Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 607/2013 av den 12 juni 2013 om upphävande av rådets förordning (EG) nr 552/97 om tillfälligt upphävande av allmänna tullförmåner för Myanmar/Burma(2), och Europaparlamentets resolution av den 23 maj 2013 om återinförande av Myanmar/Burmas tillgång till allmänna tullförmåner(3),

–  med beaktande av halvtidsöversynen av den befintliga förordningen om det allmänna preferenssystemet i juli 2018(4) och kommissionens rapport om tillämpningen av förordning (EU) nr 978/2012(5) samt det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 4 oktober 2018(6),

–  med beaktande av kommissionens rapporter av den 28 januari 2016 och den 19 januari 2018 om det allmänna preferenssystemet för perioderna 2014–2015(7) respektive 2016–2017(8), där en bedömning görs av effekterna av det allmänna preferenssystemet, med tonvikt på förmånsländerna inom den särskilda stimulansordningen och deras prestationer,

–  med beaktande av den offentliga utfrågning om det allmänna preferenssystemet som anordnades av utskottet för internationell handel den 16 februari 2016, diskussionerna den 21 mars 2017 om beviljande av GSP+ till Sri Lanka och diskussionerna om genomförandet av förordningen om det allmänna preferenssystemet den 19 februari 2018,

–  med beaktande av artiklarna 5 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut i ärende 1409/2014/MHZ om Europeiska kommissionens underlåtenhet att utföra en föregående konsekvensbedömning på området mänskliga rättigheter för frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 december 2018 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017 och Europeiska unionens politik på området(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 april 2017 om EU:s flaggskeppsinitiativ för klädsektorn(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2017 om det aktuella läget avseende tillämpningen av överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh (Bangladesh Sustainability Compact)(13),

–  med beaktande av frivilliga landspecifika partnerskap, såsom överenskommelsen om godtagbarhet i Bangladesh och initiativet för arbetstagares rättigheter i Burma/Myanmar,

–  med beaktande av EU:s och dess medlemsstaters gemensamma strategi från 2007 ”Aid for trade”: Förstärkt EU-stöd till handelsrelaterade behov i utvecklingsländer,

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling för 2030,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner om barnarbete, tvångsarbete, diskriminering och föreningsfrihet och rätten till kollektiva förhandlingar,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2016 om EU och ansvarsfulla globala värdekedjor,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017 om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna(14),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden(15),

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för utveckling (A8-0090/2019), och av följande skäl:

A.  EU var först med att införa ett allmänt preferenssystem 1971 till följd av rekommendationen från FN:s konferens för handel och utveckling om att industriländer skulle bevilja allmänna, ensidiga och icke-diskriminerande handelsförmåner till utvecklingsländer och på så sätt hjälpa dem att generera ytterligare intäkter genom internationell handel för att försöka minska fattigdomen, främja goda styrelseformer och gynna hållbar utveckling.

B.  Enligt artikel 207 i EUF-fördraget ska EU:s handelspolitik bygga på principerna och målen för EU:s externa politik och främja unionens grundläggande värden, i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget, och bidra till uppnåendet av de mål som fastställs i artikel 21, såsom befästandet av demokrati och rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- och rättigheterna, jämlikhet, respekt för människans värdighet, miljöskydd och skydd av sociala rättigheter.

C.  I sina slutsatser fastställde Europeiska ombudsmannen att god förvaltning kräver efterlevnad av och respekt för de grundläggande rättigheterna, att det inte kan föreligga god förvaltning om de grundläggande rättigheterna inte respekteras, och att EU:s institutioner och organ alltid måste beakta huruvida deras åtgärder är förenliga med de grundläggande rättigheterna, och att de även bör sträva efter att främja de mänskliga rättigheterna i partnerländerna.

D.  Det befintliga allmänna preferenssystemet upprättades genom förordning (EU) nr 978/2012, vilken antogs på grundval av artikel 207 i EUF‑fördraget i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet då Europaparlamentet för första gången agerade som medlagstiftare för en förordning om det allmänna preferenssystemet.

