(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0864),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0495/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av de motiverade yttrandena från det ungerska parlamentet , det österrikiska förbundsrådet och den polska senaten, som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 31 maj 2017(1),

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 13 juli 2017(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter(3),

–  med beaktande av skrivelsen av den 7 september 2017 från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för industrifrågor, forskning och energi i enlighet med artikel 104.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av 18 januari 2019 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

–  med beaktande av artiklarna 104 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0044/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller kommissionens förslag inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen med beaktande av rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens förklaringar som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 288, 31.8.2017, s. 91 (2) EUT C 342, 12.10.2017, s. 79. (3) EGT C 77, 28.3.2002, s. 1.

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2019/944.)

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN OM DEFINITIONEN AV SAMMANLÄNKNING

”Kommissionen noterar överenskommelsen mellan medlagstiftarna vad gäller det omarbetade eldirektivet och den omarbetade elförordningen vari det görs en återgång till den definition av ”sammanlänkning” som användes i direktiv 2009/72/EG och i förordning (EG) nr 714/2009. Kommissionen instämmer i att elmarknaderna skiljer sig från andra marknader, såsom naturgas, t.ex. genom handelsprodukter som för närvarande inte lätt kan lagras och som framställs av ett stort antal produktionsanläggningar, inklusive installationer på distributionsnivå.  Följaktligen skiljer sig betydelsen av anslutningar till tredjeland avsevärt åt mellan el- och gassektorerna och olika regleringsstrategier kan väljas.

Kommissionen kommer att ytterligare undersöka effekterna av denna överenskommelse och om nödvändigt ge vägledning om lagstiftningens tillämpning.

För den rättsliga klarhetens skull vill kommissionen framhålla följande:

Den i eldirektivet överenskomna definitionen av sammanlänkning avser utrustning som används för att sammanlänka elsystem. Denna formulering skiljer inte mellan olika regelverk eller tekniska situationer och omfattar därmed alla elektriska anslutningar till tredjeländer inom tillämpningsområdet. När det gäller den överenskomna definitionen av sammanlänkning i elförordningen, understryker kommissionen att integreringen av elmarknaderna kräver en hög grad av samarbete mellan de systemansvariga, marknadsaktörerna och tillsynsmyndigheterna. Trots att tillämpliga regler kan variera beroende på graden av integrering med den inre elmarknaden, bör nära integrering av tredjeland i den inre elmarknaden, t.ex. deltagande i marknadskopplingsprojekt, baseras på överenskommelser som kräver tillämpning av relevant unionslagstiftning.”

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN OM ALTERNATIV TVISTLÖSNING

Kommissionen noterar medlagstiftarnas överenskommelse rörande artikel 26 för att bestämma på EU-nivå att energitjänstleverantörernas deltagande i alternativ tvistlösning ska vara obligatorisk. Kommissionen beklagar detta beslut, eftersom kommissionens förslag hade överlåtit detta val till medlemsstaterna i linje med tillvägagångssättet i direktiv 2013/11/EU om alternativ tvistlösning vid konsumenttvister (direktivet om alternativ tvistlösning) och med beaktande av principerna om subsidiaritet och proportionalitet.

Det är inte kommissionens uppgift att göra jämförande bedömningar av de olika modeller för alternativ tvistlösning som införts av medlemsstaterna. Kommissionen kommer därför att beakta den övergripande effektiviteten i de nationella systemen för alternativ tvistlösning inom ramen för sin allmänna skyldighet att övervaka införlivandet och den praktiska tillämpningen av unionslagstiftningen.