera att deras lagstiftning och praxis fortsätter att uppfylla dessa kriterier och de gemensamma värden som unionen bygger på, och på detta sätt upprätthåller en sund rättslig och administrativ ram för genomförandet av unionens politik. Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 3 (3)  Rättsstaten är en förutsättning för skyddet av andra grundläggande värden som unionen bygger på, såsom frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Respekten för rättsstaten har en inneboende koppling till respekten för demokrati och grundläggande rättigheter: det kan inte finnas någon demokrati och respekt för grundläggande rättigheter utan respekt för rättsstaten, och vice versa. (3)  Det finns inte någon rangordning av värden inom unionen, men respekt för rättsstaten är avgörande för skyddet av andra grundläggande värden som unionen bygger på, såsom frihet, demokrati, jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter. Respekten för rättsstaten har en inneboende koppling till respekten för demokrati och grundläggande rättigheter: det kan inte finnas någon demokrati och respekt för grundläggande rättigheter utan respekt för rättsstaten, och vice versa. Konsekvens och samstämmighet i den inre och yttre demokratin, rättsstatsprincipen och politiken för grundläggande rättigheter är avgörande för unionens trovärdighet. Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 6 (6)  Rättsliga myndigheter bör agera oberoende och opartiskt och utrednings- och åklagarmyndigheter bör kunna utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. De bör utrustas med tillräckliga resurser och förfaranden för att agera effektivt och med full respekt för rätten till en rättvis rättegång. Dessa villkor är en minimigaranti mot olagliga och godtyckliga myndighetsbeslut som skulle kunna skada unionens ekonomiska intressen. (6)  Rättsväsendets oberoende och opartiskhet bör alltid garanteras, och utrednings- och åklagarmyndigheter bör kunna utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. De bör utrustas med tillräckliga resurser och förfaranden för att agera effektivt och med full respekt för rätten till en rättvis rättegång. Dessa villkor är en minimigaranti mot olagliga och godtyckliga myndighetsbeslut som skulle kunna försvaga dessa grundläggande principer och skada unionens ekonomiska intressen. Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) (7a)   Åklagarväsendets och domstolsväsendets oberoende omfattar både rättsligt och faktiskt oberoende för åklagarväsendet och domstolsväsendet samt för enskilda åklagare och domare. Ändring 10 Förslag till förordning Skäl 8 (8)  Respekten för rättsstaten är inte bara viktig för unionens medborgare, utan även för företagsinitiativ, innovation, investeringar och en väl fungerande inre marknad, som gynnas mest av en solid rättslig och institutionell ram. (8)  Respekten för rättsstaten är inte bara avgörande för unionens medborgare, utan även för företagsinitiativ, innovation, investeringar, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och en väl fungerande inre marknad, som endast kan gynnas på ett hållbart sätt av en solid rättslig och institutionell ram. Ändring 11 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt) (8a)  Genom att integrera unionens befintliga övervakningsmekanismer, såsom samarbets- och kontrollmekanismen, resultattavlan för rättsskipningen och rapporterna om insatserna mot korruption, i en bredare ram för övervakning av rättsstatsprincipen skulle man skapa effektivare och mer ändamålsenliga kontrollmekanismer för att skydda unionens ekonomiska intressen. Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 8b (nytt) (8b)   Bristande transparens, godtycklig diskriminering, konkurrenssnedvridning och ojämlika spelregler inom och utanför den inre marknaden, inverkan på den inre marknadens integritet och skattesystemens rättvisa, stabilitet och legitimitet, ökad ekonomisk ojämlikhet, illojal konkurrens mellan stater, socialt missnöje, misstroende och demokratiskt underskott är några av de negativa effekterna av skadlig skattepraxis. Ändring 13 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt) (10a)  Unionen förfogar över en mängd olika instrument och processer för att garantera en fullständig och korrekt tillämpning av de principer och värden som fastställs i EU-fördraget, men det finns för närvarande ingen möjlighet för unionens institutioner att reagera snabbt och effektivt, särskilt för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning. För att vara ändamålsenliga och effektiva bör de befintliga instrumenten verkställas, utvärderas och kompletteras inom ramen för en rättsstatsmekanism. Ändring 14 Förslag till förordning Skäl 11 (11)  Generella brister i medlemsstaterna när det gäller rättsstatens principer som i synnerhet påverkar myndigheterna och den effektiva domstolsprövningen kan allvarligt skada unionens ekonomiska intressen. (11)  Generella brister i medlemsstaterna när det gäller rättsstatens principer som i synnerhet påverkar myndigheterna och den effektiva domstolsprövningen kan allvarligt skada unionens ekonomiska intressen. Det behövs effektiva utredningar av sådana brister samt tillämpning av effektiva och proportionerliga åtgärder när en generell brist konstaterats, inte bara för att säkra unionens ekonomiska intressen, inklusive en effektiv uppbörd av inkomster, utan även för att säkerställa allmänhetens förtroende för unionen och dess institutioner. Endast ett oberoende rättsväsende som upprätthåller rättsstatsprincipen och rättssäkerhet i samtliga medlemsstater kan i slutändan garantera att medel från unionens budget ges ett tillräckligt skydd. Ändring 15 Förslag till förordning Skäl 11a (nytt) (11a)   Omfattningen av skatteflykt och skatteundandragande uppskattas av kommissionen till upp till 1 biljon EUR per år. De negativa effekter som denna praxis får på medlemsstaternas och unionens budgetar samt på medborgarna är uppenbara och skulle kunna undergräva allmänhetens förtroende för demokratin. Ändring 16 Förslag till förordning Skäl 11b (nytt) (11b)   Bolagsskatteundandragande påverkar direkt medlemsstaternas och unionens budgetar och fördelningen av skatteinsatserna mellan olika kategorier av skattebetalare liksom mellan ekonomiska faktorer. Ändring 17 Förslag till förordning Skäl 11c (nytt) (11c)   Medlemsstaterna bör till fullo tillämpa principen om lojalt samarbete i skattekonkurrensfrågor. Ändring 18 Förslag till förordning Skäl 11d (nytt) (11d)   Kommissionen bör i sin egenskap som fördragens väktare säkerställa att unionsrätten och principen om lojalt samarbete mellan medlemsstaterna efterlevs fullt ut. Ändring 19 Förslag till förordning Skäl 11e (nytt) (11e)   En bedömning och övervakning av medlemsstaternas skattepolitik på unionsnivå skulle säkerställa att inga nya skadliga skatteåtgärder vidtas av medlemsstaterna. Övervakning av medlemsstaternas och deras jurisdiktioners, regioners eller andra administrativa strukturers efterlevnad av den gemensamma EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner skulle skydda den inre marknaden och säkerställa att den fungerar korrekt och enhetligt. Ändring 20 Förslag till förordning Skäl 12 (12)  Fastställandet av en generell brist kräver en kvalitativ bedömning av kommissionen. Denna bedömning kan grunda sig på uppgifter från alla tillgängliga källor och erkända institutioner, inklusive domar från Europeiska unionens domstol, revisionsrättens rapporter, samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk, såsom Europarådet och de europeiska nätverken för högsta domstolar och för domstolsadministrationer. (12)  Fastställandet av en generell brist kräver en ingående kvalitativ bedömning av kommissionen. Denna bedömning bör vara objektiv, opartisk och transparent och grunda sig på uppgifter från alla relevanta källor, så att hänsyn tas till de kriterier som används inom ramen för unionens anslutningsförhandlingar, särskilt kapitlen om regelverket avseende rättsväsendet och grundläggande rättigheter, rättvisa, frihet och säkerhet, finansiell kontroll och beskattning, samt de riktlinjer som används inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen för att följa utvecklingen i en medlemsstat, och riktlinjer från erkända institutioner, inklusive domar från Europeiska unionens domstol och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europaparlamentets resolutioner, revisionsrättens rapporter, samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk, såsom Europarådet, inbegripet framför allt Venedigkommissionens förteckning över rättsstatskriterier, och från relevanta internationella nätverk, såsom de europeiska nätverken för högsta domstolar och domstolsadministrationer. Ändring 21 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt) (12a)  En rådgivande panel av oberoende experter i konstitutionell rätt samt finans- och budgetfrågor bör inrättas med målet att bistå kommissionen i dess bedömning av generella brister. Denna panel bör göra en oberoende årlig utvärdering av de frågor avseende rättsstatsprincipen i alla medlemsstater som påverkar eller riskerar att påverka en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen, med beaktande av uppgifter från alla relevanta källor och erkända institutioner. När kommissionen fattar beslut om att anta eller upphäva eventuella åtgärder bör den beakta relevanta yttranden från denna panel. Ändring 22 Förslag till förordning Skäl 13 (13)  De åtgärder som är möjliga att vidta i händelse av generella brister och det förfarande som ska följas för att anta dem bör fastställas. Dessa åtgärder bör innefatta det tillfälliga inställandet av utbetalningar och upphävandet av åtaganden, en minskning av medel i befintliga åtaganden och ett förbud mot att ingå nya åtaganden med mottagarna. (13)  De åtgärder som ska vidtas i händelse av generella brister och det förfarande som ska följas för att anta dem bör fastställas. Dessa åtgärder bör innefatta det tillfälliga inställandet av utbetalningar och upphävandet av åtaganden, en minskning av medel i befintliga åtaganden och ett förbud mot att ingå nya åtaganden med mottagarna. Ändring 23 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt) (14a)  Det är viktigt att de slutliga mottagarnas och stödmottagarnas legitima intressen skyddas på ett adekvat sätt när åtgärder vidtas till följd av generella brister. När kommissionen överväger att anta åtgärder bör den ta hänsyn till deras potentiella inverkan på de slutliga mottagarna och stödmottagarna. För att stärka skyddet av de slutliga mottagarna eller stödmottagarna bör kommissionen via en webbplats eller internetportal tillhandahålla information och vägledning, tillsammans med lämpliga verktyg för att erhålla information om eventuella överträdelser av de offentliga organens och medlemsstaternas rättsliga skyldighet att fortsätta att göra utbetalningar efter det att åtgärder antagits på grundval av denna förordning. För att se till att alla belopp som offentliga organ eller medlemsstater är skyldiga att betala ut verkligen betalas ut till slutliga mottagare eller stödmottagare, bör kommissionen vid behov kunna återkräva utbetalningar som har gjorts till dessa organ eller, i förekommande fall, göra en finansiell korrigering genom att minska stödet till ett program, och överföra motsvarande belopp till EU-reserven för att användas till förmån för slutliga mottagare eller stödmottagare. Ändring 24 Förslag till förordning Skäl 15 (15)  För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning, och med tanke på betydelsen av de ekonomiska konsekvenser som åtgärder enligt denna förordning kan leda till, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att göra det lättare att anta de beslut som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet användas. (15)  För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna förordning, och med tanke på betydelsen av de ekonomiska konsekvenser som åtgärder enligt denna förordning kan leda till, bör genomförandebefogenheter ges till kommissionen. Ändring 25 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) (15a)  Med tanke på deras inverkan på unionens budget bör de åtgärder som vidtas enligt denna förordning träda i kraft först efter det att Europaparlamentet och rådet har godkänt en överföring till en budgetreserv av ett belopp som motsvarar värdet av de antagna åtgärderna. För att underlätta antagandet av de beslut som krävs för att skydda unionens ekonomiska intressen bör sådana överföringar anses vara godkända såvida inte Europaparlamentet eller rådet, vilket ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, inom en fastställd tid ändrar eller förkastar dem. Ändring 26 Förslag till förordning Skäl 16 (16)  Innan kommissionen föreslår antagandet av en åtgärd enligt denna förordning bör kommissionen informera den berörda medlemsstaten om varför man anser att en generell brist när det gäller rättsstatens principer föreligger i den medlemsstaten. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att inkomma med synpunkter. Kommissionen och rådet bör beakta dessa synpunkter. (16)  Innan kommissionen föreslår antagandet av en åtgärd enligt denna förordning bör kommissionen informera den berörda medlemsstaten om varför man anser att en generell brist när det gäller rättsstatens principer föreligger i den medlemsstaten. Kommissionen bör utan dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådant informationsmeddelande och dess innehåll. De berörda medlemsstaterna bör ges möjlighet att inkomma med synpunkter. Kommissionen bör beakta dessa synpunkter. Ändring 27 Förslag till förordning Skäl 17 (17)  Rådet bör upphäva åtgärderna med suspensiv verkan på förslag från kommissionen, om den situation som ledde till införandet av dessa åtgärder har åtgärdats i tillräcklig utsträckning. (17)  Kommissionen bör upphäva åtgärderna med suspensiv verkan och föreslå Europaparlamentet och rådet att helt eller delvis upphäva budgetreserven för åtgärderna i fråga, om den situation som ledde till införandet av dessa åtgärder har åtgärdats i tillräcklig utsträckning. Ändring 28 Förslag till förordning Skäl 18 (18)  Kommissionen bör hålla Europaparlamentet informerat om åtgärder som föreslås och antas enligt denna förordning, utgår Ändring 29 Förslag till förordning Artikel 2 – led a (a)  rättsstaten: det värde som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, och som inkluderar principerna om laglighet, inbegripet en öppen, ansvarsskyldig, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter, effektivt rättsligt skydd av oberoende domstolar, inbegripet grundläggande rättigheter, maktdelning och likhet inför lagen. (a)  rättsstaten: de unionsvärden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och i de kriterier för medlemskap i unionen som anges i artikel 49 i EU-fördraget; rättsstaten inkluderar principerna om laglighet, inbegripet en öppen, ansvarsskyldig, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter, tillgång till rättslig prövning och ett effektivt rättsligt skydd inför oberoende och opartiska domstolar, inbegripet de grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i internationella fördrag om mänskliga rättigheter, maktdelning, icke-diskriminering och likhet inför lagen. Ändring 30 Förslag till förordning Artikel 2 – led b (b)  generell brist när det gäller rättsstatens principer: omfattande eller återkommande praxis, underlåtenhet eller åtgärd från myndigheternas sida som påverkar rättsstaten. (b)  generell brist när det gäller rättsstatens principer: omfattande eller återkommande praxis, underlåtenhet eller åtgärd från myndigheternas sida som påverkar rättsstaten, om detta påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen; en generell brist när det gäller rättsstatens principer kan även vara en följd av ett systematiskt hot mot de unionsvärden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget som påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens finansiella intressen. Ändring 31 Förslag till förordning Artikel 2 – led c (c)  offentligt organ: alla myndigheter på alla förvaltningsnivåer, inbegripet nationella, regionala och lokala myndigheter samt organisationer i medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2.42 i förordning (EU, Euratom) [...] (nedan kallad budgetförordningen). (c)  offentligt organ: alla myndigheter på alla förvaltningsnivåer, inbegripet nationella, regionala och lokala myndigheter samt organisationer i medlemsstaterna i den mening som avses i artikel 2.42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/10461a (nedan kallad budgetförordningen). __________________ 1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1). Ändring 32 Förslag till förordning Artikel 2a (ny) Artikel 2a Generella brister Följande ska särskilt anses vara generella brister när det gäller rättsstatens principer om de påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens ekonomiska intressen: a)  Att äventyra rättsväsendets oberoende, även att på något sätt begränsa möjligheten att utöva rättsliga funktioner självständigt genom att externt påverka garantierna för oberoende, genom att inskränka domar på order utifrån, genom att godtyckligt se över regler om anställning eller anställningsvillkor för personal inom rättsväsendet, genom att utöva inflytande över anställda inom rättsväsendet på ett sätt som äventyrar deras opartiskhet eller genom att inkräkta på juridiska ombuds oberoende. b)  Att inte förhindra, rätta till eller tillgripa påföljder mot godtyckliga eller olagliga beslut från myndigheter, inklusive brottsbekämpande myndigheter, att undanhålla dessa myndigheter finansiella resurser och personalresurser så att de inte kan fungera korrekt eller att underlåta att säkerställa att inga intressekonflikter föreligger. c)  Att begränsa tillgången till rättsmedel och deras effektivitet, inbegripet genom restriktiva förfaranderegler, bristfälligt genomförande av domar, eller att begränsa effektiva utredningar, åtal eller påföljder för överträdelser av lagstiftningen. d)  Att äventyra en medlemsstats administrativa kapacitet att iaktta unionsmedborgarskapets skyldigheter, inbegripet förmågan att effektivt genomföra de bestämmelser, normer och den politik som utgör kärnan i unionsrätten. e)  Åtgärder som försvagar skyddet av den konfidentiella kommunikationen mellan advokat och klient. Ändring 33 Förslag till förordning Artikel 3 – rubriken Åtgärder Risker för unionens ekonomiska intressen Ändring 34 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – inledningen 1.  Lämpliga åtgärder ska vidtas om en generell brist när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat påverkar eller riskerar att påverka principerna för en sund ekonomisk förvaltning eller skyddet av unionens finansiella intressen, i synnerhet följande: 1.  En generell brist när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat kan fastställas när ett eller flera av följande områden påverkas eller riskerar att påverkas: Ändring 35 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led a (a)  Att myndigheterna i den medlemsstaten fungerar väl när det gäller genomförandet av unionens budget, i synnerhet i samband med offentlig upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag, och vid genomförandet av översyn och kontroller. (a)  Att myndigheterna i den medlemsstaten fungerar väl när det gäller genomförandet av unionens budget, i synnerhet i samband med offentlig upphandling eller förfaranden för beviljande av bidrag. Ändring 36 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led aa (nytt) (aa)  Att marknadsekonomin fungerar väl och att konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen därmed respekteras, samt att medlemskapets skyldigheter genomförs effektivt, inbegriper anslutningen till målet om en politisk, ekonomisk och monetär union. Ändring 37 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led ab (nytt) (ab)  Att de myndigheter som ansvarar för finansiell kontroll, övervakning och intern och extern revision fungerar väl, och att det finns välfungerande effektiva och transparenta systemen för ekonomisk förvaltning och ansvarsskyldighet. Ändring 38 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led b (b)  Att utrednings- och åklagarmyndigheterna fungerar väl vad gäller åtal för bedrägeri, korruption eller andra överträdelser av unionsrätten som rör genomförandet av unionens budget. (b)  Att utrednings- och åklagarmyndigheterna fungerar väl vad gäller åtal för bedrägeri, inbegripet skattebedrägeri, korruption eller andra överträdelser av unionsrätten som rör genomförandet av unionens budget. Ändring 39 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led c (c)  Oberoende domstolarnas effektiva rättsliga prövning av åtgärder eller underlåtenheter av de myndigheter som avses i leden a och b. (c)  Oberoende domstolarnas effektiva rättsliga prövning av åtgärder eller underlåtenheter av de myndigheter som avses i leden a, ab och b. Ändring 40 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d (d)  Nationella domstolars eller administrativa myndigheters förebyggande och beivrande av bedrägerier, korruption eller andra överträdelser av unionslagstiftningen i samband med genomförandet av unionens budget, och införande av effektiva och avskräckande sanktioner för mottagarna. (d)  Nationella domstolars eller administrativa myndigheters förebyggande och beivrande av bedrägerier, inbegripet skattebedrägerier, korruption eller andra överträdelser av unionslagstiftningen i samband med genomförandet av unionens budget, och införande av effektiva och avskräckande sanktioner för mottagarna. Ändring 41 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led ea (nytt) (ea)   Förebyggande och beivrande av skatteundandragande och skattekonkurrens samt välfungerande myndigheter som bidrar till administrativt samarbete i skattefrågor. Ändring 42 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led f (f)  Det snabba och effektiva samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och med Europeiska åklagarmyndigheten i deras utredningar eller åtal enligt deras respektive rättsakter och principen om lojalt samarbete. (f)  Det snabba och effektiva samarbetet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och, förutsatt att den berörda medlemsstaten deltar, med Europeiska åklagarmyndigheten i deras utredningar eller åtal enligt deras respektive rättsakter och principen om lojalt samarbete. Ändring 43 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led fa (nytt) (fa)  Ett korrekt genomförande av unionens budget till följd av en systematisk kränkning av grundläggande rättigheter. Ändring 44 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 2.   Följande får särskilt anses vara generella brister när det gäller rättsstatens principer: utgår (a)  Att äventyra rättsväsendets oberoende. (b)  Att inte förhindra, rätta till eller tillgripa påföljder mot godtyckliga eller olagliga beslut från myndigheter, inklusive brottsbekämpande myndigheter, att undanhålla dessa myndigheter finansiella och mänskliga resurser så att de inte kan fungera korrekt eller att underlåta att säkerställa avsaknaden av intressekonflikter. (c)  Att begränsa tillgången till rättsmedel och deras effektivitet, inbegripet genom restriktiva förfaranderegler, bristfälligt genomförande av domar, eller att begränsa utredningar, åtal eller påföljder för överträdelser av lagstiftningen. Ändring 45 Förslag till förordning Artikel 3a (ny) Artikel 3a Panel av oberoende experter 1.  Kommissionen ska inrätta en panel bestående av oberoende experter (nedan kallad panelen). Panelen ska bestå av oberoende experter i konstitutionell rätt och finans- och budgetfrågor. En expert ska utses av respektive medlemsstats nationella parlament och fem experter ska utses av Europaparlamentet. Vid sammansättningen av panelen ska en jämn könsfördelning säkerställas. När så är lämpligt får företrädare för relevanta organisationer och nätverk, såsom den europeiska sammanslutningen för nationella akademier inom vetenskap och humaniora, det europeiska nätverket av nationella människorättsinstitutioner, Europarådets organ, Europarådets kommission för effektivisering av rättsväsendet, Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen, Tax Justice Network, Förenta nationerna, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, inbjudas att delta som observatörer i panelen i enlighet med de förfaranderegler som avses i punkt 6. 2.  Panelens rådgivande uppgifter ska syfta till att bistå kommissionen i dess bedömning av de generella brister när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat som påverkar eller riskerar att påverka den sunda ekonomiska förvaltningen eller skyddet av unionens ekonomiska intressen. Panelen ska årligen bedöma situationen i samtliga medlemsstater på grundval av kvantitativa och kvalitativa kriterier och information, med vederbörligt beaktande av de uppgifter och den vägledning som avses i artikel 5.2. 3.  Panelen ska varje år offentliggöra en sammanfattning av sina resultat. 4.  Som en del av sina rådgivande uppgifter, och med beaktande av resultatet av övervägandena i punkt 2, får panelen avge ett yttrande om en generell brist när det gäller rättsstatsprincipen i en medlemsstat. När panelen avger ett yttrande ska den sträva efter att uppnå samförstånd. Om ett samförstånd inte kan uppnås ska panelen avge sitt yttrande med enkel majoritet bland sina medlemmar. 5.  När kommissionen antar genomförandeakter i enlighet med artiklarna 5.6 och 6.2 ska den beakta alla relevanta synpunkter som panelen ger uttryck för i enlighet med punkt 4 i denna artikel. 6.  Panelen ska välja sin ordförande bland sina medlemmar. Panelen ska fastställa sin arbetsordning. Ändring 46 Förslag till förordning Artikel 4 – rubriken Åtgärdernas innehåll Åtgärder för skydd av unionens budget Ändring 47 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – inledningen 1.  En eller flera av följande lämpliga åtgärder får antas. 1.  Om villkoren i artikel 3 är uppfyllda får en eller flera av följande åtgärder antas: Ändring 48 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3 3.  De åtgärder som vidtas ska stå i proportion till arten av den generella bristen när det gäller rättsstatens principer, samt hur allvarlig och omfattande den är. De ska i så stor utsträckning som möjligt inriktas på de unionsåtgärder som påverkas eller kan komma att påverkas av denna brist. 3.  De åtgärder som vidtas ska stå i proportion till arten av den generella bristen när det gäller rättsstatens principer, samt hur allvarlig, långvarig och omfattande den är. De ska i så stor utsträckning som möjligt inriktas på de unionsåtgärder som påverkas eller kan komma att påverkas av denna brist. Ändring 49 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3a (ny) 3a.  Kommissionen ska via en webbplats eller internetportal tillhandahålla information och vägledning till de slutliga mottagarna eller stödmottagarna om medlemsstaternas skyldigheter enligt punkt 2. Kommissionen ska också på samma webbplats eller portal tillhandahålla lämpliga verktyg för slutliga mottagare eller stödmottagare, så att kommissionen får information om varje överträdelse av dessa skyldigheter som, enligt dessa slutliga mottagare eller stödmottagare, direkt påverkar dem. Denna punkt ska tillämpas på ett sätt som garanterar skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, i enlighet med de principer som fastställs i direktiv XXX (direktivet om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten). Information som lämnas av slutliga mottagare eller stödmottagare i enlighet med denna punkt får endast beaktas av kommissionen om den åtföljs av ett bevis på att den berörda slutliga mottagaren eller stödmottagaren har lämnat in ett formellt klagomål till den behöriga myndigheten. Ändring 50 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3b (ny) 3b.  På grundval av den information som de slutliga mottagarna eller stödmottagarna lämnar i enlighet med punkt 3a ska kommissionen se till att alla belopp som offentliga organ eller medlemsstater är skyldiga att betala ut i enlighet med punkt 2 verkligen betalas ut till slutliga mottagare eller stödmottagare. I förekommande fall ska följande gälla: a)  När det gäller medel från unionens budget som förvaltas i enlighet med artikel 62.1 c i budgetförordningen: i)  Kommissionen ska återkräva utbetalningar som gjorts till något av de organ som avses i leden v-vii i artikel 62.1 c i budgetförordningen till ett belopp som motsvarar det belopp som inte betalats ut till slutliga mottagare eller stödmottagare, i strid med punkt 2 i denna artikel. ii)  Kommissionen ska överföra ett belopp som motsvarar det belopp som avses i föregående punkt till den EU-reserv som avses i artikel 12 i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). Detta belopp ska betraktas som en marginal som förblir tillgänglig i den mening som avses i artikel 12.1 a i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen) och ska utnyttjas i enlighet med artikel 12.2 i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen), i största möjliga utsträckning till förmån för de slutliga mottagare eller stödmottagare som avses i punkt 2 i denna artikel. b)  När det gäller medel från unionens budget som förvaltas i enlighet med artikel 62.1 b i budgetförordningen: i)  Skyldigheten för de offentliga myndigheter eller medlemsstater som avses i punkt 2 i denna artikel ska anses vara en skyldighet för medlemsstaterna i den mening som avses i [artikel 63] i förordning XXX (förordningen om gemensamma bestämmelser). Alla överträdelser av en sådan skyldighet ska behandlas i enlighet med [artikel 98] i förordning XXX (förordningen om gemensamma bestämmelser). ii)  Det belopp som frigörs genom det minskade stödet från fonderna till ett program i enlighet med [artikel 98] i förordning XXX (förordningen om gemensamma bestämmelser) ska överföras av kommissionen till den EU-reserv som avses i artikel 12.1 i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). Detta belopp ska betraktas som en marginal som förblir tillgänglig i den mening som avses i artikel 12 a i rådets förordning XXX (förordningen om den fleråriga budgetramen) och ska utnyttjas i enlighet med artikel 12.2 i rådets förordning XXC (förordningen om den fleråriga budgetramen), i största möjliga utsträckning till förmån för de slutliga mottagare eller stödmottagare som avses i punkt 2 i denna artikel. Ändring 51 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 1.  Om kommissionen finner att den har rimliga skäl att tro att villkoren i artikel 3 är uppfyllda, ska den skriftligen meddela medlemsstaten om detta och ange på vilka grunder den baserat sin slutsats. 1.  Om kommissionen, med beaktande av eventuella yttranden från panelen, finner att den har rimliga skäl att tro att villkoren i artikel 3 är uppfyllda, ska den skriftligen meddela medlemsstaten om detta och ange på vilka grunder den baserat sin slutsats. Kommissionen ska utan dröjsmål underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådant meddelande och dess innehåll. Ändring 52 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 2.  Kommissionen får ta hänsyn till all relevant information, inbegripet beslut av Europeiska unionens domstol, revisionsrättens rapporter samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer. 2.  När kommissionen bedömer huruvida villkoren i artikel 3 är uppfyllda ska den ta hänsyn till all relevant information, inbegripet yttranden från panelen, beslut av Europeiska unionens domstol, Europaparlamentets resolutioner, revisionsrättens rapporter samt slutsatser och rekommendationer från relevanta internationella organisationer och nätverk. Kommissionen ska också beakta de kriterier som används inom ramen för unionens anslutningsförhandlingar, särskilt kapitlen om regelverket avseende rättsväsendet och grundläggande rättigheter, rättvisa, frihet och säkerhet, finansiell kontroll och beskattning, samt de riktlinjer som används inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen för att följa utvecklingen i en medlemsstat. Ändring 53 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4 4.  Den berörda medlemsstaten ska tillhandahålla alla nödvändiga uppgifter och får lämna synpunkter inom en tidsfrist som fastställs av kommissionen, men som inte får vara kortare än en månad från den dag då slutsatsen meddelades. I sina synpunkter får medlemsstaten föreslå att korrigerande åtgärder antas. 4.  Den berörda medlemsstaten ska tillhandahålla nödvändiga uppgifter och får lämna synpunkter inom en tidsfrist som fastställs av kommissionen, som inte får vara kortare än en månad, men inte längre än tre månader från den dag då slutsatsen meddelades. I sina synpunkter får medlemsstaten föreslå att korrigerande åtgärder antas. Ändring 54 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 5 5.  Kommissionen ska beakta de uppgifter som inkommit och eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten, samt lämpligheten av eventuella föreslagna korrigerande åtgärder när den fattar beslut om att lägga fram ett förslag till beslut om lämpliga åtgärder eller inte. 5.  Kommissionen ska beakta de uppgifter som inkommit och eventuella synpunkter från den berörda medlemsstaten, samt lämpligheten av eventuella föreslagna korrigerande åtgärder när den fattar beslut om att anta ett beslut om någon av de åtgärder som avses i artikel 4 eller inte. Kommissionen ska inom en vägledande frist på en månad, och i vilket fall som helst inom rimlig tid från dagen då uppgifterna mottogs, besluta om hur de mottagna uppgifterna ska följas upp Ändring 55 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 5a (ny) 5a.  När kommissionen bedömer åtgärdernas proportionalitet ska den ta vederbörlig hänsyn till den information och vägledning som avses i punkt 2. Ändring 56 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6 6.  Om kommissionen anser att det föreligger en generell brist när det gäller rättsstatens principer, ska den lägga fram ett förslag till genomförandeakt om lämpliga åtgärder till rådet. 6.  Om kommissionen anser att det föreligger en generell brist när det gäller rättsstatens principer, ska den genom en genomförandeakt anta ett beslut om de åtgärder som avses i artikel 4. Ändring 57 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6a (ny) 6a.  Samtidigt som kommissionen antar sitt beslut ska den förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om överföring till en budgetreserv av ett belopp som motsvarar värdet av de antagna åtgärderna. Ändring 58 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6b (ny) 6b.  Genom undantag från artikel 31.4 och 31.6 i budgetförordningen ska Europaparlamentet och rådet överlägga om förslaget till överföring inom fyra veckor från det att det mottagits av båda institutionerna. Förslaget till överföring ska anses vara godkänt såvida inte Europaparlamentet, med en majoritet av de avgivna rösterna, eller rådet, med kvalificerad majoritet, inom fyra veckor beslutar att ändra eller förkasta det. Om Europaparlamentet eller rådet ändrar förslaget till överföring ska artikel 31.8 i budgetförordningen tillämpas. Ändring 59 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6c (ny) 6c.  Det beslut som avses i punkt 6 ska träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet inom den period som avses i punkt 6b förkastar förslaget till överföring. Ändring 60 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 7 7.  Beslutet ska anses vara antaget av rådet om inte rådet med kvalificerad majoritet beslutar att förkasta kommissionens förslag inom en månad efter det att det antagits av kommissionen. utgår Ändring 61 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 8 8.  Rådet får genom beslut med kvalificerad majoritet ändra kommissionens förslag och anta den ändrade texten som ett rådsbeslut. utgår Ändring 62 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 1.  Den berörda medlemsstaten får när som helst till kommissionen överlämna uppgifter som visar att den generella bristen när det gäller rättsstatens principer har åtgärdats eller inte längre föreligger. 1.  Den berörda medlemsstaten får när som helst till kommissionen överlämna ett formellt meddelande med de uppgifter som visar att den generella bristen när det gäller rättsstatens principer har åtgärdats eller inte längre föreligger. Ändring 63 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 2.  Kommissionen ska göra en bedömning av situationen i den berörda medlemsstaten. När de generella brister när det gäller rättsstatens principer som låg till grund för antagandet av lämpliga åtgärder inte längre föreligger, helt eller delvis, ska kommissionen lägga fram ett förslag till beslut om att upphäva dessa åtgärder helt eller delvis till rådet. Det förfarande som anges i artikel 5.2, 5.4, 5.5, 5.6 och 5.7 ska tillämpas. 2.  Kommissionen ska på den berörda medlemsstatens begäran eller på eget initiativ, efter att ha beaktat eventuella yttranden från panelen, göra en bedömning av situationen i den berörda medlemsstaten, inom en vägledande frist på en månad, och i vilket fall som helst inom rimlig tid från dagen då det formella meddelandet mottogs. När de generella brister när det gäller rättsstatens principer som låg till grund för antagandet av de åtgärder som avses i artikel 4 inte längre föreligger, helt eller delvis, ska kommissionen utan dröjsmål anta ett beslut om att upphäva dessa åtgärder helt eller delvis. Samtidigt som kommissionen antar sitt beslut ska den förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag om att helt eller delvis upphäva den budgetreserv som avses i artikel 5.6a. Det förfarande som anges i artikel 5.2, 5.4, 5.5, 5.6, 5.6b och 5.6c ska tillämpas. Ändring 64 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3 3.  Om åtgärder som rör det tillfälliga upphävandet av godkännandet för ett eller flera program eller ändringar av dem enligt artikel 4.2 b i eller det tillfälliga upphävandet av åtaganden enligt artikel 4.2 b ii har upphävts, ska belopp som motsvarar de tillfälligt upphävda åtagandena tas upp i budgeten i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) XXXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). Tillfälligt upphävda åtaganden under år n får inte tas upp i budgeten efter år n + 2. 3.  Om åtgärder som rör det tillfälliga upphävandet av godkännandet för ett eller flera program eller ändringar av dem enligt artikel 4.2 b i eller det tillfälliga upphävandet av åtaganden enligt artikel 4.2 b ii har upphävts, ska belopp som motsvarar de tillfälligt upphävda åtagandena tas upp i budgeten i enlighet med artikel 7 i rådets förordning (EU, Euratom) XXXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). Tillfälligt upphävda åtaganden under år n får inte tas upp i budgeten efter år n + 2. Från och med år n+3 ska ett belopp som motsvarar de tillfälligt indragna åtagandena föras in i den EU-reserv för åtaganden som föreskrivs i artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr XXXX (förordningen om den fleråriga budgetramen). Ändring 65 Förslag till förordning Artikel 7 Artikel 7 utgår Information till Europaparlamentet Kommissionen ska omedelbart informera Europaparlamentet om alla åtgärder som föreslås eller antas enligt artiklarna 4 och 5 Ändring 66 Förslag till förordning Artikel 7a (ny) Artikel 7a Rapportering Senast fem år efter denna förordnings ikraftträdande ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av förordningen, i synnerhet när det gäller hur effektiva de åtgärder som i förekommande fall antagits varit. Rapporten ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag. Ändring 67 Förslag till förordning Artikel 8 – stycke 1 Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Ändring 68 Förslag till förordning Artikel 8a (ny) Artikel 8a Införande i budgetförordningen Innehållet i denna förordning ska föras in i budgetförordningen i samband med dess nästa revidering.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0469/2018).