E.  Enligt artikel 40 i förordningen om det allmänna preferenssystemet (GSP-förordningen) ska kommissionen inge en rapport om tillämpningen av GSP-förordningen till Europaparlamentet och rådet fem år efter antagandet, vilken bör ligga till grund för nästa GSP-förordning, som ska antas senast 2022. Förordningen har varit i kraft sedan den 1 januari 2014. Det har utförts en grundlig och oberoende utvärdering av hur den rådande förordningen fungerar i syfte att tillhandahålla underlag för kommissionens översyn, och en förteckning över konkreta rekommendationer har utarbetats.

F.  Systemet består av tre ordningar: den allmänna ordningen (GSP), den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (GSP+) och ordningen ”Allt utom vapen”. GSP-förmånstagarna – för närvarande 18 länder – åtnjuter lägre tullar på 66 % av EU:s samtliga produktkategorier. De åtta GSP+-förmånstagarna exporterar cirka 66 % av alla produktkategorier tullfritt mot att de åtar sig att i praktiken genomföra 27 internationella grundläggande konventioner om arbetstagares rättigheter, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer och miljöfrågor. De 49 minst utvecklade länderna som omfattas av Allt utom vapen-ordningen beviljas tullfritt tillträde till unionsmarknaden i fråga om samtliga produkter, utom när det gäller vapen och ammunition. Samtliga förmånsländer är bundna av internationella konventioner på området för mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter inom ramen för GSP‑förordningen, och GSP+-länderna är dessutom bundna av internationella konventioner om miljöfrågor och goda styrelseformer. Endast GSP+-ordningen föreskriver en strukturerad dialog med syftet att utvärdera hur förmånsländerna faktiskt tillämpar dessa konventioner. GSP-förmånsländerna måste samtidigt kunna genomföra internationella standarder och normer, inklusive utarbeta, genomföra och verkställa nödvändig lagstiftning, särskilt när det gäller befästandet av rättsstaten och kampen mot korruption.

G.  De viktigaste målen med 2012 års reform av GSP-ordningen var att lägga större tonvikt vid behövande länder – de minst utvecklade länderna och andra länder med lägre inkomster –, ytterligare främja de grundläggande principerna om hållbar utveckling och goda styrelseformer samt förbättra stabiliteten och förutsebarheten och öka säkerheten för företagare.

H.  Flera internationella konventioner, riktlinjer och bestämmelser syftar till att förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Framför allt har GSP-förmånsländerna en skyldighet att genomföra dessa riktlinjer och skapa lämpliga rättsliga och ekonomiska förutsättningar så att företagen kan bedriva verksamhet och delta i de globala värdekedjorna.

I.  EU bör reagera ännu mer effektivt på social och miljömässig dumpning, illojal konkurrens och otillbörliga handelsmetoder, vid sidan av att säkerställa lika villkor.

J.  I flera länder är industriella frizoner för bearbetning på export undantagna från den nationella arbetslagstiftningen, vilket hindrar den fulla rätten att utöva facklig verksamhet eller att begära rättslig prövning. Detta utgör en kränkning av ILO:s grundläggande normer och skulle kunna få ännu större negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna.

K.  Jämställdheten mellan kvinnor och män inom EU:s alla politikområden fastställs tydligt i artikel 8 i EUF-fördraget. Handels- och investeringsavtalen har tendens att påverka kvinnor och män på olika sätt på grund av strukturella klyftor mellan könen. Enligt ILO var 21 miljoner personer offer för tvångsarbete globalt under 2012, varav 55 % var kvinnor och flickor, och i 90 % av fallen ägde detta rum inom den privata ekonomiska sektorn.

L.  Enligt artikel 19.6 i GSP-förordningen krävs att kommissionen tar hänsyn till all relevant information, inbegripet information från civilsamhället, när den avgör om GSP‑förmånsländer på vederbörligt sätt fullgör sina förpliktelser i fråga om mänskliga rättigheter. Om det civila samhället och arbetsmarknadens parter får medverka vid genomförandet av GSP-ordningen kan detta öka EU:s gemensamma handelspolitiks legitimitet och effektivitet.

M.  Enligt GSP-förordningen har EU möjlighet att upphäva förmåner i de allvarligaste fallen av människorättskränkningar på grundval av artikel 19.1 a i kapitel V i GSP‑förordningen, där det fastställs att förmånsbehandlingen får upphävas tillfälligt av olika skäl, bland annat allvarligt och systematiskt åsidosättande av principerna i de konventioner som förtecknas i del A i bilaga VIII.

N.  Kommissionen har inlett processen i Kambodjas fall och håller för Myanmars/Burmas del på att inleda undersökningar om brott mot de mänskliga rättigheterna inom ramen för ett potentiellt upphävande av Allt utom vapen-arrangemangen.

De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna

1.  Europaparlamentet välkomnar halvtidsöversynen av tillämpningen av den befintliga GSP-förordningen, i vilken sannolikheten för att målen i förordningen kommer att uppnås bedöms. Det är glädjande att den nya förordningen har lett till en ökning av exporten från Allt utom vapen- och GSP+-förmånstagarna, vilket är en viktig bidragande faktor till fattigdomsutrotning.

2.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att importen till EU inom ramen för GSP-ordningen uppgick till ett värde av 62,6 miljarder euro 2016 (en ökande tendens), fördelat enligt följande: 31,6 miljarder euro från GSP-förmånstagare, ca 7,5 miljarder euro från GSP+-förmånstagare och 23,5 miljarder euro från Allt utom vapen-förmånstagare (uppgifter från Eurostat från september 2017).

3.  Europaparlamentet påminner om att GSP hjälper industrier i utvecklingsländerna att övervinna de svårigheter som dessa länder brottas med på exportmarknaderna till följd av höga initialkostnader. Parlamentet påminner om att GSP:s syften, i överensstämmelse med målen för Unctad, är att öka exportintäkterna, främja utvecklingsländernas och följaktligen de minst utvecklade ländernas industrialisering och att påskynda deras tillväxt i syfte att utrota fattigdomen.

4.  Europaparlamentet betonar att GSP+ är ett viktigt instrument i EU:s handelspolitik som förbättrar marknadstillträdet och omfattar stränga övervakningsmekanismer för att främja mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer i sårbara utvecklingsländer.

5.  Europaparlamentet noterar att den befintliga GSP-förordningen har varit i kraft i tre år, det vill säga sedan halvtidsöversynen inleddes, genom vilken man redan fastställt aspekter som eventuellt bör reformeras i nästa GSP-förordning. Parlamentet välkomnar rekommendationerna i slutrapporten om halvtidsöversynen.

6.  Europaparlamentet betonar att GSP-ordningen, som en del av EU:s handelspolitik, måste bygga på de principer för EU:s externa politik (effektivitet, öppenhet och värderingar) som fastställs i artikel 21 i EU-fördraget. Parlamentet betonar att artikel 208 i EUF-fördraget fastställer principen om en konsekvent utvecklingspolitik, och slår fast utrotning av fattigdom som det främsta målet. Parlamentet betonar att kommissionens meddelande Handel för alla bekräftar dessa principer.

7.  Europaparlamentet uppmärksammar att GSP+ spelar en viktig roll för att främja internationella arbetstagarrättigheter, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning och miljöskyddsnormer i förmånsländerna, inte bara genom att erbjuda incitament att efterleva dessa normer, utan även genom att skapa en plattform för regelbunden dialog på de områden som konventionerna omfattar och genom att främja genomförandet av väsentliga reformer.

8.  Europaparlamentet inser att GSP-ordningen har gett ekonomiska vinster för förmånsländerna och för EU, i och med att exporten till EU har ökat och förmånsländerna inom Allt utom vapen-initiativet och inom GSP+-ordningen utnyttjar förmånerna i högre grad. Parlamentet uppmanar EU att öka förmånsländernas medvetenhet om GSP-bestämmelserna för att se till att ordningen utnyttjas på ett ännu bättre sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att, när så är möjligt, på grundval av tillgängliga uppgifter bedöma fördelningen av vinster när det gäller GSP-ordningen. Parlamentet noterar att ökade exportvolymer och ekonomiska möjligheter i vissa fall även oavsiktligt fått en negativ indirekt effekt på de grundläggande rättigheterna och den sociala utvecklingen, och till exempel lett till markrofferi eller bristande efterlevnad av arbetstagarnas rättigheter. Parlamentet betonar därför att handelsförmåner måste åtföljas av en tillämpning av internationella konventioner och reformer, så att man förhindrar att GSP-program eventuellt leder till ökad miljödumpning och social dumpning.

9.  Europaparlamentet välkomnar den förenklade mekanismen för tillträde till GSP+‑ordningen, vilket gör ordningen mer attraktiv för GSP-förmånsländerna. Parlamentet betonar att många av kandidatländerna till GSP+-ordningen har ratificerat flera av de internationella konventioner som krävs för att få omfattas av denna ordning. Parlamentet betonar att den förbättrade, konstanta och systematiska övervakningen av genomförandeprocessen är ytterst viktig, och kan säkras genom ett utökat samarbete mellan alla aktörer för att förbättra informationsinsamlingen och djupgående analyser genom att använda all tillgänglig information och alla tillgängliga resurser, såsom rapporter från internationella övervakningsorgan, däribland FN, ILO, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), och genom att direkt involvera det civila samhället och arbetsmarknadens parter i processen. Parlamentet betonar att detta är nödvändigt för att säkra att man genom det konkreta genomförandet av de 27 konventionerna kan utnyttja GSP+-ordningens fulla potential att förbättra situationen när det gäller arbetstagarrättigheter, främjande av jämställdhet och avskaffande av barnarbete och tvångsarbete.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med sina kontakter med GSP+-förmånsländer och inom ramen för det utökade engagemanget för Allt utom vapen-initiativet ta upp frågor som rör det civila samhällets krympande utrymme och skyddet av människorättsförsvarare i riskzonen, eftersom dessa frågor är direkt kopplade till förpliktelser enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och relevanta bestämmelser i ILO:s grundläggande konventioner, i linje med kommissionens meddelande Handel för alla. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att undersöka ytterligare alternativ för det strukturerade, formella och oberoende deltagandet av det civila samhället och företrädare för fackföreningar och den privata sektorn, som skulle kunna bidra till att stärka övervakningsprocessen.

11.  Europaparlamentet betonar att GSP-ordningen generellt verkar ha främjat ratificeringen av internationella konventioner och därmed skapat ett bättre ramverk för framsteg. Parlamentet betonar vikten av att införa ytterligare genomgripande åtgärder för att säkerställa att GSP bidrar till en positiv miljömässig utveckling. Parlamentet rekommenderar att Parisavtalet läggs till i förteckningen över de 27 grundläggande internationella konventioner som GSP+-förmånsländerna måste respektera. Parlamentet betonar att många framsteg måste göras i mottagarländerna för att en hållbar utvecklingsmodell ska kunna åstadkommas.

12.  Europaparlamentet erkänner de framsteg som har gjorts i det praktiska genomförandet, med stöd av en utökad övervakning och dialog mellan EU och förmånsländerna, i synnerhet i samband med övervakningen och genomförandet av de 27 grundläggande konventionerna. Parlamentet betonar behovet av ökad samordning mellan Europeiska utrikestjänsten, unionens delegationer, medlemsstaternas diplomatiska beskickningar, förmånsländernas regeringar, internationella organisationer, företag, arbetsmarknadens parter samt det civila samhället för att förbättra informationsinsamlingen och åstadkomma mer ingående analyser av övervakningsarbetet. Parlamentet rekommenderar, om så är möjligt, ökad transparens och kommunikation mellan medlagstiftarna och de berörda parterna inom ramen för förfaranden för upphävande av GSP-förmåner, särskilt under kommissionens undersökningsförfarande.

13.  Europaparlamentet betonar att ratificering och framsteg när det gäller ett effektivt genomförande av relevanta konventioner är viktiga riktmärken för att uppnå de nödvändiga framstegen inom systemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de åtgärder som vidtas för att övervaka att förmånsländernas faktiska genomförande av internationella konventioner är i linje med landstrategidokumenten, i syfte att säkerställa en konsekvent politik, samstämmighet och integrering av mänskliga rättigheter i handelspolitiken.

14.  Europaparlamentet betonar att det krävs ett fortsatt engagemang och ännu större transparens i övervakningen av GSP+-ordningen, samtidigt som man ser till att EU kan upprätthålla sin fulla hävstångseffekt med mottagarländerna i denna dialog, särskilt när det gäller genomförandet av resultattavlan. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga ytterligare åtgärder på detta område och inom ramen för dialogen med förmånsländerna för att öka systemets transparens, övervakning och effektivitet.

15.  Europaparlamentet anser att alla beslut om att upphäva förmåner måste fattas helt och hållet i överensstämmelse med det övergripande målet att minska fattigdomen, och betonar att EU:s sekundärrätt måste vara utformad och tolkas i enlighet med EU:s primärrätt och unionsrättens allmänna principer i detta avseende. Parlamentet betonar därför att man måste upprätthålla nuvarande riktade strategi för upphävande av förmåner, och se till att ett sådant upphävande är begränsat till specifika sektorer och utformat på ett sådant sätt att de negativa effekterna för lokalbefolkningen minimeras. Parlamentet uppmanar kommissionen att, när så är lämpligt, utnyttja möjligheten med gradvisa upphävanden av handelsförmåner eller andra tidsbundna åtgärder för upphävande. Parlamentet betonar slutligen att upphävande av handelsförmåner bör ses som en sista utväg och endast tillämpas vid allvarliga brister i det faktiska genomförandet av de internationella konventionerna och om ett förmånsland saknar konkret vilja och engagemang att ta itu med dem. Parlamentet betonar samtidigt ordningarnas villkorliga karaktär och att denna villkorlighet bör användas för att bevara trovärdigheten för varje ordning och säkerställa åtgärder i fall av allvarliga och systematiska brott mot konventionerna.

16.  Europaparlamentet välkomnar de beslut som kommissionen nyligen fattat om att inleda processen med att dra in Allt utom vapen-förmånerna för Kambodja och att skicka ett brådskande högnivåuppdrag från EU till Myanmar med anledning av människorättssituationen i de båda länderna. Parlamentet förväntar sig att kommissionen ska hålla parlamentet väl informerat och underrättat om ytterligare åtgärder, bland annat när det gäller upphävande av förmåner.

17.  Europaparlamentet noterar att förmånsländerna har blivit betydligt färre till följd av de reformerade urvalskriterierna, vilket tillsammans med produktgraderingen har lett till att EU-importen från GSP-förmånsländer har minskat överlag. Enligt parlamentet innebär reformerna att förmånerna kan riktas till de mest behövande länderna. Parlamentet begär att kommissionen ska säkra samstämmighet och konsekvens mellan GSP och frihandelssystemen i konsekvensbedömningen för nästa förordning, i syfte att fullt ut bevara GSP:s centrala roll för utvecklingsländerna inom EU:s handelspolitik. Parlamentet noterar i detta avseende att de länder som omfattas av Allt utom vapen-initiativet har ett allt större konkurrenstryck från länder som har upprättat frihandelsavtal med EU. Parlamentet noterar vidare att vissa länder som tidigare omfattades av GSP + nu omfattas av frihandelsavtal som innehåller kapitel om handel och hållbar utveckling, vilka bör vara effektiva och genomförbara.

18.  Europaparlamentet beklagar att GSP-ordningen, särskilt när det gäller 29 länder som omfattas av Allt utom vapen-initiativet, inte har lett till några förändringar, utan i vissa fall till en försämring av deras profiler för exportdiversifiering på produktnivå. Parlamentet beklagar vidare att GSP inte i tillräcklig utsträckning har bidragit till ekonomisk diversifiering. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att öka diversifieringen av exporten från GSP-länderna. Parlamentet beklagar att diversifieringen bland förmånsländerna verkar ha försvårats genom att det inte längre finns möjlighet till kumulering med länder som har uppgraderats från GSP, eftersom dessa inte längre kan åberopa ursprungsreglerna för GSP-förmånsländer. Parlamentet kräver att denna möjlighet ska återinföras, i synnerhet för de mest utsatta länderna. Parlamentet noterar att exportdiversifieringen har minskat markant på alla sektorsnivåer när det gäller GSP-förmånsländerna. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att överväga möjligheten att reformera och utöka förteckningen över produkter som omfattas av förordningen, särskilt när det gäller halvfärdiga och färdiga produkter, och vid behov införa mindre strikta regler avseende ursprung för de mest utsatta länderna. Parlamentet uppmuntrar vidare GSP-förmånsländerna att införa effektiva åtgärder som syftar till produktdiversifiering. I detta avseende understryker parlamentet behovet av att sörja för tillgång till kunskap och teknik för att diversifiera produkter, så att exporten kan klara sig i den globala konkurrensen, särskilt i Europa.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar GSP-förmånsländerna att införa och effektivt tillämpa lagstiftning för att skydda den intellektuella äganderätten.

20.  Europaparlamentet välkomnar den höga utnyttjandegraden för förmåner bland Allt utom vapen-förmånstagare. Parlamentet betonar vikten av kapacitetsbyggande i förmånsländerna för att hjälpa dem att dra största möjliga nytta av preferenssystemet. Parlamentet begär i detta avseende att Aid for Trade-åtgärderna utnyttjas på ett mer ändamålsenligt sätt. Parlamentet anser att man bör överväga att i nästa GSP-förordning ta med tjänster för att ytterligare främja ökad diversifiering. Parlamentet betonar vidare i detta sammanhang vikten av en strategi som bygger på affärsverksamhet mellan företag (business-to-business). Parlamentet efterfrågar inrättandet av sektorsvisa plattformar och onlineresurser för flera intressenter som sammanför exportföretag från GSP-förmånsländer, importföretag i EU och potentiella nya aktörer på båda sidorna – de som för närvarande inte exporterar och inte importerar – för att utbyta bästa praxis och öka medvetenheten om GSP-bestämmelserna och de villkor och ekonomiska perspektiv som de erbjuder.

21.  Europaparlamentet välkomnar slutförandet av den första undersökningen om skyddsåtgärder enligt förordningen och anser att bestämmelsen bör medföra ett skydd för EU:s finansiella, ekonomiska och miljömässiga intressen. Parlamentet betonar att när man erbjuder förmåner för känsliga produkter måste de kunna åtnjuta en särbehandling för att undvika att vissa sektorer utsätts för risker.

22.  Europaparlamentet betonar att alla delar av förmånsländernas territorium, inbegripet industriella frizoner för bearbetning på export, omfattas av systemet och de skyldigheter som följer av ratificeringen av de relevanta konventionerna. Parlamentet uppmanar mottagarländerna att effektivt tillämpa arbetsnormer, och uppmanar kommissionen att hantera kränkningar av ILO:s standarder, inklusive rätten till kollektiva förhandlingar och föreningsfriheten i industriella frizoner för bearbetning på export som ligger i nuvarande eller potentiella förmånsländer, och att se till att eventuella undantagsbestämmelser avskaffas. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheter att se till att produkter från industriella frizoner för bearbetning på export inte åtnjuter förmåner i de allmänna preferenssystemen, i den mån de är undantagna från nationell lagstiftning och inte efterlever relevanta internationella konventioner.

23.  Europaparlamentet betonar att GSP har gjort företagssektorn mer dynamisk, i viss utsträckning bidragit till ökad ekonomisk egenmakt för kvinnor och främjat kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, särskilt inom industrierna i de exportländer som bedriver handel med EU. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är viktigt att skapa ett gynnsamt företagsklimat för kvinnor, så att de kan dra nytta av dessa nya färdigheter och erfarenheter, och så att de kan avancera i företagsstrukturer eller starta egna nya företag. Parlamentet konstaterar dock att kvinnor fortfarande diskrimineras och är oroat över kvinnors arbetsvillkor, särskilt inom textil- och beklädnadssektorn. Parlamentet hänvisar på nytt till sin resolution av den 27 april 2017, och uppmanar kommissionen att följa upp detta initiativ.

24.  Europaparlamentet välkomnar den effekt som GSP haft när det gäller att införa renare och säkrare teknik, och dess effekt på frivilliga initiativ för företagens sociala ansvar, vilket har haft en direkt positiv inverkan på arbetstagarna och miljön. Parlamentet anser att åtgärder för att ytterligare uppmuntra och på ett tillförlitligt sätt bedöma denna utveckling bör planeras. Parlamentet erkänner att man måste skapa rätt balans mellan lagstadgade och frivilliga åtgärder när det gäller företagen tillämpning av tillbörlig aktsamhet i detta avseende, och uppmanar kommissionen att undersöka sätt att införa skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet.

25.  Europaparlamentet anser att EU bör säkerställa en konsekvent politik genom att uppmuntra andra internationella aktörer, såsom multinationella företag, att fullt ut delta i förbättringen av respekten för mänskliga rättigheter, sociala rättigheter och miljönormer världen över, inte minst genom att tvinga de ekonomiska aktörerna att införa åtgärder för tillbörlig aktsamhet i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utöva ledarskap för att mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter ska efterlevas i globala värdekedjor, och att rapportera om genomförandet av parlamentets resolution från 2016 om genomförandet av dess rekommendationer om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar, inbegripet uppmaningen att inkludera företagens sociala ansvar i förordningen och att reformera WTO:s regler genom krav på tillbörlig aktsamhet och transparens i leveranskedjan, på grundval av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

26.  Europaparlamentet påminner om att EU för att skapa konsekvens med den policy som tillämpas av andra internationella aktörer, såsom multinationella företag, måste uppmuntra till ett fullgott deltagande i arbetet med att öka respekten för de mänskliga rättigheterna, barnens rättigheter, sociala rättigheter, miljörättigheter och folkhälsan i världen. Parlamentet uppmanar EU att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras i samband med arbetsrätten i globala värdekedjor, dvs. i hela leveranskedjan.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inför den förestående översynen av GSP-förordningen undersöka möjligheten att införa ytterligare tullförmåner för bevisligen hållbart producerade produkter. Parlamentet anser att varorna på frivillig grund ska lämnas in för certifiering av hållbara produktionsmetoder, och att bevis för detta ska läggas fram i samband med import till EU.

o
o   o

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 303, 31.10.2012, s. 1. (2) EUT L 181, 29.6.2013, s. 13. (3) EUT C 55, 12.2.2016, s. 112. (4) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/october/tradoc_157434.pdf (5) COM(2018)0665. (6) SWD(2018)0430. (7) COM(2016)0029. (8) COM(2018)0036. (9) https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/64308 (10) EUT C 101, 16.3.2018, s. 19. (11) Antagna texter, P8_TA(2018)0515. (12) EUT C 298, 23.8.2018, s. 100. (13) EUT C 331, 18.9.2018, s. 100. (14) EUT C 337, 20.9.2018, s. 33. (15) http://www.europarl.europa.eu/RegData/organes/conf_pres_groupes/proces_verbal/2002/12-12/CPG_PV(2002)12-12(ANN01)_SV.doc