Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0247(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0174/2019

Ingivna texter :

A8-0174/2019

Debatter :

PV 26/03/2019 - 20
CRE 26/03/2019 - 20

Omröstningar :

PV 27/03/2019 - 10.5
CRE 27/03/2019 - 10.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0299

Antagna texter
PDF 313kWORD 106k
Onsdagen den 27 mars 2019 - Strasbourg Slutlig utgåva
Instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) ***I
P8_TA(2019)0299A8-0174/2019
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) (COM(2018)0465 – C8-0274/2018 – 2018/0247(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0465),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 212.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0274/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 12 december 2018(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 6 december 2018(2),

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor samt yttrandena från utskottet för internationell handel, budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0174/2019).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 110, 22.3.2019, s. 156.
(2) EUT C 86, 7.3.2019, s. 8.


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 27 mars 2019 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../… om inrättande av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III)
P8_TC1-COD(2018)0247

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014(4) upphör att gälla den 31 december 2020. För att unionens yttre åtgärder fortsatt ska vara verkningsfulla bör en ram för planering och utbetalning av stöd för yttre åtgärder bibehållas.

(2)  Målen Målet för ett instrument för stöd inför anslutningen skiljer sig dock fortfarande betydligt från är att förbereda de stödmottagare som förtecknas i bilaga I (nedan kallade stödmottagarna) för ett framtida unionsmedlemskap och stödja deras anslutningsprocess, i enlighet med de allmänna målen för unionens yttre åtgärder, eftersom detta instrument syftar till att förbereda stödmottagarna i bilaga I för ett framtida unionsmedlemskap och stödja deras anslutningsprocess. Det är därför av största vikt att bibehålla däribland respekt för grundläggande rättigheter och principer samt skydd och främjande av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten, såsom fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen. Även om anslutningsprocessens särskilda karaktär motiverar ett särskilt instrument till stöd för utvidgningspolitiken, samtidigt som komplementariteten bör målen med detta instrument och dess funktionssätt vara konsekventa med och komplettera de allmänna målen för unionens yttre åtgärder säkerställs, i synnerhet med instrumentet för grannskaps- och utvecklingssamarbete samt internationellt samarbete. [Ändr. 1]

(3)  I artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) anges att varje europeisk stat som respekterar värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och förbinder sig att främja dessa värden, får ansöka om att bli medlem av unionen. En europeisk stat som har ansökt om det kan bli medlem av unionen först när det har bekräftats att den uppfyller de kriterier för medlemskap som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 (nedan kallade Köpenhamnskriterierna) och förutsatt att unionen har förmåga att integrera den nya medlemmen. Köpenhamnskriterierna gäller stabiliteten hos de institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter, förekomsten av en fungerande marknadsekonomi och kapaciteten att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen samt kapaciteten att inte bara utnyttja rättigheterna utan även axla skyldigheterna enligt fördragen och att ansluta sig till den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. [Ändr. 2]

(4)  Utvidgningsprocessen bygger på fastställda kriterier samt stränga och rättvisa rättvisa och stränga villkor. Varje stödmottagare bedöms på grundval av sina egna meriter. Bedömningen av de uppnådda framstegen och identifieringen av bristerna syftar till att ge incitament och vägledning för stödmottagarna i bilaga I att genomföra de nödvändiga långtgående reformerna. För att utvidgningen ska bli verklighet är ett kraftfullt engagemang för principen ”det grundläggande först”(5) av fortsatt avgörande betydelse. Goda grannförbindelser och regionalt samarbete på grundval av en definitiv, inkluderande och bindande lösning av bilaterala tvister är väsentliga inslag i utvidgningsprocessen och av avgörande betydelse för säkerheten och stabiliteten i unionen som helhet. Framstegen mot anslutning beror på är beroende av varje sökandes respekt för unionens värderingar värden och dess förmåga att vidta och genomföra nödvändiga reformer för att anpassa sina politiska, institutionella, rättsliga, förvaltningsmässiga sociala, administrativa och ekonomiska system till unionens bestämmelser, standarder, normer, politik och praxis. I förhandlingsramen fastställs krav mot vilka framstegen i anslutningsförhandlingarna med varje kandidatland bedöms. [Ändr. 3]

(4a)  Varje europeisk stat som har ansökt om att ansluta sig till unionen kan bli medlem först när det har bekräftats att den till fullo uppfyller de anslutningskriterier som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn i juni 1993 (nedan kallade Köpenhamnskriterierna) och förutsatt att unionen har förmåga att integrera den nya medlemmen. Köpenhamnskriterierna gäller stabiliteten hos de institutioner som garanterar demokrati, rättsstaten, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter, förekomsten av en fungerande marknadsekonomi och kapaciteten att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i unionen samt förmågan att inte bara utnyttja rättigheterna utan även axla skyldigheterna enligt fördragen, däribland att verka för den politiska, ekonomiska och monetära unionens mål. [Ändr. 4]

(5)  Unionens utvidgningspolitik Utvidgningspolitiken är en investering i central del av unionens yttre åtgärder och bidrar till fred, säkerhet, välstånd och stabilitet i Europa både inom och utanför unionens gränser. Den erbjuder ökade ekonomiska möjligheter och handelsmöjligheter som gynnar både unionen och de länder som strävar efter att bli medlemsstater, samtidigt som den respekterar principen om progressiv integration för att säkerställa en smidig övergång för stödmottagarna. Utsikterna till EU-medlemskap kan få har en kraftfull omvälvande omvandlande effekt, med positiva demokratiska, politiska, ekonomiska och samhälleliga förändringar. [Ändr. 5]

(6)  Europeiska kommissionen bekräftade de konkreta meritbaserade utsikterna till EU-medlemskap för västra Balkan i sitt meddelande Ett trovärdigt utvidgningsperspektiv för och ökat EU-engagemang med västra Balkan(6). Detta är ett starkt budskap om stöd för hela västra Balkan och ett tecken på EU:s engagemang för regionens europeiska framtid.

(7)  Stödet bör också tillhandahållas i överensstämmelse med de internationella avtal som unionen ingått, med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. däribland med stödmottagarna. Stödet bör i huvudsak inriktas på att bistå stödmottagarna i bilaga I för att stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten, reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna, och inklusive minoriteters rättigheter, samt främja jämställdhet mellan könen, tolerans, social delaktighet, respekt för internationella arbetsnormer om arbetstagares rättigheter och icke-diskriminering av utsatta grupper, däribland barn och personer med funktionsnedsättning. Stödet Stöd bör också främja stödmottagarnas iakttagande av de centrala de viktigaste principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter(7) samt den sociala marknadsekonomin och utvecklingen i riktning mot det sociala regelverket. Stödet bör fortsätta att bistå deras ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, bland annat genom genomförande av unionens makroregionala strategier, med målet att utveckla goda grannförbindelser och nå försoning. Det bör också främja sektorsbaserade regionala samarbetsstrukturer och stärka ländernas ekonomiska och sociala utveckling samt och ekonomiska styrning, främja ekonomisk integration med unionens inre marknad, inklusive tullsamarbetet, främja en öppen och rättvis handel och stödja en agenda för smart och hållbar tillväxt för alla, bland annat genom att genomföra politiken för regional utveckling, sammanhållning och inkludering, jordbruks- och landsbygdsutveckling samt social- och sysselsättningspolitiken, och utveckla den digitala ekonomin och det digitala samhället, även i överensstämmelse med flaggskeppsinitiativet En digital agenda för västra Balkan. [Ändr. 6]

(7a)   Med hänsyn till hur omskapande reformprocessen under utvidgningsprocessen är i kandidatländerna bör unionen öka sina ansträngningar för att prioritera nyckelområden för unionsfinansiering, såsom uppbyggnad av institutioner och säkerhet, och öka stödet till kandidatländerna under genomförandet av projekt i syfte att skydda dem från inflytande från källor utanför EU. [Ändr. 7]

(7b)   Information om unionens ansträngningar för att stödja reformframsteg i kandidatländerna genom finansiering via föranslutningsinstrumentet bör förmedlas på ett bra sätt både i kandidatländerna och i medlemsstaterna. Unionen bör i detta avseende öka sina ansträngningar för kommunikation och kampanjer i syfte att säkerställa synlighet för finansieringen via föranslutningsinstrumentet, som det huvudsakliga EU-instrumentet för fred och stabilitet i utvidgningsområdet. [Ändr. 8]

(7c)   Vikten av att underlätta och genomföra budgeten är erkänd när det gäller institutionsuppbyggnad, vilket i sin tur kommer att bidra till att förutse potentiella säkerhetsproblem och förhindra möjliga framtida olagliga migrationsflöden mot medlemsstaterna. [Ändr. 9]

(8)  Unionen bör stödja övergången mot anslutning till gagn för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I på grundval av dess medlemsstaters erfarenheter. Samarbetet bör i synnerhet inriktas på att förmedla de erfarenheter som dragits av medlemsstaterna under reformprocessen.

(9)  Ett förstärkt strategiskt och operativt säkerhetssamarbete om säkerhet samarbete mellan EU unionen och de stödmottagare som förtecknas i bilaga I kring en reform av säkerhets- och försvarssektorn är avgörande för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt ta itu med säkerhetshot och hot från organiserad brottslighet och terrorism. säkerhets- och terroristhoten. [Ändr. 10]

(9a)  Åtgärder inom ramen för det instrument som inrättas genom denna förordning bör också bidra till att stödja stödmottagarna i den progressiva anpassningen till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och genomförandet av restriktiva åtgärder, liksom unionens externa politik i vidare bemärkelse inom internationella institutioner och multilaterala forum. Kommissionen bör uppmuntra stödmottagarna att upprätthålla en regel- och värdebaserad global ordning och att samarbeta kring främjandet av multilateralism och en ytterligare förstärkning av det internationella handelssystemet, inbegripet WTO-reformer. [Ändr. 11]

(10)  Det är viktigt att ytterligare intensifiera samarbetet Samarbete om migration, inbegripet gränsförvaltning, för att säkerställa och gränskontroll, säkerställande av tillgång till internationellt skydd, utbyte av relevant information, stärka stärkandet av migrationens utvecklingsfördelar, underlätta underlättandet av laglig migration och arbetskraftsmigration, stärkandet av gränskontrollerna och förbättra gränskontrollerna samt fortsätta ansträngningarna att bekämpa för att förhindra och avskräcka från irreguljär migration och tvångsförflyttningar samt bekämpning av människohandel och smuggling av migranter. människosmuggling är en viktig aspekt av samarbetet mellan unionen och stödmottagarna. [Ändr. 12]

(11)  Att stärka rättsstatsprincipen, rättsstaten, däribland rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet, och god samhällsstyrning, inbegripet en reform av den offentliga förvaltningen, stöd till människorättsförsvarare samt fortsatt anpassning i fråga om öppenhet och insyn, offentlig upphandling, konkurrens, statsstöd, immaterialrätt och utländska investeringar, är fortfarande centrala utmaningar för de flesta stödmottagare som förtecknas i bilaga I och är avgörande för att stödmottagarna ska kunna närma sig unionen och senare förbereda sig för att fullt ut åta sig de förpliktelser som ett unionsmedlemskap medför. Med tanke på det mer långsiktiga perspektivet för de reformer som eftersträvas bedrivs på dessa områden och behovet av att uppnå resultat, bör det finansiella stöd som ges i enlighet med denna förordning vara inriktat på att så snart som möjligt ta itu med dessa frågor. beakta de krav som ställs på de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. [Ändr. 13]

(12)  Den parlamentariska dimensionen förblir grundläggande i anslutningsprocessen. I enlighet med principen om deltagandedemokrati bör kommissionen därför stärkandet av den parlamentariska kapaciteten, den parlamentariska tillsynen, demokratiska förfaranden och rättvis representation hos varje stödmottagare främjas av kommissionen. som förtecknas i bilaga I uppmuntra till parlamentarisk tillsyn. [Ändr. 14]

(13)  Stödmottagarna i bilaga I behöver vara bättre rustade för att ta itu med globala utmaningar såsom hållbar utveckling och klimatförändringar och anpassa sig till unionens insatser för att hantera dessa problem. För att ge uttryck för frågor. Med tanke på vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och målen för hållbar utveckling bör detta program bidra till att integrera klimatfrågor i unionens politik och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen. Åtgärder som bidrar till klimatmål förväntas stå för Åtgärderna inom ramen för detta program bör syfta till att bidra med minst 16 % av programmets totala finansieringsram. De berörda åtgärderna till klimatmålen, med målet att klimatrelaterade utgifter senast 2027 ska uppgå till 30 % av utgifterna i den fleråriga budgetramen. Prioritet bör ges åt miljöprojekt som avser gränsöverskridande föroreningar. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under programmets utarbetande utarbetandet och verkställandet av programmet, genomförande och det övergripande bidraget från detta program programmet bör omfattas av relevanta utvärderingar och översyner. [Ändr. 15]

(14)  Åtgärder inom ramen för detta instrument bör stödja genomförandet av Förenta Nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling som en universell agenda, som EU och dess medlemsstater är fast beslutna att genomföra och som alla stödmottagare som förtecknas i bilaga I har godkänt.

(15)  I denna förordning fastställs en finansieringsram för dess tillämpningsperiod som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [reference to be updated as appropriate according to the new inter-institutional agreement: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(8)] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(16)  Kommissionen och medlemsstaterna bör se till att deras stöd uppfyller kraven på säkerställa överensstämmelse med avtal, sammanhållning, konsekvens samordning och komplementaritet i fråga om extern finansiering, särskilt genom regelbundna samråd och täta utbyten av information i alla skeden av under de olika faserna i stödprocessen. Nödvändiga steg bör också tas för att förbättra samordningen och komplementariteten, bland annat genom regelbundna samråd med andra givare. Olika oberoende organisationer i det civila samhället bör få en mer framträdande roll, både inom program som genomförs och olika typer och nivåer av lokala myndigheter bör spela en meningsfull roll i processen. I linje med principen om inkluderande partnerskap bör organisationer i det civila samhället delta i såväl utformandet som genomförandet, övervakningen och utvärderingen av de program som verkställs genom statliga organ och i dess egenskap av samt vara direktmottagare av unionsstöd. [Ändr. 16]

(17)  Prioriterade åtgärder för att uppnå målen Specifika och mätbara mål på de relevanta politikområden som kommer att få stöd enligt denna förordning bör definieras politikområdena bör definieras för varje stödmottagare, åtföljda av prioriterade åtgärder för att uppnå dessa mål i en ram för programplaneringen som utarbetas inrättas av kommissionen, för hela den tid som unionens fleråriga budgetram för perioden 2021–2027 gäller, genom delegerade akter. Programplaneringsramen i partnerskap med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, stödmottagarna, med utgångspunkt i utvidgningsagendan och deras specifika behov, i linje med de allmänna och särskilda mål som fastställs i denna förordning och principerna för unionens yttre åtgärder, med vederbörligt beaktande av relevanta nationella strategier Ramen för programplanering och Europaparlamentets resolutioner i ämnet. Detta partnerskap bör vid behov omfatta behöriga myndigheter och organisationer i det civila samhället. Kommissionen bör uppmuntra samarbete mellan de berörda parterna samt samordning mellan givarna. Programplaneringsramen bör ses över efter halvtidsutvärderingen. Programplaneringsramen bör identifiera de områden som ska få stöd, med en vägledande fördelning per område av stödet stödområde, inbegripet en uppskattning av de klimatrelaterade utgifterna. [Ändr. 17]

(18)  Det ligger i unionens och stödmottagarnas gemensamma intresse att bistå de stödmottagare som förtecknas i bilaga I i deras reformarbete för stödmottagarnas ansträngningar med att reformera sina politiska, rättsliga och ekonomiska system i syfte att kunna gå med i unionen. Stödet bör förvaltas med stark inriktning på resultat i enlighet med en resultatbaserad metod och med betydande incitament för ett ändamålsenligare och effektivare utnyttjande av medlen för dem som visar sitt engagemang för reformer genom ett effektivt genomförande av föranslutningsstöd och framsteg i riktning mot uppfyllande av medlemskapskriterierna. Stödet bör tilldelas i linje med principen om en ”skälig andel” samt tydliga konsekvenser i fall av allvarlig försämring eller brist på framsteg när det gäller respekten för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. [Ändr. 18]

(18a)   Kommissionen bör inrätta tydliga mekanismer för övervakning och utvärdering, för att säkerställa att de olika stödmottagarnas mål och åtgärder förblir relevanta och genomförbara och för att regelbundet mäta framstegen. I detta syfte bör varje mål åtföljas av en eller flera resultatindikatorer, med en bedömning av stödmottagarnas antagande av reformer och det konkreta genomförandet av dem. [Ändr. 19]

(19)  Övergången från direkt förvaltning av föranslutningsmedel genom kommissionen till indirekt förvaltning genom de stödmottagare som förtecknas i bilaga I stödmottagarna bör ske successivt och i överensstämmelse med dessa stödmottagares respektive kapacitet. Övergången bör frysas eller rullas tillbaka på specifika politiska områden eller programområden om stödmottagarna inte uppfyller gällande skyldigheter eller inte förvaltar unionens medel i enlighet med de fastställda reglerna, principerna och målen. Vid ett sådant beslut bör vederbörlig hänsyn tas till eventuella negativa ekonomiska och sociala konsekvenser. Stödet bör även fortsättningsvis gå genom de strukturer och instrument som har visat sig fungera under föranslutningsprocessen. [Ändr. 20]

(20)  Unionen bör sträva efter den mest effektiva användningen av tillgängliga resurser i syfte att optimera effekterna av sina yttre åtgärder. För att undvika överlappning med andra befintliga externa finansieringsinstrument bör detta bör uppnås genom samstämmighet samstämdhet, konsekvens och komplementaritet mellan unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder samt genom skapande liksom av synergieffekter med annan unionspolitik och andra unionsprogram. Detta inbegriper, i förekommande fall, samstämmighet samstämdhet och komplementaritet med makroekonomiskt stöd. [Ändr. 21]

(21)  För att maximera effekten av samlade insatser för att uppnå ett gemensamt mål, bör denna förordning kunna bidra till åtgärder enligt andra program, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader.

(21a)   Utan att det påverkar budgetförfarandet och bestämmelserna om tillfälligt upphävande av stöd i internationella avtal med stödmottagare bör befogenheten att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på ändring av bilaga I till denna förordning i syfte att tillfälligt upphäva eller delvis upphäva unionens stöd. Denna befogenhet bör utnyttjas i fall där en stödmottagare uppvisar en konsekvent tillbakagång när det gäller ett eller flera av Köpenhamnskriterierna eller om en stödmottagare inte respekterar principen om demokrati, rättsstaten, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter eller bryter mot de åtaganden som gjorts i de relevanta avtal som slutits med unionen. Om kommissionen anser att de skäl som motiverade det tillfälliga upphävandet av stödet inte längre föreligger, bör den ha befogenhet att anta delegerade akter för att ändra bilaga I i syfte att återinföra unionsstödet. [Ändr. 22]

(22)  Finansiering inom ramen för denna förordning bör användas för att finansiera åtgärder inom den internationella dimensionen av Erasmus som bör genomföras enligt förordningen om Erasmus(9).

(23)  Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i (EUF-fördraget) bör gälla för denna förordning. Dessa regler fastställs i förordning (EU, Euratom) 2018/1046(10) (budgetförordningen) och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, budgetstöd, förvaltningsfonder, finansieringsinstrument och budgetgarantier, samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering.

(24)  Typerna av finansiering och metoderna för genomförande verkställande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser och bidrag till enhetskostnader, och liksom finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. [Ändr. 23]

(25)  Unionen bör fortsätta att tillämpa gemensamma regler för genomförandet av de yttre åtgärder åtgärderna. Bestämmelser och förfaranden för genomförandet tillämpningen av unionens instrument för finansiering av yttre åtgärder fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]. Ytterligare detaljerade bestämmelser bör fastställas för specifika situationer i synnerhet när det gäller politikområdena gränsöverskridande samarbete, jordbruk och landsbygdsutveckling. [Ändr. 24]

(26)  Yttre åtgärder genomförs ofta i en instabil miljö vilket som kräver en kontinuerlig och snabb anpassning till de föränderliga behoven hos unionens partner och till globala utmaningar såsom mänskliga rättigheter, demokrati och goda styrelseformer, säkerhet, försvar och stabilitet, klimatförändring och miljö, ekonomisk protektionism, samt irreguljär migration samt tvångsförflyttning och dess bakomliggande orsaker. För att principen om förutsägbarhet ska kunna förenas med behovet att reagera snabbt på nya behov måste det finansiella genomförandet verkställandet av programmen anpassas. För att öka unionens förmåga att svara på oförutsedda behov och samtidigt respektera principen att unionens budget fastställs årsvis, bör denna förordning bibehålla bevara möjligheten att utnyttja den flexibilitet som redan är möjlig genom budgetförordningen vad gäller andra politikområden, nämligen i form av överföringar och ingående av nya åtaganden för anslagna medel, samtidigt som man håller fast vid de syften och mål som anges i denna förordning, för att säkerställa att EU-medlen används effektivt en effektiv användning av EU-medlen både för EU-medborgarna och de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, och således maximera de EU-medel som är tillgängliga för insatser inom EU:s yttre åtgärder. Ytterligare former för flexibilitet bör tillåtas, såsom omfördelning mellan prioriteringar, uppdelning av projekt i faser och överkontraktering. [Ändr. 25]

(27)  Den nya Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+), som bygger vidare på sin föregångare, bör utgöra ett integrerat finansiellt paket som tillhandahåller finansiell kapacitet i form av bidrag, budgetgarantier och andra finansiella instrument i hela världen, bland annat till de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. Förvaltningen av de insatser som genomförs inom ramen för denna förordning bör fortsatt säkerställas av investeringsramen för västra Balkan.

(28)  Garantin för yttre åtgärder bör stödja EFHU+-verksamhet, och IPA III bör bidra till att täcka behoven av avsättningar när det gäller insatser till förmån för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, inbegripet avsättningar och förpliktelser i samband med makroekonomiskt stöd i form av lån.

(29)  Det är viktigt att se till att programmen för gränsöverskridande samarbete genomförs i linje med den ram som fastställts inom programmen för yttre åtgärder och förordningen om europeiskt territoriellt samarbete. Särskilda bestämmelser för samfinansiering bör fastställas i denna förordning.

(29a)   Program för gränsöverskridande samarbete är de mest synliga programmen inom instrumentet för stöd inför anslutningen och är välkända av medborgarna. De skulle därför i hög grad kunna öka synligheten för unionsfinansierade projekt i kandidatländerna. [Ändr. 26]

(30)  De årliga eller fleråriga handlingsplaner och åtgärder som avses i artikel 8 utgör arbetsprogram inom ramen för budgetförordningen. Årliga eller fleråriga handlingsplaner består av en uppsättning åtgärder samlade i ett dokument.

(31)  I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(11), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95(12), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96(13) och rådets förordning (EU) 2017/1939(14) ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom effektiva och proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371(15). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen och Olaf samt, om så är tillämpligt, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten, de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. De stödmottagare som förtecknas i bilaga I bör också utan dröjsmål rapportera till kommissionen oriktigheter, inbegripet bedrägeri, som har blivit föremål för ett första administrativt eller rättsligt konstaterande, och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena framskrider. Med tanke på målet om en anpassning till god praxis i medlemsstaterna bör rapporteringen ske elektroniskt med hjälp av det system för hantering av oriktigheter som inrättats av kommissionen.

(31a)   All tilldelning av medel inom ramen för denna förordning bör utföras på ett transparent, ändamålsenligt, ansvarigt, opolitiskt och icke-diskriminerande sätt, bland annat genom en rättvis fördelning som återspeglar regionernas och lokalsamhällenas behov. Kommissionen, vice ordföranden/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad vice ordföranden/den höga representanten) och i synnerhet unionens delegationer bör noga övervaka att dessa kriterier är uppfyllda och att principerna om transparens, ansvarsskyldighet och icke-diskriminering respekteras vid tilldelningen av medel. [Ändr. 27]

(31b)   Kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och i synnerhet unionens delegationer och stödmottagarna bör öka synligheten för unionens stöd inför anslutningen, i syfte att föra fram mervärdet med unionens stöd. Mottagarna av unionsfinansiering bör erkänna dess ursprung och se till att detta synliggörs ordentligt. Instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) bör bidra till att finansiera informationsinsatser för att lyfta fram resultatet av unionens stöd bland flera olika målgrupper i de stödmottagande länderna. [Ändr. 28]

(32)  I syfte att beakta förändringar av utvidgningspolitikens ram eller väsentlig utveckling hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på antagande och uppdatering av de tematiska prioriteringar för stöd som anges i bilagorna II och III. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016(16). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(33)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, särskilt när det gäller särskilda villkor och strukturer för indirekt förvaltning med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och när det gäller genomförande av stöd till landsbygdsutveckling, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(17)]. När de enhetliga villkoren för tillämpningen av den här förordningen fastställs bör hänsyn tas till de erfarenheter som gjorts vid förvaltningen och genomförandet av tidigare föranslutningsstöd. Dessa enhetliga villkor bör ändras om utvecklingen så kräver. [Ändr. 29]

(34)  Den kommitté som inrättas enligt denna förordning bör även ha behörighet när det gäller rättsakter och åtaganden enligt förordning (EG) nr 1085/2006(18), förordning (EU) nr 231/2014 samt för genomförandet av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 389/2006(19). [Ändr. 30]

(34a)   Europaparlamentet bör delta fullt ut i utformningen, programplaneringen, övervakningen och utvärderingen av instrumenten i syfte att garantera politisk kontroll och demokratisk granskning samt ansvarsskyldighet för unionens finansiering på området för yttre åtgärder. Det bör inledas en utökad dialog mellan institutionerna för att se till att Europaparlamentet kan utöva politisk kontroll under tillämpningen av denna förordning på ett systematiskt och smidigt sätt, så att både effektiviteten och legitimiteten ökar. [Ändr. 31]

(35)  I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning, bör denna förordning träda i kraft [mindre än den tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning fastställs programmet ”instrumentet för stöd inför anslutningen” (IPA III).

I förordningen fastställs målen, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsstöd och reglerna för tillhandahållande av sådant stöd.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definition:

a)  gränsöverskridande samarbete: samarbete mellan EU:s medlemsstater och de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, mellan två eller flera stödmottagare som förtecknas i bilaga I eller mellan stödmottagare som förtecknas i bilaga I och de länder och territorier som förtecknas i bilaga I till [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], såsom anges i artikel 3.1 b i [ETS-förordningen](20).

b)  ”Principen om en skälig andel av stödet” innebär att den resultatbaserade metoden kompletteras med en korrigerande tilldelningsmekanism i fall där stödet till stödmottagaren annars skulle bli oproportionerligt lågt eller högt jämfört med de andra stödmottagarna, med hänsyn till den berörda befolkningens behov och de relativa framstegen med reformer i samband med inledandet av anslutningsförhandlingar eller framsteg inom dessa. [Ändr. 32]

Artikel 3

Målet för IPA III

1.  Det allmänna målet för IPA III ska vara att hjälpa de stödmottagare som förtecknas i bilaga I stödmottagarna att anta och genomföra de politiska, institutionella, rättsliga, administrativa, sociala och ekonomiska reformer som krävs för att efterleva unionens värderingar värden och regelverk och stegvis anpassa sig till unionens bestämmelser, normer, politik och praxis med sikte på unionsmedlemskap, och därigenom bidra till deras fred, stabilitet, säkerhet och välstånd samt till unionens strategiska intressen. [Ändr. 33]

2.  IPA III ska ha följande särskilda mål:

a)  Stärka rättsstatsprincipen, demokrati, respekt rättsstaten, demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive minoriteters och barns mänskliga rättigheter, jämställdheten, de grundläggande rättigheter rättigheterna och folkrätten, det civila samhället, den akademiska friheten, freden och säkerheten, respekten för kulturell mångfald, icke-diskriminering samt tolerans. förbättra migrationshanteringen, inklusive gränsförvaltningen. [Ändr. 34]

aa)   Hantera tvångsförflyttning och irreguljär migration, se till att migration sker på ett säkert, ordnat och reguljärt sätt och slå vakt om tillgången till internationellt skydd. [Ändr. 35]

b)  Stärka den offentliga förvaltningens effektivitet och främja öppenhet och insyn, strukturreformer, rättsligt oberoende, korruptionsbekämpning och goda styrelseformer på alla nivåer, däribland på områdena offentlig upphandling, statligt stöd, konkurrens, utländska investeringar och immaterialrätt. [Ändr. 36]

c)  Utforma stödmottagarnas bestämmelser, normer, politik och praxis för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I så att de anpassas till unionens, och även i fråga om Gusp, stärka försoningsprocessen, den regelbaserade multilaterala internationella ordningen samt intern och extern försoning och goda grannförbindelser, samt liksom fredsbyggande och konfliktförebyggande arbete, däribland förtroendeskapande åtgärder och medling, inkluderande och integrerad utbildning, direkta personkontakter, mediefrihet och kommunikation. [Ändr. 37]

d)  Stärka den ekonomiska och sociala och territoriella utvecklingen och sammanhållningen, bland annat genom utökad konnektivitet och regional utveckling, jordbruks- och landsbygdsutveckling samt social- och sysselsättningspolitik, minska fattigdomen och regionala obalanser, främja socialt skydd och inkludering genom att stärka regionala samarbetsstrukturer på statlig nivå, små och medelstora företag och kapaciteten för lokalt förankrade initiativ, stödja investeringar i landsbygdsområden och förbättra företags- och investeringsklimatet. stärka skyddet av miljön, öka motståndskraften mot klimatförändringar, påskynda övergången till en koldioxidsnål ekonomi och utveckla den digitala ekonomin och det digitala samhället. [Ändr. 38]

da)  Stärka skyddet av miljön, öka motståndskraften mot klimatförändringar, påskynda övergången till en koldioxidsnål ekonomi och utveckla den digitala ekonomin och det digitala samhället, och därigenom skapa arbetstillfällen, särskilt för ungdomar. [Ändr. 39]

e)  Stödja territoriellt och gränsöverskridande samarbete, även över sjögränser, samt stärka handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser genom att fullt ut genomföra befintliga avtal med unionen, så att de regionala obalanserna minskar. [Ändr. 40]

3.  I enlighet med de särskilda målen anges i bilaga II de tematiska prioriteringarna för tillhandahållande av stöd i enlighet med behoven och kapaciteten hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I. De tematiska prioriteringarna för det gränsöverskridande samarbetet mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I anges i bilaga III. Var och en av dessa tematiska prioriteringar kan bidra till att mer än ett särskilt mål uppnås.

Artikel 4

Budget

1.  Finansieringsramen för genomförandet av IPA III för perioden 2021–2027 ska vara 14 500 000 000 euro 13 009 976 000 EUR i 2018 års priser (14 663 401 000 EUR i löpande priser). [Ändr. 41]

2.  En fast andel av det belopp som avses i punkt 1 får ska användas för administrativt och tekniskt bistånd för genomförandet verkställandet av programmet, såsom inklusive förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, stöd till institutionell förstärkning och uppbyggnad av den administrativa kapaciteten, inklusive gemensamma it-system och för alla aktiviteter som rör förberedelserna för det efterföljande programmet för stöd inför anslutningen. i enlighet med artikel 20 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]. [Ändr. 42]

Artikel 5

Bestämmelser som gäller flera program

1.  Vid genomförandet tillämpningen av denna förordning ska samstämmighet, konsekvens, synergieffekter och komplementaritet med andra områden av unionens yttre åtgärder och med annan relevant unionspolitik och andra relevanta program, unionsprogram, samt en konsekvent politik för utveckling, säkerställas. [Ändr. 43]

2.  Förordning (EU) .../... [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete grannskap, utveckling och internationellt samarbete] ska tillämpas på verksamhet som genomförs enligt utförs inom ramen för denna förordning om detta anges där denna avses i denna förordning. [Ändr. 44]

3.  IPA III ska bidra till åtgärder som fastställs enligt förordning [Erasmus(21)] [Förordning (EU) Erasmus] ska gälla för användningen av dessa medel. Bidraget från IPA III ska därför ingå i det gemensamma vägledande programplaneringsdokument som avses i artikel 11.7 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] och antas i enlighet med de förfaranden som fastställs i den förordningen.

4.  Biståndet inom ramen för IPA III får tillhandahållas för den typ av åtgärder som avses föreskrivs inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden,(22) Europeiska socialfonden plus(23) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling(24), samt Fonden för rättsliga frågor, rättigheter och värden, såväl på nationell nivå som i ett gränsöverskridande, transnationellt, interregionalt eller makroregionalt sammanhang..[Ändr. 45]

4a.   Kommissionen ska anslå en andel av IPA III-medlen för att förbereda de stödmottagare som förtecknas i bilaga I för deltagande i de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), särskilt i Europeiska socialfonden (ESF). [Ändr. 46]

5.  [Eruf] ska bidra till de program eller åtgärder som inrättas för gränsöverskridande samarbete mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och stödmottagarna och en eller flera medlemsstater. Dessa program och åtgärder ska antas i enlighet med artikel 16. Beloppet för bidraget från IPA-gränsöverskridande samarbete ska fastställas i enlighet med artikel 10.3 i [ETS-förordningen], med en maximal tröskel för ett bidrag från IPA III på 85 %. Programmen för gränsöverskridande samarbete inom IPA ska förvaltas i enlighet med [ETS-förordningen]. [Ändr. 47]

6.  IPA III får bidra till transnationella och interregionala samarbetsprogram eller åtgärder som inrättas och genomförs enligt [ETS-förordningen] och i vilka de stödmottagare som förtecknas i bilaga I till den här förordningen deltar.

7.  Om det är lämpligt får andra unionsprogram bidra till åtgärder som fastställs inom ramen för denna förordning i enlighet med artikel 8, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Denna förordning får också bidra till åtgärder som fastställts inom andra unionsprogram, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. I sådana fall ska det i det arbetsprogram där dessa åtgärder ingår fastställas vilken uppsättning bestämmelser som är tillämplig.

8.  Under vederbörligen motiverade förhållanden omständigheter, och för att säkerställa att unionens finansiering är enhetlig en konsekvent och effektiv unionsfinansiering eller eller för att främja regionalt samarbete, får kommissionen besluta att även andra länder, territorier och regioner än de som anges i bilaga I ska omfattas av de handlingsprogram och åtgärder som avses i artikel 8.1, om det program eller den åtgärd som ska genomföras tillämpas är av global, regional eller gränsöverskridande karaktär. [Ändr. 48]

KAPITEL II

STRATEGISK PLANERING

Artikel 6

Politisk ram och allmänna principer

1.  Den ram för utvidgningspolitiken som fastställts av Europeiska rådet och rådet, de avtal som fastställer rättsligt bindande förbindelser med de stödmottagare som förtecknas i bilaga I stödmottagarna samt relevanta resolutioner från Europaparlamentet, meddelanden från kommissionen eller gemensamma meddelanden från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ska utgöra den övergripande heltäckande politiska ramen för genomförandet tillämpningen av denna förordning. Kommissionen ska säkerställa samstämmighet samstämdhet mellan stödet och den övergripande ramen för utvidgningspolitiken.

Vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen ska säkerställa samordning mellan unionens yttre åtgärder och utvidgningspolitiken inom ramen för de politiska mål som anges i artikel 3.

Kommissionen ska samordna programplaneringen inom ramen för denna förordning med lämplig medverkan av utrikestjänsten.

Ramen för utvidgningspolitiken ska vara grunden för det stöd som tillhandahålls. [Ändr. 49]

2.  I program och åtgärder inom ramen för denna förordning ska integrera klimatförändringar, miljöskydd, och mänskliga rättigheter, förebyggande och lösning av konflikter, migration och tvångsfördrivning, säkerhet, social och regional sammanhållning, fattigdomsminskning samt jämställdhet och, om tillämpligt, integreras, och i tillämpliga fall ska hänsyn tas till de inbördes sambanden mellan målen för hållbar utveckling(25), för att främja integrerade åtgärder som kan skapa sidovinster och uppfylla flera olika mål på ett samstämmigt sammanhållet sätt. Programmen och åtgärderna ska syfta till att bidra med minst 16 % av den övergripande finansieringsramen till klimatmålen. [Ändr. 50]

3.  Kommissionen och medlemsstaterna ska samarbeta för att säkerställa samstämmighet samstämdhet och ska sträva efter att undvika överlappning mellan det stöd som tillhandahålls inom ramen för IPA III och annat stöd som tillhandahålls av unionen, medlemsstaterna och Europeiska investeringsbanken, i överensstämmelse med de fastställda riktlinjerna principerna för förstärkt operativ samordning på området yttre externt bistånd, och för harmonisering av politik och förfaranden, särskilt de internationella principerna för om biståndseffektivitet(26). Samordningen ska innefatta täta regelbundna samråd, och ett regelbundet utbyte av information tätt informationsutbyte under de olika faserna av biståndet i stödprocessen och inkluderande möten för samordning av stödet och den ska utgöra en viktig del av medlemsstaternas och gemenskapens programplanering. ett centralt led i medlemsstaternas och unionens programplanering. Stödet ska syfta till att säkerställa en anpassning till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, en effektiv och ändamålsenlig användning av medlen, åtgärder för partnerskapsprincipen och en integrerad strategi för territoriell utveckling. [Ändr. 51]

3a.  Kommissionen ska agera i partnerskap med stödmottagarna. Partnerskapet ska vid behov omfatta behöriga nationella och lokala myndigheter samt organisationer i det civila samhället, så att det kan spela en meningsfull roll under utformnings-, genomförande- och övervakningsfaserna.

Kommissionen ska uppmuntra samordning mellan de berörda parterna. IPA III-stödet ska stärka kapaciteten för organisationer i det civila samhället, inbegripet, när så är lämpligt, som direkta stödmottagare. [Ändr. 52]

4.  Kommissionen ska i samverkan med medlemsstaterna också vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa samordning och komplementaritet med multilaterala och regionala organisationer och enheter, såsom internationella organisationer och finansinstitut, byråer samt givare utanför EU.

KAPITEL III

GENOMFÖRANDE PROGRAMPLANERINGSRAM OCH VERKSTÄLLANDE [Ändr. 53]

Artikel 7

Programplaneringsram för IPA-stöd

1.  Stödet inom ramen för IPA III ska grunda sig på Denna förordning ska kompletteras med en programplaneringsram för genomförandet av IPA-stöd som fastställer ytterligare bestämmelser om hur de särskilda mål som avses i artikel 3 ska eftersträvas. Programplaneringsramen för IPA-stöd ska fastställas av kommissionen för hela den fleråriga budgetramens varaktighet. genom delegerade akter i enlighet med punkt 3 i denna artikel.

Kommissionen ska till Europaparlamentet översända de relevanta programplaneringsdokumenten i god tid före programperiodens inledning. I dessa dokument ska de vägledande tilldelningarna per tematiskt fönster och – där uppgifter finns tillgängliga – per land/region anges, tillsammans med förväntade resultat och valet av stödarrangemang. [Ändr. 54]

1a.  Europaparlamentet och rådet ska godkänna de årliga anslagen inom gränserna för den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027. [Ändr. 55]

2.  I programplaneringsramen för IPA-stöd ska vederbörlig hänsyn tas till relevanta resolutioner och ståndpunkter från Europaparlamentet samt nationella strategier och nationell sektorspolitik. [Ändr. 56]

Stödet ska vara riktat och anpassas till de specifika omständigheterna för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, med beaktande av ytterligare insatser som krävs för att uppfylla medlemskapskriterierna och stödmottagarnas kapacitet. Stödet ska differentieras i fråga om omfattning och intensitet med hänsyn till behoven, engagemanget för reformerna och framstegen med att genomföra dem.

3.  Utan att det påverkar punkt 4 i denna artikel ska kommissionen anta programplaneringsramen för IPA-stöd, antas av kommissionen inklusive arrangemangen för att genomföra principen om en ”skälig andel”, genom en genomförandeakt. Genomförandeakten ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i den kommitté som avses i artikel 16. delegerade akter, i enlighet med artikel 14. Programplaneringsramen för IPA-stöd ska upphöra att gälla senast den 30 juni 2025. Kommissionen ska anta en ny programplaneringsram för IPA-stöd senast den 30 juni 2025, baserat på halvtidsutvärderingen, i konsekvens med de övriga instrumenten för finansiering av yttre åtgärder och med beaktande av relevanta resolutioner från Europaparlamentet. Kommissionen kan också vid behov se över det ändamålsenliga genomförandet av programplaneringsramen för IPA-stöd, i synnerhet om det har skett materiella ändringar av den politiska ram som avses i artikel 6 och med beaktande av relevanta resolutioner från Europaparlamentet. [Ändr. 57]

4.  Programplaneringsramen för gränsöverskridande samarbete med medlemsstaterna ska antas av kommissionen i enlighet med artikel 10.1 i [ETS-förordningen].

5.  Programplaneringsramen för IPA-stöd ska innefatta indikatorerna vara baserad på tydliga och verifierbara resultatindikatorer som anges i bilaga IV för att bedöma framstegen när det gäller att uppnå de mål som fastställs i ramen, däribland framsteg och resultat på områdena.

a)  demokrati, rättsstaten och ett oberoende och effektivt rättssystem,

b)  de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter och utsatta grupper,

c)  jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnors rättigheter,

d)  bekämpning av korruption och organiserad brottslighet,

e)  försoning, fredsbyggande och goda grannförbindelser,

f)  mediernas frihet, och

g)  klimatförändringarna i enlighet med de skyldigheter som anges i Parisavtalet.

Kommissionen ska ta med framsteg i förhållande till dessa indikatorer i sina årsrapporter.

Den resultatbaserade metoden enligt denna förordning ska regelbundet diskuteras i Europaparlamentet och i rådet. [Ändr. 123]

Artikel 7a

Översyn och utvärdering efter halva tiden

1.  Kommissionen ska anta en ny programplaneringsram för IPA-stöd på grundval av halvtidsutvärderingen. Kommissionen ska senast den 30 juni 2024 lägga fram en halvtidsutvärderingsrapport om tillämpningen av denna förordning. Rapporten ska omfatta perioden den 1 januari 2021–31 december 2023 och ska granska unionens bidrag till uppnåendet av målen i denna förordning med hjälp av indikatorer som mäter de uppnådda resultaten och eventuella granskningsresultat och slutsatser avseende effekterna av förordningen.

Europaparlamentet kan lämna synpunkter på denna utvärdering. Kommissionen och utrikestjänsten ska anordna ett samråd med centrala berörda parter och stödmottagare, däribland organisationer i det civila samhället. Kommissionen och utrikestjänsten ska ägna särskild uppmärksamhet åt att se till att de mest marginaliserade är företrädda.

Kommissionen ska också utvärdera sina åtgärders inverkan och effektivitet per insatsområde, liksom programplaneringens ändamålsenlighet, genom externa utvärderingar. Kommissionen och utrikestjänsten ska beakta förslag och synpunkter från Europaparlamentet och rådet i fråga om oberoende externa utvärderingar. Interimsutvärderingen ska innehålla en bedömning av i vilken mån unionen uppnått de mål som fastställs i denna förordning.

2.  Halvtidsutvärderingsrapporten ska även behandla effektiviteten, mervärdet, funktionen hos den förenklade och rationaliserade strukturen för finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder, den interna och externa samstämdheten samt den fortsatta relevansen för målen i denna förordning, komplementariteten och synergieffekterna mellan de finansierade åtgärderna, åtgärdernas bidrag till konsekventa yttre åtgärder från unionens sida samt i vilken utsträckning allmänheten i mottagarländerna är medveten om unionens finansiella stöd, i förekommande fall.

3.  Halvtidsutvärderingsrapporten ska utarbetas i det specifika syftet att förbättra tillämpningen av unionsfinansieringen. Den ska fungera som ett underlag för beslut om förlängning, ändring eller tillfälligt upphävande av de typer av åtgärder som genomförs inom ramen för denna förordning.

4.  Halvtidsutvärderingsrapporten ska också innehålla konsoliderad information ur relevanta årsrapporter om all finansiering som styrs av denna förordning, inklusive externa inkomster avsatta för särskilda ändamål och bidrag till förvaltningsfonder, samt en uppdelning av utgifter utifrån mottagarland, användning av finansieringsinstrument, åtaganden och betalningar. 

5.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna iakttagelser till Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna. Resultaten ska användas för att förbättra utformningen av programmen och tilldelningen av resurser.

6.  Kommissionen ska göra alla berörda parter, däribland organisationer i det civila samhället, delaktiga i processen för utvärdering av det unionsstöd som tillhandahålls inom ramen för denna förordning och får vid behov söka genomföra gemensamma utvärderingar med medlemsstaterna i nära samarbete med stödmottagarna.

7.  Kommissionen ska lägga fram den halvtidsutvärderingsrapport som avses i denna artikel till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av lagstiftningsförslag med nödvändiga ändringar av denna förordning.

8.  Vid utgången av denna förordnings tillämpningsperiod, dock senast tre år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av förordningen på samma villkor som den halvtidsutvärdering som avses i denna artikel. [Ändr. 124]

Artikel 7b

Tillfälligt upphävande av stöd

1.  Om en stödmottagare inte respekterar principen om demokrati, rättsstaten, god samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, eller kärnsäkerhetsnormer, eller bryter mot de åtaganden som gjorts i de relevanta avtal som ingåtts med unionen eller uppvisar en konsekvent tillbakagång när det gäller ett eller flera av Köpenhamnskriterierna, ska kommissionen i enlighet med artikel 14 ges befogenhet att anta delegerade akter för att ändra bilaga I till denna förordning i syfte att helt eller delvis tillfälligt upphäva unionsstödet. I händelse av delvis upphävande ska de program som upphävandet gäller anges.

2.  Om kommissionen anser att de skäl som berättigar det tillfälliga upphävandet av stöd inte längre gäller, ska den ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 14, för att ändra bilaga I i syfte att återinföra unionsstödet. 

3.  Vid delvis upphävande ska unionsstödet i första hand användas för att stödja organisationer i det civila samhället och icke-statliga aktörer för åtgärder som syftar till att främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och stödja demokratisering och dialogprocesser i partnerländerna. 

4.  Kommissionen ska i sitt beslutsfattande ta vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets relevanta resolutioner. [Ändr. 125]

Artikel 7c

Styrning

En horisontell styrgrupp bestående av alla relevanta avdelningar vid kommissionen och utrikestjänsten och med vice ordföranden/den höga representanten eller en företrädare för denne som ordförande ska ansvara för styrningen, samordningen och förvaltningen av detta instrument under hela förvaltningscykeln i syfte att säkerställa konsekvens, effektivitet, transparens och ansvarsskyldighet för alla delar av unionens finansiering av yttre åtgärder. Vice ordföranden/den höga representanten ska säkerställa den övergripande politiska samordningen av unionens yttre åtgärder. Under hela cykeln för programplanering, planering och tillämpning av instrumentet, ska vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten samarbeta med berörda ledamöter och avdelningar inom kommissionen, vilka ska fastställas på grundval av arten av och målen för den planerade åtgärden och bygga på deras sakkunskap. Vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och kommissionen ska utarbeta alla förslag till beslut i enlighet med kommissionens förfaranden och lägga fram dem för antagande.

Europaparlamentet ska delta fullt ut i utformningen, programplaneringen, övervakningen och utvärderingen av instrumenten för finansiering av yttre åtgärder i syfte att garantera politisk kontroll och demokratisk granskning samt ansvarsskyldighet för unionens finansiering på området för yttre åtgärder. [Ändr. 126]

Artikel 8

Genomförandeåtgärder Verkställandeåtgärder och metoder [Ändr. 62]

1.  Stödet inom ramen för IPA III ska genomföras verkställas genom direkt förvaltning eller indirekt förvaltning i överensstämmelse enlighet med budgetförordningen genom årliga eller fleråriga handlingsplaner och åtgärder enligt vad som avses i såsom avses i kapitel III i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]. Kapitel III i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] ska gälla för denna förordning med undantag för artikel 24.1 [berättigade personer och enheter] kapitel IIIa. [Ändr. 63]

1a.  Indirekt förvaltning får återkallas om stödmottagaren inte kan eller vill förvalta de tilldelade medlen i enlighet med de fastställda reglerna, principerna och målen i denna förordning. Om en stödmottagare inte iakttar principerna om demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, eller om åtagandena i de relevanta avtal som ingåtts med unionen åsidosätts, får kommissionen inom specifika politikområden eller program återgå från indirekt förvaltning med den stödmottagaren till indirekt förvaltning av en eller flera betrodda enheter som inte är stödmottagare eller till direkt förvaltning.[Ändr. 64]

1b.  Kommissionen ska föra en dialog med Europaparlamentet och ta hänsyn till Europaparlamentets synpunkter på områden där parlamentet har egna stödprogram, såsom kapacitetsuppbyggnad och valövervakning. [Ändr. 65]

2.  Inom ramen för denna förordning får handlingsplaner antas för en period på upp till sju år.

2a.  Kommissionen ska hålla Europaparlamentet fullt involverat i frågor som rör planering och genomförande av åtgärder enligt denna artikel, inklusive alla förutsedda betydande förändringar eller tilldelningar. [Ändr. 66]

2b.  Ett villkor för utbetalningen av det allmänna eller sektorsuppdelade budgetstödet ska vara att tillfredsställande framsteg har gjorts när det gäller att uppnå de mål som överenskommits med en stödmottagare.

Kommissionen ska tillämpa de kriterier för villkorat budgetstöd som anges i artikel 23.4 i förordning (EU) .../... [förordningen om instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete]. Den ska vidta åtgärder för att minska eller tillfälligt upphäva unionsfinansiering genom budgetstöd i fall av systembetingade oriktigheter inom förvaltnings- och kontrollsystemen eller otillfredsställande framsteg med att uppnå de mål som överenskommits med stödmottagarna.

Om kommissionen återinför stöd efter det tillfälliga upphävande som avses i denna artikel ska det åtföljas av ett riktat stöd till nationella revisionsmyndigheter. [Ändr. 67]

Kapitel IIIa

Verkställande[Ändr. 68]

Artikel 8a

Handlingsplaner och åtgärder

1.  Kommissionen ska anta ettåriga eller fleråriga handlingsplaner eller åtgärder. Åtgärderna kan ta formen av enskilda åtgärder, särskilda åtgärder, stödåtgärder eller exceptionella stödåtgärder. I handlingsplanerna och åtgärderna ska för varje insats anges de eftersträvade målen, de förväntade resultaten och de huvudsakliga verksamheterna, tillämpningsmetoderna, budgeten och eventuella tillhörande stödutgifter.

2.  Handlingsplanerna ska grundas på programplaneringsdokument, utom i de fall som avses i punkterna 3 och 4.

Vid behov får insatser antas i form av enskilda åtgärder före eller efter antagandet av handlingsplanen. Enskilda åtgärder ska grundas på programplaneringsdokument, utom i de fall som avses i punkt 3 eller i andra vederbörligen motiverade fall.

Vid oförutsedda behov eller omständigheter och om finansiering inte är möjlig från lämpligare källor ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 34 i förordning ... [förordningen om instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete] med avseende på fastställandet av särskilda åtgärder som inte är baserade på programplaneringsdokumenten.

3.  Ettåriga eller fleråriga handlingsplaner och enskilda åtgärder får tillämpas för att verkställa sådana snabbinsatsåtgärder som avses i artikel 4.4 b i förordning ... [förordningen om instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete].

4.  Kommissionen kan anta exceptionella stödåtgärder i syfte att genomföra snabbinsatsåtgärder enligt vad som avses i artikel 4.4 a i förordning ... [förordningen om instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete].

5.  Åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 19.3 och 19.4 får ha en varaktighet på upp till 18 månader, som kan förlängas två gånger med ytterligare en period på upp till sex månader till en varaktighet på högst 30 månader totalt, i händelse av faktiska och oförutsedda hinder för verkställandet, förutsatt att det belopp som avsatts för åtgärden inte ökar.

Vid utdragna kriser och konflikter får kommissionen anta en andra exceptionell stödåtgärd som får pågå i upp till 18 månader. I vederbörligen motiverade fall får ytterligare åtgärder antas om kontinuiteten i unionens åtgärder inom ramen för denna punkt är nödvändig och inte kan säkerställas på annat sätt. [Ändr. 69]

Artikel 8b

Stödåtgärder

1.  Unionsfinansieringen får täcka utgifter till stöd för verkställandet av instrumentet och uppnåendet av dess mål, inklusive administrativt stöd i samband med förberedelser, uppföljning, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för detta verkställande, inbegripet utgifter vid huvudkontoren och unionens delegationer för sådant administrativt stöd som behövs för programmet, och för att förvalta åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning, inbegripet informations- och kommunikationsåtgärder samt gemensamma it-system.

2.  Om stödutgifter inte ingår i de handlingsplaner eller åtgärder som avses i artikel 8c ska kommissionen i tillämpliga fall anta stödåtgärder. Unionsfinansiering genom stödåtgärder kan omfatta följande:

a)  Utgifter för studier, möten, information, kommunikation, utbildning, utarbetande och utbyte av tillvaratagna erfarenheter och bästa praxis, publiceringsåtgärder samt sådant administrativt eller tekniskt stöd som behövs för programplanering och förvaltning av åtgärder, inklusive avlönade externa experter.

b)  Utgifter för forsknings- och innovationsverksamhet och studier om relevanta frågor samt spridning av rönen.

c)  Utgifter som rör informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet utarbetande av kommunikationsstrategier samt strategisk kommunikation och synliggörande av unionens politiska prioriteringar. [Ändr. 70]

Artikel 8c

Antagande av handlingsplaner och åtgärder

1.  Kommissionen ska anta handlingsplaner och åtgärder genom ett kommissionsbeslut i enlighet med budgetförordningen.

2.  Kommissionen ska ta hänsyn till rådets och Europaparlamentets relevanta politiska strategi vid planeringen och den efterföljande tillämpningen av sådana handlingsplaner och åtgärder, så att unionens yttre åtgärder blir konsekventa.

Europaparlamentet om sin planering av handlingsplaner och åtgärder enligt denna artikel, inklusive de beräknade beloppen, och ska även informera Europaparlamentet om väsentliga förändringar och förlängningar av stödet. Så snart som möjligt efter antagandet eller en väsentlig ändring av en åtgärd, dock senast inom en månad, ska kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet och ge en översikt över den antagna åtgärdens art, bevekelsegrund, varaktighet, budget och sammanhang, däribland hur åtgärden kompletterar annat pågående och planerat unionsstöd. För exceptionella stödåtgärder ska kommissionen även ange huruvida, i vilken utsträckning och på vilket sätt den kommer att säkerställa kontinuiteten för den politik som genomförs genom det exceptionella stödet med hjälp av stöd på medellång och lång sikt inom ramen för denna förordning.

3.  Innan kommissionen antar handlingsplaner och åtgärder som inte bygger på programplaneringsdokument enligt artikel 8a.2, med undantag för de fall som avses i artikel 8a.3 och 8a.4, ska den anta en delegerad akt i enlighet med artikel 14 med avseende på komplettering av denna förordning genom att fastställa de särskilda mål som ska eftersträvas, de förväntade resultaten, de instrument som ska användas, den huvudsakliga verksamheten samt de vägledande anslagen till dessa handlingsplaner och åtgärder. 

4.  En lämplig prövning med hänsyn till mänskliga rättigheter, samhälle och miljö, däribland inverkan på klimatförändringarna och den biologiska mångfalden, ska göras på åtgärdsnivå, i enlighet med gällande unionslagstiftningsakter, inbegripet Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU(27) och rådets direktiv 85/337/EEG(28), och ska vid behov omfatta en miljökonsekvensbedömning för miljökänsliga projekt, i synnerhet för större ny infrastruktur. 

Dessutom ska förhandsbedömningar avseende mänskliga rättigheter, genusaspekter, sociala aspekter och arbetslivsaspekter samt konfliktanalys och riskbedömning göras.

Bedömningar avseende mänskliga rättigheter och sociala aspekter samt strategiska miljöbedömningar ska där så är relevant användas vid verkställandet av sektorsprogram. Kommissionen ska säkerställa berörda parters deltagande i dessa bedömningar och allmänhetens tillgång till resultatet av dem.  [Ändr. 127]

Artikel 8d

Samarbetsmetoder

1.  Finansiering enligt detta instrument ska genomföras av kommissionen i enlighet med budgetförordningen, antingen direkt av kommissionen själv, av unionsdelegationer och av genomförandeorgan eller indirekt genom någon av de enheter som förtecknas i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

2.  Finansiering enligt detta instrument får även tillhandahållas genom bidrag till internationella, regionala eller nationella fonder, till exempel sådana som inrättats eller förvaltas av EIB, av medlemsstater, av partnerländer och partnerregioner eller av internationella organisationer eller andra givare.

3.  De enheter som förtecknas i artikel 62.1 c i budgetförordningen och i artikel 29.1 i förordning ... [förordningen om instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete] ska årligen fullfölja sina rapporteringsskyldigheter enligt artikel 155 i budgetförordningen. Rapporteringskraven för alla dessa enheter anges i ramavtalet om partnerskap, överenskommelsen om medverkan, överenskommelsen om budgetgarantier eller finansieringsöverenskommelsen.

4.  De åtgärder som finansieras inom ramen för detta instrument får genomföras genom parallell eller gemensam samfinansiering.

5.  Vid parallell samfinansiering delas en åtgärd upp i ett flertal tydligt identifierbara komponenter, där var och en finansieras av någon av de partner som svarar för finansieringen, så att det alltid går att fastställa för vilket ändamål medlen har använts.

6.  Vid gemensam samfinansiering fördelas den totala kostnaden för en åtgärd mellan de partner som svarar för finansieringen, och medlen läggs samman på ett sådant sätt att det inte längre går att fastställa ursprunget för medlen för en viss verksamhet inom ramen för åtgärden.

7.  Samarbetet mellan unionen och dess partner kan ske i form av bland annat följande:

a)  Arrangemang för tresidigt samarbete genom vilka unionen samordnar sitt stöd till ett partnerland eller en partnerregion med tredjeländer.

b)  Åtgärder för administrativt samarbete, såsom partnersamverkan (twinning) mellan en medlemsstats och ett partnerlands eller partnerregions offentliga institutioner, lokala myndigheter, nationella offentliga organ eller privaträttsliga enheter som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter, liksom samarbetsåtgärder där experter från den offentliga sektorn sänds ut från medlemsstaterna och deras regionala eller lokala myndigheter.

c)  Bidrag till de kostnader som är nödvändiga för att inrätta och förvalta offentlig-privata partnerskap, inbegripet stöd till ett brett deltagande genom inrättande av ett oberoende tredjepartsorgan för organisationer i det civila samhället som ska bedöma och övervaka uppläggen för offentlig-privata partnerskap.

d)  Program för stöd till sektorspolitik genom vilka unionen ger stöd till ett partnerlands sektorsprogram.

e)  Bidrag till kostnaderna för ländernas deltagande i unionsprogram och åtgärder som genomförs av unionens organ och byråer, liksom organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen.

f)  Räntesubventioner. [Ändr. 72]

Artikel 8e

Former av unionsfinansiering och metoder för tillämpning

1.  Unionsfinansieringen får tillhandahållas genom de finansieringstyper som tas upp i budgetförordningen, i synnerhet

a)  bidrag,

b)  offentlig upphandling avseende tjänster, varor eller byggentreprenader,

c)  budgetstöd,

d)  bidrag till förvaltningsfonder som inrättas av kommissionen, i enlighet med artikel 234 i budgetförordningen,

e)  finansieringsinstrument,

f)  budgetgarantier,

g)  blandfinansiering,

h)  skuldlättnad inom ramen för internationellt överenskomna skuldlättnadsprogram,

i)  ekonomiskt bistånd, och

j)  avlönade externa experter.

2.  När kommissionen arbetar med intressenter i partnerländer ska den ta hänsyn till deras särdrag, inbegripet deras behov och det relevanta sammanhanget, när den fastställer finansieringsformerna, typen av bidrag, formerna för tilldelning och de administrativa bestämmelserna för förvaltningen av bidrag, i syfte att nå ut till och tillgodose behoven hos så många olika av dessa intressenter som möjligt. Denna bedömning ska ta hänsyn till förutsättningarna för alla intressenters, i synnerhet det lokala civila samhällets, meningsfulla deltagande och engagemang. Särskilda arrangemang ska uppmuntras i enlighet med budgetförordningen, såsom partnerskapsavtal, godkännanden av ekonomiskt stöd till tredje part, direkttilldelning eller ansökningsomgångar med begränsat tillträde, eller enhetsbelopp, bidrag till enhetskostnader och schablonfinansiering, liksom finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. Dessa olika arrangemang ska säkerställa transparens, spårbarhet och innovation. Samarbete mellan lokala och internationella icke-statliga organisationer ska uppmuntras i syfte att stärka det lokala civilsamhällets kapacitet så att det till fullo kan delta i utvecklingsprogram.

3.  Utöver i de fall som avses i artikel 195 i budgetförordningen får förfarandet för direkttilldelning användas för följande:

a)  Mindre bidrag till människorättsförsvarare och till mekanismer för skydd av människorättsförsvarare som är utsatta för risker, för att finansiera akuta skyddsåtgärder, där så är lämpligt utan krav på samfinansiering, liksom till medlare och andra aktörer i det civila samhället som deltar i dialoger som rör kriser och väpnade konflikter, konfliktlösning, försoning och fredsbyggande.

b)  Bidrag, där så är lämpligt utan krav på samfinansiering, för att finansiera åtgärder under särskilt svåra förhållanden där offentliggörandet av en ansökningsomgång vore olämpligt, bland annat situationer där det råder allvarlig brist på grundläggande friheter, hot mot demokratiska institutioner, upptrappning av kriser, väpnade konflikter där människor är särskilt utsatta för säkerhetsrisker, eller där människorättsorganisationer och människorättsförsvarare, medlare och andra aktörer i det civila samhället som deltar i dialoger som rör kriser och väpnade konflikter, försoning och fredsbyggande verkar under särskilt svåra förhållanden. Sådana bidrag får inte överstiga 1 000 000 EUR och ska ges under högst 18 månader, med möjlighet till förlängning med ytterligare 12 månader om det uppstår objektiva och oförutsedda hinder för deras genomförande.

c)  Bidrag till kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och till Global Campus vid Europeiska centrumet för universitetssamarbete gällande de mänskliga rättigheterna och demokratisering, som erbjuder ett europeiskt mastersprogram i mänskliga rättigheter och demokratisering, och dess nätverk av universitet som utfärdar examina för påbyggnadsutbildningar i mänskliga rättigheter, inbegripet stipendier till studerande, forskare, lärare och människorättsförsvarare från tredjeländer.

d)  Små projekt enligt beskrivningen i artikel 23a i förordning ... [förordningen om instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete].

Det budgetstöd som avses i punkt 1 c, inbegripet genom fullgörandeavtal avseende sektorsreformer, ska baseras på ländernas egenansvar, ömsesidig ansvarsskyldighet och gemensamma åtaganden om universella värden, demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet, social delaktighet och mänsklig utveckling samt rättsstaten, och syftar till att stärka partnerskap mellan unionen och partnerländerna. Det ska omfatta en förstärkt politisk dialog, kapacitetsuppbyggnad och förbättrad styrning, som ett komplement till partnerländernas ansträngningar att öka sina intäkter och använda medlen på ett bättre sätt, i syfte att stödja en hållbar och inkluderande socioekonomisk utveckling som kommer alla till del, skapande av anständigt arbete, med särskilt fokus på ungdomar, samt minskad ojämlikhet och fattigdomsutrotning, med vederbörlig hänsyn till lokala ekonomier och miljörelaterade och sociala rättigheter.

Varje beslut om att bevilja budgetstöd ska baseras på en policy för budgetstöd som överenskommits på unionsnivå, tydliga kriterier för stödberättigande och en noggrann bedömning av risker och fördelar. En av de avgörande faktorerna för beslutet ska vara en bedömning av partnerländernas engagemang, resultat och framsteg i fråga om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten.

4.  Budgetstödet ska differentieras för att bättre svara mot de politiska, ekonomiska och sociala förhållandena i partnerlandet, med beaktande av instabila situationer.

När kommissionen tillhandahåller budgetstöd i enlighet med artikel 236 i budgetförordningen ska den tydligt fastställa och övervaka kriterierna för villkorat budgetstöd, inbegripet framsteg med reformer och transparens, och stödja utvecklingen av parlamentarisk kontroll, nationell revisionskapacitet, delaktighet av organisationer från det civila samhället i övervakningen, ökad transparens, offentlig tillgång till information samt utveckling av kraftfulla system för offentlig upphandling som stöder den lokala ekonomiska utvecklingen och det lokala näringslivet.

5.  Utbetalningen av budgetstödet ska baseras på indikatorer som visar att tillfredsställande framsteg har gjorts med att uppnå de mål som överenskommits med partnerlandet.

6.  Finansieringsinstrument inom ramen för denna förordning kan utformas som exempelvis lån, garantier, eget kapital eller hybridkapital, investeringar eller andelar och riskbärande instrument, om möjligt, och i enlighet med de principer som fastställs i artikel 209.1 i budgetförordningen, under EIB, ett multilateralt europeiskt finansinstitut, såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, eller ett bilateralt europeiskt finansinstitut, såsom bilaterala utvecklingsbanker, eventuellt tillsammans med ytterligare andra former av finansiellt stöd, både från medlemsstaterna och från tredje parter.

Bidrag till unionens finansieringsinstrument inom ramen för denna förordning kan ges av såväl medlemsstater som någon av de enheter som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

7.  Dessa finansieringsinstrument får för tillämpnings- och rapporteringssyften grupperas i olika faciliteter.

8.  Kommissionen och utrikestjänsten får inte delta i nya eller förnyade insatser med enheter som är registrerade eller etablerade i jurisdiktioner som enligt den relevanta unionspolicyn betecknas som icke samarbetsvilliga, eller som har identifierats som högrisktredjeländer i enlighet med artikel 9.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849(29), eller som i praktiken inte efterlever unionens eller internationellt överenskomna skattenormer om transparens och utbyte av information.

9.  Finansieringen från unionen ska inte generera eller utlösa uttag av särskilda skatter, tullar eller andra avgifter.

10.  Skatter, tullar och andra avgifter som tas ut av partnerländerna kan berättiga till finansiering inom ramen för denna förordning. [Ändr. 73]

Artikel 8f

Överföringar, årliga betalningar, åtagandebemyndiganden, återbetalningar och inkomster som härrör från finansieringsinstrument

1.  Förutom vad som anges i artikel 12.2 i budgetförordningen ska outnyttjade åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden enligt denna förordning automatiskt överföras och bli föremål för åtaganden fram till den 31 december påföljande budgetår. Under det påföljande budgetåret ska det överförda beloppet användas först.

Kommissionen ska tillhandahålla Europaparlamentet och rådet information om automatiskt överförda bemyndiganden, tillsammans med de berörda beloppen, i enlighet med artikel 12.6 i budgetförordningen.

2.  Utöver de regler om att göra anslag disponibla på nytt som fastställs i artikel 15 i budgetförordningen ska åtagandebemyndiganden motsvarande det belopp som dragits tillbaka till följd av att åtgärder enligt denna förordning helt eller delvis inte har genomförts göras disponibla på nytt i den ursprungliga budgetposten.

Hänvisningar till artikel 15 i budgetförordningen i artikel 12.1 b i förordningen om den fleråriga budgetramen ska förstås som en hänvisning till denna punkt vid tillämpningen av denna förordning.

3.  Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga betalningar, i enlighet med artikel 112.2 i budgetförordningen.

Artikel 114.2 tredje stycket i budgetförordningen ska inte gälla för dessa fleråriga åtgärder. Kommissionen ska automatiskt dra tillbaka alla delar av ett budgetåtagande för en åtgärd som senast den 31 december det femte året efter året för budgetåtagandet inte har använts till förfinansiering eller mellanliggande betalningar eller för vilka ingen attesterad utgiftsdeklaration eller betalningsansökan har lämnats in.

Punkt 2 i denna artikel ska även gälla årliga betalningar.

4.  Med avvikelse från artikel 209.3 i budgetförordningen ska återbetalningar och inkomster som genereras inom ramen för ett finansieringsinstrument återföras till den ursprungliga budgetposten som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål efter avdrag för förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter. Vart femte år ska kommissionen granska bidraget till uppnåendet av unionens mål och befintliga finansieringsinstruments ändamålsenlighet. [Ändr. 74]

Artikel 9

Gränsöverskridande samarbete

1.  Upp till 3 % av finansieringsramen ska preliminärt tilldelas program för gränsöverskridande samarbete mellan de stödmottagare som förtecknas i bilaga I och medlemsstaterna, i enlighet med deras behov och prioriteringar.

2.  Unionens samfinansieringssats för varje prioritering får inte vara högre än 85 % av de stödberättigande utgifterna för ett program för gränsöverskridande samarbete. För tekniskt bistånd ska unionens samfinansieringssats vara 100 %.

3.  Förhandsfinansieringen för gränsöverskridande samarbete med medlemsstaterna ska fastställas i arbetsprogrammet, i enlighet med behoven hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I, och får överstiga den procentandel som anges i artikel 49 i ETS-förordningen.

4.  Om program för gränsöverskridande samarbete avbryts i enlighet med artikel 12 i ETS-förordningen får stöd från denna förordning till det avbrutna programmet som fortfarande är tillgängligt användas för att finansiera andra åtgärder som är stödberättigande enligt denna förordning.Om det inte finns några stödberättigande åtgärder som ska finansieras under det innevarande året ska det i detta fall vara möjligt att överföra anslagen till påföljande år [Ändr. 75]

KAPITEL IV

STÖDBERÄTTIGANDE OCH ANDRA SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 10

Stödberättigande inom ramen för IPA III

1.  Anbudsgivare, sökande och kandidater från följande länder ska kunna komma i fråga för finansiering inom ramen för IPA III:

a)  Medlemsstaterna, stödmottagare som förtecknas i bilaga I till denna förordning, avtalsslutande parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och de länder som omfattas av bilaga I till [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete].

b)  Länder med avseende på vilka kommissionen fastställt att ömsesidigt tillträde till externt stöd föreligger. Ömsesidigt tillträde får beviljas för en begränsad period av minst ett år när ett land ger rätt att delta på lika villkor till enheter från unionen och från länder med rätt att delta inom ramen för denna förordning. Kommissionen ska fatta beslut om ömsesidigt tillträde efter samråd med det eller de berörda mottagarländerna.

KAPITEL V

EFHU+ OCH BUDGETGARANTIER

Artikel 11

Finansiella instrument och garanti för yttre åtgärder

1.  De stödmottagare som förtecknas i bilaga I ska vara berättigade till stöd från Europeiska fonden för hållbar utveckling plus (EFHU+) och garantin för yttre åtgärder enligt kapitel IV i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete]. För detta ändamål ska IPA III bidra till avsättningar avseende den garanti för yttre åtgärder som avses i artikel 26 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] i proportion till de investeringar som gjorts till förmån för de stödmottagare som förtecknas i bilaga I.

KAPITEL VI

ÖVERVAKNING, OCH RAPPORTERING, UTVÄRDERING OCH KOMMUNIKATION [Ändr. 76]

Artikel 12

Övervakning, revision och utvärdering samt skydd av unionens ekonomiska intressen

1.  Kapitel V i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] avseende övervakning, rapportering och utvärdering ska gälla för denna förordning.

2.  Indikatorerna för övervakningen av genomförandet verkställandet av IPA III och framstegen mot uppfyllelsen av de särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga IV till denna förordning. [Ändr. 77]

3.  För det gränsöverskridande samarbetet med medlemsstater ska indikatorerna vara de som avses i artikel 33 i [ETS-förordningen].

4.  Utöver de indikatorer som anges i bilaga IV ska utvidgningsrapporterna beakta och kommissionens bedömningar av de programmen för ekonomiska reformer beaktas inom ramen för resultaten av IPA III-stödet. [Ändr. 78]

4a.   Kommissionen ska lägga fram de interimsrapporter och slutliga utvärderingsrapporter som avses i artikel 32 i förordning (EU) .../... [förordningen om instrumentet för grannskap, utveckling och internationellt samarbete] för Europaparlamentet och rådet. Rapporterna ska offentliggöras av kommissionen. [Ändr. 79]

5.  Utöver artikel 129 i budgetförordningen om skyddet av unionens ekonomiska intressen, och inom ramen för indirekt förvaltning, ska de stödmottagare som förtecknas i bilaga I stödmottagarna utan dröjsmål rapportera till kommissionen rapportera oriktigheter, inbegripet bedrägeri, som har blivit föremål för ett första administrativt eller rättsligt konstaterande, och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena framskrider. fortskrider. Rapporteringen ska ske elektroniskt med hjälp av det system för hantering av oriktigheter som inrättats av kommissionen. Kommissionen ska stödja utvecklingen i mottagarländerna av parlamentarisk kontroll- och revisionskapacitet samt ökad transparens och offentlig tillgång till information. Kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och i synnerhet unionens delegationer i mottagarländerna ska se till att all tilldelning av medel under indirekt förvaltning utförs på ett transparent, opolitiskt och opartiskt sätt, bland annat genom en rättvis fördelning som återspeglar regionernas och lokalsamhällenas behov. [Ändr. 80]

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Delegering av befogenhet

Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 med avseende på ändring av bilagorna II, III och IV till denna förordning.

Artikel 14

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 13 artiklarna 7.3, 7a, 7b.1, 7b.2, 8c.3, 13 och 15 ska ges till kommissionen. [Ändr. 128]

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 13 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.  En delegerad akt som antas enligt artikel 13 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 14a

Demokratisk ansvarsskyldighet

1.  För att stärka dialogen mellan unionens institutioner och avdelningar, särskilt Europaparlamentet, kommissionen och utrikestjänsten, främja den övergripande sammanhållningen av alla finansieringsinstrument för yttre åtgärder samt säkerställa ökad transparens och ansvarsskyldighet, liksom skyndsamhet när kommissionen antar akter och åtgärder, kan Europaparlamentet uppmana kommissionen och utrikestjänsten att framträda inför parlamentet för att diskutera de strategiska inriktningarna och riktlinjerna för programplaneringen inom ramen för denna förordning. Denna dialog kan äga rum före antagandet av delegerade akter och utkastet till den årliga budgeten av kommissionen eller, på begäran av Europaparlamentet, kommissionen eller utrikestjänsten, på ad hoc-basis, mot bakgrund av den större politiska utvecklingen.

2.  Om en sådan dialog som avses i punkt 1 ska föras ska kommissionen och utrikestjänsten för Europaparlamentet lägga fram alla relevanta handlingar som rör denna dialog. Om dialogen rör den årliga budgeten ska konsoliderad information om alla handlingsplaner och åtgärder som antas eller planeras i enlighet med artikel 8 c och information om samarbete per land, region och ämnesområde samt om användningen av snabbinsatsåtgärder och garantin för yttre åtgärder tillhandahållas.

3.  Kommissionen och utrikestjänsten ska i största möjliga utsträckning beakta Europaparlamentets ståndpunkt. Om kommissionen eller utrikestjänsten inte beaktar Europaparlamentets ståndpunkter ska den vederbörligen motivera detta.

4.  Kommissionen och utrikestjänsten ska, särskilt genom den styrgrupp som avses i artikel 7c, ansvara för att Europaparlamentet hålls informerat om tillämpningen av denna förordning, särskilt om pågående åtgärder, insatser och resultat. [Ändr. 82]

Artikel 15

Antagande av ytterligare genomförandebestämmelser bestämmelser [Ändr. 83]

1.  Särskilda bestämmelser som fastställer enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, särskilt när det gäller om de strukturer som ska inrättas under förberedelserna inför anslutningen och om stöd till landsbygdsutveckling, ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 16. genom delegerade akter. [Ändr. 84]

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Kommissionen ska anta handlingsplaner och åtgärder genom beslut i enlighet med budgetförordningen.[Ändr. 85]

Artikel 16

Kommitté

1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté kallad ”kommittén för instrumentet för stöd inför anslutningen”. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i [förordning (EU) nr 182/2011].

2.  Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om kommitténs ordförande, inom tidsfristen för att avge yttrandet, så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.

3.  En observatör från EIB ska delta i kommitténs överläggningar när frågor som rör EIB behandlas.

4.  IPA III-kommittén ska bistå kommissionen och vara behörig för rättsakter och åtaganden enligt förordning (EG) nr 1085/2006, förordning (EU) nr 231/2014 och för genomförandet av artikel 3 i förordning (EG) nr 389/2006.

5.  IPA III-kommittén ska inte vara behörig för bidrag till Erasmus+ i enlighet med artikel 5.3. [Ändr. 86]

Artikel 17

Information, kommunikation, synlighet och publicitet [Ändr. 87]

1.  Artiklarna 36 och 37 i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete] ska tillämpas. När ekonomiskt stöd tillhandahålls inom ramen för denna förordning ska kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och i synnerhet unionens delegationer i mottagarländerna vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera synligheten för unionens ekonomiska stöd, inklusive övervakning av stödmottagarnas uppfyllande av dessa krav. IPA-finansierade åtgärder ska vara föremål för de krav som anges i handboken om kommunikation och synliggörande av EU:s yttre åtgärder. Kommissionen ska anta riktlinjer för unionsfinansierade projekt angående synlighets- och kommunikationsåtgärder för varje stödmottagare. [Ändr. 88]

1a.  Kommissionen ska vidta åtgärder för att stärka den strategiska kommunikationen och den offentliga diplomatin för att kommunicera unionens värden och belysa mervärdet med unionens stöd. [Ändr. 89]

1b.  Mottagarna av unionens finansiering ska erkänna unionsfinansieringens ursprung och se till att detta är ordentligt synligt genom att

a)  tillhandahålla en förklaring som lyfter fram att stöd mottagits från unionen, på ett synligt sätt i dokument och kommunikationsmaterial som rör genomförandet av medlen, även på den officiella webbplatsen, om en sådan finns, och

b)  lyfta fram åtgärderna och deras resultat genom att tillhandahålla sammanhållen, verkningsfull, proportionell och riktad information för flera målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende denna förordning och dess åtgärder samt om vilka resultat som uppnåtts. Medel som tilldelats denna förordning ska också bidra till den strategiska kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån dessa prioriteringar har direkt anknytning till de mål som avses i artikel 3 och i bilagorna II och III. [Ändr. 90]

Artikel 18

Övergångsbestämmelser

1.  Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda åtgärderna fram till dess att de har avslutats, enligt förordning 231/2014 [IPA II] och förordning (EG) nr 1085/2006 [IPA], som ska fortsätta att tillämpas för de berörda åtgärderna fram till dess att de avslutas. Kapitel III i avdelning II i [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], tidigare enligt förordning 236/2014, ska gälla för dessa åtgärder, med undantag för punkt 1 i artikel 24.

2.  Finansieringsramen för IPA III får också omfatta de utgifter för administrativt och tekniskt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan IPA III och de åtgärder som antagits inom ramen för föregångaren, IPA II.

3.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 4.2, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts.

Artikel 19

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den [...] [tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021 till den 31 december 2027. [Ändr. 91]

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Albanien

Bosnien och Hercegovina

Island

Kosovo(30)

Montenegro

Serbien

Turkiet

f.d. jugoslaviska Republiken Nordmakedonien Makedonien [Ändr. 129]

BILAGA II

Tematiska prioriteringar för stöd

Stödet får, på lämpligt sätt, inriktas på följande tematiska prioriteringar:

a)  På ett tidigt stadium fastställa och främja att de institutioner som är nödvändiga för att säkra rättsstatligheten fungerar som de ska. Insatser på detta område ska syfta till att säkerställa maktdelning och inrätta oberoende, ansvariga och effektiva rättsväsenden, inklusive transparenta och meritbaserade system för rekrytering och främjande av rättsligt samarbete, system för utvärdering och befordran samt effektiva disciplinära förfaranden vid missförhållanden; se till att gedigna adekvata system inrättas för gränsskydd, hantering av migrationsströmmar och beviljande av asyl för behövande; ta fram effektiva verktyg för att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet, människohandel, migrantsmuggling, pengatvätt narkotikahandel, penningtvätt/finansiering av terrorism och korruption; främja och skydda de mänskliga rättigheterna, rättigheterna inbegripet barnets rättigheter, jämställdhet, rättigheter för personer som tillhör minoriteter – däribland romer, homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella – och de grundläggande friheterna, inbegripet mediefrihet och dataskydd. [Ändr. 92]

b)  Reformera de offentliga förvaltningarna, i enlighet med principerna för offentlig förvaltning. Insatserna ska syfta till att stärka ramarna för reformer av den offentliga förvaltningen; förbättra den strategiska planeringen och utvecklandet av inkluderande och evidensbaserad politik och lagstiftning; förbättra professionalismen och avpolitiseringen av den offentliga förvaltningen genom att bygga in meritokratiska principer; främja transparens och ansvarighet, förbättra kvaliteten på och tillhandahållandet av tjänster, inbegripet lämpliga administrativa förfaranden och användandet av medborgarinriktad e-förvaltning; stärka hanteringen av de offentliga finanserna och framtagandet av tillförlitlig statistik.

c)  Förbättra den ekonomiska styrningen. Insatserna ska syfta till att stödja deltagande i processen för programmet för ekonomiska reformer och ett systematiskt samarbete med internationella finansinstitut om grunderna i den ekonomiska politiken och att stärka multilaterala ekonomiska institutioner. Öka kapaciteten att stärka den makroekonomiska stabiliteten och den sociala sammanhållningen och stödja framsteg mot hållbar utveckling och en fungerande marknadsekonomi med förmågan att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom unionen. [Ändr. 93]

d)  Stärka unionens och dess partners kapacitet att förebygga konflikter, skapa fred, bygga upp goda grannförbindelser och hantera för- och efterkrissituationer genom tidig varning och konfliktkänslig riskanalys. främjande av Främja nätverkssamarbete mellan människor, försoning, ansvarighet, internationell rättvisa, fredsbyggande och förtroendeskapande åtgärder, stödjande av kapacitetsbyggande åtgärder inklusive inrättandet av den regionala kommissionen för fastställande av fakta om krigsförbrytelser och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i f.d. Jugoslavien (Recom), stödja insatser för kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utbildning utveckling samt stärka kapaciteten inom it-försvar och strategisk kommunikation för att främja ett systematiskt avslöjande av desinformation. [Ändr. 94]

e)  Förstärka kapaciteten, oberoendet och mångfalden hos organisationer i det civila samhället och arbetsmarknadsorganisationer, däribland branschorganisationer, hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I i mottagarländerna och uppmuntra nätverksarbete bland organisationer med säte i unionen och hos de stödmottagare som förtecknas i bilaga I i mottagarländerna på alla nivåer, så att de kan delta i en verklig dialog med offentliga och privata aktörer.Stödet ska syfta till att vara tillgängligt för en så stor mångfald av organisationer i mottagarländerna som möjligt. [Ändr. 95]

f)  Främja anpassningen av partnerländernas regler, standarder, bestämmelser, normer, politik och praxis för dessa, till unionens, inbegripet Gusp, offentlig upphandling och reglerna för statligt stöd. [Ändr. 96]

g)  Öka tillgången till och höja kvaliteten på utbildning, fortbildning och livslångt lärande på alla nivåer och erbjuda stöd till kulturella och kreativa sektorer samt idrott. Insatser på detta område ska syfta till att främja lika tillgång till högkvalitativ, inkluderande och lokalt förankrad förskoleverksamhet och barnomsorg och grundskole- och gymnasieutbildning, samt förbättra tillhandahållandet av grundläggande färdigheter, höja utbildningsnivån, minska antalet elever som slutar skolan i förtid och förbättra lärarutbildningen, stärka barns och ungdomars makt över sina liv och göra det möjligt för dem att nå sin fulla potential, utveckla system för yrkesutbildning och främja arbetsbaserade utbildningssystem för att underlätta övergången till arbetsmarknaden; förbättra den högre utbildningens kvalitet och relevans, stödja alumni-relaterad verksamhet; förbättra tillgången till livslångt lärande och fysisk aktivitet och stödja investeringar i utbildningsinfrastruktur, utbildnings- och idrottsinfrastruktur, framför allt i syfte att minska regionala skillnader och främja en icke-segregerad utbildning, bland annat och genom användning av digital teknik. [Ändr. 97]

h)  Främja sysselsättning av god kvalitet och tillträde till arbetsmarknaden. Insatser på detta område ska syfta till att bekämpa hög arbetslöshet och inaktivitet genom att stödja en hållbar arbetsmarknadsintegration, särskilt för unga (framförallt för dem som varken arbetar eller studerar), kvinnor, långtidsarbetslösa och alla underrepresenterade grupper. Åtgärder som Åtgärderna ska stimulera nya arbetstillfällen skapandet av hög kvalitet högkvalitativa arbetstillfällen och stödja en effektiv verkställighet tillämpning av arbetsrättsliga bestämmelser och standarder internationellt överenskomna normer i hela territoriet, bland annat genom att främja iakttagandet av de centrala principer och rättigheter som avses i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Andra centrala insatsområden ska vara att stödja jämställdhet, främja anställbarhet och produktivitet, arbetstagares och företags anpassning till förändringar, inledandet av en varaktig social dialog samt modernisering och förstärkning av arbetsmarknadsinstitutioner såsom offentliga arbetsförmedlingar och yrkesinspektioner. [Ändr. 98]

i)  Främja socialt skydd och integration samt bekämpa fattigdom. Insatser Insatserna på detta område ska syfta till en modernisering av de sociala trygghetssystemen för ett ändamålsenligt, effektivt och tillräckligt skydd i alla skeden av livet, och därmed verka för främja social integration, främja och lika möjligheter för kvinnor och män, samt hantera bekämpa ojämlikhet och fattigdom, samt främja övergången från institutionell till familjebaserad och lokalt förankrad omsorg. Insatserna på detta område ska även inriktas på integration av marginaliserade grupper som exempelvis romer; bekämpning av diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning; förbättrad tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa familjebaserade och lokalt förankrade tjänster såsom inkluderande och icke-segregerad förskoleverksamhet och barnomsorg, bostäder, hälso- och sjukvård samt grundläggande samhällstjänster och långtidssjukvård, bland annat genom att modernisera modernisering av systemen för socialt skydd. Åtgärder som bidrar till någon form av segregering eller social utestängning ska inte få något stöd. [Ändr. 99]

j)  Främja smarta, hållbara, inkluderande och säkra transporter och ta bort flaskhalsar i viktig infrastruktur genom att investera i projekt med högt EU-mervärde. Investeringarna bör prioriteras i förhållande till hur relevanta de är för TEN-T-förbindelserna med EU, gränsöverskridande förbindelser, jobbskapande, deras bidrag till en hållbar och säker mobilitet, minskade utsläpp samt miljöpåverkan, i samverkan med de reformer som lyfts fram i fördraget om en transportgemenskap. [Ändr. 100]

k)  Förbättra förhållandena inom den privata sektorn och stärka företagens konkurrenskraft, konkurrenskraften för företagen, i synnerhet små och medelstora företag, inbegripet smart specialisering, som viktiga drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och sammanhållning. Projekt för att förbättra Hållbara projekt som förbättrar företagsklimatet ska prioriteras. [Ändr. 101]

l)  Förbättra tillgången till digital teknik och digitala tjänster och stärka forskning, teknisk utveckling och innovation genom att investera i digital konnektivitet, digitalt förtroende och trygghet, digital kompetens och entreprenörskap samt forskningsinfrastruktur och gynnsamt klimat samt att främja nätverk och samarbete.

m)  Bidra till en tryggad och säker livsmedelsförsörjning livsmedels- och vattenförsörjning och upprätthålla diversifierade och hållbara jordbrukssystem i levande landsbygdssamhällen. [Ändr. 102]

n)  Skydda och förbättra kvaliteten på miljön, ta itu med miljöförstöringen och hejda förlusten av biologisk mångfald, främja bevarande och hållbar förvaltning av landbaserade och marina ekosystem och förnybara naturresurser, resurseffektivitet, hållbar konsumtion och produktion samt att stödja övergången till en grön och cirkulär ekonomi, vilket kommer att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser, ökad resiliens mot klimatförändringar samt främjande av styrning av och information om klimatåtgärder och energieffektivitet. IPA III ska främja politik för att stödja övergången till en resurseffektiv, säker och hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp och stärka resiliensen mot katastrofer samt förebyggande av, beredskap för och insatser vid katastrofer. Instrumentet ska också främja en hög kärnsäkerhets- och strålskyddsnivå och tillämpningen av en effektiv och ändamålsenlig säkerhetskontroll av kärnämnen i tredjeländer samt fastställande av ramar och metoder för tillämpningen av en effektiv och verkningsfull säkerhetskontroll av kärnämnen.

o)  Främja högsta möjliga standarder för kärnsäkerhet, däribland en kärnsäkerhetskultur, katastrofberedskap, ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, strategier för avveckling av befintliga kärntekniska anläggningar och sanering av tidigare kärntekniska förläggningsplatser, strålskydd samt redovisning och kontroll av kärnämnen.

p)  Öka jordbruks-, livsmedels- och fiskerisektorns kapacitet att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna och successivt anpassa sig till unionens bestämmelser och standarder, normer i syfte att öka kapaciteten att exportera till unionsmarknaden, samtidigt som ekonomiska, sociala och miljömässiga mål eftersträvas inom ramen för en balanserad territoriell utveckling av landsbygdsområden. landsbygds- och kustområden. [Ändr. 103]

pa)   Främja verksamhet och förbättra långsiktiga strategier som syftar till att förebygga och motverka radikalisering och våldsbejakande extremism. [Ändr. 104]

BILAGA III

Tematiska prioriteringar för stöd för gränsöverskridande samarbete

Stöd för gränsöverskridande samarbete kan, på lämpligt sätt, inriktas på följande tematiska prioriteringar:

a)  Främjande av sysselsättning, arbetskraftens rörlighet och social och kulturell delaktighet över gränserna, bland annat genom integration av gränsöverskridande arbetsmarknader, inbegripet gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster och gemensam utbildning, jämställdhet, lika möjligheter, integration av invandrargrupper och sårbara grupper, investeringar till förmån för arbetsförmedlingar samt stöd till investeringar i offentlig sjukvårds- och socialtjänst. sjukvård och övergången till familjebaserade och lokalt förankrade sociala tjänster. [Ändr. 105]

b)  Miljöskydd, främjande av anpassning till och begränsning av klimatförändringar, riskförebyggande och riskhantering, bland annat genom gemensamma miljöskyddsinsatser; främjande av en hållbar användning av naturresurser, samordnad fysisk planering i kust- och havsområden, resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, förnybara energikällor samt övergången till en säker, hållbar och grön ekonomi med låga koldioxidutsläpp; främjande av investeringar för att hantera särskilda risker, garantera resiliens mot och förebyggande av, beredskap för och insatser vid katastrofer.

c)  Främjande av hållbara transporter och förbättring av offentlig infrastruktur genom att bland annat minska isoleringen genom förbättrad tillgång till transporter, digitala nätverk och tjänster samt investeringar i gränsöverskridande system och anläggningar för vatten, avfall och energi.

d)  Främjande av den digitala ekonomin och det digitala samhället, bland annat genom utnyttjande av digital konnektivitet, utvecklingen av e-förvaltningstjänster, digitalt förtroende och säkerhet samt digitala färdigheter och entreprenörskap.

da)   Främja undanröjandet av onödiga handelshinder, däribland byråkratiska hinder, tullar och icke-tariffära hinder. [Ändr. 106]

e)  Främjande av turism och idrott samt kultur- och naturarv. naturarvet. [Ändr. 107]

f)  Investeringar Satsningar på ungdomar, idrott, utbildning och färdigheter, bland annat genom att säkerställa erkännande av färdigheter och kvalifikationer, utveckla och genomföra gemensam ungdomsutbildning och gemensam utbildning, yrkesutbildning, och gemensamma utbildningssystem utbildningsprogram och infrastruktur till stöd för gemensam ungdomsverksamhet. [Ändr. 108]

g)  Främjande av lokal och regional styrning, inklusive gränsöverskridande samarbete mellan administrationer i syfte att främja försoning och fredsskapande, och förbättring av lokala och regionala myndigheters planering och administrativa kapacitet. [Ändr. 109]

ga)   Investera i kapacitetsuppbyggnad av organisationer i det civila samhället. [Ändr. 110]

gb)  Främjande av gränsöverskridande samarbete mellan administrationer i syfte att verka för försoning och fredsskapande, inklusive inrättandet av den regionala kommissionen för fastställande av fakta om krigsförbrytelser och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i f.d. Jugoslavien (Recom). [Ändr. 111]

h)  Stärkande av konkurrenskraften, företagsklimatet och utvecklingen av små och medelstora företag, handel och investeringar bland annat genom att främja och stödja entreprenörskap, särskilt små och medelstora företag och utveckla lokala gränsöverskridande marknader och internationalisering.

i)  Förstärkning av forskning, teknisk utveckling, innovation och digital teknik genom att bland annat främja gemensam användning av personal och anläggningar för forskning och teknikutveckling.

ia)   Förbättring av gränsöverskridande polissamarbete, rättsligt samarbete och informationsutbyte i syfte att underlätta utredning och lagföring av gränsöverskridande organiserad brottslighet och därtill kopplade fall av ekonomisk och finansiell brottslighet samt korruption, olaglig handel och smuggling. [Ändr. 112]

BILAGA IV

Förteckning över nyckelprestationsindikatorer

Följande förteckning över nyckelprestationsindikatorer centrala resultatindikatorer och deras årliga utveckling ska användas för att mäta unionens bidrag hur unionen bidrar till förverkligandet av programmets sina särskilda mål samt stödmottagarnas framsteg: [Ändr. 113]

1.  Sammansatt indikator(31) för utvidgningsländernas beredskap på grundläggande områden avseende de politiska anslutningskriterierna, inklusive demokrati, rättsstatsprincipen (rättsväsendet, kampen mot korruption och kampen mot organiserad brottslighet) samt mänskliga rättigheter. (källa: Europeiska kommissionen).

1a.  Sammansatt indikator för partnernas insatser i fråga om försoning, fredsbyggande, goda grannförbindelser och internationella skyldigheter samt jämställdhet och kvinnors rättigheter. [Ändr. 114]

1b.  Indikator för frånvaro av våld i kombination med reducering av drivkrafter bakom konflikter (t.ex. politisk eller ekonomisk utestängning) som bygger på en bedömning utifrån utgångsvärden. [Ändr. 115]

1c.  Den andel av stödmottagarnas medborgare som anser sig vara väl informerade om unionens stöd inom ramen för denna förordning (källa: kommissionen). [Ändr. 116]

2.  Utvidgningsländernas beredskap för reform av den offentliga förvaltningen (källa: Europeiska kommissionen).

3.  Sammansatt indikator för beredskapen hos kandidatländerna och potentiella kandidater avseende EU:s regelverk (källa: Europeiska kommissionen).

3a.  Grad och årlig utveckling av anpassningen till beslut och åtgärder inom ramen för Gusp (källa: utrikestjänsten). [Ändr. 117]

4.  Sammansatt indikator för beredskapen hos kandidatländerna och potentiella kandidater på grundläggande områden av de ekonomiska kriterierna (fungerande marknadsekonomi och konkurrenskraft) (källa: Europeiska kommissionen).

5.  Offentliga utgifter för social trygghet (i procent av BNP) eller såsom anges av ILO, hälso- och sjukvårdsutgifter, inkomstklyftor, fattigdomsnivå, sysselsättningsgrad och arbetslöshetsgrad, såsom anges i officiell (källa: nationell statistik). [Ändr. 118]

5a.  Ändringar i Ginikoefficienten för en stödmottagare över tid. [Ändr. 119]

6.  Digitala klyftan mellan stödmottagarna och EU-genomsnittet (källa: Europeiska kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle).

7.  ”Avstånd till bästa land”-poäng (Distance to frontier/Doing business score) (källa: Världsbanken).

8.  Energiintensitet, uttryckt i primär energiförbrukning och BNP (källa: Eurostat).

9.  Minskade eller undvikande av växthusgasutsläpp (kton CO2-ekvivalenter) med stöd från EU.

10.  Antal program för gränsöverskridande samarbete som fastställts och genomförts mellan IPA-stödmottagare och IPA/EU:s medlemsstater (källa: Europeiska såsom anges av kommissionen). [Ändr. 120]

10a.  Antalet nya organisationer som deltar i åtgärder och program över tid. [Ändr. 121]

Indikatorerna ska i tillämpliga fall vara könsuppdelade. uppdelade efter åtminstone ålder och kön.

(1) EUT C 110, 22.3.2019, s. 156.
(2)EUT C 86, 7.3.2019, s. 8.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 27 mars 2019.
(4)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 231/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA II) (EUT L 77, 15.3.2014, s. 11).
(5)I strategin ”det grundläggande först” kopplas rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter samman med de två andra avgörande områdena i anslutningsprocessen: ekonomisk styrning – ökat fokus på ekonomisk utveckling och förbättrad konkurrenskraft – och stärkta demokratiska institutioner och reform av den offentliga förvaltningen. Var och en av de tre grundpelarna är av avgörande betydelse för reformprocesserna i kandidatländerna och de potentiella kandidaterna och behandlar de viktigaste frågorna för medborgarna.
(6)COM(2018)0065.
(7)Den europeiska pelaren för sociala rättigheter proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen vid toppmötet om rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg den 17 november 2017.
(8)EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(9)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... av den ... (EUT ...).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(11)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(12)Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(13)Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(14)Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(15)Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).
(16) Det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1)
(17)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(18)Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (IPA) (EUT L 210, 31.7.2006, s. 82).
(19)Rådets förordning (EG) nr 389/2006 av den 27 februari 2006 om införande av en stödordning för att stimulera den ekonomiska utvecklingen inom den turkcypriotiska befolkningsgruppen och om ändring av förordning (EG) nr 2667/2000 om Europeiska byrån för återuppbyggnad (EUT L 65, 7.3.2006, s. 5).
(20)COM(2018)0374 – Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för yttre åtgärder.
(21)COM(2018)0367, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013.
(22)COM(2018)0372, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden.
(23)COM(2018)0382, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden plus (ESF+).
(24)COM(2018)0392, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013.
(25)https://ec.europa.eu/europeaid/policies/sustainable-development-goals_en
(26)https://ec.europa.eu/europeaid/policies/eu-approach-aid-effectiveness_en
(27) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (kodifiering) (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1). 
(28) Rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EGT L 175, 5.7.1985, s. 40). 
(29) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
(30)*Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.
(31)De tre sammansatta indikatorerna har utarbetats av Europeiska kommissionen på grundval av rapporter om utvidgningen, som innehåller bidrag från flera oberoende källor.

Senaste uppdatering: 20 april 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy