(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0472),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 82.1, 84 och 87.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0267/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från budgetutskottet (A8-0115/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 82.1, 84 och 87.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  VärnandetDen nationella säkerheten omfattas visserligen av den inre säkerheten, som är en av medlemsstaternas behörigheter, medlemsstaternas exklusiva behörighet, men det krävs ändå samarbete och samordning på unionsnivå för att värna den. Den inre säkerheten är en gemensam uppgift till vilken som EU:s institutioner, berörda EU-organ och medlemsstaterna bör lämna gemensamma bidrag , med hjälp av den privata sektorn och det civila samhället, gemensamt bör bidra till. Under perioden 2015–2020 fastställde kommissionen, Europeiska unionens råd och Europaparlamentet gemensamma prioriteringar, vilka som anges i den europeiska säkerhetsagendan av den från april 2015(4) och som bekräftades av rådet i den förnyade strategin för inre säkerhet från juni 2015(5) och av Europaparlamentet och rådet i deras dess resolution från juli 2015(6), nämligen. Syftet med den gemensamma strategin var att tillhandahålla en strategisk ram för arbetet på unionsnivå på området inre säkerhet. I strategin fastställdes vad som främst måste åtgärdas för att garantera en ändamålsenlig unionsreaktion förebygga och bekämpa terrorism och förebygga radikalisering, även radikalisering på säkerhetshot under perioden 2015–2020, nämligen att komma till rätta med terrorismen internet, och våldsbejakande extremism, intolerans och förebygga radikalisering diskriminering, störa den organiserade brottsligheten och bekämpa it-brottsligheten. [Ändr. 1]

(2)  I Romförklaringen, som undertecknades den 25 september mars 2017, bekräftade ledarna för 27 medlemsstater, Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen sin beslutsamhet att verka för ett tryggt och säkert Europa, att bygga en union där alla medborgare känner sig trygga och kan röra sig fritt, där våra yttre gränser är säkra och där migrationspolitiken är effektiv, ansvarsfull och hållbar och respekterar internationella normer; ett Europa som är fast beslutet att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet. [Ändr. 2]

(3)  Vid Europeiska rådets möte den 15 december 2016 efterlystes fortsatta resultat i fråga om interoperabiliteten mellan EU:s informationssystem och databaser. Vid Europeiska rådets möte den 23 juni 2017 underströks behovet av att förbättra interoperabiliteten mellan databaser, och den 12 december 2017 antog kommissionen ett förslag till förordning om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU:s informationssystem (polissamarbete och rättsligt samarbete, asyl och migration(7).

(4)  Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa enligt artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) bör uppnås såväl genom åtgärder för förebyggande och bekämpning av brottslighet som genom åtgärder för samordning och samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra nationella myndigheter, inbegripet med andra berörda unionsorgan samt berörda tredjeländer och internationella organisationer.

(5)  För att uppnå detta mål bör åtgärder vidtas på unionsnivå till skydd för människor, offentliga platser och varor från kritisk infrastruktur mot de alltmer gränsöverskridande hoten och till stöd för det arbete som utförs av medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Bland annat terrorism, grov och organiserad brottslighet, rörlig brottslighet, narkotikahandel olaglig handel med vapen och narkotika, korruption, penningtvätt, it-brottslighet, sexuellt utnyttjande, inbegripet av barn, människohandel, hybridhot samt kemiska, biologiska, radiologiska och olaglig vapenhandel nukleära hot utgör alltjämt en utmaning mot unionens inre säkerhet och inre marknad. [Ändr. 3]

(5a)  Fonden bör tillhandahålla ekonomiskt stöd för att hantera de utmaningar som uppstår till följd av den kraftiga ökningen av vissa typer av brott, till exempel betalningsbedrägerier, sexuellt utnyttjande av barn och olaglig handel med vapen, som begåtts via internet de senaste åren (”brott som möjliggörs av it-tekniken”). [Ändr. 4]

(6)  Finansieringen från unionens budget bör koncentreras till verksamhetsområden där unionens insatser kan ge ett mervärde jämfört med åtgärder som medlemsstaterna vidtar på egen hand. I enlighet med artiklarna 84 och 87.2 i EUF-fördraget bör finansieringen stödja åtgärder för att främja och stödja medlemsstaternas insatser på området förebyggande av brottslighet, gemensam utbildning och stöd till polissamarbete och rättsligt samarbete som omfattar samtliga behöriga myndigheter i medlemsstaterna och unionsorgan, särskilt med avseende på informationsutbyte, ökat operativt samarbete och stödinsatser för att stärka förmågan att bekämpa och förebygga brottslighet. Fondens medel får inte användas till driftskostnader och verksamhet med anknytning till medlemsstaternas väsentliga uppgifter avseende upprätthållandet av lag och ordning eller skyddet av den inre och nationella säkerheten på det sätt som avses i artikel 72 i EUF-fördraget. [Ändr. 5]

(7)  För att bevara Schengenområdet och hela EU:s inre marknad, och stärka dess funktion är medlemsstaterna sedan den 6 april 2017 skyldiga att mot relevanta databaser genomföra systematiska kontroller av EU-medborgare som passerar EU:s yttre gränser. Kommissionen har också utfärdat en rekommendation till medlemsstaterna om att bättre utnyttja poliskontroller och gränsöverskridande samarbete. Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet kring arbetsfördelningen, respekt för de grundläggande rättigheterna och friheterna och rättsstatsprincipen samt en tydlig inriktning mot det globala perspektivet och den nödvändiga överensstämmelsen med säkerhetens yttre dimension är viktiga principer för unionens och medlemsstaternas insatser för att utveckla en effektiv och verklig säkerhetsunion. [Ändr. 6]

(8)  För att bidra till utvecklingen och genomförandet av en effektiv och verklig säkerhetsunion, som syftar till att säkerställa en hög nivå av inre säkerhet i hela Europeiska unionen, bör medlemsstaterna ges tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen genom inrättande och förvaltande av en särskild fond för inre säkerhet (nedan kallad fonden).

(9)  Fonden bör genomföras i fullständig överensstämmelse med de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och med unionens internationella åtaganden avseende mänskliga rättigheter. Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa fullständig respekt för de grundläggande rättigheterna, såsom rätten till människans värdighet, rätten till liv, förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, rätten till skydd av personuppgifter, barnets rättigheter och rätten till ett effektivt rättsmedel. Den syftar även till att främja tillämpning av principen om icke-diskriminering. [Ändr. 7]

(10)  I enlighet med artikel 3 i (EU-fördraget bör fonden stödja verksamhet som säkerställer skyddet för barn mot våld, utnyttjande, exploatering och vanvård. Fonden bör även stödja skyddsåtgärder och bistånd till barn som är vittnen och brottsoffer, särskilt till ensamkommande barn eller barn som av andra anledningar behöver en förmyndare.

(10a)  Att öka medvetenheten hos brottsbekämpande personal i frågor som rör alla former av rasism, inbegripet antisemitism och antiziganism, är en viktig framgångsfaktor för den inre säkerheten. Medvetandehöjande utbildningsåtgärder för brottsbekämpande aktörer bör därför ingå i fondens tillämpningsområde, i syfte att öka kapaciteten för att bygga upp förtroende på lokal nivå. [Ändr. 8]

(11)  I enlighet med de gemensamma prioriteringar som fastställts på unionsnivå för att garantera en hög säkerhetsnivå i unionen kommer fonden att stödja åtgärder med inriktning på de främsta säkerhetshoten och särskilt på att förebygga och bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism, inbegripet radikalisering, intolerans och diskriminering, grov och organiserad brottslighet samt it-brottslighet samt genom att stödja och skydda brottsoffer och skydda kritisk infrastruktur. Genom fonden säkerställs att unionen och dess medlemsstater är väl utrustade att också ta itu med nya och framväxande hot, t.ex. olaglig handel, även på nätet, hybridhot och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot, så att en verklig säkerhetsunion kan förverkligas. Detta arbete bör bedrivas genom ekonomiskt stöd till bättre informationsutbyte, ökat operativt samarbete och förbättrad nationell och kollektiv kapacitet. [Ändr. 9]

(12)  Inom fondens övergripande ram bör det ekonomiska stöd som tillhandahålls genom fonden i synnerhet stödja utbyte av och tillgång till information samt polissamarbete och rättsligt samarbete samt förebyggande arbete mot grov och organiserad brottslighet, olaglig vapenhandel, korruption, penningtvätt, narkotikahandel, miljöbrott, utbyte terrorism, människohandel, utnyttjande av och tillgång till information, terrorism, människohandel, flyktingar och irreguljära migranter, allvarlig arbetskraftsexploatering, sexuellt utnyttjande av olaglig invandring, sexuellt utnyttjande av barn och kvinnnor, spridning av bilder på barn som utsätts för övergrepp och av barnpornografi samt it-brottslighet. Fonden bör också stödja skyddet av personer, offentliga platser och kritisk infrastruktur mot säkerhetsrelaterade incidenter samt även stödja effektiv hantering av säkerhetsrelaterade risker och kriser, också genom gemensam utbildning, utveckling av gemensamma politiska svar (strategier, policycykler, program och handlingsplaner), lagstiftning och praktiskt samarbete. [Ändr. 10]

(12a)  Fonden bör tillhandahålla stöd för brottsbekämpande myndigheter oavsett organisationsstruktur enligt nationell lagstiftning. Därför bör även åtgärder som involverar militära styrkor som har ansvar för den inre säkerheten berättiga till stöd från fonden, i den mån sådana åtgärder bidrar till att de särskilda målen för fonden uppnås. I nödsituationer och för att hantera och förebygga allvarliga risker för den allmänna säkerheten, även efter en terroristattack, bör även åtgärder som militära styrkor vidtar på medlemsstatens territorium kunna få stöd från fonden. Fredsbevarande åtgärder eller försvarsåtgärder utanför den berörda medlemsstatens territorium bör under inga omständigheter berättiga till stöd från fonden. [Ändr. 11]

(13)  Fonden bör bygga vidare på sina föregångares resultat och investeringar: Programmet Förebyggande och bekämpande av brott och programmet Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker för perioden 2007–2013 och Instrumentet för polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering som en del av Fonden för inre säkerhet för perioden 2014–2020, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014(8). Dessa bör utvidgas så att hänsyns tas till den senaste utvecklingen.

(14)  Det finns ett behov av att maximera effekterna av unionens finansiering genom att mobilisera, sammanföra och förmera offentliga och privata finansiella medel. Fonden bör främja och uppmuntra ett aktivt och meningsfullt deltagande av civilsamhället, inbegripet icke-statliga organisationer, samt av berörd industri i utvecklingen och genomförandet av säkerhetspolitiken, framför allt när det gäller it-säkerhet, i förekommande fall också med deltagande av andra berörda aktörer, EU:s byråer och andra unionsorgan samt tredjeländer och internationella organisationer med avseende på anknytning till fondens mål. Det bör dock säkerställas att stöd från fonden inte används för att delegera lagstadgade eller offentliga uppgifter till privata aktörer. [Ändr. 12]

(15)  Inom den övergripande ram som utgörs av unionens strategi mot narkotika, enligt vilken ett balanserat förhållningssätt grundat på åtgärder förespråkas för att samtidigt minska både tillgång och efterfrågan, bör det ekonomiska bistånd som beviljas inom ramen för denna fond stödja alla insatser för att förebygga och bekämpa narkotikahandel (minskning av tillgång och efterfrågan) och särskilt åtgärder med inriktning mot produktion, framställning, utvinning, försäljning, transport, import och export av narkotika, inbegripet innehav och förvärv i syfte att bedriva narkotikahandel. Fonden bör särskilt omfatta de förebyggande aspekterna av narkotikapolitiken. För att skapa ytterligare synergier och tydlighet på det narkotikarelaterade området bör dessa inslag av narkotikarelaterade mål – som under perioden 2014–2020 omfattades av programmet Rättsliga frågor – ingå i fonden.

(16)  För att se till att fonden ger högre inre säkerhet i hela Europeiska unionen, så att en verklig säkerhetsunion kan utvecklas, bör den användas på ett sätt som bidrar med mest europeiskt mervärde till medlemsstaternas insatser. [Ändr. 13]

(17)  För att gynna solidariteten inom unionen, och i en anda av delat ansvar för säkerheten i denna, när brister eller risker konstaterats, särskilt efter en Schengenutvärdering, bör den berörda medlemsstaten på ett adekvat sätt ta itu med frågan genom utnyttjande av medel inom ramen för dess program för att genomföra de rekommendationer som antagits i enlighet med rådets förordning (EU) nr 1053/2013(9).

(18)  För att bidra till att fondens mål uppnås bör medlemsstaterna säkerställa att prioriteringarna i deras program avser bidrar till förverkligandet av fondens särskilda mål, att prioriteringarna väljs ut i enlighet med de genomförandeåtgärder som anges i bilaga II genomförandeåtgärderna i artikel 3a och att fördelningen av medel mellan målen står i proportion till utmaningarna och behoven samt säkerställer att det övergripande strategiska målet kan uppnås. [Ändr. 14]

(19)  Synergier, överenstämmelse och effektivitet bör eftersträvas med andra EU-fonder, och överlappningar mellan åtgärderna bör undvikas.

(20)  Fonden bör överensstämma med och komplettera andra av unionens finansieringsprogram på säkerhetsområdet. Synergier kommer att eftersträvas och säkerställas, särskilt med Asyl- och migrationsfonden, Fonden för integrerad gränsförvaltning bestående av gränskontroll- och viseringsinstrumentet, inrättat genom förordning (EU) X, och Instrumentet för tullkontrollutrustning, inrättat genom förordning (EU) X, samt övriga sammanhållningspolitiska fonder som omfattas av förordning (EU) [förordningen om gemensamma bestämmelser], säkerhetsforskningen inom programmet Horisont Europa, inrättat genom förordning (EU) X, programmet Rättigheter och värden, inrättat genom förordning X, programmet Rättsliga frågor, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning EU X, programmet Det digitala Europa, inrättat genom förordning EU X, och InvestEU-programmet, inrättat genom förordning EU X. Synergier bör eftersträvas, särskilt på områdena säkerhet för infrastruktur och offentliga platser, it-säkerhet, skydd för offer och förebyggande av våldsbejakande extremism, inbegripet radikalisering. Ändamålsenliga samordningssystem är mycket viktiga för möjligheten att nå de politiska målen på så effektiv väg som möjligt, utnyttja stordriftsfördelar och undvika överlappning mellan åtgärderna. [Ändr. 15]

(21)  De åtgärder i, och med anknytning till, tredjeländer som finansieras genom fonden bör genomföras i fullständig synergi och överensstämmelse med andra åtgärder utanför unionen som erhåller stöd genom unionens instrument för externt bistånd. Vid genomförandet av dessa åtgärder bör i synnerhet fullständig överensstämmelse eftersträvas med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och, utrikespolitik och utvecklingsbiståndspolitik rörande landet eller regionen i fråga. Vad gäller den yttre dimensionen, bör fonden öka samarbetet med tredjeländer på områden av intresse för unionens inre säkerhet, såsom kampen mot terrorism och radikalisering, samarbete med tredjeländers brottsbekämpande myndigheter i kampen mot terrorismen (vilket även inbegriper utsändning av personal och gemensamma utredningsgrupper), olaglig handel med framför allt vapen, narkotika, hotade arter och kulturföremål, grov och organiserad brottslighet och korruption samt människohandel och smuggling av migranter. [Ändr. 16]

(22)  Finansieringen från unionens budget bör koncentreras till verksamhetsområden där unionens insatser kan ge ett mervärde, jämfört med de åtgärder som medlemsstater vidtar på egen hand. Säkerheten har en utpräglat gränsöverskridande dimension, och därför krävs ett starkt och samordnat svar från unionens sida. Det ekonomiska stöd som tillhandahålls enligt denna förordning kommer i synnerhet att bidra till att stärka kapaciteten på nationell nivå och unionsnivå på säkerhetsområdet.

(23)  Om en medlemsstat har underlåtit att på säkerhetsområdet fullgöra sina skyldigheter enligt fördragen, om det finns en tydlig risk för att medlemsstaten allvarligt åsidosätter unionens värden i samband med tillämpningen av säkerhetslagstiftningen eller om det i en utvärderingsrapport inom ramen för Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism konstateras brister på det berörda området, kan denna medlemsstat anses inte följa unionens tillämpliga regelverk i fråga om tillämpningen av driftsstöd från denna fond.

(23a)  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr X(10) bör unionen vidta åtgärder för att skydda sin budget så snart generella brister konstaterats när det gäller rättsstatens principer i en medlemsstat. Förordning (EU) nr X bör tillämpas på denna fond. [Ändr. 17]

(24)  Fonden bör återspegla behovet av ökad flexibilitet och förenkling samtidigt som kraven på förutsägbarhet upprätthålls och en rättvis och transparent fördelning av resurserna säkerställs, så att de mål som fastställs i denna förordning kan uppnås.fastställs i denna förordning kan uppnås. Genomförandet av fonden bör följa principerna om effektivitet, ändamålsenlighet och kvalitet på utgifterna. Dessutom bör genomförandet av fonden vara så användarvänligt som möjligt. [Ändr. 18]

(25)  Föreliggande förordning bör fastställa de belopp som initialt ska tilldelas medlemsstaterna, beräknade på grundval av de kriterier som fastställs i bilaga I.

(26)  De initiala beloppen bör ligga till grund för medlemsstaternas långsiktiga investeringar i säkerhet. För att ta hänsyn till förändringar av säkerhetshotet interna och externa säkerhetshot eller av utgångsläget bör ett tilläggsbelopp tilldelas medlemsstaterna efter halva tiden på grundval av de senast tillgängliga statistiska uppgifter som anges i fördelningsnyckeln och med hänsyn till programmens genomförandegrad. [Ändr. 19]

(26a)  När de tillgängliga medlen från fonden fördelas bör hänsyn tas till den kritiska infrastruktur som medlemsstaterna måste skydda. [Ändr. 20]

(27)  Eftersom utmaningarna på säkerhetsområdet ständigt förändras, finns det ett behov av att anpassa tilldelningen av medel till förändringarna i de interna och externa säkerhetshoten och avdela finansiering till de prioriteringar som ger det största mervärdet för unionen. För att reagera på akuta behov, strategiska förändringar och unionens prioriteringar, samt för att avdela finansiering till åtgärder med ett högt mervärde för unionen, kommer en del av finansieringen regelbundet att anslås till särskilda åtgärder, unionsåtgärder och bistånd i nödsituationer genom en tematisk del. [Ändr. 21]

(28)  Medlemsstaterna bör uppmuntras att utnyttja en del av sina programanslag till att finansiera de åtgärder som förtecknas i bilaga IV genom att dra nytta dras av ett större bidrag från unionen, framför allt eftersom de ger ett stort europeiskt mervärde eller är av stor vikt för unionen. [Ändr. 22]

(29)  En del av fondens tillgängliga medel skulle också kunna delas ut för genomförande av särskilda åtgärder som kräver samarbete mellan medlemsstaterna, eller om en ny händelseutveckling i unionen kräver att en eller flera medlemsstater får tillgång till tilläggsfinansiering. Dessa särskilda åtgärder bör fastställas av kommissionen i dess arbetsprogram.

(30)  Fonden bör bidra till att täcka driftskostnader som rör inre säkerhet och gör att medlemsstaterna kan upprätthålla kapacitet som är avgörande för unionen som helhet. Detta stöd består av fullständig ersättning för ett antal specifika kostnader kopplade till målen enligt fonden och bör utgöra en väsentlig del av medlemsstaternas program.

(31)  För att komplettera genomförandet av de politiska målen på nationell nivå genom medlemsstaternas program bör fonden också stödja åtgärder på unionsnivå. Sådana åtgärder bör ha övergripande strategiska syften inom fondens tillämpningsområde avseende politisk analys och innovation, gränsöverskridande ömsesidigt lärande och partnerskap samt testning av nya initiativ och åtgärder i hela unionen. I detta sammanhang bör man uppmuntra samarbete mellan medlemsstaternas underrättelsetjänster i syfte att säkerställa det informationsutbyte som krävs för att effektivisera kampen mot terrorism och grov och organiserad brottslighet, och för att bidra till en bättre förståelse av dessa problems gränsöverskridande karaktär. Fonden bör stödja medlemsstaternas ansträngningar att utbyta bästa praxis och uppmuntra gemensam utbildning för att bidra till en kultur av samarbete och ömsesidigt förtroende såväl mellan underrättelsetjänsterna som mellan underrättelsetjänsterna och Europol. [Ändr. 23]

(32)  För att stärka unionens förmåga att vidta omedelbara åtgärder vid säkerhetsrelaterade incidenter eller nya framväxande hot mot unionen bör det vara möjligt att ge bistånd vid nödsituationer utifrån den ram som fastställs i denna förordning. Stöd i nödsituationer bör därför inte enbart gå till beredskapsåtgärder och långsiktiga åtgärder, eller för att hantera situationer där brådskande åtgärder beror på otillräcklig administrativ organisation och operativ planering från de behöriga myndigheternas sida.

(33)  För att säkerställa tillräckligt flexibla åtgärder och tillgodose framväxande behov bör sådana förutsättningar skapas att de decentraliserade byråerna kan förses med lämpliga kompletterande ekonomiska medel för att utföra vissa uppgifter. I fall där den arbetsuppgift som ska utföras är så brådskande att en ändring av byråernas budgetar inte kunnat slutföras i tid bör de decentraliserade byråerna vara godkända som mottagare av bistånd i nödsituationer, bland annat i form av bidrag som är förenliga med de prioriteringar och initiativ som på unionsnivå fastställs av EU-institutionerna.

(33a)  Mot bakgrund av unionsåtgärdernas transnationella karaktär och i syfte att främja samordnade åtgärder för att uppfylla målet om att säkerställa högsta säkerhetsnivå i unionen, bör även de decentraliserade byråerna vara godkända som mottagare av unionsåtgärder, bland annat i form av bidrag. Sådant stöd bör vara förenligt med de prioriteringar och initiativ som fastställs av EU-institutionerna på unionsnivå för att säkerställa ett europeiskt mervärde. [Ändr. 24]

(34)  De strategiska målen för fonden kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom de strategiska delarna av InvestEU. Det ekonomiska stödet bör utnyttjas till att hantera marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte överlappa eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.

(35)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för Fonden för inre säkerhet, vilken ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt X i det interinstitutionella avtalet av den X mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,(11) för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(36)  Förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen](12) (nedan kallad budgetförordningen) är tillämplig på denna fond. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier. För att säkerställa överensstämmelse i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla de åtgärder som genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning inom Fonden för inre säkerhet.

(37)  För att åtgärder ska kunna genomföras genom delad förvaltning bör fonden ingå som en del av ett sammanhängande ramverk bestående av föreliggande förordning, budgetförordningen och förordning (EU) nr X(13). I händelse av motstridiga bestämmelser, bör denna förordning ha företräde framför förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser]. [Ändr. 159]

(38)  Genom förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser] inrättas en ram för åtgärder inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, migrations- och migrationsfonden integrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och den innehåller i synnerhet regler om programplanering, övervakning, utvärdering, förvaltning och kontroll av EU:s medel som genomförs genom delad förvaltning. Vidare är det nödvändigt att specificera målen för Fonden för inre säkerhet i denna förordning, och att fastställa särskilda bestämmelser om verksamhet som kan finansieras genom detta instrument. [Ändr. 26]

(38a)  För att säkerställa att fonden stöder åtgärder för att ta itu med alla fondens särskilda mål och att fördelningen av medel mellan dessa mål står i proportion till utmaningarna och behoven så att målen kan uppnås, bör en minsta procentandel av tilldelningen från fonden fastställas för varje särskilt mål av fonden, både för de nationella programmen och för den tematiska delen. [Ändr. 27]

(39)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till att uppnå målen för åtgärderna och åstadkomma resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa övervägande av utnyttjande av enhetsbelopp, schablonsatser och kostnader per enhet samt finansiering som inte är kopplad till sådana kostnader som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(40)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(14), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95(15), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(16) och rådets förordning (EU) 2017/1939(17) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa och/eller straffrättsliga sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med rådets förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(18). I enlighet med budgetförordningen är varje person eller enhet som tar emot medel från unionen skyldig att fullt ut samarbeta för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som krävs samt säkerställa att tredjeparter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar motsvarande rättigheter. Medlemsstaterna bör samarbeta fullt ut och ge unionens institutioner, byråer och organ allt det stöd som behövs för att skydda unionens ekonomiska intressen. Resultaten av utredningar av oriktigheter eller bedrägerier som rör fonden bör göras tillgängliga för Europaparlamentet. [Ändr. 28]

(41)  Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar i synnerhet förfarandet för budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, samt föreskriver kontroll av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget rör också skyddet av unionens budget i händelse av allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, eftersom rättsstatsprincipen är en grundförutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering.

(42)  I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU(19) är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för fondens regler och mål och eventuella ordningar som gäller den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(43)  I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och i linje med kommissionens meddelande ”Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden”(20), som godkändes av rådet i dess slutsatser av den 12 april 2018, bör de relevanta medlemsstaterna säkerställa att deras nationella strategier och program beaktar de särskilda utmaningar som de yttersta randområdena ställs inför vid migrationshanteringen. Fonden stöder dessa medlemsstater med tillräckliga medel för att hjälpa dessa regioner på lämpligt sätt. [Ändr. 29]

(44)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016(21) behöver denna fond utvärderas på grundval av den information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Dessa krav kan i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer som kan användas som utgångspunkt för utvärdering av fondens faktiska konsekvenser. För att mäta fondens resultat bör indikatorer och relaterade mål fastställas för vart och ett av fondens särskilda mål. Indikatorerna bör vara både kvalitativa och kvantitativa. [Ändr. 30]

(45)  Detta program Denna fond kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder integreras och till att uppnå ett övergripande mål på 25 % av EU-budgetens utgifter till stöd för klimatmålen uppnås under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 samt till att uppnå ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027, vilket återspeglar vikten av att motarbeta klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av fonden och omprövas i samband med relevant utvärderings- och översynsarbete. [Ändr. 31]

(46)  Genom dessa gemensamma indikatorer och finansiell rapportering bör kommissionen och medlemsstaterna övervaka fondens genomförande i enlighet med relevanta bestämmelser i förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser] och denna förordning. För att på ett adekvat sätt utöva sin tillsynsfunktion bör kommission ha möjlighet att fastställa vilka belopp fonden faktiskt betalat ut under ett visst år. När medlemsstaterna rapporterar in årsredovisningarna för sina nationella program till kommissionen bör de därför skilja mellan återkrav av medel, förfinansiering till slutmottagare och ersättningar för faktiska utgifter. För att underlätta granskningen och övervakningen av genomförandet av fonden bör kommissionen ta med dessa belopp i sin årliga genomföranderapport för fonden. Kommissionen bör varje år lägga fram en sammanfattning av de godkända årliga prestationsrapporterna för Europaparlamentet och rådet. Kommissionen bör på begäran göra den fullständiga texten till de årliga prestationsrapporterna tillgänglig för Europaparlamentet och rådet. [Ändr. 32]

(47)  För att komplettera eller ändra icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i FEUF delegeras till kommissionen med avseende på arbetsprogram för den tematiska delen, förteckningen över åtgärder som berättigar till en högre grad av samfinansiering enligt uppräkningen i bilaga IV och på driftsstöd samt för att ytterligare utveckla den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, även på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. [Ändr. 33]

(48)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(22). Granskningsförfarandet bör tillämpas för genomförandeakter där det fastställs gemensamma skyldigheter för medlemsstaterna, särskilt när det gäller att förse kommissionen med information, medan Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter som avser modaliteterna för att förse kommissionen med information inom ramen för programplanering och rapportering, eftersom de är av rent teknisk natur. [Ändr. 34]

(49)  I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(50)  I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, [deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland / har Irland meddelat att det önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning].

(51)  Det är lämpligt att anpassa tillämpningsperioden för denna förordning efter giltighetstiden för rådets förordning (EU, Euratom) nr X, i vilken den fleråriga budgetramen fastställs(23).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.  Genom denna förordning inrättas Fonden för inre säkerhet (nedan kallad fonden) för perioden 1 januari 2021–31 december 2027. [Ändr. 35]

2.  I förordningen denna förordning fastställs följande:

a)  Målen för fonden.

b)   De särskilda målen för fonden samt åtgärder för att genomföra dessa särskilda mål.

c)  Budgeten för perioden 2021–2027.

d)  Formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering. [Ändr. 36]

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från EU-budgeten sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

b)  förebyggande av brottslighet: alla åtgärder som är avsedda att minska eller på annat sätt bidra till en minskning av brottsligheten och medborgarnas känsla av osäkerhet, på det sätt som avses i artikel 2.2 i rådets beslut 2009/902/RIF(24).

c)  kritisk infrastruktur: en tillgång, ett nätverk, ett system eller delar av sådana som är en förutsättning för att upprätthålla centrala samhällsfunktioner och för människors hälsa, trygghet, säkerhet och ekonomiska eller sociala välbefinnande, och där driftsstörningar, avbrott eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat eller i unionen om dessa funktioner inte skulle kunna upprätthållas.

d)  it-brottslighet: it-beroende brottslighet, dvs. brott som kan begås endast genom bruk av informations- och kommunikationstekniska (IKT) apparater och system, där apparaterna och systemen är verktyg antingen för att begå brott eller de huvudsakliga målen för brottet samt brott som möjliggörs av it-tekniken, dvs. gängse brott såsom sexuellt utnyttjande av barn som kan ökas öka i omfattning eller räckvidd genom användning av datorer, datornät eller andra former av IKT. [Ändr. 37]

e)  Empact-åtgärder: åtgärder som vidtas inom ramen för Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact)(25). Empact är en strukturerad behörighetsövergripande plattform för samarbete mellan de berörda medlemsstaterna, EU:s institutioner och organ samt tredjeländer, internationella organisationer och andra offentliga och privata partner som ska åtgärda sådana hot från organiserad och grov internationell brottslighet som prioriteras inom ramen för EU:s policycykel.

f)  EU:s policycykel: ett underrättelsebaserat och sektorsövergripande initiativ med inriktning på att bekämpa de främsta grova och organiserade brottshoten mot unionen genom främjande av samarbetet mellan medlemsstaterna, unionens institutioner, byråerna unionens byråer för rättsliga och inrikes frågor och i förekommande fall tredjeländer och särskilda internationella organisationer. [Ändr. 38]

g)  utbyte av och tillgång till information: säker insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av information – om behandlas i enlighet med unionens gällande dataskyddsregler – som är relevant såväl för de myndigheter som avses i artikel 87 i EUF-fördraget som för Europol, Eurojust och Europeiska åklagarmyndigheten, när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brott, särskilt terrorism och it-brottslighet samt gränsöverskridande, grov- och organiserad brottslighet. [Ändr. 39]

h)  rättsligt samarbete: rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor. [Ändr. 40]

i)  Det europeiska utbildningsprogrammet för tjänstemän inom brottsbekämpning: program som syftar till att ge brottsbekämpande personal erforderliga kunskaper och färdigheter att på ett ändamålsenligt sätt förebygga och bekämpa gränsöverskridande organiserad och grov brottslighet och terrorism genom effektivt samarbete, i enlighet med kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 om inrättande av ett europeiskt utbildningsprogram för tjänstemän inom brottsbekämpningen(26) och vidare i enlighet med Cepolförordningen(27). [Ändr. 41]

j)  organiserad brottslighet: straffbart handlande med anknytning till deltagande i en kriminell organisation, i enlighet med rådets rambeslut 2008/841/RIF(28).

k)  beredskap: varje åtgärd särskilda åtgärder som syftar till att förebygga eller minska riskerna i samband med en eventuell terrorattack eller annan säkerhetsrelaterad incident. [Ändr. 42]

l)  Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism: den kontroll av den korrekta tillämpningen av Schengenregelverket som fastställs i förordning (EU) nr 1053/2013, även på området för polissamarbetete .

m)  korruptionsbekämpning: omfattar alla områden som anges i Förenta nationernas konvention mot korruption, däribland förebyggande åtgärder, kriminalisering och brottsbekämpningsåtgärder, internationellt samarbete, återvinning av tillgångar, tekniskt bistånd och informationsutbyte.

n)  terrorism: alla de uppsåtliga handlingar och brott som definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism(29).

Artikel 3

Fondens mål

1.  Det strategiska målet med Fonden för inre säkerhet ska vara att bidra till en hög säkerhetsnivå i unionen, bland annat genom ökat samarbete, i synnerhet genom motverkande förebyggande och bekämpande av terrorism och våldsbejakande extremism, inbegripet radikalisering, grov och organiserad brottslighet och it-brottslighet samt genom att bistå och skydda brottsoffer. Fonden ska också stödja beredskapen för och hanteringen av säkerhetsrelaterade incidenter. [Ändr. 43]

2.  Inom ramen för de politiska mål som anges i punkt 1 ska fonden bidra till att följande särskilda mål uppnås:

a)  Öka informationsutbytet bland Förbättra och underlätta utbytet av relevant och korrekt information mellan och inom unionens medlemsstaternas brottsbekämpande och rättsliga myndigheter och, medlemsstaternas andra behöriga myndigheter och andra berörda unionsorgan, särskilt Europol och Eurojust, och vid behov samt med tredjeländer och internationella organisationer, [Ändr. 44]

b)  Förbättra och intensifiera de gränsöverskridande samordningen och samarbetet, inbegripet relevanta gemensamma insatserna bland insatser mellan och inom unionens medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra behöriga myndigheter när det gäller terrorism, och grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension, och [Ändr. 45]

c)  stödja ansträngningarna att stärka kapaciteten den nödvändiga förstärkningen av medlemsstaternas kapacitet när det gäller att bekämpa och förebygga brottslighet, inbegripet terrorism, it-brottslighet och våldsbejakande extremism, inbegripet radikalisering, särskilt genom ökat samarbete mellan myndigheter, berörda unionsorgan, det civila samhällsorganisationer samhället och privata partner aktörer, i och mellan medlemsstaterna, och civil krishantering efter en säkerhetsrelaterad incident. [Ändr. 46]

ca)  Utveckla en gemensam underrättelsekultur genom att stödja kontakter och ömsesidigt förtroende, spridning av expertis och bästa praxis mellan medlemsstaternas underrättelsetjänster och med Europol, framför allt genom gemensam utbildning och expertutbyten. [Ändr. 47]

3.  Inom ramen för de särskilda mål som fastställs i punkt 2 ska fonden genomföras, bland annat via de genomförandeåtgärder som förtecknas i bilaga II artikel 3a. [Ändr. 48]

4.  Finansierade åtgärder insatser ska genomföras i fullständig överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och respekten människans värdighet och med de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, och finansieringen ska avbrytas och återbetalas om det finns konkreta och obestridliga bevis för mänsklig värdighet att insatserna bidrar till att kränka dessa rättigheter. ÅtgärdernaInsatserna ska i synnerhet vara förenliga med bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, unionens lagstiftning om uppgiftsskydd och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Medlemsstaterna ska i synnerhet, och så långt möjligt, visa Särskild uppmärksamhet när de vidtar åtgärder för att hjälpa och skydda ska visas vid genomförande av insatser som rör utsatta personer, särskilt barn och ensamkommande minderåriga. [Ändr. 49]

Artikel 3a

Genomförandeåtgärder

1.  Fonden ska bidra till att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

a)  Säkerställa en enhetlig tillämpning av unionens regelverk om utbyte av relevant information, inbegripet genom genomförande av rekommendationerna från kvalitetskontrolls- och utvärderingsmekanismer såsom Schengenregelverkets utvärderingsmekanism och andra mekanismer för kvalitetskontroll och utvärdering.

b)  Inrätta, anpassa och upprätthålla säkerhetsrelevanta unionsomfattande it-system och kommunikationsnät, inbegripet säkerställa deras interoperabilitet, och utveckla lämpliga verktyg för att åtgärda fastställda brister.

c)  Öka den aktiva användningen av säkerhetsrelevanta verktyg, system och databaser för informationsutbyte på unionsnivå, förbättra sammankopplingen av säkerhetsrelevanta nationella databaser, liksom deras anslutning till databaser på unionsnivå om det föreskrivs i berörda rättsliga grunder, och säkerställa att dessa matas med relevanta data av hög kvalitet.

d)  Stödja berörda nationella åtgärder för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a.

2.  Fonden ska bidra till det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

a)  Öka de berörda brottsbekämpande insatserna mellan medlemsstaterna, samt i förekommande fall med andra berörda aktörer, i synnerhet för att underlätta och förbättra utnyttjandet av gemensamma utredningsgrupper, gemensamma patruller, förföljande över gränserna, övervakning och andra mekanismer för operativt samarbete inom ramen för EU:s policycykel (Empact), med särskild inriktning på gränsöverskridande insatser.

b)  Öka samordningen och samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och andra behöriga myndigheter inom och mellan medlemsstaterna samt med andra relevanta aktörer, till exempel genom nätverk av specialiserade nationella enheter, nätverk och samarbetsstrukturer på unionsnivå samt unionscentrum.

c)  Förbättra samarbetet mellan olika organ och, på unionsnivå, mellan medlemsstaterna, eller mellan medlemsstater, å ena sidan, och EU:s berörda organ och byråer, å andra sidan, samt på nationell nivå mellan de behöriga nationella myndigheterna i varje enskild medlemsstat.

3.  Fonden ska bidra till det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

a)  ka de brottsbekämpande myndigheternas utbildning, övningar och ömsesidiga lärande, särskilt genom att inkludera delar som syftar till att öka medvetenheten om frågor som rör radikalisering, våldsbejakande extremism och rasism, specialiserade utbytesprogram mellan medlemsstaterna, inbegripet för yngre brottsbekämpande personal, och utbyte av bästa praxis, även med tredjeländer och andra berörda aktörer.

b)  Utnyttja samordningseffekter genom sammanslagning av resurser och kunskap bland medlemsstaterna och andra berörda aktörer, inbegripet det civila samhället, exempelvis genom inrättande av gemensamma centrum för spetskompetens, utarbetande av gemensamma riskbedömningar, inrättande av gemensamma operativa stödcentrum för gemensamt utförda insatser eller utbyte av bästa praxis när det gäller att förebygga brott på lokal nivå.

c)  Främja och utveckla åtgärder, skydd, mekanismer och bästa praxis för tidig identifiering, skydd av och stöd till vittnen, visselblåsare och brottsoffer samt utveckla partnerskap mellan myndigheter och andra berörda aktörer för att uppnå detta resultat.

d)  Förvärva relevant utrustning och inrätta eller uppgradera specialiserade utbildningsfaciliteter och annan central säkerhetsrelevant infrastruktur för att stärka beredskapen, motståndskraften och den allmänna medvetenheten och kunna reagera på lämpligt sätt vid säkerhetshot.

e)  Upptäcka, bedöma och avhjälpa sårbarheter i kritisk infrastruktur och it-utrustning med stort genomslag på marknaden för att undvika angrepp mot informationssystem och kritisk infrastruktur, exempelvis genom kodgranskning av kostnadsfri och öppen programvara, genom inrättande och stöd till bug bounty-program eller genom intrångstestning.

4.  Fonden ska bidra till det särskilda mål som anges i artikel 3.2 ca genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

a)  Förbättra samarbetet och samordningen mellan medlemsstaternas underrättelsetjänster och mellan dessa och de brottsbekämpande myndigheterna genom kontakter, nätverksarbete, ömsesidigt förtroende, ömsesidig förståelse och ömsesidigt lärande, utbyte och spridning av expertis, erfarenheter och bästa praxis, särskilt med avseende på stöd till polisutredningar och hotbildsbedömningar.

b)  Utbyta och utbilda underrättelsetjänstemän. [Ändr. 50]

Artikel 4

Stödets tillämpningsområde

1.  Inom ramen för de mål som anges i artikel 3 och iI enlighet med de genomförandeåtgärder som förtecknas i bilaga II artikel 3a ska fonden särskilt stödja åtgärder som bidrar till uppnåendet av de mål som avses i artikel 3. De kan omfatta de åtgärder som förtecknas i bilaga III. [Ändr. 51]

2.  För att uppnå målen för de mål som avses i artikel 3 denna förordning får fonden stödja åtgärder som ligger i linje med unionens prioriteringar i den mening, i undantagsfall, inom fastställda gränser och under förutsättning att lämpliga skyddsåtgärder vidtas, stödja de åtgärder som avses i bilaga III i förhållande till och i tredjeländer, när så är lämpligt, i enlighet med artikel 5. [Ändr. 52]

2a.  Det totala beloppet för finansiering av stödåtgärder i eller avseende tredjeländer inom ramen för den tematiska delen enligt artikel 8 får inte överstiga 2 % av det totala belopp som tilldelats den tematiska delen enligt artikel 7.2 b. [Ändr. 53]

2b.  Det totala beloppet för finansiering av stödåtgärder i eller avseende tredjeländer inom ramen för medlemsstaternas program i enlighet med artikel 12 får per medlemsstat inte överstiga 2 % av det totala belopp som tilldelats den medlemsstaten enligt artiklarna 7.2 a och 10.1 samt bilaga I. [Ändr. 54]

3.  Följande åtgärder ska inte vara stödberättigande:

a)  Åtgärder som inskränker sig till, eller huvudsakligen består av, upprätthållandet av allmän ordning på nationell nivå. [Ändr. 55]

b)  Åtgärder som omfattar förvärv och underhåll av standardutrustning, transportmedel eller utrustning i standardutförande för brottsbekämpande organ‑ och andra behöriga myndigheter som avses i artikel 87 i EUF-fördraget.

c)  Insatser med militära eller försvarsrelaterade ändamål.

d)  Utrustning där minst ett av ändamålen huvudändamålet är tullkontroll. [Ändr. 56]

e)  Tvångsmedel, inbegripet vapen, ammunition, sprängämnen och kravallbatonger, med undantag för fortbildningssyften.

f)  Belöning till uppgiftslämnare och flash money(30) utanför Empactinsatsernas ram.

I nödsituationer kan de icke stödberättigande åtgärder som anges i denna punkt leden a och b i första stycket anses stödberättigande. [Ändr. 57]

Artikel 5

Stödberättigade enheter

1.  Följande enheter kan vara berättigade till stöd:

a)  Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder:

i)  En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

ii)  Ett tredjeland som förtecknas i arbetsprogrammet på de villkor som anges där, under förutsättning att alla åtgärder av, i eller avseende det tredjelandet till fullo respekterar de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och unionens och medlemsstaternas internationella åtaganden. [Ändr. 58]

b)  Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje berörd internationell organisation. [Ändr. 59]

2.  Fysiska personer är inte berättigade till stöd.

3.  Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland får efter kommissionens godkännande i undantagsfall delta, när så är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd. [Ändr. 60]

4.  Rättsliga enheter som ingår i konsortier bestående av minst två oberoende enheter, etablerade i olika medlemsstater eller i utomeuropeiska länder eller territorier som är knutna till dessa stater eller i tredjeländer, är berättigade till stöd. [Ändr. 61]

KAPITEL II

BUDGETRAM OCH GENOMFÖRANDERAM

Avsnitt 1

Gemensamma bestämmelser

Artikel 6

Allmänna principer

1.  Stöd som tillhandahålls enligt denna förordning ska komplettera nationella, regionala och lokala insatser, och ska inriktas på att tillföra ett europeiskt mervärde till målen för denna förordnings förordning. [Ändr. 62]

2.  Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att det stöd som tillhandahålls på grundval av denna förordning och av medlemsstaterna är förenligt med unionens relevanta verksamhet, politik och prioriteringar, och att det kompletterar övriga nationella instrument och samordnas med andra unionsinstrument, särskilt de åtgärder som vidtas inom ramen för andra unionsfonder. [Ändr. 63]

3.  Fonden ska genomföras genom delad, direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med artiklarna 62.1 a, b och c i budgetförordningen.

Artikel 7

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av fonden under perioden 2021‒2027 ska vara 2 209 725 000 EUR i 2018 års priser (2 500 000 000 EUR i löpande priser). [Ändr. 64]

2.  Finansieringsramen ska användas enligt följande:

a)  1 325 835 000 EUR i 2018 års priser (1 500 000 000 EUR i löpande priser) ska anslås till de program som genomförs genom delad förvaltning, [Ändr. 65]

b)  883 890 EUR i 2018 års priser (1 000 000 000 EUR i löpande priser) ska anslås till den tematiska delen. [Ändr. 66]

3.  Högst 0,84 % av finansieringsramen ska på kommissionens initiativ anslås till tekniskt bistånd för genomförandet av fonden.

Artikel 8

Allmänna bestämmelser om genomförande av den tematiska delen

1.  Den finansieringsram som avses i artikel 7.2 b ska tilldelas på ett flexibelt sätt genom den tematiska delen genom delad, direkt och indirekt förvaltning i enlighet med arbetsprogrammen. Finansiering från den tematiska delen ska användas för dess beståndsdelar:

a)  särskilda åtgärder,

b)  unionsåtgärder och

c)  bistånd i nödsituationer.

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ ska också få stöd från finansieringsramen för den tematiska delen.

2.  Finansiering från den tematiska delen ska ägnas åt prioriteringar med ett stort mervärde för unionen, eller användas för att tillmötesgå brådskande behov, i enlighet med de överenskomna unionsprioriteringar som anges i artikel 3a, för att genomföra särskilda åtgärder, som de som förtecknas i bilaga II III, eller för att stödja åtgärder i enlighet med artikel 19. Fördelningen av medel från den tematiska delen mellan de olika prioriteringarna ska, i möjligaste mån, stå i proportion till utmaningarna och behoven, så att det säkerställs att målen kan uppnås. [Ändr. 67]

2a.  Finansieringen från den tematiska delen ska fördelas på följande sätt:

a)  Minst 10 % till det särskilda mål som avses i artikel 3.2 a.

b)  Minst 10 % till det särskilda mål som avses i artikel 3.2 b.

c)  Minst 30 % till det särskilda mål som avses i artikel 3.2 c.

d)  Minst 5% till det särskilda mål som avses i artikel 3.2 ca. [Ändr. 68]

3.  När finansiering från den tematiska delen beviljas medlemsstaterna med genom direkt eller indirekt förvaltning, ska det säkerställas ingen finansiering finnas tillgänglig för att utvalda projekt inte påverkas där det finns klara belägg för att projektens laglighet, eller finansieringens laglighet och korrekthet, eller fullgörandet av projekten skulle kunna ifrågasättas till följd av ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse ett överträdelseförfarande enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller för fullgörandet av projekten. [Ändr. 69]

4.  När finansiering från den tematiska delen genomförs genom delad förvaltning, ska kommissionen, för tillämpningen av artiklarna 18 och 19.2 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser], bedöma om de planerade åtgärderna inte påverkas av säkerställa att ingen finansiering är tillgänglig för projekt där det finns klara belägg för att projektens laglighet, eller finansieringens laglighet och korrekthet, eller fullgörandet av projekten skulle kunna ifrågasättas till följd av ett motiverat yttrande från kommissionen med avseende på en överträdelse ett överträdelseförfarande enligt artikel 258 i EUF-fördraget som medför en risk för utgifternas laglighet och korrekthet eller för fullgörandet av projekten. [Ändr. 70]

5.  Kommissionen ska, inom ramen för de årliga anslagen i unionens budget, fastställa det totala belopp som ska avsättas ställs till förfogande av den tematiska delen. Kommissionen ska ges befogenhet att anta finansieringsbeslut delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa arbetsprogram i den mening som avses i artikel 110 i budgetförordningen för den tematiska delen, i vilka det anges vilka mål och åtgärder som ska stödjas och specificeras belopp för var och en av de beståndsdelar som anges i punkt 1. Innan arbetsprogrammet antas ska kommissionen samråda med relevanta berörda parter, inbegripet organisationer i det civila samhället. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i finansieringsbeslutet arbetsprogrammen. Kommissionen får separat anta ett arbetsprogram för bistånd vid nödsituationer för att säkerställa att resurser finns snabbt tillgängliga. [Ändr. 71]

6.  Efter antagandet av ett sådant finansieringsbeslut arbetsprogram som avses i punkt 3 5 får kommissionen ändra de program som genomförs genom delad förvaltning i enlighet med detta. [Ändr. 72]

7.  Dessa finansieringsbeslut arbetsprogram kan vara årliga eller fleråriga och får omfatta en eller flera beståndsdelar i den tematiska delen. [Ändr. 73]

Avsnitt 2

Stöd och genomförande genom delad förvaltning

Artikel 9

Tillämpningsområde

1.  Detta avsnitt ska tillämpas på den del av finansieringsramen som avses i artikel 7.2 a och på de tilläggsmedel som ska genomföras genom delad förvaltning enligt kommissionens beslut för den tematiska del som avses i artikel 8.

2.  Stöd enligt detta avsnitt ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med artikel 63 i budgetförordningen och förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser].

Artikel 10

Budgetmedel

1.  Medel som avses i artikel 7.2 a ska tilldelas de nationella program som genomförs av medlemsstaterna genom delad förvaltning (nedan kallade programmen) preliminärt enligt följande:

a)  1 250 000 000 EUR till medlemsstaterna i enlighet med kriterierna i bilaga I,

b)  250 000 000 EUR till medlemsstaterna för justering av programtilldelningarna på det sätt som avses i artikel 13.1.

2.  Om det belopp som avses i punkt 1 b inte tilldelas, får det återstående beloppet läggas till det belopp som avses i artikel 7.2 b.

Artikel 11

Samfinansieringssatser

1.  Bidraget från unionens budget får inte överstiga 75 % av de totala stödberättigande utgifterna för ett projekt.

2.  Bidraget från unionens budget får höjas till 90 % av de totala stödberättigande utgifterna för projekt som genomförs inom ramen för särskilda åtgärder.

3.  Bidraget från unionens budget får höjas till 90 % av de totala stödberättigande utgifterna för åtgärder som förtecknas i bilaga IV.

4.  Bidraget från unionens budget får höjas till 100 % av de totala stödberättigande utgifterna för driftsstöd.

5.  Bidraget från unionens budget får höjas till 100 % av de totala stödberättigande utgifterna för bistånd i nödsituationer.

5a.  Bidraget från unionens budget får höjas till 100 % av de totala stödberättigande utgifterna för tekniskt bistånd på initiativ av medlemsstaterna. [Ändr. 74]

6.  Genom kommissionens beslut om godkännande av ett program ska samfinansieringssatsen och det maximala stödbeloppet från fonden fastställas för de typer av åtgärder som avses i punkterna 1–5.

7.  För varje särskilt mål ska det i kommissionens beslut fastställas huruvida samfinansieringssatsen för det särskilda målet ska tillämpas på:

a)  det totala bidraget, inbegripet offentliga och privata bidrag, eller

b)  endast det offentliga bidraget.

Artikel 12

Programmen

1.  Varje medlemsstat och kommissionen ska säkerställa att de prioriteringar som fastställs i dess program de nationella programmen är förenliga med och svarar mot unionens prioriteringar och utmaningar på säkerhetsområdet samt till fullo stämmer överens med unionens berörda regelverk och överenskomna unionsprioriteringar. När medlemsstaterna fastställer dessa prioriteringar för sina program ska de säkerställa att de genomförandeåtgärder som avses i bilaga II artikel 3a verkligen beaktas i programmet. [Ändr. 75]

1a.  Kommissionen ska vid bedömningen av medlemsstaternas program säkerställa att de planerade åtgärderna inte är föremål för ett motiverat yttrande som kommissionen har avgett avseende en överträdelse enligt artikel 258 i EUF-fördraget som rör utgifternas laglighet och korrekthet eller fullgörandet av projekten. [Ändr. 76]

1b.  Medlemsstaterna ska fördela medlen för sina nationella program på följande sätt:

a)  Minst 10% till det särskilda mål som avses i artikel 3.2 a.

b)  Minst 10 % till det särskilda mål som avses i artikel 3.2 b.

c)  Minst 30 % till det särskilda mål som avses i artikel 3.2 c.

d)  Minst 5% till det särskilda mål som avses i artikel 3.2 ca. [Ändr. 77]

1c.  De medlemsstater som avser att göra undantag från punkt 1b ska underrätta kommissionen om detta och tillsammans med kommissionen bedöma om de lägsta procentsatserna bör ändras på grund av särskilda omständigheter som påverkar den inre säkerheten. Alla sådana ändringar ska godkännas av kommissionen. [Ändr. 78]

2.  Kommissionen ska säkerställa att Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), Europeiska åklagarmyndigheten, Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa), Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA), Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) i ett tidigt skede är knutna till redan från början deltar i utarbetandet av programmen programmet på de områden där de har behörighet. Medlemsstaterna ska särskilt samråda med Europol om utformningen av sina åtgärder, i synnerhet när de inbegriper EU:s policycykel eller Empactåtgärder eller åtgärder som samordnas av det gemensamma it-brottscentret. Innan medlemsstaterna inbegriper fortbildning i sina program ska de överlägga med Cepol för att undvika överlappningar. Medlemsstaterna ska även samråda med andra relevanta berörda parter, inbegripet organisationer i det civila samhället, om planeringen av sina åtgärder. [Ändr. 79]

3.  Kommissionen får involvera unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) när så är lämpligt involvera de byråer som avses i punkt 2, Europeiska dataskyddsstyrelsen och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) datatillsynsmannen (EDPS) i övervaknings- och utvärderingsuppgifter som anges i avsnitt 5, särskilt i syfte att säkerställa att de åtgärder som genomförs med stöd från fonden inom ramen för deras befogenheter är förenliga med unionens relevanta regelverk och överenskomna unionsprioriteringar. [Ändr. 80]

4.  Högst 15 % av tilldelningen till en medlemsstats program kan utnyttjas till förvärv av utrustning, transportmedel eller uppförande av säkerhetsrelaterade faciliteter. Denna tröskel får överskridas endast i vederbörligen motiverade fall och med kommissionens godkännande. [Ändr. 81]

5.  I sina program ska medlemsstaterna prioritera följande:

a)  Unionens prioriteringar och regelverket på säkerhetsområdet, särskilt samordning informationsutbyte och samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter samt ett effektivt utbyte av relevant och korrekt information och genomförande av komponenterna i ramen för interoperabilitet mellan it-system EU-informationsssytem. [Ändr. 82]

b)  Rekommendationer med ekonomiska konsekvenser som gjorts inom ramen för förordning (EU) nr 1053/2013 om Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism på området polissamarbete.

c)  Landsspecifika brister med ekonomiska konsekvenser som konstaterats vid behovsbedömningar, till exempel rekommendationerna i EU:s planeringstermin för området korruption.

6.  I nödvändiga fall ska programmet ändras så att de rekommendationer som avses i punkt 5 och de framsteg som gjorts med att uppnå delmålen och målen enligt bedömningen i de årliga prestandarapporter som avses artikel 26.2 a beaktas. Beroende på den ekonomiska effekten av justeringen, får ska det ändrade programmet godkännas av kommissionen i enlighet med det förfarande som anges i artikel 19 i förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser]. [Ändr. 83]

7.  Medlemsstaterna ska i synnerhet eftersträva de åtgärder som förtecknas i bilaga IV. I fall av oförutsedda eller nya omständigheter, eller för att säkerställa ett effektivt genomförande av finansieringen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att ändra bilaga IV.

8.  Om en medlemstat medlemsstat beslutar att genomföra projekt tillsammans med i eller i avseende ett tredjeland, i enlighet med artikel 5, med stöd från fonden, ska den berörda medlemsstaten samråda med kommissionen innan projektet inleds. Kommissionen ska bedöma de planerade projektens komplementaritet och samstämmighet i förhållande till andra unionsåtgärder och åtgärder i medlemsstaterna när det gäller det berörda tredjelandet. Kommissionen ska dessutom kontrollera att de föreslagna projekten överensstämmer med de krav i fråga om grundläggande rättigheter som avses i artikel 3.4. [Ändr. 84]

9.  Programplanering i den mening som avses i I enlighet med artikel 17.5 i förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska bygga på de insatsstyper som fastställs varje program för varje särskilt mål ange insatstyperna i tabell 1 i bilaga VI och en vägledande fördelning av de anslagna medlen efter interventionstyp eller stödområde. [Ändr. 85]

Artikel 13

Halvtidsöversyn

1.  Kommissionen ska 2024, efter att ha underrättat Europaparlamentet, tilldela de berörda medlemsstaternas program det tilläggsbelopp som avses i artikel 10.1 b i enlighet med de kriterier som avses i punkt 2 i bilaga I. Finansieringen ska gälla för perioden från och med kalenderåret 2025. [Ändr. 86]

2.  Om minst 1030 % av den initiala tilldelningen till ett program som avses i artikel 10.1 a inte täcks genom mellanliggande betalningsansökningar som lämnats in i enlighet med artikel 85 i förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser], ska den berörda medlemsstaten inte vara berättigad till det tilläggsanslag för programmet som avses i punkt 1. [Ändr. 87]

2a.   Punkt 2 ska tillämpas endast om det relevanta regelverket och tillhörande rättsakter är i kraft den 1 januari 2022. [Ändr. 160]

3.  Fördelningen av medel från den tematiska delen från och med 2025 ska, i tillämpliga fall, beakta de framsteg som gjorts för att uppnå målen i den prestationsram som avses i artikel 12 i förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser] och konstaterade brister i genomförandet. [Ändr. 88]

Artikel 14

Särskilda åtgärder

1.  Särskilda åtgärder är transnationella eller nationella projekt i enlighet med målen i denna förordning, för vilka en, flera eller samtliga medlemsstater får ett tilläggsanlag till sina program.

2.  Medlemsstaterna får, utöver sin tilldelning beräknad i enlighet med artikel 10.1, ta emot finansiering för särskilda åtgärder, förutsatt att den är öronmärkt som sådan i programmet och utnyttjas till att bidra till genomförandet av målen för denna förordning, inbegripet till att täcka nya framväxande hot.

3.  Finansieringen ska inte utnyttjas till andra åtgärder i programmet, förutom under vederbörligen motiverade omständigheter och om det godkänts av kommissionen genom ändringen av programmet.

Artikel 15

Driftsstöd

1.  Driftsstödet är en del av en medlemsstats anslag som kan utnyttjas som stöd till de myndigheter som är ansvariga för att utföra de uppgifter och tjänster som utgör offentliga tjänster för unionen, i den mån de bidrar till att säkerställa en hög säkerhetsnivå i unionen som helhet. [Ändr. 89]

2.  En medlemsstat får utnyttja högst 1020 % av det belopp som tilldelats genom denna fond till sitt program för att finansiera driftsstöd till de myndigheter som är ansvariga för att utföra de uppgifter och tjänster som utgör offentliga tjänster för unionen. [Ändr. 90]

3.  En medlemsstat som utnyttjar driftsstöd ska följa unionens regelverk om säkerhet.

4.  Medlemsstaterna ska i programmet och i de årliga prestationsrapporter som avses i artikel 26 motivera användningen av driftsstöd för att uppnå målen för denna förordning. Före godkännandet av programmet ska kommissionen bedöma utgångsläget i de medlemsstater som har tillkännagivit sin avsikt att begära driftsstöd, med beaktande av de uppgifter som lämnats av dessa medlemsstater samt rekommendationer från kvalitetskontroller och utvärderingsmekanismer, såsom Schengenregelverkets utvärderingsmekanism, sårbarhets- och riskbedömningen från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) samt andra kontroll- och utvärderingsmekanismer, beroende på vad som är tillämpligt. [Ändr. 91]

5.  Driftsstödet ska koncentreras till särskilda uppgifter och tjänster åtgärder i enlighet med bilaga VII. [Ändr. 92]

6.  För att hantera oförutsedda eller nya omständigheter, eller för att säkerställa ett effektivt genomförande av finansieringen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att ändra de särskilda uppgifterna och tjänsterna i bilaga VII.

Artikel 15a

Synlighet, öppenhet och kommunikation

Mottagarna av unionsfinansiering ska fullt ut uppfylla kraven i fråga om synlighet, öppenhet och kommunikation i förordning (EU) nr X [förordningen om gemensamma bestämmelser]. [Ändr. 93]

Avsnitt 3

Stöd och genomförande genom direkt och indirekt förvaltning

Artikel 16

Tillämpningsområde

Stöd som avses i detta avsnitt ska genomföras antingen direkt av kommissionen i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln.

Artikel 17

Unionsåtgärder

1.  Unionsåtgärder är gränsöverskridande projekt eller projekt av särskilt intresse för unionen, i enlighet med målen för denna förordning.

2.  På kommissionens initiativ får fonden utnyttjas för att finansiera unionsåtgärder som gäller målen för denna förordning på det sätt som avses i artikel 3 och i enlighet med bilaga III.

3.  Unionens åtgärder får tillhandahålla finansiering i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt genom bidrag, priser och upphandling. De får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom blandfinansieringsinsatser.

3a.  Decentraliserade byråer kan även vara godkända som mottagare av sådan finansiering som finns tillgänglig inom ramen för unionsåtgärder i syfte att stödja gränsöverskridande åtgärder med ett europeiskt mervärde. [Ändr. 94]

4.  Bidrag som genomförs enligt direkt förvaltning ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

5.  Utvärderingskommittén, som bedömer förslagen, får bestå av externa experter.

6.  Bidrag till en ömsesidig försäkringsmekanism får täcka risken i samband med återbetalning av belopp från mottagarnas sida och ska uppfattas som en tillräcklig garanti enligt budgetförordningen. Bestämmelserna i [artikel X i] förordning X [den förordning som efterföljer förordningen om garantifonden] ska tillämpas.

Artikel 18

Blandfinansieringsinsatser

Blandfinansieringsinsatser som beslutas inom ramen för denna fond ska genomföras i enlighet med InvestEU-förordningen(31) och avdelning X i budgetförordningen.

Artikel 19

Tekniskt bistånd på kommissionens initiativ

Fonden får stödja åtgärder för tekniskt bistånd som genomförs på kommissionens initiativ eller vägnar. Dessa åtgärder, dvs. åtgärder för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering, kommunikation – inbegripet gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar på området säkerhet –, synlighet och alla andra åtgärder för administrativt och tekniskt stöd som krävs för att genomföra denna förordning och, när så är lämpligt tillsammans med tredjeländer, får finansieras till 100 %. [Ändr. 95]

Artikel 20

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i förordning (EU) nr [förordning om finansiella regler för unionens allmänna budget].

Artikel 21

Information, kommunikation och publicitet

1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar främja åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla sammanhängande, verkningsfull och proportionell riktad meningsfull information till olika berörda målgrupper, däribland medierna och allmänheten, på det relevanta språket. För att säkerställa unionsfinansieringens synlighet, ska mottagarna av unionsfinansiering hänvisa till dess ursprung när de informerar om åtgärden. Mottagarna ska därför säkerställa att unionens emblem finns med i all kommunikation som riktar sig till medierna och allmänheten och att unionens ekonomiska stöd uttryckligen nämns. [Ändr. 96]

2.  För att nå ut till bredast möjliga målgrupper ska kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende fonden och dess åtgärder och resultat. Kommissionen ska framför allt offentliggöra information om utvecklingen av de årliga och fleråriga programmen i den tematiska delen. Kommissionen ska också offentliggöra förteckningen över insatser som valts ut för stöd inom ramen för den tematiska delen på en allmänt tillgänglig webbplats och uppdatera denna förteckning regelbundet. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till kommunikationen, särskilt den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till målen för denna förordning. [Ändr. 97]

2a.  Kommissionen ska offentliggöra den information som avses i punkt 2 i ett öppet maskinläsbart format i enlighet med artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG(32), för att uppgifterna ska kunna sorteras, vara sökbara, extraheras, jämföras och vidareutnyttjas. Uppgifterna ska kunna sorteras efter prioritering, specifikt mål, totala stödberättigande kostnader för insatser, totala projektkostnader, totala upphandlingskostnader, stödmottagarens namn samt uppdragstagarens namn. [Ändr. 98]

Avsnitt 4

Stöd och genomförande enligt delad, direkt och indirekt förvaltning

Artikel 22

Bistånd i nödsituationer

1.  Fonden ska Kommissionen får besluta att i undantagsfall tillhandahålla ekonomiskt stöd från fonden för att åtgärda brådskande och särskilda behov i händelse av en vederbörligen motiverad nödsituation. Sådana situationer kan uppstå till följd av en säkerhetsrelaterad incident eller ett nytt framväxande hot en nyligen upptäckt sårbarhet inom den här förordningens tillämpningsområde som har eller kan ha betydande skadlig inverkan på människors säkerhet, allmänna platser eller kritisk infrastruktur i en eller flera medlemsstater. I sådana fall ska kommissionen i god tid underrätta Europaparlamentet och rådet om detta. [Ändr. 99]

2.  Bistånd i nödsituationer får ges i form av bidrag direkt till de decentraliserade byråerna.

3.  Bistånd i nödsituationer får tilldelas medlemsstaternas program utöver deras tilldelning beräknad i enlighet med artikel 10.1, förutsatt att det är öronmärkt som sådant i programmet. Finansieringen ska inte användas till andra åtgärder i programmet, utom under vederbörligen motiverade omständigheter, och om det godkänts av kommissionen genom ändringen av programmet.

4.  Bidrag som genomförs under direkt förvaltning ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning VIII i budgetförordningen.

4a.  Om det är nödvändigt för att genomföra åtgärden, får bistånd i nödsituationer täcka utgifter som uppkommit före den dag då bidragsansökan eller begäran om bistånd lämnades in, dock inte före den 1 januari 2021. [Ändr. 100]

Artikel 23

Kumulativ, kompletterande och kombinerad finansiering

1.  En åtgärd insats som har fått ett bidrag genom fonden kan också erhålla ett bidrag från något annat unionsprogram, inbegripet fonder under gemensam förvaltning, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden insatsen, och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet. [Ändr. 101]

2.  Åtgärder Insatser som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförbara villkoren att [Ändr. 102]

a)  de har utvärderats i en inbjudan att lämna förslag inom ramen för fonden,

b)  de uppfyller minimikvalitetskraven i inbjudan att lämna förslag,

c)  de, på grund av budgetbegränsningar, inte får finansieras inom ramen för inbjudan att lämna förslag,

får ta emot stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel 67.5 i förordning (EU) X [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel 8 i förordning (EU) X [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att åtgärderna insatserna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas. [Ändr. 103]

Avsnitt 5

Övervakning, rapportering och utvärdering

Underavsnitt 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 24

Övervakning och rapportering

1.  I enlighet med rapporteringskraven i artikel 43.3 h. i iii i budgetförordningen ska kommissionen inför Europaparlamentet och rådet lägga fram prestationsinformation i enlighet med bilaga V.

2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 för att ändra bilaga V i syfte att göra nödvändiga anpassningar av den prestationsinformation som ska lämnas till Europaparlamentet och rådet.

3.  Indikatorerna för rapportering om programmets framsteg mot att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3 fastställs i bilaga VIII. För outputindikatorer ska utgångsvärdet fastställas till noll. Delmålen för 2024 och målen för 2029 ska vara kumulativa. Kommissionen ska på begäran göra de uppgifter den mottagit om output- och resultatindikatorer tillgängliga för Europaparlamentet och rådet. [Ändr. 104]

4.  Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in effektivt, på ett ändamålsenligt sätt och i god tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av medel från unionen och i tillämpliga fall från medlemsstaterna.

5.  För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av instrumentets framsteg i riktning mot att uppnå dess mål ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 28 med avseende på att ändra bilaga VIII för att se över och komplettera indikatorerna, om det anses nödvändigt, och komplettera denna förordning med bestämmelser om inrättandet av en ram för övervakning och utvärdering, inbegripet för projektinformation som ska tillhandahållas av medlemsstaterna. Kvalitativa indikatorer ska ingå i bedömningen. [Ändr. 105]

Artikel 25

Utvärdering

1.  Kommissionen ska genomföra senast den 31 december 2024 lägga fram en halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering av denna förordning, inbegripet. I halvtidsutvärderingen ska fondens ändamålsenlighet, effektivitet, relevans och samstämmighet granskas. Den ska mer specifikt innehålla en bedömning av följande:

a)  De framsteg som gjorts för att uppnå målen i denna förordning, med beaktande av all relevant information som redan finns tillgänglig, särskilt de årliga prestationsrapporter som avses i artikel 26 och de output- och resultatindikatorer som anges i bilaga VIII.

b)  Det europeiska mervärdet av de åtgärder och insatser som vidtas inom ramen för denna fond.

c)  Lämpligheten i de genomförandeåtgärder som anges i artikel 3a för att möta befintliga och nya säkerhetsutmaningar.

d)  Fondens verkan på lång sikt och dess hållbarhetseffekter.

e)  Komplementariteten och samstämmigheten mellan de åtgärder som får stöd från fonden och det stöd som ges genom andra unionsfonder.

Den obligatoriska halvtidsutvärderingen ska ta hänsyn till resultaten av efterhandsutvärderingen av den långsiktiga verkan av det tidigare instrumentet för ekonomiskt stöd för perioden 2014–2020, nämligen instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag om en översyn av denna förordning.[Ändr. 106]

1a.  Kommissionen ska senast den 31 januari 2030 genomföra en efterhandsutvärdering av denna förordning. Kommissionen ska också senast samma dag lämna en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet som innehåller de delar som förtecknas i punkt 1. I detta avseende ska instrumentets långsiktiga verkningar utvärderas för att man ska kunna fatta beslut om att eventuellt förlänga eller ändra en senare fond. [Ändr. 107]

2.  Halvtidsutvärderingen Halvtidsöversynen och efterhandsutvärderingen ska genomföras i så god tid utan dröjsmål göras tillgängliga för allmänheten och lämnas till parlamentet för att de kan användas i beslutsprocessen i enlighet med den tidtabell som anges i artikel 40 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser] säkerställa full insyn. Kommissionen ska säkerställa att utvärderingarna inte innehåller information som om den sprids kan utgöra en risk för enskilda personers säkerhet eller privatliv eller äventyra säkerhetsinsatser. [Ändr. 108]

Underavsnitt 2

Regler för delad förvaltning

Artikel 26

Årliga resultatrapporter

1.  Senast den 15 februari 2023, och senast samma datum varje efterföljande år till och med 2031, ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna den årliga prestationsrapporten i enlighet med artikel 36.6 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Den rapport som lämnas in 2023 ska omfatta genomförandet av programmet till och med den 30 juni 2022. Medlemsstaterna ska offentliggöra dessa rapporter på en särskild webbplats och översända dem till Europaparlamentet och rådet. [Ändr. 109]

2.  Den årliga prestationsrapporten ska särskilt innehålla uppgifter om

a)  framstegen med att genomföra programmet och uppnå delmålen och målen, med hänsyn till de senaste uppgifter som krävs enligt artikel 37 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser],

aa)  en uppdelning av den årliga redovisningen av det nationella programmet efter återbetalning, förhandsfinansiering till slutliga stödmottagare och faktiska utgifter, [Ändr. 110]

b)  eventuella frågor som påverkar programmets prestation och de åtgärder som vidtagits för att lösa dem, inbegripet motiverade yttranden som avgetts av kommissionen med avseende på ett överträdelseförfarande enligt artikel 258, [Ändr. 111]

c)  komplementariteten, samordningen och samstämmigheten mellan de åtgärder som får stöd från fonden och det stöd som ges genom andra unionsfonder, särskilt i eller i förhållande till tredjeländer, [Ändr. 112]

d)  programmets bidrag till genomförandet av relevanta delar av unionens regelverk och handlingsplaner,

da)  efterlevnad av kraven i fråga om grundläggande rättigheter, [Ändr. 113]

e)  genomförandet av kommunikations- och synlighetsåtgärder,

f)  uppfyllandet av de nödvändiga villkoren och tillämpningen av dem under hela programperioden.

3.  Kommissionen kan lämna synpunkter på den årliga prestationsrapporten inom två månader efter dagen för mottagandet. Om kommissionen inte lämnar några synpunkter inom denna tidsfrist, ska rapporten anses vara godkänd.

3a.  När den årliga prestationsrapporten har godkänts ska kommissionen tillgängliggöra en sammanfattning av den för Europaparlamentet och rådet, och offentliggöra den på en särskild webbplats. Om medlemsstaterna inte översänder den årliga prestationsrapporten i enlighet med punkt 1, ska en fulltextversion av den göras tillgänglig för Europaparlamentet och rådet, om de så begär. [Ändr. 114]

4.  I syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna artikel ska kommissionen anta en genomförandeakt, genom vilken mallen för den årliga resultatrapporten fastställs. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 29.2.

Artikel 27

Övervakning och rapportering

1.  Övervakning och rapportering i enlighet med avdelning IV i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser] ska utgå från de insatstyper som fastställs i tabellerna 1, 2 och 3 i bilaga VI. För att hantera oförutsedda eller nya omständigheter, eller för att säkerställa ett effektivt genomförande av finansieringen, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra bilaga VI i enlighet med artikel 28.

2.  Indikatorerna ska användas i enlighet med artiklarna 12.1, 17 och 37 i förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser].

KAPITEL III

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter tilldelas kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 8, 12, 15, 24 och 27 ska tilldelas kommissionen till och med den 31 december 2028. [Ändr. 115]

3.  Europaparlamentet eller rådet får när som helst återkalla den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 8, 12, 15, 24 och 27. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. [Ändr. 116]

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 8, 12, 15, 24 och 27 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att göra några invändningar. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. [Ändr. 117]

Artikel 29

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen ska biträdas av en samordningskommitté för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet och Instrumentet för gränsförvaltning och visering. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt, ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.  Om kommittén inte avger något yttrande, ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt. Detta ska inte tillämpas på den genomförandeakt som avses i artikel 26.4.

Artikel 30

Övergångsbestämmelser

1.  Förordning (EU) nr 513/2014 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

2.  Utan att det påverkar punkt 1 ska denna förordning inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt polisinstrumentet inom Fonden för inre säkerhet, som ska fortsätta att tillämpas på de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas.

3.  Finansieringsramen för fonden får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan fonden och de åtgärder som antagits inom ramen för föregångaren, polisinstrumentet inom Fonden för inre säkerhet, upprättad genom förordning (EU) nr 513/2014.

Artikel 31

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Kriterier för tilldelning av medel till de program som omfattas av delad förvaltning

De medel som avses i artikel 10 ska tilldelas medlemsstaterna enligt följande:

1.  I början av programperioden kommer varje medlemsstat att erhålla en engångstilldelning i form av ett fast belopp på 5 000 000 EUR för att säkerställa en kritisk massa för varje program och för att täcka behov som inte direkt uttrycks i nedan angivna kriterier.

2.  Återstoden kommer att fördelas enligt följande kriterier:

a)  45 % i omvänd proportion till deras bruttonationalprodukt (köpkraft per invånare).

b)  40 % i proportion till befolkningsstorleken.

c)  15 % i proportion till territoriets storlek.

Det initiala anslaget ska grunda sig på de senaste statistiska data från kommissionen (Eurostat) som omfattar närmast föregående kalenderår. För halvtidsöversynen ska referensuppgifterna vara de senaste statistiska årsdata från kommissionen (Eurostat) som omfattar det föregående kalenderåret och finns tillgängliga vid tidpunkten för halvtidsöversynen 2024.

BILAGA II

Genomförandeåtgärder

Fonden ska bidra till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

a)  Säkerställa en enhetlig tillämpning av unionens regelverk om informationsutbyte som stödjer säkerheten, till exempel genom Prüm, EU PNR och SIS II, inbegripet genom genomförandet av rekommendationerna från kvalitetskontrolls- och utvärderingsmekanismer såsom Schengenregelverkets utvärderingsmekanism och andra mekanismer för kvalitetskontroll och utvärdering.

b)  Inrätta, anpassa och upprätthålla säkerhetsrelevanta unionsomfattande it-system och kommunikationsnät, inbegripet deras interoperabilitet, och utveckla lämpliga verktyg för att åtgärda fastställda brister.

c)  Öka den aktiva användningen av säkerhetsrelevanta verktyg, system och databaser för informationsutbyte på unionsnivå, för att säkerställa att dessa matas med data av hög kvalitet

d)  Om nödvändigt, stödja berörda nationella åtgärder för att uppnå de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a.

Fonden ska bidra till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 b genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

a)  Öka de brottsbekämpande insatserna mellan medlemsstaterna, samt i tillämpliga falla med andra relevanta aktörer, i synnerhet för att underlätta och förbättra utnyttjandet av gemensamma utredningsgrupper, gemensamma patruller, förföljande över gränserna, övervakning och andra mekanismer för operativt samarbete inom ramen för EU:s policycykel (Empact), med särskild inriktning på gränsöverskridande insatser.

b)  Öka samordningen och samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och andra behöriga myndigheter inom och mellan medlemsstaterna samt med andra relevanta aktörer, till exempel genom nätverk av specialiserade nationella enheter, nätverk och samarbetsstrukturer på unionsnivå samt unionscentra.

c)  Förbättra samarbetet mellan olika organ och på unionsnivå mellan medlemsstaterna, eller mellan medlemsstater, å ena sidan, och EU:s berörda organ och byråer, och å den andra, samt på nationell nivå mellan de nationella myndigheterna i varje enskild medlemsstat.

Fonden ska bidra till de särskilda mål som anges i artikel 3.2 c genom inriktning på följande genomförandeåtgärder:

a)  Öka de brottsbekämpande myndigheternas utbildning, övningar, ömsesidiga lärande, specialiserade utbytesprogram och utbyte av bästa praxis i och tillsammans med tredjeländer och andra berörda aktörer.

b)  Utnyttja samordningseffekter genom sammanslagning av resurser och kunskap bland medlemsstaterna och andra berörda aktörer, inbegripet det civila samhället, exempelvis genom inrättande av gemensamma centra för spetskompetens, utarbetande av gemensamma riskbedömningar eller gemensamma operativa stödcentra för gemensamt utförda insatser.

c)  Främja och utveckla åtgärder, skydd, mekanismer och bästa praxis för tidig identifieringen, skyddet av och stödet till vittnen, visselblåsare och brottsoffer samt utveckla partnerskap mellan myndigheter och andra relevanta aktörer för att uppnå detta resultat.

d)  Förvärva relevant utrustning och att inrätta eller uppgradera specialiserade utbildningsfaciliteter och annan central säkerhetsrelevant infrastruktur för att stärka beredskap och motståndskraft, offentlig medvetenhet och lämpliga reaktionerna på säkerhetshot. [Ändr. 119]

BILAGA III

Exempel på stödberättigande åtgärder som kommer att få stöd genom fonden i enlighet med artikel 4 [Ändr. 120]

Stöd från Fonden för inre säkerhet får inriktas bland annat på följande typer av åtgärder: [Ändr. 121]

–  Inrättande av it-system och nät som bidrar till att målen med föreliggande förordning uppnås samt till utbildning i användningen av sådana system, testning och förbättring av interoperabiliteten interoperabilitetskomponenter och datakvaliteten i sådana system. [Ändr. 122]

–  Övervakning av genomförandet av unionslagstiftningen och unionens strategiska mål på informationssystemens område i medlemsstaterna, särskilt dataskydd, integritet och datasäkerhet. [Ändr. 123]

–  Empactåtgärder för att möjliggöra eller underlätta genomförandet av EU:s policycykel,

–  Stöd till de decentraliserade byråerna för att underlätta samarbetet vid gränsöverskridande insatser. [Ändr. 124]

–  Åtgärder till stöd för en effektiv och samordnad krisrespons som kopplar samman befintlig sektorspecifik kapacitet, sakkunskap och situationsmedvetenhetscentralerna, bland annat dem som rör hälsa, civilskydd, och terrorism och it-brottslighet. [Ändr. 125]

–  Åtgärder för utveckling av innovativa metoder eller nya tekniker, vilka har förutsättningar att kunna överföras till andra medlemsstater, särskilt projekt som syftar till att testa och validera forskningsprojekt.

–  Åtgärder som främjar forskning och utbyte av expertis för att förbättra motståndskraften mot framväxande hot, inbegripet olaglig handel på nätet, hybridhot samt kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. [Ändr. 126]

–  Åtgärder och nätverk av nationella kontaktpunkter som underlättar gränsöverskridande utbyte av information som erhållits genom övervakningssystem, såsom kameror och andra sensorer, i kombination med algoritmer för artificiell intelligens, som omfattas av tillförlitligt skydd, bland annat uppgiftsminimering, förhandsgodkännande av en rättslig myndighet och tillgång till rättsmedel. [Ändr. 127]

–  Stöd till tematiska eller gränsöverskridande nätverk av specialiserade nationella enheter för att förbättra det ömsesidiga förtroendet, utbytet och spridning av paktiska kunskaper, information, erfarenheter och bästa praxis, sammanslagning av resurser och sakkunskap i gemensamma kompetensenheter.

–  Stöd till initiativ för nätverkande mellan medlemsstaternas underrättelsetjänster för att uppmuntra en gemensam underrättelsekultur, förbättra det ömsesidiga förtroendet, utbytet och spridningen av expertis, information, erfarenheter och bästa praxis. [Ändr. 128]

–  Utbildning och fortbildning av personal och experter vid behöriga brottsbekämpande och rättsliga myndigheter och administrativa organ, med beaktande av de operativa behoven och riskanalyser, med utgångspunkt i det europeiska utbildningsprogrammet för tjänstemän inom brottsbekämpningen och i samarbete med Cepol och, i tillämpliga fall, det europeiska nätverket för rättslig utbildning.

–  Utbildning och fortbildning av personal och experter vid behöriga brottsbekämpande och rättsliga myndigheter och administrativa organ vad gäller förebyggande strategier, med särskild tonvikt på utbildning avseende grundläggande rättigheter, inbegripet åtgärder för att upptäcka och undvika rasism, och utbyte av bästa praxis. [Ändr. 129]

–  Samarbete med den privata sektorn, särskilt på området it-säkerhet, för att skapa förtroende och förbättra samordning, beredskapsplanering samt utbyte och spridning av information och bästa praxis mellan offentliga och privata aktörer som skyddar offentliga platser och kritisk infrastruktur. [Ändr. 130]

–  Åtgärder som ger lokalsamhällen befogenhet att utarbeta lokala lösningar och förebyggande strategier samt medvetandehöjande åtgärder och kommunikationsåtgärder bland berörda parter och allmänheten om unionens säkerhetsstrategier.

–  Utrustning, transportmedel, kommunikationssystem och viktiga säkerhetsrelaterade faciliteter.

–  Kostnader för personal som deltar i de åtgärder som stöds genom fonden eller åtgärder som kräver deltagande av personal av tekniska eller säkerhetsrelaterade skäl.

BILAGA IV

Åtgärder som berättigar till en högre samfinansieringssats i enlighet med artiklarna 11.211.3 och 12.612.7 [Ändr. 131]

–  Projekt som syftar till att förebygga och bekämpa våldsbejakande extremism, inbegripet radikalisering, intolerans och diskriminering, särskilt åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna och förebygga radikalisering i fängelser, och projekt som tillhandahåller särskild utbildning för brottsbekämpande myndigheter. [Ändr. 132]

–  Projekt som syftar till att förbättra driftskompatibiliteten interoperabiliteten i it-system och kommunikationsnät, i den mån de föreskrivs i unionens eller medlemsstaternas lagstiftning(33). [Ändr. 133]

–  Projekt som syftar till att bekämpa strukturer för organiserad brottslighet som är särskilt farliga enligt Empact. [Ändr. 134]

–  Projekt som syftar till att förebygga och bekämpa it-brottslighet, särskilt sexuellt utnyttjande av barn på nätet, inbegripet åtgärder för att förebygga angrepp mot informationssystem och kritisk infrastruktur genom att upptäcka och avhjälpa sårbarheter. [Ändr. 135]

–  Projekt som syftar till att bekämpa olaglig handel via kanaler på nätet. [Ändr. 136]

BILAGA V

Centrala prestationsindikatorer som avses i artikel 24.1

Specifikt mål nr 1 Förbättra informationsutbytet:

1.  Utnyttjande av EU:s mekanismer för informationsutbyte.

Datakälla: Europol, EU-LISA, rådet, medlemsstaterna

Specifikt mål nr 2 Öka det operativa samarbetet

1.  Antal gemensamma operativa insatser med stöd från fonden.

Datakälla: Europol, Eurojust och medlemsstaterna

2.  Det uppskattade värdet av frysta tillgångar, det beräknade värdet av tillgångar som förverkats med hjälp av fonden.

Datakälla: Medlemsstater

3.  Värdet av narkotikabeslag beslag av olaglig narkotika, vapen, produkter av vilda djur och växter samt olagligt handlade kulturföremål som genomförts med hjälp av gränsöverskridande samarbete mellan brottsbekämpande organ och med stöd av fonden. [Ändr. 137]

Datakälla: Medlemsstater, mottagare av åtgärdsbidrag från unionen

4.  Antal rekommendationer från Schengenutvärderingar med finansiella konsekvenser på säkerhetsområdet som åtgärdats med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet rekommendationer med finansiella konsekvenser på säkerhetsområdet.

Datakälla: Medlemsstater

Specifikt mål nr 3 Stärka förmågan att bekämpa och förebygga brottslighet

5.  Antalet brottsbekämpande tjänstemän som genomgått utbildning, övningar, program för ömsesidigt lärande eller särskilda utbytesprogram på områden med anknytning till gränsöverskridande frågor som genomförts med stöd från fonden.

Datakälla: Medlemsstater

6.  Antalet offentliga platser och omfattningen av kritiska infrastrukturanläggningar och offentliga platser som fått förbättrat skydd mot incidenter med hjälp av fonden. [Ändr. 138]

Datakälla: Medlemsstater

7.  Antalet initiativ för att förebygga radikalisering som leder till våldsam extremism.

Datakälla: Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering

BILAGA VI

Insatsstyper

TABELL 1:   KODER FÖR INSATSOMRÅDE

TABELL 2:   KODER FÖR ÅTGÄRDSTYP

TABELL 3:   KODER FÖR GENOMFÖRANDEMODELL

BILAGA VII

Åtgärder som berättigar till driftsstöd

Inom det särskilda målet bättre informationsutbyte ska driftsstöd inom programmen omfatta följande:

–  Underhåll och användarstöd i unionen och i tillämpliga fall nationella it-system som bidrar till uppfyllelsen av målen i denna förordning.

–  Personalkostnader som är nödvändiga för att uppnå målen i denna förordning.

Inom det särskilda målet ökat operativt samarbete ska driftsstöd inom programmen omfatta följande:

–  Underhåll av teknisk utrustning och transportmedel som används för åtgärder på området förebyggande, upptäckt och utredning av grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension.

–  Personalkostnader som är nödvändiga för att uppnå målen i denna förordning.

Inom det särskilda målet förstärkt kapacitet att förebygga och bekämpa brottslighet ska driftsstöd inom ramen för de nationella programmen omfatta följande:

–  Underhåll av teknisk utrustning och transportmedel som används för åtgärder på området förebyggande, upptäckt och utredning av grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension.

–  Personalkostnader som är nödvändiga för att uppnå målen i denna förordning.

Åtgärder som inte är stödberättigande enligt artikel 4.3 ska inte omfattas.

BILAGA VIII

Output- och resultatindikatorer som avses i artikel 24.3

Specifikt mål nr 1 Förbättra informationsutbytet:

1.  Utnyttjande av EU:s mekanismer för informationsutbyte, som mäts genom:

a)  antalet registreringar och sökningar som gjorts i Schengens informationssystem, [Ändr. 143]

b)  antalet sökningar i systemet för gränsöverskridande utbyte av forensiska uppgifter (DNA, fingeravtryck, nummerplåtar) mellan medlemsstaterna (Prümsystemet för automatiserat utbyte av uppgifter),

c)  antalet meddelanden som utbytts genom Europols nätapplikation för säkert informationsutbyte,

d)  antalet sökningar i Europols informationssystem (EIS),

e)  det totala antalet passagerare vars PNR-uppgifter samlats in och utbytts.

ea)  antalet sökningar i Ecris-TCN-systemet. [Ändr. 144]

Datakälla: Europol, EU-LISA, rådet, medlemsstaterna

2.  Antalet nya anslutningar mellan av behöriga säkerhetsrelaterade databaser som görs med stöd från fonden: [Ändr. 145]

a)  med EU:s och, i tillämpliga fall, internationella databaser,

b)  inom medlemsstaten,

c)  ed en eller flera andra medlemsstater,

d)  med ett eller flera tredjeländer.

Datakälla: Medlemsstater

3.  Antalet aktiva användare av verktyg, system och databaser på EU-nivå och, i förekommande fall, nationell nivå för utbyte av säkerhetsrelaterad information som adderas med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet användare.

Datakälla: Medlemsstater

Specifikt mål nr 2 Öka det operativa samarbetet

4.  Antalet gemensamma operativa åtgärder som fått stöd från fonden, inbegripet deltagande medlemsstater och myndigheter, fördelade per område (terrorismbekämpning, organiserad brottslighet, organiserad brottslighet, it-brottslighet och övrigt):

a)  antalet gemensamma utredningsgrupper,

b)  antalet operativa projekt inom Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot,

c)  andra gemensamma operativa åtgärder.

Datakälla: Europol, Eurojust och medlemsstaterna

5.  Deltagande i transnationella nätverk som verkar med stöd från fonden

Datakälla: Medlemsstater, unionsåtgärder eller mottagare av miljölednings- och miljöredovisningsbidrag (Emas)

6.  Det uppskattade värdet av frysta tillgångar, det beräknade värdet av tillgångar som förverkats med hjälp av fonden.

Datakälla: Medlemsstater

7.  Värdet av narkotikabeslag beslag av olaglig narkotika, vapen, produkter av vilda djur och växter samt olagligt handlade kulturföremål som genomförts med hjälp av gränsöverskridande samarbete mellan brottsbekämpande organ. [Ändr. 146]

Datakälla: Europol, Medlemsstater, mottagare av åtgärdsbidrag från unionen [Ändr. 147]

8.  Mängden resultat av befintliga transnationella nätverk som bildas med hjälp av fonden, till exempel handböcker om bästa praxis, seminarier och gemensamma övningar.

Datakälla: Mottagare av åtgärdsbidrag från unionen

9.  Antal rekommendationer från Schengenutvärderingar med finansiella konsekvenser på säkerhetsområdet som åtgärdats med stöd från fonden, jämfört med det totala antalet rekommendationer med finansiella konsekvenser på säkerhetsområdet.

Datakälla: Medlemsstater

Specifikt mål nr 3 Stärka förmågan att bekämpa och förebygga brottslighet

10.  Antalet brottsbekämpande tjänstemän som genomgått utbildning, övningar, program för ömsesidigt lärande eller särskilda utbytesprogram på områden med anknytning till gränsöverskridande frågor som genomförts med stöd från fonden, fördelade på följande områden:

a)  terrorismbekämpning,

b)  organiserad brottslighet,

c)  it-brottslighet,

d)  andra områden med operativt samarbete.

Datakälla: Medlemsstater, Europol, Enisa [Ändr. 148]

11.  Antal handböcker om bästa praxis och utredningsmetoder, standardrutiner och andra resurser som utarbetats med stöd från fonden till följd av samverkan mellan olika organisationer i hela EU.

Datakälla: Medlemsstater, unionsåtgärder eller mottagare av miljölednings- och miljöredovisningsbidrag (Emas)

12.  Antalet brottsoffer som fått stöd från fonden, fördelat på typ av brott (människohandel, organhandel, människosmuggling, terrorism, grov och organiserad brottslighet, it-brottslighet, sexuellt utnyttjande och sexuellt utnyttjande av barn samt tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling). [Ändr. 149]

Datakälla: Medlemsstater

13.  Antalet offentliga platser och omfattningen av kritiska infrastrukturanläggningar och offentliga platser som fått förbättrat skydd mot incidenter med hjälp av fonden. [Ändr. 150]

Datakälla: Medlemsstater

14.  Antalet initiativ för att förebygga radikalisering som leder till våldsam extremism:

a)  antalet träffar på webbplatsen tillhörande nätverket för kunskapsspridning om radikalisering, [Ändr. 151]

b)  antalet deltagare i nätverket, fördelat på typ av expert,

c)  antal studiebesök, fortbildningsarrangemang, arbetsseminarier och avslutade rådgivningsomgångar i medlemsstaterna, i nära samarbete med de nationella myndigheterna, fördelat på mottagare (brottsbekämpande myndigheter, övriga myndigheter) och återkoppling från deltagarna. [Ändr. 152]

Datakälla: Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering, medlemsstaterna [Ändr. 153]

15.  Antal inrättade partnerskap med hjälp av fonden som bidra till bättre stöd för vittnen, uppgiftslämnare och brottsoffer:

a)  med den privata sektorn,

b)  med det civila samhället.

Datakälla: Medlemsstater, unionsåtgärder eller mottagare av miljölednings- och miljöredovisningsbidrag (Emas)

Specifikt mål nr 3a: Utveckla en gemensam underrättelsekultur

15a.  Antalet utbyten mellan medlemsstaterna på underrättelseområdet.

15b.  Antalet brottsbekämpande tjänstemän och underrättelsetjänstemän som deltagit i utbildning, övningar, program för ömsesidigt lärande eller särskilda utbytesprogram på områden med anknytning till gränsöverskridande frågor som anordnats med stöd från fonden.

Datakälla: Medlemsstaterna [Ändr. 154]

(1) (2) (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 mars 2019. (4) COM(2015)0185 av den 28 april 2015. (5) Rådets slutsatser om den 16 juni 2015 den förnyade strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2015–2020 (6) Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan (2015/2697(RSP)). (7) COM(2017)0794. (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av Fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av rådets beslut nr 2007/125/RIF (EUT L 150, 20.5.2014, s. 93). (9) Rådets förordning (EU) nr 1053/2013 av den 7 oktober 2013 om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism för kontroll av tillämpningen av Schengenregelverket och om upphävande av verkställande kommitténs beslut av den 16 september 1998 om inrättande av Ständiga kommittén för genomförande av Schengenkonventionen (EUT L 295, 6.11.2013, s. 27). (10) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna (COM(2018)0324). (11) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv:OJ.C_.2013.373.01.0001.01.ENG&toc=OJ:C:2013:373:TOC (12) Fullständig hänvisning (13) Europaparlamentets och rådets förordning ... / ... om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden samt Europeiska havs- och fiskerifonden, och om finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- och migrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för gränsförvaltning och visering (COM(2018)0375). (14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1). (15) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1). (16) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på plats som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2). (17) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1). (18) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29). (19) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1). (20) COM(2017)0623. (21) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1). (22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13). (23) Rådets förordning (EU, Euratom) nr XXX. (24) Rådets beslut 2009/902/RIF av den 30 november 2009 om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN) och om upphävande av beslut 2001/427/RIF (EUT L 321, 8.12.2009, s. 44) (25) Slutsatser från rådet (rättsliga och inrikes frågor) av den 8 och 9 november 2010. (26) COM(2013)0172 om inrättande av ett europeiskt utbildningsprogram för tjänstemän inom brottsbekämpning. (27) Förordning (EU) 2015/2219 av den 25 november 2015 om Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) om ersättning och upphävande av rådets beslut 2005/681/RIF (EUT L 319, 4.12.2015, s. 1. (28) Rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet (EUT L 300, 11.11.2008, s. 42). (29) Europaparlamentets och rådet direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6). (30) Flash money är verkliga kontanter, vilka i samband med en brottsutredning visas upp som bevis på likviditet och solvens för misstänkta eller andra personer, vilka besitter information om tillgänglighet eller leverans eller agerar i egenskap av förmedlare, i syfte att genomföra ett fiktivt köp för att gripa misstänkta, upptäcka olagliga tillverkningsanläggningar eller på annat sätt avslöja en grupp inom den organiserade brottsligheten. (31) Fullständig hänvisning. (32) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 345, 31.12.2003, s. 90). (33) I enlighet med kommissionens meddelande om starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, COM(2016)0205.