Europaparlamentets ändringar antagna den 17 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet (COM(2018)0443 – C8-0260/2018 – 2018/0233(COD))(1)

P8_TA(2019)0039 A8-0421/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG(2)

P8_TA(2019)0039 A8-0421/2018

till kommissionens förslag

P8_TA(2019)0039 A8-0421/2018

---------------------------------------------------------

P8_TA(2019)0039 A8-0421/2018

2018/0233(COD)

P8_TA(2019)0039 A8-0421/2018

Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114 och 197,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  Fiscalis 2020-programmet, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2013(4) och genomförs av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna och associerade länder, har liksom sina föregångare bidragit väsentligt till att underlätta och utöka samarbetet mellan skattemyndigheter inom unionen. Mervärdet av dessa program, även när det gäller att skydda unionens medlemsstaters och skattebetalarnas finansiella och ekonomiska intressen, har framhållits av skattemyndigheterna i deltagande länder. De utmaningar som identifierats inför nästa decennium kan ofta inte hanteras effektivt om medlemsstaterna inte ser bortom gränserna för sina administrativa territorier och har ett starkt samarbete med sina motparter.

(2)  Fiscalis 2020-programmet erbjuder medlemsstaterna en unionsram inom vilken de kan utveckla dessa samarbetsaktiviteter, vilket är mera kostnadseffektivt än om varje medlemsstat själv skulle inrätta enskilda samarbetsramar på bilateral eller multilateral grund, vare sig det är mellan sig själva eller med tredjeländer med vilka unionen har ett nära samarbete på skatteområdet. En fortsättning av det programmet bör följaktligen säkerställas genom att man inrättar ett nytt program på samma område, Fiscalisprogrammet (nedan kallat programmet).

(2a)   Programmet bör göra det möjligt att stärka medlemsstaternas förmåga att bekämpa skattebedrägeri, korruption, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, även genom tekniskt stöd för personalutveckling och utveckling av administrativa strukturer. Detta stöd måste tillhandahållas på transparent sätt.

(3)  Genom att tillhandahålla en ram för åtgärder som stöder den inre marknaden, främjar rättvis konkurrens i unionen och skyddar unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen bör programmet bidra till att förebygga och bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och dubbel icke-beskattning, förebygga och minska onödiga administrativa bördor för medborgare och företag vid gränsöverskridande transaktioner, främja mer rättvisa och effektiva skattesystem, frigöra den inre marknadens hela potential och främja rättvis konkurrens i unionen, samt stödja en gemensam unionsstrategi i internationella forum.

(4)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(5), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(5)  För att stödja tredjeländers anslutning och associering bör programmet vara öppet för deltagande av anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidater och de partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda. Det får även vara öppet för andra tredjeländer, särskilt de minst utvecklade länderna, i enlighet med villkor som anges i särskilda avtal mellan unionen och dessa länder angående deras deltagande i unionens program.

(5a)   Europaparlamentet har fastställt prioriteringar. Den aktuella bristen på finansiering är ett hinder för att uppnå de mål som fastställts av Europaparlamentet för den fleråriga budgetramen efter 2020 [2017/2052(INI)]. Ett effektivare samarbete på skatteområdet kan möjliggöra bättre insamling av nödvändiga resurser för genomförandet av den kommande fleråriga budgetramen.

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046(6) (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling och ersättning till externa experter.

(7)  De åtgärder som genomfördes inom Fiscalis 2020-programmet har visat sig vara adekvata och bör därför behållas. För att programmet ska kunna verkställas på ett enklare och mer flexibelt sätt och därigenom bättre uppnå sina mål bör åtgärderna fastställas enbart i form av övergripande kategorier, med en förteckning över belysande exempel på konkreta verksamheter. Åtgärderna bör dock avse prioriterade frågor för att skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen. Genom samarbete och kapacitetsuppbyggnad bör Fiscalisprogrammet även stimulera och stödja införande och utnyttjande av innovationer, för att ytterligare förbättra förmågan att utföra kärnuppgifterna vad gäller beskattning.

(8)  Med tanke på skattebetalarnas ökade rörlighet, antalet gränsöverskridande transaktioner och internationaliseringen av finansiella instrument, och därmed den ökade risken för skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, långt utöver unionens gränser kan det vara av intresse för unionen och medlemsstaterna att anpassa eller utvidga europeiska elektroniska system till tredjeländer som inte är associerade till programmet och internationella organisationer. Det skulle framför allt undvika den administrativa börda och de kostnader som är förbundna med att utveckla och handha två likartade elektroniska system för informationsutbyten inom unionen respektive internationellt. När det motiveras av ett sådant intresse bör följaktligen anpassningar eller utvidgningar av europeiska elektroniska system till att även omfatta samarbete med tredjeländer och internationella organisationer betraktas som stödberättigande kostnader inom ramen för programmet. Förutsatt att prioriterade frågor till fullo har finansierats kan särskilda åtgärder som avser minst utvecklade länder, särskilt när det gäller automatiskt informationsutbyte, också uppmuntras inom ramen för programmet, där detta är lämpligt.

(9)  Med tanke på vikten av globalisering och av kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, bör programmet fortsätta att ge möjlighet att involvera externa experter, i den mening som avses i artikel 238 i budgetförordningen. Experterna bör väljas ut på ett transparent sätt på grundval av de färdigheter, erfarenheter och kunskaper som är relevanta för de specifika åtgärderna samt deras förmåga att bidra till dessa åtgärder. Det bör säkerställas att dessa experter är opartiska och att det inte föreligger någon eventuell intressekonflikt med deras yrkesroll. En balanserad representation av alla berörda parter bör säkerställas.

(9a)   Med beaktande av antagandet nyligen av rådets direktiv 2014/107/EU(7), (EU) 2015/2376(8), (EU) 2016/881(9), (EU) 2016/2258(10) och (EU) 2018/822(11) och av de pågående förhandlingarna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör programmet ha som mål att utbilda de anställda vid skattemyndigheterna för att säkerställa ett effektivt genomförande av dessa direktiv.

(10)  I linje med kommissionens åtagande i dess meddelande av den 19 oktober 2010 Översyn av EU:s budget(12), dvs. att förenkla finansieringsprogram och göra dem samstämmiga, bör medel delas med andra av unionens finansieringsinstrument när programmets planerade åtgärder eftersträvar mål som är gemensamma för flera finansieringsinstrument, vilket dock inte får innefatta dubbelfinansiering. Programmets åtgärder bör säkerställa samstämmighet i användningen av unionens medel till stöd för skattepolitik och skattemyndigheter.

(10a)  Av kostnadseffektivitetsskäl bör Fiscalis-programmet utnyttja möjliga synergier med andra unionsåtgärder på närliggande områden, t.ex. tullprogrammet, EU:s program för bedrägeribekämpning, programmet för den inre marknaden och stödprogrammet för reformer.

(10b)   Individuella nationella bedrägeribekämpningsinitiativ skulle potentiellt kunna flytta bedrägerierna till andra medlemsstater, ofta grannländer, och skapa en oproportionerlig administrativ börda för företag som följer skattebestämmelserna, samt en brist på rättssäkerhet vid internationell handel. Därför är det avgörande att kommissionen anpassar nationella åtgärder för bedrägeribekämpning genom samordning av nationell bästa praxis på unionsnivå.

(11)  En betydande andel av anslaget till programmet bör gå till åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad. Särskilda bestämmelser bör därför beskriva gemensamma respektive nationella komponenter i de europeiska elektroniska systemen. Vidare bör åtgärders räckvidd och kommissionens och medlemsstaternas respektive ansvarsområden fastställas tydligt. Det bör skapas en smidig interoperabilitet mellan de gemensamma och nationella komponenterna i de europeiska elektroniska systemen och synergier med andra elektroniska system i relevanta unionsprogram.

(12)  Det finns för närvarande inget krav på att en flerårig strategisk plan för beskattning ska upprättas för att skapa en sammanhållen och driftskompatibel elektronisk miljö för beskattning inom unionen. För att säkerställa att åtgärderna för it-kapacitetsuppbyggnad är samstämmiga och samordnade bör programmet föreskriva att en sådan flerårig plan för beskattning ska upprättas.

(13)  Denna förordning bör genomföras med hjälp av arbetsprogram. Med tanke på att de mål som ska uppnås har medellång respektive långfristig karaktär och utgående från tidigare erfarenheter bör arbetsprogrammen kunna täcka flera år. Övergången från årliga till fleråriga arbetsprogram kommer att minska den administrativa bördan för både kommissionen och medlemsstaterna men den bör däremot inte under några omständigheter leda till informationsförlust och minskad transparens för skattebetalarna. Fleråriga arbetsprogram bör återspegla all relevant information som tas fram i samband med de årliga rapporter eller den kartläggning som avses i denna förordning. Dessa årliga rapporter bör offentliggöras för att informera skattebetalarna om bästa praxis, erfarenheter, utmaningar och kvarstående hinder som identifierats inom programmet.

(14)  För att komplettera denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på antagandet av arbetsprogram.

(15)  Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(13) behöver programmet utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks, och Refit-programmet beaktas. Dessa krav bör i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av denna förordnings konsekvenser i praktiken. Resultatet av denna övervakning bör vara föremål för en konsoliderad årsrapport som utarbetas av kommissionen, på grundval av information som medlemsstaterna tillhandahåller. Rapporten bör innehålla en kartläggning av kvarstående hinder i medlemsstaterna för förverkligandet av programmålen i artikel 3 och de prioriterade åtgärderna i artikel 7.2a samt förslag på bästa praxis. Dessutom bör kommissionen utarbeta en halvtidsutvärdering och en slutlig utvärdering av programmet. Både årsrapporterna och utvärderingsrapporterna bör offentliggöras på en särskild webbplats.

(15a)   kommissionen bör vartannat år sammankalla ett seminarium som involverar två företrädare för stödmottagande medlemsstater för att diskutera problem och föreslå potentiella förbättringar kopplat till programmets teman, särskilt informationsutbytet mellan skattemyndigheter. Seminariedeltagarna ska utgöras av en företrädare för skattemyndigheternas ledning och en företrädare för en fackförening för anställda vid skattemyndigheterna samt en företrädare för Europaparlament och rådet.

(16)  I syfte att möjliggöra en lämplig respons på ändringar av de skattepolitiska prioriteringarna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av förteckningen över indikatorer för att mäta i vilken utsträckning programmets särskilda mål uppnåtts. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(17)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(14), rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95(15), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(16) och rådets förordning (EU) 2017/1939(17) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på platsen, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Enligt förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och andra brott som skadar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(18). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(18)  Övergripande finansiella regler som antagits av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för uppställning och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(19)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. Täckningen av resekostnader bör vara en prioritering så att nationella experters deltagande i gemensamma åtgärder säkerställs.

(20)  Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av åtgärdens omfattning och verkan, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21)  Denna förordning ersätter Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2013, som därför bör upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.  Genom denna förordning inrättas Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet (nedan kallat programmet).

2.  Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.  beskattning: utformning, administration, tillämpning och efterlevnad vad gäller följande skatter och avgifter:

a)  Mervärdesskatt enligt rådets direktiv 2006/112/EG(19).

b)  Punktskatter på alkohol enligt rådets direktiv 92/83/EEG(20).

c)  Punktskatter på tobaksprodukter enligt rådets direktiv 2011/64/EU(21).

d)  Skatter på energiprodukter och elektricitet enligt rådets direktiv 2003/96/EG(22).

e)  Andra skatter och avgifter som avses i artikel 2.1 a i rådets direktiv 2010/24/EU(23), inklusive bolagsskatt, i den mån de är relevanta för den inre marknaden och för det administrativa samarbetet mellan medlemsstaterna.

2.  skattemyndigheter: offentliga myndigheter och andra organ som ansvarar för beskattning eller skatterelaterad verksamhet.

3.  europeiska elektroniska system: de elektroniska system som krävs för beskattning och för utförandet av skattemyndigheternas uppdrag.

4.  tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.

4a.  minst utvecklat land: ett tredjeland med låg inkomst som står inför betydande strukturella hinder för hållbar utveckling enligt FN:s definition.

Artikel 3

Programmets mål

1.  Programmets allmänna mål är att stödja skattemyndigheter och underlätta beskattning för att förbättra den inre marknadens funktion, stärka rättvis konkurrens i unionen och skydda unionens och dess medlemsstaters budgetintressen och ekonomiska intressen, inbegripet från skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, samt förbättra skatteuppbörden.

2.  Programmets särskilda mål är att stödja skattepolitik och dess korrekta genomförande, främja skattesamarbete, utbyte av skatteinformation och uppbyggnad av administrativ kapacitet, däribland personalens kompetens, och utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen, samt den progressiva modernisering av de rapporterings-, revisions- och programvaruverktyg som ska tillämpas enhetligt i medlemsstaterna. Programmet ska också hjälpa skattemyndigheter att underlätta och förbättra genomförandet av unionsdirektiven om beskattning och att utbilda sin personal i detta avseende.

Artikel 4

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 300 miljoner EUR i 2018 års priser eller 339 miljoner EUR i löpande priser.

2.  Det belopp som avses i punkt 1 får bland annat täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra aktiviteter för förvaltning av programmet och bedömning av programmets måluppfyllelse. Det får också täcka utgifter för studier och annat relevant skriftligt material, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, i den mån de har anknytning till programmets mål, samt utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, däribland it-verktyg för den strategiska kommunikationen och annat tekniskt och administrativt bistånd som behövs i samband med förvaltningen av programmet.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till programmet

Programmet ska vara öppet för följande tredjeländer:

a)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

b)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder, förutsatt att dessa länder i tillräcklig grad har tillnärmat sin relevanta lagstiftning och sina administrativa metoder till unionens lagstiftning och metoder.

c)  Andra tredjeländer i enlighet med villkor i respektive särskilt avtal som täcker ett lands deltagande i unionens program, förutsatt att avtalet

–  säkerställer en rimlig balans mellan bidraget från det tredjeland som deltar i unionens program och de fördelar som landet får av respektive program,

–  fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader. Dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen,

–  inte ger tredjelandet beslutsbefogenhet över programmet,

–  garanterar unionens rätt att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

Under förutsättning att prioriterade frågor har fått full finansiering ska de minst utvecklade länderna uppmuntras att delta i programmet i enlighet med principerna för en konsekvent politik för utveckling och de villkor som fastställs i de särskilda avtalen mellan dessa länder och unionen om dessa länders deltagande i programmet. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 c ska de minst utvecklade ländernas deltagande i programmet vara kostnadsfritt och inriktas på att uppnå internationella skattemål, såsom automatiskt utbyte av skatteinformation. Det särskilda avtalet ska garantera unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och skydda sina ekonomiska intressen.

Artikel 6

Genomförande av och former för EU-finansiering

1.  Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen.

2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, upphandling och ersättning till externa experter för deras utgifter för resor och uppehälle.

KAPITEL II

STÖDBERÄTTIGANDE

Artikel 7

Stödberättigande åtgärder

1.  Endast åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 ska berättiga till finansiering.

2.  Åtgärder enligt punkt 1 ska innefatta följande:

a)  Möten och liknande särskilda evenemang.

b)  Projektbaserat strukturerat samarbete, inklusive inspektioner på plats och gemensamma revisioner. [Ändr. 2 och 3]

c)  Åtgärder för it-kapacitetsuppbyggnad, i synnerhet utveckling och drift av europeiska elektroniska system, eller för att inrätta gemensamma register.

d)  Åtgärder för uppbyggnad av personalkompetens och annan kapacitetsuppbyggnad.

e)  Stöd och andra åtgärder, däribland följande:

1.  Studier och annat relevant skriftligt material.

2.  Innovationsverksamheter, i synnerhet koncepttest och pilot- och prototypförsök.

3.  Gemensamt framtagna kommunikationsåtgärder.

4.  Andra relevanta åtgärder som föreskrivs i de arbetsprogram som avses i artikel 13 och som är nödvändiga för att uppnå eller stödja de mål som anges i artikel 3.

I bilaga 1 anges en icke-uttömmande förteckning över möjliga typer av relevanta åtgärder som avses i leden a, b och d.

2a.   Åtgärder enligt punkt 1 ska innefatta följande förteckning över prioriterade frågor:

a)  Tilltäppning av kryphål i det effektiva genomförandet av rådets ändrade direktiv 2011/16/EU(24).

b)  Effektivt informationsutbyte, inbegripet gruppförfrågningar, och utveckling av användbara format med beaktande av initiativ på internationell nivå.

c)  Undanröjande av hinder för gränsöverskridande samarbete.

d)  Undanröjande av hinder för tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med rådets ändrade direktiv 2011/16/EU.

e)  Bekämpning av gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier.

f)  Utbyte av bästa praxis för indrivning av skatt, inklusive skatt som inte betalats enligt det europeiska direktivet om skatt på sparande.

g)  Införande av enhetliga nationella it-verktyg i syfte att utveckla gemensamma gränssnitt för att möjliggöra sammankoppling av nationella it-system.

3.  Åtgärder bestående i utveckling och drift av anpassningar eller utvidgningar av gemensamma komponenter i de europeiska elektroniska systemen för samarbete med tredjeländer som inte är associerade till programmet eller internationella organisationer ska vara berättigade till finansiering när de är av intresse för unionen. Kommissionen ska inrätta nödvändiga administrativa arrangemang, som kan ange ett finansiellt bidrag från berörda tredje parter till sådana åtgärder.

4.  När en åtgärd för it-kapacitetsuppbyggnad som avses i punkt 2 c avser utveckling och drift av ett europeiskt elektroniskt system ska enbart kostnader relaterade till de ansvarsområden som kommissionen anförtrotts enligt artikel 11.2 vara berättigade till finansiering inom ramen för programmet. Medlemsstaterna ska bära de kostnader som är relaterade till de ansvarsområden som de anförtrotts i enlighet med artikel 11.3.

Artikel 8

Deltagande av externa experter

1.  Om det bidrar till fullbordandet av åtgärder som genomför de mål som avses i artikel 3 får företrädare för statliga myndigheter, inbegripet sådana från tredjeländer som inte är associerade till programmet enligt artikel 5 och, där det är relevant, företrädare för internationella och andra relevanta organisationer, företrädare för ekonomiska aktörer och organisationer som företräder ekonomiska aktörer eller det civila samhället delta som externa experter i åtgärder som organiseras inom ramen för programmet Kommissionen ska bland annat bedöma dessa externa experters opartiskhet, se till att ingen intressekonflikt föreligger med deras yrkesmässiga förpliktelser och fatta beslut om deras deltagande på ad hoc-basis, utifrån behov.

2.  Kostnader som uppstår för sådana externa experter som avses i punkt 1 ska berättiga till ersättning inom ramen för programmet i enlighet med artikel 238 i budgetförordningen.

3.  De externa experterna ska inom ramen för ett transparent och balanserat förfarande väljas ut av kommissionen på grundval av färdigheter, erfarenheter och kunskaper som är relevanta för de specifika åtgärderna, samt deras förmåga att bidra till dessa åtgärder. Kommissionen ska se till att alla relevanta aktörer representeras på ett balanserat sätt. Den ska klargöra huruvida de externa experterna deltar för egen räkning eller för en annan organisations eller ekonomisk aktörs räkning. Förteckningen över externa experter ska offentliggöras på kommissionens webbplats.

KAPITEL II

BIDRAG

Artikel 9

Tilldelning, komplementaritet och kombinerad finansiering

1.  Bidrag inom ramen för programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

2.  En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidraget inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.

3.  I enlighet med artikel 198 f i budgetförordningen ska bidrag tilldelas utan ansökningsomgång när de stödberättigade enheterna är skattemyndigheter i medlemsstaterna och i sådana tredjeländer som är associerade till programmet enligt artikel 5 i den här förordningen, förutsatt att villkoren i den artikeln är uppfyllda.

Artikel 10

Samfinansieringssats

1.  Med avvikelse från artikel 190 i budgetförordningen får programmet finansiera upp till 100 % av en åtgärds stödberättigande kostnader.

2.  Den samfinansieringssats som ska tillämpas när åtgärder kräver tilldelning av bidrag ska anges i de fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 13.

KAPITEL IV

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ÅTGÄRDER FÖR IT-KAPACITETSUPPBYGGNAD

Artikel 11

Ansvarsområden

1.  Kommissionen och medlemsstaterna ska tillsammans säkerställa utveckling och drift, inbegripet utformning, fastställande av specifikationer, överensstämmelsetester, införande, underhåll, förbättringar, säkerhet, kvalitetssäkring och kvalitetskontroll, av de europeiska elektroniska system som förtecknas i den fleråriga strategiska plan för beskattning som avses i artikel 12.

2.  Kommissionen ska särskilt svara för följande:

a)  Utveckling och drift av gemensamma komponenter som de fastställts inom ramen för den fleråriga strategiska plan för beskattning som föreskrivs i artikel 12.

b)  Övergripande samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen med sikte på att de ska vara funktionsdugliga och sammankopplade, förbättras kontinuerligt och genomföras på ett synkroniserat sätt.

c)  Samordning på unionsnivå av de europeiska elektroniska systemen, med sikte på att främja och genomföra dem på nationell nivå.

d)  Samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen i fråga om deras samspel med tredje parter, bortsett från åtgärder som utformats för att uppfylla nationella behov.

e)  Samordning mellan de europeiska elektroniska systemen och andra relevanta åtgärder som rör e-förvaltning på unionsnivå.

ea)   Samordning av nationellt tillämpade bedrägeribekämpningsåtgärder genom att identifiera och informera om nationell bästa praxis på unionsnivå.

3.  Medlemsstaterna ska särskilt svara för följande:

a)  Utveckling och drift av nationella komponenter som de fastställts inom ramen för den fleråriga strategiska plan för beskattning som föreskrivs i artikel 12.

b)  Samordning av utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemens nationella komponenter på nationell nivå.

c)  Samordning mellan de europeiska elektroniska systemen och andra relevanta åtgärder som rör e-förvaltning på nationell nivå.

d)  Regelbunden information till kommissionen om de åtgärder som vidtagits för att deras respektive myndigheter eller ekonomiska aktörer ska kunna använda de europeiska elektroniska systemen till fullo.

e)  Genomförande på nationell nivå av de europeiska elektroniska systemen.

Artikel 12

Flerårig strategisk plan för beskattning

1.  Kommissionen ska upprätta och hålla uppdaterad en flerårig strategisk plan för beskattning där samtliga arbetsuppgifter som är relevanta för utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen förtecknas och varje system eller del av ett system klassificeras som

a)  en gemensam komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på unionsnivå och som är tillgänglig för samtliga medlemsstater eller, av skäl som hänger samman med effektivitet, säkerhet och rationalisering, har identifierats som gemensam av kommissionen,

b)  en nationell komponent, dvs. en komponent i de europeiska elektroniska systemen som utvecklats på nationell nivå och som är tillgänglig i den medlemsstat som skapat komponenten eller bidragit till dess gemensamma inrättande, eller

c)  en kombination av båda.

2.  Den fleråriga strategiska planen för beskattning ska även innefatta innovations- och pilotåtgärder och sådana stödjande metoder och verktyg som avser de europeiska elektroniska systemen.

3.  Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om fullgörandet av varje arbetsuppgift som de tilldelats enligt den fleråriga strategiska plan för beskattning som avses i punkt 1. De ska också regelbundet rapportera till kommissionen om utvecklingen av genomförandet av arbetsuppgifterna i samband med hela programmet.

4.  Senast den 31 mars varje år ska medlemsstaterna till kommissionen lämna årliga lägesrapporter om genomförandet, under perioden 1 januari–31 december föregående år, av den fleråriga strategiska plan för beskattning som avses i punkt 1. Dessa årliga rapporter ska baseras på ett i förväg fastställt format. I de årliga lägesrapporterna ska medlemsstaterna rapportera om hinder i förverkligandet av de programmål som anges i artikel 3 och ta itu med de prioriterade frågor som avses i artikel 7.2a och lämna förslag på bästa praxis.

5.  Senast den 31 oktober varje år ska kommissionen på grundval av medlemsstaternas årliga rapporter som avses i punkt 4 upprätta en samlad rapport där en bedömning görs av medlemsstaternas och kommissionens framsteg med att genomföra den plan som avses i punkt 1 samt framstegen med att uppnå de programmål som nämns i artikel 3 och de prioriterade frågor som avses i artikel 7.2a. För att bedöma de framsteg som gjorts, ska kommissionen i sin konsoliderade årsrapport inkludera en kartläggning av kvarstående hinder i medlemsstaterna för förverkligandet av de programmål som nämns i artikel 3 och ta itu med de prioriterade frågor som avses i artikel 7.2a och komma med förslag på bästa praxis. Kommissionens konsoliderade årsrapport ska offentliggöras på en särskild webbplats för kommissionen och tjäna som grund för framtida fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 13 och för de utvärderingsrapporter som avses i artikel 15.

KAPITEL V

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH KONTROLLER

Artikel 13

Arbetsprogram

1.  Programmet ska genomföras med hjälp av sådana fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 108 i budgetförordningen.

2.  De fleråriga arbetsprogrammen ska antas av kommissionen genom delegerade akter. Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17.

Artikel 14

Övervakning och rapportering

1.  I bilaga 2 anges indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda mål som beskrivs i artikel 3.

2.  För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av programmets måluppfyllelse ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17 med avseende på att ändra bilaga 2 för att vid behov se över eller komplettera indikatorerna och komplettera denna förordning med bestämmelser om upprättande av en ram för övervakning och utvärdering.

3.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in resurseffektivt, ändamålsenligt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel.

Artikel 15

Utvärdering

1.  Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen. Utvärderingar ska offentliggöras av kommissionen på en särskild webbplats.

2.  En interimsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast tre år efter det att programmet började genomföras.

3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast ett år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av programmet.

4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 16

Revisioner och utredningar

Om ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

KAPITEL VI

UTÖVANDE AV DELEGERING OCH KOMMITTÉFÖRFARANDE

Artikel 17

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 13.2 och 14.2 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 13.2 och 14.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 13.2 och 14.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 18

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté kallad Fiscaliskommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL VII

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Information, kommunikation och publicitet

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.  Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

Artikel 20

Upphävande

Förordning (EU) nr 1286/2013 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

Artikel 21

Övergångsbestämmelser

1.  Denna förordning ska inte påverka ett fortsatt genomförande eller en ändring av de åtgärder som berörs av förordning (EU) nr 1286/2013 fram till dess att de avslutas, och den förordningen ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

2.  Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för dess föregångare, dvs. förordning (EU) nr 1286/2013.

3.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.2, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA 1

Icke-uttömmande förteckning över möjliga typer av åtgärder

som avses i artikel 7.2 första stycket a, b och d

De åtgärder som avses i artikel 7.2 första stycket a, b och d kan bland annat ha följande former:

a)  När det gäller möten och liknande särskilda evenemang:

–  Seminarier och workshoppar, där generellt alla länder närvarar, presentationer görs och deltagarna deltar i intensiva diskussioner och intensiv verksamhet om en särskild fråga.

–  Arbetsbesök, som organiseras för att tjänstemän ska kunna förvärva eller utvidga expertis och kunskaper vad gäller skattepolitik.

–  Närvaro vid de administrativa myndigheterna och medverkan i administrativa utredningar.

b)  När det gäller strukturerat samarbete:

–  Projektgrupper, där generellt ett begränsat antal länder deltar, där verksamhet sker under en begränsad tidsperiod i syfte att uppnå ett i förväg fastställt mål med noga angivet resultat, inbegripet samordning eller riktmärkning.

–  Arbetsgrupper, dvs. strukturerade samarbetsformer av icke-permanent eller permanent karaktär, där expertis slås samman för att utföra uppgifter på ett specifikt område eller operativ verksamhet, eventuellt med stöd av samordningstjänster online, administrativt bistånd samt infrastruktur och utrustning.

–  Multilateral eller simultan kontroll, bestående av samordnad kontroll av skattesituationen för en eller flera närstående beskattningsbara personer, vilken organiseras av två eller fler länder, varav minst två medlemsstater, med gemensamma eller kompletterande intressen.

–  Gemensam revision, bestående av en gemensam kontroll av skattesituationen för en eller flera närstående beskattningsbara personer genom en enda inspektionsgrupp bestående av två eller flera länder, varav minst två medlemsstater, med gemensamma eller kompletterande intressen.

–  Varje annan form av administrativt samarbete upprättat genom direktiv 2011/16/EU, förordning (EU) nr 904/2010, förordning (EU) nr 389/2012 eller direktiv 2010/24/EU.

d)  När det gäller åtgärder för uppbyggnad av personalkompetens och annan kapacitetsuppbyggnad:

–  Gemensam utbildning eller utveckling av e-lärande, för att gynna erforderliga färdigheter och kunskaper om skattefrågor.

–  Tekniskt stöd, för att förbättra administrativa förfaranden, stärka den administrativa kapaciteten och förbättra skatteförvaltningarnas funktion och drift genom att ta fram och utbyta god praxis.

BILAGA 2

Indikatorer

Särskilt mål: stödja skattepolitik, skattesamarbete och administrativ kapacitetsuppbyggnad, inbegripet personalkompetens samt utveckling och drift av de europeiska elektroniska systemen.

1.  Kapacitetsuppbyggnad (när det gäller administration, personal och it):

1.  Index för tillämpning och genomförande av unionsrätt och unionspolitik (antal åtgärder som organiserats på detta område inom programmet och rekommendationer som utfärdats till följd av dessa åtgärder)

2.  Index för utbildning (använda utbildningsmoduler; antal tjänstemän som utbildats; deltagarnas kvalitetspoäng)

3.  De europeiska elektroniska systemens tillgänglighet (som procentandel av tiden)

4.  Gemensamma kommunikationsnätets tillgänglighet (som procentandel av tiden)

5.  Förenklade it-förfaranden för nationella förvaltningar och ekonomiska aktörer (antal registrerade ekonomiska aktörer, antal ansökningar och antal samråd i olika elektroniska system som finansieras genom programmet)

2.  Kunskapsdelning och nätverkande:

6.  Index för samarbetets stabilitet (den omfattning av nätverkande som skapats, antalet personliga möten, antalet samarbetsgrupper online)

7.  Index för bästa praxis och riktlinjer (antal åtgärder som organiserats på detta område inom programmet; procentandel skatteförvaltningar som använt en arbetspraxis/riktlinje som utvecklats med stöd av programmet)

2a.  Ytterligare indikatorer

1.  Inkomster som uppburits i kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering vid gemensamma revisioner.

2.   Antal ansökningar om administrativt och rättsligt samarbete som lämnats in, tagits emot och besvarats för varje medlemsstat

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0421/2018). (2) * Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌. (3) EUT C […], […], s. […]. (4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2013 av den 11 december 2013 om ett åtgärdsprogram för att förbättra skattesystemens funktionssätt i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Fiscalis 2020) och om upphävande av beslut nr 1482/2007/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 25). (5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1). (7) Rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.12.2014, s. 1). (8) Rådets direktiv (EU) 2015/2376 av den 8 december 2015 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 332, 18.12.2015, s. 1). (9) Rådets direktiv (EU) 2016/881 av den 25 maj 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 146, 3.6.2016, s. 8). (10) Rådets direktiv (EU) 2016/2258 av den 6 december 2016 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller skattemyndigheters tillgång till information för bekämpning av penningtvätt (EUT L 342, 16.12.2016, s. 1). (11) Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (EUT L 139, 5.6.2018, p. 1). (12) COM(2010)0700. (13) Interinstitutionellt avtal av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1). (14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). (15) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1). (16) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2). (17) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). (18) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29). (19) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1). (20) Rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker (EGT L 316, 31.10.1992, s. 21). (21) Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 om strukturen och skattesatserna för punktskatten på tobaksvaror (EUT L 176, 5.7.2011, s. 24). (22) Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51). (23) Rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder, EUT L 84, 31.3.2010, s. 1. (24) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

Europaparlamentets ändringar antagna den 17 januari 2019 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet för rättigheter och värden (COM(2018)0383 – C8-0234/2018 – 2018/0207(COD))(1)

P8_TA(2019)0040 A8-0468/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till förordning Titeln Förslag till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av programmet för rättigheter och värden om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 1 (1)  Enligt artikel 2 fördraget om Europeiska unionen ska unionen ˮbygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” I artikel 3 anges vidare att ”unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och bland annat ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. Dessa värden bekräftas och uttrycks i de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. (1)  Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen ska unionen ˮbygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter”. Av dessa rättigheter och värden utgör ”människans värdighet”, som erkänns i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den främsta grunden för alla grundläggande mänskliga rättigheter. I artikel 2 i ovannämnda fördrag står det också att ”dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.” I artikel 3 anges vidare att ”unionen ska ha som mål att främja freden, sina värden och folkens välfärd” och bland annat ”respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas”. Dessa värden bekräftas och uttrycks i de rättigheter, friheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt) (1a)   I sin resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel betonade Europaparlamentet vikten av de övergripande principer som bör ligga till grund för den fleråriga budgetramen och alla relaterade unionsstrategier, inbegripet integreringen av FN:s mål för hållbar utveckling i alla unionens politiska åtgärder och initiativ inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonade också att undanröjandet av diskriminering är avgörande för att uppfylla unionens åtaganden i riktning mot ett inkluderande Europa och beklagade djupt bristen på jämställdhetsintegrering och jämställdhetsåtaganden i unionens politik, i enlighet med förslagen i den fleråriga budgetramen. Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 1b (nytt) (1b)   I sin resolution av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 uttryckte Europaparlamentet sitt stöd för program på områdena kultur, utbildning, medier, ungdomsfrågor, idrott, demokrati, medborgarskap och civilsamhället som tydligt har visat sitt europeiska mervärde och åtnjuter varaktig popularitet bland stödmottagarna. I resolutionen underströks också att en starkare och mer ambitiös union endast kan uppnås om den förses med förstärkta ekonomiska medel, och parlamentet rekommenderade att det skulle inrättas en intern europeisk demokratifond under kommissionens ledning, för att stärka stödet till det civila samhället och icke-statliga organisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Fortlöpande stöd bör ges till befintlig politik, resurserna till unionens flaggskeppsprogram bör ökas, och ytterligare ansvarsområden bör kombineras med ytterligare finansiella resurser. Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 2 (2)  Dessa rättigheter och värden måste fortsätta att främjas och upprätthållas, spridas bland medborgare och folk och vara en del av EU-projektets kärna. Därför bör en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden, som omfattar programmen för rättigheter och värden och för rättsliga frågor, inrättas inom ramen för EU:s budget. I en tid då samhällena i Europa konfronteras med extremism, radikalisering och splittring, är det viktigare än någonsin att främja, stärka och försvara rättvisa, rättigheter och EU:s värden: mänskliga rättigheter, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstaten. Detta kommer att få djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU. Som en del av den nya fonden kommer programmet för rättsliga frågor att fortsätta att ge stöd till den fortsatta utvecklingen av unionens rättsliga område och det gränsöverskridande samarbetet. Programmet för rättigheter och värden kommer att samla 2014–2020 års program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/20138, och 2014–2020 års program Ett Europa för medborgarna, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/20149 (nedan kallade de föregående programmen). (2)  Dessa rättigheter och värden måste fortsätta att aktivt odlas, skyddas och främjas av unionen och varje enskild medlemsstat i all sin politik på ett konsekvent sätt, och de måste upprätthållas och spridas bland medborgare och folk och vara en del av EU-projektets kärna, eftersom en urholkning av skyddet av dessa rättigheter och värden i en medlemsstat kan få skadliga effekter för unionen som helhet. Därför bör en ny fond för rättsliga frågor, rättigheter och värden, som omfattar programmen för rättigheter och värden och för rättsliga frågor, inrättas inom ramen för EU:s budget. I en tid då samhällena i Europa konfronteras med extremism, radikalisering och splittring, liksom med ett krympande utrymme för ett oberoende civilt samhälle, är det viktigare än någonsin att främja, stärka och försvara rättvisa, rättigheter och EU:s värden: mänskliga rättigheter, respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, icke-diskriminering och rättsstaten. Detta kommer att få djupgående och direkta följder för politiken, samhället, kulturen och ekonomin i EU. Som en del av den nya fonden kommer programmet för rättsliga frågor att fortsätta att ge stöd till den fortsatta utvecklingen av unionens rättsliga område och det gränsöverskridande samarbetet. Programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter, och värden (nedan kallat programmet) kommer att samla 2014‑2020 års program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/20138, och 2014–2020 års program Ett Europa för medborgarna, som inrättades genom rådets förordning (EU) nr 390/20149 (nedan kallade de föregående programmen), och det kommer att anpassas för att bemöta nya utmaningar mot de europeiska värdena. __________________ __________________ 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62) 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 62) 9 Rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 ( EUT L 115, 17.4.2014, s. 3). 9 Rådets förordning (EU) nr 390/2014 av den 14 april 2014 om inrättande av programmet ”Ett Europa för medborgarna” för perioden 2014–2020 ( EUT L 115, 17.4.2014, s. 3). Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 3 (3)  Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden och dess två underliggande finansieringsprogram kommer främst att inriktas på personer och enheter som bidrar till att göra våra gemensamma värden, rättigheter och rika mångfald levande och dynamiska. Det slutliga målet är att främja och stödja vårt rättighetsbaserade, jämlika, inkluderande och demokratiska samhälle. Det innefattar ett dynamiskt civilsamhälle, som uppmuntrar människors demokratiska, samhälleliga och medborgerliga delaktighet och som främjar den rika mångfalden i det europeiska samhället, på grundval av vår gemensamma historia och våra gemensamma minnen. I artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen anges närmare att institutionerna på lämpligt sätt ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden. (3)  Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden och dess två underliggande finansieringsprogram kommer att inriktas på personer och enheter som bidrar till att våra gemensamma värden, vår jämlikhet, våra rättigheter och vår rika mångfald präglas av liv och dynamik. Det slutliga målet är att främja och stödja ett rättighetsbaserat, jämlikt, öppet, inkluderande och demokratiskt samhälle genom att finansiera verksamhet som främjar ett dynamiskt, välutvecklat, motståndskraftigt och stärkt civilsamhälle, inbegripet opinionsbildning för främjandet och skyddet av våra gemensamma värden, och som uppmuntrar människors demokratiska, samhälleliga och medborgerliga delaktighet och främjar freden och vårdar den rika mångfalden i det europeiska samhället, på grundval av våra gemensamma värden, vår gemensamma historia, vårt kollektiva minne och vårt gemensamma arv. I artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen krävs det att institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhället och att de på lämpligt sätt ska ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden. Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt) (3a)  Kommissionen bör säkerställa att en regelbunden, öppen och transparent dialog förs med programmets stödmottagare och andra berörda parter genom att inrätta en grupp för civil dialog. Gruppen för civil dialog bör bidra till utbytet av erfarenheter och god praxis och till diskussionen om den politiska utvecklingen inom de områden och mål som omfattas av programmet och relaterade områden. Gruppen för civil dialog bör bestå av organisationer som har valts ut för att erhålla ett administrationsbidrag eller verksamhetsbidrag inom programmet och andra organisationer och berörda aktörer som har uttryckt ett intresse för programmet eller som arbetar inom detta politikområde, men som inte nödvändigtvis stöds genom programmet. Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 4 (4)  Programmet för rättigheter och värden (nedan kallat programmet) bör göra det möjligt att utveckla synergier för att möta gemensamma utmaningar när det gäller att främja och skydda värden och för att nå den kritiska massa som krävs för att få konkreta resultat på fältet. Detta bör uppnås genom att man bygger vidare på de positiva erfarenheterna från de föregående programmen. Detta kommer att göra det möjligt att utnyttja synergipotentialen fullt ut, på ett mer effektivt sätt stödja de politikområden som omfattas och stärka deras förmåga att nå ut till människor. För att fungera effektivt bör programmet använda skräddarsydda strategier för att beakta de olika sektorernas specifika natur, deras olika målgrupper och dessas särskilda behov. (4)  Programmet bör göra det möjligt att utveckla synergier för att möta gemensamma utmaningar när det gäller att främja och skydda de värden som fastställs i fördragen och för att nå den kritiska massa som krävs för att få konkreta resultat på fältet. Detta bör uppnås genom att man bygger vidare på och vidareutvecklar de positiva erfarenheterna från de föregående programmen. Detta kommer att göra det möjligt att utnyttja synergipotentialen fullt ut, på ett mer effektivt sätt stödja de politikområden som omfattas och stärka deras förmåga att nå ut till människor. För att fungera effektivt bör programmet beakta de olika sektorernas specifika natur, deras olika målgrupper och dessas särskilda behov och möjligheter till medverkan genom skräddarsydda strategier och riktade strategier, inklusive främjande av all slags jämlikhet och jämställdhet inom dessa sektorer. Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt) (4a)  Fullständig respekt för och främjande av rättsstatsprincipen och demokratin är grundförutsättningar för att man ska kunna bygga upp medborgarnas förtroende för unionen. Respekt för rättsstaten inom unionen är en förutsättning för skyddet av de grundläggande rättigheterna och för upprätthållandet av alla rättigheter och skyldigheter som fastställs i fördragen. Hur rättsstatens principer tillämpas i medlemsstaterna spelar en avgörande roll för att säkerställa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och deras rättssystem. Programmet bör därför främja och skydda de grundläggande rättigheterna, demokratin och rättsstaten på lokal, regional, nationell och transnationell nivå. Ändring 10 Förslag till förordning Skäl 4b (nytt) (4b)  Rättsstaten, som anges som ett av unionens värden i artikel 2 i EU‑fördraget, inkluderar principerna om laglighet och inbegriper en öppen, ansvarsutkrävande, demokratisk och pluralistisk lagstiftningsprocess, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av genomförandebefogenheter, effektivt rättsligt skydd genom oberoende domstolar, inbegripet skydd för grundläggande rättigheter; maktdelning samt likhet inför lagen. Ändring 11 Förslag till förordning Skäl 5 (5)  För att föra Europeiska unionen närmare dess medborgare krävs en rad olika insatser och samordnade ansträngningar. Åtgärder för att sammanföra medborgare i vänortsprojekt eller nätverk av städer och stödja det civila samhällets organisationer på de områden som omfattas av programmet kommer att bidra till att stärka medborgarnas engagemang i samhället och i slutändan deras delaktighet i det demokratiska livet i unionen. Samtidigt kan stödverksamhet som främjar ömsesidig förståelse, mångfald, dialog och respekt för andra bidra till en känsla av tillhörighet och en europeisk identitet, baserad på en gemensam förståelse av Europas värden, kultur, historia och arv. Främjandet av en ökad känsla av samhörighet med unionen och unionens värden är särskilt viktigt bland medborgare i EU:s yttersta randområden på grund av deras avsides läge och avstånd från den europeiska kontinenten. (5)  För att föra Europeiska unionen närmare dess medborgare, främja demokratiskt deltagande och ge medborgarna möjlighet att utnyttja sina rättigheter i anslutning till det europeiska medborgarskapet krävs en rad olika insatser och samordnade ansträngningar, som bör sträva mot en jämn geografisk fördelning. Åtgärder för att sammanföra medborgare i vänortsprojekt eller nätverk av städer och stödja det civila samhällets organisationer på de lokala, regionala, nationella och transnationella planen inom de områden som omfattas av programmet kommer att bidra till att stärka medborgarnas engagemang i samhället och i slutändan deras aktiva delaktighet i det demokratiska livet i unionen samt i utformandet av unionens politiska agenda. Samtidigt kan stödverksamhet som främjar ömsesidig förståelse, interkulturell dialog, kulturell och språklig mångfald, försoning, social delaktighet och respekt för andra bidra till en känsla av tillhörighet till unionen och ett gemensamt medborgarskap inom ramen för en europeisk identitet, baserad på en gemensam förståelse av Europas värden, kultur, historia och arv. Främjandet av en ökad känsla av samhörighet med unionen och unionens värden är särskilt viktigt bland medborgare i EU:s yttersta randområden på grund av deras avsides läge och avstånd från den europeiska kontinenten. Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt) (5a)   Den ökande mångfalden och de globala migrationstendenserna ökar den interkulturella och interreligiösa dialogens betydelse i våra samhällen. Den interkulturella och interreligiösa dialogen bör stödjas fullt ut som en del av den sociala harmonin i Europa och som en nyckelfaktor för att stärka social delaktighet och sammanhållning. Interreligiös dialog skulle kunna hjälpa till att framhäva religionens positiva bidrag till social sammanhållning, men religiös analfabetism riskerar att ge upphov till missbruk av de religiösa känslorna bland befolkningen. Programmet bör därför stödja projekt och initiativ som utvecklar religiös kompetens, främjar interreligiös dialog och ömsesidig förståelse. Ändring 13 Förslag till förordning Skäl 6 (6)  Åminnelseverksamhet och kritisk eftertanke kring Europas historiska minnen är nödvändiga inslag för att göra medborgarna medvetna om den gemensamma historien, som grundval för en gemensam framtid, en moralisk kompass och gemensamma värden. Relevansen av historiska, kulturella och interkulturella aspekter bör också beaktas, liksom kopplingarna mellan åminnelse och skapandet av en europeisk identitet och en känsla av samhörighet. (6)  Åminnelseverksamhet och kritiskt och kreativt tänkande om Europas historiska minnen är nödvändiga inslag för att göra medborgarna, särskilt ungdomar, medvetna om sin gemensamma historia, som grundval för en gemensam framtid. Relevansen av historiska, sociala, kulturella och interkulturella aspekter, tolerans och dialog bör också beaktas för att främja en gemensam grund som bygger på delade värden, solidaritet, mångfald och fred, liksom kopplingarna mellan åminnelse och skapandet av en europeisk identitet och en känsla av samhörighet. Ändring 14 Förslag till förordning Skäl 7 (7)  Medborgarna bör också bli mer medvetna om sina rättigheter på grundval av unionsmedborgarskapet, och bör kunna känna sig bekväma med att bo, resa, studera, arbeta och utföra frivilligarbete i en annan medlemsstat. De bör också känna att de kan åtnjuta och utöva alla sina medborgerliga rättigheter och förlita sig på att rättigheterna är tillgängliga på lika villkor, kan göras gällande utan inskränkningar och omfattas av skydd, utan någon diskriminering oavsett var i unionen de råkar befinna sig. Det civila samhället måste stödjas för att främja, skydda och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och för att bidra till att de rättigheter som följer med unionsrätten faktisk kan åtnjutas. (7)  Unionsmedborgarna är inte tillräckligt medvetna om sina rättigheter på grundval av unionsmedborgarskapet, såsom rätten att rösta i europeiska och lokala val eller få konsulärt skydd från andra medlemsstaters ambassader. Medborgarna bör också bli mer medvetna om dessa rättigheter och bör kunna känna sig bekväma med att bo, resa, studera, arbeta och utföra frivilligarbete i en annan medlemsstat. De bör också känna att de kan åtnjuta och utöva alla sina medborgerliga rättigheter och förlita sig på att rättigheterna är tillgängliga på lika villkor, kan göras gällande utan inskränkningar och omfattas av skydd, utan någon diskriminering oavsett var i unionen de råkar befinna sig. Det civila samhället måste stärkas på alla nivåer för att främja, skydda och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och för att bidra till att de rättigheter som följer med unionsrätten faktiskt kan åtnjutas. Ändring 15 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) (7a)   Europaparlamentets resolution av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur och rådets slutsatser av den 9–10 juni 2011 om åminnelsen av brott som begåtts av totalitära regimer i Europa understryker vikten av att hålla minnena av det förflutna vid liv för att vi ska kunna bygga en gemensam framtid och framhåller den viktiga roll som unionen spelar för att främja, dela och verka för det kollektiva minnet av dessa brott, i en strävan att gjuta nytt liv i en mångfaldig och demokratisk gemensam europeisk identitet. Ändring 16 Förslag till förordning Skäl 8 (8)  Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett grundläggande värde och ett mål för Europeiska unionen. Diskriminering och ojämlik behandling av kvinnor kränker deras grundläggande rättigheter och hindrar dem från att delta fullt ut i politiken, samhället och ekonomin. Dessutom utgör strukturella och kulturella barriärer ett hinder för att uppnå verklig jämställdhet mellan kvinnor och män. Att främja jämställdhet i all verksamhet som bedrivs av unionen är därför är ett viktigt arbete för unionen och en drivkraft för ekonomisk tillväxt som bör stödjas genom programmet. (8)  Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett grundläggande värde och ett mål för Europeiska unionen. Enligt artikel 8 i denna förordning ska unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. På det hela taget går framstegen på jämställdhetsområdet ändå mycket långsamt, se 2017 års jämställdhetsindex, som offentliggjorts av Europeiska jämställdhetsinstitutet. Tyst och dold diskriminering på flera grunder och ojämlik behandling av kvinnor och flickor kränker ofta deras grundläggande rättigheter och hindrar dem från att delta fullt ut i politiken, samhället och ekonomin. Detsamma gäller olika former av våld mot kvinnor. Dessutom utgör politiska, strukturella och kulturella barriärer ett hinder för att uppnå verklig jämställdhet mellan kvinnor och män. Att främja jämställdhet i all verksamhet som bedrivs av unionen, genom att stödja målen jämställdhetsintegrering och icke-diskriminering och genom att aktivt bekämpa stereotyper och ta itu med tyst diskriminering, är därför är ett viktigt arbete för unionen och en drivkraft för ekonomisk tillväxt som bör stödjas genom programmet. Ändring 17 Förslag till förordning Skäl 9 (9)  Könsrelaterat våld och våld mot barn och unga utgör en allvarlig kränkning av grundläggande rättigheter. Våld lever kvar i hela unionen, i alla sociala och ekonomiska sammanhang, och har allvarliga konsekvenser för offrens fysiska och psykiska hälsa och för samhället som helhet. Barn, unga och kvinnor är särskilt sårbara för våld, särskilt i nära relationer. Åtgärder bör vidtas för att främja barns rättigheter och bidra till att skydda barn från övergrepp och våld, som utgör ett hot mot deras fysiska och mentala hälsa och en kränkning av deras rätt till utveckling, skydd och värdighet. Åtgärder för att bekämpa alla former av våld, främja förebyggande av våld och skydda och stödja offer är prioriteringar för unionen som bidrar till att tillvarata individers grundläggande rättigheter och främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa prioriteringar bör stödjas genom programmet. (9)  Könsrelaterat våld och våld mot barn, unga och äldre, personer med funktionsnedsättning, flyktingar och migranter, och mot personer från minoritetsgrupper, t.ex. personer som tillhör etniska minoriteter och hbtqi-personer, utgör en allvarlig kränkning av grundläggande rättigheter. Våld lever kvar i hela unionen, i alla sociala och ekonomiska sammanhang, och har allvarliga konsekvenser för offrens fysiska och psykiska hälsa och för samhället som helhet. Åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld kräver en flerdimensionell strategi som omfattar aspekter som lagstiftning, utbildning, hälsa (bland annat sexuella och reproduktiva rättigheter) och ekonomi och andra samhälleliga aspekter som stöd till kvinnoorganisationer, tillhandahållande av rådgivning och hjälp och projekt som syftar till att uppnå målet om ett mer jämställt samhälle. Man måste aktivt bekämpa såväl skadliga stereotyper och normer från tidig ålder som alla former av hatpropaganda och våld på nätet. Åtgärder bör vidtas för att främja barns rättigheter och bidra till att skydda barn från övergrepp och våld, som utgör ett hot mot deras fysiska och mentala hälsa och en kränkning av deras rätt till utveckling, skydd och värdighet. I Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) definieras ”våld mot kvinnor” som ”varje fall av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande för kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sammanhang”. Åtgärder för att bekämpa alla former av våld, främja och förebygga våld och skydda och stödja offer är prioriteringar för unionen som bidrar till att tillvarata individers grundläggande rättigheter och främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa prioriteringar bör stödjas genom programmet. Förebyggande åtgärder och stöd för brottsoffers rättigheter bör utformas i samarbete med målgruppen och säkerställa att de tillgodoser de särskilda behoven hos personer som är sårbara på flera olika sätt. Ändring 18 Förslag till förordning Skäl 9a (nytt) (9a)  Papperslösa kvinnor är särskilt sårbara för våld och sexuella övergrepp och saknar tillgång till stöd. Det är mycket viktigt att genomföra en strategi som utgår från offren och erbjuda lämpliga stödtjänster för alla kvinnor i hela unionen, oavsett deras status i fråga om uppehållstillstånd. Behovet av ett jämställdhetsperspektiv i asylprocesserna är mycket viktigt för det intersektionella arbetet och kan bidra till ökad jämställdhet. Ändring 19 Förslag till förordning Skäl 10 (10)  En stark politisk vilja och samordnade insatser som bygger på metoder och resultat från de föregående Daphneprogrammen, programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor är nödvändiga förutsättningar för att förebygga och bekämpa alla former av våld och skydda offren. Det bör särskilt framhållas att allt sedan starten 1997 har finansieringen via Daphne för att ge stöd till våldsoffer och bekämpa våld mot kvinnor, barn och unga varit en verklig framgång, såväl i fråga om popularitet bland berörda aktörer (offentliga myndigheter, akademiska institutioner och icke-statliga organisationer) som i fråga om hur effektiva de finansierade projekten har varit. Programmet har också finansierat projekt för att öka medvetenheten, tillhandahålla stödtjänster för offer och stödja icke-statliga organisationers verksamheter på fältet. Det har tagit upp alla former av våld, såsom våld i hemmet, sexuellt våld, människohandel, liksom nya framväxande former av våld, exempelvis nätmobbning. Det är därför viktigt att fortsätta med alla dessa insatser, och att resultat och erfarenheter vederbörligen beaktas vid genomförandet av programmet. (10)  En stark politisk vilja och samordnade insatser som bygger på metoder och resultat från de föregående Daphneprogrammen, programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och programmet Rättsliga frågor är nödvändiga förutsättningar för att förebygga och bekämpa alla former av våld och skydda offren. Det bör särskilt framhållas att allt sedan starten 1997 har finansieringen via Daphne för att ge stöd till våldsoffer och bekämpa våld mot kvinnor, barn och unga varit en verklig framgång, såväl i fråga om popularitet bland berörda aktörer (offentliga myndigheter, akademiska institutioner och icke-statliga organisationer) som i fråga om hur effektiva de finansierade projekten har varit. Programmet har också finansierat projekt för att öka medvetenheten, tillhandahålla stödtjänster för offer och stödja icke-statliga organisationers verksamheter på fältet. Det har tagit upp alla former av våld, såsom våld i hemmet, sexuellt våld, människohandel, stalkning och skadliga sedvänjor som kvinnlig könsstympning, liksom nya framväxande former av våld, exempelvis nätmobbning och nättrakasserier. Det är därför viktigt att fortsätta med alla dessa insatser, med ett oberoende budgetanslag för Daphne, och att resultat och erfarenheter vederbörligen beaktas vid genomförandet av programmet. Ändring 20 Förslag till förordning Skäl 11 (11)  Icke-diskriminering är en av unionens grundläggande principer. I artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Icke-diskriminering tas även upp i artikel 21 i stadgan. Särdragen hos olika former av diskriminering bör beaktas, och lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör utarbetas parallellt. Programmet bör stödja åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, antisemitiskt och antimuslimskt hat samt andra former av intolerans. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang också ägnas åt att förebygga och bekämpa alla former av våld, hat, segregering och stigmatisering, samt åt att bekämpa mobbning, trakasserier och intolerant behandling. Programmet bör genomföras på ett sådant sätt att programmet och annan verksamhet inom unionen med samma mål ömsesidigt stärker varandra. Detta gäller särskilt verksamheter som avses i Europeiska kommissionens meddelande av den 5 april 2011 med titeln ”En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020”10 och i rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna11. (11)  Icke-diskriminering är en av unionens grundläggande principer. I artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskrivs åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Icke-diskriminering tas även upp i artikel 21 i stadgan. Särdragen hos olika former av diskriminering, däribland direkt, indirekt och strukturell diskriminering, bör beaktas, och lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör utarbetas parallellt. Programmet bör stödja åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, afrofobi, antisemitism, antiziganism, antimuslimskt hat, homofobi och andra former av intolerans, såväl på nätet som i verkliga livet, mot personer som tillhör minoriteter, med hänsyn till den diskriminering på flera grunder som kvinnor ofta utsätts för. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang också ägnas åt att förebygga och bekämpa alla former av våld, hat, segregering och stigmatisering, samt åt att bekämpa mobbning, trakasserier och intolerant behandling. Programmet bör genomföras på ett sådant sätt att programmet och annan verksamhet inom unionen med samma mål ömsesidigt stärker varandra. Detta gäller särskilt verksamheter som avses i Europeiska kommissionens meddelande av den 5 april 2011 med titeln ”En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020”10 och i rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna11. __________________ __________________ 10 KOM(2011)0173. 10 KOM(2011)0173. 11 EUT C 378, 24.12.2013, s. 1. 11 EUT C 378, 24.12.2013, s. 1. Ändring 21 Förslag till förordning Skäl 12 (12)  Omvärldens attityder, hinder i den fysiska miljön och bristande tillgänglighet hindrar personer med funktionsnedsättning från att delta fullt ut och effektivt i samhället, på lika villkor med andra. Människor med funktionsnedsättning hindras bland annat från att få tillgång till arbetsmarknaden, dra fördel av en inkluderande och kvalitativ utbildning, undvika fattigdom och social utestängning, beredas tillgång till kulturella initiativ och media eller använda sina politiska rättigheter. I egenskap av part i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD), har unionen och alla dess medlemsstater åtagit sig att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionshinder. Konventionens bestämmelser har blivit en integrerad del av unionens rättsordning. (12)  Omvärldens attityder, hinder i den fysiska miljön och bristande tillgänglighet hindrar personer med funktionsnedsättning från att delta fullt ut och effektivt i samhället, på lika villkor med andra. Personer med funktionsnedsättning, inklusive personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, hindras bland annat från att få tillgång till arbetsmarknaden, dra fördel av en inkluderande och kvalitativ utbildning, undvika fattigdom och social utestängning, beredas tillgång till kulturella initiativ och media eller använda sina politiska rättigheter. I egenskap av part i Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (UNCRPD), har unionen och alla dess medlemsstater åtagit sig att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionshinder. Konventionens bestämmelser, som måste genomföras, har blivit en integrerad del av unionens rättsordning. I detta avseende bör programmet särskilt uppmärksamma åtgärder för att öka medvetenheten om de utmaningar som personer med funktionsnedsättning ställs inför när de försöker delta fullt ut i samhället och åtnjuta sina rättigheter som jämställda medborgare. Ändring 22 Förslag till förordning Skäl 13 (13)  Rätten till respekt för privatliv och familjeliv, bostad och kommunikationer (rätten till personlig integritet) är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 7 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Skyddet av personuppgifter är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Efterlevnaden av reglerna om skydd av personuppgifter kontrolleras av oberoende tillsynsmyndigheter. Unionens regelverk, framför allt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67912 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/68013, innehåller bestämmelser som ska säkerställa att rätten till skydd av personuppgifter tillvaratas på ett effektivt sätt. Dessa rättsakter ger de nationella tillsynsmyndigheterna med ansvar för dataskydd i uppgift att främja allmänhetens medvetenhet om och förståelse av risker, regler, skyddsåtgärder och rättigheter i samband med behandlingen av personuppgifter. Unionen bör kunna bedriva informationsverksamhet och genomföra studier och annan relevant verksamhet med hänsyn till betydelsen av rätten till skydd av personuppgifter i en tid av snabb teknisk utveckling. (13)  Rätten till respekt för privatliv och familjeliv, bostad och kommunikationer (rätten till personlig integritet) är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 7 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Skyddet av personuppgifter är en grundläggande rättighet som fastställs i artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Efterlevnaden av reglerna om skydd av personuppgifter kontrolleras av oberoende tillsynsmyndigheter. Unionens regelverk, framför allt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67912 och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/68013, innehåller bestämmelser som ska säkerställa att rätten till skydd av personuppgifter tillvaratas på ett effektivt sätt. Dessa rättsakter ger de nationella tillsynsmyndigheterna med ansvar för dataskydd i uppgift att främja allmänhetens medvetenhet om och förståelse av risker, regler, skyddsåtgärder och rättigheter i samband med behandlingen av personuppgifter. Unionen bör kunna bedriva informationsverksamhet, stödja organisationer i det civila samhället som kämpar för att dataskydd följer unionens normer och genomföra studier och annan relevant verksamhet med hänsyn till betydelsen av rätten till skydd av personuppgifter i en tid av snabb teknisk utveckling. __________________ __________________ 12 EUT L 119, 4.5.2016, s. 1. 12 EUT L 119, 4.5.2016, s. 1. 13 EUT L 119, 4.5.2016, s. 89. 13 EUT L 119, 4.5.2016, s. 89. Ändring 23 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt) (13a)   Rätten till yttrande- och informationsfrihet fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Fri tillgång till information, utvärdering av mediernas ramvillkor och en ansvarsfull och säker användning av informations- och kommunikationsnätverk har ett direkt samband med en fri opinionsbildning och är en förutsättning för att trygga en funktionsduglig demokrati. Allmänheten måste tillägna sig den mediekompetens som krävs för ett kritiskt tänkande och urskillning och förmågan att analysera komplexa förhållanden, erkänna skillnader mellan åsikter och faktauppgifter och stå emot varje form av hatpropaganda. Unionen bör för detta ändamål verka för att alla medborgare, oavsett ålder, ska få ökad mediekompetens genom utbildning, informationskampanjer, studier och annan relevant verksamhet. Ändring 24 Förslag till förordning Skäl 14 (14)  Enligt artikel 24 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet anta bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för framläggande av ett medborgarinitiativ i den mening som avses i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen. Så har också skett genom antagandet av [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/201114.] Programmet bör stödja finansieringen av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av [förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ. (14)  Det europeiska medborgarinitiativet är det första överstatliga instrumentet för deltagandedemokrati, och det skapar en direkt koppling mellan EU-medborgarna och unionens institutioner. Enligt artikel 24 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet anta bestämmelser om de förfaranden och villkor som krävs för framläggande av ett medborgarinitiativ i den mening som avses i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen. Så har också skett genom antagandet av [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/201114.] Programmet bör stödja finansieringen av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av [förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå, stödja och uppmuntra andra att stödja europeiska medborgarinitiativ. _________________ _________________ 14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet (EUT L 65, 11.3.2011, s. 1). 14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 om medborgarinitiativet (EUT L 65, 11.3.2011, s. 1). Ändring 25 Förslag till förordning Skäl 15 (15)  I enlighet med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget bör integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering stödjas i all verksamhet inom programmet. (15)  I enlighet med artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget bör integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering stödjas i all verksamhet inom programmet, och användningen av jämställdhetsbudgetering och könsspecifik konsekvensbedömning bör även främjas vid behov under hela unionens budgetprocess. För att jämställdhetsintegreringen ska kunna genomföras på ett korrekt sätt krävs jämställdhetsbudgetering för alla relevanta budgetposter och tilldelning av tillräckliga medel och insyn i de budgetposter som är avsedda att främja jämställdhet och bekämpa könsdiskriminering. De enskilda projekten och programmet i sig bör ses över i slutet av finansieringsperioden för att fastställa i vilken utsträckning de har följt principerna ovan. Ändring 26 Förslag till förordning Skäl 17 (17)  I enlighet med unionsrättsakter om likabehandling ska medlemsstaterna inrätta oberoende organ för främjandet av likabehandling för att motverka diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung och kön. Många medlemsstater har dock gått längre än dessa krav och sett till att likabehandlingsorgan också kan hantera frågor om diskriminering på andra grunder, t.ex. ålder, sexuell läggning, religion eller övertygelse, funktionshinder eller annat. Organen för likabehandling spelar en viktig roll när det gäller att främja jämlikhet och säkerställa en effektiv tillämpning av lagstiftningen om likabehandling, främst genom att tillhandahålla ett oberoende stöd till personer som utsatts för diskriminering, genomföra oberoende undersökningar om diskriminering samt offentliggöra oberoende rapporter och lämna rekommendationer i alla frågor som rör diskriminering i sina respektive länder. Det är mycket viktigt att det arbete som utförs av organen för likabehandling är samordnat på unionsnivå i detta hänseende. Equinet inrättades 2007. Dess medlemmar utgörs av de nationella organen för främjande av likabehandling, i enlighet med vad som fastställs i rådets direktiv 2000/43/EG15 och 2004/113/EG16 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG17 och 2010/41/EU18. Equinet är i en särskild situation, eftersom det är den enda enheten som säkerställer samordning av den verksamhet som bedrivs av organ för likabehandling. Denna samordningsverksamhet är av central betydelse för ett effektivt genomförande av unionens lagstiftning mot diskriminering i medlemsstaterna och bör stödjas genom programmet. (17)  I enlighet med unionsrättsakter om likabehandling ska medlemsstaterna inrätta oberoende organ för främjandet av likabehandling för att motverka diskriminering på grund av ras, etniskt ursprung och kön. Många medlemsstater har dock gått längre än dessa krav och sett till att likabehandlingsorgan också kan hantera frågor om diskriminering på andra grunder, t.ex. språk, ålder, sexuell läggning, religion eller övertygelse, funktionshinder eller annat. Organen för likabehandling spelar en viktig roll när det gäller att främja jämlikhet och säkerställa en effektiv tillämpning av lagstiftningen om likabehandling, främst genom att tillhandahålla ett oberoende stöd till personer som utsatts för diskriminering, genomföra oberoende undersökningar om diskriminering samt offentliggöra oberoende rapporter och lämna rekommendationer i alla frågor som rör diskriminering i sina respektive länder. Det är mycket viktigt att det arbete som utförs av alla dessa relevanta organ för likabehandling är samordnat på unionsnivå i detta hänseende. Equinet inrättades 2007. Dess medlemmar utgörs av de nationella organen för främjande av likabehandling, i enlighet med vad som fastställs i rådets direktiv 2000/43/EG15 och 2004/113/EG16 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG17 och 2010/41/EU18. Den 22 juni 2018 antog kommissionen en rekommendation om standarder för jämställdhetsorgan som omfattar jämställdhetsorganens mandat, oberoende, effektivitet, samordning och samarbete. Equinet är i en särskild situation, eftersom det är den enda enheten som säkerställer samordning av den verksamhet som bedrivs av organ för likabehandling. Denna samordningsverksamhet är av central betydelse för ett effektivt genomförande av unionens lagstiftning mot diskriminering i medlemsstaterna och bör stödjas genom programmet. __________________ __________________ 15 Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22). 15 Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000, s. 22). 16 Rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EUT L 373, 21.12.2004, s. 37). 16 Rådets direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EUT L 373, 21.12.2004, s. 37). 17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23). 17 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23). 18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, 15.7.2010, s. 1). 18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, 15.7.2010, s. 1). Ändring 27 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt) (17a)  För att öka tillgängligheten och ge opartisk vägledning och praktisk information om alla aspekter av programmet bör kontaktpunkter inrättas i medlemsstaterna för att bistå både stödmottagare och sökande. Programmets kontaktpunkter bör kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt utan att vara direkt underordnade offentliga myndigheter och utan att myndigheterna lägger sig i deras beslut. Programmets kontaktpunkter får förvaltas av medlemsstaterna eller organisationer i det civila samhället eller sammanslutningar av sådana. Programmets kontaktpunkter ska inte ha något ansvar för projekturvalet. Ändring 28 Förslag till förordning Skäl 18 (18)  Oberoende människorättsorganisationer och organisationer i det civila samhället spelar en väsentlig roll för att främja, skydda och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU-fördraget, och för att bidra till ett effektivt utövande av rättigheter enligt unionslagstiftningen, inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna. Som framgår av Europaparlamentets resolution av den 18 april 2018 är ett tillräckligt finansiellt stöd avgörande för utvecklingen av gynnsamma och hållbara förutsättningar för det civila samhällets organisationer att stärka sin roll och utföra sina uppgifter på ett oberoende och effektivt sätt. Som komplement till insatserna på nationell nivå bör EU:s finansiering därför bidra till att stödja, stärka och bygga upp kapaciteten hos oberoende organisationer i det civila samhället som arbetar med att främja mänskliga rättigheter och vars verksamhet bidrar till det strategiska säkerställandet av rättigheter som fastställs i unionsrätten och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, även genom opinionsbildning och övervakande verksamhet, samt till att främja, tillvarata och öka medvetenheten om unionens gemensamma värderingar på nationell nivå. (18)  Oberoende människorättsorganisationer, organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare spelar en väsentlig roll för att främja, skydda och öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och för att bidra till ett effektivt utövande av rättigheter enligt unionsrätten, inklusive EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Som framgår av Europaparlamentets resolution av den 19 april 2018 är ökade medel och ett tillräckligt finansiellt stöd avgörande för utvecklingen av gynnsamma och hållbara förutsättningar för det civila samhällets organisationer att stärka sin roll och utföra sina uppgifter på ett oberoende och effektivt sätt. Som komplement till insatserna på nationell nivå bör EU:s finansiering därför bidra till att stödja, stärka och bygga upp kapaciteten, bland annat genom tillräcklig grundfinansiering och förenklade kostnadsalternativ och finansiella regler och förfaranden, hos oberoende organisationer i det civila samhället som arbetar med att främja unionsvärden som demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter och vars verksamhet bidrar till det strategiska säkerställandet av rättigheter som fastställs i unionsrätten och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, även genom opinionsbildning och övervakande verksamhet, samt till att främja, tillvarata och öka medvetenheten om unionens gemensamma värden på lokal, regional, nationell och transnationell nivå. Ändring 29 Förslag till förordning Skäl 19 (19)  Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ och byråer, särskilt Europeiska jämställdhetsinstitutet och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, och bör utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas programmet. (19)  Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ och byråer, särskilt Europeiska jämställdhetsinstitutet och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, och bör utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas programmet. Kommissionen bör aktivt uppmuntra deltagarna i detta program att använda de rapporter och resurser som tillhandahålls av dessa unionsorgan och unionsbyråer, till exempel de verktyg för könsbudgetering och bedömning av jämställdhetsperspektivet som utvecklats av Europeiska jämställdhetsinstitutet. Ändring 30 Förslag till förordning Skäl 19a (nytt) (19a)  En övergripande unionsmekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter bör garantera en regelbunden och likvärdig översyn av alla medlemsstater och tillhandahålla nödvändig information för aktivering av åtgärder som rör allmänna brister i fråga om unionens värden i medlemsstaterna. Ändring 31 Förslag till förordning Skäl 20 (20)  Programmet bör på vissa villkor vara öppet för deltagande av länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), Eftaländer som inte är medlemmar i EES samt andra europeiska länder. Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi bör också kunna delta i programmet. (20)  Beträffande genomförandet av de särskilda målen att främja jämställdhet och rättigheter, främja medborgarnas engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv på lokal, regional, nationell och transnationell nivå samt bekämpa våld bör programmet på vissa villkor vara öppet för deltagande av länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), Eftaländer som inte är medlemmar i EES samt andra europeiska länder. Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi bör också kunna delta i programmet. Ändring 32 Förslag till förordning Skäl 21 (21)  För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget, är det nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder som vidtas har ett europeiskt mervärde och fungerar som komplement till medlemsstaternas insatser, samtidigt som konsekvens, komplementaritet och synergier bör eftersträvas med finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra, särskilt inom fonden för rättvisa, rättigheter och värden, och därmed också med programmet för rättsliga frågor – samt med programmet Kreativa Europa samt Erasmus +, för att realisera potentialen i kulturell samverkan på områdena kultur, media, konst, utbildning och kreativitet. Det är nödvändigt att skapa synergier med andra europeiska finansieringsprogram, särskilt på områdena sysselsättning, den inre marknaden, företagande, ungdom, hälsa, medborgarskap och rättvisa, migration, säkerhet, forskning, innovation, teknik, näringsliv, sammanhållning, turism, yttre förbindelser, handel och utveckling. (21)  För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget är det nödvändigt att säkerställa att alla åtgärder som vidtas har ett europeiskt mervärde, även på lokal, nationell och internationell nivå, och att de är inriktade på att främja och skydda de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget. Kommissionen bör eftersträva konsekvens, synergier och komplementaritet med medlemsstaternas insatser och med andra finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till fonden för rättvisa, rättigheter och värden, inklusive programmet Kreativa Europa och Erasmus+, liksom med relevant unionspolitik. Ändring 33 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt) (21a)  Enligt artikel 9 i EUF-fördraget bör unionen främja hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd och bekämpning av social utestängning. Verksamhet inom programmet bör därför främja synergier mellan fattigdomsbekämpning, kamp mot social utestängning och utestängning från arbetsmarknaden samt främjande av jämlikhet och bekämpning av alla former av diskriminering. Därför bör programmet genomföras på ett sätt som garanterar största möjliga synergieffekter och komplementaritet mellan dess olika segment och med Europeiska socialfonden+. Dessutom bör synergier säkerställas med både Erasmus och Europeiska socialfonden+ för att säkerställa att dessa medel gemensamt bidrar till att tillhandahålla utbildning av hög kvalitet och säkerställa lika möjligheter för alla. Ändring 34 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt) (22a)  Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av programmet och att det genomförs så effektivt och användarvänligt som möjligt, samtidigt som ett tydligt rättsläge och programmets tillgänglighet för alla deltagare också säkras. Ändring 35 Förslag till förordning Skäl 22b (nytt) (22b)  Vid arbetet med att uppnå programmets mål och samtidigt säkerställa en optimal användning av de ekonomiska resurserna bör man ha som rättesnöre att genomförandet ska bli effektivare och pengarna användas bättre. Ändring 36 Förslag till förordning Skäl 23 (23)  Förordning (EU, Euratom) [the new FR] (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, finansieringsinstrument och budgetgarantier. (23)  Förordning (EU, Euratom) [the new FR] (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, finansieringsinstrument och budgetgarantier samt krav på full insyn i resursanvändningen, en sund ekonomisk förvaltning och en varsam användning av resurserna. I synnerhet regler som rör möjligheten för lokala, regionala, nationella och transnationella organisationer i det civila samhället, inklusive för gräsrotsorganisationer i det civila samhället, att få finansiering genom fleråriga driftsbidrag och administrationsbidrag (finansiellt stöd till tredje parter) och bestämmelser som säkerställer snabba och flexibla förfaranden för beviljande av bidrag, såsom ett ansökningsförfarande i två steg, samt användarvänliga tillämpningar och rapporteringsförfaranden bör konkretiseras och stärkas ytterligare som en del av genomförandet av detta program. Ändring 37 Förslag till förordning Skäl 24 (24)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader, samt finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201320, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9521, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9622 och rådets förordning (EU) 2017/193923 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137124. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. (24)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå de särskilda målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan, storleken på och kapaciteten för berörda parter och berättigade stödmottagare samt den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör omfatta beaktande av användning av enhetsbelopp, schablonsatser, enhetskostnader och kaskadbidrag samt kriterier för samfinansiering som tar hänsyn till frivilligarbete och finansiering som inte är kopplad till kostnaderna, enligt vad som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. Krav om samfinansiering bör godtas in natura och får upphävas vid begränsad kompletterande finansiering. I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201320, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9521, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9622 och rådets förordning (EU) 2017/193923 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137124. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. __________________ __________________ 20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). 20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). 21 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1). 21 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1). 22 Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2). 22 Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2). 23 Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). 23 Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). 24 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29). 24 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29). Ändring 38 Förslag till förordning Skäl 25 (25)  Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör kunna delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. (25)  Angående genomförandet av de särskilda målen att främja jämställdhet, rättigheter, medborgarnas engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv på lokal, regional, nationell och transnationell nivå och bekämpa våld, får tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. Ändring 39 Förslag till förordning Skäl 26a (nytt) (26a)  Förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna syftar till att ge unionen möjlighet att bättre skydda sin budget när brister i rättsstatsprincipen hindrar eller hotar att hindra en sund ekonomisk förvaltning eller att skada unionens ekonomiska intressen. Förslaget bör komplettera programmet för rättigheter och värderingar, vars roll är annorlunda, nämligen att finansiera politik som är i linje med de grundläggande rättigheter och europeiska värderingar som inriktas på att främja människors liv och delaktighet. Ändring 40 Förslag till förordning Skäl 27 (27)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU25] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. (27)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU25] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. De begränsningar som härrör från de utomeuropeiska ländernas och territoriernas avsides läge måste tas i beaktande vid genomförandet av programmet, och deras faktiska deltagande i programmet måste övervakas och regelbundet utvärderas. __________________ __________________ 25 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1). 25 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1). Ändring 41 Förslag till förordning Skäl 28 (28)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av det. (28)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med halvtidsutvärderingen av det. Ändring 42 Förslag till förordning Skäl 29 (29)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet för bättre lagstiftning av den 13 april 2016 är det nödvändigt att utvärdera detta program på grundval av information som samlats in genom specifika övervakningskrav samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan, i tillämpliga fall, innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för att bedöma programmets effekter på fältet. (29)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet för bättre lagstiftning av den 13 april 2016 är det nödvändigt att utvärdera detta program på grundval av information som samlats in genom specifika övervakningskrav samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. I detta sammanhang skulle bland annat organisationer i det civila samhället, lokala offentliga myndigheter och arbetsmarknadens parter kunna tolkas som exempel på sökande och mottagare som kanske inte har tillräckligt med resurser och personal för att uppfylla övervaknings- och rapporteringskraven. Dessa krav kan, i tillämpliga fall, innefatta mätbara indikatorer som utgångspunkt för att bedöma programmets effekter på fältet. Ändring 43 Förslag till förordning Skäl 30 (30)  I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på indikatorer, i enlighet med vad som anges i artikel och artikel 16 samt i bilaga II. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. (30)  I syfte att komplettera denna förordning för att genomföra programmet och säkerställa en ändamålsenlig bedömning av dess måluppfyllelse bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på arbetsprogram, i enlighet med artikel 13, och indikatorer, i enlighet med vad som anges i artiklarna 14 och 16 samt i bilaga II. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. Ändring 44 Förslag till förordning Skäl 31 (31)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201126. utgår __________________ 26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). Ändring 45 Förslag till förordning Artikel 1 –stycke 1 Genom denna förordning inrättas programmet för rättigheter och värden (nedan kallat programmet). Genom denna förordning inrättas programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (nedan kallat programmet). Ändring 46 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 2 I förordningen fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering. I förordningen fastställs målen och tillämpningsområdet för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och villkoren för tillhandahållande av sådan finansiering. Ändring 47 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 1.  Programmets allmänna mål är att skydda och främja rättigheter och värden, såsom dessa fastställs i EU-fördragen, inbegripet genom att stödja det civila samhällets organisationer i syfte att upprätthålla öppna, demokratiska och inkluderande samhällen. 1.  Programmets allmänna mål är att skydda och främja rättigheter och värden såsom dessa fastställs i fördragen, inbegripet demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna enligt vad som stadgas i artikel 2 i EU-fördraget, i synnerhet genom att stödja och bygga upp kapaciteten i organisationer i det civila samhället på lokal, regional, nationell och transnationell nivå, särskilt på gräsrotsnivå, och genom att uppmuntra medborgerligt och demokratiskt deltagande i syfte att upprätthålla och vidareutveckla öppna, rättighetsbaserade, demokratiska, jämlika och inkluderande samhällen. Ändring 48 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 – led -a (nytt) (-a)  Att skydda och främja demokratin och rättsstaten på lokal, regional, nationell och transnationell nivå (segmentet Unionens värden). Ändring 49 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 – led a (a)  Att främja jämlikhet och rättigheter (segmentet Jämlikhet och rättigheter). (a)  Att främja jämlikhet, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män, rättigheter och icke-diskriminering, och främja integrering av ett jämställdhetsperspektiv (segmentet Jämlikhet, rättigheter och jämställdhet). Ändring 50 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 – led b (b)  Att främja medborgarnas engagemang och deltagande i unionens demokratiska liv (segmentet Medborgarnas engagemang och deltagande). (b)  Att göra medborgarna – framför allt unga människor – mer medvetna om unionens betydelse genom åtgärder som syftar till att bevara minnet av de historiska händelser som ledde till att unionen skapades, och att främja demokrati, yttrandefrihet, mångfald, medborgerligt engagemang och aktivt deltagande i unionens demokratiska liv (segmentet Aktivt medborgarskap). Ändring 51 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 – led c (c)  Att bekämpa våld (segmentet Daphne). (c)  Att bekämpa våld, inklusive könsrelaterat våld (segmentet Daphne). Ändring 52 Förslag till förordning Artikel 2a (ny) Artikel 2a Segmentet Unionens värden Inom ramen för det allmänna mål som anges i artikel 2.1 och det särskilda mål som anges i led -a i artikel 2.2 ska programmet vara inriktat på att (a)   skydda och främja demokratin och rättsstaten, bland annat genom att stödja verksamhet i det civila samhället som främjar rättsväsendets oberoende och ett effektivt rättsligt skydd genom oberoende domstolar, inbegripet av grundläggande rättigheter; ge stöd till oberoende människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället som övervakar efterlevnaden av rättsstatsprincipen och till försvar för visselblåsare samt till initiativ som främjar en gemensam kultur med öppenhet och insyn, goda styrelseformer och korruptionsbekämpning, (b)   främja uppbyggnaden av en mer demokratisk union och skydda och öka medvetenheten om de rättigheter och värden som fastställs i fördragen genom att ge ekonomiskt stöd till oberoende organisationer i det civila samhället som främjar och vårdar dessa rättigheter och värden på lokal, regional, nationell och transnationell nivå, varigenom det skapas en miljö som möjliggör en demokratisk dialog och stärker yttrandefriheten, friheten att delta i fredliga sammankomster, föreningsfriheten, mediernas frihet och mångfald samt den akademiska friheten. Ändring 53 Förslag till förordning Artikel 3 – rubriken Segmentet Jämlikhet och rättigheter Segmentet Jämlikhet, rättigheter och jämställdhet Ändring 54 Förslag till förordning Artikel 3 – stycke 1 – inledningen Inom ramen för det särskilda mål som anges i artikel 2.2 a ska programmet vara inriktat på att Inom ramen för det allmänna mål som anges i artikel 2.1 och det särskilda mål som anges i artikel 2.2 a ska programmet vara inriktat på att Ändring 55 Förslag till förordning Artikel 3 – stycke – led a (a)  förebygga och bekämpa ojämlikhet och diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, och att stödja en övergripande politik för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och antidiskriminering och integrering samt strategier för att bekämpa rasism och alla former av intolerans, (a)  främja jämlikhet och förebygga och bekämpa ojämlikhet och diskriminering på grund av kön, ras, socialt eller etniskt ursprung, hudfärg, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning eller på någon annan grund, och att stödja en övergripande politik för att främja jämlikhet och antidiskriminering och integrering samt strategier för att bekämpa rasism och alla former av intolerans såväl online som offline, Ändring 56 Förslag till förordning Artikel 3 – stycke 1 – led aa (nytt) (aa)  stödja övergripande strategier och program för att främja kvinnors rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män, kvinnors egenmakt och jämställdhetsintegrering, Ändring 57 Förslag till förordning Artikel 4 – rubriken Segmentet Medborgarnas engagemang och deltagande Segmentet Aktivt medborgarskap Ändring 58 Förslag till förordning Artikel 4 – stycke 1 – inledningen Inom ramen för det särskilda mål som anges i artikel 2.2 b ska programmet vara inriktat på att Inom ramen för det särskilda mål som anges i artikel 2.2 a ska programmet ha följande mål: Ändring 59 Förslag till förordning Artikel 4 – stycke 1 – led a (a)  öka medborgarnas förståelse av unionen, dess historia, kulturarv och mångfald, (a)  stödja projekt som lagts fram av medborgarna, med särskilt fokus på ungdomar, och som syftar till att uppmuntra människor att inte bara komma ihåg de händelser som föregick unionens grundande, och som utgör kärnan i dess historiska minne, utan också att lära sig mer om sin gemensamma historia och kultur och sina gemensamma värden, samt att få en känsla av det gemensamma kulturarvets rikedom och av den kulturella och språkliga mångfalden, som utgör grunden för en gemensam framtid; främja medborgarnas förståelse av unionen, dess ursprung, syfte och gärning, och öka deras medvetenhet om dess nutida och framtida utmaningar och vikten av den ömsesidiga förståelse och tolerans som utgör själva kärnan i det europeiska projektet. Ändring 60 Förslag till förordning Artikel 4 – stycke 1 – led aa (nytt) (aa)   främja och stödja utbyte av god praxis när det gäller formell och informell utbildning om europeiskt medborgarskap. Ändring 61 Förslag till förordning Artikel 4 – stycke 1 – led b (b)  främja utbyte och samarbete mellan medborgare i olika länder, främja medborgarnas medborgerliga och demokratiska deltagande så att medborgare och representativa sammanslutningar kan ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter inom alla unionens åtgärdsområden. (b)  främja den offentliga dialogen genom vänortssamarbete, möten mellan medborgare, framför allt unga människor, och genom samarbete mellan kommuner, lokalsamhällen och organisationer i det civila samhället i olika länder, för att ge dem direkt praktisk erfarenhet av rikedomen hos unionens kulturella mångfald och kulturarv och för att öka medborgarnas samhällsengagemang. Ändring 62 Förslag till förordning Artikel 4 – stycke 1 – led ba (nytt) (ba)  uppmuntra och stärka medborgarnas deltagande i unionens demokratiska liv på lokal, nationell och transnationell nivå; göra det möjligt för medborgare och föreningar att främja en interkulturell dialog och medverka i verkliga offentliga debatter om alla unionens åtgärdsområden, och därmed bidra till att utforma unionens politiska agenda; stödja organiserade gemensamma initiativ, i form av både medborgarorganisationer och nätverk av rättsliga enheter, för att mer effektivt genomföra de mål som anges i de föregående punkterna. Ändring 63 Förslag till förordning Artikel 5 – inledningen Inom ramen för det särskilda mål som anges i artikel 2.2 c ska programmet vara inriktat på att Inom ramen för det allmänna mål som anges i artikel 2.1 och det särskilda mål som anges i artikel 2.2 c ska programmet vara inriktat på att Ändring 64 Förslag till förordning Artikel 5 – led -a (nytt) (-a)  förebygga och bekämpa alla former av könsrelaterat våld mot kvinnor och främja ett fullständigt genomförande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) på alla nivåer, och Ändring 65 Förslag till förordning Artikel 5 – led a (a)  förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, unga och kvinnor liksom våld mot andra riskutsatta grupper, (a)  förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, unga och kvinnor liksom våld mot andra riskutsatta grupper, såsom hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning, minoriteter, äldre, flyktingar och migranter, Ändring 66 Förslag till förordning Artikel 5 – led b (b)  stödja och skydda offer för sådant våld. (b)  stödja och skydda offer för sådant våld, bland annat genom att stödja verksamhet inom organisationer i det civila samhället som underlättar och säkerställer tillgång till rättslig prövning, till stödtjänster för brottsoffer och till en säker polisrapportering för alla våldsoffer samt stödja och säkerställa samma skyddsnivå i hela unionen för offer för könsrelaterat våld, Ändring 67 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1 1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara [641 705 000] EUR i löpande priser. 1.  Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2027 ska vara 1 627 000 000 EUR i 2018 års priser [1 834 000 000 EUR i löpande priser]. Ändring 68 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – led -a (nytt) (-a)  [754 062 000 EUR i 2018 års priser] [850 000 000 EUR i löpande priser] (dvs. 46,34 % av den totala finansieringsramen) för de särskilda mål som avses i led -a i artikel 2.2. Ändring 69 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – led a (a)  [408 705 000] EUR för de särskilda mål som avses i artikel 2.2 a och 2.2 c. (a)  [429 372 000 EUR i 2018 års priser] [484 000 000 EUR] (dvs. 26,39 % av den totala finansieringsramen) för de särskilda mål som avses i leden a och c i artikel 2.2. Ändring 70 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – led b (b)  [233 000 000] EUR för det särskilda mål som avses i artikel 2.2 b. (b)  [443 566 000 EUR i 2018 års priser] [500 000 000 EUR] (dvs. 27,26% av den totala finansieringsramen) för de särskilda mål som avses i led b i artikel 2.2. Ändring 71 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1a (nytt) Kommissionen ska anslå minst 50 % av de belopp som avses i leden -a och a i första stycket i denna punkt till stöd för verksamhet som bedrivs av organisationer i det civila samhället, varav minst 65 % ska anslås till lokala och regionala organisationer i det civila samhället. Kommissionen får inte avvika från de anslagna procentsatserna i finansieringsramen, såsom de anges i bilaga I-a, med mer än fem procentenheter. Om det visar sig nödvändigt att överskrida denna gräns ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att ändra bilaga I-a genom att ändra de tilldelade procentsatserna av programmets medel med fem till tio procentenheter. Ändring 72 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 5 5.  Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med artikel 62.1 c i den förordningen. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten. 5.  Medel anslagna till medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran, eller på kommissionens begäran, överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för medlemsstaten. Ändring 73 Förslag till förordning Artikel 6a (ny) Artikel 6a Mekanismen till stöd för värden 1.   Om situationen i en medlemsstat allvarligt och snabbt försämras när det gäller efterlevnaden av unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget, och dessa värden riskerar att inte skyddas och främjas i tillräcklig utsträckning, får kommissionen i undantagsfall inleda en ansökningsomgång i form av ett påskyndat förfarande för bidragsansökningar för organisationer i det civila samhället, i syfte att underlätta, stödja och stärka den demokratiska dialogen i den berörda medlemsstaten och åtgärda problemet med bristande efterlevnad av de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget. 2.   Kommissionen ska öronmärka upp till 5 % av de belopp som avses i artikel 6.2-a till den mekanism till stöd för värden som avses i punkt 1 i denna artikel. I slutet av varje budgetår ska kommissionen överföra alla medel som inte blivit föremål för några åtaganden inom ramen för denna mekanism till stöd för andra åtgärder som omfattas av programmets mål. 3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att aktivera den mekanism till stöd för värden som avses i punkt 1 i denna artikel. Aktiveringen av denna mekanism ska grundas på en omfattande, regelbunden och evidensbaserad övervakning och utvärdering av situationen i alla medlemsstater när det gäller demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Ändring 74 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 1.  Programmet ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 61.1 c i budgetförordningen. 1.  Programmet ska genomföras inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller inom ramen för indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen. Ändring 75 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen. 2.  Programmet får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, främst genom verksamhetsbidrag och årliga och fleråriga administrationsbidrag. Finansieringen ska genomföras på så sätt att man säkerställer en sund ekonomisk förvaltning, återhållsam användning av offentliga medel och en begränsad administrativ börda för både programadministratören och stödmottagarna samt att programmets medel är tillgängliga för potentiella stödmottagare. Enhetsbelopp, enhetskostnader, schablonsatser och kaskadbidrag (ekonomiskt stöd till tredje part) får användas. Samfinansiering ska godtas in natura och får upphävas vid begränsad kompletterande finansiering. Ändring 76 Förslag till förordning Artikel 9 – stycke 1 Åtgärder som bidrar till att uppnå ett särskilt mål som anges i artikel 2 får beviljas finansiering enligt denna förordning. Särskilt verksamheter som förtecknas i bilaga I ska berättiga till finansiering. 1.   Åtgärder som bidrar till att uppnå ett allmänt eller särskilt mål som anges i artikel 2 får beviljas finansiering enligt denna förordning. I synnerhet ska verksamheter som förtecknas i artikel 9a berättiga till finansiering. Ändring 77 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 (ny) 2.   I överensstämmelse med artikel 11.2 i EU-fördraget ska kommissionen inrätta en grupp för civil dialog som ska säkerställa en regelbunden, öppen och transparent dialog med programmets stödmottagare och andra berörda parter i syfte att utbyta erfarenheter och god praxis samt diskutera hur politiken utvecklas inom de områden och mål som omfattas av programmet och relaterade områden. Ändring 78 Förslag till förordning Artikel 9a (ny) Artikel 9 a Verksamheter som berättigar till finansiering De allmänna och särskilda mål för programmet som anges i artikel 2 kommer i synnerhet, men inte uteslutande, att eftersträvas genom stöd till följande verksamheter: (a)   Medvetandehöjande, folkbildning, främjande och spridning av information för att förbättra kunskaperna om politiken, principerna och rättigheterna inom de områden och mål som omfattas av programmet. (b)   Ömsesidigt lärande genom utbyte av god praxis mellan berörda parter för att förbättra kunskaper och ömsesidig förståelse när det gäller medborgerligt och demokratiskt engagemang. (c)   Analytisk övervakning, rapportering och opinionsbildning för att främja en bättre förståelse av situationen i medlemsstaterna och på unionsnivå på de områden som omfattas av programmet och förbättra införlivandet och genomförandet av unionens lagstiftning, politik och gemensamma värden i medlemsstaterna, exempelvis insamling av data och statistik; utveckling av gemensamma metoder och i förekommande fall indikatorer eller riktmärken; undersökningar, forskning och opinionsundersökningar; utvärderingar; konsekvensbedömning; utarbetande och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial. (d)   Utbildning av berörda aktörer i syfte att förbättra deras kunskaper om politiken och rättigheterna på de områden som omfattas av programmet och stärkande av deras oberoende och deras förmåga att verka för politiken och rättigheterna på dessa områden, också genom strategisk rättslig prövning. (e)   Främjande av allmänhetens medvetenhet om och förståelse av risker, regler, skyddsåtgärder och rättigheter i samband med skyddet av personuppgifter, privatlivet och digital säkerhet. (f)   Stärkande av medborgarnas medvetenhet om de europeiska grundläggande värdena och deras engagemang för rättvisa, jämlikhet, rättsstatsprincipen och demokrati och om deras rättigheter och skyldigheter som följer av unionsmedborgarskapet, såsom rätten att resa, arbeta, studera och bo i en annan medlemsstat, genom informationskampanjer och främjande av ömsesidig förståelse, interkulturell dialog och respekt för mångfalden inom unionen. (g)   Stärkande av medborgarnas – särskilt ungdomarnas – medvetenhet om Europas kultur, kulturarv, identitet, historia och åminnelse och stärkande av deras känsla av tillhörighet till unionen, särskilt genom initiativ som syftar till att inleda en reflektion över orsakerna till de totalitära regimerna i Europas nutidshistoria och till att hedra minnet av offren för dessa brott, orättvisor och aktiviteter som har samband med andra avgörande ögonblick i Europas nutidshistoria. (h)   Sammanförande av medborgare av olika nationalitet och från olika kulturer genom att man ger dem möjlighet att delta i vänortsprojekt och småskaliga och civilsamhälleliga projekt och på så sätt skapar förutsättningar för en starkare nedifrån och upp-strategi. (i)   Främjande och underlättande av ett aktivt och inkluderande deltagande, med särskild uppmärksamhet riktad mot marginaliserade grupper i samhället, i uppbyggnaden av en mer demokratisk union, liksom medvetandehöjande åtgärder och främjande och försvar av grundläggande rättigheter, rättigheter och värden genom stöd till organisationer i det civila samhället som är verksamma på alla nivåer inom programmet, samt utveckling av de europeiska nätverkens och civilsamhällsorganisationernas kapacitet att bidra till utvecklingen av, informationen om och övervakningen av genomförandet av unionens lagstiftning, politiska mål, värden och strategier. (j)   Finansiering av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ. (k)   Åtgärder för att öka kunskaperna om programmet och spridning och överförbarhet när det gäller dess resultat samt främjande av möjligheterna att nå ut till medborgarna och det civila samhället, bland annat genom att inrätta och stödja oberoende programkontaktpunkter. (l)   Stärkande av kapaciteten och oberoendet hos människorättsförsvarare och organisationer i det civila samhället som bevakar situationen för rättsstaten och stöder åtgärder på lokal, regional, nationell och transnationell nivå. (m)   Stöd till försvar för visselblåsare, inbegripet initiativ och åtgärder för att upprätta säkra kanaler för rapportering inom organisationer och till offentliga myndigheter eller andra relevanta organ, liksom åtgärder för att skydda visselblåsare mot uppsägning, degradering eller andra former av repressalier, bland annat genom information och utbildning för relevanta offentliga myndigheter och berörda aktörer. (n)   Stöd till initiativ och åtgärder för att främja och skydda mediernas frihet och mångfald och bygga upp kapacitet för nya utmaningar, såsom nya medier, liksom motverkande av hatpropaganda samt riktad felaktig information genom medvetandehöjande, utbildning, undersökningar och övervakning. (o)   Stöd till organisationer i det civila samhället som arbetar för att främja och bevaka integritet, öppenhet och insyn samt ansvarsutkrävande inom offentlig förvaltning och offentliga myndigheter, och att bekämpa korruption. (p)   Stöd till organisationer som hjälper, hyser och skyddar våldsoffer och människor som lever under hot, bland annat kvinnojourer. Ändring 79 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 1.  Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen. 1.  Bidrag inom programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen och ska inbegripa verksamhetsbidrag, fleråriga administrationsbidrag och kaskadbidrag. Ändring 80 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 2 2.  Utvärderingskommittén får bestå av externa experter. 2.  Utvärderingskommittén får bestå av externa experter. Vid sammansättningen av utvärderingskommittén ska en jämn könsfördelning säkerställas. Ändring 81 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 1 1.  En åtgärd som har fått ett bidrag genom programmet får också erhålla ett bidrag från något annat unionsprogram, inbegripet fonder inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. [Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna och stödet från olika unionsprogram får beräknas proportionellt]. 1.  En åtgärd som har fått ett bidrag genom programmet får också erhålla ett bidrag från något annat unionsprogram, inbegripet fonder inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader och att dubbla kostnader undviks genom att man tydligt anger finansieringskällorna för varje utgiftskategori, i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. [Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna och stödet från olika unionsprogram får beräknas proportionellt]. Ändring 82 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led a – punktsats 1 –  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den. –  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till en medlemsstat. Ändring 83 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led a – punktsats 2 –   Ett tredjeland som är associerat till programmet. –   För de särskilda mål som avses i artikel 2.2 a och 2.2 c, ett tredjeland som är associerat till programmet i enlighet med artikel 7 i denna förordning. Ändring 84 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led b (b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation. (b)  Varje icke vinstdrivande rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation. Ändring 85 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 3 3.  Ett bidrag för administrationskostnader får också tilldelas utan ansökningsomgång till det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan (Equinet) för att täcka utgifter i samband med dess ständiga arbetsprogram. 3.  Ett bidrag för administrationskostnader får också tilldelas utan ansökningsomgång till det europeiska nätverket för likabehandlingsorgan (Equinet) enligt artikel 6.2 a för att täcka utgifter i samband med dess ständiga arbetsprogram, under förutsättning att det har gjorts en könsspecifik konsekvensbedömning av arbetsprogrammet. Ändring 86 Förslag till förordning Artikel 13 – rubriken Arbetsprogram Arbetsprogram och fleråriga prioriteringar Ändring 87 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 1.  Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. 1.  Programmet ska utföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. Ändring 88 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1a (ny) 1a.  Kommissionen ska tillämpa partnerskapsprincipen när den bestämmer sina prioriteringar inom ramen för programmet och se till att berörda parter deltar i stor omfattning i planeringen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av detta program och dess arbetsprogram i enlighet med artikel 15a. Ändring 89 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 2.  Arbetsprogrammet ska antas av kommissionen genom en genomförandeakt. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 19. 2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 16 för att komplettera denna förordning genom att fastställa ett lämpligt arbetsprogram. Ändring 90 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 1.  Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda mål som anges i artikel 2 anges i bilaga II. 1.  Indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de särskilda mål som anges i artikel 2 ska, när så är möjligt, samlas in med uppdelning efter kön. Förteckningen över indikatorer anges i bilaga II. Ändring 91 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 3 3.  Systemet för resultatrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och medlemsstaterna. 3.  Systemet för resultatrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och rättidigt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav som är så lite betungande som möjligt ställas på mottagarna av unionens medel och medlemsstaterna. För att underlätta uppfyllandet av rapporteringskraven ska kommissionen tillhandahålla användarvänliga format samt vägledning och stödprogram som särskilt riktas till organisationer i det civila samhället, som kanske inte alltid har den sakkunskap och tillräckligt med resurser och personal som krävs för att uppfylla rapporteringskraven. Ändring 92 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 1.  Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen. 1.  Utvärderingar ska vara genusmedvetna, inbegripa könsuppdelade uppgifter, innehålla ett särskilt kapitel för varje segment och ta hänsyn till antalet personer som nåtts, deras återkoppling och deras geografiska täckning samt utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen. Ändring 93 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 2.  En halvtidsutvärdering av programmet ska utföras när tillräcklig information finns tillgänglig om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras. Halvtidsutvärderingen ska ta hänsyn till resultaten av utvärderingarna av de långsiktiga effekterna av de föregående programmen (Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och Ett Europa för medborgarna). 2.  En interimsutvärdering av programmet ska utföras när tillräcklig information finns tillgänglig om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras. Interimsutvärderingen ska ta hänsyn till resultaten av utvärderingarna av de långsiktiga effekterna av de föregående programmen (Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap och Ett Europa för medborgarna). Interimsutvärderingen ska innehålla en könsspecifik konsekvensbedömning för att bedöma i vilken utsträckning programmets jämställdhetsmål har uppnåtts, för att säkerställa att ingen del av programmet får oavsiktliga negativa konsekvenser när det gäller jämställdheten och för att fastställa rekommendationer om hur framtida ansökningsomgångar och beslut om bidrag för administrationskostnader kan utformas så att man aktivt främjar jämställdhetsaspekter. Ändring 94 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 4 4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. 4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Kommissionen ska göra utvärderingen offentlig och lättillgänglig genom att offentliggöra den på sin webbplats. Ändring 95 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 2 2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 14 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2027. 2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 13 och 14 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2027. Ändring 96 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 13 och 14 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. Ändring 97 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 4 4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. 4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. Vid sammansättningen av den grupp av experter som rådfrågas ska en jämn könsfördelning säkerställas. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter, ska den se till att alla handlingar, inklusive utkasten till akterna, så snabbt som möjligt och samtidigt översänds till Europaparlamentet och rådet och till medlemsstaternas experter. Om Europaparlamentet och rådet bedömer det vara nödvändigt, får de skicka sina respektive experter till de möten i kommissionens expertgrupper, som arbetar med förberedelse av delegerade akter, till vilka medlemsstaternas experter inbjuds. Därför ska Europaparlamentet och rådet få del av planeringen för de kommande månaderna och bjudas in till samtliga expertmöten. Ändring 98 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 5 5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. På grundval av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning får medborgarna och andra berörda parter yttra sig över utkastet till en delegerad akt under en period på fyra veckor. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ska höras om utkastet mot bakgrund av icke-statliga organisationers och lokala och regionala myndigheters erfarenheter i samband med genomförandet av programmet. Ändring 99 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 6 6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 14 ska träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. 6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 13 eller 14 ska träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. Ändring 100 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten. 1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (särskilt när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och proportionell riktad information, i ett format som även är tillgängligt för funktionsnedsatta personer, till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten samt, vid behov, dem som drar fördel av eller deltar i åtgärder som finansieras på detta sätt, och därigenom påvisa mervärdet för unionen och stödja kommissionens insatser för insamling av uppgifter för att förbättra budgettransparensen. Ändring 101 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 2 2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 2. 2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Ändring 102 Förslag till förordning Artikel 18a (ny) Artikel 18a Programkontaktpunkter I varje medlemsstat ska det finnas en oberoende programkontaktpunkt med behörig personal som bland annat ska ha till uppgift att ge de berörda aktörerna och programmets stödmottagare opartisk vägledning, praktisk information och hjälp i fråga om alla aspekter av programmet, även i samband med ansökningsförfarandet. Ändring 103 Förslag till förordning Artikel 19 Artikel 19 utgår Kommittéförfarande 1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. 2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. 3.  Kommittén får sammanträda i särskilda konstellationer för att behandla de enskilda elementen i programmet. Ändring 104 Förslag till förordning Bilaga -I (ny) Bilaga -I De tillgängliga programmedel som avses i artikel 6.1 ska fördelas enligt följande: (a)  Inom det belopp som avses i artikel 6.2 a: –  minst 15 % till verksamhet som genomför det särskilda mål som anges i led aa i artikel 3, –  minst 40 % till verksamhet som genomför de särskilda mål som anges i led -a i artikel 5, och –  minst 45% till verksamhet som genomför de särskilda mål som anges i artikel 3 a och b och i artikel 5 a och b, (b)  Inom det belopp som avses i artikel 6.2 b: –  15 % till åminnelseverksamhet, –  65 % till demokratiskt deltagande, –  10% till marknadsföring, och –  10 % till administration. Ändring 105 Förslag till förordning Bilaga I Bilaga I utgår Programmets verksamheter De särskilda mål för programmet som avses i artikel 2.2 kommer i synnerhet att eftersträvas genom stöd till följande verksamheter: (a)   Medvetandehöjande, spridning och information för att förbättra kunskaperna om politik och lagstiftning inom de områden som omfattas av programmet. (b)   Ömsesidigt lärande genom utbyte av god praxis mellan berörda parter för att förbättra kunskap och ömsesidig förståelse när det gäller medborgerligt och demokratiskt engagemang. (c)   Analys och övervakning1 för att främja en bättre förståelse av situationen både i EU-länderna och på EU-nivå inom de områden som omfattas av programmet och för att förbättra genomförandet av EU:s lagstiftning och politik. (d)   Utbildning av berörda aktörer i syfte att förbättra deras kunskaper om politik och rättigheter inom de områden som omfattas. (e)   Utveckling och underhåll av verktyg för informations- och kommunikationsteknik (IKT). (f)   Stärkande av medborgarnas medvetenhet om europeisk kultur, historia och åminnelse samt deras känsla av tillhörighet till unionen. (g)   Sammanförande av européer av olika nationalitet och från olika kulturer genom att ge dem möjlighet att delta i vänortsprojekt. (h)   Åtgärder för att uppmuntra och underlätta ett aktivt deltagande i uppbyggnaden av en mer demokratisk union liksom medvetenhet om rättigheter och värden genom stöd till organisationer i civilsamhället. (i)   Finansiering av tekniskt och organisatoriskt stöd för genomförandet av förordning [(EU) nr 211/2011], vilket skulle stärka medborgarnas möjligheter att utöva rätten att föreslå och stödja europeiska medborgarinitiativ. (j)   Utveckling av EU-nätverkens kapacitet för att främja och vidareutveckla EU-rätten, de politiska målen och strategierna samt stödja civilsamhällets organisationer som är aktiva på de områden som omfattas av programmet. (k)   Insatser för att förbättra kunskaperna om programmet och spridning och överförbarhet av dess resultat, samt främjande av förutsättningarna att nå ut till medborgarna genom att inrätta och stödja programkontor/nationella kontaktnät. 1 Dessa verksamheter omfattar exempelvis insamling av data och statistik, utveckling av gemensamma metoder och i förekommande fall indikatorer eller riktmärken, undersökningar, forskning, analyser och enkäter, utvärderingar, konsekvensbedömning, utarbetande och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial, Ändring 106 Förslag till förordning Bilaga II – inledningen Programmet kommer att övervakas på grundval av en uppsättning indikatorer som är avsedda att mäta i vilken grad de allmänna och särskilda målen har uppnåtts, för att därigenom kunna minimera de administrativa bördorna och kostnaderna. Uppgifter kommer därför att samlas in för följande nyckelindikatorer: Programmet kommer att övervakas på grundval av en uppsättning resultatindikatorer som är avsedda att mäta i vilken grad de allmänna och särskilda målen har uppnåtts, för att därigenom kunna minimera de administrativa bördorna och kostnaderna. Där det är möjligt ska indikatorerna delas upp efter ålder, kön och alla andra insamlingsbara uppgifter, såsom etnicitet, funktionsnedsättning och könsidentitet. Uppgifter kommer därför att samlas in för följande nyckelindikatorer: Ändring 107 Förslag till förordning Bilaga II – tabellen Antal personer som har nåtts av Antal personer, uppdelade efter kön och ålder, som har nåtts av i)  utbildningsverksamhet, i)  utbildningsverksamhet, ii)  verksamheter för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis, ii)  verksamheter för ömsesidigt lärande och utbyte av god praxis, iii)  verksamheter för medvetandehöjande, information och spridning. iii)  verksamheter för medvetandehöjande, information och spridning. Ändring 108 Förslag till förordning Bilaga II – tabellen – rad 1a (ny) Kommissionen ska också varje år offentliggöra följande utfallsindikatorer: Ändring 109 Förslag till förordning Bilaga II – tabellen – rad 1b (ny) Antal ansökningar och verksamheter som finansierats för varje led i artikel 9.1 och per programsegment. Ändring 110 Förslag till förordning Bilaga II – tabellen – rad 1c (ny) Den finansieringsnivå som begärts av de sökande och som beviljats för varje led i artikel 9.1 och per programsegment. Ändring 111 Förslag till förordning Bilaga II – tabellen – rad 6 Antal transnationella nätverk och initiativ som är inriktade på europeiskt minne och arv som en följd av ingripanden genom programmet. Antal transnationella nätverk och initiativ som till följd av ingripanden genom programmet är inriktade på europeisk åminnelse, europeiskt arv och dialog med civilsamhället på europeisk nivå. Ändring 112 Förslag till förordning Bilaga II – tabellen – rad 6a (ny) Projektens geografiska fördelning

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0468/2018).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 januari 2019 om förslaget till rådets förordning om inrättande av ett europeiskt instrument för kärnsäkerhet som kompletterar instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, och som grundar sig på Euratomfördraget (COM(2018)0462) – C8–0315/2018 – 2018/0245(NLE))

P8_TA(2019)0041 A8-0448/2018

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2018)0462),

—  med beaktande av artikel 203 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0315/2018),

—  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0448/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

Kommissionens förslag   Ändring Ändring 1 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt) (2a)  Därför bör åtaganden som rör nukleärt fysiskt skydd, icke-spridning och kärnsäkerhet samt mål för hållbar utveckling och unionens övergripande intressen ha en central vägledande roll vid programplaneringen av åtgärderna enligt denna förordning. Ändring 2 Förslag till förordning Skäl 3 (3)  Målet med programmet det europeiska instrumentet för kärnsäkerhet som kompletterar instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete på grundval av Euratomfördraget bör vara att främja inrättandet av effektiv och ändamålsenlig kärnsäkerhet, strålskyddsnivå och tillämpning av en effektiv och ändamålsenlig säkerhetskontroll av kärnämnen i tredjeländer, med utgångspunkt i den egna verksamheten i unionen. (3)  Målet med programmet det europeiska instrumentet för kärnsäkerhet som kompletterar instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete på grundval av Euratomfördraget (nedan kallat instrumentet) bör vara att främja inrättandet av effektiv och ändamålsenlig kärnsäkerhet, strålskyddsnivå och tillämpning av en effektiv och ändamålsenlig säkerhetskontroll av kärnämnen i tredjeländer, med utgångspunkt i regelverk och utbyte av bästa praxis i unionen. Ändring 3 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt) (3a)  Detta instrument bör inte på något sätt främja användning av kärnenergi i tredjeländer och i unionen, utan bör särskilt inriktas på att förbättra kärnsäkerhetsnormerna globalt och samtidigt främja en hög strålskyddsnivå och tillämpningen av en effektiv och ändamålsenlig säkerhetskontroll av kärnämnen. Ändring 4 Förslag till förordning Skäl 3b (nytt) (3b)  Kärnkraftsolyckorna i kärnkraftverken i Tjernobyl 1986 och Fukushima Daiichi 2011 har tydliggjort att kärnkraftsolyckor har förödande globala konsekvenser för människor och miljön. Detta belyser behovet av högsta möjliga kärnsäkerhetsnormer och kärnämneskontroller samt oavbrutna insatser för att förbättra dessa normer och kontroller globalt, och behovet av att Euratom engagerar sig till stöd för dessa mål i tredjeländer. Normerna och kontrollerna bör motsvara bästa möjliga praxis, särskilt i fråga om förvaltning och regleringsmässigt oberoende. Ändring 5 Förslag till förordning Skäl 4 (4)  Denna förordning utgör en del av det ramverk som utformats för planeringen av samarbetet och bör komplettera de åtgärder som rör kärntekniskt samarbete som finansieras genom [förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]. (4)  Denna förordning utgör en del av det ramverk som utformats för planeringen av samarbetet och bör komplettera de åtgärder som rör kärntekniskt samarbete som finansieras genom [förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], som omfattas av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 209, 212 and 322.1. Ändring 6 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt) (5a)  Euratom är medlem av konventionen om kärnsäkerhet (1994) och konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall (1997). Ändring 7 Förslag till förordning Skäl 5b (nytt) (5b)  Öppenhet och information till allmänheten om kärnsäkerhet, kärnämneskontroll, avveckling och avfallshanteringsverksamhet enligt kraven exempelvis i Århuskonventionen (1998) är ett viktigt sätt att förhindra att radioaktivt material får negativa konsekvenser för människor och miljön och bör därför garanteras inom detta instrument. Ändring 8 Förslag till förordning Skäl 6 (6)  Euratom bör fortsätta sitt nära samarbete, i enlighet med kapitel 10 i Euratomfördraget, med Internationella atomenergiorganet (IAEA) kring kärnsäkerhet och kärnämneskontroll, för att främja de mål som anges i avdelning II kapitel 3 och 7 i Euratomfördraget. (6)  Euratom bör fortsätta sitt nära samarbete, i enlighet med kapitel 10 i Euratomfördraget, med Internationella atomenergiorganet (IAEA) kring kärnsäkerhet och kärnämneskontroll, för att främja de mål som anges i avdelning II kapitel 3 och 7 i Euratomfördraget. Euratom bör vidare samarbeta med andra väl ansedda internationella organisationer på området, såsom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling/Kärnenergibyrån, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och miljöpartnerskapet för den nordliga dimensionen, vilka arbetar med samma kärnsäkerhetsmål som Euratom. Samstämmighet, komplementaritet och samarbete mellan detta instrument och dessa organisationer och deras program kan ge kärnsäkerhetsåtgärderna över hela världen ökad räckvidd, effektivitet och ändamålsenlighet. Onödigt dubbelarbete och onödiga överlappningar bör undvikas. Ändring 9 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) (6a)  För att kontinuerligt förbättra kärnsäkerheten och skärpa regleringen på detta område i unionen har rådet antagit rådets direktiv 2009/71/Euratom, 2011/70/Euratom och 2013/59/Euratom. Dessa direktiv, liksom de höga kärnsäkerhets- och avvecklingsnormerna inom Euratom, bör tjäna som vägledning för åtgärder som finansieras genom detta instrument och motivera samarbetande tredjeländer att införa regleringar och normer med samma säkerhetsnivå. Ändring 10 Förslag till förordning Skäl 6b (nytt) (6b)  Instrumentet bör även främja internationellt samarbete på grundval av konventioner om kärnsäkerhet och hantering av radioaktivt avfall. Partnerländer bör uppmuntras att ansluta sig till dessa konventioner för att möjliggöra en IAEA-bistådd regelbunden kollegial granskning av deras nationella system. Kollegiala granskningar ger en utomstående bedömning av nuläget och utmaningar inom kärnsäkerhet i tredjeländer, vilket kan användas i programplaneringen för unionens stöd på hög nivå. Instrumentet kan dra nytta av granskningar från välrespekterade internationella kärnenergibyråer som genomför kollegiala granskningar och rapporterar till de potentiella stödmottagarna inom ramen för instrumentet. Slutsatser och rekommendationer i sådana kollegiala granskningar som tillgängliggörs för nationella myndigheter kan även vara till nytta för prioriteringen av konkreta stödåtgärder för berörda tredjeländer. Ändring 11 Förslag till förordning Skäl 6c (nytt) (6c)  Begreppen kärnsäkerhet och nukleärt fysiskt skydd är nära förbundna, eftersom bristande kärnsäkerhet, t.ex. i fråga om säkra driftsprocesser, kan leda till risker för det fysiska skyddet och eftersom risker för det fysiska skyddet, i synnerhet nya risker inom t.ex. cybersäkerhet, kan sätta kärnsäkerheten på nya prov. Därför bör unionens verksamhet för nukleärt fysiskt skydd i tredjeländer enligt bilaga II till förordning nr ... [COD nr 2018/0243 (om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete)] och verksamhet som finansieras genom detta instrument vara sammanhängande och komplettera varandra. Ändring 12 Förslag till förordning Skäl 7 (7)  Detta instrument bör innehålla åtgärder för att stödja dessa mål och bygga vidare på de åtgärder som tidigare fått stöd genom förordning (Euratom) nr 237/201424 och som rör kärnsäkerhet och kärnämneskontroll i tredjeländer, särskilt anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater. (7)  Detta instrument bör innehålla åtgärder för att stödja dessa mål och bygga vidare på de åtgärder som tidigare fått stöd genom förordning (Euratom) nr 237/201424 och som rör kärnsäkerhet, säker hantering av radioaktivt avfall, säker avveckling och sanering av tidigare kärntekniska förläggningsplatser och kärnämneskontroll i tredjeländer, särskilt anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, samt i grannskapsområdet enligt vad som avses i ... [COD 2018/0243, om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]. I syfte att tillämpa högsta möjliga kärnsäkerhetsnormer och upptäcka brister i befintliga säkerhetsåtgärder kan instrumentet stödja kärntekniska tillsynsorgan i att genomföra övergripande risk- och säkerhetsbedömningar (stresstester) av befintliga anläggningar och av kärnkraftverk som håller på att uppföras, på grundval av Euratoms regelverk om kärnsäkerhet och radioaktivt avfall, genomförandet av rekommendationer och övervakning av relevanta åtgärder. Kommissionen bör regelbundet underrätta Europaparlamentet om kärnsäkerhetsverksamheten i tredjeländer och om hur långt genomförandet har kommit. _______________ _________________ 24 Rådets förordning (Euratom) nr 237/2014 av den 13 december 2013 om inrättande av ett instrument för kärnsäkerhetssamarbete (EUT L 77, 15.3.2014, s. 109). 24 Rådets förordning (Euratom) nr 237/2014 av den 13 december 2013 om inrättande av ett instrument för kärnsäkerhetssamarbete (EUT L 77, 15.3.2014, s. 109). Ändring 13 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) (7a)  Enligt artikel 3 i EUF-fördraget har unionen som mål att främja folkens välfärd. Detta instrument ger unionen möjlighet att varaktigt förbättra den socioekonomiska och hälsomässiga situationen för människor globalt, inom och utanför unionens gränser. Projekt som finansieras via detta instrument bör även överensstämma med unionens inre och yttre politik, exempelvis genom att bidra till att nå målen för hållbar utveckling, såsom god hälsa och välbefinnande, rent vatten och sanitet. Instrumentet som sådant bör följa principerna om god förvaltning och därigenom bidra till utvecklingsmålet om fred, rättvisa och starka institutioner. Ändring 14 Förslag till förordning Skäl 7b (nytt) (7b)  Detta instrument bör ha som mål att få länder som mottar ekonomiskt stöd enligt denna förordning att upprätthålla de åtaganden som följer av associerings-, partnerskaps- och samarbetsavtalen med unionen, fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, förbinda sig till relevanta internationella konventioner, upprätthålla normer för kärnsäkerhet och strålskydd och förbinda sig att genomföra relevanta rekommendationer och åtgärder i enlighet med högsta möjliga normer i fråga om öppenhet och information till allmänheten. Ändring 15 Förslag till förordning Skäl 7c (nytt) (7c)  Detta instrument bör, genom projekt som finansieras via det, till fullo stödja nukleära säkerhets- och kontrollåtgärder samt förbättra hälsosituationen för människor i tredjeländer, i synnerhet för dem som bor nära kärnkraftsanläggningar och/eller uranbrytningsområden, medräknat säker sanering av tidigare uranbrytningsplatser i tredjeländer, särskilt i Centralasien och Afrika, då runt 18 % av världens uranleveranser för närvarande kommer från Sydafrika, Niger och Namibia. Ändring 16 Förslag till förordning Skäl 7d (nytt) (7d)  Detta instrument bör ha som mål att uppmuntra länder som mottar ekonomiskt stöd enligt denna förordning att främja demokratiska principer, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna och upprätthålla de åtaganden som följer av Esbo- och Århuskonventionerna. Ändring 17 Förslag till förordning Skäl 8 (8)  Genomförandet av denna förordning bör bygga på samråd, i förekommande fall, med de berörda nationella myndigheterna i medlemsstaterna, och dialog med partnerländerna. (8)  Genomförandet av denna förordning bör bygga på samråd, när så är lämpligt, med de berörda nationella myndigheterna i unionen och medlemsstaterna, såsom Europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering, och på dialog med partnerländerna. Sådana samråd bör i synnerhet äga rum under utarbetandet och innan antagandet av fleråriga vägledande program. Om en sådan dialog inte lyckas stilla unionens oro över kärnsäkerheten bör det externa stödet enligt denna förordning inte beviljas. Ändring 18 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt) (8a)  Ett individuellt, differentierat förhållningssätt bör intas till länder som får stöd via detta instrument. Användningen av instrumentet bör utgå från en bedömning av de särskilda behoven i länder som tar emot stödet och från instrumentets förväntade totala nytta, i synnerhet strukturförändringar i de berörda länderna. Ändring 19 Förslag till förordning Skäl 8b (nytt) (8b)  Medlemsstaternas tillsynsmyndigheter, organisationer för tekniskt stöd, kärnteknikföretag och anläggningar för kärnenergi har nödvändig expertis och sakkunskap för att tillämpa de striktaste normerna för kärnsäkerhet och strålskydd i en rad olika regelverk i medlemsstaterna, vilket kan bli en nyttig källa till stöd till partnerländer som har för avsikt att göra detsamma i sina nationella regelverk och industriella kontexter. Ändring 20 Förslag till förordning Skäl 9 (9)  När det är möjligt och lämpligt bör resultaten av Euratoms yttre åtgärder övervakas och bedömas på grundval av på förhand fastställda, transparenta, landsspecifika och mätbara indikatorer som är anpassade till instrumentets särdrag och mål och helst på grundval av partnerlandets resultatram. (9)  Resultaten av Euratoms yttre åtgärder bör övervakas och bedömas på grundval av på förhand fastställda, transparenta, landsspecifika och mätbara indikatorer som är anpassade till instrumentets särdrag och mål och helst på grundval av partnerlandets resultatram. Indikatorerna bör vara prestations- och resultatinriktade, så att mottagarländerna blir mer ansvars- och redovisningsskyldiga gentemot unionen och medlemsstaterna för resultaten av säkerhetsförbättrande åtgärder. Ändring 21 Förslag till förordning Skäl 10 (10)  Unionen och Euratom bör sträva efter att utnyttja de tillgängliga resurserna så effektivt som möjligt för att optimera effekterna av sina yttre åtgärder. Detta bör uppnås genom samstämmighet och komplementaritet mellan unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder samt genom skapande av synergieffekter med annan unionspolitik och andra unionsprogram. För att maximera effekten av samlade insatser för att uppnå ett gemensamt mål, bör denna förordning möjliggöra kombination av stöd med andra unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. (10)  Unionen och Euratom bör sträva efter att utnyttja de tillgängliga resurserna på ett optimalt och så effektivt sätt som möjligt och att förbättra genomförandet och kvaliteten på utgifterna för att optimera effekterna av sina yttre åtgärder. Detta bör uppnås genom samstämmighet och komplementaritet mellan unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder samt genom skapande av synergieffekter med annan unionspolitik och andra unionsprogram såsom Euratomprogram för forskning och utbildning. För att maximera effekten av samlade insatser för att uppnå ett gemensamt mål, bör denna förordning möjliggöra kombination av stöd med andra unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Ändring 22 Förslag till förordning Skäl 14 (14)  Valet av finansieringstyp och metod för genomförande inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat. Hänsyn ska särskilt tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa beaktande av användning av såväl klumpsummor, schablonsatser och enhetskostnader som finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. (14)  Valet av finansieringstyp och metod för genomförande inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med särskild hänsyn till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande efterlevnad och med beaktande av hur tillgängliga de är för potentiella partner och huruvida de kan skapa rättslig säkerhet. Detta bör inbegripa beaktande av användning av såväl klumpsummor, schablonsatser och enhetskostnader som finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. Ändring 23 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) (15a)  För att främja genomförandet av högsta möjliga kärnsäkerhetsnormer i tredjeländer på ett effektivt sätt och i god tid bör besluts- och förhandlingsprocesserna inom kommissionen och tillsammans med tredjeländer vara effektiva och snabba. Ändring 24 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 1.  Målet för denna förordning är att komplettera det kärntekniska samarbete som finansieras genom [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], särskilt att främja en hög kärnsäkerhetsnivå, strålskydd och tillämpningen av en effektiv och ändamålsenlig säkerhetskontroll av kärnmaterial i tredjeländer, genom att bygga vidare på verksamheten inom Euratom, i överensstämmelse med bestämmelserna i denna förordning. 1.  Målet för denna förordning är att komplettera det kärntekniska samarbete som finansieras genom [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], särskilt att främja en hög kärnsäkerhetsnivå, strålskydd och tillämpningen av en effektiv och ändamålsenlig säkerhetskontroll av kärnämnen i tredjeländer, genom att bygga vidare på regelverk och bästa praxis inom Euratom, i överensstämmelse med bestämmelserna i denna förordning, och genom att bidra till att säkerställa en rent civil användning av kärnämnen och därigenom skydda människor och miljön. Inom ramen för detta mål syftar denna förordning också till att stödja genomförandet av öppenhet när tredjelandsmyndigheter fattar kärnkraftsrelaterade beslut. Unionens samarbete på området kärnsäkerhet och kärnämneskontroll i enlighet med denna förordning syftar inte till att främja kärnenergi. Ändring 25 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 – led a (a)  Främjande av en verkningsfull kärnsäkerhetskultur och genomförande av de striktaste normerna i fråga om kärnsäkerhet och strålskydd, liksom kontinuerlig förbättring av kärnsäkerheten. (a)  Främjande av en verkningsfull kärnsäkerhetskultur och -förvaltning, kontinuerlig förbättring av kärnsäkerheten, och genomförande av de striktaste normerna i fråga om kärnsäkerhet och strålskydd som finns inom Euratom och internationellt för relevant kärnteknisk verksamhet. Ändring 26 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 – led b (b)  Ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, avveckling av befintliga kärntekniska anläggningar och sanering av tidigare kärntekniska förläggningsplatser. (b)  Ansvarsfull och säker hantering av radioaktivt avfall alltifrån generering till slutförvaring, däribland använt kärnbränsle (d.v.s. förbehandling, behandling, bearbetning, lagring och slutförvaring), samt säker och effektiv avveckling av befintliga kärntekniska anläggningar och sanering av tidigare kärntekniska förläggningsplatser samt tidigare platser för uranbrytning eller radioaktiva föremål och material som sänkts. Ändring 27 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 – led c (c)  Inrättande av effektiva och säkra skyddssystem. (c)  Inrättande av effektiva, säkra och insynsvänliga säkerhetskontroller av kärnämnen. Ändring 28 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 – led ca (nytt) (ca)  Uppmuntran till att främja allmän insyn och öppenhet hos myndigheter i tredjeländer samt information till allmänheten och deltagande i beslutsprocesser som rör säkerheten vid kärntekniska anläggningar och effektiva metoder för hantering av radioaktivt avfall, i enlighet med relevanta internationella konventioner och instrument. Ändring 29 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2 – led cb (nytt) (cb)  Utnyttjande av kunskaper och insatser inom ramen för instrumentet för att stärka det politiska inflytandet i internationella organisationer på energi- och säkerhetsområdet. Ändring 30 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 1.  Vid genomförandet av denna förordning ska det säkerställas samstämmighet, synergieffekter och komplementaritet med förordning (EU) nr XXX/XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, med andra program avseende unionens yttre åtgärder och med annan relevant unionspolitik och andra relevanta unionsprogram, samt en konsekvent politik för utveckling. 1.  Vid genomförandet av denna förordning ska det säkerställas samstämmighet, synergieffekter och komplementaritet med förordning (EU) nr XXX/XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, med andra program avseende unionens yttre åtgärder, med annan relevant unionspolitik och andra relevanta rättsakter såsom direktiv 2009/71/Euratom, 2011/70/Euratom och 2013/59/Euratom, med unionens mål och värderingar och med program såsom Europeiska atomenergigemenskapens forsknings- och utbildningsprogram, som kompletterar Horisont Europa, samt en konsekvent politik för utveckling. Ändring 31 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2a (ny) 2a.  Kommissionen ska samordna sitt samarbete med tredjeländer med organisationer som eftersträvar likartade mål, särskilt IAEA och OECD/NEA. Samordningen ska göra det möjligt för Euratom och de berörda organisationerna att undvika överlappningar vid insatser och finansiering avseende tredjeländer. Kommissionen ska även involvera medlemsstaternas behöriga myndigheter och aktörerna i EU när den fullgör sin uppgift, så att man kan tillgodogöra sig av kvaliteten på sakkunskapen i Europa på området för kärnsäkerhet och kärnämneskontroll. Ändring 32 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning för perioden 2021–2027 ska vara 300 miljoner EUR i löpande priser. Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning för perioden 2021–2027 ska vara 266 miljoner EUR i fasta priser. Ändring 33 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 Den övergripande politiska ramen för genomförandet av denna förordning ska utgöras av associeringsavtalen, partnerskaps- och samarbetsavtalen, de multilaterala avtalen och andra avtal om upprättande av en rättsligt bindande förbindelse med partnerländerna, samt Europeiska rådets slutsatser och rådets slutsatser, uttalanden och slutsatser från toppmöten eller högnivåmöten med partnerländerna, kommissionens meddelanden eller gemensamma meddelanden från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Den övergripande politiska ramen för genomförandet av denna förordning ska utgöras av Euratoms regelverk med anknytning till kärnsäkerhet och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, associeringsavtalen, partnerskaps- och samarbetsavtalen, de multilaterala avtalen och andra avtal om upprättande av en rättsligt bindande förbindelse med partnerländerna, samt Europeiska rådets slutsatser och rådets slutsatser, uttalanden och slutsatser från toppmöten eller högnivåmöten med partnerländerna, kommissionens meddelanden eller gemensamma meddelanden från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Ändring 34 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 2.  De fleråriga vägledande programmen ska syfta till att tillhandahålla en enhetlig ram för samarbetet mellan Euratom och de berörda tredjeländerna eller regionerna, vilken är förenlig med Euratoms allmänna syfte och tillämpningsområde, mål, principer och policy och grundar sig på den politiska ram som avses i artikel 5. 2.  De fleråriga vägledande programmen ska syfta till att tillhandahålla en enhetlig ram för samarbetet mellan Euratom och de berörda tredjeländerna, regionerna eller internationella organisationerna, vilken är förenlig med Euratoms allmänna syfte och tillämpningsområde, mål, principer och policy och grundar sig på den politiska ram som avses i artikel 5. Ändring 35 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3 3.   De fleråriga vägledande programmen ska utgöra en allmän grund för samarbetet och ska ange Euratoms mål för samarbetet inom ramen för denna förordning, med beaktande av de berörda ländernas behov, Euratoms prioriteringar, det internationella läget och de respektive tredjeländernas verksamhet. De fleråriga vägledande programmen ska också ange samarbetets mervärde samt hur man undviker dubblering med andra program och initiativ, särskilt sådana som drivs av internationella organisationer med samma mål och stora givare. 3.   De fleråriga vägledande programmen ska utgöra en allmän grund för samarbetet och ska ange Euratoms mål för samarbetet inom ramen för denna förordning, med beaktande av de berörda ländernas behov och situation, Euratoms prioriteringar, det internationella läget och de respektive tredjeländernas verksamhet. De fleråriga vägledande programmen ska också ange samarbetets mervärde samt hur man undviker dubblering med andra program och initiativ, särskilt sådana som drivs av internationella organisationer med samma mål och stora givare. Ändring 36 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3a (ny) 3a.  De fleråriga vägledande programmen ska ha som mål att få länder som mottar ekonomiskt stöd enligt denna förordning att upprätthålla de åtaganden som följer av avtal med unionen och fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, förbinda sig till relevanta internationella konventioner, upprätthålla normer för kärnsäkerhet och strålskydd och förbinda sig att genomföra relevanta rekommendationer och åtgärder i enlighet med högsta möjliga normer för öppenhet och information till allmänheten. Ändring 37 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 4a (ny) 4a.  De fleråriga vägledande programmen bör lägga fast en ram för kvalificerad och oberoende tillsyn för att höja kärnsäkerhetsnivån i partnerländerna. Programmen kan omfatta bestämmelser om stöd till nationella tillsynsmyndigheter för kärnsäkerhet som utför övergripande risk- och säkerhetsbedömningar (stresstester) av kärnkraftsanläggningar på grundval av Euratoms regelverk om kärnsäkerhet och radioaktivt avfall samt genomförandet av rekommendationer som grundar sig på stresstesterna och kontrollen av hur relevanta åtgärder tillämpas, exempelvis i anslutande länder, kandidatländer, potentiella kandidatländer samt i länder som ingår i den Europeiska grannskapspolitiken. Ändring 38 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 5 5.  De fleråriga vägledande programmen ska grunda sig på en dialog med de berörda partnerländerna eller regionerna. 5.  De fleråriga vägledande programmen ska grunda sig på en dialog med de berörda partnerländerna eller regionerna. Vid utarbetandet av program och innan programmen antas bör kommissionen samråda med Europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering (ENSREG) och i förekommande fall med relevanta nationella myndigheter i medlemsstaterna. Ändring 39 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 6 6.  Kommissionen ska anta dessa fleråriga vägledande program i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.2. Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses ovan se över och vid behov uppdatera dessa vägledande program. 6.  Kommissionen ska anta dessa fleråriga vägledande program i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.2. Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses ovan se över dessa vägledande program efter halva tiden och vid behov revidera och uppdatera dem. Ändring 40 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1 – led a (a)  handlingsplaner, enskilda åtgärder och stödåtgärder för vilka det ekonomiska biståndet från unionen inte överstiger 10 miljoner EUR, (a)  enskilda åtgärder och stödåtgärder för vilka det ekonomiska biståndet från unionen inte överstiger 10 miljoner EUR, Ändring 41 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 – led b (b)  Utgifter som har samband med informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet utarbetande av kommunikationsstrategier samt förmedling av information från unionen om dess politiska prioriteringar. (b)  Utgifter som har samband med informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet utarbetande av kommunikationsstrategier samt förmedling av information från unionen om dess politiska prioriteringar, mål och värderingar. Ändring 42 Förslag till förordning Artikel 11a (ny) Artikel 11a Kriterier för internationellt kärnsäkerhetssamarbete 1.   En gemensam tolkning och ett ömsesidigt avtal mellan ett tredjeland och Euratom ska bekräftas genom en officiell hänvändelse från landets regering till kommissionen. 2.   Tredjeländer som vill samarbeta med Euratom ska vara medlemmar av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen och bör ha infört dess tilläggsprotokoll eller ett avtal om kärnämneskontroll som ingåtts med Internationella atomenergiorganet och som räcker för att ge trovärdiga garantier för att redovisat kärntekniskt material från fredlig kärnteknisk verksamhet inte sprids och för att kärntekniskt material eller kärnteknisk verksamhet som inte redovisats inte förekommer i landet. De ska fullt ut ansluta sig till de grundläggande säkerhetsprinciper som fastställs i IAEA:s säkerhetsnormer och vara parter i relevanta konventioner, såsom konventionen om kärnsäkerhet och konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall, eller ha inlett åtgärder som visar fast beslutsamhet att ansluta sig till dessa konventioner. Vid aktivt samarbete ska det åtagandet utvärderas årligen, med beaktande av nationella rapporter och annan dokumentation om genomförandet av relevanta konventioner. Med utgångspunkt i en sådan utvärdering ska ett beslut fattas om det fortsatta samarbetet. I brådskande fall ska det undantagsvis visas flexibilitet vid tillämpningen av dessa principer. 3.   För säkerställande och övervakning av att det berörda tredjelandet uppfyller målen för samarbetet i denna förordning ska landet godta att dess genomförda insatser utvärderas i enlighet med punkt 2. Utvärderingen ska möjliggöra uppföljning och kontroll av att de överenskomna målen uppfylls och kan ställas som villkor för fortsatta utbetalningar av Euratombidrag. Ändring 43 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 (1)  Övervakning, rapportering och utvärdering ska ske i enlighet med artikel 31.2, 31.4, 31.5 och 31.6 samt artiklarna 32 och 36 i förordning (EU) nr XXX/XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. (1)  Övervakning, rapportering och utvärdering ska ske i enlighet med artikel 31.2, 31.4, 31.5 och 31.6 samt artiklarna 32 och 36 i förordning (EU) nr XXX/XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete. Specifika utvärderingar, som avses i artikel 32.2 i förordning (EU) nr XXX/XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, och som rör kärnsäkerhet, strålskydd och kärnämneskontroll, ska, efter samråd med ENSREG, diskuteras i kommittén för det europeiska instrumentet för internationellt kärnsäkerhetssamarbete och läggas fram för Europaparlamentet. Ändring 44 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led a (a)  Antalet rättsakter och regleringsakter som utarbetats, lagts fram eller setts över. (a)   Antalet rättsakter och regleringsakter som utarbetats, lagts fram eller setts över samt huruvida de genomförts med framgång och vilken inverkan de haft på kärnsäkerhetsnormerna och kärnämneskontrollerna i respektive land, däribland inverkan på människor och miljön. Ändring 45 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led b (b)  Antalet projekterings-, koncepts- eller genomförbarhetsstudier för konstruktion av anläggningar som följer de striktaste normerna för kärnsäkerhet. (b)   Antalet projekterings-, koncepts- eller genomförbarhetsstudier för konstruktion av anläggningar som följer de striktaste normerna för kärnsäkerhet samt huruvida resultaten av dessa studier har omsatts i praktiken. Ändring 46 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 – led ba (nytt) (ba)  Kärnsäkerhet, strålskydd samt ändamålsenliga och effektiva åtgärder för förbättring av kärnämneskontroller på grundval av högsta möjliga normer för kärnsäkerhet, strålskydd och kärnämneskontroll, däribland resultat från internationella kollegiala granskningar som genomförts i kärntekniska anläggningar. Ändring 47 Förslag till förordning Artikel 12a (ny) Artikel 12a Öppenhet och insyn Kommissionen och de tredjeländer som samarbetar med unionen inom ramen för detta instrument ska se till att nödvändig information om kärnsäkerhetsåtgärder som vidtagits i dessa tredjeländer med hjälp av instrumentet och om dessa länders kärnsäkerhetsnormer generellt finns tillgänglig för arbetstagare och för allmänheten, med särskild hänsyn till lokala myndigheter, lokalbefolkningen och berörda parter som befinner sig i närheten av en kärnteknisk anläggning. Denna skyldighet ska även omfatta säkerställandet av att den behöriga tillsynsmyndigheten och tillståndshavarna tillhandahåller information inom sitt behörighetsområde. Informationen ska göras tillgänglig för allmänheten i enlighet med relevant lagstiftning och internationella instrument, förutsatt att detta inte äventyrar andra överordnade intressen, såsom säkerheten, som är vedertagna enligt relevant lagstiftning eller internationella instrument.