Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2114(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0055/2019

Ingivna texter :

A8-0055/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/02/2019 - 10.20
CRE 14/02/2019 - 10.20

Antagna texter :

P8_TA(2019)0134

Antagna texter
PDF 143kWORD 50k
Torsdagen den 14 februari 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
Genomförandet av de rättsliga bestämmelser och det gemensamma uttalande som säkerställer den parlamentariska granskningen av de decentraliserade byråerna
P8_TA(2019)0134A8-0055/2019

Europaparlamentets resolution av den 14 februari 2019 om genomförandet av de rättsliga bestämmelser och det gemensamma uttalande som säkerställer den parlamentariska granskningen av de decentraliserade byråerna (2018/2114(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördragsbestämmelserna avseende byråer och särskilt artiklarna 5 och 9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 15, 16, 71, 123, 124, 127, 130, 228, 263, 265, 267, 277, 282, 287, 290, 291, 298 och 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 41, 42, 43, 51 och 52,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade byråer av den 19 juli 2012 och den därtill fogade gemensamma strategin,

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0055/2019), och av följande skäl:

A.  Byråerna är oumbärliga för genomförandet av EU-politiken på såväl europeisk som nationell nivå, och de utför många olika uppgifter för att bidra till genomförandet av EU:s politik, såsom att skapa nätverk eller stödja samarbetet mellan EU och de nationella regeringarna. Gott samarbete mellan EU-byråer och medlemsstater bidrar till ökad effektivitet och ändamålsenlighet i byråernas arbete. Byråerna har också etablerat samarbete sinsemellan genom EU-byråernas nätverk.

B.  Samordningen och samarbetet mellan de olika byråerna och parlamentets utskott har i allmänhet hållit en god nivå. Europol är den enda byrån som granskas av Europaparlamentet tillsammans med de nationella parlamenten genom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen.

C.  Byråerna har inrättats och utvecklats med tiden, på olika sätt i enlighet med sin enskilda karaktär. Genom Lissabonfördraget erkändes det formellt att en del av EU:s verkställande befogenheter utövas av EU:s byråer, genom att dessa formellt skrevs in i fördragen.

D.  Byråerna är i första hand ansvariga inför parlamentet och rådet, som måste se till att det finns lämpliga granskningsmekanismer i de rättsakter som reglerar byråerna och att dessa mekanismer därefter tillämpas korrekt. Det faktum att en del av EU:s verkställande befogenheter utövas av EU:s byråer får inte leda till att man försvagar parlamentets kontroll av den verkställande makten på unionsnivå, vilken föreskrivs i artikel 14 i EU-fördraget.

E.  Fördragen innehåller varken en definition av decentraliserade byråer eller en allmän beskrivning av de befogenheter som kan anförtros byråer.

F.  För ett antal byråer utgör artikel 352 i EUF-fördraget den rättsliga grunden, medan andra har inrättats med sektorspecifik rättslig grund.

G.  Det gemensamma uttalandet och den gemensamma strategin från 2012 utarbetades av den interinstitutionella arbetsgruppen om tillsynsmyndigheter, vilken inrättades av kommissionen, Europaparlamentet och rådet för att bedöma byråernas enhetlighet, ändamålsenlighet, ansvarsskyldighet och transparens, efter att kommissionens förslag från 2005 om att upprätta ett interinstitutionellt avtal om tillsynsmyndigheter inte fick tillräckligt stöd från rådet och parlamentet.

H.  Den gemensamma strategin innehåller bestämmelser om byråernas utformning och styrning, samt om deras drift, programplanering, finansiering, förvaltning av budgetresurser, budgetförfaranden, ansvarsskyldighet, kontroller och transparens, vilket hjälper till att säkerställa parlamentets granskning av de decentraliserade byråerna.

I.  Trots en generellt positiv uppskattning har byråerna i enstaka fall stött på misstro mot sina vetenskapliga och tekniska yttranden.

Huvudsakliga iakttagelser

1.  Europaparlamentet noterar att mekanismer för att säkerställa byråernas ansvarsskyldighet ingår i fördragen, i förordningarna om byråernas inrättande, i Europeiska unionens domstols rättspraxis samt i det gemensamma uttalandet och den gemensamma strategin. Parlamentet betonar att parlamentet i enlighet med tilldelade befogenheter har tillåtelse att granska de decentraliserade organen, vilka dock inte anges i detalj i fördragen. Parlamentet noterar i detta avseende att det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen inte är bindande. Parlamentet beklagar emellertid att institutionerna ännu inte har kommit överens om ett bindande regelverk.

2.  Europaparlamentet påpekar att parlamentet granskar byråerna på följande sätt:

   Som en del av budgetmyndigheten i dess beslutsfattande om EU-budgetens bidrag till byråer.
   I egenskap av den myndighet som beviljar ansvarsfrihet.
   Genom att utse ledamöter för byråernas styrelser.
   Genom förfarandet för att utnämna (eller säga upp) den verkställande direktören.
   Genom sina samråd om arbetsprogrammen.
   Genom presentationer av årsrapporter.
   Med hjälp av andra metoder (delegationsbesök, kontaktgrupper eller kontaktpersoner, åsiktsutbyten, utfrågningar, briefingar och tillhandahållande av expertis).

3.  Europaparlamentet konstaterar att bestämmelserna i inrättandeförordningarna i olika utsträckning skiljer sig från de mekanismer för ansvarsskyldighet och parlamentarisk granskning som fastställs i den gemensamma strategin, vilket kan bero på byråernas mycket olika arbetsuppgifter och funktioner.

4.  Europaparlamentet påpekar att parlamentets utskott aktivt har utfört sina granskningsuppgifter trots de skillnader som finns mellan inrättandeförordningarnas bestämmelser.

5.  Europaparlamentet erkänner unionsbyråernas genomförande av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen samt dess färdplan. Parlamentet framhåller särskilt rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade byråer, vilka talmanskonferensen ställde sig bakom den 18 januari 2018. Parlamentet noterar att arbetet i den interinstitutionella arbetsgruppen ansågs vara slutfört i och med uppföljningsmötet den 12 juli 2018.

Rekommendationer

6.  Europaparlamentet anser att det skulle kunna göras större ansträngningar för att förenkla vissa bestämmelser i byråernas inrättandeförordningar när det gäller deras mekanismer för styrning och ansvarsskyldighet, och att man i samband med detta bör ta hänsyn till de olika sorters byråer som för närvarande finns samt fastställa allmänna principer för förhållandet mellan EU-institutionerna och byråerna. Parlamentet framhåller att dessa frågor även bör tas upp i konsekvensbedömningar i samband med alla förslag om inrättande av nya byråer. Parlamentet understryker att byråerna måste ha en viss grad av organisatorisk flexibilitet för att bättre kunna anpassa sig till de planerade uppgifterna och de behov som uppstår i samband med fullgörandet av uppgifterna. Parlamentet välkomnar den kluster- och korsklusterbaserade interna organisationen av byråer i liknande domäner;

7.  Europaparlamentet efterlyser därför en grundlig utvärdering av genomförandet av alla aspekter på den gemensamma strategin, med detaljerade analytiska studier liknande dem som utarbetades 2010 med fokus på frågor som rör styrning, särskilt genom granskning av bestämmelserna i parlamentets medbeslutande- och granskningsbefogenheter, samtidigt som hänsyn tas till behovet att möjliggöra flexibilitet med hänsyn till de decentraliserade byråernas olika förutsättningar.

8.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet, som den ledande garanten för respekten för demokratiprincipen i EU, inte fick delta fullt ut i förfarandet för val av nya säten för EMA och EBA. Parlamentet påminner i detta avseende om parlamentets begäran om att så snart som möjligt se över det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen från 2012, samt om rådets åtagande att medverka i översynen av detta, och uppmanar kommissionen att senast i april 2019 lägga fram en djupgående analys av genomförandet av det gemensamma uttalandet och den gemensamma ansatsen, med avseende på lokaliseringen av de decentraliserade byråerna.

9.  Europaparlamentet betonar att lokaliseringen av en byrå inte bör påverka fullgörandet av dess befogenheter och uppgifter, dess styrningsstruktur, hur dess huvudsakliga organisation drivs eller hur dess verksamhet i huvudsak finansieras.

10.  Europaparlamentet förväntar sig att parlamentets och rådets befogenheter som medlagstiftare respekteras fullt ut i framtida beslut om lokalisering och omlokalisering av byråer. Parlamentet bör få delta systematiskt, under hela lagstiftningsförfarandet, och på samma villkor som rådet och kommissionen i fastställandet och viktningen av kriterierna för lokalisering av alla unionens organ och byråer, på ett sätt som medger insyn. Parlamentet påpekar att parlamentet, rådet och kommissionen i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 var måna om ett lojalt och öppet samarbete och att principen om jämlikhet mellan medlagstiftarna, i enlighet med fördragen, lyfts fram i avtalet. Parlamentet understryker värdet av ett förbättrat informationsutbyte redan i de inledande skedena i framtida förfaranden för lokalisering av byråer. Ett sådant tidigt utbyte skulle göra det lättare för de tre institutionerna att utöva sina rättigheter och privilegier.

11.  Europaparlamentet anser att beslutet om en byrås lokalisering är av stor betydelse och att unionens institutioner måste ta hänsyn till objektiva kriterier som tillgänglighet, administrativa synergieffekter och närhet till berörda parter så att de kan fatta bästa möjliga beslut.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i linje med rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade organs resurser, utan dröjsmål lägga fram en utvärdering av byråer med flera kontor, och att för detta ändamål använda en konsekvent metod för att bedöma dessas mervärde med hänsyn tagen till uppkomna kostnader. Parlamentet efterfrågar betydande åtgärder på grundval av resultaten av utvärderingen, med målet att minska antalet kontor, om och där så är lämpligt.

13.  Europaparlamentet föreslår att man, på grundval av en översyn av den gemensamma ansatsen, bör överväga att upprätta ett interinstitutionellt avtal (IIA) om byråer, vilket bör innehålla bestämmelser om en översyn vart femte år av principerna för byråernas inrättande och funktion och bygga på expertisen hos en grupp framstående personer.

14.  Europaparlamentet anser att detta interinstitutionella avtal bör respektera Europaparlamentets befogenheter inom ramen för medbeslutandeförfarandet och även täcka förhållandet mellan en byrå och institutionerna i den medlemsstat där den är belägen, såväl som åtgärder för öppenhet, förfaranden för att undvika intressekonflikter och säkerställa en jämn könsfördelning bland medlemmarna i de styrande och rådgivande organen samt genomförande av jämställdhetsintegrering i byråernas alla verksamheter.

15.  Europaparlamentet anser att man vid upprättandet av ett sådant interinstitutionellt avtal även bör lägga fram flera specifika förslag för att stärka den demokratiska kontrollen, förbättra ansvarsutkrävandet för unionens byråer och stärka systemet för rapportering till parlamentet, t.ex. genom att

   sätta en tidsgräns för när byråer ska besvara frågor som Europaparlamentet eller rådet ställer till dem,
   skapa förutsättningar för delande av känslig och konfidentiell information och samråd med parlamentets utskott, där så krävs,
   betänka huruvida de respektive styrelser som utses av parlamentet bör eller inte bör innehålla ett specifikt antal medlemmar,
   betänka det mervärde som närvaro av parlamentets företrädare/observatörer ger vid sammanträden i tillsynsstyrelser och i byråernas intressentgrupper,
   effektivisera parlamentets inblandning i byråernas årliga och fleråriga arbetsprogram,
   effektivisera och harmonisera rapporteringsskyldigheter, särskilt när det gäller den årliga verksamhetsrapporten, rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen samt den slutliga redovisningen,
   i detalj informera parlamentet om vilka åtgärder som vidtagits för att följa rekommendationerna från den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten (”uppföljningsrapporter”) och revisionsrättens rekommendationer.

16.  Europaparlamentet anser vidare att parlamentets roll i övervakningen av styrningsaspekten för decentraliserade byråer skulle kunna förbättras avsevärt. Parlamentet föreslår dessutom stärkt samarbete med den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen och en översyn av reglerna för tjänsteresor till byråer för att möjliggöra förbättrad regelbunden kontakt mellan parlamentets utskott och de byråer som ingår i deras ansvarsområde.

17.  Europaparlamentet föreslår att utskottet för konstitutionella frågor, inom ramen för översynen vart femte år och utöver granskningsaktiviteterna som utförs av parlamentets utskott rörande byråer som ligger inom deras ansvarsområde, håller en årlig diskussion om byråernas funktion och styrning, vilken, om så bedöms lämpligt och/eller nödvändigt, åtföljs av en diskussion vid plenarsammanträdet för att möjliggöra ett starkare och bättre strukturerat system för granskning av byråernas aktiviteter inom parlamentet. Parlamentet föreslår dessutom, med beaktande av byråernas roll som förmedlare mellan EU och medlemsstaterna, samråd med de nationella parlamenten om dessa vill vara med och påverka inom detta område.

18.  Europaparlamentet anser att unionsbyråerna bör tillämpa reglerna och principerna för god förvaltning och bättre lagstiftning, däribland att hålla offentliga samråd om sina utkast till förslag till sekundär- och tertiärrättsliga rättsakter, i de fall byråns ansvarsområde tillåter detta. Parlamentet föreslår att byråerna ska vara föremål för samma regler om öppenhet som kommissionen, inbegripet regler och skyldigheter med avseende på företrädare för intressegrupper.

19.  Europaparlamentet betonar att unionens byråer måste se till att alla uppdrag som följer av regelverket utförs till fullo och inom fastställda tidsfrister, och att de samtidigt noggrant måste hålla sig till sina uppgifter och agera i enlighet med det mandat som de tilldelats av parlamentet och rådet. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att unionens byråer medger insyn när de utför sina uppdrag.

20.  Europaparlamentet anser att alla byråer bör ha möjlighet att utfärda icke bindande yttranden om aktuella frågor som tillhör deras ansvarsområde.

21.  Europaparlamentet anser vidare att det, i händelse av framtida ändringar av fördragen, bör diskuteras hur byråerna kan förankras på ett tydligare sätt i fördragen, särskilt när det gäller artiklarna 13 och 14 i EU-fördraget och artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget, genom att infoga en tydlig definition av de olika typerna av byråer, de befogenheter som kan tilldelas dem och de allmänna principer som garanterar att de blir föremål för parlamentarisk granskning.

Budgetfrågor

22.  Europaparlamentet noterar att avgiftsfinansieringen av byråerna för närvarande uppgår till ca en miljard euro per år, vilket kan minska trycket på EU:s budget och vara ett effektivt sätt att finansiera byråernas verksamhet i de fall där affärsmodellen tillåter detta. Parlamentet är dock bekymrat över potentiella intressekonflikter som kan uppstå om byråerna måste förlita sig på medlemsavgifter som sin huvudsakliga inkomstkälla, Parlamentet insisterar på att det måste finnas skyddsåtgärder för att undvika alla typer av intressekonflikter.

23.  Europaparlamentet betonar att hänsyn måste tas till de nya prioriteringarna för klimat, hållbarhet och miljöskydd inom nästa fleråriga budgetram och de uppgifter som enskilda byråer tilldelas för genomförandet av denna fleråriga budgetram.

24.  Europaparlamentet konstaterar att de decentraliserade byråerna visserligen har flera likheter när det gäller budgetförvaltning, men att det har visat sig att samma standardlösning för alla är till skada för en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av vissa byråer. Parlamentet anser att målet om att minska personalen med 5 procent och omplaceringspoolen för byråerna är en engångsföreteelse. Parlamentet upprepar att det tänker motsätta sig alla sådana åtgärder i framtiden.

25.  Europaparlamentet noterar med oro att flera byråer har svårt att locka till sig kvalificerad personal, på grund av anställningsvillkor. Parlamentet anser att unionsorganen måste kunna locka till sig kvalificerad personal för att fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Därför efterlyser parlamentet att konkreta åtgärder vidtas för att uppfylla dessa mål.

26.  Europaparlamentet noterar att det stärkta samarbetet mellan byråerna när det gäller gemensam användning av tjänster har lett till besparingar, såsom de som uppnåddes genom inrättandet av en gemensam portal för upphandling. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare undersökning av möjligheterna att dela tjänster – antingen mellan byråerna eller mellan kommissionen och byråerna – i syfte att skapa nya, och optimera befintliga, synergieffekter. Parlamentet anser att ytterligare budgeteffektivitet i tillämpliga fall skulle kunna uppnås genom nära samarbete i fråga om administrativt stöd och anläggningsförvaltning mellan unionens organ och byråer i omedelbar närhet.

27.  Europaparlamentet konstaterar att byråernas budgetar bör utarbetas i enlighet med principen om resultatbaserad budgetering, med beaktande av respektive byrås mål och de förväntade resultaten av dess uppgifter. Parlamentet efterlyser en tematisk inriktning på de decentraliserade byråernas budgetering för att prioritera byråernas uppgifter på ett bättre sätt, öka samarbetet och undvika överlappningar, särskilt i fråga om byråer som arbetar inom samma politikområde.

28.  Europaparlamentet noterar med oro att ett antal administrativa krav är oproportionella för byråer som inte har nått en viss storlek. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet ser till att tillämpliga administrativa krav står i proportion till alla byråers finansiella och mänskliga resurser.

29.  Europaparlamentet påminner om att lagstiftningsförfarandet leder till ändringar av kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet noterar med oro att de uppdaterade årsredovisningarna i allmänhet inte blir tillgängliga förrän först i slutet av lagstiftningsförfarandet, om ens då. Parlamentet påminner om parlamentets och rådets dubbla roller som lagstiftande myndighet och budgetmyndighet.

30.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens utkast till reviderad text i rambudgetförordningen för de decentraliserade byråerna, och i synnerhet planerna i den på att stärka förvaltningen av dessa byråer.

31.  Europaparlamentet vidhåller dock att det fortfarande finns ett antal olika olösta frågor, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att utan dröjsmål lägga fram en utvärdering av byråer med flera kontor, i enlighet med rekommendationerna från den interinstitutionella arbetsgruppen, samt förslag till eventuella sammanslagningar, stängningar och/eller överföringar av uppgifter till kommissionen, på grundval av en noggrann och djupgående analys med klara och insynsvänliga kriterier, vilket ingick i mandatet för den interinstitutionella arbetsgruppen men aldrig undersöktes i vederbörlig ordning på grund av att kommissionen inte lagt fram några förslag om detta.

32.  Europaparlamentet konstaterar att revisionen av de decentraliserade byråerna fortfarande ”faller helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden och finansierar dessa”. Parlamentet upprepar att revision som utförs av revisorer från den privata sektorn har ökat den administrativa bördan för byråerna avsevärt och, till följd av den tid som lagts på upphandling och förvaltning av revisionskontrakt, gett upphov till ytterligare utgifter, vilket har gjort byråernas resurser ännu mer ansträngda. Parlamentet betonar att denna fråga måste lösas i enlighet med den gemensamma ansatsen, inom ramen för översynen av rambudgetförordningen. Parlamentet uppmanar alla parter som deltar i denna översyn att skyndsamt klargöra detta problem så att den alltför stora administrativa bördan kan minskas väsentligt.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska revisionsrätten och EU:s decentraliserade byråer.

Senaste uppdatering: 27 januari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy