Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2262(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0147/2019

Ingivna texter :

A8-0147/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 26/03/2019 - 7.21
CRE 26/03/2019 - 7.21

Antagna texter :

P8_TA(2019)0241

Antagna texter
PDF 144kWORD 51k
Tisdagen den 26 mars 2019 - Strasbourg
Avtalet om en institutionell ram mellan EU och Schweiz
P8_TA(2019)0241A8-0147/2019

Europaparlamentets rekommendation av den 26 mars 2019 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende avtalet om en institutionell ram mellan EU och Schweiz (2018/2262(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets beslut av den 6 maj 2014 om godkännande av förhandlingar om ett avtal mellan EU och Schweiz om en institutionell ram för bilaterala förbindelser, och om förhandlingarnas inledande den 22 maj 2014,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 28 februari 2017 om EU:s förbindelser med Schweiz,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 december 2010 och den 20 december 2012 om EU:s förbindelser med Efta-länderna,

–  med beaktande av avtalet av den 1 januari 1994 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)(1),

–  med beaktande av att det schweiziska folket i en folkomröstning röstade nej till deltagande i EES med 50,3 % i december 1992, initiativet ”Förhandlingar om EU-medlemskap: låt folket avgöra” med 74 % i juni 1997 och initiativet ”Ja till Europa!” med 77 % i mars 2001,

–  med beaktande av avtalet mellan EU och Schweiz om handel med utsläppsrätter som undertecknades den 23 november 2017(2),

–  med beaktande av ramen för samarbete mellan Europeiska försvarsbyrån (EDA) och Schweiz som undertecknades den 16 mars 2012,

–  med beaktande av avtalet mellan Schweiz och Eurojust om rättsligt samarbete som undertecknades den 27 november 2008 och trädde i kraft den 22 juli 2011,

–  med beaktande av avtalet mellan Schweiz och Europol om samarbete mellan polismyndigheter för att förhindra och bekämpa grov och organiserad internationell brottslighet och terrorism, som undertecknades den 24 september 2004 och trädde i kraft den 1 mars 2006, och av utvidgningen av tillämpningsområdet enligt avtalet av den 1 januari 2008,

–  med beaktande av avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer(3), särskilt bilaga I om fri rörlighet för personer och bilaga III om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer,

–  med beaktande av protokollet av den 27 maj 2008 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer angående Republiken Bulgariens och Rumäniens deltagande som avtalsslutande parter till följd av deras anslutning till Europeiska unionen(4),

–  med beaktande av avtalet av den 25 juni 2009 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om underlättande av kontroller och formaliteter vid godstransporter samt säkerhetsrelaterade tullåtgärder(5),

–  med beaktande av det schweiziska federala medborgarinitiativet av den 9 februari 2014, där 50,3 % av det schweiziska folket ställde sig bakom förslag om att återinföra invandringskvoter för EU, om nationellt företräde vid tillsättande av lediga tjänster, och om att begränsa invandrares rätt till sociala förmåner,

–  med beaktande av 1972 års frihandelsavtal mellan EU och Schweiz(6), som har justerats och uppdaterats under åren,

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om luftfart som trädde i kraft den 1 juni 2002(7),

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om gods- och persontransporter på väg och järnväg, som trädde i kraft den 1 juni 2002(8),

–  med beaktande av förhandlingarna om avtalen mellan EU och Schweiz om el respektive livsmedelssäkerhet, produktsäkerhet och folkhälsa,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/2047 av den 20 december 2018 om likvärdighet för regelverket och tillsynssystemet för fondbörser i Schweiz i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU(9),

–  med beaktande av det 37:e interparlamentariska mötet mellan EU och Schweiz som ägde rum i Bryssel den 4–5 juli 2018,

–  med beaktande av sina resolutioner om Schweiz, i synnerhet av den 9 september 2015 om EES-Schweiz: Hinder för det fullständiga genomförandet av den inre marknaden(10), och av utkastet till resolutionsförslag från dess utskott för inre marknaden och konsumentskydd om samma ämne av den 24 april 2018,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om årsrapport om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2017(11),

–  med beaktande av artiklarna 108.4 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0147/2019), och av följande skäl:

A.  Schweiz nuvarande förbindelser med EU bygger på en komplex uppsättning av ungefär 20 huvudsakliga bilaterala sektorsavtal och ungefär 100 andra avtal. Schweiz deltar endast delvis i alla fyra friheter. Dessa avtal har tidigare fördjupat samarbetet mellan EU och Schweiz på områdena för den inre marknaden, inre säkerhet och asyl, transport och skattefrågor, men i framtiden kan denna komplicerade uppsättning av avtal bli föråldrad, vilket gör deras genomförande mindre relevant om man inte kommer överens om någon övergripande ram.

B.  Enligt uppgifter från Eurostat var Schweiz 2017 EU:s tredje största partner i fråga om varuexport och unionens fjärde största i fråga om varuimport.

C.  Rådet har slagit fast att ett övergripande institutionellt avtal med Schweiz bör syfta till att skydda enhetligheten på den inre marknaden och garantera rättssäkerheten för myndigheter, medborgare och ekonomiska aktörer.

D.  Det schweiziska förbundsrådet vill sluta ett institutionellt avtal med EU som garanterar rättssäkerheten på området för marknadstillträde och bevarar det schweiziska välståndet, oberoendet och rättssystemet(12). Det schweiziska förbundsrådet har utlyst ett samråd med intressenter på grundval av den text som förhandlarna kom överens om den 23 november 2018.

E.  En välfungerande och effektiv inre marknad grundad på en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi krävs för att öka tillväxten och konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen för att blåsa nytt liv i den europeiska ekonomin. Lagstiftningen om den inre marknaden måste införlivas, genomföras och verkställas ordentligt för att medlemsstaterna och Schweiz ska kunna dra full nytta av den.

F.  Schweiz har uttryckt en önskan om att lämna bindande väsentliga bestämmelser om statligt stöd för ett framtida avtal om marknadstillträde och om att få tillträde till den inre marknaden för el.

G.  Den 28 september 2018 godkände förbundsrådet Schweiz andra bidrag till ett antal EU-medlemsstater på 1,3 miljarder schweiziska franc över tio års tid, och förbundsrådet inväntar för närvarande ett positivt beslut från förbundsförsamlingen.

H.  Schweiz är medlem av Europeiska miljöbyrån.

I.  Schweiz har ratificerat sitt deltagande i de europeiska systemen för satellitnavigering Galileo och Egnos.

J.  Schweiz deltagande i EU:s ramprogram för forskning (Horisont 2020) och dess föregångare (det sjunde ramprogrammet) har varit värdefullt för alla parter på grund av landets högkvalitativa förslag.

K.   Schweiz och EU undertecknade ett tilläggsprotokoll till avtalet om beskattning av inkomster från sparande den 27 maj 2015, som kräver att båda parter automatiskt utbyter information om varandras medborgares konton för finansiella transaktioner från och med september 2018. EU tog med Schweiz i bilaga II till rådets slutsatser av den 5 december 2017 avseende länder som har åtagit sig att genomföra principer om god förvaltning i skattefrågor för att hantera frågor som rör insyn, rättvis beskattning och åtgärder mot BEPS (urholkning av skattebasen och överföring av vinster).

L.  Schweiz samarbetar inom ramen för utvalda delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och har deltagit i de civila och militära fredsuppdragen inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), i synnerhet i Ukraina och Mali. Inom ramen för samarbete mellan EDA och Schweiz, som undertecknades den 16 mars 2012, möjliggörs informationsutbyte och gemensam verksamhet på forsknings- och teknikområdet samt inom rustningsrelaterade projekt och program.

M.  Schweiz har varit en del av Schengenområdet sedan dess schweiziska genomförande inleddes i december 2008.

N.  Schweiz deltar i Schengens informationssystem (SIS), Informationssystemet för viseringar (VIS) och EU:s databas för fingeravtryck från asylsökande (Eurodac), och landet kommer att delta i det framtida in- och utresesystemet, som kommer att registrera in- och utresor vid EU:s yttre gränser, och i EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), som förhandskontrollerar medborgare från länder utanför EU som är undantagna från viseringskravet.

O.  Med grund i Dublinassocieringsavtalet är Schweiz associerat med delar av EU:s asylregelverk. Schweiz har bidragit ekonomiskt och operativt till Frontex sedan 2010.

P.  År 2017 utgjordes den schweiziska befolkningen på 8,48 miljoner människor av 2,13 miljoner utländska medborgare, varav 1,4 miljoner kom från EU-medlemsstaterna och Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta). Varje dag pendlar 320 000 EU-medborgare till Schweiz. 750 000 schweiziska medborgare bor utomlands, varav 450 000 i EU.

Q.  År 2009 samtyckte Schweiz till att förlänga 1999 års bilaterala avtal mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer, där schweiziska medborgare och EU-medborgare får lika stor rätt att fritt välja var de vill arbeta och bo på de avtalsslutande parternas nationella territorier.

R.  Utländska företag är skyldiga att respektera de schweiziska minimiarbetsvillkoren vid utstationering av utländska arbetstagare till Schweiz. Huvudentreprenören är rättsligt skyldig att säkerställa att underleverantörer följer de schweiziska arbetsmarknadsbestämmelserna.

S.  År 2002 införde Schweiz ”kompletterande åtgärder” i det angivna syftet att skydda schweiziska löner, arbetsvillkor och sociala normer, vilket EU inte anser är förenligt med avtalet om fri rörlighet för personer.

T.  Genomförandet av medborgarrättsdirektivet (2004/38/EG) och EU-medborgarnas rätt till sociala förmåner och etableringsfrihet har vållat problem i Schweiz.

U.  Schweiz har varit medlem i Efta sedan 1960 och i Förenta nationerna sedan 2002.

V.  I en folkomröstning den 25 november 2018 röstades förslaget ”Swiss law, not foreign judges” (även kallat Självbestämmandeinitiativet) ned med 66 % och av landets alla kantoner.

W.  Schweiz är ett politiskt neutralt land och har stått värd för en rad internationella förhandlingar för att nå fredliga lösningar på väpnade konflikter runt om i världen.

X.  I slutet av 2018 senarelade kommissionen sitt beslut med sex månader i fråga om huruvida handelsplatser i Schweiz skulle kunna omfattas av bestämmelserna om den handelsskyldighet för aktier som fastställs i direktivet (2004/39/EG) och förordningen ((EU) nr 600/2014) om marknader för finansiella instrument.

Y.  Interparlamentariska unionen har sitt säte i Genève.

Z.  I Schweiz, mestadels i Genève, har 25 stora internationella organisationer och konferenser sina internationella säten.

AA.  Hundratals internationella icke-statliga organisationer har sitt säte i Schweiz och tillhandahåller rådgivning till FN och andra icke-statliga organisationer.

AB.  Schweiz planerar att hålla federala val den 20 oktober 2019.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

   a) att framhålla att Schweiz och EU har ett nära, brett och omfattande partnerskap, som gynnar båda parter och bygger på en gemensam kulturell historia och gemensamma värden, och att ekonomiska, politiska, sociala, miljömässiga, vetenskapliga och mellanmänskliga band och kopplingar är föredömliga, samt att erinra om att den kulturella och geografiska närheten mellan de två är unik,
   b) att betona att Schweiz är en välintegrerad del av EU, eftersom landet är en likatänkande partner och har samma regionala och globala utmaningar som EU; att välkomna det schweiziska uttalandet om att det ligger i landets intresse att förnya och konsolidera den bilaterala strategin och att skapa ännu närmare förbindelser,
   c) att konstatera att EU är Schweiz främsta handelspartner, eftersom EU står för 52 % av landets export och över 71 % av dess import, och att värdet av varuhandeln enligt de nuvarande bilaterala handelsavtalen uppgår till inte mindre än 1 miljard schweiziska franc per dag(13); att konstatera att Schweiz är EU:s tredje största handelspartner, eftersom landet står för 7 % av unionens handel; att betänka att Schweiz omfattande integration med EU:s inre marknad är en avgörande faktor för ekonomisk tillväxt, som gör EU till Schweiz största ekonomiska partner och handelspartner,
   d) att framhålla att EU har visat stor flexibilitet i förhandlingarna om avtalet om en institutionell ram och att detta måste erkännas av alla berörda parter,
   e) att med eftertryck uppmana till att avtalet om en institutionell ram ingås så snart som möjligt i syfte att skapa samstämmighet med de befintliga komplexa bilaterala avtalen, bland annat genom inrättandet av en tvistlösningsmekanism; att välkomna den slutliga avtalstexten som förhandlarna har enats om; att uppmana det schweiziska förbundsrådet att fatta ett beslut om att ingå avtalet så snart samrådet med de berörda parterna har genomförts med framgång i detta avseende,
   f) att påminna om att inrättandet av en gemensam institutionell ram för befintliga och framtida avtal, som gör det möjligt för Schweiz att delta på EU:s inre marknad för att säkerställa enhetlighet och rättslig förutsebarhet för medborgare och företag, fortfarande är en förutsättning för vidareutvecklingen av ett sektorsuppdelat tillvägagångssätt; att betona att efter fyra års förhandlingar är tiden inne för ingående av avtalet om en institutionell ram; att anse att det omfattande partnerskapet mellan EU och Schweiz, i och med ingåendet av avtalet, kommer att kunna utvecklas till sin fulla potential,
   g) att bekräfta behovet av ett avtal om en institutionell ram, eftersom förbindelserna mellan EU och Schweiz bygger på ett komplext system med 120 sektorsspecifika avtal och att ytterligare enhetlighet och rättslig klarhet skulle gynna alla parter,
   h) att uppmana parterna att så snart som möjligt anordna ett interparlamentariskt sammanträde med lagstiftare från både EU och Schweiz för att diskutera alla frågor som rör detta avtal,
   i) att beklaga att kommissionen inte översände den framförhandlade texten om avtalet om en institutionell ram mellan EU och Schweiz till utskottet för utrikesfrågor och utskottet för internationell handel förrän den 6 februari 2019, trots att den färdigställdes i november 2018,
   j) att bekräfta att de starka banden mellan EU och Schweiz inte bara medför ekonomisk integration och utvidgning av den inre marknaden, utan även bidrar till stabilitet och välstånd till gagn för alla människor och företag, inklusive små och medelstora företag; att understryka vikten av att säkerställa en välfungerande inre marknad för att skapa lika villkor och nya arbetstillfällen,
   k) att betänka att det är mycket viktigt att säkra ett avtal om en institutionell ram med Schweiz, eftersom det skulle garantera rättslig förutsebarhet för både Schweiz och EU, dynamiskt införlivande av EU:s regelverk, förbättrat tillträde till den inre marknaden för Schweiz till gagn för båda parter, och Europeiska unionens domstols behörighet vid olösta tvister rörande tillämpningen eller tolkningen av avtalet om en institutionell ram,
   l) att välkomna kommissionens beslut av den 20 december 2018 om att erkänna att handelsplatser i Schweiz uppfyller handelsskyldigheterna för aktier i enlighet med det nya direktivet(14) och den nya förordningen(15) om marknader för finansiella instrument (MiFID II/MiFIR); att betona att denna likvärdighet är begränsad till den 30 juni 2019, men att den kan förlängas om det görs framsteg i riktning mot undertecknandet av ett avtal som fastställer denna gemensamma institutionella ram,
   m) att tillsammans med rådet betona att den fria rörligheten för personer är både en grundpelare i EU:s politik och en del av den inre marknaden, och att den inte är förhandlingsbar, samt att den inre marknadens fyra friheter är odelbara; att beklaga Schweiz oproportionella ensidiga ”kompletterande åtgärder” som har varit i kraft sedan 2004; att uppmana Schweiz, som anser att de kompletterande åtgärderna är viktiga, att nå en lösning som är helt förenlig med de relevanta EU-instrumenten; att uppmana Schweiz att även överväga en kortare tillämpningsperiod för de övergångsåtgärder som gäller för kroatiska arbetstagare, och att då ha i åtanke vilka fördelar den fria rörligheten för personer mellan EU och Schweiz innebär,
   n) att notera genomförandet av initiativet med en ”uppluckrad version av det nationella företrädet” och rådets synpunkt om att den text som blev resultatet och som antogs den 16 december 2016 av den schweiziska förbundsförsamlingen kan genomföras på ett sätt som är förenligt med EU-medborgarnas rättigheter enligt avtalet om fri rörlighet för personer, om man i de nödvändiga genomförandeföreskrifterna bringar klarhet i de frågor som ännu inte har fått någon lösning, såsom rätten till information om lediga tjänster och iakttagandet av gränsarbetares rättigheter; att emellertid påminna om att frågan om invandring av personer från tredjeländer inte bör blandas ihop med den fria rörligheten för personer som fastställs i fördragen; att betona att föreskrifternas genomförande måste följas noggrant i syfte att kontrollera huruvida det är förenligt med avtalet om fri rörlighet för personer,
   o) att understryka att Schweiz vinner mycket på en demokratisk och konkurrenskraftig utveckling i alla sina europeiska grannländer och att landets ekonomiska bidrag till program som Sammanhållningsfonden därför ligger i landets egna intressen och bör fortsätta, och att välkomna de positiva resultat som bidraget har lett till i de mottagande medlemsstaterna; att påminna om att Schweiz drar stor nytta av att delta på den inre marknaden; att betona att framtida bidrag från Schweiz till EU:s sammanhållning är avgörande och bör ökas markant, i linje med det goda exempel som EES/Norge föregått med,
   p) att välkomna den intensiva interna debatt som förs i Schweiz om samarbetet med EU; att emellertid föreslå att Schweiz på ett bättre sätt förklarar för sina medborgare vilka många påtagliga fördelar de får genom att ha tillträde till den inre marknaden och behovet av ett närmare samarbete med EU,
   q) att med eftertryck begära att avtalet om en institutionell ram, så snart det slutits, utan dröjsmål översänds till Europaparlamentet, medlemsstaterna och det schweiziska parlamentet för godkännande och att en folkomröstning inom den schweiziska väljarkåren hålls, i enlighet med landets konstitution,
   r) att notera att 1,4 miljoner EU-medborgare bor i Schweiz, och att över 450 000 schweiziska medborgare bor i EU,
   s) att påminna om att det schweiziska parlamentet 2016, till följd av folkomröstningen den 9 februari 2014, godkände en ändring av utlänningslagen för genomförandet av artikel 121a i den federala konstitutionen, som trädde i kraft den 1 juli 2018; att betona att det är av avgörande vikt att förbundsrådet noggrant genomför artikel 121a för att inte äventyra EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet,
   t) att beklaga de följder av initiativ på kantonsnivå och nationell nivå som skulle kunna leda till att tillträdet till den schweiziska arbetsmarknaden begränsas för EU-arbetstagare, framför allt gränsarbetare, vilket undergräver EU-medborgarnas rättigheter enligt avtalet om fri rörlighet för personer och samarbetet mellan EU och Schweiz,
   u) att varmt välkomna den politiska avsiktsförklaringen om att modernisera avtalet om offentlig upphandling och 1972 års frihandelsavtal mellan EU och Schweiz, och att stödja ambitionen att åstadkomma ett reviderat handelspartnerskap som inbegriper områden som till exempel tjänster som inte omfattas av avtalet om en institutionell ram och endast delvis omfattas av avtalet om fri rörlighet för personer, däribland digitala aspekter, immateriella rättigheter, underlättande av handel, ömsesidigt erkännande av bedömningar av överensstämmelse och offentlig upphandling, som komplement till ett kapitel om handel och hållbar utveckling; att begära ytterligare samarbete för att bättre skydda geografiska beteckningar och utvidga den moderna och tillförlitliga mekanismen för tvistlösning mellan stater som ingår i utkastet till avtal om en institutionell ram så att den omfattar framtida bilaterala handelsförbindelser och på ett effektivt sätt löser handelsstörningar mellan parterna,
   v) att vara medvetna om att det inte finns något övergripande avtal om tjänster mellan EU och Schweiz och att tjänster endast delvis omfattas av avtalet om fri rörlighet för personer, vilket visar att det finns utrymme för ytterligare utveckling på detta område,
   w) att notera att den reviderade lagen om offentlig upphandling som antogs 2017 i kantonen Ticino måste bli förenlig med Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling och det relevanta sektorsspecifika avtalet mellan EU och Schweiz som är i kraft sedan 2002; att med eftertryck uppmuntra myndigheterna att behandla leverantörer och tjänsteleverantörer från EU på ett icke-diskriminerande sätt, även när det rör sig om upphandlingskontrakt som ligger under tröskelvärdet,
   x) att med eftertryck yrka på en fortsatt tillämpning av nuvarande praxis, som innebär att taxiföretag från EU-medlemsstater utan begränsningar kan tillhandahålla tjänster i Schweiz, eftersom denna praxis är till ömsesidig nytta och bidrar sedan länge till den ekonomiska utvecklingen i de schweiziska gränsområdena,
   y) att anse att det är nödvändigt med ömsesidighet och rättvisa mellan EES och Schweiz för att båda parter ska gynnas av sitt deltagande på den inre marknaden,
   z) att notera att samarbetet inom ramen för avtalet mellan EU och Schweiz om ömsesidigt erkännande av bedömning av överensstämmelse på det hela taget är tillfredsställande; att välkomna den senaste uppdateringen av avtalet om ömsesidigt erkännande från 2017 och att hoppas att kommande uppdateringar kan genomföras snabbt när det framtida institutionella ramavtalet har utvecklats till sin fulla potential,
   aa) att välkomna den nya skattelagstiftningen som kommer att begränsa praxisen med förmånlig beskattning och föra den närmare internationella standarder, och att hoppas på ett positivt resultat av den förestående folkomröstningen i Schweiz; att betona behovet av ett fortsatt förbättrat samarbete för att bekämpa skatteflykt och förbättra skatterättvisan,
   ab) att uppmana Schweiz att fortsätta sitt arbete med strategin för ett digitalt Schweiz, med målet att anpassa den till EU:s digitala inre marknad,
   ac) att erkänna hur det nära partnerskapet mellan EU och Schweiz gynnas av de bilaterala sektorsavtalen om fri rörlighet för personer, pensioner, miljö, statistik, rättsligt och polisiärt samarbete, Schengenområdet, asyl (Dublinsystemet), den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (Gusp/GSFP), satellitnavigering, forskning, civil luftfart, landtransporter, ömsesidigt marknadstillträde för överenskomna varor och tjänster, bearbetade jordbruksprodukter, rättslig harmonisering, ömsesidigt erkännande, bedrägeribekämpning, beskattning och besparingar; att emellertid yrka på att det är hög tid att stärka partnerskapet och ta ett mycket mer omfattande och väsentligt steg i de bilaterala förbindelserna genom att sluta ramavtalet så snart som möjligt,
   ad) att välkomna att främjandet av fred, medling och fredlig konflikthantering under mycket lång tid har varit en viktig del av den schweiziska utrikespolitiken; att välkomna Schweiz viktiga roll i fredsskapande åtgärder och landets engagemang för att bidra till att hitta lösningar på kriser, främja dialog, utarbeta förtroendeskapande åtgärder och verka för försoning; att välkomna Schweiz roll när det gäller att bidra till genomförandet av komplexa federala strukturer och fredsförhandlade konstitutionella uppgörelser för att olika etniska grupper ska kunna leva sida vid sida,
   ae) att välkomna Schweiz deltagande i och stöd till EU:s säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag, till exempel i Eufor Althea, Eulex Kosovo, EUTM Mali, och EU BAM Libyen, samt Europeiska försvarsbyråns arbete; att välkomna det nära samarbetet med Schweiz avseende humanitärt bistånd, civilskydd, bekämpande av terrorism och klimatförändringar,
   af) att erkänna det schweiziska bidraget och samarbetet inom ramen för den massiva migrationen till Schengenområdet och vid genomförandet av den europeiska migrationsagendan; att uppmuntra Schweiz att ansluta sig till den globala migrationspakten och att förvänta sig att detta kommer att ske efter att frågan diskuterats i det schweiziska parlamentet,
   ag) att uppmana Schweiz att tillämpa relevanta EU-direktiv så att landet kan upprätthålla sitt nuvarande sociala skydd och sin befintliga lönenivå när det gäller gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster,
   ah) att betona vikten av att säkerställa att avtalet om en institutionell ram mellan EU och Schweiz innehåller en klausul om god förvaltning i skattefrågor samt särskilda regler för statligt stöd i form av skatteförmåner, insynskrav gällande automatiskt utbyte av information om beskattning och verkligt ägande samt bestämmelser om bekämpning av penningtvätt,
   ai) att välkomna Schweiz beslut att ansluta sig till Europols arbetsgrupp mot it-brottslighet (Joint Cybercrime Action Taskforce, J-CAT) i april 2018 för att aktivt bekämpa de hot som internationell it-brottslighet innebär,
   aj) att välkomna Schweiz associering till hela Horisont 2020-programmet och att hoppas på ytterligare samarbete inom framtida forskningsprogram,
   ak) att med eftertryck uppmana Schweiz att inleda förhandlingar om dess anslutning till Erasmus-programmen,
   al) att välkomna de framsteg som gjorts i och med etableringen av den så kallade nya järnvägsförbindelsen genom Alperna (NRLA/NEAT), en schweiziskfinansierad investering som även gynnar EU.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Schweiz förbundsförsamling och förbundsråd.

(1) EGT L 1, 3.1.1994, s. 3.
(2) EUT L 322, 7.12.2017, s. 3.
(3) EGT L 114, 30.4.2002, s. 6.
(4) EUT L 124, 20.5.2009, s. 53.
(5) EUT L 199, 31.7.2009, s. 24.
(6) EGT L 300, 31.12.1972, s. 189.
(7) EGT L 114, 30.4.2002, s. 73.
(8) EGT L 114, 30.4.2002, s. 91.
(9) EUT L 327, 21.12.2018, s. 77.
(10) EUT C 316, 22.9.2017, s. 192.
(11) EUT C 252, 18.7.2018, s. 164.
(12) https://www.eda.admin.ch/dam/dea/en/documents/fs/11-FS-Institutionelle-Fragen_en.pdf
(13) https://www.eda.admin.ch/dam/dea/en/documents/abkommen/InstA-Wichtigste-in-Kuerze_en.pdf
(14) EUT L 173, 12.6.2014, s. 349.
(15) EUT L 173, 12.6.2014, s. 84.

Senaste uppdatering: 20 april 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy